﻿Esra.
2.
Dessa är provinsens söner som gick upp till Jerusalem från fångenskapen, av dem som förts bort, som Nebukadnessar, Babylons kung, hade fört till Babylon, och som återvände till Jerusalem och Juda, var och en till sin stad; 
som kom med Serubbabel, Jeshoa, Nehemja, Seraja, Reelaja, Mordochaj, Bilshan, Mispar, Bigvaj, Rechom, Baana. Uppräkningen som görs här har stora likheter med en motsvarande uppräkning i Neh 7:6-73. Många av familjerna nämns i bägge uppräkningarna och antalet familjemedlemmar är ofta detsamma, men skillnader förekommer. En del betraktar dessa uppräkningar som två olika, men det kiastiska mönstret talar för att det är samma, men med olika fokus. I denna uppräkning nämns drygt 42 000 personer, men en stor majoritet av judarna kom aldrig tillbaka varken med Serubbabel, Esra eller Nehemja, utan bodde kvar i Babylon. Där har deras ättlingar bott kvar ända in i modern tid, då en del av dem har flyttat tillbaka till Israel efter att staten bildades 1948. Mellan 1948 och 2021 har över 3 miljoner judar gjort alija. År 2021 fanns det 15 miljoner judar totalt i världen (varav omkring 15 000 i Sverige) och knappt hälften (6,9 miljoner) bodde i Israel. I Sverige har den ökande antisemitismen gjort att allt fler judar väljer att flytta till Israel. Antalet män av Israels folk: 
Paroshs söner: 2 172 
Shefatejas söner: 372 
Arachs söner: 775 
Pachat-Moabs söner, från Jeshoa och Joavs söner: 2 812 
Elams söner: 1 254 
Zattos söner: 945 
Zakkajs söner: 760 
Banis söner: 642 
Bevajs söner: 623 
Azeggads söner: 1 222 
Adonikams söner: 666 
Bigvajs söner: 2 056 
Adins söner: 454 
Aters söner från Hiskia (hebr. Jechizqijah): 98 
Betsajs söner: 323 
Joras söner: 112 
Chashums söner: 223 
Gibbars söner: 95 
Från geografiska platser: Betlehems söner: 123 
Netofas folk: 56 
Anatots folk: 128 
Azmavets söner: 42 
Kirjat Arims, Kefiras och Beerots söner: 743 
Ramas och Gevas söner: 621 
Michmas folk: 122 
Betels och Ais folk: 223 
Nevos söner: 52 
Magebbishs söner: 156 
Det övriga Elams söner: 1 254 
Charims söner: 320 
Lods, Chadids och Onos söner: 725 
Jerikos söner: 345 
Senaas söner: 3 630 
Prästerna: Jedajas söner av Jeshoas hus: 973 
Immers söner: 1 052 
Pashchors söner: 1 247 
Charims söner: 1 017 
Leviterna: Jeshoas söner och Kadmiel från Hodavejas söner: 74 
Sångarna: Asafs söner: 128 
Dörrvaktarnas söner: Shalloms söner, Aters söner, Talmons söner, Akkovs söner, Chatitas söner och Shovajs söner: totalt 139 
Tempeltjänarna hebr. netinim; betyder ”givna åt” eller ”avskilda för”, de hade fått uppdraget att hjälpa leviterna med enklare uppgifter som att hämta vatten och hugga ved, se Jos 9:26-27: Tsichas söner, Chasofas söner, Tabbaots söner, 
Keros söner, Siahas söner, Padons söner, 
Levanas söner, Chagavas söner, Akkovs söner, 
Chagavs söner, Shalmajs söner, Chanans söner, 
Giddels söner, Gachars söner, Reajas söner, 
Retsins söner, Nekodas söner, Gazzams söner, 
Uzzas söner, Paseachs söner, Besajs söner, 
Asnas söner, Meonims söner, Nefosims söner, 
Bakboks söner, Chakofas söner, Charchors söner, 
Batslots söner, Mechidas söner, Charshas söner, 
Barkos söner, Siseras söner, Temachs söner, 
Netsiachs söner och Chatifas söner. 
Salomos tjänares barn: Sotajs söner, Hassoferets söner, Perodas söner, 
Jaelas söner, Darkons söner, Giddels söner, 
Shefatejas söner, Chattils söner, Pocheret-Hatsvajims söner, Amis söner. 
Alla tempeltjänarna netinimerna, se vers 43-54 och sönerna till Salomos tjänare var 392. 
Övriga: Och där var de som gick upp från Tel-Melach, Tel-Charesha, Kerov, Addan och Immer, men de kunde inte berätta (redogöra för) vilka som var deras fäders hus (vilken släkt de kom ifrån) och deras säd (avkomma), huruvida de var israeliter eller inte. 
Delajas söner, Tobias söner, Nekodas söner: 652. 
Och prästernas söner: Chavajas söner, Hakkots söner, Barzillajs söner, som tog en hustru från Barzillajs döttrar, gileaditen, och sedan tog deras familjenamn. 
Dessa sökte efter sina uppteckningar, sitt släktskap (förfädernas namn), men kunde inte finna dem. Därför ansågs de orena och skiljdes från prästerskapet. 
Och Tirshata sa till dem att de inte skulle äta av det heliga (de delar av offerdjuren som tillhörde prästen) förrän det kom en präst (överstepräst) med Urim och Tummim som genom denna lott kunde avgöra om de var äkta präster eller inte. Urim och Tummim var namnet på de två föremål (troligtvis två mindre stenar eller stavar) som prästen bar i sin prästsköld och som troligtvis användes för att kasta lott, se 2 Mos 28:30; 1 Sam 14:42. 
Hela församlingen tillsammans utgjorde 42 360 personer, 
förutom deras tjänare och tjänarinnor som utgjorde 7 337 personer. De hade också 200 manliga och kvinnliga sångare. 
De hade 736 hästar, 245 mulåsnor, 
435 kameler och 6 720 åsnor. 
När de kom till Herrens (Jahvehs) hus i Jerusalem gav några av familjernas överhuvuden frivilliga gåvor till återuppbyggnaden av grunden till Herrens (Jahvehs) hus. 
I förhållande till sin förmåga gav de till skattkistan för detta arbete 61 000 gulddrachmer och 5 000 silverminor och 100 prästdräkter. 
Nu bosatte sig prästerna, leviterna, en del av folket, sångarna, dörrvaktarna och tempeltjänarna i sina egna städer och hela det övriga Israel i sina städer. 
