MAT 1:1 Am maŋge ŋen maŋge ŋen sokbem kotnepeme Zisas ek Abalaam ma Dewit egegat iŋsokŋit penaŋ sokbeye.
MAT 1:2 Âpme Abalaamgat nemuŋaŋ Aisak sokbeye. Aisakgat nemuŋaŋ Zekop sokbeye. Âpme Zekowaŋ nemuŋaŋ Zuda ma meniŋane notnaŋ indambege.
MAT 1:3 Âpme Zudayet nemuŋanet Pelesmak Zelamak sokbewun. Egetgat mamit Tama. Âpme Pelesiyet nemuŋaŋ Eslon sokbeye. Eslongat nemuŋaŋ Lam sokbeye.
MAT 1:4 Âpme Lamgat nemuŋaŋ Aminadap sokbeye. Aminadapgat nemuŋaŋ Nason sokbeye. Nasongat nemuŋaŋ Salimon sokbeye.
MAT 1:5 Âpme Salimongat nemuŋaŋ Boas sokbeye. Egat mamaŋ Leap. Âpme Boasiyet nemuŋaŋ Obet sokbeye. Egat mamaŋ Lut. Âpme Obetgat nemuŋaŋ Esi sokbeye.
MAT 1:6 Âpme Esiyet nemuŋaŋ Dewit ke amobotnaŋ sokbeye. Dewit egat nemuŋaŋ Solomon sokbeye. Egat mamaŋ ke itnaŋaŋ Yulayayet imbiŋaŋ.
MAT 1:7 Âpme Solomongat nemuŋaŋ Liaboam sokbeye. Liaboamgat nemuŋaŋ Abaisa sokbeye. Abaisayet nemuŋaŋ Esa sokbeye. Esayet nemuŋaŋ Ziosapat sokbeye.
MAT 1:8 Ziosapatgat nemuŋaŋ Olam sokbeye. Olamgat nemuŋaŋ Yuzaya sokbeye.
MAT 1:9 Âpme Yuzayayet nemuŋaŋ Zotan sokbeye. Zotangat nemuŋaŋ Eas sokbeye. Easiyet nemuŋaŋ Esekaya sokbeye.
MAT 1:10 Âpme Esekayayet nemuŋaŋ Manase sokbeye. Manaseyet nemuŋaŋ Amon sokbeye. Amongat nemuŋaŋ Zosaya sokbeye.
MAT 1:11 Âpme Zosayayet nemuŋaŋ Zekonayamak ekŋen meniŋane notnaŋ sokbemâbien. Kan keyet Babilon msalen Zuda am indomti indatimti mebien.
MAT 1:12 Ekŋenaŋ met Babilon msalen met tabien ke Zekonaya nemuŋaŋ Sialtisel sokbeye. Âpme Sialtiseliyet nemuŋaŋ Salababet sokbeye.
MAT 1:13 Âpme Salababetgat nemuŋaŋ Abayut sokbeye. Abayutgat nemuŋaŋ Elayakim sokbeye. Elayakimgat nemuŋaŋ Eso sokbeye.
MAT 1:14 Âpme Esoyet nemuŋaŋ Sedok sokbeye. Sedokgat nemuŋaŋ Ekim sokbeye. Ekimgat nemuŋaŋ Elayut sokbeye.
MAT 1:15 Âpme Elayutgat nemuŋaŋ Eliesa sokbeye. Eliesayet nemuŋaŋ Natan sokbeye. Natangat nemuŋaŋ Zekop sokbeye.
MAT 1:16 Âpme Zekopgat nemuŋaŋ Zosep sokbeye. Zosep egaŋ imbiŋaŋ Malia wage. Âpme Malia egaŋ maneti Zisas ambege. Nin eget kwitnaŋ Mesaya kukuyelen. Ningalen zeleset Kawawaŋaŋ Zisas ombempeme nin yomengatnan timkwatndendeyet an sokbein.
MAT 1:17 An sokbemkwebienen kalakumann maŋge tuk kapigok benak. Abalaamagengatnaŋ Dewitmagen kwadelaŋ peinen an maŋge sokbemkwapme 14 kogok beye. Ma Dewitmagengatnaŋ Babilon msalen mka katikŋan indatmebienen kogogak an maŋge 14 sokbewien. Ma Babilon mka katiknaŋgatnaŋ Kilasmagen kwazinen kogogagak an maŋge 14 sokbewien.
MAT 1:18 Zisas Kilais sokbeye keyet yaŋaŋ kapigok penaŋ tazin. Mamaŋ kwitnaŋ Malia. Egat apmaŋ Zosep ewe an zapatnaŋ etaŋ zempeme igak igak manepemalu Emetak Teŋaŋ menok mme Malia ek nemba kambakmak tage.
MAT 1:19 Kegok mme an zapatnaŋ Zosep ek mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ maŋgeyepmti keŋanŋegak kapigok otnâŋge, “Neŋ zetnaŋ sosok zema sakambuk temaŋ tisemgat belak buzak katipemti mebap.” Kegok nâŋge.
MAT 1:20 Kegok mimiyelen nâmti manepeme Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ mulugen sokbemsamti kapigok dunduye. “Zosep, geŋ Dewitgat guluk galakŋaŋ, imbindi Malia wawagat yayaŋ ku msenik. Nemba kambakmak tazin ke Emetak Teŋmagengatnaŋ.
MAT 1:21 Nemba atam mbe kwitnaŋ Zisas kuwanik. Kwit keyet yaŋaŋ, Egaŋ ikŋaŋ amŋane yomengatnaŋ indatim kwabe.”
MAT 1:22 Kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke golaŋ zenze an ŋenaŋ eweŋan Amobotnaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zeye, ke penaŋaŋmak bembeyelen sokbeye,
MAT 1:23 “Nâip, imbi nembip ŋenaŋ nemba kambakmak tati nemba ambebe. Âpme anemba keyet kwitnaŋ ‘Imanuel’ kuwep. Imanuel kwit kapiyet ningalen zeleset yaŋaŋ Kawawaŋ ninmak main.”
MAT 1:24 Âpme Zosewaŋ mulugengatnaŋ wati Amobotnaŋgalen ensel egalen zetnaŋ gawepumti Malia mkaŋan wati moge.
MAT 1:25 Mobunaŋgut awembiŋ mama ke ŋen ku mambun. Belak imbiŋaŋ kekenemuŋ penaŋ tetimti manepeme nemba ke sokbeme Zosewaŋ kwitnaŋ Zisas kuye.
MAT 2:1 Elot ek amobotnaŋ mame kan keyet Zisas Beteleem mkaen Zudia msalen sokbeye. Âpme kan keyet kasup kwakwatnaset an notnaŋ Zelusalem mkaen kwati am pigok indayaŋkwesiwien, “Zuda am ingalen Amobotnaŋ alakŋaŋ sokbeye. Ek mka deset tazin? Nin msatnan beŋan daengatnaŋ okak sokbembeyelen wenzim busatnaŋ ekti pedondom sesewatpesâgât takotnup.”
MAT 2:3 Kegok zeme amobotnaŋ Elot ma Zelusalem mka toŋaŋ ekŋenaŋ ilinsakwep zet ke nâmti endilipewien.
MAT 2:4 Âpme Elot egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋen ondekindemti pigok indayaŋkwesiye, “Kilais pe msat deset sokbembeyet zenzeŋaŋ ze? Zeme nâne.”
MAT 2:5 Âpme ekŋenaŋ kapigok dunduwien, “Beteleem mkaen Zudia msalen sokbewe. Golaŋ zenze an ŋenaŋ kapigok kuye,
MAT 2:6 ‘Beteleem mka Zudia msalen tadik geŋ Zuda am ekŋenaŋ mka tototnaŋ yek. Mka ŋotekŋaŋ temaŋ. Geŋmagen An ŋen temaŋ sokbemti Islael aminne indikdamuŋ mbe.’”
MAT 2:7 Zet kegok zeme nâmti Elot egaŋ an ekŋen beŋangatnaŋ kobien ekŋen ke buzakset indamandamti wenzim zukŋan sokbeye keyet yaŋaŋgat indayaŋkwesime yaŋaŋ dunduwien.
MAT 2:8 Dundume nâmti, Beteleem mkaen meeegat nâmindemti pigok zeye, “In meti windeŋaŋ mti aikti kot nâgât zeme nâmti neŋ kegogak meekti pedondom samti sesewatpesap.” Dâsuki kogok zemindeme mebien.
MAT 2:9 Amobotnaŋaŋ kegok diindome toti meti selen mepme mkaŋinan wenzim ekbien keyaŋ ewe ŋeŋaŋ bemindap meti Zisasiyaŋ mka weŋge keyet dukŋan wenzimaŋ kaliŋaŋ atam tage.
MAT 2:10 Âpme ekŋenaŋ wenzim ekti keŋ oloŋen igagen mbien.
MAT 2:11 Mti mka keŋan moti nemba ma mamaŋ Malia idikti nemba pedondom samti zemsesewatpewien. Mti milawat boŋgisiŋin mâtâti gol ma kwitnaŋ kwitnaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ ke timti taolet msawien.
MAT 2:12 Âpme Kawawaŋaŋ kieset zemkulumindemti zeye, “In Elotmagen set mebepiŋ.” Kegok zemindeme set ŋenieset meti msalinan pataŋ zewien.
MAT 2:13 Ekŋenaŋ gilik zem mepme An Temaŋgalen Ensel Zosep mulugen sokbemsamti pigok dunduye, “Geŋ wati imbi nembandi idatimti Izip msalen meti nâlen zetgat damuŋ manepeme neŋ zemaŋgut nâmti kobep. Nânik, Elot ek nemba timati aikti kusât tazein.”
MAT 2:14 Zeme Zosep egaŋ tambuyet penaŋ wati imbi nembaŋaŋ time Izip msalen kunzuŋ mebien.
MAT 2:15 Kwitnaŋ kwitnaŋ kegok sokbeme Amobotnaŋaŋ golaŋ zenze an ŋeniyet zet zeme nâmti meluwaŋ pigok mge ke penaŋaŋ sokbeye, “Nemun Izip msalen met manepeme neŋ kumtetima gilik zemti kobe.”
MAT 2:16 An kasup kwakwatnaset kobien, ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ zemâtâtindame nâmti set butnaset mepme amobotnaŋ Elot egaŋ tapme beme pigok nâŋge, “An ekŋen pi tetimnemti butnaset melo.” E nâmti ŋeŋaŋ penaŋ zime an kobien ekŋenaŋ nup kan zut keyet keŋan sokbeme ekŋenaŋ zeme nâŋge keyepmti kasa kuku an zemindeme Beteleem mkaen meti mka isikŋan eyo tokwati anemba okak nup kanŋin zut ma keyet kandaŋan tozin ekŋen indome delaŋ zemâge.
MAT 2:17 Âpme kan keyet golaŋ zenze an Zelemaiayaŋ zet pigok zeye ke penaŋaŋ sokbeye.
MAT 2:18 “Lema mkaen Zuda msalen kwisak temaŋ sokbein. Nembaŋine sambe penaŋ gakimâpme keyepmti Islael nemba mamine ekŋen sume delaŋ zeme am ekŋenaŋ keŋin mme sewakŋaŋ bembeyet olalip.”
MAT 2:19 Zosep imbi nembaŋaŋ ekŋen ewe Izip msat mame amobotnaŋ Elot gakime Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ kie Zosep pigok dunduye,
MAT 2:20 “Geŋ milawat weyaŋ bemti imbi nembandi indatimti Islael msalen ewe melit nemba kume gakikiyet giŋgiŋ mamtan elak gakiye.”
MAT 2:21 Âpme Zosep egaŋ imbi nembaŋaŋ idatimti Islael msalen ewe kobien.
MAT 2:22 Gilik zem koti Zosewaŋ zet kapigok nâŋge. Akeleas ek bipmaŋgat munduman amobotnaŋ tati amobotnaŋ mulup Zudia msalen ke met tapm zeme kiŋgage, yaŋgut mulugen Kawawaŋaŋ zet dundume nâmti Galili msaleset meti mka ŋen kwitnaŋ Nasalet ke met mamtemien. Kegok mme golaŋ zenze an ekŋengalen zet ŋen pigok tazin ke penaŋaŋ sokbeye. “Am ekŋenaŋ, ‘Nasalet an,’ zewep.”
MAT 3:1 Kan keyet Zân an tu zululut egaŋ Zudia msalen msat tuŋgupman sokbemkawaŋ bemti mulupmaŋ yaŋbem mmambe am zet pigok diindoye,
MAT 3:2 “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyaŋ kot indaombem tazingat in yomgalen set bekanaŋ bee peme tapme keŋin gilik zeit.”
MAT 3:3 Zânmagen golaŋ zenze an Aizayayaŋ muluwaŋ pigok mge ke penaŋaŋmak bein, “An ŋenaŋ msat tuŋgupman kwizet kapigok takuin, ‘Amobotnaŋgat setnaŋ weyaŋme dolakŋaŋ ma kwetetepmaŋ bemti tapme kobe.’”
MAT 3:4 Zân ek kâlâpmaŋ kamel zupmaŋaŋ weyayaŋaŋ mmamtan ma bitim ŋen pemanen zam mamtan. Meuŋaŋ didikŋaŋgatnaŋ bizik tuŋaŋ ma gwidek ke etaŋ nimti mamtan.
MAT 3:5 Âpme am sambe Zelusalem mka temaŋmak mka isisikŋaŋ ekŋen Zudia am ondekti ma Zodan Tu nembet timat butnaŋ butnaŋ Zânmagen kopmâti ondekbien.
MAT 3:6 Mti yomin zemsokbeme Zânaŋ Zodan tuyen tu zulutindeye.
MAT 3:7 Âpme Palisi ma Sadusi ekŋenaŋ kegogak tu zulusâgât kopme kapigok diindoye, “In nombeyelen alikŋaŋ. In kapi Kawawaŋaŋ yominaŋgat dopmaŋ mutumindasâgât tapm ke walabep bein? Yek penaŋ.
MAT 3:8 In mama mimi dolakŋaŋ mme keyaŋ in yomengatnan keŋin gilik zewien ke sokbemkawaŋ bewe.
MAT 3:9 In keŋinan kapigok ku otnâit, ‘Nin Abalaamgat insokŋane manup keyepm Kawawaŋaŋ ku zemndowe.’ Neŋ pigok diindoma nâit, zet ke belakŋaŋ etaŋ. Kawawaŋ egaŋ zenak beme ke ŋep zeme nanzaŋ ekŋen kapiyaŋ Abalaamgat alikŋane bewiek.”
MAT 3:10 Kegok zemti zet zapat sesepmaŋ ewe tusum pigok zeye, “An ŋen ek nâmkiŋpepeŋaŋmak bewe ke tep katnaŋ maelikzin keboŋ. Âpme an nâmkiŋpepeŋepiŋ bewe ek tep sinaŋ memuŋ bemti matozin sepem keboŋ mme ek kapupme tewen ziwe.
MAT 3:11 Neŋ in yomengatnan keŋin gilik zeme tu etaŋ manzulutindeyap yaŋgut bamnan an kosâpm ek Amobotnaŋ temaŋ windeŋaŋbeŋaŋ kosâpm. Neŋ an tototnaŋ penaŋaŋ; ek keboŋ ke neŋ bukeboŋaŋ elewat temaŋ timpema ŋep ku bewe. Egaŋ ikŋaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋ mulupmaŋ tep manzinok yom zime kwetetepmaŋ mambein kemak temakwep zulutindewe.
MAT 3:12 Egaŋ omkakalili takasetnaŋmak takozinaŋ wit omkakalimti mwapme tâgâyaŋ kumti sekŋaŋ maŋge ŋen ma wit penaŋ maŋge ŋen bewe. Mti wit penaŋ time mkaŋan mowebe sekŋaŋ ulume tep katikŋan monzimti manzimopmambe. Keyet yaŋaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak time maŋgeŋen mopme am nâmkiŋpepeŋinpiŋ time maŋge ŋen mobep.”
MAT 3:13 Kan keyet Zisas egaŋ Galili msalen Zodan tuyen meti Zân egaŋ tu zulutpepeyelen nâmti koge.
MAT 3:14 Âpme Zân nâme nukŋaŋ beme dunduye, “Neŋ keboŋgat eneyet kot tazenik? Geŋ keboŋaŋ neŋ zulutnemane ŋep benak.”
MAT 3:15 Zeme Zisasiyaŋ zet kapigok gilik zem saye, “Geŋ alak yayaŋ pematalak. Kawawaŋaŋ mulup zet teŋ penaŋ gaingapmti gawepusenik.” Kegok zeme Zânaŋ nâmti tu zulutpeye.
MAT 3:16 Âpme Zisasiyaŋ tu zuluti kwapme keyegak kululuŋaŋ ŋandeme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ sasakandenombe nemboŋ bemti ekmagen toge.
MAT 3:17 Âpme kululuŋengatnaŋ zet ŋen kapigok sokbeye, “Kapi nanaŋgat Nemun penaŋ; egat nâmtikŋaŋ omba penaŋ manâmpeyap. Neŋ ek ombempewangapmti am yomengatnaŋ indati kwabe keyet oloŋen miap.”
MAT 4:1 Âpme Emetak Teŋaŋ Zisas msat tuŋgupman Sadaŋaŋ tetipepeyelen nâmti watmeti
MAT 4:2 Zisasiyaŋ mame kasup 40 ma tambumbu 40 maneti tu meuyet penaŋ gakiwaleletgalen mge.
MAT 4:3 Âpme Sadaŋaŋ ekmagen koti zeye, “‘Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ’ kok manzenik keyepmti ke penaŋ manik beme zemane nanzaŋ kapiyaŋ meu sokbeme ŋep nsenik.”
MAT 4:4 Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋanen kapigok kukuŋaŋ tazin, ‘Amnaŋ keŋin tu meuyet etaŋ bemti ku mamayelen. Yek penaŋ. Zet kwep kwep Kawawaŋmagengatnaŋ kozin ke keŋinan mkipmaŋ bembeyelen.’”
MAT 4:5 Kegok zeme Sadaŋaŋ Zisas naman wati Zelusalem sesewat mka temaŋ dukŋan wapmotati
MAT 4:6 kapigok dunduye, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ manik beme kapiyetnan palam towepmane zet meluwaŋ ŋen kapigok tazin ke nânik, ‘Kawawaŋaŋ enselŋane ekŋengat belinan geme ekŋenaŋ belen gatam topme nanzaŋaŋ sedi ku aaŋgalen.’”
MAT 4:7 Zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Yaŋgut Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋanen zet ŋen kapigok kukuŋaŋ tazinegek, ‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi yaŋaŋ ku mim ekbanik.’”
MAT 4:8 Kegok zeme Sadaŋaŋ kalaŋ teepmaŋ ŋengat watmotati msat sambeyelen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ sepem igak igak ke zikat samti zeye, “Geŋ pedondom namti dundum namane kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke ekdik beke gâlen belen bepema damuŋ mmambanik.”
MAT 4:10 Âpme Zisasiyaŋ kapigok gilik zem zeye, “Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋanen zet ŋen kapigok kukuŋaŋ tazin, ‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi etaŋ pedondom samti dundum sawanik ma ek kwewetaŋ sisiliŋ msamti mambanik.’ Sadaŋ, geŋ nemti met.”
MAT 4:11 Kegok zeme Sadaŋaŋ pemti mege. Âpme Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ koti mukulem mpewien.
MAT 4:12 Zân mka katikŋan peme tapme Zisasiyaŋ zapatnaŋ nâmti Galili msalen mege.
MAT 4:13 Mti egaŋ Zudia msat peme tapme Galili msalen meti mkaŋaŋ ŋotakŋan Nasalet ke met tabi tabi mineti peme tapme naman Kapaneam mkaen mege. Mka ke Galili tunduamak msat zut Zebulanmak Naptalai keyet sokŋanik ke matatan.
MAT 4:14 Kegok mme golaŋ zenze an Aizaya egaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok kukuŋaŋ ke katikŋaŋ beye,
MAT 4:15 “Am Zebulan msaleset ma Naptalai msaleset mamaip ekŋenaŋ Galili tundua lemunaŋ temaneset mamaip. Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋmak lumaŋti kileŋ mamaip. Sambe beke tambusosok temaŋ keŋan mamaip ekŋenmagen busatnaŋaŋ sokbemindawe. Am waleletgat zapat mamaip ekŋen kemagen busatnaŋ sokbembeyelen.”
MAT 4:17 Kan keyet Zisasiyaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ zemti am kapigok yaŋbem diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mamayelen kan ilak kolapgat yomengatnan keŋin gilik zeit.”
MAT 4:18 Âpme kasup ŋeniyet Zisas egaŋ Galili Tundua keyet nelum palen mepmambe an zut dapmeniŋ idige ŋen Saimon egat kwitnaŋ ŋen Pita ma datnaŋ Endulu. Egelaŋ tunduaen eleŋgolamit pemti tapmambun. Egegat muluwit ŋotekŋaŋ aŋgala titi.
MAT 4:19 Eget ke idikti zeye, “It kopmalu neŋmak meti neŋ naman am indatitiyelen mulup ke neŋmak tusumti indandayelen zikat idawap.”
MAT 4:20 Zeme keyegak eleŋgolamit mee pemalu tapme Zisasmak tusum mebien.
MAT 4:21 Âpme belaknik meti an dapmeniŋ ŋen ewe idaige Zems ma meniŋaŋ Zân. Eget Zebediyet nembaŋanet. Biwitmak waŋgaŋinan tati eleŋgolamin taweyaŋmambien.
MAT 4:22 Idikti Zisasiyaŋ idakumtetime eleŋgolamit mee ma biwit pemti Zisasmak tusum mebien.
MAT 4:23 Âpme Zisas ek Galili msat toweti sesewat mka kataŋ mototi am Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet zapatnaŋ diindoye. Mti am zawalin sepemaŋ igak igak ke mme alik bemâbien.
MAT 4:24 Kegok mme kwit zapatnaŋ Silia msalen palakŋaŋ beme nâmti am zawat sepemaŋ igak igak sek sindemak ma we bekanaŋinmak ma gakim wat gakim wat mamip keboŋ ma selin belin selauuŋaŋ ekmagen indatim kopme weyaŋindemâge.
MAT 4:25 Âpme Galili msalengatnaŋ ma Dekapolas mkaengatnaŋ ma Zelusalem mkaengatnaŋ ma Zudia msalengatnaŋ ma Zodan tu nembet daeset am maŋge temaŋ penaŋ ondekti ekmak tasât mebien.
MAT 5:1 Zisasiyaŋ am sambe penaŋ indikti kalaŋ dukŋan mot totapme nembaŋaneyaŋ met egat kandaŋanen totapme
MAT 5:2 Zet Zapat Dolakŋaŋ kapigok zemzikat indaye,
MAT 5:3 “Am ilinaŋgat yominaŋgat nâme kembeŋ mambein ma ilin keŋin mtoti mamaip ekŋen oloŋen mip ma bamgat ekŋen keyaŋ mundum kululuŋen toŋaŋ bewep.
MAT 5:4 Am yominaŋgat keŋinan Kawawaŋ masumsaip ekŋenaŋ oloŋen mip. Am ekŋen ke Kawawaŋaŋ yomin katipeme keŋin sewakŋaŋ penaŋ mambein.
MAT 5:5 Am ilinaŋgat sekŋin mamtolip ekŋen ke oloŋen mip. Ekŋen ke Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama aikbep.
MAT 5:6 Am mama mimi teŋ Kawawaŋaŋ indandayet windeŋaŋ mamip ekŋen oloŋen palen talip. Bamgat Kawawaŋaŋ winde igagen penaŋ indawe.
MAT 5:7 Am olat olat palen mame maindamukulem mimindep ekŋen oloŋen palen maip. Ekŋen ke Kawawaŋaŋ sepem kwep kegogak mimindawe.
MAT 5:8 Am keŋinangalen yom Kawawaŋaŋ katikpepeŋaŋ ekŋen oloŋen palen maip. Am ekŋen keyaŋ kululuŋen moti Kawawaŋgat zimosetnaŋ eksâip.
MAT 5:9 Am kalalaŋaŋ mme keŋ kwep mambeip an ekŋen ke Kawawaŋaŋ keŋin mme oloŋen palen talip. Bamgat Kawawaŋaŋ, ‘Nemunambanne,’ zemindewe.
MAT 5:10 Am Kawawaŋangat zikatnan teŋ mame notnaŋaŋ nâmbekam bemindemti sisipeŋpeŋ mti maindop ekŋenaŋ oloŋen palen maip. Ekŋenaŋ kululuŋen mundum ke met tiwep.
MAT 5:11 In neŋmak tusumti mame keyepmti amnaŋ zet mgasik diindomti zet dâsuki bemzenze sambe sekŋinan bemzemti sisipeŋpeŋ penaŋ mamimindeip.
MAT 5:12 In maneti nukŋaŋ maindaip keyepm oloŋen mit. Wa ke in etaŋ yek. Golaŋ zenze an eweŋan tipman baen mamkwabien ekŋen sisipeŋpeŋ sepem kegogak mimindamkwabien keyepm webeit tosaŋin kululuŋen gwaen motiwep.
MAT 5:13 Msalen am mamaip ekŋenmagen mama mimiŋin dolakŋaŋ dalaŋ keyet sepemnok beme mambep. Dalaŋ ke yaŋaŋ kapigok, dalaŋaŋ meuyen pemann meu mme tikŋaŋ mambemâzin. In dalaŋnok kwati am mama mimiŋin mme tikŋaŋmak beme amnaŋ nâmtikŋaŋ mbep. Âk dalaŋaŋ tikŋaŋ maasekzin sepem kegogak in nâmkiŋpepeŋin asekmâbe beme in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ku mâbep. Egaŋ zemindeme zupman toweti sakamaŋ dalaŋ bekanaŋ timtati selen time mepme amnaŋ mekoti selaŋ maim enzeŋip in sepem keboŋ bewep.
MAT 5:14 Amnaŋ lam koŋbemti menzimaŋ dukŋan ku makwalapeip. Ekŋenaŋ lam koŋti munduman sosok bempeme tapme am mka keŋan matalip bee mbusatnaŋ mambemindein. In sepem kegok kawaŋ sutnan tati am msat sambe mbusatnaŋ bemindeme ekŋen Kawawaŋgalen zapat sokbewep. Mka ŋande temaŋ ŋen kalaŋ sutnan belak kawaŋan tapme kwileki ŋenaŋ ku mautukekzin.
MAT 5:16 Keyepmti in mama mimiŋin dolakŋaŋ lamnok ke belak peme kawaŋan busatnaŋaŋ busatnaŋ bem talep keyepm am ekŋenaŋ busatnaŋin ke ekme dolakŋaŋ beme ekŋenaŋ ingat Biwin kululuŋen tazin sesewatpewep.
MAT 5:17 In zii zet ma golaŋ zenze an ekŋengalen zet ke aseksâgât kolap nâgât kegok ŋen zewiegat. Neŋ zet ke aŋgososoyelen yek. Zii zet keyet yaŋaŋ penaŋ zemzikat indasât koban.
MAT 5:18 Neŋ penaŋ diindoma nâit, msat ma kululuŋ tazin kataŋ zii zelaŋ wemti mulupmaŋ mbe ma zii zet mulupmepiŋ belak ku tabe. Ke penaŋaŋmak etaŋ bemâbe.
MAT 5:19 Keyepmti am ŋenaŋ zii zet belaknik bugan aŋgosop ma notnane zikat indame zii zet aŋgososoyelen min an ke ek Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke ku map. Naman am ŋenaŋ zii zet gawepumti notnaŋne ke mimiyet zemzikat indawe egaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan mambe.
MAT 5:20 Neŋ pigok diindoma nâit, ingalen zii zet gawepum mama keyaŋ zii zet zikat indanda anmak Palisi ekŋen bugan meti sebemindesem. Yek bein beme in Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke keŋan ku tabep.
MAT 5:21 Yeŋ sokŋineyet zet kapigok diindondoŋaŋ, ‘Geŋ am ku indomane gakiwep. Am ŋenaŋ kegok mbe beme zet muluwen motabe.’
MAT 5:22 Zet ke penaŋ keyaŋgut neŋ tusumti pigok diindoma nâit, Am ŋenaŋ notnaŋ ŋenzinziŋ msawe beme an ke zet muluwen wati mebep. Ma ŋenaŋ notnaŋ zemkwelat kuwe beme an ke sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋengalen ondedagen onzempewep. Ma ŋen egaŋ notnaŋ ŋen, ‘Kopa belakŋaŋ penaŋ,’ dundumti mtopewe beme an keboŋ ke teziŋ ŋandaŋgat zapat bewe.
MAT 5:23 Keyepm geŋ Kawawaŋ sesewatsasâgât meti naman kapigok nâmbanik, ‘O neŋ notn kaindeyaŋ nâgât nâmbekam bembeŋaŋ tazin.’
MAT 5:24 Kegok nâmbanik beme geŋ gilik zemti ekmagen meti nâmbekam bembeŋit zemkwetetepmaŋ mtiŋgut kot sesewatpewanik.
MAT 5:25 Kegogak geŋ nodi ŋengalen kwileki ŋen dopmaŋ sasayet zemti mbanan yaŋ sasapiŋ mane pemane egaŋ geŋ zet muluwen gati mebe beme geŋ zet muluwen ewe mobopiŋ selen mepmambe nodi kemagen sakwep meti zelit weyaŋbalup. Kegok ku mbanik beme nodi keyaŋ sakwep moti zet muluwen geme zet tiyape yape mmane zet nânâyelen an keyaŋ tipdak kutum ekŋen zemindeme ekŋenaŋ kot gatamti met mka katikŋaŋ geme towebanik.
MAT 5:26 Neŋ penaŋ diŋgoma nâmbak, geŋ ke tatneti belak penaŋ ku tobanik, nodaŋgalen dopmaŋ mutumane delaŋ penaŋ zemeŋgut tobanik.
MAT 5:27 In Kawawaŋgalen zii zelaŋ pigok mandiindome nâip, ‘In am ŋengalen imbi ma an eyak mti set buzak ku indatmambep’.
MAT 5:28 Zet ke penaŋ keyaŋgut neŋ naman tusumti ingat pigok diindoma nâit, an ŋenaŋ ŋengat imbiŋaŋ keŋanen eksegat mti egaŋ imbi ke menzem wawagat keŋaŋ etaŋ otnâmbe beme egaŋ ilak zii zelaŋ an notnaŋgat imbiŋaŋmak ku weweyet zewenn kelak imbi kemak wep.
MAT 5:29 Keyepmti zikadi ŋenaŋ bekanaset gatetimti mesât mbe beme geŋ kwenzempemane mebe. Mineti geŋ zikadi zuzulak tagame maneti teziŋ ŋandaŋ towebanikgat kwenzempemane mebe.
MAT 5:30 Bedi ŋenaŋ yomeset gatetimti mesât mbe beme geŋ atumti pemane mebe. Mineti geŋ bedi zuzulak tagame maneti teziŋ ŋandaŋ towebanigat ŋen eleŋgemti pemane mebe. Yaŋaŋ kapigok, kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaset gatetimti mesât mme katikpemane tapme mamaset pembenaŋ ke mobanik.
MAT 5:31 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ pigok zemti mkwabien, ‘Ŋen ek imbiŋaŋ katipesâgât nâin beme meluwaŋ asekpepeyelen kumti, “Asegeyap,” zempeme mametan.’
MAT 5:32 Yaŋgut neŋ alak ingat naman pigok diindoyap: An ŋen imbiŋaŋaŋ an ŋenmak set kileŋ kumame egaŋ nâmbempemti imbiŋaŋ belak etaŋ asekpewe beme an keyaŋ yom temaŋ penaŋ mbe. Imbi keyaŋ apmaŋ ewe tapme egaŋ meti an ŋen wabe beme imbiŋaŋaŋ set kileŋ imbi keboŋ bein. Ma an ŋenaŋ imbi apmaŋ asekpemti main ek ke wabe beme an keyaŋ set kileŋ an keboŋ bein.
MAT 5:33 Yeŋsokŋine zet kapigok diindondoŋaŋ ke nâip, ‘In zet zemkatikbembe Amobotnaŋ egat kwitnaŋen kuwep beme e ewe ku asekbep. Ke gawepuwep.’ Yaŋgut in kwileki ŋen zemkatik besâti msatgat palen kumti manzemkatik beip.
MAT 5:34 Kegogapm neŋ naman ingat pigok diindoyap, zelin zemti ku bandim mbep. Kululuŋ ek Kawawaŋgalen mundum totatat kululuŋgat kwitnanen kumti ku bandim mbep.
MAT 5:35 Msat e Kawawaŋgalen setnaŋgalen wetnaŋ bemti maim tazin keyepm msat kwitnaŋ kumti ku bandim mbep. Zelusalem ek Amobotnaŋ temaŋgalen mka temaŋ keyepm Zelusalem kwitnaŋ kumti ku bandim mbep.
MAT 5:36 Sepem kegogak windeŋin ku tazin keyepm in ŋokŋinan bem zemti zemkatik bembe e kegogak ku mbep.
MAT 5:37 ‘Yek’ beme nâmti, ‘Yek,’ zewanik. ‘Penaŋ’ beme nâmti ‘Penaŋ,’ zewanik. Zet nânâpiŋ kileŋ bandim mimipiŋ; zet penaŋ etaŋ manzemmambanik.
MAT 5:38 Zet ŋen kapigok zenzeŋaŋ ke nâit, ‘Ŋen egaŋ zikadi âtâgeme geŋ dopmaŋ egalen âtâpewanik ma ŋenaŋ zedi kume etume geŋ dopmaŋ egalen kumane etuwe.’
MAT 5:39 Keyaŋgut neŋ naman pigok diindosowap, am ŋenaŋ in kwileki ŋen myuŋgumindawe beme in naman sepem kegogak ku msawep. Ma am ŋenaŋ neŋgumdi nembet taiwe beme naman in gilik zemti neŋgumin nembet sawep.
MAT 5:40 Ma am ŋenaŋ geŋmak kasa kasa mti zet nânâ mkaŋan gapmesât min beme sakwep penaŋ zelit weyaŋselup. Mti egaŋ gâgât tosa zet mgamti, ‘Kogok nasenik’ zeme geŋ mukulem mti bugan moti sawanik.
MAT 5:41 Ma am ŋenaŋ geŋ gati milawatnaŋ timti selen belatnik mebegat zekaŋkaŋ mgawe beme geŋ naman ekmak sasukwep mebanik.
MAT 5:42 Ma am ŋenaŋ kwileki ŋengat olati wekumgame geŋ ku bamkumpewanik zein keyet kataŋ nâmpewanik.
MAT 5:43 Zet ŋen kapigok zenzeŋaŋ ke nâip, ‘Geŋ nodi gogot mpewanik ma kasandi kasa mpewanik’.
MAT 5:44 Keyaŋgut neŋ naman ingat pigok zeyap, In am kasaŋine ekŋen gogot mimindewep ma am sisipeŋpeŋ mamimindaip ma maindoip ekŋengat nâmti Kawawaŋgat dunduwep.
MAT 5:45 Kegok mti kululuŋ Biwinaŋgat nemunambaŋane penaŋ bemti mambep. Egaŋ ikŋaŋ kasup bempeyeyaŋ am pembenaŋ ma bekanaŋ ilinsakwep mambusatnaŋ bemindein. Ma map kegogak am teŋ ma yominmak ekŋengat temakwep mme matozin.
MAT 5:46 In am notnaŋ ekŋenmak gogot palen mamaip ekŋen etaŋ taolet mimindamti mambep. Kegok mbep beme ke Kawawaŋaŋ keyet dopmaŋ ku indawe. An takis mânep titi bekanaŋ mamaip ekŋenaŋ nolineyet sepem kegogak mamip.
MAT 5:47 In am nolin ekŋenmak notn notn mti zezapat mamip beme keyaŋ sepemaŋ igak penaŋ ku bein. An Kawawaŋ ku nâmkiŋpeip ekŋenaŋ sepem kegogak mamip.
MAT 5:48 In Biwin kululuŋen egaŋ teŋ main kegogak teŋak mamambep.
MAT 6:1 In Kawawaŋgalen mulup dolakŋaŋ notnaŋ mti keyet nâmti am sambe ekŋengat zikalinan sekŋin mmobep beme kululuŋ Biwinaŋ keyet dopmaŋ ku indawe.
MAT 6:2 Keyepmti in am ŋen kwileki ŋeniyet olapme kwileki ŋen saip beme keyet zapatnaŋ zemti sekŋin ku mmobep. Am notnaŋ sek mmobot mamip ekŋenaŋ sesewat mkaen ma ondedak mundumen tokwati amnaŋ sekŋin mmobogat nâmti mulup mimiŋaŋ keyet zapatnaŋ manzemelip. Neŋ pigok diindoma nâit, am ekŋen keboŋ ke muluwinaŋgat tosaŋaŋ eweŋanak msalen kapiyegak matime delaŋ zein.
MAT 6:3 Sepem kegok tazingapmti in am ŋen olapme kwileki ŋen mukulem mpewep beme mulup mbep keyet zapatnaŋ nolin penaŋ sokŋaŋ tabe ke ku nâmbe.
MAT 6:4 In belak kogok enzililiŋan ke peme tapme Biwinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ enzililiŋan maekzin egaŋ ke ekti muluwin dolakŋaŋ mbep ke ekti keyet tosaŋaŋ indawe.
MAT 6:5 In dundusâgât an sek mmobot maip ekŋenaŋ mamip kegok ku mbep. Ekŋenaŋ sesewat mkaen ma ondedak mundumen belak motati dundume am ekŋenaŋ indiktemtem mimindendeyet nâmti kegok mamip. Neŋ penaŋ zema nâit, am ekŋen keboŋ ke tosaŋin ilak kapi matime delaŋ zein.
MAT 6:6 Keyepmti in dundusât nâmti mkaŋin keŋan mot sekek tati Biwin enzililiŋan main ekmagen buzak dundum sawep. Âpme Biwin kwitnaŋ kwitnaŋ enzililiŋan eknâm maminaŋ keyet dopmaŋ indawe.
MAT 6:7 In dundusâti belak zet omaiŋ maiŋ sambe mti ku dunduwep. Dundundu keboŋ ke am Kawawaŋ ku manâmkiŋpeip ekŋenaŋ dunduŋin teepmaŋ penaŋ mamip. Ekŋenaŋ pigok manâip, ‘Zet sambe zem toto kwakwat mmann ŋep nâmindesem,’ zemti mandunduip.
MAT 6:8 Keyaŋgut in ekŋenaŋ mamip kegok ku mbep. In Biwinaŋgat ewe dundundupiŋ mme egaŋ in kwitnaŋ kwitnaŋgat olalip e eweŋanak egaŋ nâmtapmeŋgut in mandunduip.
MAT 6:9 Keyepmti in kapigok zemti dunduwep: ‘Ningat Bipm, Geŋ kululuŋen mamanik. Nin gâgât kwidi mmotnuwen kogogak am sambeyaŋ mmobotgat dundunup.
MAT 6:10 Geŋ kot nin am sambe ndadamuŋ mi. Kululuŋen gwaen gâlen zetgat kandaŋan mamaip sepem kegogak nin msalen pienen gâlen zedaŋgat kandaŋan mamayet nin diŋgoganup.
MAT 6:11 Geŋ alak tu meu nnaŋgat weŋnok niniyet ndasenik.
MAT 6:12 Nin am ekŋenaŋ myuŋgum ndandaŋaŋ makatikpenup sepem kegogak geŋ ningalen yomm katikpe.
MAT 6:13 Yomgalen tetimaemaeyaŋ ndatime ku katikndewanik. Windendi ndamane bekananen ku towebanup.’
MAT 6:14 In amnaŋ yom mimindawien ke katikindewep beme kululuŋ Biwinaŋ kegogak ingalen yomin katikpewe.
MAT 6:15 Ma in am ekŋengalen yomin timame kululuŋ Biwinaŋ kegogak ingalen yomin ku katikpewe.
MAT 6:16 Ma in meu zemkulumpemti Kawawaŋgat dundum sesewatsasâgât sesewat mkaen mowetnik beme amnaŋ geŋ meu zemkulumpenak keyet sepemdi ku ekbep. Ekŋenaŋ ŋenzimoselin amnaŋ eekgalen nâmti ku manzululip ekŋenaŋ amnaŋ meu zemkulumpemti tapmamo nâmimindeyet kegok mamip. Neŋ zet zeyawen kapi penaŋ ekŋen ke tosaŋin tim delaŋ zewien.
MAT 6:17 In meu zemkulumpeip beme zimoselin zuluti ŋoksiŋin walabep.
MAT 6:18 Mti am notnaŋ ekŋenaŋ in meu zemkulumpemti tapmaip ke ku nâmbep. Mme Biwin enzililiŋan main egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ maekmâtâzinaŋ dopmaŋ indawe.
MAT 6:19 In msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ku akumbewep. Msalen kapi milawat gagak makwazin ma etimbemti matozin ma papalaŋ ime bekanaŋ mambein ma kambu titiyaŋ mka kwaselemti matip.
MAT 6:20 Yaŋgut in kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mamambep keyet Kawawaŋaŋ oloŋen mimindewe. Muluwin dolakŋaŋ keyet tosaŋin kululuŋen gwaen ikŋaŋ indawe ke bekanaŋ ku bewe. Ke kwawaŋ ku nimbe ma bekanaŋ ku bewe ma ku etim bewe ma kambu titi anaŋ ku tiwep.
MAT 6:21 In kwitnaŋ ŋengat keŋin penaŋ maindembein beme ingat keŋin sekŋin nâmamaŋin peme keyet palen mamepmatim tazin.
MAT 6:22 An ŋen ek nâmamaŋaŋ Kawawaŋmagen bemti mamain ek busatnanen mamaingapmti keŋan ma sekŋaŋ busatnanen talip.
MAT 6:23 Mme an ŋen ek nâmamaŋaŋ Kawawaŋmagen ku mambein an ke tembusosogen mamain kegok zenzeyelen. Keyaŋgut, ‘Neŋ ŋep Kawawaŋ mâti mamti naman kwitnaŋ kwitnaŋ msatgalen kogogak timambap,’ an keyaŋ kogok zein beme ek tambusosogen penaŋ tazin.
MAT 6:24 An kwewetaŋaŋ amobotnaŋ zut egetgalen sisiliŋ mulup ŋep ku mamin. Ek ŋen gogot mpemti ŋen egat keŋaŋ yeeŋaŋ mambein. Mti ŋenmagen met wetekumti ŋen bamkumpewe. In kegogak Kawawaŋgalen mulup ma mânep milawatmak mama eget temakwep idapepebemti ku mimidadayelen.
MAT 6:25 Keyet neŋ zema nâit, mamaŋinaŋ mobotnaŋ penaŋ bein, tu meuyaŋ mobotnaŋ penaŋ ku bein. Keyepmti sekŋinaŋgalen tu meu ma sâkmelakanduŋgat yayaŋ ku mbep.
MAT 6:26 In tedukŋan gwaen gwasembelembele indigit. Age ekŋen keyaŋ yayaŋ ku mamip. Ekŋenaŋ mmonde onde ma timondakti mka milombiŋinanen ku mambeip. Yaŋgut Biwin Kululuŋen gwaenengatnaŋ etaŋaŋ maaikindame manip. Âpme Kawawaŋgalen nânâen age ekme tototnaŋ mambein ma in mobotnaŋ keyepmti Kawawaŋaŋ indikdamuŋ mamm keyepm yayaŋ mimipiŋ.
MAT 6:27 Ma am inmagengatnaŋ kwiyaŋ yayaŋ mti ikŋaŋgat mamaŋaŋ nup kanaŋ butnaŋ ŋep tusumti manak? Am ŋenaŋ kegok ŋep ku mnak keyepm yayaŋ mimipiŋ.
MAT 6:28 Âpme in kwilekiyet saŋgum melakanduŋgat yayaŋ penaŋ mamip? In tep belaalik msalen wein ke indigit. Ekŋenaŋ ilinaŋgat saŋgum melakanduŋin ma mulup ku mamip.
MAT 6:29 Yaŋgut keyet neŋ diindoma nâit, Solomon ek mânep milawatnaŋ temaŋmak ma miak miakŋaŋ dolakŋaŋ yaŋgut tep belaaligat katnaŋaŋ mamiagip keyet kataŋ ku miage.
MAT 6:30 Âpme kwaŋ ekŋenaŋ alak taliwaŋ seŋen lalamba kumann memuŋ beme tewen mambumannzin. Ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ elimiakŋin mamiakindein. Âpme egaŋ in saŋgum melakandu ŋep aik indaweyet yayaŋ ku mseip? In nâmkiŋpepeŋin âlâgâlâk, ma?
MAT 6:31 Keyet in yaŋbemti tu meu ma saŋgum melakandu desetgatnaŋ timambanup zemti yayaŋ mimipiŋ.
MAT 6:32 Ke am Kawawaŋ ku nâmkiŋpeip ekŋenaŋ nânâŋin keyet bempemti matalip. Keyaŋgut Biwin kululuŋen egaŋ in kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen keyet olalip ke ŋep nâmindein.
MAT 6:33 Keyepmti in naman keŋin sekŋin ketalasime Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet kandaŋan mait ma Kawawaŋgalen zetnaŋ kandaŋan mameŋgut keyet palaŋanen tu meu saŋgum melakandu ke indawe.
MAT 6:34 In seŋen zigok sokbewe zemti kuluŋ kaluŋ mimipiŋ. Seŋen ninmagen zigok sokbewe ke Kawawaŋgat betnaŋ tazin keyet msasa kwepgat nukŋaŋ Kawawaŋ wekumann ndamukulem mme gapuwanup.
MAT 7:1 In am ŋengat mama mimiŋinaŋgat sakwep penaŋ ku manâmbemindemambep. Am zemindowep beme Kawawaŋaŋ in bam zemindowe.
MAT 7:2 Keyet in am zet zem indondo mbep beme Kawawaŋaŋ in zem indowe. Ma am kwitnaŋ kwitnaŋ mimindawep, sepem keyegak Kawawaŋaŋ naman in mimindawe.
MAT 7:3 Geŋ eneyet nodaŋgat zikatnan kakalak isikŋaŋ tazin ke ekti naman gitaŋgalen zikadan tep paŋaŋ tazin ke ku eknâmâtâtnik?
MAT 7:4 Tep paŋaŋ gitaŋgalen zikadan tapme ekpemti geŋ zigoset nodaŋgat pigok zemane ŋep bewe, ‘Geŋ nâmane zikadan kakalak tazin ke tim gewi?’
MAT 7:5 Geŋ an nambalamdi zut, gitaŋgalen zikadan tep paŋaŋ ke ŋeŋaŋ timpemti bamgat ekmâtâti nodaŋgalen zikatnan kakalak timpemane ŋep bewe.
MAT 7:6 In kwitnaŋ kwitnaŋ kambuk Kawawaŋgalen zenup ke tam ku ketalasim indame tamaŋ timti walelip. Ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋ ke selaŋ maim enzeŋip. In kegogak Kawawaŋgalen zetnaŋ am nânâyet wisat mamiwen ku diindowep.”
MAT 7:7 Zisasiyaŋ dundundu mimiyelen nâmti bemzenze zet tuk kapi zeye, “Kawawaŋgat dundum same kwitnaŋ kwitnaŋ indawe. Ma timamat mulup mti penaŋaŋ aikbep. Ma ŋande kesaŋ kume set kwaselemti kwitnaŋ kwitnaŋ indawe.
MAT 7:8 Mandunduiwaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ matip. Matimaliwaŋ penaŋaŋ maaigip ma ŋanda kesaŋ makuip ekŋen sekekek kwaselemti kwitnaŋ kwitnaŋ maindain.”
MAT 7:9 Dundunduyelenak ŋen kapigok zeye, “Ma inmagengatnaŋ am ŋenaŋ nembaŋaŋ meuyet yaŋkwesime, nanzaŋ ku masain.
MAT 7:10 Ma aŋgalayet yaŋkwesime nombe kukŋaŋbeŋ ku masain.
MAT 7:11 In am bekanaŋ penaŋaŋgut nembaŋin kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ maindaip. Âpme Biwin kululuŋen ek An dolakŋaŋ penaŋ. In dundume kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ penaŋ indamukulem mimiyelen indawe.
MAT 7:12 Âpme in amnaŋ zigok mimindandayet manâip keyet kataŋ in ekŋen ŋeŋaŋ mimindawep. Zet keyaŋ Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋengalen zet sambe pendemtazin.
MAT 7:13 Teziŋ ŋandaŋgalen sekekek ke gâlâŋaŋ ma ke mebegalen set tazin ke temaŋ ma kwetetepmaŋ keyepmti am sambeyaŋ ke mâti mamelip. Mama katikŋaŋgalen sekekek ke gikŋaŋ ma set ke isikŋaŋ. Âpme am isikŋaŋ buganaŋ set ke mâti mamelip. Neŋ ingat sekekek gikŋaŋ ke mebegalen nâmtikŋaŋ miyap.
MAT 7:15 Golaŋ zenze an dâsuki sekŋin sipsip sek nemboŋ naman keŋin tam kukŋaŋbeŋ penaŋ nemboŋ. Ekŋen keboŋ keyepm keŋin miŋyuŋguwepgapm keŋin ekdamuŋ mbep.
MAT 7:16 Mama mimiŋin mme in ekŋengat yaŋaŋ ŋep ekmâtâbep. Ke ŋen tepgat bem zesowap kapigok. Ŋaŋ zupmaŋaŋ penaŋ niniyelen ku peme totnak. Saŋgaleleyaŋ kegogak sam penaŋ ku peme totnak.
MAT 7:17 Ma tep pembenaŋaŋ penaŋaŋ pembenaŋ maelikzin ma tep bekanaŋaŋ penaŋ bekanaŋ maelikzin.
MAT 7:18 Tep pembenaŋaŋ kataŋ bekanaŋ sokbembe ke ku maelikzin ma tep bekananen penaŋaŋ pembenaŋ ke ku maelikzin.
MAT 7:19 Keyepm tep ŋen penaŋaŋ dolakŋaŋ ku elikme antimti tewen mambumenzin.
MAT 7:20 Sepem kegogak in golaŋ zenze an dâsuki ekŋen mama mimiŋin ekti yaŋin indikmâtâbep.
MAT 7:21 Ma am notnaŋaŋ manzeip, ‘Amobotnaŋ, Amobotnaŋ,’ ekŋen ke ilinsakwep kululuŋen ku mebep. Bien kululuŋen egalen zet maŋgawepuip ekŋenaŋ etaŋ keŋan mebep.
MAT 7:22 Am sambeyaŋ kan delaŋ zenzeŋan Kawawaŋaŋ zemindome notnaŋaŋ nâgât kapigok dinowep, ‘Amobotnaŋ, Amobotnaŋ, nin gâlen maŋgeengatnangapm Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ diindowenn, ma gâlen zetgat we bekanaŋ sambe indapmâbenn ma mulup sambe mbenn.’
MAT 7:23 Kegok zeme neŋ kapigok diindowap, ‘Neŋ ingat ku nâmâtâtindeyap. In bekanaŋ mimi. In sebemâlit.’
MAT 7:24 Am ŋenaŋ zetn kapi nâmti gawepuwe, ek an nânâŋaŋmak keboŋ. An keyaŋ mkaŋaŋ msat kaliŋan walage.
MAT 7:25 Walapeme tâgâ lumun temaŋ ma map tuŋgwam temaŋ kwati mka butem olapme katikŋaŋ bemti tage. Mka msat kaliŋan walalatnaŋgapmti katikŋaŋ bemti tage.
MAT 7:26 Ma am ŋenaŋ nâlen zet nâmti ku gawepuwe ek an seoŋ keboŋ. An seoŋ keyaŋ mkaŋaŋ seŋ ŋokŋaŋ palen walage.
MAT 7:27 Wala tatnepeme tâgâ lumun temaŋ kwapme tuŋgwam temaŋ kwati msat temaŋ tawalat metnepeme mka seŋ semuŋti mmege.”
MAT 7:28 Zisasiyaŋ zetnaŋ sepem igak igak zemdelaŋ zeme kan keyet am ekŋenaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ zenzeŋaŋgat nâmtemtem penaŋ mpewien.
MAT 7:29 Egaŋ zet zapat dolakŋaŋ zeye ke sepemaŋ ekŋen zii zet am diindondo nemboŋ yek. Egaŋ am zet diindoye ke Kawawaŋgalen windemak zeye.
MAT 8:1 Zisasiyaŋ kalaŋangatnan toti mepme an imbi maŋge temaŋaŋ mâpmebien.
MAT 8:2 Âpme an ŋen liŋgit satnaŋmagaŋ Zisasiyet kandaŋan kot pedondom samti kapigok zeye. “Amobotnaŋ, geŋ nâgât liŋgit satnaŋŋ mmane ŋeluluyelen nânik beme ŋep weyaŋnesenik.”
MAT 8:3 Zeme Zisasiyaŋ betnaŋ sekŋanen timekti zeye, “Nâmgeyapgapm liŋgidi ŋeluk!” Zeme keyegak sekŋaŋ liŋgit sambe ŋelumâge.
MAT 8:4 Âpme Zisasiyaŋ aŋkeŋoo zet kapigok dunduye, “Nânik, geŋ zet zapat kapi am ŋengat ku zemane nâmbep. Geŋ belak esemteŋ met sekdi sâpe sâpe bumbu an zikat samane wiliŋgisem. Ma bam sâpe sâpe bumane ke Mosesiyaŋ eweŋan zeyenok mmane am sambeyaŋ nâme gâlen liŋgit satnaŋ ŋelup ke ekbep.”
MAT 8:5 Âpme Zisas egaŋ Kapeneam mkaen memopme Loma gapmangalen kasa kuku an ŋeŋaŋ ŋenaŋ ekmagen meti mukulem mpepeyet zeye,
MAT 8:6 “Amobotnaŋ, nâlen mulup an zawat temaŋ penaŋ ma wesiŋ penaŋ bemti sindem temaŋ nâmti mkaen etaŋ tawen.”
MAT 8:7 Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ kotiŋgut weyaŋpesap.”
MAT 8:8 Kegok zeme kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zem zeye, “Yek, Amobotnaŋ, neŋ kwileki pembenaŋ nnaŋgat nâlen mkaen kosenik? Geŋ belak kapi tatiŋgut zet etaŋ zemane alik besem.
MAT 8:9 Neŋ gâlen yaŋdi nâmâtâlap. Gâlen zedi windeŋaŋbeŋ keyepmti gayaŋkwesima mulup ann kapi tati ŋep zemane alik besem. Eneyet neŋ amobotnaŋ ekŋengat kandaŋinan talap, ma nâgât kandaŋnanen kasa kuku an maip. Âpme ekŋenmagen ŋengatnaŋ ŋen, ‘Met,’ zempema mamezin ma ŋengat, ‘Kot,’ zema makozin ma mulup angat, ‘Mulup ke mi,’ zema mamin.”
MAT 8:10 Zeme Zisasiyaŋ zet ke nâmti nâmtemtem msamti am mâti mebien ekŋen zet kapigok diindoye, “Neŋ penaŋ diindowi, an ke Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ kapi nâmkiŋpepeŋaŋ temaŋ. Islael am maŋge tuŋguwinangatnan an nâmkiŋpepeŋin keboŋ penaŋ ŋen ku aikban.
MAT 8:11 Neŋ ingat kok ke zema nâit, am sambe Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ msat kataŋ kobep ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mundumen kululuŋen Abalaam, Aisak, Zekop ekŋenmak tati tu meu nimwiaŋbep.
MAT 8:12 Kawawaŋaŋ Islael am maŋge ingat kululuŋen mebegalen ombemindeye keyaŋgut ilin bamkumpewien keyepmti ekŋen sambe penaŋ tambusosok keŋan toti sek sindemgat zelinaŋ aŋgalikme si zemzu zemsu mbep.”
MAT 8:13 Kegok zemti kasa kuku ŋeŋaŋ kapigok dunduye, “Geŋ mkandanen mepmane nâmkiŋpependangat penaŋaŋ sokbemgasemin.” Âpme mulup an kan keyegak penaŋ alik beye.
MAT 8:14 Âpme Zisasiyaŋ Pitayelen mkaen moti Pitayet tatnaŋ imbi zawat sek kikip temaŋ weme ege.
MAT 8:15 Ekti betnanen timekme zawatnaŋ alik beye. Âpme imbi egaŋ wati Zisas tu meu bumsaye.
MAT 8:16 Âpme msat gasi tabeme am notnaŋaŋ an imbi we bekanaŋinmak sambe indatimkobien. Âpme Zisasiyaŋ belak zeletaŋaŋ we bekanaŋin mâge ma am notnaŋ zawat sek sindemak mme alik bewien.
MAT 8:17 Zisasiyaŋ kegok mme golaŋ zenze an Aizayayelen zet penaŋaŋmak beye. Ke Aizayayaŋ kapigok zeye, “Egaŋ ningalen zawat weyaŋme delaŋ zewe.”
MAT 8:18 Animbi sambeyaŋ kot Zisas bembuluŋ tapme egaŋ indikmâtâti nembaŋaneyet waŋga mti nembu nembet mebegalen zeye.
MAT 8:19 Âpme mesâgât penaŋ mme zii zet zikat indanda ŋenaŋ Zisasiyet kandaŋan penaŋ koti zeye, “An zikat indanda, geŋ deset mesât mmane neŋ gapmâti mamambap.”
MAT 8:20 Zeme Zisasiyaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zem saye, “Neŋ namâti mamayelen ŋep yaŋgut nukŋaŋ temaŋ penaŋ titiyelen. Zit ekŋen enzuŋinmakgapm ke mawep. Ma age ekŋen mkaŋinmak yaŋgut neŋ Angat Nemuŋaŋ mka ma mundum weweyelen ku tatnain.”
MAT 8:21 Âpme mamâpmamtemien ekŋenmagen ŋenaŋ dunduye, “Amobotnaŋ, nâmnemane meti bipm zawalen tazin ya mmalema gakime mzilimtiŋgut gilik ze kobap.”
MAT 8:22 Zeme Zisasiyaŋ kapigok gilik zem dunduye, “Geŋ bipdaŋgat nâmtemtem mimipiŋ. Geŋ nen napmât. Bipdi gakime nodine ku napmâlipgapmti ekŋengat muluwin ke. Geŋ pemane tapme kot namât.”
MAT 8:23 Kegok zemti waŋgaen mopme nembaŋaneyaŋ kegogak moti mebien.
MAT 8:24 Tapmetnepeme keyegak sakwep map tâgâ lumuŋ katikŋaŋ penaŋ kume tundua mamaŋaŋ temaŋ penaŋ kumti tuyaŋ lenzimti waŋga keŋan towepme waŋgayaŋ tu keŋan towesât mge. Kegok mge kan keyet Zisasiyaŋ waŋga keŋan meluk tawemaŋge.
MAT 8:25 Âpme nembaŋaneyaŋ met butemti zewien, “Amobotnaŋ, tu keŋan towesât tapminupgat wat ndaagalaŋ nde.”
MAT 8:26 Kegok zeme egaŋ kapigok diindoye, “In eneyet kiŋgagat temaŋ penaŋaŋ indaikzin. In nâmkiŋpepeŋinpiŋ, ma?” Kegok zemti wati tâgâ temaŋ ma tundua mamaŋ zet diitdome sewakŋaŋ bemti titokpiŋ tabun.
MAT 8:27 Kegok sokbeme nembaŋaneyaŋ ke ekti nâmtemtem mti zewien, “Ek an ziboŋgapmti tâgâ temaŋ ma tundua mamaŋ egelaŋ egat zetnaŋ gawepulup?”
MAT 8:28 Âpme tundua kutumti met nembet daen Gadala ekŋengalen msaleset met pataŋ zeme an zut we bekanaŋitmagaŋ ke koti aikbun. Egelaŋ am zaimengatnan koti kasa penaŋ mmalu am ekŋenaŋ kiŋgati keeset ku mametemien.
MAT 8:29 Âpme egelaŋ kwizet ŋakŋak temaŋ mti kapigok zewun, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋaŋ zigok penaŋ mimndesâgât kodik? Kan ewe ku daŋgome geŋ sindem temaŋ ndandapiŋ.”
MAT 8:30 Âpme bo maŋge temaŋ beŋanik daenen meu tatnimambien.
MAT 8:31 Kegogapm we bekanaŋ ekŋenaŋ Zisas kapigok zemti dundum sawien, “Ndamâsât nâmti ndamâpmane bo keŋinan metowetne.”
MAT 8:32 Zemalu kapigok diindoye, “Ele ilak kunzuŋit.” Zeme ekŋenaŋ an egegat keŋidanengatnan kunzuŋti met bo keŋinan metowepmâbien. Kegok mme bo ekŋenaŋ kunzuŋti ŋandeŋen gululuŋ kumti tunduaen tageen toti tu nimti gakimâbien.
MAT 8:33 Âpme bo damuŋ ekŋenaŋ mka teman kunzuŋti meti boyelen zet zapat ma an zut we bekanaŋitmak egetgalen zet zapat am sambe diindomâbun.
MAT 8:34 Zet zapat diindome mka temaŋgatnan am ilinsakwep Zisas eksât topmâbien. Toekti nâme igagen beme msalin peme tapme mebegalen nâmti zempewien.
MAT 9:1 Âpme Zisasiyaŋ waŋgaen ewe moti gilik zem ikŋaŋgalen mka temaneset koge.
MAT 9:2 Pataŋ zeme an ŋen wesiŋ loe mkobien. Âpme Zisasiyaŋ nâmkiŋpepeŋin igagen ke ekmâtâti an wesiŋ ke pigok dunduye, “Nemun, nâm nukŋaŋ mimipiŋ. Yomdi ilak katikpeyap.”
MAT 9:3 Kegok zeme zii zet zikat indanda ekŋenaŋ kapigok zenâ zenâ mbien, “An kapi ziboŋ? Ek Kawawaŋ nemboŋ yek yaŋgut, ‘Yomdi katikpeyap,’ ke zein. An bekanaŋ penaŋ.”
MAT 9:4 Âpme Zisasiyaŋ keŋinan ekmâtâti kapigok diindoye, “Keŋinan zet bekanaŋ keboŋ ke eneyet taotnâip?
MAT 9:5 Neŋ mulup zut kapi mimiyelen winde nanaŋaŋaŋ tatnain: Am yomin katikpepeyelen ma am, ‘Wati melit,’ zemindema mebegalen kogogak winden tatnain.
MAT 9:6 Alak nen mulup msap kapi e in neŋ Angat Nemuŋaŋ winde ke nanaŋaŋ yaŋaŋ nâmâtâseip. Kapigok Kawawaŋgalen winde tatnain keyepm neŋ am msalen yomin ŋep katikpepeyelen.” Kegok zemti an kapigok dunduye, “Wati loendi pumti mkandan met.”
MAT 9:7 Zempeme an egaŋ wati mkaŋan mege.
MAT 9:8 Âpme am sambe ekŋenaŋ ekti, Kawawaŋgalen winde keboŋ ke ammagen mge keyepmti nâmtemtem mti Kawawaŋ zemsesewatpewien.
MAT 9:9 Âpme Zisas ek keyetnaŋ meti mânep takis titi munduman tapme mege. Meti mânep takis titi an ke aikge. Ke neŋ. Kwitn Matiyu. Neŋ tapma Zisasiyaŋ koti nikti dinoye, “Geŋ koti neŋmak tusu.” Kegok dinome neŋ keyegak wati ek mâti meban.
MAT 9:10 Meti nâlen mkaen meu niniyelen Zisas zemtetimti mobelin. Âpme am yomtoŋ ma an takis mânep titi notnne sambeyaŋ kopme Zisas ma nembaŋane ninsakwep meu nimbenn.
MAT 9:11 Kegok mmann Palisi notnaŋaŋ ndikti Zisas nembaŋaŋne ningat zewien, “An zikat indandaŋin eneyet an mânep takis butnaŋ kambu matip ekŋenmak am yomtoŋ temakwep tati tu meu tatnip?”
MAT 9:12 Zet ke Zisasiyaŋ nâmti bemzenze zet ŋen diindoye, “Doktayaŋ am dolakŋaŋ zawalinpiŋ ekŋenmagen mulup ku mamin. Zawatmak ekŋenmagen etaŋ muluwin mamin.
MAT 9:13 In meti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ kapigok tazin keyet yaŋaŋ weyaŋekmâtâlit, ‘Kawawaŋaŋ zeye, “Neŋ in am aŋgalaŋ gogot mimindemti mama keyet nâmtikŋaŋ mamiyap. Wa in neŋmak keŋin kwetetepmaŋ beme mamayet sâpe sâpe mambup ke yek.”’ An ek ikŋaŋgat sekŋaŋ moti zein, ‘Neŋ a yomtoŋ yek; An dolakŋaŋ penaŋ,’ zein ke neŋ an keboŋ ke ku indamukulem mimiyelen kolap. Ma an ek ikŋaŋgat sekŋaŋ mtoti zein, ‘Neŋ yommak,’ tazein an keboŋ ke neŋ indamukulem mimiyelen kolap.”
MAT 9:14 Kan ŋengat Zân an tu zululut egalen nemba ekŋenaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesiwien, “Nin ma Palisi an msasa sambenik tu meu zemkulumpemti keŋ sindem matatnup. Kwilekiyet mti gâlen nembandine ekŋenaŋ eneyet tu meu ku zemkulumpemti talip?”
MAT 9:15 Kegok zeme Zisasiyaŋ bemzenze zet pigok zeye, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ wasât mti notnanemak tapme ekŋenaŋ oloŋen penaŋ tati tu meu nimwiaŋti tatnepeme an imbi wasâgât mge egat kasaŋane ekŋenaŋ koti mandamepme kan keyet notnaneyaŋ keŋ sindem palen ma meu zemkulumpemti tabep.”
MAT 9:16 Zisasiyaŋ zet ŋen kapigok zeye, “Mka tokan tuŋgupmanen etimbembeŋaŋ alakŋaŋ antimti ku weyaŋ bek. Weyaŋsât tapmnepemane egaŋ bululuŋ zemtobodak. Keyepmti alakŋaŋ etaŋaŋ mpemane dolakŋaŋ kaliŋaŋ tadak.”
MAT 9:17 Bemzenze ŋen naman pigok zeye, “Am ŋenaŋ siŋgapoŋ sâŋsâŋ busât selik itnaŋaŋ peweweŋaŋgat ku bunak. Bunak beme seligaŋ sakwep epeeme siŋgapoŋ sâŋsâŋ kwawadak. Keyepmti selik alakŋanen bunak beme dolakŋaŋ zinak.”
MAT 9:18 Zisas ek bemzenze zet ke zemti tapme an damuŋ eget kandaŋan kot pedondom samti zeye, “Namban alakŋati kapi gakin keyepmti geŋ gapmepma met teŋgumane ewe gilik zem wasem.”
MAT 9:19 Kegok zemti mepme Zisas ma nembaŋane nin mâti mebenn.
MAT 9:20 Tapmepmann imbi ŋen sipmaŋ nup kan 12 omba penaŋ belak makwawetan. Keyaŋ Zisas mâti meti egalen sâkŋaŋ butnaŋ etaŋ atasâgât nâŋge.
MAT 9:21 Keŋaŋaŋ kapigok otnâye, “Sâkŋaŋ etaŋ atasap beme dolakŋaŋ besap.”
MAT 9:22 Kegok nâmti Zisasiyelen sakŋaŋ butnaŋ atame Zisasiyaŋ gilik zemti ekti zeye, “Ipm, nâmnukŋaŋ mimipiŋ. Nâmkiŋpependimakgapm dolakŋaŋ benik.” Zeme keyegak imbiyaŋ dolakŋaŋ beye.
MAT 9:23 Âpme Zisas egaŋ metneti an damuŋ keyelen mka keŋan mowege. Moweti eget mkaen am notnaŋaŋ si silik kwisak ma am notnaŋgalen si zemsu zemsu nâye.
MAT 9:24 Ke nâmti diindoye, “In ilinsakwep wati towepmâlit. Imbi nemba ek ku gakip; ek muluk tawen.” Kegok zeme am ekŋenaŋ Zisas ekyeŋbien.
MAT 9:25 Âpme indamâpme towepme delaŋ zeme egaŋ imbi nemba gakikiŋaŋ tage mka keŋan ke meti imbi nemba betnanen atame wage.
MAT 9:26 Âpme keyet zapatnaŋaŋ msat keyet keŋan palakŋaŋ bemege.
MAT 9:27 Âpme Zisasiyaŋ msat ke pemti mepme an zikalit beŋaŋ zut egelaŋ ek mâti kwizet kwawet kwawet mti zewun, “Geŋ amobotnaŋ Dewitgalen alikŋaŋaŋ, nigat kembeŋ bugan mi?”
MAT 9:28 Zeme egaŋ meti mkaen mowepme, an zulaŋ kandaŋan mowepmalu idayaŋkwesimti zeye, “Neŋ zikalit weyaŋidendeyelen ke ŋep nâmkiŋpelup, ma?” Zeme egelaŋ zewun, “Amobotnaŋ, nit nâmkiŋpemgelup.”
MAT 9:29 Kegok zemalu Zisasiyaŋ zikalit timekti zeye, “Nâmkiŋpepeŋidaŋgat penaŋaŋ nâlup kegok idaktimekma sokbemidak.”
MAT 9:30 Atame keyegak zikalit ekbun. Ekmalu Zisasiyaŋ amgat ku zemsokbembeyet zemkulumidemti kapigok diidoye, “Nâlup, it keyet zapatnaŋ am ŋen ku diindomalu nâseip.”
MAT 9:31 Yaŋgut egelaŋ zet ke nâmpemti zet zapatnaŋ zemalu msat keyet keŋan palakŋaŋ bemti mepmâge.
MAT 9:32 Âpme Zisasiyaŋ mepme keyegak am notnaŋaŋ an zetnepiŋ wati kobien. An ke we bekanaŋaŋ mpeme zetnepiŋ bembeŋaŋ.
MAT 9:33 Zisasiyaŋ we bekanaŋ mâpme mepme an egaŋ zetnaŋ zeye. Zeme am maŋga temaŋ tabien ekŋenaŋ nâmtemtem mti zewien, “Islael msalen muluwaŋ keboŋ ŋen ku sokbeme ekbenn.”
MAT 9:34 Palisi an ekŋenaŋ zewien, “We bekanaŋ ekŋengalen amobotnaŋaŋ mukulem mpeme we bekanaŋ taindapmâzin.”
MAT 9:35 Âpme Zisasiyaŋ mulup kegok ke mti mka temaŋ isikŋaŋ mame delaŋ zeye ma sesewat mka ŋen ŋen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyelen Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋ diindoye. Diindomti zawat liŋgit, sek sindemak mme dolakŋaŋ etaŋ bewien.
MAT 9:36 Âpme am maŋge temaŋ indikti ekŋengat keŋaŋ kembeŋ penaŋ beye. Ekŋen pembenaŋ bembeyelen keŋ yayaŋ mbienaŋgut mukulemin ku aikbien. Ekŋen sipsip damuŋinpiŋ mamti kileŋ maip sepem keboŋ mambien.
MAT 9:37 Keyepm nembaŋane ningat kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen mulup sambe penaŋ tazin âpme mulup an imbi sambe yek. Kwep kwewetaŋ.
MAT 9:38 Keyepmti in mulup toŋaŋ dundum same mulup mimi an imbi aikindeme mulupmane sakwep mepmâbep.”
MAT 10:1 Zisas egaŋ nembaŋane 12 ndatime koti we bekanaŋ mâtindendeyelen ma liŋgit ma zawat sek sindem ke mmann yek bem indandayelen winde ndamâge.
MAT 10:2 Nemba 12 ningat kwitn kapigok: Ŋeŋaŋ Saimon kwitnaŋ ŋen Pita ma yuŋaŋ Endulu ma Zebediyet nemuŋanet Zemsmak Zân. Ma Pilip ma Batolomiyu ma Tomas ma neŋ Matiyu itnaŋan takis mânep titi an mamteman ma Zems Alipiasiyet nemuŋaŋ ma Tadias ma Saimon Zelot ma Zudas, Iskaliot mka temaŋgatnaŋ. Egaŋ mamotneti bamgat Zisas zemkuwe.
MAT 10:5 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane 12 ningat zet zemeti zeye, “In am Zuda maŋge ku sokbembeŋaŋ msalen selaŋ ku iwep ma Samalia ekŋengalen mka temaŋ notnanen ku mebep.
MAT 10:6 Islael am maŋge ekŋen sipsip keboŋ galaŋ zemti waleletgat zapat mamaip ekŋenmagen tokwati Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom
MAT 10:7 meti kapigok zewep, ‘Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama inmagen sokbem tazin’.
MAT 10:8 Mti zawalin mme alik bewep ma gakikiŋaŋ mme gilik zemti wabep ma liŋgit sat mme ŋalumâbe ma we bekanaŋ indamâtindewep. In winde mulup keboŋ mimiyet toŋaŋ toŋaŋ indandaŋaŋgapmti mulup ke tosaŋepiŋ mbep.
MAT 10:9 Mânep ma milawat notnaŋ ku timebep.
MAT 10:10 Ele ku tiwep. Saŋgum melakandu sekŋinanen tazin ke ŋep. Setmunduŋduŋ ma toŋge ku mbep. Amnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ taolet mimindawep keyepmti in naptalak mebep.
MAT 10:11 Mka temaŋ ma isikŋaŋ keyet keŋan moti am ŋenaŋ ekmak tatagat zemindatetime egalen mkaen metabep keyetnaŋ toti am notnaŋgalen mkaen selak selak ken ke ken ke ku mekobep. Mka indandaŋaŋ keyet tabep.
MAT 10:12 In amgalen mkaen moti, ‘Keŋ sewakŋaŋ alak inmagen tazin,’ zeme
MAT 10:13 mka toŋaŋaŋ tu meu indawe beme keŋ sewakŋaŋ ekŋenmak weweyet zewep. Yaŋgut in amgalen mkaen meti, ‘Keŋ sewakŋaŋ alak inmak tazin,’ zeme ekŋenaŋ zemindewep ma ekŋenaŋ indaikti mka ma tu meu ku aik indawep beme Kawawaŋgalen keŋ sewakŋaŋ ku indawep. Keŋ sewakŋaŋ ilinmak tapme mebep.
MAT 10:14 Âpme mka temanen mepme amnaŋ ku indamukume ma zelin ku nâmeŋgut zipelukŋin seŋti ke ku gilik zem kobep.
MAT 10:15 Neŋ penaŋ zema nâit, Sodom mka ma Gomola mka temanen am bekanaŋinaŋgat dopmaŋ titiyelen kanen Kawawaŋ dopmaŋ mtoti indaye yaŋgut mka keyelen am ekŋen bekanaŋinaŋgat dopmaŋ mmoti mimindawe.
MAT 10:16 Nâip, sipsip tam zupmaŋ ekŋengat tuŋguwinan zemindema melip keyepm in sawekwikwit keboŋ kakanemuŋ tati weyaŋekmâtâti mambep mti sasakandenombe keboŋ sewakŋaŋ mambep.
MAT 10:17 In kasaŋine ekŋengat eksemti mambep. Ekŋenaŋ indatimti met zet muluwen indewep ma sesewat mkaŋinan meindemti sindiwaŋ indowep.
MAT 10:18 Yaŋgut ke etaŋ yek. In nâgât nembanne maip keyepm gapman ma amobotnaŋ ekŋenmagen indatimti mebep eneyet in nâgât kwizet buŋam zemâtâbep kegogapm kegok mimindawep. Âpme in ekŋengat zikalinan ma am Zuda maŋge ku sokbembeŋaŋ ekŋengat zikalinan windeŋaŋ bemti Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ bewep.
MAT 10:19 Ekŋenaŋ amobotnaŋmagen zemindome, ‘Zet zigok zewanup?’ zemti yayaŋ ku mbep. Kan keyet in zet zenzeyelen ke dembusekŋinan bema in zet ke zewep.
MAT 10:20 Kegok mimindame zet zewep ke ingalen zet ku bewe. Biwinaŋgalen Emetak Teŋaŋ zet ke keŋinanen indame zewep.
MAT 10:21 Kan keyet datnaŋaŋ meniŋaŋ zemkume gakiwe ma bipmaŋaŋ nemuŋaŋ zemkumti kume gakiwe ma animbi nembayaŋ mamin biwin kasa mimindamti zemindowep.
MAT 10:22 Âpme in neŋmak mamaipgapmti am sambe ekŋenaŋ ingat nâme kaŋgaŋaŋ bewe. Yaŋgut amnaŋ an ŋen nâmkiŋpepemak sisipeŋpeŋ msame egaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ katikŋaŋ atam tapmetneti gakiwe beme kan delaŋ zenzeŋaŋ Kawawaŋaŋ an ke mama kanzizit sawe.
MAT 10:23 Ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ mme in katikpemti kunzuŋti mka ŋenen mebep. Neŋ zet penaŋ zema nâit, in Islael mka sambe Zet Zapat Dolakŋaŋ ku timek kopme delaŋ zeme Angat Nemuŋaŋ neŋ kobap.”
MAT 10:24 Zisasiyaŋ nukŋaŋ keyet zet ŋen ewe kapigok zeye, “Melaŋgaŋenaŋ an damuŋ ku sebempenak. Ma sisiliŋ nembayaŋ amobotnaŋaŋ sebempemti mobotnaŋ ŋep ku manak.
MAT 10:25 Kegogapm am ekŋenaŋ an damuŋ msawien sepem keyet kataŋ melaŋga ekŋen nukŋaŋ aikindame oloŋen palen ku mambep. Âpme an damuŋgat kwitnaŋ Beelsebul kuwien beme sepem kegogak melaŋga ekŋengat kwilin bekanaŋ penaŋ kuwep.
MAT 10:26 Ekŋenaŋ kegok mimindawep keyepmti in kasaŋineyet ku kiŋgabep. Nanaŋgat kwizapatn mpalakŋaŋ beme amnaŋ nâmkawaŋ bewep.
MAT 10:27 Neŋ zet buzagen diindoma in zet ke tusumti diindoma sambeyet zempalakŋaŋ bewep. Ma in zet buzagen nâmbien ke sambemagen zempalakŋaŋ bewep.
MAT 10:28 Âpme in am sekŋin etaŋ kume gakime emetakŋin ŋep ku kukuyelen ekŋen keyet ku kiŋgabep. An ingalen emetakŋin mene sekŋin mene temakwep âtâtpeme teziŋ ŋandaŋ towebe windeŋaŋ tasain Ek ke Kawawaŋgat ek etaŋ eksempem mambep.
MAT 10:29 Keyepm kasaŋineyet kiŋgagapiŋ. In gwasembelembele indigit. Kawawaŋaŋ indikdamuŋ mam. Gwasembelembele ekŋen belakŋaŋ penaŋ. Ekŋen tosaŋin isikŋaŋ penaŋ titiyelen yaŋgut age ŋen gakime Bienaŋ manâin.
MAT 10:30 Keyaŋgut Kawawaŋ ingat nâme mobotnaŋ penaŋ mambein.
MAT 10:31 Keyepmti in kiŋgagapiŋ mambep. In tosaŋin temaŋ penaŋ keyepm Kawawaŋaŋ indikdamuŋ mme mambep.
MAT 10:32 Am ŋenaŋ neŋ mmotnembe beme am ekŋenmagen kogok manzein, ‘Neŋ Zisasmak tusu mayap,’ kogok manzein beme neŋ kegogak kululuŋen gwaen Bipmnaŋgat zikatnan zemkawaŋ bempemti, ‘Ek ningalen maŋgeen tusuye.’ zewap.
MAT 10:33 Yaŋgut ŋen egaŋ am ekŋengat zikalinan zemkandabe beme neŋ kegogak kululuŋen Bipmnaŋgat zikatnan zemkandatpewap.
MAT 10:34 Âpme neŋ kululuŋengatnaŋ inmak keŋ kwep mamayelen ku toban. Neŋ kululuŋengatnaŋ toti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ indama in notnaŋaŋ nâmkiŋpeme, notnaŋaŋ ku nâmkiŋpep keyepm zet keyet in ilinak kalalaŋ tapmip. ‘Bipnemuŋaŋ kalalaŋ tapmilup. Ma mam nembayaŋ kalalaŋ tapmilup. Imbiyaŋ naniŋaŋmak kasa kasa tapmilup.
MAT 10:36 Ma biwinmak kasa kasa tapmip.’
MAT 10:37 In gogot temaŋ mamin biwinaŋgat ma nemunambaŋineyet ku mbep. Mama mimi keyaŋ tototnaŋ bewe. Âpme neŋ nanaŋgat muluwaŋ toŋaŋ nanaŋgat kwep nâme mamopmambe. Neŋ nikme an tototnaŋ bema in nâgât keŋ kwep penaŋ ku mamneip.
MAT 10:38 An ŋenaŋ neŋ napmâbâgalen nâmti nukŋaŋ puwe sepem neŋ nukŋaŋ puwan kegok. Ek tewen gakikiyet weyaŋ tabe. Nukŋaŋ pupuyet ku weyayaŋ mti tabe beme egaŋ nâgât zapat ŋep ku bewe.
MAT 10:39 Am ŋenaŋ msalen mamaŋaŋ nâme mobotnaŋ beme mambe egaŋ mama penaŋ ku aikbe ma naman am ŋenaŋ ek nâgât mti sisipeŋpeŋ mpeme napmâmamambe egaŋ gakimti mama kanzizitgat zapat bewe.
MAT 10:40 An ŋenaŋ mka keŋan indatimti kwati dolakŋaŋ mimindawe ke neŋ egalen mka keŋan natetimti kwati dolakŋaŋ minewiek keboŋ. Ke kegogak Bien Kawawaŋgat mpewiek keboŋ.
MAT 10:41 Ma an ŋenaŋ mka keŋan nâlen mulup mimi an indaikkwati wembe ke bamgat Kawawaŋaŋ tosaŋit sepem kwep idawe.
MAT 10:42 Zet penaŋ zesowap, am ŋenaŋ an nâmkiŋpepemak tototnaŋ main egat tu teeŋaŋ bugan omsawe beme egaŋ mukulemaŋ isikŋaŋ bugan keyet tosaŋaŋ tiwe.”
MAT 11:1 Zisasiyaŋ nin nembaŋene 12 zet kegok zemzikat ndame delaŋ zeme pemann tapme, mka notnaŋ sokŋanen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indamimiyelen mebenn.
MAT 11:2 Âpme Zân tu zulutindende an ek mka katikŋanen tati Kilaisiyaŋ mulup mge keyet zapatnaŋ nâmti nembaŋane zemindeme meti,
MAT 11:3 Zisasiyet kapigok yaŋkwesiwien, “Zânaŋ nâsâgât tapm keyet zemane nâne geŋ Zânaŋ an Islael ninmagen kokogalen zeye ke geŋ kapi ma ewe ŋen?”
MAT 11:4 Zeme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “‘An zikalin beŋaŋaŋ alak zikalin taegip, selin bekanaŋaŋ set tapmaip, liŋgilin temaŋaŋ alak liŋgilin takŋelun, wakŋin kekekŋaŋ alak ekŋenaŋ wakŋin tatnâip, an gakikiŋaŋaŋ gilik zem tawalip ma am toweweŋaŋ penaŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ tatnâip.’ In nâlen zet nâmti mulupm tapmiap ke taegip kapiyet zet zapatn gilik zemeti Zângat zeme nâmti yaŋŋ nâmâtâsem.
MAT 11:6 Âpme an ŋenaŋ nâgât keŋ zut ku mbe beme egaŋ oloŋen mam. Zet ke mmeti Zângat dunduseip.”
MAT 11:7 Âpme Zângalen nembaŋane ekŋenaŋ gilik zemti mebienen Zânmagen Zisas egaŋ am tabien ekŋen Zângat kapigok diindoye, “In eweŋan Zânmagen msat tuŋgupman mebienen in kwileki eegalen otnâmti mebien? In Zân betut sinaŋnok tâgâyaŋ kumbume mebe kokot tapme eksât mebien?
MAT 11:8 Ma in msat tuŋgupman an ŋen kâlâpmaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ munduŋ tapme ke eksâgât mebien? Nâip, an kâlâwin dolakŋaŋ ekŋenaŋ amobotnaŋ ekŋengalen mkaen etaŋ mamaip.
MAT 11:9 In zeme nâmbi, in kwileki eegalen otnâmti mebien? In golaŋ zenze an eegalen mebien? Ke penaŋ, ek golaŋ zenze an sambe mambien sebemindein enenogat ek golaŋ zenze an mobotnaŋ temaŋ penaŋ.
MAT 11:10 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen Zângat zemkawaŋ kapigok zenzeŋaŋ, ‘Neŋ zapat zenze an pema koti egaŋ kukŋaŋgat meti zet am keŋin gilik zenzeyelen gâgât set weyaŋ be.’ Kawawaŋaŋ kegok zeye.
MAT 11:11 Neŋ ingat zet penaŋ zeyap, Zân tu zulutindende an egaŋ am sambe msat kataŋ sebemindemti mobotnaŋ penaŋ bein, yaŋgut egaŋ nâgât gakikinnaŋgat yaŋaŋ ku nâmâtâzin. Âpme in neŋ yominaŋgat gakimti yomin katipema in sambeyaŋ nâmkiŋpenewaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen tapmaiwaŋ in Zân sebempeip.
MAT 11:12 Kan keyet Zân tu zulutindende an egaŋ mulup yaŋbemti mmepme alak tatnup kapi an ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mamayet zapatnaŋ msat kataŋ palakŋaŋ bein âpme amnaŋ zet ke nâmti zet ke ewe timti keyet keŋan mamayelen tikŋaŋin temaŋ penaŋ wemindaye.
MAT 11:13 Golaŋ zenze an itnaŋan zewien ma Mosesiyelen zii zelen zet tazinen keyet penaŋaŋ Zânaŋ tu zulutindende an ekmagen sokbemkawaŋ beme Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama kelak penaŋaŋmak bein.
MAT 11:14 Âpme itnaŋaŋ penaŋ Ilaizayaŋ mamkwati gakime golaŋ zenze an notnaŋ ekŋenaŋ an ŋen Ilaiza nemboŋ sokbewe zewien. Yaŋ alak Zân tu zulutindende an egaŋ sokbein ek Ilaiza keboŋ. Âpme in zet itnaŋaŋ nâmkiŋpeip beme in Zânaŋ zet zein ke nâmkiŋpewep.
MAT 11:15 In zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.”
MAT 11:16 Zisasiyaŋ pigok zeye, “In pe ziboŋ? Bemzenze zet kapigok diindosowap. Imbi nemba ŋen silik kume notnaneyaŋ dopmaŋ ku maŋgilik zemkuip. Ma silik kum tasume ku masumpeip keboŋ.
MAT 11:17 Keyet yaŋaŋ kapigok. Nâgât zetn ma Zângat zetnaŋ ke in nâme pepesut beme ku manâip.
MAT 11:18 Zânaŋ tu meu belaknik bugan manimti mamtan. Âpme am sambeyaŋ Zângat zewien, ‘Ek we bekanaŋmak main.’
MAT 11:19 Âpme neŋ Angat Nemuŋaŋ toti tu meu nima in nikti nâgât manzeip, ‘An kapi tu meu temaŋ ma wain tu manin ma mânep takis titi an ma am yomtoŋ ekŋengat nolin.’ In ŋoktikŋin pembenaŋ benak beme nigalen meu zemkulumpepe ma ninindaset ekmâtâbiek.”
MAT 11:20 Zisasiyaŋ zet ke zemdelaŋ zemti mka temaŋ notnanen itnaŋaŋ maŋgeen ke menok temaŋ sambe penaŋ mme yomengatnan keŋin ku gilik zewienyepmti kan keyet egaŋ gilik zem meti golaŋ zet mimindaye.
MAT 11:21 Golaŋ zet kapigok diindoye, “Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe. Kolazin mkaengatnaŋ am ma Besaida mkaengatnaŋ am inmagen neŋ menok kwitnaŋ kwitnaŋ temaŋ sambe mban ke eweŋan am Taia mka ma am Saidon mka temanen ke ekŋenmagen sokbenak ze nap sâk teŋgenaŋaŋ munduŋti kâyaŋ sekŋinan mulati yominaŋgat nâmti sakambuk mti kembeŋ palen talip keyet zikat indame yominmagengatnaŋ gilik zewiek.
MAT 11:22 Keyepmti neŋ in pigok diindoma nâit. Taia ma Saidon am ekŋengat dopmaŋ mututu kananen Kawawaŋaŋ yominaŋgat tosaŋaŋ mtoti ekŋengat indawe yaŋgut in yominaŋgat tosaŋin mmoti penaŋ indawe.
MAT 11:23 Kapaneam ingalen mka teman tatat mimi mti menok yaŋaŋ yaŋaŋ mma am in nikmotâbien yaŋgut in alak pi in sekŋin tapm molip in nâgât nâmâtâliwaŋgut kegok tapmip ke ŋep yek. Keyepmti ingat tosaŋin teziŋ ŋandaŋen towebep. Inmagen neŋ menok sepem igak igak mban kegogak Saidon mka temanen am mbak ze alak kan pigogak ewe tabiek.
MAT 11:24 Keyet neŋ pigok zema nâit, Dopmaŋ titi kanen Sodom mkaengatnaŋ yominaŋgat tosaŋaŋ mtoti indawep. Yaŋgut in dopmaŋ mmoti penaŋ indawe.”
MAT 11:25 Kan keyet Zisasiyaŋ zet kapigok zeye, “Bien kululuŋ msatgalen Amobotnaŋ, neŋ gâgât wisikŋ nâmgeyap enenogat am nânâŋinpiŋ ekŋenmagen mulupdi ma Zet Zapadi Dolakŋaŋ Penaŋ ekŋenmagen mkawaŋ bemane ekmâtâbien keyaŋgut an nânâŋin temaŋ ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ enziliwanan.
MAT 11:26 Bipm, geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msokbewanan ke gitaŋgat nânâyet ma nâmtikŋaŋdaŋgat mbanan.
MAT 11:27 Bipmnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi betnnan bem nemâge. An ŋenaŋ nâgât yaŋŋ ku nâmâtâzin. Bipmnaŋ nâgât yaŋŋ maekmâtâzin. Ma Bipmnaŋgalen yaŋaŋ an ŋenaŋ ku maekmâtâzin nen kwep maekmâtâlap. Ma neŋ etaŋ am ombem indema Bipmnaŋgat yaŋaŋ maekmâtâlip.
MAT 11:28 Âpme neŋ an keŋ sewakŋaŋ toŋaŋ kogogapm nukŋaŋin timti neŋmagen kopme netimpema in keŋin sewak beme mait.
MAT 11:29 Neŋ ingat nukŋaŋin tiwan ke keŋ sewakŋaŋ palen tati tiwangat kopme, ‘keŋ sewakŋaŋ ke indama neŋmak tusume mamti keyet yaŋaŋ mnâit.’ Eneyet neŋ An bakbak toŋaŋ.
MAT 11:30 Ma kwileki ŋen zikat indama in am ekŋen zet ma mama keyaŋ timtot indendeyelen ku mbep in ekŋen meleŋ belaŋ bem indeme mambep. Âpme keyaŋ meleŋ belaŋ bemindeme nâmâbep.”
MAT 12:1 Kan keyet bamanen Zisas ma nembaŋane nin nsakwep Zuda am ekŋengalen Sabat tagoŋgo kanen wit mulup tuŋgupmaset meti nsakwep meuyet mti yaŋbemti wit katnaŋ tim nimbenn.
MAT 12:2 Kegok mmann Palisi an ekŋenaŋ ndikti Zisasiyet kapigok dunduwien, “Pi ekbak, nembandine ekŋenaŋ muluwaŋ tapmip ke ningalen Sabat tagoŋgo kangat ŋep ku mimiyelen!”
MAT 12:3 Zeme kapigok diindoye, “Dewit ma amŋane ekŋenaŋ meuyet mti kwitnaŋ kwitnaŋ mbien zapatnaŋ ke mamaiŋ nâip.
MAT 12:4 Egaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋen moti nupmamaŋ Kawawaŋgat wisikŋ bembeŋaŋ ke sâpe sâpe bumbu an egaŋ msame ikŋaŋ ma nembaŋane nupmamaŋ nimbien ke zii zelen tazinen sâpe sâpe bumbu ekŋenaŋ etaŋ niniyelen. Dewit egaŋ zii zet aŋgosoye keyaŋgut egat zet bekanaŋ ku manzeip.
MAT 12:5 Sepem kegogak in eweŋan Mosesiyelen zii zet makumnâmbienen sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ sesewat mka temaŋen ningalen Sabat tagoŋgo kan sâpe sâpe bumbu ke mulup mamtemien. Keyaŋ yom yek kok zenzeŋaŋ.
MAT 12:6 Neŋ pigok diindowi, an ŋen kapi tazin ek sesewat mka temaŋ mobotnaŋ sebempein.
MAT 12:7 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ zet ŋen kapigok tazin, ‘Kawawaŋaŋ zeye, “Neŋ in am aŋgalaŋ gogot mimindemti mama keyet nâmtikŋaŋ mamiyap. Wa in neŋmak keŋin kwetetepmaŋ beme mamayet sâpe sâpe mambup ke yek.”’ In zet keyet yaŋaŋ nâmbiek benak ze an ekŋen ke yominpiŋ keboŋgat zetnaŋ ku zemindowiek.
MAT 12:8 Eneyet neŋ Angat Nemuŋaŋ Sabat tagoŋgo kangalen Amobotnaŋ keyepmti neŋ ŋep ekŋenaŋ Sabat tagoŋgo kangat kwitnaŋ kwitnaŋ ke ma ke mimiyelen ŋep zemindendeyelen.”
MAT 12:9 Kegok zemti nembaŋane nsakwep keyetnaŋ meti Zuda ekŋengalen sesewat mkaen mowebenn.
MAT 12:10 Âpme kan keyet an ŋen betnaŋ seleuuŋaŋ tapme Palisi an notnaŋaŋ tati Zisas ekti zelen pepeyelen nâmti yaŋkwesiwien, “Ningalen zii zelen tazinen Sabat tagoŋgo kangat am weyaŋpepeyelen ma yek?”
MAT 12:11 Zeme Zisasiyaŋ nâmti diindoye, “Inmagen ŋenaŋ sipsipmaŋ kwewetaŋ tatnak beme Sabat tagoŋgo kanen aimboŋan towepme kan keyepmti peme tadak? Yek, mpeme kwadak.
MAT 12:12 Âpme sipsip ekme nânâŋan tototnaŋ mambein. Âpme am mobotnaŋ penaŋ bein keyepmti Sabat tagoŋgo kanaŋ am mukulem mimi keyaŋ mulup penaŋaŋmak bein.”
MAT 12:13 Kegok zemti an betnaŋ seleuuŋaŋmak keyet dunduye, “Bedi mututut!” Zeme betnaŋ mututupme betnaŋ dolakŋaŋ nembet keboŋ beye.
MAT 12:14 Âpme Palisi ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyelen met ondekti zetnaŋ zewien.
MAT 12:15 Âpme Zisas kume gakikiyelen zet ke nâmti msat ke pemti belakŋaset mepme am sambeyaŋ mâti mepme am zawat sambe weyaŋindeye.
MAT 12:16 Weyaŋindemti Zisasiyaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ am notnaŋ ekŋenaŋ ku zempalakŋaŋ bembeyet zemkulumindeye.
MAT 12:17 Ke Kawawaŋaŋ zet ŋen golaŋ zenze an Aizayayet eweŋan zeye ke penaŋaŋmak bein.
MAT 12:18 Zet ke kapigok, “Kilais kapi ek nanaŋgat sisiliŋ nemban neŋ ek ombempewan. Neŋ egat gogot mti oloŋen mampeyap. Neŋ Emetakŋ ek sama egaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen zemkawaŋ beme neŋ zemdelaŋ zenze zet mulup teŋ ekŋenmagen mbap.
MAT 12:19 Egaŋ zet mdândâ ma kwizet ŋenzinziŋmak ku mbe. Ma egaŋ mka temaŋ keŋan selen zet kwizet temaŋ am sambeyet diindondopiŋ mbe.
MAT 12:20 Egaŋ zet katik am yaiiŋaŋ ekŋengat ku maapitilim indein. Egaŋ mulup tapm metnepeme Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ msat kataŋ mpalakŋaŋ bewe.
MAT 12:21 Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ egat webe webe palen tabep.”
MAT 12:22 Âpme kan keyet an ŋen we bekanaŋaŋ mpeme zikatnaŋ beŋaŋ ma kopa ke wati Zisasmagen mepme weyaŋpeme we bekanaŋaŋ pemepmâpme zetnaŋ zemti zikatnaŋ kegogak ekmâtâge.
MAT 12:23 Mme am maŋge temaŋ tabien ekŋenaŋ muluwaŋ ke ekti nâmtemtem mti zewien, “Dewitgat Nemuŋaŋ ke kapi mene.”
MAT 12:24 Kegok zeme Palisi ekŋenaŋ nâmti zewien, “Ek we bekanaŋ ekŋengat ŋeŋaŋin kwitnaŋ Beelsebul egaŋ mamaŋ bempemti winde same maindapmât indein.”
MAT 12:25 Âpme Zisasiyaŋ keŋinanen daenen zet zigok zesâip keyet ekmâtâti diindoye. “In manzeip ke neŋ Beelsebul egalen windeen we bekanaŋ maindapmâlap tazeip ke in ŋoktikŋin teŋ penaŋ yek keyepm bemzenze zet kapi zesowapgat nâit. Msat ŋeniyelen am ekŋenaŋ ilinak kasa kasa mti dolakŋaŋ ku tabep. Âpme mka temaŋ ma am maŋge ŋen ekŋenaŋ ilinak ŋenzinziŋ dopmaŋ dopmaŋ mti am mka mundumin ke peme tapme mebep.
MAT 12:26 Keyepmti maŋge ŋenaŋ maŋge ŋen kasa kasa Sadaŋgalen damuŋ mimi keŋan mbiek beme yaŋaŋ kapigok ekŋenaŋ ilinak kalalaŋ mti katikŋaŋ ku tabiek.
MAT 12:27 In manzeip ke neŋ Beelsebul egalen windeen we bekanaŋ maindapmâlap. In nembaŋine ekŋenaŋ we bekanaŋ indapmâbiek beme ekŋengat zet sepem kegok manzeip? Yek, in kok ŋep ku zewiek. Sadaŋaŋ ikŋaŋgat windeŋaŋ ŋep ku mtopenak. Ilinaŋgat nembaŋineyaŋ mulup tapmip keyaŋ msokbenen in an dâsuki toŋ.
MAT 12:28 Wa ke Beelsebulyelen windeŋaŋ yek. Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ manapmukulem mme we bekanaŋ maindapmâlap kapiyaŋ msokbemindainen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama windeŋaŋ alak inmagen kapi tazin.
MAT 12:29 Ma an kwiyaŋ an windeŋaŋbeŋ mkaŋan moti milawatnaŋ tinak? Ke ŋep ku mimiyelen. Ŋeŋaŋ an ke atamti setnaŋ betnaŋ zamtiŋgut milawatnaŋ tiwek. Keyet yaŋaŋ kapigok, Sadaŋ ek an kukŋaŋbeŋ keboŋ keyaŋgut neŋ egat windeŋaŋ ŋep mtopemti ŋep zemâbap.
MAT 12:30 An ŋenaŋ neŋmak ku mambe beme ek nâgât kasan.
MAT 12:31 Keyepmti yaŋaŋ kapi diindoma nâip, An ŋenaŋ neŋmak tadak beme nâgât zetn gawepum mamti yom mbiek beme Kawawaŋaŋ yomin ŋep katipeme medak keyaŋgut an ŋenaŋ Emetak Teŋgalen winde ke Sadaŋgalen winde manzein beme Kawawaŋaŋ yom ke ku katipewe.
MAT 12:32 In nâgâegaŋ emetak bekaŋaŋgat kwitnaŋ kumti mulup tapm ke ku nâmbep. Neŋ Emetak Teŋ egat kwitnaŋ kumti mulup kapi tapmiap. In nâgâegat nâme, ‘Emetak bekanaŋmak mulup tapm,’ nâmti zewien keyaŋ Kawawaŋgat Emetak Teŋgat kwelat zet zeme bekanaŋ mambein. Keyepmti Kawawaŋaŋ yomin ku katipeme yom kemak kwesiŋ kwesiŋ mamti mamambep.
MAT 12:33 Tep ŋen ek pembenaŋ mozin beme penaŋaŋ dolakŋaŋ mapein. Ma tepmaŋ bekanaŋ bein beme penaŋaŋ bekanaŋak mapein. In tep katnanen tep penaŋ dolakŋaŋ ma bekanaŋ ke eknâmimbep.
MAT 12:34 In nombe bekanaŋgalen alikŋane, in mama bekanaŋ penanen matalip keyepm zet bekanaŋ etaŋ manzeip. Keŋinan kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ ma dolakŋaŋaŋ gak zem matazin keyegak dembusegen sepem keboŋ masokbein.
MAT 12:35 An ŋen keŋaŋaŋ pembenaŋ tazin egaŋ zet zesât pembenaŋak manzein. Ma an keŋaŋaŋ bekanaŋ wemsain egaŋ kogogak zet zesât bekanaŋak manzein.
MAT 12:36 Neŋ kapigok diindoma nâit, zemdelaŋ zenze kanaŋ am kwep kwep kataŋ Kawawaŋaŋ zet bekanaŋ kataŋ manzenuwen yaŋaŋ nânâyelen indeyaŋkwesime in dopmaŋ teŋ zewep.
MAT 12:37 Zelin ilinaŋgalen manzeiwen pembenaŋ ma bekanaŋ gilik zemti Kawawaŋaŋ keyet kataŋ zemdelaŋ zemindeme kwetetepmaŋ kwabep ma waleletgalen ke diindowe.”
MAT 12:38 Kegok zeme zii zet zikat indanda an ma Palisi notnaŋ ekŋenaŋ kapigok zemti dunduwien, “An zikat indanda, geŋ menok ŋen mmane ekne.”
MAT 12:39 Ekŋenaŋ kegok zeme diindoye, “Am msat alak kan kapiyet talip ekŋen bekanaŋ penaŋ ma Kawawaŋ bamkumpemti mamaip.” Zisasiyaŋ kapigok zemkawaŋ beye, “In neŋ menok mimiyet nâmti tatnapitilip? O alak yek, yaŋgut in menok kwewetaŋ Kawawaŋaŋ golaŋ zenze an Zonamagen mgeen keboŋ bam ekbep.
MAT 12:40 Zona ek kasup ma tambumbu tuk aŋgala temaŋgat kambakŋaŋ keŋanen tage. Kegogak neŋ Angat Nemuŋaŋaŋ kasup ma tambumbu tuk msat aimboŋ keŋan tabap.
MAT 12:41 Zonayaŋ zet zapat dolakŋaŋ Ninewe am ekŋen diindoyeen yomengatnan keŋin gilik zem mâpme delaŋ zeye keyet dopmaŋ dolakŋaŋ Kawawaŋaŋ indawe. Ma ekŋenaŋ koti Kawawaŋgat zikatnan in zemindowep. Enenogat alak neŋ inmagen pi tati Zona mobotnaŋ penaŋ sebempemti tapma in nâlen zet zapatn dolakŋaŋ nâmti ewe yominangatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti dopmaŋ bekanaŋ temaŋ inmagen sokbewe.
MAT 12:42 Âpme imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ egaŋ beŋangatnaŋ amobotnaŋ Solomon egat zetnaŋ nâsâgât kotnâmti oloŋen mge. Âpme neŋ amobotnaŋ Solomon omba penaŋ sebempeyap. Yaŋgut neŋ ingat tuŋguwinan pi tati mulup mma in keŋinan ku mkipmaŋ mbemnemti yominaŋgatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ egaŋ Kawawaŋgat zikatnan zemindowe.
MAT 12:43 We bekanaŋaŋ an keŋan zempeme kwati msat tuŋgupman mundum tatagat timati mundum ŋen ku aige.
MAT 12:44 Keyepmti ikŋaŋgat kapigok zein, ‘Mkan eweŋan pemti koban keyegak gilik zemti meti eksap.’ Zemti gilik zem meti egeen mka ke toŋepiŋ ma weyaŋti kapupeme tage.
MAT 12:45 Keyepmti met we bekanaŋ notnane 7 ekŋen ke bekanaŋ penaŋ eksebempeip ekŋen ke indatime kot keyegak tatat mimi mbien. Âpme an ke eweŋan bekananik maŋgeyaŋ bekanaŋ penaŋ bem tazin. Muluwaŋ kok keyaŋ am msat kataŋ alak talip ekŋenmagen sokbemindawe.”
MAT 12:46 Zisasiyaŋ am zet tadiindomaŋgeen mamnotnane ekŋenaŋ ekmak zapat mimiyelen koti zupman baen damuŋ tapme
MAT 12:47 maŋgeengatnaŋ ŋenaŋ zeye, “Wae, mamnodine geŋmak zapat msâgât koloyaŋ zupman damuŋ talip.”
MAT 12:48 Zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Mamnotnne ke kwi?”
MAT 12:49 Kegok zemti nembaŋane tabieneset bet ombemti kapigok zeye, “Egit! Nâgât mam notnne ekŋen kapi!
MAT 12:50 Kwi ma kwi ekŋenaŋ Bipm kululuŋen tazin egalen zetnaŋ maŋgawepuip ekŋen nâgât mamm ma notnne beip.”
MAT 13:1 Kasup keyet Zisasiyaŋ mkaengatnaŋ toti met tundua ganzenan met totatnepeme
MAT 13:2 am maŋge sambe penaŋ koti bembuluŋ tapme indikti egaŋ waŋga dukŋan mototapme am sambe penaŋaŋ nelum gambibik palen tabien.
MAT 13:3 Egaŋ bemzenze zet palen zet notnaŋ manzemtan. Bemzenze zet ŋen kapigok zeye, “Kan ŋengat an ŋenaŋ mulupmanen wit katnaŋ timtetelime mekokogalen mege.
MAT 13:4 Egaŋ mulupmanen wit katnaŋ tatetelime notnaŋaŋ mulup selen ke towemâge. Âpme ageyaŋ koti nimbien.
MAT 13:5 Ma wit katnaŋ notnaŋ nanzaŋ palen towemâge. Âpme ke msat belaknik dukŋan gwaen tageyepm dukŋaŋ sakwep kwabien.
MAT 13:6 Keyepmti kindiŋaŋaŋ towesâgât olati nanzaŋ palen sagak sagak gwaen mepme kasup kukŋaŋbeŋ kwati ekme aŋgasimti memuŋ bewien.
MAT 13:7 Ma wit katnaŋ notnaŋ didik tuŋgupman towembien. Âpme epeemti dukŋaŋ kwapme didigaŋ mme kwati eiŋeiŋsimti yek bewien.
MAT 13:8 Âpme wit katnaŋ notnaŋ msat kelakŋaŋmagen toti kwati penaŋaŋ sambe penaŋ sokbewien. Yaŋaŋ ŋeniyet penaŋaŋ 100. Yaŋaŋ ŋeniyet penaŋaŋ 60 ma yaŋaŋ ŋeniyet penaŋaŋ 30 kogok sokbemmâge.”
MAT 13:9 Zisasiyaŋ zet ke zemdelaŋ zemti kapigok zeye, “An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.”
MAT 13:10 Bemzenze zet kegok zeme nin nembaŋaneyaŋ ekmagen meti yaŋkwesiwenn, “Geŋ bemzenze zet ke yaŋaŋ zigogat am ekŋenmak manzenik?”
MAT 13:11 Âpme egaŋ kapigok dindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama enzilim tazin ke nembanne in nânâyelen zenzeŋaŋ. Notnaŋ ekŋenaŋ ke ku nânâyelen nâmâtâtpeye.
MAT 13:12 Am ŋen Kawawaŋgalen zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ mbe beme Kawawaŋaŋ nânâ ewe tusumti sawe keyepm egaŋ nânâŋaŋ sambe penaŋ tasawe. Ma am ŋenaŋ zetnaŋ nâmtikŋaŋ ku mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ isikŋaŋ ke menzem tiwe.
MAT 13:13 Âpme am ŋenaŋ zikat eek ektiŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ku maekmâtâlip ma wagaŋ zet nâmtiŋgut yaŋaŋ ku manâmâtâlip keyepmti bemzenze zet zeleset mandiindoyap.
MAT 13:14 Âpme Aizayayaŋ golaŋ zenze an Zuda am ekŋengat Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zeye, ‘Ekŋenaŋ wagaŋ nânâ ke nâmbep yaŋgut penaŋ nâmâtâtât ke ku mamip. Zikalaŋ eek ke ŋep ekbep yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ekmâtâti mama ke ku mbep.
MAT 13:15 Enenogat ekŋen ke keŋin kaliŋaŋ bembeŋaŋ ma wakŋin kekekŋaŋ ma zikalin beŋaŋ. Keyepm zikalinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku maekmâtâlip ma wakŋinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku manâmâtâlip. Ma keŋinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku maweyaŋnâmâtâlip. Kegok mti keŋin ku gilik zeme neŋ zigoset weyaŋindewak.’
MAT 13:16 Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama nembanne inmak tazin e wakŋinaŋ nâmâtâti zikalinaŋ ekmâtâlip keyepmti in oloŋen palen talip.
MAT 13:17 Neŋ penaŋ diindoma nâit. Eweŋan baenen golaŋ zenze an ma an teŋ notnaŋ ekŋenaŋ niksât webe webe mbien. Ekŋenaŋ nâgât zetn nâsât mbien yaŋgut ku nâmbien.
MAT 13:18 Âpme pi wit katnaŋ muluwen ondendeŋaŋ keyet bemzenze zet diindowan. Keyet yaŋaŋ zema nâit,
MAT 13:19 An ŋen ek Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ dundume nâmti keŋaŋ penaŋ ku bemti mambe ekmagen Sadaŋ an bekanaŋ mimi egaŋ koti keŋanen katnaŋ teteliliŋaŋ ke mpewe. An ke katnaŋ selen toweŋge keboŋ keyet kataŋ.
MAT 13:20 Ma nanzaŋ palen toweŋge am keboŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmtikŋaŋ mmambep
MAT 13:21 yaŋgut kindiŋaŋ msat keŋan baen penaŋ ku towege e am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keŋinanen katikŋaŋ ku tabeyepmti nukŋaŋ sambe ma sisipeŋpeŋ sambeyaŋ sokbemti nâmkiŋpepeŋin mme mapeme towen.
MAT 13:22 Ma notnaŋ didik keŋan toweŋge keboŋ mambeyaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nânâ ke nâmtiŋgut keŋanen ku bemti keŋaŋaŋ segesetgalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyet keŋ otnânâŋaŋ bemti mame mânep milawat keyet tikŋaŋaŋ kwati Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kume eiŋeiŋsimti penaŋepiŋ bewe.
MAT 13:23 Msat kelakŋanen toweŋge ekŋen keboŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti keŋinaŋ penaŋ bemti mambep. Âpme ŋen ekmagen penaŋaŋ 100 ma ŋenmagen penaŋaŋ 60 ma ŋenmagen penaŋaŋ 30 kegok masokbein.”
MAT 13:24 Âpme bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama set kapi nemboŋ: An ŋenaŋ mulupmanen wit katnaŋ dolakŋaŋ teteliye.
MAT 13:25 Âpme am sambe meluk tawemâpme kasaŋinaŋ kogeen nusi katnaŋ mgasik wit tuŋgupman time mepmâpme kunzuŋge.
MAT 13:26 Âpme wilaŋ kwati penaŋ sokbesâgât mme nusiyaŋ kegogak kwage.
MAT 13:27 Âpme mulup an ekŋenaŋ ke ekti mulup toŋaŋ dunduwien, ‘Amobotnaŋ, geŋ mulupdanen wit katnaŋ dolakŋaŋ etaŋ teteliwanan. Âpme nusi mgasik zigoset koti kwazin?’
MAT 13:28 Yaŋkwesime zeye, ‘Ke kasa ŋenaŋ koti teteliyeyaŋ kwazin.’ Zeme yaŋkwesiwien, ‘Keyepm met selumti pemann mesem, ma?’
MAT 13:29 Zeme kapigok diindoye, ‘Yek, wa in nusi selunup zemti wit penaŋaŋ ilizuzut seluwepgapm peme tati
MAT 13:30 ilizuzut kwabalup. Âpme wit eleŋgeŋge kanaŋ bemeŋgut, mulup an ekŋenaŋ eleŋgemti nusi makumti pendem mti tewen time mot zime wit mkananen beme tabe.’”
MAT 13:31 Âpme bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke mastat tep katnaŋ keboŋ an ŋenaŋ ke mulupmanen ondeye.
MAT 13:32 Katnaŋ ke isikŋaŋ penaŋ. Yaŋ semem katikŋaŋ bemtiŋgut tep nemboŋ kwati sebemindemti tep temaŋ mambein. Ma age ekŋenaŋ koti betnanen mkaŋin walati matalip.”
MAT 13:33 Âpme bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke yis keboŋ. Ma neŋ yis keyet palen bemzema nâseip. Imbi ŋenaŋ yis isikŋaŋ buganmak plawa omba kemak weyaŋme plawa keyaŋ sememti omba penaŋ mambein.”
MAT 13:34 Zisasiyaŋ am zet ke bemzenze palen etaŋ diindomâge. Zet sosok ku zemsokbemindaye. Egaŋ bemzenze zeleset etaŋ zeye.
MAT 13:35 Kegok mme golaŋ zenze an ŋenaŋ zet kapigok zeye ke penaŋmak beye, “Bemzenze zet paleset zewap. Msat sokbeyeen keyetnaŋ zet enzililiŋaŋ takoti tage ke neŋ zemkawaŋ bewap.”
MAT 13:36 Âpme Zisasiyaŋ am indeme mepme mkaen mowege. Mot tapme nembaŋane nin ekmagen meti zewenn, “Zemane nâne, zet bemzenze nusi muluwen kwakwagat zenak ke yaŋaŋ kwileki?”
MAT 13:37 Yaŋkwesimann dinndoye, “Wit katnaŋ dolakŋaŋ time mekodak ke Angat Nemuŋaŋ.
MAT 13:38 Mulup ke msat sambe kapi keboŋ. Katnaŋ dolakŋaŋ ke Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mamaen mamaipgat nembaŋane keboŋ. Nusiyaŋ an bekanaŋ penaŋgalen nembaŋane keboŋ.
MAT 13:39 Âpme an kasa nusi bekanaŋ katnaŋ ondeye ek ke Sadaŋ. Âpme akumbembe ke kululuŋ msat delaŋ zewe kenok. Ma akumbembeyelen mulup an ekŋen ke ensel.
MAT 13:40 Ensel ekŋenaŋ nusi selumti tewen bume ziwe sepem kegogak kan delaŋ zenzeŋan sokbewe.
MAT 13:41 Keyepmti Angat Nemuŋaŋaŋ ensel zemindeme toti am maŋgeŋane ekŋenmagengatnaŋ am bekanaŋgalen keŋ walalat ma notnaŋ mama mimiŋin bekanaŋ penaŋ mamaip.
MAT 13:42 Ekŋen keboŋ ondekindemti teziŋ ŋandaŋgalen zapat indeme towebep. Ke sikalem ma zelin aŋgalikti sek sindem palen mamti mamambep.
MAT 13:43 Âpme Kawawaŋgalen am ekŋenaŋ Biwin kululuŋen gwaen tazin egat zimosetnan mambep. An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.
MAT 13:44 An ŋenaŋ ŋengalen mulup an mamtan. Kasup ŋengat mulupmanen ke milawat tosaŋaŋ temaŋen aikti naman msalaŋ kwatampemti keŋaŋ saŋgamaŋ beme mkaŋan mege. Met bo milawatnaŋ sambe ke beme kwitime delaŋ zeye. Delaŋ zeme mânep ke timti met an mulup ma msat keyet toŋaŋmagen mot sokbemsamti mânewaŋ msat ke kwitiye. Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke milawat tosaŋaŋ temaŋ keboŋ.
MAT 13:45 Kegogak bemzenze zet ŋen pigok zeye. An mânep milawatnaŋ temaŋ ŋenaŋ kekek nanzaŋ satnaŋaŋ weyayaŋaŋ keyet matimatan.
MAT 13:46 Âpme egaŋ kekek nanzaŋ satnaŋaŋ weyayaŋaŋaŋ ŋen tosaŋaŋ mobotnaŋ aikti egaŋ milawatnaŋ sambe am ekŋenmagen beme kwitimâpme mânepmaŋ timti met kekek ke tosaŋaŋ mobotnaŋ ke kwitiye. Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke kekek tosaŋaŋ temaŋ keboŋ.
MAT 13:47 Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke eleŋgolam temaŋ keboŋ am ekŋenaŋ eleŋgolam temaŋ nembuen waŋga mti mapeme towepme aŋgala sepemaŋ igak igak matip keboŋ.
MAT 13:48 Âpme ke aŋgalayaŋ gak zem tapme mandame katikŋaŋ mopme kalaŋ kumti niniyelen timti ele keŋan time toge ma ku niniyelen time mege.
MAT 13:49 Msatgalen kanaŋ delaŋ zewe sepem kegok ke sokbesâpm. Keyet Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ msat ŋen msat ŋen meti am ilak pembenaŋ bembeŋaŋ ekŋengat tuŋguwinangatnan am bekanaŋ indamakumti
MAT 13:50 indaâtâtindeme teziŋ ŋandaŋ keŋan towebep. Ke sindem temaŋ timti zelin aŋgalikti mamambep.”
MAT 13:51 Kegok zemti ndayaŋkwesiye, “In neŋ zet sambe zeya ke nâmâtâlo?” Âpme nin zewenn, “Nâmâtâtnup,”
MAT 13:52 Zemann kapigok dinndoye, “In golaŋ zenze an itnaŋaŋgalen zet ke nâip in keyaŋ nâlen nembanne tati nânâŋin itnaŋaŋmak alakŋaŋ temakwep nânâ temaŋ penaŋ tiip. Kwep ŋen Kawawaŋgalen zet itnaŋaŋ ma ŋen Kawawaŋgalen zet alakŋaŋ. Zut kemak in am ŋep mzikat indanda dolakŋaŋ mbep.”
MAT 13:53 Zisas egaŋ bemzenze zet sambe ke zemdelaŋ zemti ke pemti meti
MAT 13:54 mkaŋaŋ ŋotekŋan pataŋ zemti sesewat mkaen moti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indame am ekŋenaŋ tektek mti zewien, “Nânâŋaŋ temaŋ ma menok mamin kapi desetgatnaŋ penaŋ aige?
MAT 13:55 Nin egat yaŋaŋ nânup. Ek an mka walalat egat nemuŋaŋ ma mamaŋ kwitnaŋ Malia ma meniŋane ekŋengat kwilin nânup Zemsmak Zosep ma Saimonmak Zuda.
MAT 13:56 Ma ipmane ninmak temakwep kapi mamanup. Âpme ek nânâ ma winde sambe ke desetgatnaŋ aige?”
MAT 13:57 Kegok zemti peŋpeŋ mpewien. Âpme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “Golaŋ zenze an ŋen kwizet buŋamaŋaŋ msat notnanen tapalakŋaŋ bemepme mkaŋaŋgatnaŋ am ma notnane penaŋ ekŋenaŋ egat wisat mamimpeip.”
MAT 13:58 Âpme mka keyetnaŋ am ekŋenaŋ ku nâmkiŋpewiengapmti Zisasiyaŋ ekŋenmagen menok sambe ku mge.
MAT 14:1 Zisasiyaŋ mulup tapmme kan keyet Elolaŋ Zuda am ekŋengalen amobotnaŋ tage.
MAT 14:2 Elolaŋ tipman baenen meniŋaŋ Pilip egalen imbiŋaŋ menzemti wage. Imbi ke kwitnaŋ Elodias. Ke Zân tu zulutindende an ya egaŋ zet kapigok dunduye, “Geŋ imbi wabanan ke yomaŋmak bein.” Kegok zeme ŋenzinziŋ mti Zângat betnaŋ atam zamti mka katikŋan peye. Ŋeŋaŋ zeme Elot egaŋ Zân kegogak kukuyelen nâŋge keyaŋgut Zuda am ekŋenaŋ Zângat golaŋ zenze an manzemtemiengapmti ekŋengat kiŋgati peme tage. Âpme Elotgalen sokbembe kanaŋ beme amobotnaŋ indazemtetime ekŋenaŋ kwawati ondek tapme Elodiasiyet nambaŋaŋaŋ ekŋengat zikalinan silik wendime Elolaŋ sandiyaŋ mti zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zeyap, geŋ kwileki ŋengat zenik beme ŋep gasap.” Zeme imbi nemba ek mamaŋaŋ zempeme meti kapigok zeye, “Neŋ Zân an tu zulutindende an egat ŋokasetnaŋ eleŋgemti alak kapigogak batien bemti na.” Kegok zeme amobotnaŋ egaŋ kambekat mge yaŋgut am ekŋengat zikalinanen zemkatik beyeyepm ekŋenmagen zetnaŋ windeŋaŋ tototnaŋ besem zemti kasa kuku an zempeme mka katikŋan meti Zân bimaŋ eleŋgemti ŋokasetnaŋ batien bem koti imbi nemba same mti mamaŋ saye. Âpme Zângat nembaŋane ekŋenaŋ koti sekŋaŋ mti met sumen mebemti met Zisasiyet buŋam zapat dunduwien. Kan keyet amobotnaŋ Elot egaŋ Zisasiyet zapatnaŋ zeme nâŋge, “An ke Zân tu zulutindende an penaŋ gakikiengatnaŋ wageyepmti windeŋaŋbeŋ menok sepem igak igak mamin.” Egaŋ zet ke amobotnaŋ notnaŋ ikŋaŋgat kandaŋan mulup mamip ekŋen keyet zemsokbemindaye.
MAT 14:13 Zisasiyaŋ Zângalen zapat nâmti waŋga ŋengat moti tundua nembet meti msat tuŋgupman igak mamayelen mepme am ekŋenaŋ mege keyet zapatnaŋ nâmti mka ŋen mka ŋen am maŋge temaŋ ekŋenaŋ seleset meti ekmagen mepataŋ zeme
MAT 14:14 Zisas waŋgaengatnan toti am maŋge temaŋ tabien ke indikti keŋaŋ kembeŋ penaŋ beme am zawalinmak mme alik bewien.
MAT 14:15 Kegok tapminepeme msat gasi beme nembaŋane nin ekmagen koti dunduwenn, “Wae, msat tuŋgupman tatnepemann msat gasi bein. Keyet am indemane mkaŋinan kataŋ meti tu meuŋin aigit.”
MAT 14:16 Zemann Zisasiyaŋ kapigok dinndoye, “Zemindeme mebegalen eneyet tazeip? In meu indame nit!”
MAT 14:17 Kegok dinndome nin zewenn, “Nin nupmamaŋ 5 ma aŋgala zuletaŋ tatndain.”
MAT 14:18 Zemann egaŋ kapigok dinndoye, “Ke neŋmagen pien mti kolit!”
MAT 14:19 Âpme am kapigok zemindeye, “In msalen totalit!” Zemti egaŋ nupmamaŋ 5 aŋgala zut ke timtati kululuŋen ekme mopme Kawawaŋgat, “Wisikŋ,” zemti nupmamaŋ mutumti aŋgalamak ndame nin kalaŋkum
MAT 14:20 am nsakwep nimbenn. Nimti am sambeyaŋ nim nalak nalak mme butnaŋ tage ke makum timann tise 12 gak zem tage.
MAT 14:21 Ma am tu meu ke nimbien ke an etaŋ makumann 5,000 kegok. Imbi ma nemba ekŋen ku indamakuwenn.
MAT 14:22 Kegok mti Zisasiyaŋ nin ndeme waŋgaen moti tundua nembet daen nnak mepmann egaŋ am zemindeme mebekobien.
MAT 14:23 Âpme egaŋ am zemindeme mepmâpme igak etaŋ kalaŋan motati dunduye. Tapme msat tambume igak etaŋ ke tage.
MAT 14:24 Kan keyet wagayaŋ tundua sutnan kopme tâgâ temaŋaŋ mebenneset koge keyepmti tu mamaŋ temaŋ kumti katikŋaŋ kwapme waŋgayaŋ tapmotopmaŋge.
MAT 14:25 Âpme msat balalaŋ tazeme Zisasiyaŋ tundua paleset meti nin tabennen sokŋan
MAT 14:26 takopme ekti ŋakŋak mti omba penaŋ kiŋgati zewenn, “We kozin!”
MAT 14:27 Zemann Zisasiyaŋ dinndoye, “Keŋin sewakŋaŋ bek. Nen takolapgat ku kiŋgalit.”
MAT 14:28 Zeme Pitayaŋ zetnaŋ ŋandaŋaŋ nâmti zeye, “Amobotnaŋ, giti penaŋ takodik beme zemane neŋ tu paleset gâlen kobi.”
MAT 14:29 Âpme Zisasiyaŋ zeye, “Ŋepgat kot.” Zeme Pitayaŋ waŋga keŋangatnan toti yaŋbemti tu paleset Zisasmagen mege.
MAT 14:30 Metnepeme tâgâ temaŋ kume ekti kiŋgati tundua kenan towesât mti Zisasiyet kwizet kuye, “Amobotnaŋ, nata!”
MAT 14:31 Kwizet kegok kume keyegak Zisasiyaŋ betnanen atamti zeye, “Geŋ kwilekiyet keŋ zut mnik? Nâmkiŋpependipiŋ, ma?”
MAT 14:32 Kegok zemti waŋgaen mowepmalu tâgâyaŋ peme tage.
MAT 14:33 Âpme nembaŋane nin waŋgaen tabenn nin Zisas sesewatpemti zewenn, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ.”
MAT 14:34 Âpme nin tundua kutumti Genesalet msat ganzenan mopmann
MAT 14:35 am ekŋenaŋ Zisasi ekmâtâti zeme mka sokŋan sokŋan ke am ekŋenaŋ am zawalinmak indatimti kobien.
MAT 14:36 Koti ekŋenaŋ Zisas kapigok wekuwien, “Nâmndemane am zawalinmagaŋ sekdi atait ma notnaŋaŋ sâkdi busiliŋaŋ etaŋ timekti zawalin ŋep delaŋ zesem.” Kegok zemti ekŋenaŋ kegok mti alik bemâbien.
MAT 15:1 Kan keyet Zelusalem mkaengatnaŋ zii zet zikat indanda ma Palisi notnaŋ ekŋenaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesimti zewien,
MAT 15:2 “Nembandine ekŋenaŋ eneyet yeŋsokŋine ekŋengalen zii zet taaŋgosoip? Meu niniyelen kananen bet zululugat set bembeŋaŋ ke ku mamâlip.”
MAT 15:3 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ diindoye, “In zigogat ilinaŋgalen mama mimi gawepumti Kawawaŋgalen zii zet ke mamimyuŋguip?
MAT 15:4 Kawawaŋgalen zet kapigok tazin, ‘Geŋ mamdi bipdi eksemindewanik,’ ma ŋen ‘an ŋenaŋ mamaŋ ma bipmaŋgat kwelat zet kuwe beme gakikiyet zapat bewe.’
MAT 15:5 Yaŋgut in kapigok manzeip, ‘An ŋen egaŋ mamaŋ ma bipmaŋgat kapigok manzein, “Kwitnaŋ kwitnaŋ it idamti idamukulem mbak yaŋgut keyaŋ neŋ Kawawaŋgat tewalaŋ msasayelen.”’
MAT 15:6 Am notnaŋaŋ kegok mme in kapigok manzeip, ‘Mamin biwinaŋgat ŋep ku eksemindendeyelen.’ In kegok mti Kawawaŋgalen zet mtopemti ilinaŋgalen mama mimi itnaŋaŋ mamâlip.
MAT 15:7 In an zetgalen etaŋ! In an keboŋgat golaŋ zenze an Aizayayaŋ zet ŋen kapigok kuye,
MAT 15:8 ‘In nâgât belak zelaŋ etaŋ manzeip. In neŋ mandiindoyap ke ku maŋgawepup.
MAT 15:9 In nâlen zii zet ku tazikat indaip. In ilinaŋgalen zii zet zenâm mip sepem kegogak ke nâlen zii zetnok beingapmti nâgât sekŋinan etaŋ masesewatneip.’”
MAT 15:10 Zisas ek zet kegok diindomti am sambe indamandame kopme diindoye, “Neŋ zet diindoma wakbemtati nâmâtâlit!
MAT 15:11 Anaŋ meu manin ke Kawawaŋaŋmak mama main ku mambekekzin. Keyaŋgut bekanaŋ keŋangatnaŋ makwazin keyaŋ mme yommak mambein.”
MAT 15:12 Kegok zeme nembaŋane nin egat kandaŋan meti dunduwenn, “Gâlen zet Palisi ekŋen diindonak keyaŋ keŋin mme kipmaŋ bein. Ke nânik?”
MAT 15:13 Zemann Zisasiyaŋ kapigok dinndoye, “Bien kululuŋen tazin egalen mulupmanen tep msikokok notnaŋ ondemti notnaŋaŋ belak kwakwatnaŋ ke egaŋ kiŋdiŋaŋ melesiŋ seluwe.
MAT 15:14 Keyepmti in Palisi ekŋen katikindeit. Ekŋen zikalin beŋaŋnok ya zikalin beŋaŋ keyaŋ beŋaŋ notnaŋ ekŋen indamukulem msâgât tapmip yaŋgut an zikatnaŋ beŋaŋaŋ zikatnaŋ beŋaŋ ikŋaŋ nemboŋak teti medak beme ilisakwep aimboŋan towebuk.”
MAT 15:15 Kegok zeme Pitayaŋ kapigok dunduye, “Geŋ bemzenze zet zenak keyet yaŋaŋ zemane nâne.”
MAT 15:16 Zeme Zisasiyaŋ dinndoye. “In ewe keyet yaŋaŋ nâmâtâtâpiŋ mamaip?
MAT 15:17 Keyepmti in kegogak ku nâip. Kaŋgaleminan meu nime kambakŋinaŋ toweti setnaset makwawezin.
MAT 15:18 Yaŋgut keŋ otnânânaset bekanaŋ makwazin keyaŋ mme nin Kawawaŋgat zikatnan yommak mambenup.
MAT 15:19 Amgat keŋangatnaŋ ŋoktik bekanaŋ makwazin keyaŋ mme sesepem kapigok masokbeip: Am indome gakiki, awembiŋ kalalaŋ mti mama, an imbi kambu wawat ma imbiyaŋ kegogak mamip, ma set kileŋ mama, kambu titi ma zet dâsuki zenze ma notnaŋgat zet kwelat kuku.
MAT 15:20 Mama mimi keboŋaŋ Kawawaŋgat zikatnan pembenaŋ ku bein yaŋgut bet ku zuluti meu niniyelen zet keyaŋ Kawawaŋgat zikatnan mme yommak ku talip.”
MAT 15:21 Âpme Zisas ma nembaŋane nin mka ke pemti Taia ma Saidon mka temaŋ zut keyet ganzenan mebenn.
MAT 15:22 Met mamann imbi ŋen Kenan msalengatnaŋ keyaŋ koti Zisasiyet kwizet temaŋ penaŋ kumti zeye, “Amobotnaŋ, geŋ Dewitgalen alikŋaŋaŋ, ya nâgât keŋdi bugan kembeŋ nâne. Nemban we bekanaŋaŋ igagen penaŋ maoyak sain.”
MAT 15:23 Kegok zeme Zisasiyaŋ nâmtiŋgut zet dopmaŋ ŋen ku gilik zem saye. Kegok mme nembaŋane nin egat zewenn, “Geŋ imbi belak zempemane melak! Ek ningat bamenen koti kwizet takuŋkozin.”
MAT 15:24 Zemann imbi ke dunduye, “Neŋ Kawawaŋaŋ Islael maŋge sipsip galaŋ zenzeŋaŋ keboŋ keyet zemneme kwatoban.”
MAT 15:25 Zeme imbiyaŋ koti Zisasiyet kendaŋaŋ pedondom samti zeye, “Amobotnaŋ, geŋ namukulem mne.”
MAT 15:26 Kegok zeme Zisasiyaŋ ewe dunduye, “An imbi nemba ekŋengalen meu butnaŋ mti tam indame ŋep ku benak.”
MAT 15:27 Zeme zet dopmaŋ kapigok gilik zemti saye, “Amobotnaŋ, neŋ Islael maŋgeen ku sokbembeŋaŋ e ŋep zenik, yaŋgut tam ekŋenaŋ meu pâpmaŋ toweme ke ŋep manip.”
MAT 15:28 Kegok zeme nâmti pigok zeye, “Imbi, nâmkiŋpependi temaŋ penaŋ. Keyepmti yaŋkwesinik keyet kataŋ ŋep sokbemgasem.” Zisasiyaŋ kegok zeme keyegak nembaŋaŋ dolakŋaŋ beye.
MAT 15:29 Âpme Zisasiyaŋ msat keyet peme tapme Galili tundua ganzenaset meti kalaŋan pataŋ zemti mot totage.
MAT 15:30 Am sambe penaŋ ekŋenaŋ ekmagen kopmâbien. Am notnaŋ sebelin wesiŋ ma zikalin beŋaŋ ma am kopa ma zawalinmak notnaŋ sambe indatimti Zisasiyet kandaŋan maŋge bemindeme indaweyaŋ indeye.
MAT 15:31 Âpme am kopa ekŋenaŋ zet zewien ma sebelin wesiŋ ekŋenaŋ pembenaŋ bewien ma zikalin beŋaŋ ekŋenaŋ zikalin ekbien. Ke mme amnaŋ ke ekti nâmtemtem mti Islael am ekŋengalen Kawawaŋ zemsesewatpewien.
MAT 15:32 Kegok mti egaŋ nembaŋane nin dinndoye, “Am kasup tuk ninmak tapmien ya alak meuŋinpiŋ talipgapmti neŋ am ekŋengat kembeŋ penaŋ miyap. Mneti meupiŋ zemindema meti selen meuyet zikat gililiŋ mseip keyet yayaŋ mimindeyap.”
MAT 15:33 Zeme nin yaŋkwesiwenn, “Msat tuŋgupman pi meu desetgatnaŋ aikti indasenup ma am sambe penaŋ indamann nime ŋep bemindesem?”
MAT 15:34 Kegok yaŋkwesimann egaŋ gilik zem ndayaŋkwesimti zeye, “Inmagen nupmamaŋ zigok tazin?” Kegok ndayaŋkwesime nin zewenn, “Nupmamaŋ 7 ma aŋgala isikŋaŋ bugan tazin.”
MAT 15:35 Kegok zemann Zisasiyaŋ am zemindeme totabien.
MAT 15:36 Totapme egaŋ nupmamaŋ 7 ma aŋgala ke mti Kawawaŋgat, “Wisikŋ,” zemti mutumti nembaŋane nin ndame am kalaŋti indawenn.
MAT 15:37 Indamepmann am sambe ekŋenaŋ nim kiŋgapme butnaŋ tapmege ke makumti beme tise 7 gak zem tage.
MAT 15:38 Meu nimbien ke an ekŋen makumann 4 tausen kegok bewien. Âpme imbi ma nemba ekŋen ku indamakuwien.
MAT 15:39 Kegok mti egaŋ am zemindeme mekopme ek ma nembaŋane nsakwep waŋgaen moti met Magadan msalen pataŋ zewenn.
MAT 16:1 Âpme Palisi ma Sadusi ekŋenaŋ Zisasmagen koti tetimaemaeyelen toweme ekne zemti mbien, “Geŋ menok mmane nin Kawawaŋgalen windeŋaŋ geŋmak tazin beme eksenup.”
MAT 16:2 Kegok zeme egaŋ diindoye, “In kululuŋ piliŋ piliŋ penaŋ tapme ilak mtete kan bein manzeip.
MAT 16:3 Ma mseŋan manzeip, ‘Kululuŋ sop kumti map tosâpm,’ manzeip. In kululuŋen ekme mopme msat keyet sepemaŋ eknâmamip keyaŋgut nâlen muluwaŋ masokbein ke eknâm mamiwaŋgut weyaŋti yaŋaŋ ku maeknâmâtâlip.
MAT 16:4 In am msat alak kan kapiyet talip in bekanaŋ penaŋ ma Kawawaŋ mambamkumpemti mamaip. In neŋ menok mimiyet nâmti tatnapitilip? O alak yek, yaŋgut in menok kwewetaŋ Kawawaŋaŋ golaŋ zenze an Zonamagen mgeen keboŋ bam ekbep. Menok ŋen ku msap.” Kegok zemti indem mege.
MAT 16:5 Âpme nembaŋane nin meun kandati pemann tapme Zisasmak nin tundua kutumti nembet motiŋgut otnâmbenn.
MAT 16:6 Moti Zisasiyaŋ kapigok dinndoye, “In Palisi ma Sadusi ekŋengalen yis plawa manzim semen keyet weyaŋ eksemti mambep.”
MAT 16:7 Kegok zeme nin nâwennen egaŋ nupmamaŋgat tazen ke nâmti nin kegok otnâmti zenâ zenâ mbenn, “Meu ku mkotngapmti kegok zein.”
MAT 16:8 Zet kegok tazemann Zisasiyaŋ nâmti ndayaŋkwesiye, “In kwilekiyet meu kum kolo keyet zenâ zenâ tapmip? Nâmkiŋpepeŋin âlâgâlâk.
MAT 16:9 Neŋ ŋep menok mti meu aikbak. In ke ku nâmâtâlip, ma? Neŋ nupmamaŋ keyaŋ an 5,000 indama nimkiŋgapme butnaŋ tapme tise zigok beme gak zeye? In ke ku nâmtalip?
MAT 16:10 Ma nupmamaŋ 7 ke timti keyaŋ an 4,000 indama nimkiŋgepme in maiŋ timti tise zigok beme gak zeye?
MAT 16:11 Neŋ melesiŋ palawa manzim semen keyet penaŋgat ku zeya. Neŋ bemzenze zet zema in eneyet ku nâmâtâlo? Palisi ma Sadusi ekŋengalen zet dâsukiyet weyaŋ eksemti mambep keyet kegok zeya!”
MAT 16:12 Zet kegok dinndome nembaŋane nin nâmâtâbenn ke nupmamaŋgalen melesiŋ palawa manzim semen keyet ku dinndoye keyaŋgut egaŋ golaŋ zet Palisi ma Sadusi ekŋengalen zet dâsuki mâbiek keyet nâmti dinndoye.
MAT 16:13 Zisas egaŋ Sisalia Pilipai mka temaŋen keyet sokŋanik kot pataŋ zemti nembaŋane ningat ndayaŋkwesiye, “Am ekŋenaŋ Angat Nemuŋaŋ nâgât kwi manzeip?”
MAT 16:14 Kegok zeme nin dunduwenn, “Notnaŋ ekŋenaŋ, ‘Zân tu zululut,’ an manzeip. Notnaŋaŋ, ‘Ilaiza,’ manzeip ma notnaŋaŋ, ‘Zelemaia,’ ma, ‘Golaŋ zenze an notnaŋ itnaŋaŋ,’ manzeip.”
MAT 16:15 Kegok dundumann ndayaŋkwesiye, “Âpme in nâgât kwi manzeip?”
MAT 16:16 Kegok ndayaŋkwesime Saimon Pitayaŋ zeye, “Geŋ Kilais, Kawawaŋaŋ an ombempepeŋaŋ ke ilak geŋ. Kawawaŋ kwesiŋ kwesiŋ mambe egat Nemuŋaŋ.”
MAT 16:17 Zeme Zisasiyaŋ Saimon Pitayet zeye, “Saimon Zonayet nemuŋaŋ, gâgât nâma tikŋaŋ bein. Nânâ ke am ŋenaŋ ku zemgap. Bipm kululuŋenaŋ zemkawaŋ bemgain.
MAT 16:18 Keyepm gâgât zeyap, geŋ kwidi alakŋaŋ Pita. (Ningalen zeleset ‘nanzaŋ katikŋaŋ’.) Geŋ zenak, nâgât Kawawaŋgat Nemuŋaŋ zenak. Zet ke ŋotekŋaŋ penaŋ keyepmti nâgât amnaŋ nâmkiŋpemneme ondek indema Sadaŋgalen windeŋaŋaŋ ku indawalabe.
MAT 16:19 Neŋ winden gama geŋ am ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ bemane ekŋenaŋ nâgât nâmkiŋpewep beme geŋ ekŋengat pigok diindowanik, ‘In Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan ŋep mebep.’ Kegok zewanik. Kegok mmane Kawawaŋaŋ nâmti zewe, ‘Am in ke nâlen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan ŋep kobep.’ Kegok zewe. Âpme naman geŋ am ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ bemane ekŋenaŋ nâgât ku nâmkiŋpewep beme geŋ ekŋengat pigok diindowanik, ‘In Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan ŋep ku mebep.’ Kegok zewanik. Kegok mmane Kawawaŋaŋ nâmti zewe, ‘Am in ke nâlen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan ŋep ku kobep.’” Kegok zewe.
MAT 16:20 Kegok zemti nembaŋane nin zemkatik bem ndemti zeye, “Neŋ kwitn Kilais keyet zapatnaŋ am ŋen ku diindome nâmbep.”
MAT 16:21 Kan keyetnaŋ Zisasiyaŋ yaŋbemti nembaŋane nin kapigok zemkawaŋ bemndeye, “Neŋ Zelusalem mkaen mopma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma an zii zet zikat indanda ekŋenaŋ sek sindem namti gakikien newep. Keyaŋgut kasup mulup mimi tuk delaŋ zeme neŋ gilik zem wati mamaen kwabap.”
MAT 16:22 Kegok dinndome Pitayaŋ Zisas igak zem mandamti zemkulumpemti dunduye, “Amobotnaŋ, geŋ Kawawaŋaŋ aŋgalaŋ geme kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋaŋ ku sokbemgawe penaŋ.”
MAT 16:23 Zeme Zisasiyaŋ gilik zemti Pita pigok dunduye, “Sadaŋ, geŋ sebe! Geŋ setn bekeknik. Geŋ zet zenik ke Kawawaŋgalen ŋoktikŋaŋgatnaŋ yek, amgat ŋoktikŋinan etaŋ tazinen ke nânik.”
MAT 16:24 Kan keyegak Zisasiyaŋ nembaŋane nin pigok dinndoye, “In neŋ nâmâsât mbep beme in sekŋinaŋgalen tikŋaŋ bamkumpemti in zewep, ‘Neŋ ikŋaŋ gakiwe kegogak neŋ mopmaneti gakiwap beme keyaŋ ŋep bewe’.
MAT 16:25 Âpme an ŋen ek sekŋaŋgat yayaŋ mti zewe, ‘Neŋ ekmak ku gakiwap,’ zewe beme mama kanzizit ku tasawe. Ma an ŋen egaŋ sekŋaŋ nâgât talasiwe beme mama kanzizit ke ŋep tiwe.
MAT 16:26 An ŋen ek msat palengalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe matim nalakzin beme egaŋ gakimti Kawawaŋgat, ‘Mama kanzizit tosayaŋ kwitiwap’ ke ku zewe.
MAT 16:27 Nâip, neŋ Angat Nemuŋaŋ nen Bipmnaŋgalen windeŋaŋ ma busatnaŋaŋ keŋanen enselmak nenmak kwatobap. Kwatoti an imbi sambe mamaŋinaŋgat sepem dopmaŋ mutumindawap.
MAT 16:28 Neŋ penaŋ sukwep diindoma nâit, in alak talip kapi notnaŋ gakikipiŋ tapme neŋ Angat Nemuŋaŋ winden sosok mkawaŋ bemti mulupm mma eksâip.”
MAT 17:1 Âpme egaŋ gakimti wawatnaŋgat zapatnaŋ nembaŋane ningat mimindamti kasup mulup mimi 6 delaŋ peme keyet palaŋan Zisasiyaŋ Pita ma Zemsmak meniŋaŋ Zân indaikti ilinak kalaŋ ŋengat mowebien.
MAT 17:2 Motati ekme Zisasiyet sek sepemaŋ asekti mamanamaŋ beme zimosetnaŋ busatnaŋ kasup nemboŋ sokbeme melakanduŋaŋ busatnaŋ leŋganaŋ beye.
MAT 17:3 Kegok sokbeme nembaŋane tuk ekŋenaŋ Mosesimak Ilaiza kululuŋengatnaŋ koti Zisasmak zapat tapmmalu indikbien.
MAT 17:4 Keyepmti Pitayaŋ zemkawaŋ bemti Zisasiyet zeye, “Amobotnaŋ, kapi tatnup pembenaŋ penaŋ! Nâmane ŋep beme mzalaŋ tuk walasenup kwep gâgât ŋen Mosesiyet ma ŋen Ilaizayet.”
MAT 17:5 Kegok zeme zanza busatnaŋaŋmak piyaŋ indasumuŋme zanza keŋanen zet ŋande ŋenaŋ kapigok zeye, “Kapi nanaŋgat Nemun penaŋ; egat nâmtikŋaŋ mampeyap. Neŋ ek ombempewanaŋ am yomengatnaŋ indati kwabe keyet oloŋen miap. In egat zetnaŋ gawepuwep.”
MAT 17:6 Kegok mme nembaŋane ekŋenaŋ zet ŋande ke nâmti igagen kiŋgati ŋenzimoselin ambulut tabien.
MAT 17:7 Mme Zisasiyaŋ kot indataŋgumti zeye, “Walit, ku kiŋgalit.”
MAT 17:8 Zeme ekŋenaŋ ekme am ŋenpiŋ; Zisasiyaŋ igak tage.
MAT 17:9 Keyetnan toti Zisasiyaŋ zemkulumindemti zeye, “In kwitnaŋ mamanamaŋ ego ke am ŋen diindondopiŋ tapme neŋ Angat Nemuŋaŋaŋ gakikiengatnaŋ gilik zem wapmaŋgut.”
MAT 17:10 Zeme nembaŋaneyaŋ egat yaŋkwesiwien, “Kwilekiyet mti zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ Ilaizayaŋ kukŋaŋgat kopme Mesaya An Kawawaŋaŋ amŋane yomengatnaŋ timekwatindendeyet ombempeye keyaŋ bam kobe manzeip?”
MAT 17:11 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “An ŋen sepemaŋ Ilaizanok kukŋaŋgat penaŋ koti am ŋoktikŋin mkawaŋ bemindemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe weyaŋme pembenaŋ bewe.
MAT 17:12 Yaŋgut neŋ pigok diindowi: An ke Ilaizanok tipman baen kopme am ekŋenaŋ ku nâmâtâti yuŋgu yuŋgu msawien. Sepem kegok yegak neŋ Angat Nemuŋaŋ yuŋgum nawep.”
MAT 17:13 Zeme nembaŋane nin zet ke Zân tu zululut angat tazein ke nâmbenn.
MAT 17:14 Kegok mti Zisasmak nembaŋane nin am maŋgeen kopataŋ zemann an ŋen Zisasiyet kandaŋan kot pedondom tati
MAT 17:15 zeye, “Amobotnaŋ, nâgât nemunaŋgat kembeŋ mi. Ek miakimbe omba kan kataŋ sokbemsame tewen ma tuyen matozin.
MAT 17:16 Kegok mame neŋ nembandine ekŋenmagen tetim kopma ekŋenaŋ ŋep ku weyaŋpeyo.”
MAT 17:17 Zeme Zisasiyaŋ zeye, “In nâmkiŋpepeŋinpiŋ. In set teŋ ku mamâlip! Neŋ inmak kwesiŋ mamti indamukulem mma ewe in nâgât ku nâmkiŋpenep. Anemba neŋmagen tetim kolit.”
MAT 17:18 Aik kopme Zisasiyaŋ we bekanaŋ zet msame keyegak nemba pemti mepme nembayaŋ dolakŋaŋ beye.
MAT 17:19 Âpme nembaŋane nin Zisas igak tapme koti yaŋkwesiwenn, “Nin eneyet we bekanaŋ mâpmâgat olapmann bep?”
MAT 17:20 Zemann dinndoye, “Nâmkiŋpepeŋin âlâgâlâk keyepmti we bekanaŋ ke ku zempeyo. Neŋ penaŋ diindowi, in nâmkiŋpepeŋin penaŋaŋ isikŋaŋ bugan kabis alik katnaŋ isikŋaŋ bugan keboŋ taindanak beme nukŋaŋ kapi delaŋ zek zeme ŋep delaŋ zemâtnak. In kwileki ŋengat ku olabiek.”
MAT 17:21 [We bekanaŋ ekŋen keboŋ ke kwileki ŋen belakŋaŋaŋ ku indamâbâgalen.]
MAT 17:22 Âpme maneti nembaŋane nin nsakwep Galili msalen meti Zisasiyaŋ nin kapigok dinndoye, “Pi maman kan belaknik neŋ Angat Nemuŋaŋ am ekŋengat belinan neme mopma
MAT 17:23 nome gakimti kasup tuk tati wabap.” Kegok zeme nâmti nin kembeŋ penaŋ mbenn.
MAT 17:24 Âpme Zisas ma nembaŋane nin Kapenuam mkaen koti sesewat mkayelen takis titi an ekŋenaŋ koti Pita yaŋkwesiwien, “Ingalen an zikat indandaŋin sesewat mka temaŋgalen takis ke mambein, ma?”
MAT 17:25 Kegok zeme Pitayaŋ zeye, “Âk. Mambein.” Kegok zemti Zisasiyaŋ mka mawemtanen moti zet ewe dundupiŋ tapme Zisasiyaŋ yaŋkwesimti zeye, “Saimon, geŋ zigok nânik? Msalengalen amobotnaŋ ekŋenaŋ takis kwimagen matip? Noline ekŋenmagen ma maŋge notnaŋ ekŋenmagen matip?”
MAT 17:26 Zeme Pitayaŋ zeye, “Maŋge notnaŋ ekŋenaŋ mambeip; noline ekŋenaŋ ku mambeip.” Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ keyepm neŋ ku bewakgalenaŋgut beyap.
MAT 17:27 Mneti nin ekŋen ku indamann ŋenzinziŋ mseip keyepm tunduaen meti uk pemane towepme aŋgala ŋen ŋeŋaŋ mandasenigen keyet kaŋgalemaŋ keŋan mânep mti geŋ sesewat mka temaŋgalen takis nâgât ma gâgât sepem bembeyelen aiksenik. Ke mmeti ndaŋgat takis besenik.”
MAT 18:1 Kan keyet nembaŋane nin Zisasmagen koti yaŋkwesiwenn,” Kwiyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋangalen amobotnaŋ bein?”
MAT 18:2 Âpme Zisasiyaŋ nemba isikŋaŋ ŋen zeme kopme tuŋguwinan pemti
MAT 18:3 zeye, “Neŋ penaŋ sukwep diindowi, in keŋin ku gilik zeme nemunamba isikŋaŋ ekŋengat sepem mambe beme Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan ku mobep.
MAT 18:4 An ŋenaŋ ikŋaŋgat nâme topme nemba isikŋaŋnok mambe beme egaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan ŋeŋaŋ bein.
MAT 18:5 Geŋ neŋmak tusuwanan keyepm geŋ nemba isikŋaŋnok ke mukulem mbanik beme geŋ neŋ namukulem mnewanik bein.
MAT 18:6 An ŋenaŋ nemba isikŋaŋnok ekŋengat nâmkiŋpepeŋin walebe beme ek ke nanzaŋ siput temaŋ bimanen andopemti âtâpeme nembu keŋan towebe keyaŋ nukŋaŋ ku ben. Kawawaŋgalen zemdelaŋ zenze katnaŋ dopmaŋ nukŋaŋ penaŋ tiwe.
MAT 18:7 Wakae, msat palen inmagen sindem omba penaŋ tiwep enenogat msalen bekanaŋ mimi omba penaŋ tazin ma yommagen keŋ yuŋguŋgu omba wen ma ŋen an ŋenaŋ notnaŋaŋ zet kelakŋaŋ mti yom mbalup beme Kawawaŋaŋ an zet kelakŋaŋ mbe ke sindem omba penaŋ sawe.
MAT 18:8 Keyepm sedaŋ ma bedaŋ yomeset gatetimti mesât mbe beme eleŋgempemane mepme wesiŋ mambanik. Mineti geŋ sedi bedi ilindiŋ mmaneti teziŋ ŋandaŋ towebanigat ŋen eleŋgemti pemane mebe.
MAT 18:9 Ma zikatdaŋ mme bekanaset gatetimti mesât mbanik beme geŋ kwenzempemane mepme nembet etaŋgat mambanik. Mineti geŋ zikadi ilindiŋ mmaneti teziŋ ŋandaŋ towebanikgat ŋen kwenzempemane mebe.
MAT 18:10 Weyaŋ ekti mambep. In maŋgeŋine nemba isikŋaŋnok ekŋengat nâme tototnaŋ penaŋ ku bewep. Neŋ keyet zema nâit, enselŋine kululuŋen maip ekŋenaŋ Biengat zimosetnan mamaip ekŋenaŋ in zem indowep.
MAT 18:11 [Angat Nemuŋaŋ neŋ am galaŋpepeŋaŋ indatimat titiyelen toban.]
MAT 18:12 In zigok manâip? An ŋen sipsipmaŋ 100 mamambiegaŋ ekŋenmagengatnaŋ kwep galaŋ zenak beme zigok mnak? Egaŋ 99 indeme tapme kwep galaŋ zenak keyet didikŋan timatnak.
MAT 18:13 Neŋ penaŋ diindoyap, ek matimatneti aikzin beme 99 ekŋengat oloŋen ku mti kwep galaŋ zenzeŋaŋ keyet oloŋen penaŋ mnak.
MAT 18:14 Sekam kegogak Biwin kululuŋenaŋ nemba isikŋaŋnok kwep ŋenaŋ ku galaŋ zenzeyelen maotnâin.
MAT 18:15 Âpme nodaŋ geŋmagen yom aikzin beme geŋ gitak buzagen yomaŋ zemzikat samane egaŋ zedi nâin beme geŋ nâmane delaŋ zeme notn mpewanik.
MAT 18:16 Âk egaŋ zedi ku nâme geŋ an kwep ma zut indatetimti yaŋaŋ ilinsakwep nâmti in yom ke mukulem mpemti bandim bandim mti zikat sawep.
MAT 18:17 Yaŋgut egaŋ ingalen zelin ku nâme dapmelaŋge ekŋenmak weyaŋ bep. Dapmelaŋgeyet zelin kulume egat nâme nâmkiŋpepeŋepiŋ beme egat zewep ek an zet kululu keboŋ bein.
MAT 18:18 Âpme neŋ penaŋ sukwep diindowi, neŋ winden gama geŋ am ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ bemane ekŋenaŋ nâgât nâmkiŋpewep beme geŋ ekŋengat pigok diindowanik, ‘In Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet keŋan ŋep mebep.’ Kegok mmane Kawawaŋaŋ nâmti zewe, ‘Am in ke nâlen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan ŋep kobep.’ Kegok zewe. Âpme naman geŋ am ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ bemane ekŋenaŋ nâgât ku nâmkiŋpewep beme geŋ ekŋengat pigok diindowanik, ‘Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet keŋan ŋep ku mebep.’ Kegok mmane Kawawaŋaŋ nâmti zewe, ‘Am in ke nâlen zemâtâtâtgat mama keyet keŋan ŋep ku kobep.’ Kegok zewe.
MAT 18:19 Ma neŋ ewe tusumti diindowi, an zut tuk ekŋenaŋ neŋmak tusumti ondekbep beme neŋ ekŋengat tuŋguwinan mamti egat zut egelaŋ kwileki ŋengat keŋ kwep bemti dundumalu Biwin kululuŋenaŋ nâmindawe.”
MAT 18:21 Zeme Pitayaŋ Zisasmagen koti zeye, “Amobotnaŋ, âpme notn ŋenaŋ yom mname sek zigok beme neŋ yomaŋ katikpewap? Sek 7 katikpewap, ma?”
MAT 18:22 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ dunduye, “Sek 7 yek. Sek sambe yomaŋ katikpemti ku makuwanik.
MAT 18:23 Neŋ kapigok diindowi, Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama ke kapigok, kan ŋengat amobotnaŋ ŋenaŋ sisiliŋ anene dopmaŋ mutumsasayelen indamandaye.
MAT 18:24 Yaŋbemti kwep kukŋaŋgat aikobien egalen dopmaŋaŋ mânep temaŋ penaŋ.
MAT 18:25 Egaŋ dopmaŋ temaŋ ke ŋep mututuyelen ku tasaye keyepm amobotnaŋaŋ an ikŋaŋ ke ma imbi nembaŋane ke mânep tosaŋaŋ mututuyelen ma mka ma bo milawatnaŋ ilindiŋ am belakŋaŋ ekŋenaŋ kwitime mânep dopmaŋ ke titiyelen zeye.
MAT 18:26 Kegok zeme sisiliŋ anaŋ amobotnaŋgat kandaŋan pedondom samti zekâkât mpemti zeye, ‘Amobotnaŋŋ, geŋ naŋgalaŋmane neŋ gâlen mânep ilindiŋ ŋep gawap.’
MAT 18:27 Zekâkât kegok mti dundum same amobotnaŋaŋ kembeŋ mti dopmaŋ ku mututuyelen zeye.
MAT 18:28 Kegok zempeme egaŋ toti mulup an notnaŋ ŋen ekmagen mânep isikŋaŋ mge ekmagen dopmaŋ titiyelen aikti bimaŋ misik misik mti zeye, ‘Geŋ nâlen mânep dopmaŋ geŋmagen tazin ke mutumna.’
MAT 18:29 Kegok zeme an notnaŋaŋ egat kandaŋan pedondom samti zekâkât mpemti zeye, ‘Geŋ naŋgalaŋmane neŋ gâlen mânep ilindiŋ ŋep gawap!’
MAT 18:30 Dundum same kembeŋ ku mti notnaŋ mka katikŋanen pemti zeye, ‘Geŋ dopmaŋ mutu namaneŋgut belak geme kwewebanik.’
MAT 18:31 Kegok sokbeme mulup an notnaneyaŋ ekti keŋin bekanaŋ beme amobotnaŋmagen meti zapat ke msawien.
MAT 18:32 Msame amobotnaŋaŋ nâmti sisiliŋ an zeme kopme dunduye, ‘Geŋ keŋ katik penaŋ. Geŋ zekâkât mnamane neŋ gâgât kembeŋ nâmti sewakŋaŋ mgema geŋ dopmaŋ ku nawanan.
MAT 18:33 Âpme neŋ dopmaŋdi katikpema geŋ kwilekiyet nodaŋgat kembeŋ ku mbanan?’
MAT 18:34 Kegok zemti an ke ŋenzinziŋ omba msamti mka katikŋan pemti damuŋ ekŋengat pigok zemindeye, ‘In an kapi damuŋ mti sek sindem omba masamotnepeme nâlen mânep dopmaŋ mutum delaŋ zeme kwalet pewep.’”
MAT 18:35 Ke zemti Zisasiyaŋ bemzenze zet ke zemdelaŋ zemti yaŋaŋ kapigok zeye, “In nolineyelen yom keŋinan penaŋ ku katikpeme kululuŋ Biwinaŋ ingalen kegok ku katikpewe.”
MAT 19:1 Âpme Zisasiyaŋ zet yaŋaŋ yaŋaŋ zemdelaŋ zemti egaŋ Galili msat katipemti Zudia msalen Zodan tu nembet mepme
MAT 19:2 am maŋge temaŋ mâti mepme zawatmak ekŋen weyaŋindeye.
MAT 19:3 Mme Palisi ekŋenaŋ ek tetipeme ekŋengalen tetimaemaeyelen toweme eksâgât koti yaŋkwesiwien, “Kawawaŋgalen zii zelaŋ anaŋ imbiŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe myuŋgume asekpepeyelen zein, ma yek?”
MAT 19:4 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “In Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen ku mamakuip, ma? Ke kapigok kumpepeŋaŋ, ‘Kawawaŋaŋ yaŋbembeŋaŋ baen an ma imbi weyaŋideye’.
MAT 19:5 Weyaŋidemti kapigok zeye, ‘An ŋen ek mamaŋ bipmaŋ katim idemti imbiŋaŋmak tusumti eget kwepnok bewalup.’
MAT 19:6 Keyepm eget ewe zut yek; kwepnok talup. Kawawaŋaŋ temakwep tusumidein keyepm amnaŋ it kalaŋidendeyelen yek.”
MAT 19:7 Zisasiyaŋ kegok zeme Palisi ekŋenaŋ pigok yaŋkwesiwien, “Âpme kwilekiyet mti Mosesiyaŋ zii zelen an ŋenaŋ imbiŋaŋ asekpepeyelen meluwaŋ kumsamti peme mebegalen nâmindeye?”
MAT 19:8 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “In keŋ katik mamti Kawawaŋgalen zetnaŋ ku mamâlip ma in imbiŋin asekpepeyelen manâip keyepm Mosesiyaŋ ke zeye. Yaŋbembeŋaŋ baen set kegok ku tage.
MAT 19:9 Keyepm neŋ diindoma nâit, An ŋenaŋ imbiŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ ku mme nâmbemti imbiŋaŋ asekpewe beme keyaŋ yom. Âk imbiŋaŋaŋ set kileŋ mame apmaŋaŋ asekpewe beme keyaŋ ŋep bewe.” Âk anaŋ imbiŋaŋaŋ kegok ku mme egaŋ imbiŋaŋ ŋen wabe beme ek set kileŋ anok bewe.
MAT 19:10 Zeme nembaŋane nin nâmti pigok zewenn, “Awembiŋ mamayelen kegok bein beme imbi wawapiŋ mama keyaŋ ŋep bein.”
MAT 19:11 Zemann Zisasiyaŋ kapigok dinndoye, “Zet ke am ilindiŋ ekŋengalen zapat yek. An kwep kwep Kawawaŋaŋ indamukulem mim ekŋengat zapaletaŋ.
MAT 19:12 Anaŋ imbi wawapiŋ belak maip ke yaŋaŋ tuk kapigok: Notnaŋ ekŋen keŋin mamkeŋ kegok masokbeip ma notnaŋ amnaŋ sekŋin butnaŋ walet indendeŋaŋ awembiŋ bembeyelen tikŋaŋ ku nâip ma notnaŋ keŋ sekŋin Kawawaŋgalen mulup mimiyet nâmti awembiŋ ku mambep. An ŋenaŋ mama mimi delaŋ zenzeŋaŋ kapi mâsât mbe beme ŋep mâbe.”
MAT 19:13 Âpme an imbi ekŋenaŋ nemunambaŋine isisikŋaŋ Zisasmagen indatim kopme egaŋ betnaŋaŋ sekŋinan bemti dundum indendeyet ilinak zenâwien. Zemeŋgut nembaŋane nin am ekŋen zemkulumindewann.
MAT 19:14 Kegok mmann Zisasiyaŋ, “Nemba indeme neŋmagen kolit. In ku zemkulumindeit,” kegok zeye. “Am ekŋen nemba isikŋaŋ keboŋ ekŋen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet kandaŋan mamaip.”
MAT 19:15 Kegok zemti betnaŋ sekŋinanen belaŋ atamti dundum indemti mege.
MAT 19:16 Msat ke pemti mepmann an zomolim ŋenaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesiye, “An zikat indanda, neŋ mulup dolakŋaŋ ŋen ziboŋ mti mama kanzizitgat zapat bewap?”
MAT 19:17 Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋgat eneyet tatnayaŋkwesinik? Msalen kapi an dolakŋaŋ ŋen ku tazin. Kawawaŋ kwewetaŋ an dolakŋaŋ. Âpme geŋ mama kanzizitgat zapat besâgât mbanik beme zii zet gawepumane delaŋ zemâbe.”
MAT 19:18 Zeme an keyaŋ zeye, “Zii zet ziboŋ?” Ke zemti yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ kasa kumti am ku kumane gakiwe, awembiŋ kalalaŋ ku mbalup, kambu ku mbanik, ma am ŋengat sekŋan dâsuki bem zenzepiŋ.
MAT 19:19 Geŋ mambipdi eksemidewanik. Mti gitangat gogot mamnik sepem kegogak amgat gogot mbanik.”
MAT 19:20 Zeme an zomolim keyaŋ kapigok dunduye, “Ke zenigen ke elak gawepumti mamiap yaŋgut ŋen ewe zigok mbap?”
MAT 19:21 Kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Geŋ teŋ penaŋ mamasât nâwanik ma mama kanzizit ke tisâgât nâwanik beme met milawadi bemane kwitime keyetnaŋ mânep ke kalaŋ kumti am bekopsat indamâbanik. Kegok mbanik beme kululuŋen gwaen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ geŋ tiwanik. Kegok mti neŋmak tusumti namâbanik.”
MAT 19:22 Zeme an zomolimaŋ mânep milawatnaŋ temaŋ tage keyepmti keŋaŋ beme zetnepiŋ mege.
MAT 19:23 Mepme Zisasiyaŋ nembaŋane nin kapigok dinndoye, “Neŋ penaŋ zema nâit, am mânep milawalin temaŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet keŋan mebegalen olalatnaŋmak bewe.
MAT 19:24 Bo temaŋaŋ buŋi aimboŋaŋ isikŋanen ŋep ku modak. Sepem kegogak am mânep milawalinmak ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan mobogalen pepepeŋaŋ omba penaŋ tazin.”
MAT 19:25 Kegok zeme nembaŋane nin zet ke nâmann nukŋaŋ penaŋ beme zewenn, “Kegok beme kwiyaŋ mama kanzizit ŋep tiwe?”
MAT 19:26 Zemann Zisasiyaŋ zimosetnanen ndik mototi zeye, “Mânep milawalaŋ set bekekme amnaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet keŋan ku mebep yaŋgut Kawawaŋaŋ amgat keŋin mme eleŋ belaŋ beme mama kanzizit ke ŋep tiwep.”
MAT 19:27 Kegok dinndome Pitayaŋ sakwep penaŋ pigok zeye, “Nânik, nin kwitnaŋ kwitnaŋ sambe pemann tapme geŋ gapmâbenn keyepm maneti keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ kwileki penaŋ ndawe?”
MAT 19:28 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ kapigok dinndoye, “Neŋ penaŋ sukwep diindowi. Maneti bamgat kwitnaŋ kwitnaŋ alakŋaŋ sokbemâbe kan keyet neŋ Angat Nemuŋaŋ Amobotnaŋgalen mundum windemak keyet totapma in kegogak mundum 12 keyet totati Islael maŋge 12 ekŋengat damuŋine tabep.
MAT 19:29 Ma am ŋenaŋ nâgât mti dapmeniŋene ipbialine ma mambiwine ma nemunambaŋine ma mkaŋin ma muluwin yaloŋti kobepgapm ekŋen keyet dopmaŋ omba penaŋ indayap ma bamgat mama kanzizit tiwep.
MAT 19:30 An ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ alak pigogat mmoti, ‘Neŋ ŋep talap,’ tazein beme egaŋ bamgat tototnaŋ bewe. Ma ŋenaŋ alak tototnaŋ tapmain beme egaŋ bamgat mobotnaŋ bewe.
MAT 20:1 Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama keyet yaŋaŋ pigok, mse ŋengat an ŋenaŋ tambuŋan penaŋ an indatime wain mulupman mimiyelen mebien.
MAT 20:2 Egaŋ mulup mimiyelen tosa sepem kwep kina kwep kina kwep kegok indandayelen zetik mimindeme ekŋenaŋ, ‘Ŋep,’ zeme wain mulupmanen indatime mebien.
MAT 20:3 Meti tapmme 9 kilok beme an maŋge notnaŋ belak tabien ekŋenmagen meti diindoye,
MAT 20:4 ‘In kogogak kopme nâlen wain muluwen met indema mulup mme tosaŋaŋ ŋep indasap.’
MAT 20:5 Kegok zeme ilinsakwep wain muluwen ke mebien. Âpme 12 kilok beme sepem ewe kegogak mge. Mme 3 kilok beme ewe kegogak notnaŋ indatiye.
MAT 20:6 Ma 5 kilok beme ewe meti an notnaŋ mulup mimipiŋ tapme indikti diindoye, ‘In kwilekiyet kasup teepmaŋ pi belak tatnepeme msat gasim bein?’
MAT 20:7 Zeme ekŋenaŋ zewien, ‘An ŋenaŋ mulup ke mseip ke nin ku zemndep.’ Zeme egaŋ diindoye, ‘Kopme nâlen wain muluwen meindema mulup mit.’
MAT 20:8 Ke tapme mulup tosaŋaŋ indandayelen damuŋ zempemti zeye, ‘Geŋ mulup an zemane kopmâpme mânep inda. An bam kolo ekŋen kukŋaŋgat indamti an ŋeŋaŋ kolo ekŋen bam indasenik.’
MAT 20:9 Kegok zempeme an mulup 5 kilokgat yaŋbemti mbien ekŋen mânep kina kwep kina kwep indaye.
MAT 20:10 Taindame ŋeŋaŋ kobien ekŋenaŋ ekti, ‘Nin mânep mmoti ndasâpm,’ nâmti tatnepeme damuŋ egaŋ kina kwep kina kwep ekŋen kwep kwep indam mege.
MAT 20:11 Mânep kegok indame ekŋenaŋ mulup toŋaŋgat ŋenzinziŋ msawien.
MAT 20:12 Mti zewien, ‘An bam kolo ekŋenaŋ mulup belak kan isikŋaŋ bugan miyo. Âpme nin kasup katikŋaŋ penaŋ muluwen sek sindem palen tatnepemann msat gasim beme kwilekiyet bam kolo ekŋenmak mânep sepem kwep ndanik?’
MAT 20:13 Kegok zeme mulup toŋaŋaŋ ekŋenmagen kwep pigok dunduye, ‘Notn, geŋ ku tetiŋgeyap. Geŋ mânep kina kwepgat zema nâmane ŋep bep
MAT 20:14 keyepm mânepdi mti met. Neŋ am bam kolo ekŋenmak geŋmak mânep sepem kwep indandayet nâma ŋep bep.
MAT 20:15 Mânep nenaŋgalen ya neŋ zigok ma zigok msâgât mbak beme nâyap kataŋ mbak. Neŋ keŋ taolet mgama geŋ nâmbekananik, ma?’”
MAT 20:16 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet ke zemdelaŋ zemti pigok zeye, “An ŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet keŋan ŋeŋaŋ mebe ma ŋenaŋ bam mebe keyaŋgut Kawawaŋaŋ eget ilizuzut mama kanzizit itdawe.”
MAT 20:17 Âpme Zisasiyaŋ Zelusalem mkaen mosât moti set ganzenaset nembaŋane nin 12 ndatime mepmambe kapigok dinndoye,
MAT 20:18 “Nâip, nin alak Zelusalem mkaen tapmetnup. Ya neŋ Angat Nemuŋaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ ma zii zet zikat indanda ekŋengalen belen mopma ekŋenaŋ nome gakikiyet zemdelaŋ zewep.
MAT 20:19 Âpme keyet palaŋan kasanne ekŋenaŋ Loma ekŋengalen gapman ekŋengat belinan neme mopma ekŋenaŋ pep zet mnamti sindiwaŋ nawetikti nome gakiwap. Yaŋgut kasup tuk delaŋ peme gakikiengatnaŋ gilik zem wati mamaen mobap.”
MAT 20:20 Kan keyet Zân ma Zems Zebediyet nemulatnenetgat mamidaŋ idatimti Zisasiyet kandaŋan koti pedondom samti nâmitdendeyelen dundum saye.
MAT 20:21 Kegok mme Zisasiyaŋ yaŋkwesiye, “Geŋ neŋ kwileki mgaŋgayelen gembein?” Zeme egaŋ zeye, “Geŋ zemkatik bemnamane nemun zut kapiyaŋ geŋ amobotnaŋ temaŋ tabanik kan keyet ŋenaŋ bedi penaset ma bedi alomset amobotnaŋ gitaŋgat kandaŋdan tabalup.”
MAT 20:22 Kegok zeme Zisasiyaŋ indayaŋkwesiye, “In ku nâmti kegok yaŋkwesip. It neŋ sindem tiwap ke it ŋep tiwalup?” Zeme egelaŋ zewun, “E ŋep tiwalup.”
MAT 20:23 Kegok zemalu Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ sindem tiwap ke it penaŋ tiwalup yaŋgut nâlen betn penaset kwiyaŋ tatatgalen ma betn alomset tabe ke neŋ ŋep ku zenzeyelen. Mundum ekseseŋaŋmak ke Bienaŋ an kwi makumindeye ekŋengalen zapat tazin.”
MAT 20:24 Kegok mme nemuŋane 10 nin keyet zapat nâmti egegat ŋenzinziŋ mbenn.
MAT 20:25 Mmann Zisasiyaŋ nin ilindiŋ zeme kopmann dinndoye, “In nâip msalengalen amobotnaŋ ekŋen winde omba taindame zet windeŋaŋbeŋ msat palen am ekŋengat manzeip.
MAT 20:26 Set keboŋ ke ingat tuŋguwinan ŋen ku tabe. Keyepmti inmagengatnaŋ an ŋenaŋ amobotnaŋ besât nâin beme egaŋ in sambeyelen sisiliŋ an bewe.
MAT 20:27 Ma inmagengatnaŋ an ŋenaŋ amobotnaŋ Kawawaŋgat zikatnan besât nâwe beme egaŋ sisiliŋ nemba etaŋ kwati toŋaŋgat mulup etaŋ mpeme tosaŋaŋ ku masain keboŋ mamambe.
MAT 20:28 Sepem kegogak neŋ Angat Nemuŋaŋ amnaŋ sisiliŋ mnanayelen ku koban yek. Neŋ am ekŋengat sisiliŋ mulup mimindandayelen koban ma am ekŋen nanaŋgat maman ketalasima amnaŋ mama kanzizit aiikgat nâmti gakikiyet toban.”
MAT 20:29 Âpme Zisas ma nemuŋane nin Zeliko msat pemti tapmepmann am maŋge temaŋaŋ ndamâti mebien.
MAT 20:30 Keyegak an zut zikalit beŋaŋaŋ set ganzenaŋ tapmambun, “Ya Zisas kwawezin,” zeme nâmti kwizet temaŋ kumti zewun, “Amobotnaŋ, geŋ Dewitgat alikŋaŋ, nigat kembeŋ mi!”
MAT 20:31 Kegok zemalut amnaŋ eget zemkulumidemti buzak tatagalen diitdowien. Keyaŋgut egelaŋ ewe giŋgiŋ mti kwizet omba kuwun, “Amobotnaŋ, Dewitgalen alikŋaŋ, geŋ nigat kembeŋ mi!”
MAT 20:32 Kegok zemalut Zisasiyaŋ metati idayaŋkwesiye, “It neŋ zigok mimidandayelen nâlup?”
MAT 20:33 Kegok zeme egelaŋ zuwun, “Amobotnaŋ, nit eekgalen nâlup.”
MAT 20:34 Kegok zemalut Zisasiyaŋ egegat kembeŋ mti zikalit taŋgume keyegak zikalit ekti ekmak mebun.
MAT 21:1 Âpme Zisas ma nembaŋane nin Zelusalem pataŋ zesât mti Betpage mkaen ke tati nembaŋanet zut kukŋaŋgat
MAT 21:2 pigok zemideye, “It ŋeŋaŋ mkaen met pataŋ pepeŋak doŋki ŋen tegaŋ opemti tepum palen opepeŋaŋ nembaŋaŋ isikŋaŋ ganzenan tapme ekselup. Ke kwaleti idatetimti neŋmagen koselup.
MAT 21:3 Kegok mmalut am ŋenaŋ zigok ŋen zeme, it pigok dunduselup, ‘Amobotnaŋaŋ kapiyet mulupmaŋ sasayelen zemndeme kolup.’ Kegok zemalut egaŋ keyegak nâmideme mkoselup.”
MAT 21:4 Ke sokbeye ke eweŋan baenen golaŋ zenze an ŋenaŋ zet meluwaŋ kapi mge keyet kataŋ sokbemkawaŋ bein:
MAT 21:5 “Zaion mka temaŋgalen am diindo, ‘Egit, ingalen Amobotnaŋin ek inmagen kozin! Keŋ sewakŋaŋ toŋaŋ. Doŋki nembaŋaŋ isikŋaŋ milawat matin keyet dukŋan kozin.’”
MAT 21:6 Zeme nemba zulaŋ nâmti Zisasiyaŋ diitdoyenok met
MAT 21:7 doŋki mam nemba idatetimti koti nin melakandundun sakŋaŋgatnaŋ gulumti doŋki egegat palen yeŋgepemann Zisasiyaŋ palaŋan mototage.
MAT 21:8 Âpme am maŋge temaŋaŋ egat set miakpepeyelen melakanduŋin timti selen yeŋgewien. Ma notnaŋaŋ niwet sinaŋ atumti selen yeŋgewien.
MAT 21:9 Kegok mme am maŋge temaŋaŋ kalaŋti Zisasiyet ŋeŋaŋ ma baman meti kwizet kapigok kuwien, “Dewitgalen alikŋaŋ, nin sesewatgenup! Kawawaŋaŋ gaombem geŋgeŋaŋ kotnik keyet oloŋen penaŋ mti Kawawaŋ sesewatpene!”
MAT 21:10 Kegok mme Zisasiyaŋ Zelusalem mka temaŋ keŋan mopme am mka mtoŋaŋ kwisak ke nâmti keŋin wapme yaŋkwesiwien, “An ke kwiyaŋ kozin?”
MAT 21:11 Kegok yaŋkwesime am maŋge temaŋaŋ zewien, “Kapi Zisas. Ek golaŋ zenze an Nasalet Galili mkaengatnaŋaŋ kozin.”
MAT 21:12 Ke moti Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan moti ekme amnaŋ makau ma sipsip sâpe sâpe bumbuyelen aem kwaem tapmambien. Mânep aem kwaem tapm mambiengalen mundumaŋ mgilik zeye ma sasakandenombe takwitimambien ekŋengalen mundum kegogak mgilik zemti diindoye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen Kawawaŋaŋ pigok zeme meluwaŋ mimiŋaŋ, ‘Nâlen sesewat mka ke dundundu mka’ keyaŋgut in mme an kambu titi ekŋengalen enzilili mka tabein.” Kegok zemti am ekŋen ke zemindemti indamâpme toti kwawebien.
MAT 21:14 Mme am zikalin beŋaŋ ma wesiŋ ekŋenaŋ sesewat mka temanen kopme weyaŋindeye.
MAT 21:15 Ke tapmme nemba isisik ekŋenaŋ, “Dewitgalen alikŋaŋ, sesewatpene!” kwizet kegok kupeŋ keŋan mowepme sâpe sâpe bumbu an ekŋen ma zii zet zikat indanda ekŋenaŋ muluwaŋ mamanamaŋ ke ekti keyet ŋenzinziŋ penaŋ mti
MAT 21:16 Zisas yaŋkwesiwien, “Geŋ ekŋenaŋ kwileki tazep ke tatnânik?” Zeme Zisasiyaŋ diindoye, “Âk neŋ ŋep tatnâyap. In Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ ku mamakuip, ma? Ke kapigok kumpepeŋaŋ, ‘Geŋ nemba isisik ma nemba okak zikat indamane ekŋenaŋ gâgât sesewatgawep.’”
MAT 21:17 Kegok mti Zisasiyaŋ ekŋen katiindemti Betani mkaen tambumbu kwep mepmaŋge.
MAT 21:18 Âpme tambuŋan penaŋ Zisasiyaŋ mka teman gilik zem kwakwagalen kwati meuyet mge.
MAT 21:19 Mti ekme set ganzenaset pik tep tapme ekti katnaŋ niniyelen yayaŋ mge yaŋgut katnaŋ niniyelen ŋen tatapiŋ; sinaŋ etaŋ tage. Kegok ekti tepgat zeye, “Geŋ kadi ŋen ku elikbanik yek penaŋ.” Zeme keyegak tewaŋ memuŋ beye.
MAT 21:20 Kegok sokbeme nembaŋane nin ekti pisemti yaŋkwesiwenn, “Zigogapm tep ke sakwep penaŋ memuŋ bep?”
MAT 21:21 Kegok zemann Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ penaŋ sukwep diindowi, in keŋ zutmak ku mamti Kawawaŋgat nâmkiŋpewep beme in neŋ miyap sepem keboŋ mbep. Mti ke etaŋ yek, in nukŋaŋ kalaŋ nemboŋ keyet pigok zemsawep, ‘Nembu keŋan metot,’ zeme kegok mbe.
MAT 21:22 Ma in nâmkiŋpewep beme ke ma ke mimiyet dundum same egaŋ ŋep mbe.”
MAT 21:23 Zisas ek sesewat mka temanen gilik zem meti am zet zapat dolakŋaŋ tapm zikat indame sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋ keyelen an damuŋ ekŋenaŋ koti pigok yaŋkwesiwien, “An kwiyaŋ nâmgeme am sesewat mka temanen ke indamâbanan?”
MAT 21:24 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ yaŋkwesisi kwep penaŋ indayaŋkwesima, in dopmaŋ teŋ gilik zem nameŋgut neŋ an kwiyaŋ nâmneme mamiyap ke diindosap.”
MAT 21:25 Kegok zemti zeye, “Zân tu zulutindende an ek am tu zulutindendeyelen an kwiyaŋ mulup ke saye? Kawawaŋaŋ nâmpeye ma amnaŋ nâmpewien?” Kegok zeme ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Nin zigok zesenup? ‘Kawawaŋmagengatnaŋ,’ zesenup beme egaŋ zet dopmaŋ pigok zesem, ‘Ya kok ke kwilekiyet mti ku nâmkiŋpewien?’
MAT 21:26 Ma ‘Ammagengatnaŋ,’ zesenup ke nin am ekŋengat kiŋganup kelak yaŋaŋ am ekŋenaŋ Zân ek golaŋ zenze an penaŋ kegok nâmkatik bewien.”
MAT 21:27 Zemti Zisasiyet pigok zewien, “Nin ku nânup.” Kegok zeme Zisasiyaŋ ekŋengat zeye, “Neŋ kegogak an kwiyaŋ zemneme mamiyap ke ku diindosap.”
MAT 21:28 Ke zemti zeye, “In zigok nâip? An ŋen ek nemuŋanet ayumuŋ mambuk. Egaŋ nemuŋaŋ yumagen meti zenak, ‘Nemun, geŋ alak wain muluwen mulup msenik.’
MAT 21:29 Zeme nemuŋaŋ yuyaŋ zenak, ‘Yek, neŋ ku msap.’ Kegok zenak yaŋgut keŋaŋ gilik zeme naman muluwen medak.
MAT 21:30 Biwitdaŋ nemuŋaŋ yuyet sepem kogok dunduye âpme nemuŋaŋ muŋaŋ zeye, ‘Neŋ ŋep msap.’ Kegok zeye yaŋgut ku mge.
MAT 21:31 Âpme nemuŋanet egetmagengatnaŋ kwiyaŋ biwitdaŋ nâŋgenok mge?” Kegok zeme sâpe sâpe bumbu an ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ zewien, “Nemuŋaŋ yu.” Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ penaŋ diindowi, mme takis mânep titi ma set kileŋ imbi ekŋenaŋ ŋeŋaŋ bemti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet kandaŋan tapmelip. Âpme in keŋan ku talip.
MAT 21:32 Zân tu zulutindende an egaŋ set teŋ zikat indame mâbâgalen ekmâtâbien yaŋgut in ku nâmkiŋpewien. Âpme takis mânep titi an ma set kileŋ imbi ekŋenaŋ nâmkiŋpewien. Ekŋenaŋ kegok mme in ekbien yaŋgut in yominaŋgatnan keŋin gilik zeme ku nâmkiŋpewien.”
MAT 21:33 Ke zemti egaŋ sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma sâpe sâpe bumbu an ekŋengat zeye, “Wak bemti bemzenze zet ŋen zesowapgat ewe nâit. Kan ŋengat msat toŋaŋaŋ wain alikŋaŋ msatnaŋen ke onzeye. Mti kimbat kunduŋ kindiŋ bempemti wain katnaŋ misiksikgalen msat walatopemti amnaŋ mulup kalem tati eekgalen mka teepmaŋ walatpeye. Kegok mpemti wain mulupmaŋ ke kalop bemti amnaŋ ekdamuŋ mti mamayet toŋaŋ toŋaŋ indamti msat pem ŋen mege.
MAT 21:34 Egaŋ ke meti manepeme wain katnaŋ mâtâtâtgalen kanaŋ beme mulup anene zemindeme wain damuŋ ekŋenmagen wain katnaŋ titiyelen kobien.
MAT 21:35 Zemindeme kopme wain damuŋ ekŋenaŋ mulup an indatetimti kwep sidiwaŋ witikbien ma ŋen kume gakiye ma ŋen nanzaŋaŋ kuwien.
MAT 21:36 Kegok mme msat toŋaŋaŋ zapat ke nâmti mulup an ewe sambe indeme kukŋaŋgat kobien ekŋen aindaŋgosomti omba penaŋ indeme kobien. Kopme wain damuŋ ekŋenaŋ ewe kukŋaŋgat mimindawien sepem kegogak mbien.
MAT 21:37 Kegok mme bam delaŋ zenzeŋan ikŋaŋgat nemuŋaŋ penaŋ peme ekŋenmagen mesâgât mme keŋanen kapigok nâŋge, ‘Penaŋ sukwep pi ekŋenaŋ nemun eksempeseip.’
MAT 21:38 Kegok otnâye yaŋgut wain damuŋ ekŋenaŋ nemuŋaŋ ke ekti ilinak pigok zenâwien, ‘Pi ikŋaŋgat nemuŋaŋ penaŋ kapiyaŋ toŋaŋ bewe keyet kopme nin kumann gakime kwilekiki sambe kapi ningat zapat bek.’
MAT 21:39 Kegok zemti ekŋenaŋ nemuŋaŋ ke atamti mandamti mulup paselen tot kume gakiye.”
MAT 21:40 Kegok zemti Zisasiyaŋ indayaŋkwesiye, “Msat toŋaŋaŋ wain mulupmanen kosâpm ke wain damuŋ ekŋen zigok penaŋ mimindasâpm?”
MAT 21:41 Kegok zeme ekŋenaŋ zewien, “Egaŋ penaŋ sukwep am keŋ katik ekŋen ke indome gakime wain muluwen wain damuŋ alakŋaŋ indeme ekdamuŋ mti katnaŋ titi kananen timti toŋaŋgat maŋge butnaŋ sawep.”
MAT 21:42 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok tazin ke in ku mamaiŋ nâip, ma? ‘Mka walalat ekŋenaŋ tepum ŋen ekme bekanaŋ beme wisat mti peme weŋge. Tepum kewan tepum miŋaŋ beye. Sepem kegok ke Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ mme nin ekmann ego egoŋaŋmak mambein.’
MAT 21:43 Keyet zema nâit, Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke in Zuda maŋgeen sokbembeyet zenzeŋaŋ ke inmagen menzem mti naman am belakŋaŋ ŋen indame ekŋenaŋ mme penaŋaŋ elikbe.
MAT 21:44 Amnaŋ, ‘Tepum ke sambuŋaŋ,’ zewien yaŋgut tepum ke kaliŋaŋ ya an keyet palen tokutun beme an ke epeewe. Ma tepum keyaŋ am keyet palen tokutun beme am ke gakime sekŋaŋ kânzunzuyaŋ bemisikbe.”
MAT 21:45 Bemzenze zet zut ke zeme sâpe sâpe bumbu an ma Palisi ekŋenaŋ keyet yaŋaŋ nâmâtâti zewien, “Wakae, an pi ningat tazein.”
MAT 21:46 Kegok zemti atamti mka katikŋan pepeyelen nâwien yaŋgut amnaŋ Zisasiyet golaŋ zenze an manzemtemiengapm kiŋgati peme tage.
MAT 22:1 Âpme Zisasiyaŋ ewe bemzenzeeset am zet kapigok diindoye,
MAT 22:2 “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet yaŋaŋ kapigok. Kan ŋengat amobotnaŋgat nemuŋaŋ ŋenaŋ imbiŋaŋmak bet mututuyelen tu meu weyaŋ bemti
MAT 22:3 mulup anne indeme am kukŋaŋgat indamandandaŋaŋ zeme kokogalen diindowien yaŋgut kokogalen ku indembeye.
MAT 22:4 Kegok mme amobotnaŋaŋ mulup anene notnaŋ zemindeme am indamandandaŋaŋ ekŋengat zeye, ‘Nâlen bulmakau ma makau nembaŋaŋ temaŋ temaŋ kumti aŋo ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ilak weyaŋo keyet awembiŋgalen meu niniyelen kolit.’
MAT 22:5 Kegok zeye yaŋgut am indamandadaŋaŋ ekŋenaŋ nâmpemambe ilinaŋgat tikŋaŋin nâwiengat kataŋ mepmâbien. Kwewaŋ ikŋaŋgat mulupman mege; ŋenaŋ aem kwaem mkaen mege.
MAT 22:6 Kegok mme am notnaŋaŋ mulup annaŋ indatamti indome gakiwien.
MAT 22:7 Kegok mme amobotnaŋaŋ ŋeŋaŋ penaŋ zime kasa kuku anne zemindeme am mulup anene indowienen ekŋen indome gakime mkaŋin temaŋ tep bume ziye.
MAT 22:8 Kegok mti mulup anne diindoye, ‘Nâlen tu meu kelak weyayaŋaŋ tazin ekŋengat zapat yek.
MAT 22:9 Keyepmti am alakŋaŋ set teman meti am omba indaikseip ke indatim koseip.’
MAT 22:10 Kegok zemindeme mulup anene ekŋenaŋ set teman meti am sambe indaikbien am pembenaŋ ma am bekanaŋ kwaweti mka bemisik tabien.
MAT 22:11 Kegok mme amobotnaŋaŋ am indamukukuyelen moti ekme an ŋen ondedakgalen sâk melakandu sasaŋaŋ ke ku miak tapme ege.
MAT 22:12 Ekti zeye, ‘Notn, geŋ keŋan pi zigoset ondedak sâk melakandu miayakpiŋ kwatnek?’ Amobotnaŋaŋ kegok yaŋkwesime an keyaŋ zetpiŋ tage.
MAT 22:13 Kegok mme amobotnaŋaŋ mulup anne diindoye, ‘Setnaŋ betnaŋ zamti zupman tambusosok keŋan peme towelak. Ke mamti sek sindem timti zetnaŋ aŋgalikme masumambe.’”
MAT 22:14 Zisasiyaŋ kegok zemti pigok zemdelaŋ zeye, “Kawawaŋaŋ am sambe indamandandaŋaŋ yaŋgut kwep kwewaŋ mebep.”
MAT 22:15 Zisasiyaŋ kegok zeme Palisi notnaŋ ekŋenaŋ buzak metati Zisas tetipemti zemkukuyelen zenâ zenâ mbien.
MAT 22:16 Mti nembaŋine ma Elotgalen an notnaŋ zemindeme meti kapigok yaŋkwesiwien, “An zikat indanda, nin gâgât yaŋdi nânup. Geŋ zet dâsuki zenzepiŋ; penaŋak etaŋ manzenik. Ma zapat dolakŋaŋgalen zet ke am mobotnaŋ ma tototnaŋ sepem kwep manzikat ndanik.
MAT 22:17 Keyepmti geŋ zemane nâne. Gâlen nânâyaŋ zigok nânik? Amobotnaŋ Sisamagen takis mânep ŋep bembeyelen ma yek?”
MAT 22:18 Kegok zeme egaŋ ekŋengalen nânâ bekanaŋ ke ekmâtâti diindoye, “In an zetgalen etaŋ! In kwilekiyet neŋ tatetineip?”
MAT 22:19 Kegok zemti zeye, “In takis mânep mambeip ke ŋen zikat name ekbi.” Kegok zeme ekŋenaŋ mânep same ege.
MAT 22:20 Ekti kapigok indayaŋkwesiye, “Am weŋaŋ ma kwit kapi kwiyelen?”
MAT 22:21 Zeme ekŋenaŋ zewien, “Ke amobotnaŋ Sisayelen.” Kegok zeme egaŋ diindoye, “Nâip, Sisayelen weŋaŋaŋ tatatnaŋ ke Sisa ikŋaŋ sawep. Âpme Kawawaŋ ikŋaŋgalen bet meluwaŋ keyepmti in ikŋaŋgat zapat mait.”
MAT 22:22 Ekŋenaŋ ke zeme nâmti nâmtemtem mti pemti mebien.
MAT 22:23 Kasup mulup mimi keyet Sadusi ekŋenaŋ Zisasmagen kobien. Ekŋengalen nânâyaŋ am gakiwep ke ku wabep manâip keyepmti Zisas keyet yaŋkwesiwien,
MAT 22:24 “An zikat indanda, Mosesiyaŋ kapigok zenzeŋaŋ, ‘An ŋenaŋ nemunambaŋaŋpiŋ gakin beme notnaŋ isikŋaŋaŋ imbi kwambet ke wati nemunamba egaŋ msokbewe keyaŋ an kukŋaŋgatnaŋ keyelen sip butnaŋ bewep.’”
MAT 22:25 Kegok zemti ewe zewien, “Âpme an ŋenaŋ nembaŋane 7 indabege. Ya maneti ayuyaŋ imbi wati nembapiŋ gakime muŋaŋaŋ imbi kwambet ke wage.
MAT 22:26 Ya muŋaŋ nembapiŋ gakime gwatnaŋaŋ kwambelin ke wage. Sepem kegogak ekŋen sambemagen sokbeme nemunambaŋinpiŋ gakiwien.
MAT 22:27 Ya bam imbi kwambelin keyaŋ yek beye.
MAT 22:28 Ya wawat kanaŋ an kwiyaŋ imbi ke mkipmaŋ beme egat imbiŋaŋ bewe?”
MAT 22:29 Ke tetipemti kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “In Kawawaŋgalen Zetnaŋ Itnaŋaŋ ma egalen winde keyet kandati keyepm zet manzemyuŋguip.
MAT 22:30 Wawat kanen awembiŋ mama ke ewe ku mambep. Ekŋenaŋ ensel kululuŋengatnaŋ nemboŋ bemti tabep.
MAT 22:31 Yaŋgut in gakikiengatnaŋ wawat keyet manâmyuŋguipgat diindowi; Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok zenzeŋaŋ ke in ku mamaiŋ nâip, ma?
MAT 22:32 Kawawaŋaŋ kapigok zeye, ‘Neŋ Abalaam ma Aisak ma Zekop ekŋengalen Kawawaŋin.’ Wa ek am gakikiŋaŋgalen Kawawaŋ yek. Egaŋ am mama kanzizitgat zapat ombemindeye ekŋengalen Kawawaŋ.”
MAT 22:33 Kegok zeme am maŋge temaŋ ekŋenaŋ egalen mzikat indanda keyet nâmtemtem mbien.
MAT 22:34 Zisasiyelen zelaŋ Sadusi ekŋengalen windeŋin mtoindeme Palisi an ekŋenaŋ nâmbien. Keyepm ekŋenaŋ ilinak ondekti
MAT 22:35 ekŋenmagengatnaŋ ŋen zii zet zikat indanda keyaŋ Zisas yaŋkwesisien tetipeye,
MAT 22:36 “An zikat indanda, zii zet kwilekiyaŋ mobotnaŋ penaŋ bein?”
MAT 22:37 Zeme Zisasiyaŋ dunduye, “‘Geŋ keŋdi ma nâmamandi ma windendi ma ŋoktikdi ekŋen ke ketalasimti Amobotnaŋ Kawawaŋgat etaŋ gogot mpewanik.’
MAT 22:38 Zet keyaŋ zii zet ŋotekŋaŋ ma zet mobotnaŋ penaŋ bein.
MAT 22:39 Ma ŋen ewe sakam kapigok, ‘Gitaŋgat keŋdi mambeinok amgat kegogak gogot mbanik.’
MAT 22:40 zii zet ma golaŋ zenze an ekŋengalen zet sambe keyet keyaŋ ŋotekŋaŋ belup.”
MAT 22:41 Âpme Palisi an notnaŋ ondekti tapme Zisasiyaŋ indayaŋkwesimti kapigok zeye,
MAT 22:42 “In Kilaisiyet zigok manâip? Ek kwiyelen alikŋaŋ?” Kegok zeme ekŋenaŋ zewien, “Ek Dewitgalen alikŋaŋ.”
MAT 22:43 Zeme egaŋ diindoye, “Kwilekiyepmti Dewit ek Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋaŋ ekmak tapme Dewilaŋ Kilaisiyet ‘Amobotnaŋŋ,’ zeye? Zet ke Kawawaŋgalen Zet Itŋaŋanen kapigok kumpepeŋaŋ,
MAT 22:44 ‘Amobotnaŋaŋ nâlen Amobotnaŋnnaŋgat kapigok zeye, “Geŋ koti nâlen betn penaŋset totapmane kasandine mtoindewap.”’
MAT 22:45 Keyepmti Dewilaŋ Kilaisiyet ‘Amobotnaŋŋ,’ zeye beme ke zigoset mti Dewitgat sokŋaŋ bein? Kilais ek Dewitgalen amobotnaŋ.”
MAT 22:46 Egaŋ kegok zemti indayaŋkwesime ekŋenaŋ zet dopmaŋ gilik zem sasayet kiŋgabien. Mti kan keyetnaŋ baman gwaen yaŋkwesisi ŋen ku yaŋkwesiwien yek penaŋ.
MAT 23:1 Kan keyet palaŋaŋ Zisasiyaŋ am maŋge temaŋ ma nembaŋane ningat dinndoye,
MAT 23:2 “Zii zet zikat indanda an ma Palisi ekŋenaŋ ilinaŋgat nâme Mosesinok beme zii zet alakŋaŋ mamsokbeip.
MAT 23:3 Ekŋenaŋ in ekŋengalen zii zet alakŋaŋ ke mâbâgalen manzeip yaŋgut neŋ zemkulumindeyap ekŋengalen mama mimi maip ke ku mâbep.
MAT 23:4 Ekŋenaŋ zii zet omtususuŋaŋ kegok mme nukŋaŋ beme ingat palen bemti ke mâlit zeme in mâti nukŋaŋ aikme mukulem ku mimindewep. Ekŋenaŋ nukŋaŋ temaŋ ke timti ingat palen bemti ilin belak penaŋ maip.
MAT 23:5 Ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mamip ke amnaŋ indik ekseseyelen etaŋ mamip. Saŋgum paŋaŋ palen Kawawaŋgalen zii zet kumpemti amnaŋ indidikgalen monzalaminan zampemti ma belinanen saŋgum paŋaŋ temaŋ sepem kegogak besaŋnok zampemti saŋgumin busiliŋaŋ teepteepmaŋ penaŋ amnaŋ indikti ekseseyelen mamiagip.
MAT 23:6 Ma ekŋenaŋ tu meu niniyelen indamandame ekŋenaŋ mundum pembenaŋ ma kukŋaŋgat totatagalen mamip. Ma sesewat mkaen ekŋenaŋ amobotnaŋ mundum pembenaŋ keyet manâmtikŋaŋ mip.
MAT 23:7 Ekŋenaŋ selen amnaŋ indikti indamukumti nâme mobotnaŋ beme kwilin, ‘Zikat indanda,’ kukuyet maindembein.
MAT 23:8 Ma gâgât amnaŋ, ‘Zikat ndanda,’ zeme kwit keboŋ keyet ku nâmtikŋaŋ mbanik. An zikat indandaŋin kwewetaŋ main keyepm in, ‘Notn notn,’ zemti mambep.
MAT 23:9 Mti in msalen am ŋengat, ‘Bien,’ ku zewep. Biwin kwewetaŋ ek kululuŋen main.
MAT 23:10 Ma in an ŋengat, ‘Ŋeŋaŋ bembe,’ zemindendeyet kegogak ku zewep. Ŋeŋaŋ bembeŋin kwewetaŋ tazin. Ek Mesaya.
MAT 23:11 Ma inmagengatnaŋ ŋenaŋ amobotnaŋ masât nâmbe beme notnaŋ ekŋengat sisiliŋ anok mambe.
MAT 23:12 Ma ŋenaŋ ikŋaŋgat nâme mobotnaŋ bewe beme Kawawaŋaŋ mtopewe. Ma ŋenaŋ ikŋaŋgat nâme tototnaŋ bewe beme Kawawaŋaŋ mmopewe.
MAT 23:13 Wakae, zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In an zegalen etaŋ! In Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan amnaŋ mebegalen mambekek ma manzemkekindeip. Mti ilin kegogak ku mamelip ma am kwiyaŋ mesât mamin ekŋen kegogak mme pepetnaŋmak mamben.
MAT 23:14 [In an teŋnok mamaip ma kegok tapmamti imbi kwambet mkaŋinan indamâpme kwawepme milawatnaŋ matip. Âpme in dundundu teepmaŋ nukŋaŋin ku mkawaŋ bembeyelen mandundup keyepmti wakae, in sindem omba penaŋ tiwep.]
MAT 23:15 Wakae, zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In an zegalen etaŋ! In set omba tokwati mulup kaliŋan mti am maindatip. An kwep mme ilinaŋgat zapat mambein. An ke mme in sebemindemti bekanaŋ mimiŋin omba beme ekŋenmak in ilinsakwep teziŋ ŋandaŋgat zapat mambein.
MAT 23:16 Wakae! In an zikat beŋaŋ nolin set dâsuki tazikat indaip in sindem omba penaŋ tiwep. In manzeip, ‘An ŋen sesewat mka temaŋ teŋ keyet kwitnaŋ zetnaŋ zemkatik bewe beme zetnaŋ penaŋepiŋ bewe kegok zemti naman an ŋenaŋ sesewat mka temaŋgalen golaŋ mka miak pepeŋaŋ keyet kwitnaŋ zetnaŋ zemkatik bein beme zetnaŋ ke penaŋ manâip.’
MAT 23:17 In an zikat beŋ ma an seoŋ penaŋ! In nâme kwilekiyaŋ mobotnaŋ bein: gol sesewat mka temaŋ miak pepeŋaŋ tazin ke ma sesewat mka temaŋ ikŋaŋ?” Kegok zemti zeye, “Mka penaŋ keyaŋ mkayelen elimiak miakŋaŋ sebem pein.
MAT 23:18 Ma in kegogak manzeip, ‘An ŋenaŋ zetnaŋ sâpe sâpe bumbuyet mundumanen zetnaŋ zemti bandim mbe beme keyaŋ zetnaŋ mme penaŋepiŋ bewe,’ ma kogogak manzeip, ‘An ŋenaŋ sâpe sâpe bumbuyet mundumanen sâpe sâpe tazin keyet kwitnaŋ zetnaŋ bandim mbe beme zetnaŋaŋ penaŋ bewe.’
MAT 23:19 In an zikat beŋ! In nâme kwilekiyaŋ mobotnaŋ bein: sâpe sâpe bumbuyet bempeyo ke ma sâpe sâpe mundumaŋ?” Kegok zemti zeye, “Sâpe sâpe ke munduman bemti buwek keyepm sâpe sâpe mundumaŋ keyaŋ mobotnaŋ bein.
MAT 23:20 Âpme an kwiyaŋ zetnaŋ sâpe sâpe bumbuyet mundumanen zetnaŋ zemkatik bep beme wa sâpe sâpe mundumaŋ etaŋ yek egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keyet palen tazin ekŋengat eyo kwilinan zetnaŋ zemkatik bep.
MAT 23:21 Ma an ŋenaŋ zetnaŋ sesewat mka temaŋgat kwitnaŋ kumti zetik miwen ke bandim min beme sesewat mka temaŋgat kwitnaŋ etaŋ yek, egaŋ Kawawaŋ sesewat mka temaŋ keyet toŋaŋgat zikatnan zetnaŋ bandim mti zep.
MAT 23:22 Ma an ŋenaŋ zetnaŋ kululuŋgat kwitnaŋ kumti zetnaŋ bandim mimiyet zep beme wa kululuŋgat etaŋ yek egaŋ Kawawaŋgalen mundum totatat ma Kawawaŋ ikŋaŋgat zikatnanen zetikŋaŋ bandim mpemti zep.
MAT 23:23 Wakae! zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In an zegalen etaŋ! Kwilekiki isikŋaŋ sikok ma suŋem sagom ma kambilak mayawak ma kawak muluwengatnaŋ maŋge 10magengatnaŋ maŋge kwep ke Kawawaŋgat masaip. In kwitnaŋ kwitnaŋ isikŋaŋ keyet eksemti makalopbep yaŋgut in zii zetgalen zet penaŋaŋaŋ tazin ke mamtotindeip. Zii zet ŋotekŋaŋ keyet keŋanen mama mimi kaboŋ kapi mimiyelen eksesemak mama ma aŋgalaŋ gogot palen mama ma nâmkiŋpepemak mamti mulup isisikŋaŋ Kawawaŋgat mulup bandim mimiyet taolet bembe ke eyo mimiyelen. Mama penaŋ zii zelaŋ zeinen ke in ku mamip. In kwitnaŋ kwitnaŋ isisikŋaŋgat tip butzenze mamip.
MAT 23:24 In an zikat beŋaŋ nolin zet dâsuki tazikat indaip. In zii zet isisikŋaŋ mamâlip yaŋgut zii zet ŋotekŋaŋ mobotnaŋ ku mamâlip. In sakam an ŋenaŋ tu menzim keŋan kakalak isikŋaŋ tapme ekti ŋep mpenak yaŋgut belaŋ menzim keŋan tadage keyet yayaŋ ku mnak.
MAT 23:25 Wakae! zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In menzim sekŋaŋ etaŋ manzululip naman keŋanen zululupiŋ mme meu pâpmaŋ melesiŋ matazin. Ingalen mama mimiŋin sakamaŋ menzim keboŋ. In amgat zikalinan am pembenaŋnok mamaip yaŋgut keŋinan kambu ma segalen kwitnaŋ kwitnaŋaŋ bemisik wen.
MAT 23:26 Palisi an in zikalin beŋaŋ! In kukŋaŋgat menzim keŋanen meu pâpmaŋmak ke zulutiŋgulak sekŋaset zulubep.
MAT 23:27 Wakae! zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In an zegalen etaŋ. In sakamin am sum sekŋaset elimiakŋaŋ pembenaŋ ma kwetetepmaŋ keyaŋgut keŋaset am kasetnaŋ ma am sek tuŋaŋ sambuŋ kwilak kwilak mimiŋaŋ keboŋ.
MAT 23:28 In sepem keboŋ sekŋinaset am zikalinan an teŋnok mamaip yaŋgut keŋŋinaset an nambalamin zut ma in yomtoŋ.
MAT 23:29 Wakae! zii zet zikat indanda ma Palisi in sindem omba penaŋ tiwep! In an zegalen etaŋ. In golaŋ zenze an ma an teŋ itnaŋaŋ gakikiŋaŋ ekŋengalen sumen elimiak pembenaŋ miak pemti
MAT 23:30 in kapigok manzeip, ‘Nin itnaŋaŋ tipman baen ekŋen yeŋsokŋineyaŋ mambienen mambenek ze nin golaŋ zenze an ma an teŋ ekŋen ku indomann gakiwiek.’
MAT 23:31 Ingalen zet keyaŋ yaŋaŋ mkawaŋ beme in am golaŋ zenze an indome gakiwien ekŋengat alikŋine.
MAT 23:32 Ŋepgat, in yeŋsokŋineyaŋ am indondo mulup mbien ke in keyegak tusumti msâbip.
MAT 23:33 In asiŋ! In asiŋgalen alikŋane! In yominaŋgat dopmaŋ teziŋ ŋandaŋen indeme towesâgât talip ke yaŋaŋ in ku nâmâtâlip? In weyaŋ eksewep.
MAT 23:34 Keyepmti zema nâit. Neŋ golaŋ zenze an ma an nânâŋinmak ma zikat indanda indema kopme notnaŋ indome gakiwep. Notnaŋ tewen indowep ma notnaŋ sesewat mkaen sindiwaŋ indawitikbep. Ma notnaŋ sisipeŋpeŋ mimindeme mka pemŋengatnaŋ pemŋen kunzuŋti mebep.
MAT 23:35 Keyepmti an teŋ indome gakiwien an indowien ekŋen keyelen yom dopmaŋ mutumindame puwep. An ekŋen ke eweŋan yaŋbembeŋaŋ baenen Keinaŋ meniŋaŋ, Ebel an teŋ kume gakiye keyaŋ yaŋbempeye. Keyetnan Belakiyayet nemuŋaŋ Zakalaya ek sâpe sâpe bumbuyet munduman ma sesewat mka temaŋ tuŋguwitdaŋ amnaŋ nanzaŋaŋ kume gakiye ma sepem kegok ke in an notnaŋ omba indowien.
MAT 23:36 Keyet neŋ penaŋ sukwep diindowi, am sambe indom kwabien ekŋengalen yominaŋgat dopmaŋin am in alak kapi talipmagen sokbesâpm.
MAT 23:37 O Zelusalem am, Zuda msalen in golaŋ zenze an maindome gakip, ma Kawawaŋgalen zet busup an indeme makolip mee nanzaŋaŋ maindoip. Neŋ in sakokolok mamaŋaŋ nembaŋane pâpmaŋ kandaŋan maŋge kwep maondakindemti am bulut tazin sepem kegok kan sambe neŋ in tima betn kandeŋan kwawowogalen nâma in ku manâmneip.
MAT 23:38 Keyepmti neŋ zema nâit, ingalen sesewat mka temaŋ ke Kawawaŋaŋ katipeme ilinaŋgat belinan tapmosâpm.
MAT 23:39 Keyepmti neŋ dindowi, in neŋ ewe ku nikbep. Ya neŋ bamgat kopma in pigok zewep, ‘Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ ombempeme kozin keyet nin oloŋen penaŋ mnup,’ kegok zewep.”
MAT 24:1 Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ katipemti toti mepme nembaŋane nin ekmagen koti pigok zewenn, “Amobotnaŋ, sesewat mka temaŋ ekpiseseyelen pi ekbaga.”
MAT 24:2 Zemann Zisasiyaŋ dopmaŋ gilik zem zeye, “In nanzaŋaŋ mka temaŋ walalatnaŋ kapi alak ego ego mip. Yaŋgut neŋ penaŋ sukwep diindosowap, maneti bamgat nanzaŋaŋ mundumin talip keyet kataŋ ku tabep. Kasa ekŋenaŋ kokume epeemti nanzaŋ igak kwep kwep lala bubuk mekobep.”
MAT 24:3 Kegok zemambe met Olip Kalaŋan moti nin yaŋkwesiwan, “Zenagen ke pe zukŋan sokbewe ma geŋ kokodan kanen ma kan delaŋ zenzeŋaŋ piliŋ ziboŋ sokbewe?”
MAT 24:4 Zemann egaŋ dinndoye, “In weyaŋekmâtât mambep mineti am ŋenaŋ teti mimindeweyet.
MAT 24:5 Am notnaŋaŋ koti zewep, ‘Neŋ Kilais,’ kegok zemti am omba tetimindewep.
MAT 24:6 In kasa kwisakŋaŋ ilinmagen sokŋan ma kasa sukwep auuyelen zapatnaŋ nâwep yaŋgut keŋin siŋsiŋ mme yayaŋ mimipiŋ. Kegok ke sokbeweyaŋgut ke kan delaŋ zenzeŋaŋ yek.
MAT 24:7 Am msat ŋengatnaŋ ma ŋengatnaŋ dopmaŋ mekum kwakum mbep ma msatgalen amobotnaŋ zulaŋ auwalup. Ma msat kataŋ meuyet kambeŋ temaŋ sokbewe ma msat sambe mâkinaŋ temaŋ mbe.
MAT 24:8 Ke sepemaŋ imbiyaŋ nemba titiyelen sindem yaŋbemti manâip sepem keboŋ kwabe.
MAT 24:9 Ma am notnaŋaŋ ekŋenaŋ in nâmkiŋpemneip keyepm msat palengalen amobotnaŋ ekŋengat belinan beme ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ mimindewep. In neŋmak tusumti mambepgapmti am sambe ekŋenaŋ ingat nâme kaŋgaŋaŋ bewe.
MAT 24:10 Kan keyet am sambe nâmkiŋpepeŋinmak ku mkatik bem tabep am notnaŋ nâmkiŋpepeŋinmak zemsokbemindame ekŋenaŋ ma notnaŋaŋ am notnaŋgat ilinaŋgat keŋ kasa mimindewep.
MAT 24:11 Ma kegogak golaŋ zenze an dâsuki ekŋenaŋ koti am sambe keŋin mme yuŋgu mâbe.
MAT 24:12 Ma mama mimi bekanaŋaŋ palakŋaŋ beme am notnaŋaŋ nolinaŋgat notn notn ku mbep.
MAT 24:13 Yaŋgut amnaŋ an ŋen nâmkiŋpepemak sisipeŋpeŋ msame egaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ katikŋaŋ atam tapmetneti gakiwe beme kan delaŋ zenzeŋaŋ Kawawaŋaŋ an ke mama kanzizit sawe.
MAT 24:14 Mti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet zapatnaŋaŋ msat kataŋ mekopme am sambe nâmeŋgut kan delaŋ zenze sokbewe.
MAT 24:15 Âpme kan tipman baenen golaŋ zenze an Danielaŋ, ‘Kwileki ŋen mamaŋaŋmak ma kiŋgagatnaŋmak kotabe,’ keyet zetnaŋ zeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ ingalen sesewat mka kambu manzeip keyet keŋan sokbem tapme am zet kapi maiŋti nâmambe ekŋenaŋ keyet yaŋaŋ nâmâtâbep.
MAT 24:16 Âpme kan keyet am Zudia msalen talip ekŋenaŋ kunzuŋti kalaŋ dukŋan mowebep.
MAT 24:17 Ma am ŋenaŋ mka solonan tapmambe ya kan keyaŋ sokbeme milawatnaŋ mka keŋan ku akum tiwe. Egaŋ keyegak tati kunzuŋ mebe.
MAT 24:18 Ma sepem kegogak am ŋenaŋ kolopmaŋ mkaŋan tapme ikŋaŋ mulupman tapmambe beme keyaŋ sokbeme kolopmaŋgat nâmti mkaŋan kokopiŋ. Egaŋ keyegak tati kunzuŋ mebe.
MAT 24:19 Kan keyet imbi keŋmak ma nembaŋin okakŋaŋ ekŋenaŋ kunzunzuŋgalen timyapewep ke kembeŋ penaŋ.
MAT 24:20 In Kawawaŋ dundum same nâmindame kunzunzuŋin map tâgâ kanen ma Sabat tagoŋgo kanen ku sokbemindawe!
MAT 24:21 Keyepm kan keyet nukŋaŋ omba penaŋ sokbemâbe. Nukŋaŋ keboŋ ke itnaŋaŋ msat sokbembeŋaŋgatnaŋ alak tatnup kapi keboŋ ŋen ku sokbeye ma bam gwaenen ŋen ku sokbewe.
MAT 24:22 Egaŋ an imbi ikŋaŋgat zapat indamakuye ekŋengapm kan ke mme danaŋ bewe ekŋen yek benak ze nukŋaŋ ke kan danaŋ ku tapme am sambe walapme delaŋ zenak.
MAT 24:23 Âpme kan keyet an ŋenaŋ pigok zewe, ‘Egit, kilais daen tazin,’ ma ‘Pi tazin,’ zeme nâmbep beme ku nâmkiŋpewep.
MAT 24:24 Ma kilais dâsuki sambe ma golaŋ zenze an dâsuki sambe ekŋenaŋ sokbemti menok sepem igak igak ma mulup piseseŋaŋmak mme amnaŋ ekti nâmkiŋpemti indamâbâgalen mbep. Sepem kegogak Kawawaŋaŋ am ikŋaŋgat zapat indamakuye ekŋen keyet keŋin myuŋguindesâgât mbep.
MAT 24:25 Nâip, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keyet tazemsalaŋ beyap ke sokbesâpm.
MAT 24:26 Âpme amnaŋ pigok zewep, ‘Egit, kilais ek msat tuŋgupman tazin.’ Zeme ke mebepiŋ. Ma ŋen pigok zewep, ‘Ek mka keŋan tazin.’ Zeme nâmkiŋpepepiŋ.
MAT 24:27 Âpme neŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ ambeyak sakam kasup kwakwatnasetgatnaŋ tototnaset ilindiŋ sakwep beyak mamnok neŋ kegok kobap. Kegok kopma am sambeyaŋ ŋep nikbep.
MAT 24:28 Neŋ kokotnnaŋgalen kanen nâlen maŋgeyaŋ ekme tep katnaŋ saŋgamaŋ penaŋ elikme age sambeyaŋ maondagip. Sekam kegogak kwitnaŋ kwitnaŋ ke ilinmagen sokbeme ekti nâmkawaŋ bewep.
MAT 24:29 Nukŋaŋ sambe ke delaŋ peme keyegak, ‘kasup zikatnaŋ sopkusâpm ma eyoŋga busatnaŋ yek besâpm ma wenzimaŋ kululuŋengatnaŋ âtâtosâbip.’ Ma Kawawaŋaŋ kululuŋ buteme titok mme kululuŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyaŋ puluk pilik zem mekobep.
MAT 24:30 In Angat Nemuŋaŋ neŋ nâlen kokotnnaŋgalen kanaŋ ma pilinaŋgat yaŋkwesiwien kelak dindosowap. Ma in Angat Nemuŋaŋ neŋ mgulumbuk palen kululuŋen tati windemak saŋga soŋga keŋan busatnaŋmak kopma niksâbip. Am maŋge msat sambeyelen ekŋenaŋ nikti susâbip.
MAT 24:31 Kan kobawen keyet lumun kwisak omba kume egaŋ enselŋane zemindeme msat ganzenaŋ nembet ma nembet ma gwaen ma baen meti am ikŋaŋgat zapat makumindendeŋaŋ ekŋen msat kataŋgatnaŋ ondekindewep.
MAT 24:32 Âpme in balam balam tep ekŋengat otnâit. Kan tep balam balam katnaŋ yaŋbemti kwapme manzeip, ‘O, ilak mtete yaŋbesâpm ma tep gwazege sinaŋaŋ taalaŋ sime’ in manzeip, ‘Tonne mtete tasâpm,’ manan sinaŋ betnaŋaŋ epeemti sinaŋaŋ tapmme manzenup, ‘Mawalam tasâpm.’
MAT 24:33 Sakam kegogak in bamgat nukŋaŋ sambe sokbeme ekti nâme kan ilak sokŋan bududuk bein keyepm in weyayaŋ mulup mtalit.
MAT 24:34 Neŋ penaŋ sukwep diindowi, am alak talip kapi ilindiŋ ku gakimâpme kwileki sambe kapi sokbesâpm.
MAT 24:35 Msat ma kululuŋ eget asekmalu delaŋ zesâpm yaŋgut nâlen zetnnaŋ delaŋ zenzeŋepiŋ matapmambe.
MAT 24:36 Am ŋenaŋ Angat Nemuŋaŋgalen kan kokogalen ke ku nâin. Ensel kululuŋengatnaŋ ekŋenaŋ ku nâip. Nemuŋaŋ neŋ kegogak ku nâyap. Bipmnaŋ igak etaŋ kan ke nâin.
MAT 24:37 Angat Nemuŋaŋ neŋ kokotnnaŋgalen ke itnaŋaŋ Noamagen sokbeye sepem kegok sokbewe.
MAT 24:38 Tuŋgwam kosât mge kan keyet am ekŋenaŋ itnaŋaŋ mamimtemienok tu meu nimwiaŋbien ma an imbiyaŋ awembiŋ bemti msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋgat otnâmti Kawawaŋgat ku otnâwien. Sepem kegok tapmme Noayaŋ waŋgaŋaŋ teman keŋan mowege.
MAT 24:39 Yaŋgut ekŋenaŋ zigok sokbesâpm ke nâme dâsuki beme tatnepeme tuŋgwagemaŋ ilindiŋ indaminziliye. Sepem kok penaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ kosowawen sokbesâpm.
MAT 24:40 Kan keyet an zut muluwen mulup tapmambaluwaŋ kwep ŋen teti meti ŋen peme tabe.
MAT 24:41 Imbi zulaŋ saŋgo sâŋsâŋ tapmambaluwaŋ kwep ŋen teti meti ŋen peme tabe.
MAT 24:42 Amobotnaŋin kan zukŋan kobe ke in ku nâipgapmti kelem mti nâpeŋ nâpeŋ mambep.
MAT 24:43 In pigok nâit, mka toŋaŋaŋ kan kwilekiyet an kambu titiyaŋ kokogalen ke nânak beme egaŋ keik tati mkaŋaŋ damuŋ mme an kambu titiyaŋ mka ku asekti keŋan tiŋkwabiek.
MAT 24:44 Sepem kegogak Angat Nemuŋaŋ neŋ in kan zukŋan sokbewap ke nânâpiŋ tapme kobapgapmti in weyaŋti nâpeŋ nâpeŋ mamambep.
MAT 24:45 Mulup nemba dolakŋaŋ nânâŋaŋmagaŋ mulup kapigok mbe. Amobotnaŋaŋaŋ pem ŋen mesât mti mulup nemba notnaŋ ekŋengat damuŋ peme egaŋ indikdamuŋ mti meu kananen teŋ maindain.
MAT 24:46 Kegok tapmme bamgat amobotnaŋaŋ gilik zem kobeen ekme mulup nemba egaŋ zemâtâtpeyenok tapmme ekti nâme oloŋen bewe.
MAT 24:47 Neŋ penaŋ sukwep diindowi, ek ke amobotnaŋaŋaŋ ikŋaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke egat betnan beme ekdamuŋ mbe.
MAT 24:48 Âk egaŋ mulup nemba bekanaŋ penaŋ beme egaŋ keŋan pigok nâwe, ‘Amobotnaŋŋ ek sakwep ku kobe.’
MAT 24:49 Kegok nâmti egaŋ mulup nemba notnane indomti meu ma tu katikŋaŋ an tu katikŋaŋ nini ekŋenmak nimbe.
MAT 24:50 Âpme mulup nemba egat amobotnaŋaŋ egalen kanaŋ kokogalen ku nâmâtâbe.
MAT 24:51 Mti amobotnaŋaŋaŋ dopmaŋ omba penaŋ mutumsamti putatime an nambalamin zut ekŋenmak mambe. Mamti sindemgat si zemsu zemsu mti zelin aŋgalikme mamambep.
MAT 25:1 Kan keyet Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke imbi nembip 10 ekŋenaŋ taŋamin timti an ŋenaŋ imbi wawagalen kopme selen aiikgalen mebien ke sepem sokbewe.
MAT 25:2 Ekŋenmagengatnaŋ imbi nemba 5 ekŋen nânâŋinpiŋ ma 5 ekŋen nânâŋinmak.
MAT 25:3 Nânâŋinpiŋ ekŋenaŋ taŋamin mbienaŋgut tuŋaŋ butnaŋ ŋamgat ku mbien.
MAT 25:4 Âpme nânâŋinmak ekŋenaŋ seŋgewinan taŋam tuŋaŋ kasime topme taŋaminmak ilinsakwep mmebien.
MAT 25:5 An imbi wawagalen egaŋ sakwep ku kopme imbi nembip ekŋenaŋ damuŋ tabienaŋ melupgat sukŋaŋ bemti meluk wembien.
MAT 25:6 Tawene peme tambu sutnan temaŋ kwizet pigok koge, ‘An imbi wawagalen kozin! In wati toaigit!’
MAT 25:7 Kegok kume nâmti imbi nembip ekŋenaŋ ilindiŋ wati taŋamin weyaŋbien.
MAT 25:8 Kegok mti nânâŋinpiŋ ekŋenaŋ nânâŋinmak ekŋengat zewien, ‘In nin taŋam tuŋaŋ bugan kasim ndait. Ningalen taŋamlak bep zein.’
MAT 25:9 Zeme nânâŋinmak ekŋenaŋ gilik zemti zewien, ‘Inmak ninmak nsakwep tuŋaŋ bugan kapiyaŋ ŋep ku bendesemgat in dalaŋ mkaen met ilinaŋgat kwitim kolit.’
MAT 25:10 Kegok zemindeme imbi nembip nânâŋinpiŋ ekŋenaŋ tuŋaŋ kwitisât mebien. Ekŋenaŋ met mame mame an imbi wawagalenaŋ pataŋ peye. Âpme imbi nembip 5 damuŋ tabien ekŋenaŋ ekmak awembiŋ bembeyelen tu meuyet ondedak mkaen mowepme sekekek kege.
MAT 25:11 Kegok sokbeme bamgat imbi nembip nânâŋinpiŋ ekŋenaŋ pataŋ zemti zewien, ‘Amobotnaŋ, amobotnaŋ, nâmndemane kwatne!’
MAT 25:12 An imbi wawagalenaŋ zeye, ‘Neŋ penaŋ diindowi, neŋ in kandat indeyap.’
MAT 25:13 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti kapigok zeye, in kan kwilekiyet ma bet kwilekiyet ma tambuŋan ma gasiyet kobe ke ku nâip keyepmti in kelem mbep.
MAT 25:14 Maneti amobotnaŋ ŋenaŋ msat pemŋen mesât mti egaŋ mulup nembaŋane kume kopme kwilekikiŋaŋ sambe belinan bemti ekdamuŋ mimiyet zemindeye.
MAT 25:15 Egaŋ mulup nemba kwep kwep ekŋengat sepemin ma windeŋin nâmti keyet kataŋ mânep indaye. Kwep ŋen 5000 kina saye. Ŋen 2000 kina saye. Ŋen 1000 kina saye. Kegok indamâti egaŋ msat sukwep mege.
MAT 25:16 Egaŋ mepme mepme mulup nemba 5000 kina tiye egaŋ sakwep penaŋ mânep keyaŋ mulupmaŋ mmepme 5000 kina ŋen ewe mânep tâgâŋaŋ aige.
MAT 25:17 Sepem kegogak mulup nemba mânep 2000 kina tiye egaŋ mulupmaŋ mmepme 2000 kina ŋen ewe mânep tâgâŋaŋ aige.
MAT 25:18 Âpme mulup nemba mânep 1000 kina tiye egaŋ mobotnaŋaŋgalen mânep ke msat walati keŋan kwatampeye.
MAT 25:19 Kan teepmaŋ penaŋ delaŋ zeme bamgat mulup nemba ekŋengat amobotnaŋinaŋ gilik zem koge. Koti mânep indaye keyelen yaŋaŋ nâsât ondek indeye.
MAT 25:20 Mulup nemba 5000 kina tiye egaŋ 5000 kina tâgâŋaŋ aikge ke mkoti zeye, ‘Amobotnaŋ ekbak, geŋ 5000 kina nawananaŋ neŋ mulupmaŋ sama 5000 kina tâgâŋaŋ aikban.’
MAT 25:21 Amobotnaŋaŋ zeye, ‘Geŋ mulup nemba pembenaŋ penaŋ. Geŋ zetn gawepumti mulup pembenaŋ penaŋ mbanan. Geŋ mânep isikŋaŋ ŋep mandamuŋ mnikgapmti neŋ mânep temaŋgat damuŋ mimiyelen gewap. Geŋ neŋmak kopmane oloŋen mdi.’
MAT 25:22 Mulup nemba 2000 kina tiye egaŋ kogak koti zeye, ‘Amobotnaŋ, geŋ 2000 kina nawanan. Ekbak, neŋ mulupmaŋ sama 2000 kina tâgâŋaŋ aikban.’
MAT 25:23 Amobotnaŋaŋaŋ pigok dunduye, ‘Geŋ mulup nemba pembenaŋ penaŋ. Geŋ zetn gawepumti mulup weyaŋti mbanan. Geŋ mânep isikŋaŋ ekdamuŋ ŋep mbanan keyepmti neŋ mânep temaŋgat damuŋ mimiyelen gewap. Keyet geŋ neŋmak kopmane oloŋen mdi.’
MAT 25:24 Âpme mulup nemba 1000 kina tiye egaŋ koti zeye, ‘Amobotnaŋ, neŋ nâyap ke geŋ an katikŋaŋ. Geŋ mânep tuŋgupmaŋ nembandineyaŋ monze onze mulup mti onzenzeŋanengatnaŋ timti tosayet bemane kopme matinik ma geŋ mânep setnaŋ mtitiyelen omba nâmtatnik.
MAT 25:25 Kegok nâmti neŋ mânep tima mebegat kiŋgati met 1000 kina ke msat keŋan atam pema matazin keyepmti ekbak, kapi gitaŋgalen mânep ikŋaŋ ke gilik zem gayap.’
MAT 25:26 Zeme amobotnaŋaŋ gilik zemti zeye, ‘Geŋ mulup an bekanaŋ ma awisatoŋ! Geŋ nânak, neŋ mânep tuŋgupmaŋ nembanneyaŋ monze onze mulup mti onzenzeŋanengatnaŋ timti tosayet bema kopme matiap ma neŋ mânep setnaŋ mtitiyelen omba nâmtalap.
MAT 25:27 Nâmane kegok beme geŋ nâlen mânepm mânep mkaŋan bewekwan ya neŋ gilik ze kobagen nenaŋgalen mânep ilindiŋ timti tâgâŋaŋ notnaŋ tiwak.’
MAT 25:28 Amobotnaŋ kegok zemti gilik zemti an mulup an ŋengat zeye, ‘Mânep ke menzem mti an 10,000 kina tasain ke sait.’
MAT 25:29 Amobotnaŋ keyaŋ tusumti zeye, ‘An ŋenaŋ kwileki notnaŋ tasame keyet mulupmaŋ mam beme kwileki notnaŋ ewe tusumti same ekmagen polak polak wemsawe. Âk am ŋenaŋ kwileki ŋen isikŋaŋ tasame mulupmaŋ ku mbe beme ewe kwileki isikŋaŋ penaŋ bugan tasain ke kogogak menzempewep.
MAT 25:30 Keyepmti mulup nemba bekanaŋ ke putatime zupman tambusosok keŋan ke mamti si zemsu zemsu mti zetnaŋ aŋgalikti mamambe.’
MAT 25:31 Maneti Angat Nemuŋaŋ neŋ winde temaŋmak enselne indatetimti kosowap. Koti damuŋ mulup mimiyelen Amobotnaŋgalen munduman totasowap.
MAT 25:32 Âpme am sambe msat ŋen msat ŋen keyet keŋangatnaŋ am ilindiŋ mamkandaŋnan ondek indesowap. Sekam sipsip damuŋaŋ sipsipmak meme makalaŋidein sepem kogak mbap.
MAT 25:33 Mti neŋ am teŋ maip ekŋen betn penaset zemindema tabep naman am notnaŋ betn alomeset zemindema tabep.
MAT 25:34 Maŋge bemindemti Amobotnaŋ neŋ am betn penaset pigok diindowap, ‘In Bienmak tusum talip keyepm kolit. Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan mamayelen eweŋan msat sokbeme baenen ke weyaŋpepeŋaŋgat koti mama kanzizit tit.
MAT 25:35 Ke pigogat neŋ meuyet mma in meu nambien. Neŋ tuyet tapmma in tu name nimban. Neŋ an mamanam kopma in notn mnemti mkaŋinan natetimobien.
MAT 25:36 Neŋ melakandunduyet olapma in melakandu nawien. Neŋ zawat mma in nikdamuŋ mbien. Neŋ mka katikŋan tapma in met nikdamuŋ mti mukulem mnembien. Keyepmti in kolit.’
MAT 25:37 Zema am teŋ bembeŋaŋaŋ pigok gilik zesâbip, ‘Amobotnaŋ, nin kan kwilekiyet geŋ gikmann meuyet tapmmane meu gawenn ma tuyet tapmmane tu gawenn?
MAT 25:38 Ma geŋ denen an mamanamaŋ kopmane nin weyaŋgewenn ma melakandunduyet olapmane melakandu gawenn?
MAT 25:39 Ma kan kwilekiyet zawalen ma mka katikŋan wemane nin mukulem mgewenn?’
MAT 25:40 Âpme Amobotnaŋ neŋ zet dopmaŋ pigok gilik zewap, ‘Neŋ penaŋ zema nâit, in kan ke ma keyet nâlen notn an tototnaŋ nâmkiŋpepemak mukulem mpewien in ke ek etaŋ ku mukulem mpewien. Ke neŋ mukulem mnewienok bein.’
MAT 25:41 Mti neŋ betn alomset tabep ekŋengat pigok zewap, ‘In nenemti sebeit! In teziŋ ŋandayet zapat ombemindendeŋaŋ. Teziŋ taŋamaŋ delaŋ zenzeŋepiŋ ke Sadaŋ ma enselŋane ekŋengat weyaŋpepeŋaŋ keyet keŋan towelip!
MAT 25:42 Ke pigogat neŋ meuyet mma in meu ku nawien. Neŋ tuyet mma in tu ku nawien.
MAT 25:43 Neŋ an mamanam kopma in neŋ notn mnemti mkaen ku newien. Neŋ melakandunduyet olapma in neŋ melakandu ku nawien. Neŋ zawalen ma mka katikŋan tapma in ku namukulem mnewien.’
MAT 25:44 Zema ekŋenaŋ pigok gilik zem zewep, ‘Amobotnaŋ, nin denen gikmann meuyet mmane ma tuyet mmane ma an mamanam kopmane ma melakandunduyet olapmane ma zawalen wemane ma mka katikŋan tapmane nin ku mukulem mgewenn?’
MAT 25:45 Âpme Amobotnaŋ neŋ dopmaŋ pigok gilik zem indawap. ‘Neŋ penaŋ sukwep diindowi, in kan ke ma keyet nâlen notnne peweweŋaŋ ekŋenmagengatnaŋ ŋen mukulem ku mpewien beme in neŋ ku mukulem mnewienok bein.’
MAT 25:46 Kokgapmti zemindema ekŋenaŋ yomgalen dopmaŋ gakiki delaŋ zenzepiŋ keŋanen towebep. Âpme am teŋ Kawawaŋgat zet kandaŋan maiwaŋ mama kanzizit tiwep.”
MAT 26:1 Âpme Zisasiyaŋ zet sambe ke zemzikat indame delaŋ peme nembaŋane ningat pigok dinndoye,
MAT 26:2 “Bet mulup mimi zut delaŋ peme Aŋgalalaŋ Kendo bewe ke in ŋep nâip. Kan keyet neŋ kasanneyaŋ zemnomti Angat Nemuŋaŋ amgat belinan neme tewen nowep.”
MAT 26:3 Kan keyegak sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ sambe ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ sâpe sâpe bumbu an sambeyelen ŋeŋaŋin kwitnaŋ Kayapas egalen mka temanen ondekti
MAT 26:4 Zisas buzageset atamti kume gakikiyelen setnaŋgat zenâ zenâ mbien.
MAT 26:5 Yaŋgut ilinak pigok zewien, “Nin kendo keŋan kapi ku msenup. Mnepemann am sambeyaŋ kasa kileŋ mseipmagengat.”
MAT 26:6 Âpme Zisasiyaŋ Betani mkaen tage ke an ŋen kwitnaŋ Saimon ek sekŋaŋ liŋgit satnaŋmak itnaŋaŋ mamtan ya Zisasiyaŋ weyaŋpeye egalen mkaen tabien.
MAT 26:7 Ke motati meu tatnmann imbi ŋenaŋ wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ pembenaŋ penaŋ seŋgepmaŋmak tosaŋaŋ temaŋ ke mkoti Zisasiyet ŋokŋan mulapeye.
MAT 26:8 Âpme imbiyaŋ kegok mme nembaŋaneyaŋ nin ekti ŋenzinziŋ mti yaŋkwesiwenn, “Kwilekiyepmti pi belak walezin?
MAT 26:9 Wet kelakŋaŋ kapi tosayet beme mânep temaŋ ime kopme am bekopsat indandayelen.”
MAT 26:10 Zemann Zisasiyaŋ nin zigok zewenn ke nâmti, “In kwilekiyet mti imbi dundumti zekalumpeip? Egaŋ mnep ke pembenaŋ penaŋ.
MAT 26:11 Am bekopsat ekŋenaŋ inmak kwesiŋ penaŋ mamambep âpme neŋgut inmak kwesiŋ kapi ku mamambap.
MAT 26:12 Imbi egaŋ kwileki mip ke nâgât sekŋ kapi weyaŋti kelakŋaŋaŋ zulupeme sumen nambembeyelen mip.
MAT 26:13 Neŋ penaŋ sukwep dindowi, msat kataŋ deset ma deset Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi mebennok imbi kapiyaŋ nâgât mnep kapi kogogak zenâ mti egat otnâwep.”
MAT 26:14 Âpme nembaŋane 12 ninmagengatnaŋ kwep ŋen kwitnaŋ Zudas Iskaliotgatnaŋ egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenmagen meti
MAT 26:15 pigok indayaŋkwesiye, “Neŋ Zisas in zikat indamti belinan bema in tosaŋaŋ kwileki naseip?” Yaŋkwesime ekŋenaŋ mânep silwa kasetnaŋ 30 kegok makumti sawien.
MAT 26:16 Âpme Zudasiyaŋ kan keyet yaŋbemti, “Zigoset mti Zisas zemkusap,” zemti setnaŋgat timage.
MAT 26:17 Âpme Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo keyet yaŋbembeŋaŋ nembaŋane nin Zisasmagen koti yaŋkwesiwenn, “Geŋ nin Aŋgalalaŋ Kendoyelen tu meu denen weyaŋ bembeyelen gambein?”
MAT 26:18 Yaŋkwesimann Zisasiyaŋ zeye, “In Zelusalem mka temaŋ keŋan meti an ŋen aikseip keyet pigok dunduseip, ‘Ningalen zikat ndandayaŋ zep, “Nâlen gakiki kan ilak daŋgoin keyepm nembanemak nin Aŋgalalaŋ Kendoyet gâlen mkaen tasenup,” ‘kegok zeseip.’ ’
MAT 26:19 Nembaŋane nin Zisasiyaŋ ikŋaŋ zemâtâtndeye keyet kataŋ mâti Aŋgalalaŋ Kendoyet tu meu weyaŋ bewenn.
MAT 26:20 Kegok mti mkokok kume Zisas ma nin 12 nsakwep tu meu niniyelen tomtabenn.
MAT 26:21 Ke tati tu meu nimambe Zisasiyaŋ dinndoye, “Neŋ penaŋ diindowi inmagengatnaŋ ŋenaŋ neŋ zemnosem.”
MAT 26:22 Kegok zeme nembaŋane nin keŋ sindem mti ikŋaŋgat kwep kwep yaŋbemti yaŋkwesiwenn, “Amobotnaŋ, geŋ nâgât tazenik, ma?”
MAT 26:23 Kegok yaŋkwesimann delaŋpeme Zisasiyaŋ dinndoye, “An ŋenaŋ nupmamaŋ tu batien nsakwep pemalu towepme nselup an keyaŋ neŋ zemnosem.
MAT 26:24 Angat Nemuŋaŋ neŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ zeinok gakiwap yaŋgut an ŋenaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ kasayet belinan besâpm an ke wakae, sindem omba penaŋ tiwe. An ke mamaŋaŋ ku ambedak ze ŋep bempenak.”
MAT 26:25 Zudas an keyaŋ Zisas kasayet belinan beweyaŋ zeye, “Zikat indanda, geŋ nâgât tazenik, ma?” Zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Geŋ zenik kok kemak.”
MAT 26:26 Zemti Zisasiyaŋ nupmamaŋ ŋen mti Kawawaŋgat wisikŋ zemutumti ndamti zeye, “In mti nit. Kapi nanaŋgat sek sesumbannok.”
MAT 26:27 Nimann delaŋ zeme wain okop tageen ke mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti kegogak ndamti zeye, “In ilindiŋ mti nit.”
MAT 26:28 Ewe tatnimambe zeye, “Kapi nanaŋgat sipmnok. Kapi tâtâ alakŋaŋ ammak Kawawaŋmak sipmnaŋ tâmindeyap. Âpme sipm tewen nome sipmnaŋ tobe ke am sambe ekŋen yomengatnan indatim kwakwagat nâmti kegok mbap.”
MAT 26:29 Kegok zemti zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zema nâit, neŋ wain tu ke ninipiŋ maneti bamgat Biengalen zemâtâtât katnanen mama kululuŋen gwaen tati wain alakŋaŋ ke nsakwep nbanup.”
MAT 26:30 Zeme delaŋ zeme keyegak tapeŋ tati sesewat silik kumann delaŋ zeme mkaengatnan toti tambuyelak Olip Kalaŋan mowebenn.
MAT 26:31 Motati Zisasiyaŋ nembaŋane nin pigok dinndoye, “In kasa kuku an ekŋenaŋ kopme ekŋengat kiŋgati nemkunzuŋ mekopme nenak etaŋ tasap. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen ikŋaŋ pigok zeye, ‘Neŋ sipsip damuŋ kuma gakime sipsip ekŋenaŋ kileŋ lala bubuk kunzuŋ mekobep.’
MAT 26:32 Yaŋgut bam Kawawaŋaŋ neŋ mme gakikiengatnan gilik zem watiŋgut Galili msalen mepma in bam napmâkobep.”
MAT 26:33 Zeme Pitayaŋ zemkatik bemti pigok zeye, “Nemba notnaŋaŋ bamkumgemeseip yaŋgut neŋ ŋep ku bamkumgemesap.!”
MAT 26:34 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Alak tambumbu kapiyet sakokolok apmaŋ kwitnaŋ sakwep kumti sek zut ewe kukupiŋ tapme geŋ nâgât sek tuk yaŋnesenik.”
MAT 26:35 Zeme Pitayaŋ zekaŋkaŋ mti zeye, “Neŋ nome gakikiyelen msawaŋgut neŋ geŋ ku yaŋgesap penaŋ.” Zeme nemba notnaŋ sambe nin zet sepemaŋ kwep kegogak zemâbenn.
MAT 26:36 Zemti nsakwep olip muluwen msat kwitnaŋ Getsemani ke mebenn. Mepataŋ zemti Zisasiyaŋ nembaŋane ningat zeye, “In kapi totapme neŋ nenak daen metati dundumti kosap.”
MAT 26:37 Zemti egaŋ Pita ma Zebediyet nemuŋane zut idatetime mebien. Ke meti Zisasiyaŋ yaŋbemti kembeŋ ma keŋ sindem omba nâye.
MAT 26:38 Nâmti nembaŋane tuk ekŋengat zeye, “Neŋ keŋŋ sindem beme gakikiyelenok tapmiap keyepm in muluk wewepiŋ. Neŋmak keik tapmasenup.”
MAT 26:39 Kegok zemti belaknik bugan met ŋeŋzimosetnaset msalen kutuwemti pigok dunduye, “Bien, geŋ nâmane ŋep mimiyelen beme sek sindemgalen nukŋaŋ kapi mâtâtne! Keyaŋgut neŋ nâyapnok yek. Giti nânik kataŋ sokbesem.”
MAT 26:40 Kegok mti egaŋ gilik zem koti nembaŋane tuk indikme meluk taweme indabutemti Pitayet pigok dunduye, “In tuk kwilekiyepmti neŋmak kan belaknik bugan pi keik tati otnânâ mulup bugan ku mbiek?
MAT 26:41 In keik tati dombemti dunduit mneti nukŋanen toindosem. Keŋinaŋ nâgât kembeŋ nâyo yaŋgut sekŋinaŋ nukŋaŋ beme tawemo.”
MAT 26:42 Zisasiyaŋ sek ŋen ewe meti dunduye, “Bien, sek sindemgalen nukŋaŋ kapi ŋep ku mâtâpepeyelen beme ma neŋ ke pupuyelen penaŋ bein beme geŋ nâniknok neŋ ŋep pusap.”
MAT 26:43 Egaŋ sek ŋen ewe gilik zem koti nembaŋane koindikme meluk tawemambien enenogat zikalinan nukŋaŋ penaŋ beye.
MAT 26:44 Zisasiyaŋ nembaŋane katim indemti ewe gilik zem meti dundundu sek tuk mge. Ke zet eweŋan dundumti zeye keyegak dunduye.
MAT 26:45 Mti egaŋ nembaŋanemagen gilik zemkoti zeye, “In ewe meluk wemwat wemwat ma kâtnâmtat kâtnâmtat tapmip? Egit! neŋ Angat Nemuŋaŋ kasannaŋ zemnomti am yomtoŋ ekŋengat belinan neneyelen kanlak bein.
MAT 26:46 Wati, kopme metne! Egit, an ŋen neŋ zemnonoyelen ilak kolep!”
MAT 26:47 Zisasiyaŋ ewe nembaŋane nin zet tadindome dindome Zudas nembaŋane 12 ninmagengatnaŋ kwep egaŋ am maŋge temaŋmak wanam ŋilikŋaŋ ma wenzom timti kobien. An ekŋen ke sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ zemindeme kobien.
MAT 26:48 Selen kopmambe Zudasiyaŋ pigok zemâtâtindaye, “Neŋ meti an mukumpesap ke in ekti keyegagak ataseip.”
MAT 26:49 Zeyenok Zudasiyaŋ Zisasmagen teŋ mebedak zeye, “Tambuyet Amobotnaŋ!” Zemti naŋguman nuknuk mpeye.
MAT 26:50 Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Kwilekiyet nâmkodak ze, sakwep mi!” Zeme ekŋenaŋ Zisasiyet betnaŋ kili kili atamti zampewien.
MAT 26:51 Atame an Zisasmak mamambien ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ wanamaŋ ŋilikŋaŋ mandam kwati sâpe sâpe bumbu an sambeyelen ŋeŋaŋgat mulup nembaŋaŋ wakŋaŋ nembet sâmpeye.
MAT 26:52 Mme Zisasiyaŋ egat pigok zeye, “Geŋ wanamdi munduman gilik zem bepe. Zigogak an ŋenaŋ wanamaŋ kasa makuip ek an notnaŋaŋ wanamaŋ kegogak aŋme gakiwe.
MAT 26:53 Âpme neŋ Biengat mukulem mimiyet yaŋkwesima egaŋ alagalak kapiyet ensel sopmaŋ sambe penaŋ ku makukuyelen zemindeme kot napmukulem mbiek. Ke geŋ ku nânik?
MAT 26:54 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zenzeŋaŋ neŋ ŋep sindem titiyelen keyepm Kawawaŋgat nemukulem mimiyelen zewak beme Kawawaŋgalen zet itnaŋaŋ keyaŋ penaŋmak ku benak.”
MAT 26:55 Kan keyet Zisasiyaŋ an maŋge temaŋ pigok diindoye, “In nâgât nâme an kambu tititoŋ beme in wanam ŋilikŋaŋ ma wenzomak natatayelen kolo? Neŋ kasup kataŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ keŋan tomtati manzikat indamtemanaŋgut in ku natawien.
MAT 26:56 Keyaŋgut kwileki sambe sokbep ke nâgât Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen golaŋ zenze an zet meluwaŋ mge ke penaŋaŋ sokbemkawaŋ bembeyelen.” Kegok mme nembaŋane nin ilindiŋ katikpemti kunzuŋ mebenn.
MAT 26:57 Âpme am Zisas atawien ekŋenaŋ mmeti Kayapas, sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin egat mkaen an zii zet zikat indanda ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ sambeyaŋ ondektabienen ke tetimebien.
MAT 26:58 Mepme Pitayaŋ ewe sukwep tati indamâti Kayapasiyet mka kimbalen mege. Meti kimbat keŋan moti zigok sokbesem ke eegalen Zuda ekŋengalen an kukŋaŋbeŋ kimbat damuŋ ekŋenmak tomtage.
MAT 26:59 Âpme sâpe sâpe bumbu an ma Zuda am ekŋengalen am ŋeŋaŋ bembeŋin sambeyaŋ Zisas zet zigoset ma kwilekiyet bemzemti gakikiyet zemdelaŋ zempepeyelen timabien.
MAT 26:60 Am sambe penaŋaŋ ŋeŋaŋ kot sokbemti dâsuki bemzewienaŋgut zet ŋen ku aikbien. Bam delaŋ zenzeŋan an zulaŋ kot sokbemti
MAT 26:61 zewun, “An kapiyaŋ zeye, ‘Neŋ ŋep Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ kapi asekmatopme delaŋ zeme nan bet mulup mimi tuk kapiyet keŋan etaŋ ŋep walabak.’”
MAT 26:62 Âpme sâpe sâpe bumbu an sambeyet ŋeŋaŋinan watati Zisasiyet pigok yaŋkwesiye, “An zut egelaŋ gâgât zet bemzelut kelak ŋep nânak? Keyet geŋ dopmaŋ gilik zenzeyelen ŋen mtadik?”
MAT 26:63 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zet ŋen ku zeye. Ewe keyegak sâpe sâpe bumbu an sambeyet ŋeŋaŋinaŋ egat yaŋkwesiye, “Neŋ Kawawaŋ mama toŋaŋ egat kwitnanen bandim mti gayaŋkwesima geŋ zemkatik bemti dino: Geŋ Kilais Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ?”
MAT 26:64 Zeme Zisasiyaŋ gilik zemti dunduye, “Geŋ zenik kok kemak. Keyaŋgut neŋ ilinsakwep diindowi: Kan belaknik penaŋ palaŋan in taekme Angat Nemuŋaŋaŋ neŋ Kawawaŋ winde toŋaŋgat betnaŋ penaset Amobotnaŋ tati kululuŋ mgulumbik palen kosowap!”
MAT 26:65 Zeme sâpe sâpe bumbu an sambeyet ŋeŋaŋinaŋ zet ke nâmti ŋeŋaŋ zimeyepm kâlâpmaŋ mendeleti zeye, “Egaŋ Kawawaŋgat zet mobotnaŋ min. Nin egat zet ŋen zemti zemkukuyelen ewe ku timabagalen! In alagalak kapi egalen kwelat zelak nâyo!
MAT 26:66 Keyepm in zigok nâip?” Zeme ekŋenaŋ gilik zewien, “Ek yomaŋ zemsalaŋ bepgapm gakime delaŋ pesem.”
MAT 26:67 Zemti ekŋenaŋ zimosetnan zawaga wasekpemti bet mutumti kuwien ma notnaŋaŋ bet palak palak neŋguman taiwien.
MAT 26:68 Mti zikatnaŋ kwaikpemti zewien, “Geŋ gitaŋgat golaŋ zenze an manzenik. Ele, golaŋ zenze an mulup mi! Kilais, geŋ kwiyaŋ goin? Ke zemane nâne.”
MAT 26:69 Âpme Pitayaŋ mka kimbat keŋan kayakŋaŋ totapme sâpe sâpe bumbu an sambeyelen ŋeŋaŋgalen mulup imbi ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ ekmagen koti zeye, “Geŋ kogok Zisas Galiliyetnaŋmak mambanan.”
MAT 26:70 Kegok dunduye yaŋgut egaŋ ekŋen sambeyet zikalinan yaŋti zeye, “Neŋ geŋ kwiyet tazenik ke ku nâyap.”
MAT 26:71 Zemti egaŋ kimbat sekekegen metopme mulup imbi ŋenaŋ ekti an ekŋen tabien keyet zeye, “Ek Zisas Nasaletgatnaŋmak mamtan.”
MAT 26:72 Pitayaŋ ewe kogak yaŋti gilik zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zemkatik bemti zeyap: Neŋ an ke ku nâmpeyap!”
MAT 26:73 Kegok zeme belaknik bugan tati am dendaŋ tapmambien ekŋenaŋ Pitamagen koti zewien, “Penaŋ sukwep, geŋ ekŋenmagengatnaŋ ŋen kwilekiyet zedi ŋandaŋaŋaŋ zein geŋ Galili msalengatnaŋ ekŋengat nolin!”
MAT 26:74 Zeme Pitayaŋ zeye, “Neŋ zemkatik bemti zeyap. Neŋ penaŋ sukwep penaŋ zeyap! Neŋ dâsuki zeyap beme Kawawaŋaŋ dopmaŋ ŋep mutumnasem. Neŋ an ke ku nâmpeyap penaŋ!” Zeme zeme keyegak sakokolok apmaŋaŋ kwitnaŋ kuye.
MAT 26:75 Kume Pitayaŋ eweŋan Zisasiyaŋ pigok dunduye ke otnâŋge, “Sakokolok apmaŋaŋ kwitnaŋ sek tuk ewe kukupiŋ tapme geŋ nâgât ku nâmpeyap zewanik.” Kegok mti keŋaŋ teŋ peme egaŋ zupman meti si omba penaŋ suye.
MAT 27:1 Âpme msat msame sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ sambe ma amgalen sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ Zisas gakikiyet zenâmti zemdelaŋ zempewien.
MAT 27:2 Zemdelaŋ zemti betnaŋ zamti mtetim meti Loma gapmangalen amobotnaŋgat betnan bewien. An ke kwitnaŋ Pailet.
MAT 27:3 Âpme Zudas an zemkuku egaŋ egeyaŋ Zisaslak gakikiyet zemdelaŋ zempepeŋaŋ beme keŋaŋ gilik zeme mânep kasetnaŋ 30 silwawan mti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ gilik zem indamti
MAT 27:4 pigok zeye, “Neŋ an teŋ zemkuma gakikiyet zapat beme yom temaŋ tiap.” Zeme ekŋenaŋ dunduwien, “Ke ningalen kwitnaŋ kwitnaŋ yek. Ke giti nâniknok msenik.”
MAT 27:5 Zeme Zudasiyaŋ mânep kasetnaŋ mkoti Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ keŋan peme topme katimindemti mege. Meti tapelen tage.
MAT 27:6 Kegok mme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ mânep ke makum timtati zewien, “Mânep kapi sipgalen tosa. Ke ningalen zii zelaŋ mânep keboŋaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋgalen tewalaŋ keŋan ku bembeyelen zemkatikbembeŋaŋ.”
MAT 27:7 Keyepmti ekŋenaŋ zenâmti zemtâmpemti mânep ke mtati an menzim weyeyaŋ egalen msat kwitiwien ke am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ indabembeyelen sumin.
MAT 27:8 Kegok mti msat ke kwitnaŋ “Sip Msat” kuwienaŋ pigogat ewe makup.
MAT 27:9 Kegok mme golaŋ zenze an Zelemaiayaŋ pigok zeyenok penaŋ bein, “Islael am ekŋenaŋ mânep kasetnaŋ 30 silwa ke mti egat tosaŋaŋ kwititiyelen zemtâmpewien.
MAT 27:10 Mti mânewan mtati an menzim weyayaŋgalen msat kwitiwien. Ke Amobotnaŋaŋ neŋ zemâtât neŋgenok.” Ke penaŋ sokbeye.
MAT 27:11 Âpme Zisasiyaŋ Loma gapmangalen amobotnaŋgat zimosetnaŋ tapme egaŋ yaŋkwesiye, “Geŋ Zuda am ekŋengalen amobotnaŋ, ma?” Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ zenik kok kemak.”
MAT 27:12 Kegok zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ Zisasiyet yom ombem zewienaŋgut Zisas ek yomepiŋ keyepm ekŋengalen zeombem zenzeŋinaŋgat dopmaŋ ŋen ku diindoye.
MAT 27:13 Kegok mme Pailelaŋ egat pigok zeye, “Geŋ ekŋenaŋ zet sambe gâgât tabemzeip ke tatnânik ma yek?”
MAT 27:14 Yaŋkwesiye yaŋgut Zisasiyaŋ dopmaŋ zet kwep bugan gilik zenzepiŋ mge. Kok keyepmti Loma gapmangalen amobotnaŋaŋ nâmtemtem omba penaŋ mge.
MAT 27:15 Âpme nup kan kwep kwepgat Aŋgalalaŋ Kendoyet Loma gapmangalen amobotnaŋaŋ an mka katikŋan nup kan kwepgat an kwep ma nup kan ŋengat sepem kegogak maindemekwawetemien. Am ekŋenaŋ an kwiyet kwitnaŋ makumtemienen ke matalasim indam kwatan.
MAT 27:16 Kan keyet an bekanaŋ kwizetpatnaŋmak ŋen mka katikŋan matatan kwitnaŋ Zisas Balabas.
MAT 27:17 Keyepmti amnaŋ ondekme delaŋ peme Pailelaŋ pigok indayaŋkwesiye, “An kwi in neŋ belak lala kwalepema kokogalen nâip: Balabas ma Zisas am notnaŋaŋ Kilais manzeip keyet nâip?”
MAT 27:18 Pailelaŋ Zuda am ekŋengalen am ŋeŋaŋ bembeŋin ekŋenaŋ Zisasiyet mulupmaŋgalen ma windeŋaŋgalen keŋ kuku mti ekmagen wakobien keyet egaŋ ŋep penaŋ nâŋge.
MAT 27:19 Kegok zeme Pailelaŋ zemdelaŋ zenze munduman mka keŋan totapme imbiŋaŋaŋ mulup anaŋ zempeme egat zet zapat pigok kot zeye, “Geŋ an yomepiŋ ke kwileki ŋen msasapiŋ. Neŋ an keyet paleset ki bekan bekan alak tambuyet takimbemayet.”
MAT 27:20 Kegok zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ an imbi sambeyet keŋin walati Pailetgat yaŋkwesime Balabas kwaletindamti Zisas gakikien pepeyelen am keŋin walabien.
MAT 27:21 Kegok mbienaŋgut Pailelaŋ ewe am sambe pigok indayaŋkwesiye, “Eget zut kapimagengatnaŋ kwi in neŋ belak kwaletpepeyelen nâip?” Zeme ekŋenaŋ zewien, “Balabas!”
MAT 27:22 Zeme Pailelaŋ yaŋkwesiye, “Neŋ Zisas am notnaŋaŋ Kilais manzeip ke zigok penaŋ msap?” Ke zeme ekŋenaŋ ilindiŋ yaŋbemti kwizet kuwien, “Tewen kume gakik!”
MAT 27:23 Kegok zeme Pailelaŋ ewe indayaŋkwesiye, “Ek yom kwitnaŋ kwileki mgeyepm?” Zeme ekŋenaŋ ilindiŋ kwizet kwakwak omba penaŋ mti zewien, “Tewen kume gakik!”
MAT 27:24 Âpme Pailelaŋ egeyaŋ tapmnepe kasa ŋenzinziŋ sokbembeyelenok kok beme egaŋ ewe ŋep ku zenzeyelen. Keyepmti tu mti betnaŋ am sambeyet zikalinan zuluti zeye, “An kapiyelen gakiki ke neŋ toŋaŋ ku beyap. Ke ilinaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ!”
MAT 27:25 Kegok zeme am sambe ilindiŋ zewien, “Pemane egalen gakikiŋaŋgalen dopmaŋ ke nin ma nemunambanne ningat palen wembe!”
MAT 27:26 Kegok zeme Pailelaŋ Balabas kwaletindaye. Âpme Zisas peme witikti piliŋ tewen kukuyelen an kukŋaŋbeŋgat belinan beye.
MAT 27:27 Âpme Loma ekŋengalen kasa kuku an ekŋenaŋ Zisas aikti Pailetgalen mka temanen mmeti kasa kuku sambe ilindiŋ bembuluŋti tabien.
MAT 27:28 Mti ekŋenaŋ Zisas ikŋaŋgalen sâkŋaŋ gulumpemti melakandu ŋamaŋ teepmaŋ ŋenaŋ miakpemti
MAT 27:29 naman sepmeŋaŋ amobotnaŋgalen elimiaknok muŋgumti ŋokŋan peme toge. Mti takanzi ŋen betnaŋ penanen sawien. Ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mbienen ke amobotnaŋgalen kataŋ miakpewien. Kegok miakpemti mamkandaŋan pedondom samti mobotnaŋ ma pep msamti zewien, “Zuda am ekŋengalen amobotnaŋ kwesiŋ mamanigaŋ mamambanik!”
MAT 27:30 Kegok mti zawak wasekpemti takanzi mtati ŋokŋan kwep kwep meti witikbien.
MAT 27:31 Âpme ekŋenaŋ mobotnaŋ ma pep msame delaŋpeme melakandu ŋamaŋ teepmaŋ gulumpemti ikŋaŋgalen sâkŋaŋaŋ miakpewien. Mti aikti kukuyelen wapmebien.
MAT 27:32 Ekŋenaŋ Zelusalem mkayelen kimbalen toti mesât meti an ŋen Sailini msalengatnaŋ kwitnaŋ Saimon aikti kasa kuku ekŋenaŋ Zisasiyelen tep pupuyelen apitilimpeme puye.
MAT 27:33 Kegok mme moti msat ŋen Ibulu ekŋengalen zeleset kwitnaŋ Golgata ke pataŋ pewien. Golgata ke nanzaŋ sakamaŋ am gakikiŋaŋgalen ŋokaset nemboŋ keyepm kwit ke “Ŋokasetgalen msat” makumtemien.
MAT 27:34 Pataŋ pemti ekŋenaŋ Zisas wain tu sakokolokgalen munziŋ kaŋkaŋaŋmak lelimti sawienaŋ nime ŋep kumbeme wisat mge.
MAT 27:35 Kegok mme tewen masasokpemti gwilimaŋ kuwien. Ikŋaŋ kumti sâkŋaŋ maŋge kwep bemti nanzaŋ guluk gilik mti an ŋenaŋ nanzaŋ omba kumtiwien kataŋ saŋgum melakanduŋaŋ kwep kwep kalaŋ tiwien.
MAT 27:36 Mme delaŋ zeme ke totati Zisasiyet damuŋ mbien.
MAT 27:37 Âpme ŋokŋaŋgat palaŋaŋ zet muluwaŋ zet ombemzemti tep palen kuwien. Ke kapigok kumpewien,
MAT 27:38 Mti ekŋenaŋ an kambu titi zut Zisasmak ŋen betnaŋ penaset ma ŋen betnaŋ alomeset tewen gwilimaŋ idowien.
MAT 27:39 Âpme am keeset mebe kokot mbien ekŋenaŋ ŋok kiliŋ kiliŋ mti Zisas tipkwasisi zet pigok dunduwien,
MAT 27:40 “Geŋ an kapiyaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ asekmatopme neman ewe bepmulup mimi tugat keŋan etaŋ walalagalen zewanan! Geŋ penaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ beme gitaŋgat sekdi aŋgalaŋti tewengatnaŋ kwatot!”
MAT 27:41 Sepem kegogak sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ pep msamti pep palen pigok dunduwien,
MAT 27:42 “Egaŋ am notnaŋ mukulem mamiindenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ ŋep ku mukulem mpein! Ek Islael ekŋengalen Amobotnaŋ bein bemelak tewengatnaŋ kwatopme nin ekti penaŋ nâmkiŋpesenup!
MAT 27:43 Egaŋ Kawawaŋ nâmkiŋpemti manzein, ‘Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ.’ Ŋep, kegogat kame taekmann Kawawaŋaŋ alak aŋgalaŋpesâpm manzemti ekne!”
MAT 27:44 Sepem kegogak an kambu titi zut ekmak tewen idowienaŋ tipkwasisi zet dunduwun.
MAT 27:45 Tewen kuwienen ke tatnepeme tinsutnan beme msat ilindiŋ sopsop kume tambumbuyaŋ sumuŋ tatnepeme 3 kilok mee kegok beye.
MAT 27:46 Tambum tatnepe 3 kilok mee kegok beme Zisasiyaŋ kwizet Ibulu zeleset omba pigok kuye, “Eloi, Eloi, lama sabaktani?” Zet ke yaŋaŋ pigok, “Kawawaŋŋ, Kawawaŋŋ, geŋ kwilekiyet katiknenak?”
MAT 27:47 Kegok kume am notnaŋ sokŋan ke tabien ekŋenaŋ nâmti pigok zewien, “An piwan Ilaiza golaŋ zenze an itnaŋaŋ egaŋ mukulem mpepeyelen takun.”
MAT 27:48 Âpme ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ sakwep winde bem meti kwilekiŋen yembem nemboŋ ke mti wain tu akŋaŋ keyet keŋan pemetopme mwati pum kasetnaŋ dukŋan bem zampemti Zisas same niniyelen mge.
MAT 27:49 Kegok msât mgeyaŋgut am notnaŋ ekŋenaŋ zewien, “Petalak, kame tati ekmann Ilaizayaŋ koti mukulem mti mâtâtpesâpm manze ekne!”
MAT 27:50 Kegok tazeme Zisasiyaŋ kwizet omba ewe kumti yek beye.
MAT 27:51 Kegok mti gakime Kawawaŋgalen sesewat mka temanen utu kekek saŋgum teepmaŋ mapeme totatan ke sutnan temaŋ kauyetnan eselempeme mane mane kaim delaŋ zeye. Mti mâkinaŋ mme msat titok mme nanzaŋ sambe epeewien
MAT 27:52 ma am sum sambe kegok andeye. Âpme Kawawaŋgalen an imbi sambe nâmkiŋpepemak gakiwien ekŋen mbelak zemindeme mamaen wabien.
MAT 27:53 Wati ekŋenaŋ sumin katipewien. Âpme Zisasiyaŋ gakikiengatnaŋ wage keyet palaŋaŋ Zelusalem mka teman mepme am sambeyaŋ indikbien.
MAT 27:54 Kegok sokbeme kasa kuku ŋeŋaŋ ma kasa kuku an Zisasiyet damuŋ tabien ekŋenaŋ mâkinaŋ mge ma kwilekiki notnaŋ sambe ke sokbemmege ke ekti igagen penaŋ kiŋgati pigok zewien, “Penaŋ sukwep, an kapilak Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ!”
MAT 27:55 Imbi notnaŋ ekŋenaŋ kegogak sokŋanik tati Zisas ektitimti tapmambien. Imbi ekŋen ke eweŋan Galili msalen gwaenen mâpmamti mukulem mampemtemien.
MAT 27:56 Ekŋen kemagengatnaŋ kwilin Malia Makdala mkaengatnaŋ ma Malia Zemsmak Zosep egegat mamit ma imbi ŋen Zebediyet imbiŋaŋ.
MAT 27:57 Âpme gasim beme an mânep milawatnaŋ temaŋ ŋen kwitnaŋ Zosep mkaŋaŋ kwitnaŋ Alimatia ek kegok Zisasiyet nemuŋaŋ mamtan egaŋ koti
MAT 27:58 Pailetmagen meti Zisas sekŋaŋ mmet bembeyet yaŋkwesime Pailelaŋ kasa kuku anene ekŋenaŋ Zisasiyet sekŋaŋ ke Zosep sasayelen diindoye.
MAT 27:59 Kegok mme Zosewaŋ mtoti saŋgum alakŋaŋaŋ sumuŋpeye.
MAT 27:60 Kegok mpemti ikŋaŋgalen sum alakŋaŋ penaŋ nanzaŋ palakŋaŋ keŋan kakalimpeyeen keyet keŋan Zisasiyet sekŋaŋ bempemti nanzaŋ temaŋ ŋen wililime meti sum zetnaŋ bekek tapme mege.
MAT 27:61 Âpme Malia Makdala mkaengatnaŋ ma Malia ŋen egelaŋ zimoselit sumeset ektapmambun.
MAT 27:62 Âpme mseŋan Sabat tagoŋgo kan beye keyet sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma Palisi ekŋenaŋ Pailetmagen meti ondekti
MAT 27:63 ekŋenaŋ pigok zewien, “Amobotnaŋ, an dâsukitoŋ egaŋ alik mamtanen zet kapigok zeye, ‘Bet mulup mimi tuk delaŋ zeme neŋ ewe belak zem wabap.’ Kegok zeye ke nin nânup.
MAT 27:64 Keyepmti mulup zet indamane sum ekdamuŋ mtapme bet mulup mimi tuk bewe. Mneti nembaŋane ekŋenaŋ meti sekŋaŋ kambu mkwawebepgat ma am ekŋenaŋ gakikiengatnaŋ belak zem walep koke zewepmagengat ke damuŋ mbanup. Zet alik mamti zeye keyaŋ dâsuki penaŋ bein keyaŋgulak zet dâsuki temaŋ penaŋ bam sokbesâpm keyaŋ dâsuki kukŋaŋgat ke sebempesâpm.”
MAT 27:65 Zet ke kasa kuku ekŋenaŋ zeme Pailelaŋ ekŋengat kapigok zeye, “In kasa kuku an notnaŋ indatetimti sum weyaŋti penaŋ damuŋ mseip.”
MAT 27:66 Kegok zeme ekŋenaŋ met sum weyaŋti damuŋ mimiyelen kasa kuku an indemti nanzaŋ sekekek ke welime mekindiŋ zeme tegaŋ melim kwalim mbien mneti amnaŋ tek ke mpemti kambu mmeseipmagen nâmti piliŋ zampewien.
MAT 28:1 Âpme Sabat tagoŋgo kan delaŋ zeme mseŋan Sonda tambuŋan msat tapmsame msame Malia Makdala mkaengatnaŋmak Malia ŋen kemak Zisasiyelen sum eksât mebun.
MAT 28:2 Âpme Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ kululuŋengatnaŋ kwatoge keyepm mâkinaŋ temaŋ memendepmak mge. Ensel keyaŋ kwatoti sumen ke meti nanzaŋ sekekek mâtâpemti keyet dukŋan totapmaŋge.
MAT 28:3 Ensel ek sepemaŋ ambeyak nemboŋ ma sâk miayakŋaŋ satnaŋ leŋganaŋ penaŋ.
MAT 28:4 Âpme kasa kuku damuŋ tabien ekŋenaŋ egat kiŋgagat omba mti selin belin omba wendime katik katik sim gakikiŋaŋnok msalen tokutumti wembien.
MAT 28:5 Kegok mme enselaŋ imbi egegat pigok zeye, “It kiŋgagapiŋ. Ke neŋ nâyap, it Zisas tewen kukuŋaŋ egat tatimalup.
MAT 28:6 Ek kapi ku tazin. Ek itnaŋaŋ zeyenok belakzem walep. Pien koti mundumaŋ bewienen egit.
MAT 28:7 It sakwep kapiyak meti nemuŋane pigok diindoseip, ‘Eklak gakikiengatnaŋ walep. Mti egaŋ ŋeŋaŋ bemindemti Galili msalen alak mezin in ke meti ekseip!’ In neŋ zet diindowan ke nâit!”
MAT 28:8 Kegok mti egelaŋ kiŋgagat ma oloŋen temakwep nâmti sum sakwep katikpemti nembaŋane ningat zapat dinndosât winde bembeŋak mebun.
MAT 28:9 Âpme Zisasiyaŋ eget memendepmak idaikti diidoye, “Tambuŋan penaŋ, keŋ sewakŋaŋ itmak tasem.” Zeme egelaŋ ekmagen koti setnaŋ ambepumti sesewatsawun.
MAT 28:10 Kegok mmalut Zisasiyaŋ egegat diidoye, “It ku kiŋgalit. It meti nembanne ekŋengat zemalut ekŋenaŋ Galili daen meti ke menaikbep.”
MAT 28:11 Âpme imbi egelaŋ selen tapmepmalu an kasa kuku sum damuŋ tabien ekŋenmagengatnaŋ notnaŋaŋ gilik zemti Zelusalem mka teman meti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe sokbeye keyet zapatnaŋ mbien.
MAT 28:12 Zapat ke mme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ nâmti sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenmak ondekti zet zemtâmpewien. Kegok mti kasa kuku ekŋen mânep makukuŋaŋ temaŋ penaŋ indamti
MAT 28:13 pigok zewien, “In am pigok diindoseip, ‘Nin meluk tawemann nembaŋaneyaŋ tambuyet koti Zisasiyet sekŋaŋ kambu mmelo.’
MAT 28:14 Âk Loma ekŋengalen amobotnaŋaŋ zapat kapi nâsem beme nin ŋep zemann nâsem. Âpme in keyet yayaŋ ku mseip.”
MAT 28:15 Kegok zeme kasa kuku ekŋenaŋ nâme ŋep beme mânewin timti zemâtâtindawienok zemebien. Kok keyepmti zapat kapiyaŋ Zuda am ekŋenmagen palakŋaŋ beyeyaŋ pigogat ewe tazin.
MAT 28:16 Âpme nembaŋane 11 nin Galili msalen meti kalaŋ ŋen Zisasiyaŋ ikŋaŋ zemâtâtndaye ke mebenn.
MAT 28:17 Meti ikŋaŋ aikbenn ya nembaŋaneyaŋ nin dundum sawennaŋgut notnaŋaŋ egaŋ gakikiengatnaŋ wage keyet keŋ zut mbien.
MAT 28:18 Mme Zisasiyaŋ sokŋan koti zeye, “Winde sambe kululuŋ keŋan ma msat palen Kawawaŋaŋ neŋ name delaŋ zenzeŋaŋ.
MAT 28:19 Keyepmti in msat kataŋ meti am sambe Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zikat indame nâgât nâmkiŋpeme Kawawaŋ Bipm ma nâgât kwitnnan ma Emetak Teŋ ningat kwitnnan tu zulutindewep.
MAT 28:20 Mti neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe zemâtâtindawan ke gawepupuyelen kegok zikat indawep. Âpme neŋ zema nâit, neŋ kan kataŋ inmak kwesiŋ kwesiŋ mamti tapmanepema kan delaŋ zenzeŋaŋ bewe.”
MAR 1:1 Zânaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ Zisas Kilaisiyelen Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋ kapi yaŋbemti ku zemsokbeye.
MAR 1:2 Kwitnaŋ kwitnaŋ kapuk sokbembeyet Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Aizayayaŋ eweŋan baen meluwaŋ pigok mge: “‘Nânik!’ Kawawaŋaŋ zet pigok zeye, ‘Neŋ buŋam zapat zenzenn an ŋen zempema egaŋ koti ŋeŋaŋ bemindamti selin weyaŋindewe.’
MAR 1:3 An ŋenaŋ msat tuŋgupman kwizet kapigok takuin, ‘Amobotnaŋgat setnaŋ weyaŋme doaŋaŋ bak.’”
MAR 1:4 Zet keyet kataŋ Zân tu zululut anaŋ msat tuŋgupman sokbemkawaŋ beme am sambeyaŋ ekmagen meti yomengatnan keŋin gilik zemti tu zulupme Kawawaŋaŋ yomin zemzulutindendeyet mandiindomtan.
MAR 1:5 Âpme Zudia msalen ma Zelusalem mka teman am mambien ekŋen sambeyaŋ ekmagen âlâk zem meti mama mimiŋin bekanaŋ ke zemsokbeme Zânaŋ Zodan tuyen tu zulutindeye.
MAR 1:6 Âpme Zânaŋ ikŋaŋ melakanduŋaŋ teepmaŋ kamel keyet zupmaŋaŋ weyayaŋaŋ ke peme topme bitimaŋ soŋgom sekŋaŋaŋ weyayaŋaŋ pemanen zamamtan. Âpme meuŋaŋ gwidek ma bizik tuŋaŋ mee ke timti manimamtan.
MAR 1:7 Egaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ kapigok am zemkawaŋ bemindaye, “An bamnanen takozin, ek windeŋaŋbeŋ penaŋ, ek bekeboŋ neŋ bukaboŋaŋ eleŋaŋ timpema ŋep ku bewe.
MAR 1:8 Neŋ belak in tu etaŋ manzulutindeyap. Yaŋ egaŋ ikŋaŋ kobeen Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ke indame tiwep.”
MAR 1:9 Kan keyet Zisasiyaŋ Nasalet mkaengatnan Galili msalen kopataŋ zemti Zânmagen mepme Zânaŋ Zisas Zodan tuyen tu zulutpeye.
MAR 1:10 Zulutpeme Zisasiyaŋ tuyengatnan kwapme kwapme keyegak kululuŋ ŋandem tapme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ sasakandenombe keboŋ bemti ekmagen toge.
MAR 1:11 Topme kululuŋengatnaŋ zet ŋen kapigok toge, “Geŋ nâgât Nemun dolakŋaŋ penaŋ. Neŋ gâgât gogot penaŋ mamiap. Geŋ nâgât keŋ mamim oloŋen bemnenik.”
MAR 1:12 Zemdelaŋ zeme keyegak Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ Zisas peŋpeme msat tuŋgupman igak mege.
MAR 1:13 Meti ke kasup 40 kegok soŋgom kukŋaŋbeŋ didikŋaŋgatnaŋ ekŋengat tuŋguwinan meti mame Sadaŋgalen tetimaemae sambe sokbemsaye yaŋgut egaŋ katikŋaŋ bemti tage. Kegok mme Kawawaŋgalen ensel kululuŋengatnaŋ ekŋenaŋ kot mukulem mpewien.
MAR 1:14 Âpme amobotnaŋ Elolaŋ Zân mka katikŋan peme tage. Kan keyet Zisas ek Galili msalen meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ am sambe
MAR 1:15 pigok manzemzikat indametan, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama kan bududuk bein. Keyet yomengatnan keŋin gilik zemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpeit.” Kegok mandiindometan.
MAR 1:16 Yaŋ miseŋen Zisasiyaŋ Galili tundua ganzenaset wapme wapme metneti Saimonmak datnaŋ Endulu egelaŋ tunduaen aŋgalayet eleŋgolamidan aŋgala tatimalut idige. An zut ke muluwit ŋotekŋaŋ aŋgala titi mulup ke mammtemun.
MAR 1:17 Yaŋ Zisasiyaŋ metneti idikti pigok diidoye, “An zut, it neŋmak kopmalu meti neŋ aŋgala matilup kegogak am timti neŋmagen tusum indendeyelen mulup ke zikat idawap.”
MAR 1:18 Zeme egelaŋ nânâŋak eleŋgolamit mee pi timalu temepme keyegak wati Zisas mâpmebun.
MAR 1:19 Belaknik bugan dati meti naman Zebediyet nemulatnenet Zemsmak Zân idaige. Egelaŋ kegogak waŋgaŋidan tati eleŋgolamit taomkekmalu
MAR 1:20 idikti keyegak kwizet idakumtetime nâmti biwit Zebedi ma mulup an notnaŋ waŋgaen tabien ekŋen katim indemti kot Zisas mâti mebun.
MAR 1:21 Meti ekŋenaŋ Sabat tagoŋgo kanen kan keyet Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋen ke indatime Kapaneam mkaen moti Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaen moweti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ am zemzikat indammege.
MAR 1:22 Âpme amnaŋ zetnaŋ ke nâmti zet zenzeŋaŋgat nâmtemtem omba penaŋ mbien. Zisasiyaŋ naman zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ zet manzemtemienen e silim indemti windeŋaŋbeŋ zemzikat indammege.
MAR 1:23 Âpme an ŋen we bekanaŋmagaŋ totapmaŋgeyaŋ wat kaŋkaŋ temaŋ kumti zeye,
MAR 1:24 “Zisas Nasalet mkaengatnaŋ, geŋ eneyet kot omenzaŋ ndamti ndawalesâgât tapmnik? Geŋ Kawawaŋmagengatnaŋ An Teŋ penaŋ ke nâmâtâgeyap.”
MAR 1:25 Zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋ an keŋan tage keyet zemkulumpemti zeye, “Geŋ zet sambe mimipiŋ buzak angat keŋangatnan kwati belakŋan met!”
MAR 1:26 Zeme we bekanaŋaŋ an bekan piwan sekŋaŋ windeŋaŋbeŋ mbutemti kaŋkaŋ temaŋ penaŋ kumti an keŋangatnan kwati mege.
MAR 1:27 Âpme am tabien ekŋenaŋ nâmtemtem penaŋ mti ilinak met zenâ zenâ mti zewien, “An kapi kwilekiyet set alakŋaŋ penaŋ zikat ndame eknuwa? An kapi we bekanaŋ ekŋen zemindeme mebegalen keyet windeŋaŋ tasaingapmti zetnaŋ zeme gawepumti mezin.”
MAR 1:28 Âpme keyet zapatnaŋaŋ sakwep penaŋ Galili msalen ilindiŋ palakŋaŋ bemekopme am sambeyaŋ nâme delaŋ zeye.
MAR 1:29 Zemsmak Zânaŋ Zisasmak ilinsakwep Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaengatnan toti Saimonmak Endulu egegalen mkaen mowebien.
MAR 1:30 Âpme Saimongat tatnaŋ imbi zawat sek kikip temaŋ tapmme keyet zapatnaŋ Zisasiyet
MAR 1:31 dundume nâmti egaŋ mka keŋaŋ tawemaŋgaen ke meti betnanen atamti mwapme keyegak zawat sek kikip bepiwan katikpeme wati timbumuluŋ indaye.
MAR 1:32 Mti tatnepeme msat tambusât tapmme am notnaŋ ekŋenaŋ noline zawatmak ma we bekanaŋinmak indatimti Zisasmagen kopmâbien.
MAR 1:33 Kogogak mka keyetnaŋ am mee piyaŋ ilinsakwep mka dembusegeset pi met gak zemti tabien.
MAR 1:34 Âpme egaŋ an zawalin sepem igak igak ma we bekanaŋinmak mâtindeme we bekanaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet yaŋaŋ nâmâtâpewiengapmti egat yaŋaŋ ku zemsokbembeyet zemkulumindeye.
MAR 1:35 Mulup ke tapmmetneti weŋge yaŋ tambuŋan penaŋ ewe msasapiŋ tapme Zisasiyaŋ wati mkaengatnan toti msat kwisak piŋan penaŋ igak metati dundundu mulup tapmimaŋge.
MAR 1:36 Âpme Saimonmak am notnaŋ tabienaŋ Zisas mâti mebien.
MAR 1:37 Meaikti zewien, “Zisas! Am sambe ekŋenaŋ gâgât tatimalip.”
MAR 1:38 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ Kapaneam mka ke wa belak ku pemkola, ke nin mka sokŋanik notnaŋ tapmezinen ke meti Zet Zapat Dolakŋaŋ eyo diindondoyet nâmti kola.”
MAR 1:39 Âpme Galili msalen mka kataŋ tokwati Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaen meti Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti am notnaŋ we bekanaŋaŋ keŋinan tatatnaŋ eyo mâtindeye.
MAR 1:40 Âpme an ŋen liŋgit satnaŋmagaŋ Zisasmagen kotpedondom samti pigok yaŋkwesiye. “Amobotnaŋ, geŋ ŋep weyaŋneneyelen nânik beme liŋgit satn kapi mmane ŋeluk.”
MAR 1:41 Zeme Zisasiyaŋ an ke ekti egat kembeŋ penaŋ nâmti betnaŋaŋ sekŋanen timakti zeye, “Ŋep nâmgeyapgat liŋgidi ŋepbak!”
MAR 1:42 Kogok zeme keyegak liŋgit satnaŋaŋ piwan ŋelume sekŋaŋ dolakŋaŋ beye.
MAR 1:43 Âpme Zisasiyaŋ an keyet zeye, “Geŋ meti am ŋengat sedi dolakŋaŋ bep keyet zet zapatnaŋ ku diindomane nâseip. Geŋ belak buzak meti sâpe sâpe bumbu an ekmagen mepmane egaŋ sekdi weyaŋ wiliŋgim gikme delaŋ zeme geŋ eweŋan baenen Mosesiyaŋ sâpe sâpe zigoset bumbuyelen meluwaŋ mge keyet kataŋ Kawawaŋgat sâpe sâpe bumane amnaŋ liŋgit satnaŋdi dolakŋaŋ bep keyet yaŋaŋ nâseip.” Zisasiyaŋ zet windeŋaŋbeŋ kegok zemti keyegak zempeme mege.
MAR 1:45 Yaŋgut an piwan selen mepmambe dolakŋaŋ beye, keyet zet zapatnaŋ am sambe diindom mege. Keyepmti Zisasiyaŋ mka teman am sambeyaŋ kot bemisikti bembuluŋ tabien. Keyepmti egaŋ igak msat tuŋgupman meti âlâk gâlâk tapme am mka ŋande sambeyaŋ ekmagen kopmâbien.
MAR 2:1 Zisasiyaŋ mameti ewe gilik zem Kapaneam mka teman kopataŋ zeme amnaŋ buŋamaŋ nâmbien.
MAR 2:2 Nâmti am sambeyaŋ kot mka keŋan ma set dembiseen meti gak zem tapme Zisasiyaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ tadiindomaŋge.
MAR 2:3 Diindomambe tapme an zulak zulagaŋ an wesiŋ luanzamti Zisasmagen kobien.
MAR 2:4 Koti ekme am sambeyaŋ misik tabiengapm Zisasmagen sokŋan kokogat kwindemti mka nukŋan moti Zisas tageen penaŋ ke mka ŋokŋaŋ ampambelaŋ taiiŋaŋ ke asekbem asekbem mti aimboŋan an wesiŋ ke luaŋaŋ melesiŋ tegen timtapme âlâŋ âlâŋ peme towege.
MAR 2:5 Zisasiyet kandaŋan towepme Zisasiyaŋ nâmkiŋpepeŋin kaliŋaŋ ke ekmâtâti awesiŋgat zeye, “Nemun, gâlen yomdi katikpeyap.”
MAR 2:6 Zeme zii zet zikat indanda an notnaŋ tapmambien ekŋenaŋ zet ke nâmti keŋinaŋ kapigok otnâmbien,
MAR 2:7 “An kapi Kawawaŋgat zet mobotnaŋ penaŋ min! Msalen an ŋen yom katikpepeyelen windeŋaŋ ku tazin; yom katikpepe mulup e Kawawaŋgalen etaŋ!”
MAR 2:8 Nânâ keboŋ otnâme keyegak Zisasiyaŋ keŋinaŋgat yaŋaŋ ekti pigok diindoye, “Kwilekiyet in nânâ bekanaŋ keboŋ keŋinanen taotnâip?
MAR 2:9 In nâme an wesiŋgat zet zigok zenzeyelenaŋ eleŋ beleŋ bein, ‘Yomdi delaŋ zein’; ma ‘Wati luendi gapumti met keyaŋ bein?’
MAR 2:10 Pi Angat Nemuŋaŋ neŋ keyepmti neŋ msalen am yomin katikpepeyelen Bien Kawawaŋaŋ windennaŋgayaŋ tatnain, ke mma in nâgât yaŋŋ nâmâtâtâtgalen miap.” Zemti awesiŋmageset ekti zeye,
MAR 2:11 “Geŋ wati sinkwilimbaŋdi ambepelet timti mkandan met.”
MAR 2:12 Zeme egaŋ wati keyegak sinkwilimbaŋaŋ ambepelet timtoti tambaŋgumen mepme am sambeyaŋ ekti nâmtemtem temaŋ penaŋ mti zewien, “Nin muluwaŋ kapi mamanamaŋ penaŋ sokbeme eknup. Zemti Kawawaŋgat kwitnaŋ mwati sesewatpewien.”
MAR 2:13 Egaŋ mulup ke mme delaŋ zeme mka petapme toti ewe Galili tundua ganzenan negak mepme am sambeyaŋ ek ekti kot ondekti bembuluŋ tapme egaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemzikat indammge.
MAR 2:14 Tadiindoneti toti met Alipiasiyet nemuŋaŋ Liwai takis mânep mkaen totati mulup tapmme ekti zeye, “Geŋ kopmane medi.” Zeme keyegak mulupmaŋ bee pem wati toti koge.
MAR 2:15 Koti Zisas aikme ilinsakwep meti mkaŋan pataŋ zewien. Âpme Zisasiyaŋ egalen mkaen ke moti meu tatnime am takis mânep timti butnaŋ kambuŋaŋmak ilinaŋgat matimtemien ekŋen ma am yomtoŋ ekŋenmak Zisas ikŋaŋgat nemuŋane ilinsakwep keyegak motati tu meu tatnimambien.
MAR 2:16 Mme Palisi ekŋengalen maŋgeengatnaŋ an zikat indanda notnaŋaŋ meti Zisas nembaŋaneyet indayaŋkwesiwien, “Kwilekiyet Zisasiyaŋ tu meu am yomtoŋ ma an mânep takis butnaŋ kambu matip ekŋenmak pi tati tatnin?”
MAR 2:17 Tazeme Zisasiyaŋ nâmti pigok diindoye, “Am zawatpiŋ ekŋenaŋ doktamagen ku mamelip, zawatmak ekŋenaŋgut doktamagen mamelip. Sepem kegogak neŋ wan am ilinaŋgat nâme teŋ mambein ekŋen indatitiyet ku toban. Am yomtoŋ ekŋen yominangatnan gilik zemti indatitiyelen toban.”
MAR 2:18 Zuda am ilinaŋgalen set Kawawaŋgat sesewatsasâti tu meu mee manzemkulumpemmatatemien. Kegogak kan ŋengat Zân tu zululut anmak Palisi ekŋengalen nembayaŋ meu zemkulumpemti tapme am notnaŋaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesiwien, “Zân tu zululut anmak Palisi ekŋengalen nembaŋineyaŋ meu zemkulumpemti matalip âtnaman gâlen nembayaŋ kegok eneyet ku mip?”
MAR 2:19 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ ekŋenmak talapgapmti ekŋenaŋ oloŋen mti tu meu zemkulumpemti belak ku talip. Âpme neŋ an ŋenaŋ mge keboŋak an keyaŋ imbiŋaŋmak bet butete kanan beme notnane meuyet indamandame koti meu ninipiŋ belak ku matalip, ekŋenaŋ tu meu nimwiaŋti oloŋen mamip.
MAR 2:20 Yaŋ maneti kan daŋgome an ke notnanemak tatnepeme kasa ekŋenaŋ kot mandamti mepme kan keyet kembeŋ mti tu meu ninipiŋ ŋep zemkulumpemti tabep.
MAR 2:21 Mka tokan tuŋgupmanen etimbembeŋaŋ alakŋaŋ atimti ku weyaŋ bek. Weyaŋsât tapmnepemane egaŋ bululuŋ zemtobodak. Keyepmti alakŋaŋ etaŋaŋ mpemane dolakŋaŋ kaliŋaŋ tadak keboŋ.
MAR 2:22 Ma am ŋenaŋ siŋgapoŋ sâŋsâŋ busât selik telepmaŋen bunak beme pululuk zemti mulatnak. Keyepmti selik alakŋanen bunak beme egaŋ epeepiŋ; dolakŋaŋ zinak!”
MAR 2:23 Sabat tagoŋgo kan ŋengat Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ set wit mulup tuŋgupmaset meti Sabat tagoŋgo kan keyet keŋan kwileki ŋen ku mimiyelen zenzeŋaŋaŋgut nembaŋane ekŋenaŋ mepmambe wit katnaŋ notnaŋ belinaŋ tapmâtâtnimepmambien.
MAR 2:24 Âpme Palisi ekŋenaŋ indikti Zisasiyet pigok yaŋkwesiwien, “Zisas, pi ekbak, nembandine ekŋenaŋ Sabat tagoŋgo kangalen set bembeŋaŋ notnaŋ pi kwilekiyet taaŋgosoip?”
MAR 2:25 Zeme nâmti Zisasiyaŋ pigok indayaŋkwesiye, “In yeŋsokŋ Dewit ma anene meuyet olati meluwaŋ ku mimiŋaŋ mbien. Ke papiaen muluwaŋ mimiŋaŋ e in ku mamaiŋ nâip?
MAR 2:26 Abiatayaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ maŋge kan keyet amobotnaŋ Dewilaŋ Kawawaŋgalen sesewat mkaen moti Kawawaŋgat zikatnan nupmamaŋ bembeŋaŋ ke mnimti anene notnaŋ indame nimbien. Nupmamaŋ ke am belakŋaŋaŋ ku manimtemien. Sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ etaŋ matimnimtemien keyaŋgut ekŋenaŋ meuyet penaŋ gakimti kileŋ ke anene timkotindame nimbien.”
MAR 2:27 Zet zapat ke mimindamti zeye, “Amgapmti Kawawaŋaŋ Sabat tagoŋgo kan ke mme sokbeye. Wa Sabat tagoŋgo kan keyepmti Kawawaŋaŋ am ku indaweyaŋge.
MAR 2:28 Angat Nemuŋaŋ neŋ Sabat tagoŋgo kan ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe wein kapiyelen Amobotnaŋin mayap.”
MAR 3:1 Zisasiyaŋ ewe gilik zemti Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaen negak moti an betnaŋ seleuuŋaŋ ŋen tapme ege.
MAR 3:2 Âpme Palisi notnaŋ tabien ekŋenaŋ Zisasiyaŋ an kapi Sabat tagoŋgo kanen kapi weyaŋpeme ekti wapmet zelen pesenup, zemti ekdamuŋ mtabien.
MAR 3:3 Âpme Zisasiyaŋ an betnaŋ seleuuŋaŋgat zeye, “Geŋ wati ŋeŋaŋ pienen kwatat.”
MAR 3:4 Zemtetime motapme Zisasiyaŋ am pigok indayaŋkwesiye, “Sabat tagoŋgo kanen mulup dolakŋaŋ mimiyelen ma bekanaŋ mimiyelen am mamaŋin ewe weyaŋindendeyelen ma indawalapme gakikiyelen? Ze zeme nâmbi.” Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zelinpiŋ buzak tabien.
MAR 3:5 Âpme amnaŋ keŋ katik mme Zisasiyaŋ nâme ŋep ku beme ŋenzinziŋmak tokwaindikti an betnaŋ seleuuŋaŋgat zeye, “Bedi mututut.” Zeme betnaŋ mututupme betnaŋwan dolakŋaŋ beye.
MAR 3:6 Ke mme Palisi ekŋenaŋ sesewat mkaengatnan toti meti keyegak amobotnaŋ Elotgat mukulem mimiŋane ekŋenmak ondekti, “Set zigoset aikti Zisas kumann gakiwe,” zemti zemkabewien.
MAR 3:7 Âpme Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ Galili tunduaen mesât mme Galili msalengatnan am sambe penaŋaŋ indikti indamâpmebien. Mepme am sambe Zudia msalengatnaŋ ma Zelusalem mka temaŋgatnaŋ ma Idumea msalengatnaŋ ma Zodan tu nembetgatnan ma Taia ma Saidon mka temaŋ keyet nembet nembet mka isisikŋaŋ notnaŋgatnaŋ am sambe penaŋaŋ Zisas mulup mimiŋaŋgat zapatnaŋ mekopme nâmbiengapmti ekmagen ondek kopmâbien.
MAR 3:9 Am sambeyaŋ kot bembuluŋti Zisas neŋ ekbi geŋ ekbi mti Zisas bekan maŋgalaŋpeme weweyelen mbiengapmti nembaŋaneyaŋ waŋga ŋen sakwep aiksasayet zeye.
MAR 3:10 Zisasiyaŋ am sambe maweyaŋindemtangapmti am zawatmak sepem igak igagaŋ koondakti Zisas timekti dolakŋaŋ bembeyet âmandamti dopmaŋ âtâpe dopmaŋ âtâpe mti maŋgalaŋpeme weweyelen mge keyepmti, “Waŋga aiigat,” ke zeye.
MAR 3:11 An we bekanaŋinmak kwep kwep ekŋenaŋ Zisas zimosetnaŋ kot ekti kandaŋan tokutumti ŋagak temaŋ palen tazemambien, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ.”
MAR 3:12 Âpme Zisasiyaŋ we bekanaŋaŋ egat kegok zemkawaŋ kumbembeyelen zemkulumindeye.
MAR 3:13 Âpme tunduaengatnan am notnaŋ Zisasmak ilinsakwep kalaŋan mobien. Motati Zisasiyaŋ am kwiyet nâme ŋep beye ekŋen ke indazemandame ekmagen kopme
MAR 3:14 12 ekŋen pi ikŋaŋmak mamayelen indaombemti an Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zempalakŋaŋ bembe an zenzeyelen ma we bekanaŋ indapmobogalen zemindemti winde indaye.
MAR 3:16 An ekŋen keyelen kwilin kapigok: Saimon (kwitnaŋ ŋen Zisasiyaŋ Pita kuye) ma
MAR 3:17 Zebedi nemulatnenet Zemsmak meniŋaŋ Zân egelaŋ ŋenzinziŋ mti kwizet ŋagak temaŋ makumtemun, keyepmti Zisasiyaŋ egegat kwilit Boaneges kuye. Kwit keyet yaŋaŋ ningalen zeleset gilik zemann kululuŋ kwisak kegok bein.
MAR 3:18 Ma Endulumak Pilip ma Batolomiyumak Matiyu ma Tomasimak (Alipiasiyet nemuŋaŋ) Zems ma Tadiasmak Saimon Zelot
MAR 3:19 ma Zuda Iskaliot mkaengatnaŋ. An keyaŋ maneti bam Zisas zemkuye.
MAR 3:20 Meti mkaen motapme am sambeyaŋ ekti ewe kobem misik tapme keyepmti Zisas nembaŋane ekŋenaŋ tu meu niniyelen set ku sokbemindaye.
MAR 3:21 Âpme Zisasiyet mamnotnaneyaŋ zapatnaŋ ke nâmti, “An pi keŋaŋ kilom beme mene tapm,” zemti aiksât mebien.
MAR 3:22 Âpme zii zet zikat indanda an notnaŋ ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋgatnaŋ koti Zisasiyet zewien, “An kapi Beelsebul keŋan tazin.” Ma am notnaŋaŋ zewien, “An kapi we bekanaŋ ekŋengalen ŋeŋaŋinaŋ winde same we bekanaŋ ekŋen am keŋinangatnan tapmâindeme melip.”
MAR 3:23 Zeme Zisasiyaŋ nâmti am ekŋen ke indamandame kopme bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “Sadaŋaŋ zigoset Sadaŋ ikŋaŋak mâpme medak?
MAR 3:24 Ma msat kwepgalen am maŋgeyaŋ kalaŋti âmandawiek beme msat kwep am maŋge keyaŋ windeŋinbeŋ ku tabiek.
MAR 3:25 Ma mka ŋen keyet keŋan amnaŋ kalaŋti âmandawiek beme mka keyet kwitnaŋ bekanaŋ benak.
MAR 3:26 Âpme Sadaŋgalen mulup an ekŋenaŋ epeemti ilinak âwiek beme windembeŋ ku tabiek ma ekŋengalen mamaŋin dolakŋaŋ ŋep ku tatnak.
MAR 3:27 Âpme an ŋen windeŋaŋbeŋ penaŋ e nâmtiŋgut kwindiŋ moti milawatnaŋ kilom kambu ku matip. Egaŋ ŋeŋaŋ an katikŋaŋ beke ambeti setnaŋ betnaŋ zampeme tadak beme ŋep milawatnaŋ tinak. Bemzenze zet kapi Sadaŋgat zenzeŋaŋ. Sadaŋ ŋeŋaŋ ambeti zampeme tapmeŋgut we bekanaŋ am keŋinan talip ekŋen ke ŋep indamâbâgalen.”
MAR 3:28 Amnaŋ Zisasiyet, “We bekanaŋ keŋan tazin,” kegok zewiengapm Zisasiyaŋ zet kapi zeye, “Neŋ zet kapigok penaŋ zema nâit, amgalen mama mimi bekanaŋ sambe ŋep katikpepeyelen ma Kawawaŋgat zet mobotnaŋ mimi keyelen yom kegogak ŋep katikpepeyelen. Neŋ Emetak Teŋaŋ winde name we bekanaŋ taindapmâlapgapmti Emetak Teŋgat zet mobotnaŋ zenze keyelen yom ŋep ku katikpepeyelen. Yom ke delaŋ zenzeŋepiŋ tapmetnepeme yom keyet dopmaŋ time delaŋ zewe.”
MAR 3:31 Âpme Zisasiyet mamnotnane ekŋenaŋ mka solonan baen kotati Zisasiyaŋ kwatotogat zepeme mopme tapmambien.
MAR 3:32 Zeme am sambe ekmak mka keŋan tabienaŋ Zisasiyet zewien, “Mamnodine ekŋenaŋ zupman baen kotati gâgât tazeip.”
MAR 3:33 Zeme egaŋ am ekŋengat pigok indayaŋkwesiye, “Kwiyaŋ nâgât mamnotnne beip?”
MAR 3:34 Zemti am tabien ekŋen meindik koindik mti zeye, “In talip kapiyaŋ nâgât mamnotnne penaŋ beip!
MAR 3:35 Am ekŋen Kawawaŋgalen zet maŋgawepup ekŋenaŋ nâgât mamnotnne penaŋ beip.”
MAR 4:1 Âpme Zisasiyaŋ ewe Galili tundua ganzenanak meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ tazemzikat indame am sambe penaŋaŋ koti bemisik tabiengapmti egaŋ waŋga ŋengat moti tu palen tapme amnaŋ tu ganzenan gambibigen totabien.
MAR 4:2 Tapme egaŋ bemzenze zet zemti nânâ sambe zemzikat indameti bemzenze zet ŋen kapigok zeye,
MAR 4:3 “Nâip, an ŋenaŋ wit katnaŋ muluwen meti timtetelime mekoge.
MAR 4:4 Âpme katnaŋ notnaŋaŋ bululuŋ zemti selen totemepme ageyaŋ koti ekti nimbien.
MAR 4:5 Âpme katnaŋ notnaŋaŋ bululuŋ zemti msat nanzaŋ palen toge. Ke msat isikŋaŋ bugan bududuk gwaen nanzaŋ palen etaŋ tageyepmti dukŋaŋ sakwep pataŋ zemkwage.
MAR 4:6 Yaŋ kasuwaŋ kwageen kan keyet kindiŋaŋ msalen baen penaŋ ku tototnaŋgapm zime gakiye.
MAR 4:7 Âpme katnaŋ notnaŋ bululuŋ zemti didik nusi keŋanen toti kwakwat e ŋep kwage yaŋgut nusi kwati minzilime eiŋeiŋ siye.
MAR 4:8 Âpme katnaŋ notnaŋaŋ bululuŋ zemti msat kelakŋaŋ temanen togeyepm penaŋaŋ dolakŋaŋ epeem kwat temaŋ bemti tepmaŋ notnaŋgat katnaŋ 30 sokbeye. Ma tepmaŋ notnaŋgat penaŋaŋ 60 sokbeye. Ma tepmaŋ notnaŋgat penaŋaŋ 100 sokbeye.”
MAR 4:9 Zisasiyaŋ bemzenze zet kegok zemdelaŋ zempemti pigok diindoye, “An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.”
MAR 4:10 Kegok zemdelaŋ zeme amnaŋ kalaŋ mekopme Zisasmak nembaŋane ma am notnaŋ ek kwesiŋ mâpmamtemien ekŋenaŋ ilinak tati bemzenze zet keyet yaŋaŋgat yaŋkwesiwien.
MAR 4:11 Yaŋkwesime egaŋ pigok diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet zet enzililiŋaŋ tazin keyet yaŋaŋ in sosok zemkawaŋ bem indandaŋaŋ. Âpme an notnaŋ belak kileŋ zupman maip ekŋengut bemzenze zet etaŋ diindondoyet zenzeŋaŋ.
MAR 4:12 Keyepmti Aizayayaŋ pigok zeye, ‘Ekŋenaŋ zikalaŋ eek ektiŋgut penaŋ ku maekmâtâlip. Ma wagaŋ zet nânâ e nâmtiŋgut penaŋ ku manâmâtâlip. Ekŋenaŋ weyaŋekmâtâbiek ze Kawawaŋmagen keŋ gilik zenze aikme yomin katikpenak.’”
MAR 4:13 Zisasiyaŋ zet kegok mti pigok indayaŋkwesiye, “In kwilekiyet bemzenze zet mandiindoyap keyet yaŋaŋ ku nâmâtâlip? In zigoset bemzenze zet notnaŋ sambe zewap keyet yaŋaŋ nâmâtâbep?”
MAR 4:14 Kegok indayaŋkwesimti bemzenze zet keyet yaŋaŋ pigok diindoye, “An wit katnaŋ time mege ke Kawawaŋgalen zet keboŋ
MAR 4:15 ma katnaŋ notnaŋ selen totemegeen am keŋin keboŋ ke Kawawaŋgalen zet nâme keŋinan topmatazinaŋgut Sadaŋaŋ koti makumsagat min.
MAR 4:16 Ma am notnaŋ nanzaŋ palen toge keboŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet nâmti keyegak zet keyet nâme dolakŋaŋ beme oloŋen temaŋ mamip.
MAR 4:17 Keyaŋgut keŋinan penaŋ Kawawaŋgalen zet zapat ku nâmkatik bemti kindiŋinaŋ ku time towewetnaŋgapm Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋgat kasa ma sisipeŋpeŋ mimindame keyegak makatikpeip.
MAR 4:18 Naman am notnaŋ ekŋen nusi keŋan totemege keboŋ.
MAR 4:19 Ekŋen keboŋaŋ msatgalen nukŋaŋ sambemak mânep milawatgat tikŋaŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋgat eyak mimi keyaŋ mamaŋin minzilime eiŋeiŋ masimtalip.
MAR 4:20 Ma am notnaŋ katnaŋ msat kelakŋaŋ temanen toweŋge sepem keboŋ. Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpemti keyet penaŋaŋ am notnaŋmagen 30 ma notnaŋmagen 60 ma notnaŋmagen 100 mee kegok masokbeip.”
MAR 4:21 Zemti zet ŋen naman pigok tusum zeye, “Âpme amnaŋ lam koŋbemti batiyaŋ dukŋan ku makwalapenup ma mundum wewe kandaŋan ku mambepenup. Nin lam koŋti mundumaŋ tatatnanen sosok bempemann tapme am mka keŋan matalip mbusatnaŋ mambemindein.
MAR 4:22 Nâlen zetn ke lam nemboŋ keyepmti in nâlen zetn zemkawaŋ bewep beme nânâ enziliŋaŋ matazin ke ewe ku enzilim tabe ma nânâ kwatam tazin mâtâpeme kawaŋ bewe.
MAR 4:23 An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.
MAR 4:24 Keyepmti in weyaŋnâmâtâbep enenogat am ŋen Kawawaŋgalen zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ ewe tusumti sawe keyepm egaŋ nânâŋaŋ sambe penaŋ tasawe.
MAR 4:25 Ma am ŋenaŋ zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ ku mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ isikŋaŋ ekmak tasain ke menzem mbe.
MAR 4:26 Kawawaŋgalen zelaŋ ammagen msat kataŋ mekopme am sambeyaŋ kwati egalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan mepmâbien keyet pigok bem zema nâit. An ŋenaŋ muluwen wit katnaŋ time mege.
MAR 4:27 Âpme egaŋ tambu misa pi wemwat wemwat mti katnaŋaŋ mulupmaŋ zigok tapm bee eekpiŋ mme msat keŋanak kaim igak epeemti dukŋan makwazin.
MAR 4:28 Msalaŋ ikŋaŋ katnaŋ ke mukulem mme dukŋan epeemti kwat sinaŋ betnaŋ mti penaŋaŋ mapein. Yaŋ maneti ekŋen beewan
MAR 4:29 penaŋaŋ memuŋ memuŋ bemtemepme elaŋgeŋge kanaŋ beme wanam mti maantip.”
MAR 4:30 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok zemti diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet yaŋaŋ mastat katnaŋ keboŋ. Ma neŋ mastat katnaŋ keyet palen bemzema nâseip.
MAR 4:31 Msat sambe tep katnaŋ notnaŋaŋ mastat katnaŋ sebempeip. Mastat tep keyet katnaŋ isikŋaŋ bugan penaŋ yaŋ an ŋenaŋ mulupmanen mmet ondeme
MAR 4:32 epeem kwat sememti antemaŋelip bemti sinaŋ betnaŋ mekopme age ekŋenaŋ ke motati keyet eyoŋan mkaŋin mawalati kelin mambeip.”
MAR 4:33 Zisasiyaŋ bemzenze zet keboŋ keboŋ notnaŋ sambe zemti animbi Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nânâŋinaŋgat kataŋ mandiindomtan.
MAR 4:34 Egaŋ am sambe zet sosok yaŋaŋmak zemkawaŋ bembepiŋ belak bemzenze zet etaŋ mandiindomtan yaŋ nembaŋanemak ilinak tati naman bemzenze zet manzemtan keyet yaŋaŋ manzemkawaŋ bem indamtan.
MAR 4:35 Kasup keyegak manepeme gasim beme Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zeye, “Nin tundua nembet daeset mebegalengat kame metne.”
MAR 4:36 Kegok zeme nembaŋane ekŋenaŋ am sambe bepi katim indemti Zisasiyaŋ tapmaŋgeen waŋga keyegak moti Zisasmak ilinak mepme am notnaŋaŋ waŋga notnaŋgat moti indapmoti keyegak mebien. Mepmambe Zisasiyaŋ mulukgat mti waŋga butnaŋ delaŋ zenzeŋaŋ kwilimbeŋaŋ met bemti mulukŋaŋ bekan tawemaŋge.
MAR 4:37 Taweme tâgâ lumun temaŋ penaŋ kwati tundua kumbume tundua mamaŋ temaŋ kwati waŋga keŋan tuyaŋ toti gak zesât mge.
MAR 4:38 Âpme nembaŋane ekŋenaŋ mebutemti zewien, “An zikat indanda, tuyen toti walesâpmnup pi geŋ nânâpiŋ belak muluk kwapem tawenik?”
MAR 4:39 Zemti buteme mulugengatnan wati tâgâ ma tu zemkulumidemti zeye, “It buzak talit!” Zeme tâgâyaŋ zetnaŋ gawepumti katipeme tuyaŋ titokŋepiŋ tage.
MAR 4:40 Mti nembaŋane pigok indayaŋkwesiye, “In kwilekiyet kiŋgati sebelaŋ diŋdiŋ pi tapmip? In nâmkiŋpepeŋin bugan ku tazin?”
MAR 4:41 Zisasiyaŋ kegok mme nembaŋane ekŋenaŋ nâmtemtem mti ilinak buzak zenâ zenâ mti zewien, “An kapi ziboŋ penaŋgapm am ma tumak tâgâ mee piyaŋ zetnaŋ maŋgawepuipgat!” Kegok zemti tundua ganzenaŋ nembet daen mesât mebien.
MAR 5:1 Meti ekŋenaŋ tu nembet daenen Gelasen msalen pataŋ zemti
MAR 5:2 nembaŋaneyaŋ tapme Zisasiyaŋ waŋgaengatnan toti met an ŋen we bekanaŋaŋmak kopme ege. An beke mkaŋaŋ am zaimen nanzaŋ einzuŋan ke mawemtanaŋ kwati koge.
MAR 5:3 Âpme egaŋ miŋa keyet keŋan ke weme we bekanaŋaŋ winde same mobotnaŋ mme amnaŋ waia katikŋaŋ piyaŋ setnaŋ betnaŋ manzampemtemienaŋ egaŋ mamitimutan keyepm belak katipeme kileŋ belak matokwatan.
MAR 5:4 Ekŋenaŋ waia katikŋaŋ piyaŋ setnaŋ betnaŋ manzampemtemienaŋgut egaŋ met nanzaŋ palen talinzaŋ kunepeme etim toweme mametan. An ŋenaŋ windeŋaŋ bemti ek ŋep ku mtopepeyelen yek.
MAR 5:5 Tambu msa egaŋ sekŋaŋ nanzaŋ aimboŋan mawetindemetemien keyet keŋan mawemetan. Mti kalaŋan mototi ŋagak mti sekŋaŋ sambe nanzaŋ mti kileŋ ikŋaŋ mawaletan.
MAR 5:6 An keyaŋ Zisas beŋan daen kopme ekti windembemti mepme Zisasiyaŋ ekti zeye, “We bekanaŋ in an keŋangatnan kwati melit!” Zeme ekŋenaŋ Zisasiyet nâme mobotnaŋ beme kandaŋan pedondomti ŋagak palen yaŋkwesiwien, “Zisas Kawawaŋ Amobotnaŋ penaŋgat Nemuŋaŋ, geŋ nin kwileki minndasâgât tapmnik?” Nin Kawawaŋgat monzalaman penaŋ diŋgonup, “Nin sek sindem ku ndasenik.” Zeme Zisasiyaŋ baenen we bekanaŋ ekŋen ke kwati mebegat zeyeyepmti Zisasiyaŋ an keyet yaŋkwesiye, “Geŋ kwidi kwi?” Yaŋkwesime egaŋ zeye, “Nâgât keŋŋnan we bekanaŋ sambe talip keyepmti nâgât kwitn ‘Sambe Sopmaŋ.’”
MAR 5:10 Âpme we bekanaŋ ekŋenaŋ zet giŋgiŋ mti zewien, “Geŋ msat kapiyetnaŋ ku ndapmâpmane mesenup.”
MAR 5:11 Âpme kalaŋ keyet kandaŋan bee an ŋengalen bo sambe penaŋ tati meu tatnimambien.
MAR 5:12 Keyepmti we bekanaŋ sambe am keŋan tabienaŋ zet giŋgiŋ mti zewien, “Geŋ ndapmâpmane nin bo keŋinan ŋep metowemâsenup.”
MAR 5:13 Zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋ nâmindeme an keŋangatnan kwati met bo keŋan towepme boyaŋ keŋin kilom beme ekŋenaŋ kunzuŋ met tundua keŋan toti tu nimti gakimtemebien. Bo ekŋen ke sambe penaŋ 2 tausen kegogaŋ toweti gakiwien.
MAR 5:14 Boyaŋ kegok mme am bo damuŋ mamtemien ekŋenaŋ ekti winde bemti met mka teman ma mka isikŋan am notnaŋgat zet zapat diindome ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke eksât kopmâbien.
MAR 5:15 Zisasmagen koti an itnaŋaŋ we bekanaŋ sambe keŋanen tapme keŋ kilom kilom mti matokwatan ke ekme keŋan teŋ beme saŋgum melakanduŋaŋ miakti totapme ekti Zisasiyaŋ mulup kiŋgagatnaŋmak mge beke ekti kiŋgabien.
MAR 5:16 Âpme am bo damuŋ mamtemien ekŋenaŋ an we bekanaŋaŋmak mamtan egat zapatnaŋ ma bo ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyet zet zapatnaŋ am sambe diindome nâmbien.
MAR 5:17 Nâmti ekŋenaŋ Zisasiyaŋ msat ke pemti mebegalen yaŋbemti apitilim pewien.
MAR 5:18 Zisasiyaŋ naman waŋgaen moti mesâgât mme an itnaŋaŋ we bekanaŋaŋmak mamtan egaŋ Zisasmak mesâgât yaŋkwesim giŋgiŋ mge.
MAR 5:19 Yaŋgut Zisasiyaŋ zemkulumpemti zeye, “Geŋ ipnodine ekŋenmagen meti Amobotnaŋaŋ kembeŋ mgamti weyayaŋ mulup mme dolakŋaŋ benak keyet zet zapadi diindosenik.”
MAR 5:20 Zeme egaŋ gilik zem meti Zisasiyaŋ ekmagen kwitnaŋ kwitnaŋ mge keyet zapatnaŋ Dekapolas mka keyet keŋan diindome am ekŋenaŋ nâmti nâmtemtem temaŋ penaŋ mbien.
MAR 5:21 Âpme Zisasiyaŋ waŋgaen moti tu nembet daen mepataŋ zemti ewe nembu ganzenanak tapme am sambe penaŋaŋ ekmagen kot ondekbien.
MAR 5:22 Ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Zailas, Zuda am ekŋengalen sesewat mka damuŋ an ŋen beke egaŋ koti Zisasiyet nâme mobotnaŋ beme pedondom samti pigok wekum saye, “Amobotnaŋ, neŋ namban gakisât bududuk penaŋ tapmgat geŋ koti bedaŋ sekŋanen bemti mmane alik bemti mak.”
MAR 5:24 Zeme nâmti an kemak mepmalu am sambeyaŋ idamâpmeti ekŋenaŋ set tuŋgupman Zisas misik peme wesât mmebien.
MAR 5:25 Âpme am mebien ekŋengat tuŋguwinan imbi ŋen sipmaŋ makwawetnepeme nup kanaŋ 12 beye.
MAR 5:26 Imbi keyaŋ kan teepmaŋ dokta ekŋenmagen mepme ekŋenaŋ weyaŋpenup zemti mme ekŋenmagen mânepmaŋ sambe katipeme delaŋ zeme ewe sindem temaŋ timti sip omba penaŋ tusumti ewe makwawetan.
MAR 5:27 Imbi keyaŋ Zisasiyaŋ am maweyaŋindemtan keyet zapatnaŋ nâŋgeyepmti am sambeyet keŋan Zisas taŋguwi zem kilik kilik mege.
MAR 5:28 Kapigok otnâmti mge, “Neŋ melakanduŋaŋ etaŋ timmeksap beme ŋep alik besap.” Zemti kilik kilik mmeti met
MAR 5:29 melakanduŋanak timmekme keyegak sipmaŋ katime keŋanen nâme zawatnaŋ yek beye.
MAR 5:30 Imbi keyaŋ timmekme Zisasiyet windeŋaŋ notnaŋ ekmagen mepme nâmti zeye, “Kwiyaŋ melakanduŋnan timmekme nâyap?”
MAR 5:31 Zeme nembaŋane ekŋenaŋ zewien, “Am sambe penaŋaŋ misik koti gatimego. Âpme geŋ kwilekiyet, ‘Kwiyaŋ natim mekzin,’ tazenik?”
MAR 5:32 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ am timmege keyet guluk gilik mti timmage.
MAR 5:33 Âpme imbi keyaŋ timmekme sekŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyet yaŋaŋ nâmti set belaŋ diŋdiŋ mti Zisasiyet kandaŋan pedondom samti zet zapatnaŋ sambe ke msaye.
MAR 5:34 Msame Zisasiyaŋ imbi keyet zeye, “Ipm, nâmkiŋnenakgapm pembenaŋ benak keyepm keŋdi sewakŋaŋ beme meti alik benak kegogak mepmambanik.”
MAR 5:35 Egaŋ imbi keyet zet ewe zemambe tapme Zuda am ekŋengalen sesewat mka ŋeŋaŋin egalen mkaengatnan am notnaŋaŋ Zailas ekmagen koti zewien, “Nambandi walak yek bep. Keyet geŋ Zisas belak ku wakosenik.”
MAR 5:36 Ekŋenaŋ zet kegok tazenâme Zisasiyaŋ nâmti keyegak Zuda am ekŋengalen sesewat mka damuŋ egat zeye, “Geŋ yayaŋ ku mi; nâmkiŋpependi mkipmaŋ be.”
MAR 5:37 Kegok zemti am notnaŋ mâpmebien ekŋen zemkulumindemti Pitamak Zems meniŋaŋ Zân ekŋen etaŋ indatime mebien.
MAR 5:38 Meti Zuda am ekŋengalen sesewat mka damuŋgalen mkaen moti Zisasiyaŋ nâme amnaŋ kwisak temaŋ mti ambembesi tapmme moti
MAR 5:39 indikti am sambe ambembesi tapmme zeye, “In kwilekiyet kwisak temaŋ mti yuyu yeye tapmip? Imbi nemba kapi ku gakip; belak muluk tawen.”
MAR 5:40 Zisasiyaŋ kegok zeme ekŋenaŋ an pi zigogat kwat siwawakŋaŋ tapmin zemti yeŋbien. Mme Zisasiyaŋ am sambe mka keŋan tapmambien ke indapmâpme zupman baen topme delaŋ zeme nemba keyet mamaŋ bipmaŋ ma nembaŋane Pitamak Zemsmak Zân etaŋ zeme ilinak nemba gakikiŋaŋ tageen ke tabien.
MAR 5:41 Tati imbi nemba keyet betnaŋ atamti Zuda zeleset pigok zeye, “Talita kumi,” keyet yaŋaŋ, “Imbi nemba isikŋaŋ, neŋ geŋ wawagat zeyap!”
MAR 5:42 Zeme keyegak imbi nemba isikŋaŋ keyaŋ wati mebe kokot mge. Imbi nemba ke nup kanaŋ 12 etaŋ. Âpme imbi nemba isikŋaŋ ke gakikiengatnan wapme ekti ekŋenaŋ nâmtemtem penaŋ mbien.
MAR 5:43 Âpme Zisasiyaŋ keyet zet zapatnaŋ am ŋen ku diindondoyet zemkulumindemti nemba meu mkosame niniyet zeme meu mkot same niŋge.
MAR 6:1 Zisasiyaŋ mka ke peme tapme ikŋaŋgat mkaŋaŋ ŋotekŋaŋ Nasalet mesât mme nembaŋaneyaŋ mâti ilinsakwep mebien.
MAR 6:2 Mepmane peme Zuda am ilinaŋgalen kâtnânâ kan beme sesewat mkaen moti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indamiŋge. Âpme am sambe ekŋenaŋ zetnaŋ nâmti nâmtemtem penaŋ mti zewien, “Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamin kapi ma nânâ temaŋ temaŋ kapi egaŋ desetgatnan penaŋ tiye? Egaŋ zigoset mulup dolakŋaŋ temaŋ temaŋ kapi aikti mamm?
MAR 6:3 Nin egat yaŋaŋ nânup. Ek bipmaŋ mka walalat an ma mamaŋ kwitnaŋ Malia ma meniŋane Zemsmak Zoses ma Zudamak Saimon ma ipmanemak ke nin nâmtatnup.” Kegok zemti zemtalati mtopewien.
MAR 6:4 Mtopeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Kawawaŋgalen golaŋ zenze an ŋengat kwizet buŋamaŋ msat notnanen palakŋaŋ bem tapmepme ikŋaŋgat mamnotnane ma doipmane ma ikŋaŋgalen mkaengatnaŋ amnaŋ zemtalatpemti kwizet buŋamaŋ ku mamwalip.”
MAR 6:5 Kegok zemti Zisasiyaŋ ekŋenmagen mulup temaŋ ŋen ku mge. Am zawalinmak kwep kwep etaŋ notnaŋ betnaŋaŋ indatamti zawalin mme alik bewien.
MAR 6:6 Mkaŋaŋ ŋotekŋan am ekŋen nâmkiŋpepeŋinpiŋgapmti tektek penaŋ miindemti egaŋ mka notnanen etaŋ tokwat meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemzikat indam mge.
MAR 6:7 Zisasiyaŋ nembaŋane 12 indazem tetime kopme Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zenzeyelen ma we bekanaŋ indapmâbâgalen winde indamti nemba zut zut zemideme mka kataŋ mekokogat zemindeye.
MAR 6:8 Ekŋenaŋ mesât mme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “In mesâti set mebegalen toŋgaŋin etaŋ mmebep. Meu ma ele ma mânewin mee ŋen ku timebep.
MAR 6:9 Sewewelin mmebep ma melakanduŋin tipmasek mee ku munduŋ bep. Sekŋinan tazin ke etaŋmak mebep.”
MAR 6:10 Mti pigok diindoye, “In mepme mka keŋan ŋen indame in kwep keyegak mawemetneti mebep.
MAR 6:11 In mka ŋen pataŋ zeme mka keyelen am ekŋenaŋ mka weweyelen ku indawep beme in mesât mbep, kan keyet zipelukŋin seŋti zewep Kawawaŋgalen ŋenzinziŋaŋ mka kapimak tazin zemti mebep.”
MAR 6:12 Zeme nâmti ekŋenaŋ msat kataŋ meti amgat zeme yomengatnan gilik zenze keyet zetnaŋ diindowien.
MAR 6:13 Diindomti we bekanaŋ sambe am keŋan indapmâindewien ma zawatmak sambe olip kelakŋaŋ tuŋaŋaŋ sekŋinan zulutindemti mme alik bewien.
MAR 6:14 Elolaŋ meniŋaŋ Pilipgat imbiŋaŋ Elodias menzem wageyepmti Zânaŋ moti Elotgat zeye, “Geŋ meniŋdaŋgat imbiŋaŋ menzem wadik kapi geŋ Kawawaŋgalen zii zet tazin e aŋgosonik.” Kegok zeme Elodiasiyaŋ Zânaŋ Elotmak egegat yomit zemkawaŋ bemidaye keyet nâme ŋep ku beme Zângat ŋenzinziŋ mti zemdelaŋ zeme Elolaŋ am notnaŋ zemindeme Zân atamti setnaŋ betnaŋ zamti mka katikŋan met pewien. Imbi Elodias keyaŋ Zângat ŋenzinziŋ mti kukuyelen nâŋgeyaŋgut Elolaŋ Zân ek Kawawaŋgalen mulup an teŋ ma yomepiŋ kwetetepmaŋ mamain keyet mti mineti, “Neŋ kuma gakime Kawawaŋaŋ naman neŋ kegogak nawalebemagen,” zemti kiŋgati aŋgalaŋ peme mamti zetnaŋ zeme nânâyelen nâmtikŋaŋ mamtan. Âpme maneti peme Elot sokbembeŋaŋ keyet kan daŋgome egaŋ egat kandaŋan an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ mamtemien ma an kasa kuku ekŋengalen ŋeŋaŋin ma Galili msat notnaŋ ekŋengalen an ŋeŋaŋ notnaŋ indamandame kopme bumuluŋti indamti tapmambien. Kan keyet Elodiasiyaŋ Zân kume gakikiyelen setnaŋ dolakŋaŋ penaŋ sokbemsaye. Elot ma an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ ondek tapme Elodiasiyet nambaŋaŋaŋ ekŋengat zikalinan meti silik wendiye. Silik wendime Elot ma an ŋeŋaŋ notnaŋaŋ egome Elolaŋ nambaŋaŋ keyet zeye, “Geŋ kwileki ŋengat gembeme zemane neŋ ŋep gasap. E Kawawaŋgat zikatnan pigok zemkatik bem gayap. Geŋ kwileki belakŋaŋ ŋengat zemane ŋep gasap ma msat mandamuŋ miap kapi butnaŋ eleŋgem gaŋgayelen zemane e kegogak ŋep eleŋgemti gasap.” Zeme imbi nemba keyaŋ mka butnan gwaen mamaŋgalen meti mamaŋgat yaŋkwesiye, “Maŋge, neŋ bienaŋ kwileki nanayet zesap?” Yaŋkwesime mamaŋaŋ Zân tu zululut egat ŋenzinziŋ mamtan keyepmti nambaŋaŋgat pigok zeye, “Geŋ Zângat ŋokasetnaŋ gaŋgayet zesenik.” Zeme nambaŋaŋaŋ nâmti keyegak winde bemti amobotnaŋ Elotmagen toweti zeye, “Alak kapi Zân tu zululut angat ŋokasetnaŋ usumti batien bemti nasenik.” Zeme amobotnaŋ Elolaŋ zet ke nâmti keŋaŋ bekanaŋ penaŋ beye, yaŋgut amgat zikalinan zemkatik beyeyepm yek ŋep ku zenak. Keyepm egaŋ kasa kuku an ŋen zempeme egaŋ mka katikŋan meti Zângat bimaŋ usumti ŋokasetnaŋ batien bem mti kot nambaŋaŋ ke same egaŋ Zângat ŋokasetnaŋ pelep ke mti mamaŋ mesaye. Âpme mamaŋaŋ Zângat ŋenzinziŋ mamtan keyepmti Zângat ŋokasetnaŋ ke same egat ŋokasetnaŋ ke ekti nâme ŋep beme mti mepeme mege. Kegok mme nembaŋane ekŋenaŋ zet zapatnaŋ nâmti kot sekŋaŋ mti met miŋa keŋan wat pemti atampewien. Elot kegok mmame Zisasiyet zet zapatnaŋ msat kataŋ palakŋaŋ bemeti amobotnaŋ egat wakŋan topme nâmti zeye, “Zân tu zululut neŋ bimaŋ eleŋgewan keyaŋ naman gakikiengatnan walep keyepm windeŋaŋ igagen penaŋ tapm.” Yaŋgut am notnaŋaŋ zewien, “An kapi Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Ilaiza,” ma notnaŋaŋ zewien, “Ek Kawawaŋgalen golaŋ zenze an itnaŋaŋ baen mamtemien ekŋen keboŋ.”
MAR 6:30 Zisasiyaŋ nembaŋane zemindeme mka kataŋ mebienaŋ maneti Zisasmagen koondakti ammagen kwitnaŋ kwitnaŋ mbien ma Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indawien keyet zezapatnaŋ msawien.
MAR 6:31 Âpme am sambeyaŋ ekŋenaŋ tabienen ke mekopeŋ tapme Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ meu niniyelen kan tuŋgupmaŋ bugan ku sokbemindame keyet mti Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zeye, “Kame, nin pi pemti msat tuŋgupman nnak daen meti bugan kâtnâmtati meu nsenup.”
MAR 6:32 Zemti ekŋenaŋ ilinak waŋgaen moti msat tuŋgupman tu nembet daeset ke mesât mebien.
MAR 6:33 Tapmepme am sambe mka temangatnan ekŋenaŋ indik mâtâti ekŋenaŋ nembu gilop windem bemti nembet daen ŋeŋaŋ met pataŋ zewien.
MAR 6:34 Âpme Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ bam met ganzenan patakpemti Zisasiyaŋ toti met am sambe penaŋ indige. Ekŋenaŋ sipsip damuŋinpiŋnok tabiengapmti Zisasiyaŋ am ekŋengat kembeŋ penaŋ mti yaŋbemti Zet Zapat Dolakŋaŋ sambe zemzikat indam mge.
MAR 6:35 Tazemzikat indam mnepeme msat tambusât penaŋ tapmme nembaŋaneyaŋ ekti Zisasmagen meti zewien, “Msat penaŋ tambusât tapm keyet geŋ am indemane mka temanen ma isikŋanen meti meuŋin ilinaŋgat aikti kwitimti nseip.”
MAR 6:37 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem zeye, “In meu ŋen aikti indame nila!” Zeme ekŋenaŋ Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Nin 200 kina kapiyaŋ nupmamaŋ met kwiti koindamann niniyet nâmti tazenik?”
MAR 6:38 Âpme egaŋ pigok indayaŋkwesiye, “In meti eleŋinaŋ nupmamaŋ zigok tazin ze egit?” Zeme ekŋenaŋ meekti zewien, “Eleen nupmamaŋ 5 ma aŋgala zulaŋ talup.”
MAR 6:39 Zeme nâmti egaŋ nembaŋaneyet zeme am zemindeme maŋge ŋen maŋge ŋen kwaŋ sinaŋ dolakŋaŋ palen gwilelaŋ pemti totapmebien.
MAR 6:40 Maŋge notnaŋgat am 100 ma maŋge notnaŋgat am 50 kegok tapmebien.
MAR 6:41 Tapmepme Zisasiyaŋ nupmamaŋ 5 kemak aŋgala zut ke timtati zikatnaŋ kululuŋen gwaen ekme mopme Kawawaŋgat, “Wisikŋ,” zemti nupmamaŋ ke meselemti nembaŋane indame ekŋenaŋ ambepelet timti am maŋge tabien kataŋ indamebien.
MAR 6:42 Indamepme am 5 tausen piyaŋ meu nimkiŋgapme meu butnaŋ kileŋ temepme ke naman nemba ekŋenaŋ akumtim akumtim mti tise 12 kegok wepme gak zeme nembaŋane ekŋenaŋ timti mebewien.
MAR 6:45 Kegok mti Zisasiyaŋ ikŋaŋ ewe keyegak tati nembaŋane ekŋen ŋeŋaŋ zemindeme ekŋenaŋ waŋgaen moti tu nembet Besaida mkaen daeset mesâgât tapmepme egaŋ ikŋaŋ ke tati am sambe zemindeme mekobien.
MAR 6:46 Ekŋenaŋ mekopme delaŋ zeme Zisasiyaŋ dundusâgât kalaŋan memoge. Moti Zisasiyaŋ igak kalaŋan ke dundumambe tapme gasi penaŋ beme indikme nembaŋane ekŋenaŋ ilinak etaŋ piyaŋ tundua sutnan penaŋ daen mepme tâgâ temaŋaŋ mebieneset kot indakumbume mesâgât taolapmambien. Tambu tetak piwan mulup temaŋ ke tapmmetnepeme msasâgât tapmme, Zisasiyaŋ toti tundua paleset ekŋenmagen sokŋan sebem indesâgât mge.
MAR 6:49 Egaŋ kegok mme ekŋenaŋ, “Wa, we bekanaŋaŋ kozin,” zemti kiŋgati yeye mme
MAR 6:50 Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Kiŋgagapiŋ. Neŋ nen penaŋ takolapgat sewak talit.”
MAR 6:51 Zemti Zisasiyaŋ waŋga keŋan mowepme keyegak tâgâyaŋ katikŋaŋ takumaŋgewan bep zeme nembaŋaneyaŋ nâmtemtem temaŋ mti tabien.
MAR 6:52 Ekŋenaŋ Zisasiyaŋ am sambe penaŋ meu indame nimbien windeŋaŋ keyet yaŋaŋ mee kegogak ku eknâmbien.
MAR 6:53 Âpme ekŋenaŋ tundua nembet daenen meti Genesalet msalen pataŋ zemti waŋga mandame kaiŋan mopme tekŋaŋ mandamti mot tep palen
MAR 6:54 zampemti Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ toti mepme am notnaŋaŋ indikmâtâti windembemti mka kataŋ meti am zawalinmak indaluanzamtimti Zisasmagen kopmâbien.
MAR 6:56 Âpme Zisasiyaŋ mka temanen ma mka isikŋaŋ notnanen mege kan keyet am zawalinmak luemtimti tambaŋgum sutnanen koindeme wemti ekme Zisasiyaŋ takopme melakanduŋaŋ butnaŋ etaŋ ke timekti dolakŋaŋ bembeyet wekuwien. Wekume nâmindeme am zawalinmak ekŋenaŋ saŋgumaŋ busiliŋaŋ etaŋ timekti alik bemâbien.
MAR 7:1 Âpme zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ Zelusalem mkaengatnan kot Palisi indaikme ilinsakwep met Zisasmak ondekbien.
MAR 7:2 Ondak tati Zisasmak Zapat mmambe tati indikme Zisasiyet nembaŋane notnaŋ ekŋenaŋ yeŋpawineyelen zii zet tazin keyet kataŋ belin zululupiŋ tu meu taatamnimambien.
MAR 7:3 Âpme Palisi ma Zuda am ekŋenaŋ yeŋpawineyelen mama mimi ke mâti keyet kataŋ belin mee zululupiŋ tu meu ŋen ku maatamnimtemien.
MAR 7:4 Ma ekŋenaŋ bemkwiti kwiti mundumengatnan gilik zem meti kegogak tu zululupiŋ meu ŋen ku maatamnimtemien. Wa ke etaŋ yek, mama mimi keboŋ notnaŋ menzim bati ma okop mee pi ewe zululutnaŋ keyegak sakwalam zuluti mambumbemnimtemien. Ma mama mimi keboŋ keboŋ sambe notnaŋ ewe wemezin.
MAR 7:5 Keyepmti Palisi ma zii zet zikat indanda ekŋenaŋ Zisas nembaŋaneyelen muluwaŋ ke ekti Zisasiyet pigok yaŋkwesiwien, “Nembandine ekŋenaŋ kwilekiyet yeŋpapmnaŋgalen set tazin ke kulumti tu meu mee belin zululupiŋ bumbulumimagaŋ kileŋ tatim nip?”
MAR 7:6 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ ekŋengat pigok zeye, “Eweŋan tipman baenen Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Aizayayaŋ in tetimaemae an keboŋgat esemteŋ penaŋ meluwaŋ pigok mge, ‘An ekŋen keboŋ keyaŋ keŋinaŋ penaŋ bamkunemti kwizet buŋamm belak sekgaŋ etaŋ mwati manzempalakŋaŋ bemneip.
MAR 7:7 Mti ilinaŋgalen yeŋpawineyelen set keyaŋ nâlen zii zetnok bempemti ke am sambe zemzikat indamamipgapmti nâgât belak segaŋ etaŋ mandundunaip.’”
MAR 7:8 Zemti pigok diindoye, “In Kawawaŋgalen zii zet penaŋ ke imgulume topme ilinaŋgalen yeŋpawineyelen set sambe ke mamkatikŋan bem maip.”
MAR 7:9 Zemti ewe tusumti pigok diindoye, “In yeŋpawinaŋgalen set ke mtati Kawawaŋgalen zii zet imgulume totogalen setnaŋ dolakŋaŋ penaŋ masokbemindain.
MAR 7:10 Mosesiyaŋ Kawawaŋmagen zet ŋen mti kapigok zeye, ‘Geŋ mambipdaŋgat nâmane mobotnaŋ bewe. An ŋenaŋ mambipmaŋgat zet mgasik zeween an ke kume gakiwe.’
MAR 7:11 Keaŋgut in naman am set sepem ŋen zikat indame ekŋenaŋ pigok mamip. ‘Mam biwine ekŋenaŋ olat olat ke temimti mameŋgut ekŋenaŋ pi ilak Kawawaŋgat tewalaŋ sasâgât zemti bempeya.’
MAR 7:12 Zemti mam biwine indamukulem dolakŋaŋ penaŋ ku mamiindeip.
MAR 7:13 Set kegoset in Kawawaŋgalen zii zet mtopemti ilinaŋgalen set manzemzikat indaip. Mama mimi sambe keboŋ notnaŋ sambe penaŋ mamâlip.”
MAR 7:14 Kegok zemti am sambeyet ewe zeme kopme pigok diindoye, “In sambe wakbemti tapme zet kapi zema weyaŋnâmâtâlit.
MAR 7:15 Kwitnaŋ kwitnaŋ nime kambakŋinan matowezin keyaŋ yom kum bein. Keŋinangatnan nânâ bekanaŋ ma dembusek bekanaŋ makwazin keyaŋ keŋin mme bekanaŋ mambein.
MAR 7:16 An ŋen keŋanmagaŋ zet zeyap kapi nâmti ikŋaŋak opeim nâsem.”
MAR 7:17 Egaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti am indeme mekopme mkaen mowepme nembaŋane ekŋenaŋ keyegak mâpmoti bemzenze zet zeye keyet yaŋaŋ zemâtâtindame nânâyelen yaŋkwesiwien.
MAR 7:18 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In kegogak ŋoktikŋinpiŋak tapmaip?
MAR 7:19 Meu nimann tipkambakŋnan matowezin keyaŋ keŋinanen toti keŋin mme bekanaŋ ku mambein. Keyaŋ belak tipkambakŋnan totapme baeset tipman makwawezin.” (Keyepmti Zisasiyaŋ meu sambe kapi ku zemkuluye ŋep etaŋ niniyelen zeye.)
MAR 7:20 “Âpme keŋinangatnan nânâ ma zet bekanaŋ makwazin keyaŋ keŋin mme bekanaŋ mambein.
MAR 7:21 Am keŋaŋgatnan kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ kapigogaŋ makwazin: ŋoktik bekanaŋ, ma animbi zomolim ekŋenaŋ set kileŋ mama ma awembiŋ bembeŋaŋaŋgut notnaŋgalen imbi menzem wawat ma kambu, kasa kuku, imbi indaasek indende, mobotnaŋ sakam igak igak, dâsuki, kakiki ma amgat zet bekanaŋ notnaŋ zenze ma nânâŋin kilom maotnâip.
MAR 7:23 Nânâ bekanaŋ keboŋaŋ keŋinangatnan kwati keŋin mme bekanaŋ beme Kawawaŋgat zapat ku matalip.”
MAR 7:24 Kegok zemdelaŋ zemti Zisasiyaŋ mka ke peme tapme Taia ma Saidon mka temaŋ egegat msat tuŋgupmanen mege. Egaŋ meti mka tambaŋgumen moti amnaŋ egat zet zapatnaŋ ku nânâyelen otnâŋge. Yaŋgut am ekŋenaŋ mepme zapatnaŋ nâmâbiengapmti ŋep ku enzililiyelen sepem beye.
MAR 7:25 Keyepmti Zisasiyaŋ mopme mopme keyegak imbiŋenaŋ zet zapatnaŋ nâmti nambaŋaŋ we bekanaŋ ŋenaŋ mme keŋan kileŋ mambemtangapmti Zisasiyet nâme mobotnaŋ beme pedondo saye.
MAR 7:26 Imbi ke Pinisia imbi Silia mkaengatnaŋ zetnaŋ Glik zet manzemtan. Imbi keyaŋ nambaŋaŋgat keŋangatnan we bekanaŋ mâpepeyelen Zisasiyet zet giŋgiŋ mge.
MAR 7:27 Keyepmti Zisasiyaŋ imbi keyet pigok dunduye, “Nemba ekŋenaŋ meu ŋeŋaŋ manip. Âpme geŋ nâmane nembayelen meu menzemti tam ŋep ku sasayelen bein. Sepem kegogak neŋ Zuda am ekŋen ŋeŋaŋ indamukulem mtiŋgut bam am Zuda maŋgaen ku sokbemeŋaŋ in indamukulem mimiyelen.”
MAR 7:28 Zeme imbi keyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Amobotnaŋ, geŋ zet e penaŋ zenigaŋgut tam ekŋenaŋ nembayelen meu pâpmaŋ bap palen toweme kileŋ ke mambeseip.”
MAR 7:29 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok zeye, “Geŋ zet kegok penaŋ zenikgapmti nambandi we bekanaŋaŋ katipe mezingat gilik ze mkandan met.”
MAR 7:30 Zeme imbiyaŋ mkaŋan meti ekme nambaŋaŋ we bekanaŋ pemepme sinanen muluk dolakŋaŋ taweme ekti nâme dolakŋaŋ penaŋ beye.
MAR 7:31 Zisasiyaŋ Taia mka katikpem met Saidon mka sebempemti Dekapolas mka sebemindemti Galili msat tunduaeset mepme
MAR 7:32 am notnaŋaŋ an wakŋaŋ kekekŋaŋ zet mee zesât maolatan ke wati Zisasiyaŋ betnaŋaŋ timekme dolakŋaŋ bembeyelen nâmti ekmagen wapmebien. Wapmeti Zisasiyaŋ weyaŋpepeyet yaŋkwesiŋ giŋgiŋ msame Zisasiyaŋ nâmti egaŋ an ke wati ganzenanik meti betnan nemuŋaŋaŋ wakŋaŋ nembet nembet wapemti naman mtot zawagaŋ betnanen wasekpemti an keyet nambalamanen
MAR 7:34 bemtati an keyet kembeŋ mti zikatnaŋ kululuŋen ekme mopme Zuda ilinaŋgalen zeleset Bipmaŋgat pigok zeye, “Epata.” Zet keyet yaŋaŋ, “Wakdi teŋ beme zet ze!”
MAR 7:35 Zeme wakŋaŋ teŋ peme zet dolakŋaŋ zeye.
MAR 7:36 Âpme Zisasiyaŋ keyet zapatnaŋ ku zenzeyelen am indazemkulum aleme am ekŋenaŋ nâpemti keyet zapatnaŋ zempalakŋaŋ bemâbien.
MAR 7:37 Ekŋenaŋ nâmtemtem penaŋ mti zewien, “An kapiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mme dolakŋaŋ etaŋ mambein. Mti kegogak am wakŋaŋ kekekŋaŋ ma zet ku manzeip ekŋen mme zet zeip ma wakŋin teŋ mapemâzin.”
MAR 8:1 Zisasiyaŋ tipman baenen am sambe meu indaye yanaman mise ŋen am sambe penaŋ ondek tapme kasup tuk bepi Zet Zapat Dolakŋaŋ tadiindometne peme, am ekŋenaŋ meu bugan mkobien e nime delaŋ zemâge. Âpme amnaŋ tu meu aikti niniyelen setnaŋ ŋen ku aikbiengapm Zisasiyaŋ nembaŋane indapmandame kopme zeye, “Neŋ am sambemak kasup tuk takwati meuŋin belaknik mkobien elak nime delaŋ zeyeyepmti alak meuŋinpiŋ tapme indikti neŋ ekŋengat kembeŋ penaŋ miap.
MAR 8:3 Am notnaŋ mkaŋin beŋangatnan penaŋ kobiengapmti belak indema gilik zem mkaŋinan mesât meti meuyet selen sukŋan bemti zikalin gililiŋ peme tokutuseip beme ŋep ku besem.”
MAR 8:4 Zeme nembaŋane ekŋenaŋ yaŋkwesiwien, “Msat tuŋgupman pi tu meu desetgat aikti indamann nseip?”
MAR 8:5 Zeme Zisasiyaŋ indayaŋkwesiye, “In nupmamaŋ zigok mtalip?” Zeme ekŋenaŋ zewien, “Nupmamaŋ 7 mtatnup.”
MAR 8:6 Kegok zeme nâmti am ekŋengat zeme ondekti msalen gwilelaŋ totapme nupmamaŋ 7 ke mti Kawawaŋgat, “Wisikŋ,” zemti meselem nembaŋane kalaŋ indame ekŋenaŋ timti am indamebien.
MAR 8:7 Âpme aŋgala isikŋaŋ notnaŋ kegogak taindaye. Ke Zisasiyaŋ mti kegogak Kawawaŋgat wisikŋ zemti nembaŋane kalaŋ indame timti am kalaŋ indamebien.
MAR 8:8 Indame am 4 tausen piyaŋ meu nimkiŋgapme butnaŋ belak temege ke timti tise 7 wepme gak zeye.
MAR 8:10 Kegok mti Zisasiyaŋ am zemindeme mkaŋinan mekobien. Am zemindeme mekopme Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ ilinak etaŋ waŋgaen moti Dalmanuta msalen daen mebien.
MAR 8:11 Dalmanuta msalen met tapme Palisi an notnaŋ ekŋenaŋ Zisasmagen koti menok temaŋ notnaŋ mme ekŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ ke nâmâtâtâgalen tetipem ekbien.
MAR 8:12 Mme Zisasiyaŋ ekŋen ke indikti keŋan bekanaŋ beme zeye, “Alak kan pigogak am talip ekŋen kapiyaŋ kwilekiyet menok mme eegat etaŋ manzeip? Keyepm alak kan kapiyet neŋ ekŋenmagen menok ŋen ku mma ekseip, yek penaŋ.”
MAR 8:13 Egaŋ kegok zemti katiindemti nembaŋane ilinsakwep gilik zemti waŋga keŋan ewe moti tundua nembeleset mebien.
MAR 8:14 Nemba ekŋenaŋ nupmamaŋ mekwititiyet kandati nupmamaŋ kwewetaŋ waŋga keŋan tagaen ke mkobien.
MAR 8:15 Âpme Zisasiyaŋ Palisi ekŋengalen mama mimi ke ekme ŋep ku beye keyepmti selen kopmambe Zisasiyaŋ nembaŋaneyet golaŋ zet zemti bemzenze zet kapigok diindoye, “In Palisimak Elot egetgalen yis keyet eksewep.”
MAR 8:16 Zeme nembaŋane ekŋenaŋ Zisasiyelen zet keyet yaŋaŋ ku weyaŋnâmbiengapmti ilinak zenâ zenâ mti pigok zewien, “Nin nupmamaŋ ŋen kwititipiŋ belak kotngapmti Zisasiyaŋ keyet tazen.”
MAR 8:17 Ekŋenaŋ kegok zenâ zenâ tapmme Zisasiyaŋ nâmti pigok indayaŋkwesiye, “In nupmamaŋ kwititipiŋ kolo keyet eneyet zenâ zenâ tapmip, in nâgât yaŋŋ ku eknâmâtâlip, ma? In keŋin uwatnaŋ penaŋ!
MAR 8:18 In neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mima ‘Zikalinaŋ eek ektiŋgut ku maekmâtâlip ma zet zema wakŋinaŋ zet nânâ nâmtiŋgut ku manâmâtâlip.’ In tipman baenen am 5 tausen pi nupmamaŋ 5 etaŋ bukeyaŋgut meselem indama nimbien ke ku nâmâtâlip?” Zemti nembaŋane indayaŋkwesiye, “In nupmamaŋ nimkiŋgapme belak temepme timti ele zigok webien?” Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Ele 12 kegok webenn.”
MAR 8:20 Zeme Zisasiyaŋ ewe indayaŋkwesiye, “Kan ŋengat nupmamaŋ 7 mti am 4 tausen pi indama nimkiŋgapme butnaŋ totemepme timti ele zigok webien?” Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “7 webenn.”
MAR 8:21 Zeme nâmti pigok diindoye, “In neŋ kegok mimiyet windenn tatnain keyet yaŋŋ mkawaŋ bema in nikti yaŋaŋ nâmâtâlipgapmti Palisi ekŋengalen mama mimi ku mâbep.”
MAR 8:22 Âpme Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ Besaida mkaen mepataŋ zeme mka keyetnan an ŋen zikatnaŋ beŋaŋ an keyet notnaneyaŋ Zisasiyaŋ sekŋane atamti mme dolakŋaŋ bembeyet watoti Zisasiyet yaŋkwesim giŋgiŋ mbien.
MAR 8:23 Kegok zeme nâmti Zisasiyaŋ an zikatnaŋ beŋaŋ ke betnamti mka ganzenan ilidak baen metati Zisasiyaŋ an keyet zikatnanen zawagaŋ wasekpemti betnaŋ zikatnanen mobemti yaŋkwesiye, “Zikadan kwilekiki notnaŋ ŋep taekdik?”
MAR 8:24 Zeme an keyaŋ belak zem wat ekti zeye, “Neŋ am taliwen pi ŋep taindigap yaŋgut indikma tep ŋotekŋaŋ nemboŋ tabem temezin.”
MAR 8:25 Zeme Zisasiyaŋ betnaŋ ewe zikatnan bemti weyaŋpeme zikalaŋ bikbik mti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bepi ekmâtâpmâge.
MAR 8:26 Âpme Zisasiyaŋ zempemti zeye, “Geŋ am mka tuŋgupman moti am keyet zapat diindondopiŋ belak buzak lolotnak mkandanen mesenik.”
MAR 8:27 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane ilinsakwep Sisalia Pilipai mka temaŋ manzemtemien keyelen mka isisikŋaŋ ŋengat seleset mepmambe Zisasiyaŋ nembaŋane pigok indayaŋkwesiye, “Am ekŋenaŋ nâgât kwiyaŋ tapmain manzeip?”
MAR 8:28 Indayaŋkwesime nembaŋane ekŋenaŋ zewien, “Gâgât am notnaŋaŋ, ‘Zân tu zulutindende an egaŋ gakikiengatnan wati tapmain,’ manzeip ma notnaŋaŋ, ‘Kawawaŋgalen golaŋ zenze an itnaŋaŋ ŋen egaŋ wati tapmain,’ manzeip ma notnaŋaŋ, ‘golaŋ zenze an Ilaiza egaŋ kululuŋengatnan toti tapmain,’ kegok manzeip.”
MAR 8:29 Zeme nâmti naman Zisasiyaŋ ilinaŋgat indayaŋkwesiye, “Âpme in nâgât kwi manâmneip?” Indayaŋkwesime Pitayaŋ dopmaŋ pigok gilik zem zeye, “Geŋ Kilais Kawawaŋaŋ am nin yomengatnan gilik zemndatitiyet zemgeme tobanan. Kegok penaŋ manâmgenup.”
MAR 8:30 Zeme yaŋaŋaŋ ke am notnaŋ ku zemindandayet nembaŋane zemkulumindeye.
MAR 8:31 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane zet zemzikat indam metneti zeye, “Angat Nemuŋaŋ neŋ mamoti amnaŋ sindem temaŋ penaŋ nawep. Sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ niktakalimti nome gakiwawaŋgut naman kasup tuk etaŋ tati ewe gilik zemwabap.”
MAR 8:32 Kegok zemkawaŋ bemindame keyegak Pitayaŋ Zisas wati nemba notnaŋ bamkumindemti yaŋbemti Zisasiyaŋ ku gakikiyet zemkulumpeye.
MAR 8:33 Zeme Zisasiyaŋ naman nembaŋane notnaŋ ekŋenmagen gilik zemindikti Pitayet zeye, “Geŋ Sadaŋgalen nânâ mgasik ke pemane talak! Geŋ zet zenik ke Kawawaŋgalen ŋoktik yek, amgalen ŋoktik etaŋ otnâmtiyepm zenik!”
MAR 8:34 Âpme Zisasiyaŋ am sambe ekŋen ma nembaŋane indazemtetime ekmagen kopmâpme ekŋengat zeye, “An ŋenaŋ neŋmagen tususâgât mbe beme egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ mtoti segalen kwitnaŋ kwitnaŋgat ku nâmtikŋaŋ mti egaŋ sindem temaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ tiwap sakam keboŋ timti namâbe.
MAR 8:35 Ma am ŋenaŋ ek sekŋaŋgat yayaŋ mti Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ ku mkawaŋ bewe beme egaŋ mama kanzizit ku tiwe. Yaŋgut am ŋen egaŋ sekŋaŋ nâgât talasiwe beme mama kanzizit mama ke ŋep tiwe.
MAR 8:36 Am ŋen ek msat kapiyelen milom bilombi sambe ke tim nalak nalak mam mnepeme mamaŋaŋ yuŋgume ek keyaŋ walebe. Msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ zigok mukulem mme mama kanzizit tiwe? Yek penaŋ.
MAR 8:37 Egaŋ walelet mundumen met tazin ke naman kwitnaŋ kwitnaŋ ŋenaŋ bamamaŋaŋ ku kwitimti gilik zem wawagalen. Yek penaŋ.
MAR 8:38 Mineti am ŋenaŋ Angat Nemuŋaŋ nâgât ma Zet Zapatn Dolakŋaŋ kapi am Kawawaŋgat zemtalatpemti kileŋ mamaip ekŋengat zikalinan zemkawaŋ bembeyet sakambuk mbe beme neŋ bam kululuŋ Bipmnaŋgalen winde ma busatnaŋmak ma Kawawaŋ egalen ensel teŋ maip ekŋenmak kobap kan keyet neŋ kegogak am ekŋen keyet nâma sakambukŋaŋmak beme bamkumindewap.”
MAR 9:1 Zisasiyaŋ zet ŋen ewe pigok tusumti diindoye. “Neŋ zet penaŋ sukwep penaŋ pigok zema nâit, in am talip kapiyetnaŋ am notnaŋaŋ ewe gakikipiŋ tapmetnepeme Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyaŋ windeŋaŋmak kawaŋ beme ekbep.”
MAR 9:2 Manepeme kasup 6 mepme Zisasiyaŋ nembaŋane Zânmak Zems ma Pita indatime ilinak etaŋ kalaŋan memoti Zisasiyaŋ sek sepemaŋ asekti naman sepemaŋ igak penaŋ beye.
MAR 9:3 Melakanduŋaŋ mee pi satnaŋ penaŋ bemti sokŋaŋaŋ puyuk peyak penaŋ mge. Msalen an ŋenaŋ melakandu zulupme sepem keboŋ penaŋ ŋep ku benak.
MAR 9:4 Âpme nembaŋane ekŋenaŋ ke ekpeŋ tapme Mosesimak Ilaizayaŋ keyegak koti Zisasmak zenâ zenâ tapmme indikbien.
MAR 9:5 Indikti Pitayaŋ Zisasiyet zeye, “An zikat indanda, pi dolakŋaŋ penaŋ nnak kapi tatnupgapmti nâmane mka minzalaŋ tuk, ŋen gâgât, ŋen Ilaizayet, ŋen Mosesiyet walati mambanup.”
MAR 9:6 (Pitayaŋ kiŋgagat palen tati zet yaŋaŋ nânâpiŋ; belak kileŋ kegok zeye.)
MAR 9:7 Zeme keyegak zanza ŋenaŋ tot indasumuŋme indidikpiŋ mbien. Âpme zanza keyet keŋanen zet kapigok sokbeye, “Kapi nanaŋgat Nemun penaŋ. Neŋ egat tikŋaŋ manâyapgat in egat zetnaŋ gawepuwep.”
MAR 9:8 Zet kegok sokbeme keyegak nembaŋane ekŋenaŋ meek koek mti Zisasiyaŋ igak etaŋ tapme ekbien.
MAR 9:9 Âpme Zisasiyaŋ kot indatimti kalaŋangatnan kwatopmambe Zisasiyaŋ Nembaŋaneyet zemkulumindemti zeye, “In kwitnaŋ kwitnaŋ e ego keyet zet zapatnaŋ am ŋen diindondopiŋ manepeme Angat Nemuŋaŋ neŋ gakikiengatnan gilik zemti wabap.”
MAR 9:10 Zet ke ekŋenaŋ nâmti keŋinan bemti ilinak pigok zenâ zenâ mti zewien, “Gakikiengatnan wawat zet kapi kwilekiyet nâmti zeina?”
MAR 9:11 Ilinak kegok zem mbienaŋ yek beme Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Zuda amgalen zii zet zemzikat indanda an ekŋenaŋ eneyet Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Ilaiza egaŋ ŋeŋaŋ kopmeŋgut bam Mesaya An Kawawaŋaŋ amŋane yomengatnaŋ timkwatindendeyet ombempeye keyaŋ kobe manzeip?”
MAR 9:12 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Ilaizanok ek ŋeŋaŋ penaŋ koti am yomengatnan timkwat indendeyet mulupmaŋ mimiyet zenzeŋaŋ mge. Âpme zet ŋen zenzeŋaŋ tazin kapi zigosetgat Angat Nemuŋaŋ neŋ sindem temaŋ namti bamkumneneyet Kawawaŋgalen zelen kogok meluwaŋ mimiŋaŋ?
MAR 9:13 Neŋ pigok penaŋ zema nâit, an Ilaiza nemboŋ ilak kopme amnaŋ muluwaŋ bekanaŋ sepem igak igak msawien. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ mimiŋaŋ keyet kataŋ sokbeye.”
MAR 9:14 Zisasmak nembaŋane tuk ekŋenaŋ kalaŋangatnan nembaŋane notnaŋ tabien ekŋenmagen toti indikme am notnaŋaŋ inda bembuluŋ tapme Zuda amgalen zii zet zemzikat indanda an ekŋenmak Zisasiyet nembaŋane notnaŋ tabien ekŋenaŋ ŋenaŋ ŋengat zemtalat ŋenaŋ ŋengat zemtalat tapmambien.
MAR 9:15 Yaŋ am sambe ekŋenaŋ tatneti ekme Zisasiyaŋ daen kopme ekti Zisasiyet olimti windenbemeti mkuwien.
MAR 9:16 Met mkume Zisasiyaŋ indayaŋkwesiye, “Indati kwilekiyet dopmaŋgat tapmdândâmo?”
MAR 9:17 Âpme an ŋen ekŋengat tuŋguwinangatnan wati zeye, “An zikat indanda, neŋ nemun we bekanaŋaŋ mme zet zenzepiŋ mammgapmti geŋmagen wakolap.
MAR 9:18 Nemba kapi we bekanaŋaŋ mtati msalen kutupeme kwati zawak salaŋ kwilak kwilak mti zetnaŋ aŋgalikti setnaŋ betnaŋaŋ mutututi katikŋaŋ mambein. Keyepm neŋ nembandine ekŋengat zema we bekanaŋ zempeme mebegat olalo.”
MAR 9:19 Zeme Zisasiyaŋ zet ke nâmti am tabien ma nembaŋane ekŋengat zeye, “In nâmkiŋpepeŋinpiŋ penaŋ! Neŋ inmak kan teepmaŋ kapi mamti indamukulem mamambap?” Diindomti zeye, “Anemba denze wati kopme ekbi!”
MAR 9:20 Zeme anemba ke Zisasmagen sokŋan wapmepme we bekanaŋaŋ Zisas ekti nemba piwan belak msalen mkutupeme kwati kililiŋ mti zawak salaŋ kwilak kwilak mge.
MAR 9:21 Âpme Zisasiyaŋ nemba keyet bipmaŋgat yaŋkwesiye, “Nembandi kapi kan zukŋan penaŋ yaŋbemti muluwaŋ kapi mge?” Yaŋkwesime bipmaŋaŋ zeye, “Nemba isikŋanenagak yaŋbemti mge.
MAR 9:22 We bekanaŋ egaŋ sesepelimti wat tokwapme meti sekŋaŋ waleletgalen mulup temaŋ penaŋ mamin. Keyepmti geŋ windendi tazin beme ŋep ndapmukulem mimnde.”
MAR 9:23 Âpme Zisasiyaŋ zeye, “Kwilekiyet geŋ windendi ŋep tazin beme mbek zet e zenik? An ŋenaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ katikŋaŋ penaŋ tabe beme kwitnaŋ kwitnaŋ zein keyet kataŋ ŋep sokbem sawe.”
MAR 9:24 Zeme keyegak nemba keyet bipmaŋaŋ sinzet palen zeye, “Neŋ nâmkiŋpemgeyap yaŋgut nâmkiŋpepen katikŋaŋ yegat napmukulem mmane geŋmagen nâmkiŋpepen katikŋaŋ bak.”
MAR 9:25 Âpme am sambe penaŋ windem bemti taondak kopme Zisasiyaŋ we bekanaŋ anemba masesepelimwati mamtan keyet zet windeŋaŋbeŋ zempemti zeye, “Geŋ anemba keŋangatnan kwati meti ewe gilik zem kapiyegak ŋen ewe ku kwatowebanik.”
MAR 9:26 Âpme we bekanaŋaŋ kwati mesât mge, kan keyet nemba bekan piwan omba penaŋ butemti we bekanaŋaŋ yeye mti kwati mepme anemba keyaŋ gakikiŋaŋnok toaŋgasim weme am ekŋenaŋ ekti zewien, “Nemba pito ilak gakip.”
MAR 9:27 Kegok zeme Zisasiyaŋ nemba betnanen atamti mwat onzempeme tage.
MAR 9:28 Kegok mti Zisasiyaŋ mkaen mowepme nembaŋane ekŋenaŋ keyegak moti ilinak etaŋ tati yaŋkwesiwien, “Kwilekiyet nin we bekanaŋ ke mâbâgat olapmann bep?”
MAR 9:29 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “We bekanaŋ ekŋen keboŋ ke belak ŋep ku indamâbâgalen dundundumak tati ŋep indamâbâgalen.”
MAR 9:30 Zisasiyaŋ nembaŋane gakikiŋaŋgat zapatnaŋ ilinak diindondoyet nâŋge keyepmti ekŋenaŋ mka ke katipemti Galili msat tuŋgupmaset buzak buzak enzilimti mebien. Selen mepmambe Zisasiyaŋ nembaŋane zemzikat indamti zeye, “Angat Nemuŋaŋ neŋ maneti amgat belinan mopma ekŋenaŋ nome gakima nabewep. Yaŋ kasup tuk etaŋ tati ewe gilik zem wabap.”
MAR 9:32 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ zet ke yaŋaŋ ku weyaŋnâmâtâti yaŋkwesimti nâsâgât mbienaŋgut naman kiŋgati belak peme tage.
MAR 9:33 Ekŋenaŋ meti Kapaneam mkaen pataŋ zemti mka ŋengat motati Zisasiyaŋ nembaŋane indayaŋkwesimti zeye, “Selen daen in kwilekiyet tazenâmkopmo?”
MAR 9:34 Kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ selen daenen koti, “Kwiyaŋ ningat amobotnaŋ mambe?” Zemti zenâ zenâ tapmkopmambiengapmti zelinpiŋ buzak tabien.
MAR 9:35 Âpme Zisasiyaŋ mkaen koweyeyaŋ totati nembaŋane 12 ekŋengat zeme koondak tapme zeye, “An ŋenaŋ amobotnaŋ mamasâgât nâin beme egaŋ tototnaŋ penaŋ mamti am notnaŋ ekŋen sisiliŋ mulup mimindamti mambe.”
MAR 9:36 Kegok zemti nemba isikŋaŋ ŋen wati tuŋguwinan mwat ambetati zeye, “Nemba keboŋ kapi an ŋenaŋ nâgât mti gogot mpewe beme egaŋ neŋ gogot mnewe ma ŋenaŋ neŋ gogot mnewe beme An zemneme toban ek kegogak gogot msawe.”
MAR 9:38 Âpme Zânaŋ Zisasiyet zeye, “An zikat indanda, nin an ŋenaŋ gâgât kwidan kumti we bekanaŋ mâpeme ekti ninmak ku mamaingapmti zemkulumpenn.”
MAR 9:39 Kegok zeme nâmti Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋengat pigok diindoye, “In an ŋenaŋ nâgât kwitnnan kumti muluwaŋ tototnaŋ keboŋ mme ekti ku zemkulumpewep. An keboŋ keyaŋ sakwep eleŋ beleŋ bemti nin ku zemtalatndewe.
MAR 9:40 An ŋen mulupmnaŋgat ku zemtalatndewe ek ningat notn kegok nâmpewanup.
MAR 9:41 Neŋ pigok penaŋ zema nâit, in nâgât nembanne maipgapmti am ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ ŋen ma okowen tu etaŋ bemindame nimbep beme an ke tosaŋepiŋ belak penaŋ ku tabe bam maneti keyet tosaŋaŋ tiwe.
MAR 9:42 Am ŋenaŋ notnaŋ ŋen nâmkiŋpepeŋaŋ isikŋaŋ bugan tasain ek bekanaŋ mimiyet zet kelakŋaŋ mpeme bekanaŋ mbe beme an bekanaŋgat zet kelakŋaŋ mpewe ke bimanen nanzaŋ siput temaŋaŋ opempemti nembu keŋan âtâpeme towepme dolakŋaŋ bein mneti ekŋenaŋ kegok ku mme egaŋ belak tapmetneti Kawawaŋgalen zemdelaŋ zenze kanen dopmaŋ nukŋaŋ bekanaŋ penaŋ tiwe.
MAR 9:43 Sepem kegok tazingapmti bedi ŋenaŋ mama mimi bekananen gaik mesâgât mme eleŋgem pemane mebe. Geŋ mineti bedi zuzulak mmaneti teziŋ ŋandaŋ toti tewen zimti sek sindem tipeŋ mamambanikmagengat bedi eleŋgem pemane mepme bedi nembet dumaŋ maneti mama kanzizit tiwanik.
MAR 9:44 [‘Âk kegok ku mbanik beme teziŋ ŋandaŋ meti sambum kuluk kwilak mti gakikipiŋ sindem tipeŋ tipeŋak mamambanik ma tewaŋ kogogak gazime sindem tipeŋ mamambanik.’]
MAR 9:45 Ma geŋ sedaŋ mama mimi bekanaset gapmesâgât mme sedi nembet eleŋgem pemane mepme kaŋtaŋ kaŋtaŋ mamambanik. Mineti sedi zuzulak maneti teziŋ ŋandaŋ towebanigat sedi nembet eleŋgem pemti sedi nembet dumaŋ piyaŋ kaŋtaŋ kaŋtaŋ maneti mama kanzizit aikbanik.
MAR 9:46 [‘Âk kegok ku mbanik beme teziŋ ŋandaŋ meti sambum kuluk kwilak mti gakikipiŋ sindem tipeŋ tipeŋak mamambanik ma tewaŋ kogogak gazime sindem tipeŋ mamambanik.’]
MAR 9:47 Ma geŋ zikadi ŋenaŋ mama mimi bekanaset gapmesâgât mbe beme geŋ kwenzempemane mebe. Mineti geŋ zikadi ilindiŋ maneti teziŋ ŋandaŋ towebanikgat kwenzempemane mebe.
MAR 9:48 Âk kegok ku mbanik beme teziŋ ŋandaŋ meti sambum kuluk kwilak mti gakikipiŋ sindem tipeŋ tipeŋak mamambanik ma tewaŋ kogogak gazime sindem tipeŋ mamambanik.
MAR 9:49 Neŋ geŋmak tususu mimiyet zetik mban keyet katnaŋ ku mambanik beme neŋ katikgema teziŋ ŋandaŋgat zapat bewanik.
MAR 9:50 Dalaŋ ke tikŋaŋ keyaŋgut dalaŋgat tikŋaŋ delaŋ zeme amnaŋ selen mulati maimmak kolip keboŋ. Kogogapm in dalaŋ nemboŋ keyet tikŋaŋin kwesiŋ tatagat nâmti in keŋin dolakŋaŋ tapme nolinmak keŋ kwep bemti keŋ sewakŋaŋ palen mamambep.”
MAR 10:1 Âpme Zisasiyaŋ mka ke naman katipemti Zudia msaleset meti Zodan tu nembet daen mepme am sambeyaŋ ewe koondakme manzemzikat indamtan, kegogagapm Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom zikat indamiŋge.
MAR 10:2 Tadiindome Palisi an notnaŋaŋ koti, “Zisas tetipemann egaŋ zet ŋen zemyuŋgume ekti wati zelen mepesenup,” zemti kapigok yaŋkwesiwien, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ asekpepeyelen Mosesiyelen zii zelen set ŋen tazin ma yek?”
MAR 10:3 Zeme Zisasiyaŋ naman dopmaŋ yaŋkwesisiyegak kapigok indayaŋkwesiye, “Mosesiyaŋ awembiŋ kalalaŋgat zigok zeye?”
MAR 10:4 Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ asekpemti zemâtâtât papia kumsame mebegat Mosesiyaŋ ŋep mimiyelen zeye.”
MAR 10:5 Kegok zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem indaye, “In keŋ katik mbiengapmti Mosesiyaŋ nâmindamti zii zet ke kumindaye wa ke Kawawaŋgalen ŋoktik penaŋ yek.
MAR 10:6 Kawawaŋaŋ yaŋbemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mge kan keyet egaŋ an ma imbi betnaŋaŋ penaŋ miideye.
MAR 10:7 Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen kapigok zein, ‘An ŋenaŋ imbiŋaŋ wazin beme egaŋ mambipmaŋ katiidemti egelaŋ keŋit segit pepep bemalu kwep beme mambalup.
MAR 10:9 Kawawaŋaŋ animbi kapi tusum idendeŋaŋgapmti ilit ma am ŋenaŋ kileŋ ku kalaŋidewe.’”
MAR 10:10 Mkaen motati nembaŋane ekŋenaŋ zet keyet yaŋaŋ nânâyet yaŋkwesiwien.
MAR 10:11 Yaŋkwesime egaŋ yaŋaŋ pigok diindoye, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ asekpemti an ŋengat imbiŋaŋ menzem wabe beme yom mbe.
MAR 10:12 Ma imbi ŋenaŋ apmaŋ asekpemti imbi ŋengat apmaŋ menzemwabe beme egaŋ awembiŋ mama ke kalaŋti yom tiwe.”
MAR 10:13 Âpme am ekŋenaŋ nembaŋine Zisasiyaŋ indati mebegat indatim kopme Zisasiyet nembaŋane ekŋenaŋ nemba isikŋaŋ ekŋengat nâme tototnaŋ beme Zisasiyaŋ ku indati mebegat zemkulumindewien.
MAR 10:14 Kegok tapmme Zisasiyaŋ indikti nâme ŋep ku beme zeye, “Kululuŋen gwaen mama katikŋanen amnaŋ nemba ekŋen keboŋ bemti mebegat zenzeŋaŋgapmti nemba zemkulumindendepiŋ katiindeme neŋmagen kolit.
MAR 10:15 Neŋ penaŋ zema nâit, an ŋenaŋ nemba isisikŋaŋ ekŋenok bemti zet nâme penaŋ penaŋ etaŋ beme yaŋkwesim giŋgiŋ ku mamip. Keyet katnan yaŋkwesi yaŋkwesi mimipiŋ. Belak etaŋ nâmkiŋpewe beme ekŋen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan meti masâip.”
MAR 10:16 Kogok diindomti nemba kwep kwep ekmagen kopme indambetati popop kumindemambe betnaŋ ŋokŋinan bemti Kawawaŋaŋ indamukulem mimindendeyet zemgwatnaŋ mge.
MAR 10:17 Âpme Zisasiyaŋ mka ke katipemti tapmepme an mânep milawatnaŋ temaŋ keyaŋ ekti windembem kot Zisasiyet nâme mobotnaŋ beme pedondom samti yaŋkwesiye, “An zikat indanda dolakŋaŋ, neŋ zigok penaŋ mti mama kanzizit ke tiwap?”
MAR 10:18 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem dunduye, “Geŋ nâgât ‘An zikat indanda dolakŋaŋ,’ zenik. Zet keyet yaŋaŋ ŋep nâmdelaŋ zemti zenik? Kawawaŋ kwewaŋ dolakŋaŋ.
MAR 10:19 Geŋ Mosesiyelen zii zet kapigok tazin ke nânik, ‘Kasa ku kuwanik, imbimak sek kileŋ ku mambanik ma kambu ku tiwanik, zet dâsuki ku zewanik ma amgalen milawat notnaŋ kileŋ ku omenzaŋ tiwanik, ma geŋ mambipdineyet kandaŋidan meti zet nânâŋ mambanik.’”
MAR 10:20 Zeme an keyaŋ zeye, “An zikat indanda, kwitnaŋ kwitnaŋ zenik ke nemba isikŋanenak baenen yaŋbemti maŋgawepumkwalap.”
MAR 10:21 Zeme Zisasiyaŋ ekti nâmtikŋaŋ mpemti zeye, “Geŋ kwileki ŋen ewe mimiyelen tagain. Geŋ gilik zem mkandan meti milawadi sambe tazin ke kalaŋ kumti am bekopsat indamâpmane delaŋ zeme kopmane neŋmak meselup. Âpme keyet dopmaŋ maneti kululuŋen gwaen tiwanik.”
MAR 10:22 Zisasiyaŋ kok zeme egaŋ mânep milawatnaŋ temaŋgapm nâpeme mekwapme belak zetnepiŋ kusum tati kembeŋ palen mege.
MAR 10:23 Mepme Zisasiyaŋ nembaŋane guluk gilik zem meindik koindik mti zeye. “Am mânep milawalin temaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keŋan mebegalen e kwindendeŋaŋ temaŋ penaŋ.”
MAR 10:24 Zeme nemba ekŋenaŋ zet ke nâmti nâmtemtem penaŋ mme Zisasiyaŋ ewe pigok diindoye, “Nembanne kululuŋen gwaen mama katikŋanen mebegalen set ke nukŋaŋ penaŋ.
MAR 10:25 Bo temaŋaŋ buŋi aimboŋaŋ isikŋanen ŋep ku modak. Yek penaŋ. Sepem kegogak am mânep milawalinmagaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan maip ekŋenmak tususuyelen nâmnukŋaŋ penaŋ mamip.”
MAR 10:26 Kegok zeme ekŋenaŋ nâmtemtem temaŋ mti zewien, “Kok zenik beme kwiyaŋ mama kanzizit ŋep tiwe?”
MAR 10:27 Zeme Zisasiyaŋ indikmototi zeye, “Mânep milawalaŋ set bekekme am Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan maip ke ku tusuwep yaŋgut Kawawaŋaŋ am ekŋen keyet keŋin mim eleŋ belaŋ beme mama kanzizit ke ŋep tiwep.”
MAR 10:28 Zeme Pitayaŋ zet ke nâmti Zisasiyet pigok dunduye, “Nânik, nin kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bamkumpemann delaŋ zeme geŋmagen kobenn.”
MAR 10:29 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Neŋ penaŋ sukwep zema nâmbak, am ŋenaŋ nâgât ma Zet Zapat Dolakŋaŋgapmti mkaŋaŋ ma dapmeniŋaŋ ma ipmamnotnane ma mambipmane ma nemunnambaŋane ma msatnaŋ mee pi katipe mâbe beme
MAR 10:30 Kawawaŋaŋ egat tosaŋaŋ 100 ewe tusum sawe. Pien msalen msat, mka ma dapmeniŋaŋ ma ipmaŋ ma mamaŋ bipmaŋ ma nemunambaŋaŋ ma mâmulupmaŋ mee pi omba samâbe. Âpme msalen kapi nâgât zet zapatn mti mame amnaŋ keyet pepetnaŋ mti sisipeŋpeŋ mpeme ola olat palen mambe keyet penaŋaŋ mama kanzizit titiyet kanaŋ daŋgoween kan keyet egaŋ mama kanzizit keyet toŋaŋ bemtabe.
MAR 10:31 Apme an ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ alak pigogat mmoti, ‘Neŋ ŋep talap,’ tazein beme egaŋ bamgat tototnaŋ bewe. Ma ŋenaŋ alak tototnaŋ tapmain beme egaŋ bamgat mobotnaŋ bewe.”
MAR 10:32 Zisasiyaŋ ŋeŋaŋ bemindame meti met set tuŋgupman tati Zisasiyaŋ Zelusalem mkaen mopme kwitnaŋ kwitnaŋ msawep keyet zet zapatnaŋ nembaŋane ma am notnaŋ zet zapat mimindame ekŋenaŋ nâmtemtem mti kiŋgagat palen Zisas mâti Zelusalem mkaen mosâgât mobien.
MAR 10:33 Mopmambe Zisasiyaŋ zeye, “In nâip, nin Zelusalem mkaen mosâgât tapmotnup. Âpme kan keyet Angat Nemuŋaŋ neŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ zemnome Zuda am maŋgaengatnaŋ ku sokbembeŋaŋ ekŋengalen belen mopma ekŋenaŋ tetepulet mnamti sindiwaŋ nawitikti sindem temaŋ nameti nome gakima met nabewep yaŋgut kasup tuk etaŋ tati naman ewe gilik zem wabap.”
MAR 10:35 Âpme Zebedi nemulatnenet Zemsmak Zân egelaŋ Zisasmagen meti zewun, “An zikat indanda, nit geŋ kwileki ŋen minndandayet nâmti gayaŋkwesisâpmilup.”
MAR 10:36 Zemalu Zisasiyaŋ idayaŋkwesiye, “An zut, neŋ pe kwileki miidandayet nâmti kotazelup?”
MAR 10:37 Idayaŋkwesime egelaŋ dopmaŋ kapigok zewun, “Geŋ bam Amobotnaŋ mundumdanen tabanigen nit nâmndemane ŋenaŋ gâgât sukwakalakdi penaset ma ŋenaŋ alomeset tabalup.”
MAR 10:38 Zemalu Zisasiyaŋ pigok diidoye, “It zet keyet yaŋaŋ kandati kegok yaŋkwesilup. Neŋ amnaŋ sindem nawep ke okowen tu akŋaŋmak nemboŋ bemname nimbap. Ke it ŋep nimbalup? Ma sindem tiwawen amnaŋ tu zulutnewepnok ke it kegogak ŋep zulubalup?”
MAR 10:39 Âpme egelaŋ egat zewun, “Nit ŋep mbalup.” Zemalu Zisasiyaŋ pigok diidoye, “Neŋ tu okop nimbawen keyegak it ŋep nimbalup ma neŋ tu zulubawen keyegak it ŋep zulubalup.
MAR 10:40 Keaŋgut neŋ sukwakalakŋ penaset ma alomeset tatagalen keyet zetnaŋ neŋ ŋep ku zesap e Kawawaŋaŋ ikŋaŋ mundum ke tatagat am kwi ombemindeye, ekŋen keyaŋ tabep.”
MAR 10:41 An zulaŋ Zisasiyet kegok zemalu nembaŋane notnaŋ ekŋenaŋ egegat nâme bekanaŋ beme ŋenzinziŋ miidame
MAR 10:42 Zisasiyaŋ ilinsakwep indazem tetime kot ondek tapme pigok diindoye, “Msat sambe ekŋengalen amobotnaŋ temaŋ ekŋenaŋ mulup aŋine mka kataŋ indem mepme mamti ekŋenaŋ am notnaŋ indadamuŋ mme maip in keyet yaŋaŋ ŋep nâip.
MAR 10:43 Set kaboŋ kapiyaŋ inmagen ku sokbewe. Inmagengatnaŋ an ŋenaŋ amobotnaŋ besât mbe beme egaŋ am tototnaŋ notnaŋ ekŋengat sisiliŋ mulup mimi an bewe.
MAR 10:44 Ma inmagengatnan an ŋenaŋ ŋeŋaŋ mamayelen nâmti notnane ekŋengat kandaŋinan mamti am sisiliŋ mulup etaŋ tosaŋinpiŋ mamip keyet kataŋ miindawep.
MAR 10:45 Neŋ Angat Nemuŋaŋ amnaŋ neŋ napmukulem mneme mamayet nâmti ku koban. Neŋ nen am notnaŋ indamukulem mimindemti neŋ nanaŋgat mamann ke ketalasimti am yomengatnaŋ kwitim indatimti mama kanzizit indandayet nâmti toban.”
MAR 10:46 Âpme Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ Zeliko mka sebempemti mepme am sambeyaŋ baminan indamâti mebien. Âpme Timeasiyet nemuŋaŋ Batimeas ek zikatnaŋ beŋaŋaŋ set ganzenan ke mepeme totati mânep milawatgat am mawekum indamtan.
MAR 10:47 Yaŋ am notnaŋaŋ “Zisas Nasalet mkaengatnaŋaŋ takozin,” zeme nâmti ŋagak palen zemsu zemsu mti zeye, “Zisas, geŋ Dewitgat sokŋaŋaŋ nâgât kembeŋ mi!”
MAR 10:48 Egaŋ kegok ŋagak mtasume am notnaŋ ekŋenaŋ, “Buzak tat,” zemti zemkulumpewienaŋgut egaŋ ewe ŋagak temaŋ msumti zeye, “Zisas, geŋ Dewitgat sokŋaŋaŋ nâgât kembeŋ mi!”
MAR 10:49 An zikat beŋ keyaŋ kwizet takume Zisasiyaŋ nâmti set tuŋgupman ke metati zeye, “An ke zeme neŋmagen pien wakolit!” Zeme am ekŋenaŋ egat kwizet kumti zewien, “Batimeas, Zisasiyaŋ gâgât tazeingat oloŋen palen wati daen ekmagen met!”
MAR 10:50 Zeme egaŋ zet ke nâmti tâgâ melakanduŋaŋ sakwep gaipeme toweme belaŋ bemti Zisasmagen mesât pumpem pumpem mege.
MAR 10:51 Mepme Zisasiyaŋ yaŋkwesiye, “Neŋ geŋ kwileki penaŋ mgaŋgayelen nâmti tazenik?” Yaŋkwesime an zikatnaŋ beŋaŋ keyaŋ zeye, “An zikat indanda, geŋ zikatn weyaŋnemane eegalen nâmti tazeyap.”
MAR 10:52 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Nâmkiŋpependaŋgat penaŋaŋ zikadi alik beme ekti mesenik.” Zeme keyegak zikatnaŋ alik beme ekmâtâti Zisas mâti mege.
MAR 11:1 Zisas nembaŋane ekŋenaŋ Zelusalem mka teman sokŋanik moti Betpasi ma Betani mka zut Olip kalaŋan tazin ke mopataŋ zemti Zisasiyaŋ nemba zut zemidemti zeye, “It mkaen kainde mot pataŋ zenzeŋak ekmalu doŋki nembaŋaŋ ŋen tegaŋ opempepeŋaŋ am ŋenaŋ dukŋan ŋen ewe ku mamaŋaŋ ke tapme ekti kwalet mti koselup.
MAR 11:3 Metakwaletnepemalu an ŋenaŋ, ‘It zigok msâgât takwalelup?’ idayaŋkwesime an keyet kapigok zeselup, ‘Amobotnaŋaŋ kapi mmet samalu egaŋ mmaneti naman sakwep ewe mkoti mundumanak gilik zem opempepeyet zeme kot takwalelup.’ Kegok zemalu egaŋ nâmideme kwalet mti koselup.”
MAR 11:4 Kegok zeme nemba zut egelaŋ meti doŋki nembaŋaŋ tegaŋ mka set keyet solonan opempepeŋaŋ tapme ekti metakwalepmalu
MAR 11:5 am notnaŋ sokŋan tabienaŋ idikti zewien, “It kuwiekiyet doŋki nembaŋaŋgat tekŋaŋ ke takwalelup?”
MAR 11:6 Zeme egelaŋ Zisasiyaŋ zet zemideye keyet kataŋ zemalu nâmideme egelaŋ tekŋaŋ
MAR 11:7 kwaleti Zisasmagen mmeti melakanduŋit gulumti doŋki bisetnaŋ palen bempemalu Zisasiyaŋ keyet palen mototati
MAR 11:8 Zelusalem mka teman mopme am sambe penaŋaŋ melakanduŋin ma notnaŋ ekŋenaŋ tep belak set ganzenan tapmege bee mutumti siŋsasatnaŋ melesiŋ kot selen yeŋgemebien.
MAR 11:9 Mti bembuluŋ meti ŋagak ma kwisak temaŋ mti zewien, “Kot ndapmukulem mti ndaŋgalaŋ nde! An kapi Amobotnaŋmagengatnaŋ ndamukulem minndesâgât kozingapmti kopme kwizet buŋamaŋ mwati sesewatpene.
MAR 11:10 Yeŋsokŋ Dewit egaŋ am indadamuŋ mme dolakŋaŋ mambien. Keyet kataŋ an kapiyaŋ nin kot ndamukulem minndemti aŋgalaŋndesâgât kozingat kopme oloŋen mti sesewatpene!”
MAR 11:11 Kegok mpeme egaŋ Zelusalem mkaen Zuda am ekŋengalen sesewat mka temaŋ keyet keŋan moti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bempeme wemege ke tokwati ekmâge. Mti ke manepeme msat gasi penaŋ beyeyepm nembaŋane 12 indatime Zelusalem mka katipemti Betani mkaen mebien.
MAR 11:12 Mewembienaŋ mseŋan ewe gilik zem Zelusalem mka temanenak kosât koti Zisasiyaŋ meuyet penaŋ mge.
MAR 11:13 Mti ekpeme mepme tep kwitnaŋ pik ŋen sinaŋ kundumaŋ temaŋ tapme ekti, “Wa katnaŋ ŋen tazinaŋ mâtâti nsap,” zemti met timapme beye. Pik katnaŋ eliligalen kanaŋ ewe ku beye.
MAR 11:14 Zisasiyaŋ pik tepmaŋgat zet kapigok zeye “Am ŋenaŋ gâgât kadi ŋen ewe ku nimbe.” Kegok zeme nembaŋane nâmbien.
MAR 11:15 Kegok zeme ekŋenaŋ Zelusalem mkaen meti Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan mepmoti ekme amnaŋ kwaweti sâpe sâpe bumbuyet age ma mânep bemkwiti kwiti tapmme indikti egaŋ mânep mundum âtât peme kutume age mundumaŋ setnaŋ ke mâtâtindemâpme kwawepmâbien.
MAR 11:16 Kegok mti muluwaŋ keboŋ ke sesewat mka temanen ewe kwitnaŋ kwitnaŋ timet timkot mimiyelen zemkulumindeye.
MAR 11:17 Mti zet kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ ŋen kapigok mimiŋaŋ tazin, ‘Nâlen mkannan am msat sambeyaŋ kwaweti dundundu mulup mbep!’ Âpme in naman mka kapi mme, ‘Am kambu titi ekŋengalen mkanok tabein.’”
MAR 11:18 Zisasiyaŋ kegok mme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ ŋeŋin zime set ŋen aikti Zisas kume gakikiyelen nâmbien. Keyaŋgut am sambeyaŋ Zisasiyet zetnaŋgat nâme mobotnaŋ mambemtangapmti kiŋgati belak peme tage.
MAR 11:19 Âpme Zisasmak nembaŋane ilinsakwep ke manepeme tambusâgât tapmme ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋ katipemti Betani mkaenegak gilik zem mebien.
MAR 11:20 Mewembienaŋ msame tambuŋan gilik zem koti ekme pik tep piwan memuŋaŋ penaŋ bem tapme ekti
MAR 11:21 Pitayaŋ Zisasiyaŋ zet zeye ke otnâmti zeye, “An zikat indanda, geŋ saŋenen pik tep saik kumpemanan piwan memuŋaŋ bem tazingat ekbak!”
MAR 11:22 Âpme Zisasiyaŋ dopmaŋ kapigok gilik zem indaye, “Neŋ zet penaŋ zema nâit, inmagengatnaŋ ŋenaŋ keŋ zutpiŋ Kawawaŋgat nâmkiŋpewe beme nukŋaŋ notnaŋ kalaŋ nemboŋ keyet kapigok zewe, ‘Geŋ epeemti nembuen towet,’ zemti zetnnaŋgat penaŋaŋ sokbembeyet zemti keŋ zutpiŋ tati dunduwe beme nukŋaŋ kalaŋnemboŋ keyaŋ ŋep etumti nembuen metowebe.
MAR 11:24 Neŋ ingat pigok penaŋ zema nâit, in nâmkiŋpepe kaliŋaŋ mti kwitnaŋ kwitnaŋ ke penaŋ sokbemindandayelen e nâmkatikbemti dunduwewen ŋep sokbemindawe.
MAR 11:25 Âpme geŋ dundusât mbanik kan keyet am ŋenmak kalalaŋit tazin beme yomaŋ ke katikpewanik. Katikpemane Kawawaŋ kululuŋen main egaŋ kegogak gâlen yomdi katikpewe.
MAR 11:26 Âk geŋ an ŋenmak yomit tazin ke ku katikpewanik beme Bipdi kululuŋen main egaŋ kegogak gâlen yomdi ku katipewe.”
MAR 11:27 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme ekŋenaŋ naman Zelusalem mkaen ewe mesâgât mebien. Meti Zisasiyaŋ ewe sesewat mka temanen moti tatokwapme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ma sesewat mka temaŋgalen damuŋ notnaŋ ekŋenaŋ ekmagen kot ondekti yaŋkwesiwien, “Geŋ kwiyaŋ nâmgemti zemgeme kot am sesewat mkaen indamâtnak ma muluwaŋ mamanamaŋ notnaŋ mamnik? Keyet yaŋaŋ zemane nâne.”
MAR 11:29 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok diindoye, “Neŋ ŋeŋaŋ yaŋkwesisi ŋen yaŋkwesima in keyet dopmaŋ ŋeŋaŋ gilik zem nameŋgut neŋ kwiyaŋ nâmneme muluwaŋ mamanamaŋ mamiap keyet yaŋaŋ kegogak zema nâseip.”
MAR 11:30 Zemti pigok indayaŋkwesiye, “Zân tu zululut an egaŋ mulup mam ke Kawawaŋmagengatnan ma ammagengatnan timam ze zeme nâmbi?”
MAR 11:31 Kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Nin ‘Zânaŋ mulup Kawawaŋaŋ saye,’ zesenup beme egaŋ zesem, ‘Âpme kwilekiyet in egat zetnaŋ ku manâmkiŋpeip?’ dindosem.
MAR 11:32 Ma nin, ‘Ammagengatnan timti mamm,’ zesenup beme naman am sambeyaŋ, ‘Egat nâme golaŋ zenze an mobotnaŋ temaŋ,’ manzeip keyepmti zet ke nâmti ndoseipmagen zemti kiŋgati peme tage.”
MAR 11:33 Mti Zisasiyet zewien, “Nin egat yaŋaŋ ku nânup.” Zeme Zisasiyaŋ zeye, “In egat yaŋaŋ ku nâip keyepmti neŋ kwiyaŋ nâmneme mulup kapi mamiap keyet yaŋaŋ e kegogak ku diindosap.”
MAR 12:1 Zisasiyaŋ Zuda am ma ŋeŋaŋine ekŋengat bemzenze zet ŋen pigok diindoye, “An ŋenaŋ wain mulup mti kimbatnaŋ tokwat bembuluŋti peye. Mti wain katnaŋ misikme tuŋaŋ bembeyet nâmti mundumaŋ simenaŋ weyaŋ taimpemti mka teepmaŋ beŋan walatpemti an ŋenaŋ mka keyet dukŋan gwaen tati mulup ke ekdamuŋ mimiyet walage. Mulup ke mmâpme delaŋ zeme an notnaŋ ekŋengat belinan bemti an ekŋen keyaŋ damuŋ mme mânep keyetnaŋ mme kwapme butnaŋ ilinaŋgat timti butnaŋ ikŋaŋgat masam kwakwagat zemindemti ikŋaŋ msat ŋenŋaset mege.
MAR 12:2 Yaŋ met maneti peme wain penaŋ mâtâtâgalen kanaŋ beme mulup toŋaŋaŋ mulup anaŋ ŋen zempeme mulup mammtemien ekŋenmagen meti katnaŋ notnaŋ timti met sasayelen nâmti zempeme mege.
MAR 12:3 Mulup an keyaŋ mepataŋ zeme mulup damuŋ ekŋenaŋ atamti omba penaŋ witikne witikne peme weme zempeme gilik zem belak etaŋ mege.
MAR 12:4 Mepme ekti mulup toŋaŋaŋ mulup an ŋen ewe zempeme mepataŋ zeme mulup an ekŋenaŋ atam tati tep pemaŋaŋ ŋokŋaŋ somti sakambuk samti ku mâpme belak gilik ze mege.
MAR 12:5 Mepme ekti egaŋ ewe tusumti mulup an ŋen zempeme kopme ekŋenaŋ penaŋ kume gakiye. Gakime mulup toŋaŋaŋ mulup an sambe ewe zemindeme kopme notnaŋ penaŋ indome gakime notnaŋ belak indom peyak peyak mamtemien.
MAR 12:6 Indomwalet mme delaŋ zeme ikŋaŋgat nemuŋaŋ kwep etaŋ ek tikŋaŋ nâmpeme mamtan egaŋ igak tage. Tapme bam pigok nâmti nemuŋaŋ penaŋ ke zempeme mege, ‘Neŋ nanaŋgat nemun penaŋ kapi zempema mesemnen egat nâme mobotnaŋ beme zetnaŋ gawepuwep.’
MAR 12:7 Nâmti zempeme mepme mulup damuŋ mamtemien ekŋenaŋ nembaŋaŋ penaŋ ke kopme ekti ilinak zenâ zenâ mti zewien, ‘Maneti bam nemuŋaŋ penaŋ kapiyaŋ mulup kapi toŋaŋ beweyet kame nin kumann gakime mulup pi ningat bewe.’
MAR 12:8 Kegok zemti ekŋenaŋ atamti kume gakime sekŋaŋ mandamti paset zupman baen met peme weŋge.
MAR 12:9 Âpme mulup toŋaŋ keyaŋ bam koti am ekŋen ke zigok penaŋ mimindawe? Egaŋ koti an ekŋen ke indome gakimâpme naman mulup ke an notnaŋ ŋen indame ekŋenaŋ damuŋ mbep.
MAR 12:10 In Kawawaŋgalen zet itnaŋaŋ zet ŋen kapigok kukuŋaŋ tazin ke in nâip, ‘Mka walalat ekŋenaŋ tepum ektalati belakŋan peme meweŋgeyaŋ tepum keyaŋ alak sutneteman peme kwatageyaŋ kaliŋaŋ penaŋ bemtazin.
MAR 12:11 Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ke mme sokbeyeyepmti nin ke ekmann dolakŋaŋ penaŋ bein.’”
MAR 12:12 Zisasiyaŋ zet kegok diindome nâmti an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ ekŋenaŋ, “Bemzenze zet ke ningat zein,” kegok nâmâtâti ŋeŋin zime atamti zemkukuyelen nâmbienaŋgut am sambeyaŋ zetnaŋ zeme tatnâmambien ekŋen keyet kiŋgati peme tage.
MAR 12:13 Âpme Palisi ŋeŋaŋ ma Elotgalen mulup an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ mulup anŋin notnaŋ zemindeme Zisasi met tetipeme, “Egaŋ zet ŋen zemyuŋgume ekti met zemkusenup,” zemti zemindeme mebien.
MAR 12:14 Meti Zisasiyet zet kelakŋaŋ kapigok msawien, “An zikat indanda, nin nânuwen gâlen zedi ma mzikat indandandi esemteŋ penaŋ mamkawaŋ benik. Nin nânuwen am kwilinmak ma am kwilinpiŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ sakam kwep mammkawaŋ bemindenik. Yaŋgut geŋ zet penaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ amnaŋ mama mimi zigok tatagalen ke mammkawaŋ bemindenik. Keyepmti zemane nâne, ningalen zii zelaŋ zeinen nin mânep takis Loma gapman sasayelen ma yek?”
MAR 12:15 “Nin ek takis mânep ŋep sawanup ma ku sawanup? Ze zemane nâne.” Zeme Zisasiyaŋ dâsukiŋinaŋgat yaŋaŋ nâmâtâti zeye, “Eneyet neŋ tatetineip? In mânep kasetnaŋ ŋen mkopme ekbi.”
MAR 12:16 Zeme ekŋenaŋ mânep kasetnaŋ ŋen mkosame ekti indayaŋkwesiye, “Mânep palen an zimosetnaŋ ma kwitnaŋ kwiyelen kumpepeŋaŋ?” Kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Loma gapmangalen amobotnaŋ kwitnaŋ Sisa egat weŋaŋmak kwitnaŋaŋ tazin.”
MAR 12:17 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Ele, kwitnaŋ kwitnaŋ amobotnaŋ Sisayet weŋaŋ tatatnaŋ beme ek sawep ma am in Kawawaŋ ikŋaŋgalen bet muluwaŋ keyepmti in ikŋaŋgat zapat mait.” Kegok diindome ekŋenaŋ zetnaŋgat nâmtemtem mpemti peme tapme belak mepmâbien.
MAR 12:18 Âpme Sadusi ekŋenaŋ am gakikiengatnan wawat ku tazin manzemtemien keyepmti an ekŋen keyaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesiwien, “An zikat indanda, Mosesiyaŋ zii zelen zet meluwaŋ kapigok minndaye, ‘An ŋenaŋ imbi wati nembaŋaŋ ŋen sokbembepiŋ mme an keyaŋ gakiwe beme meniŋaŋaŋ imbi kwambetnaŋ ke wati datnaŋgat mundumaŋ alikŋaŋ ŋen mme sokbewe.’
MAR 12:20 Âpme an yaŋkogili 7 kegok mamtemien. Maneti yuŋinaŋ imbi ŋeŋaŋ wage. Wat maneti nembaŋapiŋ gakiye.
MAR 12:21 Gakime muŋaŋaŋ toti imbi keyegak wati nembaŋapiŋ maneti gakiye. Gakime gwalaŋ kegogak wage.
MAR 12:22 Mti an 7 ekŋen piwan imbi kwep ke wati nembaŋinpiŋ belak etaŋ gakimâbien. Yaŋ maneti ekŋengalen imbi kwambet keyaŋ kegogak gakiye.
MAR 12:23 An yaŋkwep 7 ekŋenaŋ imbi kwep ke wabiengapmti gakikiengatnan wawat kanen imbi ke an kwiyet imbiŋaŋ bewe?”
MAR 12:24 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In Kawawaŋgalen winde ma egalen zetnaŋ ku weyaŋ manâmâtâlipgapmti zet ke zemyuŋguip.
MAR 12:25 An ma imbi gakikiengatnan gilik zemwabewen awembiŋ mama ewe ku mambep. Belak Kawawaŋgalen ensel kululuŋen talip keboŋ etaŋ bemti mambep.
MAR 12:26 In gakikiengatnan wawat ku tazin manzeip âpme Mosesiyaŋ didik kunduman tep tazime ke ekti tapme Kawawaŋaŋ zapat dundume nâmti egaŋ zapat meluwaŋ mge ke maiŋti manâmâtâlip. Kawawaŋaŋ Mosesiyet kapigok zeye, ‘Neŋ alak kapiyet Abalaamgalen Kawawaŋ ma Aisakgalen Kawawaŋ ma Zekopgalen Kawawaŋ.’
MAR 12:27 Keyepmti neŋ ingat pigok zema nâit. Kawawaŋaŋ zet ke yaŋaŋ kapigogapmti zeye, ‘Ek am gaki meti mama kanzizit mamaip ekŋengalen Kawawaŋ wa ek am gakiki katikŋaŋ maŋgakip ekŋengalen Kawawaŋ yek. In zet ke manâmyuŋguip!’”
MAR 12:28 Âpme zii zet zikat indanda an ŋenaŋ keyak tati ekme Zisasiyaŋ Sadusi ekŋenmak zenâ zenâ mti yaŋkwesisiŋinaŋgat yaŋaŋ dolakŋaŋ tagilik zemindame egaŋ nâmti Zisasmagen meti yaŋkwesiye, “Zii zet ziboŋaŋ notnaŋ sambe bee silim indemti ŋotekŋaŋ penaŋ bein?”
MAR 12:29 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem zeye, “Zii zet sambeyet ŋotekŋaŋ kwep kapiyaŋ bein, ‘Islael am in nâit, Amobotnaŋ ek kwewetaŋaŋ ningalen Kawawaŋŋ bein.
MAR 12:30 Keyepmti in Kawawaŋgat gogot mpemti keŋinmak weŋin ma ŋoktikŋinmak windeŋin bee kataŋ egat ketalasim samâbep.’
MAR 12:31 Zii zet keyet kandaŋan zet notnaŋ ŋen kapigok tazin, ‘Gitaŋgat maŋgembein keyet kataŋ am notnaŋ ekŋengat gogot mbanik.’ Zii zet ŋenaŋ eget zut kapi ku sebemidein.”
MAR 12:32 Zeme zii zet zikat indanda an keyaŋ nâmti Zisasiyet pigok zeye, “An zikat indanda, geŋ ŋep penaŋ zenik, ‘Amobotnaŋ e Kawawaŋ kwewetaŋ egat baman ŋen ewe ku tazin.
MAR 12:33 Keyepmti am ŋenaŋ Kawawaŋgat gogot mpemti keŋaŋmak ŋoktikŋaŋ ma windeŋaŋ egat etaŋ sawe.’ Mti ikŋaŋgat manâin keyet kataŋ am notnaŋ ekŋengat keŋaŋ bewe beme sâpe sâpe bumbu ma Kawawaŋgat taolet bembe set ke sebem pemâbe.”
MAR 12:34 Zii zet zikat indanda an keyaŋ yaŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ zeme nâmti Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ ilak Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke titiyelen sokŋanik penaŋ kodik.” Zet esemteŋ kegok zemti selin bekekme ekŋenaŋ yaŋkwesisi ŋen ewe yaŋkwesisiyet olapme beme peme tapme mebien.
MAR 12:35 Zisasiyaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ ke tati zet zapat tadiindoneti ekŋen kapigok indayaŋkwesiye, “Ingalen zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ Kilais ek Dewitgat iŋsokŋaŋaŋ bam kobe manzeiwaŋgut
MAR 12:36 eweŋan Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ zet kapi amobotnaŋ Dewit zem same Dewilaŋ pigok zemkawaŋ beye, ‘Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ nâgât Amobotnaŋŋ Kilaisiyet pigok zeye, “Geŋ Amobotnaŋgat kot betn penaneset totati windendi temaŋ timti tabanik. Âpme neŋ gapmukulem mma geŋ kasandine sambe ekŋen windeŋin mtoindewanik.”’
MAR 12:37 Dewilaŋ ikŋaŋ Kilaisiyet ‘Amobotnaŋŋ’ zeye keyepmti zigoset Kilaisiyaŋ naman Dewitgat iŋsokŋaŋ bein etaŋ? Ke penaŋ neŋ Dewitgat alikŋaŋmagen sokbewan yaŋgut neŋ Kawawaŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ kogogapm Dewilaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen kuyeen ke nâgât ‘Amobotnaŋŋ,’ zeye eneyet neŋ Kawawaŋaŋ zemnemetot amgat yomgat dopmaŋ gakikiyet toban.” Zisasiyaŋ kok zeme am sambe penaŋ tabienaŋ zetnaŋ nâmtikŋaŋ mbien.
MAR 12:38 Âpme Zisasiyaŋ am sambe tazemzikat indammetneti pigok zeye, “In an zii zet zikat indanda ekŋengalen ŋoktik mgasik ke ku mâti mbep. Ekŋenaŋ melakandu teepmaŋ gwaen biminaŋgatnan baen selinan tot lapit mepme mamti ilinaŋgat nâme mobotnaŋ beme selen ma tambaŋgumen mame amnaŋ sekŋin moindendeyet etaŋ manâip.
MAR 12:39 Ekŋenaŋ sesewat mkaen amobotnaŋgalen mundumen ŋeŋaŋ gwaenen etaŋ mametalip. Ma ondedak temanen ekŋenaŋ meu ma soŋgom temaŋ indame niniyelen etaŋ manâip.
MAR 12:40 Ekŋenaŋ imbi kwambetgalen mânep milawat ma mkaŋin mee pi menzem timti indamâpme kileŋ mepme dundundu teepmaŋaŋ myuŋguŋguŋin beke mamim atanepeme amnaŋ ŋep ku eegalen mambein. Am ekŋen keboŋ ke maneti kan delaŋ zenze kanen Kawawaŋaŋ zem indomti tosaŋin bekanaŋ penaŋ mmoti indawe!”
MAR 12:41 Zisasiyaŋ sesewat mka temanen mânep pelep keyet sokŋanik tati ekme am sambeyaŋ mânep pelewen tabem mambien. Am sambe ekŋenaŋ mânewin temaŋ pelewen tapeme towepme
MAR 12:42 imbi kwambet bekopsat ŋenaŋ koti mânep ŋamaŋ isisikŋaŋ zut piwan peme pelewen towege.
MAR 12:43 Kegok mme Zisasiyaŋ ekti nembaŋaneyet zeme kopme pigok diindoye, “An ekŋen, neŋ penaŋ sukwep zema nâit. Imbi kwambet bekopsat kapiyaŋ mânep pelewen bep keyaŋ an imbi sambe notnaŋaŋ tewalaŋ beyo bee sebemindein.
MAR 12:44 Am mânep milawatmak notnaŋ ekŋenaŋ mânewin omba penaŋ tazinaŋgut butnaŋ bugan timti kot pelewen time towelep. Yaŋgut imbi kwambet bekopsat keyaŋ mânepmaŋ bugan tazin elak kopeme pelewen towepme delaŋ zein mkaŋanen daenen butnaŋ ŋen ewe ku tasain, yek penaŋ.”
MAR 13:1 Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ sesewat mka temanengatnan toti mepmambe Zisasiyet nembaŋaŋ ŋenaŋ sesewat mka temaŋ beke ektemtem mti zeye, “Wenaŋe naŋeye, an zikat indanda, gwa ekbak, nanzaŋ yaŋan tatat nemboŋ weyaŋti mka dolakŋaŋ walapepeŋaŋ gwa ekbak!”
MAR 13:2 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Geŋ nanzaŋaŋ mka temaŋ walalatnaŋ kapi alak ego ego mnik. Yaŋ maneti bamgat nanzaŋaŋ mundumin talip keyet kataŋ ku tabep. Kasa ekŋenaŋ kokume epeemti nanzaŋ igak kwep kwep lala bubuk mekobep.”
MAR 13:3 Kok zemti Zelusalem mka peme tapme meti Olip kalaŋan mosât mobien. Motati Pitamak Zems Zânmak Endulu ekŋenaŋ ilinak Zisasmagen meti zikalin Zelusalem mkaeset ekme topme Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Sesewat mka temanen daenen tati zet zenak ke kan zukŋan penaŋ sokbewe. Ma keyaŋ sokbesâgât tapmme menok zigogaŋ ŋeŋaŋ beme ekti nâmbanup kwitnaŋ kwitnaŋ gâgâegaŋ sokbembeyet zeye walak kapi sokbesâpm zewanup.”
MAR 13:5 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In weyaŋ eksem mambep. Mineti am notnaŋaŋ tetimindemti indatetimti mebepgat.
MAR 13:6 An notnaŋaŋ Zisasiyet kwitnaŋ belak mimyambumti kot an imbi notnaŋ tetimindemti zewep, ‘Neŋ Kilaisiyaŋ kolap!’
MAR 13:7 Ma msat butnan butnan kasa tawapmepme keyet buŋam zapatnaŋ nâwep ma kasa kwisak wekumepme keyet yayaŋ palen ku tabep. Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋaŋ ŋeŋaŋ sokbembeyet zeye yaŋgut msat kululuŋ kumasesegalen kan sakwep ku kobe.
MAR 13:8 Am maŋge kwewaŋ epeemti dopmaŋ mekum kokum mbep. Ma msat temanen amobotnaŋ zulaŋ wati âwalup. Ma msat kataŋ mâkinaŋ temaŋ mbe ma msat sambe meuyet kambeŋ temaŋ sokbemmebe. Kwitnaŋ kwitnaŋ ke imbiyaŋ nemba sokbesâpmme yaŋbemti sindem manâip keyet kataŋ sokbemmâbe.
MAR 13:9 Ekŋenaŋ belak kileŋ indatimti amobotnaŋ ekŋengalen ondedagen meti zet muluwen indewep ma Zuda ekŋengalen sesewat mkaen indatim moti sindiwaŋ indawitikbep keyet eksemambep. Ekŋenaŋ kogok mimindamti gapmangalen am ŋeŋaŋ notnaŋ ma amobotnaŋ temaŋ ekŋengat zikalinan met onzemindeme tati nâgât yaŋŋ zemâtâtât mulup mbep.
MAR 13:10 Kogok mme msat kataŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋaŋ ŋeŋaŋ am ilindiŋ bemindemeŋgut keyet sakŋan gwaenen msat kululuŋ asekbe.
MAR 13:11 Keyepmti am notnaŋ ekŋenaŋ indapmeti zem indomti mka katikŋan indesât mbep. Kan keyet in zet muluwen motati, ‘Pe zet zigok zesenup,’ zemti yayaŋ temaŋ penaŋ ku mbep. Kan keyet Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ zet keŋinanen bemindeme zewep.
MAR 13:12 Âpme datnaŋaŋ meniŋaŋ kume gakikiyet mezemdelaŋ zewep. Ma biwinaŋ nembaŋane kogogak indome gakikiyet mezemdelaŋ zemindewep. Ma nemba ekŋenaŋ mambiwine kasa mimindemti indome gakikiyet zemindowep.
MAR 13:13 In nâgât manâmkiŋpeipgapmti amnaŋ ingat nâme kaŋgaŋaŋ etaŋ bewe. Yaŋgut am ŋenaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ katikŋaŋ bemtapmetneti gakiwe beme kan delaŋ zenzeŋaŋ Kawawaŋaŋ an ke mama kanzizit sawe.
MAR 13:14 Golaŋ zenze an Danielaŋ meluwaŋ kapigok mge, In zet kapi maiŋti weyaŋ nâit, ‘Kwileki ŋen mamaŋaŋmak ma kiŋgagatnaŋmagaŋ Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen ku moti tatagalenaŋgut egaŋ mot ke tati indawalebeyet,’ in ke ekti am Zudia msalen mambewaŋ keyegak tapeŋ tati kunzuŋti kalaŋan mowebep.
MAR 13:15 Âpme am ŋenaŋ mka solonan tatneti gilik zem mka keŋan moti milawatnaŋ tiyap zemti tim yape yape mti kan ku walabe msalen keyegak tati kunzuŋ mebe.
MAR 13:16 Ma ŋenaŋ muluwen maneti gilik zem tâgâ melakanduŋaŋ msâgât mkaŋan ku mebe keyegak tapeŋ tati kunzuŋbe.
MAR 13:17 Imbi keŋmak ma imbi nembaŋin ewe okakŋaŋ nam manip bekakane ekŋen keboŋaŋ zigok penaŋ mbewe.
MAR 13:18 In kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋbeŋ ke map tâgâ keŋan ku indandayet nâmti Kawawaŋgat dundume egaŋ mteteyet sokbembeyet nâmindewe.
MAR 13:19 Kan keyet amnaŋ sek sindem tisâiwen keboŋ ke eweŋan Kawawaŋaŋ yaŋbemti kwitnaŋ kwitnaŋ msokbeye ma tuŋgupman mamkwati alak tatnup ma bam mamti masâpmnup keyet keŋaŋ ŋen ku sokbeye ma ku sokbewe.
MAR 13:20 Amobotnaŋaŋ kan ke ku mme pemkwepmaŋ benagen am ŋenaŋ alik ku manak. Yaŋgut egaŋ am ikŋaŋgat indaombemindeye ekŋengat nâmti nukŋaŋ temaŋ keyaŋ kan teepmaŋ ku sokbembeyet nâmti kan ke mme pemkwepmaŋ beye.
MAR 13:21 Âpme kan keyet am notnaŋaŋ tetimindemti zewep, ‘Kilais pien tazingat koegit!’ Ma ‘Kilais daen tazingat meegit!’ Zeme zelin gawepumti ku nâmkiŋpemindewep.
MAR 13:22 Sadaŋaŋ am sambe winde indame ekŋenaŋ wati Kilais ma Kawawaŋgalen zapat zem zemsokbembe an ekŋengat kwilinan mimyambumti menok sepem igak igak mti Kawawaŋgalen am keŋin mme yuŋgum mâbe. Yaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen am ikŋaŋ ombemindeye ekŋengat keŋin myuŋguŋguyelen nâmbep beme ŋep mbep.
MAR 13:23 Kwitnaŋ kwitnaŋ ke ewe sokbembepiŋ tapme neŋ eweŋanak yayaŋ mti diindoyapgapmti weyaŋ eksemti mambep.
MAR 13:24 Sindem kan keyet kwati delaŋ zeme sakŋan gwaen kasup zikatnaŋ sopsop sime eyoŋga busatnaŋ yek bewe.
MAR 13:25 Ma wenzim notnaŋ kululuŋengatnan tuluk talak zemti topme enzuŋaŋ sokbeme wenzim notnaŋ tabep ekŋenaŋ ulugâlâk bemtemebep.
MAR 13:26 Kogok mme neŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ mgulumbuk palen tati windennbeŋ penaŋ ma saŋga soŋganaŋ uluŋ elaŋ tapmme kopma in nikbep.
MAR 13:27 Mti keyegak neŋ ensel kululuŋengatnan zemindema, ‘Ekŋenaŋ msat butnan butnan ma msat tuŋgupman mekoti Kawawaŋaŋ amŋane ombemindendeŋaŋ ekŋen indaakume maŋge kwep kwao tabep’.
MAR 13:28 In balam balam tep ke ekti nâmâtâlit balam balam tep keyet katnaŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ sokbeme ekti manzenup, ‘Olak mtete kan sokŋan bein.’
MAR 13:29 Sepem kegogak nukŋaŋ sambe beke sokbeme ekti nâmbep, ‘Olak Zisas kokotnaŋgalen kan ilak sokŋan bein.’
MAR 13:30 Neŋ penaŋ sukwep zema nâit, am in talip kapi notnaŋaŋ ewe gakikipiŋ tati ekme kwitnaŋ kwitnaŋ zeyap kapi sokbeme ekbep.
MAR 13:31 Msat ma kululuŋ eget kapi asekbalup yaŋgut nâlen zetn ku delaŋ pewe yek penaŋ.
MAR 13:32 Neŋ kokotnaŋgalen kan ke kasup ma kan tuŋgupmaŋ desetgat kobap ke msalengatnaŋ am ŋenaŋ ku nâin penaŋ. Ma kululuŋen gwaen Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ kan keyet penaŋ kobe ke ku nâip ma nenn ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋaŋgut zukŋan zemneme kobap keyelen kan ke ku nâyap. Bipm Kawawaŋaŋ igak etaŋ nâin.
MAR 13:33 Kan zukŋan kobap ke ku nâipgapmti nâpeŋ nâpeŋ kelem mti mambep.
MAR 13:34 Kan ke amobotnaŋ ŋenaŋ mkaŋaŋ peme tapme msat ŋenen mesâti an mulupmaŋ weyaŋdamuŋ mimiyet zemâtâtât mulup mpemti sekekek damuŋ kaliŋaŋ mimiyet zempemti pigok dunduye, ‘Neŋ kopma set kwalet newanigat nâpeŋ nâpeŋ matapmambanik.’
MAR 13:35 Sepem kegogak in weyaŋ eksemti mamambep. Neŋ gasiyet ma tambusutnan ma msat msasât tapmme ma tambuŋan kobap ke kan esemteŋ penaŋ ku nâipgapmti in nâpeŋ nâpeŋ nâgât damuŋ matapmambep.
MAR 13:36 Mineti in nânâpiŋ meluk tawenepeme neŋ koti indikma endilipewepmagengat in ma am sambe zet kapi nâmti nâpeŋ nâpeŋak mamambep.”
MAR 14:1 Zuda amgalen Aŋgalalaŋ Kendo Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo kasup zut delaŋ zemeŋgut tatagalen tapme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda ekŋenaŋ Zisas buzakset atamti betnaŋ zamti kume gakikiyelen zemkabewien.
MAR 14:2 Yaŋgut naman pigok zemti kiŋgabien, “Mineti nin kendo kanen pigogat msenup beme amnaŋ kasa kileŋ kuseipmagengapmti pemann talak.” Zemti peme tage.
MAR 14:3 Zisasiyaŋ Betani mkaen Saimon itnaŋaŋ an liŋgit satmak mamtanaŋ weyaŋpeye egalen mkaen meu nini mundumen totapme imbi ŋenaŋ wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ kwitnaŋ nalat ke okop nanzaŋaŋ weyayaŋaŋ keyet keŋan tapme mkoti butnaŋ ŋilikŋaŋ gwaen kume etume Zisasiyet ŋokŋan mulapme toge. Wet ke tosaŋaŋ mobotnaŋ penaŋ.
MAR 14:4 Kegok mme am notnaŋ ekŋenaŋ ekme ŋep kumbeme ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Pi kwilekiyet penaŋ wet tosaŋaŋ mobotnaŋ penaŋ pi belak kileŋ walezin?
MAR 14:5 Egaŋ wet kapi nin ndame mmet bemann tosaŋaŋ 300 kina mee kegok ndame am bekopsat ekŋen kalaŋ indawanek ze ŋep benak.” Zemti imbi keyet nâme bekanaŋ beye.
MAR 14:6 Âpme Zisasiyaŋ nâmti pigok diindoye, “Imbi kapiyaŋ neŋmagen mulup dolakŋaŋ mipgat in egat zet ŋen zenzepiŋ belak peme talak.
MAR 14:7 Am bekopsat ekŋen pi inmak kwesiŋ kapi mamambepgapmti in kwileki ŋen miindasâgât nâmti ŋep miindawep. Âpme neŋ inmak msalen kapi kwesiŋ ewe ku mambap.
MAR 14:8 Belatnik bugan bukapi tapmoti gakima am sumen nabewepgapmti egaŋ ikŋaŋgat keŋan galak eweŋanak wet sesikŋaŋ dolakŋaŋaŋ mulati zulutnein.
MAR 14:9 Neŋ penaŋ sukwep zema nâit. Am msat kataŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemebep kataŋ imbi kapiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mnain keyet zapatnaŋ eyo zeme manâmambep.”
MAR 14:10 Zisasiyet nembaŋane 12 ekŋenmagengatnaŋ nemba ŋen Zudas Iskaliot mkaengatnan egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenmagen meti Zisas zemsokbemindandayet zemkaliŋ bemindeye.
MAR 14:11 Kegok zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ nâmti oloŋen mti dopmaŋ mânep sasayet zetik mpeme Zudayaŋ set ŋen aikti Zisas zemsokbemindame atatayet mulupmaŋ mge.
MAR 14:12 Nupmamaŋ yispiŋ niniyelen kendo ke kan sokŋanik beme am ekŋenaŋ sipsip makumbumtemien kan ke beyeyepm nembaŋaneyaŋ Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Nin mkan den meti Aŋgalalaŋ Kendo tati tu meu niniyet weyaŋ besenup?”
MAR 14:13 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ nembaŋane zut zemidemti zeye, “It Zelusalem mka teman moti ekmalu an ŋenaŋ tu menzim belen mmepme aikti keyegak baman mâti mepmalu
MAR 14:14 egaŋ mka ŋengat mowepme ekti keyegak mâpmoti mka keyet toŋaŋgat zeselup, ‘Amobotnaŋaŋ pigok zemndeme kolup. Neŋ nembannemak Aŋgalalaŋ Kendoyelen meu mka keŋaŋ de tati nsenup?’
MAR 14:15 Zemalu egaŋ idati mka keŋan temaŋ tedukŋan gwaenen kwitnaŋ kwitnaŋ eweŋanak weyaŋ bembeŋaŋ ke zikat idame it meu ke bumbemalu kot nsenup.”
MAR 14:16 Zisasiyaŋ kegok diidome egelaŋ meti kwitnaŋ kwitnaŋ zeye keyet kataŋ penaŋ aikti Aŋgalalaŋ Kendoyelen meu niniyet weyaŋ tabumbemambun.
MAR 14:17 Âpme msat tambusât tapmme Zisasiyaŋ nembaŋane 10 indatimti mka keyet keŋan mopmâbien.
MAR 14:18 Motati meu nini mundumen totati meu nimambe Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ penaŋ sukwep penaŋ zema nâit, inmagengatnan nemba ŋenaŋ meu neŋmak pelep kwep tatnilup egaŋ zemnome kasa ekŋengat belinan bemneme ekŋenaŋ nome gakiwap.”
MAR 14:19 Zeme nembaŋane ekŋenaŋ nâme nukŋaŋ beme Zisasiyet igak kwep kwep pigok yaŋkwesiwien, “Mneti nâgât mene tazemasenigat zema nâmbi?”
MAR 14:20 Kegok yaŋkwesime egaŋ pigok diindoye, “Nemba neŋmak nsakwep nupmamaŋ tu batien pemalu towepme mkwat nselup an keyet nâmti tazeyap.
MAR 14:21 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen neŋ Angat Nemuŋaŋaŋ neŋ zemâtâtneneŋaŋnok meti gakikiyelen zemneneŋaŋ. Wakae, neŋ zemnowe an ke sindem omba penaŋ tiwe. An ke mamaŋaŋ ku ambetnak ze dolakŋaŋ penaŋ benak.”
MAR 14:22 Zemti Zisasiyaŋ nupmamaŋ ŋen mti Kawawaŋgat wisikŋ zemutumti indamti zeye, “In mti nit kapi nanaŋgat sek sesumban.”
MAR 14:23 Nime delaŋ zeme wain okop tageen ke mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti kegogak indame nimbien.
MAR 14:24 Nime zeye, “Kapi tâtâ alakŋaŋ ammak Kawawaŋmak sipmnaŋ tusum indeyap. Ke am sambe ekŋen yomengatnan indatim kwakwagat nâmti kegok mbap.”
MAR 14:25 Kegok zemti zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zema nâit, neŋ wain tu ke ninipiŋ maneti bamgat kululuŋen gwaen mama katikŋanen tati wain niyap kaboŋ yek; wain alakŋaŋ nimbap.”
MAR 14:26 Zeme delaŋ zeme keyegak tapeŋ tati sesewat silik kume delaŋ zeme mkaengatnan toti tambuyelak Olip Kalaŋan mowebien.
MAR 14:27 Motati Zisasiyaŋ nembaŋane pigok diindoye, “In kasa kuku an ekŋenaŋ kopme ekŋengat kiŋgati nemkunzuŋ mekopme nenak etaŋ teŋtewat tasap. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen Kawawaŋaŋ ikŋaŋ pigok zeye, ‘Neŋ sipsip damuŋ kuma gakime sipsip ekŋenaŋ kileŋ lala bubuk kunzuŋ mekobep.’
MAR 14:28 Yaŋgut bam Kawawaŋaŋ neŋ mme gakikiengatnan gilik zem watiŋgut Galili msalen mepma in bam napmâti kobep.”
MAR 14:29 Zeme Pitayaŋ pigok zeye, “Nemba notnaŋaŋ bamkumgemeseip yaŋgut neŋ ŋep ku bamkumgemesap.”
MAR 14:30 Zeme Zisasiyaŋ dopmaŋ pigok gilik zem saye, “Alak tambumbu kapiyet sakokolok apmaŋ kwitnaŋ sakwep kumti sek zut ewe kukupiŋ tapme geŋ nâgât sek tuk yaŋnesenik.”
MAR 14:31 Zeme Pitayaŋ zekaŋkaŋ mti zeye, “Neŋ nome gakikiyelen mseiwaŋgut neŋ geŋ ku yaŋgesap penaŋ.” Zeme nemba notnaŋ sambe ekŋenaŋ zet sepemaŋ kwep kegogak zemâbien.
MAR 14:32 Zemti ilinsakwep Gesemane muluwen mebien. Mepataŋ zemti Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zeye, “In kapi totapme neŋ nenak mulup butnan daen metati dundumti kosap.”
MAR 14:33 Zemindemti Zisasiyaŋ nembaŋane tuk Pitamak Zems ma Zân indatimti mege. Âpme yaŋbemti nukŋaŋ sambe penaŋ keyet nâmti keŋaŋ sindem igagaŋ penaŋ beme sek monzalamaŋ ululuŋ pem toge.
MAR 14:34 Mti nembaŋane tuk ekŋengat zeye, “Neŋ keŋŋ sindem beme gakikiyelenok tatnâyapgat in kapi kaik tapmaseip.”
MAR 14:35 Kegok zemti belaknik bugan meti keŋaŋ nukŋaŋ beme msalen ŋenzimosetnaset palak palak tokutumwemti pigok dunduye, “Bien, geŋ set eleŋ belaŋ ŋen aiknanayelen nâsenik beme aiknamane sindem temaŋ timti ku gakisap.”
MAR 14:36 Kegok dundumti zeye, “Bien, Bien, geŋ nâmane sindem temaŋ kapiyaŋ dukŋnan ku mosem. Yaŋgut nâlen zet zeap ke mâti msenik yek; giti nâmtadik keyet kataŋ mâsenik.”
MAR 14:37 Kegok dundum delaŋ zemti nembaŋane tuk ekŋenmagen gilik zem koti indikme meluk taweme Saimon Pitayet zeye, “Pita, geŋ ewe kegogak meluk tawenik? Kan belaknik bugan kaik tati otnânâ mulup bugan ku mbek?
MAR 14:38 In mama mimi bekananen ku toindondoyet nâmti eksem kaik tati dundundu mulup mit. Keŋinaŋ nâgât kembeŋ nâyo yaŋgut sekŋinaŋ nukŋaŋ bein.”
MAR 14:39 Zemti ewe gilik zem met zet Bipmaŋgat dunduye kegogak ewe zemdunduye.
MAR 14:40 Dundum delaŋ zemti koindikme zikalin ewe melugaŋ kwasime taweme keyet zeme ekŋenaŋ zet dopmaŋ gilik zem sasayet timabien.
MAR 14:41 Âpme met sek tuk ewe dundumti gilik zem koindikme ewe muluk taweme zeye, “In ewe tagomti meluk tawep? Angat Nemuŋaŋ neŋ zemnomti am yomtoŋ ekŋengalen belen mobogalen kann ilak sokŋanik bein.
MAR 14:42 Wapme an neŋ zemsokbemneneyelen walek kozingat meti ekne!”
MAR 14:43 Zisasiyaŋ nembaŋaneyet zapat kegok diindomambe tapme nemba 12 ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ ŋen Zudasiyaŋ piwan kasa kuku an ŋeŋaŋ bemindeme kobien. Zudasiyaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ekŋenaŋ kasa kuku an notnaŋ ekmak zemindeme wanam kukŋaŋmak ma tepemaŋ mee pi belen belen timti kopmâbien.
MAR 14:44 Selen kopmambe Zudasiyaŋ pigok zemâtâtindeye, “Neŋ meti an mkumpema in ekti keyegak weyaŋ atamti bembuluŋ wapmeseip.”
MAR 14:45 Zemindatim koti keyegak Zisasmagen meti “Amobotnaŋŋ” zemti ambet mkumpeye.
MAR 14:46 Kegok mme ekti kasa ekŋenaŋ met betnanen atam kitik mti tabien.
MAR 14:47 Âpme Zisasiyet nembaŋane ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ ŋeŋaŋ zime wanam kukŋaŋmak pitakŋanengatnan mandapeme kwapme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋgat mulup anaŋ wakŋaŋ nembet sâmpeye.
MAR 14:48 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In nâgât nâme kambu titi an bema wanam kukŋaŋmak ma tepemaŋ mee pi timti kot natam kitik mtalip?
MAR 14:49 Neŋ kan kataŋ inmak sosok sesewat mka temanen an imbi Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti mamtemanen ke in ku natawien. Yaŋgut alak pi Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan nâgât meluwaŋ mimiŋaŋ keyet kataŋ sokbein.”
MAR 14:50 Zeme nembaŋane sambe ekŋenaŋ kiŋgati pemkuŋkunzuŋmâpme delaŋ zeye.
MAR 14:51 Notnaŋaŋ kuŋkunzuŋ mâpme Zisas nembaŋane ekŋenmagengatnan nemba zomolim ŋen saŋgum kwewetaŋaŋ kaik mamaŋgeyaŋ atanup zem saŋgumaŋ kwep mâtât mtapme belak talak kunzuŋ mege.
MAR 14:53 Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋen ma zii zet zikat indanda an ma damuŋ notnaŋ ekŋenaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋin temaŋ egalen mkaen met ondek tati Zisas taekme Zisas zem kukuyet nâmti ekmagen wati
MAR 14:54 tapmepme Pitayaŋ baman mâti kiŋgapeŋ beŋan daen igak takopmaŋge. Koti ekŋenaŋ zem kuku mka kimbalen toti mka keŋan mowepme Pitayaŋ kegogak kimbat keŋan toweti zupman baen sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin egalen mulup anaŋ tep bum kâtapmambienen toti tep kâti tapmaŋge.
MAR 14:55 Âpme ekŋen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma amobotnaŋ sambe ekŋenaŋ ondekti Zisasiyet nukŋaŋaŋ ŋen aikti kume gakikiyet zemtimapme beye.
MAR 14:56 Am sambe ekŋenaŋ Zisas zemkukuyelen zet dâsuki notnaŋ bemzem zewienaŋgut zelinaŋ sepem igak igak bemâge.
MAR 14:57 Âpme an notnaŋaŋ ondedagen tabienaŋ wati Zisasiyaŋ zet zeme nâmbien ke mti pigok zewien, “Nin sek ŋen tatnâmann Zisasiyaŋ kapigok zeye, ‘Neŋ sesewat mka temaŋ amnaŋ walabien bekapi ŋep asekti kasup tugat keŋan neŋ alakŋaŋ ŋen walabap.’”
MAR 14:59 Zet notnaŋ kogok zewien keyaŋ zelin sepemaŋ kwewagak ku bemâge.
MAR 14:60 Mme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋengat ŋeŋaŋinaŋ wat zimoselinan tati Zisasiyet pigok yaŋkwesiye, “Ekŋenaŋ gâgât zet sambe tabem zep; kapi geŋ dopmaŋ ŋen gilik zem indandayelen ŋen nânik ma yek?”
MAR 14:61 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ belak zetnepiŋ tapme naman ŋen pigok yaŋkwesiye, “Kawawaŋ masesewatsanup egat Nemuŋaŋ Kilais kokotnaŋgat damuŋ matatnuwan, geŋ kapi?”
MAR 14:62 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “Penaŋ ke zenikmak. Neŋ Kilais. Angat Nemuŋaŋaŋ neŋ yaŋ bam in nikme neŋ winde toŋaŋ Kawawaŋgalen betnaŋ penaset tati gilik zem am indatisât msalen zanza palen tati tobap.”
MAR 14:63 Zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ sambe ekŋengat ŋeŋaŋin bekeyaŋ nâme bekanaŋ beme ŋenzinziŋ palen ikŋaŋgat melakanduŋaŋ mendalemti zeye, “Kwilekiyet zet sambe ewe tusumzesenup?
MAR 14:64 Egaŋ Kawawaŋgat zet mobotnaŋ penaŋ min keyepmti in zuk nâip?” Zeme am sambe ekŋenaŋ zemdelaŋ zemti zewien, “Ek gakikiyelen zapat etaŋ bein.”
MAR 14:65 Zemdelaŋ zeme keyegak notnaŋaŋ yaŋbemti zawagaŋ wasekpewien ma notnaŋaŋ zikatnaŋ melakanduŋaŋ zampeme tapme kumti zewien, “Kwiyaŋ goin? Ze zemane nâne.” Tapmme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin egalen mulup an ekŋenaŋ kwapem penaŋ kuwien.
MAR 14:66 Âpme Pitayaŋ mka temaŋ keyet kimbat keŋan tep kât tapme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋinaŋgat mulup imbi ŋenaŋ koti Pita ekmototi zeye, “Geŋ kapiyaŋ Zisas Nasalet mkaengatnaŋ ekmak manik.”
MAR 14:68 Zeme Pitayaŋ yaŋpemti zeye, “Geŋ zet tazenigen ke yaŋaŋ ku nâyap.” Zemti set tokwakwalen metowesât mme sakokologaŋ kwitnaŋ yaŋbem kâkâkâââk kuye.
MAR 14:69 Âpme imbi keyaŋ metneti Pita ewe aikti am tabien ekŋengat zeye, “An kapi Zisasiyelen maŋgeyengatnaŋaŋ tazin.”
MAR 14:70 Imbi keyaŋ kok zeme Pitayaŋ ewe yaŋge belaknik tapmetneti am tabien ekŋenaŋ Pitayet zewien, “Penaŋ, geŋ ekŋengalen maŋgeengatnaŋ Galili msalengatnan kopmanan.”
MAR 14:71 Zeme Pitayaŋ zeye, “Neŋ Kawawaŋgat zikatnan penaŋ zeyap, an ke ku nâyap. Neŋ dâsuki zeyap beme Kawawaŋaŋ nâgât sekŋ ŋep saik kumnewe.”
MAR 14:72 Zemambe tati nâme sakokolok apmaŋaŋ kwitnaŋ sek zut kume Pitayaŋ eweŋan baenen Zisasiyaŋ, “Sakokolok kwitnaŋ zut kukupiŋ tapme geŋ yaŋnemane sek tuk bewe,” zeye ke otnâmti keŋan bekanaŋ penaŋ beme si sum ŋetŋet temaŋ mti tusumti suye.
MAR 15:1 Msat msasâgât tapmme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ ondekti, “Zisas zigok msasenup,” zemti zembiliwati am notnaŋaŋ Zisas tek katikŋaŋaŋ betnaŋ zamti amobotnaŋ Pailetmagen wapmepme
MAR 15:2 Pailelaŋ Zisas yaŋkwesimti zeye, “Geŋ penaŋ Zuda am ekŋengalen Amobotnaŋ manik?” Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Zet penaŋ ke zenikmak.”
MAR 15:3 Âpme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ zet dâsuki zet sambe sekŋanen bemzewien.
MAR 15:4 Kegok zeme Pailelaŋ yaŋkwesiye, “Am sambeyaŋ gâgât bemzenze zet sambe tazeip. Âpme geŋ ekŋengat zelin dopmaŋ ŋen gilik zenzeyelen mtatnik ma yek?”
MAR 15:5 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ dopmaŋ ŋen ku gilik zem zeyeyepmti Pailelaŋ nâmtemtem penaŋ mpeye.
MAR 15:6 Nup kan kataŋ Aŋgalalaŋ Kendo matakwatemienen amobotnaŋ Pailelaŋ am mka katikŋaŋgatnaŋ ŋen amnaŋ zetnaŋ zemdelaŋ zempeme makwawetan.
MAR 15:7 Kogogapm an notnaŋ ekŋenaŋ gapmanmak kasa mwati am notnaŋ indome gakiwien keyepmti an ekŋen ke indatimti mka katikŋaŋ meindewien. Ekŋenmagengatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Balabas egaŋ kegogak kasaen meti am notnaŋ indoye keyepmti mka katikŋan ilinsakwep met indeme matatemien.
MAR 15:8 Âpme am sambe penaŋaŋ Pailetgalen mka solonan koondakti Pailetgat nup kan kataŋ Aŋgalalaŋ Kendoen mamtan keyet kataŋ mimiyelen yaŋkwesiwien.
MAR 15:9 Yaŋkwesime egaŋ zeye, “In neŋ Zuda am ilinaŋgalen Amobotnaŋin nâmpema inmagen kokogalen nâip?”
MAR 15:10 Amobotnaŋ Pailet egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet keŋ kuku mti pien wakolo e nâmtatiyepm kegok indayaŋkwesiye.
MAR 15:11 Âpme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ am ke tabien ekŋengat keŋin walatindemti zewien, “In Zisasiyet munduman Balabas zempeme kwatotogat,” zeseip.
MAR 15:12 Zeme Pailelaŋ ewe indayaŋkwesimti zeye, “In Zuda am ilinaŋgalen Amobotnaŋin, ek neŋ zigok msasayet nâip?”
MAR 15:13 Indayaŋkwesime ekŋenaŋ ŋagak palen zewien, “Tewen kumasasok peme gakik!”
MAR 15:14 Zeme Pailelaŋ indayaŋkwesiye, “Egaŋ kwileki yom mgeyepmti tewen kuseip?” Yaŋkwesime ekŋen sambeyaŋ kwizet ŋagak ewe mti zewien, “Tewen kumasasok peme gakik!”
MAR 15:15 Kegok zeme Pailelaŋ am ekŋen keŋin mme oloŋen bembeyelen nâmti Balabas nâmpeme ekŋenmagen mege. Mti Zisas zemdelaŋ zempeme Pailetgat mulup anene ekŋenaŋ sindiwaŋ witikti tewen kumasasok pepeyet kasa kuku ekŋengat belinan bemindeye.
MAR 15:16 Kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ Zisas wati Pailetgalen mka teman meti kasa kuku an notnaŋ indakumtetime
MAR 15:17 kopmâpme ekŋenaŋ melakandu ŋamaŋ amobotnaŋaŋ mamunduŋmamtemien keboŋaŋ Zisas munduŋpewien. Ma amobotnaŋaŋ bunduŋ mamunduŋmamtemien keyet sesepmaŋ ekŋenaŋ sepmeŋ muŋgumti ŋokŋanen munduŋpewien.
MAR 15:18 Munduŋpemti yaŋbem kwizet kaliaŋ msamti zewien, “Zuda ekŋengalen Amobotnaŋ geŋ ewe gakikipiŋ kan teepmaŋ mamambanik!”
MAR 15:19 Zemti puŋ kasetnaŋaŋ ŋokasetnanen somti zawagaŋ wasakpemti belak segaŋ etaŋ dâsuki beke pedondom samti zemsesewatpewien.
MAR 15:20 Ekŋenaŋ mobotnaŋ ma pep kegok tapmsaneti kasa kuku ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen melakandu munduŋpewien. Ke guluŋpemti ikŋaŋgalen itnaŋaŋ keyaŋ ewe gilik ze munduŋpemti tewen kumasasok pesâgât wapmebien.
MAR 15:21 Selen mepmambe an ŋen aikbien kwitnaŋ Saimon ek Aleksandia ma Lupus egegat biwit. Ek Apelika msalengatnan mkaŋaŋ Sailini keyetnan koti Zudia msalen ke mamtan, an keyaŋ Zelusalem mka teman mesâgât tapmepmaŋgeyaŋ selen ke aikti Zisas ku masasokpepeyelen tepmaŋ ikŋaŋ pumti taolat kopmaŋge ke mukulem mti pupuyet ze kaŋkaŋ
MAR 15:22 mpeme pume Golgata kalaŋan mowesât mowebien. Golgata kwit keyet yaŋaŋ “am ŋokanziŋaŋ ekŋengalen mundum.”
MAR 15:23 Kalaŋ ke moti Zisas tambuŋan 9 kilokgat tewen masasokpemti gwilimaŋ kumpewien mti sindem temaŋ ku nânâyet nâmti wainmak sakokolokgalen munziŋ kaŋkaŋaŋmak lelimti sawienaŋ egaŋ niniyet wisat mge. Âpme kasa kuku an ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋaŋ gulum m timti maŋge kwep bemti nanzaŋ guluk gilik mti an kwiyaŋ nanzaŋ omba kum timti kataŋ saŋgum melakanduŋaŋ kwep kwep tiwien.
MAR 15:26 Kumasasokpemti tep keyet palen meluwaŋ kapigok kumpewien,
MAR 15:27 Kan keyegak am indomti milawalin kambu matimtemien ekŋenmagengatnaŋ an zut ŋen Zisasiyet betnaŋ penaset ma alomeset kumasasok idewien.
MAR 15:28 [Kegok mme Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋan meluwaŋ pigok mimiŋaŋ ke penaŋaŋ sokbeye, “Ekŋenaŋ ek am bekanaŋ egetmak temakwep tusumti indowien.”]
MAR 15:29 Âpme amnaŋ selen mebekoti Zisas ekti tete pulet msamti zewien, “Anbeŋgwa egit! Geŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ beke asekti kasup tugat keŋanen etaŋ walasât manzenik wan geŋ gitaŋgat sekdi mukulem mpemti tewengatnan palam kwatot!”
MAR 15:31 Naman ekŋen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “An kapiyaŋ am notnaŋ ŋep mamukulem miindeinaŋ naman ikŋaŋgat sekŋaŋ ŋep ku mukulem mpen.
MAR 15:32 Ek Kilais Islael am ningalen Amobotnaŋ penaŋ mamain beme tep ke pemti kwatopme ekti egat penaŋ nâmkiŋpesenup.” Zeme an zut tewen ilinsakwep kumasasokindewien egelaŋ kegogak zemtalalat zet zewun.
MAR 15:33 Tewen ke kumpeme anzam tatnepeme meti msat tinsutnan penaŋ 12 kilok beme kasup zikatnaŋ sop kume tambumbuyaŋ msat kataŋ sumuŋ tatnepeme gasiyet 3 kilok beye.
MAR 15:34 Kan keyegak Zisasiyaŋ Zuda zeleset kwizet pigok kuye, “Eloi, Eloi, lama Sabaktani?” Zet keyet yaŋaŋ kapigok, “Kawawaŋŋ, Kawawaŋŋ, kwilekiyet bamkumnenik?”
MAR 15:35 Kwizet kegok kume, am notnaŋ sokŋanik tabienaŋ nâmti pigok zewien, “Nâip, Zisasiyaŋ golaŋ zenze an Ilaizayet kwizet takun.”
MAR 15:36 Âpme Zisasiyaŋ eyak geyak temaŋ tatime an ŋenaŋ winde bemti met kwileki ŋen yembem nemboŋ ke mti wain tu akŋaŋ keyet keŋan peme topme mkwat puŋ kasetnaŋ palen zampemti Zisas same beseseyet nâmti mge. Mti zeye, “Yegat kame nin belak tati ekmann golaŋ zenze an Ilaizayaŋ kot mukulem mpesem manze ekne!”
MAR 15:37 Kegok tazeme Zisasiyaŋ kwizet temaŋ kumti keyegak gakiye.
MAR 15:38 Kan keyet Zelusalem sesewat mka temanen saŋgum teepmaŋ mapeme totatatnaŋ keyaŋ gwaengatnan yaŋbem endelepeme mane mane tot yaŋaŋ baen endelet delaŋ zemti metat kotat mge.
MAR 15:39 Âpme kasa kuku ekŋengat ŋeŋaŋinaŋ taekme Zisasiyaŋ gakime Golgata kalaŋan mâkinaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe notnaŋ ke sokbeme ekti zeye, “Penaŋ sukwep an kapi Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ!”
MAR 15:40 Imbi notnaŋ ekŋenaŋ kegogak beŋanik tati Zisas ekti timti tapmambien. Imbi ekŋen keyet kwilin: Malia Maktala mkaengatnan ma Malia Zems nemba zomolim ma meniŋaŋ Zoses egegat mamit ma imbi ŋen Salome ekŋen kegogaŋ tapmambien.
MAR 15:41 Zisasiyaŋ Galili msalen mamtanen kan keyet imbi ekŋen ke ma imbi notnaŋ ekŋenaŋ mâpmamti mukulem mammpemtemiengapm Zisasiyaŋ Zelusalem mkaen kopme ekŋenaŋ keyegak mâti kobien.
MAR 15:42 Zuda ekŋengalen kâtnânâ kan sokŋan beme weyeyaŋ mulup mimi kan keyet Zosep Alimatia mkaengatnan an keyaŋ koti amobotnaŋ Pailet egat zikatnan nâmtalati kiŋgagapiŋ motati Zisas sekŋaŋ nâmpeme mâtâpmti mebembeyet yaŋkwesiye. Zosep ek Zuda an ŋeŋaŋ ekŋengalen maŋgeengatnan an notnaŋ ekŋenaŋ ek kwizet buŋamaŋ temaŋgapm egat nâme mobotnaŋ mambemtan. An keyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama eegat damuŋ matatan.
MAR 15:44 Egaŋ mezeme Pailelaŋ sakwep gakip zemti nâmtemtem mti kasa kuku ŋeŋaŋgat zeme kopme yaŋkwesiye, “Zisas ilak gakip?”
MAR 15:45 Yaŋkwesime, “Egaŋ ilak gakip,” zeme nâmti Zosewaŋ sekŋaŋ mmet sumen bembeyet
MAR 15:46 nâmpeme Zosewaŋ met saŋgum satnaŋ ŋen kwitimti met Zisas sekŋaŋ tewengatnan mpeme topme saŋgum satnaŋaŋ sumuŋti am sum nanzaŋ ŋen kakalim pepeŋaŋ keyet enzuŋanen mebepemti nanzaŋ temaŋ ŋen mewililipemetot aimboŋaŋ bekek tage.
MAR 15:47 Malia Makdala mkaengatnaŋ ma Malia Zoseyet mamaŋ egelaŋ taekmalu Zosewaŋ Zisasiyet sekŋaŋ mmet beye.
MAR 16:1 Zuda am ekŋengalen kâtnânâ kasup kwep elak tapme delaŋ zeme imbi tuk Malia Makdala mkaengatnaŋ ma Malia Zemsiyet mamaŋ ma Salome ekŋenaŋ wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ Zisas sekŋanen zulutpepeyet met kwitimti bewembien.
MAR 16:2 Yaŋ Sonda tambuŋan penaŋ kasuwaŋ alagak pataŋ zemkwapme keyegak am zaimen mebien.
MAR 16:3 Selen mepmambe ilinak pigok zenâ zenâ mtapmepmambien, “Pe kwiyaŋ penaŋ nanzaŋ temaŋ aimboŋaŋ bekek tazin, ke mâtâtndeme keŋan moti sekŋaŋ zulupesenup?”
MAR 16:4 Zemambe ekŋenaŋ beŋaŋ pienen metati ekme nanzaŋ temaŋ penaŋ pi walak ŋenaŋ kwanzepeme nanzaŋ aimboŋaŋ ŋandem tage.
MAR 16:5 Ke ekti ekŋenaŋ mobotnak amsum nanzaŋ aimboŋaŋ keyet keŋan moti ekme anemba zomolim melakanduŋaŋ satnaŋ teepmaŋaŋ mundumti bet penaset totapme ekti endilipeme
MAR 16:6 indikti imbi ekŋengat pigok zeye, “In endilipepepiŋ neŋ nâyap in Zisas Nasalet mkaengatnaŋ tewen kumasasok peme gakime mkobemien ke eksât kolip. Ek pi ku tazin. Ilak wati melepgat mundumaŋ etaŋ pi tazingat egit.
MAR 16:7 Keyet in met Zisasiyet nembaŋane Pita ma notnaŋ ekŋengat pigok diindoit: ‘Eweŋan baenen Zisasiyaŋ diindoye keyet kataŋ in Galili msalen ŋeŋaŋ bemindemti metatme meekbep.’”
MAR 16:8 Zet kegok zeme imbi ekŋenaŋ nâmti keŋin puŋpuŋ mme sebelaŋ diŋdiŋ mti nanzaŋ keŋangatnan kwakwatnak toti am zaim katipemti windembem mebien. Kogok mbiengapm kiŋgagalaŋ sekŋin sumuŋme selen am ŋengat zapat dundundupiŋ belak windembemti mebien.
MAR 16:9 Zisasiyaŋ Sonda tambuŋan penaŋ wati ŋeŋaŋ penaŋ Malia Makdala mkaengatnaŋ ke sokbemsaye. Imbi ke eweŋan baen Zisasiyaŋ ikŋaŋ we bekanaŋ 7 kegok mâpeye.
MAR 16:10 Am itnaŋaŋ baenen Zisas mâti mamtemien ekŋenaŋ keŋin nukŋaŋ beme nâpeme mekwapme sumti matatemienaŋ imbi keyaŋ winde bemti met Zisasiyaŋ sokbemsame ege keyet zapatnaŋ pigok diindoye,
MAR 16:11 “Zisasiwan gakikiengatnan wati alik tapmain,” kegok diindome ekŋenaŋ zetnaŋ nâme penaŋ ku beye.
MAR 16:12 An zut nâmkiŋpepeŋitmak egelaŋ Zelusalem mka temaŋ katipemti selen tapmepmalu Zisasiyaŋ sepemaŋ asekti am belakŋaŋ ŋen nemboŋ bemti egetmagen mesokbemidame
MAR 16:13 ilinsakwep zepmak zepmak metneti egaŋ gelaŋ zemepme an zut egelaŋ gilik zem ewe Zelusalem mkaen koti nemba notnaŋ ekŋengat diindome ekŋenaŋ zelit keyet nâme penaŋ ku beye.
MAR 16:14 Keyepmti nembaŋane 11 ekŋenaŋ meu nini mundumen totati meu tatnime Zisasiyaŋ kot sokbemindamti, “Am notnaŋaŋ neŋ gakikiengatnan wala kegok diindome kwilekiyet keŋin katikŋaŋ beme ekŋengalen zet ke ku nâmkiŋpeip?” Zemti memendep mimindamti
MAR 16:15 naman tusum zeye, “In msat kataŋ meti am sambe Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindome
MAR 16:16 am ŋenaŋ nâmkiŋpem nemti tu zulube ek mama kanzizit tiwe. Âk am ŋen egaŋ nâmkiŋpem nenepiŋ mbeen ek bamgat zet muluwen moti walelet aikbe.
MAR 16:17 Am neŋ nâmkiŋpem newep ekŋenaŋ mulup kapigok mmebep. Nâgât kwitnnanen kumti am we bekanaŋ ŋep mâindewep ma zet ŋandaŋ ŋenŋaset zewep.
MAR 16:18 Ma ekŋenaŋ menemae mee pi ke belaŋ ŋep atawep ma kwitnaŋ kwitnaŋ tu meu mgasik notnaŋ amnaŋ nimti gakikiyelenaŋgut ekŋenaŋ nimti ku gakiwep. Ma am zawatmak belinan sekŋinan bem dundume ekŋenaŋ ŋep ewe alik bewep.”
MAR 16:19 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti tapme Kawawaŋgalen windeyaŋ mpeme katiindemti kululuŋen moti egaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaŋ windeŋaŋmak keyeset totazin.
MAR 16:20 Mowepme nembaŋane ekŋenaŋ Zudia msat kataŋ meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ pi zemkawaŋ bewien. Kan keyet Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ winde indame menok kwitnaŋ kwitnaŋ mti zelin mme windeŋaŋbeŋ etaŋ bemâge.
LUK 1:1 O amobotnaŋ Tiopilas, am notnaŋ ekŋenaŋ Kilais egaŋ msalen maŋge keyet zet zapatnaŋ ke mulup windeŋaŋbeŋ mti meluwaŋ mme nin ekbenn. Mti ekŋenaŋ zet zapat dolakŋaŋgalen an ekŋen yaŋbembeŋaŋ baenen Zisas ikŋaŋmak sokŋan mamti zikalinan weyaŋ eknâmâtâtmkwabien an ekŋen keyaŋ meluwaŋ ke mbien.
LUK 1:3 Âpme neŋ kegogak kukŋaŋgat penaŋ kwileki notnaŋ sokbemkwage keyet papia sambe makumti nâmâtâti amobotnaŋ Tiopilas gâgât neŋ Zisasiyelen zet zapat ekdelaŋ zewann keyet kataŋ kapi kabemti meluwaŋ kuyap.
LUK 1:4 Ma neŋ meluwaŋ kumgama geŋ zet zapat mgaŋgaŋaŋ ke zet zapat penaŋ kogok nâmâtâbanik.
LUK 1:5 Âpme an kwitnaŋ Elolaŋ Zuda msalen amobotnaŋ mame kan keyet sâpe sâpe bumbu an ŋen maŋge egat kwitnaŋ Zekalayasi ek Abiyayelen mulup mimi katnanengatnaŋ mamtan. Imbiŋaŋ kwitnaŋ Elisabet ek kegogak sâpe sâpe bumbu an Alongat sipbutnaŋ.
LUK 1:6 Egelaŋ Kawawaŋgat zimosetnan mama mimiŋit dolakŋaŋ kwetetepmaŋ mamkwati Amobotnaŋ Kawawaŋ egalen zet ma zii zetnaŋ maŋgawepum mâti mambun.
LUK 1:7 Ma Elisabet ek imbi tipkatik keyepm egelaŋ nembapiŋ mamkwatneti an imbi ilip bewun.
LUK 1:8 Âpme kan ŋengat Zekalayasiyaŋ sâpe sâpe bumbu mulupmanen Kawawaŋgalen sesewat mka temanen mge. Egaŋ mulup ke kan kataŋ mammtan keyet katnaŋ mge.
LUK 1:9 Sâpe sâpe bumbu an ilinaŋgalen selin sepem mama mimiŋin ek ombemti zempeme Kawawaŋgalen sesewat mka teman kambe sesikŋaŋmak dolakŋaŋ Amobotnaŋgalen zikatnan busât mowege.
LUK 1:10 Egaŋ moti kambe sesikŋaŋmak dolakŋaŋ tabume Zuda am ekŋenaŋ zupman ondek tati Kawawaŋgat dundundu mulup tapmambien.
LUK 1:11 Egaŋ kegok tapmnepeme Kawawaŋgalen enseliyaŋ sokbemti kambe sesikŋaŋ bumbu sisak ganzenaŋ bet penaset kotage.
LUK 1:12 Ke kotapme Zakaliasiyaŋ ekti palapemti weŋaŋ mepme kiŋgage.
LUK 1:13 Kegok mme enseliyaŋ ekti pigok dunduye, “Zakalias, geŋ kiŋgagapiŋ. Kawawaŋaŋ dundunduŋit nâyeyepmti imbindi Elisabelaŋ nemba keŋmak tati nemba ambepme egat kwitnaŋ Zân kuwanik.
LUK 1:14 Kegok sokbeme keŋdan oloŋen nâwanik ma am sambe ekŋenaŋ sokbembeŋaŋgat nâmtikŋaŋ mpewep.
LUK 1:15 Egaŋ Amobotnaŋ Kawawaŋgat zikatnan an temaŋ mambe. Mti egaŋ wain ma tu katikŋaŋ notnaŋ ku nimbe. Egaŋ mamaŋgat keŋanenak taweme Emetak Teŋaŋ ekmak tabe.
LUK 1:16 Ma Islael am sambe yomengatnan keŋin mgilik zemindeme Amobotnaŋ Kawawaŋin sesewatpewep.
LUK 1:17 Âpme golaŋ zenze an itnaŋaŋ kwitnaŋ Ilaiza ekmagen Kawawaŋgalen Emetak Teŋgalen winde wemsaye sepem kegogak Zânmagen wemsame zet zapat dolakŋaŋ zenze an bemti mambe. Egaŋ mulup mbeen kapigok: egaŋ bipnemba ekŋen yominangatnaŋ keŋit mgilik zeme kwep tusum tabalup. Ma am keŋin katikŋaŋmak ekŋen Zânaŋ weyaŋindeme an teŋ ekŋengalen nânâyet kandaŋanen wakbemti ekŋenaŋ Amobotnaŋgat Zânaŋ zeme kataŋ weyaŋti tabep.”
LUK 1:18 Enseliyaŋ kogok zeme nâmti Zakaliasiyaŋ zet kapigok gilik zem saye, “Imbinmak nit an imbi ilip penaŋ keyepm gâlen zet ke nâma ŋep penaŋ ku bein.”
LUK 1:19 Kegok zeyeyepmti enseliyaŋ pigok dunduye, “Nânik, neŋ kwitn Gabiel. Neŋ Kawawaŋgat zikatnan matalawaŋ ikŋaŋ zemneme toti zapat pembenaŋ kapi diŋgoyap
LUK 1:20 keyaŋgut zetn ku nâmkiŋpenik keyet dopmaŋ geŋ kopa bemti zetpiŋ manepemane zet diŋgoyap kapiyaŋ penaŋaŋmak sokbewe. Bam nâlen zetn penaŋaŋ sokbeme ekbanik.” Enseliyaŋ kegok zeye.
LUK 1:21 Kan tuŋgupmaŋ keyet Zakaliasiyaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temanen kwisiŋ penaŋ tapme an imbi ekŋenaŋ egat damuŋ kwisiŋ penaŋ tati, “Zigok tapm,” zemti yayaŋ igagen mbien.
LUK 1:22 Kegok tapmnepeme bam ekŋenmagen toti zet diindosâgât olapme ekŋenaŋ pigok nâmâtâbien ek sesewat mka temanen, “Kuleki ŋen mamanamaŋaŋ sokbemsap.” Ma egaŋ belaŋ sesepmaŋ etaŋ mimindaye, zet zigoset zenak.
LUK 1:23 Zakaliasiyaŋ kegok ke tapmnepeme kasup mulup kan delaŋ zeme mkaŋan gilik zem mege.
LUK 1:24 Âpme bamgat imbiŋaŋ Elisabelaŋ nemba keŋmak tati mkaŋan etaŋ tatnepeme eyoŋga 5 zeye.
LUK 1:25 Delaŋ zeme pigok zeye, “Neŋ nembapiŋ mambanaŋ Kawawaŋaŋ kan kapiyet namukulem mnein keyepm am sambeyet zikalinan sakambuk ku msap.”
LUK 1:26 Elisabelaŋ nemba keŋmak tapme eyoŋgaŋaŋ 6 beme Kawawaŋaŋ ensel Gabiel zempeme Galili msalen Nasalet mkaen mege.
LUK 1:27 Mka keyet keŋan imbi nembip ŋen maŋge kwitnaŋ Malia ekmagen busup zet ŋen mmege. Ek ke an ŋen kwitnaŋ Zosep amobotnaŋ Dewitgat iŋsokŋaŋ egat imbi zapatnaŋ zempepeŋaŋ.
LUK 1:28 Enseliyaŋ Maliamagen sokbemsamti zeye, “Ai, nânik, keŋ sewakŋaŋ geŋmagen wesemin. Kawawaŋ Amobotnaŋaŋ geŋmak tazin ma egaŋ gâgât nâmtikŋaŋ mgain.”
LUK 1:29 Enseliyaŋ zet kegok zeme keŋaŋaŋ nâmkwindemti pigok nâye, “Kwilekiyet zet nukŋaŋ kaboŋ kapi dinoin?”
LUK 1:30 Kegok otnâme enseliyaŋ pigok dunduye, “Malia, geŋ ku kiŋgat! Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mgain.
LUK 1:31 Nânik, geŋ kambakmak tati nemba an ambeti kwitnaŋ Zisas kuwanik.
LUK 1:32 Egaŋ Amobotnaŋ penaŋ mambe. Amnaŋ egat, ‘Amobotnaŋ Temaŋ Penaŋgat Nemuŋaŋ,’ zewep. Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ sokŋaŋ Dewitgat munduman zempeme tabe.
LUK 1:33 Âpme egaŋ Zekopgat alikŋane ekŋen Zuda am ekŋenmagen Amobotnaŋ bemti damuŋ mulup mimiŋaŋaŋ delaŋ zenzepiŋ mmobe.”
LUK 1:34 Kegok zeme Maliayaŋ ensel kapigok yaŋkwesiye, “Neŋ apmpiŋ mayapgapmti zet zenik keyet penaŋaŋ zigoset sokbewe?”
LUK 1:35 Kegok zeme enseliyaŋ zetnaŋ pigok gilik zemsaye, “Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ gâgât keŋdan menok msokbeme nemba kambakmak tapmane Kawawaŋaŋ zewe, ‘Nemba ke nâlen Nemun Penaŋ.’ Kegok zeme Nemba ambebanik ke Teŋ Toŋaŋ mambe.
LUK 1:36 Keyepmti kapigok zema nâmbak. Imbi nodi Elisabet ek imbi iliwaŋ nemba kambakmak tapme eyoŋgaŋaŋ 6 bein. Egat, ‘Imbi tipkatik,’ manzeiwaŋgut ekmagen kegok sokbein.
LUK 1:37 Keyepmti Kawawaŋaŋ kwileki ŋen msât mnagen ku mim alenak egaŋ ŋep mnak.”
LUK 1:38 Kegok zeme Maliayaŋ pigok dunduye, “Neŋ Amobotnaŋgalen mulup imbi nemba keyepmti zet zenik keyaŋ neŋmagen ŋep sokbemnasemin.” Kegok zeme enseliyaŋ pemti mege.
LUK 1:39 Enseliyaŋ mepme kan teepmaŋ ku beme Maliayaŋ sakwep penaŋ milawatnaŋ omakumbe akumbe mti Zudia msat kalaŋan mka ŋen tageen ke memoge.
LUK 1:40 Mot pataŋ pemti Zakaliasiyelen mkaen moti imbiŋaŋ Elisabet ekti zem oloŋen mpeye.
LUK 1:41 Zem oloŋen mpeme tatnânepeme keyegak kambakŋanen nemba okagaŋ titokŋaŋ mge. Âpme Emetak Teŋaŋ Elisabetgat keŋan tot bemisige.
LUK 1:42 Âpme Elisabelaŋ olimti Maliayet zeye, “Kawawaŋaŋ imbi ŋenaŋ nemba kapi ambebegalen ku ombempeye. Egaŋ gâgât nâme mobotnaŋ penaŋ beme geŋ gaombem geye. Keyepmti am ekŋenaŋ gâlen nemba ke egat nâme mobotnaŋ penaŋ beme ek sesewatpewep.
LUK 1:43 Geŋ Amobotnaŋŋ ambebanigaŋ Kawawaŋaŋ zeme geŋ neŋmagen kodik keyepm oloŋen miap.
LUK 1:44 Zem oloŋen mnemane nâma keyegak keŋŋnanen nemba okagaŋ endilipemti oloŋen mme nâyap.
LUK 1:45 Geŋmagen Kawawaŋaŋ menok mme sokbembeyet zeyeen nâmkiŋpewanangapmti geŋ imbi oloŋen toŋ.”
LUK 1:46 Âpme Maliayaŋ silik kapigok kuye, “Kawawaŋ egaŋ mulup imbi nembaŋaŋ tototnaŋ penaŋ neŋ mmotneme neŋ sesewatpemti keŋnan oloŋen penaŋ nâmpema am sambeyaŋ nâgât nâmneme neŋ imbi oloŋentoŋ bemobe. Ma Kawawaŋ ek An Winde Toŋ keyepmti menok kapi neŋmagen min. Ek kwitnaŋ An Teŋ Toŋ. Egaŋ yomengatnaŋ mkwatnein.
LUK 1:50 Âpme am keŋin Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ mambein ekŋen ilin ma alikŋaŋine ekŋenmagen aŋgalaŋ gogotnaŋaŋ wemti wemobe.
LUK 1:51 Kawawaŋ ek windeŋaŋ igagen wemsain keyepm am notnaŋaŋ nânâŋinaŋgat nâme mobotnaŋ mambein ekŋen nânâŋin makume tozin.
LUK 1:52 Egaŋ amobotnaŋ notnaŋ ilinaŋgat nâme mobotnaŋ penaŋ mambein ekŋen munduminangatnaŋ zemindeme keiŋan mamtotindein, yaŋgut am ilinaŋgat nâme tototnaŋ penaŋ mambein ekŋen mmot indeye.
LUK 1:53 Egaŋ ola olat palen mamaip ekŋen indamukulem mimindein. Ma polak polak maip ekŋen ku maindamukulem mimindein.
LUK 1:54 Egaŋ yeŋsokŋne ekŋenmak zetik mimindaye ke katikŋaŋ bein. Keyet penaŋaŋ Islael amŋane ekŋen indamukulem min.
LUK 1:55 Ke aŋgalaŋ gogotnaŋgat penaŋaŋ Abalaam ma egat alikŋane sambe ekŋenmagen wemoti weweyelen nâmâtâti kegok zikat sasaŋaŋ.” Silik kogok kuye.
LUK 1:56 Maliayaŋ eyoŋga tuk mee kegok Elisabetmak tapmâti mkaŋan gilik ze koge.
LUK 1:57 Âpme Elisabet nemba ambebegalen kanaŋ kopme nemba okak an sokbeye.
LUK 1:58 Kegok sokbeme am notnaŋ sokŋan ke mambien ekŋenaŋ keyet zapatnaŋ nâmti ekmagen koti Amobotnaŋgalen aŋgalaŋ gogotgat penaŋaŋ ekmagen sokbeye keyet olim sesewatsawien.
LUK 1:59 Keyet palaŋaŋ kasup mulup mimi 7 delaŋ zeme 8gat ekŋenaŋ nemba okak keyet sekŋaŋ butnaŋ Kawawaŋgalen piliŋ antumpemti kwitnaŋ bipmaŋgat opmaŋ Zakalias kusâgât zewien.
LUK 1:60 Kegok zeme mamaŋaŋ zemkulumindemti zeye, “Ekŋen, ke yek; kwitnaŋ Zân kusenup.”
LUK 1:61 Mamaŋaŋ kegok zeme ekŋenaŋ kapigok zewien “An nodinemagen kwit keboŋ ŋen ku matazin!”
LUK 1:62 Kegok zemti zet mmot mtot mti bipmaŋ an kopa beyeyepm belaŋ sesepmaŋ msamti yaŋkwesiwien, “Kwitnaŋ kwi kukuyelen nânik?”
LUK 1:63 Yaŋkwesime egaŋ meluwaŋ mimimak papiamak meluwaŋ kukuyet belaŋ sesepmaŋ mme mkot same egaŋ, “Kwitnaŋ Zân,” kegok meluwaŋ mme ekbien. Ekti ekŋenaŋ keyet nâmtemtem igagen mbien.
LUK 1:64 Kegok mme keyegak Zakalias nambalamaŋ gilik zeme zetnaŋ zemti Kawawaŋ sesewatpeye.
LUK 1:65 Âpme an notnaŋ sokŋaŋ sokŋaŋ mambien ekŋenaŋ zet zapat ke nâme igagen penaŋ beye. Ma zet timet timkot mmetnepeme Zudia msat kalaŋan zelaŋ memot sambeleŋge.
LUK 1:66 Âpme Amobotnaŋ nemba ke ektikŋaŋ mpeyepmti an imbi notnaŋ zapat ke nâme igagen penaŋ beme pigok zewien, “Anemba keboŋaŋ sememti bamgat amobotnaŋ temaŋ bewe.”
LUK 1:67 Âpme Zângat bipmaŋ Zakalias ek Emetak Teŋaŋ keŋanen bemisikme kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbewe keyet golaŋ zenze anaŋ zenzeŋaŋnok zet kapi zeye,
LUK 1:68 “Islael am, nin Amobotnaŋŋ Kawawaŋ sesewatpene! Ikŋaŋ amŋane ninmagen koti walelelengatnan ndatin.
LUK 1:69 Itnaŋaŋ golaŋ zenze an teŋ ekŋenaŋ busup zet zewienen kelak kapi sokbemkawaŋ bein. Ke kapigok zewien, ‘Mulup anaŋ Dewitgat alikŋane nin walelelengatnaŋ ndatitiyelen Amobotnaŋ awindeŋaŋbeŋ ŋen mmonzemndain.
LUK 1:71 Ma ekŋenaŋ kasa mimindawien ekŋengalen windeengatnaŋ ndamukulem mbe.’
LUK 1:72 Kawawaŋaŋ yeŋsokŋneyet kapigok diindoye, ‘Neŋ aŋgalaŋ gogot mimindewap. Ke tususu zet inmak mimiŋaŋ keyet otnâmti kegok mbap.’
LUK 1:73 Egaŋ ningat sokŋ Abalaamgat kapigok zemkatik beye, ‘Neŋ kasaŋine ekŋengat belinaŋgatnaŋ indamukulem mimindema in nâmtalasimti neŋ sesewatnewep.
LUK 1:75 Keyet in nâgât zimosetnnan kwetetepmaŋ ma keŋinaŋ teŋ mamti zezapatn mmamkwatneti gakime delaŋ zewe.’
LUK 1:76 Âpme nemun, gâgât amnaŋ, ‘Kawawaŋ Temaŋ penaŋgalen golaŋ zenze an,’ zewep. Geŋ Amobotnaŋaŋ ammagen kokogalen kukŋaŋgat setnaŋ weyeyaŋ mulup mti keyet zezapatnaŋ diindowanik.
LUK 1:77 Mti amŋane pigok diindowanik, ‘Kawawaŋaŋ yomin katikpemti walelelengatnaŋ indatisâpm.’
LUK 1:78 Âpme kasuwaŋ msat mme mambusatnaŋ mambeinok keyet kataŋ Kawawaŋaŋ an ŋen zempeme koti ndamukulem mti tambusosogengatnaŋ mbusatnaŋ bemndemti ikŋaŋmagen timkwatndewe. Ke Kawawaŋgalen aŋgalaŋ gogot ma keŋ sewakŋaŋgapmti kegok mimndewe.
LUK 1:79 Ma busatnaŋ keyaŋ nin am tambusosok katikŋanen matatnup nin mbusatnaŋ bemndeme busatnanen kwati keŋ sewakŋaŋgalen set aiikgalen sokbeme meti aikbanup.” Egaŋ kegok zeye.
LUK 1:80 Âpme anemba ek sekŋaŋ ma nânâŋaŋ Kawawaŋmagen kegogak semen katik beye. Kegok mti msat tuŋgupman mepmanepeme Kawawaŋgalen mulup mimiyelen kanaŋ sokbeme Islael am ekŋenmagen koti sokbemkawaŋ bemindeye.
LUK 2:1 Âpme kan keyet Loma msatgalen amobotnaŋ temaŋ kwitnaŋ Ogastas egalen zemkatik bembe ŋen kapigok zemkatik beye, “Am msat kataŋ nâlen zemâtâtâtgat katnanen maip ekŋen kwilin makumti papiaen mkatikŋaŋ beseip.”
LUK 2:2 (Âpme an kwitnaŋ Kwilinias ek Silia plowins amobotnaŋ temaŋ tati kan keyet mulup nembaŋane zemindeme am kwilin makuku mulup ke egaŋ kukŋaŋgat yaŋbemti mge.)
LUK 2:3 Kegok sokbeme am sambe ekŋenaŋ mkaŋin ŋotakŋanen kataŋ kwilin besâgât mepmâbien.
LUK 2:4 Mepmâpme Zosep egaŋ Galili msalen Nasalet mkaen maŋgeyaŋ pemti Zudia msalen Beteleem mkaen amobotnaŋ Dewit egaŋ sokbeyeen mkaŋaŋ ŋotakŋan ke kwitnaŋ bembeyelen mege. Ek amobotnaŋ Dewitgat alikŋaŋgapmti ke mege.
LUK 2:5 Egaŋ imbi zapatnaŋ Malia tetimti ilizuzut kwilit amobotnaŋgalen papiaen besât mebun. Ke Malia nemba keŋmak tetime mebun.
LUK 2:6 Beteleem ke met tatnepemalu Malia okak sokbembeyelen kanaŋ bududuk beye.
LUK 2:7 Kegok sokbeme am sambeyaŋ amkupgalen mka ke bemisikti tabien keyepm Maliayaŋ bulmakau mkaŋan nemuŋaŋ yu ambeti saŋgumaŋ sumuŋti peme bulmakau batiŋan toweŋge.
LUK 2:8 Âpme msat keyegak sipsip damuŋ ekŋenaŋ tambuyet msat tuŋgupman kwaŋ tageen sipsiwin ekdamuŋ mbien.
LUK 2:9 Mti tatnepeme Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ ekŋenmagen sokbemindame busatnaŋaŋ mbusatnaŋ bemindeme omba penaŋ kiŋgati sebelaŋ diŋdiŋ mbien.
LUK 2:10 Kegok mbien yaŋgut ensel egaŋ kapigok diindoye, “An ekŋen, in ku kiŋgalit! Neŋ zapat dolakŋaŋ ŋen diindosâgât kolap. Keyet penaŋaŋ an imbi sambe ekŋenaŋ oloŋen temaŋ palen tabep.
LUK 2:11 Alak Amobotnaŋ Kilaisiŋin yomengatnan indatiti ek Dewitgalen mka ŋotekŋan sokbemindain.
LUK 2:12 Keyepmti an am yominangatnaŋ indetitiyelen kozin egalen piliŋaŋ kapigok: In nemba okakŋaŋ penaŋ bulmakau mkaŋan saŋgumaŋ sumuŋpepeŋaŋ bulmakau batiŋanen weme meekseip.”
LUK 2:13 Zeme zeme keyegak kululuŋengatnaŋ ensel maŋge temaŋ penaŋ ekŋenaŋ kotati pigok zemti Kawawaŋgat olim sesewabien,
LUK 2:14 “Kululuŋ bete bete gwaen penaŋ Kawawaŋ olim sesewat mpepeyelen. Egaŋ msalen am kwi ekŋen nâmtikŋaŋ mimindeme egalen keŋ sewakŋaŋ ekŋenmak wembe.”
LUK 2:15 Ensel ekŋenaŋ kegok zemdelaŋ zemti gilik zemti ekŋenaŋ kululuŋen mowepme sipsip damuŋ ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “An ekŋen, kame nin Beteleem mkaen meti Amobotnaŋaŋ kwileki sokbeme dindoin keyet penaŋaŋ meekne.”
LUK 2:16 Ekŋenaŋ kegok zemti sakwep bulmakau mkaen meti Zosepmak Malia egelaŋ nemba okak pemalu batikondoen weme tapmalut moindikbien.
LUK 2:17 Ke metati sipsip damuŋ ekŋenaŋ ekŋen meindikti nemba okak ekti enseliyaŋ nemba okakgat zezapat mimindaye ke diidowien.
LUK 2:18 Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ sipsip damuŋ ekŋengalen zezapat ke nâmti nâme igagen penaŋ beme nâmtemtem mbien.
LUK 2:19 Ma Maliayaŋ zet ke keŋan penaŋ bempemti otnâpeŋ penaŋ mamamtan.
LUK 2:20 Sipsip damuŋ ekŋenaŋ kegok zemdelaŋ zemti gilik zemti meti enseliyaŋ kwileki sambe mzikat indame eknâm mbien keyepmti Kawawaŋgat olim sesewatbien.
LUK 2:21 Âpme mulup mimi kasup 7 delaŋ zeme 8gat nemba sekŋaŋ butnaŋ antumpemti kwitnaŋ Zisas kuwien. Kwit ke kukŋaŋgat nemba okak ku sokbeme enseliyaŋ zemsokbeye.
LUK 2:22 Âpme Mosesiyelen zii zelen tage ke mâti Maliamak Zosewaŋ sesewat mka temaŋ mobopiŋ mamtemun ya bamgat Malia egalen nemba sokbeyeyelen sip katim delaŋ zeme Zelusalem sesewat mka temanen Zisas Amobotnaŋgat zapat sasayet wapmobun.
LUK 2:23 Ma Mosesiyelen zii zelen kapigok zenzeŋaŋ, “Anemba yu ekŋen Amobotnaŋgat zapat indandayelen.”
LUK 2:24 Ma Amobotnaŋgalen zii zelen zet ŋen kapigok mimiyelen, “Sasakandenombe awembiŋ zut yek beme kopende awembiŋ zut sâpe sâpe bumbuyelen mobogalen.” Egelaŋ ke mâti kwitnaŋ kwitnaŋ ke timti bumbuyelen mowebun.
LUK 2:25 Âpme kan keyet an ŋen kwitnaŋ Simion egaŋ Zelusalem mka teman mamtan. Ek an dolakŋaŋ Kawawaŋgalen zet gawepumti Islael am ekŋenmagen yominangatnaŋ indatitiyelen An ŋengat damuŋ mamtan. Ma egaŋ Emetak Teŋmak mamtan.
LUK 2:26 Keyepmti Emetak Teŋaŋ kapigok zemâtâtpeme mamtan, “Geŋ gakikipiŋ tapmane Kawawaŋaŋ Kilais zempeme kokogalen zetik mpepeŋaŋ ke ektiŋgut gakiwanik.”
LUK 2:27 Zeme tatnepeme Zisas mamaŋ bipmaŋaŋ wati sesewat mka temanen zii zelaŋ zenzeŋaŋ ke mâti mowebun. Kan keyet Emetak Teŋaŋ Simion zemâtâtpeme sesewat mka temanen mowet
LUK 2:28 tapme Maliayaŋ nemba okak same ambetati Kawawaŋgat wisikŋ kapigok zeye,
LUK 2:29 “Amobotnaŋ, geŋ zetikdi bandim mnik keyepmti alak mulup andi neŋ nemba okak ambetati keŋ sewakŋaŋ penaŋ beingapm nemane ŋep gakisap.
LUK 2:30 Alak neŋ nemba kapiyaŋ am nin walelelengatnaŋ ndatim kwakwagalen ke zikatnnaŋ penaŋ egap.
LUK 2:31 Kawawaŋ geŋ weyeyaŋ mulup ke am sambe ekŋenaŋ ek nâmâtâtâgalen kegok mnik.
LUK 2:32 Ma an geŋ pemane kozin keyaŋ Zuda am ningat tuŋgupmaŋ tati walelelengatnaŋ ndamukulem mbe ma egaŋ kegogak am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋmagen meti Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mzikat indame ekŋenaŋ nâmâtâbep.”
LUK 2:33 Kegok zemsesewatpeme nemba mamaŋ bipmaŋ egelaŋ Simionaŋ nemba okakgat zet ŋandaŋ zeye ke nâmti nâmtemtem mbun.
LUK 2:34 Kegok mmalu Simionaŋ Kawawaŋaŋ eget winde idadayelen wekumti egaŋ Zisas mamaŋgat kapigok dunduye, “Nemba okak kapi Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempeme koge. Ya Islael am notnaŋ egat nâmkiŋpewewaŋ ku walebep. Ma notnaŋ ekŋenaŋ egat sek kaŋgaŋ nâmpewewaŋ walebep. Nemba okak kapiyaŋ Kawawaŋgalen golaŋ zet ammagen diindome ekŋenaŋ zet ke ku mkipmaŋ bewep.
LUK 2:35 Ma nemba kapiyaŋ amgalen nânâŋin enzililiŋaŋ penaŋ keyet yaŋaŋ mkawaŋ bewe. Kegok sokbeme geŋmagen sindem omba penaŋ sokbewe sakamaŋ wanam kukŋaŋ penaŋaŋ sekdi aŋme sindem mambein keboŋ penaŋ tiwanik.” Kegok zemdelaŋ zeye.
LUK 2:36 Âpme kan keyegak imbi ilip golaŋ zenze imbi ŋen mamtan kwitnaŋ Ana. Ek imbi kwambet Panueliyet nembaŋaŋ Aseliyet sipbutnaŋ. Egaŋ an wati manepeme nup kan 7 etaŋ beme apmaŋaŋ gakime
LUK 2:37 igak kwambet manepeme nup kanaŋ 84 beye. Egaŋ sesewat mka temanen mene mene Kawawaŋgat olim sesewati mandundum samtan ke tu meuyet nâmtalati kegok mamtan.
LUK 2:38 Egaŋ Simionaŋ olim sesewat tapmaŋgeen keyegak kot pataŋ pemti Kawawaŋgat wisikŋ zemti am notnaŋ ekŋen Kawawaŋaŋ Islael am yomengatnaŋ indatitiyelen damuŋ matatemien ekŋen nemba keyet zapat diindoye.
LUK 2:39 Âpme Zosepmak Malia egelaŋ Amobotnaŋgalen zii zelaŋ zenzeŋaŋ ke mâti kwileki mimiyet zenzeŋaŋ ke mdelaŋ zemti nemba okak wetimti gilik zemti mkaŋitdan Nasalet Galili msalen mebun.
LUK 2:40 Âpme nemba ek windeŋaŋmak ma nânâŋaŋ temaŋmak sememe Kawawaŋaŋ ek oloŋen igagen mpeye.
LUK 2:41 Nup kan kataŋ Zisasiyet mamaŋ bipmaŋaŋ Aŋgalalaŋ Kendoyet Zelusalem mka temanen mamotemun.
LUK 2:42 Âpme Zisasiyaŋ nup kanaŋ 12 beme Kendoyet mamotemun kegogapm mowebien.
LUK 2:43 Ke moti mame Kendo delaŋ zeme am ekŋenaŋ gilik zemti mkaŋinan mekopme an nemba Zisas ek Zelusalem mka temaŋ tapme mamaŋ bipmaŋaŋ nânâpiŋ pemti ilidak mebun.
LUK 2:44 Egelaŋ, “Wan notnaŋnemak olokati melep,” zemti mebun. Kegok tapm nepemalu kasup kwep delaŋ zeme selen ekmepmalu yek beme sipbutnaŋ ma notnane ekŋenmagen timamat mulup mbun.
LUK 2:45 Egelaŋ kegok mti ku aikbungapm egelaŋ Zelusalem mka temaŋ gilik zemti egat timapmebun.
LUK 2:46 Kegok tapmalut kasup zut delaŋ zeme tugat keŋan egelaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ keŋan Zuda zii zet diindondo an ekŋenmak tomtati zenâ zenâ tapmme moti aikbun.
LUK 2:47 Ekŋenaŋ egat nânâŋaŋ ma yaŋkwesisiŋinaŋgat dopmaŋ zeye ke ekti nâme igagen beme nâmtemtem mbien.
LUK 2:48 Kegok tapme mam bipmanelaŋ ek ekti kan keyet nâmtemtem temaŋ mti mamaŋaŋ pigok dunduye, “Nemun, kwilekiyet mti geŋ pigok mimndamane bipdimak nit keŋ sindem palen gâgât timalup?”
LUK 2:49 Kegok zeme egaŋ kapigok gilik zemti diidoye, “Maŋge bien, kwilekiyet natimalup? It neŋ Bipmnaŋgalen mka keŋan tatagalen ke ku nâlup?”
LUK 2:50 Kegok zeme egelaŋ Zisasiyelen zetnaŋ gilik zemidaye keyet yaŋaŋ ku nâmâtâbun.
LUK 2:51 Kegok sokbeme Zisasiyaŋ mamaŋ bipmaŋ egetgalen zelit gawepumti ilinsakwep gilik zemti Nasalet mkaen mebien. Meti ke mamti mamaŋ bipmaŋgalen zelit gawepumti mamtan. Mamaŋaŋ egalen zet ke keŋanen mkatikŋaŋ bemti nâmamtan.
LUK 2:52 Âpme Zisasiyaŋ sekŋaŋ sememe nânâŋaŋ kegogak nâmteleŋ peme Kawawaŋaŋ ma amnaŋ ek ekti nâmtikŋaŋ mme maŋge.
LUK 3:1 Âpme an kwitnaŋ Tibeliasiyaŋ Loma msalen amobotnaŋ temaŋ maŋge. Kan keyet an ekŋen kapiyaŋ polowins sambe Lomayelen zemâtâtât kandaŋan mambien ekŋengalen amobotnaŋ mambien: Pontias Pailet Zudia, Samalia, Idumea polowins tuk ekŋen keyelen amobotnaŋ maŋge; Elolaŋ Galili ma Pelea polowins zut keyelen amobotnaŋ maŋge. Elotgat meniŋaŋ kwitnaŋ Piliwaŋ Itulia am ma msat isikŋaŋ kwitnaŋ Talakonaitis ekŋengalen amobotnaŋ maŋge. Âpme Lisaniasiyaŋ msat isikŋaŋ kwitnaŋ Abilin ekŋengalen amobotnaŋ maŋge.
LUK 3:2 Âpme Anas ma Kaiapas egelaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋgalen sâpe sâpe bumbu amobotnaŋ ilizuzut mambun. Kan keyet Kawawaŋaŋ zezapat Zân Zekalayasiyet nemuŋaŋgat msat tuŋgupman ke zemsame kopme
LUK 3:3 Zân egaŋ Zodan tu nembet nembet mka ŋande tapmege ke meti zezapat kapigok diindoye, “Keŋ gilik zenze aikti yomengatnan kwati tu zulupme Kawawaŋaŋ yomin katikpesem.”
LUK 3:4 Zeme zet ŋande keyet golaŋ zenze an Aizayayaŋ Kawawaŋgalen zapat itnaŋanen meluwaŋ mge keyet katnanen sokbein. Zet ke kapigok, “An ŋenaŋ msat tuŋgupman kwizet buŋam kapigok takuin, ‘Amobotnaŋaŋ kokotnaŋgalen weyeyaŋ mulup mit. Set mobototot mimiŋaŋ utume kwetetepmaŋ beme egaŋ kokogalen setnaŋ sokbak.
LUK 3:5 Ma luŋ temaŋ tototnaŋ sambe msat aŋbeme kwepmâlak ma kalaŋ mobotnaŋ utume tolak. Set guŋgwaŋ guŋgwaŋ mimiŋaŋ weyaŋme teŋ bek ma set aimboŋaŋmak ma kaŋaŋ mobot totot mme kwetetepmaŋ bek.
LUK 3:6 Msalen am sambeyaŋ Kawawaŋaŋ yomengatnaŋ ndatetim kwazin ke ekmâtâbep!’” Zet ŋande ke Aizayayaŋ zeye ya Zânaŋ ewe zet ŋande keyegak zeye.
LUK 3:7 Âpme am sambe ekŋenaŋ Zânaŋ tu zulutindende ekmagen kopme kapigok diindoye, “In nombeyelen alikŋaŋ. In nâme Kawawaŋaŋ yominaŋgat dopmaŋ mutumindasâgât tapm ke walabep bein? Yek penaŋ.
LUK 3:8 In mama mimi dolakŋaŋ mme keyaŋ in yomengatnan keŋin gilik zewien ke sosok sokbemkawaŋ bewe. In keŋinan kapigok ku otnâit, ‘Nin Abalaamgat iŋsokŋane manup keyepm Kawawaŋaŋ ku zemndowe.’ Neŋ pigok diindoma nâit, zet ke belakŋaŋ penaŋ. Kawawaŋ egaŋ zenak beme ke ŋep zeme nanzaŋ ekŋen kapiyaŋ Abalaamgat alikŋane bewiek.”
LUK 3:9 Kegok zemti zet zapat sesepmaŋ ewe tusum pigok zeye, “An ŋen ek nâmkiŋpepeŋaŋmak bewe ke tep katnaŋ maelikzin keboŋ. Âpme an ek nâmkiŋpepeŋepiŋ bewe ek tep sinaŋ memuŋ beme tobe keboŋ ke ek tepgat zapat bewe.”
LUK 3:10 Kegok zeme am ekŋenaŋ yaŋkwesiwien, “Nin zigok mmann ŋep benak?”
LUK 3:11 Zeme egaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zemindaye, “An ŋen melakanduŋaŋ zut wemsain beme ŋen an melakanduŋepiŋ main ke sawe ma an ŋen meu nimwiaŋ wiaŋaŋmak main beme am notnaŋ tu meupiŋ ekŋen kalaŋkum indawe.”
LUK 3:12 Kan keyet takis mânep titi an ekŋenaŋ kegogak Zânmagen tu zululugalen kobien. An ekŋen keyaŋ kapigok yaŋkwesiwien, “An diindondo, nin kwileki mmann ŋep benak?”
LUK 3:13 Ekŋen kegok yaŋkwesime egaŋ kapigok diindoye, “In takis mânep katnaŋen bembeŋaŋ ke aŋgosomti moti matip ke katikpemti zemâtâtpepeŋanen esemteŋ matimambep.”
LUK 3:14 Âpme kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ koti kegogak yaŋkwesiwien, “We nin zigok? Nin kwileki mbanup?” Zeme kapigok diindoye, “In am ekŋenmagen mânep indapilimti zem kiŋgat indemti zet mutum mutum zemti ku tiwep. In muluwinaŋgat tosaŋaŋ keŋ pembenaŋ palen indame tiwep.”
LUK 3:15 Am ekŋenaŋ webe webe mamimtemien keyet penaŋaŋ yaŋbemti sokbeme ekŋenaŋ keŋinan kapigok otnâwien, “Zân kapi Kilais sokbembeyelen zenzeŋaŋ ke mene.”
LUK 3:16 Kegok zeme Zânaŋ ekŋen sambe kapigok diindoye, “Neŋ keŋin gilik zeme tu etaŋ manzulutindeyap yaŋgut bamnan An kosâpm ek Amobotnaŋ temaŋ windeŋaŋbeŋ penaŋ. Ek Amobotnaŋ penaŋ; neŋ an tototnaŋ. An keyaŋ koti ikŋaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋ mulupmaŋ teziŋaŋ yom zim kwetetepmaŋ mambein kemak temakwep zulutindewe.
LUK 3:17 An keyaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak time maŋge ŋen motasâip mti nâmkiŋpepeŋinpiŋ kegogak time maŋge ŋen motatsâpmnen sepemaŋ imbi ŋenaŋ kawakŋaŋ ondesâgât makalopbein kogok mbe. An ke mulupmaŋ imbiyaŋ kawakŋaŋ makalopbemti bekanaŋ matime mezin keyet kataŋ egaŋ am nâmkiŋpepeŋinpiŋ timti time teziŋ ŋandan towebep. Mti kawak ketnaŋ pembenaŋ ondesât time mamotazinen kogok ke am nâmkiŋpepeŋinmak indatime ikŋaŋmak tabep.”
LUK 3:18 Âpme Zânaŋ am mama mimiŋin ekmâtâti keŋ gilik zenze aiikgalen egaŋ zapat dolakŋaŋ yomengatnaŋ indamukulem mbe keyelen golaŋ zet set katnaŋ igak igak zemsokbemindaye.
LUK 3:19 Âpme am ekŋenaŋ tu zulupme delaŋ zeme Zisasiyaŋ kegogak mepme tu zulutpeye. Kegok mti keyegak tadundume kululuŋ ŋandeme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ sasakandenombe nemboŋ bemti ekmagen toge. Ke topme kululuŋengatnaŋ zet ŋande kapigok sokbeye, “Geŋ nanaŋgat Nemun penaŋ. Neŋ gâgât nâmtikŋaŋ omba penaŋ manâyap. Neŋ geŋ gaombemgewanen am yominangatnaŋ indati kwabanik keyet oloŋen miap.” Âpme amobotnaŋ Elolaŋ meniŋaŋgalen imbi kwitnaŋ Elodias kambu menzem wage ke ma sekŋeyak notnaŋ bekanaŋ penaŋ mge keyepmti Zânaŋ egaŋ yom mge keyet musuwewet zet zeye. Kegok mme Elolaŋ Zân mka katikŋan peye ke yom temaŋ ŋen ewe tusuye.
LUK 3:23 Âpme Zisasiyaŋ nup kanaŋ 30 beme mulupmaŋ yaŋbemti mge. Am notnaŋaŋ Zisasiyet nâme Zosep ikŋaŋgat nemuŋaŋ penaŋ beye. Zosepgat bipmaŋ Eli,
LUK 3:24 Eliyet bipmaŋ Matat. Matatgat bipmaŋ Liwai. Liwaiyet bipmaŋ Melki. Melkiyet bipmaŋ Zanuai. Zanuaiyet bipmaŋ Zosep.
LUK 3:25 Zosepgat bipmaŋ Matatias. Matatiasiyet bipmaŋ Amos. Amosiyet bipmaŋ Naum. Naumgat bipmaŋ Esili. Esiliyet bipmaŋ Nagai.
LUK 3:26 Nagaiyet bipmaŋ Mat. Matgat bipmaŋ Matatias. Matatiasiyet bipmaŋ Semein. Semeingat bipmaŋ Zosek. Zosekgat bipmaŋ Zoda.
LUK 3:27 Zodayet bipmaŋ Zoanan. Zoanangat bipmaŋ Lesa. Lesayet bipmaŋ Zelubabel. Zelubabeliyet bipmaŋ Sealtiel. Sealtieliyet bipmaŋ Neli.
LUK 3:28 Neliyet bipmaŋ Meliki. Melikiyet bipmaŋ Adi. Adiyet bipmaŋ Kosam. Kosamgat bipmaŋ Elimadam. Elimadamgat bipmaŋ Eili.
LUK 3:29 Eiliyet bipmaŋ Zosua. Zosuayet bipmaŋ Eliezel. Eliezeliyet bipmaŋ Zolim. Zolimgat bipmaŋ Matat. Matatgat bipmaŋ Liwai.
LUK 3:30 Liwaiyet bipmaŋ Simion. Simiongat bipmaŋ Zuda. Zudayet bipmaŋ Zosep. Zosepgat bipmaŋ Zonam. Zonamgat bipmaŋ Eliakim.
LUK 3:31 Eliakimgat bipmaŋ Melea. Meleayet bipmaŋ Matata. Matatayet bipmaŋ Natan. Natangat bipmaŋ Dewit.
LUK 3:32 Dewitgat bipmaŋ Zesi. Zesiyet bipmaŋ Obet. Obetgat bipmaŋ Boas. Boasiyet bipmaŋ Salimon. Salimongat bipmaŋ Nason.
LUK 3:33 Nasongat bipmaŋ Aminadap. Aminadapgat bipmaŋ Alini. Aliniyet bipmaŋ Esilon. Esilongat bipmaŋ Peles. Pelesiyet bipmaŋ Zuda.
LUK 3:34 Zudayet bipmaŋ Zekop. Zekopgat bipmaŋ Aisak. Aisakgat bipmaŋ Abalaam. Abalaamgat bipmaŋ Tela. Telayet bipmaŋ Naol.
LUK 3:35 Naoliyet bipmaŋ Seluk. Selukgat bipmaŋ Leu. Leuyet bipmaŋ Pelek. Pelekgat bipmaŋ Abel. Abeliyet bipmaŋ Sela.
LUK 3:36 Selayet bipmaŋ Kainan. Kainangat bipmaŋ Alapasat. Alapasatgat bipmaŋ Sem. Semgat bipmaŋ Noa. Noayet bipmaŋ Lemek.
LUK 3:37 Lemekgat bipmaŋ Metusela. Metuselayet bipmaŋ Enok. Enogat bipmaŋ Zalet. Zaletgat bipmaŋ Maalalel. Maalaleliyet bipmaŋ Kenan.
LUK 3:38 Kenangat bipmaŋ Enos. Enosiyet bipmaŋ Set. Setgat bipmaŋ Adam ma Adamgat bipmaŋ Kawawaŋ.
LUK 4:1 Âpme Zisas Emetak Teŋaŋ keŋanen tage keyepm egaŋ Zodan tu katipemti mepme Emetak Teŋ keyaŋ Zisas msat tuŋgupman met zeme ke meti
LUK 4:2 msasa 40 ke Zisasiyaŋ tu meu ninipiŋ mamti egaŋ tu meuyet penaŋ gakiwaleletgalen mge.
LUK 4:3 Kegok tapmme msasa 40 delaŋ zeme Sadaŋaŋ ekmagen koti yaŋaŋ m eksâti pigok dunduye, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ benik beme nanzaŋ kapi zemane meu sokbeme ŋep nsenik.”
LUK 4:4 Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kapigok kukuŋaŋ tazin, ‘Amnaŋ keŋin tu meuyet etaŋ bemti ku mamayelen. Yek penaŋ.’”
LUK 4:5 Kegok zeme Sadaŋaŋ Zisas kalaŋ teepmaŋ temaŋ ŋengat dukŋan aikmoti msat kataŋ amobotnaŋ sambe ekŋengalen msat sambe zikat same ekmâpmeŋgut
LUK 4:6 Zisas kapigok dunduye, “Neŋ amobotnaŋ sambe ekŋengalen msat sambe msat kataŋ tazin ke ma ekŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ sambe ke gâgât gasap. Ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi nâlen ma neŋ an ŋen ma an ŋen sasâgâti ŋep sasap.
LUK 4:7 Keyet geŋ nâgât pedondomti dundundu mnasenik beme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ekdigen ke gâgât gasap.”
LUK 4:8 Kegok zeme Zisasiyaŋ zet dopmaŋ kapigok dunduye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kapigok kukuŋaŋ tazin, ‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi etaŋ pedondom samti dundum sawanik ma ek kwep etaŋ sisiliŋ mim samti mambanik.’”
LUK 4:9 Kegok dundume Sadaŋaŋ Zisas Zelusalem sesewat mka temaŋ dukŋaŋen aikti mot peme tapme kapigok dunduye, “Geŋ Kawawaŋgat nemuŋaŋ beme kapiyetnan palam towet
LUK 4:10 enenogat Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen meluwaŋ ŋen kapigok kumpepeŋaŋ tazin, ‘Kawawaŋaŋ enseliŋaŋ peme kot aŋgalaŋgeme ku walebanik.’
LUK 4:11 Ma ŋen ewe kapigok, ‘Ekŋenaŋ belinaŋ gatam topme nanzaŋaŋ sedi ku aŋbe.’”
LUK 4:12 Kegok zeme Zisasiyaŋ Sadaŋ kapigok dunduye, “Yaŋgut Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ meluwaŋ ŋen kapigok tazinegak, ‘Kawawaŋ Amobotnaŋdi tetimaemaeen ku pewanik.’”
LUK 4:13 Sadaŋ ek yaŋaŋ kegok m ek m ek mgeyaŋ yek beme bam yaŋaŋ m eekgalen nâmti pemege.
LUK 4:14 Âpme Zisasiyaŋ Galili msalen gilik zem mepme Emetak Teŋgalen winde ekmak tage. Ke kot mame kwizapatnaŋaŋ sakwep palakŋaŋ bemti msat ke ma notnaŋ sokŋan tapmeliwen ke mekoge.
LUK 4:15 Ke mekopme egaŋ Zuda amgalen sesewat mka isisikŋan sambe ke meti am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ diindome ekŋenaŋ zetnaŋ ke nâmtikŋaŋ ma oloŋen penaŋ mti zemsesewabien.
LUK 4:16 Âpme Zisasiyaŋ Nasalet mkaen mamti semeyeen ke metapme Sabat tagoŋgo kan sokbeme sesewat mkaen kan kataŋ mametan kegogak metati Kawawaŋgalen zezapat itnaŋaŋ maiŋgalen dendaŋ watapme
LUK 4:17 sesewat mkaengalen mulup an ŋenaŋ golaŋ zenze an Aizayayelen papia muŋguguŋaŋ meluwaŋaŋmak ke mti same mototi zet ŋen kapigok ekti maiŋge,
LUK 4:18 “Aizayayaŋ kapigok zenzeŋaŋ, ‘Amobotnaŋgalen Emetak Teŋaŋ ekmagen koti egaŋ ombem neme am tototnaŋ ekŋengat zezapat dolakŋaŋ mkawaŋ bembeyelen koban. Ma am notnaŋ mka katikŋan matalip ekŋenaŋ lala mebep. Ma am zikalin beŋaŋ ekŋenaŋ zikalin ekbep. Ma am notnaŋ am notnaŋaŋ mtoindewien ekŋen ke tiŋkwatindewe.
LUK 4:19 Ma egaŋ Kawawaŋaŋ amŋane yomengatnaŋ indamukulem mimiyelen kanaŋ sokbein keyelen zet zapat zemkawaŋ bewe.’”
LUK 4:20 Zet kegok maiŋme delaŋ zeme papia ke muŋgumti mulup an ke samti egaŋ zet keyet yaŋaŋ mkawaŋ bembeyelen totapme animbi sambe sesewat mkaen tabien ekŋenaŋ zikat gwalalaŋ ek kwep ekbien.
LUK 4:21 Kegok mme egaŋ zet yaŋbemti kapigok diindoye, “Alak zet zapat maiŋma nâip keyet penaŋaŋ neŋmagen sokbem tazin.”
LUK 4:22 Kegok zeme ekŋenaŋ nâme penaŋ beme zetnaŋgat nâmtikŋaŋ mti tek tek mti nânâŋaŋgat pisem zewien, “Anemba kapi sosok Zosepgat nemuŋaŋ wa kapi.”
LUK 4:23 Kegok zeme egaŋ diindoye, “Neŋ nâyap in neŋ zapat dinosâbip ke amnaŋ zezapat ke nânâŋaŋ manzeip ke kapigok, ‘Geŋ dokta benik beme gitaŋgat nodine weyaŋindesenik.’ Ma in nâgât kegogak zesâbip, ‘Geŋ Kapaneam mka temanen menok sepem igak igak mbananen ke alak kapi mkandi ŋotekŋaŋ mulupdi ke kegogak mmane ekne.’”
LUK 4:24 Kegok zemti egaŋ tusum zeye, “Golaŋ zenze an ŋen mkaŋaŋ ŋotekŋan tapme ikŋaŋgalen maŋge ekŋenaŋ notn notn dolakŋaŋ ku mamimpeip.”
LUK 4:25 Ma zet ŋen ewe pigogat zema nâit, “Golaŋ zenze an Ilaiza egaŋ maŋge kan keyet Islael msat kataŋ nup kan tuk ma eyoŋga 6 kegok mtete temaŋ tapme msat kataŋ meuyet kambeŋ sokbeye. Ke penaŋ kan keyet Islael msalen imbi kwambet sambe mambien. In ma neŋ nânup.
LUK 4:26 Kawawaŋ egaŋ golaŋ zenze an Ilaiza imbi kwambet Islael msalen mambien ekŋen indamukulem mimiyelen ku zempeme mege. Yek penaŋ. Egaŋ ek Islael maŋgeen ku sokbembeŋaŋ mka kwitnaŋ Salepat Saidon msalen imbi kwambet ŋenmagen zempeme mukulem mpepeyelen mege.
LUK 4:27 Âpme naman golaŋ zenze an ŋen kwitnaŋ Elisayaŋ maŋgeen kan keyet Islael msalen am liŋgit katikŋaŋinmak sambe penaŋ mambien yaŋgut egaŋ ekŋenmagengatnaŋ ŋen mukulem mme dolakŋaŋ ku beye. An kwitnaŋ Naeman ek Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ek Silia msalengatnaŋ mukulem mpeme ek etaŋ liŋgitnaŋ ŋeluye.”
LUK 4:28 Zisasiyaŋ kegok diindome am sesewat mka keŋan tabien ekŋenaŋ zet keyet nâmti ŋenzinziŋ penaŋ mbien.
LUK 4:29 Kegok sokbeme ekŋenaŋ wati Zisas âtâpe âtâpem toti Nasalet mka ŋande ganzenan met pewien. Ma ekŋengalen mka ŋande ke kalaŋ temaŋ keyet dukŋan matatan. Keyepmti ekŋenaŋ mandamti kalaŋ kandaŋaset moti ekŋenaŋ Zisas ŋandaŋan âtâpeme towesât mbien
LUK 4:30 yaŋgut egaŋ ekŋengat tuŋguwinaset mege.
LUK 4:31 Âpme Zisasiyaŋ ke toti met Galili msalen mka temaŋ kwitnaŋ Kapaneam ke pataŋ zemti Sabat tagoŋgo kanen zezapat dolakŋaŋ am ekŋen kemagen zemzikat indaye.
LUK 4:32 Egaŋ zetnaŋ windeŋaŋmak zeye keyepm amnaŋ egaŋ zezapat diindoye ke nâmti nâmtemtem mbien.
LUK 4:33 Âpme sesewat mka keyet keŋan an ŋen we bekanaŋaŋmagaŋ keyak tapmaŋge.
LUK 4:34 Yaŋ we bekanaŋ keyaŋ Zisas ekiŋgati omba penaŋ kwizet kumti zeye, “Eii! Zisas Nasalet mkaengatnaŋ, geŋ ninmak mulup msâpmnik ke nin nânup. Geŋ nin ndawaleletgalen nâmti kodik, ma? Geŋ an kwi ke neŋ ŋep nâmâtâlap. Geŋ Kawawaŋgalen Nemuŋaŋ Teŋ penaŋ.”
LUK 4:35 Kegok zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋ keyet pigok zeye, “Buzak tati an keŋangatnaŋ kwati met.” Kegok zeme we bekanaŋ an keyet keŋangatnaŋ kwaweti am ekŋengat zikalinan an ke mme tokutum peweme egaŋ ku waletpeye.
LUK 4:36 Kegok sokbeme an imbi sambeyaŋ ke ekti nâmtemtem mti ilinak kapigok zemâbien, “Kae, egaŋ zet windeŋaŋbeŋ penaŋ tazein. Ke ek an kwizapatnaŋmak ma windeŋaŋmakgapm zet zeme we bekanaŋaŋ am keŋangatnan wati mamepmâlip.”
LUK 4:37 Âpme amnaŋ Zisasiyet zezapat ma menok mamanamaŋ mkwage keyaŋ Galili msalen mka ŋande igak igak sokŋan ma beŋan ke zapatnaŋaŋ mekopme delaŋ zemâge.
LUK 4:38 Âpme Zisas sesewat mkaengatnan toti Saimongalen mkaen mowege. Kan keyet Saimongat tatnaŋ imbi zawat sek kip temaŋ mti tawemaŋgeyaŋ egat yayaŋ mti Zisasiyet pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ imbi kapi ŋep mukulem mpesenik ma yek?”
LUK 4:39 Kegok zeme Zisasiyaŋ imbi weŋgeen mka keyet keŋan meti mundum imbiyaŋ tawemaŋgeen ganzenan dendaŋ tati kusum toti sekŋaŋ kipmaŋ ke atam nâmti zawat sek kikip ke zempeme egaŋ keyegak wawatnak ekŋengat tu meu weyeyaŋ mulup mge.
LUK 4:40 Kegok mti tatnepeme kasup towesâgât mme Sabat tagoŋgo kan delaŋ zeme am sambeyaŋ noline zawat kwitnaŋ igak igakmak indatimti Zisasmagen kopme betnaŋ ilizuzut am kwep kwep sekŋinan beme ŋep bewien.
LUK 4:41 Kegok mme we bekanaŋaŋ am keŋinangatnan kwati kwizet ŋagak omba penaŋ mti zewien, “Geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ!” Ekŋenaŋ Zisasiyet yaŋaŋ Kilais nâmbien keyepmti egaŋ ekŋen zemkulumindemti, “Buzak talit,” zemindeye.
LUK 4:42 Âpme msat msame egaŋ toti msat tuŋgupman butnaŋ ŋen met dundundu mulup mti tapmaŋge. Âpme am ekŋenaŋ Zisas timat meti met aikti ekŋenmak mamayet aŋgalaŋbien.
LUK 4:43 Ekŋenaŋ kegok mme egaŋ pigok diindoye, “Neŋ mka temaŋ kataŋ meti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet zet zapatnaŋ diindondoyelen Kawawaŋaŋ zemneneŋaŋgapmti ŋep ku tasap.”
LUK 4:44 Kegok zemti Zudia msat keyelen sesewat mkaen meti Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mandiindometan.
LUK 5:1 Âpme kasup ŋengat Zisas egaŋ Genesalet tundua ganzenan gambibigen tati Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ tazeme keyegak animbi sambeyaŋ nânâyelen kot ŋenaŋ ŋen âtâpem âtâpem mti kot bembuluŋti zetnaŋ ke nâwien.
LUK 5:2 Ma gambibik palen ke waŋga zut kegok tapme aŋgala titi an ekŋenaŋ waŋgaŋinaŋgatnan toti met eleŋgolaŋ temaŋ aŋgalayelen ke tazulutmambien.
LUK 5:3 Kogok tapmme Zisasiyaŋ waŋga ŋengat dukŋan mowege ke toŋaŋ kwitnaŋ Saimon. Ke motati egaŋ Saimongat zeme waŋganaŋgame tundua palen mepme egaŋ ke totati Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ animbi zemzikat indaye.
LUK 5:4 Diindomâpme delaŋ zeme Saimon egat zeye, “Nin nsakwep tundua sutnatemanen imbeŋanen meti in eleŋgolaŋ temaŋ peme topme aŋgala notnaŋ tiseip.”
LUK 5:5 Kegok zeme Saimonaŋ kapigok dunduye, “An zikat indanda, nin mulup temaŋ tambu tetak kapi eleŋgolaŋ penaŋgut aŋgala ŋen ku tin. Yaŋgut geŋ zenikgapmti ewe mepemti eksâpminup.”
LUK 5:6 Kegok zemti ilinsakwep meti Saimongalen mulup anŋaneyaŋ eleŋgolaŋ temaŋ peme towepme aŋgala igagen penaŋ keyet keŋan atame nukŋaŋgat penaŋ mti eleŋgolaŋ tekŋaŋ etisâgât penaŋ mge.
LUK 5:7 Kegok mti mandam alewienaŋ ku kwapme noline waŋga ŋen mambien ekŋengat kwizet kumti bepelep mme kot indamukulem mindemti aŋgala waŋga zut keyet keŋan time topme ilizuzut gak zemkwapme waŋga tundua keŋan towesâgât mbun.
LUK 5:8 Kegok mti Saimonaŋ aŋgala maŋge temaŋ tiwien ke ekti ikŋaŋ ma an notnaŋ ekŋenaŋ ke ektemtem penaŋ mbien. Kegok sokbeme Saimon Pitayaŋ ke ekti Zisasiyet kandaŋan met pedondom samti zeye, “Amobotnaŋ, neŋ a yomtoŋ keyet geŋ nemti met!”
LUK 5:10 Ma Saimonmak mulup an notnane mamtemienen kwilit Zems ma Zân Zebediyet nemulatnenet egelaŋ koekti ektemtem kegogak mbun. Mme Zisasiyaŋ Saimon kapigok dunduye, “Geŋ ku kiŋgat! Geŋ aŋgala titiyaŋ bam Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋaŋ am titi mambanik.”
LUK 5:11 Kegok zeme ekŋenaŋ waŋga mandame gambibik palen keiŋan mowepme kwitnaŋ kwitnaŋ sambeŋin bamkumpemti Zisasmak tusumti mebien.
LUK 5:12 Âpme Zisas ek maneti mka ŋen met mame an ŋen liŋgit satnaŋmak tapmaŋgeyaŋ Zisas ekti kot kandaŋan pedondom samti weyaŋpepeyelen otnâmti keŋaŋaŋ sume kapigok zeye, “Amobotnaŋ, weyaŋne. Geŋ nâgât sekŋ mmane ŋep bembeyelen nânik beme ŋep weyaŋnesenik!”
LUK 5:13 Kegok zeme Zisasiyaŋ betnaŋ sekŋanen timekti zeye, “Nâmgeyapgapm sekdi ŋep bak!” Zeme keyegak sekŋaŋ liŋgit sambe ŋeluye.
LUK 5:14 Kegok mpemti Zisasiyaŋ zemkulumpemti kapigok dunduye, “Nânik, geŋ zet zapat kapi am ŋengat ku zemane nâmbep. Geŋ belak esemteŋ met sâpe sâpe bumbu anmagen meti sekdi met zikat samane wiliŋgisem. Ma Mosesiyaŋ eweŋan zeyenok sâpe sâpe bumane am sambeyaŋ nâme gâlen liŋgit satnaŋ ŋep bein ke zewep.”
LUK 5:15 Âpme an ŋep beye keyet buŋam zapalaŋ sakwep penaŋ mekopme animbi sambeyaŋ Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ Zisasiyaŋ zeme nânâyelen kobien ma am zawalinmak sambe Zisas egaŋ weyaŋindendeyelen kopme maweyaŋindemtan.
LUK 5:16 Kogok mmambe Zisasiyaŋ mene mene dundunduyelen msat tuŋgupman metati mandundumtan.
LUK 5:17 Âpme kasup ŋengat Zisasiyaŋ am Kawawaŋgalen zapat dolakŋaŋ tadiindo maŋgeen Palisi an ma zii zet zikat indanda an notnaŋ ekŋenaŋ kegogak keŋan ke koti tabien. An ekŋen ke Galili ma Zudia msalen ma Zelusalem mka temaŋ keyetnaŋ kopmâbien. Tapmme am zawalinmak weyaŋindendeyelen Amobotnaŋ Kawawaŋgalen winde Zisas ekmak tasaye.
LUK 5:18 Âpme an notnaŋaŋ wesiŋ ŋen lueen lue mti koti mka Zisas tapmaŋgeen pum moti Zisasiyet kandaŋan bembeyelen moolatbien.
LUK 5:19 Am sambeyaŋ mka keŋaŋgatnaŋ bemisik peme sekekegen kot kindiŋ zeye keyepm ekŋenaŋ mowewegalen set ku sokbeye. Mme beme pumti mka ŋokŋan moweti mka ŋokŋaŋ butnaŋ asekti lueŋaŋ melesiŋ âlâlâŋ peme am sambeyet tuŋguwinan Zisasiyet kandaŋan totage.
LUK 5:20 Ekŋenaŋ nâmkiŋpewienen Zisasiyaŋ an wesiŋ weyaŋpesem nâmbien keyepmti Zisasiyaŋ nâmkiŋpepeŋin ekti an wesiŋ dunduye, “Notn, gâlen yomdi katikpeyap.”
LUK 5:21 Kegok zeme Palisi an ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ zet ke nâmti keŋinan kapigok otnâmbien, “Amgalen yom katikpepe mulup ke Kawawaŋgalen etaŋ. Âpme an kapi ikŋaŋgat nâme kwileki penaŋ ben?”
LUK 5:22 Ekŋenaŋ kegok nâme Zisasiyaŋ keŋinaŋgat yaŋaŋ ekmâtâti kapigok diindoye, “In kwilekiyet neŋ zet zeya ke nâme Kawawaŋgat mobotnaŋ mpeyap penaŋ beme nânâŋinaŋ taosolalip?
LUK 5:23 Neŋ kapigok zeya, ‘Notn, gâlen yomdi katikpeyap’. Zet ŋande zeya ke in nâme pepesut bep. Ele, in naman wak bemti egat zet ŋande ŋen zesowap kapi in eknâme pepesut ku besem. Kawawaŋgalen winde neŋmagen tatnain keyepm neŋ zet ŋande ŋen ma ŋen zewak beme penaŋaŋ sokbenak.
LUK 5:24 Neŋ Angat Nemuŋaŋ am msalen yom katikpepeyelen Bipm Kawawaŋgalen winde nayeyepmti neŋ yom ŋep katikpeyap. Keyet yaŋaŋ ekmâtâlit.” Kegok zemti an wesiŋ ke kapigok dunduye, “Neŋ gâgât zeyap, geŋ wati luendi gapumti mkandan met!”
LUK 5:25 Zeme keyegak ekŋengat zikalinan wati luaŋaŋ tawemaŋgeen wati gapumti mkaŋan mesâti mepmambe selenak tapmeti Kawawaŋgat sesewatsaye.
LUK 5:26 Mme am sambeyaŋ ke ekti nâmtemtem temaŋ mti kiŋgagatmak tati Kawawaŋ sesewatpemti ilinak zenâ zenâ mti kapigok zewien, “Alak kapi menok sepem mamanamaŋ igak igak sokbeme zikatnnaŋ eknup.”
LUK 5:27 Âpme Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ mka temaŋ tapmambienen ke katipesâgât mti takis titi an kwitnaŋ Liwai ek mânep titi mkaŋan totapme meekti Zisasiyaŋ ek kapigok dunduye, “Geŋ koti nâlen maŋgeen tusumane metne.”
LUK 5:28 Kegok dundume Liwai ek wati kwitnaŋ kwitnaŋ weyaŋ bepemti Zisasiyelen maŋgeen tusume mebien.
LUK 5:29 Meti Liwaiyelen mkaen moti egaŋ Zisasiyet nâmti tu meu temaŋ bume mânep takis titi an sambe ma an notnaŋ kegogak mototati tu meu ilinsakwep nimbien. An ekŋen meu ilinsakwep Liwaimak kobien ekŋen ke an yomtoŋ.
LUK 5:30 Tatnime Palisi an ma ilinaŋgalen zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ ke eknâme bekanaŋ penaŋ beme Zisasiyet nembaŋane ekŋenmagen meti kapigok indayaŋkwesiwien, “In kwilekiyet am yomtoŋ ma an mânep takis butnaŋ kambu matip ekŋenmak meu tatnimo?”
LUK 5:31 Kegok indayaŋkwesime Zisasiyaŋ nâmti kapigok diindoye, “Am zawatpiŋ maip ekŋenaŋ doktamagen ku mamelip. Yek penaŋ. Am zawalinmagaŋ mamelip.
LUK 5:32 Ma neŋ am teŋ maip ekŋen indamukulem mimiyelen ku toban yek; am yomtoŋ indamukulem mima yomengatnan keŋ gilik zenze aiikgalen nâmti msalen kapi toban.”
LUK 5:33 Âpme Zisas zet kegok zeme am notnaŋ ekŋenaŋ egat kapigok zewien, “Zângalen nemba ekŋenaŋ msasa sambenik tu meu zemkulumpemti dundundu mulup mamip ma Palisi an ekŋengalenaŋ kegogak mamiwaŋgut gâlen nemba ekŋenaŋ tu meu ku zemkulumpemti dundundu mulup ku mamip.”
LUK 5:34 Kegok zeme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen ikŋaŋgat palen bam sokbewe keyelen bemzeye, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ wasât mti notnanemak tapme ekŋenaŋ tu meu zemkulumpepepiŋ; oloŋen penaŋ tati tu meu nimwiaŋti tatnepemeŋgut
LUK 5:35 an imbi wasâgât mge ek kasaŋane ekŋenaŋ koti manda mepme kan keyet notnaneyaŋ keŋ sindem palen ma tu meu zemkulumpemti tabep.”
LUK 5:36 Zisasiyaŋ bemzenze zut zesâpm kapi yaŋaŋ kwep e kapigok. Set itnaŋaŋmak ikŋaŋgalen zet zapat alakŋaŋmak pepep ŋep ku tabuk keyelen bemzenze kapi bem zeye, “Mka tokan tuŋgupmanen etimbembeŋaŋ selik alakŋaŋ antimti ku weyaŋ bek. Weyaŋsât tapmnepemane egaŋ bululuŋ zemtobodak. Keyepmti alakŋaŋ etaŋaŋ mpemane dolakŋaŋ kaliŋaŋ tadak keboŋ.
LUK 5:37 Ma am ŋenaŋ siŋgapoŋ sâŋsâŋ busât selik telepmaŋ peweweŋaŋgat ku bunak. Bunak beme seligaŋ sakwep epeeme sâŋsâŋaŋ mulatnak. Keyepmti selik alakŋanen buwek beme egaŋ epeepiŋ; dolakŋaŋ zinak!
LUK 5:39 Âpme am notnaŋaŋ mama mimi itnaŋaŋ keyet nâme dolakŋaŋ beme mâti mama mimi alakŋaŋ neŋmagengatnaŋ kapiyet nâme pepesut penaŋ mambein eneyet mama mimi alakŋaŋ neŋmagengatnaŋ tikŋaŋmak ke ekŋenaŋ ŋen ku tiwien.”
LUK 6:1 Âpme Sabat tagoŋgo kan ŋeniyet Zisas ma nembaŋaneyaŋ set wit mulup tuŋgupmaset mebetnaŋ ke moti mebien. Mepmambe nembaŋane ekŋenaŋ meuyet mti wit katnaŋ kwep kwep timti belaŋ enzaŋme wit sekŋaŋ toweme penaŋaŋ nimbien.
LUK 6:2 Ekŋenaŋ kegok tapmepme Palisi an notnaŋ ekŋenaŋ indikti indayaŋkwesiwien, “In kwilekiyet Sabat tagoŋgo kangat mulup ku mimiyelen zenzeŋaŋ ke tapmip?”
LUK 6:3 Kegok indayaŋkwesime Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “In Dewit ma anene ekŋenaŋ meuyet mti kwitnaŋ kwitnaŋ mbien keyet zapatnaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan tazinen ke in mamaiŋ nâip.
LUK 6:4 Ke kapigok, Dewit egaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temanen moti nupmamaŋ Kawawaŋgat wisikŋ bembeŋaŋ ke sâpe sâpe bumbu an egaŋ msame ikŋaŋ ma nembaŋane nupmamaŋ ke nimbien. Ke zii zelen tazinen sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ etaŋ niniyelen zenzeŋaŋ. Am notnaŋaŋ ke ku niniyelen zii zelen zemâtâtpepeŋaŋ. Dewit egaŋ zii zet aŋgosoye keyaŋgut egaŋ mge keyet bekanaŋ ku manzeip.”
LUK 6:5 Kegok zemti zet kapigok zemdelaŋ zeye, “Angat Nemuŋaŋ neŋ Sabat tagoŋgo kangalen Amobotnaŋ talap.”
LUK 6:6 Âpme Sabat tagoŋgo kan ŋeniyet Zisasiyaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka isikŋan moti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ am zemzikat inda mme an ŋen betnaŋ penaset seleuuŋaŋ ke motapmaŋge.
LUK 6:7 Ma keyegak zii zet zikat indanda an ma Palisi an notnaŋ ekŋenaŋ Zisasiyaŋ am Sabat tagoŋgo kangat weyaŋindeme ekti zelen pepeyelen damuŋ motapmambien.
LUK 6:8 Ekŋenaŋ kegok otnâwien yaŋgut Zisasiyaŋ ekŋengat nânâŋin ekmâtâti an betnaŋ seleuuŋaŋ keyet kapigok dunduye, “Geŋ wati neŋmagen pien sosok kotat.” Kegok zeme nânâŋak wati ekmagen mege.
LUK 6:9 Ke mepme Zisasiyaŋ am sambe kapigok diindoye, “Neŋ indayaŋkwesima in zigok nâip? Keyet dopmaŋ zeme nâmbi. Ningalen zii zelaŋ zigok zein? Sabat tagoŋgo kanen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mimiyelen ma kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mimiyelen zein? Am weyaŋindendeyelen ma am waletindendeyelen zein?”
LUK 6:10 Zisasiyaŋ kegok indayaŋkwesimti am meindik koindik mti an tageen ke kapigok dunduye, “Bedi weyaŋ mututut!” Zeme keyegak an keyaŋ betnaŋ mututume dolakŋaŋ beye.
LUK 6:11 Kegok sokbeme ekŋenaŋ menok ke ekti keŋinan kasayaŋ sokbeme Zisas e ma e msasayelen zet zenâ zenâ msâgât zewien.
LUK 6:12 Âpme kan keyet Zisasiyaŋ kalaŋan dundundu mulup msât moweti tambu teepmaŋ Kawawaŋgat dundum samti tapme msat msaye.
LUK 6:13 Msat msame egaŋ nembaŋane mâpmamtemien zeme ekmagen kopme indaondak indemti ekŋenmagengatnaŋ 12 kegok ombemindeyeen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyelen an ombemindemti indemebegalen ombemindeye.
LUK 6:14 An ekŋen keyet kwilin kapigok: Saimon, kwitnaŋ ŋen kegogak Pita Zisasiyaŋ kuye, ma datnaŋ Endulu ma Zems ma Zân ma Pilip ma Batolomiyu ma Matiyu ma Tomas ma Zems Alapeasiyet nemuŋaŋ ma Saimon amnaŋ kwitnaŋ ŋen Zelot makumtemien, ma Zuda Zemsiyet nemuŋaŋ ma Zudas, Iskaliot mka temaŋgatnaŋ. Egaŋ bamgat Zisas kasa ekŋengat belinan bewe.
LUK 6:17 Âpme egaŋ nembaŋane 12 indatimti kalaŋangatnaŋ msat doweŋan toti dapmelaŋgeŋane sambe indaige ma am sambeyaŋ kegogak ekmagen ondekbien. Am sambe ekŋen ke Zudia msalengatnaŋ ma Zelusalem mka temaŋgatnaŋ ma Taia ma Saidon mka temaŋ zut nembu ganzenangatnaŋ.
LUK 6:18 Ekŋenaŋ kot zezapat dolakŋaŋ nânâyelen ma am zawalinmak weyaŋindendeyelen indatim kobien. Ma am we bekanaŋaŋ waletindendeŋaŋ kegogak kopme ekŋen sambe ke weyaŋindeye.
LUK 6:19 Kegok sokbeme am sambeyaŋ ek timekti dolakŋaŋ bembeyelen nâmti windeŋaŋ mbien. Enenogat timekbienen ekŋenmagen windeŋaŋaŋ mepme ekŋenaŋ dolakŋaŋ bemâbien.
LUK 6:20 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋenmagen zikat indikti zet kapigok diindoye, “In yominaŋgat nâme kembeŋ mambein ma keŋ sekŋin mtoti mamaip beme in kululuŋgat zapat ombemindewan keyepm oloŋen temaŋ inmagen sokbein.
LUK 6:21 Ma in mama mimi teŋ Kawawaŋaŋ indandayet windeŋaŋ mamip in oloŋen temaŋ palen talip. Eneyet Kawawaŋaŋ keŋinan nâip keyet kataŋ mimindame oloŋen palen tabep. Ma in yominaŋgat keŋinan masumsaip in oloŋen temaŋ mamip. Keyet in Kawawaŋaŋ yomin katipeme keŋin oloŋen penaŋ bewe.
LUK 6:22 In Angat Nemuŋaŋ neŋmak mamaip keyepm amnaŋ wisat nâmindemti ingat tikŋaŋ ku nâmti zet bekanaŋ diindomti ingat am bekanaŋ manzeip keyaŋgut oloŋen temaŋaŋ inmak taindain.
LUK 6:23 In maneti nukŋaŋ keyaŋ inmagen sokbeme in keŋ oloŋen penaŋ mti pala motobep. Enenogat tosaŋin temaŋ kululuŋen gwaen motiwep. Wa ke in etaŋ yek; golaŋ zenze an eweŋan tipman baen mamkwabien ekŋen am ingat wisat mimindewep ekŋengat yeŋsokŋineyaŋ sisipeŋpeŋ sepem kegogak mimindamkwabien.
LUK 6:24 Wakae, in alak mânep milawalin temaŋmak talip in msat kapiyelen zapat etaŋ. Inmagen sindem omba penaŋ tiwep!
LUK 6:25 Wakae, inmagen sindem omba penaŋ tiwep. Enenogat in mama mimi dolakŋaŋ mâbâgalen ku nâwiengapm in kemak walebep. Ŋen ewe kapi in yominaŋgat keŋinaŋ ku masuip in Kawawaŋaŋ yomin ku katipeme keŋinaŋ bekanaŋ penaŋ bewe.
LUK 6:26 Wakae, sindem omba penaŋ tiwep. Amnaŋ ingat yaŋin bekanaŋ ke ku nâmâtâti keyepm ingat, ‘An dolakŋaŋ,’ manzeip. Sakam kegogak am ekŋengat yeŋsokŋineyaŋ itnaŋaŋ golaŋ zenze an dâsuki ekŋengat zewienok.
LUK 6:27 Âpme neŋ ingat ilinsakwep zema nâit: In kasaŋinaŋgat gogot mti am ingat wisat mamip ekŋengat pembenaŋ mimindawep.
LUK 6:28 In amnaŋ saik kumindeip ekŋengat zet dolakŋaŋ zewep. Ma am ingat bekanaŋ mbep ekŋengat Kawawaŋgat dundum same yomin katipewe.
LUK 6:29 Ma am ŋenaŋ neŋgumdi nembet omba taime geŋ pemane nembet kegogak taiwe. Ma am ŋenaŋ tâgâyelen melakandu sekdanen gulum mme melakandu tipmangatnaŋ pemane kegogak gulum mbe.
LUK 6:30 Ma an ŋenaŋ olati kwitnaŋ ŋengat wekumgame nâmtalati sawanik. Ma am ŋenaŋ gâlen kwitnaŋ ŋen mme zemane gilik zem gaŋgayet zet katikŋaŋ ku zewanik.
LUK 6:31 Amnaŋ geŋ mgaŋgayelen manânik sepem kegogak geŋ kukŋaŋgat mimindawanik.
LUK 6:32 Âpme in am ingat gogot mamip ekŋengat etaŋ mbep beme Kawawaŋaŋ in dopmaŋ dolakŋaŋ ku indawe. Am yomtoŋ ekŋenaŋ kegogak gogot dopdop mamip.
LUK 6:33 Ma in notn notn am mimiŋaŋmak etaŋ mme ekŋenaŋ kegogak mamimindaip beme ke Kawawaŋaŋ in dopmaŋ pembenaŋ ku mimindawe. Enenogat am yomtoŋ ekŋenaŋ kegogak mamip.
LUK 6:34 Ma am ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋgat olalat penaŋ mti notnaŋgat zeme mânep sain beme notnaŋ mânep sain keyaŋ, ‘Mânepmaŋ dopmaŋ nain ma yek,’ keyet webe webe penaŋ mimipiŋ. Am yomtoŋ ekŋenaŋ kogogak dopmaŋ sam dopmaŋ sam mamip. Keyet ŋenaŋ webe webe mbe beme Kawawaŋaŋ dopmaŋ pembenaŋ ku sawe.
LUK 6:35 Yaŋgut in kasaŋinaŋgat gogot mimindemti dolakŋaŋ mimindewep ma mânep indamti dopmaŋ titiyelen webe webe ku mbep beme in tosa pembenaŋ tiwep ma amnaŋ ingat ‘Amobotnaŋ Kawawaŋgat Nembaŋane,’ zewep. Kawawaŋaŋ an keŋ katik ma an bekanaŋ ekŋen keboŋ maindamukulem min.
LUK 6:36 Ma Biwin Kawawaŋaŋ ingat kembeŋ mam keyepm in am sambeyet sepem kegogak kembeŋ manâmindemambep.
LUK 6:37 In am ŋen sakwep penaŋ ku manâmbemindemambep. Am zemindowep beme Kawawaŋaŋ in zemindowe. Ma in am notnaŋ yomin katipewep sepem kegogak Kawawaŋaŋ ingat yomin katipewe.
LUK 6:38 Ma in am taolet mimindame Kawawaŋaŋ in kegogak taolet mimindawe. Egaŋ in indawe ke elendanen meu sambeyaŋ gak zeme eleyaŋ etim totogalen mnak bemzenze zet keboŋgat sepem indawe. Âpme in kwitnaŋ kwitnaŋ sepem zigok amgat mbep Kawawaŋaŋ sepem amgat sawanik kegok gawe.”
LUK 6:39 Kegok zemdelaŋ zemti Zisasiyaŋ bemzenze zet kapigok diindoye, “An zikat beŋ ŋenaŋ notnaŋ zikat beŋaŋ ŋen ŋep ku betnamti mebuk. Egelaŋ kegok mbuk beme ilizuzut enzuŋan toidonak.
LUK 6:40 Ma nembayaŋ an zikat indandaŋaŋ sebem pepeyelen ku tazin yek. Nemba keyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ nâmâtâti an zikat indandayet kataŋ beme mandelaŋ zein.
LUK 6:41 Âpme geŋ kwilekiyet nodaŋgalen kakalak isikŋaŋ zikatnan tazin ke eknigaŋgut gitaŋgalen zikadan tep paŋaŋ temaŋ tazin ke ku nâmâtâtnik?
LUK 6:42 Ma naman tep paŋaŋ temaŋ gitaŋgalen zikadan tapmeŋgut nânâpiŋ geŋ zigoset nodaŋgat kapigok zempemane ŋep bewe, ‘Notn, nâmane zikadan kakalak isikŋaŋ tazin ke timgewi.’ An nambalamdi zut, geŋ ŋeŋaŋ gitaŋgalen tep paŋaŋ temaŋ ke mpemti zikadaŋ weyaŋ ekmâtâtiŋgut nodaŋgalen kakalak ke timpewanik.
LUK 6:43 Âpme tep dolakŋaŋaŋ penaŋaŋ bekanaŋ ku maelikzin ma tep wesiŋaŋ penaŋaŋ pembenaŋ ku elikdak.
LUK 6:44 Ma amnaŋ tepgat yaŋaŋaŋ eegalen penaŋaŋaŋ manzem sokbein. Ma an ŋenaŋ saŋganeŋanen sindip katnaŋ ku mâtâtnak. Ma sepem kegogak sâkâyaŋ meyowak ku eliknak. Yek penaŋ.
LUK 6:45 Am ŋen dolakŋaŋ keŋaŋ dolakŋaŋ egaŋ mama mimiŋaŋ pembenaŋ mkawaŋ benak. Ma an ŋen bekanaŋ egaŋ mama mimiŋaŋ bekanaŋ mkawaŋ benak. An keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ gak ze matazin keyaŋ zet dembusekŋanen masokbein.
LUK 6:46 Kulekiyet nâgât, ‘Amobotnaŋŋ,’ zemnamti zet manzeyap ke ku maŋgawepuip?
LUK 6:47 An ŋen neŋmagen koti zetn nâmti gawepun ek an sepem ziboŋ ke neŋ am ke ŋep mkawaŋ besâwap kapigok mbe.
LUK 6:48 Ek ke an ŋenaŋ mka walage keyet kataŋ bein. An ek keyaŋ tepum msalen teepmaŋ walapme towepme nanzaŋaŋ tepum ganzenan time towepme gwatnaŋ mpeme kaliŋaŋ bemti tage. Mti mka walapme delaŋ zeme map tâgâ temaŋ kwageen tuŋgwam kwati tuyaŋ mka kumaleme gweŋgweŋ penaŋ kumti tage. Enenogat tepumaŋaŋ msat imbeŋan penaŋ towepme nanzaŋaŋ ganzenan gwatnaŋ mge kogogapm katikŋaŋ tage.
LUK 6:49 Yaŋgut an ŋenaŋ zetn nâmti ku gawepuwe ek an ŋen mka windeŋepiŋ keboŋ tepumaŋ imbeŋaŋ ku toge ma nanzaŋaŋ tepum ganzenan ku gwatnaŋ mpeye. Keyepmti tuŋgwam kwageen tuyaŋ mkaŋaŋ kume tepumaŋ bik zemti mka tu palen kutume walelet temaŋ aikge. An nâgât manâmkiŋpeinen an mka katikŋaŋ walage keboŋ. Ma nâgât ku nâmkiŋpeinen an mkaŋaŋ tuwat tuwat walage keboŋ.”
LUK 7:1 Âpme Zisasiyaŋ zet zapat ke am diindome delaŋ zeme Kapaneam mka teman koge.
LUK 7:2 Ke koti tapme Loma mka temaŋgalen kasa kuku an ŋeŋaŋ bembeŋinaŋgalen mulup nembaŋaŋ nâmtikŋaŋ penaŋ mamtan keyaŋ zawat nukŋaŋ mti gakikiyelen bududuk tage.
LUK 7:3 Kegok sokbeme kasa kuku an ŋeŋaŋ keyaŋ Zisasiyet zet zapat nâmti egaŋ Zuda sesewat mka temaŋgalen an damuŋ indeme Zisasiyet zenânâyelen mebien egaŋ ŋep koti mulup nemba weyaŋpepeyelen zeye.
LUK 7:4 Kegok zemindeme ekŋenaŋ Zisasmagen koti egat zebabak zet giŋgiŋ mti zewien, “An ke gâlen mulup mamingat mukulem mpesenik.
LUK 7:5 Egaŋ ningalen aminne gogot penaŋ mamimindein ma egaŋ ikŋaŋ mânep beme ningalen sesewat mka walatndewien.”
LUK 7:6 Kegok dundume nâmti ekŋenmak meti mkaŋanen sokŋan kwapme kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ an notnaŋne zet kapigok zemti zemindeme Zisasmagen meti zewien, “Amobotnaŋ, an ŋeŋaŋnnaŋ zet kapigok zep, ‘Geŋ kapi tati nâlen mkaen set kokogalen mulup ewe ku msenik.’ Neŋ an gâgât kandaŋdan talap geŋ nâlen mkaen ŋep ku kokogalen.
LUK 7:7 Ma kegogak neŋ nâyawen gâgât zikadan neŋ ŋep ku kokogalen geŋ amobotnaŋ penaŋ keyepmti geŋ belak zet etaŋ zemane nâlen mulup an alik besem.
LUK 7:8 Neŋ kegogak kasa kuku an ŋeŋaŋ notnaŋgalen kandaŋan tati mulupm mamiyap ma kegogak neŋ kasa kuku annemak ekŋenaŋ nâgât kandaŋnan matalip. Neŋ ann ŋengat, ‘Met,’ zema mamezin ma ŋengat, ‘Kot,’ zema makozin ma mulup nemban ŋen egat, ‘Mulup mi,’ zema zetn gawepumti mamm. Keyepm neŋ nâyawen geŋ kapi tati zedi etaŋ zemane nâlen mulup annaŋ alik besem.”
LUK 7:9 Kegok zeme Zisasiyaŋ zet ke nâme nâmtemtemŋaŋmak beme gilik zem am notnaŋ baman kobien ekŋen indikti diindoye, “Neŋ zema nâit, neŋ Islael aminne inmagengatnaŋ nâmkiŋpepe temaŋ keboŋ ŋen ku aikban!”
LUK 7:10 Kegok zeme amŋane ekŋenaŋ gilik zemti mkaen moti ekme mulup nembayaŋ alik bem totage.
LUK 7:11 Âpme kasup ŋen Zisasiyaŋ mka temaŋ ŋen kwitnaŋ Nain ke mepme nembaŋane ma am sambe ekmak mebien.
LUK 7:12 Ke meti egaŋ mka temaŋgalen setokwakwalen kwapme am notnaŋ an gakikiŋaŋ lueen pumti setokwakwalengatnaŋ kwati sumen mesâgât mebien. An gakikiŋaŋ ke imbi kwambet ŋengat nemuŋaŋ kwep etaŋ keyaŋ gakime am sambe mka temaŋ keyetnaŋ ekmak mebien.
LUK 7:13 Ke takopme Amobotnaŋ egaŋ egeen keŋaŋaŋ imbi kwambet keyet kembeŋ penaŋ mti kapigok dunduye, “We, imbi, geŋ susupiŋ.”
LUK 7:14 Kegok zemti met an gakikiŋaŋgalen lue atame an tapummepmambien ekŋenaŋ kot teŋ pemti msalen an gakikiŋaŋ tobewien. Tobeme Zisasiyaŋ kapigok zeye, “An zomolim, geŋ wat!”
LUK 7:15 Kegok zeme gakikiŋaŋaŋ wati yaŋbemti zet zeme Zisasiyaŋ betnanen betnamti mamaŋ saye.
LUK 7:16 Kegok sokbeme am ekŋenaŋ ke ek kiŋgati Kawawaŋgat zemsesewatpemti kapigok zewien, “Golaŋ zenze an temaŋ tuŋgupmnan kapi sokbein ma Kawawaŋ ek amŋane indamukulem mimindein!”
LUK 7:17 Kegok sokbeme keyet zapatnaŋaŋ Zudia msalen palakŋaŋ beye ma msat notnaŋaŋ kegogak nâme delaŋ zemâge.
LUK 7:18 Âpme Zân mka katikŋan tapme nembaŋaneyaŋ ekmagen koti Zisasiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mge keyet zapatnaŋ msawien.
LUK 7:19 Ma egaŋ nembaŋane zut Zisasmagen mebegalen zemideye. Kegok zemti diidome, “Amobotnaŋmagen egat zenânâyelen meseluwen kapigok yaŋkwesiselup, ‘An kokogalen Zânaŋ zeyeen ke geŋ kapi ma ŋen?’ Meti kegok yaŋkwesiselup.”
LUK 7:20 Kegok zemideme egelaŋ Zisasmagen kobunen kapigok yaŋkwesiwun, “Zân tu zulutindende an egaŋ gâgât gayaŋkwesi nânâyelen ndeme kolup, ‘An kokogalen egaŋ zeyeen geŋ kapi ma ŋen?’”
LUK 7:21 Yaŋkwesimalu yegak Zisasiyaŋ kan keyegak am zawat sepem igak igak weyaŋindeye ma we bekanaŋ mâtindeye ma zikalin beŋan zikalin mme ekbien.
LUK 7:22 Kegok tapmme an egelaŋ koti yaŋkwesimalut kapigok diidoye, “It kwitnaŋ kwitnaŋ eknâmâtâlut keyet met Zângat zezapat msamti kapigok dunduselup: ‘Zikalin beŋaŋaŋ zikat taegip, selin wesiŋ ma selin tapmaip ma am liŋgit satnaŋmak mma liŋgilin takŋelun ma wakŋin kekekŋaŋ mma zet tatnâip ma gakikiŋaŋ mma wati tapmaip ma an tototnaŋmagen zet zapatn dolakŋaŋ ekŋenmagen timepme tatnâip.
LUK 7:23 Ma am ŋenaŋ nâgât keŋ zut ku min beme egaŋ oloŋen palen tazin.’ Kegok met Zân dunduselup!”
LUK 7:24 Kegok zemideme Zângalen nemba egelaŋ gilik zemti Zânmagen mepmalut Zisas egaŋ am sambe tabien ekŋen Zângat kapigok diindoye, “In eweŋan Zânmagen betut sinaŋnok tâgâyaŋ kumbume mebe kokot tapme msat tuŋgupman eksât mebien? Yek. Zân ek windeŋepiŋ keboŋ yek.
LUK 7:25 Ma in msat tuŋgupman an ŋen kâlâpmaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ ke eksâgât mebien? Yek penaŋ. Nâip, an kâlâwin dolakŋaŋ ekŋenaŋ amobotnaŋnok mka pembenaŋ etaŋ keyet keŋan matalip.
LUK 7:26 In zeme nâmbi, in kwileki eegalen otnâmti mebien? In golaŋ zenze an eegalen mebien? Ke penaŋ, ek golaŋ zenze an sambe mambien sebemindein enenogat ek nâlen set weyeyaŋ.
LUK 7:27 Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋanen Zângat kapigok zemkawaŋ bembeŋaŋ, ‘Neŋ zapat zenze an pema koti egaŋ kukŋaŋgat meti set neŋmagen keŋin gilik zenzeyelen gâgât weyaŋ be.’ Kawawaŋaŋ kegok zeye.
LUK 7:28 Neŋ ingat zet penaŋ kapi zesowap, Zân tu zulutindende an egaŋ am sambe msat kataŋ sokbemkwabienen sebemindemti mobotnaŋ penaŋ bein. Yaŋgut am in neŋ napmâti tapmaip in Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ ke in weyaŋ eknâmâtâti nâmkiŋpeip keyepm Zân sebem pemti nâmâtâlip.”
LUK 7:29 Âpme am sambe ma takis mânep titi an ekŋenaŋ Zângat zetnaŋ nâwienen ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mama mimi teŋ mâpme egaŋ tu zulutindeye.
LUK 7:30 Yaŋgut Palisi an ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ Kawawaŋgalen ŋoktik ku mâti wisat mpewien ma ekŋenaŋ Zânmagen tu ku zulubien.
LUK 7:31 Âpme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ kwilekiŋen am alak talip kapiyelen mama mimiŋin keboŋmak bemzewi? Ekŋen pe ziboŋ?
LUK 7:32 Ekŋen imbi nemba egaŋ silik kume notnaneyaŋ dopmaŋ ku maŋgilik zem kuip. Ma silik kum tasume ku masumpeip. Ekŋen keboŋ.
LUK 7:33 Ma Zânaŋ tu meu ninipiŋ mamayelen set mâpme am sambeyaŋ Zângat kapigok zewien, ‘Ek we bekanaŋmak main!’
LUK 7:34 Ma Angat Nemuŋaŋ neŋ koti tu meu ninipiŋ mamayelen set ku mâpma in nikti nâgât zet kuku mamip ke kapigok, ‘An kapi tu meu temaŋ ma wain tu manin ma mânep takis titi an ma am yomtoŋ ekŋengat nolin!’ Kegok manzeip.
LUK 7:35 In nânâŋinmak benak beme nigalen yaŋnit meu ninindaset ma mama mimindaset ekmâtâbiek.”
LUK 7:36 Âpme Palisi ŋen kwitnaŋ Saimon egaŋ Zisasiyaŋ ekmak meu niniyelen zem mandame mkaŋan moti meu niniyelen munduman totage.
LUK 7:37 Ke motapme mka temanen keyetnaŋ imbi yomtoŋ ŋenaŋ Zisas Palisiyelen mkaen tu meu niniyelen molep zeme nâmti wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ seŋgewen gak zem tatatnaŋ ke mti
LUK 7:38 mot Zisasiyet bamanen setnanen pedondom tati si sume siapmaŋaŋ toti setnaŋ mme tutulupsek beme ŋoksinaŋaŋ kaput pemti setnaŋ nuknuk mpemti wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ setnanen mulapme toge.
LUK 7:39 Imbiyaŋ kegok mme Palisi egaŋ Zisas zem mandame koge egaŋ ke ekti keŋaŋaŋ kapigok otnâye, “Imbi kapi kwitnaŋ kwitnaŋ msain kapi bekanaŋ. An kapi golaŋ zenze an penaŋ benak beme imbi egat setnaŋ taatain keyet yaŋaŋ ŋep ekmâtâdak ma imbi ke imbi yomtoŋ penaŋ ke ŋep nânak!”
LUK 7:40 Kegok otnâme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Saimon, neŋ zet ŋen zema nâmbak.” Zeme zeye, “An zikat indanda, ŋepgat zemane nâmbi.”
LUK 7:41 Zeme Zisasiyaŋ pigok yaŋbemti zeye, “An zut ŋenaŋ mânep an mânepmak egalen ŋenaŋ 5000 kina ma ŋenaŋ 50 kina belak mti bam dopmaŋ mututuyelen nâmti mbun.
LUK 7:42 Ya bam koti mânep dopmaŋ sasayelen kanaŋ sokŋan kopme eget mânepmak ku taidaye. Kegogapm mânep toŋaŋaŋ egalen mânep mbun keyet ketalasimidaye. Geŋ nânigen egetmagengatnaŋ kwiyaŋ mânep toŋaŋgat nâmtikŋaŋ mpeye?”
LUK 7:43 Kegok yaŋkwesime Saimonaŋ pigok dunduye, “Neŋ nâyawen an mânep temaŋ mge keyaŋ keŋanen nâmtikŋaŋ penaŋ mpeye.” Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok zeye, “Geŋ ŋep zenik.”
LUK 7:44 Kegok zemti imbimagen gilik zemti Saimon kapigok dunduye, “Imbi pedondom tazin kapi ekdik? Neŋ gâlen mkaen kwalaen geŋ nnaŋgalen set moti tu setn zululugalen ŋen ku nanak. Yaŋgut imbi egaŋ siapmaŋaŋ setn mme tutulupsek beme ŋoksinaŋ kaputnep.
LUK 7:45 Geŋ nâgât oloŋen mti nuknuk ku mnanak yaŋ imbi egaŋ neŋ kwatapma keyegak yaŋbemti setn nuknuk mpeme tatnup.
LUK 7:46 Geŋ wet kelakŋaŋmak nâgât ku weyaŋ benak yaŋgut imbi egaŋ wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ keyaŋ setnnan mulapme tolep.
LUK 7:47 Neŋ diŋgoma nâmbak, egaŋ ke mip ke egaŋ gogot omba mnep keyaŋ mkawaŋ bep ke yomaŋ sambe delaŋ zep. Yaŋgut am ŋenaŋ nâme yomaŋ isikŋaŋ bugan Kawawaŋaŋ yomaŋ ke katikpenak manâin beme ekmagen gogot isikŋaŋ bugan tasain.”
LUK 7:48 Kegok zemti imbiyet kapigok dunduye, “Yomdi katikpeyap.”
LUK 7:49 Kegok zeme am notnaŋ tu meu ilinsakwep nimti tabien ekŋenaŋ yaŋbemti nânâŋinaŋ kapigok otnâwien, “Ek kapi am yomin ŋep ku katikpepeyelen. Ek dâsuki tazen.”
LUK 7:50 Ekŋenaŋ kegok otnâme Zisasiyaŋ imbi ke pigok dunduye, “Nâmkiŋpependaŋ gapmukulem mme keŋdi sewakŋaŋ beme met mamambanik.”
LUK 8:1 Kan keyet palaŋan Zisasiyaŋ Galili msalen mka teman ma isikŋan sambe mameti am Zet Zapat Dolakŋaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama kanaŋ bududuk bein ke diindom mege. Ma nembaŋane 12 ilinsakwep mamtemien
LUK 8:2 ma imbi notnaŋ kegogak indamât mebien. Imbi ekŋen ke Zisasiyaŋ eweŋan we bekanaŋmak ma zawalinmak mâtindeye. Ekŋen ke kwilin kapi: Malia ek Makdala mka temangatnaŋ ekmagen we bekanaŋ 7 Zisasiyaŋ mâpeye.
LUK 8:3 Ma ŋen kwitnaŋ Zoana apmaŋ kwitnaŋ Kusa ek Elotgalen mkayelen an damuŋ matatan. Ma imbi ŋen kwitnaŋ Susana ma imbi sambe notnaŋ mânep milawalin ilinaŋgalenaŋ Zisas ma nembaŋane indamukulem mbien.
LUK 8:4 Âpme mka temaŋ ŋen mka temaŋ ŋen keyelen am sambe penaŋ Zisasmagen koondakti tapme indikti egaŋ bemzenze zet kapigok zeye,
LUK 8:5 “An ŋenaŋ wit katnaŋ muluwen time mekokogalen mege. Meti wit katnaŋ msalen time mekogeen notnaŋ selen totem mepme amnaŋ mekoti selaŋ dukŋan ime ageyaŋ ekti onimbien.
LUK 8:6 Sepem kegogak wit katnaŋ notnaŋ msat memuŋaŋ nanzaŋ keŋan totemepme dukŋaŋaŋ pataŋ zem kwageyaŋgut kasuwaŋ ekme memuŋ beye enenogat msat ke nanzaŋ kuluŋ kâlâŋ.
LUK 8:7 Ma wit katnaŋ notnaŋ nusi keŋan totem mege. Keyet dukŋaŋaŋ pataŋ zem kwapme nusiyaŋ mzilime eiŋeiŋ simti ku kwage.
LUK 8:8 Ma wit katnaŋ notnaŋ msat kelakŋaŋmagen toti kwati penaŋaŋ sambe penaŋ sokbeye. Yaŋaŋ kwep kwepgat penaŋaŋ keŋan katnaŋ sambe sopmaŋ kegok elik mâge.” Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti zeye, “An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.”
LUK 8:9 Âpme Zisasiyet nembaŋane ekŋenaŋ bemzenze zet keyet yaŋaŋ nânâyelen yaŋkwesime
LUK 8:10 egaŋ diindoye, “Kawawaŋaŋ in zet enzilim tazin sambe keyet yaŋaŋ ŋep nânâyelen nâmpepeŋaŋ enenogat bemzenze zet sambe keyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama kanaŋ bududuk bein ke mkawaŋ tabein yaŋgut am ekŋenmagen bemzenze zet etaŋ bewe, eneyet keŋin keyet eyak ku bemindain keyet penaŋ, ‘Am ŋenaŋ zikat eek ektiŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ku maekmâtâlip ma ekŋenaŋ nânâ nâmtiŋgulak yaŋaŋ ku nâmâtâbep.’ Sepem golaŋ zenze an itnaŋaŋ ekŋenaŋ zet bam sokbewe zewien kegok.
LUK 8:11 Bemzenze zet zeya keyet yaŋaŋ kapigok, wit katnaŋ keyaŋ Kawawaŋgalen zetnaŋ bein.
LUK 8:12 Ma wit katnaŋ selen totem mege ke sepemaŋ am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ manâip yaŋgut Sadaŋaŋ koti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâwienen ke mme Kawawaŋgat ku nâmkiŋpepeyelen ma ekmagen keŋin ku gilik zenzeyelen masokbein.
LUK 8:13 Ma wit katnaŋ nanzaŋ palen toweŋge ke sepemaŋ am ekŋen keboŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmtikŋaŋ mti oloŋen palen mmambep yaŋgut kindiŋaŋ msat keŋan baen penaŋ ku towege ke am Zet Zapat Dolakŋaŋ keŋinanen katikŋaŋ ku tageyepmti nukŋaŋ sambe ma sisipeŋpeŋ sambeyaŋ kwabeen nâmkiŋpepeŋin mme towembe.
LUK 8:14 Ma wit katnaŋ notnaŋ tek kukŋaŋmak keŋan totemege ke sepemaŋ am ekŋen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmbewaŋgulak kwitnaŋ kwitnaŋgat yayaŋ omba penaŋ mamip ma mânep milawatgat kandaŋan mamelip ma segesetgalen kwitnaŋ kwitnaŋgat oloŋen mti ilinaŋgat etaŋ maotnâip. Mama mimiŋin keboŋ keyaŋ nâmkiŋpepeŋin mme ku mkatikŋaŋ beme towembep.
LUK 8:15 Ma wit katnaŋ notnaŋ msat kelakŋaŋmagen totemege am ekŋen keboŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti mkatikŋaŋ bemti mambep. Ma Kawawaŋgalen zezapat pembenaŋ am notnaŋmagen zemkawaŋ beme am ekŋen keyaŋ kegogak nâmkiŋpewep.
LUK 8:16 Âpme amnaŋ lam koŋ bemti menzimaŋ dukŋan ku makwalapenup ma mundum wewe kandaŋan ku mambepenup. Nin lam koŋti munduman tatatnanen sosok bempemann tapme am mka keŋan matalip mbusatnaŋ mambemindein.
LUK 8:17 Nâlen zetn ke lam nemboŋ keyepmti in nâlen zetn zemkawaŋ bewep beme nânâ enziliŋaŋ matazin ke ewe ku enzilim tabe ma nânâ kwatam tazin mâtâpeme kawaŋ bewe.
LUK 8:18 Keyepmti in weyaŋ nâmâtâbep enenogat am ŋen Kawawaŋgalen zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ ewe tusumti sawe keyepm egaŋ nânâŋaŋ sambe penaŋ tasawe. Ma am ŋenaŋ zetnaŋ nâmti nâmtikŋaŋ ku mbe beme Kawawaŋaŋ nânâŋaŋ isikŋaŋ ekmak tasain ke menzem mbe.”
LUK 8:19 Âpme Zisasiyet mam notnane ekŋenaŋ Zisas eksâgât kobien yaŋgut am sambeyaŋ ekmagen kot bembuluŋ tabiengapm mamnotnaneyaŋ kot olati belak ganzenan tabien.
LUK 8:20 Kegok mme an ŋenaŋ indikti Zisas kapigok met dunduye, “Mamnodine ekŋenaŋ giksâgât koloyaŋ olati mka tambagumen baen talip.”
LUK 8:21 Kegok zeme Zisasiyaŋ nâmti am ekŋen kapigok diindoye, “Am Kawawaŋgalen zet nâmti maŋgawepup ekŋenaŋ nâgât mam notnne beip.”
LUK 8:22 Kasup ŋengat Zisas ma nembaŋane ilinsakwep waŋgaen motati egaŋ kapigok diindoye, “Kame nin tundua kutumti tundua nembet daeset metne.” Kegok zemnâmti yaŋbemti mebien.
LUK 8:23 Tapmepmambe Zisas melukgapmti waŋgaen meluk weŋge. Taweme tâgâ temaŋ penaŋ kwati tundua mamaŋ temaŋ kumbume waŋga keŋan tuyaŋ towepme waleletgalen mbien.
LUK 8:24 Kegok sokbeme nembaŋane ekŋenaŋ met butemti zewien, “An zikat indanda! Tundua keŋan towesât tapmnupgat wat ndaaŋgalaŋ nde!” Kegok zeme egaŋ wati tâgâ temaŋ ma tundua mamaŋ zemkulumideme egat zetnaŋ gawepumti tunduayaŋ titokŋepiŋ penaŋ tage ma tâgâyaŋ diŋpeye.
LUK 8:25 Mti ekŋengat kapigok diindoye, “In nâmkiŋpepeŋin yek, ma?” Kegok zeme nemba ekŋenaŋ menok ke ekti kiŋgati nâmtemtem mti ilinak kapigok zenâwien, “An kapi kwi penaŋ? Egaŋ tâgâ ma tundua mamaŋ zeme zetnaŋ gawepulup!”
LUK 8:26 Âpme ekŋenaŋ ke metneti met tundua kutumti Galili msat tundua nembet met Gadala msalen am ekŋenmagen met pataŋ zewien.
LUK 8:27 Ke meti Zisasiyaŋ keŋan mowepme mka keyetnaŋ an ŋen we bekanaŋ sambemak keyaŋ koti Zisas aikge. Egaŋ talak kwisiŋ mamkwage ma mkaen ku mawemtan, egaŋ am sumen kileŋ kileŋ mamamtan. We bekanaŋ an ke kan sambe ek damuŋ mme amnaŋ setnaŋmak betnaŋmak senaŋ zampeme mitim yaloŋti msat tuŋgupman makunzuŋ metan enenogat we bekanaŋaŋ winde same ke mamtan. Âpme we bekanaŋ an keyet keŋaŋ tabienaŋ Zisas ekti ekŋenaŋ egat kwizet ŋakŋak temaŋ kumti an ke msalen mkutum peme Zisasiyet kandaŋan pedondom samti zet omba kapigok zenzeyet zeme zeye, “Zisas geŋ Kawawaŋ Temaŋgalen Nemuŋaŋ penaŋ, geŋ ninmagen mulup msâpmnik ke nin ŋep nânup keyepm nin gâgât gawekunup keyet geŋ nin sindem temaŋ ndandapiŋ.” Zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋ an ke keyet keŋan tageengat yaŋaŋ nâsâti an ke yaŋkwesiye, “Geŋ kwidi kwi?” Yaŋkwesime zeye, “Neŋ kwitn Sambe Sopmaŋ Penaŋ.” We bekanaŋ sambe penaŋ egat keŋan matatemien keyepm egaŋ kegok zeye. Zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋaŋ, “Anmagengatnaŋ kwaweti mebegat,” zeme nâmti we bekanaŋaŋ
LUK 8:31 Zisas wekum samti zewien, “Geŋ nin ndapmâti ndemane we bekanaŋ nnaŋgalen mundum bekanan ke mebepiŋ.” Kegok zewien.
LUK 8:32 Âpme msat keyet bo maŋge temaŋ kalaŋ nembeleset tati meu tatnimmambien keyepm we bekanaŋ ekŋenaŋ Zisas wekumsamti egaŋ ŋep nâmindeme boyet keŋinan ŋep metobiek keyet yaŋkwesim nâwien. Yaŋkwesime Zisasiyaŋ nâmindeme
LUK 8:33 we bekanaŋaŋ anmagengatnan kwati bo keŋinan towepmâbien. Kegok mme bo maŋge temaŋ ekŋenaŋ kagwiliŋti windem bemti ŋandaŋen palamtoti tunduaen toti tu nimti gakimâbien.
LUK 8:34 Âpme bo damuŋ ekŋenaŋ muluwaŋ sokbeye ke ekti kunzuŋti mka teman ma isikŋan meti keyet zezapat zeme nâmâbien.
LUK 8:35 Menzeme nâmti ekŋenaŋ mka katipemti kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke eegalen mebien. Meti ekŋenaŋ Zisasmagen pataŋ zemti ekme an we bekanaŋmak mamtan piwan we ekŋenaŋ peme mopme egat ŋoktikŋaŋ ŋep beme saŋgum melakandu miakti Zisasiyet setnanen totapmaŋge. Ekŋen ma bo damuŋ ilinsakwep ke koekti nâmtemtem mti kiŋgabien.
LUK 8:36 Âpme am ke tati ekme an we bekanaŋmak mamamtanaŋ pembenaŋ beye keyet zapat mimindamâbien.
LUK 8:37 Ekŋenaŋ ke eknâmti Zisasiyaŋ Gadala msat katipemti mebegalen zempewien enenogat ekŋen kiŋgagalaŋ penaŋ indaige keyepmti Zisas ma nembaŋane ekŋen ilinsakwep waŋga keŋan moti mebegalen motapme
LUK 8:38 an we bekanaŋmak Zisasiyaŋ mâpeye egaŋ Zisasmak mebegalen wekumsamti zeye, “Neŋ nâmnemane geŋmak mebi.” Yaŋgut Zisasiyaŋ ŋep ku zemti
LUK 8:39 kapigok zempeye, “Geŋ mka temaŋdan gilik zem meti Kawawaŋaŋ muluwaŋ geŋmagen mge keyet kwizapatnaŋ mpalakŋaŋ bewanik.” Zeme nâmti an egaŋ gilik zem meti Zisasiyaŋ ek weyaŋpeye keyet zet zapatnaŋ amŋane diindomâge.
LUK 8:40 Âpme Zisasiyaŋ tundua nembet gilik zem kogeen am sambe egat olim peme koge enenogat ekŋenaŋ egat damuŋ matatemien.
LUK 8:41 Kotapme sesewat mka isikŋaŋ amobotnaŋ ŋen maŋge kwitnaŋ Zailas egaŋ Zisasiyet kandaŋan pedondom samti egalen mkaen mebegalen wekumsaye.
LUK 8:42 Enenogat ek nembaŋaŋ imbi kwewetaŋ egat nup kanaŋ 12 etaŋ keyaŋ zawat nukŋaŋ gakikiyelen katnan tage. Tapme Zisasiyaŋ selen tapmepme am maŋge temaŋ ekmak bembuluŋti tapmepmambien.
LUK 8:43 Tapmepmambienen tuŋguwinangatnaŋ imbi ŋen sipmaŋ nup kan 12 sipmaŋ omba penaŋ belak makwawetan. Egaŋ mânep milawatnaŋ ilindiŋ dokta ekŋen indame weyaŋpepeyelen nâmti indame ekŋenaŋ ŋep ku weyaŋpewien.
LUK 8:44 Âpme imbi keyaŋ am ekŋengat tuŋguwinaset moti Zisas bamanen meti kolopmaŋ butnaŋ atame sipmaŋ keyegak katiye.
LUK 8:45 Mme Zisasiyaŋ ke nâmti zeye, “Am kwiaŋ natain?” Am sambeyaŋ, “Nin yek,” zemâbien. Zeme Pitayaŋ zeye, “An zikat indanda, am sambeyaŋ gambembuluŋti geŋmagen watakumti tatalip.”
LUK 8:46 Yaŋgut Zisasiyaŋ zeye, “Am ŋenaŋ natame windennaŋ mepme nâyap.”
LUK 8:47 Âpme imbiyaŋ ke eknâyeen ilak mkawaŋ beip nâmti koti sebet diŋdiŋ mti Zisas setnaŋ kandaŋan beŋgumen gunduŋti am sambe zikalinan yaŋaŋ kwilekiyet mti ataye ma zawatnaŋ keyegak ŋep beye keyet zemkawaŋ beye.
LUK 8:48 Mme Zisasiyaŋ egat kapigok zeye, “Ipm, yayaŋ mimipiŋ, geŋ nâmkiŋnenakgapm mma ŋep benik. Keyet keŋdi sewakŋaŋ beme meti mambanik.”
LUK 8:49 Zisasiyaŋ kegok zemti tapme sesewat mkayelen amobotnaŋmagen an ŋenaŋ buŋam zet mkoti kapigok dunduye, “Nembandi ilak gakip, keyet an zikat indanda ku zempeman kolak.”
LUK 8:50 Yaŋgut Zisasiyaŋ zet ke nâmti Zailas kapigok dunduye, “Geŋ kiŋgagapiŋ nâmkiŋpependi mkipmaŋ bemane egaŋ ŋep alik besem.” Zisasiyaŋ Zailasiyet kegok zeme nâme mebien.
LUK 8:51 Meti ekŋenaŋ Zailasiyelen mkaen mepataŋ zemti Zisasiyaŋ am mka keŋan mobogalen indaombeyeen: Pita ma Zân ma Zems ma mambipmanet ekŋen etaŋ mobogalen zemti notnaŋ zemkulumindeye.
LUK 8:52 Kegok mti am si zesu zesu imbi nemba gakiye keyet tapmambien ekŋen Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “In ku suit, imbi nemba ek ku gakip ek belak meluk etaŋ tawen.”
LUK 8:53 Kegok zeme ekŋenaŋ penaŋ gakip ke nâmkatik bemti egaŋ zet zeye keyet zeyeŋ temaŋ yeŋbien.
LUK 8:54 Kegok mme Zisasiyaŋ imbi nemba gakikiŋaŋaŋ tawemaŋgeen mka keŋan moweti imbi nemba keyet betnan atamti zet omba mmoti zeye, “Imbi nemba, geŋ wat.”
LUK 8:55 Kegok mme mamaŋaŋaŋ gilik zeme egaŋ keyegak dendaŋ wage. Mme Zisasiyaŋ mamaŋ bipmaŋgat meu notnaŋ sait zemideme sawun.
LUK 8:56 Zisasiyaŋ kegok mme mamaŋ bipmaŋaŋ nâmtemtem penaŋ mbun. Âpme Zisasiyaŋ mamaŋ bipmaŋgat am ŋengat kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyet ku zenzeyelen zemkulumideye.
LUK 9:1 Âpme Zisas ek nembaŋane 12 zeme kot ondek tapme we bekanaŋ amgat keŋan mâtindendeyelen ma am zawalin sepem igak igak mme alik bembeyelen winde ke talasim indamâge.
LUK 9:2 Mti indeme Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ diindomti Kawawaŋ ekŋenmak keŋinan damuŋ msâpm ke diindowep. Ma zawatmak weyaŋindendeyelen zezapat mindamti zemindeme mebien.
LUK 9:3 Kegok zemti zemâtâtindeye, “In selen mesâpmti kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen ku timebep. Am in indamukulem mbep ekŋen keyaŋ in indikdamuŋ mbep keyepm toŋge ma ele ma tu meu ma mânep ma melakandu zut ku timebep.
LUK 9:4 Ma mka temaŋ ŋen mobep beme an ŋenaŋ ingat egalen mkaen tatagalen indamandame ekmak etaŋ tati mebep. Mneti in selak selak mame mka toŋaŋaŋ, ‘Nâgât wisat mip,’ nâmindeweyet.
LUK 9:5 Ma in mka temaŋ ŋen pataŋ zeme am ekŋenaŋ ingalen zet ku nâmti mka weweyelen ku indame keyet Kawawaŋaŋaŋ ekŋengalen mama mimi keboŋ keyet ŋenzinziŋ min nânâyelen zipelukŋin seŋti ke ku gilik zem kobep.”
LUK 9:6 Kegok zemdiindome ekŋenaŋ Zisas pemeti mka ŋande ŋen ŋen meti Zisas Kilaisiyelen zezapat dolakŋaŋ diindomti am zawatmak weyaŋ indemâbien.
LUK 9:7 Âpme Galili msalengalen amobotnaŋ kwitnaŋ Elot egaŋ Zisasiyaŋ menok igagen mme keyet zapatnaŋ nâmti, “Wa Zân tu zulutindende an gakikiengatnaŋ gilik zem koti mamaŋaŋ tin.” Kegok zeme nâŋge. Kegok nâme notnaŋaŋ, “Golaŋ zenze an Ilaiza ewe sokbemti tapmain,” zewien ma notnaŋaŋ, “Golaŋ zenze an itnaŋaŋ ŋenaŋ mamaen gilik zem koti tapmain,” nâwien. Kegok zeme Elolaŋ nâmti keŋ sindem palen tati kapigok zeye, “Zân ek neŋ zema bimaŋ eleŋgewien. Âpme an ke kwiyaŋ kegok mme neŋ zapatnaŋ tatnâyap?” Kegok zemti Zisas eegalen penaŋ mge.
LUK 9:10 Âpme nembaŋane ekŋenaŋ gilik zem koti kwitnaŋ kwitnaŋ mmebien keyet zezapat Zisas msamâbien.
LUK 9:11 Kegok dundume nâme ilinsakwep mepme am sambe penaŋ ekŋenaŋ mebienen ke nâmâtâti indamâti mebien. Egaŋ ŋep nâmindeme Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke zemkawaŋ bemindaye ma am zawalinmak notnaŋ weyaŋindeye.
LUK 9:12 Kegok tapmnepeme kasup zikatnaŋ towesâgât mme nembaŋane 12 ekŋenaŋ Zisasmagen koti zewien, “Kapi msat tuŋgupman penaŋ tatnup keyet geŋ am indemane mka temanen ma isikŋanen mekoti tu meu ma mka weweyelen aikseip.”
LUK 9:13 Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “In ilin meu aik indait.” Kegok zeme ekŋenaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zemti zewien, “Ninmagen nupmamaŋ kumbuŋaŋ isisikŋaŋ 5 ma aŋgala sonaŋ isisikŋaŋ zut etaŋ tatndain.” Kegok zemti egat yaŋkwesiwien, “Geŋ nin am sambe penaŋ kapiyet meu mekwiti kokogalen tazenik?”
LUK 9:14 Âpme am tabienen ke an etaŋ indamakume 5000 kegok beye. (Âpme imbi ma nemba isisikŋaŋ ku indamakukuŋaŋ.) Âpme Zisasiyaŋ nembaŋaneyet kapigok zeye, “Am ekŋengat zeme maŋge kwep kwepgat keŋan am makume 50 50 kegok totaseip.”
LUK 9:15 Zeme nembaŋaneyaŋ egat zetnaŋ nâmti am ekŋen egaŋ zemindeye keyet kataŋ zeme totabien.
LUK 9:16 Totapme Zisasiyaŋ nupmamaŋ 5 ma aŋgala zut ke mti zikatnaŋ kululuŋen ekme mopme Kawawaŋgat, “Wisikŋ,” zemti meu ke mutumti nembaŋane indame ekŋenaŋ am ekŋen kalaŋkum indawien.
LUK 9:17 Kegok mme ekŋenaŋ nimwiaŋti butnaŋ notnaŋ tapmege ke nemba ekŋenaŋ makumti beme tise 12 gak zem tage.
LUK 9:18 Âpme kan ŋengat Zisasiyaŋ igak dundundu mulup tapmaŋgeen nembaŋane ekŋenaŋ ekmagen mebien. Mepme egaŋ kapigok indayaŋkwesiye, “Amnaŋ nâgât kwi manzeip?”
LUK 9:19 Kegok zeme nembaŋane ekŋenaŋ kapigok dunduwien, “Notnaŋaŋ gâgât Zân tu zulutindende an manzeip. Ma am notnaŋaŋ gâgât Ilaiza manzeip. Ma am notnaŋ golaŋ zenze an itnaŋaŋ ŋenaŋ mamain gilik zem kolep manzeip.”
LUK 9:20 Kegok zeme Zisasiyaŋ nâmti ekŋengat zeye, “Âpme in nâgât an kwi manâip?” Egaŋ kegok indayaŋkwesime Pitayaŋ zeye, “Geŋ Kawawaŋaŋ ombemgeme am yomengatnaŋ indatitiyelen kobanan. An Kilais ilak geŋ ke.”
LUK 9:21 Kegok zeme Zisasiyaŋ am notnaŋgat zet ke ku zenzeyelen zemkulumindeye.
LUK 9:22 Zemkulumindemti egaŋ ewe tusumti zeye, “Sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma sâpe sâpe bumbuyelen ŋeŋaŋin ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ nâgât ku nâmtikŋaŋ mti Angat Nemuŋaŋ neŋ sindem temaŋ nambep. Neŋ nome gakimti kasup zut delaŋ zeme tugat yaŋbembeŋan ewe gilik zem mamaen wabap.”
LUK 9:23 Ma egaŋ ewe ekŋengat zet ŋen kapigok zeye, “Am ŋenaŋ neŋmagen tususâgât mbe beme egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ mtoti segalen kwitnaŋ kwitnaŋgat ku nâmtikŋaŋ mti egaŋ kasup kataŋ sindem temaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ tiwap sakam keboŋ timti namâbe.
LUK 9:24 Ma am ŋenaŋ sekŋaŋgat yayaŋ mti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ku mkawaŋ bewe beme egaŋ mama kanzizit ku tiwe. Yaŋgut am ŋen egaŋ sekŋaŋ nâgât talasiwe beme mama kanzizit mama ke ŋep tiwe.
LUK 9:25 Am ŋen ek msat kapiyelen milom bilombi sambe ke tim nalak nalak maminepeme mamaŋaŋ yuŋgume ek keyaŋ walebe. Msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ zigok mukulem mme mama kanzizit tiwe? Kegok ŋep yek.
LUK 9:26 Am ŋenaŋ nâgât ma zezapatn dolakŋaŋgat sakambuk mbe beme Angat Nemuŋaŋ neŋ kegogak kobawen an ke sakambuk mpewap. Neŋ ensel teŋmak gilik ze kobap. Ma Bipmnaŋgalen windeŋaŋ ma busatnaŋaŋ nasumuŋme kobap.
LUK 9:27 Neŋ zet penaŋ zema nâit, am in talip inmagengatnaŋ notnaŋ ku gakimti tapmoti ekme Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke sokbesâpm.”
LUK 9:28 Âpme Zisas ek zet kegok zemti tapme sonda kwep delaŋ zeme dundundu mulup msâgât nembaŋane Pitamak, Zânmak Zemsmak indatimti kalaŋan dundusâgât mowebien.
LUK 9:29 Moti kan keyet tadundumaŋgeen ikŋaŋgat zimosetnaŋaŋ sepemaŋ kasupgalen busatnaŋ nemboŋ beye ma kâlâpmaŋ teepmaŋaŋ satnaŋ leŋganaŋ penaŋ bemti tage.
LUK 9:30 Keyegak an zulaŋ ekmak tati zet zenâ zenâ mbien. An zut ke Mosesimak Ilaizamak egelaŋ
LUK 9:31 kululuŋengatnaŋ saŋga soŋgaŋitmak kotati Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman gakiwe keyelen zezapat msamti Kawawaŋgalen nânâ ekmagen sokbewe keyet zemkawaŋ bempewun.
LUK 9:32 Pita ma notnane zut ekŋenaŋ meluk temaŋ wembien yaŋgut wati Zisas saŋga soŋgamak tapme an zut ekmak tapmalut ke ekbien.
LUK 9:33 Ekŋenaŋ ke ekme an zut keyaŋ yaŋbemti Zisas pemesâgât tapmmalut Pitayaŋ Zisasiyet kapigok zeye, “An zikat indanda, kapi dolakŋaŋ penaŋ tatnup keyepm nâmane mka mzalaŋ tuk walatne gâgât ŋen Mosesiyet ŋen ma Ilaizayet ŋen.” (Egaŋ zet ke yaŋaŋ ku nâmâtâti zet kegok zeye.)
LUK 9:34 Kegok zeme keyegak zanza sepemaŋ ŋen busatnaŋmak keyaŋ ekŋengat dukŋinaset kwatoti an ekŋen tuk kululuŋgalen busatnaŋmak tabien ekŋen indasumuŋme Zisasiyelen nembaŋane tuk ekŋenaŋ ke ekti kiŋgati sebelaŋ dindiŋ mbien.
LUK 9:35 Kegok sokbeme zet ŋande ŋen zanza keŋaset kapigok zeme ekŋenaŋ nâwien, “Kapi nâgât Nemun penaŋ; nen ombempewan. In egat zetnaŋ nâmti gawepuwep.”
LUK 9:36 Âpme ekŋenaŋ zet ke nâmti ekme Zisas igak tapme ekbien. Kegok sokbeme nemba tuk ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke ekti kan keyet am ŋengat diindondopiŋ; keŋinan etaŋ bemti mamtemien.
LUK 9:37 Ekŋenaŋ ke tatneti tapme miya balaŋ peme ekŋenaŋ kalaŋangatnan topme an imbi sambeyaŋ meti Zisasmak selen kumaikbien.
LUK 9:38 Âpme keyegak am ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ an ŋenaŋ Zisasiyet kapigok kwizet temaŋ kumti zeye, “An zikat indanda, ekbak, neŋ gâgât gawekuyap neŋ nemun ma namban sambe ku talip. Nemun kwewetaŋ kapi mukulem mpesenik.”
LUK 9:39 Kegok zemti ewe zeye, “We bekanaŋ egat keŋan metoweti mme egaŋ kaŋkaŋ kumti endilipemti katik katik sim zawak sala kalak kalak mam. Ma we bekanaŋaŋ mse kwep kwepgat pemesâpmti nemba ke kumsagat omba penaŋ mpemti mamezin.
LUK 9:40 Âpme neŋ nembandine ekŋenaŋ we bekanaŋ mâbâgat indawekuma ekŋenaŋ mim aleo.”
LUK 9:41 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ am sambe tabien ekŋengat kapigok zeye, “In nâmkiŋpepeŋinpiŋ, ma? In set teŋ ku mamâlip! Neŋ inmagen menok igak igak mma in ewe Kawawaŋgalen windeyet ku nâmkiŋpeip.” Kegok zemti nemba keyet bipmaŋgat zeye, “Nemundi neŋmagen tetim kot.”
LUK 9:42 Kegok zeme nembayaŋ takopmaŋgeen we bekanaŋaŋ mme nemba keyaŋ msat palen kutumti katik katik sim zawak sala kalak kalak mge. Kegok mme Zisasiyaŋ ke ekti we bekanaŋaŋ nemba ke pemti mebegalen zempeye. Kegok sokbeme nemba keyaŋ alik bemti wati bipmaŋaŋ tapmaŋgeen mege.
LUK 9:43 Kegok sokbeme am sambe ekŋenaŋ Kawawaŋgalen winde temaŋ ke ekti nâmtemtem penaŋ mbien. Ke sokbeme am ekŋenaŋ Zisasiyaŋ mulup mge keyet ewe nâmtemtem tapmme egaŋ nembaŋaneyet kapigok diindoye,
LUK 9:44 “Neŋ zet diindosowap kapi in kandadapiŋ! An notnaŋaŋ neŋ Angat Nemuŋaŋ natamti amobotnaŋ windemak ekŋengalen belinan nemti nome gakiwap. Ke amgat nânâyet yek; Kawawaŋ ikŋaŋgat nânâyet kok sokbewe.”
LUK 9:45 Kegok zeme nembaŋane ekŋenaŋ zet keyet yaŋaŋ ku nâmâtâbien. Zet yaŋaŋ ke nukŋaŋ penaŋ; ku nâmâtâtâgalen Kawawaŋaŋ nâmpeye. Ma ekŋenaŋ kegogak zet keyet egat yaŋkwesisiyet kiŋgabien.
LUK 9:46 Âpme nembaŋane ekŋenaŋ ilinak an kwi egaŋ amobotnaŋ bewe keyet mdândâwien.
LUK 9:47 Kegok tapme Zisasiyaŋ keŋinan indik mâtâti nemba isikŋaŋ ŋen mti ikŋaŋgat ganzenan pemti
LUK 9:48 ekŋengat kapigok zeye, “An ŋen nemba isisikŋaŋ nâgât mti zem oloŋen mpewe egaŋ neŋ zem oloŋen mnein sepem keboŋ bein. Ma an ŋen neŋ zem oloŋen mnewe egaŋ kegogak an neme kobanen ke zem oloŋen mpewe. Keyepmti in nemba isikŋaŋnok tototnaŋ mamambep beme Kawawaŋgat zikatnan mobotnaŋ bewep.”
LUK 9:49 Âpme Zânaŋ Zisasiyet zeye, “An zikat indanda, nin an ŋenaŋ gâgât kwidan kumti we bekanaŋ mâpeme ekti ninmak kumamaingapmti zemkulumpenn.”
LUK 9:50 Kegok zeme Zisasiyaŋ Zân ma nembaŋane notnaŋ ekŋengat pigok diindoye, “An ŋen ingat ku zemtalatindein ek ingat nolin kegok nâmpeip keyepm in zemkulumpepepiŋ.”
LUK 9:51 Zisas ek kululuŋen gilik zemti mobogalen kanaŋ sokŋan beme Zelusalem mkaen mobogalen ikŋaŋ nâmdelaŋ pemti mege.
LUK 9:52 Nâmdelaŋ pemti an notnaŋ egaŋ mebegalen zemindeme busup zet mmebien. Kegok zemindeme meti Samalia msalen mka temaŋ ŋenmagen met pataŋ zemti Zisasiyet mka ma kwitnaŋ kwitnaŋ aik sasayelen busup zet am ekŋen diindowien.
LUK 9:53 Yaŋgut Samalia am ekŋenaŋ Zuda am ekŋenmak ku sekbem maip keyepm ekŋenaŋ ek Zelusalem mka temanen dundundu mulup msât kozin kegok nâwien.
LUK 9:54 Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ Samalia msalen mka teman kokogalen sokŋanik kopme an ekŋen busup zet mkobien ekŋenaŋ zet nembelen dopmaŋ diindowienen ke nâmkoti Zisas ma nembaŋane koindaikti diindomti zemkulumindewien. Kegok zeme Zems ma Zânaŋ eknâmti egelaŋ Zisasiyet kapigok zewun, “Amobotnaŋ geŋ nâmane kululuŋengatnaŋ teziŋ zemalut toti indembuk ma geŋ zigok nânik?”
LUK 9:55 Kegok zemalu Zisasiyaŋ egegat gilik zemti musuwawat zet diidoye.
LUK 9:56 Kegok zeme ekŋenaŋ mka temaŋ ke pemti mka temaŋ ŋen mebien.
LUK 9:57 Tapmetnepeme an ŋenaŋ Zisasmagen koti kapigok dunduye, “We, geŋ deset ma deset mesâgât mmane neŋ gamâpmebap.”
LUK 9:58 Kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Neŋ namâti mamayelen ŋep yaŋgut nukŋaŋ temaŋ penaŋ titiyelen. Zit ekŋen mkaŋinmak ma age ekŋen kegogak mkaŋinmak yaŋgut Angat Nemuŋaŋ neŋ mka ma mundum weweyelen ku wemnain.”
LUK 9:59 Âpme Zisasiyaŋ an ŋen ekti kapigok dunduye, “Geŋ koti neŋmagen tusum kot.” Zeme an egaŋ Zisas kapigok dunduye, “Amobotnaŋ, nâmnemane meti bipm zawalen tazin ya mmalema gakime mzilimtiŋgut gilik ze kobap.”
LUK 9:60 Zeme Zisasiyaŋ egat kapigok dunduye, “Geŋ pemane am ku napmâlip ekŋenaŋ bipdi gakime bewep. Yaŋgut geŋ meti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet zetnaŋ ammagen zemkawaŋ bemebanik.”
LUK 9:61 Sepem kegogak an ŋenaŋ Zisas kapigok dunduye, “Amobotnaŋ, neŋ geŋmagen tususuyet nâyap yaŋgut geŋ nânemane kukŋaŋgat meti mam bipm ma notnneyet geŋmak mebegalen zet diindomtiŋgut gilik zemti kobap.”
LUK 9:62 Zeme Zisasiyaŋ egat kapigok dunduye, “Am ŋenaŋ mulup selen winde taben beme egaŋ gilik ze bamseset egepiŋ. Egaŋ selen weyaŋ tep kindiŋan ma nanzaŋ mee notnaŋ zigoset tazin ke ekmâtâti winde benak. Âk egaŋ bamseset ekdak beme setetek mti tokunak. Sepem kegogak am ŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ mkawaŋ besât nâin beme ek bamanan gilik zemti kwitnaŋ kwitnaŋ msat palengalen ke eknâmtikŋaŋ mimipiŋ. Egaŋ kegok mbe beme Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen maip keŋan mulup ŋep ku mbe.”
LUK 10:1 Âpme maneti Zisasiyaŋ nemba sambe makumti 72 ewe indaombemindemti mulup zet zemindeye. Kegok mti ikŋaŋ bam msat mebegalen nâŋgeen kataŋ nemba zut zut kegok zemindeme mebien.
LUK 10:2 Kegok mti egaŋ ekŋengat ewe kapigok tusum zeye, “Kawawaŋgalen mulup sambe penaŋ mimiyelen tazin yaŋgut mulup am sambe yek. Kwep kwewetaŋ keyepmti in mulup toŋaŋ dundum same mulup mimi am notnaŋ aikindeme mulupmanen sakwep mepmâbep.
LUK 10:3 In meti kapigok otnâmbep, neŋ alak in sipsip nemboŋ tam zupmaŋ ekŋengat keŋan zemindema melip keyepm in weyaŋ eksemti mebep mneti ekŋenaŋ indawalebepgat.
LUK 10:4 In mesâpmti mânep ma ele temaŋ milawatmak ma setwewet titipiŋ mebep. Ma selen am ŋen aikti zapat belakŋaŋ zenâ zenâ ku mbep. Belak etaŋ mebep.
LUK 10:5 Âpme kan kataŋ mka ŋengat keŋan weweyelen mosâgât mti kukŋaŋgat mka toŋaŋgat kapigok dunduwep, ‘Keŋ sewakŋaŋ inmak tabe.’
LUK 10:6 Zeme egaŋ mkaŋanen indaikti mobe beme, ‘Keŋ sewakŋaŋ geŋmak tazin,’ kegok dunduwep. Âk kegok ku mbe beme keŋ sewakŋaŋ ilinmak tapme mebep.
LUK 10:7 Âpme mka motabewen keyegak tatat mimi ke tapme tu meu ilin nimti ziboŋ indaip beme in ke mti nimbep. In mulup ekmagen mbep keyepm tu meu ŋep indame nimbep. Ma in mka kukŋaŋgat tabep ke pemti mka ŋen weweyet ku mebep.”
LUK 10:8 Kegok zemti ewe kapigok tusumti zeye, “Kan kataŋ mka temaŋ ŋengat keŋan mopme amnaŋ ingat zemoloŋen mti kolit zeme meti meu ziboŋ ingat weyayaŋ mbep ke nimbep.
LUK 10:9 Kegok mti am zawalinmak mka teman keyet keŋangatnaŋ weyaŋindemti am ekŋengat kapigok diindowep, ‘Kawawaŋaŋ ingalen Amobotnaŋin kozinen keyelen kanaŋ mulup anene inmagen kolip keyaŋ zemkawaŋ beinen egalen zemâtâtât katnaŋ mama ilak sokbein.’
LUK 10:10 Yaŋgut kan kataŋ mka temaŋ ŋengat keŋan mopme ekŋenaŋ ingat zemoloŋen ku mip beme mka temaŋgalen set tuŋgupman tazinen metati amgat kapigok zewep,
LUK 10:11 ‘Ingalen kânzunzuŋ ningat setnnanen imann talep ke pâmpâm kumann ilinmagen tozin keyaŋ mkawaŋ beinen Kawawaŋaŋ ingat ŋenzinziŋ min. Yaŋgut in kapigok otnâit Kawawaŋaŋ ingalen Amobotnaŋin inmagen kotati in indikdamuŋ msâpmme in ku nâmtikŋaŋ mti zempeip.’
LUK 10:12 Neŋ penaŋ zema nâit, eweŋan baenen Sodom mka teman am ekŋenaŋ bekanaŋ mimiŋinaŋgat zet mulup mimi kanen Kawawaŋaŋ dopmaŋ bekanaŋ katikŋaŋ penaŋ indaye. Âpme in mka keyelen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ inmagen kopme in ku nâmtikŋaŋ mti ektalabien. Keyepmti Kawawaŋaŋ dopmaŋ titiyelen kanen in dopmaŋ bekanaŋ penaŋ Sodom am ekŋen sebemindemti in mobotnaŋ penaŋ tiwep.”
LUK 10:13 Kegok zemti nembaŋaneyet mka temaŋ zut kapiyet zet diindoye, “Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe. Kolazin mka temaŋgalen am ma Besaida mka temaŋgalen am inmagen neŋ menok igak igak temaŋ sambe mban ke eweŋan Taia mkaengalen am ma Saidon mkaengalen am ekŋenmagen sokbenak ze, nap sâk teŋgenaŋaŋ ambuluti kâyaŋ sekŋinan mulati yominaŋgat nâmti sakambuk mti zemsu zemsu palen talip keyet zikat indanagen yominmagengatnaŋ gilik zewiek.
LUK 10:14 Keyepmti neŋ in ewe pigok diindoma nâit, Taia ma Saidon ekŋen am bekanaŋ tipman baen mambien ekŋengalen dopmaŋ titiyelen kananen Kawawaŋaŋ yominaŋgat tosaŋaŋ mtoti indawe yaŋgut in yominaŋgat tosaŋin mmoti penaŋ indawe.
LUK 10:15 Kapaneam ingalen mka teman neŋ tatat mimi mti menok yaŋaŋ yaŋaŋ mma Kapaneam am in nikmâtâbien yaŋgut in alak pi sekŋin omba penaŋ tapmmolip. Keyepmti neŋ ingat pigok nâyap, In sekŋin omba penaŋ tapmmoliwaŋgut Kawawaŋaŋ in indeme teziŋ ŋandaŋen towebep.”
LUK 10:16 Egaŋ kegok zemti nembaŋane ekŋengat kapigok diindoye, “Am ŋenaŋ ingalen zet nâmti mkipmaŋ bewe egaŋ nâlen zet kegogak nâmti mkipmaŋ bewe. Ma am ŋenaŋ in indik kiŋgatindewe egaŋ kegogak neŋ nakiŋgat newe enenogat in zet zapat dolakŋaŋŋ manzeip ke nâlen zezapat bein. Ma ŋenaŋ neŋ makiŋgatnein egaŋ kegogak An neŋ zemneme koban ek kegogak makiŋgatpein enenogat nâlen zezapat ma Kawawaŋgalen zezapat eget sakam kwep bein.”
LUK 10:17 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane 72 indeme mebien ekŋenaŋ met maneti gilik zemti koti ekŋenaŋ Zisasiyet zezapat oloŋen palen kapigok dunduwien, “Amobotnaŋ, nin gâlen kwidanen we bekanaŋ amgat keŋinan kegogak zemindemann ekŋenaŋ ningalen zet gawepumti kwawabien!”
LUK 10:18 Ekŋenaŋ kegok zeme egaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zem zemti zeye, “In kegok mbien ke enenogat Sadaŋgat windeŋaŋ tatimtopme egaŋ kululuŋengatnaŋ sakamaŋ ambeyak busatnaŋaŋ sakwep peyak mamm kegok windeŋaŋ katipemti toge ein menok nâgât kwitnnan tapmmeyepm topme ekban.
LUK 10:19 Nâit, in winde indawan ke asiŋ am indindi ma lanzi ekŋen sela indiwep ma kasa ekŋengalen windeŋin kume tobe. Kegok mme kwitnaŋ ŋenaŋ ku indawalebe.
LUK 10:20 Yaŋgut in we bekanaŋaŋ zelin gawepuwien keyet keŋ segeyak ku mit. Kawawaŋaŋ kwilin papiaen kululuŋen kumpepeŋaŋ ma in mama kanzizit kwesiŋ kwesiŋ mamayelen ke tiwep keyet keŋ segeyak mbep.”
LUK 10:21 Âpme kan keyet Emetak Teŋaŋ Zisas keŋanen oloŋen mimiyelen mpeme penaŋ mti kapigok zeye, “Bien, kululuŋ ma msatgalen Amobotnaŋ, neŋ gâgât wisikŋ nâmgeyap enenogat am nânâŋinpiŋ ekŋenmagen mulupdi ma zezapadi dolakŋaŋ ekŋenmagen mkawaŋ bemane ekmâtâbien keyaŋgut an nânâŋin temaŋ ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ enziliwanan. Bipm, geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msokbewanan ke gitaŋgat nânâyet ma nâmtikŋaŋdaŋgat mbanan.
LUK 10:22 Bienaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi betnnan bem neŋge. An ŋenaŋ nâlen yaŋŋ ku manikmâtâzin; Bienaŋ kwep manikmâtâzin. Ma Biengalen yaŋaŋ kegogak an ŋenaŋ ku maekmâtâzin. Nenak kwep maekmâtâlap. Ma neŋ am ombemindema Bipmnaŋgat yaŋaŋ maekmâtâlip.”
LUK 10:23 Kegok zemti Zisasiyaŋ nembaŋane 72 ekŋenmagen gilik zem zetnaŋ ŋandaŋaŋ mtoti kapigok diindoye, “In oloŋen palen talip enenogat in kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ilin mti ma ke eknâmâtâbien. Neŋ kapigok diindowi,
LUK 10:24 eweŋan baenen golaŋ zenze an ma an teŋ notnaŋ ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mamiyap eksâtgât ma nâgât zetn nâsâgât webe webe mbien yaŋgut ku nikti nâmbien. Naman in alak nen nikti zetn nâmtiŋgut ku nâmâtâlip.”
LUK 10:25 Âpme kan ŋengat an zii zet nâmâtâtâtnaŋaŋmak ŋenaŋ koti Zisas tetipemti eegalen kot yaŋkwesiye, “An zikat indanda, neŋ kwileki mti mama kanzizitgat zapat bewap?”
LUK 10:26 Kegok zeme Zisasiyaŋ nâmti kapigok dunduye, “Mosesiyelen zii zelen mama kanzizitgat zigok kumpepeŋaŋ? Keyet yaŋaŋ geŋ zigok otnânik?”
LUK 10:27 Yaŋkwesime egaŋ zeye, “Geŋ keŋdi ma nâmamandi ma windendi ma ŋoktikdi ekŋen ke ketalasimti Amobotnaŋ Kawawaŋgat etaŋ gogot mpewanik. Ma zet ŋen ewe kapigok, gitaŋgat maŋgemben kataŋ am notnaŋgat kogogak gogot mbanik.”
LUK 10:28 Zeme Zisasiyaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zem dunduye, “Geŋ zet teŋ penaŋ zenik. Geŋ kegok mbanik beme mama kanzizit tiwanik.”
LUK 10:29 Yaŋgut zii zet nâmâtâtât an egaŋ am notnaŋgat gogot ku mge keyepmti egaŋ nânâŋaŋ ke Zisasiyaŋ ku nâmâtâtâgalen nâmti egaŋ zet ŋen zesât mti zet kukŋaŋgat ke atam pemti zeye, “Nâgât notn ke an kwi?”
LUK 10:30 Kegok zeme Zisasiyaŋ egat dunduye, “Kan ŋengat Zuda an ŋenaŋ Zelusalem mka temangatnaŋ Zeliko mkaen totogalen totnepeme kambu titi an ekŋenaŋ ek aikti milawatnaŋ kambu timti kume gakikiyelen wembe katnan etaŋ tapme pemti kunzuŋ mebien.
LUK 10:31 Kegok sokbeme an zut Zuda maŋgaengatnaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋenaŋ Zeliko mka temanen mebegalen nâmti set egaŋ togeen ke tatotneti an ke ekti set keiŋaset toti mege.
LUK 10:32 Sepem kegogak Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋgalen mulup an set keyegak kotneti an kemagen pataŋ zemti ekmagen sokŋan meti ekmâtâti pemti set keiŋaset toti mege.
LUK 10:33 Âpme Samalia am ekŋenaŋ Zuda am ekŋenmak kasa kasa mamip. Yaŋgut Samalia an ŋenaŋ set keyegak tapmetneti an ke egeen keŋaŋaŋ an keyet kembeŋ penaŋ nâye.
LUK 10:34 Keyepmti ekmagen sokŋan penaŋ meti wain ma tep tuŋaŋ kelakŋaŋmak kumsowienen ke bepemti sâk butnaŋ mti kwaikpeye. Kegok mti doŋkiŋaŋ dukŋan ambepeme mopme aikmeti an ŋengalen mkaen mowebun. Ke moweti ekdamuŋ mge.
LUK 10:35 Âpme mseŋan mka keyet toŋaŋ mânep silwa kasetnaŋ zut msamti kapigok zempeye, ‘Geŋ an kapi weyaŋ ekdamuŋ mbanik. Âpme neŋ set kapiyegak gilik zem koti gâlen kwitnaŋ kwitnaŋ timane mebe ke neŋ koti dopmaŋ ŋep mutuwap.’”
LUK 10:36 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti zii zet zikat indanda an keyet yaŋkwesiye, “Geŋ zigok otnânik, an tuk ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ an kwiyaŋ an kambu titiyaŋ kuwien ke notn dolakŋaŋ mpeye?”
LUK 10:37 Kegok yaŋkwesime zii zet zikat indanda an keyaŋ kapigok zeye, “An egat kembeŋ nâmti mukulem mpeye ke.” Zeme Zisasiyaŋ zetnaŋ dopmaŋ gilik zeye, “Geŋ meti sakam kegogak mbanik.”
LUK 10:38 Âpme Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ tapmetneti mka ŋande temaŋ ŋen kopataŋ zemti Zisasiyaŋ mka temaŋ keyet keŋan moweti imbi ŋen kwitnaŋ Mata egalen mkaen mowege.
LUK 10:39 Ma egat weneŋaŋ kwitnaŋ Malia. Egaŋ koti Zisasiyaŋ mot totapmaŋgeen ke koti Amobotnaŋ egat setnaŋ ganzenan totati egaŋ zezapat dolakŋaŋ tazemzikat indamaŋgeen ke tatnâmaŋge.
LUK 10:40 Âpme Matayaŋ meu weyayaŋ igak tapm olati weneŋaŋgat nâmsokumti keyepm koti Zisasiyet zeye, “Amobotnaŋ, geŋ taekdik, wenennaŋ neŋ nemti geŋmagen kotapme mulup nenak tapm olalap. Zemane koti neŋ namukulem mik!”
LUK 10:41 Zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “We, o Mata, geŋ kwilekiyet kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet yayaŋ mti nâmnukŋaŋ mnik?
LUK 10:42 Maliayaŋ nâgât zetnnaŋgat nâmtikŋaŋ min keyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe msalen kapi sebemindein. Ke ŋenaŋ menzem mimiyelen sakam yek.”
LUK 11:1 Âpme kan ŋengat Zisasiyaŋ mundum ŋen metati tadundumaŋge. Ya dundum delaŋ zeme nembaŋane ŋenaŋ egat yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ dundundu set katnaŋ ŋen Zânaŋ nembaŋane zemzikat indayenok zemzikat ndasenik.”
LUK 11:2 Zeme egaŋ diindoye, “In dundundu sakam kapigok dunduwep: Bien, nin gâgât kwidi mmotnuwen kogogak am sambeyaŋ mmobogat dundunup. Geŋ kot nin sambe ndadamuŋ mi.
LUK 11:3 Geŋ alak tu meu nnaŋgat weŋnok niniyet ndasenik.
LUK 11:4 Nin am ekŋenaŋ myuŋgum ndandaŋaŋ makatikpenup sepem kegogak geŋ ningalen yomm katikpe. Yomgalen tetimaemaeyaŋ ndatime ku katikndewanik. Windendi ndamane bekananen ku towebanup.”
LUK 11:5 Zisasiyaŋ kegok zemti nembaŋane kapigok diindoye, “Inmagengatnaŋ am ŋenaŋ tambusutnan notnaŋ ŋenmagen medak beme meti set toŋtoŋ kumti zenak, ‘Notn, gâlen nupmamaŋ tuk nasenigaŋ dopmaŋ gawap.
LUK 11:6 Nâlen notn ŋen set teepmaŋ koti kotapme neŋ meu eksasayelen ŋen ku tatnain!’
LUK 11:7 Geŋ kegok zewek beme nodi keyaŋ mka keŋan tati kapigok zenak, ‘Geŋ nabutetepiŋ, sekekek kekpeya ma nemban ma nen ma imbin nsakwep mundumen meluk tawenup. Neŋ wati kwitnaŋ ŋen ku gasap.’
LUK 11:8 Yaŋgut neŋ kapigok diindowi, geŋ egat notnaŋ ya egaŋ ku wati gamukulem mgenak. Yaŋgut geŋ yaŋkwesiŋ giŋgiŋ mbek beme egaŋ ŋep wati nupmamaŋgat zewek ke ŋep mganak.
LUK 11:9 Âpme neŋ dundundu mimiyelen set katnaŋ ingat bemzenze zet tuk kapigok diindowi: Kawawaŋgat dundum same kwitnaŋ kwitnaŋ indawe. Ma timamat mulup mti penaŋaŋ aikbep ma ŋanda kasaŋ kume set kwaselemti kwitnaŋ kwitnaŋ indawe.
LUK 11:10 Mandunduiwaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ matip. Matimaliwaŋ penaŋaŋ maaigip ma ŋanda kasaŋ makuiwaŋ sekekek kweselemindamti kwitnaŋ kwitnaŋ maindain.”
LUK 11:11 Dundunduyelen zet ŋen ewe kapigok zeye, “Inmagengatnaŋ an ŋenaŋ nembayet biwin tatnak beme nemuŋaŋaŋ meuyet mti aŋgalayet yaŋkwesime nombe kukŋaŋbeŋ ku masain.
LUK 11:12 Ma egaŋ sakokolok katnaŋgat yaŋkwesime lanzi ku masain.
LUK 11:13 In am bekanaŋ penaŋ ya nemunambaŋin kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ maindapelaŋguip. Âpme Biwin kululuŋen ek An dolakŋaŋ penaŋ. Egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ biwineyaŋ nemba maindaip ke sebempemti mobotnaŋ penaŋ indaweyeyepm in Kawawaŋgat Emetak Teŋ ndandayelen dundum same egaŋ Emetak Teŋ ŋep indawe.”
LUK 11:14 Am ŋen we bekanaŋmak mamti zet ku manzemtan. Ek an kopa ya Zisasiyaŋ we bekanaŋ mâpeye. We bekanaŋaŋ kwawepme an keyaŋ yaŋbemti zet zeye. Kegok sokbeme am sambeyaŋ nâmtemtem mbien
LUK 11:15 yaŋgut am notnaŋaŋ zewien, “Zisas ek we bekanaŋ ekŋengalen ŋeŋaŋ bembeŋinaŋ kwitnaŋ Beelsebul egaŋ winde same we bekanaŋ tazemindein.”
LUK 11:16 Kegok zeme am notnaŋaŋ Zisas tetipemti eegalen ma egaŋ menok notnaŋ mme Kawawaŋ ekmak penaŋ tazin ke nâmti egat yaŋkwesiwien.
LUK 11:17 Âpme Zisasiyaŋ ekŋengat nânâŋinan zekukuŋaŋ mbiengapm kapigok diindoye, “Am maŋge ŋenaŋ ilinak kalaŋti maŋge ŋen maŋge ŋen bemtati maom kwaom mbiek beme ekŋenaŋ kwesiŋ ku mambiek ma ekŋenaŋ mama mimiŋinaŋ kileŋ bewiek. Sepem kegogak awembiŋ ma nemunambaŋine ekŋenaŋ ilinak kalaŋbiek beme ekŋengalen mama mimiŋinaŋ kileŋ benak. Neŋmak Sadaŋmak kasa kasa mamilup kogogapmti Sadaŋaŋ winde name egalen winde kumatotogat winde ku nanak.
LUK 11:18 Eneyet Sadaŋgalen maŋgeyaŋ kalaŋti ilinak maom kwaom mbiek beme ekŋenaŋ windemak ŋep ku tabiek.
LUK 11:19 Âpme neŋ Beelsebul egalen windeyet we bekanaŋ mamâtindeyap zeyoyepmti kwiyaŋ nembaŋine winde indame we bekanaŋŋ mâtindewep, Beelsebul egalen windeyet ma Kawawaŋgalen windeyet mamâlip? Ilinaŋgat nembaŋineyaŋ we bekanaŋ mâlo keyaŋ in zekuku miyo ke mme penaŋepiŋ bep. Eneyet nembaŋinenaŋ yaŋaŋin msokbeyo.
LUK 11:20 Wa ke Beelsebulgalen windeŋaŋ yek. Kawawaŋgalen Emetagaŋ manapmukulem mme we bekanaŋ maindamâlap. Kapiyaŋ msokbemindainen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama keyelen winde ke alak inmagen kapi tazin.
LUK 11:21 Âpme an windeŋaŋbeŋ ŋenaŋ kasayet damuŋ msâgât timbiŋaŋ weyaŋti mkaŋaŋ damuŋ mnagen mkaŋaŋ dolakŋaŋ tadak.
LUK 11:22 Yaŋgut an windeŋaŋbeŋ penaŋ ŋenaŋ koti an ke kumsagapmti timbiŋaŋ namukulem msem nâyeyeen ke, ‘Kambu titi an ke mtopesap,’ nâmti mgeyaŋgut egalen kwitnaŋ kwitnaŋ ke ma milawatnaŋ kambu tiye. Timeti notnane ekŋenmak kalakumti tiwien.
LUK 11:23 An ŋenaŋ neŋmak ku mambe beme ek nâgât kasan.
LUK 11:24 We bekanaŋaŋ an keŋangatnaŋ kwaweti msat tuŋgupman mundum tatagat timati mundum ŋen ku aige. Keyepmti ikŋaŋgat kapigok otnâye, ‘Mkan eweŋan pemti koban keyegak gilik zem meti eksap.’
LUK 11:25 Kegok zemti gilik zem meti egeen mka ke belak weyaŋti kaput peme toŋepiŋ tage.
LUK 11:26 Keyepmti met we bekanaŋ notnane 7 ekŋen keyaŋ bekanaŋ penaŋ ek sebempeip ekŋen ke indatime kot keyegak tatat mimi mbien. Kegok sokbeme an ke eweŋan bekananik maaŋgewan bekanaŋ penaŋ bemtazin.”
LUK 11:27 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme imbi ŋen am maŋge tabien ekŋengat tuŋguwinan tati Zisasiyet kapigok zeye, “Imbi geŋ gambage ma nam gaye egaŋ oloŋen penaŋ mbe!”
LUK 11:28 Kegok zeme Zisasiyaŋ imbi keyet kapigok dunduye, “Geŋ kegok zenik, âpme nen nâyawen am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ nâmti maŋgawepup ekŋenaŋ oloŋen penaŋ mbep.!”
LUK 11:29 Âpme am sambeyaŋ koondakbienen kan keyet Zisasiyaŋ zet ewe tusumti kapigok ekŋengat diindoye, “Am alak kan kapiyet talip in bekanaŋ penaŋ ma Kawawaŋgat ku nâmkiŋpeip! In neŋ menok ŋen mma eegat nâmti manayaŋkwesip. Yaŋgut in menok ŋen ku ekbep. Piliŋ kwewetaŋ Kawawaŋgalen golaŋ zenze an itnaŋaŋ kwitnaŋ Zonamagen sokbeye keboŋ bam ekbep.
LUK 11:30 Ke kapigok golaŋ zenze an Zonayaŋ Ninewe msalen keŋ gilik zenzeyet zeye keyet piliŋ beye sepem kegogak Angat Nemuŋaŋ neŋ am alak talip in kapimagen nen piliŋ beyap. Ninewe ekŋenaŋ keŋ gilik zenzeyelen zet Zonayaŋ mediindome keŋin gilik zeye. Âpme neŋ inmagen keŋin gilik zenzeyet diindoma keŋin gilik zeme nâmkiŋpepemak mamayelen nâmti tadiindoyap.
LUK 11:31 Âpme itnaŋaŋ baenen imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ egaŋ beŋaŋgatnaŋ amobotnaŋ Solomon nânâŋaŋ temaŋ ke eksâgât nâmti koge. Âpme neŋ amobotnaŋ Solomon ek sebempeyap. Yaŋgut neŋ ingat tuŋguwinan pi tati mulup mma in keŋinan ku mkipmaŋ benemti yominaŋgatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ eaŋ Kawawaŋgat zikatnan zemindoween, ‘Neŋ beŋangatnaŋ Solomon etaŋ eksât koban âpme in Zisas sokŋan tazinaŋgut in yaŋaŋ ku ekmâtâlipgapmti keyaŋ ingalen yom temaŋ bein.’
LUK 11:32 Âpme Zonayaŋ zet zapat dolakŋaŋ Ninewe am ekŋen diindoyeen yomengatnan keŋin gilik zem mâpme delaŋ zeye keyet dopmaŋ dolakŋaŋ Kawawaŋaŋ indawe. Ma ekŋenaŋ Kawawaŋgat zikatnan in zemindowep. Enenogat neŋ alak inmagen pi tati Zona mobotnaŋ penaŋ sebempemti tapma in nâlen zet zapatn dolakŋaŋ nâmti ewe yomengatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti dopmaŋ bekanaŋ temaŋ inmagen sokbewe.
LUK 11:33 Âpme amnaŋ lam koŋ bemti menzimaŋ dukŋan ku makwalapenup. Nin lam koŋti munduman tatatnanen sosok sapemann tapme mbusatnaŋ beme amnaŋ ekti mka keŋan makwalip.
LUK 11:34 An ŋen ek nâmamaŋaŋ Kawawaŋmagen bemti mamain ek busatnanen mamaingapmti keŋan ma sekŋaŋ busatnanen talip. Mme an ŋen ek nâmamaŋaŋ Kawawaŋmagen ku mambein an ke tembusosogen mamain kegok zenzeyelen. Keyaŋgut, ‘Neŋ ŋep Kawawaŋ mâti mamti naman kwitnaŋ kwitnaŋ msatgalen kogogak timambap,’ an keyaŋ kogok zein beme ek tambusosogen penaŋ tazin.
LUK 11:35 Weyaŋ ekmâtâbep. Mti zikalin ekpeme Kawawaŋmagen mebe keyaŋ keŋin sekŋin mme busatnaŋaŋmak bewe. Kogok ku mbep beme tembusosogen keŋin ma sekŋin pesak pewe.
LUK 11:36 Âpme keŋinan busatnaŋ tisâgât indembein ekŋenaŋ zet zapat penaŋ ke tip ma busatnaŋ kogogak tip eneyet neŋ busatnaŋ ma zet zapat penaŋ. Sepem keyet kataŋ lamaŋ mka keŋan mbusatnaŋ mambein kegok mbe.”
LUK 11:37 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme Palisi an ŋenaŋ Zisas egalen mkaen tu meu niniyelen zemmandaye. Kegok zeme mka keŋan moweti meu niniyelen mundumen totage.
LUK 11:38 Ke totati betnaŋ Zuda am ilinaŋgalen zii zelaŋ bet zuluti tu meu niniyelen zenzeŋaŋ ke ku mâti bet zululupiŋ tu meu niŋge keyepm Palisi an keyaŋ ke ekti nâmtemtem mge.
LUK 11:39 Kegok otnâme Zisasiyaŋ egat nânâŋaŋ ekmâtâti kapigok dunduye, “In menzim sekŋaŋ etaŋ manzulupme keŋanen zulupiŋ mme meu pâpmaŋ melesiŋ matazin. Ingalen mama mimiŋin sepem menzim keboŋ. In amgat zikalinan an pembenaŋnok mamaip yaŋgut keŋinan kambu ma sekgalen eiyak kwitnaŋ kwitnaŋaŋ bemisik wen.
LUK 11:40 Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe. In an kileŋ penaŋ. In zigok otnâip? Kawawaŋaŋ menzim sekŋaset weyaŋti egaŋ kegogak keŋaset weyaŋge, ma?
LUK 11:41 Yaŋgut menzim ma pelep keŋan kwilekiyaŋ tazin ke timti am tototnaŋ ekŋen indawep. Kegok mme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe inmagen kwetetepmaŋ bewe.
LUK 11:42 Wakae, Palisi inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In kwilekiki isikŋaŋ sikokok ma suŋem saŋgo muluwengatnaŋ ma soŋgom ekŋen keboŋgalen maŋge 10magengatnaŋ maŋge kwep ke Kawawaŋgat masaip. Yaŋgut in Kawawaŋmagen kwetetepmaŋ mama ku mamaip ma ek gogot ku mampep. Egat ke mti keyet palaŋan kwitnaŋ kwitnaŋ isisikŋaŋ kegogak mbep.
LUK 11:43 Wakae, Palisi inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In sesewat mkaengalen mundum totatat dolakŋaŋ ilin ombempepeŋan etaŋ matotalip. Ma amnaŋ bem kwiti kwiti munduman indikti indamukume nâme mobotnaŋ bembeyet manâip.
LUK 11:44 Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In sum piliŋaŋ ma elimiakŋaŋpiŋ tapme am sambumbuŋan tazin ke nânâpiŋ amnaŋ dukŋan mamelip. Ma ingalen keŋin bekanaŋ penaŋ ke amnaŋ sekŋinaset ku maegip. Amnaŋ sum dukŋan egapiŋ mamelip sepem keboŋ.”
LUK 11:45 Âpme an zii zet zikat indanda ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ Zisasiyet kapigok dunduye, “An zikat indanda, geŋ zet zenik keyaŋ nin kegogak mtotndein!”
LUK 11:46 Kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Wakae, an zii zet zikat indanda inmagen kegogak bekanaŋ penaŋ sokbewe! In nukŋaŋ sambe timbemâti am ekŋengat dukŋinan bemindeme ekŋenaŋ taolapme ilin belak kakanemuŋ bet bugan kukupiŋ mamaip.
LUK 11:47 Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In nanzaŋ temaŋ dukŋan meluwaŋ kumpemti yeŋsokŋineyaŋ golaŋ zenze an indowien ekŋengat suminanen bempewien.
LUK 11:48 Ma yeŋsokŋine ekŋenaŋ golaŋ zenze an indokwebien ke nâmti, ‘Ŋep,’ zeip keyepmti in sumin elimiak pembenaŋ mamiakpeip.
LUK 11:49 Âpme Kawawaŋ an nânâŋaŋ temaŋ egaŋ kapigok zeye, ‘Neŋ golaŋ zenze an ma an zet zenze ekŋenmagen indema kopme notnaŋ indome gakiwep ma notnaŋ sisipeŋpeŋ mimindawep.’
LUK 11:50 Ingat yeŋsokŋineyaŋ kan Kawawaŋaŋ msat ma kululuŋ weyaŋgeen keyetnan yaŋbemti golaŋ zenze an ekŋen indokwebiengat dopmaŋ alak talip in Kawawaŋaŋ musuwet indesâpm.
LUK 11:51 Ke yaŋbembeŋaŋ baenen Keinaŋ meniŋaŋ Abel kume gakiye ma keyetnaŋ mamkwati Zakalaya ek sesewat mka temaŋgalen sisak ma kambuk mka teŋ tuŋguwidan amnaŋ nanzaŋaŋ kume gakiye. Neŋ penaŋ zema nâit, am alak talip in keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ indame puwep!
LUK 11:52 Wakae, an zii zet zikat indanda inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In Kawawaŋgalen zet penaŋ amnaŋ nânâyet kwatapemti ku mamkawaŋ beip. In zet penaŋ ke ku mkipmaŋ bemti am kegogak zemkulumindeme ekŋenaŋ zet penaŋ ke ku nâmkiŋpewien!”
LUK 11:53 Kegok zemdelaŋ zemti Zisasiyaŋ Palisi an keyelen mkaengatnaŋ toti pem ŋen mege. Âpme kan kataŋ Zisasiyaŋ am zet zapat mandiindome zii zet zikat indanda ma Palisi ekŋenaŋ kot ek mtopepeyelen zet zemti yaŋkwesisi sambe sepem igak igak mayaŋkwesimtemien.
LUK 11:54 Ma ekŋenaŋ egat yaŋaŋ m ekti tetipemti zet bekanaŋ ekŋengalen zii zelen tazinen ŋen mtopeme eknâmti zelen pepeyelen keyet mamtemien.
LUK 12:1 Âpme am tausen sambe penaŋ ŋep ku makukuyelen koti koondakti kitik kitik tati notnaŋaŋ notnaŋ kakalim notnaŋ kakalim kegok tapmme notnaŋaŋ ewe takopmambien kan keyet Zisasiyaŋ nembaŋaneyet golaŋ zet kapigok diindoye, “In Palisi ekŋengalen yis plawa manzim semen keyet weyaŋ eksemti mambep. Zet keyet yaŋaŋ ekŋen an zet nambalam zut zenze.
LUK 12:2 Âpme in yis nupmamaŋ keŋan ku egoyaŋgut nupmamaŋ sememe nâyo yis keŋan beyo. Keyet kataŋ Palisi ekŋengalen mama mimi an nambalam zulaŋ mama keyet penaŋaŋ bamgat sokbemkawaŋ beme yaŋin ekmâtâbep.
LUK 12:3 Ma Palisi ingalen zet mama mimi enzilim tazin ke bamgat ku enzilim tabe. Sosok sokbeme keyaŋ yaŋaŋin dâsuki ke msokbewe.
LUK 12:4 Notnne, neŋ zema nâit, amnaŋ sekŋin etaŋ kume gakime keŋ kayombaŋin kukuyelen windeyet timabep keyepmti ekŋengat ku kiŋgabep.
LUK 12:5 Neŋ An kwiyet kiŋgabep ke zikat indama egit: In Kawawaŋgat etaŋ kiŋgabep enenogat ek winde tasainen am indome gakimeŋgut teziŋ ŋandeŋen âtâtindeme towebep. Zet ke penaŋ. Egat etaŋ kiŋgabep.
LUK 12:6 Âpme in gwasembelebele indikgit ekŋen Kawawaŋaŋ nâmâtâti indikdamuŋ mamm. Gwasembelebele ek belakŋaŋ penaŋ. Ekŋen tosaŋin isikŋaŋ penaŋ titiyelen yaŋgut ekŋenmagengatnaŋ ŋen gakime Kawawaŋaŋ age ŋen gakin manâin!
LUK 12:7 Keyaŋgut in gwasembelebele belakŋaŋ penaŋ keboŋ yek. Kawawaŋaŋ nâinen in mobotnaŋ penaŋ beip. Ma in age ekŋen sebemindeip ya kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ sambe inmagen sokbeme Kawawaŋaŋ ingat nâmâtâzin keyepm kiŋgagapiŋ!
LUK 12:8 Am ŋenaŋ, ‘Neŋ Zisasiyet nâmkiŋpemti ekmagen tusuyap,’ zemti am notnaŋgat zikalinan egaŋ kegok zemkawaŋ bewe beme Angat Nemuŋaŋ neŋ kegogak Kawawaŋgalen ensel ekŋengat zikalinan an ke, ‘Nenaŋgat zapat penaŋ,’ kogok zewap.
LUK 12:9 Yaŋgut am ŋenaŋ am ekŋengat zikalinan nanzemkandabeen Angat Nemuŋaŋ neŋ kegogak Kawawaŋgalen ensel ekŋengat zikalinan zemkandatpewap.
LUK 12:10 Âpme an ŋenaŋ zet bekanaŋ notnaŋ Angat Nemuŋaŋ nâgât zeiwen Kawawaŋaŋ yomin katipen yaŋgut am ŋenaŋ Emetak Teŋgalen windeyet naman Sadaŋgalen winde zeinen Kawawaŋaŋ yomin ke ku katipewe.
LUK 12:11 Ma in sesewat mka isikŋaŋgalen mulup an zelen idendeyelen indateti mobep ma gapmangalen zet mulup mimi mundumen indati mebep ma amobotnaŋ ŋen zet nânâyelen windeŋaŋmak ekmagen indati mepme, ‘Zet zigok zesenup?’ ma ‘Zet kwileki zesenup?’ keyet yayaŋ mimipiŋ.
LUK 12:12 Kan keyet Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ zet kwileki zenzeyelen ke mzikat game zet zewanik.”
LUK 12:13 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti tapme an ŋen maŋge temaŋ kemagengatnaŋaŋ Zisasiyet zet kapigok yaŋkwesiye, “An zikat indanda, datnmak nigat bipmdaŋ gakisât mti msat ma mânep milawat datnmak nilisakwep ndaye. Ya neŋ alak milom bilombi ke nâgât butnaŋ zenzeŋaŋ ke kalopbemti nanayelen nâyapgat datnnaŋgat zemane nasem.”
LUK 12:14 An keyaŋ kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ dunduye, “Notn, Bien Kawawaŋaŋ neŋ igalen zet weyayaŋgalen ma milawat milom bilombiŋit ke kalalaŋgalen nâmti ku neme koban.”
LUK 12:15 Zisasiyaŋ zet ewe tusumti am maŋge temaŋ ekŋengat kapigok diindoye, “In milawatmak mamayet eksegat ku mbep. Keyaŋ indamukulem mme mama kanzizit ku tiwep.”
LUK 12:16 Kegok zemti Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “An mânep milawatnaŋmak egalen muluwen saŋgo ma meu notnaŋ dolakŋaŋ penaŋ kwage.
LUK 12:17 Kegok sokbeme egaŋ nânâ mulup mge, ‘Neŋ mundum ŋen saŋgo ma meu notnaŋ bembeyelen ŋen ku tatnain. Neŋ zigok mbap?’
LUK 12:18 Kegok otnâmti egaŋ nânâŋaŋ ŋen kapigok aige: ‘Neŋ mkan isikŋaŋ sambe kapi asekma delaŋ zeme mkan temaŋ sambe walati saŋgo ma meu notnaŋ ke timti mka keyet bewap.’
LUK 12:19 Kegok otnâmti ikŋaŋgat kapigok zeye, ‘Neŋ an delaŋ zenzeŋaŋ! Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke nup kan sambe tatnawe. Neŋ nanaŋgat mamann mma eleŋ beleŋ penaŋ bein ma oloŋen palen tu meu ntabap.’
LUK 12:20 Egaŋ kegok otnâme Kawawaŋaŋ egat zeye, ‘Geŋ an kileŋ penaŋ! Geŋ tembumbu kapiyet gakisenik. Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe gitaŋgat ondekbewananen ke kwiyaŋ tiwe?’”
LUK 12:21 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti ewe tusum zeye, “Am milom bilombi ilinaŋgat etaŋ maondakbeip am ekŋen keboŋ ke Kawawaŋgat zikatnan ekŋen am mânep milawalinpiŋ bewep.”
LUK 12:22 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋaneyet kapigok diindoye, “Neŋ zet keyet butnaŋ ewe kapigok zema nâit: In alik tatagalen meuyet ma in sekŋinaŋgalen sâk melakanduyet yayaŋ mimipiŋ.
LUK 12:23 Ma sâk melakanduyet ma tu meuyet etaŋ ku maotnâmambep. Naman in mama kanzizit titiyelen keyet maotnâmamambep.
LUK 12:24 In tedukŋan gwaen gwasembelebele indigit. Ekŋenaŋ meuyet yayaŋ ku mamip. Ekŋenaŋ mmonde onde ma timondak mka mzalaŋen ku mambeip yaŋgut Kawawaŋ egaŋ meu maaikindame manip. Kogogapm Kawawaŋaŋ ingat nâme mobotnaŋ mambein. Ma egaŋ indikdamuŋ mamm keyepm yayaŋ mimipiŋ mamambep.
LUK 12:25 Ma am inmagengatnaŋ kwiyaŋ yayaŋ mti ikŋaŋgat mamaŋaŋ nup kanaŋ butnaŋ ŋep tusum manak? Am ŋenaŋ ŋep yek, keyepm yayaŋ mimipiŋ mamambep.
LUK 12:26 Ma in nup kan butnaŋ tususuyelen isikŋaŋ bukapi ŋep ku mamip ya in kwilekiyet tu meu ma sâk melakanduyet yayaŋ penaŋ mamip?
LUK 12:27 Âpme in tep belaalik msalen wein ke indigit. Ekŋenaŋ ilinaŋgat saŋgum melakanduŋin ku maweyaŋip ma mulup ku mamip. Yaŋgut keyet yaŋaŋ neŋ ingat diindoma nâit. Solomon ek mânep milawatnaŋ temaŋmak miak miakŋaŋ dolakŋaŋ yaŋgut tep belaaligat katnaŋ ego egoŋaŋmak keyet kataŋ Solomonaŋ ku miage.
LUK 12:28 Âpme Kawawaŋaŋ didik ekŋen ikŋaŋ kwapme mamiakindein yaŋgut kan belaknik tati sakwep memuŋ beme tep mambumannzin. Âpme Kawawaŋaŋ in saŋgum melakandu ŋep ku maindaingapm in yayaŋ mamip? In nâmkiŋpepeŋinpiŋ, ma?
LUK 12:29 Keyepm in nânâ mulup, ‘Tu meu kwileki nsenup?’ Keyet nâmti yayaŋ mimipiŋ.
LUK 12:30 Ke am Kawawaŋ ku nâmkiŋpeip ekŋenaŋ nânâŋin keyet maketalasip. Keyaŋgut Biwin kululuŋen egaŋ in kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen keyet olalip ke ŋep nâmindein.
LUK 12:31 Keyepmti in naman keŋin sekŋin ketalasime Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋ mama kandaŋan tabep ma Kawawaŋgalen zetnaŋ kandaŋan mepmeŋgut keyet palaŋanen tu meu saŋgum melakandu indawe.”
LUK 12:32 Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum diindoye, “Nâmkiŋpepemak maŋge isikŋaŋ, in Biwin kululuŋengatnaŋ egalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama ke ikŋaŋmak damuŋ mbep keyepm kiŋgagapiŋ mambep.
LUK 12:33 Ma in milom bilombiŋin taindain ke beme amnaŋ kwitime mânep ke timti am kwiyaŋ olalip ekŋen indawep. Ma in kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ keboŋ mammambep beme keyaŋ Kawawaŋaŋ oloŋen mpewep. Mama mimi dolakŋaŋ keyet dopmaŋ ikŋaŋ kululuŋen gwaen indame kambu titi an ekŋenaŋ ku tiwep ma kwawaŋ ku nimbe.
LUK 12:34 In kwitnaŋ ŋengat keŋin penaŋ maindembein beme ingat keŋin sekŋin nâmamaŋin peme keyet palen mamepmatim tazin.”
LUK 12:35 Zisasiyaŋ zet kegok zemti ewe kapigok tusumti diindoye, “In saŋgumin zamti melakanduŋin munduŋti lam koŋti peme tazime kwitnaŋ kwitnaŋ weyayaŋ mulup mme delaŋ zeme Amobotnaŋgat damuŋ tabep
LUK 12:36 sakam kegogak amobotnaŋinaŋ awembiŋ bembeyelen mundumengatnaŋ gilik zem kobe kan keyet mulup amŋane ekŋenaŋ egat damuŋ mti weyayaŋ mulup mbep. Kan egaŋ kobeen kwizet kume mulup amŋane ekŋenaŋ sekekek sakwep kwaseleme keŋan mowebe.
LUK 12:37 Kan keyet mulup amŋane ekŋenaŋ ikŋaŋ zemindeme kataŋ mâti meluk wewepiŋ egat damuŋ kaik tapmambep kogok tapmti ilinaŋgat oloŋen penaŋ mbep. Neŋ diindoma nâit, amobotnaŋ keyaŋ saŋgum melakanduŋaŋ gulum yaloŋti ŋen tim miakti ekŋengat zemindeme meu niniyelen munduman totapme egaŋ meu seŋti indawe.
LUK 12:38 Âpme amobotnaŋinaŋ tambusutnaŋ ma msasayen koindikme mulup amŋane ekŋenaŋ meluk wewepiŋ tapmambep beme ilinaŋgat kegok mbep keyet oloŋen mbep.
LUK 12:39 Yaŋgut in nâmâtâlit. Mka toŋaŋaŋ kambu titiyaŋ kan zukŋan kobe ke nânak beme egaŋ mkaŋaŋ ekdamuŋ mme kambu titiyaŋ mkaŋaŋ kwaselemti kambu ku tinak.
LUK 12:40 In sakam kegogak weyayaŋ mulup mtabep enenogat Angat Nemuŋaŋ nen in kan ku nâme neŋ memendepmak kobap.”
LUK 12:41 Zisasiyaŋ zet kegok zeme Pitayaŋ kapigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ bemzenze zet zenagen ke ningat etaŋ ma am sambe kapiyet temakwep nâmti zenak?”
LUK 12:42 Pitayaŋ kegok zeme Amobotnaŋaŋ zeye, “Neŋ bemzenze zet ŋen an damuŋ nânâŋaŋ temaŋgat zesowap ke kapigok, an ŋen amobotnaŋaŋgalen mkaŋaŋ ekdamuŋ mti mulup amŋane meu indandayelen kan ke amobotnaŋ ikŋaŋ ombempeye kan keyet maindamtan.
LUK 12:43 Kegok tapmnepeme amobotnaŋ keyaŋ gilik zem kobeen an mulup mamtan keyelen mulupmaŋ koekme dolakŋaŋ beme an damuŋ keyaŋ oloŋen penaŋ mpemti tosaŋaŋ temaŋ sawe.
LUK 12:44 Neŋ diindoma nâit, amobotnaŋaŋ mulup damuŋaŋ ke kwitnaŋ kwitnaŋ sambe amobotnaŋ ikŋaŋgalen ekdamuŋ mimiyelen zempewe.
LUK 12:45 Yaŋgut an damuŋ keyaŋ ikŋaŋ kapigok zenak, ‘Amobotnaŋŋ sakwep ku kobe,’ kegok zemti mulup animbi ndomti meu ma tu kaliŋaŋ nimti keŋaŋ yuŋgu yuŋgu kwadak.
LUK 12:46 Kegok sokbeme kan ŋengat an damuŋ keyaŋ amobotnaŋaŋaŋ kobeen ke ku nâmâtâge. Amobotnaŋaŋaŋ koekti an damuŋ ke sindiwaŋ omba penaŋ witikdak enenogat amobotnaŋaŋ mulup zet saye keyet kataŋ ku mge. Keyepmti wati met am bekanaŋ mimi ekŋengalen mundum bekananen ke peme ilinsakwep tabep.
LUK 12:47 Âpme an damuŋ keyaŋ amobotnaŋgalen nânâŋaŋ nâmâtâge yaŋgut egaŋ weyeyaŋ mulup ku mti esemteŋ penaŋ ku mâpme amobotnaŋaŋaŋ koekti sindiwaŋ omba penaŋ witikbe.
LUK 12:48 Yaŋgut an damuŋ ŋen mulup amobotnaŋgalen nânâŋaŋ mulup sakam zigok mimiyelen ke ku nâmâtâti egaŋ mulup mme bekanaŋ bewe ya amobotnaŋaŋaŋ koekbeen omba penaŋ ku witikbe. An ŋen ek mânep milawatnaŋ ma nânâŋaŋ omba talasim sasaŋaŋ beme egaŋ penaŋaŋ ombaegak aikme ŋep bewe ma mulupmaŋ kogak windembeŋ mbe.”
LUK 12:49 Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “Neŋ msalen am ingalen nâmkiŋpepe mkatikŋaŋ bembeyelen koban. Ma ingalen nâmkiŋpepe ikŋaŋ ke mma temaŋ bemti teziŋ keboŋ omba penaŋ ziwe.
LUK 12:50 Âpme neŋ nukŋaŋ temaŋ ma sindem omba penaŋ tiwap keyet nâmnukŋaŋ palen mmeti tima delaŋ zewe.
LUK 12:51 In nâgâegaŋ an kasa kume totogalen koge ke manâip, ma? Yek, neŋ keyet penaŋ zema nâit, neŋ am kalalaŋgalen koban.
LUK 12:52 Kan kapiyet yaŋbemti am mka kwepgat makukuŋin 5 ya kalaŋti an tugaŋ nembet ma an zulaŋ nembet nembet tati kasa kasa mbep.
LUK 12:53 Sakam kegogak biwineyaŋ nemuŋine ekŋenmak kasa kasa mbep. Ma naniŋaŋ apmaŋgat mamaŋmak naniŋaŋ nemuŋaŋgat imbiŋaŋmak kasa kasa mbe. Âe yaŋaŋ kapigogat, ekŋenmagen notnaŋaŋ nâgât nâmkiŋpeme notnaŋaŋ ku nâmkiŋpewep keyepm set sakam kegok sokbewe.”
LUK 12:54 Âpme Zisasiyaŋ am maŋge temaŋ ekŋengat kapigok diindoye, “In kasup towewetnaset zanza sop kume in sakwep penaŋ, ‘Map tosâpm,’ manzeip. In kegok zeme penaŋ masokbein.
LUK 12:55 Ma tâgâyaŋ baeset keyetnaŋ kwapme beme in, ‘Kasup tasâpm,’ manzeip. In kegok zeme penaŋ masokbein.
LUK 12:56 In an zet nambalam zutmak zenze! In kululuŋ ma msat egegalen sakamaŋ ekti eknâm mamip keyaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ alak tasokbein kapiyelen yaŋaŋ ku maeknâmâtâlip.”
LUK 12:57 Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “Neŋ nâyawen inmagen zet weyayaŋaŋ set katnaŋ kapiyaŋ ku tazin.
LUK 12:58 Ke kapigok weyaŋ bep, inmagengatnaŋ an ŋen zet muluwen aik mebep beme ewe zet mulup mimi mkaen mebepiŋ tati igalen mânepgalen zet ke weyaŋbalup. Mneti geŋ zet nânâ an ekmagen gaik mepme egaŋ an dakutum ekŋengat belinan geme an dakutum ekŋenaŋ mka katikŋan kekgewep.
LUK 12:59 Neŋ zema nâmbak, geŋ mka katikŋaŋ towewepiŋ ewe belakŋaŋ tati mânep dopmaŋ sambe indamane delaŋ zewe mneti mka katikŋaŋ kwesiŋ kwesiŋ mamayelen gewepgat.”
LUK 13:1 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme kan keyet am notnaŋ Pailelaŋ zemindeme Galili am notnaŋ Kawawaŋgat sâpe sâpe tabumambienen Pailetgalen kasa kuku an ekŋenaŋ indome gakiwien keyelen zezapat Zisasiyet msawien.
LUK 13:2 Kegok zeme Zisasiyaŋ ekŋengat zeye, “Galili am ekŋen set katnaŋ kegok mme indowien ekŋen keyelen yominaŋ mkawaŋ benen Galili am notnaŋ yomin sebemindeip, ma?
LUK 13:3 Yek penaŋ! Neŋ zema nâit, in yomengatnaŋ ku gilik zewep beme ekŋenaŋ gakiwien in sakam kegok gakiwep.”
LUK 13:4 Kegok zeme Zisasiyaŋ zet ewe tusumti kapigok zeye, “Am 18 Siloam mkaengatnaŋ ekŋen keyaŋ mka teepmaŋ kandaŋan tapme mka keyaŋ etumti indakwatame gakiwien. In nâiwen keyaŋ mkawaŋ beinen ekŋengalen bekanaŋ mimiŋinaŋ Zelusalem am sambe ekŋengalen bekanaŋ mimiŋin sebemindein, ma?
LUK 13:5 Yek penaŋ! Neŋ zema nâit, in yomengatnaŋ ku gilik zewep beme in sambe sakam ekŋenaŋ gakiwienok in gakime delaŋ zewe.”
LUK 13:6 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet kapigok diindoye, “An ŋenaŋ tep pik wain mulupmanen ondempeye. Ya egaŋ tep pik katnaŋgat meegeyaŋ penaŋepiŋ beye.
LUK 13:7 Keyepmti egaŋ mulup angat kapigok zeye, ‘Nânik, neŋ nup kan tuk pi tep pik katnaŋgat tepmanen mekoti ekbanaŋ ŋen ku elige. Keyepmti geŋ aŋpemane melak enenogat tep kapiyaŋ msat kelakŋaŋ saik mamm.’
LUK 13:8 Kegok zeme mulup an keyaŋ kapigok zeye, ‘Damuŋ, nup kan kwep ŋen pemane belak tapme neŋ tep yaŋan msat tokwat utumti sakokolok tipmaŋ timatopme omguluk gilik mti ekbap.
LUK 13:9 Kegok mma katnaŋ elikzin ma ze ekbap. Elikbe beme dolakŋaŋ penaŋ. Âk yek bewe beme neŋ ŋep aŋbap.’”
LUK 13:10 Âpme Sabat tagoŋgo kan ŋengat Zisasiyaŋ sesewat mkaen am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indaye.
LUK 13:11 Kegok tapmme imbi ŋen keŋan ke tage ek we bekanaŋmak. We bekanaŋ keyaŋ nup kan 18 ekmak mamkwapme egaŋ zawat mkwage. Ma bisetnaŋaŋ kusum topme egaŋ dendaŋ esemteŋ ku matatagalen.
LUK 13:12 Kogok mame Zisasiyaŋ imbi ke ekti kwizet kume kopme egaŋ egat kapigok dunduye, “Imbi, geŋ zawadi mâlap!”
LUK 13:13 Kegok zemti egaŋ betnaŋaŋ imbi keyet bisetnaŋ atame keyegak bisetnaŋaŋ esemteŋ beme imbi keyaŋ Kawawaŋgat sesewage.
LUK 13:14 Kegok sokbeme sesewat mkaengalen amobotnaŋaŋ Zisasiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke Sabat tagoŋgo kangat mge keyepm egaŋ ŋenzinziŋ mge. Mmambe egaŋ am sambe tapmambien ekŋengat kapigok diindoye, “Kasup mulup 6 keyet mulup mamambep keyepmti kan ekŋen keyet koti am weyaŋindende mulup mamambep wa Sabat tagoŋgo kangat yek!”
LUK 13:15 Egaŋ kegok zeme Amobotnaŋaŋ egalen zetnaŋ nembet gilik zeye, “In an zet nambalam zut zenze! In Sabat tagoŋgo kangat makau apmaŋin ma doŋkiŋin tegen kwalet indemti mkaŋinangatnaŋ indatimti tu meu indaipgalen mundumen meti tu meu indame manip.”
LUK 13:16 Kegok zemti zeye, “Imbi kapi Abalaamgalen alikŋaŋ ya we bekanaŋaŋ ekmak nup kan 18 mkipmaŋ penaŋ bemtage. Ya ek ŋep Sadaŋgalen winde Sabat tagoŋgo kanen ŋep mâpepeyelen.”
LUK 13:17 Egalen zet dopmaŋaŋ kasaŋane ekŋen mme sakambuk penaŋ tiwien. Keyegak am sambe tabien ekŋenaŋ menok sokbeye ke ekti oloŋen penaŋ mbien.
LUK 13:18 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok zemti diindoye, “Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋmamayet yaŋaŋ ke mastat katnaŋ keboŋ. Ma neŋ mastat katnaŋ keyet palen bemzema nâseip.
LUK 13:19 Ke sepemaŋ mastat tep katnaŋ isikŋaŋ penaŋ amnaŋ mti muluwen ondeme kwati tep temaŋ sinaŋ betnaŋaŋ mme age ekŋenaŋ mkaŋin tep betnaŋ dukŋan walabien keyet sakam.”
LUK 13:20 Kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke yis keboŋ. Ma neŋ yis keyet palen bemzema nâseip.
LUK 13:21 Ke yis plawa meleseŋaŋ isikŋaŋ bugan imbi ŋenaŋ plawa omba kemak lelime keŋan kaindeyegak tasemem kwatneti temaŋ sosok makwazin keboŋ.
LUK 13:22 Zisasiyaŋ Zelusalem mka temanen mebegalen meti mka ŋande isikŋaŋ ma mka ŋande temaŋ keyelen am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ zemzikat indaye.
LUK 13:23 Kegok tapmepme an ŋenaŋ egat kapigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ zigok nânik, am kwep kwewaŋ mama kanzizit tiwep ma?” Kegok zeme Zisasiyaŋ am sambeyet diindoye,
LUK 13:24 “In setokwakwat isikŋaŋ mama kanzizit titiyelen keyet keŋan mobogalen mulup windeŋaŋbeŋ mbep. In kegok ku mbep beme mka toŋaŋaŋ wati sekekindewe. Neŋ diindoma nâit, am sambe keŋan ke mobogalen mbep keyaŋgut ŋep ku mobep. Kegok sokbeme in zupman tati mka toŋaŋgat kwizet kumti zewep, ‘Amobotnaŋ, set kwaselemane kwatne!’ zewewaŋ egaŋ zewe, ‘In deyetnaŋ kolip? Neŋ ingat ku nâmindeyap!’
LUK 13:26 Egaŋ kegok zeme in egalen zet dopmaŋ kapigok gilik zewep, ‘Nin tu meu geŋmak ningalen mkaen nimbenn ma geŋ ningalen mka temanen Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mzikat ndawanan.’
LUK 13:27 In kegok zeme egaŋ ewe zewe, ‘In deyetnaŋ kolip ke neŋ ku nâmindeyap. In am mama mimi bekanaŋ mamipgat in sebeit!’
LUK 13:28 Kegok sokbeme in kululuŋen Kawawaŋgalen mundumen Abalaam ma Aisak ma Zekop ma golaŋ zenze an dolakŋaŋ ekŋen indikme Kawawaŋaŋ zemindeme in zupman tati sindemgat si zemsu zemsu mti zelin aŋgalikbep!
LUK 13:29 Âpme am sambe kasup kwakwatnaset ma towewetnaset ma baeset ma gwaeset nâmkiŋpepeŋinmagaŋ keŋan mowebep. Ekŋen keyaŋ Kawawaŋgalen mundumen totati Kawawaŋ ikŋaŋmak tu meu nimwiyaŋbep.
LUK 13:30 Mme am ŋen kwitnaŋpiŋ tototnaŋ mamti Kawawaŋgat manâmkiŋpein egaŋ bamgat Kawawaŋgat zikatnan kwitnaŋmak bewe. Ma am ŋenaŋ kwitnaŋ mmoti windeŋaŋmak mamti Kawawaŋgat ku nâmkiŋpein egaŋ bamgat Kawawaŋgat zikatnan kwitnaŋpiŋ bewe.”
LUK 13:31 Âpme kan keyegak Palisi an notnaŋ Zisasmagen koti zewien, “Wae, amobotnaŋ Elolaŋ gosâgât zepgapm geŋ kapi pemti mesenik.”
LUK 13:32 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “In tam kukŋaŋbeŋ keyet kapigok met dunduseip, ‘Neŋ alak ma saŋenen we bekanaŋ ammagen zemindewap ma am weyaŋindewap. Ya âgânen mulupm mdelaŋ zemti mebap.’
LUK 13:33 Egaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti am tabien ekŋengat kapigok diindoye, ‘Neŋ alak ma saŋen ma âgânen Zelusalem mka teman mebap.’ Golaŋ zenze an ŋen msat belakŋan kume gakikiyelen ke ŋep yek. Ek Zelusalem etaŋ mepme kume gakikiyelen.
LUK 13:34 O Zelusalem am, in golaŋ zenze an ekŋen maindome gakip. Ma in Kawawaŋgalen zet busup an indeme makolip ke nanzaŋaŋ maindome gakip. Kan sambe neŋ betnnaŋ in Zelusalem am sambe indabembululuŋgalen manâyap sakam sakokolok mamaŋaŋ nembaŋane time pâpmaŋ kandaŋan maŋge mambemindein kegok.
LUK 13:35 Keyepmti neŋ zema nâit, ingalen sesewat mka temaŋ ke Kawawaŋaŋ katipeme ilinaŋgat belinan tapmosâpm. Âpme neŋ diindowi, Zelusalem am, in neŋ ewe ku nikbep ya maneti kan delaŋ zenzeen keyet in kapigok zewep, ‘Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ ombempeme kozin keyet nin oloŋen penaŋ mnup.’ Kegok zemeŋgut neŋ kobap.”
LUK 14:1 Âpme Sabat tagoŋgo kanen ŋengat Zisasiyaŋ Palisi amobotnaŋ ŋengalen mkaen moti tu meu nimbien. Kegok mme Palisi notnaŋaŋ Zisasiyet zikat giŋgiŋ tapmmambien.
LUK 14:2 Kegok tapmme an setnaŋ betnaŋ sememeŋaŋ ŋenaŋ Zisasmagen kopme
LUK 14:3 egaŋ ekti zii zet zikat indanda an ma Palisi an ekŋengat kapigok indayaŋkwesiye, “In zigok nâip, ningalen zii zelaŋ am Sabat tagoŋgo kanen ŋep weyaŋindendeyelen ma yek?”
LUK 14:4 Kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ zetpiŋ diliŋ zemtabien. Kegok sokbeme Zisasiyaŋ an ke betnaŋaŋ atamweyaŋti zempeme mege.
LUK 14:5 Kegok mti egaŋ ekŋengat indayaŋkwesiye, “Inmagengatnaŋ an ŋengat nemuŋaŋ mene ma makau apmaŋaŋ pusak teepmaŋ penaŋ keŋan baenen tuyaŋ tatatnaŋ keyet keŋan Sabat tagoŋgo kangat towedak beme zigok mnak? Egaŋ nemuŋaŋ mene ma makauŋaŋ ke keyegak mandame kwadak, ma yek?”
LUK 14:6 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ ke nâmti sakambuk mtati zet dopmaŋ gilik zenzepiŋ diliŋ zemtabien.
LUK 14:7 Tapme meu niniyelen mundumen tati Zisasiyaŋ indikme am notnaŋ zemindamandawien ekŋen keyaŋ koti mundum amobotnaŋgalen ombempewienen totabien. Kegok sokbeme Zisasiyaŋ ekti bemzenze zet ŋen kapigok diindoye,
LUK 14:8 “An ŋenaŋ geŋ awembiŋ bembeyelen tu meu niniyelen zemgamandanak beme geŋ meti amobotnaŋgalen mundumen sokŋan an imbi wawagalen tadak ekmak ŋep ku totabek, mneti mundum egat ganzenan ke amobotnaŋ geŋ sebem gein ŋengat ombem penak.
LUK 14:9 An imbi wawagalen keyaŋ geŋmak an ŋenmak idamandanak ya egaŋ geŋmagen koti zenak, ‘Notn, geŋ mundum totadigen kapi an ŋen kapiyet ombempeye keyepm geŋ watati ek pemane totalak.’ Kegok zeme geŋ sakambuk penaŋ mti bam baenen metabek.
LUK 14:10 Ma naman geŋ an imbi wawagalen keyaŋ zemgamandame geŋ meti mundum bam baen totabanik. Geŋ kegok mmane an geŋ ganzemandawe keyaŋ kot gikti zewe, ‘Notn, geŋ koti mundum nenmak sokŋan kukŋaŋgat gwaen totat.’ Kegok zeme mebanik keyaŋ mkawaŋ benen geŋ mobotnaŋ am sambeyet zikalinan kwabanik.
LUK 14:11 Am ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ tapmozin bewe Kawawaŋaŋ an ke mtopewe âk am ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ tapmtozin beme Kawawaŋaŋ an ke mmopewe.”
LUK 14:12 Kegok zemti Zisasiyaŋ Palisi an ek zemandaye egat kapigok dunduye, “Kan ŋengat meundi dolakŋaŋ ŋen bumti nodi ma gitaŋgat nodi penaŋ ma gitaŋgat sip butnaŋ ma an mkaŋandaŋit kwep ŋen mânep milawatnaŋmak ekŋen ke ku zem indamandawanik enenogat geŋ meu zem indamandamti tu meu indawanik keyepm ekŋenaŋ dopmaŋ zemgamandamti gawep. Geŋ sakam kegok mnik beme dopmaŋ dilak ke tatinik.
LUK 14:13 Âpme naman tu meundi bumuluŋti am toweweŋaŋ ma am setnaŋ betnaŋ seleuuŋaŋ ma am wesiŋ ma am zikat beŋ ekŋen ke zemindamandawanik.
LUK 14:14 Geŋ kegok mbanigen Kawawaŋaŋ gâgât nâme dolakŋaŋ penaŋ bewe enenogat ekŋenaŋ gâlen tu meu dopmaŋ ŋep ku mutuwep. Kan am teŋ ekŋenaŋ sumengatnaŋ wabep kan keyet Kawawaŋaŋ dopmaŋ mutumgawe.”
LUK 14:15 Âpme an ŋen Zisas ekmak tu meu tatnmambien egaŋ Zisasiyaŋ zet zeye ke nâmti kapigok zeye, “Am Kawawaŋ mundum maekdamuŋ mnen kululuŋen ke ondekti ekmak tu meu temaŋ nimwiaŋbep am ekŋen keyaŋ oloŋen penaŋ mbep.”
LUK 14:16 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “An ŋenaŋ tu meu temaŋ bum ondekti am sambe zemindamandaye.
LUK 14:17 Kan tu meu temaŋ bumululuŋgalen kwapme egaŋ mulup anaŋ zempeme am notnaŋ zemindamandawienen ke zeme kokogalen kapigok zempeye. Geŋ meti kapigok zesenik, ‘Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe weyeyaŋ mulup mme delaŋ zepgat in kolit.’
LUK 14:18 Mulup an keyaŋ meti ekŋengat kegok zeme ekŋenaŋ zapat ke nâmti yaŋbemti zet tiŋko yaloŋ yaloŋ zet zewien. An kukŋaŋgat egaŋ kapigok zeye, ‘Neŋ msat butnaŋ ŋen kwitiman ya ke meti eksâbap. Keyepm nâmnemane neŋ ŋep ku kosap.’
LUK 14:19 Ma an ŋenaŋ ewe kegogak zeye, ‘Neŋ makau apmaŋ 10 kwitiman ya alak ekŋen ke mulup indandayelen m ek m ek mimiyelen weyayaŋ mulup miyap. Keyepm nâmnemane neŋ ŋep ku kosap.’
LUK 14:20 An ŋenaŋ ewe sakam kegogak zeye, ‘Neŋ alakŋati imbi wapman ya yaŋaŋ keyepmti neŋ ŋep ku kosap.’
LUK 14:21 Kegok zemâpme mulup an keyaŋ zet sambe ke timti met an damuŋaŋ dunduye. Kegok zeme amobotnaŋaŋ ŋenzinziŋ penaŋ mti mulup anaŋgat kapigok dunduye, ‘Geŋ sakwep penaŋ mka ŋande temaŋgalen set isisikŋanen ma set temanen meti ekmane am toweweŋaŋ ma am sebelin seleuuŋaŋ ma am selin wesiŋ ma am zikalin beŋaŋ indatimane nâlen mkaen koseip.’
LUK 14:22 Kegok zeme mulup anaŋ meti egaŋ zeyenok mme delaŋ zeme koti zeye, ‘Amobotnaŋ, neŋ geŋ zemnenaknok mma delaŋ zep keyaŋgut mka keŋan amnaŋ ewe ku gak zep.’
LUK 14:23 Kegok zeme amobotnaŋaŋ mulup anaŋgat zeye, ‘Geŋ mka ŋande temaŋ ke pemti set temanen ma isikŋanen meti ekmane amnaŋ wiaŋme indatimane nâlen mkaen koti gak zeseip.’
LUK 14:24 Kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, ‘Neŋ in nâlen mkaen kolip ingat zema nâit, am ekŋen kukŋaŋgat zem indamandama ekŋenaŋ ku kobien ekŋen keyaŋ nâlen tu meu tikŋaŋ ku nim nâwep, yek penaŋ.’”
LUK 14:25 Âpme Zisasiyaŋ Palisi an keyelen mka keŋangatnaŋ zupman toti mepme am maŋge temaŋaŋ ekmak mebien. Ke kopme egaŋ gilik zem indikti diindoye,
LUK 14:26 “An ŋenaŋ neŋ napmâti nâgât nemban kwasât nâwe beme keŋaŋaŋ nâgât omba penaŋ gogot mti mambipmaŋ ma imbiŋaŋ ma nemunambaŋane ma ikŋaŋgat ip notnane sip kwep ma ikŋaŋgat nâme tobe. Âk egaŋ kegok ku mbe beme egaŋ nâgât nemban ku tabe.
LUK 14:27 Ma naman an ŋenaŋ nâgât nemban tasât nâwe beme egaŋ neŋ napmâti ikŋaŋgat nukŋaŋaŋ pumti egaŋ gakikiyelen weyeyaŋ mulup mbe enenogat egaŋ nâgât manâmkiŋpein.”
LUK 14:28 Kegok zemti zeye, “An inmagengatnaŋ ŋenaŋ mka teepmaŋ amnaŋ tati an kasayet dombembeyet walasât nânak beme egaŋ, ‘Mânep zigok time mebe?’ ma ‘Kwitnaŋ kwitnaŋ ziboŋ kwitiwap?’ ke nâmâtâti kwitimti mka ke ŋep walapme delaŋ zenak.
LUK 14:29 Âpme an keyaŋ kegok ke ku mnak beme mka teepmaŋ ke walat delaŋ zenzepiŋ mka ke timbilaŋge etaŋ mpeme tatnak. Egaŋ kegok mpeme am notnaŋaŋ mka ke ekti egat zet mtopepen zet zemti ek yeŋti kapigok zewiek,
LUK 14:30 ‘An kapi mkaŋaŋ yaŋbeye ya egaŋ ewe ku mdelaŋ zein!’
LUK 14:31 Sepem kegogak amobotnaŋ ŋen kasa kuku anaŋ ten tausen (10,000) etaŋ ya egaŋ amobotnaŋ ŋengalen kasa kuku anaŋ twenti tausen (20,000) ekŋenmak auuyelen nânak beme egaŋ weyaŋ nâmâtâti amobotnaŋ ŋen keyelen windeŋaŋ kume totogalen ma yek keyelen nâmbiliwetnak.
LUK 14:32 Kegok sokbeme egaŋ otnânagaŋ ŋep ku auuyelen benak enenogat amobotnaŋ ŋen keyelen kasa kukuŋane windeŋinbeŋ penaŋ. Keyepm egaŋ an notnaŋ indeme sabeŋan keyegak tapme amobotnaŋ ke meaikti ku auuyelen yaŋkwesimti egaŋ milawat kwilekiyet nâmtikŋaŋ min keyet yaŋkwesiwiek.
LUK 14:33 Sakam kegogak am ŋenaŋ nâgât nemban ma neŋ napmâsât nâwe beme egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bamkumpewe.”
LUK 14:34 Âpme Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “Dalaŋ ek dolakŋaŋ ma tikŋaŋ penaŋ. Âk dalaŋaŋ tikŋaŋ delaŋ zenak beme nin tikŋaŋ ke mulupmaŋ mti ŋep ku aikbenek.
LUK 14:35 Dalaŋ sakamaŋ keboŋ keyaŋ muluwen sikokok ma meu ŋep ku mukulem mme dolakŋaŋ kwakwagalen keyepm belak peme mebegalen. An ŋen zet nânâyelen tikŋaŋaŋ tazinaŋ zet kapi ŋep opeimti nâsem.”
LUK 15:1 Âpme kan ŋengat an mânep takis titi ma am yomtoŋ ekŋenaŋ Zisasmagen sokŋan egalen zet nâsâgât kobien.
LUK 15:2 Kegok sokbeme Palisi ma zii zet zikat indanda an notnaŋ yaŋbemti sekaŋgaŋ zet zemti kapigok zewien, “An kapi a yomtoŋ ekŋenmak notn notn mti meu mka kwep manip!”
LUK 15:3 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok diindoye,
LUK 15:4 “An inmagengatnaŋ ŋen sipsipmaŋ 100 tasanak ya kwep ŋen galaŋ zenak beme egaŋ zigok penaŋ mnak? Kegok sokbenak beme egaŋ sipsip 99 ekŋen meuŋin maniniŋanen munduman indeme tapme egaŋ kwep keyet timat metneti aikdak.
LUK 15:5 Egaŋ aikdagen kan keyet oloŋen penaŋ mti ŋandeŋan oletetep peme weme
LUK 15:6 mkaŋan pum kotnak. Kegok mti egaŋ notnane ma am egalen mkamagen sokŋan talip ekŋengat zeme koondakme diindonak, ‘Neŋ sipsipm galaŋ zeme timalawaŋ aikti oloŋen penaŋ miyap keyepm koondakme tu meu bumuluŋti nne!’”
LUK 15:7 Zisasiyaŋ kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “Neŋ in zema nâit, sakam kegogak msalengalen an yomtoŋ ŋenaŋ yomengatnaŋ keŋaŋ gilik zemti neŋmagen matusunen kululuŋen ekŋenaŋ oloŋen penaŋ mamip. Kegok sokbeme am 99 ekŋenaŋ yominangatnaŋ ku gilik zeip ekŋengat manâiwen ekŋen an kwetetepmaŋ penaŋ.”
LUK 15:8 Kegok zemti ewe tusum zeye, “Imbi ŋen tambu kwep tu meu kwitim niniyelen silwa mânep kanziŋaŋ 5 tasanak ya ŋen galaŋ zenzeŋaŋ benagen egaŋ zigok mnak? Egaŋ lamaŋ koŋti mka keŋan kaputi weyaŋ timat metneti mânepmaŋ ke aik mti
LUK 15:9 kan keyet oloŋen penaŋ mti notnane ma am egalen mkamagen sokŋan talip ekŋengat zeme koondakme diindonak, ‘Ekŋen, mânepm galaŋ zeme matimalawaŋ aikti oloŋen penaŋ miyap keyepm koondakme tu meu bumuluŋti nne!’
LUK 15:10 Neŋ diindoma nâit, sakam kegogak Kawawaŋgalen enselŋane kululuŋen ekŋenaŋ a yomtoŋ ŋenaŋ mama mimiŋaŋ bekanaŋ bamkumpemti neŋmagen matusunen ensel ekŋenaŋ oloŋen penaŋ mamip.”
LUK 15:11 Kegok zemdelaŋ zemti ewe kapigok tusum zeye, “An ŋen nemuŋane zomolim melezut matapmambuk.
LUK 15:12 Ya nemuŋaŋ muŋaŋ bipmaŋmagen koti kapigok zenak, ‘Bien, msat ma milom bilombi bam nanayelen nâwanan ke ilak alak kapi na!’ Kegok zeme biwidaŋ msat ma milom bilombi kalaŋti nemulatnene idaye.
LUK 15:13 Kegok sokbeme kasup mulup mimi notnaŋ delaŋ zeme nemuŋaŋ muŋaŋ msat ma milom bilombiŋaŋ beme amnaŋ kwitime egaŋ msat ke pemti mânepmaŋ timti pem ŋen beŋan penaŋ mege. Ke mepmamti mânepmaŋ sambe mama mimi bekananen time mepme delaŋ zeye.
LUK 15:14 Kan mânepmaŋaŋ delaŋ zeyeen meuyet kambeŋ temaŋ msat kataŋ sokbeye. Kegok sokbeme ek kwitnaŋ ŋen ku tasaye.
LUK 15:15 Keyepm egaŋ met an msat keyelen an ŋengalen mulup mge. Âpme an keyaŋ peme met egalen bo mkaen bo damuŋ mge.
LUK 15:16 Egaŋ meuyet penaŋ gakisât mti boyelen meuŋaŋ ke niniyelen nâye yaŋgut bo damuŋ keyaŋ ku nâmpeme niŋge.
LUK 15:17 Kegok sokbeme kan egaŋ nânâ dolakŋaŋ aigeen ikŋaŋgat kapigok zeye, ‘Bipmnaŋgalen mulup am sambe meu maniwiaŋip ya neŋ pi tati meuyet gakisowap!
LUK 15:18 Keyepm neŋ wati bipmmagen meti kapigok zewap, “Bien, neŋ Kawawaŋgat zikatnan ma gâgât zikadan yom mban.
LUK 15:19 Ya ‘Geŋ nâgât nemun,’ ŋep ewe ku zenzeyelen. Geŋ nemane gâgât mulup andi etaŋ tabi.”’
LUK 15:20 Kegok nâmti wati bipmaŋmagen mege. Egaŋ ewe bipmaŋgalen mkaen mebepiŋ beŋan tapmepme bipmaŋaŋ ekti keŋaŋaŋ nemuŋaŋgat kembeŋ penaŋ nâmti winde bem meti nemuŋaŋ kot ambeti zem oloŋen mpemti egaŋ gilik ze koge keyelen oloŋen penaŋ mge.
LUK 15:21 Kegok mti nemuŋaŋaŋ bipmaŋgat zeye, ‘Bien, neŋ Kawawaŋgat zikatnan ma gâgât zikadan yom mban. “Geŋ nâgât nemun,” zenzeyelen ŋep yek.’
LUK 15:22 Nemuŋaŋaŋ kegok zeme bipmaŋaŋ mulup an sambeyet kwizet kume kopme diindoye, ‘An ekŋen, nemun kapi neŋ nemti mepmame wa gakiye zem mban yaŋgulak alak pi ninmak alik tazin keyepm in sakwep penaŋ met kâlâp teepmaŋ dolakŋaŋ penaŋ ke mkoti munduŋpeit ma besaŋ isikŋaŋ mkoti betnaŋ dukŋanen wepeit ma set mundunduŋ mkoti setnanen munduŋpeme tapme makau nembaŋaŋ gandenaŋ mepmti kume gakime tu meu bumuluŋti olioli temaŋ mti nsenup!’ Egaŋ kegok zemindeme zetnaŋ gawepumti tu meu weyaŋ beme nimti oloŋen mbien.
LUK 15:25 Kegok sokbeme kan keyet nemuŋaŋ yuyaŋ muluwen tage. Ya egaŋ mulup mdelaŋ zemti mkaen kokogalen sokŋan koti nâme ekŋengalen olioli silik ma gwasim kwisak nâye.
LUK 15:26 Egaŋ kwisak ke nâmti mulup anaŋ ŋen ekti kwizet kume kopme yaŋkwesiye, ‘Wae, an notn, da kwileki tapmip?’
LUK 15:27 Kegok zeme mulup anaŋaŋ dunduye, ‘Muŋdi gilik zem kopme bipdaŋ makau nembaŋaŋ gandanaŋ kumti bup enenogat muŋdaŋ kasayet belinan mobopiŋ esemteŋ tati gilik ze kolep keyepm olioli tapmip.’
LUK 15:28 Kegok zeme nemuŋaŋ yuyaŋ ŋenzinziŋ penaŋ mti mka keyet keŋan mobogalen ku nâmtikŋaŋ mge keyepmti bipmaŋaŋ zupman kwatoti egat keŋan mtoti mka keŋan mobogalen wekuye.
LUK 15:29 Bipmaŋaŋ kegok zeme nemuŋaŋaŋ bipmaŋgat zeye, ‘Bien, ekbak, neŋ nup kan sambe pi mulup katikŋaŋ mulup andinok gâgât mkwaban ma neŋ gâlen zet ŋen ku makuluyap. Geŋ kwileki penaŋ mnawanan? Geŋ meme nembaŋaŋ gandenaŋ bugan ŋen ku namane notnne ekŋenmak bumuluŋti ku nimbenn, yek penaŋ!’
LUK 15:30 Kegok zemti ewe zeye, ‘Ya nemundi muŋ kapiyaŋ gâlen msat ma milom bilombi beme amnaŋ kwitime mânep timeti sek kileŋ imbi indame delaŋ zeme gilik zem mkaen kolewen geŋ makau nembaŋaŋ gandenaŋ egat kumti bunak!’
LUK 15:31 Egaŋ kegok zeme bipmaŋaŋ dunduye, ‘Ayu, nemun, geŋ neŋmak kwesiŋ matakwadik ya nâlen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi gâlen etaŋ.
LUK 15:32 Nodi kapi nin ndemti mepmame wa gakiye zem mbenn yaŋgulak alak pi ninmak alik tazin keyepmti nin tu meu bumuluŋti olioli temaŋ msenup.’”
LUK 16:1 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋengat zet kapigok diindoye, “An mânep milawatnaŋ temaŋmak ŋen maŋge. Egaŋ an ŋen mulup damuŋ peye ya maneti am notnaŋaŋ mulup damuŋ keyaŋ mânep kambu mip kegok zemti an mulup toŋaŋmagen zem kuwien.
LUK 16:2 Kegok zeme an mulup toŋaŋ keyaŋ mulup damuŋ ke zemandaye, ‘Geŋmagen zet nâya ke kwilekiyelen? Geŋ meti nâlen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke kabemane topme nen kotna enenogat geŋ nâlen mulup damuŋ ewe ku tatagalen.’
LUK 16:3 Kegok zeme mulup damuŋ keyaŋ ikŋaŋgat kapigok zeye, ‘An mulup toŋaŋ muluwen zemnen ya neŋ zigok penaŋ mbap? Neŋ an pembenaŋ msat enzuŋaŋ walalatgalen winde ku tatnain ma neŋ amgat mânepgat wekukuyet sakambuk penaŋ miyap.
LUK 16:4 Oo neŋ kwileki mbap ke alakŋati nâyap. An mulup toŋaŋ zemneme notnne sambe ekŋenaŋ nikdamuŋ mbep.’
LUK 16:5 Keyepmti am an mulup toŋaŋgalen mânep butnaŋ belak tiwien ekŋen inda zemandame egalen mkaen koondakbien. Kegok sokbeme kwep kukŋaŋgat koge keyet yaŋkwesiye, ‘Geŋ mânep amobotnaŋmagen zigok tiwanan?’
LUK 16:6 Yaŋkwesime egaŋ zeye, ‘Neŋ kelakŋaŋ tuŋaŋ nukŋaŋaŋ 800galen tiwan.’ Kegok zeme an damuŋ keyaŋ zeye, ‘Ele, kelakŋaŋ tuŋaŋ belak mbanan keyelen papia kapi tewen bumane zime alakŋaŋ kapi mti kelakŋaŋ butnaŋ 400 etaŋ kumpe.’
LUK 16:7 Kegok mti an damuŋ keyaŋ an ŋengat yaŋkwesiye, ‘Geŋ an mulup toŋaŋgalen mânep belak zigok tiwanan?’ Kegok zeme an keyaŋ zeye, ‘Neŋ wit katnaŋ bek 400 kwep kwep nukŋaŋaŋ 50 kilo kegok tiwan.’ Kegok zeme an damuŋ keyaŋ zeye, ‘Ele, wit katnaŋ belak mbanan keyelen papia kapi tewen bumane zime alakŋaŋ kapi mti bek 300 etaŋ kumpe.’
LUK 16:8 Kegok mme an damuŋ keyelen an mulup toŋaŋ an damuŋ keyaŋ ikŋaŋgat kambuŋaŋ aŋgalalaŋgalen zet nâmâtâtâtnaŋmak zeye keyet nâmti nâme moge. Enenogat am msalen Kawawaŋgat ku manâmkiŋpeip ekŋenaŋ mama mimiŋin bekanaŋ mimenzililiyelen nânâŋin pembenaŋ matatindame am Kawawaŋgat manâmkiŋpeip ekŋen sebem indeip.”
LUK 16:9 Zisasiyaŋ nembaŋane zet ewe kapigok tusum zeye, “In nâwienen neŋ sakam kegok ku mimiyelen zemindewan, yek penaŋ. Neŋ notn notn tetimaeyaŋ kwititiyelen ku zemindewan. Ma tetimae keyaŋ nânâ dolakŋaŋ game mama kanzizit ke mti kwesiŋ kwesiŋ mambanik? Yek penaŋ!
LUK 16:10 An ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ isikŋaŋgat dâsuki ku zewe beme egaŋ kegogak kwitnaŋ kwitnaŋ temaŋgat dâsuki ku zewe. Ma an ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ isikŋaŋgat dâsuki zewe beme temaŋgat kegogak dâsuki zewe.
LUK 16:11 In msatgalen kwitnaŋ kwitnaŋ weyaŋti dolakŋaŋ ku ekdamuŋ mbep beme Kawawaŋgalen mulup ŋep ku nâmindeme ekdamuŋ mbep.
LUK 16:12 Ma in nolin ŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ weyaŋti dolakŋaŋ ku ekdamuŋ mbep beme kululuŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ in ŋep ku nâmindeme ekdamuŋ mbep.
LUK 16:13 Mulup an ŋenaŋ mulup damuŋ zutgat kandaŋidaŋ ŋep ku mamayelen. Egaŋ kegok mnak beme ŋengat sekaŋgaŋ mpemti ŋengat gogot mnak. In kegogak Kawawaŋgalen mulup ma mânep milawatmak mama eget temakwep idapepebemti ku mimidadayelen.”
LUK 16:14 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zeme Palisi ekŋenaŋ zet ke nâmâtâti ekŋenaŋ mânepgat nâmtikŋaŋ mamip keyepmti Zisasiyet zetnaŋgat wisat mbien.
LUK 16:15 Ekŋenaŋ kegok mme Zisasiyaŋ indik mâtâti zeye, “In amgat zikalinan ilinaŋgat nâme mobotnaŋ penaŋ mambein yaŋgut Kawawaŋaŋ ingat keŋin maekmâtâzin. Amnaŋ in kwilekiyet nâme mobotnaŋ mambein ke Kawawaŋgat zikatnan okbi okbi mambein.”
LUK 16:16 Zisasiyaŋ zet ewe tusum zeye, “Itnaŋaŋ baen Mosesiyelen zii zelen ma golaŋ zenze an notnaŋaŋ meluwaŋ mbien amnaŋ ke mâpmane peme kan Zân tu zulutindende an egaŋ koge. Kan keyet Zânaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyelen zezapat dolakŋaŋ mkawaŋ beme amnaŋ zezapat dolakŋaŋ keyet nâmtikŋaŋ penaŋ mti mâbien.
LUK 16:17 Kululuŋ ma msat ke Kawawaŋaŋ eleŋ beleŋ penaŋ asekbe keyaŋgut Kawawaŋ ikŋaŋgalen zet ke ku asekbe.”
LUK 16:18 Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “An ŋenaŋ imbiŋaŋ asekpemti imbi ŋen wabe beme egaŋ awembiŋ mama ke kalaŋti yom tiwe. Ma an ŋenaŋ imbi apmaŋ asekpepeŋaŋ wabe beme an keyaŋ awembiŋ kalalaŋ mti egaŋ Kawawaŋgat zikatnan yom tiwe.”
LUK 16:19 Âpme Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “An mânep milawatnaŋmak ŋen maŋge. Egaŋ kâlâp teepmaŋ dolakŋaŋ penaŋ tosaŋaŋ temaŋ mamunduŋ mamtan ma kan kataŋ egalen tatat mimiŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ matakwatan.
LUK 16:20 Âpme an ŋen peweweŋaŋ penaŋ kwitnaŋ Lasalus egaŋ Kawawaŋgat gogot penaŋ mamtan. Ma ek sekŋaŋ ilindiŋ liŋgilaŋ pesak pepeŋaŋ ke wakoti an mânep milawatnaŋmak ke egalen kimbat setokwakwalen peme mawemtan.
LUK 16:21 Ke matapme, ‘An mânep milawatnaŋmak egalen meu butnaŋ temepme makumtimti kot name nsap,’ kegok otnâmti matatan. Ma tam ekŋenaŋ koti egalen liŋgitnaŋ mambesemtemien.
LUK 16:22 Kegok sokbeme Lasalus ek gakime Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ kopmti Abalaamak kululuŋen gwaen mopewien. Kegok mme an mânep milawatnaŋmak keyaŋ kegogak gakime sumen mebewien.
LUK 16:23 Kegok sokbeme an keyaŋ teziŋ ŋandaŋen metoti sindem temaŋ tiye. Kegok mti ekme mopme Lasalus ya Abalaamgat ganzenan beŋan tabalut idige.
LUK 16:24 Ke tapmalut egaŋ idikti kwizet kapigok kume moge, ‘Bipm Abalaam, geŋ nâgât kembeŋ nâmti Lasalus zempemane tu bugan betnaŋaŋ olekti nambalam mnan olekme kipmaŋ kapiyaŋ ombem tolak enenogat tewen kapi tati sindem omba penaŋ tiyap!’
LUK 16:25 Egaŋ kegok zeyeyaŋgut Abalaamaŋ dunduye, ‘Nemun, geŋ kapi otnâmbak, geŋ msat palen baenen mamandi dolakŋaŋ penaŋ mambanan âpme Lasalus ek an peme weweŋaŋ penaŋ maŋge. Yaŋgut egaŋ pienen nenmak oloŋen tapme geŋ teziŋ ŋandaŋen sindem tatinik.
LUK 16:26 Âpme ŋen kapi, ningat tuŋgupmnan ma gâgât tuŋgupdan ŋandaŋ temaŋ penaŋ tazin keyepmti an ŋenaŋ piengatnaŋ geŋmagen kainde kwakwagalen nâin beme ŋep ku kwadak. Ma ŋenaŋ geŋmagengatnaŋ ninmagen pien ŋep ku kwakwagalen.’
LUK 16:27 Abalaam kegok zeme an mânep milawatnaŋmak keyaŋ kapigok zeye, ‘Bien, neŋ gâgât gawekuyap, geŋ Lasalus pemane nâlen bipmnaŋgalen mkaen melak.
LUK 16:28 Mkaen ke notnne 5 ekŋenmagen meti mama mimiŋin bekanaŋ mamip keyet golaŋin timti diindome ekŋenaŋ mundum bekanaŋ sindemaŋmak neŋ talap kapi ku kobep.’
LUK 16:29 Kegok zeme Abalaamaŋ dunduye, ‘Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an notnaŋgalen golaŋ zet kumpepeŋaŋ ke maiŋti nânâyelen. Zet keyaŋ ekŋengat golaŋin titiyelen.’
LUK 16:30 Kegok zeme an mânep milawatnaŋmagaŋ kapigok zeye, ‘Bipm Abalaam, zet keyaŋ ekŋen ku mkawaŋ bem indendeyelen yaŋgut an ŋenaŋ gakikiengatnaŋ wati Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ bewe beme keyaŋ mme keŋin yominaŋgatnaŋ gilik zewep.’
LUK 16:31 Egaŋ kegok zeyeyaŋgut Abalaamaŋ dunduye, ‘Âpme ekŋenaŋ Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋengalen zet wisat mbiek beme ekŋenaŋ an gakikiengatnaŋ wadak egalen zet ku nâmti mâbiek.’”
LUK 17:1 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti nembaŋane ekŋengat kapigok diindoye, “Am yomen zet kelakŋaŋ mti tetipepeyelen keyaŋ inmagen takwasâpm keyaŋgut wakae, am ŋenaŋ yomen tetimae mbe keyaŋ sindem omba penaŋ tisâpm!
LUK 17:2 An ŋenaŋ nemba isikŋaŋnok ekŋen kapimagengatnaŋ ŋen tetipeme yom mbe beme an walepewe ek ke nanzaŋ siput temaŋ penaŋ bimanen andopemti âtâpeme nembu keŋan toweti gakiwe keyaŋ dolakŋaŋ bein ma musuwewet keyaŋ nukŋaŋ ku bein. Mneti ekŋenaŋ kegok ku mme egaŋ belak tapmetneti Kawawaŋgalen zemdelaŋ zenze kanen dopmaŋ nukŋaŋ bekanaŋ penaŋ tiwe.
LUK 17:3 In weyaŋ ekmâtâbep! Âpme nodi ŋen nâmkiŋpepeŋaŋmagaŋ yom kwitnaŋ ŋen mbe beme zet weyeyaŋ katnan meti weyaŋpewanik. Kegok mmane yomaŋ zemkawaŋ bein beme yomaŋ pemane mebe.
LUK 17:4 Âpme nodi keyaŋ geŋmagen kasup kwepgat yom sek zigok min beme egaŋ geŋmagen sek mbe keyet katnaŋ koti nâmsokukuŋaŋ ke zemkawaŋ bemgeme geŋ egalen yomaŋ katipewanik.”
LUK 17:5 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme nembaŋane ekŋenaŋ egat kapigok zewien, “Geŋ mukulem mindemane ningalen nâmkiŋpepenn katikŋaŋ bak.”
LUK 17:6 Ekŋenaŋ kegok zeme Amobotnaŋaŋ zeye, “Kapis alik katnaŋ ek isikŋaŋ penaŋ keyaŋgut egaŋ msat keŋangatnaŋ windeŋaŋ bemti sosok pataŋ pemti sinaŋaŋ mme matimbunup. Ya ingalen nâmkiŋpepeŋin sakam keboŋ benak beme in tep kaindeyet zewiek, ‘Geŋ giti seŋti gitiyegak, nembu tuŋgupman metabanik.’ Kegok zempeme egaŋ ingat zelin gawepumti kegok mnak. Ya ingalen nâmkiŋpepeŋin sakam keboŋ benak beme in Kawawaŋgalen mulupmaŋ ŋep mme penaŋaŋ sokbenak.”
LUK 17:7 Âpme Zisasiyaŋ zet ewe tusum zeye, “Inmagengatnaŋ ŋengat imbiŋaŋ muluwengatnaŋ mulupmaŋ mdelaŋ zemti tep yâgâp mti mkaen koti yaloŋpemti tu meu bume nimbiek keyet apmaŋaŋ mânep sawe?
LUK 17:9 Yek, kegok ŋep ku mnak. Egaŋ ikŋaŋgat mulup imbiyaŋ mimiyelen zempepeŋaŋ keyet katnaŋ mip.”
LUK 17:10 Zisasiyaŋ kegok zemti ewe tusum zeye, “Inmagen sakam keboŋ keyaŋ bein. In Kawawaŋgalen mulup mti am ekŋenaŋ ingat wisikŋ zenzeyet ku wekuwep eneyet mulup e in mimiyet zemindendeŋaŋ. ‘Nin mulup an etaŋ kwizapatnpiŋ. Nin mulup zemndendeŋaŋ etaŋ katnan mâti mbenn.’”
LUK 17:11 Âpme Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman mebegalen Galili msalen koti Samalia msalen kot pataŋ zenzeyelen koge.
LUK 17:12 Keyetnaŋ koti mka ŋande isikŋan kopataŋ zeme an liŋgilin satnaŋmak 10 ekŋenaŋ beŋan tati
LUK 17:13 kwizet kapigok kuwien, “Zisas! Amobotnaŋ! Ningat kembeŋ nâmnde!”
LUK 17:14 Kegok zeme Zisasiyaŋ indikti zeye, “In sâpe sâpe bumbu an ekŋenmagen mepme ekŋenaŋ ingat sekŋin wiliŋgisem.” Kegok zemindeme ekŋenaŋ selen tapmetnepeme sek liŋgilin ŋeluye.
LUK 17:15 Kegok sokbeme ekŋenmagengatnaŋ an ŋenaŋ sekŋan wiliŋgiyeyaŋ sekŋan liŋgit satnaŋ ŋelume gilik ze Zisasmagen koti Kawawaŋgat kwitnaŋ mwati kwizet kumsesewage.
LUK 17:16 Kegok mmeti Zisasmagen pataŋ zemti egat setnanen msalen baenen pedondo mti egat wisikŋ zeye. (Âpme an ke Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ek Samalia msalengatnaŋ.)
LUK 17:17 An keyaŋ kegok mme Zisasiyaŋ ke ekti kapigok zeye, “Neŋ nâyawen an 10 ekŋenaŋ ŋep beyo ya ekŋenaŋ neŋmagen koti Kawawaŋgat wisikŋ ŋep zenzeyelen yaŋgut 9 ekŋenaŋ belak mepme an kapi Zuda ekŋengalen maŋgeengatnaŋ yek yaŋgut ek etaŋaŋ Kawawaŋgat wisikŋ neŋmagen kozein.”
LUK 17:18 Kegok zemti zeye, “Ekŋenaŋ Kawawaŋgat sesewawatgalen neŋmagen ku kolo keyaŋgut an msatnaŋ pemŋengatnaŋ kapiyaŋ etaŋ kolep.”
LUK 17:19 Zisasiyaŋ kegok zemti an keyet kapigok dunduye, “Geŋ nâgât nâmkiŋpenik keyepm geŋ ŋep benigat wati met.”
LUK 17:20 Âpme Palisi notnaŋaŋ Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Kan kwilekiyet Kawawaŋaŋ an peme koti egalen zemâtâtât katnanen mamayet zeye keyaŋ kobe?” Ekŋenaŋ kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen an kobe ke amnaŋ ku eknâmâtâtâgalen set katnaŋ kegok kobe.
LUK 17:21 Ma am ŋenaŋ kapigok ku zewe, ‘Pien tazingat egit!’ ma ‘Daen tazingat meegit!’ Kegok ku zewe. Enenogat Kawawaŋ an peme kokogalen zeye ke ingat tuŋguwinan tazin.”
LUK 17:22 Zisasiyaŋ kegok zemti nembaŋane ekŋengat diindoye, “Âpme Angat Nemuŋaŋgalen kanaŋ kopme in kasup kwep eegalen nâmtikŋaŋ penaŋ mbep keyaŋgulak in ek ku ekbep.
LUK 17:23 Ma am notnaŋaŋ ingat kapigok zewep, ‘Egit, ek danen tazin!’ ma ‘Ek pien tazin!’ Kegok zeme in ke meegapiŋ.
LUK 17:24 Angat Nemuŋaŋ neŋ kokotnaŋgalen kanen sakam ambeyegaŋ kululuŋ nembetgatnaŋ nembet busatnaŋ temaŋ peyak mme am sambeyaŋ maegip sakam keboŋ kopma in nikti nâmâtâbep.
LUK 17:25 Yaŋgut kukŋaŋgat am alak talip kapiyaŋ sekaŋgaŋ nâmnemti ku nâmtikŋaŋ mnemti nomti sindem ombanawep.
LUK 17:26 Âpme set katnaŋ an kwitnaŋ Noa egalen kanen sokbeyeen amnaŋ mamtemienok tu meu nimwiaŋti awembiŋ bemâti Kawawaŋgat ku otnâwien. Sakam kegok tapmambienen Noayaŋ waŋga temaŋ keŋan mowepme tuŋgwam temaŋaŋ kwati animbi ekŋen ma kwilekiki sambe indamziliye. Angat Nemuŋaŋ neŋ kokotnaŋgalen kanen sepem kegok sokbewe.
LUK 17:28 Ma set katnaŋ kegogak an kwitnaŋ Lot egalen kanen sokbeye keboŋ. An imbi sambeyaŋ tu meu nimwiaŋbien ma aem kwaem mbien ma timonzewien ma mka walabien. Kegok mti Kawawaŋgat ku otnâmbien.
LUK 17:29 Kan Lot an egaŋ Sodom mka temaŋ pemti mepme teziŋmak nanzaŋ salpa kululuŋengatnaŋ mapnok toti animbi indawalepme gakiwien.
LUK 17:30 Sakam kegok Angat Nemuŋaŋ neŋ sosok kwakwagalen kanen sokbewe.
LUK 17:31 Âpme kan keyet am ŋenaŋ mkaŋaŋ tambaŋguman tapmambe ya keyaŋ sokbeme milawatnaŋ mka keŋan ku akum tinak. Ma sepem kegogak am ŋenaŋ muluwen tapmanak ya keyaŋ sokbeme egaŋ milawatnaŋgat nâmti mkaen ku medak. Mneti ek pemepme olatnagat.
LUK 17:32 Sakam Lotgat imbiŋaŋaŋ bamanen gilik zem ekti gakiye keyet otnâit!
LUK 17:33 Âpme an ŋenaŋ sekŋaŋgat yayaŋ mti sekŋaŋ ku ketalasiwe beme egaŋ mama kanzizit ke ku tiwe. Ma an ŋenaŋ sekŋaŋ nâgât nâmti talasiwe beme egaŋ mama kanzizit ke ŋep tiwe.
LUK 17:34 Neŋ diindoma nâit, kan Angat Nemuŋaŋ neŋ kokotnnaŋgalen kanan keyet an zulaŋ tambuyet mka keŋan kwepgat meluk tawemambaluwaŋ kwep ŋen aikmepme ŋen peme tabe.
LUK 17:35 Ma imbi zulaŋ saŋgo sâŋsâŋ tapmambaluwaŋ kwep ŋen teti meti ŋen peme tabe.
LUK 17:36 [Ma an zulaŋ muluwen mulup tapmambaluwaŋ kwep ŋen teti meti ŋen peme tabe.”]
LUK 17:37 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme nembaŋane ekŋenaŋ egat yaŋkwesiwien, “Amobotnaŋ, zenigen ke msat deset sokbewe?” Ekŋenaŋ kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ diindoye, “Ke in nâip kan tep katnaŋ saŋgamaŋ penaŋ elikme age sambeyaŋ maondagip. Sekam kegogak kwitnaŋ kwitnaŋ ke ilinmagen sokbeme ekti nâmkawaŋ bewep.”
LUK 18:1 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet kapi nembaŋaneyaŋ kan kataŋ dundume Kawawaŋaŋ nânâyelen mzikat indaye ma ekŋenaŋ nâmnukŋaŋ ku mimiyelen kapigok diindoye,
LUK 18:2 “An zet nânâ ŋen mka teman ŋengat matatan. Egaŋ Kawawaŋgalen zetnaŋ ku gawepuye ma amgat nâme ku moge.
LUK 18:3 Âpme mka temaŋ keyegak imbi kwambet ŋen ke matatan. Egaŋ an zet nânâ kemagen kan sambe mekoti zeye, ‘Kasan ŋenaŋ zelen nepgat geŋ namukulem mi!’
LUK 18:4 Imbiyaŋ kegok zeme an keyaŋ kan teepmaŋ penaŋ ku mukulem mimiyelen nâye yaŋgut bamgat ikŋaŋgat kapigok zeye, ‘Ke penaŋ, neŋ Kawawaŋgalen zetnaŋ ku maŋgawepuyap ma amgat nâma ku mamozin.
LUK 18:5 Yaŋgut imbi kwambet kapiyaŋ kan kataŋ mekoti nukŋaŋ nanayelen min keyepm mukulem mma kasaŋaŋ mtopewe. Mneti kegok ku mma mekoti tapmnanepeme sekaŋgaŋ ma egat zimosetnaŋ eegat wisat miyap!’”
LUK 18:6 Amobotnaŋ Zisasiyaŋ kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “An zet nânâ bekanaŋ keyaŋ imbi kwambet ke ŋep mukulem mpeye.
LUK 18:7 In nâwien Kawawaŋgat tambu msa mandundum samti keŋinaŋ masuip ke egaŋ kasaŋine zemindomti in maindamukulem min. Ma egaŋ sakwep maindamukulem min.
LUK 18:8 Neŋ in diindoma nâit, Kawawaŋaŋ iknaŋgat pembenaŋaŋgat mti sakwep penaŋ indamukulem mamin. Am nâgât manâmkiŋpeip ma dundum naip ekŋenaŋ keŋin mkipmaŋ bemtapme kan kobawen ke koti indikbap.”
LUK 18:9 Âpme Zisasiyaŋ kegogak bemzenze zet kapi am ilinaŋgat nâme kwetetepmaŋ beme am sambe ekŋengat nâme bekanaŋ beme maindiktalalip ekŋen keyet diindoye,
LUK 18:10 “Ke kapigok, an zulaŋ sesewat mka temaŋ keŋan dundusât mowebun. Ŋen ek Palisi ma ŋen ek mânep takis titi an.
LUK 18:11 Ke moweti Palisi an keyaŋ am notnaŋ tabien ekŋen keyaŋ eegalen nâmti kawaŋan sosok dendaŋ tati kapigok dunduye, ‘Kawawaŋ, neŋ gâgât wisikŋ zeyap. Am notnaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ guwak matimaip ma zet dâsuki manzeip ma set kileŋ mamaip. Neŋ am ekŋen keboŋ yek. Kawawaŋ neŋ gâgât wisikŋ zeyap neŋ takis mânep titi an kanda nemboŋ yek.
LUK 18:12 Neŋ sonda kataŋ kasup zut gâgâpm meu zemkulumpemti dundundu etaŋ mamiyap. Neŋ meu ma mânep milawat matiyap ekŋen keboŋgalen maŋge 10magengatnaŋ maŋge kwep ke gâgât maŋgeyap.’
LUK 18:13 Egaŋ kegok mme mânep takis titi an egaŋ Palisi an ekmagen sokŋan ku tage. Beŋan tati zikatnaŋaŋ ŋep ku ekme mobogalen nâye ma egaŋ bekanaŋ mimiŋaŋgat nâmti sakambuk penaŋ nâmti ŋokŋaŋ kusum toweti Kawawaŋgat kapigok dunduye, ‘Kawawaŋ, neŋ yomtoŋ ke nâmti dundugayap keyepm kembeŋ nâmne!’”
LUK 18:14 Zisasiyaŋ bemzenze zet kegok zemdelaŋ zemti kapigok tusum zeye, “Neŋ diindoma nâit, takis mânep titi an keyaŋ sesewat mka temaŋ pemtoti mkaŋan mege. Ma Kawawaŋgat zikatnan an keyaŋ kwetetepmaŋ kwage. Âpme Palisi an keyaŋ kwetetepmaŋ ku kwage. Am ŋenaŋ ikŋaŋgat yomaŋgat nâme pepesut beme Kawawaŋgat sakambuk palen ku mandunduin ek ke Kawawaŋaŋ yomaŋ ku katipewe. Âpme naman am ŋenaŋ yomaŋgat nâme nukŋaŋ beme sakambuk palen mandunduin ek ke Kawawaŋaŋ yomaŋ makatipein.”
LUK 18:15 Âpme an imbi sambeyaŋ nembaŋin okakŋaŋ Zisasmagen indakopme egaŋ betnaŋaŋ sekŋin teŋguŋguyelen nâmti kobien. Kegok mme nembaŋane ekŋenaŋ ke ekti ekŋenaŋ Zisasmagen ku kokogalen zemkulumindewien.
LUK 18:16 Nembaŋane ekŋenaŋ kegok mme Zisasiyaŋ nemba okak mamaŋ bipmaneyet kwizet kegok kumti nembaŋane ekŋengat diindoye, “In nemba mam biwine zemkulumindendepiŋ. In peme neŋmagen kolit. Enenogat am ekŋen nemba isikŋaŋ tototnaŋ keboŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke tusuwep.
LUK 18:17 Neŋ penaŋ sukwep diindowi, in sekŋin ku mtoti ma yomin ku bamkumpemti nemunamba isikŋaŋ ekŋengat sepem ku mambep beme in Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ku tusuwep.”
LUK 18:18 Âpme an damuŋ ŋenaŋ Zisasmagen koti yaŋkwesiye, “An zikat indanda dolakŋaŋ, neŋ mulup dolakŋaŋ ŋen ziboŋ mti mama kanzizitgat zapat bewap?”
LUK 18:19 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Geŋ nâgât, ‘An zikat indanda dolakŋaŋ zenik.’ Zet keyet yaŋaŋ ŋep nâmdelaŋ zenik? Kawawaŋ kwewaŋ dolakŋaŋ.
LUK 18:20 Geŋ Mosesiyelen zii zet kapigok tazin ke nânik. Ke kapigok kumpepeŋaŋ, ‘Geŋ awembiŋ kalalaŋ ku mbanik ma kasa kasa kumti am ku kumane gakiwe ma kambu ku mbanik ma zet dâsuki ku zewanik ma mambipdineyet kandaŋidan meti zet nânâ katnan mambanik.’”
LUK 18:21 Zisasiyaŋ kegok zeme an damuŋ keyaŋ zeye, “An zikat indanda, kwitnaŋ kwitnaŋ zenik ke nemba isikŋanenak baenen yaŋbemti gawepumkwabanaŋ ewe maŋgawepuyap.”
LUK 18:22 Kegok zeme Zisasiyaŋ zet ke nâmti egat pigok dunduye, “Geŋ mulup ŋen ewe mimiyelen tagain. Geŋ gilik zem mkandan meti milawadi sambe tazin ke bemane kwitime mânep timtati am bekopsat indamtiŋgut neŋmagen kopmane meselup. Kegok mbanigen maneti dopmaŋ dolakŋaŋ kululuŋen gwaen tiwanik.”
LUK 18:23 Kegok zeme an ek mânep milawatnaŋ temaŋ penaŋ tasayeyepm zet ke nâmti mânep milawatnaŋgat keŋaŋ penaŋ beye.
LUK 18:24 An keyaŋ kegok mme Zisasiyaŋ ke ekti zeye, “Am mânep milawalin temaŋ ekŋenaŋ msalen kapi am nâmkiŋpepeŋinmak Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan maip ekŋenmak tususuyelen olalatnaŋmak mbep!”
LUK 18:25 Zisasiyaŋ zet kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “Bo temaŋaŋ buŋi aimboŋaŋ isikŋanen ŋep ku modak. Yek penaŋ. Sepem kegogak am mânep milawalinmagaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan maip ekŋenmak tususuyelen nâmnukŋaŋ penaŋ mamip.”
LUK 18:26 Kegok zeme am tabien ekŋenaŋ zet ke nâmti egat yaŋkwesiwien, “Kegok beme kwiyaŋ mama kanzizit ŋep tiwe?”
LUK 18:27 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Mânep milawalaŋ set bekekme am Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan maip ke ku tusuwep yaŋgut Kawawaŋaŋ am ekŋen keyet keŋin mim eleŋ beleŋ beme mama kanzizit ke ŋep tiwep.”
LUK 18:28 Kegok zeme Pitayaŋ pigok zeye, “Wae, Amobotnaŋ, nânik, nin kwitnaŋ kwitnaŋ sambe pemann tapme geŋ gapmâbenn keyepm maneti keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ kwileki penaŋ ndawe?”
LUK 18:29 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ kapigok diindoye, “Neŋ penaŋ sukwep kapigok zema nâit, am ŋenaŋ nâgât ma zet zapat dolakŋaŋgapmti mkaŋaŋ ma imbi nembaŋane ma dapmeniŋane ma ipmamnotnane ma mambipmane mee pi katipemâbe beme
LUK 18:30 Kawawaŋaŋ egat dopmaŋ omba penaŋ msalen pien sawe ma maneti bam kululuŋen mama kanzizit ke sawe.”
LUK 18:31 Âpme Zisas ek nembaŋane 12 zem indamandamti kayakŋaset toweti kapigok diindoye, “An ekŋen nâip, nin alak Zelusalem mka temanen tapmotnup. Golaŋ zenze an ekŋenaŋ tipman baen Angat Nemuŋaŋ egat zewienen ke penaŋ mkawaŋbesâpm.
LUK 18:32 Âpme Zuda am ekŋengalen amobotnaŋ Zelusalem mka temanen mambien ekŋenaŋ Loma gapman ekŋengalen amobotnaŋine Zelusalem mambien ekŋengat belinan mopma kasa kukuŋineyaŋ sokŋan tati pep zet mnamti zawagaŋ waseknewep.
LUK 18:33 Kegok mti sindiwaŋ nawitikti nome gakiwap. Yaŋgut kasup tuk delaŋ peme gakikiengatnaŋ wati mamaen mobap.”
LUK 18:34 Egaŋ kegok zeme nembaŋane ekŋenaŋ zet keyet yaŋaŋ nâmkandabien. Zisasiyaŋ zet keyet yaŋaŋ ku mkawaŋ bemindemti zet keyet ekŋenmagen enzilim tage keyepm ekŋenaŋ yaŋaŋ ku nâmâtâbien.
LUK 18:35 Âpme Zisas ek metneti Zeliko mka teman sokŋanik mege. Ke mepme set ganzenaŋ an zikatnaŋ beŋaŋ ŋen totati mânep milawatgat mawekumtan.
LUK 18:36 Âpme an keyaŋ am maŋge temaŋ ekŋengat sepalak kwisakŋin ma zezet bambaŋin nâmti, “Wae, zigogat kwisak temaŋ amnaŋ tapmmukup,” am indayaŋkwesime
LUK 18:37 am ekŋenaŋ egat zewien, “Zisas Nasalet mka temanengatnaŋ kozin.”
LUK 18:38 Kegok zeme egaŋ nâmti kwizet temaŋ kumti zeye, “Zisas, geŋ Dewitgalen alikŋaŋaŋ, nâgât kembeŋ mi!”
LUK 18:39 Kegok mme an ŋeŋaŋ bemti mobien ekŋenaŋ kwizet peme tatagalen zemkulumpewien. Yaŋgut egaŋ zelin ku nâmti ewe tusumti kwizet omba kumti zeye, “Geŋ Dewitgat alikŋaŋ, nâgât kembeŋ mi!”
LUK 18:40 Kegok kume Zisasiyaŋ nâmti ewe ku meti selen keyegak tati zeye, “In an ke neŋmagen tetim kolit.” Zeme an zikatnaŋ beŋaŋ Zisasmagen tetim kopme yaŋkwesimti zeye,
LUK 18:41 “Wae, neŋ geŋmagen kwileki penaŋ mgaŋgayelen nâmti tazenik?” Kegok zeme an zikatnaŋ beŋaŋaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ zikatn ewe eegalen nâyap.”
LUK 18:42 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “Zikadi belak zem ekbak! Nâmkiŋpependaŋgapm zikadaŋ dolakŋaŋ bein.”
LUK 18:43 Zisasiyaŋ kegok zeme an keyaŋ zikatnaŋ keyegak ege. Kegok mme Zisas mâpmeti Kawawaŋ sesewatsaye. Ma am sambe menok ke ekbienaŋ ekŋenaŋ kegogak Kawawaŋ sesewatpewien.
LUK 19:1 Âpme Zisas ma nembaŋane ma am sambe Zeliko mka teman kot pataŋ zemti Zeliko mka tuŋgupmaset moweti mebien.
LUK 19:2 Âpme mka keyegak mânep takis titiyelen amobotnaŋ ŋen milombi lombiŋaŋ sambe ke matatan kwitnaŋ Zakias.
LUK 19:3 Ya Zisasiyaŋ selen tapmepme egaŋ, “Zisas an kwi penaŋ?” nâmti eegalen mege. Egaŋ kegok mme am sambeyaŋ bembuluŋme ek an danaŋgapm Zisas ku ekti,
LUK 19:4 “Set kapieset kosem,” ke nâmti kukŋaŋgat meti tep kwitnaŋ sikamo keyet dukŋan Zisas eksât nâmti mowege.
LUK 19:5 Âpme Zisasiyaŋ tep keyet yaŋaŋ sokŋan kokogalen koti ekme mopme Zakias ekti zeye, “Zakias, geŋ sakwep kwatot; neŋ alak gâlen mkaen geŋmak metaselup.”
LUK 19:6 Egaŋ kegok zeme Zakiasiyaŋ tep dukŋangatnaŋ sakwep kwatoti zemoloŋen mpemti keŋan oloŋen penaŋ beme Zisas aikti egalen mkaen mebun.
LUK 19:7 Zakiasiyaŋ kegok mme am sambe ke ekbienaŋ zet yupmet yupkot mti zewien, “Zisas ek ayomtoŋ egalen amkup mezin!” zewien.
LUK 19:8 Egelaŋ ke meti mka keŋan moti totati tagoun. Kegok mme Zakiasiyaŋ dendaŋ watati Amobotnaŋgat kapigok dunduye, “Amobotnaŋ, geŋ nâmbak! Neŋ milombi lombin butnaŋ kalaŋti am bekopsat indamti am notnaŋmagen tetimae mti mânewin tiwan ke sek zulak zulak dopmaŋ tusum indasap.”
LUK 19:9 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Alak mka kapiyet toŋaŋ geŋmak imbindi nembandine in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti yomin bamkumpemti Kawawaŋgalen nemunamba kwalip.
LUK 19:10 Ma Angat Nemuŋaŋ neŋ am Zakias ek nemboŋ Kawawaŋgat ku manâmkiŋpemti yom mamip ekŋen indamukulem msâgât ma yomin katipepeyelen keyet toban.”
LUK 19:11 Âpme am maŋge temaŋaŋ Zisasiyelen zet nâmdelaŋ zeme egaŋ bemzenze zet ŋen zesât nâye. Kan keyet ekŋen Zelusalem mkaen sokŋan koti ekŋenaŋ otnâwienen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnan mama alak sakwep sosok sokbesâpm ke otnâme Zisasiyaŋ keŋinan indikmâtâti
LUK 19:12 bemzenze zet ŋen kapigok zeye, “An kwizapatnaŋmak ŋen maŋge yaŋ egaŋ msat beŋaŋen mepme keyelen amobotnaŋaŋ msatnaŋgalen amobotnaŋ kwakwagalen ombempeme gilik zemti msatnaŋ yaŋaŋ kokogalen weyaŋ weyaŋ mge.
LUK 19:13 Kan egaŋ mebegalen tati mulup anŋane 10 ekŋengat zeme kotondakme mânep kanziŋaŋ golmak ke kwep kwep indamti kapigok diindoye, ‘An ekŋen nâit, mânep kapiyaŋ mulup notnaŋ same mânep tâgâŋaŋ butnaŋ mandamindame neŋ koti ekbap.’
LUK 19:14 Kegok zemindemti mepme am mkaŋaŋ ŋande kwep ekŋenaŋ sekaŋgaŋ nâmpewien keyepm an zet zenze notnaŋ indeme ekmagen meti kapigok zewien, ‘Nin geŋ amobotnaŋ tatagat ku ndembeme wisat mgenup.’
LUK 19:15 Ekŋenaŋ kegok zewien yaŋgut amobotnaŋ ke msat keyelen amobotnaŋ amnaŋ ombempeme gilik zem msatnaŋ yaŋan koge. Kotati mulup anene 10 ekŋen keyet zeme kopme mânep indaye keyet yaŋaŋ nânâyelen indamandaye.
LUK 19:16 Kegok mti mulup an ŋen kukŋaŋgat koti amobotnaŋgat dunduye, ‘Amobotnaŋ, geŋ mânep golmak kwep nawanan ya ke mulupmaŋ sama mânep tâgâŋaŋ 10 mandawan.’
LUK 19:17 Egaŋ kegok zeme amobotnaŋaŋaŋ dunduye, ‘Geŋ mulup nemba dolakŋaŋ penaŋ keyepm geŋ mulup dolakŋaŋ penaŋ mbanan! Geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ isikŋaŋ weyaŋ dolakŋaŋ ekdamuŋ mbanan keyepm neŋ mka ŋande temaŋ 10 geŋ gema indikdamuŋ mbanik.’
LUK 19:18 Sakam kegogak mulup an ŋenaŋ amobotnaŋmagen koti zeye, ‘Amobotnaŋ, geŋ mânep golmak kwep nawanan ya ke mulupmaŋ sama tâgâŋaŋ 5 aikban.’
LUK 19:19 Kegok zeme amobotnaŋaŋaŋ dunduye, ‘Geŋ mka ŋande 5 gema indikdamuŋ mbanik.’
LUK 19:20 Kegok sokbeme mulup an ŋenaŋ koti zeye, ‘Amobotnaŋ, gâlen mânepdi golmak kwep ke pine. Neŋ saŋgum paŋaŋaŋ kwaikti belak mambema tazin.
LUK 19:21 Geŋ an keŋdi kaliŋaŋ keyepm neŋ gâgât kiŋgati mânep golmak belak mambema tazin.’ Kegok zemti egaŋ ewe tusum zeye, ‘Geŋ mânep amnaŋ bembeŋaŋ ke geŋ matinik ma suŋem saŋgo amnaŋ tim onzenzeŋaŋ ke geŋ kegogak matinik.’
LUK 19:22 Egaŋ kegok zeme amobotnaŋaŋaŋ dunduye, ‘Geŋ mulup an bekanaŋ penaŋ. Gitaŋgat zedi tazenik keyet neŋ zemgosowap! Geŋ nâgât yaŋŋ nânik. Neŋ an keŋ kaliŋaŋ ma am notnaŋaŋ milawat bembeŋaŋ matiyap ma suŋem saŋgo timonzenzeŋaŋ ke matiniyap.
LUK 19:23 Ya kegok benak beme kwilekiyet mti nâlen mânepm mânep mkaŋan ku bewanan? Kegok mbanan ze neŋ mânep tâgâŋaŋ notnaŋ mandam nanak.’
LUK 19:24 Amobotnaŋaŋ kegok zemti am notnaŋ ke tabiengat zeye, ‘In mânep kwep golaŋ mimiŋaŋ ekmagen tasain ke mti an mânep 10 tasain an ke sait.’
LUK 19:25 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ zewien, ‘Amobotnaŋ, ek mânep golmak 10 tasain. Kulekiyepmti mânep kwep kapi eksasenup?’
LUK 19:26 Ekŋenaŋ kegok zeme amobotnaŋaŋ zeye, ‘Neŋ diindoma nâit an ŋen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ tasame mulupmaŋ masain beme kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ ewe tusumti same ekmagen polak polak wemsawe. Âk an ŋen kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen isikŋaŋ tasawe beme ewe kwitnaŋ kwitnaŋ isikŋaŋ penaŋ bugan tasain ke kogak menzempewep.’
LUK 19:27 Kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, ‘Neŋ amobotnaŋ msat ŋengalen takwapma am nâgât zekuku mti nâgât ku nâmtikŋaŋ mbien ekŋen ke indatim kot nâgât zikatnnaŋ indome gakit!’”
LUK 19:28 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet kegok zemdelaŋ zemti egaŋ ŋeŋaŋ mepme nembaŋane ma am sambe ekŋenaŋ Zelusalem mowewegalen mâti mowebien.
LUK 19:29 Moweti Betpage ma Betani mka ŋande teman mobogalen moti kalaŋ ŋen kwitnaŋ Olip Kalaŋ ke motati nembaŋane zut kukŋaŋgat ideme mebegalen
LUK 19:30 buŋam zet kapigok zemideye, “An zut, Betani mka ŋanden sokŋan kanda meti keŋan moweseluwen doŋki nembaŋaŋ tegen opempepeŋaŋ amnaŋ ku mim mamaŋaŋ ke ekti kaluti neŋmagen pien tetim koselup.
LUK 19:31 It kegok mmalut toŋaŋaŋ kapigok idayaŋkwesisem, ‘It kwilekiyet doŋki tekŋaŋ takwalelup?’ zeme it kapigok dunduselup, ‘Amobotnaŋŋnaŋ kapiyaŋ mulupmaŋ sasayelen zemndep,’ kegok zeselup.”
LUK 19:32 Kegok zemideme egelaŋ meti mkaen pataŋ zemalut kwitnaŋ kwitnaŋ Zisasiyaŋ kabem idaye keyet katnaŋ sokbeye.
LUK 19:33 Kan keyet ke metati doŋki ŋen ekti tegaŋ takwalepmalut doŋki keyet toŋaŋaŋ koti idayaŋkwesiye, “It kwilekiyet doŋki tekŋaŋ takwalelup, e?”
LUK 19:34 Egaŋ kegok idayaŋkwesime egelaŋ zewun, “An nodi, Amobotnaŋ kapiyaŋ mulupmaŋ sasem.” Egelaŋ zet dopmaŋ kegok zemti
LUK 19:35 doŋki nembaŋaŋ piwan Zisasmagen teti meti tâgâ melakandu teepmaŋ gulumti doŋki palaŋan yaŋgempemti Zisas mukulem mti doŋki palaŋan ambepeme moge.
LUK 19:36 Âpme kan Zisasiyaŋ doŋki dukŋan motati megeen am sambe penaŋaŋ tâgâ melakandu teepmaŋ gulumti doŋkiyaŋ set megeen yaŋgempeme mege.
LUK 19:37 Kegok sokbeme Zisas ma am ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋmagen sokŋan koti set isikŋaŋ Olip Muluwen towezinen ke pataŋ zewien. Ke koti am sambe Zisas mâti kobien ekŋen keyaŋ yaŋbemti Zisasiyaŋ menok temaŋ mzikat indaye keyet Kawawaŋgat wisikŋ zemti kwizet palen zemsesewati kapigok kuwien,
LUK 19:38 “‘Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ Amobotnaŋ ombempeme kozin keyet nin oloŋen penaŋ mnup;’ Ekŋen sambe kululuŋen talip ekŋenaŋ sesewatpeit ma nin Kawawaŋ kululuŋen gwaen penaŋ tazin egat kwitnaŋ mmot pene!”
LUK 19:39 Kegok sokbeme Palisi an notnaŋ am ekŋengat tuŋguwinan ke tati Zisas ekti kapigok yaŋkwesiwien, “An zikat indanda, geŋ maŋgendine ekŋen kapi zemkulumindemane kwizetpiŋ buzak talit!”
LUK 19:40 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “Notnne, neŋ zema nâit, ekŋenaŋ kwizet kukupiŋ mseip beme nanzaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgat kwitnaŋ zemsesewatseip.”
LUK 19:41 Ke meti Zelusalem mka temaŋmagen sokŋan kwati Zisasiyaŋ Zelusalem ekti egaŋ keŋaŋ bekanaŋ beme sumti
LUK 19:42 kapigok zeye, “Zelusalem am, neŋ nâyawen in kwileki mti keŋ sewakŋaŋ aiikgalen ke in ku nâip alak keŋ sewakŋaŋ aiikgalen kan delaŋ zein.
LUK 19:43 Âpme bamgat kasaŋineyaŋ inmagen kot nembet nembet indabembuluŋti sepaloŋ teepmaŋaŋ ingalen kimbalen tim onzemti keyet dukŋaset moti nembet nembet kwatobep.
LUK 19:44 Ke kwatoti mka temaŋ kapi kasaŋineyaŋ walebep ma am keŋan matalip ekŋenaŋ kegogak walebep. Ma mka nanzaŋaŋ walalatnaŋ ma kimbat ma sesewat mka temaŋ nanzaŋaŋ walalatnaŋ ekŋen keyaŋ mundumin katipemti lala bubuk totemebep enenogat alak Kawawaŋaŋ An in yomengatnaŋ gilik zemindatitiyet zempeme kozin ke in ku mkipmaŋ beip!”
LUK 19:45 Âpme Zisasiyaŋ kegok zemdelaŋ zemti Zelusalem mka temaŋ keŋan ke moti sesewat mka temaŋ keŋan moweti ekme amnaŋ keŋan ke aem kwaem tapmme yaŋbemti indamâti zeye,
LUK 19:46 “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok zeme meluwaŋ mimiŋaŋ, ‘Nâlen sesewat mkan ke amnaŋ dundundu mulup ke mbep.’ Yaŋgut in naman mme, ‘An kambu titiyelen enzilili mka kwazin!’”
LUK 19:47 Kegok mdelaŋ zemti msasa kataŋ sesewat mka temaŋ keŋan am zezapat dolakŋaŋ mzikat indaye. Kegok tapmme sâpe sâpe bumbu an ekŋengalen an ŋeŋaŋ bembe ekŋen ma an zii zet zikat indanda ekŋen ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyelen setgat timabien.
LUK 19:48 Ekŋenaŋ kegok mimiyet nâwien keyaŋgulak am sambe ekŋenaŋ egalen mzikat indandaŋaŋgat nâmtikŋaŋ penaŋ mti ekŋenaŋ egalen zet sambe ke nânâyelen etaŋ nâwien keyepm kegok ku mbien.
LUK 20:1 Âpme kasup ŋengat Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan tati am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ tazikat indamaŋge. Egaŋ kegok tapmme sâpe sâpe bumbu an ekŋengalen ŋeŋaŋ bembe an ma zii zet zikat indanda an ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ ekmagen koti
LUK 20:2 kapigok yaŋkwesiwien, “Wae, geŋ winde deyetnaŋ ma kwiyaŋ nâmgame amnaŋ sesewat mka keŋan bem kwiti kwiti tapmme indamâbanan?”
LUK 20:3 Ekŋenaŋ kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok zeye, “An ekŋen, neŋ yaŋkwesisi kwep penaŋ indayaŋkwesiwi. Ele, notnne, zeme nâmbi,
LUK 20:4 Zân tu zulutindende an ek am tu zulutindendeyelen kwiyaŋ nâmpeye? Kawawaŋaŋ nâmpeye ma amnaŋ nâmpewien?”
LUK 20:5 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Nin egat zigok zesenup? ‘Kawawaŋmagengatnaŋ,’ zesenup beme egaŋ zet dopmaŋ pigok zesem, ‘Yaŋ kok ke kwilekiyet mti Zângalen tu zululut mulupmaŋ ke ku nâmkiŋpewien?’
LUK 20:6 Yaŋgut nin, ‘Ammagen,’ zesenup beme am sambeyaŋ nanzaŋaŋ ndome gakisenup. Enenogat ekŋenaŋ nâiwen Zân ek golaŋ zenze an dolakŋaŋ kegok nâip.”
LUK 20:7 Kegok zemti ekŋenaŋ Zisasiyet dunduwien, “Wae, deyetnaŋ ke nin ku nânup.”
LUK 20:8 Kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “Ele, neŋ kegogak winde deyetnaŋ timti kwitnaŋ kwitnaŋ tapmiyap ke ku zema nâseip.”
LUK 20:9 Âpme Zisasiyaŋ zet kapigok tusum zemti bemzenze zet ŋen am ekŋenmagen zemkawaŋ bemindeye, “An ŋenaŋ wain alikŋaŋ mulupmanen ondemti an notnaŋ ekŋenaŋ ekdamuŋ mti ikŋaŋgat notnaŋ sasayelen zemindemti msat pemŋen meti kwesiŋ maŋge.
LUK 20:10 Ke mepmame kan wain katnaŋaŋ elikti ŋep bem weme an mulup toŋaŋ mulup an ŋen zempeme wain katnaŋ egat weŋaŋnok muluwen ke titiyelen mege. Kegok zempeme mege yaŋgut an ekŋen mulup damuŋ mamtemien ekŋen keyaŋ mulup an ke omba penaŋ kumti kwitnaŋ ŋen sasapiŋ mme belak mege.
LUK 20:11 Kegok sokbeme an mulup toŋaŋ ewe mulup an ŋen zempeme muluwen ke mege yaŋgut mulup damuŋ mamtemien ekŋenaŋ kumsage penaŋ mti zet sakambuk igak igak msamti belak kwitnaŋ ŋen sasapiŋ zempeme mege.
LUK 20:12 Kegok sokbeme mulup toŋaŋaŋ mulup nemba ŋen ewe zempeme keyegak mege. Yaŋgut mulup damuŋ ekŋenaŋ kumsage penaŋ mti zempeme kimbat zupman toge.
LUK 20:13 An kemagen kegok sokbeme mulup toŋaŋ keyaŋ ikŋaŋgat zeye, ‘Neŋ zigok penaŋ mbawe? Oo, alakŋati nâyap. Neŋ nanaŋgat nemun penaŋ gogot mamiap ke zempema muluwen ke mebe. Kegok mbawen ekŋenaŋ eksemti wain katnaŋ ŋep same kobe!’
LUK 20:14 Egaŋ ikŋaŋgat kegok zemti ikŋaŋgat nemuŋaŋ ke peme mege. Ke meti muluwen kokogalen sokŋan kopme mulup damuŋ mamtemien ekŋen mulup toŋaŋ ikŋaŋgat nemuŋaŋ ke ekti ilinak zenâ zenâ mti zewien, ‘Ikŋaŋgat nemuŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi toŋaŋ bewe keyepm nin kuman gakime kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi nin toŋaŋ bewanup.’ Kegok zewien.
LUK 20:15 Ekŋenaŋ kegok zenâ zenâ tapmme mulup toŋaŋgat nemuŋaŋ keyaŋ paselengatnaŋ keŋan moti ekŋenmagen sokŋan mepme ekŋenaŋ ambeti paselen watoti kume gakiye.” Zisasiyaŋ kegok zemti am indayaŋkwesiye, “In zigok nâip, wain mulup toŋaŋaŋ an keŋ katik ekŋen kemagen zigok mimindewe?”
LUK 20:16 Egaŋ kegok zemti ewe kapigok tusum zeye, “Mulup toŋaŋ keyaŋ kasa kuku an ekŋenmak koti an keŋ katik ekŋen indome gakime wain mulup ke an notnaŋ belakŋaŋ indame ekŋenaŋ ekdamuŋ mti wain katnaŋ notnaŋ ikŋaŋgat sasayet nâmti indaye.” Egaŋ kegok zeme am tabien ekŋenaŋ ke nâmti zewien, “Yaŋgut an keŋ katik ekŋen keyaŋ kok ke ŋep ku mbiek!”
LUK 20:17 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ ekŋen indikti kapigok diindoye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet papiaen kapigok kumpepeŋaŋ, ‘Mka walalat an ekŋenaŋ tepum ŋen ekme bekanaŋ beme wisat mti peme weŋge. Yaŋ tepum kewan tepum miŋaŋ beye.’ Zet kapiyet yaŋaŋ zigok?”
LUK 20:18 Zemti ewe tusum zeye, “‘Tepum ke amnaŋ, “Sambuŋaŋ,” zewien yaŋgut tepum ke kaliŋaŋ. Ya amnaŋ tepum keyet dukŋan tokutuin beme tepum tapeŋ tapme am ke gakiwep. Ya tepum keyaŋ am keyet palen tokutun beme am keyaŋ kegogak gakiwe.’ Keyepm neŋ tepum kenok beyap.”
LUK 20:19 Egaŋ kegok zeme zii zet zikat indanda ma sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ bembe ekŋenaŋ Zisas keyegak atamti mka katikŋan pepeyelen nâwien enenogat bemzenze zet keyaŋ ekŋen indaampuye. Ekŋenaŋ kegok mimiyelen nâwien keyaŋgut am maŋge temaŋ ekŋenaŋ nanzaŋaŋ ndoseip ke nâmti kiŋgabien.
LUK 20:20 Kegok nâmti ekŋenaŋ Zisas weyaŋ maeknâmtemien. Ekŋenaŋ kegok tapmti an dâsukitoŋ notnaŋ mânewaŋ indakwitimti zemindeme an pembenaŋnok Zisasmagen zikat kambu eegalen ma egaŋ zet zemyuŋgume zii zet zikat indanda ma sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ bembe ekŋenmagen gilik zem koti zemkume ekŋenaŋ Loma gapmangalen amobotnaŋmagen zemkumti winde tasain ma zemdelaŋ zenze ekmak tazingapm zemindeme mebien. Yaŋgut an zikat kambu eek ekŋen ke an bekanaŋ.
LUK 20:21 An zikat kambu eek ekŋen keyaŋ meti Zisasiyet yaŋkwesiwien, “An zikat indanda, nin nânuwen gâlen zedi ma mzikat indandandi esemteŋ penaŋ mamkawaŋ benik. Nin nânuwen am kwilinmak ma am kwilinpiŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ sakam kwep mamkawaŋ bemindenik. Yaŋgut geŋ zet penaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ amnaŋ mama mimi zigok tatagalen ke mammkawaŋ bem indenik.
LUK 20:22 Ekŋenaŋ kegok zemti ewe tusum zewien, ‘Ele zemane nâne. Ningalen zii zelaŋ zeinen nin mânep takis Loma gapman sasayelen ma yek?’”
LUK 20:23 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ ekŋengalen tetimaeŋin ke ekmâtâti kapigok diindoye,
LUK 20:24 “Ele, notnne, in mânep kanziŋaŋ ŋen taindain beme name ekbi. Mânep palen an zimosetnaŋ ma kwitnaŋ kwiyelen kumpepeŋaŋ?” Kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Loma gapmangalen amobotnaŋ kwitnaŋ Sisa egat weŋaŋmak kwitnaŋaŋ tazin.”
LUK 20:25 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Ele, kwitnaŋ kwitnaŋ amobotnaŋ Sisayet weŋaŋ tatatnaŋ beme ek sawep ma am in Kawawaŋ ikŋaŋgalen bet muluwaŋ keyepmti in ikŋaŋgat zapat mait.”
LUK 20:26 Kegok diindoye keyepm kan egaŋ ammak tapme ekŋenaŋ ekmagen tetimae mti zemkukuyelen ŋen ku mbien enenogat egaŋ ekŋengalen yaŋkwesisi dopmaŋ zeye keyet nâmtemtem mti zetpiŋ buzak tabien.
LUK 20:27 Âpme Sadusi an notnaŋ Zisasmagen kobien. An ekŋen keyaŋ maotnâmtemienen am gakikiŋaŋaŋ ku belek zemwabep. Kogogapmti ekŋenaŋ koti Zisasiyaŋ yaŋkwesiwien,
LUK 20:28 “An zikat indanda, Mosesiyaŋ meluwaŋ papiaen kapigok kuye, ‘An ŋenaŋ imbiŋaŋ wadak ya maneti an keyaŋ nembaŋapiŋ gakinak beme notnaŋ isikŋaŋaŋ imbi kwambet ke wati notnaŋ temaŋgalen kwitnaŋ mwawagalen nemba ambedak.’”
LUK 20:29 Kegok zemti ewe tusum zewien, “Kan ŋen an ŋengat nemulatnene 7 mamkwabien. Ya yuŋinaŋ imbi wati nemunambaŋapiŋ belak gakiye.
LUK 20:30 Yuŋinaŋ gakime muŋaŋaŋ imbi kwambet ke wage.
LUK 20:31 Ya muŋinmagen sakam kegogak sokbeme an gwalaŋ imbi kwambet ke wage. Sakam kegogak ekŋen sambemagen ilindiŋ sokbeme nemunambaŋinpiŋ gakiwien.
LUK 20:32 Ekŋenmagen kegok sokbeme bam penaŋ imbi keyaŋ gakiye.
LUK 20:33 Kegok sokbeme an 7 ekŋenaŋ imbi ke mkipmaŋ bewien keyepm kan am gakikiŋaŋ belek zem mamayen wabep kan keyet imbi ke an kwiyet imbiŋaŋ penaŋ bewe?”
LUK 20:34 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “An ma imbi alak takwalip kapiyaŋ awembiŋ mambeip
LUK 20:35 yaŋgut an ma imbi ekŋenaŋ kululuŋgat zapat matalip ekŋenaŋ ŋep gakikiengatnaŋ belek zem wati kululuŋen mobep. An imbi ekŋen keyaŋ kululuŋen gwaen awembiŋ ku mambep.
LUK 20:36 Ma ekŋenaŋ enselnok mamti ewe ku gakiwep. Ekŋen Kawawaŋgalen nemba matalip enenogat ekŋenaŋ gakikiengatnaŋ belek zem wabien.
LUK 20:37 Âpme ingalen yaŋkwesisi penaŋ am gakikiŋaŋgatnan wawat keyet yaŋaŋ nâsât nâmti mkoloen yaŋaŋ kapigok. Mosesiyaŋ am gakikiŋaŋaŋ mambelek zemwati mama kanzizit matip keyelen yaŋaŋ msokbembeyelen Kawawaŋaŋ didik kunduman tep tazime keyet Moses sokbemsame Mosesiyaŋ Kawawaŋgat kapigok zeyeyet meluwaŋ mge ke maiŋti ku manâmâtâlip? Mosesiyaŋ Kawawaŋgat kapigok zeye, ‘Geŋ alak kapiyet Abalaamgalen Kawawaŋ ma Aisakgalen Kawawaŋ ma Zekopgalen Kawawaŋ tadnik.’
LUK 20:38 Wae, ek am gakikiŋaŋgalen Kawawaŋ yek. Ek am ikŋaŋ mama kanzizitgat zapat ombemindeye ekŋengalen Kawawaŋ maŋgeyaŋ tapmain. Am gakiwien ekŋen ewe alik mamaip enenogat Kawawaŋaŋ nâmindeinen ekŋen alik ikŋaŋ nemboŋ tapmaip.”
LUK 20:39 Egaŋ kegok zeme zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ zewien, “An zikat indanda, geŋ yaŋkwesisiyet dopmaŋ dolakŋaŋ penaŋ zenik!”
LUK 20:40 Kegok ke sokbeme Zisasiyet yaŋkwesisi ŋen yaŋkwesisiyet kiŋgagatnaŋmak mbien.
LUK 20:41 Âpme Zisasiyaŋ am ekŋengat diindoye, “Am inmagengatnaŋ ŋoktik dâsuki ŋen tageen kapigok, Kilais ek Dewitgat iŋsokŋaŋaŋ etaŋ manzeip.
LUK 20:42 Dewilaŋ Kilaisiyet zet kapi kulekiyet mti papia kwitnaŋ Sam keyet keŋan kapigok kuye, ‘Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ nâlen Amobotnaŋgat pigok zeye: geŋ betn penaset kwatotati tapmopmane
LUK 20:43 kasandine mtoindewap.’
LUK 20:44 Dewilaŋ Kilaisiyet ‘Amobotnaŋŋ’ zeye ke zigoset mti in ‘Dewitgat alikŋaŋ etaŋ tadak?’ Ke penaŋ Kilais neŋ sokbewan yaŋgut neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ kogogapm Dewilaŋ zet zapat itnaŋaŋen kuyeen ke nâgât ‘Amobotnaŋŋ,’ zeye eneyet neŋ Kawawaŋaŋ zemnemetot amgat yomgat dopmaŋ gakikiyet toban.”
LUK 20:45 Âpme am sambeyaŋ wak bemti Zisasiyelen zet tatnâme egaŋ nembaŋaneyet kapigok diindoye,
LUK 20:46 “In zii zet zikat indanda an ekŋengalen ŋoktik mgasik ke ku mâti mbep. Ekŋenaŋ melakandu teepmaŋ gwaen biminaŋgatnan baen selinan tot lapit mepme mamti ilinaŋgat nâme mobotnaŋ beme selen ma tambaŋgumen mame amnaŋ sekŋin moindendeyet etaŋ manâip. Ekŋenaŋ sesewat mkaen amobotnaŋgalen mundumen ŋeŋaŋ gwaenen etaŋ mametalip. Ma ondedak temanen ekŋenaŋ meu ma soŋgom temaŋ indame niniyelen etaŋ manâip.
LUK 20:47 Ma ekŋenaŋ imbi kwambetgalen mânep milawat ma mkaŋin mee pi menzem timti indamâpme kileŋ mepme dundundu teepmaŋaŋ myuŋguŋguŋin beke mamimatanepeme amnaŋ ŋep ku eegalen mambein keyepm kan delaŋ zenze kanen Kawawaŋaŋ zem indomti tosaŋin bekanaŋ penaŋ mmoti indawe!”
LUK 21:1 Âpme Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan mânep pelep mambeip keyet sokŋanik tati ekme am mânep milawalinmak notnaŋ ekŋenaŋ tewalaŋ mânewin temaŋ pelewen tapeme topwemaŋge.
LUK 21:2 Ma egaŋ kegogak ekme imbi kwambet bekopsat ŋenaŋ koti mânep ŋamaŋ isisikŋaŋ zut piwan peme pelewen towege.
LUK 21:3 Kegok mme Zisasiyaŋ ekti nembaŋaneyet zeme kopme pigok diindoye, “An ekŋen, neŋ penaŋ sukwep zema nâit. Imbi kwambet bekopsat kapiyaŋ mânep pelewen bep keyaŋ an imbi sambe notnaŋaŋ tewalaŋ beyo bee sebemindein.
LUK 21:4 Am mânep milawatmak notnaŋ ekŋenaŋ mânewin omba penaŋ tatindainaŋgut butnaŋ bugan timti kot pelewen time towelep. Yaŋgut imbi kwambet bekopsat keyaŋ mânepmaŋ bugan elak kopeme pelewen towepme delaŋ zein. Mkaŋanen daenen butnaŋ ŋen ewe ku tasain, yek penaŋ.”
LUK 21:5 Âpme Zisasmak nembaŋane ekŋenaŋ sesewat mka temanengatnaŋ toti mepmambe nembaŋane notnaŋaŋ sesewat mka temaŋgalen nanzaŋ temaŋ kwetetepmaŋ ma am Kawawaŋgat taolet mânep temaŋ bewien keyelen miak miakŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ ke ektemtem mti zewien.
LUK 21:6 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ diindoye, “In kwitnaŋ kwitnaŋ ekti zeip ke kan ŋengat kasa kuku ekŋenaŋ kumasekme nanzaŋ keyaŋ mundumin katipemti lala bubuk totemebep.”
LUK 21:7 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ kapigok zewien, “An zikat indanda, zenagen ke pe zukŋan sokbewe? Ma kwilekiyaŋ mkawaŋ beme kan keyaŋ kwasâpm ke nâwanup?”
LUK 21:8 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “An sambeyaŋ nâlen kwilen koti, ‘Neŋ Kilais!’ zewep ma, ‘Kan delaŋ zenze ilak kozin.’ Kegok zeme in zelin gawepumti indamâbâpiŋ. In weyaŋ ekmâtâbep mneti indayuŋguwepgat.
LUK 21:9 Ma in msat temaŋ ŋengalen kasa kuku an ekŋenaŋ msat temaŋ ŋengalen kasa kukumak aume nâmti in keyet kiŋgagapiŋ. Enenogat kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋ keyaŋ kukŋaŋgat sokbewe wa ke kan delaŋ zenze yek.”
LUK 21:10 Kegok zemti egaŋ ewe tusum zeye, “Msat temaŋ ŋenmak msat temaŋ ŋenmak meaum kweaum mbalup.
LUK 21:11 Ma mâkinaŋ temaŋ penaŋ kwabe ma meuyet kambeŋ sokbewe ma nukŋaŋ ekŋen keboŋ ke msat kataŋ sokbewe. Ma kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak sokbeme amnaŋ ke ekti kiŋgabep. Ma kululuŋen piliŋ mamanamaŋ sokbeme amnaŋ ekti kiŋgabep.
LUK 21:12 Kan kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ sokbembepiŋ mme inmagen sisipeŋpeŋ temaŋ nâgât mti mimindawep ma in notnaŋ an damuŋ ekŋengat zikalinan sesewat mkaen indatim mepme ekŋenaŋ zem indomti mka katikŋaŋ indewep. Ma in notnaŋ msalinaŋgalen amobotnaŋ temaŋ ma amobotnaŋ egat kandaŋan matalip ekŋengat zikalinan zemindowep. Nennmak matusuip keyepm nukŋaŋ kegok inmagen sokbewe.
LUK 21:13 In kegok mbewen set katnaŋ dolakŋaŋ Kawawaŋgalen zezapatnaŋ zemkawaŋ bembeyelen sokbewe.
LUK 21:14 In zelen ewe mebepiŋ tati, ‘Zet zigok zewanup,’ keyet yayaŋ mti nâmnukŋaŋ mimipiŋ
LUK 21:15 enenogat nen zet zenzeyelen nânâ dolakŋaŋ indama zet zenzeyeen kanen kasaŋine ekŋenaŋ in ku mtotindewep.
LUK 21:16 Ma notnaŋ in mambiwin ma noline ma sip butnaŋ ekŋenaŋ msalinaŋgalen amobotnaŋ ekŋengat belinan beme mka katikŋan indewep. Ma in notnaŋ indome gakiwep.
LUK 21:17 Ma in neŋ napmât maip keyepm am sambeyaŋ ingat sekaŋgaŋ nâmindewep.
LUK 21:18 Yaŋgut neŋ indikdamuŋ mbap keyepm an ŋenaŋ ku indowe ma kegogak ŋokzuwin ŋen ku towembe.
LUK 21:19 In kegok mimindame in nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ tabewen in mama kanzizit ke ŋep tiwep.”
LUK 21:20 Âpme Zisasiyaŋ kapigok tusum zeye, “In ekme kan kasa kuku an ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋ kot bembuluŋme in nâwep, ‘Oweŋ, walelelak sokŋan sokbesâpm,’ ke otnâwep.
LUK 21:21 Kegok sokbeween am Zudia msalen talip ekŋenaŋ kunzuŋti kalaŋ dukŋan mowebep. Ma am ŋenaŋ mka temaŋ keŋan tapmambe egaŋ ke pemti pem ŋen mebe. Ma am ŋenaŋ mka temaŋ ganzenan talip ekŋenaŋ mka temaŋ keŋan ku mobep.
LUK 21:22 Kan keyet Kawawaŋaŋ Zuda am yominaŋgat dopmaŋ bekanaŋ penaŋ indawe. Ke Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kumpepeŋaŋ keyet katnaŋ sokbewe.
LUK 21:23 Keyaŋ sokbeween imbi keŋmak ma imbi nemba okakŋaŋmak kan keyet ekŋenaŋ kunzunzuŋgat nâmnukŋaŋ penaŋ mme ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ penaŋ sokbewe. Enenogat nukŋaŋ temaŋ penaŋ msalen kapi sokbewe ma Kawawaŋaŋ Zuda am ekŋen kemagen ŋenzinziŋ penaŋ nâmbe.
LUK 21:24 Ma am notnaŋ kasaŋineyaŋ wanamaŋ indaŋme gakiwep ma notnaŋ msat beŋan beŋan indatim mepme keŋ titi mulup kaliŋaŋ mbep. Ma am Zuda maŋge ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋ keŋan timkwati kwitnaŋ kwitnaŋ kumasekti kegok mme ekŋengalen kan delaŋ zeme peme tabe.”
LUK 21:25 Âpme Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “Kan keyet piliŋ mamanamaŋ sepem igak igak kasup ma eyoŋga ma wenzim ekŋenmagen sokbewe. Ma am msat sambe kataŋ ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke sokbeme kandadat mulup mbep ma nembu temaŋ kwisakŋaŋ ma nembu mamaŋ temaŋ takutume kwisakŋaŋ nomti kiŋgagat omba penaŋ mbep.
LUK 21:26 Ma wenzim ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ekŋen keyaŋ mundumin matokwaliwen puluk pilik pemti mundum belakŋan tokwabep keyepm am sambeyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbesâpm keyet nâmti kiŋgagat omba penaŋ aikbep.
LUK 21:27 Kegok sokbeme Angat Nemuŋaŋ neŋ zanza palen winde temaŋmak ma saŋga soŋga busatnaŋ temaŋ keŋan kopma nikbep.
LUK 21:28 Âpme kan keyaŋ yaŋbemti sokbeween in dendaŋ tati zikalin kululuŋen ekme mobe enenogat Kawawaŋaŋ in indatitiyelen kan ilak bududuk bein. Kegok otnâwep.”
LUK 21:29 Âpme Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok zeye, “In balam balam tep ekŋengat otnâit.
LUK 21:30 Kan tep balam balam katnaŋ yaŋbemti kwapme manzeip, ‘O, ilak mtete yaŋbesâpm’.
LUK 21:31 Sakam tep katnaŋ kwabe kegogak kwitnaŋ kwitnaŋ mamanamaŋ ekŋen keyaŋ sokbeme nâwep, ‘Ilak Kilaisiyelen zemâtâtât katnan mama kanaŋ sokŋan bein,’ otnâwep.
LUK 21:32 Neŋ penaŋ sukwep diindoma nâit am alak talip kapi ilindiŋ ku gakimâpme kwilekiki sambe kapi sokbesâpm.
LUK 21:33 Âpme msat ma kululuŋ asekmalut delaŋ zesâpm yaŋgut nâlen zetn delaŋ zenzeŋepiŋ matapmambe.”
LUK 21:34 Âpme Zisasiyaŋ zet ewe tusum zeye, “Weyaŋ ekmâtâbep! Mneti in amandanda ma tu kaliŋaŋ ma segalen kwitnaŋ kwitnaŋgat ŋoktikŋin temaŋ ekŋen keyet nâmkatik bemti tapmne peme kan delaŋ zenze sakwep kobeyet weyaŋ eksemti mambep.
LUK 21:35 Ke sakamaŋ lelembeyaŋ kwap sakwep makuin keboŋ msat sambe am ekŋenmagen sokbewe.
LUK 21:36 In weyaŋ ekmâtâti Kawawaŋgat dundupeŋ tapme winde indame kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ keyaŋ inmagen gwaŋkumepme in windebeŋ tabep. In kegok mbewen Angat Nemuŋaŋ nâgât zikatnan ŋep tabep.”
LUK 21:37 Âpme kasupgat Zisasiyaŋ Zelusalem mka temanen tati egaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ sesewat mka temaŋ keŋan am mamzikat indamtan. Egaŋ kegok tapmme tambume egaŋ Olip Kalaŋan meti mawemtan.
LUK 21:38 Kegok mamme msat msame am sambeyaŋ sesewat mka teman tambuŋan penaŋ Zisasiyaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mkawaŋ beme nânâyelen makotemien.
LUK 22:1 Âpme Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo kwitnaŋ ŋen Aŋgalaŋ Kendo sokŋan sokbeye.
LUK 22:2 Ke sokbeme sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyet nâwien. Yaŋgut amnaŋ ndoseip nâmti kiŋgati Zisas kukuyelen setgat timabien.
LUK 22:3 Kegok tapmme Zuda kwitnaŋ ŋen Iskaliot Sadaŋaŋ egat keŋan towege. Ek Zisasiyet nembaŋane 12 ekŋenmagengatnaŋ.
LUK 22:4 Kegok sokbeme egaŋ sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen tipdakutum ekŋengalen amobotnaŋ ekŋenmak met Zisas set katnaŋ zigoset atamti ekŋengat belinan bembeyelen zemâtâtindaye.
LUK 22:5 Kegok zeme amobotnaŋ ekŋen keyaŋ egalen zetnaŋgat oloŋen penaŋ mti ek mânewaŋ kwititiyelen zetik mbien.
LUK 22:6 Kegok mme Zudas egaŋ ekŋengalen zetik keyet ŋep zeye. Ŋep zemti egaŋ Zisas set ŋen aikti ekŋengat belinan bembeyet kan amnaŋ ku mambembuluŋtemien keyet nâye.
LUK 22:7 Âpme Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo keyaŋ sokbeme kan keyet sipsip nembaŋaŋ kumbumti nupmamaŋ yispiŋ kemak niniyelen kwitnaŋ Aŋgalaŋ Kendo keyaŋ sokbeye.
LUK 22:8 Ke sokbeme Zisasiyaŋ Pita ma Zân egelaŋ met weyayaŋ mulup mimiyelen zemâtâtidaye ke kapigok, “It meti Aŋgalaŋ Kendo meu nimtasenupgat weyaŋ mulup mselup.”
LUK 22:9 Egaŋ kegok zeme nembaŋane egelaŋ yaŋkwesiwun, “Wae, Amobotnaŋ, nit tu meu pe mka deset weyaŋselup?”
LUK 22:10 Egelaŋ kegok yaŋkwesimalut Zisasiyaŋ diidoye, “It nâit, it mka temaŋ keŋan moweseluwen an ŋen menzim temaŋ tumak keyaŋ idaiksem. Idaikme it ek mâti mka egaŋ mepme keyegak mât moweselup.
LUK 22:11 Ke moti mka toŋaŋgat kapigok dunduselup, ‘An zikat indandayaŋ gâgât yaŋkwesip: Mka keŋan nembanne Aŋgalaŋ Kendoyelen tu meu nsenup ke deset tazin?’ Kegok zeselup.
LUK 22:12 It kegok zemalut egaŋ mka tedukŋan mot zikat idasem. Keyet keŋan mundum totatat ma menzim pelep ma meu bumbu mundumaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ keyet keŋan tapme it tu meu weyeyaŋ mulup mselup. It nâlup?”
LUK 22:13 Zemideme egelaŋ meti kwitnaŋ kwitnaŋ Zisasiyaŋ zemideye keyet kataŋ sokbeme egelaŋ Aŋgalalaŋ Kendoyelen tu meu weyaŋbun.
LUK 22:14 Âpme tambuŋalem niniyelen kan sokbeme Zisas ma nembaŋane ekŋenaŋ mundum totatalen totabien.
LUK 22:15 Ke totati egaŋ ekŋengat diindoye, “Neŋ Aŋgalalaŋ Kendo kapiyelen tu meu inmak niniyelen eweŋan baenen nâmtikŋaŋ penaŋ mban ya alak tatnnup bamgat an notnaŋaŋ sindem omba penaŋ naseip!
LUK 22:16 Neŋ diindoma nâit, neŋ Aŋgalaŋ Kendoyelen meu ewe sek ŋen ku nimbap yaŋ maneti am yomengatnaŋ timkwat indema nâmkiŋpepe aikme mulup keyaŋ delaŋ zeme kan keyet kululuŋen gwaen tu meu ke nsakwep nimbanup.”
LUK 22:17 Egaŋ ke zemti okop wain tumak mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti ekŋengat zeye, “In kapi mti ilinak nit.”
LUK 22:18 Kegok zemti zeye, “Neŋ penaŋ sukwep zema nâit, neŋ wain tu ke ninipiŋ maneti bamgat Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama kululuŋen gwaen tati wain alakŋaŋ ke nsakwep nbanup.”
LUK 22:19 Sakam kegogak egaŋ nupmamaŋ ŋen mti Kawawaŋgat wisikŋ zemutumti nembaŋane indamti zeye, “In mti nit. Kapi nanaŋgat sek sesumbannok ke ingat indayap. Ke ingat indama nimti nâgât otnânâyelen nâmti indayap.”
LUK 22:20 Kan ekŋenaŋ tu meu nim delaŋ zeme sakam kegogak okop ikŋaŋ ke mti zeye, “Okop wain tumak kapi tususu alakŋaŋ inmak Kawawaŋmak. Sipmnaŋ tusum indeyap. Sipm tewen nâme sipmnaŋ tobe ke in yominaŋgatnan indatim kwakwagat nâmti kegok mbap.
LUK 22:21 Yaŋgut, nembanne, in egit! An ŋenaŋ zemnowe ke ninmak meu nini munduman kapi totazin!
LUK 22:22 Angat Nemuŋaŋ neŋ Kawawaŋaŋ zemâtâtâtnaŋ set katnaŋ ke mâti gakiwap. Yaŋgut an neŋ zem nosem an kemagen bekanaŋ penaŋ sokbewe!”
LUK 22:23 Zisasiyaŋ kegok zeme nembaŋane ekŋenaŋ ilinak zenâ zenâ mti zewien, “An ekŋen, an pe kwiyaŋ kogok mbe?” Kegok zewien.
LUK 22:24 Âpme Zisasiyet nembaŋane ekŋenaŋ ilinak an kwiyaŋ mobotnaŋ bein zemti zet mmot mtot mti mdândâwien.
LUK 22:25 Kegok tapmme Zisasiyaŋ nâmti diindoye, “Msalengalen amobotnaŋ ekŋen amŋin indikdamuŋ mimiyelen winde taindain. Ma an damuŋ ekŋen amnaŋ, ‘Amgalen noline,’ kwilin makuip.
LUK 22:26 Yaŋgut inmagen keboŋ keyaŋ ku sokbewe. Yek penaŋ. Âpme naman ingat tuŋguwinan amobotnaŋ an kwiyaŋ tabeen ikŋaŋgat sekŋan mtoti am kwilinpiŋ ekŋengat kandaŋinan mambe.
LUK 22:27 An kwi ek amobotnaŋ? An mundum totatalen totati meu tatnin ke ma meu menzimen taseŋzin an ke? Ke penaŋ, an mundum totatalen totati meu tatn an ke amobotnaŋ. Yaŋgut neŋ kegogak ingalen amobotnaŋin neŋ nanaŋgat sekŋ mtoti tapmamti taindamukulem miyap.
LUK 22:28 Âpme kan nukŋaŋ sepem igak igak neŋmagen sokbeyeen in neŋ ku katinewien.
LUK 22:29 Bipm kululuŋen egaŋ am indikdamuŋ mimiyelen zetik mneyeyepm ma neŋ kegogak in indazetik mimindeyap
LUK 22:30 in neŋmak kululuŋen gwaen mundum totatalen totati tu meu nsakwep nimbanup ma in mundum elimayakŋaŋmak keyet dukŋan totati Islael am maŋge 12 indikdamuŋ mbep.”
LUK 22:31 Âpme Zisasiyaŋ ewe tusum zeye, “Saimon, Saimon, geŋ nâmbak, Sadaŋaŋ ingalen nâmkiŋpepeŋin mimindikme mkatikŋaŋ bep ma tuwat tuwat talip keyelen Kawawaŋaŋ nâmpep.
LUK 22:32 Yaŋgut Saimon, neŋ Kawawaŋaŋ gapmukulem mme nâmkiŋpependaŋ kaliŋaŋ tatagalen dunduya. Ya geŋ yomdi ke nâmkawaŋ bewanigen keŋdi gilik zeme nâlen zetn tapmâtigulak nodine neŋ manamâtmaip ekŋengalen nâmkiŋpepe bandim mimindewanik.”
LUK 22:33 Egaŋ kegok zeme Pitayaŋ kapigok dunduye, “Amobotnaŋ, neŋ geŋmak mka kaliŋan meti geŋmak gakikiyelen weyeyaŋ mulup miyap!”
LUK 22:34 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Pita, neŋ gâgât zema nâmbak, alak tambuyet sakokolok apmaŋ kwitnaŋ kukupiŋ mme geŋ nâgât sek tuk zemkandasenik.”
LUK 22:35 Âpme Zisas nembaŋaneyet kapigok diindoye, “Neŋ indema msat notnaŋ Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ mkawaŋ bembeyelen mebienen kan keyet in mânep eleŋaŋ ma ele milawat wawat ma set wewet ke ku ti mebien kan keyet in kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋgat olalat mbien ma yek?” Egaŋ kegok indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Yek penaŋ, ku olabenn.”
LUK 22:36 Ekŋenaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Yaŋgut alak an mânep eleŋaŋmak ma ele milawat wawat ke tiseip. Ma an ŋen wanam teepmaŋaŋ yek egaŋ kâlâp tâgâyelen munduŋ main ke beme kwitime wanamaŋ teepmaŋ kwitiwe.
LUK 22:37 Ma neŋ diindoma nâit: Kawawaŋgalen zezapat itnaŋaŋ kapigok zenzeŋaŋ, ‘Ek zelen zem kuwep sakam aindondo am ma an kambutiti ekŋen maindeipnok!’ Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe golaŋ zenze an ekŋenaŋ nâgât kukuŋaŋ ke sosok sokbemkawaŋ tabein.”
LUK 22:38 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ zewien, “Amobotnaŋ, ndikbak, nin wanam zut tatndain.” Zeme egaŋ zeye, “Neŋ wanam kwititiyet zeya ewan wanam penaŋ kwititiyet ku zeya. Nukŋaŋ bam sokbesâpm keyet amnaŋ zigok weyeen mulup mimiyet nâmti zeya. Keyet wanamgat zapat ŋen ewe zenzepiŋ. Ele, metne.”
LUK 22:39 Âpme Zisasiyaŋ mka temaŋ ke pemti Olip Kalaŋan mametan kegok mepme nembaŋane ekŋenaŋ mâti mebien.
LUK 22:40 Ke meti ekŋenaŋ ke pataŋ zemti egaŋ ekŋengat zeye, “In kapi tati tadundumaseip mneti Sadaŋaŋ ingat yaŋin mimindikme toweseipgat.”
LUK 22:41 Kegok zemindemti ekŋen katim indemti amnaŋ nanzaŋ mapemezin keyet kataŋ metati pedondomti kapigok dunduye,
LUK 22:42 “Bien, gitaŋgat nânâyet nâlen nukŋaŋ kapi mâtâpesenik. Yaŋgut geŋ nâlen nânân mâbâpiŋ; geŋ gitaŋgat nânândi mâsenik.”
LUK 22:43 Kegok tadundume Kawawaŋgalen enselaŋ kululuŋengatnaŋ ek winde sasayelen koge.
LUK 22:44 Kegok sokbeme Zisasiyaŋ gakikiyelen kan bududuk sokbeye keyepm nâmnukŋaŋ mti ewe tusum omba windeŋaŋbeŋ penaŋ dunduye ma pusinaŋaŋ sekŋanengatnaŋ sakam sipnok petak petak msalen toge.
LUK 22:45 Nembaŋaneyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbesâpm keyet nâmnukŋaŋ penaŋ mti ma tambu tetak takwabiengapm melugaŋ indome wem kopa bewien. Egaŋ dundu delaŋ zemti dendaŋ wati nembaŋanemagen meti indikme tawemambien.
LUK 22:46 Indabutemti ekŋengat zeye, “In meluk wewepiŋ. Kaik watati dundundu mulup mit. Mneti amnaŋ koti ingat nâmkiŋpepeŋinaŋgat yaŋaŋ mimindikseipgat.”
LUK 22:47 Zisasiyaŋ zet ewe tusumti tazeme an maŋge temaŋaŋ kobien. Âpme ekŋenmagengatnaŋ an Zudas ek Zisasiyet nembaŋane 12 ekŋenmagengatnaŋ egaŋ kukŋaŋgat indatim koti Zisasmagen mebien.
LUK 22:48 Ke kopme Zisasiyaŋ yaŋkwesiye, “Zudas, geŋ nuknuk mnesenik keyaŋ mkawaŋ beinen Angat Nemuŋaŋ neŋ amgat belinan nesenik, ma?”
LUK 22:49 Âpme Zisasiyet nembaŋane ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbesâpm ke ek kawaŋ bemti egat zewien, “Amobotnaŋ, geŋ nâmndemane nin wanamaŋ ekŋen indaŋsenup?”
LUK 22:50 Kegok zemti ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egalen mulup an ŋen wanamaŋ wakŋaŋ penaset sâmpeme enzaŋ galaŋ galaŋ mge.
LUK 22:51 Kegok sokbeme Zisasiyaŋ ekti zeye, “Muluwaŋ bekanaŋ ke katipe!” Kegok zemti an keyet wakŋaŋ anzam tage ke taŋgume ŋep beye.
LUK 22:52 Kegok sokbeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an dakutum ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ Zisas atasâgât kobien ekŋen keyet zeye, “In wanam ŋilikŋaŋ ma wenzomak natatayelen kolo keyaŋgut neŋ an kambu tititoŋ yek.
LUK 22:53 Neŋ inmak kasup kataŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ keŋan matateman ke in ku natawien. Ya alak ingalen kan neŋ natatayelen beme Sadaŋaŋ mulup bekanaŋ mamnen sosok sokbein.”
LUK 22:54 Zisasiyaŋ kegok zeme ekŋenaŋ atamti tetimet sâpe sâpe bumbu an ekŋengalen an ŋeŋaŋ egalen mka keŋan wapmobien. Âpme Pitayaŋ igak bam sukwep takopmaŋge.
LUK 22:55 Ke koti ekme an notnaŋaŋ zet nânâ mka tuŋgupman tep mmenzime totatmambienen Pitayaŋ kot ekŋenmagen totage.
LUK 22:56 Ke kototapme mulup imbi ŋenaŋ tewen ke totapme ekti weyaŋ zikat memuŋ ektati zeye, “An kapi kegogak Zisasmak mamtan!”
LUK 22:57 Imbiyaŋ kegok zeme Pitayaŋ yaŋti zeye, “Imbi nânik, neŋ an ke ku nâmpeyap!”
LUK 22:58 Ya belaknik ke tati an ŋenaŋ Pita weyaŋ ekmâtâti zeye, “Geŋ kegogak Zisasiyelen maŋgeen mamanik!” Kegok zeyeyaŋgut Pitayaŋ ewe yaŋti zeye, “Notn, geŋ zenigen ke penaŋ sukwep an ke neŋ ku nâyap!”
LUK 22:59 Ke tapmâti aua kwep kegok delaŋ zeme an ŋenaŋ ekti zet windeŋaŋbeŋ yaŋkwesimti zeye, “Kapi penaŋ, an kapi kegogak Zisasmak tapme ekban ma ek kegogak Galili msalengatnaŋ!”
LUK 22:60 Kegok zeme Pitayaŋ zeye, “Notn nânik, geŋ an zenigen ke neŋ ku nâmâtâlap!” Egaŋ kegok tazeme keyegak sakokolok apmaŋaŋ kwitnaŋ kuye.
LUK 22:61 Kegok kume Amobotnaŋaŋ gilik zemti Pita eksem tage. Amobotnaŋaŋ kegok mme Pitayaŋ egalen zet eweŋan dunduye ke nâmkawaŋ beyeen kapigok, “Geŋ alak sakokolok apmaŋ kwitnaŋ kukupiŋ tapme geŋ nâgât ku nâmpeyap sek tuk zesenik.”
LUK 22:62 Pitayaŋ zet ŋande ke otnâmti zupman kwatoti si omba penaŋ suye.
LUK 22:63 Âpme an ekŋen Zisas ekdamuŋ mbien ekŋen keyaŋ pep zet msamti witikbien.
LUK 22:64 Kegok mti saŋgum paŋaŋaŋ zikatnaŋ kwaik pemti yaŋkwesiwien, “Geŋ golaŋ zenze an manzenikgat an kwiyaŋ goin geŋ ke zemane nâne!”
LUK 22:65 Kegok msamti zet bekanaŋ totot tototnaŋ sambe msawien.
LUK 22:66 Msat msame sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda ekŋenaŋ Zisas wati an damuŋ sambeyaŋ ondekbienen ke aik meti yaŋkwesiwien,
LUK 22:67 “Geŋ zema nâne, geŋ Kilais, Kawawaŋ an ikŋaŋ ombemgeŋgeŋaŋ ma an kwi?” Kegok yaŋkwesime egaŋ diindoye, “Neŋ keyet yaŋaŋ ingat zesap beme in ku nâmkiŋpeseip.
LUK 22:68 Ma neŋ yaŋkwesisi ŋen indayaŋkwesisap beme in keyet yaŋaŋ ku dinoseip.
LUK 22:69 Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ sokbesâpm kapiyet bamen Angat Nemuŋaŋ neŋ mundum bet penaset Kawawaŋaŋ an ikŋaŋmak tatagalen nâme matazin mundum ke windeyelen mundum ke nename totabap.”
LUK 22:70 Egaŋ kegok zeme ekŋen sambeyaŋ yaŋkwesiwien, “Keyepm geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ, ma?” Ekŋenaŋ kegok yaŋkwesime egaŋ diindoye, “Ilin zemkawaŋ bep kelak neŋ kapimak.”
LUK 22:71 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ zewien, “Nin yegak zetnaŋ zem kukuyelen kelak nâmâtâtnup keyepm an ŋen egalen zet bandim mimiyelen ku aiksenup.”
LUK 23:1 Âpme amobotnaŋ sambe ekŋenaŋ zet ŋande ke nâmwati Zisas aikti amobotnaŋ Pailetmagen mebien.
LUK 23:2 Ke metati egat zet dâsuki ekŋenaŋ Pailetgat zikatnan ombem zewien, “An kapiyaŋ ningalen amm ekŋengat amobotnaŋ Sisamagen mânep takis ku kwititiyelen zemkulumindeye ma egaŋ ikŋaŋgat ‘Amobotnaŋ Kilais’ zeye.”
LUK 23:3 Ekŋenaŋ kegok zeme amobotnaŋ Pailelaŋ Zisasiyet yaŋkwesiye, “Geŋ Zuda maŋgeyelen Amobotnaŋ ma?” Zeme Zisasiyaŋ egalen zet dopmaŋ gilik zeye, “Giti ke zenik kemak.”
LUK 23:4 Kegok zeme amobotnaŋ Pailelaŋ sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma am maŋge tabien ekŋengat zeye, “Neŋ an kapi zem kukuyelen zet dolakŋaŋ penaŋ ŋen ku aigap.”
LUK 23:5 Egaŋ kegok zeme ekŋenaŋ zet omba moti zewien, “An kapiyaŋ Galili msat kataŋ yaŋbemti am keŋin mwapme gapmanmak kasa kukuyelen zempeme Zelusalem mka teman zemkwezin. Ma Zudia msalen kataŋ sakam kegogak tasokbein.”
LUK 23:6 Âpme amobotnaŋ Pailelaŋ zet ke nâmti am ekŋen indayaŋkwesiye, “An kapi Galili msalengatnaŋ, ma?”
LUK 23:7 Egaŋ otnâyeen Galili msat ke amobotnaŋ Elolaŋ maekdamuŋ min nâmti Zisas peme amobotnaŋ Elotmagen teti mebien. Elolaŋ kan keyet Zelusalem mka temanen kotage.
LUK 23:8 Ya Zisas amobotnaŋ Elotmagen tetimebien kan teepmaŋ Elolaŋ Zisasiyelen zet zapat sambe ke nâmti ek eegalen maotnâmtan keyepm Zisas eegalen oloŋen penaŋ mge. Egaŋ otnâyeyen Zisas egaŋ menok ŋen mme eegalen nâye.
LUK 23:9 Keyepmti amobotnaŋ Elolaŋ Zisas yaŋkwesisi omba penaŋ yaŋkwesiye yaŋgut Zisasiyaŋ egalen zet dopmaŋ ŋen ku zeye.
LUK 23:10 Kegok sokbeme sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma zii zet zikat indanda ekŋenaŋ amobotnaŋ Elotmagen sokŋan koti Zisas zemkukuyelen zet windeŋaŋbeŋ zewien.
LUK 23:11 Kegok zeme amobotnaŋ Elot ma egalen an kasa kuku ekŋenaŋ Zisas pep zet msamti zet mtopepe zet zemti kâlâp teepmaŋ dolakŋaŋ penaŋ same mundumge sepem amobotnaŋ ekŋenaŋ mamunduŋip keboŋ mundumpemti tetimti amobotnaŋ Pailetmagen gilik ze mebien.
LUK 23:12 Tipman baenen amobotnaŋ Elotmak amobotnaŋ Pailet egetmagen kasa kasa takwage ya kan keyet egelaŋ notn notn pembenaŋ mbun.
LUK 23:13 Ke aikti kopme amobotnaŋ Pailelaŋ sâpe sâpe bumbuyelen an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ma an imbi sambe zeme ondekme
LUK 23:14 kapigok indayaŋkwesiye, “In an kapiyaŋ animbi keŋin tapm yuŋgun kegok zemti in neŋmagen aiikolo yaŋgut neŋ ingat zikalinan an kapiyet yaŋaŋ mim egeyaŋ egalen bekanaŋ mimiŋaŋ in zem kuyoyen ke ŋen ku aigap.
LUK 23:15 Ma kegogak amobotnaŋ Elolaŋ egalen bekanaŋ mimiŋaŋ ku aikti peme ninmagen kozin. Ma an kapi nin kumann gakikiyelen bekanaŋ mimiŋaŋ ŋen ku mge.
LUK 23:16 Keyepmti neŋ zema kasa kuku an ekŋenaŋ witikme belak zem pema mesem.”
LUK 23:17 [Âpme Aŋgalalaŋ Kendoyet kataŋ amobotnaŋ Pailelaŋ an kwep Zuda ekŋenmagengatnaŋ mka katikŋan tatatnaŋ ekŋen manzemindeme belak kwawetemien.]
LUK 23:18 Âpme an ŋenaŋ kwitnaŋ Balabas ek am keŋin walapme Loma gapmanmak an kasa kasa Zelusalem mka temaŋ keŋan ke mti an ŋen kume gakime mka katikŋan pewien. Pailelaŋ Zisas peme belak mebegalen nâm zemeŋgut an imbi sambeyaŋ kwizet kumti zewien, “Kume gakik. Balabas belak peme mesem!”
LUK 23:20 Âpme amobotnaŋ Pailelaŋ Zisas belak peme mesât nâmti am ekŋengat yaŋkwesisi kwizet paleset kuye.
LUK 23:21 Kegok kuye yaŋgut ekŋenaŋ kwizet dopmaŋ kapigok kuwien, “Tewen kume gakik! Tewen kume gakik!” kwizet kegok kuwien.
LUK 23:22 Kegok kume egaŋ sek ŋen ewe indayaŋkwesime sek tuk beme kapigok zeye, “An kapiyaŋ kwileki myuŋguye? Neŋ egaŋ gakisem kapiyelen myuŋguŋguŋaŋ ŋen ku aigap! Keyepm witikti belak pemann mesem.”
LUK 23:23 Egaŋ kegok zeyeyaŋgut ekŋenaŋ kwizet ewe giŋgiŋ kumti Zisas tewen kume gakikiyelen zewien. Kwizet kegok takume amobotnaŋ Pailelaŋ zelin gawepumti
LUK 23:24 ekŋenaŋ nâwienen keyet kataŋ Zisas zemdelaŋ zempeye.
LUK 23:25 Pailelaŋ kegok mti an ekŋenaŋ belak mka katikŋan kwaselen peme kwawewegalen an ke wekume belak zempeme kwawege. An ke gapmanmak kasa kasa mti an ŋen kume gakime mka katikŋan pewien. Kegok mti Zisas ekŋengat belinan beme ekŋenaŋ ilin nâwien keyet kataŋ mbien.
LUK 23:26 Âpme ekŋenaŋ kegok mti Zisasiyaŋ gakikiŋaŋgalen tepmaŋ ikŋaŋ pume mepmambe an ŋen kwitnaŋ Saimon Silini msalengatnaŋ an ke Zelusalem mka temaŋ keyelen kimbat zupman tapmaŋge ya egaŋ Zelusalem kimbat keŋan mowepme kasa kuku an ekŋenaŋ aikti apitilime Zisasiyelen gakikiŋaŋgalen tep ke pumti Zisasiyet bamanen mege.
LUK 23:27 Ekŋenaŋ kegok mme an imbi sambeyaŋ Zisas mâbien ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ imbi notnaŋ si zesum zesum egat tapm mepmambien.
LUK 23:28 Ekŋenaŋ kegok tapm mepme Zisasiyaŋ gilik zem indikti zeye, “Zelusalem imbi, nâgât susupiŋ! Neŋ nâyawen dolakŋaŋ ilinaŋgat ma nembaŋineyet suit.
LUK 23:29 Enenogat kan nukŋaŋ temaŋaŋ sokbeme amnaŋ zewep, ‘Imbi ekŋen nembaŋinpiŋ ma imbi nemba okak ku maambelip ma imbi nemba okak nam ku maindap ekŋen keyaŋ oloŋen penaŋ mbep.’
LUK 23:30 Ma kan keyegak amnaŋ kiŋgati ‘Kalaŋgat pigok zewep, “In epeemti ndakwatait!” ma sepem kegogak kalaŋ isikŋaŋgat zewep, “Nin aŋgalaŋ nde!” zewep!’
LUK 23:31 Âpme an yomepiŋ ekmagen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ ekmagen sokbein beme am yomtoŋ ekŋenmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe!”
LUK 23:32 Ma keyegak kasa kuku ekŋenaŋ an zut idatim mebien. An zut ke an kambu titi ya Zisasmak idome gakikiyelen idati mebien.
LUK 23:33 Ke meti kalaŋ kwitnaŋ Ŋokanziŋ Kalaŋ ke pataŋ zemti Zisas tewen kumasasok pemti mwat onzempewien. Ma Zisas betnaŋ penaset ma alomset an kambu titi zut ke tewen gakikiyelen idewien.
LUK 23:34 Ekŋenaŋ kegok mme Zisasiyaŋ zeye, “Bien, ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ tapmip ke ku nâmâtâlip keyepm ekŋengat yomin katipe!” Egaŋ kegok zeme kasa kuku an ŋeŋaŋinaŋ sâk melakanduŋaŋ nanzaŋ bet guluk gilik mti kwiyaŋ penaŋ tisem ke nâmti mbien.
LUK 23:35 Kegok sokbeme an imbi sambeyaŋ dendaŋ tati taekme keyegak Zuda ekŋengalen amobotnaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet pep zet msamti zewien, “Egaŋ am notnaŋ maindamukulem mimindein ya ek Kilais, Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempepeŋaŋ beme ikŋaŋgat sekŋaŋ ŋep mukulem mpesem!”
LUK 23:36 Sakam kegok kasa kuku an ekŋenaŋ msamti ekmagen sokŋan koti wain tosaŋaŋ isikŋaŋ ke same niniyelen ke nâmti mbien.
LUK 23:37 Kegok mti zewien, “Geŋ Zuda amgalen Amobotnaŋ beme gitaŋgat sekdi mukulem mi!”
LUK 23:38 Âpme meluwaŋ ŋen kapigok kumpewien,
LUK 23:39 Kegok sokbeme an kambu titi zut egetmagengatnaŋ ŋenaŋ Zisasiyet pep zet msamti zeye, “Geŋ Kilais, Kawawaŋ an ikŋaŋ ombemgeŋgeŋaŋ beme gitaŋgat sekdi mukulem mti nit kegogak ndamukulem mi!”
LUK 23:40 Ŋenaŋ kegok zeme ŋenaŋ zet ke nâmti ŋenzinziŋ msamti zeye, “Geŋ Kawawaŋgat kiŋgadik ma yek? Nin tuk kapi nsakwep gakikiyelen zemdelaŋ zemndeyo.
LUK 23:41 Nit bekanaŋndaŋgat dopmaŋ gakisâpmilup ke ŋep yaŋgut an kapi ek myuŋguŋguŋaŋ ŋen ku tazin, yek penaŋ.”
LUK 23:42 An keyaŋ kegok zemti Zisasiyet zeye, “Geŋ Amobotnaŋ kobanigen nâgât nâmnewanik!”
LUK 23:43 Egaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Neŋ penaŋ sukwep zeyap, alak geŋ neŋmak kululuŋen tasenik.”
LUK 23:44 Âpme 12 kilok kasup sutnaŋ bembeyelen sokŋan beme msat tambumbuyaŋ pesak peme tapmeti 3 kilok gasiyet beye.
LUK 23:45 Kegok sokbeme saŋgum temaŋ Zelusalem sesewat mka temaŋ keŋan maopem peme topmatatan ke tuŋgupman edelet balalaŋ zemtoti butnaŋ butnaŋ beye.
LUK 23:46 Kegok sokbeme Zisasiyaŋ kwizet temaŋ kumti zeye, “Bien, nâmamann gâlen belen beyap!” Kegok zemti gakiye.
LUK 23:47 Kegok sokbeme kasa kukuyelen an ŋeŋaŋ egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke eknâmti Kawawaŋgat sesewati zeye, “Penaŋ sukwep, an kapi an kwetetepmaŋ penaŋ!”
LUK 23:48 An imbi sambe tabien ekŋenaŋ ke ekmâtâti kembeŋ penaŋ nâmti mkaŋinan mebekobien.
LUK 23:49 Âpme am Zisas egat nâmâtâbien ma imbi ekŋen Galili msalengatnaŋ Zisas mâkobien ekŋenaŋ beŋanik tati kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke eknâmâtâbien.
LUK 23:50 Âpme an ŋen kwitnaŋ Zosep ek Zuda ekŋengalen mka temaŋ kwitnaŋ Alimatia keyetnaŋ. Ek an dolakŋaŋ ma an kwetetepmaŋ ma ek amobotnaŋ Zisas zemkuwien ekŋenmagengatnaŋ ŋen ek keyaŋgut egaŋ ekŋengalen nânâ Zisas kukuyelen nâmbiliwebien keyet nâmtikŋaŋ penaŋ ku mge. Egaŋ Kawawaŋ an ikŋaŋ ombem pepeŋaŋ koti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋ mama mamkwatan.
LUK 23:52 Keyepm egaŋ amobotnaŋ Pailetmagen meti Zisas sekŋaŋ tewen mtoti sumen bembeyelen meti yaŋkwesime amobotnaŋ Pailelaŋ ŋep nâmpeye.
LUK 23:53 Ŋep nâmpeme Zosewaŋ Zisasiyet sekŋaŋ tewen mtoti sâk palakŋaŋaŋ sekŋaŋ sumuŋ pemti mti met nanzaŋ kapalaŋ enzuŋ temaŋ kwaŋ pepeŋaŋ an ŋen ku bembeŋaŋ keyet keŋan mmet beye.
LUK 23:54 Ma kan keyet Bepmaŋ ma Sabat tagoŋgo tatagalen sokŋan koge.
LUK 23:55 Kegok sokbeme imbi ekŋen Galili msalengatnan Zisasmak kobien ekŋen keyaŋ Zosep mâti Zisas sekŋaŋ mepme sum deset bembeyelen ma sepem zigok pewesem ke eegalen mebien.
LUK 23:56 Imbi ekŋen keyaŋ ke koekti gilik zemti mkaŋinan meti wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ Zisas sekŋaŋ kumpepeyelen ke met weyeyaŋ mulup mbien. Enenogat Sabat tagoŋgo kanen mulup ŋen ku mimiyelen ilinaŋgalen zii zelaŋ zemkatik bein.
LUK 24:1 Âpme Sabat tagoŋgo kan delaŋ zeme mseŋan Sonda tambuŋan msat tapm msame imbi ekŋen wet kelakŋaŋ weyeyaŋ mulup mbien ekŋen keyaŋ wet kelakŋaŋ ke mti sumen ke kobien.
LUK 24:2 Ekŋenaŋ ke koti ekme nanzaŋ temaŋ sumgalen sekekek bekek pewien ke welilim peme ganzenan metage.
LUK 24:3 Kegok sokbeme ek nâmti ekŋenaŋ keŋan mowebien yaŋgut Amobotnaŋ Zisasiyet sekŋaŋ ku tapme ekbien.
LUK 24:4 Ke motati nâpeme mekwapme tatnepeme keyegak an zut melakanduŋit busatnaŋ temaŋmak keyaŋ ekŋenmagen sokŋan kotabun.
LUK 24:5 Ekŋenaŋ ke ekti kiŋgagalaŋ indatime kusumti zikalinaŋ msalen baen ektatnepeme an zut keyaŋ kapigok zewun, “In kwilekiyet mti am gakikiŋaŋgalen mundumen pi an alik walep keyet kwilekiyet taegip?
LUK 24:6 An in eegalen kolo ke kapi ku tazin. Egaŋ gakikiengatnaŋ walep. In egaŋ Galili msalen inmak tati zezapat kapigok diindoye ke otnâit ke,
LUK 24:7 ‘Angat Nemuŋaŋ neŋ a yomtoŋ ekŋengat belen mopma tewen gwilimaŋ nowep. Ya kasup mulup mimi tuk keyet mamaen gilik zem wabap,’ kegok diindoye.”
LUK 24:8 An zut keyaŋ kegok zemalut imbi ekŋen keyaŋ zet ŋande ke otnâmti
LUK 24:9 sum katipemti mkaŋinan gilik zem meti kwitnaŋ kwitnaŋ eknâmmbien keyet met Zisasiyelen nemba 11 ma notnaŋgat zezapat mimindawien.
LUK 24:10 Imbi ekŋen zezapat nembaŋane ekŋengat kozewien ekŋen ke kwilin Malia Makdala mkaengatnaŋ ma Zoana ma Malia Zemsiyet mamaŋ ma imbi notnaŋ ekŋen ke.
LUK 24:11 Kegok kozewien yaŋgut nembaŋane ekŋenaŋ imbi ekŋen keyelen zelin nâme pepesut imbi zezet beye ma ekŋengat ku nâmkiŋpewien.
LUK 24:12 [Pitayaŋ zet ke nâmti wawadak winde bemti sumen meti sekekegen kusum toti zikatnaŋaŋ Zisasiyelen mundumanen ke egeen saŋgum miak pewien ke etaŋaŋ tage. Ke ekti mkaŋan meti kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyet nânâ mulup temaŋ mge.]
LUK 24:13 Âpme kan keyet am zut Zisas mâpmamtemien egelaŋ Emaus mka temaŋgalen selen mkaen ke mebegalen tapmepmambun. Mka keyetnaŋ Zelusalem mka temanen ke mebegalen mael 7 kegok mametemien.
LUK 24:14 Egelaŋ ke mepmambe Zisasmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyet zenâ zenâ tapmepmambun.
LUK 24:15 Kan egelaŋ zenâ zenâ tapmepmambunen keyegak Zisas ikŋaŋ egegat tuŋguwidan ke patak zemti ilinsakwep mebien.
LUK 24:16 Ke sokbemidame egelaŋ an ke ekbun yaŋgulak egelaŋ am ke Zisas ke ku eknâmâtâbun.
LUK 24:17 Âpme Zisasiyaŋ idayaŋkwesimti zeye, “It pe kwilekiyet set teepmaŋ pi zenâ zenâ tapmkolup?” Egaŋ kegok idayaŋkwesime egelaŋ teŋ kindiŋ pemtati zimoselidan kembeŋ sakam ekbun.
LUK 24:18 Egetmagengatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Kelopas egaŋ Zisas yaŋkwesiye, “Notn, geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ Zelusalem mka temanen âgânen ma tugenen da sokbeye ke geŋ ku nâmâtâdik?”
LUK 24:19 Kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Pe kwilekiyet tazenik?” Zeme Kelopasiyaŋ zeye, “Nit kwitnaŋ kwitnaŋ Zisas Nasalet mkaengatnaŋ ekmagen sokbeyan keyet tazelup. An ke golaŋ zenze an dolakŋaŋ penaŋ. Kawawaŋaŋ ma amnaŋ egat dolakŋaŋ nâmpewien enenogat egaŋ menok temaŋ sepem igak igak mge ma zetnaŋ windeŋaŋmak zemkawaŋ beye.
LUK 24:20 Kegok tapmkwapme ningalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ Loma gapmangat belinan beme gakikiyet zemdelaŋ zempeme tewen gwilimaŋ kumasasokpeme gakiyan.
LUK 24:21 Nin otnâwenen an ke Kawawaŋaŋ Islael am maŋge indamukulem mimiyelen koge ke nâwenn! Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeyanen keyetnaŋ kwati alak kasup mulup mimi tuk tatnuwen kapiyegak kwitnaŋ mamanamaŋ ŋen kegogak sokbep.
LUK 24:22 Ningalen maŋgeengatnaŋ imbi notnaŋaŋ ekŋenaŋ zet alakŋaŋ dindoyo, ‘Ekŋenaŋ msat balaŋ zem topme topme sumen melo
LUK 24:23 yaŋgut Zisas egat sekŋaŋ ku ego.’ Kegok sokbeme ekŋenaŋ gilik zem koti zeyo, ‘Nin ensel ekmann enselaŋ kapigok dindop, “Zisas ek alik tazin,” kegok zep.’
LUK 24:24 Imbi ekŋenaŋ kegok kozeme ningalen maŋgeen an notnaŋaŋ sumen ke melo ya imbi ekŋenaŋ zeyoyen kataŋ ekmâtâti Zisas ŋen ku ekti mkaen gilik zem kolo.”
LUK 24:25 Kegok zemalut Zisasiyaŋ diidoye, “It ŋoktikŋitpiŋ, in golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet zewien ke in sewak sewak penaŋ manâmkiŋpeip!
LUK 24:26 In kapigok nânâyelen Kilais an Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempepeŋaŋ ek sindem timti gakimti set katnaŋ keyaŋ mme kululuŋen meti Amobotnaŋ kwabe.”
LUK 24:27 Zisas egaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen Mosesiyelen papiaen yaŋbemti ma golaŋ zenze an ekŋenaŋ ikŋaŋgat meluwaŋ mbien keyet zemkawaŋ bemideye.
LUK 24:28 Ekŋenaŋ ke takotneti mka kosâgât nâwienen ke pataŋ zemti Zisasiyaŋ ewe mebegalen nok mge
LUK 24:29 yaŋgut egelaŋ zemkulumpemti zewun, “Kopmane nigalen mkaen metne enenogat kasuplak towepme tambumbuyaŋ pesak pesâpm.” Kegok zemalut Zisasiyaŋ eget idamâti egetgalen mkaen meti tabien.
LUK 24:30 Ke tati meu nini munduman egetmak totati Zisasiyaŋ nupmamaŋ mtati Kawawaŋgat wisikŋ zemti meselemti eget idame
LUK 24:31 egelaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ egetmak takoti mkawaŋ beye ke nâmkawaŋ bemti Zisas ikŋaŋ ekmâtâbun yaŋgut ke sokbemidamti keyegak galaŋ zeye.
LUK 24:32 Kegok sokbeme egelaŋ ilidak zenâ zenâ mti zewun, “Notn, selen daenen egaŋ nigat zet zapat tazemap ma Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋaŋ tazemkawaŋ bemndemap kan keyet nigat keŋŋdan tip busat penaŋ nâlut.”
LUK 24:33 Kegok zemti keyegak wawadak Zelusalem mka temanen gilik zemebun. Ke meti Zisasiyet nembaŋane 11 ekŋenaŋ notnaŋ ekŋenmak mka keŋan ondek tapmambien ke met pataŋ zewun.
LUK 24:34 Ke metapmalut ekŋenaŋ egetgat kapigok diidowien, “Amobotnaŋaŋ gakikiengatnaŋ wazan ke penaŋ. Ke Saimonmagen sokbemsayan!”
LUK 24:35 Ekŋenaŋ kegok zeme egelaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe selen sokbeye keyet zemkawaŋ bewun ma nupmamaŋ meseleme Zisas eknâmâtâbun keyet zezapat mimindawien.
LUK 24:36 Egelaŋ ewe kegok tusumti tazemalut Zisas ikŋaŋ ekŋengat tuŋguwinan keyegak sokbemindamti kapigok diindoye, “Keŋ sewakŋaŋ inmak taindain.”
LUK 24:37 Ke sokbemindame ekŋenaŋ, “We eknup,” zemti kiŋgagalaŋ omba penaŋ indatiye.
LUK 24:38 Ekŋenaŋ kegok mme egaŋ diindoye, “In nâgât zemkandadapiŋ ma in neŋ gakikiengatnaŋ wapman keyet keŋ zut mimipiŋ!
LUK 24:39 In nâgât setn betn gwilim zembeŋaŋ pi egit. Neŋ nenn kapimak. In nâgât sekŋ timekti nâit. We ekŋen sesumbaŋin ma kanziŋinpiŋ. Neŋ sakam we nemboŋ yek. Neŋ sesumbann ma kanziŋmak talap ke in egit.”
LUK 24:40 [Egaŋ kegok zemti setnaŋ betnaŋ gwilim zembeŋaŋ zikat indeme]
LUK 24:41 nâmtemtem penaŋ mti keŋin oloŋenaŋ pesak peye yaŋgut egaŋ ekŋenmagen koti tage keyet ku nâmkiŋpewien keyepm egaŋ indayaŋkwesiye, “In meu notnaŋ kapi taindain ma yek?”
LUK 24:42 Kegok zeme ekŋenaŋ aŋgala zinziŋaŋ butnaŋ msame
LUK 24:43 ekŋengat zikalinan ke niŋge.
LUK 24:44 Egaŋ ke nim delaŋ zemti ekŋengat zeye, “Kan neŋ inmak takwabanen neŋ ingat zezapat kapi diindowan: Mosesiyelen papiaen ma golaŋ zenze an kwep kwep ekŋengalen papiaen ma Sam papiaen nâgât meluwaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mbien ke penaŋ sokbein.”
LUK 24:45 Ke zemti ekŋengat ŋoktikŋin mkawaŋ beme zet zapat keyet yaŋaŋ nâmâtâbien.
LUK 24:46 Kegok mti ekŋengat diindoye, “Zet zapat kapiyaŋ nâgât Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zenzeŋaŋ: An Kilais, Kawawaŋ ikŋaŋ ombempepeŋaŋ ek sindem timti kume gakime kasup mulup mimi tuk keyet gakikiengatnaŋ wabe.
LUK 24:47 Ma nâgât kwitnnanen zet ke amnaŋ mkawaŋ beme amnaŋ nâmti yomengatnan keŋin gilik zenzeyelen ma an Kawawaŋ ikŋaŋ ombempepeŋaŋ egaŋ amgalen yomin ke katikpepeyelen Zelusalem ammagengatnaŋ yaŋbem am sambe msat kataŋ ekŋenmagen sepem kegok sokbewe.
LUK 24:48 Ma in golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet zewien ke penaŋ sokbeme in kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke eknâmmbien.
LUK 24:49 Âpme nenn Bienaŋ Emetak Teŋ indandayelen zetik mimindeye ke indawap. Yaŋgut in Zelusalem mka temanen kapiyegak tapme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ winde indawe.”
LUK 24:50 Kegok zemti Zisasiyaŋ nembaŋane indatimti mka temaŋ katipemti zupman toti Betani mka ŋande isikŋaŋ ke meti ondekindemti betnaŋ ilizuzut mwati zet ŋande kapigok zeye, “Keŋ sewakŋaŋ ma Kawawaŋgalen winde inmagen taindawe.”
LUK 24:51 Egaŋ zet ŋande kegok tazeme zeme keyegak ekŋen katim indemti Kawawaŋaŋ kululuŋen wapmoge.
LUK 24:52 Kegok sokbeme egat zemsesewati oloŋen palen Zelusalem gilik zem mebien.
LUK 24:53 Âpme ekŋenaŋ Zelusalem ketati mse kataŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ keŋan Kawawaŋgat manzemsesewatemien.
JOH 1:1 Eweŋan baen Zet egaŋ yaŋbemti Kawawaŋmak ilisakwep mamkwabunaŋ Zet ke Kawawaŋegak.
JOH 1:2 Ke tipman baen Kawawaŋmak ilisakwep mamti
JOH 1:3 Kawawaŋaŋ zempeme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bepi mme sokbemâge. Ek piŋan kwitnaŋ kwitnaŋ igak ŋen ku sokbemâge yek.
JOH 1:4 Zet ek mama keyet toŋaŋ egalen busatnaŋaŋ am mbusatnaŋ bemindeye.
JOH 1:5 Âpme busatnaŋaŋ tambu sosok keŋan mepme tambu sosogaŋ kunzuŋti mege.
JOH 1:6 Âpme an ŋen kwitnaŋ Zân. Ek msalen kapi am busatnaŋgat zapatnaŋ diindome am ilindiŋ busatnaŋ toŋaŋ Zisas egat zapatnaŋ nâmti nâmkiŋpepeyet nâmti Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zempeme koge.
JOH 1:8 Wa Zân ikŋaŋ am mbusatnaŋ bemindendeyet ku koge. Egaŋ belak an busatnaŋ toŋaŋ tobe keyet buŋam zapatnaŋ etaŋ manzemtan.
JOH 1:9 An busatnaŋ toŋaŋ keyaŋ msalen kapi sokbemkawaŋ bemti am msalen mammbusatnaŋ bemindein.
JOH 1:10 Ek ke eweŋan Bipmaŋmak mambunen msat kapi mme sokbeye. Ya egaŋ naman mamkwati msalen kapi amnaŋ masokbenupnok sepem sokbemeŋgut am msalengatnaŋ ekŋenaŋ naman egat yaŋaŋ penaŋ ku weyaŋ eknâmâtâbien.
JOH 1:11 Egaŋ Zuda msalen ke mame Zuda am ma ikŋaŋgat donnotnane ma eiŋbipmane mee penaŋ piyaŋ ek mtopemti wisat mpewien.
JOH 1:12 Âpme am ek notn mpemti nâmkiŋpewien ekŋen Kawawaŋgat nemunambaŋane bemti mamayet indapmukulem mimindeye.
JOH 1:13 Wa animbi Kawawaŋgat nemunambaŋane penaŋ bemti mamaip ke animbiyaŋ mame nemba masokbeip sepem keboŋ yek. Ma angalen segat tikŋaŋaŋ ndabeme mamaip keyet penaŋaŋ yek. Kawawaŋaŋ ekŋenaŋ ikŋaŋgat nemunambaŋane bembeyet nâmindeme kogok ekŋenmagen sokbeye.
JOH 1:14 Âpme Zet egaŋ amnaŋ masokbenup keyet kataŋ sokbemti am ningat tuŋgupmnan kapi mamtan. Mamti keŋ taoletmak ma zetnaŋ penaŋ penaŋak zem mamti menok sepem igak igak mme amnaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ kwep etaŋ keyet mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ ke ma windeŋaŋ temaŋ ke Bipmaŋaŋ miak peme koge ke ekbenn.
JOH 1:15 Zânaŋ egat zetnaŋ pigok zemkawaŋ beye, “Neŋ an ikŋaŋ keyet buŋam zapatnaŋ diindowan, ‘An bamnan takozin egaŋ neŋ sebemnemti Amobotnaŋ penaŋ bein. Msat kululuŋ ma neŋ mee pi sokbembepiŋ tapma egaŋ tipman penaŋ baen mamkwage.’”
JOH 1:16 Egaŋ ningat tikŋaŋ manâmndein keyepmti keŋ taoletnaŋgat penaŋaŋ ikŋaŋgalen mama mimi dolak dolakŋaŋ sambe piyaŋ elimiak ndeye.
JOH 1:17 Moses egaŋ Kawawaŋgalen zii zet ke aikndaye. Âpme Zisas Kilaisiyaŋgut keŋ taoletmak Zet Zapat Dolakŋaŋ penaŋ timtot ndaye.
JOH 1:18 An ŋenaŋ Kawawaŋ sepemaŋ bugan ku ege. Nemuŋaŋ neŋ Bipmmak mamayap neŋ egalen zet zapatnaŋ ke mkoti zemkawaŋ bemindama nâmbien.
JOH 1:19 Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ Zelusalem mkaen tati sâpe sâpe bumbu an ekŋengat kandaŋinaŋ mulup an mamaip ekŋen zemindeme Zânmagen meti pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ pe Kilais ma an kwi? Ze zemane nâne.”
JOH 1:20 Zeme egaŋ keyegak ikŋaŋgat yaŋaŋaŋ pigok penaŋ zemkawaŋ bemti diindoye, “Neŋ wa Kilais yek.”
JOH 1:21 Zeme ekŋenaŋ naman ewe pigok yaŋkwesiwien, “Âpme geŋ an kwi? Geŋ Ilaiza?” Zeme egaŋ pigok zeye, “Neŋ ek yek.” Zeme ekŋenaŋ zewien, “Âpme geŋ nin golaŋ zenze an temaŋ ŋen ninmagen kokogat damuŋ matatnuwen geŋ kapi?” Zeme egaŋ pigok zeye, “Neŋ golaŋ zenze an ke yek.”
JOH 1:22 Zeme ekŋenaŋ pigok zewien, “Geŋ kwi penaŋ? Ze weyaŋ yaŋaŋdi zemane nâne. Am zemndeme kotn am ekŋen keyet pe zigok met zeman nâseip? Geŋ gitaŋgat penaŋ yaŋdi zigok penaŋ manzenik?”
JOH 1:23 Zeme Zânaŋ pigok diindoye, “Neŋ golaŋ zenze an Aizaya egaŋ zet pigok zeye keyet penaŋaŋ, ‘An ŋenaŋ msat tuŋgupman mamti animbiyet pigok takuin, “Pi mamti amnaŋ yomin zeme delaŋ zeme keŋin weyaŋti Amobotnaŋgat damuŋ talit,” mandiindoin!’”
JOH 1:24 Âpme an ekŋen Palisi ekŋenaŋ zemindeme kobienan
JOH 1:25 naman pigok yaŋkwesiwien, “Nin tatnâmann geŋ, ‘Neŋ Kilais yek ma Ilaiza yek ma golaŋ zenze an ŋen yek,’ zenik. Kegok beme geŋ kwilekiyet am tu manzulutindenik?”
JOH 1:26 Zeme Zânaŋ kapigok diindoye, “Neŋ am tu etaŋ manzulutindeyap. Âpme an ingat tuŋguwinan sokbeyeyaŋ mamain ek ke in ku maekmâtâlip.
JOH 1:27 An keyaŋ bamnan gwaen takozin. An bekeboŋ beke neŋ bukaboŋ kapiyaŋ elewat temaŋ timpema ŋep ku bewe.”
JOH 1:28 Ekŋenaŋ meyaŋkwesiwienen ke Betani mka Zodan tu nembet daeset tazinen ke mebien. Zânaŋ mka ke mamti am Zodan tuyen tu manzulutindemtan.
JOH 1:29 Msat msame Zânaŋ am tu zulutindemambe tati ekme Zisasiyaŋ ninmagen takopme ekti ningat pigok dindoye, “An inde takozingat egit. An kainde Kawawaŋgalen Sipsip Nembaŋaŋ. Zuda am ekŋenaŋ yomin delaŋ zenzeyet nâmti Sipsip Kawawaŋgat sâpe sâpe mambuip. Sepem kegogak Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ takozin ke amgat belen beme msat sambe am ningat yom delaŋ zenzeyet kume gakiwe.
JOH 1:30 Neŋ an keyet ilak eweŋan pigok diindowan, ‘An bamnan takozin ke Amobotnaŋ temaŋ neŋ ewe sokbembepiŋ tapma egaŋ eweŋan tipman penaŋ baen mamkwage.’
JOH 1:31 Ek eweŋan Kawawaŋaŋ an yomengatnaŋ gilik zemndadagat ombempeye ke neŋ ku ekmâtâban yaŋgut Kawawaŋaŋ zet zapatnaŋ etaŋ zemkawaŋ bemname neŋ Islael am in ondekindemti egat zapatnaŋ diindoma nâmti in egaŋ kokogat weyeyaŋ mulup mti mamayet nâmti inmagen tu zululut mulup kapi mimiyet zemneme inmagen yaŋbewan.”
JOH 1:32 Kogogapm Kawawaŋaŋ pigok dinoŋge, “Neŋ Emetak Teŋaŋ kululuŋengatnan age sasakandenombe nemboŋ bemti ekmagen totapme ekbanik beme an ilak ke.
JOH 1:33 Nen an ke eweŋan ku nâmâtâtpewan yaŋgut Kawawaŋaŋ neŋ am tu zulutindendeyet mulup zet kapi naŋgeyaŋ pigok dinoye, ‘Nâlen Emetak Teŋaŋ toti dukŋanen tapme ekbanik beme an keyaŋ am nâlen Emetak Teŋ ke indamâbe.’
JOH 1:34 Neŋ yaŋaŋ kegok zemâtâtname ekbangapmti muluwaŋ kegok sokbeme ekti ek ilak Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ elak nâmâtâpewan.”
JOH 1:35 Msat msame Zânaŋ nembaŋanet zut nit ndatimti msat keyegak koti tapmambenn.
JOH 1:36 Tatnepemann Zisasiyaŋ keyegak kwawepme ekti Zânaŋ nigat pigok dinitdoye, “An zut, an da egit. Ek Kawawaŋgalen Sipsip Nembaŋaŋ.”
JOH 1:37 Zeme nemba zut piwan nânâŋak keyegak Zân pemti met Zisasiyet baman mâti mebun.
JOH 1:38 Mepmalu Zisasiyaŋ gilik zem idikti pigok idayaŋkwesiye, “An zut, it kwilekiyet napmâti takolup?” Ndayaŋkwesime nit pigok zewelin, “Labai, (E Ibulu zet âpme ningalen zeleset ‘an zikat indanda,’ kok zewanek.) geŋ mka pe deset mawenik.”
JOH 1:39 Yaŋkwesimalu pigok dinitdoye, “It kopmalu neŋ met mkan zikat idama egit.” Zemti idati tapmetnepeme msat gasim beme ekmak ke tapmetneti tambu sutnan gilik zemti naman mkaŋidanen kobun.
JOH 1:40 An zut Zânaŋ Zisasiyet yaŋaŋ zeme nâmti ekmagen mebun nitmagengatnaŋ nemba ŋen kwitnaŋ Endulu ek Saimon Pitayet datnaŋ.
JOH 1:41 Enduluyaŋ metneti meniŋaŋ Saimon aikti pigok dunduye, “Neŋ Mesaya, kwitnaŋ ŋen Kilais manzeip ek ilak aiga.”
JOH 1:42 Kegok zemti meniŋaŋ Zisasmagen wati mepmalu Zisasiyaŋ ekti zeye, “Geŋ Saimon Zângat nemuŋaŋ muŋ. Gâgât kwidi alakŋaŋ neŋ Sipas gayap.” (Sipas kwit keyet yaŋaŋ “nanzaŋ”.)
JOH 1:43 Msat msame Zisasiyaŋ Galili msalen mesât tati Pilip selen aikti pigok dunduye, “Geŋ kopmane neŋmak medi.” Zemti wati mebun.
JOH 1:44 Âpme Pilipmak Endulu muŋanet ekŋen mkaŋin kwep Besaidayetnaŋ.
JOH 1:45 Metneti Piliwan Nataniel meaikti pigok dunduye, “Mosesimak golaŋ zenze an notnaŋaŋ itnaŋaŋ baenen an kapi Kawawaŋaŋ nin yomengatnaŋ gilik zem ndadagat ombempeye keyet zetnaŋ meluwaŋ mbien ewan penaŋaŋ alak aikti ekmak tapmanup. An ke Zisas Zosepgat nemuŋaŋ Nasalet mkaengatnaŋ.”
JOH 1:46 Zeme Natanieliyaŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zemti saye, “Geŋ nâmane Nasalet mkaen bukanda kwileki dolakŋaŋ ŋen sokbewe bein?” Zeme Piliwaŋ zeye, “Kok zenikgat kopmane met zikat gama ekbak.”
JOH 1:47 Zemti Nataniel wati Zisasmagen mepme Zisasiyaŋ Nataniel ekti zeye, “An kapi Islael an penaŋ. Ek zet dâsuki ŋen ku manzein.”
JOH 1:48 Zeme Natanielaŋ zeye, “Zisas, neŋ pe de mama yaŋŋ nikbanangapmti kegok zenik?” Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Piliwaŋ geŋ ewe met gaiikpiŋ tapme geŋ tep kwitnaŋ pik kandaŋan ke tapmane giga.”
JOH 1:49 Zeme nâmti egaŋ Zisas pigok dunduye, “An zikat indanda, geŋ penaŋ sukwep Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ Islael am ningalen Amobotnaŋ Temaŋ.”
JOH 1:50 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ geŋ tep pik kandaŋan tapmane giga zeya keyepmti nâgât nâmkiŋpemnenik? Nânik, pi ewe belak yaŋbemti butnaŋ isikŋaŋ bugan ekdik. Âpme penaŋ penaŋ ewe bam sokbeme mamti ekmebanik!”
JOH 1:51 Kegok dundumti naman nembaŋane ilinsakwep pigok diindoye, “Neŋ zet penaŋ ŋen pigok diindoma nâit, bamgat in taekme kululuŋ gwaenen ŋandem tapme Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋmagen motopme ekbep.”
JOH 2:1 Ke mti manepeme kasup zut bemelak Galili msalen mka ŋen kwitnaŋ Kana manzeip ke animbi zut ŋen awembiŋ bemidesâgâti tu meu mee akume kopme bumti Zisas mamaŋ ma Zisas ikŋaŋ ma nembaŋane nin nsakwep ndamandame tu meu nsâgât meti
JOH 2:3 meu tatnepemann meuyaŋ ewe tapme wain tu ilak delaŋ zeme Zisas mamaŋaŋ ekti pigok zeye, “Wae, ekŋen pi ilak wain tu delaŋ zeme belak talipgat nâmbega.”
JOH 2:4 Zeme Zisasiyaŋ mamaŋgat pigok zeye, “Maŋge, wa mulup kapi nin tapminup yek. Nâlen mulup miminn kann ewe bam sokbemnawe.”
JOH 2:5 Zeme mamaŋaŋ mulup nemba ekŋenmagen meti pigok zeye, “In tatnepeme Zisasiyaŋ kwileki ŋen mimiyet diindome zetnaŋ gawepumti mseip.”
JOH 2:6 Âpme mka keyet ganzenan menzim tosiŋ temaŋ temaŋ 7 bekapi onzemindeme matatemien. Menzim tosiŋ temaŋ kwep bekeyet tu 100 lita mee kegok makasimpemtemien. Kasimpeme tapme sesewat mkayelen amobotnaŋaŋ set bemindaye keyet kataŋ mâti kasup kataŋ selin belin manzulutemien. Menzim tosiŋ bekeboŋ sambe mka kataŋ mawemetan.
JOH 2:7 Kegogapm Zisasiyaŋ mulup an ekŋen pigok diindoye, “In tu omti menzim tosiŋ temaŋ taliwen kapi kasime towepmâlak.” Zeme mulup an ekŋenaŋ menzim tosiŋ temaŋ 7 pi tu omti kasime gak zemâge.
JOH 2:8 Omkasime delaŋ zeme pigok diindoye, “In tu butnaŋ menzim isikŋaŋ kasimtimti met an meu damuŋ ke sait.”
JOH 2:9 Zeme omti mmepme tuyaŋ wain beme an meu damuŋ keyaŋ wain tu ke nim ekti kapi pe desetgatnaŋ mkolip ke ku weyaŋ nâmâtâti mulup nemba ekŋenaŋ Zisasiyaŋ zeme tu penaŋ omti mebien. Kegogapm ekŋenaŋ wain tu zigoset sokbep eyet yaŋaŋ ŋep nâmâtâbien. Kegok mme an meu damuŋ keyaŋ animbiŋaŋmak bet butewun ke zeme kopme pigok dunduye, “Ningalen set temaŋ kapigok tazin, wain tu dolakŋaŋ penaŋ ke am ŋeŋaŋ indame nimti tapmeŋgut naman bam bekanaŋnik ke maindame nip. Yaŋgut geŋ kileŋ mnak wain pembenaŋ pi belak pemane tapme bekanaŋnik ŋeŋaŋ indamane niyo. Geŋ set dâsuki mti wain tikŋaŋ kapi aŋgalaŋ pemane tapmawaŋ bam mti kolip.”
JOH 2:11 Zisasiyaŋ mka keyet yaŋbemti menok ke mti Amobotnaŋ main keyet yaŋaŋ am ekŋenmagen mkawaŋ beme nembaŋane nin windeŋaŋgat yaŋaŋ ekti nâmkiŋpewenn.
JOH 2:12 Keyetnan Zisasmak mamnotnane ma nembaŋane nin nsakwep Kapaneam mkaen ke tambu msasa isikŋaŋ bugan topmambenn.
JOH 2:13 Topmanepemann Zuda ningalen Aŋgalalaŋ Kendo elak bududuk beye keyepmti Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman Kendo ke eksâgât mowebenn.
JOH 2:14 Moti ekme sesewat mka temaŋgat tambaŋgumen amnaŋ kwaweti Kawawaŋgat sâpe sâpe bumbuyet makau ma sipsip ma sasakandanombe mee pi time kwawepme omkwiti kwiti mti mânep sisak dukŋan bemti omaiŋ maiŋ tapmmambien.
JOH 2:15 Tapmme Zisasiyaŋ indikti ŋeŋaŋ penaŋ zime egaŋ tek timti mendeŋme katikŋaŋ beme mtati makau ma sipsip mee pi wuwap indawitikti indamâpme kuŋkunzuŋ kwawepmâpme mânewin timtati time mekopme sisakŋin mtati gilik zempeme weŋge.
JOH 2:16 Âpme am sasakandenombe mtabien ekŋen indikti memendep mimindamti pigok diindoye, “In sasakandenombeŋin timti toti melit. In Biengalen mka kapi mme ingalen bemkwiti kwiti mkanok ku bek.”
JOH 2:17 Zisasiyaŋ moti kegok mme nembaŋane nin Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋanen meluwaŋ pigok mimiŋaŋ tazin keyet otnâmbenn, “Gâlen sesewat mkayepm ŋeŋŋ penaŋ zimetip.”
JOH 2:18 Âpme Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ Zisasmagen koti pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ kapigok penaŋ tapminikgat pe Kawawaŋaŋ winde game egalen windeen maminik beme geŋ menok ŋen mmane nin ekti yaŋaŋdi ekmâtâsenup?”
JOH 2:19 Yaŋkwesime egaŋ keyegak pigok zeye, “In sesewat mka temaŋ kapi asekyaloŋme neŋ naman kasup tuk keyet keŋan etaŋ timtusu tusu mti walapma delaŋ zemâbe.”
JOH 2:20 Zeme ekŋenaŋ Zisasiyet pigok zewien, “Yeŋsokŋne ekŋenaŋ nup kan 46 bepi sesewat mka temaŋ kapi tawalatne walatne peme delaŋ zeye. Âpme geŋ bukapiyaŋ kasup tugat keŋan etaŋ walasât zenik?”
JOH 2:21 Yaŋgut Zisasiyaŋ zet ke wa sesewat mka temaŋ keyet penaŋ nâmti ku zeye egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋgat nâmti zeye.
JOH 2:22 Yaŋ maneti Zisasiyaŋ gakiyeyaŋ gilik zem wapme kan keyet nembaŋane nin sesewat mka temaŋ asekti walalagat zeye keyet ma Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋanen muluwaŋ mimiŋaŋ keyet penaŋaŋ ekmagen sokbeme ekti nâmkiŋpewenn.
JOH 2:23 Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman Aŋgalalaŋ Kendoen mamti menok temaŋ sepemaŋ igak igak mme am sambe ekŋenaŋ ke ekti Zisasiyet nâmkiŋpewien.
JOH 2:24 Yaŋgut Zisasiyaŋ am sambe ekŋen bekapi notnaŋaŋ keŋinan ŋenzinziŋaŋ tage e indik mâtâti ekŋen sambe keyet nâme notnaŋne etaŋ ku beye.
JOH 2:25 Egaŋ am ŋeniyet yaŋaŋ nâsâti am ŋen yaŋkwesime ku dundume nâŋge. Egaŋ ikŋaŋ am keŋin baen ekti yaŋaŋin eknâmâtâge.
JOH 3:1 Palisi an ekŋenmagengatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Nikodimas. An beke Zuda am ekŋengalen sesewat mka temaŋgalen an damuŋ temaŋ ŋen ek ke.
JOH 3:2 An keyaŋ buzak tambuyet Zisasmagen moti pigok dunduye, “An zikat indanda, nin gâgât yaŋaŋdi nânup. Geŋ an zikat indanda penaŋ Kawawaŋmagengatnan kwatobanan. Âpme geŋ menok sepem igak igak maminik keboŋ kapi an ŋen Kawawaŋpiŋ mamti mulup keboŋ keboŋ ke ŋep ku mnak.”
JOH 3:3 Âpme Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ penaŋ sukwep pigok zema nâmbak: An ŋenaŋ nemba okak masokbeip keyet kataŋ okak ku sokbewe beme an keyaŋ Kawawaŋmak tusumti egalen zemâtâtâtgat katnaŋen mama keŋan ke ku mebe.”
JOH 3:4 Zeme Nikodimasiyaŋ pigok zeye, “Weneŋe, an temaŋ penaŋ bekeyaŋ naman zigoset mamaŋgat keŋan toweti naman nemba okak sokbewe?”
JOH 3:5 Zeme Zisasiyaŋ naman pigok dunduye, “Neŋ zet penaŋ sukwep pigok zema nâmbak: An ŋenaŋ tuyaŋ ma Emetak Teŋmagengatnaŋ mama alakŋaŋ ke ku tiwe beme an keyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keŋan ŋep ku mebe.
JOH 3:6 Amgalen mamaen masokbep ekŋen amgat sepem. Âpme Emetak Teŋaŋ ammagen mulup mme mama teŋ matip ekŋen Kawawaŋgat zapat mambeip. Ekŋen ke Emetak Teŋgalen am penaŋ.
JOH 3:7 ‘Geŋ neŋ sokbembe alakŋaŋ sokbembe,’ keyet zema geŋ nâmane nukŋaŋ penaŋ kumbek.
JOH 3:8 Tâgâ ek belak kileŋ ke kumbume kwisakŋaŋ etaŋ kume manânup. Âpme geŋ pe deset yaŋbemti met deeset mamezin e ku manânik. Âpme Emetak Teŋaŋ am ŋenmagen mulup mme mama teŋ matin ekmagen Emetak Teŋaŋ tâgâyaŋ mulup maminok mamin.”
JOH 3:9 Zeme Nikodimasiyaŋ nâmti zet dopmaŋ kapigok gilik zem saye, “Pe zigok penaŋ mti alakŋaŋ sokbembeyelen nâmti zet kapi tazenik?”
JOH 3:10 Zeme Zisasiyaŋ Nikodimas pigok dunduye, “Geŋ Islael am ekŋengalen an zikat indanda temaŋaŋ zet kapi zema geŋ kwilekiyet nâmane nukŋaŋ taben?
JOH 3:11 Neŋ penaŋ pigok diŋgoma nâmbak: Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋaŋ zemâtâtname nâmban keyet zapatnaŋ ma Kawawaŋaŋ ammagen mulupmaŋ kawaŋan sosok mamme egap keyet zapatnaŋ diindoma in sambeyaŋ ningalen zet ke nâme ewe pepesut beme ku manâmkiŋpeip.
JOH 3:12 Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msalen sosok masokbemâpme egip kapiyet palen bemzema in ku manâmkiŋpeip. Âpme neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kululuŋen gwaen masokbemezin keyet palen bemzema in zigok ŋep nâwiek?
JOH 3:13 An ŋenaŋ kululuŋen gwaen moti kwitnaŋ kwitnaŋ tazin ke ku ege. Angat Nemuŋaŋ neŋ kululuŋengatnan toban keyepmti kululuŋen gwaen kwitnaŋ kwitnaŋ wein e nâmâtâpma delaŋ zemâzin.
JOH 3:14 Itnaŋaŋ Moses egaŋ msat tuŋgupman nombe weŋaŋ aenaŋ weyaŋti tep palen kwasim pemti mwat onzempeme tapme ekbien. Sepem kegogak Angat Nemuŋaŋ neŋ ke tep palen palak palak masasok neme wema nomti mwat onzemneme tapma ekbep.
JOH 3:15 Amnaŋ neŋ nikti nâmkiŋnemti mama kanzizit aiikgat kegok mbep.
JOH 3:16 Kawawaŋ egaŋ msalen am sambe ingat gogot penaŋ mamimindein keyepmti egaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ kwep penaŋ ke ketalasimti msalen peme toge. Keyepmti am neŋ nâmkiŋnewep ekŋenaŋ walelepiŋ; mama kanzizit tiwep.
JOH 3:17 Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ neŋ msalen neme toban ke wa am yominaŋgat dopmaŋ indandayet nâmti ku neme toban. Neŋ am yomengatnan gilik zemti indatitiyet Bipmnaŋ zemneme toban.
JOH 3:18 An ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ manâmkiŋnein beme yomaŋgat dopmaŋ ku tiwe. Âpme an ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ ku manâmkiŋnein ek yomaŋgat dopmaŋ ilak titiyet damuŋ matazin. Elak egaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ nâmkiŋnenepiŋ mamm keyepmti sepem kegok sokbemsawe.
JOH 3:19 E yaŋaŋ kapigogapmti tosa mgasik kapi tiwe. An ekŋenaŋ busatnaŋ msalen kapi sokbeme buŋam zapatnaŋ ekŋenmagen mepme nâmtiŋgut ekŋenaŋ bamkumpemti ekŋenaŋ mama mimi bekanaŋ mti tambusosogat zapat mambeip.
JOH 3:20 An ŋenaŋ yom mamin beme egaŋ busatnanen mopma yomm sosok sokbesem zemti busatnaŋgat makiŋgazin.
JOH 3:21 An ŋenaŋ Kawawaŋgalen zet nâmti maŋgawepumti main egaŋ busatnaŋgat ku makiŋgazin. Âpme egaŋ busatnanen mopme busatnaŋaŋ mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ ke sosok mamkawaŋbein.”
JOH 3:22 Ke maneti Zisasiyaŋ nembaŋane nin ndatime Zelusalem mka pemti Zudia msat butnaset ŋen meti mambenn. Ke met ekŋenmak mamti animbi tu mazulutindemtemenn.
JOH 3:23 Âpme Zân egaŋ kegogak mka ŋen kwitnaŋ Enon zeme ke Selim msaleset tu sambe penaŋ matatan ke mamti am tu manzulutindemtan.
JOH 3:24 [Kan keyet Zân ewe mka katikŋan pepepiŋ tapme egaŋ belak mamti mulup ke mamtan.]
JOH 3:25 Zângalen nembaŋane Zudayetnaŋmak Zuda an ŋenmak tu zululugat
JOH 3:26 mdândâmti Zângat nembaŋane ekŋenaŋ Zânmagen meti pigok dunduwien, “An zikat indanda, geŋ an ŋen Zodan tu nembet daeset tapme zikat ndamane ekbenn an keyaŋ alak am tu tazulutindeme am sambe pi ekmagen etaŋ ondek mepmâpme delaŋ zein.”
JOH 3:27 Zeme Zânaŋ nâmti pigok diindoye, “An ŋen Kawawaŋaŋ mulup ŋen zemdelaŋ zem sasapiŋ mme egaŋ mulup belak keŋan galak ku mamin.
JOH 3:28 ‘Neŋ Kilais yek, neŋ belak Kawawaŋaŋ an keyet zapatnaŋ zenzeyet ŋeŋaŋ zemneme koti zema nâmbien. Âpme in zet ke eneyet sakwep penaŋ kandabien.’
JOH 3:29 An ŋeniyet imbi zapat zempepeŋaŋ an keyaŋ imbi keyet apmaŋ penaŋ. Yaŋ egaŋ imbiŋaŋ kemak bet butemti keŋ oloŋen mme notnane ekŋenaŋ zapatnaŋ nâmti ekmak tusumti ilinsakwep oloŋen mamip. Keŋ oloŋen temaŋ penaŋ keboŋ ke sokbemnanayelen kan elak alak penaŋ kapi sokbemnain.
JOH 3:30 Zisasiyet kwizet buŋamaŋaŋ palakŋaŋ beme kopme nâlenaŋ naman uluk zemti towebe.
JOH 3:31 An ŋen msalen kapiyetnaŋ sokbembeŋaŋ egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msalen kapiyetnaŋ etaŋ ekti manzein. Âpme an kululuŋen gwaengatnan tototnaŋ ek kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapiyet Amobotnaŋaŋ tazin.
JOH 3:32 Egaŋ kululuŋen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe tazin keyet zapatnaŋ zemeŋgut am ekŋenaŋ nâme dâsuki beme ku nâmkiŋpewien.
JOH 3:33 Âpme an ŋenaŋ zetnaŋ ke nâmti mamkitik pein beme egaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ an zet penaŋ penaŋaŋ zemti main, e nâmâtâpewep.
JOH 3:34 Kawawaŋaŋ an zempeme toge an keyaŋ koti Kawawaŋgat yaŋaŋ manzemkawaŋbein. Keyepmti Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ winde omba penaŋ same egalen windeen mulup mamin.
JOH 3:35 Bipmaŋaŋ Nemuŋaŋ egomti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bepi egaŋ damuŋ mimiyet betnanen bemâge.
JOH 3:36 Âpme an ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ ke manâmkiŋpein beme mama kanzizit eweŋan msalen kapiyegak yaŋbemti masokbemsain yaŋgut am ŋenaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ egalen zet ke ku gawepuwe beme mama kanzizit ke ku tiwe. Am keboŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen welili eweŋanak msalen kapiyegak masokbemindain.”
JOH 4:1 Zisasiyet zapatnaŋ Palisi ekŋengat pigok kot zeme nâmbien: Zisasiyaŋ am tu tazulutindein eyaŋ Zânaŋ am tu zulutindeye ekŋen indasebemindeye.
JOH 4:2 (Zisasiyaŋ ikŋaŋ am tu ku zulutindeye nembaŋane nin etaŋ am tu zulutindewenn.)
JOH 4:3 Amnaŋ Zudia msat pemti Galili msalen mesât Samalia msat tuŋgupmaset beke tapmetne metne Galili msalen mapataŋ zemtemien. Âpme Zisasiyet zet sambe kegok tazeme nâmti egaŋ nin nembaŋane ndatime Zudia msat pemann tapme Galili msalen gilik zemti mesât Samalia msaleset beke tapmetne metne mka ŋande ŋen kwitnaŋ Saika zeme ke pataŋ zewenn. Mka ke Zekowaŋ nemuŋaŋ Zosep msat saye keyet ganzenan matatan.
JOH 4:6 Msat keyegak Zekowaŋ tu pusak timpeyeyaŋ maomnimtemien. Âpme Zisasiyaŋ set teepmaŋ kotne kotne tinsutnan penaŋ beme sebetnaŋ sukŋaŋ beme tu pusak solonan ke moti totapmaŋge.
JOH 4:7 Ke tot tagom tati nembaŋane nin zemndeme mkaen tu meu kwitim tisât mepmann Zisasiyaŋ igak tu pusagen ke totati ekme Samalia imbi ŋenaŋ tu osâgât menzimaŋ kwindiŋti kot tuyen osât tapmme Zisasiyaŋ ekti pigok yaŋkwesiye, “Geŋ tu bugan bemti namane nimbi.”
JOH 4:9 Kegok yaŋkwesime imbi keyaŋ pigok dunduye, “Islael ammak Samalia am nin zapat zenâ zenâ kwep ku mammnup. Yaŋ geŋ eneyet koti tuyet nâgât tatnayaŋkwesinik?”
JOH 4:10 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Kawawaŋaŋ geŋ kwileki ŋen taolet gasât tapm ma neŋ an tuyet tadiŋgoyap nâgât yaŋŋ nânâpiŋ keyepmti tapminik âk nâmti ze nayaŋkwesimane neŋ tu zikatnaŋ kwapeŋ matazin keyetnaŋ gama nimbek.”
JOH 4:11 Zeme Samalia imbi keyaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ tu kapi pusak beŋan penaŋ baen mambemtimkwatnup. Âpme geŋ tu oo menzimdi ŋen ku tagain ke geŋ tu zikatnaŋmak e deset tazinaŋ omti nasenik?
JOH 4:12 Ningat sokŋ Zekop egaŋ tu pusak temaŋ kapi timpeye. Mti ikŋaŋ ma nemuŋane ma sipsip ma makauŋane ekŋenaŋ tu kwep kapi manimzulutemien. Âpme geŋ Zekop ek sebempemti naman tu dolakŋaŋ penaŋ ŋen zikatnaŋmak makozin ke desetgatnaŋ aikndasâgât tazenik?”
JOH 4:13 Samalia imbi keyaŋ kegok zeme Zisasiyaŋ kapigok dunduye, “In tu kapi ometnimti ewe tuyet mti mene mene mamekotomnip.
JOH 4:14 Âpme nâlen tu tazeyap ke am ŋen sama nimbe beme egaŋ tuyet ŋen ewe ku atotoyelen. Neŋ tu sawap ke keŋanen baen tu yeeŋaŋ dolakŋaŋ zikatnaŋmak penaŋ kwati telepgat tati mama aiksame mambe.”
JOH 4:15 Zeme Samalia imbi keyaŋ pigok dunduye, “Amobotnaŋ, geŋ tu tazenik ke namane nimti tuyet ŋen ewe atotopiŋ mamambap. Mti tuyen pien mene mene mamekolap e alakŋaŋ ŋen ewe ku mekobap.”
JOH 4:16 Kegok zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ meti apdimak wati kolit.”
JOH 4:17 Zeme imbi keyaŋ zeye, “Neŋ apmpiŋ; belak mamayap.” Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Geŋ, ‘Neŋ apmpiŋ,’ e penaŋ zenik.
JOH 4:18 Yaŋgut geŋ an 5 ekŋenmak mamkwati asekindemkwabanan. Ya alak pi ŋen wapmanik ke gitaŋgat apdi penaŋ yek keyepmti geŋ, ‘Apm yek,’ zet e penaŋ zenik.”
JOH 4:19 Zeme imbi keyaŋ pigok dunduye, “Amobotnaŋŋ alagati neŋ gâgât yaŋaŋdi nâyap. Geŋ Kawawaŋmagen golaŋ zenze an ŋen penaŋ.
JOH 4:20 Âpme geŋ nânik, ekŋen yeŋsokŋne ekŋenaŋ kalaŋ kapiyet dukŋan motati Kawawaŋgat mandundum samtemien. Âpme Zuda am ingulak Zelusalem mka teman ke tati Kawawaŋgat mandundum saip.”
JOH 4:21 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Imbi, neŋ pigok zema nâmbak, in kan ke penaŋ sokbeme kalaŋ kapiyet ma Zelusalem mkaen met ondekti Bien ku dundum sawep.
JOH 4:22 In keyet yaŋaŋ nânâpiŋ; belak ek masesewatsaip. Âpme Islael am ningut egat yaŋaŋ nâmâtâti maminup. Kawawaŋaŋ Zuda am ningat tuŋgupmnangatnaŋ an ŋen am yomengatnaŋ gilik ze ndatitiyet peme kokogat zenzeŋaŋ
JOH 4:23 kan kelak alak kapi sokbem tazin. Âpme egalen am maŋge penaŋ ekŋenaŋ keŋinaŋ penaŋ Emetagalen set esemteŋ penaŋ tazin keyet kataŋ mamti Bien dundum sawep. Bienaŋ am ekŋen keboŋgat nâme dolakŋaŋ mambein.
JOH 4:24 Kawawaŋ ek an enzililiŋaŋ mamain keyepmti amnaŋ ek sesewatsasâgât mbep beme ekŋengalen sesewawalin ke keŋinan baenengatnaŋ kwapme mama mimiŋin esemteŋ penaŋ kemak tati sesewatsawep.”
JOH 4:25 Zeme imbiyaŋ pigok dunduye, “Mesaya ma kwitnaŋ ŋen Gilik zeleset Kilais makuip egaŋ sokbemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyet yaŋaŋ zemkawaŋ bemndandayet zenzeŋaŋ e neŋ nâyap.”
JOH 4:26 Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “An e sokbembeyet zenzeŋaŋ elak neŋ kapi tati zet tadiŋgoyapmak.”
JOH 4:27 Kegok tazeme zemelak nin nembaŋane ilak meu kwitim timti koti ekmann Zisasiyaŋ Samalia imbi kemak zapat tapmme ekti nâmtemtem mbien. Mti imbiyet, “Geŋ pi kwileki tapmnik?” ma Zisasiyet Samalia imbiyet, “Zet kwileki tadundumann?” mee ke idayaŋkwesisâgât mbennaŋgut nâmann ŋep ku beme belak pemann tage.
JOH 4:28 Âpme imbi piwan tu menzimaŋ mee piwan peme weme belak windembemti mkaen meti am pigok diindoye,
JOH 4:29 “In kopme neŋ Zuda an ŋen kotazingat met zikat indama egit. An keyaŋ nâlen yomm sambe bepi sosok zemkawaŋ bem namâlep. An ke Kilais sokbembeyet zenzeŋaŋ wa ke mene?”
JOH 4:30 Zeme nâmti am bee ilinsakwep Zisasmagen kosât ewe selen takopme kan keyet nembaŋane nin pigok zewenn, “An zikat indanda tu meu bugan niya!”
JOH 4:32 Âpme egaŋ ningat zeye, “Neŋ tu meu sepemaŋ ŋen tatnain e in kunâip.”
JOH 4:33 Kegok zeme nâmti nemba nin nnak pigok zenâmbenn, “Am pe kwiyaŋ meu mkot same niwaŋ?”
JOH 4:34 Tazemann ndikti pigok dinndoye, “Neŋ Bienaŋ mulupmaŋ mimiyet zemneme toban keyepmti egalen mulupmaŋ mdelaŋ zesap keyaŋ tu meunok penaŋ bein.
JOH 4:35 In pigok manzeip, ‘Meu muluwen ondemann kwati eyoŋga zulak zulak beme meu penaŋ masokbein.’ Yaŋgut neŋ pigok diindoma nâit, in teŋ zemwati mulup egit muluwen meu penaŋ sokbembe temaŋ ilak alak kapi sokbein.
JOH 4:36 Âpme an ŋenaŋ mulup mti keŋanen mapein kemak am nusi mti penaŋaŋ maakumtin. Egelaŋ ilisakwep muluwit keyet tosaŋaŋ timti oloŋen temaŋ mbalup. Sepem kegogak an nâmkiŋpepemak ŋenaŋ an ŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ dunduye. Âpme naman ŋenaŋ mukulem mme yomengatnan keŋan gilik zemti kululuŋen mobotgat zapat bemti main keyepmti an zut keyaŋ muluwidaŋgat tosaŋaŋ ilizuzut timti oloŋen ilisakwep mbalup.
JOH 4:37 Âpme nin set kapigok maminup: An ŋenaŋ mulupmaŋ mti maondein. Âpme an ŋenaŋ mukulem mti nusi kayak mti penaŋaŋ timti time maŋge kwep mamozin.
JOH 4:38 Âpme neŋ in nâlen muluwen meti mulup nembanne indamukulem mti ekŋenmak ilinsakwep meu penaŋ akum time temakwep mobogat nâmti zemindeyapgat melit.”
JOH 4:39 Tazeme Samalia imbi piwan meti animbi sambe ekŋen pigok diindoye, “Neŋ yom kwitnaŋ kwitnaŋ mkwaban piwan egaŋ zemkawaŋ bemti namâpme delaŋ zep.” Zet kegok zeme nâmti am sambeyaŋ ek nâmkiŋpewien.
JOH 4:40 Keyepmti Samalia am ekŋenaŋ Zisasmagen koti ekŋenmak mamayet yaŋkwesime Zisasiyaŋ nâme ŋep beme nin meti ekŋengalen mkaen kasup zuletaŋ nsakwep mambenn.
JOH 4:41 Ke met mamti zet zapatnaŋ diindome am sambe penaŋaŋ ewe tusumti Zisasiyet nâmkiŋpewien.
JOH 4:42 Mti imbi Zisas ŋeŋaŋ met aige ek ke pigok dunduwien, “Nin ŋeŋaŋ geŋ zet zemane nânnaŋ pi ilak nin penaŋ dembusekŋanen zetnaŋ penaŋ nâmti nâmkiŋpenup. An kapi penaŋ Kilais msat sambe am nin pi yomengatnan gilik zemti ndatiwe.”
JOH 4:43 Âpme Zisas nembaŋane nin kasup zut pi Samalia am ekŋenmak ke maneti naman gilik zemti Galili msalen mebenn.
JOH 4:44 Mesât mepmambe Zisasiyaŋ ikŋaŋ pigok zeye, “Golaŋ zenze an ŋen ikŋaŋgalen mkaŋaŋ ŋotakŋanen ke tapme ikŋaŋgalen maŋge ŋeneyaŋ zetnaŋ gawepumti egat nâme mobotnaŋ ku mambein.”
JOH 4:45 Âpme Zisasmak nembaŋane nin meti Galili msalen pataŋ zemann Galili msalen animbi ekŋenaŋ oloŋen mti ndazemtetime mkaen mobenn. Nin Aŋgalalaŋ Kendoyet Zelusalem mka teman baen met mamti ekmann Zisasiyaŋ menok notnaŋ mme ekbenn keyepmti Zisas ekti ndazemtetime mobenn.
JOH 4:46 Ke nin moti keyetnan mane mane naman Kana mka msalen tu zeme wain beye mka keyegak met pataŋ zewenn. Âpme Kapaneam mka keyet gapmangalen amobotnaŋ ŋen maŋge egat nemuŋaŋ zawat nukŋaŋ penaŋ mti mawemtan.
JOH 4:47 Âpme Zisasmak nin Zudia msalengatnan ewe Galili msalen kopmann zeme nâmti amobotnaŋ piwan Kana mka msalen meti nembaŋaŋ gakisât penaŋ tapmme koge keyepmti Zisasi wati mebegat yaŋkwesim nâŋge.
JOH 4:48 Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “In kapi neŋ menok ma kwitnaŋ kwitnaŋ zikalinan mamanamaŋ sokbeme ekti zetn nâmkiŋpesât maâip.”
JOH 4:49 Zeme amobotnaŋ keyaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ Zisas, nemban gakisemmagat kopmane sakwep medi.”
JOH 4:50 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Nemundi ilak alik beingat ŋepgat gitak met!” Zeme amobotnaŋ keyaŋ Zisasiyet zetnaŋ nâmkiŋpemti mege.
JOH 4:51 Selen tapmepme sisiliŋ nembaŋane ekŋenaŋ ek aiksâgât selen metaikti pigok dunduwien, “Nemundi alik bep.”
JOH 4:52 Zeme egaŋ indayaŋkwesiye, “Kan zukŋan penaŋ alik bep?” Zeme ekŋenaŋ zewien, “Saŋenen kasup sutnaŋ teman penaŋ tapme kan keyet zawatnaŋ yek bep.”
JOH 4:53 Kegok zeme amobotnaŋ keyaŋ yaŋaŋ pigok nâmâtâge. Kan keyet penaŋ Amobotnaŋ Zisasiyaŋ zemnemti pigok zep, “Nemundi ilak alik bep.” Ke nâmti mam ip don notnane zemâtâtindame nâmti ilinsakwep Zisasiyet nâmkiŋpewien.
JOH 4:54 Zisasiyaŋ Zudia msalengatnan Galili msalen sek zut meti menok ke mme sek zulak beye.
JOH 5:1 Ke manepeme Zuda am ekŋengalen kendo temaŋ ŋen beme Zisasiyaŋ Zelusalem mka teman mege.
JOH 5:2 Âpme Zelusalem mka temaŋ keyet keŋan tu lemunan temanik ŋen sipsip set tokwakwat manzemtemien keyet solonan matatan. Âpme tu lemunaŋ keyet nembet nembet mka mzalaŋ 5 walapeme matatan. Ma Zuda ekŋengalen zelinaset tu keyet kwitnaŋ Betesda makumtemien.
JOH 5:3 Âpme mzalaŋ keyet keŋanen am zawatmak ma am zikalin beŋaŋ ma am setnaŋ wesiŋ ma selin belin wesiŋ bembeŋaŋ sambeyaŋ ke wemti tu titok mme ekti towewegat damuŋ matatemien.
JOH 5:4 Ke tatnepeme kan notnaŋgat tu lemunan keyet palen Kawawaŋgalen enselaŋ kululuŋengatnaŋ ŋenaŋ tot titok mme ekti an kwiyaŋ ŋeŋaŋ penaŋ mapalamti totan egaŋ sakwep sekŋaŋ dolakŋaŋ mambemtan.
JOH 5:5 Âpme an ŋen setnaŋ betnaŋ wesiŋ yaŋ kan teepmaŋ nup kan 38 pi notnaŋ ekŋenaŋ windeŋaŋ bemti towepme egaŋ olapme beme belak ke kwesiŋ matatan.
JOH 5:6 Âpme Zisasiyaŋ an ke kan teepmaŋ penaŋ matatan ke ekti kembeŋ penaŋ mti yaŋkwesiye, “Geŋ dolakŋaŋ bembeyet nânik ma yek?”
JOH 5:7 Zeme an wesiŋ keyaŋ zeye, “Amobotnaŋ, an notn dolakŋaŋ penaŋ kwiyaŋ tu titok mme sakwep nambepeme tu keŋan towebak? Nen towesât ewe wati tiktik takuma an ŋenalak sakwep palam tu lemunan toti ilak alik mambein.”
JOH 5:8 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ sindi ambepelet timti met.”
JOH 5:9 Zeme keyegak an keyaŋ wawadak Zisasiyet nânâpiŋ belak sinaŋ ambepeleti mkaŋan mesât mege kasup keyegak Sabat tagoŋgo kan tapmambien.
JOH 5:10 Keyepmti Zuda amobotnaŋ notnaŋ ekŋenaŋ an dolakŋaŋ beye ke selen aikti egat pigok dunduwien, “Alak Sabat tagoŋgo kan sutnan milawadi ambepeleti wati kodik ke set dolakŋaŋ penaŋ yek.”
JOH 5:11 Zeme egaŋ pigok diindoye, “An weyaŋnep egaŋ pigok dinop, ‘Geŋ wati sindi ambepelet timti met.’”
JOH 5:12 Zeme nâmti an keyet pigok yaŋkwesiwien, “An wati sindi ambepelet met diŋgop an ke geŋ kwitnaŋ nâmtadik?”
JOH 5:13 Yaŋkwesime an sekŋaŋ weyayaŋaŋ keyaŋ Zisas daŋan ku nâmâtâge. E eneyet am sambe penaŋ tabien keyepmti Zisasiyaŋ sakwep am tuŋgupmaset enzilimege.
JOH 5:14 Yaŋ ke maneti Zisasiyaŋ an ke sesewat mka temanen tapme aikti aŋkeŋoo zet pigok dunduye, “Geŋ sekdi ilak dolakŋaŋ bep. Keyet geŋ bekanaŋ ŋen mbanikmagat eksemti mamambanik. Mineti nan nukŋaŋ temaŋ penaŋ ŋen dukdan mobeyet.”
JOH 5:15 Zeme an piwan Zisas weyaŋ ekmâtâti met Zuda amobotnaŋ pigok diindoye, “An weyaŋnewan kwitnaŋ Zisas.”
JOH 5:16 Zisasiyaŋ Sabat tagoŋgo kan sutnan penaŋ an ke weyaŋpeye keyepmti Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet nâme ŋep ku beme kan keyet yaŋbemti Zisas kume gakikiyet zetnaŋ mbien.
JOH 5:17 Ŋenzinziŋ mme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Bienaŋ am tagoŋgoŋepiŋ indamukulem mammin âpme neŋ sepem kegogak mamiyap.”
JOH 5:18 Âpme Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisasiyaŋ an ŋen Sabat tagoŋgo kan sutnan weyaŋpeye keyet ma Kawawaŋgat nâgât Bipm penaŋ nit mulup tagoŋgoŋepiŋ mamilup zeye keyepmti ŋeŋin penaŋ zime kume gakikiyet zewien.
JOH 5:19 Âpme Zisasiyaŋ zet pigok diindoye, “Neŋ penaŋ sukwep pigok zema nâit: Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ keŋnangalak mulup ku mamiap. Neŋ Bienaŋ mulup mme ekti keyegak mamiap.
JOH 5:20 Âpme Bienaŋ Nemuŋaŋ neŋ ke manigoin keyet mti mulup mamiap kataŋ egaŋ weyaŋ zikat name mamiap. Yaŋ mulup mma maegip ke etaŋ yek. Temaŋ penaŋ ewe zikat name mma in ekti nâmtemtem penaŋ mbep.
JOH 5:21 Bienaŋ am gakikiengatnan mme mawalip. Keyepmti Nemuŋaŋ neŋ kegogak an ŋen gakikiengatnan mma wasât mbawen ŋep mma wabep.
JOH 5:22 Âpme Bienaŋ ikŋaŋ am mama titiyet ma walelet keyet zelin ku zemdelaŋ zewe. Mulup ke Bienaŋ nâgât betnnan etaŋ beme delaŋ zeye.
JOH 5:23 Keyepmti amnaŋ Bipmnaŋgat kwizet buŋamaŋ mamwalip sepem kegogak Nemuŋaŋ nâgât kwizet buŋamm mwabep. An ŋenaŋ nâgât kwizet buŋamm ku mwabe beme egaŋ Bipm zemneme koban an keyet kwizet buŋamaŋ kegogak ku mwabe.
JOH 5:24 Neŋ penaŋ zema nâit: An ŋenaŋ nâlen zet kapi nâmti An zemneme toban ek nâmkiŋpewe beme an keyaŋ walelet ku aikbe. Egaŋ msalen kapiyegak gakiki ma yom dopmaŋ titi set e pemti mama kanzizit elak tiyeyaŋ mamain.
JOH 5:25 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit: Kan alak tatnuwen kapiyet keyepmti am mama mimi bekanaŋgalen seleset mâti mamaip ekŋenaŋ neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ nâlen zet nâmti nâmkiŋpewep beme naman mama kanzizit aikbep.
JOH 5:26 Bien ek mama keyet ŋotekŋaŋ âpme Nemuŋaŋ neŋ kegogak mamayet ŋotekŋaŋ bembeyet Bienaŋ nâmneŋge.
JOH 5:27 Neŋ Angat Nemuŋaŋ keyepmti Kawawaŋ Bipmnaŋ amgat zet zemdelaŋ zenze mulup ke mimiyet zemdelaŋ zemneŋge.
JOH 5:28 In neŋ zet zeyap keyet nâme setnaŋ ku mimiyelenok ku besem. Kan ŋen besâpmnen am zaimen am tawep ekŋenaŋ kwizetn nâmti wapmâpme delaŋ zewe.
JOH 5:29 Âpme am mama mimiŋin dolakŋaŋ mti mambien ekŋenaŋ mama kanzizit titiyet oloŋen palen wapmâbep. Âpme am mama mimiŋin bekanaŋ ekŋenaŋ yominaŋgat dopmaŋ timti teziŋ ŋandaŋ towesât bembesipeŋ wapmâbep.
JOH 5:30 Neŋ nanaŋgat keŋŋnaŋgalak mulup ke ku mamiyap. Bipmnaŋgalen zet keyet katnaŋ am mama mimiŋinaŋgat kataŋ zet muluwen indemti dopmaŋ esemtaŋak mutumindawap. Ke wa nenaŋgalen zet yek An zemneme koban egalen zet gawepumti mbap.
JOH 5:31 Neŋ nanaŋgat yaŋŋ nenak zema in nâme penaŋ ku mambein.
JOH 5:32 Nâgât yaŋŋ Bipm Kawawaŋaŋ manzemkawaŋ bemnein keyaŋ penaŋ bein.
JOH 5:33 In Zân an tu zululut an ekmagen yaŋkwesime egaŋ zet penaŋ ŋotekŋaŋ ilak ke zemkawaŋ bemindame nâmbien kemak.
JOH 5:34 Wa Zânaŋ nâgât yaŋŋ zemkawaŋ bemindaye ke nâgât kwizet buŋamm temaŋ bembeyet nâmti yek. In nâgât yaŋŋ nâmâtâti neŋmagen keŋ gilik zenze aikti mama kanzizitgalen set ke mâti mebegat diindoye.
JOH 5:35 Zân an tu zulutindende egaŋ lam temaŋnok bemti in mbusatnaŋ bemindeme sokŋan in kan isikŋaŋ bugan ke ekti belak etaŋ egowien.
JOH 5:36 Âpme nâgât yaŋŋ bee Bienaŋ ikŋaŋ manzemkawaŋbein. Ek ke wan Zân keboŋ yek. Ek windeŋaŋ sepemaŋ igak penaŋ. Egaŋ neŋ mulupm ke mimiyet zemneme koban. Mulup ke mima mulup keyaŋ neŋ Kawawaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ e sosok mamimsokbemnein.
JOH 5:37 Bienaŋ nâgât yaŋŋ in ilak zemkawaŋ bemindame nâmnembien. In ekmak dopmaŋ ek dopmaŋ ek ku mamip ma egaŋ indik tati zet ikŋaŋ esemteŋ penaŋ diindome ku manâip. Âpme in naman neŋ egaŋ zemneme koti egalen zet manzemkawaŋ beyap mee pi ku manâmkiŋpemneip.
JOH 5:39 In Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋen zet kapigok tazin ke maiŋti yaŋaŋ maomkakalimti nâip. Zet keyet keŋan mama kanzizit aiksenup zematimaliwaŋ zet keyaŋ nâgât yaŋŋ manzemâtâtindainen mama kanzizit neŋmagen titiyelen.
JOH 5:40 Âpme in neŋmak tusum mamti mama kanzizit titiyelen e ewe wisalagak mamip.
JOH 5:41 Âpme wa neŋ amnaŋ sekŋ mmobotgat am tuŋgupman belak motati ku manzeyap.
JOH 5:42 Neŋgut ingat yaŋaŋin elak nâma delaŋ zein. In keŋinan Kawawaŋ gogot penaŋ ku mampeip.
JOH 5:43 Neŋ Bienaŋ ikŋaŋgat munduman zemneme toban keyaŋgut in neŋ ku nâmkiŋpemneip. Âpme an ŋenaŋ igak nânâŋak koti neŋ an keboŋ keboŋ zemeŋgut in an ke sakwep manâmkiŋpeip.
JOH 5:44 Mti ilinak notnaŋaŋ notnaŋgat kwizet buŋamaŋ mwat notnaŋaŋ notnaŋgat kwizet buŋamaŋ mwat mmamti keyet nâme dolakŋaŋ mambein. Keboŋ ke ingat kwizet buŋamin zigok mwabe? Naman in zigoset nâgât nâmkiŋpemnewep?
JOH 5:45 In nâgât pigok ku nâseip egaŋ Bipmaŋmagen meti nin zemndowe neŋ egok ŋep ku mbap. In Mosesimagen mawetekummaip keyepmti Mosesiyaŋ Bipmagen zemindowe.
JOH 5:46 Egaŋ zet kuye ke nâgât kuye. Yaŋ in Mosesiyelen zet penaŋ nâmkiŋpewiek ze elak nâgât nâmkiŋpenewiek.
JOH 5:47 In Mosesiyaŋ zet kuye ke ku nâmkiŋpewien keyepmti naman neŋ zet manzeyap, kapi zigoset nâmkiŋpewiek?”
JOH 6:1 Zisasiyaŋ zet kegok zeme delaŋ zeme Galili tundua kwitnaŋ ŋen Taibilias manzemtemien tundua ke somti nembet daeset mebenn.
JOH 6:2 Mepmann animbi sambe ekŋenaŋ Zisasiyaŋ animbi zawatmak ma wesiŋ mee pi taweyaŋindeme ekmambiengapmti keyegak ndamâti mebien.
JOH 6:3 Âpme Zisasmak nin nembet moti ndatimti kalaŋ dukŋan gwaenen moti totapmambenn.
JOH 6:4 Kan keyet Zuda am ekŋengalen Aŋgalaŋ Kendo sokŋan beye.
JOH 6:5 Âpme Zisasiyaŋ am maŋge temaŋ penaŋ kwaweti weme indikti egaŋ Pilip pigok yaŋkwesiye, “Pilip, am maŋge temaŋ penaŋ kapi nupmamaŋ desetgat penaŋ kwitimti am sambe kapi indamann nseip?”
JOH 6:6 (Zisasiyaŋ, “Kwitnaŋ kwitnaŋ zigok msap e nâmtati,” Pilipgat belak tetipem ege.)
JOH 6:7 Âpme Piliwaŋ wa penaŋ penaŋ zep mene zemti pigok zeye, “Nin mânep 200 Kina bukapiyaŋ meu kwitimti am maŋge temaŋ bekapi indamann isiksik bugan munzuti nseip mene.”
JOH 6:8 Zeme Zisasiyet nembaŋaŋ ŋen Endulu Saimon Pitayet datnaŋ egaŋ Zisasiyet pigok dunduye,
JOH 6:9 “Zisas, anemba ŋenaŋ nupmamaŋaŋ 5 ma aŋgalaŋaŋ zut etaŋ eleŋan weti tapme ekti aikolap. Âpme am sambe kamendepmaŋ bekaboŋ bekapi bukapi zigok munzutindamann ŋep benak?”
JOH 6:10 Zeme nâmti Zisasiyaŋ ningat pigok dinndoye, “In am ekŋen zemindeme sutnakwep totalit.” Zeme nin am zemindemann kwaŋ sinaŋ yati gwilelaŋ totabien an 5000. Âpme imbimak nembamak ekŋen ku indamakukuŋaŋ.
JOH 6:11 Zisasiyaŋ nupmamaŋ ke mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti mutumti am tapmebienen indaye. Mti aŋgala sepem kegogak meselemti am kalaŋti indamepme nimâbien.
JOH 6:12 Meu nimkiŋgapme temepme Zisasiyaŋ ningat pigok dinndoye, “Nime meu butnaŋ totemelep e belak wemti walesemmagengat akume maŋge kwep molak.”
JOH 6:13 Âpme nin nupmamaŋ 5 etaŋ bukapiwan Zisasiyaŋ mme sambe beme nimwiaŋme butnaŋ temege. Pi timti tise 12 kapi wepme gak zeye.
JOH 6:14 Âpme am ekŋenaŋ Zisasiyaŋ menok ke mme ekti pigok zewien, “Kawawaŋmagen golaŋ zenze an temaŋ msalen pi sokbembeyet zenzeŋaŋ kelak an ikŋaŋ kapimak!”
JOH 6:15 Zemti Zisas atamti amobotnaŋin onzempesâgât tazenâme egaŋ wak kambu nâmti nâme ŋep kumbeme igak buzak kalaŋan mowege.
JOH 6:16 Msat ilak gasi penaŋ beme nembaŋane nin nnak tundua ganzenan toti waŋga ŋen mti Kapaneam mka msalen daen mesât nâmti towebenn. Towepmann msat tambuyeyepmtilak Zisas ke tapme nnak waŋga ŋen mti mebenn.
JOH 6:18 Tapmepmann tâgâ omba penaŋ kumbume tundua mamaŋ omba penaŋ takume ekmambe tapmepmambenn.
JOH 6:19 Nin waŋgaen moti ilak beŋan daen tu sutnan kegok tapmepmann Zisasiyaŋ kalaŋangatnan toti nembu paleset ninmagen sokŋanik tapmepme nin ekti, “Wa! we eknup,” zemti kiŋgabenn.
JOH 6:20 Kegok mmann ndikti kwizet kumti zeye, “Neŋ nen takolapgat in ku kiŋgalit.”
JOH 6:21 Zemti met pataŋ zeme nin betnamann waŋgaen molak zem tapminepeme waŋgayaŋ ilak msat mesât nâmti mebiennen ke met sakwep metage.
JOH 6:22 Animbi sambe ekŋenaŋ tundua nembet daen tatnepeme msat msame zewien, “Saŋen tambuyet waŋga kwewetaŋ tapme ekmenn elak Zisaspiŋ nembaŋaneyaŋ etaŋ moti mepme indikmen.”
JOH 6:23 Kegok zemti tatnepeme waŋga notnaŋ Taibilias mkaesetgatnan Amobotnaŋ Zisasiyaŋ Bipmaŋgat wisikŋ zeme tu meu sambe sokbeme amnaŋ nimwiaŋbien keeset kot pataŋ zemâbien.
JOH 6:24 Âpme am ekŋenaŋ Zisas ma nin ndatimati naman waŋga keyet moti Kapaneam mka msalen meti tokwat ndatimabien.
JOH 6:25 Timat meti met ndaaikti Zisasiyet zewien, “An zikat indanda, geŋ zukŋan tu nembet daengatnan kopmanan?”
JOH 6:26 Yaŋkwesime zet kapigok diindoye, “Neŋ zet penaŋ sukwep zema nâit: Neŋ menok windeŋaŋbeŋ inmagen mamiyap keyet nâmkiŋpemnemti ku kolo yek. In meu sambe penaŋ aikindama nimti ekmien keyepmti nâgât tatokwatnatimalip.
JOH 6:27 In kwitnaŋ kwitnaŋ walebe keyet mulupmaŋ ku mbep. Mama katikŋaŋ keyelen meu keyet mulupmaŋ weyaŋ mbep. Mama katikŋaŋgalen meu ke Angat Nemuŋaŋaŋ neŋ indandayet Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nâmneme ŋep beme zemdelaŋ zemneŋge.”
JOH 6:28 Zeme zet dopmaŋ pigok gilik zemti sawien, “Nin mulup pe ziboŋ ke mmann Kawawaŋaŋ ningat nâme dolakŋaŋ bewe.”
JOH 6:29 Yaŋkwesime pigok diindoye, “An Kawawaŋaŋ zempeme koge ke nâmkiŋpewep keyaŋ muluwin ŋotekŋaŋ penaŋ bein.”
JOH 6:30 Zeme ekŋenaŋ zet pigok dunduwien, “Geŋ pe menok ziboŋ penaŋ mmane ekti nâmkiŋpemgewanup? Ma geŋ pe mulup ziboŋ penaŋ mbanigat tazenik?
JOH 6:31 Nin yeŋsokŋne ekŋenaŋ msat tuŋgupman meu piŋan mamti meuŋin kululuŋengatnaŋ topme nimti mambien. Keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok meluwaŋ mamaiŋ nânup, ‘Kawawaŋaŋ meu kululuŋengatnaŋ aikindame manimtemien.’”
JOH 6:32 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ zet penaŋ diindoma nâit: Moses egaŋ meu kululuŋengatnaŋ penaŋ ke ku indaye. Mosesiyaŋ Bien Kawawaŋgat dundume Bienaŋ kululuŋengatnaŋ meu ke belak sekŋin etaŋ bandim mimiyet maindamkwatan. Âpme alak meu penaŋ ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ am indapmukulem penaŋ mimiyet nâmti kululuŋengatnan peme toti alak ingat tuŋguwinan kapi tazin.
JOH 6:33 Meu kululuŋengatnaŋaŋ toti am mama maaikindain ke Kawawaŋmagen meu penaŋ elak kapi tazin.”
JOH 6:34 Zeme ekŋenaŋ zewien, “Amobotnaŋ, geŋ meu zenik ke nin manndamambanik.”
JOH 6:35 Zeme dopmaŋ pigok diindoye, “Mamayelen meu elak neŋ kapimak. Am ŋenaŋ neŋmagen wetekumti mambe beme egaŋ meuyet ku mbe. Ma am ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egaŋ kegogak tuyet ku atowe.
JOH 6:36 Neŋ pigok diindoma nâit: in neŋ zikalinaŋ ke niktiŋgut ewe ku manâmkiŋpemneip.
JOH 6:37 Bienaŋ am nâmindeme neŋmagen makolip ekŋen ke neŋ ŋep ku zemindema mebep.
JOH 6:38 Neŋ kululuŋen gwaengatnan toban e wa msalen kapi nanaŋgat nânânnaŋgat etaŋ mamayet ku toban. An zemneme toban egalen zet gawepumti keyet kataŋ mamayet toban.
JOH 6:39 Bienaŋ am nâmdelaŋ zemti nâlen belen bemindeye. Ekŋen ke maneti walelet aikbiekmagengapm neŋ indikdamuŋ dolakŋaŋ mti maneti bam kobawen ekŋen ke ilindiŋ gakikiengatnan mamaen mkwatindewap. An zemneme toban egalen nânâ ilak zeya kegok.
JOH 6:40 Am neŋ nikmâtâti manâmkiŋpemneip ekŋen bam gakikiengatnan mwat indema mama kanzizit keyet toŋaŋ bewep. Biengalen nânâŋaŋ kegok penaŋ tazin.”
JOH 6:41 Zisasiyaŋ “Neŋ meu kululuŋengatnaŋ” zeye keyepmti Zuda am ekŋenaŋ nâme bekanaŋ beme zet mmot mtot sambe penaŋ mbien.
JOH 6:42 Mti pigok zewien, “Zisas pi mamaŋ bipmaŋ Zosep ma Malia e nâmidenup. Âpme naman egaŋ zigoset neŋ kululuŋengatnan kwatoban pi tazein?”
JOH 6:43 Zemti ilinak zet ŋunuŋ ŋunuŋ tapmmepme Zisasiyaŋ indikti pigok diindoye, “In zet ŋunuŋ ŋunuŋ peme talak.
JOH 6:44 Nâip, an ŋenaŋ ikŋaŋgat keŋaŋgalak neŋmagen kokot ke ŋep ku tazin. Bienaŋ an ke nâmpemeŋgut ŋep neŋmagen kokogalen. Âpme neŋ an neŋmagen kobe ke maneti bam kokot kananen koti gakikiengatnan mwat pewap.
JOH 6:45 Golaŋ zenze an egaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok meluwaŋ mbien, ‘Kawawaŋaŋ ikŋaŋ am sambe ikŋaŋgat yaŋaŋ zemkawaŋ bemindawe.’ Keyepmti an ŋenaŋ Biengalen zet ke nâmti keyet kataŋ mambe egaŋ neŋmagen kobe.
JOH 6:46 An ŋeŋaŋ Bien sepemaŋ bugan ku ege yek penaŋ. Neŋ Kawawaŋmagengatnan toban neŋ etaŋ gulak nâmpeyap.
JOH 6:47 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit: An ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egaŋ mama kanzizit tiwe.
JOH 6:48 Mamayelen meu e neŋ.
JOH 6:49 Yeŋsokŋine ekŋenaŋ msat tuŋgupman mamti meuŋin meu kululuŋengatnaŋ manimtemien yaŋgut gakimâpme delaŋ zeye.
JOH 6:50 Âpme meu kululuŋengatnan kwatoge ke an ŋenaŋ nimbe beme egaŋ ŋep ku gakiwe.
JOH 6:51 Mama keyelen meu kululuŋengatnan toge elak nen kapi. Keyepmti an ŋenaŋ meu kululuŋengatnan tototnaŋ ke nimbe beme ek mama kanzizit mameti mambe. Sesumban keyaŋ meunok bein ke msat sambe am indama nime keyaŋ mama kanzizit aikindaweyet indawap.”
JOH 6:52 Âpme Zuda am ekŋenaŋ ke nâmti ilinak ŋenzinziŋ mti zewien, “An kapiyaŋ zigoset ikŋaŋgat sesumbanaŋ munzut ndame nin niniyet tazein?”
JOH 6:53 Tazenâme Zisasiyaŋ indikti pigok diindoye, “Neŋ penaŋ sukwep penaŋ pigok zema nâit: In nâgât sesumbann ma sipm ke ku nimbep beme in mama kanzizit ku tiwep.
JOH 6:54 An ŋenaŋ nâlen sip sesumbann nimbe beme egaŋ mama kanzizitgat zapat bemti mame neŋ kobawen ek gakikiengatnan mima wabe.
JOH 6:55 Nâlen sip sesumbann ke tu meu nemboŋ penaŋ
JOH 6:56 keyepmti an ŋenaŋ nâgât sipm sesumbann ke nimbe beme egaŋ neŋmak tusuwe. Âpme neŋ ekmak tususu dolakŋaŋ mti mambalup.
JOH 6:57 Bien Kawawaŋ ek mama toŋaŋ egaŋ ikŋaŋ zemneme toban. Neŋ ekmak mamayap keyepmti neŋ mama kanzizit timtalap. Kegogapm an ŋenaŋ neŋ natnimbe beme egaŋ nâgât pembenaŋnnaŋgat mti mama kanzizit timti mamambe.
JOH 6:58 Meu kululuŋengatnan toge wa e yeŋsokŋineyaŋ msat tuŋgupman mamti meu manimtemien sepem keboŋ yek. Ekŋenaŋ meu ke timti manimkwatemienaŋgut gakim mâbien. Âpme an ŋenaŋ nâlen meu zeyap kapi nimbe beme egaŋ gakikipiŋ kwesiŋ kwesiŋ mameti mambe.”
JOH 6:59 Zisasiyaŋ Kapaneam sesewat mkaen am Zet Zapat Dolakŋaŋ tazemzikat indametneti ikŋaŋgat zet zapatnaŋ kapi zeye.
JOH 6:60 Am notnaŋ ek mâti mamtemien ekŋenaŋ zetnaŋ ke nâmti pigok zewien, “Zet kapi pe zeme nâmann keŋŋ penaŋ ku bein. Zet keboŋ ke an kwiyaŋ ŋep apumti zenak?”
JOH 6:61 Zemti wisat zet mme Zisasiyaŋ keŋinan baen indikmâtâti pigok diindoye, “In zet zeya keyet nâme keŋin penaŋ ku beme wisat mnemti mesât tatnâip!
JOH 6:62 Âpme in tati ekme Angat Nemuŋaŋ neŋ gilik zemti naman mundumnan maneti tobanen keyegak mowepma in ke ekti pe zigok nâmbep?
JOH 6:63 Nin mambipmmagen masokbenup ke ekŋenaŋ mama msat palen kapi mamayelen mme masokbenup keyaŋgulak Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ mama alakŋaŋ titiyelen keŋnan mam mme sokbein. Keyepmti neŋ zet zeya ke Kawawaŋgalen zet in mama indandayelen ke diindoya. Âpme an ŋenaŋ zet ke nâmkiŋpewe beme egaŋ Emetak Teŋaŋ mama kanzizit ke same mamambe.
JOH 6:64 Âpme inmagen am notnaŋaŋ zet keyet nâme penaŋepiŋ beme ku nâmkiŋpeyo.” (Zisasiyaŋ am zet zapatnaŋ dolakŋaŋ kapi bamkumpewep ma maneti bam an zemkuwe e mee eweŋanak indikmâtâpme mamamtemien keyepmti egaŋ zet kegok diindoye.)
JOH 6:65 Mti zet butnaŋ ŋen pigok tusum zeye, “Neŋ kegogapmti eweŋan pigok diindoya an ŋen Bienaŋ keŋaŋ mim eleŋ beleŋ bembepiŋ mme egaŋ igak nânâŋak nâlen ŋep ku kobe.”
JOH 6:66 Zeme kan keyet am notnaŋ ekŋen Zisas mâti mamamtemien ekŋenaŋ ewe mâti mamayet wisat mti bamkumpemti mepmâbien.
JOH 6:67 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋane 12 nin pigok ndayaŋkwesiye, “In am notnaŋaŋ tapmelip kegogak nemti mesât tatnâip?”
JOH 6:68 Zeme Saimon Pitayaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋŋ, nin geŋ gemti naman kwimagen mebanup? Mama katikŋaŋ titiyelen zetnaŋ geŋ etaŋ manzemâtâtndamane nânup.
JOH 6:69 Nin geŋmak mamti pigok manânup geŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ teŋ penaŋ e nâmgemti manâmkiŋpemgenup.”
JOH 6:70 Zeme Zisasiyaŋ nin pigok dinndoye, “Neŋ nemba in 12 kapi indatimamayap yaŋgut ingat tuŋguwinaŋgatnaŋ ŋen Sadaŋmak mamain.”
JOH 6:71 Egaŋ Zudas Saimongat nemuŋaŋ Iskaliot mkaengatnan keyet nâmti zeye. Zudas ke nemba 12 ninmagengatnaŋ an ŋen ilak ke. Yaŋ maneti an keyaŋ Zisas zemkuwe.
JOH 7:1 Zelusalem mka teman Zuda amobotnaŋ mambien ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyet zeme nâme Zisasiyaŋ ilinaŋgalen msalen Zudia ke mebepiŋ Galili msalen mka isisikŋaŋ sambe tokwati mulup mamtan.
JOH 7:2 Âpme Zuda am ekŋengalen mka mzalaŋ isikŋaŋ walati Mzalaŋ Kendo keyet weweyelen ilak sokŋan beye.
JOH 7:3 Âpme Zisas ikŋaŋgat meniŋane ekŋenaŋ koti pigok dunduwien, “Geŋ Galili msalen pien mamti menok sepem igak igak maminik kegogak Zudia msadan gwaen meti mmane amdine ekŋenaŋ gikbep.
JOH 7:4 An ŋenaŋ kwizet buŋamaŋ temaŋ tisât nâmti mulup enzilimti ku mamin. Geŋ mulup kegok msât yaŋbewanangat sosok sokbemti mulup mmane am msat sambe ekŋenaŋ gikmâtâbep.”
JOH 7:5 Meniŋane ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpepepiŋ mtopemti zet kegok zewien.
JOH 7:6 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In Zelusalem mka teman moti mulup e ma e msâti kileŋ belak mamolip. Âpme neŋgulak ke mobotgalen kan ewe ku beingapmti talap.
JOH 7:7 Am ekŋenaŋ in belak ekŋengat kandaŋinan zet nânâŋ mame zigogat ekŋenaŋ kasa mimindawep? Neŋgulak ekŋengat myuŋguŋguŋin zemkawaŋ bemindama keyepmti neŋ kasa kasa mamimnaip.
JOH 7:8 In Kendoyet ŋepgat ilinak Zelusalem mka teman mowelit. Âpme neŋ ke mobogalen kan ewe ku beingapmti sakwep ku mosap.”
JOH 7:9 Kegok zemti Galili mkaenak tage.
JOH 7:10 Tapme ekŋenaŋ pemti mepme egaŋ igak bam meti am keŋan buzak buzak tatokwapmaŋge.
JOH 7:11 Âpme Kendo beme Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ am indayaŋkwesimti zewien, “Zisas ek de tazin zenâit?”
JOH 7:12 Indayaŋkwesime am sambe ekŋenaŋ egat zapatnaŋ omba mezem kozem mme palakŋaŋ beye. Mme am notnaŋaŋ zewien, “An ke an dolakŋaŋ.” Âpme notnaŋaŋ naman pigok zewien, “Yek, an ke am keŋin mme mayuŋgumtemezin.”
JOH 7:13 Amnaŋ Zuda amobotnaŋ ekŋengat kiŋgati zet sosok sosok ku zewien.
JOH 7:14 Âpme Kendo tapmetnepeme sutnateman bemeŋgut Zisasiyaŋ sesewat mka temanen moti am Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan zemzikat indame
JOH 7:15 Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ nâmtemtem temaŋ mti zewien, “An kapi ningalen zii zet zikat indanda anne ekŋengat kandaŋinan ku maŋgeyaŋ egaŋ zigok mti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋgalen yaŋaŋ kapi dolakŋaŋ penaŋ tazemâtâzin?”
JOH 7:16 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ diindoyap kapi wan nanaŋgat keŋnnaŋgalak yek. An zemneme koban ekmagengatnaŋ timti tazeyap.
JOH 7:17 Âpme an ŋenaŋ zet kapi Kawawaŋmagengatnaŋ ma nenmagengatnaŋ nâsât mbem beme egaŋ eleŋ beleŋ bemti Kawawaŋgalen zet ke gawepumti neŋmagengatnaŋ ke ŋep nâmâtâbe.
JOH 7:18 An ŋenaŋ ikŋaŋgat etaŋ nâmti mulup mbe beme egaŋ belak ikŋaŋgat kwizet buŋamaŋ etaŋ mwabe. Mme neŋ An zemneme toban egat kwizet buŋamaŋ mwasât toban wa neŋ zet ke dâsuki ku manzeyap. Zet penaŋ penaŋak zemti kwizet buŋamaŋ mamwapeyap.
JOH 7:19 Mosesiyaŋ zii zet mtotindaye ke inmagengatnaŋ an ŋenaŋ ke ŋeselak penaŋ gawepume delaŋ penaŋ ku manzein. Âpme in naman neŋ zii zet ku maŋgawepuyap zemnome gakikiyet pi manzeip?”
JOH 7:20 Zeme am sambeyaŋ pigok zewien, “Geŋ kwiyaŋ gosât manzein? Geŋ penaŋ keŋdanen we bekanaŋaŋ totapme zet kileŋ kileŋ tazenik.”
JOH 7:21 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ Sabat tagoŋgo kanen menok temaŋ kwep mma ekbien keyepmti in nikti nâmtemtem omba penaŋ mamimneip.
JOH 7:22 Neŋ pigok diindoma nâit, Mosesiyaŋ in nemuŋine sekŋin butnaŋ antim indendeyet zemindeme mamip yaŋgut ke Mosesiyaŋ ikŋaŋ set ke ku yaŋbeye; ingat yeŋsokŋine ekŋenaŋ yaŋbewien. Yaŋ mulup ke mamkwatne kwatnelak alak pilak nemba sokbembeŋin mâti Sabat tagoŋgo kanen eyo mamip.
JOH 7:23 In Mosesiyelen zii zet ke gawepumti Sabat tagoŋgo kanen eyo nemuŋine sekŋin butnaŋ maantip. Âpme neŋ an wesiŋ ŋen Sabat tagoŋgo kanen sekŋaŋ mma dolakŋaŋ penaŋ beye keyet naman kwilekiyet nâgât ŋenzinziŋ mbien?
JOH 7:24 In zet nâmâtâtâpiŋ belak kileŋ ku manzemambep. In weyaŋ nâgât yaŋŋ nâmâtâlit. Neŋ Kawawaŋgalen nânân dolakŋaset kwitnaŋ kwitnaŋ penaŋak manzemti mamiap.”
JOH 7:25 Âpme Zelusalem mka mtoŋ notnaŋ ekŋenaŋ pigok zewien, “An damuŋ ekŋenaŋ an kusât manzeiwan an ikŋaŋ kapi manze egit.
JOH 7:26 Egaŋ zet sosok penaŋ am sutnan penaŋ kapi tazeme amobotnaŋnne ekŋenaŋ ekti eneyet ku zemkulumpeip? Ekŋenaŋ ek ilak Kilais e sosok ekti keyepmti belak nâmpeme tati tazein mene?
JOH 7:27 Nin an kapiyelen mkaŋaŋ ŋotekŋaŋ ŋep nânup. Âpme Kilais kobe ek nin yaŋaŋaŋ ma mkaŋaŋ mee ŋep ku nâmpewanup.”
JOH 7:28 Zisasiyaŋ Zelusalem sesewat mka teman ke tati am ikŋaŋgat yaŋaŋ diindomambe nâme kegok zeme nâmti bim ŋandeŋaŋ mwati pigok diindoye, “In nâgât yaŋŋ penaŋ zigoset koban ke ku nâmâtâlip. Neŋ nenak keŋŋ naŋgalak ku toban. An zet penaŋ penaŋak manzein An keyaŋ zemneme toban nâip. Âpme in An ek ku nâmâtâpeip.
JOH 7:29 Neŋ ikŋaŋmak manepema zemneme toban keyepmti neŋ egat nâmâtâpeyap.”
JOH 7:30 Kegok zeme ŋeŋin zime wati mka katiŋan met pesât nâmbien yaŋgut Kawawaŋaŋ egat kanaŋ beye e ewe ku koge keyepmti atatayet belin nukŋaŋ beme peme tage.
JOH 7:31 Âpme am notnaŋ sambe tabien ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpemti pigok zewien, “Kilais egaŋ koti menok sepem igak penaŋ mbe zenzeŋaŋ elak an kapiyaŋ set kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bee mme delaŋ tazein.”
JOH 7:32 Am ekŋenaŋ zet kusuŋ kasak tapmme Palisi ekŋenaŋ nâmti met sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenmak zenâmti sesewat mka temaŋgalen antipdakutun zemindeme Zisas wati met mka katikŋan pesât mebien.
JOH 7:33 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ kan isikŋaŋ bugan kapi inmak maneti bam gilik zemti naman An zemneme koban ekmagen mowebap.
JOH 7:34 Âpme in neŋ natimabep yaŋgut ŋep ku naikbep. Neŋ met mambawen ke in ku kobep.”
JOH 7:35 Kegok zeme Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ pigok zemti ilinak zenâ zenâ mbien, “An kapi pe deset buzak penaŋ mepme nin timabanupgat tazein? Ma ek pe Glik msalen Zuda am notnane ekŋenmagen met enzilim mamti ikŋaŋgat yaŋaŋ dâsuki ke Glik am diindosâgât mene nâmti pigok tazein?
JOH 7:36 ‘In natimati ŋep ku naikbep ma mebap ke in ku kobep,’ zet keboŋ ke yaŋaŋ penaŋ zigogat nâmti tazein?”
JOH 7:37 Zuda am ekŋenaŋ Mzalaŋ Kendo ilak tat delaŋ zesât mme sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ mawaŋ kokogat dundusât towepme Zisasiyaŋ tuŋguwinan watati zet memendepmaŋmak pigok zeye, “Am ŋen tuyet maatoin beme egaŋ nenmagen koti tu nimbe.
JOH 7:38 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen tu ke Emetak Teŋgat nâmti zet zemak zemak mimiŋaŋ keyet yaŋaŋ kapigok, ‘An ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egat keŋanen tu am mama maaikindain keyaŋ an keyet keŋanen zikatnaŋmaknok kwati kwesiŋ matapmambe.’”
JOH 7:39 Zet kegok tazin keyepmti am Zisas nâmkiŋpewien ekŋengat Zisasiyaŋ pigok zetik mimindaye, “In kapi tapme neŋ kululuŋen mundum elimiakŋaŋmak keyet keŋan gilik zem moti Emetak Teŋ zempema inmak totmambe.”
JOH 7:40 Am ekŋenaŋ zet ke nâmti ilinak Zisasiyet pigok zemebien, “An kapi penaŋ golaŋ zenze an nin egat kokogat damuŋ matatnuwen ilak kapi.”
JOH 7:41 Âpme am notnaŋaŋ pigok zewien, “An kapi penaŋ Kilais Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempeme kokogat zeye.” Zeme am notnaŋaŋ zewien, “Kilais ek Galili msalen kapi ku sokbembeyet zenzeŋaŋ?
JOH 7:42 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet pigok zenzeŋaŋ, ‘Kilais ek amobotnaŋ Dewitgat sokŋaŋ keyepmti egaŋ Dewitgalen mka ŋotakŋan Beteleem sokbembeyet zenzeŋaŋ.’”
JOH 7:43 Am ekŋenaŋ Zisasiyet zet kegok zemti ilinak kalaŋbien.
JOH 7:44 Mti am notnaŋ ekŋenaŋ Zisas atamti met mka katikŋan pesât mbienaŋgut belak peme tage.
JOH 7:45 Âpme sesewat mka temaŋgalen antipdakutum zemindeme mebien ekŋenaŋ naman belak etaŋ gilik zemti Palisi ma sâpe sâpe bumbu ekŋengalen an ŋeŋaŋ ekŋenmagen mepme indikti ekŋenaŋ pigok indayaŋkwesiwien, “In zigogat Zisas wawapiŋ belak pi kolip?”
JOH 7:46 Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Egaŋ zet manzein kegok ke an ŋenaŋ zet keboŋ penaŋ ŋen ŋep ku zenzeyelen keyepmti nâmtemtem mti ku atan kotnup.”
JOH 7:47 Zeme Palisi ekŋenaŋ pigok diindowien, “In egaŋ keŋin kegogak myuŋgup mene wa kapi?
JOH 7:48 In ekme sâpe sâpe bumbu ekŋengalen an ŋeŋaŋ ma Palisi an ninmagengatnaŋ notnaŋ ekŋenaŋ egat zetnaŋ ŋen nâmkiŋpeme ekbien?
JOH 7:49 Am ek mâti tapmaip ekŋen ke Mosesiyelen zii zet kapi ku weyaŋ manâmâtâlip keyepmti am ekŋen ke maneti bamgat Kawawaŋaŋ indawalebe.”
JOH 7:50 Âpme Palisi an ekŋengat tuŋgupwinangatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Nikodimas. An keyaŋ itnaŋaŋ tambuyet moti Zisasmak zapat mbun. Ek keyaŋ notnane ekŋengat pigok zeye, “In nin an ŋen yomaŋmak ma yek keyet yaŋaŋaŋ nânâpiŋ belak etaŋ gakikiyet zetnaŋ zemdelaŋ zenzeyet zetnaŋ ŋen zii zelen meluwaŋ mimiŋaŋ ŋen ku tazin.”
JOH 7:52 Zeme notnane sambe ekŋenaŋ pigok dunduwien, “Geŋmak ek msalit Galili kwepgapmti m aŋgalaŋ pemti tazenik? Geŋ Kawawaŋgalen zet meluwaŋ itnaŋaŋ mimiŋaŋ ke weyaŋ maiŋti keyet nânâ mulup omba mbegen An Kawawaŋaŋ ombempeye ke sokbembeyet zenzeŋaŋ ke Galili msalen kapi ku sokbembeyet zenzeŋaŋ ekbek.”
JOH 7:53 [Mti ondedagen zet mmot mtot mti belak kalaŋti ekŋenaŋ mkaŋinan mekopme Zisasiyaŋ Olip Kalaŋan mowege.
JOH 8:1 Zisasiyaŋ Olip Kalaŋan ke mopmanepeme msame toti sesewat mka temanen mowepme am sambe penaŋaŋ ek ekti ekmagen met pende pende tapmme egaŋ ke totati Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ tadiindome
JOH 8:3 kan keyet Palisi ma an zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ imbi ŋen set kileŋ mame ekti wati met am tuŋguwinan onzempemti Zisasiyet zewien,
JOH 8:4 “An zikat indanda, imbi kapi apmaŋ pemti met set kileŋ manepeme ekti wati gâlen kotnup.
JOH 8:5 Imbi ekŋen kaboŋ kapi nin nanzaŋ timti indomann gakikiyet Mosesiyaŋ zii zelen zemâtâtndaye.” Ekŋenaŋ, “Nin yaŋkwesimann Zisasiyaŋ zet zigok ŋen zeme ekti wati zelen met pesenup,” zemti pigok yaŋkwesiwien, “Amobotnaŋ imbi kapi zigok msasenup ze zemane nâne?” Zeme Zisasiyaŋ kusum tati betnaŋ yuyaŋ msalen baen meluwaŋ takumaŋge.
JOH 8:7 Âpme ekŋenaŋ yaŋkwesim giŋgiŋ penaŋ mme egaŋ nâmtage tageyaŋ yek bemeŋgut teŋ zem wat indikti pigok diindoye, “Inmagengatnaŋ an ŋen yomepiŋ kwetetepmaŋ penaŋ main egaŋ yaŋbemti imbi kapi nanzaŋaŋ kukŋaŋgat kumeŋgut in sambeyaŋ kummeti kume gakisem.”
JOH 8:8 Zemindamti egaŋ ewe kusum toti msalen baen betnaŋ yuyaŋ meluwaŋ takumaŋge.
JOH 8:9 Âpme ekŋenaŋ ilinak pe an kwiyaŋ yaŋbem kume ekti kusenup zemti meek koek mbienaŋ yek beme an penaŋ penaŋ ŋeŋaŋ yaŋbemti pakpak kwep kwep toti kwawet mme eyetnan am notnaŋ ekŋenaŋ tapmetne metne peme delaŋ zemâge. Âpme imbi kemak Zisasmak ilidak etaŋ tabun.
JOH 8:10 Âpme Zisasiyaŋ teŋ zem wati ekme imbi piwan igak tapme ekti zeye, “Am gosâgât kot tapmmo ekŋen pi wan de melo? An ŋenaŋ tati geŋ ku gonak?”
JOH 8:11 Zeme imbiyaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ, am pi kunzuŋ mepme delaŋ zep.” Âpme Zisasiyaŋ zeye, “Neŋ kegogak yomdaŋgat dopmaŋ ŋen ku zemgoŋgoyelen. Geŋ mepmamti set kileŋ mama manik ke pemane tabe.”]
JOH 8:12 Âpme kan ŋengat Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keŋan tati am zet ŋen pigok diindoye, “Neŋ msat sambe bekapiyelen taŋam keyepmti am ŋenaŋ neŋ napmâti mamambe beme egaŋ tambusosok keŋan ku mambe. Ek nâlen busatnaŋaŋ mbusatnaŋ bempeme egaŋ ekmâtâti mama dolakŋaŋ mambe.”
JOH 8:13 Kegok zeme Palisi ekŋenaŋ pigok dunduwien, “Pi gitiyegak yaŋaŋdi dinndonik kapi nâmann penaŋ ku bein.”
JOH 8:14 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ nanaŋgat yaŋŋ zeyap kapi penaŋepiŋ ku bein. Neŋ deyetnaŋ koban ma maneti naman deeset mebap e nâmâtâtati tazeyap. Âpme in ke ku nâmti belak kileŋ tazeip.
JOH 8:15 In neŋ zet zeya keyepmti ilinaŋgalen nânâŋinaŋ ma mama mimiŋin mamimkwalip ke nâmti keyet kataŋ zet muluwen neip. Âpme neŋ am zet muluwen nenak ku pepeyelen.
JOH 8:16 Neŋ kwileki ŋeniyet am ŋengat zetnaŋ zemdelaŋ zesâti esemteŋ penaŋ zemdelaŋ zempewak. Neŋ am zet muluwen indendeyet mulup e nenak etaŋ ku mamiyap. Bien zemneme koban egaŋ napmukulem mnemeŋgut nilisakwep ŋep mimiyelen.
JOH 8:17 Ilinaŋgalen zii zelinan zetgat yaŋaŋ kapigok tazin, ‘An zulaŋ an ŋeniyet yaŋaŋ kok kok main zemalu amnaŋ nâme penaŋ mambein.’
JOH 8:18 Âpme neŋmak Bipm zemneme toban nit nilisakwep nâgât yaŋŋ bandim mti manzemkawaŋbein keyepmti neŋ nanaŋgat zema zetn penaŋ mambein.”
JOH 8:19 Zet kegok diindome ekŋenaŋ pigok yaŋkwesiwien, “Bipdi pe deset tapme tazenik?” Zeme pigok diindoye, “In nâgât yaŋŋ ku maekmâtâlip keyepmti Bipm kegogak ku manâmâtâpeip. In nâgât nâmâtâbiek ze Bipm kegogak nâmâtâpewiek.”
JOH 8:20 Zisasiyaŋ Kawawaŋgat tewalaŋ mânep bembe boŋgis matatan mka keŋaŋ keyet keŋan tati am zet zapat dolakŋaŋ tadiindometneti zet kapi zeye. Keyepmti am ekŋenaŋ ek wati mka katikŋan met pesât nâmbienaŋgut Kawawaŋaŋ egat kanaŋ beye e ewe ku beye keyepmti atatayet belin nukŋaŋ beye.
JOH 8:21 Mti Zisasiyaŋ ewe pigok tusumti diindoye, “Neŋ indemti mepma in natimapme yek beme bekanaŋin msekpeŋ gakiwembep. Neŋ meti mambap ke in ŋep ku kobep.”
JOH 8:22 Kegok zeme Zuda am ekŋenaŋ zewien, “‘Neŋ mebap ke in ku kobep,’ kegok ke yaŋaŋ kwilekiyet nâmti tazein? Ikŋaŋ sekŋaŋ waleti gakisâgât mene nâmtazein?”
JOH 8:23 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In msat kapiyelen am. Âpme neŋ kululuŋen gwaengatnaŋ wan neŋ msat kapiyetnaŋ yek.
JOH 8:24 Keyepmti neŋ eweŋanak pigok diindoya in yomin melesiŋ maneti gakiwep. In neŋ Kilais mayap ke ku nâmkiŋpemnewep beme in maneti yomin sekpeŋ gakiwembep.”
JOH 8:25 Zeme nâmti pigok yaŋkwesiwien, “Âpme geŋ kwi? Ze zemane nâne.” Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ ilak yaŋŋ zemkawaŋ bemindama nâmâlo kemak.
JOH 8:26 Neŋ ingalen nukŋaŋ sambe weme ekti ŋep zemindondoyelen yaŋgut belak ekpemti mamayap. An zemneme toban egaŋ keyet zet esemteŋ zemti dopmaŋ mutumindawe. Âpme neŋ belak zetnaŋ zeme eknâm mban ke etaŋ msalen kapi mamti am sambe kapiyet sosok manzemkawaŋ bemindayap.”
JOH 8:27 Zisasiyaŋ Bipmaŋgat zapatnaŋ kegok diindome amobotnaŋ ekŋenaŋ ku weyaŋ nâmâtâbien.
JOH 8:28 Keyepmti Zisasiyaŋ tusumti ewe pigok diindoye, “In Angat Nemuŋaŋ neŋ tewen nâmti mwat onzemnemtiŋgut neŋ Kilais keyet yaŋaŋ weyaŋ ekmâtâbep. Neŋ wa mulup mamiyap kapi nanaŋgat windeyet mamiyap yek. Bienaŋ zet zemâtâtneŋge keyet kataŋ zet am manzemâtâtindayap.
JOH 8:29 An zemneme toban ek neŋmak mamain. Âpme neŋ mulup sambe zemti mma egaŋ manigoin keyepmti egaŋ ku manemezin.”
JOH 8:30 Zet kegok zeme am sambeyaŋ zetnaŋ ke nâme penaŋ beme nâmkiŋpewien.
JOH 8:31 Âpme Zuda am Zisas nâmkiŋpewien ekŋen keyet pigok diindoye, “In neŋ zet diindoyap keyet katnanen mamti nemunambanne penaŋ bewep.
JOH 8:32 In nâlen zet ke mâti keyet kataŋ mame keyaŋ bekanaŋgalen kikitek ke elaŋgemindeme neŋmak tusumti belak lala mambep.”
JOH 8:33 Âpme am notnaŋ Zisasiyet ku nâmkiŋpewien ekŋenaŋ zet ke nâmti zet dopmaŋ pigok dunduwien, “Nin Abalaamgat nemunambaŋane nin an kwiyaŋ ndaŋgalaŋti kandaŋan ndeme matatnupgapmti geŋ ningat, ‘In kikitekŋin e kwalet indema belak lala mambep.’ Pi zenik?”
JOH 8:34 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ penaŋ sukwep pigok diindoma nâit. An ŋen yom mamimambe beme an ke yomgat kandaŋan meti egat sisiliŋ muluwetaŋ mamimambe.
JOH 8:35 Sisiliŋ an egaŋ amobotnaŋ egalen mkaen kwesiŋ matazin keyaŋgut nemuŋaŋ yek. An keyet nemuŋaŋ penaŋaŋ kelak ikŋaŋgat nemuŋaŋ.
JOH 8:36 Keyepmti Kawawaŋgat Nemuŋaŋ neŋ yomgalen kikitek keŋan mamti sisiliŋ mulup mamip ke kalutindewap beme in belak lala penaŋ mambep.
JOH 8:37 In Abalaamgat iŋsokŋane e neŋ nâmindeyap. Keyepmti neŋ zet diindoma zetnnaŋ belak ingat sekŋinan mot kumti gwalalaŋ kumti matozin keyepmti in neŋ nosât manzeip.
JOH 8:38 Neŋ Bienaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zikat name ekban keyet zapatnaŋ mandiindoyap. Âpme in biwineyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zikat indawien ke mamip.”
JOH 8:39 Zeme pigok dunduwien, “Ningat bipm Abalaam.” Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In Abalaamgat nemunambaŋane penaŋ mambiek ze Abalaamaŋ Kawawaŋgat zetnaŋ kandaŋan mamamtan keyet sepem mamambiek.
JOH 8:40 Neŋ Kawawaŋgalen zet penaŋaŋ kapi mandiindoma in naman nâme dâsuki beme nosât mamip. Abalaamaŋ muluwaŋ bekanaŋ keboŋ ke ŋen ku mge.
JOH 8:41 In biwinaŋgalen set mâti mamip.” Âpme ekŋenaŋ pigok zewien, “Nin an ŋenmagengatnaŋ ku sokbewenn; Kawawaŋ ek ningat Bipm penaŋ.”
JOH 8:42 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “In Biwin Kawawaŋ ze in Egaŋ neŋ zemneme toban keyepmti in neŋ ŋep notn mnewiek wa neŋ nanaŋgat keŋnaŋ galak etaŋ ku toban Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zemneme toban.
JOH 8:43 In zigogat penaŋgapm keŋ katik mmame neŋ zetn zema keŋinan ku matowezin? Ma zigogat neŋ zet zema wakŋin ku mambeip?
JOH 8:44 In biwin Sadaŋ keyepmti egaŋ zemâtâtindame egalen nânâen mulup mamip. An ke eweŋan am indawalelet mulup mgeyaŋ ewe mamimkwazin. Egaŋ Kawawaŋgalen zet bamkumpeye keyepmti egat keŋanen zet penaŋ zenze ke ŋen ku matazin. Ek zet dâsuki zenze keyaŋ mama mimiŋaŋ beyeyepm ek an dâsukitoŋ ma zet dâsuki zenze ke bipmaŋ ek.
JOH 8:45 In egat kandaŋan meti mamaip keyepmti neŋ Kawawaŋgalen zet penaŋ kapi diindoma in ke nâmti zetn ke ku manâmkiŋpeip.
JOH 8:46 Inmagen an ŋenaŋ nâlen yomm ŋen zemkawaŋ bemname nâsap? Neŋ an teŋ penaŋ mamayawaŋ zet zapat dolakŋaŋ kapi diindoma in kwilekiyet penaŋ zetn ku manâmkiŋpeip?
JOH 8:47 Am Kawawaŋgat zapat mamaip ekŋenaŋ Kawawaŋgat zetnaŋ manâip. Âpme in Kawawaŋgat zapat ku mamaip keyepmti in zetnaŋgat wisat mamip.”
JOH 8:48 Zeme Zuda am ekŋenaŋ zet dopmaŋ pigok gilik zemti sawien, “Nin kegogapmti manzenup Samalia an geŋ kapi we bekanaŋaŋ keŋdan tapme zet kileŋ kileŋ tazenik.”
JOH 8:49 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ we bekanaŋaŋ keŋŋ ku mimyuŋguin. Neŋ Bipm Kawawaŋgat kwitnaŋ mamwapeyap. Âpme ingulak neŋ niktalati selaŋ nime belakŋaŋ penaŋ mambeyap.
JOH 8:50 Wa neŋ nanaŋgat kwizapatn temaŋ bembeyet nâmti mulupmaŋ ku mamiyap. Nâgât kwizet buŋamm mwati zenze mulup ke An ŋenaŋ mbe. An ke zemdelaŋ zenze anaŋ mbe.
JOH 8:51 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit, An ŋenaŋ nâlen zet gawepumti mim mambe beme ek gakikiyelen set ku aikbe.”
JOH 8:52 Kegok zeme Zuda am ekŋenaŋ pigok zewien, “We bekanaŋaŋ keŋanen tazin zet e penaŋ tazenup! Abalaam gakiye ma golaŋ zenze an ekŋen sambe kegogak gakimâbien. Âpme geŋ na zet pigok tazenik, ‘An ŋenaŋ nâlen zet kapi gawepumti mambe beme egaŋ ku gakiwe.’
JOH 8:53 Bipm Abalaam temaŋ bepiwan gakiye. Âpme geŋ bukapiyaŋ ek sebempesâgât zenik? Golaŋ zenze an sambe bepi kegogak gakime delaŋ zemâge. Âpme geŋ ziboŋ penaŋgapm kok zemti gitaŋgat sekdi omba penaŋ mmodik?”
JOH 8:54 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ nanaŋgat sekŋ mmopma ŋep penaŋ ku benak. Bipm in egat, ‘Kawawaŋŋ,’ manzeip egaŋgut nâgât kwizet buŋamm mamwazin.
JOH 8:55 In ek ke ku maweyaŋ nâmâtâpeip âpme neŋgut ek manâmâtâpeyap. Neŋ zigok dâsuki ke ek ku nâmpeyap zesap e mtilak in nemboŋ an dâsukitoŋ besapgat. Neŋ egat yaŋaŋ nâmâtâti keyepmti zetnaŋ maŋgawepuyap.
JOH 8:56 Biwin Abalaam ke neŋ kopma niknikgat keŋaŋ seŋme muluk kaik matatan. Yaŋ nen koban kapiyet belak sesepmaŋ Kawawaŋaŋ zikat same ekti keŋ oloŋen penaŋ nâŋge.”
JOH 8:57 Zeme Zuda am ekŋenaŋ zewien, “Geŋ ewe anemba nup kandi 50 bembepiŋ bukapiyaŋ Abalaam zigoset ekbanan?”
JOH 8:58 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ penaŋ pigok zema nâit, neŋ Abalaam ewe sokbembepiŋ tapme mambanaŋ ewe mamamkwalap.”
JOH 8:59 Kegok zeme ekŋenaŋ ŋeŋin zime nanzaŋ timti kusât mme egaŋ buzak am keŋan keŋanset sesewat mka temaŋ pemti zupman toweti mege.
JOH 9:1 Zisasiyaŋ kunzuŋ toti nembaŋane ndatime nsakwep selen tapmetneti selen ke an ŋen zikatnaŋ beŋaŋ mamkeŋ keboŋ sokbembeŋaŋ aikbenn.
JOH 9:2 Aikti nin Zisas pigok yaŋkwesiwenn, “An zikat indanda, an kapi kwiyelen yomgat zikatnaŋ beŋaŋ kapi mamkeŋ sokbeye mamaŋ bipmaŋ egetgalen yomgat ma nemba kapi ikŋaŋgalen yomgapmti kapigok sokbeye?”
JOH 9:3 Zemann Zisasiyaŋ pigok dinndoye, “Wa ke mamaŋ bipmaŋgalen yomgat ma ikŋaŋgalen yomgapmti kegok ku sokbeye. Kawawaŋgalen winde ke ekmagen sokbemkawaŋ bembeyet ek keboŋ sokbeye.
JOH 9:4 Nin an zemneme koban egalen mulup ewe kasup tapme kapiyet tapmmambanup. Yaŋ kan ŋeniyet msat tambuwe beme ilak mulup mimiyet setnaŋ yek bewe. Zet kapiyet yaŋaŋ pigok zemâtâpma nâit: Nin ewe alik mamti kan kapiyet An zemneme toban egalen mulup mbanup. Maneti gakiwanup beme egalen mulup ŋen ku mimiyelen.
JOH 9:5 Neŋ msatgalen busatnaŋgapmti neŋ msalen kapi mamamti am mambusatnaŋ bemindeyap kegok mti am ŋoktikŋin mkawaŋ bema ekŋenaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ manâmâtâlip.”
JOH 9:6 Kegok zemti zawagaŋ msat wasekpemti lelimâpme bakŋaŋ beme mkwati zikat sâkŋanen witiliwaŋ zulutpemti pigok zempeye,
JOH 9:7 “Geŋ meti Siloam lemuŋan ke zimosedan witilip kapi zulupmane kwawesem.” (Siloam zet keyet yaŋaŋ Zempeme mege). Âpme an piwan meti zimosetnaŋ tuyen zuluti zikatnaŋ dolakŋaŋ beme mkaŋaŋ gilik zemti kopme
JOH 9:8 am notnane ma am notnaŋ mânep milawatgat mawekumindame ektemien ekŋenaŋ ekti ilinak dopmaŋ yaŋkwesim yaŋkwesim mti zewien, “An kapi selen totati nin mânep milawatgat mawekumndain wan an kapi?”
JOH 9:9 Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ zewien, “An ikŋaŋ kapimak,” zeme notnaŋaŋ, “Yegat,” zemti, “An kapimak ŋenmak egat sepemit kwepgat.” Kegok zeme an ikŋaŋ keyaŋ pigok zeye, “Nenen mânep milawatgat mawekumindayap kemak.”
JOH 9:10 Zeme pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ zigok mti zikadi ekdak?”
JOH 9:11 Yaŋkwesime pigok diindoye, “An ŋen kwitnaŋ Zisas an keyaŋ zawakŋaŋmak msatmak lumaŋti zikatn sâkŋan gwaen kaput nemti pigok dinop, ‘Geŋ Siloam tu lemuŋan meti witilip zulupmane melak’ zemnep. Âpme neŋ meti zikatn sâkŋanen witilip kaputnep ke zulupma mepme zikatn pembenaŋ beme ega.”
JOH 9:12 Kegok zeme pigok yaŋkwesiwien, “An ke deset tazin ke geŋ nânik?” Yaŋkwesime zeye, “An ke pe deset tazin ke neŋ ku nâyap.”
JOH 9:13 Âpme am ekŋenaŋ an zikatnaŋ ege ke Palisimagen wati mebien.
JOH 9:14 Zisasiyaŋ an zikatnaŋ zawakŋaŋmak msatmak lumaŋti zikatnaŋ weyaŋpeye ke Sabat tagoŋgo kanen mge keyepmti wati mebien.
JOH 9:15 Mepme Palisi an ekŋenaŋ ewe pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ zikadi pe zigok mti ekdak?” Yaŋkwesime pigok diindoye, “Neŋ msalaŋ zikatnan zulutneme met tuyen zuluti zikatn ega.”
JOH 9:16 Zeme Palisi ekŋenmagengatnaŋ an notnaŋaŋ pigok zewien, “An zikadi weyaŋpeye ek Kawawaŋgalen mulup an yek. Keyepmti nin Sabat tagoŋgo kanen ke tapmann egaŋ tagoŋgo sutnan penaŋ mulup mip.” Zeme notnaŋaŋ pigok zewien, “Ek a yomtoŋ mamanak ze egaŋ mulup keboŋ ke zigok mnak?” Kegok zemti ilinak zet mmot mtot mbien.
JOH 9:17 Mti an zikatnaŋ beŋaŋ weyaŋpeye ek sek tuk ewe pigok yaŋkwesiwien, “An zikadi weyaŋgep an keyet geŋ zigok nâmpenik?” Yaŋkwesime egaŋ pigok zeye, “An ke neŋ nâmpema golaŋ zenze an ŋen bein.”
JOH 9:18 Âpme Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ an kapi pe zikatnaŋ beŋaŋ kapuk sokbeye. Zemti keŋ zut mbienaŋ yek beme mamaŋ bipmaŋ idazemtetime kopmalu pigok idayaŋkwesiwien,
JOH 9:19 “Nemuŋit kapi ilak penaŋ zikatnaŋ beŋaŋ sokbeye? Ek zigok mti zikatnaŋ egap ke it bugan nâlup?”
JOH 9:20 Idayaŋkwesime mambipmanelaŋ pigok zewun, “Ek nigat nemunit penaŋ okakŋanak zikatnaŋ beŋaŋ sokbeye e nit ŋep nâlup.
JOH 9:21 Yaŋgut naman zigok mti zikatnaŋ egap ma an kwiyaŋ zikatnaŋ weyaŋpep ke nit ku nâlup. Ek ilak an temaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ikŋaŋ nâmâtâtâtnaŋmak keyet ikŋaŋ weyaŋ yaŋkwesime diindome nâit!”
JOH 9:22 Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ zet kapigok zemkatik bewien. An ŋenaŋ Zisasiyet Kilais zewe beme ek mâpman paset zupman belakŋan mebe zewien keyepmti mamaŋ bipmaŋ egelaŋ Zuda amobotnaŋ ekŋengat kiŋgati zet pigok zewun, “Ek ilak semem delaŋ zenzeŋaŋgat ikŋaŋ yaŋkwesime yaŋaŋaŋ diindome nâit!”
JOH 9:24 Zemalu ekŋenaŋ an zikatnaŋ bekanaŋ weyaŋpeye ke ewe zeme kopme pigok dunduwien, “Geŋ Kawawaŋgat zikatnan zapadi penaŋ penaŋak zemane nâne. Nin an weyaŋgep keyet yaŋaŋ nânup an ke an yomtoŋ.”
JOH 9:25 Zeme an keyaŋ pigok diindoye, “An ke an yomtoŋ ma yek ke neŋ yaŋaŋ ku nâmâtâlap. Yaŋgut neŋ eweŋan zikatn beŋaŋ mamtemanaŋ egaŋ mme zikatn ekman e penaŋ nâmtalap.”
JOH 9:26 Zeme ewe pigok yaŋkwesiwien, “Pe sepem zigok penaŋ mti zikadi mme ekmanan?”
JOH 9:27 Yaŋkwesime pigok diindoye, “Neŋ zet elak diindoma nâyo e ewe ku nâmâtâlo. Eneyet zet ewe ikŋaŋ keyegak diindoma nânâyet tatnayaŋkwesip? In egat kandaŋan meti egat nembaŋane bembeyet nâmti tatnayaŋkwesip?”
JOH 9:28 Zeme kwelatnaŋ kumti zewien, “Egat nemuŋaŋ elak geŋ kapimak ningut Mosesiyet nembaŋane.
JOH 9:29 Moses ek Kawawaŋaŋ zet dunduye e nin nâmtatnup. Âpme an ke deeset sokbemti mulupmaŋ tapm kozin ke nin ku nâmpenup.”
JOH 9:30 Zeme an keyaŋ zet pigok gilik zemindaye, “In an zikatn weyaŋnep egat sokbembeŋaŋgat kanda zenze mulup mme neŋ nâmtemtem penaŋ mimindeyap.
JOH 9:31 Kawawaŋaŋ am yomtoŋ ekŋengalen dundunduŋin ku manâin ke nin nânup. Egaŋ am kwizet buŋamaŋ mamopeip ekŋen etaŋ manâmindein. Egaŋ ikŋaŋgalen nânâŋaŋ ke amnaŋ mimiyet nâmbiliwege.
JOH 9:32 Nin msat kululuŋ sokbembeŋangatnan alak pi tatnup pi an ŋenaŋ am zikatnaŋ beŋaŋ ŋen weyaŋpepeŋaŋ keyet zapatnaŋ ŋen ku manânup yek penaŋ.
JOH 9:33 Keyepmti an ke Kawawaŋmagengatnaŋ ku kodak ze mulup kegok ke igak zigoset mnak?”
JOH 9:34 Zeme pigok dunduwien, “An bekanaŋ yomdimak mamkwabananaŋ ewe mamanik geŋ bukaboŋaŋ nin kapi set zikat ndasât tazenik?” Kegok zemti sesewat mkaengatnan zempeme zupman toti mege.
JOH 9:35 Zempeme paset zupman mege zapat ke amnaŋ ilinak zenâ zenâ tapmmepme Zisasiyaŋ wak kambu nâŋge. Keyepmti an ke selen aikti pigok yaŋkwesiye, “Geŋ Angat Nemuŋaŋ egat nâmkiŋpenik ma yek?”
JOH 9:36 Âpme an keyaŋ zeye, “Amobotnaŋ, geŋ zenik ke an kwi ze zikat namane ekti ŋep nâmkiŋpempewi!”
JOH 9:37 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Neŋ zet tadiŋgoma tatniknik an elak neŋ kapimak.”
JOH 9:38 Zeme an keyaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ penaŋ nâmkiŋpemgeyap.” Kegok zemti tot pedondom samti sesewatpeye.
JOH 9:39 Âpme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ am yaŋaŋin mimsokbembeyet msalen toban keyepmti am notnaŋ zikalin beŋaŋ ekŋenaŋ zikalin dolakŋaŋ ekbep. Âpme am zikalin ekti mamaip ekŋenaŋ zikalin naman beŋaŋ bewe.”
JOH 9:40 Kegok zeme Palisi am ekmak ilinsakwep tabien ekŋenaŋ zet ke nâmti pigok zewien, “Zeme nin mee kogok zikatn beŋaŋ nâmndenik?”
JOH 9:41 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “In an zikalin beŋaŋ mamambiek ze in yominpiŋ mamambiek. In ilinaŋgat, ‘Nin an zikatn beŋaŋ yek,’ manzeip keyepmti in yominmak mamaip.”
JOH 10:1 Zisasiyaŋ zet ŋen pigok zeye, “Neŋ zet penaŋ sukwep pigok diindoma nâit, An ŋenaŋ sipsip ekŋengalen kimbalen towesâgât egaŋ set penaŋ tapme kimbat dukŋaŋ belakŋaset aŋgosomti towebe beme an ke kambutoŋ ma an sage kuku toŋaŋ kegok zewanup.
JOH 10:2 An ŋenaŋ set tokwakwaleset meti sipsip ekŋenmagen mebe beme an ke sipsip toŋaŋ penaŋaŋ mowezin nâmpewanup.
JOH 10:3 Mopme setokwakwat damuŋ egaŋ ek sipsip toŋaŋ penaŋ e ekmâtâti kwalet peme moti sipsip kwilinan kwilinan indakumtetime toŋinaŋgat bim ŋandaŋaŋ nâmti ekmagen kopme indatimti zupman baen matowezin.
JOH 10:4 Ikŋaŋgat zapat ke indatimti zupman toti mepme ekŋenaŋ bim ŋandaŋaŋ nâmti ekmâti mamâmelip.
JOH 10:5 Ekŋenaŋ an bimŋandaŋin mamanamaŋ ekŋen ku maindamâti melip. Ekŋenaŋ bimŋandaŋin sepemaŋ igak ke nâmti makiŋgakunzuŋip.”
JOH 10:6 Zisasiyaŋ am ningat nâmti bemzenze zet sipsip palen bemti zeme am ekŋenaŋ pe bemzenze zet kapi yaŋaŋ kwilekiyet zein ke ku nâmâtâbien.
JOH 10:7 Keyepmti Zisasiyaŋ bemzenze zet kapiyet yaŋaŋ kapigok zeye, “Neŋ penaŋ sukwep penaŋ diindoma nâit, sipsip ekŋengalen setokwakwat e neŋ.
JOH 10:8 Neŋ ewe sokbembepiŋ tapma am tetimaemae ŋeŋaŋ sokbemti inmagen kobien ekŋen an kambu titinok mamti zet dâsuki, ‘Neŋ Kawawaŋaŋ an zempeme kosât zetik mge nen kapi,’ zemti mambien keyepmti nâlen am ekŋenaŋ zelin ku mâbien.
JOH 10:9 Âpme neŋ amgalen sekekek keyepmti am ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemneinen ek aŋgalaŋ pewap. Neŋ ekŋen indikdamuŋ mimindema mamambep.
JOH 10:10 Âpme an kambu titi ekŋenaŋ belak buzakset moti kwitnaŋ kwitnaŋ kumsagat mti sipsip mee kileŋ indomkumti notnaŋ buzak kambu indatimti mesâgât makolip. Yaŋgut neŋ sipsip ekŋen indadamuŋ dolakŋaŋ mimindema ekŋenaŋ kakanemuŋ mamti mamobep.
JOH 10:11 Âpme neŋ sipsip toŋaŋ penaŋ keyepmti ekŋenmagen kwileki ŋen sokbeme ekŋengapmti ŋep gakiwap.
JOH 10:12 Mme sipsip damuŋ belak tosayelak etaŋ nâmti mamin ek toŋaŋ penaŋ yek keyepmti mulup wisat palen tapneti ekme tam zupmaŋ ŋenaŋ sipsip indim nsât kwindiŋ kwapme ekti sipsipgat yayaŋ mimipiŋ ketalat indemti yayaŋaŋgat kunzuŋme tam zupmaŋaŋ kwati indimâpme makalaŋ mekolip.
JOH 10:13 Ek sipsip damuŋ penaŋ yek keyepmti egaŋ sipsip ekŋengat yayaŋ mimipiŋ kiŋgati makunzuŋzin.
JOH 10:14 Neŋ sipsip ekŋengat toŋin penaŋ mamayap keyepmti Bienaŋ nâgât mama miminnaŋgat yaŋaŋ dolakŋaŋ nâmnein mme neŋ kegogak egat nâmâtâpeyap. Sepem kegogak neŋmak sipsip maŋganne nin dopmaŋ nâm dopmaŋ nâm mti maŋga kwep mamanup. Keyepmti kwileki ŋen sipsipmagen sokbeme neŋ sipsip ekŋengapmti maman ŋep ketalasiwak.
JOH 10:16 Âpme neŋ sipsip maŋganne notnaŋ ewe maip wa ekŋen kimbat kapiyet keŋangatnaŋ yek. Neŋ ekŋen ke eyo indakakalima kot neŋmak kapi mamti bimŋanden nâme delaŋ zeme sipsiwaŋ maŋga kwep tapme nenn kwep indadamuŋ mbap.
JOH 10:17 Neŋ maman ketalasimti gakiwap ya naman gilik zem wati maman ke naman tiwap keyepmti Bien Kawawaŋaŋ nâgât nâmneme dolakŋaŋ penaŋ mambein.
JOH 10:18 An ŋenaŋ nânâŋak neŋ kileŋ nome ku gakiwap neŋ nen nâmâtâtati mamann ketalasiwap. Ya naman gilik zemti wawagalen winde ke tatnain. Bipmnaŋ neŋ kegok mimiyet nâmneŋge.”
JOH 10:19 Zisasiyaŋ zet kegok zeme nâmti Zuda am ekŋenaŋ nâme ŋep ku beme ilinaŋgat bet wanok zet mmot mtot mbien.
JOH 10:20 Mti am sambe penaŋaŋ pigok zewien, “An kapi we bekanaŋaŋ keŋaŋ mme yuŋgume zet kileŋ kileŋ tapmme in eneyet momtati zetnaŋ taweyaŋ nâip?”
JOH 10:21 Âpme naman am notnaŋaŋ pigok zewien, “An ŋen we bekanaŋaŋ keŋan tapme zet dolak dolakŋaŋ kaboŋ kapi ŋep ku zenak. Ma an zikatnaŋ beŋaŋ mee ŋep ku weyaŋpenak.”
JOH 10:22 Zelusalem sesewat mka kambuk mme belakŋaŋ bembeŋaŋaŋ Omzuluti mme kambuk bembeŋaŋgalen Kendo ke nup kan kataŋ matakwatemien. Yaŋ nup kan kataŋ Kendo ke mawalam keŋan masokbein.
JOH 10:23 Âpme Zisasiyaŋ sesewat mka temaŋ keyet keŋaŋ ŋen Solomon zeme keyet setokwakwalen ke mebe kokot tapmme Zuda am ekŋenaŋ tokwat bembuluŋ tati pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ eneyet yaŋaŋdi sosok penaŋ zemkawaŋ bembepiŋ mmane nin gâgât weyaŋ ku manâmâtâtnup? Geŋ penaŋ Kilais, an Kawawaŋaŋ ombemgeŋgeŋaŋ beme yaŋaŋdi weyaŋ zemâtâtndamane nâne!”
JOH 10:25 Âpme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ nanaŋgat yaŋŋ diindoma in ku manâmkiŋpemneip. Neŋ Bipmnaŋgalen windeyet mulup dolak dolakŋaŋ mamiyap keyaŋ nanaŋgat yaŋŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zemneme toban ke mammsokbemnain.
JOH 10:26 Âpme in nâlen sipsip maŋganne penaŋ bemti ku mamaip keyepmti zetn ku manâmkiŋpeip.
JOH 10:27 Âpme am nâlen sipsip maŋga bemti mamaip ekŋenaŋ bimŋanden nâmti neŋ manamâpmaip.
JOH 10:28 Keyepmti neŋ mama kanzizit indama walelepiŋ kwesiŋ kwesiŋ mameti mamambep. Ekŋen ke nâlen belengatnan am ŋenaŋ ku indamenzemtimti mebe yek penaŋ.
JOH 10:29 Am ekŋen ke Bipmnaŋ ikŋaŋ nâlen belen mamayet naŋgeyepmti mame ikŋaŋ maindadamuŋ min. Ek windeŋaŋ igagen penaŋ keyepmti am ekŋen ke an ŋenaŋ nâlen belengatnan ku indamenzem tiwe.
JOH 10:30 Bienmak nit keŋ kwep penaŋ bemti mulup mamilup.”
JOH 10:31 Kegok zeme Zuda am ekŋenaŋ nâme ŋep ku beme nanzaŋ ambepelet timti kusât mbien.
JOH 10:32 Mme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ mulup dolak dolakŋaŋ sambe penaŋ Biengalen windeen mamima egip. Âpme in mulup mamiyap ke mulup ziboŋ ke ekme bekanaŋ beme nanzaŋ timti nosât tapmip?”
JOH 10:33 Zeme Zuda am ekŋenaŋ zewien, “Wa geŋ mulup dolakŋaŋ maminik keyet mti gosât ku tapminup. Giti zet mobotnaŋ mti geŋ am nin nemboŋak yaŋgut, ‘Neŋ Kawawaŋ,’ tazenik keyepmti gosât pi tapmnup!”
JOH 10:34 Kegok zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok zenzeŋaŋaŋ tazin, Kawawaŋaŋ an zemdelaŋ zenze an mamkwabien ekŋengat pigok zeye, ‘In mulup kegok mamip enenogat in Kawawaŋ nemboŋ.’ Kawawaŋgalen zet sambe ke tapmezin ke anaŋ nin ku omenzaŋpepeyelen yek penaŋ. Âpme neŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ mulup dolakŋaŋ mimiyet zemdelaŋ zemneme msalen kapi toban keyepmti neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ zema in eneyet egaŋ set ku mimiŋ mti Kawawaŋ mtopemti sek mmobot zet tazein manzeip.
JOH 10:37 In mulup mamiyap kapi ekme Bipmnaŋgalen kataŋ ku mambein beme zetn kapi bamkumpeme ŋep bewe.
JOH 10:38 Âk ekme mulupm Kawawaŋaŋ mnak keyet kataŋ mamiyap wa zet manzeyap etaŋ yek. Mulupm mamima egip keeset eyo ekti Bienmak nit keŋ kwep bemti mulup mamilup e ndik mâtâbep.”
JOH 10:39 Kegok diindome ekŋenaŋ ŋeŋin penaŋ zime wati mka katikŋan pene zeminepeme yumbemindemti toti mege.
JOH 10:40 Meti Zodan tu nembet daen Zânaŋ am tu itnaŋaŋ manzulutindemtanen ke meti mamtan.
JOH 10:41 Ke meti mame am sambeyaŋ ekmagen koti pigok zewien, “Zânaŋ menok ŋen ku mme ekbenn. Âpme Zânaŋ an ikŋaŋ kapiyet nâmti zet sambe zemâge ke an kapimagen penaŋaŋmak etaŋ tasokbemâzin.”
JOH 10:42 Zemti am sambeyaŋ egat nâmkiŋpemâbien.
JOH 11:1 Betani mka msalen ke an ŋen mamtan kwitnaŋ Lasalus ek zawat temaŋ penaŋ mti tapme ipmanet Maliamak Mata egelaŋ ke tati mamomtatemun.
JOH 11:2 Lasalusiyet ipmaŋ Malia kapiyaŋ maneti bam Amobotnaŋ Zisas gakikiŋaŋgalen kan bududuk beme wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ piyaŋ ek setnanen zulutpemti ŋoksinaŋaŋ kaput pewe.
JOH 11:3 Lasalusiyet ipmanet zut keyaŋ iwitdaŋgat yayaŋ mti Zisasmagen zet pigok bemalu mege: “Amobotnaŋ, nodi penaŋ Lasalus piwan zawat temaŋ tapm weingat kot eksenik.”
JOH 11:4 Âpme Zisasiyaŋ zet ke nâmti pigok zeye, “Zawat keyet penaŋaŋ wa gakiki sokbembeyet yek. Kawawaŋgat Nemuŋaŋ egalen kwizet buŋamaŋ msalen pien palakŋaŋ beme Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwat onzempepeyet kegok sokbein.”
JOH 11:5 Zisasiyaŋ Lasalus ipmanet Matamak Malia ekŋen kemak notn notn dolakŋaŋ mti mamtemien.
JOH 11:6 Âpme Zisasiyaŋ zapat ke nâmpemti mka keyegak kasup zut pi ewe tage.
JOH 11:7 Yaŋ msame wati Zisasiyaŋ nembaŋane ningat pigok zeye, “Kame naman Zudia mkaenak gilik zemti metne.”
JOH 11:8 Zeme nin pigok dunduwenn, “An zikat indanda, geŋ alagati kanda manepemane nanzaŋaŋ gosâgât mme kunzuŋti kotn yanaman keyegak gilik zemti mesâgât tazenik?”
JOH 11:9 Yaŋkwesimann pigok dinndoye, “Pi ewe tambuŋanak mulup mimiyelen kan ewe teepmaŋ tazin. An ŋen kasupgat zikatnaŋ ekmâtâti mepme kwileki ŋenaŋ sekŋaŋ ŋen ku mawalezin.
JOH 11:10 An ŋenaŋ tambuyet mamezin beme egaŋ busatnaŋ ku tazingapmti tambusosokgat pumpem pumpem olat metiŋgut tep palen ma nanzaŋ palen mee sekŋaŋ mawalezin.”
JOH 11:11 Kegok zemti zet ŋen ewe pigok tusumti ningat zeye, “Notn Lasalus ek zawat mti muluk tawein yaŋ neŋ meti butema wasem.”
JOH 11:12 Zeme nembaŋane nin pigok zewenn, “Amobotnaŋ, egaŋ zawat mti muluk tawen beme ikŋaŋ ŋep alik bemti wabe.”
JOH 11:13 Zisasiyaŋ Lasalus penaŋ gakiye ke met mme wawagat nâmti zeye. Âpme nemba nin nâmann zawat mti muluk tawenaŋ met buteme wasem kok nâmti zewenn.
JOH 11:14 Âpme Zisasiyaŋ naman pigok weyaŋ zemkawaŋ bemndaye, “Lasalus ek tambumbu tuk weŋge yaŋ neŋ meti butema ewe wasem.
JOH 11:15 Neŋ zawat zapatnaŋ nâmban yaŋgut kapiyegak mamann gakiyan. Âpme neŋ ekmagen mulup mma in ekti nâmkiŋpepe kaliŋaŋ aikbep keyepmti nâma dolakŋaŋ penaŋ bein. Ele kame nin ilak ek eksât metne.”
JOH 11:16 Âpme ninmagengatnaŋ nemba ŋen kwitnaŋ Tomas kwitnaŋ ŋen Glik zeleset Didimas makumtemien ke ningalen zeleset nemba pepet kok zewanek. Egaŋ nin pigok dinndoye, “Kame nin sambe bepi nsakwep ekmak mepmann ndome gakimâbanup.”
JOH 11:17 Zisasmak nin ewe kainde maman Lasalus met beme kasup zulak zulak pi sumen weme egaŋ bam mege. Keyepmti kwapataŋ zemann am ekŋenaŋ zewien, “Lasalus ilak tugan bewen.”
JOH 11:18 Betani mka ke beŋan penaŋ yek; Zelusalem mka temaŋ keyet sokŋanik. (Mail zut mee kegok mamekotemien.)
JOH 11:19 Keyepmti Zuda am sambe ekŋenaŋ Matamak Malia iwit gakime ambembesi mimidesât mepmâbien.
JOH 11:20 Âpme Matayaŋ Zisasmak nin kotnup zeme nâmti weneŋaŋ ke tapme egaŋ windembem toti selen meti ndaige.
JOH 11:21 Kegok mti Zisasiyet pigok dunduye, “Amobotnaŋ, geŋ kapi mambek ze ipm ku gakinak.
JOH 11:22 Yaŋgut alak pigogat geŋ kwileki ŋeniyet nâmti bipdi dundum samane egaŋ keyet penaŋaŋ ŋep mamgain.”
JOH 11:23 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ yayaŋ ku mi, ipdi Lasalus ek ŋep gilik zemti wasem.”
JOH 11:24 Zeme nâmti Matayaŋ pigok zeye, “Maneti bam kan temanen gilik zemti wabe e ŋep nâyap.”
JOH 11:25 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Gakikiengatnan wawat ma mama keyet ŋotekŋaŋ neŋ keyepmti am ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme gakiwe yaŋgut neŋ ŋep mamaŋaŋ ewe gilik zemsawap.
JOH 11:26 Ma am ŋen ewe sekŋaŋ melesiŋ mamti neŋ nâmkiŋpemnewe beme egaŋ gakikipiŋ mamambe. Geŋ neŋ zet zeyap kapi ŋep nâmkiŋpenik?”
JOH 11:27 Zeme Matayaŋ zeye, “Amobotnaŋ, geŋ Kilais, Kawawaŋgat Nemuŋaŋ, msalen kapi totogat buŋam zapatnaŋ zenzeŋaŋ elak geŋ kapi e penaŋ nâmkiŋpemgeyap.”
JOH 11:28 Zet kegok zemti met weneŋaŋ Maliayet zeme kopme igak buzak pigok dunduye, “An zikat indanda ilak kotati gâgât tazein.”
JOH 11:29 Zeme Maliayaŋ nânâŋak wati sakwep Zisasmak nin tabenen mege.
JOH 11:30 Nin mka set biman baen tati Mata zempeme kwapme ewe keyegak totapmambenn.
JOH 11:31 Zeme nâmti Maliayaŋ mka keŋangatnan sakwep wawatnak toti mepme Zuda am ekmak ambembesien tapmambien ekŋenaŋ wa sumen daen susât mezin mene zemti mâti kwatopmâbien.
JOH 11:32 Âpme Maliayaŋ windembemti mka set biman baen toti ndikme tapmmann Zisas pedondom samti pigok zeye, “Amobotnaŋ, geŋ kapi tabek ze ipm ŋep ku gakinak.”
JOH 11:33 Zemti sume Zuda am ek mâti mebien ekŋenaŋ ek mukulem mti ambembesi temaŋ mbien. Tapmme Zisasiyaŋ indikti keŋaŋ bekanaŋ penaŋ beme siyaŋ bimaŋ soye.
JOH 11:34 Some pigok indayaŋkwesiye, “In sekŋaŋ pe denen bemien?” Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “Amobotnaŋ, kopmane meti sumaŋ zikat gaman ekbak.”
JOH 11:35 Met zikat same ekti Zisasiyaŋ siap ulu alep timti suye.
JOH 11:36 Sume Zuda am ekŋenaŋ ekti zewien, “An pi an kapimak notn notn penaŋ mti mamalup keyepmti egat tasuin egip.”
JOH 11:37 Âpme notnaŋ ekŋenaŋ zewien, “An kapi an ŋen zikatnaŋ beŋaŋ ŋen weyaŋpeye keyet zapatnaŋ mekopme nâmbenn. Kogogapm an kapi sakwep kodak ze Lasalus kapi ŋep weyaŋpeme alik tadak.”
JOH 11:38 Âpme Zisasiyaŋ keŋaŋ ewe bekanaŋ penaŋ beme sum sokŋan penaŋ mebenn. Lasalus gakime sekŋaŋ mti met miŋa keŋan wepemti nanzaŋ temaŋ ŋen wilili peme met einzuŋaŋ bekek tage.
JOH 11:39 Keyet mti Zisasiyaŋ sumpemti pigok zeye, “In nanzaŋ temaŋ kapi kwanzepeme kaiŋan melak.” Zeme an gakiye keyet mâŋaŋaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ, tambumbu zulak zulak ilak sumen tapme tozin yalak pi sek sesikŋaŋ tapein pi zigogat nanzaŋ kwanzempepeyet tazenik.”
JOH 11:40 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Neŋ zet daen diŋgoya e nâmane betetnaŋ bein. Geŋ belak nâmkiŋpem nemane neŋ Kawawaŋgalen winde keyet penaŋaŋ mma sokbeme eksenik.”
JOH 11:41 Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ nanzaŋ temaŋ bepiwan kwanzepeme mepme Zisasiyaŋ zikatnaŋ kululuŋen gwaen ekme mopme pigok dunduye, “Bien, geŋ dundundun kan kataŋ nâmti manamukulem mnik keyepmti wisikŋ diŋgoyap. Neŋ am maŋge sambe talip ekŋen kapiyaŋ neŋ giti penaŋ zemnemane koban keyet yaŋaŋ ekmâtâtâtgat mulup msât tati diŋgoyap.”
JOH 11:43 Kegok zemti kwizet temaŋ pigok kuye, “Lasalus, geŋ pien kwatot!”
JOH 11:44 Zeme am gakikiŋaŋ piwan banisiyaŋ setnaŋ betnaŋ kwasim pepeŋaŋ ma ŋokŋaŋ saŋgum meselem zempewien melesiŋ kwatopme Zisasiyaŋ zeye, “In banisiyaŋ betetak temaŋ mpepeŋaŋ e kwalet pemti peme melak.” Zeme kwalet pewien.
JOH 11:45 Âpme Zuda am sambe Maliayet ipmaŋgat siyet kobien ekŋenmagengatnaŋ am sambe notnaŋaŋ Zisasiyaŋ muluwaŋ mamanamaŋ mme ekti nâmkiŋpempewien.
JOH 11:46 Âpme notnaŋaŋ belak Palisi ekŋenmagen meti Zisasiyaŋ Lasalus gakikiengatnan mme watage keyet zet zapatnaŋ mimindawien.
JOH 11:47 Minindame nâmti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ temaŋ ma Palisi egat kandaŋan mambien ekŋenaŋ an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ indazemtetime kot ondekme pigok diindowien, “An kapi muluwaŋ mamanamaŋ omba penaŋ am sutnan tapmmezin kapi zigok msawanup?
JOH 11:48 Nin nâmti belak nâmpemti mamann am sambe bepi ekmagen met tusumâpme delaŋ zeme Loma amobotnaŋ manndadamuŋ min egaŋ ekme ŋep ku beme ningalen sesewat mka temaŋ pi kumasek yaloŋti aminne eyo indom yalom bep!”
JOH 11:49 Ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Kaipas ek kan keyet sâpe sâpe bumbu sambe ekŋengat ŋeŋaŋin mamtan. An keyaŋ pigok diindoye, “In sambe bekapi keŋinpiŋ penaŋ!
JOH 11:50 Nin am sambe bekapi waleletgat zapat etaŋ bemâpmann ŋep ku bewe keyepmti an kwewaŋ ningat dopm gakimti am sambe pi ma nin mee eyo ndamukulem mbe.”
JOH 11:51 Zet ke belak ikŋaŋgat keŋaŋgalak ku zeye. Kawawaŋaŋ zet ke keŋanen beme zemkawaŋ beye. Nup kan keyet egaŋ sâpe sâpe bumbu sambe ekŋengat ŋeŋaŋin mamtan keyepmti kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbewe keyet zetnaŋ zemkawaŋ beye. Zisas ek penaŋ Zuda am nin yomengatnan gilik zemti ndatitiyet gakikiyet zenzeŋaŋ.
JOH 11:52 Wa ke Zuda am ekŋen etaŋ indamukulem mimiyet etaŋ ku gakiwe. Egaŋ gakimti am Kawawaŋgalen maŋge msat kataŋ mamanup nin bepi ondekndeme maŋga kwep bemti mamambanup.
JOH 11:53 Âpme Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ kan keyet yaŋbemti Zisas kume gakikiyet zetnaŋ mbien.
JOH 11:54 Âpme Zisas Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ mineti gakikiŋaŋ temaŋ ewe tapme sutnateman kume gakinakmagengapmti Zuda msalen sosok penaŋ ku maŋge egaŋ nin msat tuŋgupman keyet ganzenan mka ŋen kwitnaŋ Epalaim zeme ke met mamtemenn.
JOH 11:55 Zuda am ekŋengalen Aŋgalalaŋ Kendoŋin ke sokŋan beme mka isisikŋaŋ am sambe ekŋenaŋ Zelusalem mka teman yominaŋgat nâmti Kawawaŋgat sâpe sâpe busâgât eweŋanak ŋeŋaŋ mepmâbien.
JOH 11:56 Meti Zuda am ekŋenaŋ sesewat mka temanen motati Zisas zimosetnaŋ timati ilinak met zenâm kot zenâm mti zewien, “An kapi pe Aŋgalalaŋ Kendoyet kapi kopme eksenup manze weyaŋ zeme nâne.”
JOH 11:57 Zeme Palisi an ma sâpe sâpe bumbu ŋeŋaŋ ekŋenaŋ zet pigok am zemkabem indawien, “Zisas kopme ekti ningat kot sakwep zemsokbemndaseip. Mme nin an ke wati met mka katikŋaŋ pesenup.”
JOH 12:1 Aŋgalalaŋ Kendo tatagalen kasup 6 ewe tapme Zisasmak nin Betani mkaen mebenn. Nin mka ke Lasalus gakikiengatnan mme wage keyet motabenn.
JOH 12:2 Zisasmak nin mepmann ekti notnane ekŋenaŋ tu meu weyaŋ bume mopme ambepeleti met Matayelen mkaen tapme am zeme moti Zisasmak nin Lasalusmak totapmann Matayaŋ tu meu timti kalop bem ndame nimbenn.
JOH 12:3 Ke tati tatnimann Maliayaŋ wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ tosaŋaŋ mobotnaŋ penaŋ makwitimtemien ke nukŋaŋaŋ temaŋ pi mkoti keyaŋ Zisasiyet setnan mulapme topme zulutpemti ŋoksinaŋaŋ kapupeye. Âpme mka keŋaŋ tapmambenn bee wet sesik dolakŋaŋ bepiyaŋ pimpemti tage.
JOH 12:4 Âpme nembaŋane ningat tuŋgupmnaŋgatnaŋ Zudas ek Iskaliot mkaengatnaŋ nemba keyaŋ maneti Zisas bam zemkuwe.
JOH 12:5 Egaŋ nâmti pigok zeye, “Wet kelakŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ kaboŋ kapi belak mti met bemann amnaŋ 300 Kina ndame mti am bekopsat ekŋen indawenek ze ŋep benak!”
JOH 12:6 Egaŋ wa mânep ke timti am bekopsat penaŋ indasât nâmti ku zeye. Egaŋ ningalen mânep ele nemuŋŋ ke mmamti mânep ndame mwatpemti mânep butnaŋ buzak kambu matim makumkwitim nimtan keyepmti ndame wanok kok mbak nâmti zeye.
JOH 12:7 Âpme Zisasiyaŋ pigok zeye, “In imbi kapiyet zet sambe zenzepiŋ. Egaŋ wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ ke neŋ sekŋ kapi zulutneinen maneti gakima nabembeyet nâmti kwitimti beme matazin yaŋ alak kapi zulutnein.
JOH 12:8 Am bekopsat sambe ekŋen bepi inmak msalen kapi kan teepmaŋ ewe mamambep mme neŋ inmak kan teepmaŋ ewe ku mambap.”
JOH 12:9 Âpme Zisasiyaŋ Betani mkaen ke met Lasalusmak mame Zuda am ekŋenaŋ zapatnaŋ nâmti Zisasmak Lasalus an Zisasiyaŋ gakikiengatnan mme wage an ke eyo ilisakwep idiksâgât kobien.
JOH 12:10 Zuda am ekŋenaŋ Lasalusmageset sâpe sâpe bumbu an ekŋen bamkum indemti Zisas mâti mepmâbien. Keyepmti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Zisasmak Lasalus ilisakwep idome gakikiyet zetnaŋ zewien.
JOH 12:12 Msat msame am sambe penaŋ ekŋenaŋ Aŋgalalaŋ Kendo tasâgât Zelusalem mka kopmâbien ekŋenaŋ zet pigok nâmbien: Zisas ewe selen baen takozin zeme nâmti
JOH 12:13 ekŋenaŋ niwet sinaŋ mee pi mutum timti Zisasmak nin selen baen ndaiksâgât mepmâbien. Met ndaikti kwizet buŋamaŋ mwati kwizet pigok kumebien, “An kapi Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zempeme kozingat Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwati sesewatpene! Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Islael am ningalen Amobotnaŋ kapi keŋ sewakŋaŋ mpen.”
JOH 12:14 Keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zenzeŋaŋ keyet kataŋ Zisasiyaŋ doŋki nembaŋaŋ ŋen aikti keyet dukŋan totati moge.
JOH 12:15 “Am Zaion mka temaŋ talip in ku kiŋgalit. Amobotnaŋin ilak kozin. Egaŋ doŋki nembaŋaŋ ŋeniyet dukŋan mot totati ingalen kozin.”
JOH 12:16 Nembaŋane nin kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke ekbennaŋgut yaŋaŋ ku nâmâtâbenn. Yaŋ bam Zisasiyaŋ gakimti kululuŋen mundumaŋ saŋga soŋgaŋaŋmak keyet keŋan ewe mowepme nin Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet keyet yaŋaŋ eknâmâtâti pigok otnâmbenn, “O, an pi sesewatpewenn ke meluwaŋ pi mimiŋaŋ keyet kataŋ penaŋ msawenn.”
JOH 12:17 Zisasiyaŋ Lasalus gakikiengatnan mme wapme am sambe tati ekbien ekŋenaŋ meti am notnaŋ zet zapat mimindame
JOH 12:18 am sambe penaŋ ekŋenaŋ zapat ke nâme delaŋ zeye keyepmti ekŋenaŋ selen meti Zisas aikbien.
JOH 12:19 Aiksâgât selen mepmâpme Palisi ekŋenaŋ indikti ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Nin belak zet mulup etaŋ tapmmann am sambe bepi ilak ekmagen met tusume delaŋ zemâzin!”
JOH 12:20 Zuda am Aŋgalalaŋ Kendoyet Zelusalem mka teman Kawawaŋ sesewatsasât mopmâbien kan keyet Glik am notnaŋaŋ kegogak Kawawaŋ sesewatsasâgât koti tapmambien.
JOH 12:21 Yaŋ an ekŋen keyaŋ Pilip Galili msat keyet mka ŋen Betsaida keyetnaŋ ekmagen meti zewien, “An notn, nin Zisas eksâgât nâmti kotnup.”
JOH 12:22 Zeme Piliwaŋ met Enduluyet zeme wati ilisakwep Zisasmagen meti “Glik am notnaŋ giksât kolip,”
JOH 12:23 zemalu Zisasiyaŋ nâmti zeye, “Kawawaŋaŋ Angat Nemuŋaŋ kwizet buŋamaŋ mwat peme amnaŋ eegalen temaŋ ilak daŋgoin.
JOH 12:24 Neŋ zet penaŋ pigok zema nâit, nin saŋgom alik kwewetaŋ sumuŋti kasiŋen bemann e ikŋaŋ kwep keyak matazin. Yaŋ msalen met ondemann moti penaŋ bilimak sambe mapein.
JOH 12:25 Âpme an ŋenaŋ msalen kapi mamti nâgât kwizet buŋamnaŋgapmti mamaŋaŋ ketalasiwe beme bam mama kanzizit tiwe. Âpme am ŋenaŋ nâgât kwizapatnnaŋgat mti mamaŋaŋ ketalat ku pewe beme bam an ke walelet aikbe.
JOH 12:26 Am ŋenaŋ nâlen sisiliŋ nemba besât nâmbe beme neŋ mambawenak napmâpmeti mulupm mti mambe. Am ŋenaŋ nâlen mulup mti mambe beme Bienaŋ kwizet buŋamaŋ mwapewe.
JOH 12:27 Pi gakikiyelen kan sokŋan penaŋ kopme nâmti keŋŋ sindem penaŋ bein. We, ne pe zigok msap? ‘Bien, geŋ kan bewanan kapi sebem neneyelen zesap ma zigok?’ Wa kegok yek, sindem kegok ke titiyet msalen kapi toban.
JOH 12:28 Keyepmti Bien, geŋ ŋepgat nukŋaŋ beke pemane nâgât palen mopme keyaŋ gâgât kwizet buŋamdi mwabe!” Zeme kululuŋengatnaŋ zet pigok sokbeye, “Geŋ mmane nâgât kwizet buŋamm msalen ke palakŋaŋ beyeyaŋ ewe mmane omba penaŋ palakŋaŋ bem mekobe.”
JOH 12:29 Âpme am sambe ninmak tapmambenn ekŋenaŋ kwisak ke nâmti zewien, “Kululuŋ kwisak kun.” Zeme am notnaŋaŋ zewien, “Kawawaŋgalen ensel ŋenaŋ Zisas zet tadunduin.”
JOH 12:30 Zeme Zisasiyaŋ zet ke nâmti pigok zeye, “Wa zet ke nâgât mti ku zep. Ingat mti kululuŋengatnaŋ zet ke sokbep.
JOH 12:31 Pi ilak msalen am Kawawaŋaŋ zelin nâmti keyet dopmaŋ mutumindandayelen kan bein. Keyepmti msalengalen mama mimi mgasik keyelen toŋaŋ Sadaŋ ilak mkutupeme wembe.
JOH 12:32 Âpme neŋ tep palen palak palak wema nomnemti mwatonzemnewep kan keyet msat sambe am ekŋenaŋ zapatn ke nâmti neŋmagen kot tusumti mambep.”
JOH 12:33 Ke Zisasiyaŋ gakiki zigok gakiwe keyet zetnaŋ zemkawaŋ bemindaye.
JOH 12:34 Zeme nâmti am tabien ekŋenaŋ pigok dunduwien, “Nin Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok maeknup, Kilais ek msalen koti gakikipiŋ kwesiŋ kwesiŋ mamambe. Âpme naman geŋ eneyet pigok zenik, Angat Nemuŋaŋ ek tewen kumti mwatonzempewep. Geŋ Angat Nemuŋaŋ ke pe an kwiyet penaŋ nâmti tazenik?”
JOH 12:35 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zet dopmaŋ pigok gilik zem diindoye, “Nâlen taŋamm busatnaŋaŋ ingat tuŋguwinan kan isikŋaŋ bugan busatnaŋ bemti tabe. Tapme in taŋam sokŋaset ke ekti mebep. Mineti in tambusosok temaŋaŋ indasumuŋme keyet keŋan mebepmagengat ek titiwep. Geŋ tambusosok kiŋkiŋaŋ keŋan mebegen set ŋep ekmâtâti ku mebek.
JOH 12:36 Keyepmti taŋamm busatnaŋ toŋaŋ neŋ ewe kapi yagak tapma in nâgât nâmkiŋpemti nâgât nemunamban penaŋ bewep.” Zisasiyaŋ zet kegok dinndomti buzak pak zemti met enzilim mebenn.
JOH 12:37 Zisasiyaŋ am zikalin palen penaŋ menok sepem igak igak mme ekbienaŋgut am sambe penaŋaŋ ku nâmkiŋpewien.
JOH 12:38 Bee golaŋ zenze an Aizayayaŋ eweŋan baen zeye keyet kataŋ amnaŋ mbien. Egaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ, am pe kwiyaŋ penaŋ ningalen zet nâmkiŋpewe? Ma Amobotnaŋaŋ am pe kwi penaŋmagen menok mme windendi temaŋ ke ekbep?”
JOH 12:39 Amnaŋ Zisas ku nâmkiŋpewien keyet zetnaŋ eweŋan golaŋ zenze an Aizayayaŋ ikŋaŋak zet ŋen ewe pigok zeye,
JOH 12:40 “Am ekŋenaŋ zet zapatn nâmti nâme belakŋaŋ mambein keyepmti am ekŋen keyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen ekti yaŋaŋ nâmâtâbiekmagengapmti Amobotnaŋaŋ zikalin ma keŋin mee pi mme bubep pemâge. Mineti ekŋenaŋ eknâmâtâti keŋ gilik zenze aikme weyaŋindenakmagengapmti kegok mge.”
JOH 12:41 Golaŋ zenze an Aizayayaŋ zet zeye kapi egaŋ Zisasiyelen mulupmaŋgat windeŋaŋ bam kwabe beke ektati egat zetnaŋ kapi zeye.
JOH 12:42 Âpme an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpewien. Yaŋgut nâmkiŋpepenn sosok zemkawaŋ bemann Palisi ekŋenaŋ ndiksokbemti paset zupman ndamâpme towebanupmagen zemti buzak mamtemien.
JOH 12:43 Ma am ekŋenaŋ zapatn nâmti mme kwizapatn tototnaŋ bewemagen zemti nâme nukŋaŋ beye. Mti ekŋenaŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ mwatpepeyet nâme tototnaŋ beye.
JOH 12:44 Zisasiyaŋ zet pigok bekap penaŋ zeye, “Am ŋenaŋ neŋ nikmâtâti nâmkiŋpemnewe beme wa neŋ etaŋ yek an zemneme toban ek eyo ekmâtâti nâmkiŋpempewe.
JOH 12:46 Neŋ kululuŋgatnan msalen kapi am mbusatnaŋ bemindesâgât toban. Âpme am ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egaŋ tambusosogengatnan nâlen busatnanen kwabe.
JOH 12:47 Am ŋenaŋ zetn nâmti wisat mti bamkumpewe yaŋgut neŋ keyet dopmaŋ ku sawap. Neŋ wa am yominaŋgat dopmaŋin indandayet msalen kapi ku toban am yomengatnan gilik zemti indatitiyet toban.
JOH 12:48 Âpme am ŋenaŋ neŋ bam kumnemti zetnnaŋgat wisat mbe beme bam zet mulup temanen tabe. Zet zema wisat mamin zet kapiyaŋ ikŋaŋ kan delaŋ zenzeŋaŋgat zet muluwen peme tati ekbe.
JOH 12:49 Wa neŋ zet kapi nanaŋgat keŋnaŋgalak ku manzeyap. Bien zemneme toban egaŋ ikŋaŋ zenzeyet zemâtâtnaŋge keyet kataŋ penaŋ manzemkawaŋ beyap.
JOH 12:50 Neŋ zetnaŋ ikŋaŋ kapiyaŋak am mama kanzizit maaikindain e nâmkiŋpemti keyepmti egalen zet ke ikŋaŋ zemâtâtnaŋgenok esemteŋ manzemkawaŋ beyap.”
JOH 13:1 Aŋgalalaŋ Kendo tatagalen kasup kwep ewe tapme Zisasiyaŋ pigok nâŋge, “Olak, neŋ msat kapi pemti Bipmmagen mobogalen kan ilak bududuk penaŋ bein,” nâmti ammak nin ek nâmkiŋpemti ekmak oloŋkati oloŋen palen mamamtemenn keyepmti ningat kembeŋ temaŋ penaŋ nâmndeye.
JOH 13:2 Zisas ma nembaŋane nin tambume tu meu nsâti mot ondektati tatnneti pemann Saimongat nemuŋaŋ Zudas Iskaliot mkaengatnaŋ ek Sadaŋaŋ Zisas zemkukuyet zet kelakŋaŋ mpeye.
JOH 13:3 Âpme Zisasiyaŋ pigok nâŋge, “Bienaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe pi nâgât betnnan beye. Âpme neŋ ikŋaŋmagengatnan toban yanaman ewe gilik zemti naman ikŋaŋmagennak mowebap.”
JOH 13:4 Ke nâmtati egaŋ meu nini mundumengatnan wati kâlâpmaŋ teepmaŋ sakŋangatnaŋ bee gulupeme weme taot mti pemanen kwasimpemti
JOH 13:5 tu pelewen kasime topme mti yaŋbemti nembaŋane nin sambe setn palakŋaŋ zulutndemti taot pemanen zampeye ke mti takaput ndemepmaŋge.
JOH 13:6 Tapmmetneti Saimon Pitamagen koti setnaŋ zulupesâpme egaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ, geŋ eneyet neŋ bukapiyet setn penaŋ pi zulutnesenik?”
JOH 13:7 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Neŋ muluwaŋ tapmiyap kapiyet yaŋaŋ penaŋ alak kapi ku nâmâtâdik bamgegut o nâgâek piwan yaŋaŋ pigogapmti tapmnemaŋge e nâmâtâbanik.”
JOH 13:8 Âpme Pitayaŋ pigok zeye, “Yek penaŋ, geŋ nâgât setn zululupiŋ!” Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ sedi ku zulutgesap beme geŋ neŋmak tususunit ewe ku tabe.”
JOH 13:9 Zeme Pitayaŋ pigok dunduye, “Amobotnaŋ, kegok beme setn etaŋ yek, betn ma ŋokŋ mee temakwep zulutne!”
JOH 13:10 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Amnaŋ tu zuluti bam belaknik meti kot witilip selinan etaŋ zuluti matalip. In sambe kapi yompiŋ kwetetepmaŋ etaŋ bemâbien. Âpme tuŋguwinaŋgatnaŋ an kwewaŋ kwetetepmaŋ penaŋ ku mamain.”
JOH 13:11 Egaŋ an zemkuwe egat nâmti keyepmti pigok zeye, “In sambe kapi dolakŋaŋ etaŋ yek; an kwep bekanaŋ.”
JOH 13:12 Setn zulut mepme delaŋ zeme kot kâlâpmaŋ ewe mim munduŋti met munduman tot tagom tati pigok dinndoye, “In neŋ selin zulutindeya kapiyet yaŋaŋ ŋep nâip?
JOH 13:13 In nâgât Amobotnaŋŋ ma An zikat indandan manzeip e ŋep nâmnemti manzeip.
JOH 13:14 Âpme neŋ Amobotnaŋin ma An zikat indandaŋin manâmneip neŋ alak selin zulutindema egip sepem kegogak in ilinak ŋenaŋ ŋengat setnaŋ zulutpem ŋenaŋ ŋengat setnaŋ zulutpem mammambep.
JOH 13:16 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit, sisiliŋ nemba ŋenaŋ Amobotnaŋaŋ sebempemti egaŋ mobotnaŋ ku mamain ma amobotnaŋ ŋenaŋ nemba ŋen mulup zet manzempeme mezin beme nemba mamezin keyaŋ an mulup zet masain ke ŋep ku mamtopein.
JOH 13:17 In zet kapi dinndoma nâyo keyet kataŋ penaŋ mbep beme in set ke ekme dolakŋaŋ beme oloŋen mbep.
JOH 13:18 Neŋ zet kapi zema in sambe ilinsakwep ku indati mâzin. Neŋ in sambe kapi nenn nâmti indati mâban. Âpme kwep ŋen bekanaŋ e nâmtiŋgut waban keyepmti ekmagen Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen pigok tazin ke katikŋaŋ bewe, ‘An neŋmak meu pelep kwep nilut egaŋ neŋ zemnowe.’
JOH 13:19 Kwitnaŋ kwitnaŋ kapi penaŋ ewe sokbembepiŋ tapme neŋ eweŋanak diindoyap keyepmti kwitnaŋ kwitnaŋ nâgât palen tasokbeme ekti pigok nâmbep. ‘O, Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ zeme nâmbenn wan penaŋaŋ ilak alak kapi sokbemsame eknupmak,’ nâmbep.
JOH 13:20 Neŋ zet penaŋ sukwep pigok zema nâit, am ŋenaŋ neŋ an ŋen zempema kopme egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mimindawe beme wa ekŋen mimindanup zemti neŋmak Bien zemneme koban nit eyo keŋ taolet minndawe.”
JOH 13:21 Zisasiyaŋ zet kegok zeme delaŋ zeme Zudasiyaŋ alak zemnosem e nâmti keŋaŋ bekanaŋ penaŋ beme nembaŋane nin pigok zem sokbemndaye, “Neŋ penaŋ sukwep penaŋ zema nâit, ingat tuŋguwinaŋgatnaŋ ŋenaŋ neŋ zemnosem.”
JOH 13:22 Zeme nâmti nembaŋane nin weŋŋ mepme nnak meek koek mti pe kwiyet nâmti zein zemti nâpemann mekwapme tabenn.
JOH 13:23 Âpme nemba ninmagengatnaŋ Zisasiyaŋ nâmpeme dolakŋaŋ penaŋ mambemtan nemba keyaŋ Zisasiyet solonan penaŋ totapmaŋge.
JOH 13:24 Keyepmti Saimon Pitayaŋ nemba keyet zikat petaŋ mti zeye, “Kwiyet nâmti tazein ze belaknik yaŋkwesimane ningat zeme nâne.”
JOH 13:25 Âpme neŋ uluŋzemet Zisasiyet wakŋanen bemti pigok yaŋkwesiwan, “Amobotnaŋ, geŋ zet kapi ninmagengatnaŋ kwiyet nâmti tazenik? Ze zemane nâne.”
JOH 13:26 Yaŋkwesima Zisasiyaŋ pigok dinoye, “Neŋ meu tuŋanen nupmamaŋ pema topme olek sama nsem an keyet nâmti tazeyap.” Kegok zemti nupmamaŋ peme topme mkwati Saimongat nemuŋaŋ Zudas Iskaliot mkaengatnaŋ ke same mti niŋge.
JOH 13:27 Nime nime keyegak Sadaŋaŋ keŋanen toti keŋaŋ mme yuŋgume delaŋ zeye. Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ keŋdan kwileki msâgât tatnânik elak sakwep meti miya!”
JOH 13:28 Zisasiyaŋ Zudas zet kegok tadundume nemba nin tabenn nin Zisasmak Zudas egelaŋ zet eneyet tazelup ke ku nâmbenn.
JOH 13:29 Keyepmti nemba notnaŋaŋ pigok otnâmbien Zudas ek ningalen mânep egaŋ mandamuŋ min keyepmti Zisasiyaŋ Kendoyet meu nim tabanupgat nâmti meu met kwititiyet mene ma am bekopsat ŋen mânep met sasayet tazempein mene nâmti tapmambenn.
JOH 13:30 Âpme nupmamaŋ Zisasiyaŋ Zudas olek same nim pemti keyegak tambu sutnan toti mege.
JOH 13:31 Zudasiyaŋ toti mepme mepme Zisasiyaŋ nembaŋane nin pigok dinndoye, “Angat Nemuŋaŋ neŋ alak nukŋaŋ palen mopma keyaŋ kwizet buŋamm temaŋ tisowap. Âpme nâgât paleseti Kawawaŋgalen kwizet buŋamaŋ kegogak temaŋ bemesâpm.
JOH 13:32 Âpme Kawawaŋaŋ Angat Nemuŋaŋ neŋ kwizet buŋamm ammagen mpalakŋaŋ beme neŋ egat kwitnaŋ kegogak mwat onzempewap. Kelak belaknik penaŋ kapi sokbeme eksâip.
JOH 13:33 Nembanne, neŋ inmak kan isikŋaŋ bugan kapi etaŋ tasâpmnup. Âpme bamgat in neŋ tokwati natimapme bewe. Âpme neŋ zet Zuda an damuŋ diindowan keyegak naman ingat diindoma nâit, ‘Neŋ mebap ke in ŋep ku kobep.’
JOH 13:34 Kegogapm neŋ zii zet alakŋaŋ pigok diindoma nâit: In ilinak ŋenaŋ ŋengat gogot ŋenaŋ ŋengat gogot mti gogot palenak mambep. Neŋ in gogot mimindemti indatimamkolap sepem kegok in ilinak mti mambep.
JOH 13:35 In kegok mti dolakŋaŋ mame am ekŋenaŋ in nâgât nembanne mamaip e sosok nâmâtât indewep.”
JOH 13:36 Âpme Saimon Pitayaŋ pigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ pe deset mebanik?” Yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok zeye, “Neŋ mebawen geŋ keyegak ŋep ku kobanik bamgulak ŋep kobanik.”
JOH 13:37 Zeme Pitayaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ, geŋ pigogat neŋ ku gapmât kokogat zenik? Neŋ gâgât mti geŋmak meti maman ŋep ketalasiwap nânik!”
JOH 13:38 Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ nâgât mti neŋmak meti sekdi ketalasi sâgât zenik? Neŋ penaŋ sukwep pigok zema nâmbak, tambu sutnan sakokolok kwitnaŋ ewe kukupiŋ tapme geŋ sek tuk zemkandat newanik.”
JOH 14:1 Zisasiyaŋ nembaŋane nin pigok dinndoye, “In nâgât kembeŋ temaŋ mti keŋinaŋ yayaŋ temaŋ ku mit in belak Kawawaŋmak nit nsakwep nâmkiŋpemndemti windemak talit.
JOH 14:2 Bienaŋ mamainen gwaen mka sambe sambe penaŋ wemezin e ku tatnak ze neŋ met mkaŋin weyaŋpepeyet zetnaŋ kapi ku diindowak.
JOH 14:3 Neŋ pi meti mundumin beke weyaŋne weyaŋne pema delaŋ zemeŋgut naman gilik zemkoti indatima nsakwep meti neŋmak ke mamambanup.
JOH 14:4 Neŋ mebap in mka set ke nâip.”
JOH 14:5 Zeme Tomasiyaŋ pigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ pe deset mebanik? Nin zet tazenik kapi ku weyaŋ nâmâtâtnup keyepmti nin pe set zigoset gâlen ke kwabanup?”
JOH 14:6 Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Set ma zet penaŋ ma mama keyet toŋaŋ neŋ. Neŋ kandat nemti ŋenaŋ igak set belakŋaset Bienmagen ŋep ku mobogalen.
JOH 14:7 In eweŋanak baen mamkwabennen ke nâgât Kilais kegok nâmâtât nembiek ze Bipmnaŋgat kegogak ŋep nâmâtâpewiek. Yaŋ alak pi kwitnaŋ kwitnaŋ sambe nâgât palen kwapmâsâpm ke ekti Biengat yaŋaŋ ŋep ekmâtâsâip.”
JOH 14:8 Kegok zeme Piliwaŋ pigok zeye, “Geŋ Bipdi ke de ze zikat ndamane nin ekti nâmann delaŋ zeme oloŋen palen mambanup.”
JOH 14:9 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Pilip, neŋ kan teepmaŋ bepi inmak mamkwaban pi geŋ ewe yaŋŋ ku niknamâtâtnik? Am ŋenaŋ neŋ maniknâmâtâzin beme egaŋ Bien maekmâtâzin. Âpme geŋ zigogat pigok nayaŋkwesinik, ‘Geŋ Bipdi ke de tazin ze zikat ndamane ekne’?
JOH 14:10 Bienmak nit kwep mamamti napmukulem mme mulup mamiyap pi Pilip, geŋ ewe ku manndikmâtâdik? Neŋ zet sambe mandiindoyap ke wa nanaŋgat keŋnaŋgalak ku manzeyap. Bienaŋ neŋmak mamti zet keŋŋnaŋ bemneme manzeyap.
JOH 14:11 Bienmak nit kwep mamalup manzeyap. In zet ke penaŋ nâmkiŋpewep. Neŋ zelaŋ etaŋ zema nâme zet dâsukinok besemagengat mulup sambe mamiyap beke ekti penaŋ nâmkiŋpemnembep.
JOH 14:12 Neŋ zet penaŋ pigok diindoma nâit, am ŋenaŋ neŋ nâmkiŋpemnewe beme egaŋ neŋ mulup mamiyap kaboŋaŋ ŋep mbe. Ya wa ke etaŋ yek egaŋ neŋ mamiyap ke sebempemti sambe mmebe. Neŋ Bienmagen mobap keyepmti am ekŋen ke winde indamti indamukulem mimindema ekŋenaŋ mulup kegok mbep.
JOH 14:13 In neŋ nâmkiŋpemnemti nâgât kwitnnanen kwileki ŋeniyet nâmti dundum name neŋ keyet penaŋaŋ ŋep maaikindamambap. Kegok mma Bienaŋ nâgât paleset kwizet buŋamaŋaŋ temaŋ tiwe.
JOH 14:15 In nâgât gogot mti mamambep beme in nâlen zetn manzeyap kapi maŋgawepup.
JOH 14:16 Keyepmti neŋ moti Bipmnaŋgat zema egaŋ ingat mukulem mimiŋin ŋen peme toti inmak kwesiŋ kapi mamti maindamukulem mmambe.
JOH 14:17 Zet penaŋgalen Emetak Teŋ kapi am msalen nâmkiŋpepeŋinpiŋ belak kileŋ mamaip ekŋenaŋ ku tiwep. Ekŋenaŋ ek ku ekbien ma keyet yaŋaŋ ku nâip. Âpme ingut egat yaŋaŋ nâip keyet mti ingat keŋinan mame in egat yaŋaŋ nâmpeip.
JOH 14:18 Neŋ gakimti indemti mebet katikŋaŋ penaŋ ku mebap; Neŋ bam ewe gilik zemti inmagen kobap.
JOH 14:19 Neŋ kan isikŋaŋ bugan kapi tapmoti gakimti naman wabap. Âpme am msalen belak kileŋ mamaip ekŋenaŋ ku nikbep. Âpme ingut ŋep nâmkiŋpemnemti mamaip keyepmti nikbep. Neŋ mama kanzizit ke indama timti mambep.
JOH 14:20 Neŋ gakikiengatnan wabap kan keyet Bienmak nit kwep penaŋ bemti mambalup ma neŋ kegogak inmak kwep bemti mambanup. Keyet yaŋaŋ ŋep mamaŋinaŋ ekmâtâbep.
JOH 14:21 Am ŋenaŋ nâlen zeomkalili sambe kapi nâmti gawepumti nâgât kandaŋnnan meti nâgât gogot mimnewe beme Bipmnaŋ an ke kegogak gogot mpewe. Âpme neŋ an ke gogot mpemti yaŋŋ penaŋ zemkawaŋ bem sama nâmâtâtnembe.”
JOH 14:22 Kegok zeme nâmti Zudas Iskaliot mkaengatnaŋ keyet opmaŋaŋ pigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ kwilekiyet yaŋaŋdi am sambe bepi aŋgalaŋ indemti nin etaŋ kapi zemkawaŋ bem ndasâgât etaŋ pi zenik?”
JOH 14:23 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zet dopmaŋ pigok gilik saye, “An ŋenaŋ neŋ gogot mnewe beme egaŋ nâlen zet nâmti ŋep gawepuwe. Âpme Bipmnaŋ ek gogot penaŋ mpewe keyepmti Bienmak nit nsakwep ekmagen koti ekmak mamambalup.
JOH 14:24 Âpme an ŋenaŋ nâgât wisat nâmnembe beme egaŋ zigoset zetn nâmti ŋep gawepuwe. Zet sambe mandiidomkwapma nâip ke wa nenaŋgalen ŋoktikŋnaŋgat etaŋ yek. Bien zemneme toban ekmagengatnaŋ ke timti mandiindoyap.
JOH 14:25 Nenn ewe inmak kapiyak mamti zet kapi mandiindoma nâip.
JOH 14:26 Âpme neŋ moti zema Bienaŋ mukulem mimiŋin Emetak Teŋ ke zempeme egaŋ toti nânâ dolakŋaŋ sambe sambe zikat indamâbe. Mti neŋ zet diindoma in notnaŋ kandapmâbien mee pi ewe mbutem indame nâmbep.
JOH 14:27 Neŋ indemti mesât tati betziŋŋ keŋ sewakŋaŋ palen mama ke indayap wa ke am belakŋaŋ ŋenaŋ mamimindaip keboŋ yek nenaŋgalen keŋ sewakŋaŋ penaŋ ke keŋinan bemindeyap. Keyepmti neŋmagen kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ sambe sokbeme ekti in keŋin yayaŋ temaŋ kwapme ku kiŋgabep.
JOH 14:28 Neŋ ŋeŋaŋ pigok diindoma nâyo, ‘Neŋ indemebawaŋ met maneti bam ewe inmagen gilik zemti kobap.’ In keŋin neŋmagen penaŋ bempemti mamambiek ze neŋ Bien an windeŋaŋbeŋ ekmagen mobap zema nâmti oloŋen temaŋ mbiek.
JOH 14:29 Pi ewe kwitnaŋ kwitnaŋ sokbembepiŋ tapme eweŋanak tadiindoyap keyepmti in tati ekme kwitnaŋ kwitnaŋ nâgât palen ke sokbeme ekti zet tazema nâip kapi nâmkiŋpewep.
JOH 14:30 Neŋ zet sambe teepmaŋ ku diindosap msat kapiyelen damuŋ Sadaŋ ek ilak kokogalen bududuk penaŋ min. Egaŋ neŋ ŋep ku mtot neneyelen.
JOH 14:31 Neŋ Bienaŋ ikŋaŋ zemâtâtneye keyet kataŋ Bien gogot msamti zetnaŋ gawepumti mulup sambe kapi mmepma msalen am sambe kapiyaŋ nikmâtâpmâbep. Keyet wapme ilak mka pi pemti metne.
JOH 15:1 Neŋ wain tep yaŋaŋ ŋotekŋaŋ penaŋ âpme wain mulup keyet toŋaŋ Bienaŋ ikŋaŋ bein.
JOH 15:2 Keyet mti mulupmaŋ mmeti ekme betnaŋ ŋen neŋmagen om mebetnaŋaŋgut penaŋaŋ pepepiŋ tapme ekti maantimpeme mezin. Âpme naman betnaŋ ŋen ekme penaŋaŋ dolakŋaŋ maelikzin beme egaŋ weyaŋ betnaŋ bekanaŋ notnaŋ eleŋgem time topme tati penaŋaŋ sambe maelikzin.
JOH 15:3 In neŋ zet diindoma zetn nâmti nâmkiŋpemti ilak kwetetepmaŋ bemti neŋmagen tusumâbien.
JOH 15:4 Keyet mti in neŋmak tususuŋin dolakŋaŋ mme neŋ inmak tususu kegogak dolakŋaŋ mti mamambanup. Âpme wain tep betnaŋ ŋen pemanen daen tususupiŋ belak igak tuŋgupman anzam tati penaŋaŋ igak ŋep ku maelikzin. Egaŋ tep penaŋmak daen tusum tatiŋgut penaŋaŋ maelikzin. Âpme in kegogak neŋmak tususupiŋ mambep beme in penaŋin dolakŋaŋ zigoset elikbe?
JOH 15:5 Wain tepmaŋ bee neŋ mme sinaŋ betnaŋ e in keyepmti am ŋen neŋmak tususunit kwep tabe beme am kemagen penaŋaŋ omba elikmâbe. In neŋ nemti ilinak etaŋ anzam tati kwileki ŋen pembenaŋ ku aikbep.
JOH 15:6 An ŋen neŋmak tususuŋaŋ tapme keyet penaŋaŋ ku sokbein beme neŋ tususunit ke eleŋgem pewe. Âpme wain betnaŋ eleŋgem time towemti aŋgasimti memuŋ bem weme timti tewen time moti manzin ek sepem kegogak msawep.
JOH 15:7 In neŋmak tususuŋin kwep tapme zetn gawepumti mambep beme in kwileki ŋeniyet nâmti dundum nawep beme neŋ keyet penaŋaŋ msokbewap.
JOH 15:8 In ammagen mulup mme am nâmkiŋpepemak sambe sokbemâbep beme set keyeset am ekŋenaŋ in nâgât nemunnambanne penaŋ mamti mulup mamip e indikmâtâti Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ omba penaŋ mwabep.
JOH 15:9 Âpme in neŋmak tususuŋin matazin keyepmti in am sambe gogot mamimindeip keyepmti neŋ ingat gogot penaŋ mamimindeyap sepem kegogak Bien Kawawaŋaŋ neŋ gogot penaŋ mamnain.
JOH 15:10 Âpme neŋ Biengalen zet sambe bee gawepumti mamiap keyepmti Bienaŋ nâgât gogot penaŋ mamnain. In sepem kegogak nâlen zetn sambe gawepumti mambep beme neŋ ingat gogot penaŋ mimindewap.
JOH 15:11 Âpme neŋ oloŋen palen mamayap keyepmti in neŋmak pepep bemamti kwitnaŋ kwitnaŋ zeya kapi kegogak mbep beme in neŋ mamayapnok keŋ oloŋen palen mamambep.
JOH 15:12 Neŋ ingat zemâtâtât zet ŋen kapigok diindoma nâit, neŋ in gogot mamimindeyap sepem kegok in ilinak ŋenaŋ ŋengat gogot mti mamambep.
JOH 15:13 An ŋenaŋ am notnaneyet mti mamaŋaŋ kileŋ ketalasiwe beme an keyet nâma amgat gogot omba penaŋ mamimindein kegok nâmpewap.
JOH 15:14 In mulup zet diindoyap keyet kataŋ mâti mme neŋ indikma nâgât notnne penaŋ bewep.
JOH 15:15 Neŋ ingat sisiliŋ nembanne ewe ku zeyap neŋ ingat notnne penaŋ zeyap. Sisiliŋ an egaŋ amobotnaŋaŋgalen keŋanen zet zigok tazin ke ku manzeme nâinaŋgut Bienmagengatnaŋ zet sambe timti toban bee in sambe diindoma nâmâbien keyepmti neŋ ingat nâma notnne penaŋ mambemâzin.
JOH 15:16 In neŋ ku nabien; neŋ in neŋmak mamayet indati zemindema meti muluwin dolakŋaŋ mme penaŋaŋ sambe sokbemti wemti kwesiŋ tatagalen keyet diindowan. Keyepmti in met mulup mimamambe kwileki ŋeniyet olati nâgât kwitnnanen Bien dundum same egaŋ indamukulem mimindewe.
JOH 15:17 Neŋ zemâtâtât zet ŋen pigok diindoma nâyo keyegak ewe zema nâit, in ilinak ŋenaŋ ŋeniyet gogot mti mamambep.
JOH 15:18 In mulup tapmim mepme am ekŋenaŋ indik talati mtoindewep beme in nenn mamimname egip keyet otnâmbep.
JOH 15:19 In am ekŋen kemak tusumti mambiek ze ekŋenaŋ kasa kasa ŋep ku mimindawiek. Neŋ in am kapiyet tuŋguwinangatnan indatimti set ŋen zikat indama ilinaŋgalen set itnaŋaŋ ke bamkumpemti nâlen mama mimi mâti mamip. Keyet mti indiktalati mtoindewep.
JOH 15:20 In neŋ zet ŋen pigok diindowan e nâip, ‘Sisiliŋ nembayaŋ amobotnaŋaŋ sebempemti mobotnaŋ ŋep ku manak.’ Keyepmti am ekŋenaŋ neŋ sisipeŋpeŋ mimnawien sepem kegogak in mimindawep. Ma am notnaŋaŋ nâlen zet gawepuwien sepem kegogak am notnaŋaŋ ingalen zelin ŋep gawepuwep.
JOH 15:21 Am nâmkiŋpepepiŋ ekŋen kapiyaŋ neŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zemneme toti mulup mamiap ke ekŋenaŋ ku nâmâtâlip. Keyepmti ekŋenaŋ in neŋmak tusumti mamaip keyepmti in omba penaŋ mtoindewep.
JOH 15:22 Neŋ msalen kapi toti am ekŋen ke zet zapatn kapi ku diindowan ze zet kapiyaŋ yomin sosok ku mkawaŋ bem indenak. Pi zemkawaŋ bewan keyepmti yomin sosok mamimkawaŋbein. Kwileki ŋenaŋ yomin ke ŋep ku aŋgalaŋpepeyelen.
JOH 15:23 An ŋenaŋ neŋ niktalati mammtotnein beme egaŋ Bien kegogak mammtopein.
JOH 15:24 Neŋ am tuŋguwinan menok temaŋ temaŋ amnaŋ ku mimiyelen ke mamkolap ke ku mbak ze ekŋenaŋ nâgât ŋenzinziŋ mti yom temaŋ ku aikbiek. Pi neŋ yomin mimsokbema yomin ke ekmâtâtiŋgut ekŋenaŋ naman nâgâek mtopenup zemti Bien kululuŋen main ek eyo mammtopeip.
JOH 15:25 Kegok mme golaŋ zenze an zet ŋen kapigok zenzeŋaŋ ke penaŋaŋ masokbein, ‘Ekŋenaŋ yompiŋ belak tuŋgupman penaŋ ŋenzinziŋ msamti mammtopeip.’
JOH 15:26 Neŋ mulupgat indamukulem mimiŋin Emetak Teŋ Bienmak mamain ke moti zempema toti egaŋ Bien Kawawaŋmak nigat yaŋŋ weyaŋ zemkawaŋ bem indame nâmâtât ndewep.
JOH 15:27 Âpme neŋ in indatimti mulup yaŋbemti mkopma nikbien keyet zet zapatn am zemkawaŋ bemindame nâmâbep.
JOH 16:1 Mineti amnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ ŋen mimindame nâmkiŋpepeen sukŋaŋ bewepmagat zet eweŋanak tipman baen pigok diindowan.
JOH 16:2 Am ekŋenaŋ in Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen mebegat zemkulumindemti pase zupman indewep ma kan ŋen beme am ekŋenaŋ nin Kawawaŋgalen mulup penaŋ tapminup zemtati mamti in indome gakiwep.
JOH 16:3 Ekŋenaŋ Bienmak nigat yaŋŋ ku weyaŋ manâmâtâlip keyepmti sepem kegok mimindawep.
JOH 16:4 Neŋ zet eweŋanak kapi tadiindomkwapma nâip keyepmti manepeme kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋ sokbemindame ekti zewep. ‘O, Amobotnaŋaŋ zet dindoye walak penaŋaŋ piki sokbemndain,’ zewep. Zet kapi ilak kan teepmaŋ tipman baen mamkwabennen ke ku diindowan. Pilak Bienmagen mobogalen kann bududuk beme nâmti keyepm tadiindoyap.
JOH 16:5 Pi neŋ An zemneme toban ekmagen mobogalen kan bududuk penaŋ beme mosât tapmma inmagen ŋenaŋ pigok ku nayaŋkwesin, ‘Geŋ pe deset mebanik?’
JOH 16:6 Neŋ indemesât zet kapi zema keyepmti in belak kembeŋaŋ keŋin bemisikme belak zelinpiŋ talip.
JOH 16:7 Neŋ zet penaŋ pigok zema nâit, neŋ mobap ke ingat mti mobap. Âk neŋ ku mobap beme mukulem mimiŋin ke ŋep ku todak keyepmti neŋ moti ek zempema tobe.
JOH 16:8 Âpme egaŋ koti am msalen kapi yominaŋgat yaŋaŋ zikat indawe ma egaŋ mama mimi teŋ ke yaŋaŋ zikat indawe ma yominaŋgat dopmaŋ zemindondo keyet yaŋaŋ zikat indawe.
JOH 16:9 Âpme ekŋenaŋ yominaŋgat yaŋaŋ pigok ekbep ekŋenaŋ neŋ ku manâmkiŋpemneip keyaŋ yomin bein.
JOH 16:10 Ekŋenaŋ mimyuŋguŋguŋinaŋgat nâme ŋep mambein. Kulekiyet neŋ Biengalen melap yaŋgut in ewe neŋ ŋep ku nikbep.
JOH 16:11 Ekŋenaŋ Kawawaŋaŋgalen yominaŋgat dopmaŋ zemindondo keyet yaŋaŋ ku nâip. Kwilekiyet msalengalen damuŋ Sadaŋ ek eweŋan zemkuye.
JOH 16:12 Zet keboŋ keboŋ ke diindondoyelen sambe penaŋ timtalap yaŋgut alak kapigogat sambe diindoma zigok ambepeleseip.
JOH 16:13 Emetak Teŋaŋ tobe kan keyet egaŋ Kawawaŋ an zet penaŋgat ŋotekŋaŋ keyet yaŋaŋ zemâtâtindamti mama mimi dolakŋaŋ keyelen set zikat indame nâmâtâbep. Egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ikŋaŋgat keŋanegak etaŋ ku zewe. Nen zemâtâtsama nâmti kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbemâbe keyet zapatnaŋ diindowe.
JOH 16:14 Zet ke nâgât keŋŋnaŋgatnaŋ timti zemkawaŋ beme nâgât kwizet buŋammnaŋ msalen palakŋaŋ penaŋ bemti mekobe.
JOH 16:15 Bienmagen kwitnaŋ kwitnaŋ tazin keyet toŋaŋ neŋ keyepmti neŋ zet pigok eweŋan diindoya, Emetak Teŋaŋ nâlen keŋnanengatnaŋ zet timti in diindowe.
JOH 16:16 Neŋ kan isikŋaŋ bugan tazin kapi delaŋ zeme mepma in neŋ natimati ilinak mame neŋ met belaknik bugan mamti naman gilik zemkopma nikbep.”
JOH 16:17 Kegok zeme nin nnak sek putuŋ pitiŋ mti zewenn, “An kapi zet kapi pe yaŋaŋ zigogat nâmti pigok pi zein? ‘Kan isikŋaŋ bugan tazin ke delaŋ zeme mepma natimabep yaŋ met belaknik maneti naman ewe gilik zemti inmagen kopma nikbep.’ Naman zet ŋen pigok zep, ‘Neŋ Bienmagen mobap?’”
JOH 16:18 Kegok zemti ewe sakwalamti zewenn, “An kapi, ‘Pe kan isikŋaŋ bugan tazin,’ tazein kapi kwilekiyet nâmti tazeinaŋ? Ke nin yaŋaŋ ku nâmâtâtnup!”
JOH 16:19 Zem mbenaŋ yek beme Zisas yaŋkwesisâgât tapmmann Zisasiyaŋ ndik mâtâti zeye, “‘Neŋ kan isikŋaŋ bugan tazin ke beme mepma natimabep. Ya naman met kan isikŋaŋ bugan tati naman gilik zem kopma nikbep,’ zeya keyet in zenâmti nayaŋkwesisât tapmip?
JOH 16:20 Neŋ zet penaŋ pigok zema nâit, neŋ nome gakima in nâgât si kembeŋ temaŋ tapmme am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ keŋ oloŋen temaŋ penaŋ mbep. In kembeŋ palen ke manepeme neŋ bam gilik zemti indatisât kopma nikti oloŋen temaŋ mbep.
JOH 16:21 Imbi ekŋenaŋ nemba sokbesâpme sek sindem omba penaŋ timti keŋin sindem mambein. Yaŋ bam nemba sokbeme nembaŋaŋ ke ekti sindem titiŋaŋ ke nâme betetnaŋ beme keŋ oloŋen temaŋ mamip.
JOH 16:22 Âpme in sepem kegogak kan isikŋaŋ bugan kapi in si kembeŋ mti mambep. Manepeme neŋ mamaen gilik zem wapma nikti naman keŋ oloŋen penaŋ mbep. Keŋ oloŋen keboŋ ke am ŋenaŋ ku menzemmbe.
JOH 16:23 Neŋ Bienmagen mobap kan keyet in kwileki ŋeniyet yaŋaŋ penaŋ nâsâgât ŋen ku nayaŋkwesiwep. Neŋ penaŋ sukwep pigok zema nâit, in kwileki ŋeniyet olati Bien dundum same egaŋ nâgât pembenaŋnaŋgapmti kwilekiyet olati wekuwep ke indawe.
JOH 16:24 Neŋmak tusumti mamkwabien kan keyet in kwileki ŋeniyet olati nâgât kwitnnanen Biengat ku yaŋkwesiwien. Yaŋ alak pi in nâgât kwitnnanen kwileki ŋengat olati Biengat yaŋkwesime egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋep indame olalapiŋ timamti oloŋen palenak mambep.
JOH 16:25 Neŋ zet sambe diindomkwaban ke belak bemzenze zet etaŋ diindomkwaban. Maneti bamgat neŋ bemzenze zet ŋen ewe ku diindowap neŋ Biengat yaŋaŋ belak sosok zemkawaŋ bemti zemâtâtindama nâmâbep.
JOH 16:26 Kan keyet in nâlen bembeŋaŋ keyepmti nâgât kwitnanen Biengat gwaen dundum same neŋ ingat munduminan tati Biengat manzemtemanok ewe ku zewap.
JOH 16:27 Neŋ Kawawaŋmagengatnan kwatoban e in nâmkiŋpemnemti nâgât gogot penaŋ mamimneip keyepmti Bienaŋ ingat sepem kegogak gogot penaŋ mamimindein.
JOH 16:28 Neŋ Bien pemti msalen pien inmagen kwatoban yaŋ pi naman in indemti kululuŋen Bienmagen gilik zem mowebap.”
JOH 16:29 Kegok zeme nin nâmti pigok dunduwenn, “Geŋ alak pi bemzenze zet ŋen zenzepiŋ sosok belak zemâtâtndamane nâmâtâtnup.
JOH 16:30 Keyepmti nin gâgât pigok nâmgenup geŋ an ŋenaŋ gayaŋkwesisipiŋ mme geŋ gitiyegak kwitnaŋ kwitnaŋ sambe beeyet yaŋaŋ manâmâtâpmane delaŋ zein. Keyepmti geŋ Kawawaŋmagengatnan tobanan e nâmkiŋpemgenup.”
JOH 16:31 Zeme Zisasiyaŋ pigok dinndoye, “Kapi zema in alakŋatiŋgut nâmkiŋpemneip?
JOH 16:32 Kan belaknik penaŋ kapi in neŋ nemti kunzuŋti mkaŋinan me enzilim kot enzilim msâip. Ke nem mekopme neŋ nenak etaŋ ku tabap Bienaŋ namukulem mti neŋmak tabe.
JOH 16:33 In neŋmak tusumti mamaip keyepmti in keŋ sewakŋaŋ palen mamayet nâmti zet sambe bee diindomkwala. In msalen kasa kasa mimindame keyet keŋaŋ nâmisim mamaip. Âpme nenn msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ sambe kapiyelen windeŋaŋ mtopemâban.”
JOH 17:1 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti zikatnaŋ kululuŋen gwaen ekme mopme pigok dunduye, “Bien, gakiki kann ilak bududuk penaŋ bein. Kan keyet geŋ nâgât kwizet buŋamm mwapmane neŋ naman gâgât kwizet buŋamdi mwabap.
JOH 17:2 Kawawaŋ, geŋ msalen am sambe bekapi ilindiŋ neŋ indadamuŋ mimiyet nâgât kandaŋnnan yaloŋ indemti indadamuŋ mimiyet winde nawanan. Mti am geŋ gitaŋgat zapat penaŋ ombem indewanan ekŋen ke neŋ mama kanzizit indawap.
JOH 17:3 Amnaŋ mama kanzizit ke yaŋaŋ kapigoset mti matip: geŋ Kawawaŋ penaŋ mamanik ma Zisas Kilais neŋ nemane toban am ekŋenaŋ yaŋnit kegok penaŋ nâmâtâtndemtiŋgut mama kanzizit ŋep tiwep.
JOH 17:4 Geŋ mulup mimiyet zemnemane tobanaŋ mulup bepi mmetne metne pema msalen kwizet buŋamdaŋ palakŋaŋ bemti tazin.
JOH 17:5 Bien, msat kululuŋ ewe ku sokbeme neŋ eweŋan geŋmak mamti kwizet buŋamm temaŋmak mamamteman. Sepem kegogak pi ewe gilik zemti geŋmagen kwapma kwizet buŋam ke ewe namane timti gâgât monzalamdanen mamambap.
JOH 17:6 Msalen am sambe penaŋ kapiyet keŋan am gitaŋgat zapat ombemindewanan ekŋen ke nâlen belen beindewanan ekŋenmagen kwizapadi ilak zemkawaŋ bemindama nâmti mkatikbemâpme delaŋ zeye.
JOH 17:7 Mti ekŋenaŋ neŋ mulup kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamiyap ekŋen kapi winde geŋmagengatnaŋetaŋ matimiyap elak ekŋen sambeyaŋ eknâme delaŋ penaŋ zemâzin.
JOH 17:8 Zet sambe nawanan e diindoma delaŋ zeye. Ekŋenaŋ penaŋ nâmkiŋpeip neŋ geŋmagengatnan koban. Ma geŋ nemane koban.
JOH 17:9 Keyepmti neŋ geŋ am gitaŋgat zapat ekŋen ke nâgât belen bewanan ekŋen keyet etaŋ nâmti pigok dundum gayap.
JOH 17:10 Am sambe geŋ nâlen belen bemane maindadamuŋ miap pi toŋaŋ nilizuzut belup ya am ekŋen kapiyaŋ nâgât kwizet buŋamm ŋep mwatnewep.
JOH 17:11 Âpme neŋ msalen pien kwesiŋ penaŋ ku mambap ilak geŋmagen kwakwagalen kan bududuk bein. Âpme amdine ekŋen bekakan nâlen belen bemane maindadamuŋ mkwalap pi ewe msalen kapi kwesiŋ mamambep. Keyepmti Bien, An teŋ mamanik, geŋ kwileki ŋenaŋ mto indeweyet indadamuŋ dolakŋaŋ mimindemane mambep. Âpme ekŋenaŋ gâlen winde ke sosok ekmâtâti keŋ kwep bemti kume kwaopme mambep. Nit keŋ kwep bemti mamalup sepem kegogak
JOH 17:12 neŋ ekŋenmak mamayap. Kan kapiyet neŋ gâlen windeen zet zapadi dolakŋaŋ kapi zemti mkatikŋaŋ bemindewan keyepmti ekŋen sambe penaŋ ku walebien. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet tazin ke katikŋaŋ bembeyet an kwewetaŋaŋ set tetakŋaŋ palakŋaŋ beme mmetneti mme pilik zeme teziŋ ŋandaŋgat zapat beye.
JOH 17:13 Neŋ ilak geŋmagen kokogat kann bududuk beme keyepmti neŋ ekŋengat yayaŋ mimindemti dundum gayap. Geŋ indamukulem mimindemane oloŋen palen mambep nen mamayap sepem kegogak.
JOH 17:14 Âpme neŋ zedi zemâtâtndama ekŋenaŋ ke nâmti neŋmak tusume mamanup keyepmti am ninmak tusumti ku mamaip ekŋenaŋ nsakwep ŋenzinziŋ minndamti mamtot ndeip.
JOH 17:15 Wa neŋ geŋ msalen kapiyetnan indatimti mobogat nâmti ku dundum gayap. Mneti Sadaŋgalen windeyaŋ mtoindewemagengapmti geŋ indapmukulem mimindemane mamayet nâmti dundum gayap.
JOH 17:16 Neŋ msat kapiyet zapat ku mamayap sepem kegogak ekŋen kapiyaŋ msat kapiyet zapat ku mamaip.
JOH 17:17 Geŋ gitaŋgat zedi penaŋ sukwep penaŋ keyaŋ keŋin mmane kwetetepmaŋ penaŋ beme ekŋenaŋ yomgalen mama mimi bekanaŋ ke bamkumpemti gâgât zapaletaŋ mamambep.
JOH 17:18 Geŋ neŋ msalen pien zedi penaŋ sukwep penaŋ ke zempalakŋaŋ bembeyet zemnemane toti mamiyap kegogak ekŋen bekakan kapi neŋ zemindema msalen kapi ammagen zedi ke tim mebep.
JOH 17:19 Neŋ ekŋenaŋ gâlen zedi teŋ penaŋ kapi nâmti gâgât kandaŋdan penaŋ kokogat nâmti indamukulem mimiyet keŋŋ temaŋ penaŋ matazin.
JOH 17:20 Ya wan neŋ ekŋengat etaŋ nâmti ku dundum gayap ekŋenaŋ kapi mamti zedi timepme am notnaŋaŋ zelin nâmti nâgât nâmkiŋpemnemti mambep ekŋengat eyo nâmti dundum gayap.
JOH 17:21 Bien, neŋmak geŋmak keŋ kwep bemti gogot palen mamalup sepem kegogak ekŋenaŋ nitmak tusumti ilinak keŋ kwep bemti gogot palen mame am notnaŋ gâlen zet zapat dolakŋaŋ bamkumpemti mamaip ekŋenaŋ geŋ giti neŋ zemnemane toban ke penaŋ nâmkiŋpemnewep zemti dundum gayap.
JOH 17:22 Geŋmak nit keŋ kwep bemti mamalup sepem kegogak ekŋenaŋ ilinak keŋ kwep bemti mamambep. Geŋ neŋ nigomti kwizet buŋamm temaŋ nambanan sepem kegogak neŋ ekŋen kegogak indikgomti kwizet buŋamin mamwalap.
JOH 17:23 Geŋmak nit keŋ kwep bemti mamalup sepem kegogak neŋ ekŋenmak keŋ kwep bemti mamanup. Kegogak ekŋenaŋ ilinak keŋ kwep penaŋ bemti mambep. Sepem kegok mti mame am gâlen zet bamkumpemti mamaip ekŋenaŋ mama mimiŋin dolakŋaŋ ke ekti penaŋ geŋ giti zemnemane toban ma geŋ gogot mnemti ekŋen eyo gogot mamimindanik e nâmâtâbep.
JOH 17:24 Bien, geŋ am indamakumti nâgât betnnan bewanan. Keyepmti ekŋenaŋ neŋ kwabap keyegak kwabep. Mti ekŋenaŋ geŋ msat kululuŋ ewe sokbembepiŋ tapme geŋ nâgât gogot penaŋ mnemti kwizet buŋamm temaŋ nawanan kwizet buŋamm temaŋ ke ekmâtâbep.
JOH 17:25 Bien, An teŋ penaŋ mamanik, am sambe msalen pi wemelip ekŋen bepiyaŋ gâgât yaŋdi eweŋan ku nâmbien neŋ kwep gâgât yaŋdi nâmgeyap. Keyepmti geŋ am ekŋen ke nânâŋin mkawaŋ bemane ekŋenaŋ neŋ geŋmagengatnan toban e nâmâtâtnewep.
JOH 17:26 Neŋ am ekŋen kemagen zet zapadi zemâtâtindawan yaŋ pi ewe manzemâtâtindamelap. Keyet geŋ nâgât gogot mamimnenik sepem kegogak ekŋengat gogot mimindewanik.”
JOH 18:1 Zisasiyaŋ dundundu kegok dundumepme delaŋ zeme wati nin ndatime mka pem toti met Kidolon tu somti tu nembet daen olip mulup temaŋ matatanen ke mobenn.
JOH 18:2 Mulup keyet keŋan Zisasiyaŋ ninmak kan kataŋ ke meti maondaktemenn keyepmti Zudasiyaŋ mulup set ke nâme delaŋ zein.
JOH 18:3 Keyepmti ekŋenaŋ ke mepme Zudasiyaŋ meti zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma Palisi ekŋenaŋ an kasa kuku ma sesewat mkayelen an tipdakutum mee pi zemindeme Zudas Zisasiyaŋ ikŋaŋ nembaŋaŋ wati mamtan egaŋ ikŋaŋ ŋeŋaŋ bemti indatime ŋelip sage timti tambuyet taŋam koŋti koŋti piyaŋ Zisas wasâgât kopmâbien.
JOH 18:4 Âpme Zisasiyaŋ am kasayaŋ koti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mnamâseip e nâme delaŋ zeye keyepmti ekŋenaŋ takopme kopme egaŋ keeselak ekŋenmagen sokŋan meti pigok zeye,” In an pe kwiyet tatimalip?”
JOH 18:5 Zeme ekŋenaŋ zewien,” Nin Zisas Nasalet mkaengatnaŋ ek tatimatnup.” Zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Ne toka kapi talap.”
JOH 18:6 Zeme ekŋenaŋ weŋin mepme tikande kande meti toindomâge.
JOH 18:7 Mme Zisasiyaŋ ewe indayaŋkwesiye, “In an pe kwiyet tatimalip?” Indayaŋkwesime zewien, “Nin Zisas Nasalet mkaengatnaŋ egat tatimatnup.”
JOH 18:8 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ pi talap,” tazeyap pe tatnâip ma yek? In neŋ tatnatimalip beme nembanne indondopiŋ; nen kwep natamti napmelit.
JOH 18:9 Sepem kegok sokbeme Zisasiyaŋ ekŋengat dunduyeen keyet penaŋaŋ sokbem katik beye, “Nemba akum namane maindadamuŋ mkwalap ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ ku walege.”
JOH 18:10 Âpme Saimon Pitayaŋ Zisasiyepmti gembo pitakŋanen yuŋmamaŋge pi sakwep seŋkwati sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egalen sisiliŋ nemba ŋen kwitnaŋ Malakas zeme ke ek wakŋaŋ penaset sâmpeme mege.
JOH 18:11 Kegok mme Zisasiyaŋ Pita pigok dunduye,” Geŋ gembondi sakwep mti mkaŋan wepe. Bienaŋ neŋ sindem temaŋ kapi titiyet zemneŋge pi alak geŋ naman bekek nesât tapmnik?”
JOH 18:12 Zemti tapme am ek wati kosât mebien ekŋenaŋ Zisas atamti betnaŋ tegaŋ zampemti wati mebien.
JOH 18:13 Ekŋenaŋ ŋeŋaŋ Kaipasiyet tatnaŋ Anas ekmagen wati mebien. Kaipas egaŋ nup kan keyet sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin temaŋ mamayet ombempeme mamtan.
JOH 18:14 Kaipas an keyaŋ Zuda am ekŋengalen ondedagen tati zet kapigok zeye, “Zisasiyaŋ tapme nin nukŋaŋ temaŋ aikbanupgat nin ek kwep kumann gakime dolakŋaŋ mambanup.”
JOH 18:15 Saimon Pitamak notnaŋ kwep ŋenmak Zisas zet muluwen wati mepme mâti eksât mebun. Nemba ŋen ke sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin temaŋ keyaŋ egat nâmpein keyepmti Zisas wati egalen mka keŋan mopme mâti keyegak mowege.
JOH 18:16 Âpme Pitayaŋgut igak paset zupman baen tati notnaŋ mebun ke sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin temaŋ egaŋ nâmpein keyepmti egaŋ nâmtalati met imbi sekekek damuŋ keyet zeme nâmti Pita set kwalet peme keŋan kwapme imbi keyaŋ Pita sepemaŋ ekti yaŋkwesiye, “Geŋ kapi an kandayet nembaŋaŋ ŋen tagigap.” Yaŋkwesime Pitayaŋ yaŋti zeye, “Geŋ pe kwiyet tazenik ne pi ka yegat.”
JOH 18:18 Kegok zempemti mulup an ma kasa kuku an ekŋenaŋ tâgâyet mti tep bume zime bembuluŋti kât tapmambienen ke mot wanzaŋgum tati tep kât tapmaŋge.
JOH 18:19 Âpme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin temaŋ keyaŋ Zisasiyet nembaŋane nin zigoset indatiye ma egaŋ zet ziboŋ zikat indammge pe zigok penaŋ manzein keboŋ keboŋ keyet yaŋaŋ nâsâgât tayaŋkwesimaŋge.
JOH 18:20 Âpme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Neŋ am sambe ekŋengat tuŋguwinan ma Zuda am nnaŋgalen sesewat mka temanen ma am ondedakŋin tema temanen sosok belak zetn zemzikat mti mkawaŋ bemeban.
JOH 18:21 Âpme geŋ nâgât pi eneyet tatnayaŋkwesinik? Am sambe zet mandiindoma nâip ekŋen ke indayaŋkwesimane zet pe zigok mandiindoyap e ekŋenaŋ zeme nâmbak.”
JOH 18:22 Kegok zeme an tipdakutum damuŋ mti tapmambien ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ bepalaksat naŋgumaŋ somti zeye, “Geŋ sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin temaŋ kapi zet keboŋ ke eneyet dundunik?”
JOH 18:23 Zeme Zisasiyaŋ an ke ekti pigok zeye, “Neŋ zet bekanaŋ ma pembenaŋ zeya ze yaŋaŋ weyaŋ zemane nâmti tapmaŋgut nowek. Geŋ belak kileŋ etaŋ eneyet nonik?”
JOH 18:24 Zeme Anasiyaŋ sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin mulupmaŋ temaŋ delaŋ zeme belak pemti mamtan keyepmti Zisas betnaŋ ewe zapeŋ ke tapme zempeme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin alakŋaŋ tatnaŋ Kaipas ekmagen wati mebegat zemindeye.
JOH 18:25 Âpme Pitayaŋ ewe tep ke kâpmambe tapme am notnaŋaŋ ekti yaŋkwesiwien, “Geŋ kapi pe an kandayet nembaŋane ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ ŋen geŋ kapi ma zem tatnânup?” Âpme egaŋ zeye, “Neŋ yek penaŋ.”
JOH 18:26 Zeme Pitayaŋ sâpe sâpe bumbu ŋeŋaŋgat mulup anaŋ ŋen wakŋaŋ sâmpeye keyet notnaŋaŋ ekti zeye, “Geŋ saŋenen ekmak ilinsakwep muluwen daen mamane gikman pi.”
JOH 18:27 Zeme Pitayaŋ yaŋti zeye, “Neŋ penaŋ egat ku nâyap.” Zeme zeme keyegak pepup apmaŋaŋ yaŋbemti kâkâkâââk kuye.
JOH 18:28 Tambuyet pi Kaipasiyelen mkaen ke zet mulup mti tapmetnepeme msame watoti naman Loma amobotnaŋ Pailet Zelusalem mkaen matatan ekmagen wati meti ilin penaŋ amobotnaŋ Pailet egalen mkaen ku mobien. Ekŋenaŋ puk nâmti mbien, “Nin Aŋgalalaŋ Kendoyen tu meu niniyelen kan sokŋanik bein kapi egalen mkaen mopmann ŋep ku besem.” Kegok nâmti zupman baenak kot tabien.
JOH 18:29 Ekŋenaŋ wakoti belak tambaŋgumen baen tapme indikti Pailelaŋ mka keŋangatnan toti pigok indayaŋkwesiye, “In an ke pe yom zigok mme wati kotalip?”
JOH 18:30 Indayaŋkwesime ekŋenaŋ zewien, “An kapi bekanaŋ ku mnak ze nin wati geŋmagen kapi ku kobenek.”
JOH 18:31 Zeme amobotnaŋ Pailelaŋ pigok diindoye, “In ilinaŋgalen zii zelin tazin keyet kataŋ nâmtati zetnaŋ zemdelaŋ zempeit.” Zeme Zuda am ekŋenaŋ zewien, “Nin am ŋen zetnaŋ zemdelaŋ zemti kumann gakikiyet ku nâmndendeŋaŋ.”
JOH 18:32 Zuda am ekŋenaŋ kegok zemti Zisas Loma amobotnaŋgat betnan beme Zisasiyaŋ maneti bam tep palen nomti masasoknewep zeye zet ke penaŋ sokbeye.
JOH 18:33 Âpme Pailelaŋ mkaŋaŋ keŋan motati Zisas zemandame mopme pigok yaŋkwesiye,” Geŋ penaŋ Zuda am ekŋengalen Amobotnaŋ manze zemane nâmbi?”
JOH 18:34 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “Zet ke am notnaŋaŋ zeme nâmti zenik ma gitaŋgat keŋdaŋgalak nâmti tazenik?”
JOH 18:35 Zeme Pailelaŋ zeye, “Neŋ Zuda an keyepmti nâgât tatnayaŋkwesinik? Zet ke gitaŋgat amdine ma sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋdine ekŋenaŋ geŋ zigok mmane gikti gati nâlen pi kolo?”
JOH 18:36 Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Wa neŋ Amobotnaŋ msat kapiyetnaŋ yek. Neŋ Amobotnaŋ kululuŋen gwaengatnaŋ. Neŋ msat kapiyelen Amobotnaŋ mambak ze neŋ aminne zemindema ekŋenaŋ nadamuŋ katikŋaŋ mtapme Zuda am ekŋenaŋ ŋep ku natamti kobiek.”
JOH 18:37 Zeme nâmti Pailelaŋ zeye, “Âpme geŋ Amobotnaŋ temaŋ ŋen geŋ bekapi?” Yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok zeye, “Giti zenik kemak! Neŋ zet penaŋ ŋotekŋaŋ kapi zemkawaŋ bembeyet nâmti msalen kapi toti am mamaen sokbewan. Am zet penaŋ ŋotekŋaŋ kapiyet yaŋaŋ manâmâtâlip ekŋenaŋ nâlen zetn manâip.”
JOH 18:38 Zeme Pailelaŋ nâmti pigok zeye, “Zet penaŋ ŋotekŋaŋ ke pe kwilekiyet nâmti tazenik?” Kegok zemti ewe tambaŋgumen toti Zuda am pigok diindoye, “Neŋ ankaŋgwayelen yomaŋ ŋen ku aigap.
JOH 18:39 Keyepmti neŋ ilinaŋgalen set tazin keyet kataŋ Aŋgalalaŋ Kendo kataŋ am mka katikŋanen tatatnaŋ an ŋen ilin zeme nâmpema zupman makwawezin keyet kataŋ zeme neŋ Zuda ilinaŋgalen Amobotnaŋin kapi belak zempema totogalen nâip?”
JOH 18:40 Âpme ekŋenaŋ kwizet ŋak ŋak temaŋ mti zewien, “Wa ek yek. Balabasiŋgut belak zempemane tolak!” Balabas egaŋ Loma gapman mtoindeme keyepmti ekŋenaŋ wati mka katikŋaŋ mepewien.
JOH 19:1 Amgat zemiŋgeyaŋ yek beme gilik zem mka keŋan wapmoti Zisas kume gakikiyet zetnaŋ zemdelaŋ zemti kasa kuku an zemindeme sindiwaŋ witikti
JOH 19:2 sepmeŋ muŋguŋti ŋokŋanen peme topme kâlâp teepmaŋ ŋamaŋ piyaŋ munduŋpeme tapme
JOH 19:3 zimosetnan met ondektati kwizet kaliaŋ temaŋ msamti mbien ke pep mtiyepm zewien, “Geŋ Zuda am ekŋengalen Amobotnaŋ kan teepmaŋ telepgat penaŋ mamambanik.” Zemti bepalaksat neŋguman taiwien.
JOH 19:4 Âpme Pailet egaŋ Zuda am ekŋenmagen ewe toweti zeye, “Neŋ an kaŋgwa yomaŋ penaŋ timapma bemeyepmti watotindesât totdiindoyap. Keyepmti in ilin nâmti talip keyet kataŋ msaseip.”
JOH 19:5 Zemti mot Zisas ek sepmeŋ tekŋaŋ ŋokŋan kwasim pewien ma kâlâp ŋamaŋ teepmaŋ munduŋ pewien mee bee melesiŋ watoti Pailelaŋ zikat indamti zeye, “In an bukapi ekti kembeŋ bugan mip ma yek?”
JOH 19:6 Zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋen ma amiŋine sambe ekŋenaŋ kwizet ŋakŋak mti zewien, “Tewen kume gakik! Tewen kume gakik!” Kume Pailelaŋ zet dopmaŋ pigok gilik zemti indaye, “Neŋ yomaŋ ŋen ku aiga keyet in ilin nâipnok wati met tewen kume gakik!”
JOH 19:7 Âpme Zuda am ekŋenaŋ pigok zewien, “An keyaŋ ikŋaŋgat, ‘Neŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ,’ zemti mobotnaŋ mamm. Ma zii zetnnan an mobotnaŋ keboŋ ke indome gakikiyet zenzeŋaŋ. Keyepmti an Kawawaŋgat zet mobotnaŋ mamin kapi kume gakisem.”
JOH 19:8 Zeme Pailelaŋ zet mobotnaŋ mamm zewien ke nâmti kiŋgage.
JOH 19:9 Mti Zisas ewe mka keŋan gilik zem wapmoti pigok yaŋkwesiye, “Geŋ pe mkandi ŋotekŋaŋ pe deset?” Yaŋkwesime Zisasiyaŋ zetnaŋ dopmaŋ gilik zemsasapiŋ;
JOH 19:10 belak etaŋ tapme Pailelaŋ pigok dunduye, “Geŋ zetn dopmaŋ ŋen eneyet ku gilik zemti nanik? Neŋmagen winde zemdelaŋ zema tewengoŋgoyelen ma belak zemgema mebegalen tatnain ke ku nâmnenik?”
JOH 19:11 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ nâgât zetn zemdelaŋ zenze keyet winde Kawawaŋ kululuŋen gwaen mamain egaŋ gaye keyepmti geŋ nâgât zetn zemdelaŋ zesâpmnik. Belak ze geŋ nâgât zetn ŋep ku zemdelaŋ zewek. Mme am nati kot gâlen belen neyo ekŋengalen yominaŋ gâlen sebempein.”
JOH 19:12 Pailelaŋ zet ke nâmti set ŋen aikti Zisas belak zempeme kwaweweget zeme Zuda am ekŋenaŋ kwizet kaliaŋ kumti zewien, “Geŋ an ke belak zempemane mesem beme damuŋdi temaŋ Sisa ekmak Loma mka ŋotakŋan tazin ekmak tususundi ku tabe. An ŋenaŋ amobotnaŋ nen kwep zemti amobotnaŋ Sisa mimtopewe beme Sisayaŋ ekmak kasa kasa mbe.”
JOH 19:13 Pailelaŋ zet ke nâmti egaŋ Zisas wati zupman baen toti egaŋ zemdelaŋ zenze munduman mototage. Mundum ke nanzaŋaŋ weyaŋti kwetetepmaŋ mpepeŋaŋ keyepmti Ibulu zeleset Gabata makumtemien.
JOH 19:14 Kan ke ilak Aŋgalalaŋ Kendo saŋen ŋokŋan tatagalen beye keyepmti zet mulup ke tapmimetnepeme tinsutnan penaŋ beme Pailelaŋ Zuda am pigok diindoye, “In Amobotnaŋin wa piyet egit!”
JOH 19:15 Zeme ekŋenaŋ kwizet kaliaŋ temaŋ kumti zewien, “An ke kumeŋ gakik, kumeŋ gakik, tewen kumasasokpeit!” Âpme Pailelaŋ zet dopmaŋ pigok diindoye, “Ilinaŋgalen Amobotnaŋin kapi neŋ tewen kumasasokpepeyet nâmti tazeip?” Zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Pailetgat pigok zewien, “Wa nin amobotnaŋŋ zutmak yek. Nin amobotnaŋŋ Sisa kwewetaŋ.”
JOH 19:16 Am sambeyaŋ zet sambe ke mme ekti Pailelaŋ nâme ŋep kumbeme Zisas nâmisimti tewen kumasasokpepeyet zemdelaŋ zempeye.
JOH 19:17 Zemdelaŋ zempeme kasa kuku an ekŋenaŋ Zisas tep palen bemkukuyelen tepmaŋ bee ikŋaŋ mesame pumti Golgata kalaŋan mowebien. “Golgata” ke Ibulu ekŋengalen zeleset makuip âpme ningalen zeleset ŋokaset Kalaŋ kuwanek.
JOH 19:18 Ke wapmoti tewen kumasasok pewien. Zisas tuŋgupman kumpemti an zut nembet nembet gakikiyet kogogak kumindewien.
JOH 19:19 Âpme Pailelaŋ zeme Zisas kuwien tep keyet dukŋanen gwaen meluwaŋ kapigok kumpewien,
JOH 19:20 Zisas kumpewien msat keyet sokŋan bee Zelusalem mka ŋande temaŋ ke matatan. Âpme Amobotnaŋ Pailelaŋ zeme meluwaŋ ke Ibulu ekŋengalen zeleset ma Glik ma Latin zeleset kumpeme tage. Âpme amnaŋ setemamen mekoti zet ke maiŋnâmbien.
JOH 19:21 Keyepmti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ ekme ŋep ku beme Pailetgat pigok dunduwien, “Geŋ, ‘Zuda am ekŋengalen Amobotnaŋ kegok eneyet kumpenak.’ Yegat, asekti naman pigok kumpe, ‘An kapiyaŋ ikŋaŋgat pigok manzein, “Neŋ Zuda ekŋengalen Amobotnaŋ.” ’”
JOH 19:22 Zeme Pailelaŋ pigok zeye, “Neŋ zet ilak kumpeya ewe asekti naman sepem ŋen ewe ku kusap.”
JOH 19:23 Âpme an kasa kuku ekŋenaŋ Zisas tewen kumpeme tapme sekŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ gulum m timti maŋge zulak zulak beme tapme ikŋaŋgat ikŋaŋgat toŋaŋ toŋaŋ tiwien. Âpme kâlâpmaŋ keŋaŋgatnaŋ teepmaŋ keŋgut ku seliliŋaŋ keyepmti pigok zewien, “Pi mineti mendelepmann kileŋ besemagengat kopme nin nanzaŋ guluk gilik mti an kwiyaŋ ŋeŋaŋ kwasem beme egaŋ kâlâp ke mti mesem zemti kegok mbien.” Sepem kegok mme Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ pigok mimiŋaŋ tazin keyet kataŋak beye, “Ekŋenaŋ sekŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ gulum m timti toŋaŋ toŋaŋ tiwien. Âpme kâlâp teepmaŋ keŋaŋgatnaŋ ke nanzaŋ guluk gilik mti an ŋeŋaŋ kwage egaŋ mge.”
JOH 19:25 Zisas tewen kumpeme tapme Zisas ikŋaŋgat mamaŋ ma maweneŋaŋ Malia Kolopasiyet imbiŋaŋ ma Malia Makdala mkaengatnaŋ imbi ekŋen keyaŋ Zisasiyet kembeŋ nâmti met tep mwatonzempewien kandaŋan tati ekpeme mopme tapmambien.
JOH 19:26 Tapmann Zisasiyaŋ nâgât gogot penaŋ mamtan kegogapm mamaŋmak nit tapmalu ndikti mamaŋgat zeye, “Maŋge, nemundi kemak mamambalup.”
JOH 19:27 Zemti neŋ nikti zeye, “Geŋ mamdi talup kapimak mamambanik.” Âpme ke tatneti kwawesâti neŋ Zisasiyet mamaŋ wati mkannanen meti ekdamuŋ mpema mamamtan.
JOH 19:28 Zisasiyaŋ tewen ke anzam tati gakikiyaŋ keŋaŋ minzilim kopme nâmti pigok nâŋge. Mulup msalen mkoban ewan ilak alak delaŋ zein. Zemti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok tazin ke penaŋaŋ bembeyet zet pigok zeye, “Neŋ tuyet penaŋ miyapgat tu ŋen omti name nimbi.”
JOH 19:29 Âpme ekŋenaŋ menzim ŋen wain tu akŋaŋ penaŋ pi kasim pepeŋaŋ ke ekti yembem notnaŋ timti takaset dukŋan gwaen tegaŋ ŋeliwen zampemti peme menzim keŋan ke towepme mkwati peme mane mane dembusekŋan mot olaŋme ke ululuk niŋge.
JOH 19:30 Wain tu akŋaŋ penaŋ ke nimti zeye, “Ilak msalen mulup mimin delaŋ zein.” Kegok zemti gakimti ŋokŋaŋaŋ gwak zemtoge.
JOH 19:31 Kan ke Aŋgalalaŋ Kendo tatagat kan sokŋanik penaŋ beye keyepmti Zuda am ekŋenaŋ Pailetgat pigok zewien, “Saŋenen tagoŋgo kanen am sekŋaŋ ekŋenaŋ tep dukŋanak ku tabep.” Zeme Pailelaŋ an kasa kuku ekŋenaŋ am ekŋen ke met selin kasetnaŋ kume etume anzam tati gakime sekŋin timti met indabembeyet nâmindeye.
JOH 19:32 Âpme kasa kuku an ekŋenaŋ meti an zut bekanaŋ mimi Zisasmak idowien. Eget ke met ŋen setnaŋ kasetnaŋ kume etume met ŋen setnaŋ kasetnaŋ kume etume Zisasmagen koti ekbienalak ek ilak gakim weŋgeyepmti setnaŋ kasetnaŋ ku kume etuye.
JOH 19:34 Belak kasa kuku an ŋenaŋ ŋeliwaŋ gatnaneset omti ŋelip seŋkwapme sipmak tumak lumaŋ tobun.
JOH 19:35 Neŋ sokŋan ke tati ekma kwitnaŋ kwitnaŋ ke nanaŋgat zikatn palen sokbeme ekban keyepmti zet kapi kumti indayap. In zet kapi nâme penaŋ sukwep penaŋ bewe.
JOH 19:36 Kwitnaŋ kwitnaŋ kapi Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok tazin ke penaŋaŋmak bembeyet nâmti sokbemmâge, “Ekŋenaŋ kanziŋaŋ ŋen ku kume etuwe.”
JOH 19:37 Naman zet itnaŋanen keyegak zet ŋen pigok tazin, “Ekŋenaŋ ŋeliwaŋ omti seŋme amnaŋ zikalin gwalalaŋ ek ekbep.”
JOH 19:38 Âpme Zosep Alimatia mkaengatnaŋ an ke Zisasiyelen maŋge yaŋgut sosok sokbemti mama Zuda amobotnaŋ ekŋenaŋ nikmâtâti mka katikŋan met newepmagen zem meti buzak enzilim mamtan. An keyaŋ Zisas sekŋaŋ mti met bembeyet Pailet yaŋkwesime ŋep bembeyet nâmpeme met Zisas sekŋaŋ mâtâtosât mege.
JOH 19:39 Met mâtâtoti tobeme tapme Nikodimas an tambuyet buzak moti Zisasmak zet zenâmbun an keyaŋ bam mâti mege. Egaŋ mesâti wet am sekŋin mme sesikŋaŋ dolakŋaŋ mapein ma keyaŋ am sekŋin mme sambumbupiŋ kwesiŋ matazin ke mti mege keyet nukŋaŋaŋ 50 kilo mee kegok.
JOH 19:40 Meti Zosep mukulem mme egelaŋ Zisas sekŋaŋ Zuda ilin am gakime sekŋin miak indemti maindabemtemien keyet kataŋ wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ zulutpemti sâk satnaŋaŋ weyaŋ sumuŋpemalu tapme besât luanzamti mebun.
JOH 19:41 Zisas kuwien msat keyet nembet daeset tep belak mulup ŋen matatan ke nanzaŋ temaŋ ŋen eweŋan am bembeyet nâmti kakalimpepeŋaŋ ke am ŋen ku indabembeŋaŋ belak etaŋ matatan.
JOH 19:42 Âpme Zuda am ekŋen ilak tagoŋgo kan tatagat kan bududuk penaŋ beye keyepmti egelaŋ Zisasiyet sekŋaŋ sakwep mâtâpmti sokŋan ke met bempemti kobun.
JOH 20:1 Sonda tambuŋan penaŋ msat ewe sasat takume Malia Makdala mkaengatnaŋ keyaŋ Zisas sekŋaŋ eksâgât meti ekme an zulaŋ nanzaŋ temaŋ ŋen wilili pemalu met enzuŋ bekek tage e naman wililipeme kaiŋan met tage.
JOH 20:2 Kegok ekti egaŋ weŋaŋ mepme windembem mane mane Saimon Pitamak neŋ Zisasiyaŋ nâgât gogot mamtan ninmagen meti zeye, “An zut, Amobotnaŋ sekŋaŋ piwan ewande ŋen mmelo mme neŋ sumen daen meti ekma yek bep!”
JOH 20:3 Kegok zeme Pitamak neŋmak nâmti am sumen daen eksât mebelin.
JOH 20:4 Windembem mane mane Pita ewe sewak sewak tapmepme neŋ sakwep windembem met sumen pataŋ zewan.
JOH 20:5 Meti keŋan baen ku toweban. Belak zupman baen tati bim kekesimti saŋgum satnaŋ etaŋ baen tapme ekban.
JOH 20:6 Âpme Pitayaŋ bam met pataŋ zemti keŋan keim toweti saŋgum satnaŋ kwasimpewien kwep weme ege.
JOH 20:7 Ma ŋokŋanen sâk kwasim pepeŋaŋ e kegogak weyaŋ mutumti igak bempepeŋaŋ tapme ege.
JOH 20:8 Âpme neŋ kegogak keŋan toweti nilisakwep kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke ekmâti pigok nâmkiŋpewan. Zisasiyaŋ ikŋaŋ wasât zeme nâmban walek penaŋ kapi wati melep.
JOH 20:9 Mme nemba notnaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen Zisasiyaŋ gakikiengatnan wawagat zetnaŋ meluwaŋ mimiŋaŋ ke ekŋenaŋ ku nâmbien.
JOH 20:10 Ke ekti egelaŋ belak weŋit mepme am zaimengatnan kwakwadak mkaen mebun.
JOH 20:11 Âpme Malia Makdala mkaengatnaŋ keyaŋ naman met sum ganzenan ganzenan ke tokwat sumti mgeyaŋ yek beme met bimkekesimti zikatnaŋ sum keŋan baen ekpeme mepme Kawawaŋgalen ensel zut kâlâwit satnaŋ satnaŋaŋ miakpewun piyaŋ Zisas peme wengeen ke ŋenaŋ setnaŋaŋ weŋgeeset ŋenaŋ ŋokŋaŋaŋ weŋgeeset totapmambun.
JOH 20:13 Egelaŋ imbi ke ekti zewun, “Imbi, geŋ pe kwilekiyet nâmti tasunik?” Âpme egaŋ zeye, “Amobotnaŋ nnaŋgalen sekŋaŋ pi ewande ŋen mmepme munduman timapma beme tasuyap.”
JOH 20:14 Kegok zemti gilik zemti wa belakŋan zem Zisas ikŋaŋ ege yaŋgut kapi Zisas ke ku ekmâtâge.
JOH 20:15 Âpme Zisasiyaŋ pigok yaŋkwesiye, “Imbi, geŋ pe kwilekiyet tasunik?” Zeme imbi keyaŋ wa mulup kapiyet damuŋaŋ ŋenaŋ mene tazin zemti pigok dunduye, “An sum damuŋ, geŋ mene an sekŋaŋ kapi mti ewande ŋen met benak beme zemane nâmti met mkobi.”
JOH 20:16 Zeme Zisasiyaŋ Malia pigok dunduye, “Malia!” Zeme nâmti Maliayaŋ eleŋ zem kwat Zisas ekti Zuda zeleset pigok zeye, “Laboni!” (Zet keyet yaŋaŋ An Zikat Indanda.)
JOH 20:17 Zemti endilipemti atasât mme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ kot sekŋ timakmakpiŋ! Neŋ Bienmagen ewe mobopiŋ talapgat! Geŋ notnne ekŋenmagen meti pigok diindo, ‘Neŋ nin sambeyet Bipmmagen ma nin sambeyet Kawawaŋmagen mowebap.’”
JOH 20:18 Zeme nâmti Malia Makdala mkaengatnaŋ keyaŋ sakwep windembemti Zisas ikŋaŋgat nembaŋane ninmagen meti pigok dinndoye, “Neŋ Amobotnaŋ ekti kolap!” Zemti zet dunduye ke dinndomâge.
JOH 20:19 Âpme Sonda tambuyet nin mka kwep ŋeniyet mot ondek tati Zuda amobotnaŋ ekŋengat kiŋgati setn kili kili penaŋ kekti tapmann Zisasiyaŋ belak tuŋgupmnan ke petak zem kwatati pigok dinndoye, “Inmagen keŋ sewakŋaŋaŋ wembe.” Kegok zemti betnaŋ zembeŋaŋ nembet nembet ma gatnanen zembeŋaŋ ke zikat ndaye. Âpme nin Zisas ekti keŋŋ dolakŋaŋ penaŋ beme tabenn.
JOH 20:21 Âpme ewe pigok dinndoye, “Inmagen keŋ sewakŋaŋaŋ wembe. Bienaŋ neŋ zemneme toti inmagen mulup mban kegogak neŋ in muluwen mebegat zemindeyap.”
JOH 20:22 Kegok zemti indakumbumti zeye, “In Emetak Teŋ tit.
JOH 20:23 In am yomin zemzulutindewep beme yomin penaŋ yek bewe. Âk am notnaŋgat yomaŋ tatagat nâmpewep beme yomaŋ ke kaliŋaŋ tabe.”
JOH 20:24 Âpme Zisas nembaŋane 12 ninmagengatnaŋ nemba ŋen kwitnaŋ Tomas ek keyet kwitnaŋ ŋen Didimas manzemtemenn, ningalen zeleset, nemba pepet kegok zewanek. Egaŋ ewande ŋen mame Zisasiyaŋ nemba notnaŋ etaŋ sokbemindaye.
JOH 20:25 Keyepmti nemba notnaŋ nin Zisas sokbemndame ekbenn nin zewenn, “Nin Amobotnaŋ sokbemndame ekŋ.” Zemann Tomasiyaŋ pigok dinndoye, “Neŋ nen penaŋ betnaŋ palakŋan gwilim zembeŋaŋ ke ma gatnanen ŋelip zembeŋaŋ ke betnaŋ atam ektiŋgut zelin kapi nâma penaŋ bewe.”
JOH 20:26 Zemti mamotnepeme Sonda ŋen beme naman Tomasmak nsakwep mka keŋaŋ ŋengat ondekti mka wanok setnaŋ keŋaset kili kili kekpemti tapmambenn. Tatnepemann Zisasiyaŋ ewe tuŋgupmnan pataŋ zem kwatati pigok zeye, “Keŋ sewakŋaŋ inmagen wembe.”
JOH 20:27 Zemti Tomas pigok dunduye, “Geŋ zewanangat betn zembeŋaŋ pi timak ekbak ma betdaŋ daen pemane mepme ŋelip zembeŋaŋ timak nâmbak. Mti keŋ zut ewe mimipiŋ; penaŋ nâmkiŋpemne.”
JOH 20:28 Zeme Tomasiyaŋ atam ekti zeye, “Geŋ penaŋ Amobotnaŋŋ ma Kawawaŋŋ!”
JOH 20:29 Zeme Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Geŋ natimak ekti keyepmti nâmkiŋpemnenigat. Âpme am neŋ sepem eekpiŋ belak manâmkiŋpemneip am ekŋen ke Kawawaŋaŋ indamukulem mimindeme oloŋen palen penaŋ mamambep!”
JOH 20:30 Zisasiyaŋ ewe msalen pien mamti menok sepemaŋ igak igak sambe penaŋ nembaŋane ningat zikatnnaŋ mamimkwapme ektemenn. Sambe bee papiaen pi ku kuma delaŋ zemâge.
JOH 20:31 Bugan pi kumpepeŋaŋ pi ilak kapigogapmti kukuŋaŋ. In sambeyaŋ maiŋnâmti Zisas ek Kilais ek Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ ke nâmkiŋpepeyet bugan kapi kumpewan. Keyepmti an ŋenaŋ zet kapi maiŋnâmti egat nâmkiŋpewe beme egaŋ mama kanzizit aikbe.
JOH 21:1 Mamoti Zisas nembaŋane 7 ke nin kapigok: Saimon Pita, Tomas kwitnaŋ ŋen Nemba pepet, Natanael Galili mkaengatnaŋ ma Zebediyet nemulatnenet ma nembaŋane zut nit ewe Taibilias tundua ganzenan met ondek tapmmann Saimon Pitayaŋ nin pigok dinndoye, “Neŋ aŋgalayet timasât tapmiap.” Zeme nin nsakwep meti waŋgaen moti meti tambu tetak pi mulup temaŋ mti aŋgala ŋen ku atawenn.
JOH 21:4 Ke tapmimetnepemann ilak msaye. Âpme Zisasiyaŋ gambibik palen daen tapmame ekbenn. Yaŋgut nin an ke Zisas ke ku nâmâtâpewenn.
JOH 21:5 Mme Zisasiyaŋ ndikti kwizet pigok kuye, “An ekŋen da, in aŋgala ŋen mandayo ma yek?” Ndayaŋkwesime nin zewenn, “Yek, ŋen ku mandann.”
JOH 21:6 Zeme pigok dinndoye, “In eleŋgolamin mti naman waŋga ganzenan bet penaset peme topme aŋgala omba mandait.” Zeme nin eleŋgolam mti waŋga nembeleset pemann towepme aŋgalayaŋ totne totne eleŋgolam bepi gak zem tapme eleŋgolam mandamann kwasâgât teŋteŋ penaŋ siwenn.
JOH 21:7 Âpme neŋ Zisasiyaŋ nâmneme dolakŋaŋ mambemtan keyaŋ Pitayet pigok zewan, “Pita, an kanda ilak Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ tazin nânik.” Zeme Saimon Pitayaŋ nânâŋak kâlâpmaŋ mti biman kaikti tuyen palam toti tukutumti tu paleset zelelaŋ mege.
JOH 21:8 Âpme waŋga bugan nembu sutnanik daen 100 mita mee kegok tage keyepmti nemba notnaŋ nin waŋga mme kaiŋan mopmann eleŋgolam aŋgala melesiŋ mandapemann kaiŋanik motapme gambibik palen gwaen moti ekmann tep kwetnanen aŋgala ma meu mee piyaŋ tazimaŋge.
JOH 21:10 Âpme Zisasiyaŋ dinndoye, “In aŋgala tiyo e notnaŋ pienen mti kolit.”
JOH 21:11 Zeme Saimon Pitayaŋ waŋgaen moti eleŋgolam tekŋaŋ pi kwaleti eleŋgolam aŋgala melesiŋ mandamti katikŋan mot peme weŋge. Keŋanen bee aŋgala temaŋ temaŋ penaŋ 153 bekapiyaŋ tabien yaŋgut eleŋgolam tekŋaŋ ku etiye.
JOH 21:12 Mme Zisasiyaŋ pigok dinndoye, “In aŋgala ke tapme pien kot meu timti nit.” Zeme nin ilak Amobotnaŋ elak nâmpewenn keyepmti nin, “Geŋ pe an kwi?” kegok ke ku yaŋkwesiwenn.
JOH 21:13 Âpme Zisasiyaŋ kot totati aŋgalamak meu tewen tapmaŋge ke timti kalaŋ ndame nimbenn.
JOH 21:14 Zisasiyaŋ gakikiengatnan wati nin sek zut ilak sokbemndaye yalak kan piyet sokbemndame sek tuk bein.
JOH 21:15 Nin meu ke ndame nimann delaŋ zeme Zisasiyaŋ Saimon Pita pigok yaŋkwesiye, “Saimon, Zângat nemuŋaŋ, nodine ekŋenaŋ nâgât keŋin temaŋ penaŋ bemti gogot mamimneip. Âpme geŋ nâgât zigok penaŋ manâmnenik?” Zeme Pitayaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ gâgât gogot omba penaŋ mamiyap elak ŋep nâmnenik.” Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ nâlen sipsip maŋge maindadamuŋ mmambanik.”
JOH 21:16 Kegok zemti ewe keyegak sakwalamti zeye, “Saimon, Zângat nemuŋaŋ, geŋ penaŋ nâgât gogot penaŋ maminik?” Zeme Pitayaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ gâgât gogot penaŋ mamimgeyap e nâmnenik.” Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ sipsip maŋganne maindikdamuŋ mmambanik.”
JOH 21:17 Zeme Zisasiyaŋ ewe sakwalamti pigok yaŋkwesiye, “Saimon, Zângat nemuŋaŋ, geŋ penaŋ nâgât gogot mamimnenik?” Egaŋ zet sepemaŋ kwep ke yaŋkwesime sek tuk beme Pitayaŋ nâmti keŋaŋ bekanaŋ penaŋ beme zeye, “Amobotnaŋ, geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet yaŋaŋ nâmane delaŋ manzein. Neŋ gâgât gogot mamimgeyap e kegogak nâmnenik.” Zeme Zisasiyaŋ zeye, “Geŋ sipsip maŋganne kapi maindikdamuŋ mmambanik.
JOH 21:18 Neŋ penaŋ sukwep penaŋ pigok diŋgoma nâmbak, geŋ nembaengatnan mamkwabanan yaŋ ewe mamobanik pi bitimdi giti zamti set deset ma deset mesâti giti nâmtati mamepmambanik. Yaŋ maneti an penaŋ bewanik kan keyet geŋ bedi etaŋ mwapmane am notnaŋ ekŋenaŋ bitimdi zamgemti geŋ mesât ku nâmbanigen ke gaik mebep.”
JOH 21:19 Zisasiyaŋ kegok zemti Pitayaŋ zigok gakiwe keyet zet bimbim zet zeye gakikiŋaŋ sepemaŋ igak keyaŋ Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mim wawagat zeye. Zet kegok dundumâti pigok dunduye, “Geŋ nâlen nemba penaŋ kwati mamambanik.”
JOH 21:20 Âpme Pitayaŋ gilik zemti ekme Zisasiyaŋ neŋ nemba ektikŋaŋ mampemtan keyaŋ egegat bamidan penaŋ mepma nikbun. Neŋ Aŋgalalaŋ Kendoen meu tatnimambenn kan keyet neŋ Zisasiyet wakŋan bemti pigok yaŋkwesiwan, “Amobotnaŋ, pe kwiyaŋ geŋ zemgowe?”
JOH 21:21 Neŋ bamidan taidamâtmepma Pitayaŋ nikti Zisas pigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, nemba kapi bam amnaŋ zigok msame gakiwe?”
JOH 21:22 Yaŋkwesime Zisasiyaŋ pigok dunduye, “Egaŋ ewe alik mame neŋ gilik zemti kobap ma gakime kobap e nen nâyap. Âpme geŋ zet keyet eneyet tatnayaŋkwesinik? Geŋ nâlen nemba penaŋ kwati mamambanik.”
JOH 21:23 Âpme am Zisas nâmkiŋpemti mamtemien notnaŋ ekŋenaŋ zet ke nâmti Zângat pigok zemyuŋguwien, “Nemba kapi ku gakiwe.” Wa Zisasiyaŋ ek gakikipiŋ telepgat mamambe keyet nâmti ku zeye. Pitayaŋ yaŋkwesime keyepmti Zisasiyaŋ pigok zeye, “Egaŋ ewe alik mame neŋ gilik zemti kobap ma gakime kobap e nen nâyap. Âpme geŋ zet keyet eneyet tatnayaŋkwesinik?”
JOH 21:24 Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke eknâm mima delaŋ zemâge keyepmti zet sambe beke papiaen kapi weyaŋ zemâtâti kumâti peyap. Keyepmti nin zet meluwaŋ kumpeye kapiyet nâmann penaŋ penaŋak bein.
JOH 21:25 Âpme Zisasiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mkwage sambe bee ilindiŋ papiaen kuma topmâdak ze papia ŋotekŋaŋ sambe penaŋ sokbemâdak.
ACT 1:1 Tiopilas an notn, neŋ eweŋan tipman baen papia kum gawan ke Emetak Teŋaŋ Zisas winde same egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mti ombemindendeŋaŋŋane nânâ zikat indamkwage keyet Zapatnaŋ ma mulupgat yaŋaŋ zikat indamti msat kataŋ mekoti mulupmaŋ mimiyet mulup belinan bemindemti kululuŋen mowege keyet zapatnaŋ kum gama ekbanan.
ACT 1:3 Âpme Zisas amnaŋ sindem sameti kume gakime bewienaŋ bamgat gilik zem wati kasup 40 kegok ewe msalen kapiyegak mamti Ombemindendeŋaŋŋane kan sambe sokbemenzilimimindamti maŋge. Mneti ekŋenaŋ pe penaŋ wageyaŋ main ma yek kegok zemti keŋ zut mbiekgapmti egaŋ yaŋaŋaŋ zemkawaŋ bem indamti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet zapatnaŋ kegogak diindoye.
ACT 1:4 Âpme kan ŋengat ondek tati Zisasiyaŋ Ombemindendeŋaŋŋaneyet zeye, “In Zelusalem mka temaŋ kapi ku peme tapme mebep. In kapiyak tatnepeme neŋ eweŋan kwileki ŋen Bienaŋ indandayet zetik mge keyet zapatnaŋ zema nâmbien ke sokbemindawe.
ACT 1:5 Nâip, Zânaŋ am tu etaŋaŋ manzulutindemtan yaŋ kan belaknik kapi mamopme Kawawaŋaŋ Emetak Teŋ ingat keŋinan bemindewe.”
ACT 1:6 Zisasiyaŋ Ombemindendeŋaŋŋanemak Olip kalaŋan mot ondek tati Ombemindendeŋaŋŋaneyaŋ Zisasiyet yaŋkwesiwien, “Amobotnaŋ, geŋ alak Islael am maŋge ndaondak ndemti ningalen Amobotnaŋŋ temaŋ bemane nin Itali msalen amobotnaŋ Loma mka teman tazin egat kandaŋan ewe ku tabanup?”
ACT 1:7 Kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ zeye, “Bienaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke mme sokbembeyelen windeŋaŋ tasainaŋ kanaŋ beye ke ewe tazingat in eneyet keyet tatnayaŋkwesip yaŋgut ke ingalen kwitnaŋ kwitnaŋ yek.
ACT 1:8 In belak kapi tatnepeme Emetak Teŋaŋ kopme in ke time winde indame nâgât zet zapat zenze an bemti Zelusalem mkaen ma Zudia msalen mka sambe tapmezinen ma Samalia msalen mka sambe tapmezinen ma msat sambe zet zapatn zempalakŋaŋ beme pelelaŋ bem mekobe.”
ACT 1:9 Zisasiyaŋ zapat kegok diindomti tapme Kawawaŋaŋ mme Zisasiyaŋ eleŋ beleŋ bemti kululuŋen mopme Ombemindendeŋaŋŋane ekŋenaŋ ektitipeŋ tatnepeme zanza ŋenaŋ koti utuk kekme eekpiŋ mbien.
ACT 1:10 Mopme ekŋenaŋ kululuŋen gwaenegak ektitipeŋ tatnepeme keyegak an zut melakanduŋit satnaŋaŋ ekŋenmagen sokbem tati zewun, “Galili mkaengatnaŋ an, in kwilekiyet zikalin kululuŋen gwaenen negak ekpeme mowepme talip? Zisas in taekme indemti kululuŋen mowelep ek maneti sepemaŋ keboŋak ewe gilik zemkopme ekbep.”
ACT 1:12 Kegok zeme nâmti ekŋenaŋ Olip Kalaŋ ke katipemti Zelusalem mkaen gilik zemti mebien. Olip Kalaŋaŋgatnan Zelusalem mkaen mametemienen set tuŋgupmaŋ ke maeliŋaŋ butnaŋ etaŋ mametemien.
ACT 1:13 Meti Zelusalem mka temanen pataŋ zemti mot mundumin matatemien keyegak an kwilin kapigogaŋ motabien: Pita, Zân, Zems, Endulu, Pilip, Tomas, Batolomiyu, Matiyu, Zems, Alipiasiyet nemuŋaŋ, ma Saimon, itnaŋaŋ an maŋge Zilot ekŋenmak maŋge ekmak Zuda, Zemsiyet nemuŋaŋ an kegogaŋ tapmambien.
ACT 1:14 An ekŋen ke ma Malia Zisasiyet mamaŋ ma imbi notnaŋ ma Zisasiyet meniŋane ekŋenaŋ keŋ kwep bemti dundundu mulup kan kataŋ omteŋ mamkwatemien.
ACT 1:15 Kan kataŋ kegok maondak metne peme bamgat ondedak ŋengat am nâmkiŋpepeŋinmak 120 kegogaŋ tapme Pitayaŋ ondedagen ke watati zeye, “Dapmeniŋŋne, eweŋan tipman baenen Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ Zudasiyaŋ Zisas kasa ekŋen zemsokbemindame atawep keyet zet zapatnaŋ Dewit zemsokbemsame zemkawaŋ beye keyet penaŋaŋ ilak sokbeme ekbenn ke.
ACT 1:17 Zudas ek ningalen maŋgaengatnaŋ Zisasiyaŋ ikŋaŋ mulup ninmak mimiyelen nâmti ombempeyeyaŋgut egaŋ kileŋ beye.”
ACT 1:18 (Keyepmti egaŋ myuŋguŋguŋaŋgalen tosaŋaŋ ke timti msat kwitiye. Msat ke kwitimti msatnanen ke met anzamti diliŋ zem tokumti kambakŋaŋ epeeme tipmaŋ wiselepmaŋ âlâk zemti zupman kwawege.
ACT 1:19 Kogok mme Zelusalem mka temanen am sambe tabien ekŋenaŋ Zudasiyet zapatnaŋ ke nâmti msat keyet kwitnaŋ ilinaŋgat zelinaset Akeldama zewien, zet ke ningalen zeleset gilik zewanegen, Sip Sombem kegok benak).
ACT 1:20 Âpme Pitayaŋ Kawawaŋgalen zet zapat itnaŋaŋ Sam papiaen zet tazin ke mti pigok zeye, “‘Mkaŋaŋ ŋepgat belak tabe an ŋenaŋ ke ku tabe.’ Âpme Sam ikŋaŋ keyegak zet ŋen pigok tazin, ‘Mulupmaŋgut an ŋenaŋ toŋaŋ bemti mbe.’
ACT 1:21 Keyepmti nin Zuda egat munduman an ŋen Zân tu zululut anaŋ mulup mge keyetnaŋ yaŋbemti kwat Zisas Kawawaŋaŋ kululuŋen wati moge. Kan tuŋgupmaŋ ke ninmak mamkwati kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bee ekmâtâpme delaŋ zemâge. An keboŋ aikmann ninmak mamti Zisas wawatnaŋgalen zet zapat kapi zemkawaŋ bewe.”
ACT 1:23 Pitayaŋ kegok zeme an zut idaikbien. An ŋen kwitnaŋ Zosep Balsabas manzemtemien ma ikŋaŋ keyak kwitnaŋ ŋen Zastas ma an ŋengat kwitnaŋ Matias.
ACT 1:24 Idaikidemti dundundu mulup mti zewien, “Amobotnaŋ, geŋ am ningat keŋŋnaŋgat yaŋaŋ nâmâtâdik. Keyepmti geŋ an zut kapiyet nâmane an kwiyaŋ Zuda an mama mgasik mâti metneti keyet dopmaŋ timti gakiye. Egat munduman tati egaŋ Zisasiyaŋ mulup zet ndaye ke mimiyet nânik beme aik ndamane eksenup.”
ACT 1:26 Kegok dundumti ekŋenaŋ takaset zut teepmaŋ ŋen pemkwepmaŋ ŋen mti butnaŋ baen aŋgalaŋ tati butnaŋ etaŋ zenzelim peme kwatapme Matiasiyaŋ teepmaŋ seŋ mge keyepmti egaŋ Zudasiyelen mundum ke time Ombemindendeŋaŋ ewe 12 munduminan egaŋ kwapme kegok beye.
ACT 2:1 Nup kan kataŋ Pentikos Kendoyet Kawawaŋgat sâpe sâpe bumbuyet kwitnaŋ kwitnaŋ timti buluŋ belaŋ mmekoti mambemtemien ke beme am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ mka keŋaŋ kwepgat ondek tatnepeme keyegak kululuŋengatnan tâgâ kwisaknok temaŋ penaŋ kumtoti ekŋenaŋ mka tabienen ke kwisakŋaŋaŋ bemisik tage.
ACT 2:3 Kwisak kokume ekbienaŋ taŋam nambalam keboŋaŋ am tabien kataŋ ekŋenmagen pelelaŋ beme tapmâge.
ACT 2:4 Emetak Teŋaŋ keŋinanen bemisik indemti zet sambe keŋinan bemindeye kataŋ yaŋbemti zet ŋen ŋenaset zemâbien.
ACT 2:5 Âpme Zuda am sambe mulupgapmti msat sambe mekoti mamtemien ekŋenaŋ Kawawaŋgat zetnaŋ kandaŋan mamamtemien. Ekŋenaŋ kendo keyet koti keyegak tapmambien.
ACT 2:6 Yaŋ Emetak Teŋ toge kan keyet am ekŋen keyaŋ tatnâme kwisak temaŋ takume pe kwilekiyaŋ tapm zemti weŋin mepme kwaweti ekme Zisasiyet nembaŋane ekŋen Emetak Teŋaŋ nânâ indame ekŋenaŋ zet zapat dolakŋaŋ tazeme am sambe keyaŋ nâme zelinan esemteŋ tazeme nâmâtâpmâbien.
ACT 2:7 Meluwaŋ mamanamaŋ kegok mme ekŋenaŋ nâmtemtem temaŋ mti zewien, “An ekŋen zet ŋen ŋenaset tazeip an ekŋen kapi Galili msalengatnaŋ etaŋ.
ACT 2:8 Nin msat kataŋ met ambesomti ekŋengalen zet nâwenn zet keyegak ikŋaŋgat ikŋaŋgat kapi zigoset nâmti zeme nâmâtâpmann delaŋ zein.
ACT 2:9 Nin bepi msat sambe kapigogatnan kopmobenn: Palitia, Midia, Elam Mesopotamia msalengatnaŋ, Zuda, Kapadosia, Pontas, Esia,
ACT 2:10 Pilisia, Pampilia, Izip ma Libia msat ilindiŋ ke Sailini msat keyet sokŋanik. Ninmagengatnaŋ am notnaŋ Loma mka temaŋgatnan kopmâbien.
ACT 2:11 Ma Zuda am penaŋ ma am Zuda maŋgaen tususuŋaŋ ma notnaŋaŋ Kilit ma Alebia msat sambe keyetnan kopmâbien. Kawawaŋaŋ an ekŋen kapimagen menok temaŋ mme ekŋenaŋ am sambe nin bepi ninaŋgat zetnnaset Kawawaŋgalen zet zapatnaŋ pi zemâtâtndame tuluŋ telaŋ penaŋ weyaŋ nâmâtâtnup.”
ACT 2:12 Ekŋenaŋ ke ku weyaŋ ekmâtâti nâmtemtem mti ilinak zenâ zenâ mti zewien, “Kwitnaŋ kwitnaŋ kapi yaŋaŋ zigoset sokbein?”
ACT 2:13 Mme am notnaŋ ekŋenaŋ an nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat zet kanzowak mti zewien, “Ekŋen tu katikŋaŋ niyoyaŋ keŋin kileŋ beme zet kilom kilom tazeip.”
ACT 2:14 Âpme Ombemindendeŋaŋ 11 ekŋenaŋ ilinsakwep watati Pitayaŋ am sambe penaŋ tabien ekŋengat kwizet kumti pigok diindoye, “Zuda am notnne ma amkup notnaŋ koti Zelusalem mkaen tadik, in wakŋin weyaŋ beme neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ tasokbein kapiyet yaŋaŋ zema weyaŋ nâit.
ACT 2:15 In nâme nin kapiyaŋ tu katikŋaŋ nimti keŋŋ kileŋ tabein mene kegok otnâmndeip. Yaŋgut yek. Pi ewe tambuŋan 9 kilok etaŋ pimak.
ACT 2:16 Muluwaŋ kapi sokbembeyelen Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Zoel egaŋ kapiyet eweŋan baenen Kawawaŋaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok zeme nâmti meluwaŋ kapigok mge, ‘Kan bududuk beme neŋ nemunambaŋine ekŋenaŋ neŋmagen bamgat zigok sokbeweyet zet timti zemkawaŋ bemâbep. Ma nembaŋine zomolim notnaŋ ekŋen zikalin mitima meluwaŋ mamanamaŋ notnaŋ ekbep ma ailip ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ kieset zikat indama ekbep ma Emetakŋ Teŋ msat sambe am keŋinan bemisik indewap.
ACT 2:18 Ma kan keyet sisiliŋ animbinne ekŋen Emetakŋ Teŋaŋ keŋinan mulat indema ekŋenaŋ neŋmagen bamgat zigok sokbeweyet zet indama zemkawaŋ bemâbep.
ACT 2:19 Neŋ kululuŋen ma msalen menok notnaŋ kapigok mma sokbemâbe. Msalen tep temaŋ zime kasak temaŋ kwaikbe ma am sipmaŋ kileŋ mulapmebep ma kululuŋen neŋ kasup zikatnan mma sopsop kuwe ma eyoŋga zikatnaŋaŋ ŋamaŋ sip nemboŋ beme Amobotnaŋaŋ kopme oloŋen mimi keyet kanaŋ ke bewe.
ACT 2:21 Kegok sokbeme an ŋenaŋ Amobotnaŋgat kwitnanen dunduwe beme egaŋ aŋgalaŋpewe.’
ACT 2:22 Islael am notnne, in zet kapi tatnâme zema nâit: Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Zisas Nasalet mkaengatnaŋ mulup same egaŋ inmagen menok kwitnaŋ kwitnaŋ mzikat indamkwapme ekmâtâbien.
ACT 2:23 Ewaŋan tipman baen Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ke mimiyelen nâmâtâtpeye keyet kataŋ inmagen sokbeme in an bekanaŋ mimi penaŋ ekŋengat belinan beme ekŋenaŋ tewen kumasasok peme tati gakiye.
ACT 2:24 Yaŋgut gakikiyelen windeyaŋ ku atam tage. Kawawaŋaŋ mme gilik zem wati gakikiyelen nukŋaŋ sambe beye gaipeme weŋge.
ACT 2:25 Keyet Dewilaŋ eweŋan Zisasiyet zetnaŋ kapigok zemkawaŋ beye, ‘Neŋ Amobotnaŋ ekma zimosetnnan kwesiŋ matazin. Egaŋ nâgât betn penaset tazingapmti kwilekiŋen nukŋaŋaŋ ku naikbe.
ACT 2:26 Egaŋ neŋ gakikiengatnan mme wapma mama kanzizit nanayet zetik mneŋgeyet webem mayap. Keyepmti neŋ nâma dolakŋaŋ penaŋ beme zetn oloŋen palen manzeyap.
ACT 2:27 Geŋ ek ketalatpemane am gakikiŋaŋ mundumen ku tabe. Ma geŋ Nemundi Teŋ ek pemane gakimti sekŋaŋ msalen ku sambuwe.
ACT 2:28 Geŋ mama kanzizitgalen set zikat nawanan. Âpme gâgât monzalamdan neŋ oloŋen temaŋ penaŋ mbap.’
ACT 2:29 Notnne, neŋ yeŋŋ sokŋ Dewit egat zet pigok penaŋ zemkawaŋ bema nâit. Ek ilak itnaŋaŋ gakime bewien yaŋ bewien ke am zaimaŋ sosok tapme maeknup.
ACT 2:30 Ek golaŋ zenze an mamkwapme Kawawaŋaŋ egat zetik mpemti kapigok zemkatik bempeye. In sokdine ekŋenmagengatnaŋ an ŋen aikma egaŋ nâlen Amobotnaŋ mundumm ke tiwe.
ACT 2:31 Ke nâmti eweŋanak tipman baen Kilaisiyaŋ gakimti wabeyet zetnaŋ pigok zeye, ‘Kawawaŋaŋ am gakikiŋaŋ ekŋengat tuŋguwinan peme wemti sekŋaŋaŋ ku sambuwe.’
ACT 2:32 Zet keyet kataŋ Zisas ek Kawawaŋaŋ gakikiengatnan mme wapme nin Zisas walep elak penaŋ ekmâtâbenn. Keyet zapatnaŋ kapi manzemkawaŋ benup.
ACT 2:33 Egaŋ wati moti Kawawaŋgat betnaŋ penaset moti tapme Kawawaŋaŋ Zisasiyet Emetak Teŋ peme totogat zetik mpeye keyet kataŋ Emetak Teŋ peme toti ninmak tati mulup mme in alak egat yaŋaŋ kapi sokbeme egip.
ACT 2:34 Dewit sekŋaŋ melesiŋ kululuŋen ku moge yaŋgut zet belak kapigok etaŋ zeye, ‘Kawawaŋaŋ nâlen Amobotnaŋgat pigok dunduye, “Kot betn penaset tot tapmane neŋ kasandine maŋge kwep bemindema geŋ windeŋin mtoindewanik.” ’
ACT 2:36 Keyepmti Islael am in pigok nâmkatik beseip, in Zisas an yomengatnan ndatitiyet koge an ke tep palen kume gakiye. Kilais ek ke Kawawaŋaŋ alak mtati Amobotnaŋ onzempeme tazin.”
ACT 2:37 Pitayaŋ zet kegok zeme amnaŋ nâmtemtem mti Pita ma ombemindendeŋaŋ an notnane notnaŋ pigok indayaŋkwesiwien, “Notnne, nin zigok penaŋ mmann ŋep penaŋ besem?”
ACT 2:38 Zeme Pitayaŋ pigok diindoye, “In kwep kwewaŋ bekanaŋin eknâmti yomengatnaŋ gilik zemti Zisas Kilais nâmkiŋpemti egat kwitnanen tu zulutme Kawawaŋaŋ ingat yomin katikpewe. Kegok mme Kawawaŋaŋ in Emetak Teŋ taolet m indawe.
ACT 2:39 Ilin ma nemunambaŋine ma am msat sambe tapmelip kapi Amobotnaŋ Kawawaŋgat zetnaŋ nâmti ekmagen kobep kataŋ egaŋ Emetak Teŋaŋ indandayet zetik mpeye ke indawe.”
ACT 2:40 Pitayaŋ zet kegok diindomti ewe tusumti golaŋ zet pigok diindoye, “In am myuŋguŋguŋin temaŋ ekŋenmagen peme tapme keŋin gilik zemti kobep. Am bekanaŋ ekŋen ke Kawawaŋaŋ indawaletbe nâip!”
ACT 2:41 Kegok zeme kasup keyegak am 3000 mee kogaŋ Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpeme tu zulutindeme Kilaisiyelen am maŋge ekŋenmagen tusuwien.
ACT 2:42 Âpme am ekŋen kapi ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ mandiindom kwatemien. Mti keŋ kwep penaŋ bemti tambuŋalem niniyet ma dundundu mulup mimiyet mene mene maondaktemien.
ACT 2:43 Âpme Kawawaŋaŋ ombemindendeŋaŋ ekŋengat palesetgatnaŋ menok sambe penaŋ mgeyepmti am sambe ekŋenaŋ nâmtemtem palen mamkwabien.
ACT 2:44 Am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ keŋ kwep bemti kwitnaŋ kwitnaŋin sambe bee temakwep apalak tim nimwiaŋ wiaŋ mmamkwabien.
ACT 2:45 Ma ekŋenaŋ msalin mkaŋin ma kwitnaŋ kwitnaŋin sambe bee ketalasime amnaŋ keyet tosaŋaŋ mânep indame timti ondek bemti naman ilinagak olat zeme kataŋ kalaŋ indame matimtemien.
ACT 2:46 Ekŋenaŋ tambu misa kataŋ Zuda am ilinaŋgalen sesewat mka teman ilindiŋ maondaktemien. Ondekpemti naman kalaŋti mka ŋen mka ŋen mekoti meu time kwawepme ilindiŋ kalaŋ kumnimti oloŋen palen tati tambuŋalem manimetemien.
ACT 2:47 Mama mimi dolakŋaŋ kegok mkwati Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ mwati sesewatsamkwapme am notnaŋaŋ ke egomti ekŋenmagen tusumti nâmkiŋpepe aikme Amobotnaŋ Kawawaŋ ikŋaŋgalen maŋgeen ke matusum indemtan.
ACT 3:1 Kan ŋeniyet Pitamak Zân egelaŋ 3 kilok dundundu kanaŋ beme Zuda am ilinaŋgalen sesewat mka teman dundundu mulup msât mowebun.
ACT 3:2 Âpme an ŋen setnaŋ wesiŋ mamkeŋ keboŋ sokbembeŋaŋ an ke notnaneyaŋ tambu msa luaen luenzamti kot Zuda ilinaŋgalen sesewat mka temaŋ keyet “Setokwakwat Dolakŋaŋ” manzemtemien keeset peme tati ekme am sambeyaŋ sesewat mka temanen mobot totot mme indikti mânep milawatgat mawekumindamtan.
ACT 3:3 An keyaŋ tati idikme Pitamak Zân egelaŋ sesewat mka teman mowesât mmalu idikti kegogak mânep milawatgat idawekume egelaŋ ek eksememuŋ mtati Pitayaŋ pigok dunduye, “Geŋ pien ndikbak!”
ACT 3:5 Mme an setnaŋ bekanaŋ egaŋ wa kwileki ŋen nasâpmilup mene zemti eleŋzemoidikme Pitayaŋ egat zeye, “Nit mânep milawat mene ŋen ku tatndain. Kwewetaŋ tatndain ke gasâpmilup. Zisas Kilais Nasalet mkaengatnaŋ egat kwitnanen zeyapgat wati met!”
ACT 3:7 Kegok zemti betnaŋ penaset betname setnaŋ ŋandoŋaŋ dolakŋaŋ beme sakwep eleŋ beleŋ bemti wat mutututi mebekokot mti egetmak ilinsakwep sesewat mka temaŋ keŋan moti set mamaŋaŋgat oloŋen mti palam mobot totot mti Kawawaŋ zemsesewatpeye.
ACT 3:9 Âpme an keyaŋ set tapmamti Kawawaŋ tasesewatsame am sambeyaŋ ekti nâmtemtem mti zewien, “Sesewat mka temaŋ ‘Sekekek Dolakŋaŋ’ manzeip ke totati mânep milawatgat ndawekumti matazin wa an ikŋaŋ kapimak zemti nâmtemtem mbien.”
ACT 3:11 An keyaŋ Pitamak Zân egetmagen met ilinsakwep mka keŋan ŋen kwitnaŋ Solomon makumtemien ke mame amnaŋ indikti buluŋ bililiŋ ilinsakwep ekŋenmak ke met ondektati nâmtemtem temaŋ mti tapme Pitayaŋ am ke indikti pigok diindoye, “Am in kapi kwilekiyet an wesiŋ dolakŋaŋ bep keyet ektemtem mti nit ŋandem tatndigip? Kwitnaŋ kwitnaŋ ke ndaŋgat windenidaŋgat ma teŋ mamanndaŋgat mamaŋaŋ ku aiksalut.
ACT 3:13 Nit yeŋsokŋne Abalaam ma Aisak ma Zekop mee ekŋengalen Kawawaŋ egaŋ Nemuŋaŋ Zisas ek Amobotnaŋ mwat onzempemti winde temaŋ saye. An ke in zemkumti kasa kuku an ekŋengat belinan beme ekŋenaŋ wati amobotnaŋ Pailetmagen mepme egaŋ yomaŋ ŋen ku aikti belak zempeme mebegalen mgeyaŋgut in zekaŋkaŋ mti kume gakikiyet zewien.
ACT 3:14 In An Teŋ ma Kwatetepmaŋ ek bamkumpemti amobotnaŋ Pailetgat kwizet kaliaŋ kumti an bekanaŋ am indom enzilili ke nâmpeme inmagen totogat zewien.
ACT 3:15 Mti in An mama toŋaŋ ek kume gakiye yaŋgut Kawawaŋaŋ gakikiengatnan mme gilik zem wage. Nin an keyet zet zapatnaŋ manzempalakŋaŋ benup.
ACT 3:16 Keyepmti nit Zisasiyaŋ ikŋaŋ winde ndame nit nâmkiŋpepemak tati ikŋaŋgat kwitnanen an kapi mmalu dolakŋaŋ bemti ingat zikalinan tapme taegip kapi.
ACT 3:17 Notnne, neŋ ŋep nâmindeyap in ma amobotnaŋine in Zisasiyet yaŋaŋ ku nâmtiyepm ek yomepiŋaŋgut belak kegok msawien.
ACT 3:18 In meluwaŋ ke mme Kawawaŋaŋ golaŋ zenze anane ekŋengat zeme ekŋenaŋ Kilais sindem nâmeti gakikiyet zet zapatnaŋ dolakŋaŋ papia itnaŋanen meluwaŋ mkwabien ke penaŋaŋmak beye.
ACT 3:19 Keyepmti in yomengatnaŋ keŋin gilik zemti Kawawaŋmagen kopme egaŋ mama mimiŋin bekanaŋ ke katikpemti gilik zemindatime in sek welelaŋin kwawepme mambep.
ACT 3:20 Zisas Kilais ke Kawawaŋaŋ ninmagen peme kokogat ombempeye. Yaŋ maneti zempeme ninmagen kapi toge.
ACT 3:21 Zisasiyaŋ Bipmaŋgalen mowegeen keyegak mame Bipmaŋaŋ msat kululuŋ pi asekti naman alakŋaŋ mme sokbemâbe keyet zetikŋaŋ eweŋan golaŋ zenze anane teŋ zemindeme ekŋenaŋ keyet zapatnaŋ esemteŋ zemkawaŋ bemâbien.
ACT 3:22 Golaŋ zenze an ekŋen keyet tuŋguwinaŋgatnaŋ ŋen Moses egaŋ zet kapigok zemsokbeye, ‘Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ inmagengatnaŋ nolin ŋen mwat onzempeme egaŋ neŋ golaŋ zenze an mamayap keyet kataŋ mamti zetnaŋ zeme nâmti gawepuwep.
ACT 3:23 Golaŋ zenze an keyelen zetnaŋ am notnaŋaŋ gawepumti ekmagen ku tusuwep beme Kawawaŋgalen maŋgeengatnan zemindeme zupman meti walelet aikbep.’
ACT 3:24 Âpme eweŋan tipman baenen golaŋ zenze an Samuel ma notnaŋ egat bamaŋ mamkwabien ekŋenaŋ kan kapi sokbembeyet zetnaŋ papiaen meluwaŋ mkwabien.
ACT 3:25 In golaŋ zenze an ekŋengat nemunambaŋine in kapiyet Kawawaŋaŋ yeŋsokŋin Abalaamak tususu mti egat zetik pigok mpeye ke toŋaŋ in bewep. Kawawaŋaŋ egat pigok zeye, ‘Neŋ gâlen maŋgaengatnaŋ an ŋen egat pembenaŋgapmti msalen am sambe talip ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mimindawap.’
ACT 3:26 In kapiyepm Kawawaŋaŋ eweŋan nâmâtâti Nemuŋaŋ Zisas zempeme kot msalen kapi sokbeye ke in ŋeŋaŋ mama mimi bekananengatnan indapmukulem mti gilik zemindatitiyet kegok mge.”
ACT 4:1 Pitamak Zânaŋ ke tati animbi zet kegok diindomambe tapmalu sâpe sâpe bumbu an ekŋen ma Zudayelen sesewat mka temaŋgalen an tipdakutum ekŋengat ŋeŋaŋin ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ kopmâbien. Ekŋenaŋ kotati ekme Pitamak Zânaŋ Zisasiyaŋ wage ma am gakikiŋaŋaŋ wabep keyet zapatnaŋ animbi sambe tadiindom kwapmalu ekŋenaŋ keyet nâme ŋep ku beme indatimti zemidosât nâmbienaŋgut msat gasi beyeyepmti belak idatimti met mka katikŋan sekek idewien.
ACT 4:4 Yaŋgut am egetgalen zet nâmti notnaŋaŋ nâmkiŋpepe aikti Zisasmagen tusume am nâmkiŋpepemak sambe penaŋ temakwep 5000 mee kogok beye.
ACT 4:5 Msa msame sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ma zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ meti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋin temaŋ Anas ma egalen maŋgaengatnaŋ am notnaŋ ma Kaipas ma Zân ma Aleksandia ma sâpe sâpe bumbu an notnaŋ ekŋenmak temakwep Zelusalem mka teman ondekti Pitamak Zân tuŋguwinan onzemidemti pigok idayaŋkwesiwien, “It winde kwiyaŋ ma kwiyet kwitnanen ma meluwaŋ zigok penaŋ mti an wesiŋ kapi mmalu dolakŋaŋ beyan?”
ACT 4:8 Idayaŋkwesime Pitayet keŋanen Emetak Teŋaŋ zet same zelin dopmaŋ pigok gilik zemindaye, “Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋŋne ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋŋne in nit awesiŋ ke zigok penaŋ mti mmalu dolakŋaŋ bep keyet yaŋaŋ penaŋ nâsâgât ndayaŋkwesimti talip.
ACT 4:10 Keyepmti nit zemkawaŋ bemalu in ma Islael am ilinsakwep yaŋaŋ nâmâtâlit. Zisas Kilais Nasalet mkaengatnaŋ e in tewen kumasasok peme gakime bewien. Yaŋ Kawawaŋaŋ naman gakikiengatnan mme wageyaŋ main. Egat kwitnanen an wesiŋ kapi sekŋaŋ mmalu dolakŋaŋ beyanaŋ kapi tapme taegip.
ACT 4:11 An Zisas keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen baen meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin, ‘Mka walalat an ekŋenaŋ tepum ŋen bekanaŋ zemti peme meweŋgeyaŋ alak tepum keyaŋ mka tepumaŋ kaliŋaŋ penaŋ bemti mka atam tazin.’
ACT 4:12 Kawawaŋaŋ msalen an ŋenaŋ am ŋen yomengatnan gilik zemti indatitiyet winde ŋen ku saye. Egaŋ Zisasiyaŋ mulup ke mimiyet nâmti ek etaŋ saye.”
ACT 4:13 Zet keboŋ keboŋ etaŋ tazemalu am tabienaŋ nâmti zewien, “An zut kapiyaŋ nânâ mka temanen ku mebun. Zisasmak belak mamtemunaŋgut nânâ kaboŋ kapi deeset tiwunaŋ kiŋgagapiŋ pi nâmtalati tazelup.” Zemti nâmtemtem penaŋ mbien.
ACT 4:14 Âpme ekŋenaŋ an setnaŋ bekanaŋ weyaŋpewun ke egetmak ilinsakwep tapme indikti zet dopmaŋ ŋen gilik zemindandayet nâme ŋep ku beme peme tage.
ACT 4:15 Kegok zemti tabienaŋ yek beme eget zemideme zupman towepmalu ilinak tati pigok zenâ zenâ mbien,
ACT 4:16 “An zut kapi zigok mimidasenup,” zem zenâwien? “Egelaŋ menok ke msokbemalu Zelusalem mkaen animbi sambeyaŋ keyet zapatnaŋ ilak nâme delaŋ zep keyepmti nin ŋep ku iyaŋ indendeyelen bein.”
ACT 4:17 Zem mbienaŋ yek beme zewien, “Yegat mulup ewe tusum mmalu am sambeyaŋ nâmbepgapmti nin zemkiŋgagat zet zemann egelaŋ keyet kiŋgati Zisasiyet kwitnaŋ ewe ku mpalakŋaŋ bewalup.”
ACT 4:18 Kegok zemnâmpemti naman idazemtetime mka keŋanenak mowepmalu pigok zewien, “It am ŋen ewe Zisasiyet yaŋaŋ ŋen ku zemzikat indawalup.”
ACT 4:19 Kegok zeme Pitamak Zân egelaŋ zewun, “Nit zet kapi zemalu ilin opem nâit. Ingalen zet gawepumti Kawawaŋgalen zet peŋ pemalu toweme keyet Kawawaŋaŋ nigat nâme zigok bewe?
ACT 4:20 Nit Zisasiyet mulupmaŋgat yaŋaŋ sambe be ekmâtâpmalu delaŋ zeye. Keyepmti kwizapatnaŋ kapi belak atam pemalu ku tabe.”
ACT 4:21 Egelaŋ kegok zemalu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ zemkiŋgagat zet notnaŋ ewe tusumdiidomti belak ideme toti mebun. Am sambe ekŋenaŋ muluwaŋ ke ekti Kawawaŋgat sesewatsawien keyepmti an temaŋ temaŋ ekŋen keyaŋ kwindemti an zut ke kwileki ŋen ku miidawien.
ACT 4:22 An wesiŋ Pitamak Zânmak menok temaŋ egat palen mti weyaŋpewun. An ke nup kanaŋ 40 sebempein.
ACT 4:23 Pitamak Zânaŋ amobotnaŋ ekŋenaŋ katikideme egelaŋ nâmkiŋpepemak am nolitne ekŋenmagen koti ondedagen sâpe sâpe bumbu an ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ekŋenaŋ zet zewien keyet zapatnaŋ mimindawien.
ACT 4:24 Âpme ekŋenaŋ zet ke nâmti keŋin ondek kwep bemti Kawawaŋgat pigok dunduwien, “Amobotnaŋ, geŋ kululuŋ msat ma nembu temaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamaŋaŋmak wemezin kapi mmane sokbem mâge.
ACT 4:25 Geŋ ningat yeŋsokŋ Dewit mulup andi Emetakdi Teŋaŋ keŋaŋ m eleŋ beleŋ beme zet kapigok zeye, ‘Zigogat am Zuda maŋgaen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ Amobotnaŋgat ŋenzinziŋ mti kusât tapmip? Ma pe kwilekiyet am ekŋen kapiyaŋ ondekti kwitnaŋ kwitnaŋ yaŋaŋ yaŋepiŋ kapi msâgât tazenâip?
ACT 4:26 Msalen an damuŋ sambe ekŋenaŋ Amobotnaŋ Kawawaŋ ma Nemuŋaŋ Kilais egetmak âsâgât keŋ kwep bemti zenâ zenâ tapmip.’
ACT 4:27 Dewilaŋ zeye keyet kataŋ amobotnaŋ Elotmak amŋane Islael ekŋenmak am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋmak amobotnaŋin Pailet ekŋenaŋ mka temaŋ kapi temakwep bemti Kawawaŋ geŋ Zisas mulup andi teŋ ke pemane am yomengatnan ndatitiyet ombempemti zempemane koge ek kume gakikiyet mulupmaŋ penaŋ sukwep mbien.
ACT 4:28 Geŋ eweŋan baen mulup andi kemagen kwitnaŋ kwitnaŋ ke sokbembeyet zemkabewanan keyet kataŋ sokbemsaye.
ACT 4:29 Yaŋ alak pi naman nin Zisas mâti mamann amnaŋ ningat kasa tapminndaip keyet Amobotnaŋ geŋ kasa keyet keŋan winde ndamti ndamukulem mmane nin kiŋgagapiŋ gâlen zet zapadi dolakŋaŋ kapi ammagen windeŋambeŋ zemkawaŋ bemann zet zapadaŋ palakŋaŋ bewe.
ACT 4:30 Kawawaŋ, geŋ mulup andi teŋ, Zisas egat mti winde ndamane nin am zawatmak ekŋen mmann alik bewep ma nemundi Zisas egat kwitnanen nin menok yaŋaŋ igak igak mbanup.”
ACT 4:31 Kegok dundum delaŋ zeme mka ondek tapmambienen ke titok temaŋ mti mekwapme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ am tabien bee keŋinan topme ekŋenaŋ kiŋgagapiŋ eleŋ belaŋ bemti zet zapat dolakŋaŋ am keŋan windeŋambeŋ penaŋ zemkawaŋ bemebien.
ACT 4:32 Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ am ekŋenaŋ ondekti keŋ kwep bemti milawalin mee toŋan toŋan ku timamkwabien ekŋenaŋ milawalin belak apapalak timamkwabien.
ACT 4:33 Kegok taindame ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ Zisas gakikiengatnan wage keyet zapatnaŋ windeŋaŋbeŋ am ekŋengat zemkawaŋ bewien. Âpme am nâmkiŋpepemak ekŋengat tuŋguwinan Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ bemisik tage.
ACT 4:34 Ekŋenmagen ŋenaŋ ola olat palen ku maŋge. Ekŋenaŋ msalin mee tage ke an ŋenaŋ kwitime mânep ke mti met ombemindendeŋaŋ an ekŋengat belinan mambemtemien.
ACT 4:35 Âpme ekŋenaŋ ke timtati am ŋenaŋ kwileki ŋengat olati kot zeme kataŋ milombiŋinanengatnan ke timtati maindatemien.
ACT 4:36 Âpme kan keyet an ŋen Zosep ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ kwitnaŋ Banabas manzemtemien. (Banabas kwit keyet yaŋaŋ, An Zemgwatnaŋ Mimi.) An ke Liwaiyelen maŋgeengatnaŋ msatnaŋ Saipalasiyetnaŋ.
ACT 4:37 An keyaŋ msatnaŋ an ŋeniyet zeme kwitime mânep ke mti kot ombemindendeŋaŋ ekŋengat belinan beye.
ACT 5:1 Awembiŋ zut ŋen mamamtemun apmaŋ kwitnaŋ Ananias imbiŋaŋ Sapila egelaŋ kegogak msalit butnaŋ ŋen tosayet zemalu amnaŋ kwitiwien
ACT 5:2 yaŋgut mânep piwan timti imbiŋaŋmak zenâmti keŋ kwep bemti mânewit butnaŋ enzilim pemti butnaŋ etaŋ apmaŋaŋ mti met ombemindendeŋaŋ ekŋenmagen beme Pitayaŋ mânep ke ekti zeye, “Ananias, geŋ kwilekiyet Sadaŋaŋ keŋdi myuŋgume mânep msadaŋgat tosaŋaŋ tinak ke butnaŋ buzak enzilimpemti butnaŋ etaŋ mti kot Emetak Teŋ tatetipenik?
ACT 5:4 Geŋ msadi kegok nâmti belak pemane gitaŋgat zapat tadak. Ma an keyaŋ msadi kwitime mânepdi giti timti kwilekindi ŋen msât nâmti mbek piwan? Geŋ kwilekiyet mânep ekti keŋdi puŋpuŋ mme kegok mnak. Geŋ wa nin ku tetindenak; Kawawaŋ tetipenak nânik!”
ACT 5:5 Zet kegok zeme Ananiasiyaŋ nâmti keyegak tokutumti gakime am notnaŋ tabien ekŋenaŋ ekti kiŋgabien.
ACT 5:6 Âpme an zomolim notnaŋ tabien ekŋenaŋ moti egat sekŋaŋ sâgaŋ sumuŋti met am sumen bewien.
ACT 5:7 Ke mti belaknik tatnepeme Ananiasiyet imbiŋaŋaŋ apmaŋgat zapat nânâpiŋ belak kwawopme keyegak Pitayaŋ egat zeye, “Msatgalen mânep kapi etaŋaŋ apdaŋ mti kobep?” Zeme imbiŋaŋaŋ zeye, “Ilak buke etaŋ keyalak ke mkobepmak.”
ACT 5:9 Zeme Pitayaŋ zeye, “Abdimak it kwilekiyet Emetak Teŋ tetipepeyet keŋit kwep belut? Nemba zomolim set tokwakwalen talip ekŋen kaimaŋ abdi mmet beyo yaŋ geŋ kegogak gapmet beseip!”
ACT 5:10 Kegok zeme imbiwan setnaŋ kandaŋan ke tot gakiweme an nemba zomolim tabien ekŋenaŋ mka keŋan kwati sekŋaŋ mti apmaŋ bewien keyet solonan mebewien.
ACT 5:11 Kegok mme am nâmkiŋpepeŋinmak maŋge ma am notnaŋ ekŋenaŋ zapat ke nâmti zemkiŋgagat omba penaŋ mbien.
ACT 5:12 Ombemindendeŋaŋmak am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ keŋ kwep bemti sesewat mka temaŋ keŋaŋ ŋen Solomon manzemtemien ke maondaktemien. Mti tokwati am tuŋguwinan menok sepem igak igak mme ekti am notnaŋaŋ nâmkiŋpepemak ekŋengat nâmindeme mobotnaŋ beme ekŋenmak tususâgât manâmtemien yaŋgut Zuda amobotnaŋ notnaŋgat makiŋgatemien.
ACT 5:14 Yaŋgut mulup ke ewe tusum mmepme animbi sambe penaŋaŋ Zisas nâmkiŋpemti ombemindendeŋaŋ ekŋengalen maŋgeen omba penaŋ metusumâbien.
ACT 5:15 Âpme ombemindendeŋaŋ an ekŋenaŋ menok sambe mme kwizet buŋamaŋaŋ mekopme nâmti keyepm am ekŋenaŋ noline zawat sek sindemak indaluanzam timti Pitayaŋ kasuwen kwawepme weŋaŋaŋ ekŋengat paleset kwawepme dolakŋaŋ beseip zemti ekŋen set ganzenan sin yaŋgemindeme toti selen dombem tapmebien.
ACT 5:16 Âpme Zelusalem mka temaŋ keyet sokŋanik mka tapmege keyet am sambe penaŋ ekŋenaŋ kegogak noline zawat sek sindemak ma we bekanaŋaŋ keŋinan tatatnaŋ indatimti kopme Pitayaŋ weyaŋindeme dolakŋaŋ bemâbien.
ACT 5:17 Mulup dolakŋaŋ kegok tapm mepme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin ma notnane Sadusi notnaŋ ekŋenaŋ ilinsakwep ombemindendeŋaŋ ekŋengat nâmbekambemindemti keyegak wati met indatamti mka katikŋan meindeme
ACT 5:19 tatnepeme tambu sutnan Kawawaŋgalen enselaŋ toti set kwaletindemti zupman indatimtoweti zeye, “In meti sesewat mka temaŋ keŋan moti animbi mama mimi alakŋaŋ kapiyet zapatnaŋ ewe tusumti diindoseip.”
ACT 5:21 Ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ zet ke nâmti toti met tambuŋan penaŋ sesewat mka temanen moti animbi zezapat diindomâbien. Âpme sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin ma notnane ekŋenaŋ Zuda am ekŋengalen amobotnaŋ sambe ekŋenaŋ kopme ondektati ombemindendeŋaŋ zelen indendeyet nâmti zet beme mekopme an ŋeŋaŋ notnaŋ zemindeme mka katikŋaŋ meti ombemindendeŋaŋ ekŋen indatim kopme amobotnaŋ zimoselinan tati yaŋaŋin zenzeyet nâmti zemindeme mebien.
ACT 5:22 Am indatisât mebien ekŋenaŋ mka katikŋaŋgalen an damuŋ ekŋen ilinsakwep damuŋ mti tapme moindaikti mka katikŋaŋ set mâtâti keŋan moti ekme ombemindendeŋaŋ ekŋen ŋen ku tabiengapmti meti zewien,
ACT 5:23 “Nin met pataŋ zemti set damuŋ ekŋen bee nsakwep sekekek kaliŋaŋ tapme ekti set mâtâti moekmann ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ keŋan ku talo.”
ACT 5:24 Zet kegok zeme nâmti sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋengat ŋeŋaŋin ma sesewat mka temaŋgalen antipdakutum ekŋengat ŋeŋaŋin ekŋenaŋ ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ kwawabien ke zeme nâmti nâmtemtem temaŋ mbien.
ACT 5:25 Tazem timatnepeme an ŋenaŋ pataŋ zemkwati zeye, “An in mka katikŋan met kek indeyo ekŋen piwan kwawaloyaŋ sesewat mka teman daen moti animbi Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ tadiindoip.”
ACT 5:26 Zeme nâmti sesewat mka temaŋgalen damuŋ mimi egat ŋeŋaŋinaŋ an notnaŋ ndatime sesewat mka temanen meti nin mot ekŋengat zet zenepemann amnaŋ nanzaŋaŋ ndoseipmagen zemti kiŋgapeŋ met ombemindendeŋaŋ ekŋen zesewak sewak mimindemti indatkobien.
ACT 5:27 Indatim koti amobotnaŋ ondedagen indat koindeme ekŋengat tuŋguwinan tapme sâpe sâpe bumbu an sambeyet ŋeŋaŋinaŋ pigok indayaŋkwesiye,
ACT 5:28 “Nin an kapiyet kwit zapatnaŋ am ekŋenmagen zempalakŋaŋ ku bembeyet zemkulumindewan. Âpme in Zelusalem mkaen am zapat ke ewe zempalakŋaŋ bemti an Zisas ke kuwien e nin kukuŋaŋnok manzemndoip.”
ACT 5:29 Zeme Pitamak ombemindendeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ dopmaŋ pigok gilik zem zewien, “Nin amgalen zet gawepumti Kawawaŋgalen zet kulumann ŋep penaŋ ku bewe.
ACT 5:30 In Zisas tewen kumti masasokpeme gakiye yaŋgut yeŋsokŋnemak ningalen Kawawaŋaŋ buteme wageyaŋ ewe alik mamain.
ACT 5:31 Âpme Kawawaŋaŋ mme wapme wapmoti ikŋaŋgat betnaŋ penaset Amobotnaŋ peme tati Islael am yomengatnan keŋŋ gilik zemann ndatitiyet mulup zet eyo saye. Keyepmti Islael amnaŋ Zisasmagen yom zemkawaŋ bemann egaŋ yomm katimndendeyet damuŋ matazin.
ACT 5:32 Nin zet tazenuwen pi wa kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ sokbemâpme eknâmâtâben ke manzemkawaŋ benup. In Kawawaŋgalen zet gawepumti mame Kawawaŋaŋ Emetakŋaŋ Teŋ ikŋaŋgat keŋ taoletnaŋgapmti tewalaŋ indaye egaŋ in zet sambe kapi zemkawaŋ bemindame kegogak ekmâtâbep.”
ACT 5:33 Zet kegok zeme an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ nâmti keŋin bekanaŋ penaŋ beme ombemindendeŋaŋ ekŋen indome gakikiyet zenâ zenâ mbien.
ACT 5:34 Amobotnaŋgalen ondedak keyet keŋan an ŋen Gamaliel ek an zii zet zikat indanda. An ke am sambeyaŋ nâmpeme mobotnaŋ penaŋ mambemtan. Egaŋ watati, “Ombemindendeŋaŋ ekŋen belaknik zemindeme zupman baen towewegat,” zeye.
ACT 5:35 Zeme ombemindendeŋaŋ ekŋen zemindeme towepme ilinak tati amobotnaŋ sambe ekŋengat zeye, “In an ekŋen kapi kwileki ŋen mimindasâgât nâseip beme weyaŋnâmâtâtati mseip.
ACT 5:36 Itnaŋaŋ tipman baen an ŋen kwitnaŋ Teudas egaŋ wati, ‘Neŋ amobotnaŋ,’ zem mme am 400 kegogaŋ ekmagen met wetekumti manepeme an ke kume amŋane ekŋenaŋ kalaŋ mekopme ondedak nin takwage ewan yek beye.
ACT 5:37 Ya naman bam an ŋen Zuda zeme ke Galili mkaengatnaŋ egaŋ gapmanan am kwilin bemtiti mulup mge kan keyet am notnaŋ Zudayaŋ zet kelakŋaŋ mimindeme koti ek mâti meti amobotnaŋ notnaŋ mtoindesâgât mme ekŋenaŋ ek kegogak kume gakime maŋgeŋane ekŋen indomkume kalaŋ mekobien.
ACT 5:38 Keyepmti in am ekŋen kapi indondopiŋ belak indeme talit. An ŋenaŋ ŋeŋaŋ bemti tapm beween mulup tabep kapiyaŋ ŋep towembe.
ACT 5:39 Âk Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ŋeŋaŋ beme tapmip beme in m aleme yek bewe. Mneti nin Kawawaŋgalen mulupgat kasa mbanupmagengat eksewanup!”
ACT 5:40 Kegok zeme an ŋeŋaŋ notnaŋ tabien ekŋenaŋ nâme ŋep beme ombemindendeŋaŋ ekŋen ewe indazemtetime mopme sindiwaŋ indomti Zisasiyet kwizet buŋamaŋ ewe tusumti ku zenzeyelen zemkulumindemti zemindeme
ACT 5:41 toti met Zisasiyet kwizet buŋamaŋgapmti katikŋaŋ bemtati sindem ma sakambuk time keyet Kawawaŋaŋ nâme ŋep beyeyepmti oloŋen mti
ACT 5:42 kan kataŋ sesewat mka temanen ma am nâmkiŋpepemak ekŋengalen mka kataŋ ondekmeti Zisas Kilaisiyet kwizet buŋamaŋ ewe zempalakŋaŋ bemebien.
ACT 6:1 Kan keyet am nâmkiŋpepemak maŋge temaŋ penaŋ sokbemti mambien keyepmti am Glik zet manzemtemien ekŋenaŋ zewien, “In am zet Ibulu manzeip in kan kataŋ meu ma milawat makalaŋkuip kataŋ ningalen kwambet notnaŋ dolakŋaŋ ku maweyaŋindeip.” Kegok zemti zetnaŋ belaknik bugan sokbeye.
ACT 6:2 Keyepmti ombemindendeŋaŋ 12 ekŋenaŋ nâmkiŋpepemak am ekŋen ondekindemti zewien, “Nin segalen bandimgat yayaŋ mti Kawawaŋgalen buŋam zapat zenze mulup pemann toweme ŋep ku bewe.
ACT 6:3 Keyepmti notnne, in ilinaŋgat tuŋguwinaŋgatnaŋ an nânâŋinmak ma an kwizet buŋamin dolakŋaŋ Emetak Teŋaŋ keŋinan bemisik matazin. Ekŋen keboŋ indik mâtâti an 7 indaikti kopme nin segalen bandim mulup maminup kapi ekŋengat belinan bemann ekŋenaŋ mbep.
ACT 6:4 Âpme nin dundundu ma Kawawaŋgalen zet zapat ammagen zemzikat indanda mulup etaŋ mbanup.”
ACT 6:5 Zet ke zeme nâmkiŋpepemak am ekŋenaŋ nâme ŋep beme an 7 kapigok indaikbien: Stiwen ek an nâmkiŋpepeŋaŋ kaliŋaŋ ma keŋanen Emetak Teŋaŋ bemisik matatan. Ek ma Pilip ma Polokolasimak Naikena ma Taimonmak Pamenas ma Nikolas an kapi Antiok msalengatnan egaŋ Zuda am ekŋenmak eweŋan kot tusumti am nâmkiŋpepemak bewien an ekŋen kegok indaikbien.
ACT 6:6 Mti an ekŋen kapi ombemindendeŋaŋ ekŋenmagen indatimepme ekŋenaŋ belin ŋokŋinan bemti dundum indemti mulup ke belinan bemindewien.
ACT 6:7 Kegok mme Kawawaŋgalen zelaŋ meti Zelusalem am m eleŋ beleŋ bemindeme Zisas nembaŋane ekŋenmagen tatusumepme sambe penaŋ beye ma sâpe sâpe bumbu an notnaŋ sambe ekŋenaŋ nâmkiŋpepe aikti ekŋenmagen metusumâbien.
ACT 6:8 Stiwen ek Kawawaŋmagengatnaŋ keŋ taolet ma windeyaŋ bemisik tapme am sambe tuŋguwinan menok kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mge.
ACT 6:9 Kegok mme Zuda am notnaŋ msalin yaŋaŋ pemti Silia ma Aleksandia ma Silisia ma Esia msalen met mamaŋaŋaŋ koti sesewat mka ŋen kwitnaŋ “Am Lala” ekŋengalen manzemtemien ke kot tusumti mamamtemien ekŋen keyaŋ yaŋbemti Stiwenmak zet mmot mtot mbien.
ACT 6:10 Âpme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ Stiwen nânâ dolakŋaŋ same zet tazemaŋge keyepmti an notnaŋaŋ egalen zetgat windeŋaŋ ŋep ku mtopepeyelen sepem tabemaŋge.
ACT 6:11 Keyepmti ekŋenaŋ am notnaŋ zet dâsuki notnaŋ bemzenzeyet zet kelakŋaŋ buzak set mimindeme ekŋenaŋ zet dâsuki pigok zewien, “Penaŋ, nin tatnâmann egaŋ Mosesimak Kawawaŋ egetgat zet mobotnaŋ tapmmaŋge.”
ACT 6:12 Ekŋenaŋ kok zemti am notnaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋ ma zii zet zikat indanda an notnaŋ ekŋengat keŋin walapme ekŋenaŋ zelin nâmti kot Stiwen wati ondedak temanen mebien.
ACT 6:13 Ekŋenaŋ am notnaŋ Stiwengat bemzenze zet notnaŋ zenzeyet zemindeme ekŋenaŋ ondedagen meti sekŋaŋ bemzenze zet notnaŋ sambe Stiwengat ewe pigok zewien, “Kan sambe an kapiyaŋ sesewat mka kapiyet ma Mosesiyelen zii zet zemtalalat zet manzeme eknup.
ACT 6:14 Nin tatnâmann egaŋ zet ŋen ewe pigok zeye, ‘Zisas Nasalet mkaengatnaŋ egaŋ sesewat mka temaŋ bekapi kumasek muti Mosesiyaŋ mama mimi notnaŋ zikat ndaye ke egaŋ mguluk gilik mme naman sepemaŋ ŋen bewe,’” kok zeye.
ACT 6:15 Âpme am notnaŋ amobotnaŋ ekŋenmak ondedak temanen tapmambien ekŋenaŋ Stiwen zimosetnaŋ ekme Kawawaŋgalen ensel ekŋengalen zimoselin keboŋ beme weyaŋeksememuŋ mtapmambien.
ACT 7:1 Âpme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋaŋ Stiwengat pigok yaŋkwesiye, “Amnaŋ gâgât zet sambe tazeip kapi penaŋ ma dâsuki ze zemane nâmbi?”
ACT 7:2 Yaŋkwesime Stiwenaŋ pigok zeye, “Bipnotnne, neŋ pigok zema nâit. Yeŋsokŋ Abalaamaŋ ewe Alan mka msalen mebepiŋ Mesopotamia msalen mame busatnaŋ toŋaŋ Kawawaŋaŋ sokbemsamti pigok dunduye,
ACT 7:3 ‘Neŋ msat ŋen zikat gama geŋ amdine ma msadi kapi katikpemti ke mepmambanik.’
ACT 7:4 Zemti zempeme Abalaamaŋ nâmti keyet kataŋ Kalidia msat ke pemti met Alan mkaen matatan. Mka ke Silia msat keyet keŋan tazin. Ya ke met manepeme bipmaŋ e gakime naman Kawawaŋaŋ zempeme mka ke pemti msat ŋen kot tiye yaŋ msat timpeye keyegak nin matatnup.
ACT 7:5 Wa msat ke egat penaŋ ku saye ma msat butnaŋ bugan ku ketalasim saye yek. Egaŋ nembaŋepiŋ maŋge yaŋgut Kawawaŋaŋ maneti msat ke ekmak nembaŋane indandayet zetik mimindeye.
ACT 7:6 Mti Kawawaŋaŋ zet ŋen ewe kapigok dunduye, ‘Iŋsokdine ekŋenaŋ nup kan 400 pi msat tuŋgupman belak mamti amgat sisiliŋ mulup etaŋ mti ola olat palen ma sek sindem palen mambep.’
ACT 7:7 Mti Kawawaŋaŋ zet ŋen ewe pigok zeye, ‘Am maŋge kwiyaŋ sisiliŋ mulup an etaŋ indatimti mambep ekŋen ke neŋ dopmaŋ mutumindamti gilik zemindatima koti msat kapi mamti neŋ etaŋ sesewatnamti mambep.’
ACT 7:8 Kok zemti egaŋ Abalaamak tususu mge keyet piliŋaŋ Abalaamgat nemuŋaŋ ŋen sokbeme sekŋaŋ butnaŋ antitiyet zempeye keyepmti Abalaam manepeme nemuŋaŋ Aisak sokbemtapme kasup 8 beme Aisakgat sekŋaŋ butnaŋ antimpeye. Âpme Aisakgat nemuŋaŋ Zekop sokbeme Aisagaŋ Zekop sakam kegogak mpeye. Yanaman Zekopgat nembaŋane 12 sokbewien ekŋen bee Zekowaŋ sakam kegogak etaŋ mimindeye.
ACT 7:9 Âpme yeŋsokŋne an 12 keyaŋ meniŋin isikŋaŋ Zosep biwinaŋ gogot penaŋ mampemtan keyepmti ekpeŋpeŋ mpemti an ekŋenmagen beme mânep indamti Izip msalen wapmeti sisiliŋ an peme mamtan
ACT 7:10 yaŋgut Kawawaŋaŋ ekmak tati nukŋaŋ sambe keyet keŋan mukulem mti nânâ dolakŋaŋ same mulupmaŋ dolakŋaŋ mme Izip am ekŋengalen amobotnaŋ Palaoyaŋ egomti nâmpeme ikŋaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ damuŋ mti Izip amgalen amobotnaŋ eyo mamtan.
ACT 7:11 Kan keyet meuyet kambeŋ temaŋ Izip msalen ma Kenan msalen sokbem weme yeŋsokŋne ekŋenaŋ meuyet penaŋ timabien.
ACT 7:12 Kegok tapme Zekowaŋ nâme amnaŋ Izip msalen meu tapme takwitip kegok zeme nâmti nembaŋane zemindeme meu kwitisât Izip msalen mebien. Met kwitimti kot e nime delaŋ zeme
ACT 7:13 naman sekŋan ewe mepme meniŋin Zosewaŋ yaŋaŋaŋ datnaneyet zemâtâtindame amobotnaŋ Palao egaŋ Zosepgat sipbutnane nâmâtâtindeye.
ACT 7:14 Âpme Zosewaŋ datnaneyaŋ met biwin Zekop aiikokogalen zeme ekŋenaŋ met biwin aikti amŋane notnaŋ indaaikti kobien ekŋen am 75 kogaŋ
ACT 7:15 koti Izip msalen ke maneti Zekowaŋ gakiye. Âpme Zekopgat nemuŋane ningat yeŋsokŋne ekŋenaŋ ewe Izip msalen keyegak maneti kegogak gakimâbien.
ACT 7:16 Gakime iŋsokŋine ekŋenaŋ indatim met Sikem msat Abalaamaŋ am sumgat nâmti Emo ekŋengalen msat butnaŋ ŋen kwitiye ke maindabemtemien.
ACT 7:17 Âpme Kawawaŋaŋ Abalaamgat zetik mpeye keyet kanaŋ daŋgome Islael am ekŋenaŋ Izip msalen omba penaŋ
ACT 7:18 sambeleŋti mame Izip amobotnaŋ alakŋaŋ ŋen sokbeye keyaŋ Zosewaŋ mamti mulup dolakŋaŋ mkwage keyet yaŋaŋ
ACT 7:19 kandati ningat yeŋsokŋne ekŋenmagen meluwaŋ mgasik penaŋ mti zeme mulup temaŋ penaŋ mamtemien. Âpme amobotnaŋ alakŋaŋ keyaŋ yeŋsokŋne ekŋenaŋ nemuŋine indatimti met zupman indeme gakikiyet zemkatik bemindeme nemba an timti met tuyen matimemetan.
ACT 7:20 Kan keyet Moses nemba okak sokbeye ek sek sepemaŋ dolakŋaŋ penaŋ. Âpme mamaŋ bipmaŋaŋ eyoŋga tuk pi mkaŋinan ke buzak enzilimpeme tapme matatemien.
ACT 7:21 Tapmetneti met suasembeen peme weme tuyen mebeme Palaoyet nambaŋaŋaŋ metneti aikti nemba ke mkot toŋaŋ bemti ekdamuŋ mme
ACT 7:22 bugan sememe Izip am ilinaŋgalen mama mimiŋinaŋgalen nânâ ke ma zet zemusuwewet zenze ke zemzikat sam mme egaŋ zet zemâtâti mulupmaŋ dolakŋaŋ mkwage.
ACT 7:23 Mosesiyaŋ ke manepeme nup kan 40 mee kok beme Islael am notnane bugan meindidigalen
ACT 7:24 nâmti indiksât selen tapmetneti ekme Izip an ŋenaŋ Islael an ŋen takume ekti Mosesiyaŋ notnaŋ Islael ke mukulem mpemti Izip an bee kume gakiye.
ACT 7:25 Mti Mosesiyaŋ Islael am maŋgeŋene kapiyaŋ kapigok nâip nâŋge. Kawawaŋaŋ nâgât pembenaŋ nnaŋgapmti gilik zemndatiwe. Nâip nâŋge yaŋgut ekŋenaŋ kegok ku nâmbien.
ACT 7:26 Naman mise ŋen ewe indiksâgât meti ekme Islael an zulaŋ ilidak taâmalu idikti idasubemti zeye, ‘In sip kwewaŋ kwilekiyet taâlup?’
ACT 7:27 Zeme an aŋkuk ŋeŋaŋ yaŋbemti mge egaŋ notnaŋ takumaŋge e peme tapme Moses âtâpeme mepme ŋenzinziŋ msamti zeye, ‘Geŋ kwiyaŋ nin ndadamuŋ mti zemdelaŋ zenze mulup mimiyet zemgeye?
ACT 7:28 Geŋ saŋen Izip an ŋen kumane gakiyan ewan alak naman neŋ nâmane gakikiyet nâmti kot tazenik?’
ACT 7:29 Kegok zeme nâmti Mosesiyaŋ Izip amobotnaŋ egaŋ zapat kapi nâmti nowemagen zemti kiŋgati Midian ekŋengalen msalen kunzuŋmet ke mamti imbiŋaŋ msat keyetnaŋ wati mame nemuŋanet yumuŋ zut sokbewun.
ACT 7:30 Egaŋ Midian msalen ke meti nup kan 40 kegok mame delaŋ zeme kan tuŋgupmaŋ keyet Sainai Kalaŋ kandaŋan msat tuŋgupman am piŋan ke mame Kawawaŋgalen enselŋenaŋ tep ŋotekŋan tep tazime keyet keŋaset sokbemsaye.
ACT 7:31 Mosesiyaŋ tep ke tazime yaŋaŋ ekmâtâsâgât nâmti mululumti sokŋan tapmetnepeme Amobotnaŋaŋ Mosesiyet pigok dunduye,
ACT 7:32 ‘Moses, neŋ yeŋsokdine Abalaam, Aisak ma Zekop ekŋengalen Kawawaŋ.’ Zeme Mosesiyaŋ zet ke nâmti kiŋgati sebelaŋ diŋdiŋ mti mot eegat nâmtemtem mti belak kusumti tage.
ACT 7:33 Âpme Amobotnaŋaŋ zeye, ‘Geŋ msat imti tadik ke kambuk penaŋ keyet setwewedi gulumm.
ACT 7:34 Neŋ Izip msalen aminne sisipeŋpeŋ mimindame sek sindem temaŋ palen tati si kembeŋ mname nâmti indamukulem msât kwatolap. Keyet geŋ wati Izip msalen meti indatim kot.’
ACT 7:35 Kawawaŋaŋ zet kegok zeme Mosesiyaŋ kiŋgaga e yaŋaŋ kapigogat. Egaŋ Izip msalen daen mame Islael am ekŋenaŋ ek kiŋgati zewien, ‘Geŋ kwiyaŋ ningalen amobotnaŋ ma damuŋ temaŋ geye?’ Zeme kunzuŋti koge an ke naman tep ŋotekŋan tep tazime Kawawaŋgalen enselaŋ tep keŋan sokbemsame ke ekti kusumtapme Kawawaŋaŋ Islael am ekŋengat amobotnaŋin onzempemti zempeme meti Islael am ŋeŋaŋ bemindemti indatim kokogat mege.
ACT 7:36 Izip msalen meti indatimkosât tati Izip msalen menok sepemaŋ igak igak mme amobotnaŋ Palaoyaŋ ekti kiŋgatindeme selen indatimeti nup kan 40 pi Nembu Ŋamanen ma msat tuŋgupman mee pi menok sepem igak igak mti indatimti koge.
ACT 7:37 Kopmambe Mosesiyaŋ Islael am pigok diindoye, ‘Bam Kawawaŋaŋ ningat tuŋgupmnaŋgatnaŋ notn ŋen mti onzempeme neŋ golaŋ zenze an mayapnok mambe.’
ACT 7:38 Âpme Mosesiyaŋ indatimti met msat tuŋgupman ondekindeme tapme egaŋ ikŋak Sainai Kalaŋan mowepme ensel egaŋ zet zapat dunduye. Mme Mosesiyaŋ zet mamaŋaŋmak ke nâmtimtoti nin dindome nâmâtâbenn.
ACT 7:39 Yaŋgut yeŋsokŋne ekŋenaŋ Mosesiyelen zetgat wisat mti bamkumpemti nânâŋinaŋ gilik zemti naman Izip msalen mesâgâlak manâmtemien.
ACT 7:40 Âpme Mosesiyaŋ kalaŋan ke moti ewe ke mame Islael am ekŋenaŋ Elongat zewien, ‘Geŋ ningat kawawaŋ ŋen weyaŋnda. Mosesiyaŋ Izip msalengatnan ndatim kot msat tuŋgupman pi kilom ndemti deset melep e nin ku nânupgat geŋ ke mimndamane keyaŋ ŋeŋaŋ bemndame naman gilik zemti Izip mkaenak mebanup.’
ACT 7:41 Zeme egaŋ makau nembaŋaŋ weŋaŋ ŋen ke betnaŋaŋ weyaŋpeme weme bepmeluwaŋin ke ekti oloŋen mti sâpe sâpe bum samti age silik temaŋ msawien.
ACT 7:42 Mobotnaŋ kegok mme Kawawaŋaŋ indikti pigok nâmti bamkumindeye. Ekŋenaŋ kasup eyoŋga ma wenzimgat ŋep sesewatsasayelen nâmti kegok mge. Muluwaŋ keboŋ keyet golaŋ zenze an ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ Islael am ekŋengat zet pigok zeye ke mtati Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kapigok mge, ‘Islael am, in msat tuŋgupman nup kan 40 mambien kan keyet in sipsip ma makau kumti sâpe sâpe ke nâgât buwien?
ACT 7:43 In kawawaŋin nopiom Mâlok ek sesewatsamti egalen sesewat mka mzalaŋ walalatnaŋ ke luaŋzamti mamaip. Ma in kawawaŋin wenzim Lepan ke sesewatsamti egat weŋaŋ weyaŋpeme weme luaŋzamti mamaip. Keyepmti neŋ zemindema Babilon mka temaŋ ke sebempemti naman beŋan daen mebep.’
ACT 7:44 Eweŋan yeŋsokŋne ekŋenaŋ msat tuŋgupman mamtemien ke ekŋenaŋ Kawawaŋ penaŋgalen sesewat mka mzalaŋ ke gapum mamti egat masesewatsamtemien. Mka mzalaŋ ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Moses sokbemsamti mka mzalaŋ zigok walalagalen keyet weŋaŋ zikat samti zemâtâtsaye keyet kataŋ walabien.
ACT 7:45 Bam yeŋsokŋne ekŋenaŋ biwine ekŋenmagen sesewat mka mzalaŋ ke mgapumti Zosuayaŋ ŋeŋaŋ bemindeme kasaen mepme Kawawaŋaŋ ikŋaŋ indamukulem mti kasaŋine indamâpme mepme msat kapi indaye. Âpme sesewat mka mzalaŋ ke matakwatnepeme Dewit amobotnaŋ sokbeye.
ACT 7:46 Âpme Zekopgalen Kawawaŋaŋ Dewit keŋ sewakŋaŋ mpeme nâmti Kawawaŋgat sesewat mka ŋen walalagat nâmti Kawawaŋgat yaŋkwesiye yaŋgut Kawawaŋaŋ ku nâmpeye.
ACT 7:47 Maneti bam Dewitgat nemuŋaŋ Solomonaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka ke walage.
ACT 7:48 Yaŋgut Amobotnaŋ Temaŋ Penaŋ kululuŋen main egaŋ sesewat mka amnaŋ walalatnaŋ keyet keŋan ku matazin. Kegogapmti Kawawaŋaŋ ikŋaŋ pigok zeme golaŋ zenze an Aizayayaŋ meluwaŋ pigok mge,
ACT 7:49 ‘Amobotnaŋaŋ pigok zein, “Kululuŋ ke nâlen mundumm penaŋ ke tati msalen belak setnnaŋ etaŋ maimtalap. Keyepmti in nâlen mka pe sepemaŋ ziboŋ penaŋ walabep? Ma neŋ mundumm ziboŋanen penaŋ tot kâtnâm tabap?
ACT 7:50 Neŋ betnnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke ku mban ma?” ’
ACT 7:51 In an keŋin katikŋaŋ penaŋ Kawawaŋgalen zet wakŋinaŋ nânâ nâmtiŋgut keŋinan penaŋ ku mambeip. Mti itnaŋaŋ yeŋsokŋineyaŋ mamtemienok in Emetak Teŋaŋ inmagen mulup msâpmme in kan kataŋ belak maâtâpeme mezin.
ACT 7:52 An Teŋ toŋaŋ sokbembeyelen zet golaŋ zenze an ekŋenaŋ manzemkwatemien ekŋenmagen ŋen aŋgalaŋ pewien? Sokŋine ekŋenaŋ an keboŋ sambe penaŋ indomwalet mkwabien. Yaŋ maneti an ikŋaŋ ke sokbeme am in kapiyaŋ kume gakiye.
ACT 7:53 In Kawawaŋgalen zii zet ensel ekŋenaŋ indawien ke nânâ nâmtiŋgut makuluip nâip!”
ACT 7:54 Stiwenaŋ zet kegok diindome an ŋeŋaŋ ondedagen tabien ekŋenaŋ tiwin kwasime egat ŋenzinziŋ temaŋ penaŋ mbien.
ACT 7:55 Mme Stiwen Emetak Teŋaŋ keŋanen bemisikme zikatnaŋ kululuŋen gwaen ekme mopme Kawawaŋgalen busatnaŋ keŋan Zisasiyaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaset tapme
ACT 7:56 ekti zeye, “Kululuŋen gwaen egit! Neŋ kululuŋ ŋandeme Kawawaŋgat Nemuŋaŋ am mamaen sokbeye egaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaset tapme egap!”
ACT 7:57 Kegok zeme am sambe tabien ekŋenaŋ wakŋin bekekti zet oyak oyak temaŋ mti wati ekmagen windembemti met âtâpeme mebe kokot mti tetimti Zelusalem mka temaŋ solonan baen topemti an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ kolowin sakŋaŋgatnaŋ gulumti an zomolim Sâl egat kandaŋan bempeme tapme ekŋenaŋ yaŋbemti nanzaŋ mâtâti kume an notnaŋaŋ indamukulem mti kume egaŋ kusumtati Amobotnaŋ Zisasiyet pigok dunduye, “Amobotnaŋ Zisas, geŋ nâlen emetakŋ mi!” Kegok zemti tot pedondom tati kwizet temaŋ penaŋ kumti zeye, “Geŋ an ekŋen tatnoip kapiyelen myuŋguŋguŋin katipe.” Kegok zemti wembekatnaŋ topme gakime Sâlaŋ ke tati ekti keyet nâme dolakŋaŋ penaŋ beye. Âpme sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ gilik zem meti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ temaŋ egat zapatnaŋ met zeme nâŋge.
ACT 8:1 Âpme an notnaŋ Zisasiyelen mama mimi mâti mamtemien ekŋenaŋ nâmtalat meti Stiwengat sekŋaŋ mti am sumen mmet bemti ambembesi temaŋ mbien. Kan keyet penaŋ yaŋbemti am nâmkiŋpepemak Zelusalem mkaen mamtemien ekŋen kasa kasa mimindame ekŋenaŋ kalaŋti Zudia ma Samalia msalen mekopme ombemindendeŋaŋ ekŋenaŋ etaŋ Zelusalem mkaen matatemien.
ACT 8:3 Âpme Sâl egaŋ setetekŋaŋ palakŋaŋ beme ŋeŋaŋ bemti animbi nâmkiŋpepemak indawaleti ekŋengalen mka kataŋ moti indatime kwawepme mka katikŋaŋ timet maindemtan.
ACT 8:4 Kegok mti am nâmkiŋpepemak indamâpme ekŋenaŋ msat sambe lala bubuk mekoti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ msat sambe zemkawaŋ bemâbien.
ACT 8:5 Âpme Piliwan Samalia am ekŋengalen mka ŋande temaŋ ŋengat pataŋ zemti am Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bemindame
ACT 8:6 am sambe ekŋenaŋ zetnaŋ nâmti tikŋaŋgat mbien. Ma kwitnaŋ kwitnaŋ mamanamaŋ mti
ACT 8:7 am we bekanaŋinmak sambe tabien ekŋen we bekanaŋin indapmâpme am keŋangatnan kwati ŋakŋak mti kunzuŋbien ma am sambe notnaŋ selin belin wesiŋ mee pi mme dolakŋaŋ bemâbien.
ACT 8:8 Keyepmti mka keyelen am ekŋenaŋ Pilipgat oloŋen mti Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwabien.
ACT 8:9 Âpme mka temaŋ keyet keŋan an ŋen mamtan kwitnaŋ Saimon egaŋ ke mamti aŋkambuk mulup nup kan sambe penaŋ mamtan. Mti egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ mmoti, “Neŋ amobotnaŋ mayap,” zeme animbi sambeyaŋ egat nâmpeme mobotnaŋ mambemtan.
ACT 8:10 Egaŋ kegok mme amobotnaŋ ma tototnaŋ ekŋenaŋ Saimongat zetnaŋ nâme mobotnaŋ beme zewien. “An kapiyaŋ Kawawaŋmagen Winde Temaŋ manzeip ke timti mamin.”
ACT 8:11 Âpme egaŋ aŋkambuk mulup nup kan sambe penaŋ mti mamkwage keyepmti am ekŋenaŋ egat nâme mobotnaŋ penaŋ mambemtan.
ACT 8:12 Kegok mti manepeme Piliwaŋ met pataŋ zemti animbi sambe Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet yaŋaŋ ma Zisas Kilaisiyet yaŋaŋ zemkawaŋ bemindame nâmti nâmkiŋpepe aikme tu zulutindeye.
ACT 8:13 Âpme Saimon egaŋ kegogak zet nâmkatik bemti nâmkiŋpepe aikme tu zulutpeme Pilipgat kandaŋan mame Piliwaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mamanamaŋ mme ekti nâmtemtem mamtan.
ACT 8:14 Âpme Samalia am ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet zapat nâmti mkatik bewien keyet zapatnaŋ Zelusalem mka teman ombemindendeŋaŋ ekŋenmagen mepme nâmti ekŋenaŋ Pitamak Zân zemideme
ACT 8:15 Samalia msalen mepataŋ zemti am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Emetak Teŋmak bembeyet nâmti Amobotnaŋgat dundum sawun.
ACT 8:16 Tipman baenen ekŋenmagen Emetak Teŋaŋ ku toge belak Amobotnaŋ Zisasiyet nâmkiŋpeme egat kwitnanen tu etaŋ zulutindewien.
ACT 8:17 Keyepmti ombemindendeŋaŋ zut egelaŋ belit ŋokŋinan bemti dundumalu Emetak Teŋaŋ tot keŋinanen bemisikme
ACT 8:18 Saimon an keyaŋ tati ekme ombemindendeŋaŋ zut keyaŋ amgat belit ŋokŋinan bemti dundumalu amnaŋ Emetak Teŋmak tabeme indikti egaŋ winde ke kwitisât met mânepmaŋ timti egetmagen koti zeye,
ACT 8:19 “It winde tapmilup ke neŋ namalu neŋ kegogak am notnaŋ betnnan ŋokŋinan bema Emetak Teŋmak bewep.”
ACT 8:20 Zeme Pitayaŋ pigok gilik zemsaye, “Geŋ nâmane Kawawaŋgalen taolet takozin kapi mânewaŋ ŋep kwititiyelen bein? Keyepmti geŋ mânepdi tipeŋ teziŋ ŋande towebanik!
ACT 8:21 Geŋ ŋoktik bekanaŋ kegok nânik keyaŋ nitmak tusumti mulup kaboŋ kapi ŋep ku mimiyelen. Kawawaŋaŋ ŋoktikdi kegok tazin ke ekti nâme bekanaŋ bein.
ACT 8:22 Keyepmti geŋ otnânândi bekanaŋ taotnânik ke pemane tapme keŋdi gilik zemti Amobotnaŋ Kawawaŋgat dundum samane egaŋ nânândi bekanaŋ keyelen yom katipewe.
ACT 8:23 Geŋ mama mimi bekanaŋ keboŋ keboŋ keyaŋ keŋdanen gak zemti tazin keyepmti nit mulup dolakŋaŋ kapi tapmmalu geŋ ndikti eyak penaŋ tapmmane gigup.”
ACT 8:24 Zemalu Saimonaŋ egegat zeye, “Ililagak nâgât mti Amobotnaŋgat dundumalu egaŋ napmukulem mneme kwitnaŋ kwitnaŋ zelup keyaŋ neŋmagen ku sokbemâbe.”
ACT 8:25 Egelaŋ Kawawaŋaŋ egetmagen mulup zigok mge keyet zapatnaŋ ma Amobotnaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ Samalia am zemkawaŋ bemindamalu delaŋ zeme Zelusalem mka teman mesât mepmambe sele selen mka isisikŋaŋ notnaŋ indaikmeti am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom diindom piyaŋ mebun.
ACT 8:26 Âpme Kawawaŋgalen ensel egaŋ Pilipmagen koti zeye, “Geŋ wati toti Zelusalem mkaengatnan Gaza mkaen mesât mamelip set keeset mâti mesenik.”
ACT 8:27 Zeme nâmti Piliwaŋ set ke metneti selen an ŋen Itiopia msalengatnaŋ aige. An ke Itiopia imbi mobotnaŋ Kandasi egalen mânep ekdamuŋ mamtan. Egaŋ Zelusalem mka teman Kawawaŋgat sesewat mulup met mti
ACT 8:28 gilik zemti mkaŋan mesât kalisiŋan mototati mepmambe
ACT 8:29 golaŋ zenze an Aizayayelen meluwaŋ ke tapmaiŋ mepme Emetak Teŋaŋ Pilip zempemti zeye, “Geŋ kalis tapmezin kainde met aikti an kemak melit.”
ACT 8:30 Zeme Piliwaŋ winde bemti met sokŋan ke meti nâme an keyaŋ golaŋ zenze an Aizayayaŋ papia pigok kuye ke tapmaiŋ maŋge, “Ekŋenaŋ sipsipnok kume gakikiyet wati kolip. Ekŋenaŋ sipsip zupmaŋ eleŋgesâti wati kopme kwitnaŋ ku makuin sepem kegogak an ke wati kopme egaŋ yeye ŋen ku mge. Ekŋenaŋ omba penaŋ mtopemti zetnaŋ esemteŋ zemdelaŋ zenzepiŋ belak kume gakiye keyepmti nin egat iŋsokŋane ŋen ku mamame indiknup.” Âpme Piliwaŋ zet ke nâmti yaŋkwesime, “Zet ke maiŋti zigogak penaŋ nâmti zenzeŋaŋ keyet yaŋaŋ bugan tatnânik?” Yaŋkwesime an keyaŋ pigok zeye, “An ŋenaŋ zet kapiyet yaŋaŋ ku zemâtâtname neŋ nenak etaŋ zigoset yaŋaŋ nâmâtâbak? Keyet kwati neŋmak kapi totati zet kapiyet yaŋaŋ weyaŋ zemâtâtnamane nâmbi.”
ACT 8:34 Zemtetime motapme amobotnaŋ keyaŋ Pilip pigok yaŋkwesiye, “Geŋ zemane nâmbi an papia kuye kapi ikŋaŋgat nâmti kuye ma anŋengat nâmti kuye?”
ACT 8:35 Yaŋkwesime Piliwaŋ golaŋ zenze an keyelen zet ke mtati Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kemak pepep bemti zemkawaŋ bemsame
ACT 8:36 mepmambe amobotnaŋ keyaŋ zeye, “Tu pi tazingat geŋ neŋ tu zulutneneyet nâmane ŋep beme zulutnesenik?”
ACT 8:37 [Zeme Piliwaŋ zeye, “Geŋ Zisas Kilais ilak penaŋ nâmkiŋpenik beme zenik kegok ŋep mimiyelen.” Zeme an keyaŋ zeye, “Zisas Kilais ek Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ e ŋep nâmkiŋpeyap.”]
ACT 8:38 Zemti mulup anaŋ zeme kalis atam tapme Pilipmak amobotnaŋaŋ tuyen toweti Piliwaŋ tu zulutpemti
ACT 8:39 ilisakwep kaiŋan kwati keyegak Amobotnaŋgalen Emetak Teŋaŋ Pilip wati mepme amobotnaŋ keyaŋ Pilip ŋen ku ege. Mti egaŋ setnaŋ mesâgât nâmti kogeen ke mâti keŋ oloŋen palen mege.
ACT 8:40 Âpme Pilip wapmeti Azotus mka msalen met peme egaŋ mka temaŋ notnaŋ ke tokwapmeti am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom diindom meti Sisalia mka msalen met pataŋ zeye.
ACT 9:1 Âpme Sâlaŋ am Amobotnaŋ Zisas mâti mamamtemien ekŋen indikti timti indapmâtindome gakikiyelen mulupmaŋ temaŋ penaŋ mamimtan keyepmti egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ temaŋ ekmagen meti
ACT 9:2 zemâtâtât papia ŋen same mti Damaskas mkaen Zuda ilinaŋgalen sesewat mka isisikŋaŋ kataŋ meti animbi Amobotnaŋ Zisasiyelen set alakŋaŋ mâti maip ekŋen indatimatimti kokogat yaŋkwesime sâpe sâpe bumbu aniyaŋ zemâtâtât zet kapigok kumsaye. An ma imbi ekŋenaŋ Amobotnaŋ Zisasiyelen mama mimi alakŋaŋ kapi mâti maip beme egaŋ ŋep indatimti belin zamtimti Zelusalem mkaen indatim kobe.
ACT 9:3 Kegok kumsame mti Damaskas mka sokŋanik mepme kululuŋengatnaŋ busatnaŋ temaŋ penaŋaŋ toti egat palen mbusatnaŋ bemti tage.
ACT 9:4 Kegok mme egaŋ msat palen tot kutum wemti tati nâme zet ŋen kapigok sokbeye, “Sâl, Sâl, geŋ kwilekiyet neŋ napmât giŋgiŋ penaŋ mti nawalesât mulupmaŋ temaŋ tapmnik?”
ACT 9:5 Zeme Sâliyaŋ pale kaim wepeŋ tati yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ kwi?” Zeme Amobotnaŋaŋ zeye, “Neŋ Zisas, geŋ napmât giŋgiŋ mti nawalesât maminik kapimak.
ACT 9:6 Keyet geŋ wati mka temaŋ daen mepmaneŋgut bam an ŋenaŋ mulupdi zigok mbanik ke zemâtâtgame nâmbanik.”
ACT 9:7 Âpme Sâlmak am notnaŋ mebien ekŋenaŋ muluwaŋ ke ekti weŋin mepme zetpiŋ belaŋ diliŋ zem tati nâme zet ke sokbeye yaŋgut ekŋenaŋ am penaŋ ke ku ekbien.
ACT 9:8 Âpme Sâlaŋ wati zikat eksâgât olapme am notnane ekŋenaŋ betnamti Damaskas mkaen mebien.
ACT 9:9 Ke mepeme kasup tuk pi zikatnaŋ beŋaŋ piyaŋ tu meu mee ninipiŋ; belak mawemtan.
ACT 9:10 Âpme Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ an ŋen kwitnaŋ Ananias zeme ke egaŋ Damaskas mkaen ke matatan. An keyet Amobotnaŋaŋ kie kienok sokbemsamti Ananiasiyet pigok kuye, “Ananias!” Zeme Ananiasiyaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ pine talap.”
ACT 9:11 Zeme Amobotnaŋaŋ pigok dunduye, “Geŋ wati Set Teŋ manzeip keeset meti Zudayelen mkaen moti an ŋen Tasas mkaengatnaŋaŋ dundundu mulup tapmgat moti aiksenik. An keyet kwitnaŋ Sâl.
ACT 9:12 Egaŋ tati geŋ kie kienok gikme geŋ ekmagen meti bedaŋ ŋokŋanen bemane zikatnaŋ ewe dolakŋaŋ beme ekmâtâlep.”
ACT 9:13 Amobotnaŋaŋ kegok dundume nâmti Ananiasiyaŋ ke nâme nukŋaŋ beme zeye, “Amobotnaŋ, am sambe ekŋenaŋ an keyet yaŋaŋ pigok manzeme nâyap. Egaŋ Zelusalem mkaen amdine geŋ gapmâtmaip ekŋen ke egaŋ sambe penaŋ maindawalezin.
ACT 9:14 An ke sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋaŋ nâmpemti papia same mti Damaskas mka temaŋ pien animbindine geŋ sesewatgamti mandundumganup. Nin setn betn zamti mka katikŋaŋ ndatimti mesât kozan.”
ACT 9:15 Zeme Amobotnaŋaŋ zeye, “Geŋ ŋepgat met an ke nen mulup an aikman. Egaŋ nâgât kwizet buŋamm mti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ma amobotnaŋine ma Islael am ekŋenmagen meti zemkawaŋ bemnewe keyet geŋ met ekti zikatnan weyaŋpe.
ACT 9:16 Âpme nenn egaŋ kwizet buŋamm mmamti sek sindem tiwe keyet set zikat sama ekbe.”
ACT 9:17 Zeme Ananiasiyaŋ mka zemâtâtpeye ke esemteŋ met aikti mka keŋan moti betnaŋaŋ Sâl ŋokŋanen bemti zeye, “Sâl notn bekan, Amobotnaŋ Zisasiyaŋ selen baen sokbemgame ekdak. Egaŋ neŋ kot zikadi mma ewe eegalen zemneme kolap. Egaŋ geŋ zikadi ekti Emetak Teŋmak bembeyet tazein.”
ACT 9:18 Zeme keyegak zikatnaŋ keŋangatnan aŋgala galaŋaŋ pâpmaŋ nemboŋ piyaŋ doloŋ zem topme zikatnaŋ weyaŋ ekti wati zeme Zisasiyet kwitnanen tu zulutpemti
ACT 9:19 bam tu meu same nimti windeŋaŋ timti
ACT 9:20 keyegak Zuda am ilinaŋgalen sesewat mka sambe meti Zisasiyet yaŋaŋ zempalakŋaŋ bemti pigok zeye, “Zisas ek Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ.”
ACT 9:21 Kegok zeme nâmti amnaŋ nâmtemtem mti zewien, “An kapiyaŋ Zelusalem mkaen daen an kwitn kapi kumti sesewatsame egaŋ indom walet mammnaŋ naman pien koti kegogak animbi kwit keyegak kumti masesewatsaip. Ekŋen kapi belin zamtimti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenmagen indatimti mesât koge e wa an ikŋaŋ kapi manzeegit?”
ACT 9:22 Yaŋgut Sâlaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke windeŋaŋbeŋ zemti amgat Zisas ek Kilais keyet yaŋaŋ weyaŋ diindomti zemâtâpme am Zuda Damaskas mkaen matatemien ekŋenaŋ zet ŋen dundunduyet olati ŋeŋin penaŋ zime
ACT 9:23 ekŋenaŋ ilinak ondedak mti Sâl kume gakikiyet zemtâwien.
ACT 9:24 Zuda am ekŋenaŋ kegok zemti tambuyet ma msayet mka temaŋ keyet set biman baen damuŋ mtati Sâl topme kusenup zemti tapme egaŋ zapalin ke nâŋge.
ACT 9:25 Kegok mme Sâlgat notnane Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ ekŋenaŋ tambusutnan buzak Sâl suasembeen weti kimbat enzuŋaset tegen timtati peme âlâlâlâŋ zupman baen toweti mege.
ACT 9:26 Sâl egat yaŋaŋaŋ manâmtemien keyepmti egaŋ Zelusalem mkaen gilik zem meti am Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ ekŋenmak ondeksât mme ekŋenaŋ egat nâme Zisasiyet kasa mamm wan an kapi nâmbien keyepmti ek kiŋgatpeme
ACT 9:27 Banabasiyaŋ Sâl tetimti ombemindendeŋaŋ ekŋenmagen meti Amobotnaŋaŋ Sâl Damaskas selen sokbemsamti zet dunduye ma Sâlaŋ Damaskas mkaen moti Zisasiyet yaŋaŋ windeŋaŋbeŋ penaŋ zemâtâge keyet yaŋaŋ zemkawaŋ bemindame ekŋenaŋ nâmâtât peme
ACT 9:28 ekŋenmak ke tati egaŋ Zelusalem am nâmkiŋpepemak ekŋengalen ondedakŋinan kan kataŋ meti Amobotnaŋgat kwizet buŋamaŋ windeŋaŋbeŋ manzempalakŋaŋ bemtan.
ACT 9:29 Mti Zuda am Glik zet manzemtemien ekŋenmak Sâlmak zet zapat dolakŋaŋgat zet mmot mtot mti Zuda Glik zet manzemtemien ekŋengat ŋeŋin zime set ŋen aikti Sâl kume gakikiyet nâmbien.
ACT 9:30 Âpme am notnane notnaŋ Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ ekŋenaŋ zapat ke nâmti Sâl wati Sesalia mka teman topeme Tasas mkaen mege.
ACT 9:31 Âpme Zudia ma Galili ma Samalia msalen am Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ maŋge mambien ekŋenmagen sisipeŋpeŋaŋ ku sokbeye keyepmti ekŋengat tuŋguwinan sewakŋaŋaŋ weme Emetak Teŋaŋ indapmukulem mimindeme nâmkiŋpepeen gweŋ gweŋ kumti Amobotnaŋgat kandaŋaŋegak mambien. Âpme Am notnaŋ Emetak Teŋaŋ keŋin m eleŋ beleŋ beme ekŋenaŋ kot am nâmkiŋpepemak ekŋenmagen tusume indama kume omba penaŋ beye.
ACT 9:32 Pitayaŋ msat kataŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mandiindom metneti Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ Lida mka msalen mamtemien ekŋenmak kegogak met mamti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoye.
ACT 9:33 Egaŋ mka keyetnaŋ an ŋen kwitnaŋ Inias ek setnaŋ wesiŋ bembeŋaŋaŋ nup kan 8 pi egaŋ set mee bugan mebepiŋ belak mkaen milam mawemtan.
ACT 9:34 Yaŋ Pitayaŋ an ke meekti pigok dunduye, “Inias Zisas Kilaisiyaŋ mme dolakŋaŋ benik keyet geŋ wati sindi weyaŋ kutumbe.” Zeme egaŋ keyegak pututuk zemwati sinaŋ bekan kutum bemti mebe kokot mge.
ACT 9:35 Pitayaŋ muwaŋ kegok mme Lida am ma Selon am ekŋenaŋ an wesiŋ wati mepme ekti Amobotnaŋ Zisasiyet nâmkiŋpewien.
ACT 9:36 Âpme naman Zopa mka msalen imbi ŋen nâmkiŋpepeŋaŋmak mamtan kwitnaŋ Tabita kwitnaŋ ŋen Glik zeleset Dokas makumtemien. Egaŋ kan kataŋ am sambe bee keŋ taolet mimindamti am bekopsat notnaŋ ola olat palen mamtemien ekŋen indapmukulem mti maweyaŋindemtan.
ACT 9:37 Âpme Pitayaŋ ewe Lida mka msalen keyegak mame kan keyegak imbi keyaŋ zawat temaŋ mti gakime tuyaŋ sekŋaŋ zulutpemti met mka keŋan sakŋan gwaen mopeme weŋge.
ACT 9:38 Âpme Zopa mka ke Lida mka keyet sokŋanit matatan. Keyepmti Zopa am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Pita Lida mkaen kotazin zeme nâmti ekŋenaŋ Zopa an zut zemideme meti Pitayet zewun, “Lida am ekŋenaŋ nit geŋ gaikti sakwep mebegat zemndeme gaikmesâgât kolup.”
ACT 9:39 Zemalu Pitayaŋ milawatnaŋ bekan mutuweti egetmak Zopa mkaen mebien. Met pataŋ zeme keyegak wati Dokas mka keŋaŋ ŋen tedukŋan gwaen peme weme tapmambien ke wati mopme imbi kwambet sambe ekŋenaŋ Pita bembuluŋtati Dokasiyaŋ alik mamti kâlâwin teepmaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ sambe selim indamâge ke zikat samti si kundundu tapmmambien.
ACT 9:40 Mme Pitayaŋ am ekŋen ke zemindeme zupman towepmâpme igak tot pedondom tati Kawawaŋgat dunduye. Dundum delaŋ zemti zimosetnaŋ imbi gakikiŋaŋ tage keeset ekti zeye, “Tabita wat!” Zeme imbi gakikiŋaŋaŋ belak zemti Pita waekme
ACT 9:41 Pitayaŋ met betname am nâmkiŋpepemak ma imbi kwambet ekŋen indakumtetime kwapmâpme Dokas mme alik beye ke zikat indame ekti oloŋen temaŋ penaŋ mbien.
ACT 9:42 Âpme keyet zapatnaŋaŋ Zopa animbi sambe bee nâme delaŋ zeme am sambe penaŋaŋ Amobotnaŋgat nâmkiŋpewien.
ACT 9:43 Mme Pitayaŋ an ŋen Saimon soŋgom sekŋaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ maweyaŋtan an keyelen mkaen kan teepmanik mawemtan.
ACT 10:1 Sisalia msalen Loma an ŋen mamtan kwitnaŋ Konelias. Ek kasa kuku an 100 ekŋengalen an damuŋin. Ekŋen keyet amnaŋ “Itali ekŋengalen kasa kuku an” manzemtemien.
ACT 10:2 Koneliasiyaŋ Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ beme ek mâti mamtan. Keyepmti egalen mkaen animbi mamtemien ekŋenaŋ ilinsakwep Kawawaŋgat masesewatsamtemien. Âpme Konelias egaŋ ikŋaŋ Kawawaŋgat mene mene penaŋ mandundum samtan. Mti Zuda animbi bekopsat notnaŋ indapmukulem omba penaŋ mamimtan.
ACT 10:3 Koneliasiyaŋ kegok mamimkwatnepeme kan ŋeniyet Kawawaŋgalen ensel ŋenaŋ gasiyet 3 kilok keyet kie kienok sokbemsamti egat kwitnanen kumti zeye, “Konelias!”
ACT 10:4 Zeme Koneliasiyaŋ ensel ekti weŋaŋ mepme eksememuŋ mtage tageyaŋ yek beme yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, zigok ze zemane nâmbi?” Zeme Amobotnaŋaŋ zeye, “Taolet mimindi ma dundundundi Kawawaŋmagen ilak mopme nâp.
ACT 10:5 Keyet geŋ an ŋen zempemane Zopa mkaen meti an ŋen kwitnaŋ Saimon ma ikŋaŋ keyegak kwitnaŋ ŋen Pita manzeip ke wati koti kapi koseip.
ACT 10:6 An ke opmaŋ Saimon soŋgom sekŋaŋaŋ milawat weyeyaŋ egalen mkaen tazin. An keyelen mka nembu ganzenan penaŋ baen matazin.”
ACT 10:7 Kawawaŋgalen ensel egaŋ kegok zemti galaŋ zemepme Koneliasiyaŋ mulup anenet zut ma kasa kuku an ŋen mkaŋaŋ ekdamuŋ mmamti egaŋ Koneliasmak ilizuzut Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ beme mamamtemun.
ACT 10:8 An ekŋen ke zeme kopme zet weyaŋ zemâtâtindame nâmti Pita wasâgât Zopa mkaen mebien.
ACT 10:9 Ekŋenaŋ selen ke tapmetne peme tambume tambuyet eyo tusumti tapmetne metnepeme msat msame met Zopa mkaen pataŋ zewien. Âpme Pitayaŋ kan keyegak tambuŋan dundundu mulup msâgât mka dukŋan gwaen mowege.
ACT 10:10 Opmaŋgat imbiŋaŋaŋ meu ewe tabume Pitayaŋ mowege keyepmti egaŋ meuŋaŋgat wiselepmaŋ alaŋaŋ beme kan keyet kie kienok kwileki ŋen pigok sokbemsame ege.
ACT 10:11 Kululuŋ gwaen ŋandeme saŋgum temaŋ wakŋaŋ zulak zulak piyaŋ kululuŋ keŋangatnan peme Pitamagen âlâlâlâŋ piyaŋ toge.
ACT 10:12 Saŋgum keyet keŋan zit sepem igak igak ma nombe sepem igak igak ma age sepem igak igak piyaŋ misik tapme toge.
ACT 10:13 Âpme zet ŋen kapigok sokbeye, “Ele Pita, geŋ wati ekŋen kapi kumaŋti ni.”
ACT 10:14 Zeme Pitayaŋ zeye, “Amobotnaŋ, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kaboŋ kapi niniyet zemkulumneneŋaŋ keyepmti ŋep ku kumaŋti nsap.”
ACT 10:15 Zeme zet ewe pigok sokbeye, “Kawawaŋaŋ mme dolakŋaŋ bein ke geŋ keyet mgasik zenzepiŋ.”
ACT 10:16 Muluwaŋ kegok sokbemsame sek tuk beme ekme beewan naman gilik zemti melesiŋ kululuŋenagak mowege.
ACT 10:17 Âpme Pitayaŋ muluwaŋ kie kienok ege keyet yaŋaŋ nânâyet nânâ mulup temaŋ tapmme kan keyegak Koneliasiyaŋ am zemindeme kobien. Ekŋenaŋ Saimon Pitayet timati amgat mezeme mka zemâtâtindame nâmti met egalen mkaen setokwakwalen tati
ACT 10:18 zewien, “Saimon Pita mka kapi tazin ma yek?”
ACT 10:19 Âpme Pitayaŋ ewe muluwaŋ keyet yaŋaŋ nâsâgât nânâ mulup temaŋ tapmmepme Emetak Teŋaŋ pigok dunduye, “Pita nânik, an tugaŋ baen gâgât kot tatimalip.
ACT 10:20 Keyet geŋ totindaikti taŋga taŋgandi kutum weti ekŋenmak mebegat nâmane nukŋaŋ beme nâmtemtem ku msenik. An ekŋen ke nenn zemindema gaiksâgât kolo.”
ACT 10:21 Âpme Pitayaŋ gwaengatnan toti sekekek mâtâti ekŋenmagen zupman toweti zeye, “An in kapiyaŋ nâgât tatnatimapmo? In kwilekiyet kolo ze zeme nâmbi?”
ACT 10:22 Zeme pigok dunduwien, “Kasa kuku an ŋeŋaŋ Konelias ek Kawawaŋ sesewatsamti mama teŋ mame Zuda am ekŋenaŋ egat nâme dolakŋaŋ mambein. Ek Kawawaŋgalen ensel teŋ egaŋ geŋ gati egalen mkaen mepmann geŋ zapat dundumane nânâyelen dundume nâmti zemndeme geŋ gaiksâgât kotnup.”
ACT 10:23 Kegok zeme nâmti Pitayaŋ an ekŋen ke mkaen indatim moti timbum muluŋti indatime wembienaŋ msame wati mesât mme Zopa am nâmkiŋpepeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ Pitamak an tuk kobien ekŋenmak ilinsakwep mebien.
ACT 10:24 Ekŋenaŋ Sisalia msalen mesât tapmetnepeme msat tambume tambuyet eyo metnepeme msame msayet meti Sisalia mkaen pataŋ zewien. Âpme Koneliasiyaŋ am sipbutnane kwep ma am notnane notnaŋ zeme kopme eweŋanak ondekti ekŋengat posi tapmambien.
ACT 10:25 Keyepmti Pitayaŋ set kwaleti mka keŋan mopme Koneliasiyaŋ kandaŋan sokŋanik met pedondom samti zemsesewatpeye.
ACT 10:26 Âpme Pitayaŋ pigok dunduye, “Konelias wat! Neŋ kegogak geŋ nemboŋ mkaengatnaŋ amnegak.”
ACT 10:27 Pitayaŋ ekmak zet zenâmambe ilisakwep mka keŋan motneti am sambe tapme indikti
ACT 10:28 Pitayaŋ ekŋengat pigok diindoye, “In Zuda am nin am notnaŋ belakŋaŋ ekŋenmak metati zapat zenâ zenâ mimi ma ekŋenmagen metatat keyet zemkatik bembeŋaŋ tazin ke ilin nâip. Yaŋgut neŋ Kawawaŋaŋ kie kienok sokbemnamti an ŋeniyet bekanaŋ ŋep ku zenzeyelen dinomti zemneme inmagen kapi kola.
ACT 10:29 Keyepmti in nâgât zet beme mege ke nâmti inmagen kokogalen nâmtemtem ku mban. Keyepmti in yaŋaŋ eneyet nazemtetiyo ze zeme nâmbi?”
ACT 10:30 Zeme Koneliasiyaŋ dunduye, “Neŋ muluwaŋ ŋen pigok sokbemname ekti manepema kasup ilak tuk mezin keyet zema nâmbak. Ne gasiŋeniyet 3 kilok mee kok beme dundundu mulup tapmma an ŋen melakanduŋaŋ satnaŋ penaŋ puyuk peyak piyaŋ sokbemnamti
ACT 10:31 pigok dinoyan, ‘Konelias, Kawawaŋaŋ dundundundi ma taolet mimindi ke ekti gâgât nâmgeme dolakŋaŋ penaŋ bein.
ACT 10:32 Keyepm geŋ Zopa mkaen am zemindemane an ŋen kwitnaŋ Saimon Pita ke tetim koseip. An ke opmaŋ Saimon soŋgom sekŋaŋaŋ milawat weyeyaŋ egalen mka nembu ganzenan ke mawein kegok zemâtâtnap.’
ACT 10:33 Keyepm neŋ an tuk kapi zemindema geŋmagen kopmien. Âpme geŋ zetn gawepumti kodak keyepm neŋ gâgât nâma dolakŋaŋ bein. Kawawaŋgat zimosetnaŋ ondekti tatnupgat geŋ Amobotnaŋaŋ zet zigok zemkawaŋ bem game timti kodak ze zemâtâtndamane nâsenup.”
ACT 10:34 Zeme Pitayaŋ yaŋbemti pigok zeye, “Kawawaŋ egaŋ am segeset nâmndeme mobototot ku mambein ke nâmkiŋpeyap.
ACT 10:35 Yaŋgut msat sambe am kwi ekŋenaŋ Kawawaŋgat kandaŋan meti mama mimi teŋ penaŋ mti mamaip. Am ekŋen keyet Kawawaŋaŋ tikŋaŋ manâmindein.
ACT 10:36 Am sambe nin kapiyelen Amobotnaŋ Temaŋ Zisas Kilais ek nâmkiŋpemti Kawawaŋmak mama sewakŋaŋ mmamayet Kawawaŋaŋ ikŋaŋ keyet zetnaŋ Islael am ninmagen zemkawaŋ bemndaye e in nâmtalip.
ACT 10:37 Zânaŋ am tu zuluti Kawawaŋmak tusumti mama keyet yaŋaŋ diindom kwage. Keyet sekŋan gwaen Zisasiyaŋ Galili msalen yaŋbemti kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋbeŋ mpeme keyetnan Zudia msat sambe bee eyo palakŋaŋ bemekoge.
ACT 10:38 Âpme Zisas Nasalet mkaengatnaŋ ek Kawawaŋaŋ winde ma Emetak Teŋ same egaŋ Zuda mka kataŋ mekoti am keŋ taolet mimindaye ma Sadaŋaŋ am mme wesiŋ bembeŋaŋ ma am notnaŋ keŋin mme yuŋgume mamtemien eboŋ eboŋ e Sadaŋ mâpme mepme mme dolakŋaŋ bewien. Kawawaŋaŋ ekmak tati mukulem kegok mme mulup temaŋ temaŋ sepem kegok mkwage.
ACT 10:39 Âpme Zuda am ningalen msalen ma Zelusalem mka temanen kwitnaŋ kwitnaŋ mge ma zet zemkwatnapeme Zuda am ekŋenaŋ ŋenzinziŋ mti tep palen kumasasok peme gakiye ke nin ekmâtâbenn.
ACT 10:40 Âpme sekŋaŋ sumen met beme sumen ke kasup tuk wenepeme bamgat Kawawaŋaŋ mme gilik zemti wati sokbemndam galaŋ mkwage.
ACT 10:41 Wa ke am belakŋaŋ ekŋenmagen penaŋ ŋen ku sokbeye. Egaŋ gakikiengatnan gilik zem wati am zapatnaŋ dolakŋaŋ zenze am Kawawaŋaŋ eweŋan ndaige nin etaŋ sokbemndame nin ekmak meu nimti zenâ zenâ kwep mbenn.
ACT 10:42 Âpme Kawawaŋaŋ ek mmoti am gakikiŋaŋ ma alik mamanup ningalen zemdelaŋ zenze an onzempeye. Egaŋ mosâti nin ikŋaŋgat zet zapatnaŋ ke nin am msat kataŋ zemkawaŋ bemindandayet mulup zet ndamti moge.
ACT 10:43 Âpme am ŋenaŋ egat nâmkiŋpewe beme Kawawaŋaŋ egat pembenaŋgat mti yomin zulutindewe. Ewaŋan golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet kegok zemkwabien.”
ACT 10:44 Pitayaŋ zet kegok diindomambe tapme Emetak Teŋaŋ toti am nâmti tapmambien ekŋengat keŋinan gak zemti tage.
ACT 10:45 Âpme Zuda am nâmkiŋpepemak notnaŋ Zopa mkaengatnan Pitamak mebien ekŋenaŋ ekme Kawawaŋaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen eyo Emetak Teŋ indame
ACT 10:46 ekŋenaŋ zet ŋande igak igak zemti Kawawaŋgat kwitnaŋ mwat zemsesewatpeme ekŋenaŋ indikti nâmtemtem temaŋ mbien.
ACT 10:47 Âpme Pitayaŋ zeye, “Nin ilak Emetak Teŋ timti Zisas Kilaisiyet kwitnanen tu zulubenn keyepmti am ekŋen kapi kegogak Emetak Teŋ ilak tiyo. Âpme nin naman kwilekiyet Zisas Kilaisiyet kwitnanen tu zululugat aŋgalaŋ indesenup?”
ACT 10:48 Kegok zemti Konelias ikŋaŋ ma amŋane ekŋen bee Zisas Kilaisiyet kwitnanen tu zulutindeme Pita aŋgalaŋme kasup mulup mimi notnaŋ pi ekŋenmak ke ewe tati Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindomkwage.
ACT 11:1 Ombemindendeŋaŋ notnane notnaŋ ma am nâmkiŋpepeŋinmak Zudia msalen mambien ekŋenaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ eyo Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti mkitik zewien keyet zapatnaŋ mme nâmbien.
ACT 11:2 Keyepmti Zuda am nâmkiŋpepemak Zelusalem mkaen mamti am sekŋin butnaŋ antitiyet zet windeŋaŋ mamimtemien ekŋenaŋ Pitayaŋ am ekŋen ke sekŋin butnaŋ antitipiŋ belak indemti gilik zemkopme ekti nâme ŋep ku beyeyepmti Pita mtopemti pigok zewien,
ACT 11:3 “Geŋ kwilekiyet am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ sekŋin butnaŋ ku antitiŋaŋ ekŋengalen mkaen met mamane ekŋenaŋ tu meu kileŋ game mti manimtemanan.”
ACT 11:4 Kegok zeme Pitayaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe am ekŋen kaindemagen sokbemindaye keyet yaŋanen baengatnan yaŋbemti pigok zemâtâti zemkawaŋ bemindaye.
ACT 11:5 “Neŋ Zopa mkaen dundundu mulup tapmma kie kienok Amobotnaŋaŋ muluwaŋ kapigok zikat name ekban. Kuleki ŋen saŋgum temaŋ keboŋ busiliŋaŋ zulak zulak piyaŋ kululuŋen gwaengatnan âlâlâlâŋ neŋmagen totapme
ACT 11:6 ne keŋan baenen weyaŋ ekbanen keyet keŋan soŋgom didikŋaŋgatnaŋ sepem igak igak ma nombe sepem igak igak ma age sepem igak igak piyaŋ keŋan beke misik tapme ekban.
ACT 11:7 Âpme neŋmagen zet ŋen kapigok sokbeme nâmban, ‘Pita, geŋ wati kwitnaŋ kwitnaŋ keŋan tazin ke tim aŋti ni!’
ACT 11:8 Âpme neŋ zet ke nâmti zewan, ‘Amobotnaŋ, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zemkulumneneŋaŋ ma bekanaŋ keboŋ ku maniap, yek penaŋ.’
ACT 11:9 Kegok zema kululuŋengatnaŋ zet ŋen ewe kapigok sokbeme nâmban, ‘Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mme dolakŋaŋ bein ke geŋ ku zemtalat.’
ACT 11:10 Zet kegok sek tuk zeme nâma naman kwitnaŋ kwitnaŋ beewan gilik zemti sembe melesiŋ kululuŋen mowepme
ACT 11:11 keyegak an ŋen Sisaliayetnaŋaŋ an tuk kapi zemindeme neŋ naiksâgât mka neŋ matatemanen ke kot tapme
ACT 11:12 Emetak Teŋaŋ nâgât pigok dinoye, ‘Geŋ toti am kot talip ekŋen kemak mebegat nâmtemtem ku msenik.’ Kegok zeme neŋ toindikti ekŋenmak mesât mma am nâmkiŋpepemak an 6 ekŋenaŋ napmât meti nsakwep kasa kuku an ŋeŋaŋ Konelias egalen mkaen mowepmann
ACT 11:13 egaŋ zapat kapigok dinndoye, ‘Nâlen mkaen Kawawaŋgalen ensel ŋenaŋ kwati pigok dinop. Geŋ am zemindemane Zopa mkaen meti an ŋen kwitnaŋ Saimon Pita ek wati kopme
ACT 11:14 egaŋ zet zeme nâmti geŋ ma maŋgendine in nâmkiŋpepe aikme Kawawaŋaŋ in yomengatnan gilik zemindatiwe.’
ACT 11:15 Âpme neŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindomambe tapma eweŋan Emetak Teŋ ninmagen toge sepem kegogak ekŋenmagen topme
ACT 11:16 neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke ekti Amobotnaŋaŋ zet pigok zeye ke otnâmban, ‘Zânaŋ animbi tu etaŋ zulutindeye âpme neŋ Emetak Teŋaŋ keŋinan bemisikindewap.’
ACT 11:17 Keyepmti nin Amobotnaŋ Zisas Kilais nâmkiŋpemti zet zapatnaŋ dolakŋaŋ zemkawaŋ bemindamann egaŋ nin Emetak Teŋ ketalasim ndaye sepem kegogak egaŋ Emetakŋaŋ Teŋ ketalasim indame neŋ bukaboŋaŋ zigok Kawawaŋgat zemkulumpewak.”
ACT 11:18 Kegok diindome ekŋenaŋ zet ke nâme penaŋ beme Kawawaŋgat zemsesewatpemti pigok zewien, “Kawawaŋaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen kegogak yomengatnan keŋ gilik zenze aikti mama kanzizit keyet toŋaŋ bembeyet eyo tatnâmindein.”
ACT 11:19 Stiwen kuwien kan keyet am nâmkiŋpepemak Zelusalem mkaen mambien ekŋenaŋ ke ekti sekŋin zime msat kataŋ kalaŋti kileŋ mekobien. Notnaŋaŋ beŋaŋ Pinisia msalen mepmâbien ma notnaŋaŋ Saiplas msalen mepmâbien ma notnaŋaŋ Antiok mka teman mebien. Kegok mekoti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Zuda am eweŋan meti msat ke mamaŋaŋ ekŋenmak ilinak etaŋ zenâ zenâ mti mamamtemien.
ACT 11:20 Yaŋgut am nâmkiŋpepemak notnaŋ Saiplas msalen ma notnaŋ Sailini mka teman Zuda am nâmkiŋpepemak mambien notnaŋ ekŋenaŋ Antiok mka teman meti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen kegogak Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindome
ACT 11:21 Amobotnaŋgalen windeyaŋ ekŋenmagen sokbemindame am sambe penaŋaŋ nâmkiŋpepe aikti Amobotnaŋmagen tusumâbien.
ACT 11:22 Keyet zet zapatnaŋ Zelusalem mka teman met pataŋ zeme nâmti Banabas zempeme egaŋ Antiok mka teman meti
ACT 11:23 indikme Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ ekŋenmak tapme indikti nâme dolakŋaŋ beme keŋinaŋ Amobotnaŋmagen ewe kaliŋaŋ bemtatagat nâmti animbi sambe zemgwatnaŋ mimindeye.
ACT 11:24 Banabas ek an dolakŋaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ temaŋ ma Emetak Teŋaŋ egat keŋan bemisik matatan. Keyepmti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zeme am sambe penaŋaŋ nâmti nâmkiŋpepe aikti Amobotnaŋmagen ewe tusumâbien.
ACT 11:25 Âpme Banabasiyaŋ Talasas mkaen Sâl eksâgât meti
ACT 11:26 meaikme ilisakwep gilik zemti Antiok mkaen koti Antiok mkaen animbi nâmkiŋpepeŋaŋ sambe ekŋengat tuŋguwinan ke nup kan kwep mamti am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom zikat indam mammtemun. Âpme kan keyet am Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ ekŋenaŋ yaŋbemti kwilin Kilaisiyelen am maŋge ke kuwien.
ACT 11:27 Kan keyet golaŋ zenze an notnaŋ ekŋenaŋ Zelusalem mka temaŋ katikpemti Antiok mkaen kobien.
ACT 11:28 Âpme golaŋ zenze an kobien ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Agabas. Ek Emetak Teŋaŋ zet keŋanen bempeme egaŋ ondedak temaŋ ŋeniyet motati msat sambe kambeŋ temaŋ sokbewe keyet zet zapatnaŋ diindoye. Yaŋ maneti Loma amobotnaŋ Kolodiasiyaŋ maŋge kan keyet zetnaŋ zeye keyet penaŋaŋ sokbeye.
ACT 11:29 Keyepmti am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Zudia am nâmkiŋpepemak noline indamukulem mimiyet zenâmti
ACT 11:30 am kwep kwewaŋ mânewin taindaye kataŋ sepem minok ondek bemti Banabasimak Sâl zemideme egelaŋ mânep ke timti Zudia msalen am nâmkiŋpepemak ekŋengalen an ŋeŋaŋine mambien ekŋenmagen mmebun.
ACT 12:1 Âpme Elolaŋ yaŋbemti am notnaŋ nâmkiŋpepemak indom walet mti notnaŋ belak mka katikŋan timet indeye.
ACT 12:2 Elolaŋ zeme kasa kuku an ekŋenaŋ Zems Zângat datnaŋ ek wanam kukŋaŋbeŋaŋ omeseleme gakiye.
ACT 12:3 Egaŋ muluwaŋ mgasik kegok mme Zuda am ekŋenaŋ set keyet nâme dolakŋaŋ beme indikti keŋin wapme Pita kegogak Aŋgalalaŋ Kendoyet atamti mka katikŋan mepeye.
ACT 12:4 Pigok nâmti mepemti kasa kuku an 16 kapi indeme damuŋ mammtatemien. Ke tapme nin Aŋgalalaŋ Kendo kapi tapmann delaŋ zeme naman keyegak tusumti Nupmamaŋ Yispiŋ Manimtemien Kendo ke yaŋbemtati keyet kuma gakiwe zemti wati mepeye.
ACT 12:5 Âpme am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ Pita mka katikŋanen mukulem mpepeyet dundundu mulup mene mene mkwabien.
ACT 12:6 Elolaŋ Pita wati zelen onzempepeyelen kanaŋ saŋen nokŋan tapme tambu keyet kasa kuku an zulaŋ nembet nembet tati damuŋ katikŋaŋ mmalu egetgat tuŋguwidan sen katikŋaŋ zulaŋ zampepeŋaŋ beye melesiŋ tawemaŋge. Âpme kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ setokwakwalen baen damuŋ katikŋaŋ mti tapmambien.
ACT 12:7 Âpme keyegak Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ mka keŋan ke belak sokbemtapme busatnaŋaŋaŋ mka keŋaŋ bee mbusatnaŋ bemti tage. Âpme Kawawaŋgalen ensel keyaŋ Pita butemti zeye, “Pita, sakwep wati dendaŋ tat!” Zeme Pitayaŋ dendaŋ pututuk wapme setnaŋ betnaŋ sen katikŋaŋaŋ zampepeŋaŋ ewan belak puluk pilik pemti topmâge.
ACT 12:8 Kegok mme Kawawaŋgalen enselaŋ Pitayet zeye, “Pita, geŋ bitimdi weyaŋ zamti set wewedi weti melakanduŋdi teepmaŋ mti pemane topme napmât kot.”
ACT 12:9 Zeme Pitayaŋ zeye kegok mti Amobotnaŋgalen ensel ke mâti ilisakwep kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ setokwakwat ŋeŋaŋ gwaen damuŋ mti tapmambienen ke topmalu set ikŋaŋ dâlâŋ zeme toti met namaŋ sekekek ŋen towepmalu e kegogak ikŋaŋ belak dâlâŋ zeme toti eyetnan met kimbatgalen sekek aen temaŋ ke mepmalu belak ikŋaŋ etaŋ ŋandeme zupman baen toti mka temanen mebun. Amobotnaŋgalen enselaŋ Pita wati kwitnaŋ kwitnaŋ mmege ke Pitayaŋ nâme kapi penaŋ tapmiap ma belak kie kien tapmiap mene kegok otnâŋge. Selen metneti Amobotnaŋgalen ensel egaŋ galaŋ zemti mepme Pitayaŋ keyegak keŋaŋ teŋ peme nâmti pigok nâŋge, “Penaŋ sukwep pi neŋ nâmâtâlap. Amobotnaŋaŋ ensel ŋen zempeme toti egaŋ Elotgalen belengatnan ma Zuda am ekŋenaŋ neŋmagen kwitnaŋ kwitnaŋ mnasâgât mimien keyetnan naŋgalaŋti natozin.”
ACT 12:12 Egaŋ kegok otnâmti keŋaŋ yayaŋ kwapme met Zângat mamaŋ Malia egalen mkaen memoge. Am nâmkiŋpepemak sambe ekŋenaŋ egalen mkaen ke ondek tati Pitayet nâmti dundundu mulup tapmmambien.
ACT 12:13 Âpme Pitayaŋ moti setokwakwat zupmaset baen kwat set toŋtoŋ takume mulup imbi nemba kwitnaŋ Loda egaŋ am pe kwiyaŋ set toŋtoŋ kwatakuin zemti eksâgât koti
ACT 12:14 Pitayet zet ŋandaŋaŋ nâmti segeyak mti set kwalelepiŋ belak mka keŋan gwaen meti am notnaŋ tabiengat pigok diindoye, “Pitawan kolewaŋ kamba tazin.”
ACT 12:15 Zeme ekŋenaŋ zewien, “Keŋdi kileŋ beme tazenik! Pita pi mka katikŋan daen tazin.” Zeme egaŋ zekaŋkaŋ mti zeye, “Penaŋ sukwep ek kamba kotazin.” Zeme ekŋenaŋ zewien, “Bati ke ensel ŋenaŋ mene kotapme ekti kotazenigat.”
ACT 12:16 Âpme Pitayaŋ ewe set toŋtoŋ giŋgiŋ kupeŋ tapme ekŋenaŋ meti set kwaleti ekti weŋin mepme zezebaŋbaŋ omba mbien.
ACT 12:17 Âpme Pitayaŋ ekŋenaŋ zet temaŋ temaŋ ku zenzeyelen nâmti belak belaŋ sesepmaŋ mti zemkulumindeye. Mti egaŋ Amobotnaŋaŋ mka katikŋaŋgatnan gilik zemti aŋgalaŋ peye keyet zet zapat mimindamti zeye, “In meti Zems (Zisasiyet meniŋaŋ) ekmak am notnane notnaŋgat zet zapat kapi met miindaseip.” Kegok zemindemti toti naman msat butnaset ŋen mege.
ACT 12:18 Âpme tambuŋan penaŋ kasa kuku an ekŋenaŋ wati Pitayet ekme yek beme weŋin mepme zewien, “Ege! Pita pi zigoset melep?” Zemti tokwatimabienaŋ yek beme zet beme
ACT 12:19 Elotmagen mepme egaŋ nâmti kasa kuku an notnaŋ ewe zemindeme Pita aiikgalen tokwat timabienaŋ yek beme kasa kuku an 16 Pita damuŋ mti tabien ekŋen met indatimti zet muluwen met indeme zet zesât olabiengapmti Elotgat mezeme egaŋ zemdelaŋ zemindeme Pitayet munduman ekŋen ke indome gakiwien. Elolaŋ Zudia msat pemti Sisalia mka msalen topmaneti gilik zem kokogat nâmti towege.
ACT 12:20 Kan keyet Elolaŋ Taia ma Saidon animbi ekŋengat ŋenzinziŋ temaŋ mimindeye. Keyepmti animbi sambe mka keyetnaŋ ekŋenaŋ temakwep bemkoti meluwaŋ damuŋaŋ Balastas ekmagen mot zet zemti ŋenzinziŋ kapi yek bembeyelen nâmti egaŋ indatimti amobotnaŋ Elotmagen mepme zelin weyayaŋgat nâmti zet kelakŋaŋ mpewien. E yaŋaŋ kapigogat ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen msalen ke meti meu makwitimtemien keyepmneti egaŋ setnaŋ bekekme olati meuyet gakiwanupmagen zemti yayaŋ mti muluwaŋ kegok mbien.
ACT 12:21 Âpme Elolaŋ yaŋkwesisiŋin keyet dopmaŋ gilik zemindandayet nâmti kan bemindaye ke daŋgome amobotnaŋgalen miak miak sopmaŋ ke mti amobotnaŋgalen mundumen mototati zet tadiindome am sambe ekŋenaŋ kaliaŋ temaŋ kumti zewien, “Zet kapi dolakŋaŋ penaŋ Kawawaŋaŋ manzein keyet kataŋ penaŋ tazein.”
ACT 12:23 Kegok zemsesewatpeme Elolaŋ ikŋaŋgat nâme mopme Kawawaŋgat nâme tototnaŋ beye keyepmti kan keyegak Amobotnaŋgalen ensel egaŋ nâmbekam bempeme binaŋ keŋanen imkume gakiye.
ACT 12:24 Kegok mme Kawawaŋgalen zelaŋ windeŋaŋbeŋ palakŋaŋ bemti msat kataŋ mekoge.
ACT 12:25 Âpme Banabasimak Sâl egelaŋ Zelusalem mka temanen mulup zemidendeŋaŋ ke mmalu delaŋ zeme egelaŋ Antiok mkaen mesât mti Zân Mak ek wati ilinsakwep mebien.
ACT 13:1 Antiok dapmelaŋge keyet keŋan golaŋ zenze an ma an zikat indanda kapigogaŋ mambien: Balabas ma Simion an sopmaŋ makumtemien ma Lusias Sailini mkaengatnaŋ ma Manaen ekmak amobotnaŋ Elotmak egelaŋ ilisakwep zenzelim mamti same mbun ma Sâl am ekŋen kogaŋ ke mamti mulup mamtemien.
ACT 13:2 Ekŋen keyaŋ meu zemkulumpemti Kawawaŋmagen keŋin ondek bemti sesewatpemti tapmambien. Âpme Emetak Teŋaŋ ekŋengat zeye, “In Banabasimak Sâlmak ideme egelaŋ neŋ mulup mimiyelen nâmti zewan ke met mbalup.”
ACT 13:3 Ekŋenaŋ meu zemkulumpemti dundundu muluwen an zut eget ke Kawawaŋaŋ mulup keyet ombem idep nânâyet tati eksokbemti belinan ŋokŋidan atamti mulup ke mimiyet zemgwatnaŋ mimidamti ideme mebun.
ACT 13:4 Emetak Teŋaŋ zemideme egelaŋ meti Selusia mkaen toweti waŋga ŋen mti msat nembu tuŋgupman tageen kwitnaŋ Saiplas ke meti
ACT 13:5 egelaŋ mka ŋotakŋan Salamis ke mot pataŋ zemti Zuda am ekŋengalen sesewat mka tapmege kataŋ meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ bewun. Zânaŋ eget idamukulem mti ilinsakwep mulup mbien.
ACT 13:6 Ekŋenaŋ msat ke meti Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ zempemalu mane mane nembet daen mka ŋen Papos ke pataŋ zemti mka keyetnaŋ Zuda aŋkambuk ŋen aikbun. Kwitnaŋ Bal Zisas an keyaŋ ikŋaŋgat, “Neŋ golaŋ zenze an” kogok manzemtan.
ACT 13:7 An keyaŋ msat keyelen gapman ŋeŋaŋ kwitnaŋ Selegias Pâlas an kemak notn notn mmamtemun an ke nânâŋaŋ temaŋ penaŋ. Amobotnaŋ temaŋ keyaŋ Banabasimak Pâlaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ dundumalu nânâyet nâmti idazemtetime kobun.
ACT 13:8 Yaŋgut aŋkambuk Bal Zisas kwitnaŋ ŋen Glik zeleset Elimas makumtemien an keyaŋ amobotnaŋ temaŋ egaŋ Sâlmak Banabas egelaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ke zemalu nâme penaŋ ku bembeyelen timyape yape zet notnaŋ dunduye.
ACT 13:9 Yaŋgut Sâl kwitnaŋ ŋen Pâl manzemtemien an ke Emetak Teŋgalen windeyaŋ keŋanen misik tapme Elimas zikat memuŋ ektati zeye,
ACT 13:10 “Sadaŋgat nemuŋaŋ, geŋ mama teŋ keyet kasa mpemti am tetimaemae omba mimindamti Kawawaŋgalen zet pi imkwatamane belakŋaŋ penaŋ mambein. Geŋ mama mimi bekanaŋ ke geŋmagen omba penaŋ gak zem tazin nânik!
ACT 13:11 Keyepmti alak Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ betnaŋaŋ zikadi enzuŋgeme beŋan besem. Âpme geŋ kasup ŋen eekpiŋ mane pemane kan sambe mebe.” Pâlaŋ zet kegok zeme keyegak sakwep zanza keboŋaŋ tot Elimasiyet zikatnaŋ bekekme tambusosok beme Elimas zikatnaŋ eksât olage. Mti, “An ŋen aikma napbetnamti set zikat name mebi,” zemti olati bemanzat mege.
ACT 13:12 Muluwaŋ kegok sokbeme gapman an ŋeŋaŋ keyaŋ Amobotnaŋ Zisasiyelen windeŋaŋ temaŋ ke ekti nâmtemtem temaŋ mti Zisasiyelen zet keyet nâme penaŋ beme Zisasiyet nâmkiŋpeye.
ACT 13:13 Pâlmak am notnaŋ ekmak mebien ekŋenaŋ Papos mka ke peme tapme waŋga ŋen mti Pampilia msalen Pelga mka temanen ke mebien. Âpme Zânaŋ ekŋen katikindemti igak Zelusalem mkaen gilik zemti koge.
ACT 13:14 Âpme ekŋenaŋ Pelga mka ke peme tapme naman Pisidia msalen meti Antiok mkaen ke mulup mti manepeme Sabat tagoŋgo kan ke beme Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen motati ekme
ACT 13:15 ekŋenaŋ Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet kuwien ke maiŋ mepme delaŋ zeme sesewat mka keyet ŋeŋaŋ ekŋenaŋ Pâl ma amŋane mototabien ekŋengat pigok indayaŋkwesiye, “Notnne, in animbi kapi zemgwatnaŋ mimindendeyelen zet ŋen mti talip beme kwatati diindome nâit.”
ACT 13:16 Zeme Pâlaŋ wati belaŋ sesepmaŋ mti zeye, “Islael am ma am notnne Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in Kawawaŋgat masesewatsaip, in wakŋin weyaŋ bemti tapme zet kapi zema nâit.
ACT 13:17 Islael am ningalen Kawawaŋ egaŋ yeŋsokŋne ekŋen ikŋaŋgat zapat penaŋ indaombemindeye. Yaŋ ekŋenaŋ Izip msalen lueŋ mamti omba penaŋ sokbem sambeleŋti mame Kawawaŋaŋ Kenan msalen indatimti kosât tati egaŋ Izip amobotnaŋ Palaomagen menok sepem igak igak mme ekti kiŋgatnâmindeme Izip msat pemti mebien.
ACT 13:18 Selen msat tuŋgupman indatim kopme ekŋenaŋ mobotnaŋ msamkobienaŋgut egaŋ sewakŋan mti indadamuŋ mamimkotnepeme nup kan 40 bepi set tuŋgupman ke delaŋ zeye.
ACT 13:19 Kan keyet Kenan msalen am maŋge 7 bepi Kawawaŋaŋ indaasekti ekŋengalen msat ke yeŋsokŋne ekŋengat indame ekŋenaŋ msat ke toŋaŋ bemti mame
ACT 13:20 nup kan 450 kegok delaŋ zeme keyet baman gwaen Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zenze an notnaŋ indaaikme ekŋenaŋ mamti amgat zelin nâmti maindamusuwat indemkwatnapeme golaŋ zenze an Samueliyaŋ sokbemti mulupmaŋ mkwage.
ACT 13:21 Zuda maŋge ekŋenaŋ amobotnaŋin ŋen aiikgat zeme Kawawaŋaŋ Benzamingalen maŋgeengatnaŋ an ŋen Kis egat nemuŋaŋ Sâl ek aikindame egaŋ Amobotnaŋ mulup mti indamamkwatnepeme nup kan 40 pi delaŋ zeye.
ACT 13:22 Yaŋgut naman Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zempemti mundumanen Dewit ek nâmpeme amobotnaŋ tapme zeye, ‘Neŋ Zesiyet nemuŋaŋ Dewit ek ekma dolakŋaŋ penaŋ beme keyepmti amobotnaŋ mamayelen nâmti aiga. Egaŋ nâlen ŋoktik ke mâti keyet kataŋ mulupmaŋ mbe.’
ACT 13:23 Kawawaŋaŋ amobotnaŋ Dewit egat sokŋaŋ ŋen sokbemti Islael animbi sambe yomengatnan gilik zemti indatitiyet Islael am zetik mimindeye keyet penaŋ Zisasiyaŋ kot sokbeye.
ACT 13:24 Eweŋan Zisasiyaŋ mulupmaŋ ewe mimipiŋ tapme Zân tu zululut anaŋ ŋeŋaŋ yaŋbemti Islael am ekŋen mama mimiŋin bekanaŋ ke katikpemti keŋ gilik zenze aikme tu zulutindendeyet zetnaŋ windeŋaŋbeŋ diindom kwage.
ACT 13:25 Zânaŋ Kawawaŋaŋ mulup zempeye ke mmepme ilak delaŋ zenzeyelen bududuk beme am pigok indayaŋkwesiye, ‘In nâgât nâme kwi mambeyap? Wa in nâme neŋ an ŋen kokogalen damuŋ mamip ke bein? An ikŋaŋ ke ewe bam daen takozin an bekeboŋ beke neŋ bukaboŋaŋ elenn sama time ŋep ku bewe.’
ACT 13:26 Ip notnne Abalaamgat iŋsokŋane ma notnne Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ Kawawaŋ masesewatsaip ingat pigok zema nâit, an yomengatnan gilik zemndadagat zenzeŋaŋ e ninmagen sokbembeyet nâmti zenzeŋaŋ.
ACT 13:27 Yaŋŋ an ke sokbeme Zelusalem animbi sambe ma an ŋeŋaŋine ekŋenaŋ an yomengatnan gilik zemndatitiyet koge elak an kapi kegok nânâpiŋ ma ekŋenaŋ kâtnânâ kendo kataŋ golaŋ zenze an ekŋenaŋ an kapiyet meluwaŋ mimiŋaŋ mamaiŋ kwatnup ke an kapi e nâmâtâtâpiŋ belak etaŋ ekandatpemti kume gakiye. Kegok mme golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet meluwaŋ mbien bee penaŋaŋmak etaŋ bemâge.
ACT 13:28 Zuda am ekŋenaŋ an keyelen myuŋguŋguŋaŋ ŋen gakikiyelen kataŋ ku aikbien yaŋgut ekŋenaŋ egat ŋenzinziŋ etaŋ mpemti amobotnaŋ Pailelaŋ zemdelaŋ zeme kume gakikiyet zekaŋkaŋ penaŋ mbien.
ACT 13:29 Kegok mme golaŋ zenze an ekŋenaŋ an kapi muluwaŋ kapigok msameti kume gakikiyet zetnaŋ eweŋan meluwaŋ mkwabien keyet kataŋ am ekŋenaŋ tewen kumasasokpewienaŋ mâtâpmti am sumen met bewien
ACT 13:30 yaŋgut Kawawaŋaŋ am sumengatnan mme gilik zemti wage.
ACT 13:31 Âpme am nâmkiŋpepemak notnaŋ ekmâti Galili msalengatnan Zelusalem mkaen mebien. Ekŋen kemagen Zisasiyaŋ gakikiengatnan gilik zem wati sokbemenzilim sokbemenzilim mamkwatan. Am ekŋen keyaŋ keyet zapatnaŋ am diindom kwabien.
ACT 13:32 Kawawaŋaŋ yeŋsokŋne ekŋengat Nemuŋaŋ penaŋ peme totogat zetik mimindeye keyet penaŋaŋ elak ningalen kanen kapi Nemuŋaŋ Zisas gakikiengatnan mme wage keyepmti Banabasimak nit inmagen kapi Zet Zapat Dolakŋaŋ ke mti koti tazelup. Keyet zapatnaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ Sam tuŋgupmaŋ zut keyet keŋan meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin, ‘Geŋ Nemunn penaŋ alak neŋ gâgât Bipdi penaŋ beyap.’
ACT 13:34 Zisas gakikiengatnan gilik zemti wageyaŋ ŋen ewe gakimti ku sambuwe. Keyepmti Kawawaŋaŋ keyet zet kapigok zeye, ‘Neŋ Dewitmagen zetik mban keyet penaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ in indamâbap.’
ACT 13:35 Naman Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ Sam ikŋaŋ keyegak pemaŋ ŋen naman pigok zein, ‘Geŋ Andi Teŋ ek kileŋ pemane msalen ŋep ku sambuwe.’
ACT 13:36 Amobotnaŋ Dewitgat yaŋaŋ pigok nânup. Dewilaŋ Kawawaŋgalen am mambien ekŋenmagen Kawawaŋaŋ mulup zempeye ke ekŋengat tuŋguwinan mmeti gakime sekŋaŋ mti yeŋsokŋ notnaŋ indabewien mundum keyegak mebeme sekŋaŋaŋ msalen ke sambuye.
ACT 13:37 Yaŋgut Zisas ek Kawawaŋaŋ mme gakikiengatnan gilik zem wage. Ek sekŋaŋ msalen ke ku sambuye.
ACT 13:38 Keyepmti notnne in pigok penaŋ nâseip. Nin ingat zet sosok zemkawaŋ bemti kapigok manzenup. Yom delaŋ zenzeyelenset e Zisasmageset etaŋ tazin.
ACT 13:39 Mosesiyelen zii zet sambe ke gawepumti mame Kawawaŋaŋ keyet mti yomin ku makatipein yek. Am sambeyaŋ Zisas ek kwep nâmkiŋpemeŋgut Kawawaŋaŋ egat mti yomin ŋep makatipein.
ACT 13:40 Golaŋ zenze an ŋenaŋ Kawawaŋaŋ zet kapigok zeme nâmti meluwaŋ pigok mge. Ke penaŋaŋ inmagen sokbewemagengat weyaŋ eksemti mambep. Kawawaŋaŋ ekŋengat pigok zeye,
ACT 13:41 ‘In nâip, neŋ nukŋaŋ temaŋ inmagen sokbewe keyet zapatnaŋ diindomaŋgut in zetn nâme pepesut mambein ma neŋ am ŋen zempema koti zapat keyegak diindome e kegogak zetnaŋ nâme pepesut beme neŋ mamimtotneip. Keyepmti neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋbeŋ penaŋ inmagen sokbembeyet zewan ke pema kopme in ekti kiŋgati gakim temebep!’”
ACT 13:42 Pâlaŋ zet kegok zeme delaŋ zeme Banabasimak egelaŋ toti kwawesât mmalu animbi sambeyaŋ zewien. It kot Sabat tagoŋgo kan ŋen tabanuwen zet ikŋaŋ kapiyegak ewe tusumti zemâtâpmalu nâmbanup.
ACT 13:43 Kegok zemti sesewat mkaengatnan asek toti Zuda am ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ Zudayelen nâmkiŋpepe keyet kataŋ nâmkiŋpemti mamaŋaŋ ekŋenaŋ Pâlmak Banabasimak idapmât mepme egelaŋ gwatnaŋ zet diindomti Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ ekŋenmagen weme ekŋenaŋ eegalen mulupmaŋ mti mamayet diindowun.
ACT 13:44 Naman Sabat tagoŋgo kanaŋ ŋeniyet mka temaŋ keyelen animbi sambe penaŋaŋ Kawawaŋgalen zet nâsâgât sesewat mkaen kwaweti bemisik tabien.
ACT 13:45 Âpme Zuda sesewat mka keyet keŋan ŋeŋaŋ mambien ekŋenaŋ ekme animbi sambe penaŋaŋ kwaweti weme indikti nâmbekam bembe mimindemti ekŋenaŋ Pâlmak Banabas egegat zelit windeŋaŋ mtoidendeyet nâmti zemtalalat zet zewien.
ACT 13:46 Kegok mme Pâlmak Banabasiyaŋ zet windeŋambeŋ ewe pigok zewun, “Islael am in zet kapi ŋeŋaŋ diindome nânâyelen zenzeŋaŋaŋgut in bamkumpemti mama kanzizit mama keyet wisat mnup zeipgapmti ŋep nit in katimindemti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen etaŋ mulup mmann nâmbep.
ACT 13:47 Amobotnaŋaŋ pigok zemndeye, ‘Neŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen busatnaŋ mti mebegat zemindeyap. In msat sambe tapmezinen mekoti animbi indapmukulem mimindeme nâgât nâmkiŋpem neme Kawawaŋaŋ yomengatnan gilik zemindatiwe.’”
ACT 13:48 Âpme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ zet ke nâmti oloŋen temaŋ mti Kawawaŋgat wisikŋ zewien. Âpme am mama kanzizitgat zapat bembeyet Kawawaŋaŋ eweŋan nâmindeye ekŋenaŋ zet zapat dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpewien.
ACT 13:49 Mme msat keyet keŋan Amobotnaŋ Zisasiyelen Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋaŋ palakŋaŋ bemti mekoge.
ACT 13:50 Yaŋgut Zuda am sesewat mka keyet ŋeŋaŋ mambien ekŋenaŋ mka keyelen imbi kwizet buŋamin temaŋ Kawawaŋgat mandundumtemien ma an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋengat keŋin walapme ekŋenaŋ Pâlmak Banabas idapmâpme msat ke pemti belakŋan mebun.
ACT 13:51 Egelaŋ Aikoniam mka msalen mesât tati mama mimiŋin bekanaŋ ke timti mamayet nâmindemti selidaŋgalen kakalakŋaŋ ke kapupmalu mka keyegak topmâpme mebun.
ACT 13:52 Âpme naman am notnaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ ke nâmti Zisas nâmkiŋpewien ekŋenaŋ oloŋen palenagak mame Emetak Teŋaŋ ekŋengat keŋinan bemisik tage.
ACT 14:1 Egelaŋ Aikoniam mka teman ke meti muluwaŋ sepemaŋ kapigok mbun. Egelaŋ Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen moti Zet Zapat Dolakŋaŋ setnaŋmak weyaŋ bemti zemâtâpmalu Zuda am ma Glik am sambeyaŋ Zisasiyet nâmkiŋpepe aikmâbien.
ACT 14:2 Âpme Zuda am notnaŋ Zisasiyet ku nâmkiŋpewien ekŋenaŋ wati am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ zet kelakŋaŋ mimindeme ekŋenaŋ nâmkiŋpepemak am ekŋengat ŋenzinziŋ mimindawien.
ACT 14:3 Pâlmak Banabasiyaŋ kan teepmaŋnik Aikoniam mkaen ke ewe nâmisim mamti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ windeŋambeŋ penaŋ zemkawaŋ bewun. Âpme Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ winde idame menok mbun. Keyepmti animbi sambeyaŋ Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ keyet penaŋaŋ ekti nâmtemtem mti zet keyet nâme penaŋ etaŋ beye.
ACT 14:4 Keyepmti mka keyet keŋanen animbi sambeyaŋ kalaŋ kumti notnaŋaŋ met Zuda am Zisasiyet kwizapatnaŋgat kasa mamimtemien ekŋenmak tabien ma notnaŋaŋ epeemti Pâlmak Banabas egetmak metabien.
ACT 14:5 Âpme Zuda am ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen ma ŋeŋaŋine ekŋenaŋ ondekti keŋ kwep bemti Pâlmak Banabas nanzaŋaŋ idome gakikiyet zemtâwien.
ACT 14:6 Âpme egelaŋ zet ke nâmti kunzuŋ naman Likonia msalen mka isisikŋaŋ wemegeen ke Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zepemalu mane mane met mka ŋande temaŋ temaŋ zut Lisitalamak Delebe ke pataŋ zewun.
ACT 14:8 Âpme Listala mkaen ke an ŋen mamkeŋ setnaŋ wesiŋ sokbembeŋaŋaŋ ke tapme ekbun an ke set mebe kokot bugan ku mamimtan penaŋ.
ACT 14:9 Yaŋ Pâlaŋ zet tazeme an keyaŋ totati zet ke nâmambe tapme Pâlaŋ zikat memuŋ an ke ekti nâŋge, “An wesiŋ kapi nâmkiŋpepeŋaŋ ŋep tazin yaŋ neŋ ŋep mukulem mma dolakŋaŋ besem nâyap.”
ACT 14:10 Kegok nâmti an keyet zet pigok zeye, “Geŋ wat mutututi sedaŋ imti tat.” Zeme keyegak sakwep pututuk wati dendaŋ mebe kokot mge.
ACT 14:11 Pâlaŋ muluwaŋ mamanamaŋ kegok mme am sambeyaŋ ekti Likonia ilinaŋgalen zeleset ŋakŋak mti zewien, “Nin nopiom zut masesewatidanup piwan am nemboŋ bemti kwatolulaŋ pi tuŋgupmnan tapmalup.”
ACT 14:12 Zemti Banabas egat kwitnaŋ nopiom Zeus kuwien. Âpme Pâl ek zemâtâtât an keyepmti egat kwitnaŋ nopiom Elemes kuwien.
ACT 14:13 Nopiom Zeus egalen sesewat mka temaŋ ke mka temaŋ keyet ganzenan daen matatan. Yaŋ sesewat mka temaŋ keyet sâpe sâpe bumbu an ŋenaŋ makau ma tep katnaŋ dolak dolakŋaŋ ke timti an zut egegat sâpe sâpe bumidasâgât met ambepelet timti mka temaŋ keyelen kimbat setokwakwalen koge.
ACT 14:14 Kegok mme Banabasimak Pâl egelaŋ zapat ke nâmti weŋit mepme kâlâwit kumendelet muti windeŋitbeŋ am sambeyet keŋan meti kwizet ŋagak pigok kuwun,
ACT 14:15 “Am in pi kwilekiyet muluwaŋ kapigok penaŋ kapi tapmip? Nit an in talip kaboŋak! Nit Zet Zapat Dolakŋaŋ kapi zemalu in nâmti kwitnaŋ kwitnaŋ belakŋaŋ kapi time mepme gilik zemti Kawawaŋ penaŋ mamaŋaŋmak ekmagen mebegalen nâmti manzenup. Kawawaŋ nit zapatnaŋ tazelup kapiyaŋ msat kululuŋ ma nembu ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe weme eknup bepi mme sokbeye.
ACT 14:16 Kan tipman baenen am Kawawaŋaŋ nâmindeme belak kileŋ lala bubup mamkwabien.
ACT 14:17 Yaŋgut Kawawaŋaŋ am ekŋenaŋ nikseipmagen zemti ku enziliye. Egaŋ kululuŋen mamti am keŋ sewakŋaŋ mimndamti map ma muluwinan kwitnaŋ kwitnaŋ mme dolakŋaŋ sokbeme manimwiaŋti oloŋen palen mamanup.”
ACT 14:18 An zulaŋ zet mulup temaŋ kegok mti zekaŋkaŋ mti zemkulumindeme sâpe sâpe bumidasât tapmambien e naman peme tage.
ACT 14:19 Kegok mme Zuda am notnaŋ Antiok ma Aikoniam mka metatatnaŋ ekŋenaŋ animbi Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ keŋin walapme ekŋenaŋ Pâl nanzaŋaŋ kumti wa gakip nâmti sekŋaŋ mandamti tot mka temaŋ ganzenan baen totpeme
ACT 14:20 weme nâmkiŋpepemak am ekŋenaŋ kot ondekti mti mebene zemtapmnepeme egaŋ wat indikti met mka temanenak ke moweŋgeyaŋ msame wati Banabas ilisakwep Delebe mka teman ke meti
ACT 14:21 Zet Zapat Dolakŋaŋ am ekŋengat zemkawaŋ bemalu am sambe ekŋenaŋ koti Zisasiyelen maŋge bemâbien. Âpme egelaŋ bam gilik zemti ewe Listala, Aikoniam, Antiok am nâmkiŋpepemak wiliŋgim indik indik mebun.
ACT 14:22 Zisasiyelen maŋge ekŋen nâmkiŋpepeŋinaset zemgwatnaŋ mimindem mimindem mti animbi keyet ŋeŋaŋine eyo aikindemti tu meu zemkulumpemti belak tati ekŋengat dundundu mulup mti Amobotnaŋgat betnanen indem indem mmebun. Mti pigok zemebun, “Nin msalen sisipeŋpeŋ palen kapi mametneti bam Kawawaŋmak mama kanzizit gwaen tatagalen zemndendeŋaŋaŋ manup.”
ACT 14:24 Kegok mti egelaŋ Pisidia msat sutnatemaset kumalu balaŋ zeme meti Pampilia msalen pataŋ zemti
ACT 14:25 Pelga mka msalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ bemti eyetnan toti Atalia mka msalen met pataŋ zewun.
ACT 14:26 Egelaŋ Atalia mkaen ke waŋgaen mopmalu idatimti naman Antiok mkaen kobun. Mka ke am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ an zut ke tipman baenen Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ egetmak tati idamukulem mme mulup mimiyet dundum idamti zemidedeŋaŋ ke ilak mdelaŋ zemti kobun.
ACT 14:27 Âpme animbi nâmkiŋpepemak sambe ekŋen ondek indemti Kawawaŋaŋ mukulem mimideme mulup mammetneti kobun keyet zapatnaŋ ma Kawawaŋaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen eyo nâmkiŋpepeyet set mâtâtindeye keyet zapatnaŋ mimindamti
ACT 14:28 ekŋenmak ke kan teepmaŋ mamamtemun.
ACT 15:1 Zudia mkaengatnaŋ am nâmkiŋpepeŋaŋ notnaŋaŋ Antiok mkaen meti am nâmkiŋpepeŋinmak mka ke mambien ekŋengat pigok zemzikat indam mti zewien, “In Mosesiyaŋ zet zeye keyet kataŋ sekŋin butnaŋ ku antiwep beme in mama katikŋan ku mebep.”
ACT 15:2 Kegok zeme Pâlmak Banabasiyaŋ zet ke nâmti ekŋengat nâme bekanaŋ penaŋ beme zelin windeŋaŋ mtopemti zet mmot mtot kan teepmaŋ tapmme am nâmkiŋpepemak Antiok mkaengatnaŋaŋ indikti zewien, “In kapi mme nin ekmann ŋep ku bein keyepmti Pâlmak Banabasimak am nâmkiŋpepemak notnaŋin Zelusalem mkaen meti ombemindendeŋaŋ ma an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenmagen zet kapi mmepme ekŋenaŋ zemusuwebep.”
ACT 15:3 Kegok zemti dapmelaŋge ekŋenaŋ zemgwatnaŋ mimindemti zemindeme meti Pinisia ma Samalia msat sutnatemaset mepmambe am nâmkiŋpepemak indaikti pigok diindom diindom mebien. Am sambe ekŋenaŋ nâmkiŋpepemak bemti ninmak tatusuip. Kegok diindome ekŋenaŋ nâmti oloŋen temaŋ mbien.
ACT 15:4 Zemambe zemambe piyaŋ mane mane Zelusalem mkaen mot pataŋ zeme Zet Zapat Dolakŋaŋgalen an ŋeŋaŋ ma ombemindendeŋaŋ ma am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋenaŋ indapmukum indeme motati ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ winde indamti indamukulem mimindeme mulup mbien keyet zet zapatnaŋ mimindawien.
ACT 15:5 Zet zapat sambe mimindame delaŋ zeme Palisi ekŋengalen maŋgaengatnaŋ an nâmkiŋpepeŋaŋ notnaŋaŋ wati zewien, “Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ yaŋ nâmkiŋpepemak bewien. Am maŋge ekŋen ke zeme sekŋin butnaŋ antim pemti Mosesiyelen zii zet ke zemâtâtindame weyaŋ nâmti gawepume delaŋ zewe.”
ACT 15:6 Âpme ombemindendeŋaŋ ma dapmelaŋgeŋine notnaŋ ekŋenaŋ zet ke zemusuwewegat ilinak ondek tati
ACT 15:7 zet zepeme mebe kokot tapm metnepeme Pitayaŋ watati zeye, “Notnne, am Zuda maŋgeengatnaŋ ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen Zet Zapat Dolakŋaŋ yaŋbem zenze ke Kawawaŋaŋ eweŋan ingat tuŋguwinangatnaŋ neŋ naombem neme neŋ meti ekŋenmagen mulup mma ekŋenaŋ nâmti Zisas nâmkiŋpewien keyet yaŋaŋ e ilin nâip.
ACT 15:8 Âpme Kawawaŋ am keŋinan eek toŋaŋaŋ Zuda am ningat eyak mti Emetak Teŋaŋ ndaye. Kegogak egaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat eyak mti Emetak Teŋaŋ kegogak indaye.
ACT 15:9 Wa egaŋ ekŋenmagen mulup naman sepemaŋ igak ku mge. Ninmagen mge sepem kegogak ekŋenaŋ nâmkiŋpepe aikme keŋin mme kwetetepmaŋ beye.
ACT 15:10 Keyepmti in kwilekiyet Kawawaŋ tazemusuwat peip? In am nâmkiŋpepemak ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ keyaŋ biminanen andom indendeyet zetnaŋ sambe ku mit. Itnaŋaŋ yeŋsokŋne tipman baen mamkwabien ma alak nin pi manup nin zii zet ke timanuwaŋgut zet ke ku maŋgawepumann delaŋ penaŋ zein.
ACT 15:11 Keyepmti nin kapigok nâmkiŋpenup Amobotnaŋ Zisasiyelen keŋ taoletnaŋgapmti Kawawaŋaŋ nin ma ekŋen nsakwep yomengatnan gilik zem manndatin.”
ACT 15:12 Âpme am sambe ondedagen tabien ekŋengat Pâlmak Banabasiyaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mmalu Kawawaŋaŋ menok sepem igak igak ekŋengat palen mge keyet zet zapatnaŋ mimindame am ekŋen keyaŋ buzak penaŋ diliŋ zem tati tatnâmambien.
ACT 15:13 Âpme egelaŋ zet ke zemeti zemdelaŋ zemalu Zemsiyaŋ wati zeye, “Notnne, neŋ pigok zema nâit,
ACT 15:14 Kawawaŋaŋ ŋeŋaŋ yaŋbemti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ ekŋenmagen meti ikŋaŋgat zet zapatnaŋ diindondoyet set weyaŋge keyet zapatnaŋ ilak Saimon Pitayaŋ zeme nâyo ke.
ACT 15:15 Âpme golaŋ zenze an ekŋengalen papiaen meluwaŋ mimiŋaŋ keyaŋ Pitayaŋ zet zep kemak sepem kwep belup. Zet meluwaŋ kapigok mimiŋaŋaŋ tazin,
ACT 15:16 ‘Amobotnaŋaŋ pigok zeye: Bam neŋ gilik zemkoti Dewitgalen mka etumtoge ewan naman ewe mwat onzempewap.
ACT 15:17 Kegok mma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ animbi sambe ekŋenaŋ wati Amobotnaŋgat timapmat mulup temaŋ mbep. Am ekŋen ke nenn eweŋan nanaŋgat zapat ombem indewan.
ACT 15:18 Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ zet keboŋ tipman baen zeye.’
ACT 15:19 Keyepm neŋ kapigok nâyap: Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ keŋ gilik zenze aikti Kawawaŋ nâmkiŋpemti ekmagen mepme nin mulup temaŋ ŋen ewe dukŋinan bemindaman ŋep penaŋ ku bewe.
ACT 15:20 Nin belak nopiom egat meu bembeŋaŋ ke ninipiŋ mimiyet ma imbimak set kileŋ ku mamayet ma soŋgom tegen timtapme sipmaŋ keŋanak tatatnaŋ ke ma sip mee ku niniyet zemkululu meluwaŋgut bemann mepme ekbep.
ACT 15:21 Tipman penaŋ baen yaŋbemti alak pi mamkwatnuwen msat kataŋ sesewat mka tapmezinen kataŋ Sabat tagoŋgo kanen Mosesiyelen zii zet ke maiŋ indamti Kawawaŋgalen zet eyo manzemkawaŋ bemindamkwalip.”
ACT 15:22 Âpme ombemindendeŋaŋ ma dapmelaŋge ŋeŋaŋ bembe an notnaŋ ekŋenmak dapmelaŋge sambe ilinsakwep zenâmti an damuŋ zut idaikti Pâlmak Banabasimak ideme mebegalen nâmti an zut idaikbien. An ŋen kwitnaŋ Zuda ma an ikŋaŋ keyegak kwitnaŋ ŋen Balsabas ma an ŋen Sailas eget ke ombemideme an zutmak ilinsakwep Antiok mkaen zemindeme mesât mme
ACT 15:23 meluwaŋ ŋen kapigok kumti indawien, “Nin noline ombemindendeŋaŋ ma Zet Zapat Dolakŋaŋgalen an ŋeŋaŋ bembe ma am nâmkiŋpepemak maŋge pien maip nin nsakwep tati am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ nâmkiŋpepemak notnne Antiok mkaen ma Silia ma Silisia msalen maip ingat zemsesewatindemti meluwaŋ kapi kumbemann kozin.
ACT 15:24 Nin ku nâmann an notnaŋ piengatnaŋaŋ koti zet diindomti keŋin mme yuŋgum temege.
ACT 15:25 Keyepmti nin nnak pien ondekti keyet zetnaŋ zenâmti keŋ kwep bemti an damuŋ zut idaikti idemann Pâlmak Banabasimak ilinsakwep kolip.
ACT 15:26 An zut Pâlmak Banabasimak kolup egelaŋ Amobotnaŋ Zisas Kilais egat zet zapatnaŋgapm mamaŋit ketalasiwun.
ACT 15:27 Âpme an zut Zudasmak Sailas zemidemann kolup egelaŋ eyo tusumti zet zapat dembusek dolakŋaŋ mimindame weyaŋ nâmbep.
ACT 15:28 Emetak Teŋaŋ nin ingat palen nukŋaŋ sambe penaŋ bembeyelen ku nâmti keyepm belaknik pigok gulak bemindesâgât zemnâmti zemtâmpenn:
ACT 15:29 In nopiomgalen sâpe sâpe ma soŋgom belak bimanen tegaŋ mzame gakikiŋaŋ ma sip ma imbimak set kileŋ ku mambep beme mama keyaŋ dolakŋaŋ bewe.”
ACT 15:30 Zet kegok kumti indame mti Antiok mkaen met pataŋ zemti am nâmkiŋpepemak sambe ondek indemti papia ke indawien.
ACT 15:31 Zemgwatnaŋ mimi papia ke indame maiŋ ekti keŋin oloŋen temaŋ beye.
ACT 15:32 Âpme Zudamak Sailas egelaŋ ilit Kawawaŋmagen zet mti zenze an mamtemun keyepmti egelaŋ tusumti zemgwatnaŋ zet sambe zemti nâmkiŋpepeŋin mkatikŋaŋ bem indewien.
ACT 15:33 Ekŋenaŋ Antiok mkaen ke kan teepmanik maneti Zudamak Sailasiyaŋ naman gilik zem ewe Zelusalem mkaen mesât mmalu am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ selen idadamuŋ mimideme mebegat nâmti dundumti mukum ideme mesât mineti naman Sailasiyaŋ asekti tapme Zudayaŋ igak etaŋ mege.
ACT 15:34 Âpme Sailasmak Pâl ma Banabas ekŋenaŋ ilinak ewe Antiok mkaen tati am sambe ekŋenmagen mulup mti Amobotnaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ tabeme am nâmkiŋpepemak notnaŋ ekŋenaŋ indapmukulem mti mulup mbien.
ACT 15:36 Kasup sambenik ke maneti Pâlaŋ Banabasiyet zeye, “Nit mka ŋande temaŋ kataŋ am sambe Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomalu nâmkiŋpepemak bewien. Notnaŋ ekŋen ŋep tapmaip manze ewe tokwat indawiliŋgimpemalu mebe.”
ACT 15:37 Kok zeme nâmti Banabasiyaŋ Zân Mak ek tetimti ilinsakwep mebegat zeme Pâlaŋ zeye, “Eweŋan Zân Mak egaŋ nitmak mulup mmetneti belak tuŋgupman Pampilia mkaen metati gilik zemkolep keyepmti ek ŋen ewe ku wapmeselup.”
ACT 15:39 Egelaŋ ilidak Zân Makgapmti zet mmot mtot mti kalaŋti Banabasiyaŋ Zân Mak aikme met waŋga mti Saipalas msat ŋetakŋaŋ mebun.
ACT 15:40 Âpme Pâlaŋ Sailas wapme mesât mmalu am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Kawawaŋgalen taolelaŋ egetmak tatagalen dundum idemti ideme mebun.
ACT 15:41 Met Silia ma Silisia msat tuŋgupman kumalu etume meti am nâmkiŋpepŋinmak ekŋen zemgwatnaŋ mimindem mimindem keyaŋ mebun.
ACT 16:1 Pâlmak Sailas egelaŋ meti Delebe ma Listala mkaen met pataŋ zemti mka keyet keŋanen an nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋen mamtan. Kwitnaŋ Timoti nemba ke Zuda imbi nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋeniyet nemuŋaŋ nemba keyet bipmaŋgut Glik msalengatnaŋ.
ACT 16:2 Lisitalamak Aikoniam am nâmkiŋpepeŋinmagaŋ koti Timotiyaŋ mama mimi dolakŋaŋ mammtan keyet yaŋaŋ Pâl zemâtâtsawien.
ACT 16:3 Âpme Pâlaŋ Timoti meleŋgeŋaŋ wati matokwakwagat dunduye. Âpme msat keyet Zuda am mambien ekŋenaŋ Timoti bipmaŋ Glik msalengatnaŋ ke nâmâtâtpewiengapmti Pâlaŋ Mosesiyelen zii zet tazin keyet kataŋ Timoti sekŋaŋ butnaŋ antimpemtiŋgut wapmebun.
ACT 16:4 Mka kataŋ meti Zelusalem mkaen daen am nâmkiŋpepeŋinmak ma ombemindendeŋaŋ ŋeŋaŋ notnaŋ ondekti mama mimi kapi mimiyet zemâtâtât zet ke animbi nâmkiŋpepemak ekŋen diindom diindom piyaŋ mebun.
ACT 16:5 Kegok mme an ekŋen nâmkiŋpepeŋinmak gwatnaŋ mimindeme nâmkiŋpepeŋin katikŋaŋ penaŋ beye. Âpme am maŋge notnaŋaŋ mama mimi dolakŋaŋ ke egomti kan kataŋ nâmkiŋpepeen tatusum metnepeme am omba penaŋ beye.
ACT 16:6 Ekŋenaŋ Piligia ma Galesia msat tuŋgupman mulup tapmepme Emetak Teŋaŋ Esia msaleset Zet Zapat Dolakŋaŋ am ku diindondoyet zem bekekindeme
ACT 16:7 ekŋenaŋ Misia msalen met tati keyetnan Bitinia msalen mesât mbienaŋgut Zisasiyelen Emetak Teŋaŋ kegogak zemkulumindeye.
ACT 16:8 Keyepmti ekŋenaŋ Misia sebempemti Toloas mkaen towebien.
ACT 16:9 Âpme tambuyet Pâlaŋ kie kienok tati ekme an ŋenaŋ Masedonia msaleset daen tati Pâlgat bepelep pelep mti kwizet kumti zeye, “Geŋ pien kwati nin ndamukulem minnde.”
ACT 16:10 Pâlaŋ kegok ekti wat zeme nin pigok nâmbenn. Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ am ekŋen kaindamagen zenzeyet ndakumtetin kegok zemti wat milawatn mebegalen sakwep weyaŋ bewenn.
ACT 16:11 Âpme nin Toloas mkaen ke waŋga mti Samoteles mkaen ke met pataŋ zewenn yanaman keyetnan mane mane Niapolis mkaen ke kwati waŋga pemann tapme naman
ACT 16:12 seleset meti Pilipai mkaen pataŋ zewenn. Ke Masedonia msat temaŋ keyelen mka temaŋ ŋen beke Loma gapman ŋeŋaŋ egaŋ mka ŋotekŋaŋ ke tati am maindadamuŋ mtan.
ACT 16:13 Mka ke meti manepemann Sabat tagoŋgo kanen beme mka ganzenan tu matatanen ke kapigok zemti towebenn. Zuda am ekŋenaŋ dundundu mulup tu ganzenan tati mamambiekgat toti ekne. Zemti met indikme imbiyaŋ ilinak ondek tapme indikti ekŋenmak ke metotati Zet Zapat Dolakŋaŋ diindowien.
ACT 16:14 Âpme imbi ekŋen keyet tuŋguwinangatnaŋ imbi ŋen kwitnaŋ Lidia ek Tiatila mkaengatnaŋ mulupmaŋ saŋgum ŋamaŋ dolakŋaŋ penaŋ pi selim timti ammagen timepme makwitimtemien. Imbi keyaŋ Kawawaŋgat masesewatsamtan keyepmti Amobotnaŋ Zisasiyaŋ keŋan mme eleŋ beleŋ beme Pâlaŋ zet tazeme ŋandemti zikatnanak taekmaŋge.
ACT 16:15 Yaŋ ondedak ke delaŋ zeme imbi keyaŋ tu zulutindendeyet zeme Pâlmak notnaneyaŋ imbi ke ma egalen mkaen am matatemien ekŋen ilinsakwep tu zulutindeme imbi keyaŋ zeye, “In nâme neŋ penaŋ Amobotnaŋgat penaŋ nâmkiŋpeyap bein beme in nâlen mkaen pien kwapme nsakwep wesenuwaŋgut saŋenen indema mebep.” Zeme moti ekmak ke wembien.
ACT 16:16 Kan ŋeniyet Pâlmak Sailasiyaŋ dundundu mulup msâgât ondedak mundumen mesât metnepemalu sisiliŋ mulup imbi nemba ŋenaŋ selen ke kot idaige. Imbi nemba ke we bekanaŋaŋ keŋan tapme egaŋ zet enzililiŋaŋ notnaŋ manzemsokbemtan. Mti zet kwileki ŋeniyet we bekanaŋ ke yaŋkwesime egaŋ penaŋ esemtaŋak maŋgilik zemsamtan keyepmti animbi nemba ke damuŋ mamimtemien ekŋenaŋ mânep milawat temaŋ penaŋ matimtemien.
ACT 16:17 Imbi nemba keyaŋ Pâlmak nin selen ndapmât meti kwizet ŋakŋak mti kapigok tazemaŋge, “An in kapiyaŋ Kawawaŋ Amobotnaŋ temaŋ egalen mulup mti am yomengatnan gilik zemti indatitiyet zetnaŋ manzemâtâtindaip.”
ACT 16:18 Zet kwizet ŋakŋak sepem kegogak kan kataŋ mamimkwatnepeme Pâlaŋ sekŋaŋ kaŋgaŋaŋ beme gilik zem we bekanaŋgat pigok dunduye, “Neŋ Zisas Kilaisiyet kwitnanen zema we bekanaŋ geŋ imbi nemba keŋangatnan kwati met!” Zeme keyegak we bekanaŋaŋ kwati kunzuŋ mege.
ACT 16:19 Âpme imbi nemba ke damuŋ mti mânep milawat titiyet webem mamtemien piwaŋ setnaŋ yek beme ekti imbi nemba damuŋ mamtemien ekŋenaŋ meti Pâlmak Banabas idatamti mka tuŋgupmaset idamandamti met amobotnaŋ egalen ondedagen meti
ACT 16:20 zemdelaŋ zenze angat kandaŋan moti zewien, “An zut kapi Zuda an yaŋ egelaŋ ningalen mka teman kapi koti mulup notnaŋ mwati mmalu set ke ekmann bekanaŋ tabem temezin.
ACT 16:21 Ekŋenaŋ koti Zuda ilinaŋgalen mama mimi ke Loma am nin ku mimiyelen ke tazikat ndaip.”
ACT 16:22 Âpme am maŋge temaŋ tabienaŋ ŋenzinziŋ temaŋ penaŋ nâmidemti met idatamti amobotnaŋ ekŋenmagen idatimepme ekŋenaŋ egegat kâlâwit mendelet yalom idemti zeme sindiwaŋ
ACT 16:23 omba penaŋ idome segit duluŋ diliŋ peme idatimti met mka katikŋaŋ idemti mka katikŋaŋgalen an damuŋ ekŋenaŋ an zut ke weyaŋ idadamuŋ katikŋaŋ mtatagat zemindewien.
ACT 16:24 An damuŋaŋ zet kegok zeme nâmti egaŋ idatimti met mka keŋan sutnateman penaŋ ke idemti tep an selemti selit ilizuzut keŋan peme topme kemak limbeŋ bemti bem zam idemewembun.
ACT 16:25 Yaŋ tambusutnan penaŋ Pâlmak Banabasiyaŋ Kawawaŋgat silik dundundu mti tazemsesewatpemambun. Âpme am mka katikŋan indendeŋaŋ ekŋenaŋ kwisagit ke tatnâmambien.
ACT 16:26 Mme keyegak mâkinaŋ temaŋ penaŋ mme mka katikŋaŋgat tepumaŋ bee mme titokŋaŋmak etaŋ bemâpme setokwakwat sambe bee ilin belak ŋande mâpme delaŋ zeme am selin belinan tek katikŋaŋaŋ zam indeme mawemtemien e ikŋaŋ belak kwalet topmâpme delaŋ zeye.
ACT 16:27 Âpme mka katikŋaŋgalen damuŋ egaŋ mulugengatnan wati meekme set sambe bee ŋandepeŋ ŋandepeŋ weme ekti endilipeye. Mti wa am mka katikŋaŋ kek indendeŋaŋ pi ilak kunzuŋ mâlo zemti ikŋaŋgat gemboŋaŋ ŋilikŋaŋ pitakŋanen yuŋmamaŋge e mandapeme kwapme sekŋaŋ ikŋaŋ osâgât mme
ACT 16:28 Pâlaŋ ekti ŋakŋak penaŋ mti zeye, “Ai, geŋ sekdi giti walelepiŋ. Nin sambe pi ewe ilindiŋ esemteŋ tatnup.”
ACT 16:29 Zeme nâmti egaŋ am ekŋengat zeme taŋam mkot same mka keŋan sebelaŋ dindiŋ mpeŋ moti Pâlmak Sailasiyaŋ tabunen met kandaŋidan tot pedondom idaye.
ACT 16:30 Mti tambu sutnan keyegak mka keŋangatnan idatim beŋgumen toti idatimti mkaŋan mege. Motati an zutgat idayaŋkwesiye, “Amobotnaŋnne, neŋ zigok penaŋ mti mama kanzizitgat zapat bewap?”
ACT 16:31 Âpme egelaŋ zewun, “Geŋ ma imbi nembandine in Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyet nâmkiŋpemtiŋgut mama kanzizitgat zapat bemâbep.”
ACT 16:32 Kegok zemalu nâmti mka katikŋaŋgalen damuŋ egaŋ an zut sindiwaŋ idome segit buyuk beyak bemti liŋgit bembeŋaŋ ke zuluti kwasim ideme tati egelaŋ ek ma maŋgeŋane Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti tu zulutindeme ekŋenaŋ indatimti mkaŋinan moti tu meu nini mundumen ke ideme totapmalu zeme meu bumti idame nimalu naman idatimti kot mka katikŋanak ideye. Âpme an mka katikŋaŋ damuŋ ma maŋgeŋane ekŋenaŋ Zisasiyet nâmkiŋpemti Kawawaŋgat zapat bewien keyepmti segeyak mti oloŋen mbien.
ACT 16:35 Msat msame tambuŋan an zemdelaŋ zenze an ekŋenaŋ an tipdakutum notnaŋ zemindeme koti mka katikŋaŋgalen damuŋgat zewien, “Geŋ an zut kapi belak kwalet idemane melit!”
ACT 16:36 Zeme mka katikŋaŋgalen damuŋ keyaŋ koti Pâlgat zeye, “Zemdelaŋ zenze an ekŋenaŋ neŋ it belak idema mebegat zeme kolep. Keyepmti neŋ idema met keŋ sewakŋaŋ palen mambalup.”
ACT 16:37 Zeme Pâlaŋ am zet mti mebien ekŋengat pigok diindoye, “Nit Loma mka mtoŋ penaŋ yaŋgut in nigat zet esemteŋ zemti yom ŋen aiikpiŋ kegogaŋgut belak kileŋ am zikalinan onzemndemti sindiwaŋ sekŋ bekan kume etim temepme mka katikŋan met ndeyo. Yanaman pi in buzak enzilimti zemndeme mebegat tazeip? Nit ku meselup, yek penaŋ. Mka kapiyelen Loma an ŋeŋaŋ ilin kotiŋgut ndatimti tot zupman baenen ndeme meselup.”
ACT 16:38 Kegok zemalu an tipdakutum ekŋenaŋ nâmti met zemdelaŋ zenze an ekŋengat zapat ke diindome nâmti endilipemti kiŋgati
ACT 16:39 ekŋenaŋ ilin wati mka katikŋan meti kembeŋ zet diindomti belak zemindeme mka katikŋan ke katipemti zupman toindemti mka belakŋan ŋen mebegat zemidewien.
ACT 16:40 Âpme egelaŋ toti met Lidiayelen mkaen meti am nâmkiŋpepemak ke indikti zemgwatnaŋ zet diindomti naman msat ŋenŋan mebun.
ACT 17:1 Âpme Pâlmak Sailas egelaŋ Ampipolis ma Apolonia msat tuŋgupman nesetgatnan met Tesalonaika mkaen pataŋ zewun. Mka eyet keŋan Zuda am ekŋengalen sesewat mka ŋen matatan.
ACT 17:2 Pâlaŋ msat notnanen mamimkwatan kegogak sesewat mka ke moti Sabat tagoŋgo kan kasup tuk pi ewe ekŋenmak ke tati Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ke maiŋti
ACT 17:3 yaŋaŋ diindom metneti Zisas Kilais sindem temaŋ timti gakimti wawagat golaŋ zenze an ekŋenaŋ itnaŋaŋ meluwaŋ mbien ke zemkawaŋ bemindamti Zisas ek Kilais penaŋaŋ gakimti wage.
ACT 17:4 Kegok zeme Zuda am notnaŋ ma Glik am sambe Kawawaŋ sesewatsamti mamamtemien ma imbi sambe kwizet buŋamin temaŋ ekŋenaŋ zet keyet nâme penaŋ beme Pâlmak Sailas egetmak am sambe penaŋaŋ kot tusumâbien.
ACT 17:5 Keyepmti Zuda am notnaŋ ekŋenaŋ nâmbekambemindemti met an bekopsat ma am keŋin katikŋaŋ notnaŋ indatimti ŋakŋak temaŋ mti mka temaŋ keyet keŋan tokwapme am sambe penaŋaŋ ekŋenmak kot tusumti Zesongalen mkaen ke an zut kot idatimti met an damuŋ ekŋengat belinan idendeyet nâmti kopmâbien.
ACT 17:6 Koti ekbienaŋ yek beme dopmaŋ Zeson ma am nâmkiŋpepeŋinmak notnaŋ indapmandamtimti mka damuŋ ekŋenmagen indatim meti kwizet ŋagak kapigok mmebien, “Msat kataŋ set yuŋgu yuŋgu masokbem mezin. Piwan alak ninmagen sokbeme
ACT 17:7 Zesonaŋ am ekŋen ke indatimbumuluŋti timbewep. An zut ekmak kot welut keyaŋ Loma amobotnaŋ ewe tapme egat kwizet buŋamaŋ mtopemti naman Amobotnaŋ alakŋaŋ Zisas egat kwizet buŋamaŋ tazempalakŋaŋ tabemelup.”
ACT 17:8 Zet kegok zeme nâmti mka mtoŋ sambe ma an damuŋ ekŋenaŋ nâmti weŋin mege.
ACT 17:9 Âpme an damuŋ ekŋenaŋ Zeson ma amŋane notnaŋ ekŋen zet kaŋkaŋ miindame mânep etaŋ beme nâmindeme toti mebien.
ACT 17:10 Âpme tambu keyegak penaŋ am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Pâlmak Sailas ideme tambuyet toti metne metne Belea mkaen met pataŋ zemalu msat ke msaye. Âpme Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen amnaŋ tapmowepme indikti setugit melesiŋ keyegak mowebun.
ACT 17:11 Msat ke am mambien ekŋen keŋin sewakŋaŋ wa am Tesalonaika msalen maip ekŋen keboŋ yek keyepmti ekŋenaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ eleŋ beleŋ bemti nâmbien. Mti Pâlgalen zet ke penaŋ ma dâsuki zemti kasup kataŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ itnaŋanen maiŋti yaŋaŋ mguluk gilik zemti zenâ zenâ mbien.
ACT 17:12 Kegok mti Zuda animbi sambe ma Glik an sambe ma Glik imbi kwizet buŋamin temaŋ notnaŋ ilinsakwep nâmkiŋpepe aikbien.
ACT 17:13 Pâlaŋ Belea mkaen meti am Zet Zapat Dolakŋaŋ zemkawaŋ bemindaye keyet zapatnaŋaŋ elelaŋ Zuda am notnaŋ Tesalonaika mkaen mamtemien ekŋenmagen mepme nâmti ekŋenaŋ Belea mkaen koti tokwati animbi sambe ondek indemti Pâlmak Sailas mtot indendeyet zet kelakŋaŋ mimindeme am keŋin yuŋgum temege. Âpme am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Sailasmak Timoti idaŋgalaŋme Belea mkaen ke tapmalu notnaŋaŋ Pâl wati nembu ganzenan baen toti ilinsakwep waŋga mti
ACT 17:15 Aten mkaen mepemti kosât mme Pâlaŋ zet kapigok Sailasmak Timotiyet zemindeme kobien, “In met an zut eget zemideme sakwep penaŋ neŋmagen kobalup.”
ACT 17:16 Pâlaŋ Aten mkaen ke an zutgat damuŋ tati mka keyet keŋan kawawaŋaŋ dâsuki sambe penaŋ timamti pedondom indamti mame indikti keŋan bekanaŋ penaŋ beye.
ACT 17:17 Keyepmti egaŋ kasup kataŋ sesewat mkaen meti Zuda am ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋaŋ Kawawaŋgat masesewatsamtemien ekŋenmak zet zenâ zenâ mpemti naman asek toti ekme amnaŋ tambaŋgumen ondek tapme indikti met ekŋenmak Zet Zapat Dolakŋaŋ zenâ zenâ mammetan.
ACT 17:18 Âpme Epikulian ma Sitoik am nânâŋin temaŋ notnaŋ ekŋenaŋ Pâlmagen koti zet yaŋaŋgat zemguluk gilik mmekti notnaŋ ekŋenaŋ ilinak Pâlgat pigok zewien, “An nânâŋapiŋ penaŋ kapiyaŋ nânâ penaŋ ziboŋ penaŋ zikat ndasât belak kot sek mmobot zet tazein.” Âpme am notnaŋaŋ zewien, “Egaŋ msat notnanen kawawaŋ dâsuki matazin keyet yaŋaŋ kotadinndoin.” Âpme Pâlaŋ Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemeti gakikiengatnan wage keyet zapatnaŋ diindoye keyepmti ekŋenaŋ kegok zemti
ACT 17:19 ondedak mundum temaŋ Aliopagas ke wapmoti am sutnan onzempeme tapme pigok yaŋkwesiwien, “Geŋ animbi sambe zet mamanamaŋ penaŋ tadiindomedik ke weyaŋ zemâtâtndamane nâne.
ACT 17:20 Nin gâlen zedi ke eknâman mamanamaŋ penaŋ tabein keyepmti geŋ ewe keyet yaŋaŋ weyaŋti penaŋ zemâtâtndamane nâne.”
ACT 17:21 (Aten mka mtoŋ ma amkup ekŋenaŋ zet mamanamaŋ ŋen sokbeme ke nâmti naman ekŋenaŋ zet ke eleŋ beleŋ bemti manzempalakŋaŋ mambemetemien.)
ACT 17:22 Âpme Pâlaŋ Aliopagas ondedagen am zikalinan wati mot tati zeye, “Aten animbi sambe, neŋ kapi kopmamti yaŋaŋin pigok taeksokbeyap. In kawawaŋin sambe ekŋengat nâme mobotnaŋ beme masesewatindamelip.
ACT 17:23 Neŋ ingalen sesewat mka sambe mekoti ekma nopiom sambe mti yaloloŋaŋ weme maindikmelap. Mti sâpe sâpe bumbu mundumen moweti ekma meluwaŋ ŋen kapigok mimiŋaŋ tapme maiŋa, ‘Kapi Kawawaŋ ŋen nin ku nânup egalen.’ In Kawawaŋ keyet yaŋaŋ ku nâmti belak etaŋ masesewatsaip. Keyet zet zapatnaŋaŋ alak kapi diindoma nâit.
ACT 17:24 Kawawaŋ keyaŋ msat kululuŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bekapi mge. Egaŋ msat kululuŋ kapiyet toŋaŋ. Egaŋ amnaŋ sesewat mka walalatnaŋ keyet keŋan ku matazin.
ACT 17:25 Ma egaŋ mulup kwileki ŋen msât olapme an ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ timeti mukulem mti ku mampein. Egaŋ ikŋaŋ am sambe nin mama ma Emetak Teŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe pi maketalasim ndain.
ACT 17:26 Egaŋ an kwewetaŋ mme sokbeme ekmagesetgatnan am sek sepem igak igak pi sokbemti msat sambe palakŋaŋ bemti mekobenn. Âpme eweŋan egaŋ am mambep ke nâmtati msat kalaŋ kumti ikŋaŋgat ikŋaŋgat ndamti msat ke kan zigok mambanup ke eweŋanak nâmâtâtpeye keyet kataŋ mamambanup.
ACT 17:27 Kawawaŋaŋ am nin ek timapmetnetiŋgut aiikgat zeye keyepmti nin egat timatmat mulup mbanup beme ŋep aikbanup. Wa ek beŋan ku mamain ninmak sokŋan kapi mamain.
ACT 17:28 Zeme an nânâŋaŋ temaŋ ŋenaŋ wati puk zeye, ‘Nin egalen zetnaŋ keyet kandaŋaŋ etaŋ mamti kwitnaŋ kwitnaŋ mti mambanup.’ Âpme inmagengatnaŋ an nânâŋin temaŋ notnaŋ ekŋenaŋ kegogak egat puk manzeip, ‘Nin egat nemunambaŋane nin mama ekmageset matinup ma egalen windeen mamanup ma egaŋ ndadamuŋ mme matatnup.’
ACT 17:29 Nin Kawawaŋgat nemunambaŋane manuwan Kawawaŋgat nâmann nanzaŋ ma gol ma silva amnaŋ nâmâtâti belaŋ weyaŋpepeŋaŋ Kawawaŋ sepem keboŋ ke ku nâmpewanup.
ACT 17:30 Kawawaŋaŋ am tipman baen mamkwabien ekŋen ikŋaŋgat yaŋaŋ daŋan ku nâmbiengapmti myuŋguŋgu sambe mkwabien ekŋen ke zet mulup omba penaŋ ku indaye mama keyelen kanaŋ delaŋ zeye. Âpme alak pi msat kataŋ am sambe yomengatnaŋ keŋin gilik zemti mama mimi bekanaŋ ke peme tapme ikŋaŋmagen kot tususuyet tazein.
ACT 17:31 Egaŋ kan ŋen beyeyaŋ tazin kan ke sokŋan beweyen am msat sambe mama mimiŋinaŋgat yaŋaŋ msokbemti keyet kataŋ tosaŋaŋ indamobe. Mulup ke mimiyelen an ŋen aikpeye an ke msalen am sambeyaŋ ek nâmâtâtpepeyet nâmti Kawawaŋaŋ gakikiengatnan mme wageyaŋ mamain.”
ACT 17:32 Pâlaŋ zet kegok diindome am notnaŋaŋ zet ke nâmti yeŋbien. Âpme notnaŋaŋ zewien, “Kan ŋengat ewe koti zapat zenik kapiyegak dinndomane nâmbanup.”
ACT 17:33 Âpme Pâlaŋ zetnaŋ tazemaŋgeen elak peme tage.
ACT 17:34 Âpme am notnaŋaŋ zet ke nâmti Zisas Kilaismak tusumti nâmkiŋpepe aikbien ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ an ŋen kwitnaŋ Dionisias ek Kansol ekŋengalen mulup an ŋen. Ek ma imbi ŋen Damalis ma am notnaŋ sambe tusumâbien.
ACT 18:1 Egaŋ mulup ke mdelaŋ zemti Aten mka katipemti Kolin mkaen mege.
ACT 18:2 Mka ke Zuda an ŋen kwitnaŋ Akwila zeme ke aige. Ek Pontas mkaengatnan yaŋ met Itali msalen manepeme msat keyelen amobotnaŋ temaŋ Kolodias Loma mka teman matatan egaŋ Zuda am Itali msalen maip ekŋenaŋ msat ke pemti mebe kokogat zeye keyepmti Akwilamak imbiŋaŋ Pilisila ekŋenaŋ Itali msat pemti Kolin mkaen ke alaknik koti mamtemun.
ACT 18:3 Animbi zut keyaŋ muluwit mka walalatgalen saŋgum katikŋaŋ selimti mamtemun âpme Pâlaŋ mulupmaŋ sepemaŋ kwep keboŋak mamimtan keyepmti egaŋ animbi zut ke idikti egetmak ke tati mânep mulupmaŋ mka walalatgalen saŋgum katikŋaŋ ke selim beme amnaŋ kwititiyet nâmti mamtan.
ACT 18:4 Mulupmaŋ ke mmambe tati Sabat tagoŋgo kan kataŋ Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen motati Zet Zapat Dolakŋaŋ keyet yaŋaŋgat Zuda am ma Glik ammak zet peme mebe kokot mti egaŋ nâmkiŋpepemak bembeyet indapmukulem mamimtan.
ACT 18:5 Yaŋ bam Sailasmak Timotiyaŋ Masedonia msalengatnan gilik zem kopmaluŋgut Pâlaŋ yaŋbemti mulup keyegak mti Zuda am ekŋengat Zisas Kilais ek Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ombempemti zempeme toge keyet yaŋaŋ zemâtâtindaye.
ACT 18:6 Yaŋgut am notnaŋ ekŋenaŋ zetnaŋ windeŋaŋ mtopemti zet mobotnaŋ msamti zetnaŋ ku nâmbiengapmti egaŋ kegok diindoye, “In bam walelet aikbep keyelen yomaŋ neŋmagen ku kobe yek.” Kok zemti kâlâpmaŋ tetelime kakalakŋaŋaŋ bululuŋ zemtopme zeye, “In kegok mnaipgapmti neŋ in indemti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen meti mulup mbap.”
ACT 18:7 Kegok zemti an ŋen Titias Zastas egalen mkaen ke meti mawemtan. Âpme an keyaŋ Kawawaŋgat sesewatsamti mamtan egalen mkaŋaŋ Zuda ekŋengalen sesewat mka keyet sokŋanik matatan.
ACT 18:8 Âpme Zuda am ekŋengalen sesewat mka keyet damuŋ temaŋ egat kwitnaŋ Kilispas ek ma egalen sip butnaŋanen ma am notnaŋ sambe ekŋenaŋ Pâlgalen zetnaŋ nâmti Amobotnaŋ Zisasiyet nâmkiŋpeme Pâlaŋ tu zulutindeye.
ACT 18:9 Âpme tambu ŋeniyet Amobotnaŋaŋ Pâl kie kienok sokbemsamti pigok dunduye, “Geŋ nâgât zapatn ammagen zenzeyet kiŋgati dembusekdi aŋgalalaŋpiŋ nâmtalati zemkawaŋ bewanik.
ACT 18:10 Neŋ geŋmak tapma an ŋenaŋ wati ku gawalabe mka temaŋ kapiyet keŋan nâlen animbinne sambe penaŋ talip.”
ACT 18:11 Kegok zempeme Pâlaŋ mka keyegak mamti am ekŋen ke Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ewe mandiindom zikat indam mkwatnapeme nup kan kwepmak butnaŋ ŋen mege.
ACT 18:12 Âpme Galio ek Akaia ekŋengalen amobotnaŋ mmonzempewien kan keyet Zuda am ekŋenaŋ Pâlgat keŋin kasa beme ilinak zenâ zenâ mti keŋ kwep bemti Pâl Galiomagen wapmeti zewien,
ACT 18:13 “An kapiyaŋ zii zet keŋan mama mimi tazin ke tapme egaŋ naman animbi sambe indatimti set sepemaŋ ŋen zikat indame Kawawaŋgat masesewatsaip.”
ACT 18:14 Kegok zeme Pâlaŋ zet zesât mmaŋgeyaŋ Galioyaŋ Zuda am Pâl wakobien ekŋengat zeye, “An kapiyaŋ yom nukŋaŋ penaŋ ŋen zetnaŋ neŋ mimiyelenok benak ze neŋ inmak sewakŋaŋ totati ŋep zewanek.
ACT 18:15 Âk pi in zii zelin tazin keyet zet mmot mtot mti zesâti ilinak etaŋ baen manzemambep ke nâlen mulup yek.”
ACT 18:16 Kegok zemti indamâpme zupman toti
ACT 18:17 ekŋen sambeyaŋ Zuda sesewat mka keyelen damuŋ atamti Galioyelen mka solonan met kwapem penaŋ kume Galioyaŋ indiktiŋgut ku indidikŋaŋ sepem tapme takumambien.
ACT 18:18 Pâlaŋ Kolin mkaen kan sambenik maneti bam nâmkiŋpepemak am indamukum indemti Silia msalen mesât mme Pilisilamak apmaŋ Akwila egelaŋ ilinsakwep meti Seŋkilia mkaen pataŋ zemti mka ke Pâlaŋ mulup ŋen msât nâmti egaŋ Kawawaŋgat zemkatik bempemti keyet piliŋaŋ ŋoksinaŋ an ŋeniyet zeme kwenzipme mepme delaŋ zemâpme bam waŋgaen moti Silia msalen mebien.
ACT 18:19 Keyetnan ewe waŋgaen moti met Epesa mkaen moti ke kalaŋ mebien. Âpme Pâlaŋ igak Zuda am ekŋengalen sesewat mkaen moti ekŋenmak Zet Zapat Dolakŋaŋ zenâ zenâ mbien.
ACT 18:20 Âpme Zuda am ekŋenaŋ Pâlaŋ ekŋenmak ewe tusumti mamayet zeme egaŋ zelin kumti zeye,
ACT 18:21 “Neŋ manepema Kawawaŋaŋ nâmnewe beme ewe bam inmagen kapi gilik zem kobap.” Kegok zemti ekŋen mukumindemti waŋgaen moti Sisalia msalen mesât mege.
ACT 18:22 Waŋgayaŋ Sisalia msalen mepeme egaŋ meti Zelusalem mkaen moti am nâmkiŋpepemak am bet butem indemti eyetnan toti Antiok mkaen meti
ACT 18:23 ke kan belatnik bugan maneti naman msat temaŋ Galesia ma Piligia meti mka isikŋaŋ notnanen tokwat meti am nâmkiŋpepemak zemgwatnaŋ mimindem mimindem piyaŋ mege.
ACT 18:24 Zuda an ŋen Epesa mkaen ke koti mamtan an keyet kwitnaŋ Apolos Aleksandia mka temaŋ ke sokbemamti temaŋ beme
ACT 18:25 am notnaŋ ekŋenaŋ Zânaŋ tu zululut mulup mge keyet yaŋaŋ ma Zisas kobe keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet tazin ke eyo zeme nâmti oloŋen palen am kopma diindomtan.
ACT 18:26 Yaŋ kan ŋeniyet Pilisilamak apmaŋ Akwila egelaŋ sesewat mkaen ke motati nâmalu egaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ windeŋaŋbeŋ bemti am tazemâtâtindame nâmti egelaŋ wati mkaŋidan meti Zisas toti gakimti wage keyet zapatnaŋ weyaŋ yaŋaŋmak zemâtâtsamalu nâŋge.
ACT 18:27 Âpme Apoloyaŋ Akaia msalen mesât mme am nâmkiŋpepemak Epesa mkaen mambien. Ekŋenaŋ Akaia msalen am nâmkiŋpepemak mambien ekŋengat zet kapigok kumti Apolo ikŋaŋ same mti mege, “An kozin ke inmagen kopme ekti in notn mpewep.” Meluwaŋen zet kegok kumti ikŋaŋ same mti mege. Mane mane Kolin mkaen met pataŋ zemti am Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti nâmkiŋpepemak bewien ekŋen Zet Zapat Dolakŋaŋgalen mulup penaŋ indapmukulem mti
ACT 18:28 am maŋge temaŋ penaŋ ekŋengat zikalinan zetnaŋ windeŋaŋbeŋ zemti Zuda am ekŋenmak zet mmot mtot mti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen golaŋ zenze an ekŋengalen zet tazin ke mkatikŋaŋ bemti zeye, “Zisas ek Kawawaŋaŋ an yomengatnaŋ gilik zem ndadagalen ombempeye.” Kegok zeme amnaŋ zetnaŋ nâmkiŋpewien.
ACT 19:1 Apolos egaŋ ewe Kolin mkaenagak tapme Pâlaŋ Esia msat tuŋgupmaset mane mane Epesa mkaen pataŋ zemti mka ke Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ am notnaŋ ke indaikti
ACT 19:2 indayaŋkwesiye, “In Zet Zapat Dolakŋaŋ diindome nâmti tu zulutbien kan keyet Emetak Teŋ tiwien ma yek?” Zeme ekŋenaŋ zewien, “Nin Emetak Teŋ tazin mee keyet zapatnaŋ ku nânup.”
ACT 19:3 Kegok zeme naman ewe indayaŋkwesiye, “In kwiyet nâmkiŋpemti tu zulutbien?” Zeme ekŋenaŋ zewien, “Nin Zânaŋ zet zemkoge ke nâmkiŋpemti tu zuluben.”
ACT 19:4 Zeme Pâlaŋ zeye, “Zânaŋ tu e amnaŋ keŋ gilik zenze aikti yomin bam kumpepeyet etaŋ mulupmaŋ ke mti Islael am ekŋengat pigok diindom kwage, ‘In an Zisas bamnan takozin egat nâmkiŋpeit.’”
ACT 19:5 Kegok zeme ekŋenaŋ zet ke nâmti Amobotnaŋ Zisasiyet kwitnanen tu zulutindeme
ACT 19:6 Pâlaŋ betnaŋ ŋokŋinan beme Emetak Teŋaŋ kululuŋengatnan ekŋenmagen toti keŋin m eleŋ beleŋ beme am 12 mee kogaŋ zet meluwaŋ igak igak taoselem zem metnepeme Kawawaŋaŋ zet keŋinan beme kataŋ ikŋaŋgat ikŋaŋgat zemkawaŋ bewien.
ACT 19:8 Âpme Pâlaŋ eyoŋga tuk pi ekŋenmak ke tati kan kataŋ Zuda am ilinaŋgalen sesewat mkaen motati Zet Zapat Dolakŋaŋ windeŋaŋmak manzemâtâtindamtan. Mti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama sokbewe keyet zetnaŋ zemti am notnaŋ ekŋenmak zet mmot mtot mamtemien.
ACT 19:9 Ma an notnaŋ ekŋenaŋ nâmkiŋpepepiŋ belak Zisasiyet Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋ bam kumpemti ondedak temanen Zisas Kilaisiyet zemtalatpewien keyepmti Pâlaŋ katimindemti am notnaŋ Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti tikŋaŋgat mbien. Ekŋen ondekindemti Tilanas nânâ mkaen ke mene mene ondekti ekŋenmak Zet Zapat Dolakŋaŋ zenâ zenâ mamtemien.
ACT 19:10 Egaŋ mulup kegok mti Zuda am ma Glik am Esia msalen mambien ekŋengat tuŋguwinan nup kan zut pi mamti mme ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen zet zapatnaŋ nâme duluŋ delaŋ zemâge.
ACT 19:11 Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Pâlmak mamti mukulem mme egaŋ menok temaŋ sambe am ekŋenmagen msokbemkwage.
ACT 19:12 Am ekŋenaŋ ŋetip kapuputnaŋ ma saŋgum kâlâpmaŋ mee pi timti met am zawatmak ma am we bekanaŋinmak mee pi indame tim ekti zawalin ma we bekanaŋin mee pi kwati mepmâpme naman dolakŋaŋ bemâbien.
ACT 19:13 Âpme Zuda an notnaŋ mka kataŋ tokwati we bekanaŋ notnaŋ am keŋangatnan manzemindeme kwati mametemien ekŋenaŋ naman mmak mmak Amobotnaŋ Zisasiyet kwitnanen kumti we bekanaŋ am keŋan tage ekŋengat zewien, “Nin Pâlaŋ an Zisas egat zet zapatnaŋ manzempalakŋaŋ bein egat kwitnanen ingat zet windeŋaŋbeŋ pigok zenup: In am keŋangatnan kwati melit!”
ACT 19:14 Âpme Zuda am Epesa mkaen mamtemien ekŋengalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ Siwa egat nemuŋane 7 kapi mamtemien. Ekŋenaŋ mulup keyegak mammtemien.
ACT 19:15 Ekŋenaŋ an we bekanaŋaŋmak ŋengalen mkaen meti Zisasiyet kwitnaŋ kumti we bekanaŋ zempeme kwaweweget zeme an we bekanaŋaŋmak egaŋ kapigok gilik zem zeye, “Neŋ Zisasmak Pâl egegat nâmideyap âpme in kapi kwiyaŋ desetgatnan kolo ke ku nâmindeyap.”
ACT 19:16 Kegok zemti egaŋ wati indom kumti saŋgum kâlâwin kumandeleti indamunzut kume sip balak balak timti talak piyaŋ mkaŋinan kunzuŋ mepmâbien.
ACT 19:17 Âpme keyet zet zapatnaŋ Zuda ma Glik am Epesa mkaen mamtemienaŋ nâmti omba penaŋ kiŋgati Kilaisiyet kwitnaŋ mwati sesewatpewien.
ACT 19:18 Mti am sambe nâmkiŋpepe aikti kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ aŋkambugat ma am indindiyelen zetnaŋ ma gwesep gwesepgalen zetnaŋ notnaŋ papiaen kumtimti ekti mamtemien ke ma dipsawat ma am kasetnaŋ ma nopiom mee bee timti kot ondekti am zemkawaŋ bemindamti ekŋengat zikalinan bume zimâge. Âpme am ekŋenaŋ papia bewien keyet mânep maiŋme 50,000.00 kina beye.
ACT 19:20 Kegok mti Kawawaŋgalen zelaŋ windeŋaŋbeŋ palakŋaŋ bemti pelelaŋ mekoti am tuŋguwinan dolakŋaŋ sokbem weŋge.
ACT 19:21 Pâlaŋ mulup kegok mine mine mimdelaŋ zemti egaŋ naman Masedonia ma Akaia msat kume balaŋ peme Zelusalem mkaen mesâgât otnâmti zeye, “Neŋ Zelusalem mkaen meti bam naman gilik zemti Loma mkaen kwawabap.”
ACT 19:22 Âpme egaŋ mukulem mimiŋanet an zut Timotimak Ilastas ideme egelaŋ Masedonia msaleset mepmalu Pâlaŋ ikŋaŋ Esia msalen ke bugan ewe tusumti maŋge.
ACT 19:23 Kan keyet am notnaŋ ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen zet keyet nâme ŋep ku beme ekŋen am sambeyaŋ zet ke mtopepeyet zet kelakŋaŋ mimindawien.
ACT 19:24 Silwiayaŋ an weŋaŋ mee weyeyaŋ an ŋen mamtan kwitnaŋ Dimitilias egaŋ Glik am nopiom imbi Atemis egalen sesewat mkaen ikŋaŋgat weŋaŋ temaŋ matatan keyet sepemmak egaŋ isisikŋaŋ buk pi weyaŋme mopme animbiyaŋ makwitimtemien keyepmti ek ma an notnaŋ ke maweyaŋtemien ekŋenaŋ mânep temaŋ penaŋ matimtemien.
ACT 19:25 Keyepmti egaŋ mulup anene ma an mulup keboŋ mamtemien keboŋ keboŋ ondek indemâti pigok diindoye, “Nin mulup kapigoset mânep temaŋ matinup.
ACT 19:26 Âpme an ŋen kwitnaŋ Pâl zeme ke egaŋ koti zet zapat tazein elak ilin eknâmien. Egaŋ Esia msalen mka kataŋ mekoti animbi keŋin mme yuŋgume egalen zet ke mamâpmaip. Yaŋ alak Epesa mkaen koti animbi sambe keŋin myuŋgumti pigok tazein, ‘Kawawaŋ amnaŋ belaŋ mimiŋaŋ ke penaŋ yek.’ Kegok zeme am sambeyaŋ nâme penaŋ beme ek tapmâpmelip.
ACT 19:27 Egaŋ kegok mme wa in nâme mulupm kapi etaŋaŋ yek bewe ku nâseip. Nopiom imbi temaŋ Atemis egalen sesewat mka temaŋ keyet animbi ekŋenaŋ nâme belakŋaŋ beme bamkumpeme delaŋ zeme Atemis egalen kwizet buŋamaŋ tototnaŋ penaŋ bewe nâip? Esia msalen ma msat sambe notnaŋ ekŋenaŋ nopiom imbi keyet masesewatsaip. Yaŋ Pâl egaŋ kwizet buŋamaŋ ke mme tototnaŋ bembeyet mulupmaŋ omba tapm.”
ACT 19:28 Zet kegok zeme nâmti ŋeŋiŋ zime ŋok kiliŋ kiliŋ temaŋ mti zewien, “Epesa mkaen nopiom imbi Atemis tazin egaŋ etaŋ imbi mobotnaŋ temaŋ bein.”
ACT 19:29 Kegok zemti mka temaŋ Epesa keyet keŋan tokwati ŋakŋak mme am sambeyaŋ wati tusumti ŋakŋak mpeŋ piyaŋ met Masedonia an zut Pâl mâti mamtemun kwilit Gaiasmak Alistakasimak idamandam timti ondedak mundumen ke mesât mepme am sambeyaŋ zet yaŋaŋ nânâpiŋ belak baminan mâti ŋakŋak mmepme
ACT 19:30 Pâlaŋ kwisak ke nâmti indapmâti ondedak keyegak msâgât mepme am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ aŋgalaŋme tage.
ACT 19:31 Mme Pâlgat notnane mobotnaŋ mambien ekŋenaŋ zapat ke nâmti Pâlaŋ ondedagen ke ku mebegat nâmti zemkululu zet beme mege.
ACT 19:32 Âpme ondedak mundumen ke tati animbi sambeyaŋ omba penaŋ ŋakŋak tapmimambien. Yaŋgut am notnaŋaŋ yaŋaŋ penaŋ kwilekiyet minup ke nânâpiŋ belak ke ŋakŋak etaŋ tapmimambien.
ACT 19:33 Kegok mme Zuda am ekŋenaŋ nolin ŋen kwitnaŋ Aleksandia ke zempeme zet zenze keyet mundumen am sutnateman motati animbiyaŋ kwisak bugan peme tapme zet diindondoyet betnaŋaŋ sesepmaŋ mme am sambeyaŋ wa an ewelak kapi mozinmak zemti mbien.
ACT 19:34 Yaŋ bam ekŋenaŋ ek Zuda an ŋen ke ekmâtâti kan teepmanik aua zut mee kegok am sambeyaŋ kwizet ŋakŋak mti tazemambien, “Ningalen Atemis Epesa mkaen tazin egaŋ etaŋ imbi mobotnaŋ bein.”
ACT 19:35 Kegok tapmnepeme Epesayetnaŋ an ŋeŋaŋ egaŋ wati kwizet kaliyaŋ tapmimambien ke zemkulumindeme peme tapme zet zemdelaŋ zemti pigok zeye, “Epesa am, an kwiyaŋ Epesa mka temaŋ keyaŋ Atemis temaŋ egalen sesewat mka temaŋ mandamuŋ min ma nanzaŋ kambuk kululuŋengatnan toge ke kegogak mandamuŋ min keyet in ku nâip?
ACT 19:36 An ŋenaŋ ningalen kwitnaŋ kwitnaŋ kapi ŋep ku mtopewe keyet in nâme delaŋ zein. Keyepmti in keŋin bugan mtoti kwitnaŋ kwitnaŋ kileŋ ŋen ku mseip.
ACT 19:37 An zut idatimti kolo egelaŋ ningalen nopiom imbi Atemisiyelen sesewat mkaengatnaŋ kwileki ŋen kambu ku mbun ma Atemis egat zemtalalat zet ŋen ku mbun.
ACT 19:38 Keyepmti Dimitiliasmak mulup sepem kwep mamimtemien an notnaŋ ekŋenaŋ an ŋeniyet nâme bekanaŋ bein beme nâmbekambembe zenze kan ke beme amobotnaŋ ekŋenmagen meti zemkawaŋ bem indawep.
ACT 19:39 Ma ilinaŋgat zelin igagen zesâti an ŋeŋaŋine notnaŋ ekŋengat zeme ekŋenaŋ kan ŋen beme ke ondekti ekŋengat zikalinan zelin zemusuwebep.
ACT 19:40 In muluwaŋ yaŋepiŋ belak kileŋ am keŋin walapme kasa sokbesât mip keyet zapatnaŋ amobotnaŋ temaŋ Loma mka temaŋ tazin egaŋ nâmti yaŋaŋ nâsâgât ndapmandame nin moti yaŋaŋ zigoset zemann nâmâtâtâgalen ke zet penaŋ ŋen ku tazin.”
ACT 19:41 Amobotnaŋaŋ zet kegok zemti ondedak ke kalaŋindeme belak mekobien.
ACT 20:1 Zet kwisak temaŋ takumaŋge ke delaŋ zeme Pâlaŋ Epesa peme tapme Masedonia msalen mesât tati am nâmkiŋpepemak ondekindemti zemgwatnaŋ mimindemti bet butem indemti mane mane met
ACT 20:2 Masedonia msalen ke pataŋ zemti selen selen am nâmkiŋpepemak indikti zet diindomti gwatnaŋ mimindem mimindem piyaŋ metne metne Glik msalen pataŋ zemti
ACT 20:3 msat ke eyoŋga tuk pi ekŋenmak ke maneti bam naman nembuyen baen toweti waŋgaen moti Silia msalen mesât mme Zuda am ekŋenaŋ setnaŋ bekekti buzak kupeme mebegat zewien. Keyepmti egaŋ naman kogeenagak Masedonia msalen selak mesât mme
ACT 20:4 Belea mkaengatnaŋ Pilasiyet nemuŋaŋ Sopatelmak Tesalonaika mkaengatnaŋan an zut kwilit Alistakasimak Sekandas ma an ŋen kwitnaŋ Gaias Delebe mkaengatnaŋ ma an ŋen kwitnaŋ Timoti Esia mkaengatnaŋ ekŋenaŋ Pâl mâti ilinsakwep mebien. Âpme an zut Tikikasmak Tolopimas
ACT 20:5 egelaŋ ilidak nembeleset ŋeŋaŋ meti Toloas mkaen ke ekŋengat damuŋ matatemun.
ACT 20:6 Âpme Nupmamaŋ Yispiŋ Niniyelen Kendo ke Pilipai mkaen ke tapmann delaŋ zeme toti waŋga mti kasup 5 kegok nembu palen etaŋ metne metne bam Toloas mkaen pataŋ zemti an zut ŋeŋaŋ mebun ke idaikti nsakwep mka ke sonda kwep ekŋenmak tapmann mege.
ACT 20:7 Sabat tagoŋgo kan ŋeniyet tambuyet tambuŋalem niniyet nâmti temakwep ondek tati Pâlaŋ msame indemti mesât nâŋge keyepmti egaŋ tambu keyet animbi Zet Zapat Dolakŋaŋ tadiindom metnepeme tambu sutnan penaŋ beye.
ACT 20:8 Âpme mka ekŋenaŋ tapmambien keyet keŋan lam sambe penaŋ koŋti sapeme towemti tazimambien.
ACT 20:9 Âpme anemba ŋen kwitnaŋ Yutikas zeme egaŋ mka tipmasek tipmasek wala mobotnaŋ keyet keŋaŋ sakŋan gwaen tâgâ setnaset ke totati Pâlaŋ zet tazeme tatnâmaŋge. Pâlaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ kan teepmaŋ penaŋ tazemepme anemba piwan nâmtage tageyaŋ ilak zikatnaŋ mulugaŋ kwasime wemkopa bemtiŋgut telak zemti wuwup msalen baen pup tokutum weme am ekŋenaŋ topmimkwat ekbienaŋ ilak gakimti sâlâgât toge.
ACT 20:10 Âpme Pâlaŋ keyegak toweti anemba piwan ambepuluŋ mkwat ekti am ekŋengat zeye, “In si kembeŋ temaŋ ku mit. Ek ewe mamaŋaŋ tazin.”
ACT 20:11 Kegok zemti wati ilinsakwep ewe mka keŋan moti tambuŋalem nime delaŋ zeme Pâlaŋ ewe zet tusumti zemege. Tazenâmetnepeme msat msame Pâlaŋ tambuŋan penaŋ toti
ACT 20:12 mepme ekŋenaŋ anemba tot gakiyeyaŋ ewe alik bem wage ke ekti keŋin oloŋen penaŋ beme wati mebien.
ACT 20:13 Âpme am notnaŋ nin Pâlaŋ zemndeme waŋgaen moti Asos mkaen mosât moti mepmann Pâlaŋ ikŋaŋ nembu gilot seleset meti Asos mkaen keyegak pataŋ zeye.
ACT 20:14 Mti Pâlaŋ naman ekŋenmak waŋgaen moti ilinsakwep Mitilini mkaen met pataŋ zewien.
ACT 20:15 Nin Malitas mka pemti metne metne pemann msat tambume tambuyet eyo metne metne Kios msat ŋetakŋan ke pataŋ zemti Kios msat ke sebempemti mepmann msat msaye. Keyetnan mane mane pemann msat naman tambume tambuyet eyo mane mane Samos mkaen pataŋ zewenn. Ya e pemti naman mepmann tambume tambuyet eyo mane mane Malitas mkaen pataŋ zewenn.
ACT 20:16 Âpme Pâlaŋ Pentikos Kendo ke Zelusalem mkaen ke tatagat nâŋge keyepmti waŋgayaŋ Epesa mkaen ke peme Esia msat ŋetakŋan ke manepeme kan delaŋ zenak keyepmti belak Malitas
ACT 20:17 ke metati nemba notnaŋ zemindeme Epesa mkaen ke meti Zet Zapat Dolakŋaŋgalen an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ indatimti
ACT 20:18 kopme Pâlaŋ zet kapigok diindoye, “In neŋ Esia msalen kwati mulupm inmagen yaŋbemti mban keyet yaŋaŋ ilin ŋep nâmâtâtalip.
ACT 20:19 Neŋ Zuda am ekŋenaŋ niktalati mtot nemti nome gakikiyet mulupmaŋ omba penaŋ mbien. Yaŋgut kileŋ ke si kembeŋ palen mamti Amobotnaŋgalen sisiliŋ mulup mti mamteman.
ACT 20:20 Zet in diindondoyelen ŋen ku aŋgalaŋ pema tage. In pembenaŋ bembeyelen nâmti Zet Zapat Dolakŋaŋ tambeŋgum sutnan ma mka sambe mekoti sosok belak mandiindomteman.
ACT 20:21 Kan kataŋ neŋ Zuda am ma Glik am in temakwep yomengatnan keŋ gilik zenze aikti Kawawaŋmagen sokŋanik meti Amobotnaŋŋ Zisas Kilais nâmkiŋpepeyet zet windeŋaŋbeŋ manzeyap.
ACT 20:22 Neŋ Emetak Teŋaŋ zemneme zetnaŋ gawepumti Zelusalem mka teman zesowap yaŋgut daen sepem zigok sokbemnawe ke ku nâyap.
ACT 20:23 Neŋ mka temaŋ tapmezinen kataŋ mesât mma Kawawaŋgalen Emetak Teŋ egaŋ am ekŋenaŋ kasa mnemti mka katikŋan ma sindem nawep eyet zapatnaŋ eweŋanak mandinoin.
ACT 20:24 Neŋ mama nnaŋgat nâma mobotnaŋ penaŋ ku mambein. Zet zemâtâtnanaŋaŋ ke oloŋen palen mamti mmetne metne mma delaŋ zenzeyet keŋŋ temaŋ matazin. Ma Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti Zet Zapat Dolakŋaŋ ke zemkawaŋbembeyelen Zisas Kilaisiyaŋ zemneŋge. Mulup ke mmeti mma delaŋ zenzeyelen keŋ temaŋ ke matazin.
ACT 20:25 Âpme pi naman zet ŋen pigok diindoma nâit: Neŋ ingat tuŋguwinan kapi mamti Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet zapatnaŋ diindomambe mama manigip. Yaŋ bamgat zimosetn ŋen ewe ku ekbep.
ACT 20:26 Neŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zemâtâtnaŋge e ilak okindama delaŋ zemâge ŋen ku aŋgalaŋban.
ACT 20:27 Keyepmti neŋ inmak mambanen Kawawaŋaŋ ingat kwitnaŋ kwitnaŋ nâmbiliwepme weŋge keyet zetnaŋ ŋen ku aŋgalaŋpemti zewan.
ACT 20:28 An damuŋ in ilinak kegogak dopmaŋ damuŋ dopmaŋ damuŋ mti am Emetak Teŋaŋ Kawawaŋ Nemuŋaŋgalen gakikiŋaŋ keyet paleseti dapmelaŋgeŋane indaige ekŋen ke indadamuŋ mimiyet zemindeye ekŋen ke weyaŋ indadamuŋ mimindeme mambep.
ACT 20:29 Neŋ nâyap neŋ indemebap kan keyet an bekanaŋ notnaŋ ekŋenaŋ koti Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ diindondoŋaŋ myuŋgumti sepemaŋ ŋen diindowep.
ACT 20:30 Âpme an notnaŋ ilinaŋgat tuŋguwinangatnaŋ notnaŋaŋ eyo wati Zet Zapat Dolakŋaŋ zem yuŋgumti tetim indemti ilinaŋgalen nânâ mgasigeset ke indamandamtimebegat zet zewep.
ACT 20:31 Keyepmti in weyaŋ eksemti mambep. In nâip, neŋ inmak nup kan tuk bepi mamti in nâmkiŋpepe aiikgat nâmti am ilinak kwep kwep penaŋ indapmukulem mimindemti mulup temaŋ simak simak mban. Ke in nâpeme mepme nâmâtâlit!
ACT 20:32 Neŋ Kawawaŋgat belen bemindeyap. Egat keŋ taoletnaŋgalen zet keyaŋ ŋep gwatnaŋ mimindewe. Âpme in am keŋin mme teŋ bembeŋaŋ sambe indatime met mama kanzizit ke toŋaŋ toŋaŋ bemtiwep.
ACT 20:33 Neŋ mânep milawat titiyet am ŋenmagen met zema ŋenaŋ ku naŋge.
ACT 20:34 Neŋ nenn betnnaŋ mulup sek sindem mti keyet penaŋaŋ aikti notnne notnaŋ nsakwep mamti mulup maminup ekŋen indabandim mimindemti nin nsakwep ola olat palen ku mamtemenn e ilin ŋep nâmtalip.
ACT 20:35 Neŋ belaŋ mulup temaŋ kegok mti keyet penaŋ aikti am toweweŋaŋ indamukulem mimindendeyelen set dolakŋaŋ ke ilak zikat indama eknâm mbien. Âpme neŋ baen ekpema mepme Amobotnaŋ Zisasiyaŋ mge ke nâyap, ‘An ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ am maindain keyelen keŋ segeyagaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ an masain keyelen sebempein.’”
ACT 20:36 Pâlaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme ilinsakwep tot pedondom tati
ACT 20:37 dundum delaŋ zemti bim kuluŋ mti omba penaŋ sumpewien.
ACT 20:38 Egaŋ neŋ sepem ŋen ewe ku ekbep zeye keyepmti keŋin bekanaŋ penaŋ beme bim kulum mti sumpemti wati waŋgaen topemti betnaŋ butempeme mege.
ACT 21:1 Nin Epesa am ekŋen belin butem indemti waŋgaen moti esemteŋ piyaŋ mane mane Kosi mkaen pataŋ zewenn. Eyetnan mametne metne Lodes mkaen pataŋ zemann msat ke msame keyetnan metne metne Patala mkaen pataŋ zewenn.
ACT 21:2 Ke met tati ekmann waŋga ŋen Pinisia msalen mesât tapmme ekti naman waŋga ŋen kobenn ke pemti ŋen keyet moti mebenn.
ACT 21:3 Meti ekmann Saiplas msat bet alomeset daen tapme ekti belak sebempemti metne metne Silia msalen pataŋ zemti waŋgayaŋ Taia mkaen met ombem tati waŋgayaŋ milawat msat keyelen timti mege ke tatime topmaŋge.
ACT 21:4 Âpme nin toti met am nâmkiŋpepemak notnaŋ indaikti ekŋenmak kasup 7 mambenn. Âpme Emetak Teŋaŋ am notnaŋgat zemindeme ekŋenaŋ koti Pâlaŋ Zelusalem mkaen ku mebegalen zemkulumpewienaŋgut egaŋ zelin ku nâŋge.
ACT 21:5 Ke manepemann mebegalen kan beme imbi ma nemba sambe ekŋenaŋ ndatimti nembuyen toweti nsakwep pedondom tati Kawawaŋgat dunduwenn.
ACT 21:6 Dundum delaŋ zemti bet butem aimti nin waŋgaen moti mepmann ekŋenaŋ gilik zemti mkaŋinan mobien.
ACT 21:7 Nin waŋgaen moti Taia msat katipemti metne metne Tolemes mkaen pataŋ zemti am nâmkiŋpepemak ekŋen mukum indemti kasup kwep pi ekŋenmak ke wembenn.
ACT 21:8 Yaŋ msat msame metne metne Sisalia mkaen pataŋ zemti Pilip aikbenn. Egaŋ msat ke mamti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ manzemtan. Ek ke aikti ekmak ke matatemenn an ke eweŋan Zelusalem mkaen daen mame ombemindendeŋaŋ indamukulem mti mulup mimiyet zemindewien ekŋen kemagengatnaŋ an ŋen ilak ke.
ACT 21:9 Ek nambalatnene zulak zulak nembip bepiyaŋ mamtemien. Ekŋen ke Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bam zigok sokbewe keyet zapatnaŋ diindome nâmti am mandiindomtemien.
ACT 21:10 Nin ke ondektatnepemann Zudia mkaengatnaŋ golaŋ zenze an ŋen kwitnaŋ Agabas zeme ke egaŋ kotneti ninmagen pataŋ zeye.
ACT 21:11 Pataŋ zemti Pâlyet bitimaŋ kwaleti egalen bitim ke mtati ikŋaŋgat setnaŋ betnaŋ zampemti zeye, “Emetak Teŋaŋ kapigok dinop, ‘Bitim kapiyet toŋaŋ ek Zelusalem mkaen met pataŋ zeme Zuda am ekŋenaŋ kapigok msamti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat belen bempewep.’”
ACT 21:12 Agabasiyaŋ zet kegok zeme nin ma mka mtoŋ nin nsakwep ondekti Pâlaŋ Zelusalem mkaen ku mebegat zemkulumpewenn.
ACT 21:13 Âpme Pâlaŋ pigok dinndoye, “Kulekiyet nâgât keŋin bekanaŋ beme tasumnaip? Neŋ Zelusalem mkaen mka katikŋaŋ etaŋ mobogalen yek. Amobotnaŋ Zisas kwitnaŋgat mti gakikiyelen nâmdelaŋ zemti weyaŋ talap.”
ACT 21:14 Nin egat zet kegok zemann egaŋ ningalen zet ku nâme keyepmti nin pigok etaŋ zewenn, “Yegak pemann ke mepme Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ nâmtazin kegok msawe.”
ACT 21:15 Kasup notnaŋ pi ekŋenmak ke tapmann delaŋ zeme naman Zelusalem mkaen mebegalen milawatn weyaŋ bewenn.
ACT 21:16 Âpme Sisalia am nâmkiŋpepemak notnaŋ ekŋenaŋ ndatime Zelusalem mka teman meti Mnasongalen mkaen meti ekmak ke matatemenn. An ke Saiplas mkaengatnan yaŋ egaŋ Zisasiyet eweŋan penaŋ nâmkiŋpemti mamtan.
ACT 21:17 Ekmak ke mamann am nâmkiŋpepemak notnaŋ ekŋenaŋ ndikti ningat oloŋen temaŋ penaŋ minndawien.
ACT 21:18 Yaŋ msat msame dapmelaŋgeyelen an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ Zemsiyelen mkaen mot ondek tapme Pâlaŋ nin ndatime bam keyegak moti
ACT 21:19 Pâlaŋ belin butem indemti Kawawaŋaŋ mukulem mpeme am Zuda maŋgaen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen Zet Zapat Dolakŋaŋ diindom mege. Keyet zapatnaŋ ilindiŋ penaŋ weyaŋ diindom mâge.
ACT 21:20 Pâlaŋ zet zapat ke zemdelaŋ zeme ekŋenaŋ Kawawaŋ zemsesewatpemti Pâl pigok dunduwien, “Notn, nânik Zuda am sambe penaŋ tausen ŋen tausen ŋen pi Zisas nâmkiŋpem mâbienaŋ talip. Ekŋen sambeyaŋ Mosesiyelen zii zet ke omba penaŋ windeŋaŋ bemti bandim mti matalip.
ACT 21:21 Âpme geŋ muluwen daen mamane gâgât zapadi kapigok kopme nâmbenn. Gâgât egaŋ Zuda am kwep kwep am maŋge notnaŋ ekŋengat tuŋguwinan met maip ekŋen Mosesiyelen zii zet ku mâbâgat mandiindon. Mti nemuŋine ekŋengat sekŋin butnaŋ ku antitiyet manzemkulumindemezin. Ma Zuda am mama mimiŋin ke katikpe mâpme delaŋ zenzeyet maindapitilin.
ACT 21:22 Am ekŋen piyaŋ gâgât yaŋaŋdi kegok manâip kapi zigok msenup? Ekŋenaŋ gâgât ek Zelusalem mkaen kolep zapadi elak nâmâpmien.
ACT 21:23 Keyepmti nin geŋ zemgenup kapigok sakwep penaŋ msenik. An zulak zulak ekŋen talip kapi Kawawaŋgat zikatnan kwetetepmaŋ etaŋ mamayet nâmti zetik katikŋaŋ penaŋ mti mamaip keyepmti geŋ ekŋen kapi indatimti met Zuda nnaŋgalen mama mimi tazin keyet kataŋ ekŋengat ma gitaŋgat sipsip mee ke kwitimti Kawawaŋgat sâpe sâpe bumti ilinsakwep ŋokŋin kwenzipme mepme tapme am notnaŋ ekŋenaŋ in Kawawaŋgat zikatnan kwetetepmaŋ maip. Keyet yaŋaŋ ke indikti gâgât zet bemzenze mamip ke peme tapme geŋ Mosesiyelen zii zet e aŋgososopiŋ maŋgawepunik ke gikmâtâbep.
ACT 21:25 Âpme msat notnanen am nâmkiŋpepemak bembeŋaŋ ekŋen keyegut nin ekŋenaŋ soŋgom sipmaŋ ma soŋgom minzamti tatatnaŋ ke ma imbimak set kilom mee ku mamayet nin papia ŋen kumti bemann mepme ekti gawepuwep.”
ACT 21:26 Kegok zenâmti tabien yaŋ msat msame Pâlaŋ an zulak zulak ke idatimti sekŋin weyaŋ zuluti kwitnaŋ kwitnaŋin weyaŋme dolakŋaŋ beme sesewat mka teman moti kan zigok sesewat mka teman ke tapmetiŋgut bam kot sâpe sâpe nnaŋgat buwanup zemti keyet yaŋaŋ sâpe sâpe bumbu an yaŋkwesim nâsâgât mowebien.
ACT 21:27 Sâpe sâpe bumbuyelen kan sokŋan beme Pâlaŋ moti sesewat mkaen mame Zuda am Esia msalen mamtemien ekŋenaŋ ekti animbi keŋin walapme ekŋenaŋ
ACT 21:28 atam kitik mtati kwizet ŋakŋak mti zewien, “Islael am kot ndapmukulem mit! An kapiyaŋ msat kataŋ meti nin sambe kapi Mosesiyelen zii zet ma sesewat mkan kapi eyo zemtalati mamimtotndein. Mti Glik an notnaŋ indatimti kwapme ekŋenaŋ mme sesewat mkan temaŋ kapi okbi okbiŋaŋmak mambein nâip!”
ACT 21:29 Pâlaŋ an ŋen kwitnaŋ Tolopimas Epesa mkaengatnaŋ ke wati Zelusalem mka temaŋ ke mebe kokot mmalu maidiktemien keyepmti ekŋenaŋ wa sesewat mka temaŋnan eyo mawakwazin kegok nâmyuŋgumti kegok zewien.
ACT 21:30 Kegok zeme Zelusalem animbi sambe ekŋenaŋ zapat ke nâmti weŋin mepme windem bemti kot ondekti Pâl atamti sesewat mka temanengatnan mandamti zupman baen toweti sesewat mka temaŋgalen set sakwep puŋ paŋ kekme delaŋ zemâge.
ACT 21:31 Am ekŋenaŋ Pâl atamti kume gakikiyelen tapmme keyet zapatnaŋaŋ elelaŋ Loma kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ ekmagen pigok mopme nâŋge. Zelusalem am ekŋenaŋ kasa kukuyelen ilinsakwep zenâ zenâ mti talip.
ACT 21:32 Kegok nâmti kasa kuku an mobotnaŋ ma tototnaŋ indatime buluŋ sakwep mepme am ekŋenaŋ Pâl takunapeme kasa kuku ŋeŋaŋaŋ kasa kuku notnaŋ ekŋen indatimti mepme indikti peme tapme telelaŋ mekoti tabien.
ACT 21:33 Âpme kasa kuku an ŋeŋaŋ keyaŋ zeme Pâl wati tek katikŋaŋ zulaŋ betnaŋ zampeme tapme am ekŋengat indayaŋkwesiye, “An kapi kwitnaŋ kwi ma ek desetgatnaŋ ma yom zigok penaŋ mip?” Kegok yaŋkwesime
ACT 21:34 animbi sambeyaŋ zet yaŋaŋ sepemaŋ igak igak zemti kwizet kaliyaŋ temaŋ mbien. Kegok mme kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ zelinaŋgat yaŋaŋ ku weyaŋ nâmâtâti keyepm zeme Pâl wati kasa kuku ilinaŋgalen mkaen wati mobien.
ACT 21:35 Âpme Pâl wati mka sepaloŋen mopme am ekŋenaŋ mot yuptot kusât mme kasa kuku an ekŋenaŋ luanzamti mka keŋan
ACT 21:36 wapmosât mopme am sambeyaŋ baman moti ŋakŋak mti pigok zewien, “An ke kume gakik, kume gakik!”
ACT 21:37 Pâl mka keŋan wati mosât tapmopme Pâlaŋ kasa kuku ŋeŋaŋgat yaŋkwesimti zeye, “Geŋ ŋep nâmnemane neŋ am kamba zet ŋen diindosap?” Zeme an ŋeŋaŋaŋ yaŋkwesiye, “Geŋ Glik zet ŋep nânik?
ACT 21:38 Eweŋan penaŋ Izip an ŋenaŋ gapmanmak kasa kukuyelen am 4000 indatimti msat tuŋgupman mebien an ke geŋ kapi ma belakŋaŋ ŋen?”
ACT 21:39 Yaŋkwesime Pâlaŋ pigok dunduye, “Neŋ Zuda an penaŋ Talsas mka temaŋ penaŋ Sisilia msalen tazin ke sokbewan keyet geŋ nâmnemane neŋ am zet bugan diindowi.”
ACT 21:40 Zeme nâmpeme Pâlaŋ sepaloŋ dukŋan gwaen tati am zemkulumindeme zepiŋ buzak tati nâme zet Ibulu zeleset pigok zeye,
ACT 22:1 “Notnne ma bipmne, neŋ ŋeŋaŋ nanaŋgat yaŋaŋ pigok zemâtâpma nâit!”
ACT 22:2 Pâlaŋ Ibulu zeleset kegok zeme nâmti kwisak ma zet sambe topme delaŋ zeme buzak penaŋ tapme pigok diindoye,
ACT 22:3 “Neŋ Zuda an penaŋ Silia msalen Talsas mka temanen ke sokbewan yaŋ Zelusalem mka teman kapi koti mamti an zikat indanda Gamaliel egat kandaŋan mtoti mama egaŋ zet Mosesiyelen zii zet yeŋsokŋ ekŋen indandaŋaŋ keyet zapat weyaŋ zemkawaŋ bem name eksemti keyet kataŋ mâti mamban. In alak Kawawaŋ windeŋaŋ bemti mâti tapmaip sepem kegogak.
ACT 22:4 Neŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ alakŋaŋ kapi mma yek bembeyelen mulupmaŋ mti animbi sambe ke mâti mamaŋaŋ ekŋen ilinsakwep belinan zamtimti mka katikŋan maindem meteman.
ACT 22:5 Nâgât yaŋŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an damuŋ notnaŋaŋ ŋep nâmtalip. Wa neŋ zet kapi dâsuki ku zeyap. Ekŋen keyaŋ am nâmkiŋpepemak notnaŋ Damaskas mkaen mambien ekŋengat papia kumti name mti pigok nâmti mmeban. Ne meti animbi nâmkiŋpepemak notnaŋ Damaskas mkaen indaikti belinan zamtimti Zelusalem mkaen mka katikŋaŋ indatimti kobap.
ACT 22:6 Kegok otnâmti selen metne metne kasup sutnateman beme Damaskas mka sokŋanik mepma busatnaŋaŋ kululuŋen gwaengatnan neŋmagen naombem tapme
ACT 22:7 neŋ totpale baen kutum wemti nâma zet ŋen kapigok sokbeye, ‘Sâl, Sâl, geŋ kwilekiyet napmât giŋgiŋ penaŋ mti nawalesât tapmnik?’
ACT 22:8 Yaŋkwesime neŋ kaimak wepeŋ tati zewan, ‘Amobotnaŋ, geŋ kwi?’ Zema egaŋ pigok dinoye, ‘Neŋ Zisas Nasalet mkaengatnaŋ. Geŋ napmât giŋgiŋ mti nawalesât mamnik elak neŋ kapimak.’
ACT 22:9 Zeme nâmti neŋ sekŋan ŋen ewe yaŋkwesiwan, ‘Amobotnaŋ, neŋ kwileki mnasâgât tapmnik?’ Zeme Amobotnaŋaŋ zeye, ‘Geŋ belak wati Damaskas mkaen daen mepmaneŋgut mulup kwileki mbanik keyet zapatnaŋ daenen Kawawaŋaŋ ikŋaŋ diŋgome nâmbanik.’ Âpme an notnaŋ neŋmak mebenn ekŋenaŋ busatnaŋ ke ekbienaŋgut zet dinoye ke ekŋenaŋ ku nâmbien.
ACT 22:11 Mme neŋ busatnaŋaŋ zikatn mme bekanaŋ beyeyepmti ekma sopsop kume olati teŋtewat tapma aminne ekŋenaŋ nabetnamti Damaskas mkaen nati mebien.
ACT 22:12 Mka ke an ŋen mamtan kwitnaŋ Ananias egaŋ zii zet sambe ke weyaŋ ekdamuŋ mti gawepumti mamtan keyepmti Zuda am mka ke mamtemien ekŋenaŋ egat nâme dolakŋaŋ mambemtan.
ACT 22:13 An keyaŋ neŋmagen koti pigok dinoye, ‘Pâl, geŋ zikadi dolakŋaŋ ekbak.’ Zeme keyegak zikatn busatnaŋ beme ekmâtâban.
ACT 22:14 Ekma zet kapigok dinoye, ‘Yeŋsokŋne ekŋengalen Kawawaŋ egaŋ yaŋaŋaŋ ke zikat game an teŋ toŋaŋ ekti zet zapatnaŋ nâmkaliŋ bembeyelen nâmti ikŋaŋ selen daenen gaombemgeyan.
ACT 22:15 Keyepmti geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ eknâm mbanan ke am msat kataŋ diindomane nâmâbep.
ACT 22:16 Keyepmti pi kan teepmaŋ eneyet belak mambanik? Keyet geŋ wati Zisasiyet kwitnaŋ nâmkiŋpemane tu zulutgema Zisasiyet dundumane egaŋ yomdi katipewe.’ Zemti tu zulutnembien.
ACT 22:17 Kegok mneme Zelusalem mkaen kapi koti sesewat mka temanen dundundu mulup tapmmambe tati kie kienok Zisas ikŋaŋ ekmâtâpma
ACT 22:18 kapigok dinoŋge, ‘Mka kapiyelen am ekŋenaŋ gâgât dembusegen nâgât zet zapatnnaŋ topme nâmti wisat mbep keyepmti geŋ sakwep Zelusalem mka kapi pemti belakŋan met.’
ACT 22:19 Zeme nâmti neŋ dopmaŋ pigok gilik zemti zewan, ‘Amobotnaŋ, neŋ amdine mka sambe meti sesewat mkaen indakapisikma motapme sindiwaŋ kwapem maindomteman.
ACT 22:20 Mti buŋam zapadi zenze an Stiwen ek kusâti an ekŋenaŋ melakanduŋin gulumti neŋ name timtati ekma nanzaŋ mâtâti kume sip balak balak timti gakime ego ego mti nâma ŋep beye.’
ACT 22:21 Kegok zema Amobotnaŋaŋ pigok dinoye, ‘Geŋ mebegalen weyaŋ tapmane neŋ msat beŋan am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen gema mebanik.’”
ACT 22:22 Pâlaŋ am zet kegok diindome nâmti keyegak kwizet kaliyaŋ temaŋ kumti zewien, “An keboŋ ke gakime delaŋ zep. An keboŋ keyaŋ msalen kapi ku tatagalen!”
ACT 22:23 Kegok zemti ŋakŋak temaŋ mti melakanduŋin gulumti time mebekopme tot kânzunzu timti tetelime am palen palen gwaen mekopme ŋenzinziŋ palen tapme indikti
ACT 22:24 Loma kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ kasa kuku an ekŋengat zeme Pâl wati mkaŋin keŋan moweti sindiwaŋ witiktiŋgut amnaŋ yaŋaŋ kwilekiyet penaŋ muluwaŋ kapi tapmip. Zemti Pâl yaŋkwesim nânâyet zemindeye.
ACT 22:25 Âpme ekŋenaŋ sindiwaŋ witiksâgât mot tep palen mututut pemti setnaŋ betnaŋ tepmak pepe bemti zampemti witiksât tapmme Pâlaŋ an ŋeŋaŋin keyet yaŋkwesiye, “In Loma an penaŋ zetnaŋ dolakŋaŋ zemdelaŋ zenzepiŋ belak sindiwaŋ wititikgalen set ŋen tapme mamiwaŋ neŋ alak kegok mnasât tapmip?”
ACT 22:26 Kegok zeme an ŋeŋaŋ keyaŋ an ŋeŋaŋin temaŋ ekmagen meti zeye, “An kapi Loma an keyepm zigok penaŋ msasenup?”
ACT 22:27 Zeme kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ Pâlmagen meti zeye, “Geŋ Loma an penaŋ manze zemane nâmbi?” Yaŋkwesime Pâlaŋ zeye, “Ilak penaŋ sukwep penaŋ ke zenikmak.”
ACT 22:28 Zeme kasa kuku an damuŋ temaŋ keyaŋ nâmti zeye, “Neŋ mânep omba penaŋ katipemti keyepmti Loma an penaŋ bewan.” Zeme Pâlaŋ zeye, “Âpme neŋgut bipm Loma am maŋgeengatnaŋ kokotnaŋ keyepmti neŋ Loma an penaŋ beyap.”
ACT 22:29 Zeme nâmti Pâl bembuluŋ tati sindiwaŋ witiksâgât tapmmambien piwan keyegak peme tapme mepmâpme kasa kuku an ŋeŋaŋin temaŋ egaŋ neŋ kwilekiyet an keboŋ kapi kileŋ penaŋ zema setnaŋ betnaŋ zamti kusât miyo. Zemti weŋaŋ penaŋ mepme nâpeme mekwapme tatneti weŋge.
ACT 22:30 Yaŋ msat msame kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ Pâl sen katikŋaŋaŋ zampewien ke kwaletpemti Zuda ekŋengalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma an ŋeŋaŋ notnaŋ sambe indamandame kopme zigoset mti Pâlyet nâmsopkuku aikbien keyet yaŋaŋgat indayaŋkwesisâgât nâmti zeme ondekme egaŋ Pâl wati tot ondedak keyegak peme totapmaŋge.
ACT 23:1 Pâlaŋ an ŋeŋaŋ bembe indiktitimti pigok diindoye, “Notnne, neŋ Kawawaŋgat zikatnan zii zetgat zemtalalat zet ke ŋen nânânnan ku tapme mambanaŋ ewe mayap.”
ACT 23:2 Kegok zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ sambe ekŋengalen ŋeŋaŋin temaŋ penaŋ Ananias egaŋ am Pâlyet kandaŋaŋ tabien ekŋengat pigok diindoye, “In an ke zet kilom tazeingat dembusekŋaŋ kutut!”
ACT 23:3 Zeme Pâlaŋ Ananias pigok dunduye, “An yompaŋ, egaŋ segeset mulup dolak dolakŋaŋ notnaŋ mti an pembenaŋnok mamanik. Âpme keŋdanen baengut mama mimi bekanaŋaŋ etaŋ gak zemti matazin. Keyepmti geŋ bam Kawawaŋaŋ gawalebe. Geŋ zii zelaŋ zein keyet kataŋ mamti mulup mimiyet zemgeŋgeŋaŋ yaŋ geŋ kwilekiyet ke kulumti neŋmagen musuwewet mulup kileŋ mimiyet kegok diindonik?”
ACT 23:4 Kegok dundume am Pâlmak tabien ekŋenaŋ pigok dunduwien, “Geŋ Kawawaŋgalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ pi eneyet zet mgasik keboŋ ke dundunik?”
ACT 23:5 Zeme nâmti Pâlaŋ pigok zeye, “Notnne, neŋ ek sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ main ke nâmti ku zeyap. Mosesiyelen zii zet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zenzeŋaŋ, ‘In Kawawaŋgalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋine ku zemtalat indewep.’”
ACT 23:6 Âpme ondedagen ke an notnaŋ Sadusi ma notnaŋ Palisi ekŋenaŋ ilinsakwep tapmambien. Pâlaŋ ke indikti ŋakŋak omba penaŋ mti pigok zeye, “Nâgât yeŋpapmne tipman baenen Palisi mamkwati gakikiengatnan wawat tazin manzemtemien. Yaŋ alak neŋ gakikiengatnan wawat keyet webem mayap tazema kapiyepmti in alak zelen pi onzemneip.”
ACT 23:7 Zet kegok zeme Palisi ma Sadusi ekŋenaŋ ilinak sakwep wati zet mmot mtot mti ŋeŋaŋ bembe ilinaŋgat tuŋguwinan kalalaŋ temaŋ sokbeye.
ACT 23:8 Sadusi ekŋenaŋ gakikiengatnan wawat ma Kawawaŋgalen ensel ma we mee ku talip manzemtemien. Âpme Palisi ekŋenaŋ naman ke talip manzemtemien.
ACT 23:9 Keyepmti ondedakŋinan ke kwisak temaŋ penaŋ kuye. Kegok mme Palisi ekŋenmagengatnaŋ zii zet zikat indandanaŋ an notnaŋaŋ wati zet memendepmak mti zewien, “Nin an kapiyelen yomaŋ ŋen ku tapme eknup. Kawawaŋgalen ensel ma we ŋenaŋ dundume nâŋge mene ke ku nânup.”
ACT 23:10 Kegok mti kasa kasa omba penaŋ mme kasa kuku an ŋeŋaŋaŋ nâŋge. Mneti ekŋenaŋ Pâl yupmet yupkot mme sutnaŋ teman etim mebekokot mme gakisem zemkiŋgati kasa kuku an zemindeme met Pâl am ekŋengat tuŋguwinangatnan saŋ mti kasa kuku mkaen wati mebien.
ACT 23:11 Tambu keyet Amobotnaŋaŋ Pâlmagen sokbemti zeye, “Geŋ windendi timti kaliŋaŋ bemti tabanik. Zelusalem mkaen pien manzemkawaŋ bemnenik sepem kegogak naman Loma mkaen meti zemkawaŋ bemnewanik.”
ACT 23:12 Msat msame Zuda an ekŋenaŋ zet zemtâmti zewien, “Nin tu meu mee ninipiŋ belak mamti Pâl kumann gakimeŋgut tu meu bamgat nimbanup.”
ACT 23:13 An 40 mee kogaŋ zenâ zenâ mti kegok zemtâmpewien.
ACT 23:14 Mti an ekŋen keyaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma sesewat mka temaŋgalen an danuŋ notnaŋ ekŋenmagen met sokbemti pigok zemsokbemindawien, “Nin tu meu ninipiŋ belak mamti Pâl kumann gakimeŋgut tu meu niniyet zemkatik bempemti pi inmagen kot sokbemindanup.
ACT 23:15 Keyepmti in kasa kuku an ŋeŋaŋ ekmagen zet kapigok beme mebe. Geŋ Pâl ningalen ondedagen ewe pemane kopme pien zetnaŋ ondedakŋnan ke zetnaŋ zemdelaŋ zewanup. Âpme egaŋ zelin nâmti peme kopme nin selen dombemti buzak kumann gakiwe.”
ACT 23:16 Kasa zet kegok tazemnâme Pâlyat biatnaŋaŋ zet ke wak kambu nâmti windem bemti kasa kuku mkaen ke moti eiŋaŋgat zet ke dunduye.
ACT 23:17 Dundume nâmti Pâlaŋ kasa kuku an ekŋengat ŋeŋaŋin ŋen zeme kopme zeye, “Geŋ nemba kapi wati kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ ekmagen wati mepmane nemba isikŋaŋ kapiyaŋ zapat ŋen dundusem.”
ACT 23:18 Zeme kasa kuku ŋeŋaŋ keyaŋ naman kasa kuku ŋeŋaŋ temaŋ penaŋ kaindemagen wapmeti zeye, “Pâl an mka katikŋan pemann matazin egaŋ nazemtetime mepma nemba kapiyaŋ gâgât zapat ŋen diŋgoŋgoyelen nâmti mene zeme aikti geŋmagen kolap.”
ACT 23:19 Kegok dundume kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ keyaŋ nemba isikŋaŋ ke betnamti ganzenan ilidak metati yaŋkwesiye, “Zet zigok ze zemane nâmbiya?”
ACT 23:20 Zeme nemba keyaŋ pigok dunduye, “Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ geŋmagen zet kapigok beme kokogat zet zenâ zenâ tapmme nâya. Geŋ Pâl ekŋengalen ondedagen wati meti yaŋaŋ penaŋ ewe zemâtâtindandayet zeyo.
ACT 23:21 Keyepmti geŋ tatnâmane ekŋenaŋ zet ke beme kopme geŋ zelin ku nâmindesenik. An 40 mee sebempein kegogaŋ Pâl kume gakikiyet nâmti tu meu kiŋgati belak mamti Pâl kume gakimeŋgut bam tu meu niniyet zemkatik beyo. Ekŋenaŋ selen baen dombem tati Pâl geŋ zempemane mepme kukuyet gâgât damuŋ talip.”
ACT 23:22 Nemba isikŋaŋaŋ zet kegok zeme kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ egat pigok zempemti peme mege, “Geŋ zet zemane nâyap ke an ŋen ewe ku dundundupiŋ.”
ACT 23:23 Âpme an kasa kuku ŋeŋaŋ temaŋ egaŋ kasa kuku an ŋeŋaŋ zut idamandame kopmalu pigok diidoye, “It kasa kuku an seleset mebegalen an 200 ma âs palen tati mebegalen an 70 ma ŋelip sage tiwep an 200 kegok indaaikmane ekŋenaŋ 9 kilok tambuyet penaŋ wati Sisalia mkaen mebep.
ACT 23:24 Âpme Pâl egat âsiŋaŋ ŋen weyaŋpeme keyet palen totapme kakanemuŋ wapmane mane amobotnaŋ temaŋ Pilik ekmagen wati moseip.”
ACT 23:25 Kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ Kolodias Lisias egaŋ ekŋenaŋ mesât mme amobotnaŋ temaŋ egat papia ŋen kapigok kuye,
ACT 23:26 “Neŋ kasa kuku ŋeŋaŋaŋ amobotnaŋ Pilik gâgât zemkawaŋ bembe papia kapi kuyap.
ACT 23:27 An kasa kuku ekŋenaŋ wati kolip ke Zuda an ekŋenaŋ kume gakikiyet zeme keyepmti neŋ an ke Loma mkaengatnaŋ kegok nâmtiyepm kasa kuku an ekŋenmak meti Zuda am ekŋengat belinangatnan menze mti pemann geŋmagen kozin.
ACT 23:28 Yaŋaŋ kwilekiyet wati zelen pewien keyet yaŋaŋ penaŋ weyaŋ nâmâtâtâgat nâmti an ŋeŋaŋ ekŋen indaondak indemti Pâl wati ondedagen ke meban.
ACT 23:29 Wati met ke tati ekma ekŋenaŋ Pâlaŋ kwilekiŋen nukŋaŋ ku mge keyaŋgut ilinaŋgalen zii zet keeset belak sekŋan bemti zeme pigok nâmban. Kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ mge keyaŋ mka katikŋan ma kukuyelen keyet kataŋ ku beye. Keyepmti wati mka katikŋan mepewan.
ACT 23:30 Âpme Zuda an notnaŋ ekŋenaŋ selen dombemti kume gakikiyelen zeme keyepmti neŋ ek pema geŋmagen kozin ma am egat sekŋan mambemzep. Ekŋen kegogak zemindema kopme geŋ taindikmane zelin zem musuwebep.”
ACT 23:31 Papia kegok kumti indame kasa kuku an ekŋenaŋ an ŋeŋaŋin egat zetnaŋ gawepumti Pâl tambuyet penaŋ wati mane mane met Antipatilis mkaen ke met wembien.
ACT 23:32 Yaŋ msat msame kasa kuku an sambe ekŋenaŋ naman gilik zemkopme an âsien tati mebien ekŋenaŋ etaŋ Pâl wati Sisalia mkaen mebien.
ACT 23:33 An âs palen tati mebien ekŋenaŋ meti Sisalia mkaen pataŋ zemti amobotnaŋ temaŋ ke papia samti Pâl wapmet zimosetnan onzempeme tage.
ACT 23:34 Âpme amobotnaŋ temaŋ egaŋ papia ke makume delaŋ zeme Pâlyet yaŋkwesiye, “Geŋ msat desetgatnan?” Yaŋkwesime Pâlaŋ zeye, “Neŋ Sisilia mkaengatnaŋ.”
ACT 23:35 Kegok zeme amobotnaŋaŋ zeye, “Ele, an sek danen bemzenze zet manzeip ekŋenaŋ kopmeŋgut zedi mti kodak ke zemane nâmbap.” Zemti egaŋ kasa kuku an zemindeme wati amobotnaŋ Elotgalen mkaen ke met pemti damuŋ mamimtatemien.
ACT 24:1 Kasup 5 delaŋ zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ Ananias ma an ŋeŋaŋ notnaŋ ma an zet zenze an Teltalas ekŋenaŋ Sisalia mkaen meti Pâl zemkukuyet Loma amobotnaŋ Pilik Sisalia mkaen matatan ekmagen sokbewien.
ACT 24:2 Âpme amobotnaŋaŋ Pâl zeme kot tapme Teltalasiyaŋ Pâlyet sekŋaŋ bemzenze zet zesâti ŋeŋaŋ yaŋbemti pigok zeye, “Pilik amobotnaŋ temaŋ, geŋ ndadamuŋ mmane sewakŋaŋ palen dolakŋaŋ mamamkwatnup. Mti am maŋge ningat nâmtemtem mti ndamukulem minndemane
ACT 24:3 mka sambe mulup mmann dolakŋaŋ mambein keyepmti nin gâgât nâmann dolakŋaŋ penaŋ mambein.
ACT 24:4 Mneti neŋ zet teepmaŋ mandam tazenepema teepmaŋ besemgat nâmane neŋ zet pemkwepmaŋ bugan pigok diŋgoma nâmbak.
ACT 24:5 Nin an kapi myuŋguŋguŋaŋ sambe penaŋ mamme eknup. Egaŋ Zuda am sambe msat kataŋ manup pi ŋenzinziŋ omba penaŋ minndame tuŋgupmnan kasa kasa matazin. An kapi Nasalet am maŋge ekŋengat ŋeŋaŋin main.
ACT 24:6 Âpme egaŋ sesewat mkan temaŋgalen zii zet notnaŋ eyo aŋgosome nin ekti atawenn. Keyepmti nin zii zetn tazin keyet kataŋ kwitnaŋ kwitnaŋ msasâgât tapmnepemann
ACT 24:7 kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ Lisias egaŋ kasa kukuŋanemak kot memendepmak belak menzemwati mebien.
ACT 24:8 Mti an met zelen pewien ekŋen ke geŋmagen kapi kot sokbemgamti egat zetnaŋ geŋmak zenzeyelen zemindemti wati mege. Keyepmti nin egat zet zenup ke geŋ Pâl ikŋaŋ yaŋkwesimane egaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ ikŋaŋ zemkawaŋ bemgame nâsenik.”
ACT 24:9 Egaŋ zet kegok zemsokbeme Zuda an notnaŋ tabien ekŋenaŋ mukulem mti zetnaŋ ke mkatikŋaŋ bewien.
ACT 24:10 Âpme amobotnaŋaŋ zet zenzeyelen Pâlyet belak belaŋ sesepmaŋ mpeme Pâlaŋ wati zeye, “Geŋ msat kapi amobotnaŋ kan teepmaŋ mamti Zuda ningalen yaŋŋ ŋep nânik. Keyepmti neŋ zet nâmtemtempiŋ pigok zema nâmbak.
ACT 24:11 Neŋ Zelusalem mkaen Kawawaŋ sesewatsasâgât moti manepema kasup 12 kegok beye. Geŋ zetn nâmti keŋ zut msenik beme ekŋengat indayaŋkwesimane zeme nâsenik.
ACT 24:12 Neŋ sesewat mka temaŋ ma sesewat mka notnan ma ondedak mundum notnanen am ondek indemti zet mdondondo mti ammak an mee ââyet keŋin walalat zet ŋen ku diindowan.
ACT 24:13 An ekŋen kapiyaŋ belak sekŋnan bemti tazeip ke penaŋaŋ zigoset zikat game ekti nâmâtâsenik?
ACT 24:14 Ekŋenaŋ nâgât pigok manzeip, ‘Nin mama mimi alakŋaŋ maektalatnup ke egaŋ mamin manzeip ke penaŋ. Neŋ ke mti yeŋ papmne ekŋengalen Kawawaŋ ek mandundum sayap. Mti Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋengalen zet zemkwabien e eyo maŋgawepuyap.’
ACT 24:15 Nin maneti am teŋ ma bekanaŋ nin nsakwep gakikiengatnaŋ Kawawaŋaŋ mme wapmobanup keyet an ekŋen kapi ma neŋ nsakwep webemti mamanup.
ACT 24:16 Kegok mti neŋ Kawawaŋgat zikatnan ma amgat zikalinan myuŋguŋgupiŋ mamayet nâmti eksemti kuma kwaopme mamayap.
ACT 24:17 Âpme neŋ Zelusalem mka pemti nup kan sambe pi msat belakŋaŋ met mamti zema am nâmkiŋpepemak am msat belakŋaŋgatnaŋ ekŋenaŋ Zuda am ekŋengat mânewin bugan akumti beme ke timti indasât ma Kawawaŋgat sâpe sâpe eyo busât nâmti Zelusalem mkaen meban.
ACT 24:18 Meti sesewat mka teman moti Kawawaŋgat wisikŋ zemti sâpe sâpe tabumamban kan keyet mka keŋan ke am sambe neŋmak ŋen ku tabien ma am notnaŋ kasa kukuyet keŋin ŋen ku walaban.
ACT 24:19 Zuda am notnaŋ Esia msalen met maneti kokotnaŋ ekŋenaŋ kwep Zelusalem sesewat mkaen ke tapme indikbangat ekŋenaŋ nâlen myuŋguŋgunn ŋen kan keyet aikbien beme kwati ilin gâgât zemkawaŋ bem game nâsenik.
ACT 24:20 Ma an ŋeŋaŋ ondedagen talip ekŋen kapiyaŋ nâlen myuŋguŋgunn ŋen Kansol ondedagen tabienen ke ekbien beme ilin kwat zemkawaŋ bem game nâsenik.
ACT 24:21 Neŋ ekŋengat tuŋguwinan tati zet kwep ŋen zema yuŋgume ekŋenaŋ nâme ŋep ku beye mene. ‘Ma neŋ gakikiengatnan wawat tazin manzeyap.’ Keyepmti ekŋenaŋ nâme ŋep ku beme zelen neme ingat monzalaminan kapi kwatalap.”
ACT 24:22 Amobotnaŋ Pilik egaŋ Pâlyet zet zemdelaŋ zenze sakwep ku mge egaŋ zapatnaŋ isikŋaŋ bugan nâŋgeyepm belak etaŋ pigok diindoye, “Nin zet kapi belak pemann tapme kasa kuku an ŋeŋaŋ temaŋ Lisias egaŋ Zelusalem mkaengatnan kopmeŋgut ekmak tati nsakwep zet kapi zemdelaŋ zewalup.”
ACT 24:23 Kegok zemti kasa kuku an ŋeŋaŋ pigok dunduye, “In Pâl damuŋ mti tati kasa zimoset ku ekbep ma notnane notnaŋaŋ wati kwileki ŋen sasâgât mme nâmindeme mot ŋep masamambep.”
ACT 24:24 Mepeme ke matatnepeme amobotnaŋ Pilikmak imbiŋaŋ Dulusila egelaŋ Sisalia mka pemti Zelusalem mkaen kobun. Dulusila imbi ke Zuda imbiŋaŋ. Yaŋ egelaŋ motati Pâl zem tetimalu moti egat Zisas Kilais nâmkiŋpepeyet yaŋaŋ manzemkawaŋbemtan keyet yaŋaŋ
ACT 24:25 ma dolakŋaŋ bemti mamayelen setnaŋ ma set kileŋ mama keyet ma eksemti mama ma dopmaŋ titiyelen kan keyet zapatnaŋ Pilik imbinet zemâtâtidame Pilik windeŋaŋ topme delaŋ zeme Pâl pigok dunduye, “Ŋepgat met ya maneti neŋ kan tuŋgupmaŋ ŋen sokbemnameŋgut ewe zema kot tusumti zemane nâmbap.”
ACT 24:26 Amobotnaŋ egaŋ Pâlaŋ mânep sasayet nâmti kan kataŋ mamandame kopme zet zenâ zenâ mamimtemun. Yaŋgut Pâlaŋ mânep ku saye.
ACT 24:27 Mamotneti nup kan zut delaŋ zeme amobotnaŋ alakŋaŋ ŋen kwitnaŋ Polsias Pestas zeme ke. Egaŋ Pilik egat munduman tage âpme amobotnaŋ Pilik egaŋ Zuda am ekŋenaŋ egat nâmpeme dolakŋaŋ bembeyet nâmti Pâl ewe mka katikŋanak peme tapme mege.
ACT 25:1 Pestasiyaŋ amobotnaŋ mundum timti mame kasup tuk etaŋ mepme Sisalia mkaengatnan Zelusalem mkaen mesât mege.
ACT 25:2 Met pataŋ zeme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma Zuda an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ ekŋenaŋ ekmagen koti Pâlyet zapat dundume
ACT 25:3 egaŋ zelin nâmindemti Pâl peme Zelusalem mkaen kokogat yaŋkwesim giŋgiŋ mbien. Ekŋenaŋ Pâl selen baen bekekti kume gakikiyet nâmti amobotnaŋgat kegok yaŋkwesiwien.
ACT 25:4 Pestasiyaŋ pigok diindoye, “Pâl ek Sisalia mkaen mka katikŋan tazin âpme neŋ gilik zem keyegak sakwep kapi towebap.
ACT 25:5 Keyepmti in Pâlyet zet ŋen zesât mbep beme inmagengatnaŋ an ŋeŋaŋ notnaŋ neŋmak nsakwep Sisalia mkaen toweti egat zetnaŋ kaim taindikma zewep.”
ACT 25:6 Kegok zemti Zelusalem mkaen ke kan teepmanik kasup 8 ma 10 mee kegok maneti Sisalia mkaŋan met towege. Toweŋgeyaŋ msat msame zet zenze mkaen motati Pâl zeme wati mowebien.
ACT 25:7 Mopme Zelusalem mkaengatnaŋ Zuda an ŋeŋaŋ notnaŋ mebien ekŋenaŋ mot bembuluŋ tati sekŋan bemzenze zet omba penaŋ tapmambien. Yaŋgut zet bemzenzeŋinaŋgat zet katnaŋ penaŋaŋ ŋen ku sokbeye.
ACT 25:8 Zeme Pâlaŋ zelin mtopemti pigok diindoye, “Neŋ Zuda ekŋengalen zii zet ma sesewat mka temaŋin ma Loma amobotnaŋ keyet ŋen ku zem talaban.”
ACT 25:9 Zeme Pestasiyaŋ Zuda am ekŋen ke keŋin mme oloŋen mimiyelen nâmti Pâlyet pigok yaŋkwesiye, “Geŋ Zelusalem mkaen gwaen gapmoti ke zedi zemdelaŋ zewap ma zigok nânik?”
ACT 25:10 Yaŋkwesime Pâlaŋ pigok dunduye, “Loma am ningalen zet zemdelaŋ zenze mka kapi. Geŋ ningat yaŋaŋ nâmtadik neŋ Zuda am muluwaŋ bekanaŋ ŋen ku mimindawan. Yaŋgut ekŋenaŋ zelen pi belak taonzemneip.
ACT 25:11 Neŋ yom penaŋ ŋen mbagen geŋ nâsâgât mbegen sekŋ ŋep ku aŋgalaŋbak. Pi ekŋenaŋ belak sekŋnaŋ tabemzeip keyepmti an ŋenaŋ ekŋengat tiwin busat bembeyet nâmti ekŋengat belinan ku bem newe. Keyepmti Loma amobotnaŋ Sisayaŋ zetn zemdelaŋ zenzeyelen penaŋ nâmti zeyap.”
ACT 25:12 Kegok zeme Pestasiyaŋ Zuda an ŋeŋaŋ ekŋenmak zenâ zenâ mti Pâl pigok dunduye, “Geŋ amobotnaŋ temaŋgat nâmti zenik keyepmti ekmagen mepmane egaŋ zedi zemdelaŋ zemgewe. Kegok zemti wapmet ewe mka katikŋanak peme tage.”
ACT 25:13 Ke mamotneti kan ŋeniyet amobotnaŋ Agilipamak imbiŋaŋ Belnismak amobotnaŋ Pestas eksâgât
ACT 25:14 meti kan teepmanik pi ekmak ke mamalu Pestasiyaŋ amobotnaŋ ke Pâlyet zet zapat msam metneti zeye, “Amobotnaŋ Pilikgaŋ mka katikŋan an ŋen zemdelaŋ zenzepiŋ belak pemti mepme kan teepmaŋ pi egaŋ belak mka katikŋanak matazin.
ACT 25:15 Âpme neŋ Amobotnaŋ alakŋaŋ onzemnewien kan keyet Zuda sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ notnaŋ ma Zuda an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ koti an ke neŋ kuma gakikiyet nayaŋkwesiwien.
ACT 25:16 Âpme neŋ zet dopmaŋ pigok diindowan, Loma an nin notn ŋen belak ŋenzinziŋ etaŋ mti ku maindonup. Nin zet toŋaŋ ma an zelen mapeip ekŋen ondedagen zet dopdop zemti yaŋaŋ mmann sosok kawaŋ sokbeme ektatiŋgut keyet kataŋ dopmaŋ maindanup.
ACT 25:17 Kegok diindoma Zuda an ekŋenaŋ zetgat lele mti neŋmagen kot sokbeme nâmindemti wembennaŋ msameŋgut Pâlmak ilinsakwep ondekindemti taindikma zelin zeme zelinaŋgat yaŋaŋ ekmâtâban.
ACT 25:18 Wa ekŋenaŋ egat yomaŋ penaŋ ŋen aikseip mene zemti taindik nepema ekŋenaŋ nâmkiŋpepeŋinaŋgat zetnaŋ ma an ŋen gakikiŋaŋ kwitnaŋ Zisas egat zetnaŋ tazemambien. An keyet Pâlaŋ gakikiengatnan walewaŋ main manzemtan. Keyet mti Pâl zet omba tapmsamambien.
ACT 25:20 Zet kegok sokbeme neŋ zelin ku weyaŋ nâmâtâti keyepmti Pâl Zelusalem mkaen mopme zetnaŋ ke zemdelaŋ zenzeyelen nâmti Pâl ikŋaŋ yaŋkwesima
ACT 25:21 egaŋ ikŋaŋ Loma amobotnaŋaŋ zetnaŋ zemdelaŋ zenzeyelen nâmti dinâŋge. Keyepmti neŋ Loma amobotnaŋmagen pema mebegalen damuŋ ewe mka katikŋaŋ pema matazin.”
ACT 25:22 Pestasiyaŋ Agilipa kegok dundume nâmti Agilipayaŋ zeye, “An keyaŋ neŋ zet notnaŋ ŋep dinome nâsap?” Zeme Pestasiyaŋ zeye, “Ŋep, saŋenengulak wati kopma zet nâsât zenik ke zeme nâmbanik.”
ACT 25:23 Zemti wembienaŋ msat msame Agilipamak imbiŋaŋ Belnis egelaŋ miak miak sopmaŋ mti zet zenze mkaen mepmalu kasa kuku an ŋeŋaŋ ma mka katikŋaŋgalen an ŋeŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ indapmâti keyegak mowebien. Motati Pestasiyaŋ zeme Pâl wati keyegak mowebien.
ACT 25:24 Motati Pestasiyaŋ zet kapigok diindoye, “Amobotnaŋŋ Agilipa ma aminne notnaŋ kotalip, neŋ pigok zema nâip. An tapme egip kapiyet Zuda am Zelusalem mkaen talip ma notnaŋ Sisalia mkaen talip ekŋenaŋ zekaŋkaŋ mti kwizet ŋak ŋak mti pigok zewien: An kapi ewe msalen teepmaŋ ku mambe. Kegok penaŋ zewien
ACT 25:25 yaŋgut neŋ an kapiyelen yom ekma gakikiyelen kataŋ penaŋ ku beye. Âpme an kapiyaŋ ikŋaŋ naman Loma amobotnaŋaŋ zetnaŋ zemdelaŋ zenzeyet zeye keyepmti neŋ Loma amobotnaŋmagen pema mesâpm.
ACT 25:26 Âpme zet wikatnaŋ penaŋ amobotnaŋ temaŋ Loma mkaen tazin egat zemkawaŋ bembe zet zigok penaŋ kumti besap zemti maolalap keyepmti an pi alak in ma amobotnaŋ Agilipa in tati ekme ingat zikalinan onzempema tazin. Keyepmti in zetnaŋ pembenaŋ ŋen aikti zemeŋgut zemkawaŋ bembe zet papiaen meluwaŋ mti bemann mepme egaŋ ke ekti Pâlyet zetnaŋ ŋep zemdelaŋ zempewe.
ACT 25:27 Neŋ an mka katikŋan tatatnaŋ ŋen yom zigok mge keyet zet zapatnaŋ ŋen zemkawaŋ bem papiaen kukupiŋ belak etaŋ pema mebegat nâma ŋep penaŋ ku bein.”
ACT 26:1 Âpme Agilipayaŋ Pâlyet zeye, “Geŋ giti yaŋaŋdi zemkawaŋ bemane nâne.” Zeme Pâlaŋ zet kapigok diindoye,
ACT 26:2 “Zuda am ekŋenaŋ zelengatnan zelen etaŋ maonzemnemkolip. Ke naman alak Amobotnaŋaŋ Agilipa geŋ tapmane gâgât zikadan zetn zesâgâti keŋŋ oloŋen bein.
ACT 26:3 Geŋ ilak Zuda am nin mama mimiyet zet mmot mtot mamnup ma kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋgat mamnup ke giti yaŋaŋ penaŋ ŋep nâmâtât tadik. Keyepmti geŋ wisat mimipiŋ wakdi bemti tatnâmane zetn zewi.
ACT 26:4 Neŋ nemba isikŋaŋ bugan penaŋaŋ Talsas mkaen ma Zelusalem mka teman ke mebe kokot mmamti sememban. Sememti mamkwalap kapi set notnaŋ myuŋguŋgupiŋ mamkwabanaŋ mayap ke Zuda am ekŋenaŋ ŋep nâme delaŋ zein.
ACT 26:5 Keyepmti Zuda am notnaŋ nâlen kanen mambien ekŋenaŋ nâlen mama mimi ziboŋ mkwaban ke ŋep nâmtalip. Neŋ kan keyet Palisi an mamti zii zet ma zet sambe notnaŋ ilin bemti maŋgawepup ke windeŋaŋ bemti baengatnan maŋgawepuŋkwalap. Keyepmti ke mama am yaŋaŋ ekmâtâbien beme ekŋenaŋ nâgât yaŋŋ ŋep nâmtalip.
ACT 26:6 Âpme neŋ alak pi Kawawaŋaŋ yeŋsokŋne ekŋengat zetik mimindeme webem mambien keyet penaŋaŋ sokbeme ekti neŋ egat nâmkiŋpema keyepmti pi tazemnoip.
ACT 26:7 Amobotnaŋŋ, neŋ pigok zema nâmbak. Ekŋen yeŋsokŋne maŋge 12 mambien ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ zetik mpeye keyet penaŋaŋ sokbeme titiyet damuŋ mamti tambu msa Kawawaŋgat mandundum samtemien. Neŋ zetik keyet penaŋ sokbeme keyet nâmkiŋpema keyepmti zelen pi manemkolip nânik.
ACT 26:8 Kawawaŋaŋ am gakikiengatnan mme mawalip zet ke in kwilekiyet nâme ŋep ku mimiyelenok mambein?
ACT 26:9 Âpme neŋ nanaŋgat yaŋaŋ pigok diindoma nâit. Neŋ Zisas Nasalet mkaengatnaŋ egat kwizet buŋamaŋ mma yek bembeyet mulupmaŋ windeŋaŋbeŋ penaŋ mkwaban.
ACT 26:10 Zelusalem mkaen kainde muluwaŋ ke yaŋbemti mban. Mti sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋengat zema zemâtâtât papia ŋen kumti name ke mti am nâmkiŋpepemak maŋge sambe penaŋ indakapisikma met mka katikŋaŋ gak manzemtemien ekŋen ke notnaŋ indome gakikiyet zelin zemdelaŋ zemindeme nâma ŋep penaŋ mambemtan.
ACT 26:11 Neŋ Zuda am nnaŋgalen sesewat mka tapmege kataŋ meti am nâmkiŋpepemak Zisas zemtalalatgat kwitnaŋ kwitnaŋ mgasik penaŋ mamimindamteman. Mti ŋeŋŋ penaŋ zime msat kataŋ mekoti am nâmkiŋpepemak sisipeŋpeŋ temaŋ penaŋ mamimindamkwateman.”
ACT 26:12 “Kegok tapmma sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ nikme ŋep beme papia ŋen namti zemneme Damaskas mkaen mesâgât meban.
ACT 26:13 Tapmetnepema kasup zikatnaŋ sutnateman beme busatnaŋ temaŋ ŋen kululuŋengatnan puŋ zem toti neŋ ma aminne tabenn nin mbusatnaŋ bem ndeye. Wa amobotnaŋ, neŋ kasupgalen busatnaŋ pi ekma windeŋaŋ tototnaŋ beye. Âpme busatnaŋ ekban keyet busatnaŋaŋ temaŋ penaŋ.
ACT 26:14 Âpme nin sambe ke msat palen tokutumti wemti neŋ tatnâma Zuda zetnnaset zet ŋen kapigok sokbeme nâmban, ‘Sâl, Sâl, geŋ kwilekiyet nâgât sisipeŋpeŋ igagen tapmnanik? Sisipeŋpeŋ tapmnik ke yaŋepiŋ penaŋ. Mti keyaŋ gitaŋgat sekdi sindem tasanik kegok bein.’
ACT 26:15 Zeme neŋ pigok yaŋkwesiwan, ‘Amobotnaŋ, geŋ pe kwi?’ Yaŋkwesima egaŋ pigok dinoye, ‘Neŋ Zisas kwizapatn yek bembeyet animbinne indamât giŋgiŋ mti maindamâdik nenn kapimak.
ACT 26:16 Geŋ wati dendaŋ tat neŋ geŋ nâlen mulupm mimiyet nâmti sokbemgayap. Keyepmti neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ alak zikat gama ekdik kapi ma bam zikat gamobap keyet zet zapatnaŋ zenze an mambanik.
ACT 26:17 Neŋ mulupmnaŋgapmti geŋ Zuda amdine ekŋengat tuŋguwinan ma Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen zemgema mepmane ekŋenaŋ gawalesât mme neŋ nenn gapmukulem mti aŋgalaŋgema mamti mulupm mbanik.
ACT 26:18 Mti ekŋenmagen zemgema meti busatnaŋgalen set dolakŋaŋ ke zikat indamane ekŋenaŋ tambu sosokgalen set mgasik ke ek mâtâti bam kumpemti busatnaŋgalen set etaŋ mâti mambep. Mti Sadaŋgalen mulup peme tapme Kawawaŋgat zapat bemti neŋ nâmkiŋpemneme neŋ yomin katikpema Kawawaŋgalen am maŋge indaombemindeye ekŋenmak tusumti kululuŋen mundum dolakŋaŋ tazin ke motiwep.’
ACT 26:19 Amobotnaŋ Agilipa, neŋ kululuŋengatnan zet kegok zeme nâmti ke gawepumti Damaskas mkaen ma Zelusalem mka teman ma Zuda msat sambe ma Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen meti amnaŋ yomengatnaŋ keŋin gilik zemti Kawawaŋmagen pepep bemti keŋ gilik zenze keyet penaŋaŋ aiikgalen nâmti Zet Zapat Dolakŋaŋ mandiindom meteman.
ACT 26:21 Neŋ kegok mbangapmti Zuda am ekŋenaŋ sesewat mka temanen tatnepema mot naikti natamti nome gakikiyet nâmti namandamti mebien.
ACT 26:22 Yaŋgut Kawawaŋaŋ naŋgalaŋ neme ewe mamti Zet Zapat Dolakŋaŋ ewe manzemkwalap. Mti am mobotnaŋ ma tototnaŋ zet zapat belakŋaŋ ŋen yek. Golaŋ zenze an ekŋenmak Mosesiyaŋ zet wesip zet zemkwabien ke mandiindom kwalap.
ACT 26:23 Kilais ek Zuda am nin ma am maŋge notnaŋ busatnaŋgat zapatnaŋ diindondoyet zempepeŋaŋ ma sindem nâmeti gakiweyaŋ naman gilik zemti am gakikiŋaŋ ekŋengat ŋeŋaŋin bemwawagat zenzeŋaŋ neŋ zet ke bandim mpemti manzeyap.”
ACT 26:24 Pâlaŋ mulupmaŋgat zetnaŋ kegok zemâtâti diindome amobotnaŋ Pestasiyaŋ nâmâti zeye, “Pâl, geŋ keŋdi penaŋ yuŋguin. Geŋ nânâ mulup temaŋ mamne pemane ŋoktikdi kileŋ penaŋ bein nânik!”
ACT 26:25 Zeme Pâlaŋ nâmti zet dopmaŋ pigok gilik zemti saye, “Amobotnaŋ Pestas, neŋ keŋ ku yuŋguin neŋ zet penaŋ sukwep penaŋ kapi tazeyap.
ACT 26:26 Amobotnaŋ Agilipa, kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye kapi enzililiŋan ku sokbeye keyepmti geŋmagen kapi tazemkawaŋ bema geŋ zet tazeyap kapiyet yaŋaŋ ŋep tatnâmâtâdik.
ACT 26:27 Amobotnaŋ Agilipa, geŋ golaŋ zenze an ekŋengalen zet ke nâmane penaŋ bein ma yek? Neŋ gâgât yaŋdi ŋep nâyap. Geŋ nâmane penaŋ bein!”
ACT 26:28 Zeme Agilipayaŋ Pâl pigok dunduye, “Kan belaknik bugan kapi tapm nepema an kapi Kilaisiyelen an besem nâgât kegok nâmnenik?”
ACT 26:29 Zeme Pâlaŋ pigok dunduye, “Geŋ ma am notnaŋ in alak kapi zet kapi zema nâit. In Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ indamukulem mme neŋ nemboŋ bembeyelen nâmti zapat pi tadiindoyap. Wa neŋ mka katikŋan mayap kegogak mamayet yek. Zet zapat Dolakŋaŋ Penasetgat nâmti tazeyap.”
ACT 26:30 Kegok zeme amobotnaŋ Agilipa ma Pestas ma Belnis ma am notnaŋ ekŋenmak ondedagen tabien ekŋenaŋ dendaŋ wati
ACT 26:31 met zenâm kot zenâm mti pigok zewien, “An kapi mka katikŋan tatagalen ma kume gakikiyelen keyet kataŋ muluwaŋ mgasik penaŋ ŋen ku mge.”
ACT 26:32 Âpme Agilipayaŋ Pestasiyet pigok dunduye, “An ke ikŋaŋ Loma amobotnaŋaŋ zetnaŋ ku zemdelaŋ zenzeyet zenak ze neŋ ŋep kapi zemdelaŋ zempema met belak manak.”
ACT 27:1 Itali msalen mebegalen kan bewien ke beme amobotnaŋaŋ zet beme mepme Loma amobotnaŋgalen kasa kuku an ŋeŋaŋ ŋen kwitnaŋ Zulias zeme ke egaŋ koti Pâlmak mka katikŋaŋgalen an notnaŋ ndatime
ACT 27:2 waŋgaen mobenn waŋga ke Adalamitiam am ekŋengalen yaŋ msat keyetnaŋ milawat notnaŋ timti Esia msalen bemesât koge. Nin waŋga keyet keŋan mobennen an ŋen kwitnaŋ Alistakas zeme an ke Masedonia mkaengatnaŋ mkaŋaŋ penaŋ Tesalonaikayetnaŋ ekmak nsakwep moti mebenn.
ACT 27:3 Tambuyet yaŋbemti tapmetnepemann msat msame met Saidon mkaen waŋga ombemti tabenn. Mka ke Zuliasiyaŋ Pâlmak oloŋen mkobun keyepmti nâmpeme notnane notnaŋ mka ke tabien ekŋenmagen mepme meu mee bugan same niŋge.
ACT 27:4 Eyetnan naman moti mepmann tâgâyaŋ mebenneset windeŋambeŋ penaŋ koge keyepmti nin waŋga mti Saipalas msat ŋetakŋaŋ ganzenaŋ daeset mebenn.
ACT 27:5 Nin nembu Silisia ma Pampilia msat e baeset totapmalu gwaen kumann epeeme metne metne Mila mkaen ke mot ombemti taben. Mila mka ke Lisia msat keyet keŋan tazin.
ACT 27:6 Ke metati kasa kuku amobotnaŋ egaŋ Aleksandia mka temaŋgalen waŋga ŋen Loma mkaen mesât tapmme aikti naman ndatime naman waŋga ŋen keyet
ACT 27:7 moti manepemann tâgâ temaŋaŋ ndakumbume mulup temaŋ mti sewak sewak metne metne Kidus mka sokŋanik pataŋ zewenn. Ke metnepemann naman tâgâyaŋ ndakumbume Kilit msat ŋetakŋaŋ keyet kandaŋaŋ daeset toweti ekmann tâgâ temaŋ kumbumbupiŋ mge keyepmti keeset meti Salmone mka ke sebempemti meti
ACT 27:8 Kilit msat ŋetakŋan ke tâgâmak mulup temaŋ mti sewak sewak metne metne waŋga munduman dolakŋaŋ manzemtemien mundum ke met ombem tabenn. Mka ke Lasia mka temaŋ keyet sokŋanik tage.
ACT 27:9 Mka ke kan teepmanik tatnepemann map tâgâ kanaŋ sokŋan beme mesâtati Pâlaŋ yayaŋ zet pigok diindoye,
ACT 27:10 “Nin ewe gilik zem mebegalen keyet nâma ŋep penaŋ ku bein. Mesenup beme waŋga kume epeeme milawat ma am nsakwep nembu keŋan towesenupmagen zemti nâmtemtem mti pi tazeyap.”
ACT 27:11 Kegok zeme kasa kuku amobotnaŋaŋ Pâlyelen zet ke nâmtalatpemti waŋga damuŋ an ma waŋga toŋaŋmak egegalen zet etaŋ nâme penaŋ beye.
ACT 27:12 Âpme mka ke nembu palakŋaŋ penaŋ keyepm waŋgayaŋ ke tatagalen nâme ŋep penaŋ ku beme waŋgayelen mulup an ekŋenaŋ zewien, “Nin mundum kapi pemann tapme Pinik nembu betnaŋ ke wapmoti keeset enzilim tatnepemann map tâgâ temaŋ kapi delaŋ zemeŋgut mebanup.” Zemti nembu betnaŋ ke wati mobien.
ACT 27:13 Tapmopmann bamnaset tâgâ belaknik bugan kopme ekti aen butnaŋ waŋga atam tatagat nâmti peme nembu keŋan topmatatan ke mandamann keŋan mopme Kilit msat wapme wapme
ACT 27:14 tapmetnepemann keyegak tâgâ windeŋaŋbeŋ penaŋ Kilit msat ŋetakŋaset koti ndakumbume waŋga weyaŋ musuwet pemann melak zem olat mbenaŋ yek beme pemann tapme belak tapmann waŋga ke belak tâgâyaŋ etaŋ kumbume mege.
ACT 27:16 Meti msat ŋetakŋaŋ ŋen Kauda keyet bamaset daen mepme tâgâ windeŋaŋ bugan topme nin waŋga isikŋaŋ tapmanda mepmambenn ewan naman mandapemann waŋga keŋanen mobotgat mulup temaŋ penaŋ mbenn.
ACT 27:17 Mulup temaŋ mne mne mandamann waŋga keŋan mowepme tegaŋ kili kili zam pewenn. Mti Apelika msat sokŋanik ke met gambibik palen mot kusenupmagen zemti sâk mandamann topme belak tu palen etaŋ elelaŋ mebenn.
ACT 27:18 Tâgâ ewe windeŋaŋbeŋ tapeŋ tageyepmti msat msame yaŋbemti milawat notnaŋ timtati timann nembu keŋan mepmâge.
ACT 27:19 Naman mise ŋen ewe kegogak tageyepmti waŋgayelen milawat notnaŋ keŋan tage ke timtati time nembuyen mebâge.
ACT 27:20 Naman kan notnaŋgat map tâgâ temaŋ mti zanzayaŋ kwasim tapme nin kasup eyoŋga mee pi eekpiŋ mti kapuk manâmtemenn. Puk penaŋ tapminup pi nin ewe alik ku mambanup yek.
ACT 27:21 Âpme an ekŋenaŋ weŋin mepme tu meu mee kiŋgati tapme Pâlaŋ tuŋguwinan met tati pigok diindoye, “In neŋ zet zewan ke nâmti Kilit msat ke pemti ku kobenek ze nukŋaŋ temaŋ pigok sokbeme milawat notnaŋ tatimann mezin pigok ku mbenek.
ACT 27:22 Yaŋgut in keyet yayaŋ temaŋ ku mit an nin ŋen ŋep ku walebanup waŋga kapiyaŋgut penaŋ walebe.
ACT 27:23 Saŋen tambuyet Kawawaŋ neŋ masesewatsayap egalen ensel egaŋ neŋmagen kosokbemnamti pigok dinoyan,
ACT 27:24 ‘Pâl, geŋ nembuyen toti walesap zemti kiŋgagapiŋ. Ŋep meti Loma amobotnaŋ ekmagen pataŋ zewanik. Kawawaŋaŋ ŋep gâgât mti am sambe geŋmak waŋga kwep maip in aŋgalaŋ indewe.’
ACT 27:25 Keyepm notnne, in wa walesenup zemti yayaŋ temaŋ ku mit. Neŋ Kawawaŋgat keŋ zut ku miap. Zetnaŋ zep ke penaŋak ndamukulem mimndewe.
ACT 27:26 Yaŋgut waŋga kapiyaŋ msat ŋetakŋaŋ ŋen mot kumti asasim tobe.”
ACT 27:27 Kegok zeme nâmti nin Edilia Nembu ke mâti mulup temaŋ maminepemann tambumbu 14 kapi mege. Âpme nin pigok nâmbenn pi ilak msat ŋen sokŋanik kotnup mene.
ACT 27:28 Kegok nâmti pe msat beŋanik ma sokŋanik tazin zemti tegaŋ kwileki ŋen nukŋaŋ ke opempemti tek butnaŋ atamtati pemann towegeyaŋ 37 mita beme naman mandamann mowege. Naman kan belaknik bugan tati ewe pemann towepme ekbenaŋ 27 mita beye.
ACT 27:29 Âpme nanzaŋ palen mosenup mee zemkiŋgati waŋga tikandaŋaset baen aen nukŋaŋ temaŋ zulak zulak bepi tegaŋ opem pemann towepme msat sakwep penaŋ msasayet otnâpeŋ otnâpeŋ
ACT 27:30 tatnepemann waŋgayelen mulup an ekŋenaŋ buzak set waŋga isikŋaŋ mti mesâgâti mot waŋga isikŋaŋ piwan tekŋaŋ kwaleti dâsuki puk zewien, “Nin waŋga ŋeŋaset gwaen meti aen nukŋaŋ ŋen pemann towesâpmgat in kapi tapme,”
ACT 27:31 kegok zemti tapmme neŋ indikti met kasa kuku amobotnaŋ ma kasa kuku an notnaŋ pigok diindowan, “Waŋgayelen mulup an piyaŋ waŋga peme tapme waŋga isikŋaŋ moti mepme nin nembuyen towesenup nâip.”
ACT 27:32 Kegok zeme nâmti am tabien ekŋenaŋ waŋga isikŋaŋ piwan tekŋaŋ antime nembuyen mepme naman peme tapme tabien.
ACT 27:33 Âpme msat bugan balalaŋ tapeme Pâlaŋ am sambe ekŋen pigok diindoye, “In kasup 14 keyet keŋan waŋgayaŋ taindakutum kotnepeme meu kiŋgati belak leplep mtemelip keyepmti in meu nâmisim nimti windeŋin bugan timti talit.
ACT 27:34 Nin tu meun nimkatik besenup beme nembuyen palam toti nembu paleset mesenup beme sekŋ butnaŋ ŋen ku walesenup.”
ACT 27:35 Kegok diindomti nupmamaŋ ŋen mti Kawawaŋgat wisikŋ zemti ekŋengat zikalinan meselemti nime ekti ekŋenaŋ kegogak meu niniyelen indem beme meuŋin time kwapme nim katikbemti tabien.
ACT 27:37 Waŋga keyet am 276yaŋ mebenn meu igagen nim kiŋgati waŋga keŋangatnaŋ wit bek temaŋ temaŋ pi ambe timann nembu keŋan mepmâpme waŋgayaŋ bugan eleŋ beleŋ bemti leŋ zemkwage.
ACT 27:39 Msat msame msat deset penaŋ kotnup ke ekmâtâtâpiŋ meti nembu ganzenan ŋen nanzaŋ meekpiŋ belak gambibik etaŋ ekti waŋga mpemann maŋgalimti ke towewegat nâmti an ekŋenaŋ aen nukŋaŋ temaŋ opem pewien piwan tekŋaŋ antimann delaŋ zeme timann nembu keŋan towepme stia tekŋaŋ moti zampewien ewan kwalet peme munduman totapme sâk mandamann mopme tâgâyaŋ ndakumbume gambibigen esemteŋ musuwepmann mebegat nâmti
ACT 27:41 waŋga omkakalili mulup temaŋ mti taolatnepemanngut ewe nembu sutnatemanik kaimak waŋga butnaŋ ŋilikŋaŋaŋ gambibigen omnaŋgemti kaliŋaŋ bem tage. Âpme nembu mamaŋaŋ meti waŋga keyak tapeŋ tapme tikelakŋaset baen kume lambaŋ bem toge.
ACT 27:42 Topme kasa kuku an ekŋenaŋ zet kapigok zemtâwien, “Am mka katikŋangatnaŋ indatimti kotn ekŋen tu paleset nembet moti kunzuŋ meseipgat kame kapiyegak indomann gakit.”
ACT 27:43 Zeme kasa kuku an ŋeŋaŋ egaŋ Pâl ekgapm zemkulumindemti zeye, “Am tu paleset mebegalen yaŋaŋ bugan nâiwaŋ in ŋeŋaŋ tuyen palam toti tu paleset nembu nembet daen mepmâlit.”
ACT 27:44 Âpme am notnaŋ tu paleset mebegat yaŋaŋ ku nâip ekŋenaŋ tep pemaŋ notnaŋ ma waŋgayelen katapa butnaŋ butnaŋ timti keyet paleset mepmâlit zemindeme timti mepmâbien. Am ŋen tuyen ku mege ilindiŋ gambibigen daenen mot puŋpuŋ mtemebien.
ACT 28:1 Nin ke ilindiŋ mot tapmann msat ŋetakŋaŋ motabenn keyet kwitnaŋ Malta kume nâmbenn.
ACT 28:2 Âpme msat keyelen am ekŋenaŋ kot ndikti notn notn minndamti map tâgâ temaŋ minndame tâgâyet diŋdiŋ tapmmambenngapmti tep timkoti bum ndeme kâti tapmambenn.
ACT 28:3 Âpme Pâlaŋ tep sembe melesiŋ kopeme weŋge ke kwabume nombe kukŋaŋbeŋ ŋen tep sembe keŋan ke tageyaŋ tewaŋ zime tep kipmaŋgapm kwati Pâl betnanak imtapme
ACT 28:4 msat mtoŋ ekŋen keyaŋ ekti weŋin mepme ilinak zet kusuŋ kasaŋ mti zewien, “An kapi am kileŋ maindoin keyepmti nembuyen baen toti gakikipiŋ mip yaŋ pi kwat tatnepeme nombeyaŋ dopmaŋ pi mutumsain egip.”
ACT 28:5 Nombe kukŋaŋbeŋ keyaŋ ime Pâlaŋ tetelipeme tewen toti zime egaŋ sek sindem ma zikat gililiŋ mee ŋen ku mge.
ACT 28:6 Kegok mme am ekŋenaŋ sekŋaŋ semesem ma zikatnaŋ gililiŋ peme tokutumti gakisem mene zemti tati ekbien ekbienaŋ yek beme zewien, “Kawawaŋ ŋen an kapi!”
ACT 28:7 Nin msat moti mambenn keyelen amobotnaŋin kwitnaŋ Pabilias. Egalen mulupmaŋ nin taben keyet sokŋanik kandati tage. An keyaŋ nin egalen mkaen ke mebegalen zet beme mepme kopme nin met ekmak ke kasup tuk tabenn.
ACT 28:8 Kan keyet Pabiliasiyet bipmaŋaŋ mkaŋanen ke zawat temaŋ sek kip ma tip zawat mti mawemtan. Yaŋ Pâlaŋ zapatnaŋ nâmti mkaŋanen moti betnaŋ an penaŋ egat ŋokŋan bemti Kawawaŋgat dundume zawatnaŋ delaŋ peye.
ACT 28:9 Kegok mme am msat keyetnaŋaŋ zapatnaŋ nâmti am zawatmak ma liŋgilinmak indatim kopme weyaŋindeme alik bemâbien.
ACT 28:10 Pâlaŋ kegok mme am ekŋenaŋ keŋin pembenaŋ nâmndemti tebumolet omba penaŋ mimndamti ke ndapmanepeme eyoŋga tuk delaŋ zeme keyet sakŋan naman mebegalen kan beme set ŋalem mee bumti ndame timti naman waŋga ŋengat moti mebenn.
ACT 28:11 Waŋga ke Aleksandia mka temangatnan koge. Waŋga keyet ŋeŋaset gwaen msat keyelen kawawaŋin nemba pepet keyet weŋit mimiŋaŋ ke onzemideme matatemun. Nin tabenn kan keyet waŋga ke map tâgâyepm keyegak met matatan.
ACT 28:12 Yaŋ keyet moti mane mane Silakus mka temanen pataŋ zemti mka ke kasup tuk etaŋ tabenn.
ACT 28:13 Eyetnan naman mane mane Legium mka teman pataŋ zewenn. Msat msame naman tâgâ ŋenaŋ kot bamnaset windeŋaŋbeŋ ndakumbume sakwep msasa zut etaŋ pi nembu palen e metne metne Puteoli mka teman pataŋ zemti
ACT 28:14 mka keyetnaŋ am Zisas nâmkiŋpepeŋaŋ notnaŋ indaaikmann ekŋenaŋ ndazemtetime moti kasup 7 pi ekŋenmak ke matatemenn. Keyetnan ewe tusum meti Loma mka teman pataŋ zewenn.
ACT 28:15 Âpme Loma mka keyet am notnaŋ Zisas manâmkiŋpemamtemien ekŋenaŋ nin kokogalen zapatn eweŋanak nâmbien keyepmti notnaŋaŋ koti Apias bemkwiti kwiti mundumen ke ndaikbien. Âpme notnaŋaŋ Mukup Tuk mka teman ke ndaikme Pâlaŋ indikti keŋaŋ eleŋ beleŋ beme Kawawaŋgat wisikŋ zeye.
ACT 28:16 Met pataŋ zemann Lomayelen amobotnaŋ temaŋaŋ Pâlyet zeme met mkaŋaŋ igak ŋen timti tapme kasa kuku an kwewaŋ damuŋ mti tatagat zempeye.
ACT 28:17 Pâl ke mepeme kasup tuk kegok tati Zuda an ŋeŋaŋ notnaŋ Loma mkaen ke mamtemien ekŋen indaondak indemti zeye, “Zuda am notnne neŋ Zuda am notnne notnaŋ ku kalaŋindewan ma yeŋsokŋne ekŋengalen mama mimi ke ku myuŋguwan yaŋgut an damuŋ nne ekŋenaŋ belak etaŋ Loma an ekŋenmagen zem nome ekŋenaŋ Zelusalem mkaen mka katikŋan newien.
ACT 28:18 Âpme Loma amobotnaŋ Sisalia mkaen main egaŋ zetn ke guluk gilik mti yaŋaŋ nâŋgeyaŋ yom yaŋaŋ ŋenpiŋ nome gakikiyelen kataŋ ŋen kum beye keyepmti belak nâmneme kwaweweget zeye.
ACT 28:19 Yaŋgut Zuda am notnaŋ ekŋenaŋ Sisalia amobotnaŋ mamain egalen zet mtopemti neŋ nome gakikiyet zetnaŋ windeŋaŋ mbien. Keyepmti neŋ pigok nâmban yegat neŋ amobotnaŋ temaŋ Loma tazin egalen mepma egaŋ zetn nâmti zetn zemdelaŋ zemnewe. Kegok nâmti zema keyepmti neme kapi kopman. Neŋ notnne ekŋen kaindeyaŋ muluwaŋ mnawien keyet nâmbekambemindemti ekŋengat ŋenzinziŋ ŋen ku mimindawan.
ACT 28:20 Keyepm neŋ in indikti inmak zet zenâ zenâ mimiyelen nâmti zema kolo. Neŋ Islael am nin Kawawaŋaŋ zetik mndandaŋaŋ keyet penaŋaŋ sokbembeyet webemti mamamtemenn keyet penaŋaŋ sokbeme keyet zet zapatnaŋ zempalakŋaŋ bema keyepmti nati mka katikŋaŋ met newienaŋ ewe mka katikŋanagak ewe pi tatakolap.”
ACT 28:21 Kegok diindome ekŋenaŋ zewien, “Msatnnan Zuda am notnne mambien ekŋenaŋ gâgât zemâtâtât papia ŋen ku ndame ekbenn ma am ŋen zempeme egaŋ koti gâlen yom zet ŋen ku zeme nâmbenn.
ACT 28:22 Keyepm geŋ giti yaŋaŋdi penaŋ weyaŋ dindomane nâne. Am nâmkiŋpepe set alakŋaŋ mâti tapmaip am maŋge ekŋen keyet zapalingulak manzeme nânup. Am maŋge alakŋaŋ ilinak ondekti tapmaip ekŋengat am sambeyaŋ peŋpeŋ mamiindeip. Keyegulak zapalin zemkopme manânup.”
ACT 28:23 Kegok zemti belak ondedagat kanaŋ kwep bem indamti belak zemindeme mekobien. Met manepeme kan ke bemeŋgut Zuda am Loma mkaen ke mamtemien ekŋen sambe penaŋaŋ Pâlyelen mkaen ke met gak zem tabien. Âpme Pâlaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet ma Mosesiyelen zii zet ma golaŋ zenze an ekŋenaŋ Zisasiyet zetnaŋ zemkwabien keyet yaŋaŋ tambuŋan yaŋbemti tadiindom metnepeme met msat gasi penaŋ beye.
ACT 28:24 Zet zapat mimindame nâmti am notnaŋ ekŋenaŋ zetnaŋ nâme penaŋ beye. Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ nâmti ku nâmkiŋpewien.
ACT 28:25 Mti ilinak zet mmot mtot mme Pâlaŋ nâmti zet kapigok diindoye, “Emetak Teŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ golaŋ zenze an Aizayayet zet pigok dundume nâmti egaŋ met yeŋsokŋneyet diindome nâmbien.
ACT 28:26 Geŋ meti am maŋge pigok diindo, ‘Wak etaŋ bemti zet ŋep nâmbep yaŋgut yaŋaŋ nâmâtâtât ke ku mbep. Kwitnaŋ kwitnaŋ zikalaŋ eek e ŋep ekbep yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ekti yaŋaŋ ku ekmâtâbep.
ACT 28:27 Am maŋge ekŋen kapi seoŋ penaŋ keyepmti ekŋenaŋ wakŋin mambekek maip ma zikalin manzimoŋ maip kegok ku mbiek benagen zikalinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋep ekmâtâbiek ma wakŋinaŋ zet ŋep nâmâtâbiek ma keŋinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen nâmâtâtât ke penaŋ ŋep penaŋ nâmbiek. Kegok mti neŋmagen keŋin gilik zeme neŋ ŋep mukulem mimindema nâgât yaŋŋ nâmâtâti napmâpmambiek.’”
ACT 28:28 Zet kegok penaŋ diindoye keyepmti neŋ pigok diindoma nâit, “Kawawaŋaŋ am weyaŋ timkwat indendeyet setnaŋ aige ke am msat belakŋan ekŋenaŋ setnaŋ ke ekmâtâti nâmkatikŋaŋ mbep am ekŋen keyet zapat bewe.”
ACT 28:29 [Pâlaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme Zuda am ekŋenaŋ ilinak zet mmot mtot mbienaŋ yek beme belak toti mepmâbien.]
ACT 28:30 Âpme Pâlaŋ nup kan zut pi mka belakŋan igak maweme am ekŋenaŋ mot ekmak zet zapat zenâ zenâ msâgât mamototemien.
ACT 28:31 Mot ekmak tapme egaŋ ekŋengat kwalaŋ kwalaŋpiŋ Kawawaŋgalen zemâtât katnanen mama keyet zapatnaŋ ma Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyet zapatnaŋ zet windeŋaŋbeŋ manzemâtâtindamtan. Âpme keyet an ŋenaŋ ŋen ku manzemkulumpemtan.
ROM 1:1 Neŋ Pâl Zisas Kilaisiyelen mulup anaŋ mamti Kawawaŋgat Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bembeyelen nâmti ombemneŋge
ROM 1:2 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ teŋ keyaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keyet eweŋan Kawawaŋaŋ zetik mti golaŋ zenze anene zeme kumâbien.
ROM 1:3 Ke ikŋaŋgat Nemuŋaŋ ningat Amobotnaŋŋ Zisas Kilais. Ek an ningalen sek penaŋ timti amnaŋ masokbenup keyet kataŋ Dewit egalen maŋgeen sokbeye. Naman Kawawaŋaŋ gakikiengatnan mme wage keyaŋ msokbeinen ek ilak Kawawaŋgat Nemuŋaŋ. Ek An Teŋ Kawawaŋmak windeen tati zemâtâtât mulup msâpm ke sosok sokbemkawaŋ beye.
ROM 1:5 Zisas Kilais Amobotnaŋŋnaŋgat pembenaŋgat Kawawaŋaŋ keŋ taolet mnamti ombemneme Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mmebegalen mulup ke naŋge. Kegok mti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi msat kataŋ zemepma ikŋaŋgat kwizet buŋamaŋ palakŋaŋ bemepme amnaŋ nâmkiŋpemti gawepupuyelen nâmti zemneŋge.
ROM 1:6 Mti in Loma mkaen talip kegogak Zisas Kilaisiyelen am bembeyelen Kawawaŋaŋ indazemtetitiŋaŋ keyepmti Kawawaŋgalen mulup kapi inmagen kegogak mimiyet zemneŋge.
ROM 1:7 Keyepmti neŋ in sambe Kawawaŋ gogot mimindamti indakumtetime ikŋaŋgat zapat bewien Loma mkaen maip ingat zapat meluwaŋ kapi kumindayap. Neŋ ingat keŋŋ nembeinen Bipm Kawawaŋ ma Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyaŋ keŋ taolet ma keŋ sewak mimindawe.
ROM 1:8 In Zisas Kilais nâmkiŋpewien keyet zapatnaŋ msat kataŋ am sambe ekŋenmagen mekopme ingat nâmindeme dolakŋaŋ bein keyepmti neŋ in sambeyet nâmti Zisas Kilaisiyet kwitnanen Kawawaŋnnaŋgat wisikŋ zeyap.
ROM 1:9 Neŋ Nemuŋaŋgat Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋ Penaŋ zemti keŋnaŋ Kawawaŋ sisiliŋ mulup msama egaŋ eknâm mme neŋ penaŋ zeyap neŋ kan kataŋ mandunduyapnok ingat maotnâyap. Ke Kawawaŋaŋ ŋep nâin.
ROM 1:10 Maneti Kawawaŋaŋ nâme ŋep beme sakwep set aikme inmagen kokogat nâmti mandundum sayap.
ROM 1:11 Neŋ in koindidigalen penaŋ nâyap. Neŋ kolawen ingat nâmkiŋpepeŋin mkatikŋaŋ bema Emetak Teŋmagengatnan mama mimi makozin keyaŋ kot mukulem mimindeme katikŋaŋ bemti tatagat nâyap.
ROM 1:12 Yaŋ inmagen kolawen nâlen nâmkiŋpepen Kawawaŋmagen tazin keyaŋ in indamukulem mimindawe ma ingalen nâmkiŋpepeŋin Kawawaŋmagen tazin keyaŋ neŋ kogogak mukulem mnewe. Kogok mbanup keyaŋ ningalen tususu kwep e wemdain kegok nâmbanup.
ROM 1:13 Kilaismagen notnne, in nâgât yaŋŋ kandabepmagengapmti pigok zema nâit. Neŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ ekŋen Kilaismagen timkwat indendeyet mammelap kegogak inmagen mulupmnaŋgat penaŋaŋ sokbembeyet manâyap. Yaŋgut kan sambe kosât penaŋ mma mulup sambeyaŋ nayupme tentewati matalap.
ROM 1:14 Neŋ am sambe Glik zet nâip ekŋenaŋ ilinaŋgat nânâŋinmak manâip ma am zet notnaŋ nâiwengat nâmindeme an tototnaŋ mambeip ekŋen kemagen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timmet diindondoyet mulup zet ke nanaŋaŋ ke ilak ekŋengalen tosa butnaŋ neŋmagen tazin keboŋnok.
ROM 1:15 Kegok keyepmti neŋ Loma mka teman am inmagen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenzeyet keŋnaŋ puŋpuŋ kogogak mamin.
ROM 1:16 Neŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapiyet nâma sakambukŋaŋmak ku mambein. Ke Kawawaŋgalen winde keyepmti am kwiyaŋ nâmkiŋpewe beme egaŋ kululuŋgat zapat mambe. Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke Zuda am ekŋenaŋ ŋeŋaŋ nâmbien. Âpme alakŋati am notnaŋ Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mesokbein.
ROM 1:17 Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ manzemâtâtndainen Kawawaŋaŋ am mme ikŋaŋmak teŋ mamayelen manzemkawaŋ beinen am ek nâmkiŋpeip. Kegok ke eweŋan baenen mkwageaŋ ewe tusumti mmobe ke nâmkiŋpepeŋin Kawawaŋmagen tazin keyepm ekŋengat kogok manâin. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ pigok zenzeŋaŋ, “Am Kawawaŋ manâmkiŋpep ekŋen Kawawaŋaŋ nâmkiŋpepeŋinaŋ ekmagen tazin ke ekti kwilin, ‘An teŋ,’ makuin.”
ROM 1:18 An ekŋenaŋ Kawawaŋ bamkumpemti ekŋenaŋ mama mimi bekanaŋ mti Kawawaŋgalen zet penaŋ ke mtopeipgapmti Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ kululuŋengatnaŋ sosok masokbemkawaŋ bein.
ROM 1:19 Kawawaŋgalen yaŋaŋ am ekŋenaŋ nânâyelen ke sosok penaŋ. Kawawaŋaŋ ikŋaŋegak zemsokbemindaye.
ROM 1:20 Kawawaŋaŋ kululuŋ ma msat yaŋbemti mge kaimgatnan alak kapi amnaŋ ek ku eekgalen yaŋgut windeŋaŋ delaŋ zenzepiŋ ke sosok nâip. Ke egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mge keeset eknâm mamip. Keyepmti ekŋenaŋ sapepe zet ŋen ku zenzeyelen.
ROM 1:21 Ekŋenaŋ Kawawaŋ mamain ke nâmtiŋgut ku mamainok egat nâme belakŋaŋ penaŋ beme egat kwizet buŋamaŋ ku mwabien ma egat wisikŋ zet ŋen ku zewien yek. Ekŋenaŋ zem yuŋguŋgu omba penaŋ mti keŋin kilom beme tambusosogaŋ indasumuŋge.
ROM 1:22 Mti, “Nin nânânmak mamanup,” zemti mbienaŋgut ekŋen nânâŋinpiŋ penaŋ bewien.
ROM 1:23 Kegok mti ekŋenaŋ Kawawaŋ mama kanzizit mamain ke sesewatsasapiŋ ekŋenaŋ nopiom ma age weŋaŋ nemboŋ ma soŋgom weŋaŋ nemboŋ ma sayomgamak nombe weŋaŋ nemboŋ bam yek bemâbe ekŋengat weŋin sâme temepme ke sesewatsawien.
ROM 1:24 Kegok mme keyepmti Kawawaŋaŋ indik talat indeme mama mimiŋin bekanaŋgat tikŋaŋaŋ indamandame meti bekanaŋ omba sakambukŋaŋmak penaŋ ilinaŋgat nâmtikŋaŋinaŋgat mamip. Keyaŋ indamandame nolin ilin nemboŋ kemak set kileŋ mama omba mbien.
ROM 1:25 Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet penaŋ peme tapme zet notnaŋ dâsuki tusumti nâmebien. Âpme ekŋenaŋ Kawawaŋgat mundumanen kwitnaŋ kwitnaŋ egaŋ mme sokbeye ke sesewatindawien. Kawawaŋ An kwitnaŋ kwitnaŋ mme sokbembeyelen An ikŋaŋ ke amnaŋ kan kataŋ sesewatgatnan sesewatsasayelen. Ke penaŋ.
ROM 1:26 Am ekŋenaŋ ek bamkumpewien keyepmti Kawawaŋaŋ katik indeme ekŋenaŋ sekŋinaŋgalen tikŋaŋ ombaŋaŋ indamandame yom sakambukŋaŋmak mbien. Ma imbi mee ekŋenaŋ kogak Kawawaŋgalen zemâtâtât katipemti mama mimi bekanaŋ imbiyaŋ imbi nolinmak set kileŋ mambien.
ROM 1:27 Ma an ekŋenaŋ kegogak awembiŋ mama ke katikpemti keŋinan set kileŋ mamayelen tikŋaŋ ombaŋaŋ indamandame anaŋ nolinemak tamaŋ mama kataŋ mambien. Ili ilinagak kegok mti sakambuk temaŋ aikbien ma keyet penaŋaŋ sekŋinan walelet aikme delaŋ zeye.
ROM 1:28 Naman ekŋenaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ ke nâmtiŋgut nânâŋinaŋ ek mkatik bembeyet ku nâmbien keyepmti Kawawaŋaŋ katimindemti nâmindame ekŋenaŋ mama mimi mgasik penaŋ amnaŋ ku mimiyelen ke ekŋenaŋ mkwabien.
ROM 1:29 Mti ekŋenaŋ mama mimi bekanaŋ yaŋaŋ yaŋaŋ sambe ma nolineyelen kwitnaŋ kwitnaŋgat kakiki ma kasa kasa ma pepet ma dâsuki tetimae ma zekuku mamip.
ROM 1:30 Ma zeok zet ma Kawawaŋgat ŋenzinziŋ mimi ma noline mtoindende zet ma segeyak notnaŋ ma sek mmobot mti mapoŋgeŋin makup ma ekŋenaŋ bekanaŋ sambeyet ŋoktik bembe ma mambiwineyet zet kululu
ROM 1:31 ma keŋ weyaŋ otnânâpiŋ mama ma zemkatik bembeŋin ku mamtalip ma am kembeŋinpiŋ. Mti ilinaŋgat siwin butnaŋ ku maotnâindaip.
ROM 1:32 Kwitnaŋ kwitnaŋ ke mbep beme gakiwep Kawawaŋgalen zii zet teŋen kegok tazin ke nâmtiŋgut mamaip. Yaŋgut ke etaŋ yek. Notnaŋ ekŋenaŋ mama mimi keyegak mme ekŋenaŋ kwizet buŋamin mamwatindeip.
ROM 2:1 Kilaismagen notnne, in eneyet amnegak yominaŋgat tosaŋaŋ mutumindandayet omkakali mulup mamip? Kawawaŋaŋ am yominaŋgat tosaŋin mamutumindain keyet zet mobotnaŋ mimipiŋ mbek? In ekŋengat am bekanaŋ dopmaŋin mutumindandayelen kogok zeip beme in ilinaŋgat yomin zemsokbeip. Eneyet in yom sepem kwep ekŋenaŋ mamip keyegak mamip.
ROM 2:2 Mti am kegok mamip ekŋen ke Kawawaŋaŋ zet zemdelaŋ zenze mulup mti yominaŋgat dopmaŋin mutum maindainen keyet yuŋguŋguŋaŋ ku tazin. Ke nin nâmtatnupgapmti
ROM 2:3 kapiyet otnâit. In ilin ekŋengalen myuŋguŋguŋin keyet zetnaŋ zemti naman ilin keyegak mamip. In nâme Kawawaŋgalen dopmaŋ mututu kan keyaŋ in ku sebem indewe nâseipgat.
ROM 2:4 Kawawaŋaŋ ingat gogot ma keŋ pembenaŋ tatnâmindein ma damuŋ nâmisim main pi yaŋaŋmak: Egaŋ in yominangatnaŋ keŋin gilik zemti egat keŋin talasim sasayelen nâmti damuŋ tazin keyepmti in bamkumpepepiŋ. Mama mimi bekanaŋ tapmip keyaŋ zemsokbeinen in Kawawaŋgat yaŋaŋ ku nâmâtâlip.
ROM 2:5 Ma kegogak inmagen zigok sokbewe kapi nâmâtâbep. In keŋin katikŋaŋ penaŋ. Kok keyepmti in yominaŋgat dopmaŋin Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ ma zemdelaŋ zenze myuŋguŋguŋepiŋ keyet kanaŋ sokbesâpm ke ewe inmagen mobogalen mme omba mambein.
ROM 2:6 Kawawaŋaŋ nin mama mimi mben keyet kataŋ tosaŋaŋ ndamâbe.
ROM 2:7 Am notnaŋ ekŋenaŋ mama mimi dolakŋanen katikŋaŋ bemti matalip. Mti mama mimi busatnaŋmak mamip ma mama mimi Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mam ke ma mama ŋep ku yek bembeyelen Kawawaŋmagen titiyelen webem maip ekŋen ke Kawawaŋaŋ mama kanzizit ke indawe. Zuda am ekŋen ŋeŋaŋ indamti am notnaŋ Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ bam indawe. Yaŋgut am notnaŋ ilinaŋgat etaŋ nâmti zet penaŋ ŋotekŋaŋ mambamkumpemti mama mimi bekanaŋ mâtimaip ekŋen Kawawaŋaŋ ŋenzinziŋ m indamti dopmaŋin kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋbeŋ penaŋ mutumindawe. Bekanaŋ mimi am sambe ekŋen sindem ma nukŋaŋ temaŋ ekŋenmagen sokbewe ke Zuda am ekŋenmagen ŋeŋaŋ ma am notnaŋ Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ bam sokbemindasâpm.
ROM 2:11 Kawawaŋmagen ekŋ ke ekŋ ke ku tasain.
ROM 2:12 Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ zii zet nânâpiŋ mamti bekanaŋ mamipgapmti yominaŋgat dopmaŋ mutumindamti walelelen indaween zii zelen timtati ku zem indowe. Enenogat ekŋenaŋ bekanaŋ ke pembenaŋ ke keŋinan baen zemâtâtât kegok ke sokbeme nâmpemti mamip keyet penaŋaŋ Kawawaŋaŋ dopmaŋ mutumindawe. Ma am zii zet nâmâtâtiŋgut bekanaŋ mamip ekŋen ke Kawawaŋaŋ zii zelaŋ tazin keyet kataŋ zelin zemdelaŋ zemindewe.
ROM 2:13 Zii zet belak wagaŋ etaŋ manâmpeme wein ekŋen keboŋ ke Kawawaŋaŋ indikme teŋ penaŋ ku mambeip. Nâmti maŋgawepuip ekŋen keboŋgagut egaŋ nâmindeme teŋ mambeip.
ROM 2:14 (Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ zii zet ŋen ŋep zemzikat indam ku mimiŋaŋ ekŋenaŋ keŋinaŋgalak zii zet gawepumti am zii zepiŋaŋgut zii zetmak mamaŋaŋ mamaip.
ROM 2:15 Kegok mme zii zet keŋinan baen meluwaŋ mpepeŋaŋ keyet yaŋaŋ mamsokbemkawaŋ bein. Zii zet ke Kawawaŋaŋ keŋinan kumpeye keyepmti keyaŋ kemi kemi mamimindain. Âpme Zuda am mangeen ku sokbembeŋaŋ ilinaŋgat ŋoktikŋinan epeeme kalaŋti nembet mambekekindeip naman nembet mama mimi mamip keyet nâmindeme ŋep mamip.)
ROM 2:16 Kawawaŋaŋ Zisas Kilais amgat zet zemdelaŋ pepeyet mulup zet zapat zepepeŋaŋ kan ke kosâpm. Koti am sambeyelen bekanaŋ mimiyelen tikŋaŋin, ŋotikŋinaŋ nâmbien ma keŋinan enzililiŋan maakumbeip ke kalaŋ kumti ekmâbe. Neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penanen zem ndowe mandiindoyap. Keyet kataŋ am sambe Kawawaŋgalen zet muluwen tapmann delaŋ zemâpbe.
ROM 2:17 Âpme in Zuda am keyepmti sekŋin mmoti manzeip, “Zii zelaŋ etaŋ ŋep ndamukulem m ndeme Kawawaŋmak notn notn mmambanup,” manâip.
ROM 2:18 “Nin Kawawaŋ amnaŋ zigok mimiyelen manâmain ke ŋep nâmtatnup. Nin zii zet keŋan pembenaŋ de mamayet ke eweŋan nâmbenn,” zemti sek mobot maip.
ROM 2:19 Mti in am zii zet ku matimaipgat pigok manâip, “Ekŋen ke zikalin beŋaŋ ma tambusosogen mamaipgapmti nin ŋep indamandamti busatnanen kweindewanup.”
ROM 2:20 In am nânâŋinpiŋ ekŋengalen zemâtâtât ma Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen nemunambanok nâmindemti manzikat indaip ma in zii zet taindaingapmti in kwitnaŋ kwitnaŋ ŋep nâmâtâtnup zemti zet mobotnaŋ mamip keyepmti in zet zeip ke penaŋak kok manâip.
ROM 2:21 Ma in kegok zemti am notnaŋ etaŋ zemzikat indaip yaŋgut keŋin zemzikat sasapiŋ mamip. In amgat, “In kambu ku tiwep,” zemtiŋgut ilin kambu matip.
ROM 2:22 “In sek kileŋ ku mambep,” zemtiŋgut in ilin sek kileŋ mamaip. In nopiom mee manzemtalat indeip yaŋgut in ilin naman nopiomgalen mkaengatnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kambu matip.
ROM 2:23 In zii zetgat nâme mobotnaŋ beme sek mmobot palen mamaip yaŋgut zii zet kulumti mama mimi bekanaŋ mamip keyaŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ mamtopeip.
ROM 2:24 Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zein, “Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ ingalen myuŋguŋgu ke ekti Kawawaŋgat kwitnaŋ kwelat makumpeip.”
ROM 2:25 In ilinmagen Kawawaŋgalen piliŋ bemti sekŋin butnaŋ antipepeŋaŋ ke zii zet gawepume penaŋaŋmak bewe. Ma zii zet ku gawepume sekŋinan piliŋ bembeŋaŋ keyaŋ penaŋepiŋ bewe.
ROM 2:26 Keyepmti an Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ sekŋaŋ butnaŋ ku antim pepeŋaŋ yaŋgut mama mimi esemteŋ mti zii zet gawepuween ek Kawawaŋaŋ egat nâme sekŋaŋ butnaŋ antimpepeŋaŋ keboŋ bewe.
ROM 2:27 Zuda am in zii zet taindain ma sekŋin butnaŋ antitiŋaŋ keyaŋgut in zii zet maaŋgosoip keyepmti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ mama mimi dolakŋaŋ mamip keyaŋ in zem indoin.
ROM 2:28 An ŋenaŋ sekŋaŋ butnaŋ antitiŋaŋaŋ sekŋanen piliŋ etaŋ mti belak sekŋaŋ Zuda am sepem mambe an keboŋaŋ Kawawaŋgat zikatnan an ke Zuda ammagengatnan penaŋ ku bein. Sek butnaŋ antiti ke kegogak mamayelen ma keŋgalen piliŋ. Angat nâmkiŋpepeŋaŋ Kawawaŋmagen tazin ke piliŋ nemboŋ.
ROM 2:29 Âk an ke keŋaset piliŋ bembeŋaŋ beme egaŋ Zuda an penaŋ mambein. Ke Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ keŋanin mulupmaŋ mme nâmkiŋpepe maaigip wan zii zelaŋ yek. An ke Kawawaŋaŋ masesewatpein, amnaŋ yek.
ROM 3:1 Keyepm Zuda am mama ma sek butnaŋ antimpemti Kawawaŋmak teŋ mama aiikgalen setnaŋ ŋep ku tazin yaŋgut Zuda am mama ma sek butnaŋ antiti eget muluwitmak.
ROM 3:2 Penaŋ sukwep! Kukŋaŋgat Kawawaŋaŋ Zuda am ekŋen ikŋaŋgalen Zet Itnaŋaŋ kukuŋaŋ ke ti mamayelen indaye.
ROM 3:3 Âpme Zuda am ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ kukuŋaŋ am notnaŋ ke ku nâmkiŋpewien yaŋgut Kawawaŋaŋ ekŋen zigok mindasâgât zemkatik beye keyet kataŋ mbe.
ROM 3:4 Penaŋ sukwep! Kawawaŋaŋ zetik mge ke penaŋ msâpm. Dâsuki yek. Am sambeyaŋ dâsuki manzemann delaŋ zein. Kawawaŋ etaŋaŋ zet penaŋ manzein. Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet pigok zenzeŋaŋ, “Zedi sambe ke esemteŋ etaŋ bemâzin. Mti ekŋen zemindowanik beme gâlen zemindondo ke esemteŋ ma teŋ.”
ROM 3:5 Âpme mama mimi bekanaŋ Kawawaŋ Teŋ mamaŋaŋgat yaŋaŋ mamsokbein keyepmti Kawawaŋaŋ mama mimi bekanaŋ keyet dopmaŋ mutumndame ŋep ku bewe. (Zet ke amgalen nânâ etaŋ penaŋ zeyap.)
ROM 3:6 Kegok ŋep zenzeyelen. Ke ŋep penaŋ yek. Kawawaŋ ek bekanaŋnnaŋgat tosaŋaŋ ndame ŋep penaŋ bewe. Kawawaŋ ek esemteŋ ku mamanak ze zigoset egaŋ am sambe kapiyelen zelin zemdelaŋ zenak?
ROM 3:7 Âpme naman Zuda am nin Kawawaŋgalen zet ku gawepumti keyet nâmann pembenaŋ tatnup beme keŋnan kapigok nânup. Kawawaŋaŋ am indikme yom mip ekŋengat am yomtoŋ manzeingapmti neŋ bekanaŋ miap keyaŋ Kawawaŋaŋ manzein ke bandim mti mma egat kwitnaŋ mamwatomzempeap. Mti pigok zenup Kawawaŋaŋ ningalen bekanan nnaŋgat dopmaŋ ku mutumnanayelen enenogat egaŋ Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen mammimindain keyet kataŋ ŋep ku minndawe.
ROM 3:8 Âpme ŋoktikŋen Zuda am ekŋenaŋ manâiwen kapigok, “Nin bekanaŋ omba penaŋ mne, kogok mman Kawawaŋmak teŋ mama ke soksok sokbek.” Am notnaŋ ekŋenaŋ ŋoktik keboŋ ke timamti tazempalakŋaŋ beyap zemti neŋ nâmbem neyo. Keyepm bam maneti keyet tosaŋaŋ tiwep. Zet ke penaŋ sukwep.
ROM 3:9 Zemdelaŋ zesâti zet ŋen kapigok zesowap. Zuda am nin Zuda am maŋge ku sokbembeŋaŋ ekŋen silim indemti pembenaŋ mamnup kegok ŋep ku zenzeyelen. Yek, nin kegok ŋep ku zenzeyelen. Am nin sambe ilak bekanaŋgat keŋan toweti tatnup.
ROM 3:10 Kawawaŋgalen Zet Itŋananen zet kapigok tazin, “Msalen am ŋenaŋ teŋ penaŋ ŋen ku mamain. Yek penaŋ.
ROM 3:11 Ma am ekŋen ke Kawawaŋ ku nâmâtâlip. Ma ekŋen ke Kawawaŋ ku matimalip.
ROM 3:12 Am sambe Kawawaŋ bamkumpeme delaŋ zeme yom mti mimiek etaŋ mamip. Am ŋenaŋ mama mimi ŋen dolakŋaŋ ku mamin. Yek penaŋ.”
ROM 3:13 “Dembusekŋin zaim timpeme matazin kegogak ŋandemti matalip. Nambalaminaŋ mobototot mme zet dâsuki manzemyaloŋip.” “Zelin kukŋaŋbeŋ nombeyelen zet tuŋaŋ bekanaŋ am indime maŋgakip keboŋ keboŋ.”
ROM 3:14 “Dembusekŋinanen saik zet akŋaŋ bemisik tazin.”
ROM 3:15 “Ekŋenaŋ am indome gakikiyet windeŋaŋ penaŋ mamip.
ROM 3:16 Kan kataŋ ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kumwaletmeti am nukŋaŋ maindaip.
ROM 3:17 Ekŋenaŋ mamasi palen mama keyet setnaŋ ŋen ku nâip.”
ROM 3:18 “Mti ekŋenaŋ Kawawaŋgat bugan ku makiŋgalip.”
ROM 3:19 Nin kapigok manânup, zii zelen zet zenzeŋaŋ sambe ke am zii zetgat kandaŋan mamaip ekŋengat etaŋ zenzeŋaŋ. Zii zet etaŋ mâti Kawawaŋgat zikatnan teŋ mamayelen ku tazin. Kegok yek. Keyepmti an ŋenaŋ pigok ŋep ku zenzeyelen, “Neŋ teŋ penaŋ mamayap.” Zii zelaŋ mama mimi bekanaŋ etaŋ manzikat ndain. Msat sambe am mamanupgalen yomnaŋgat Kawawaŋaŋ dopmaŋ mutumndandayelen kan keyet am ŋenaŋ ku zemusulabe.
ROM 3:21 Keyepmti Kawawaŋaŋ zii zet ke tapeŋ tapme egaŋ mama mimiŋaŋ teŋ ke sokbemkawaŋ bembeyet setnaŋ ŋen aigeyaŋ amnaŋ ekti nânâyelen tazin. Zii zetmak golaŋ zenze an ekŋengalen meluwaŋen tazinen Kawawaŋaŋ amnaŋ mama mimi teŋ mamayet setnaŋ ŋen aikbe.
ROM 3:22 Am Zisas Kilais manâmkiŋpeip ekŋen etaŋ Kawawaŋaŋ mme teŋ makwalip. Kogok mti Kawawaŋaŋ am Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ Zuda ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen Kawawaŋmagen nâmkiŋpepeeset kolip ekŋen ke indikme sepem kwep mambeip.
ROM 3:23 Nin sambe yom mbenn keyepmti Kawawaŋgalen mama teŋ ke nin ku titiyelen. Kegok mti nin Kawawaŋaŋ mama mimiyelen nâŋge ke ku mbenn kegoselaŋ Kawawaŋgat kwitnaŋ ku mwatpewann.
ROM 3:24 Kogok mamann Kawawaŋaŋ ningalen yomgat dopmaŋ Zisas Kilais peme toti gakiye. Kogok mge ke Kawawaŋaŋ keŋ taolet mindayeyepmti ningat, “An teŋ,” kogok manzein.
ROM 3:25 Kawawaŋaŋ eweŋan amnaŋ yom mkwabien keyet dopmaŋ sakwep ku mutumindaye. Egaŋ keŋ taolet mimindamti Zisas peme koti yominaŋgat dopmaŋ gakikiyet nâmti maindiktatan. Ya am egat nâmkiŋpewien Zisasiyet sipmaŋaŋ toti yomin zulut kwetetep mamindein kan keyet Kawawaŋgalen mama mimi teŋ ke mamkawaŋ bein.
ROM 3:26 Yaŋgut Kawawaŋaŋ ikŋaŋ keŋ teŋ toŋaŋ keyet yaŋaŋ zikat indandayelen alak pigogak am yomin belak ku maekpeme wen. Kogok mti egaŋ ikŋaŋ teŋ keyet penaŋaŋ am Zisas manâmkiŋpeip ekŋen mme teŋ mambeip.
ROM 3:27 Keyepmti nin mampoŋgaŋŋ ene pembenaŋ mbengapm kuwanek. Kegok nin ku mimiyelen. Enenogat ningalen mama kanzizitgat setnaŋ ke nnaŋgat pembenaŋnnaŋgapmti ku aiikgalen. E Kilaismagen nâmkiŋpenup keyaŋ maaikndain.
ROM 3:28 Keyepmti kapigok nâmann wembe. Am nin zii zet gawepumtiyepm teŋ ku mambenup. Nâmkiŋpepenn Kawawaŋmagen tazin ke ekti ningat an teŋ manâin.
ROM 3:29 Kawawaŋ ek Zuda am ningalen etaŋ yek. Ek kogogak am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengalen. Ek nin sambeyelen Kawawaŋŋ temakwep.
ROM 3:30 Ek Zuda am ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ningalen Kawawaŋ apapalak matatndain. Zuda am notnaŋ ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpewiengapmti am teŋ manâmindein. Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ ekŋen kogogak nâmkiŋpepeŋinaŋgapmti am teŋ manâmindein.
ROM 3:31 Nâmkiŋpepeen kegok mti Kawawaŋgalen zii zetgat winde ke ku maasekman delaŋ zein. Yek penaŋ. Nin zii zet ke mwatonzemti matatnup.
ROM 4:1 Abalaam ek an nin kaboŋak ningat yeŋsokŋ. Keyepmti nin Abalaamaŋ mama mimi sepem ziboŋ mame Kawawaŋaŋ an teŋ zeye e enenogat yaŋaŋ zenâ zenâ mne.
ROM 4:2 Abalaam ek zii zet gawepupuŋaŋgapmti teŋ benak ze egaŋ ŋep ikŋaŋgat kwizet buŋamaŋ mwatnak. Yaŋgut Kawawaŋaŋ egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mge ke ekme betetnaŋ beye kogogapm Abalaamaŋ mampoŋgaŋaŋ zigok sonak?
ROM 4:3 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok zein, “Abalaam ek Kawawaŋ nâmkiŋpeye keyepmti Kawawaŋaŋ egat an teŋ nâmpeye.”
ROM 4:4 An ŋenaŋ mulup mme nin tosaŋaŋ samti kapigok ŋep ku zenzeyelen, “Kapi taolet gayap.” Kegok ku zewanek. Ke mulupmaŋgat tosaŋaŋ.
ROM 4:5 Am nâmindeme teŋ kwakwagalen ke Kawawaŋaŋ etaŋ mimiyelen kegogapm an ŋenaŋ zii zetgat mulup mimipiŋ belak tati Kawawaŋgat nâmkiŋpewe beme Kawawaŋaŋ an yomaŋmak keyet an teŋ zewe.
ROM 4:6 Dewilaŋ zet ŋen zenzeŋaŋ kangwa bandim mti zeye, “Am zii zet ku maŋgawepup yaŋgut Kawawaŋ nâmkiŋpeme ekŋen keyet an teŋ zemti yomin katikpepgapmti am ekŋen ke keŋin oloŋen bewe.”
ROM 4:7 Naman Dewilaŋ meluwaŋ pigok kuye, “Kawawaŋ, geŋ myuŋguŋguŋin makatikpenik ma yomin manzuludik ekŋen keyaŋ keyet nâme oloŋen penaŋ bein.
ROM 4:8 An ŋen Amobotnaŋaŋ nâmpeme yomaŋmak ku mambein an keyaŋ oloŋen min.”
ROM 4:9 Keŋ oloŋen ke am sekŋin butnaŋ eleŋgeŋgeŋaŋ ekŋengat zapat etaŋ bein yek. Am sekŋin butnaŋ eleŋgeŋgepiŋ mimiŋaŋ ekŋengat zapat kogogak bein. Abalaam eget yaŋaŋ pigok nânup, ek Kawawaŋaŋ nâmkiŋpepeŋaŋgapmti, “An teŋ,” zeye.
ROM 4:10 Kawawaŋaŋ Abalaamgat, “An teŋ,” kuyeen kan egaŋ sekŋaŋ butnaŋ antimpepepiŋ mame kuye.
ROM 4:11 Ek sekŋaŋ butnaŋ ewe antitipiŋ mamti Kawawaŋ nâmkiŋpeme Kawawaŋaŋ yomaŋ katipeye kegok mtiŋgut bam sekŋaŋ butnaŋ antitiyet zempeye. Âpme Abalaamaŋ kegok mti am bam nâmkiŋpepe aikti yompiŋ mambeip ekŋengat ŋeŋaŋ bem indeye. Am ekŋen ke sekŋin butnaŋ antitipiŋaŋgut nâmkiŋpepeŋingapmti, “An teŋ” maip kegok nâmindeye.
ROM 4:12 Mti am piliŋinmak nin Zuda am ningalen ŋeŋaŋ bembe kegogak beye. Yaŋgut piliŋmak etaŋgapmti yek. Abalaam piliŋpiŋ mamti nâmkiŋpemti keyaŋ ningat set bein ke nin keyegak mâti nâmkiŋpemti Abalaam egat ŋeŋaŋ bembe an zemann ŋep bembeyelen.
ROM 4:13 Kawawaŋaŋ Abalaam ma iŋsokŋane msat sambeyet toŋaŋ bembeyet zetik mimindeye. Ke zii zet gawepupuŋinaŋgapmti yek. Nâmkiŋpepeŋinaŋgapmti yomin katikpemti kegok mimindaye.
ROM 4:14 Âpme zetik mimindandaŋaŋ ke nâmkiŋpeme indandayet zetik mimiŋaŋ wan zii zet maŋgawepup keyet yek. Kogogapm Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbembeyet zapatnaŋ diindoye ke elak penaŋepiŋ bein, eneyet ku nâmkiŋpewien.
ROM 4:15 Zii zelaŋ ndamukulem mme zetikgat keyet penaŋaŋ ku msokbenak. Ziin zelaŋ yomgat dopmaŋ sekŋnanen Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ matime mozin; zii zetpiŋ ze nin am zii zet kululu ŋep ku zewanek.
ROM 4:16 Keyepmti kwitnaŋ kwitnaŋgat zetik mimindandaŋaŋ ke nâmkiŋpepeyepmti penaŋaŋ Kawawaŋgalen keŋ taolet palen sokbemti Abalaamgalen iŋsokŋane nin sambemagen katikŋaŋ bemti tabe. Am zii zet timaip ekŋenmagen etaŋ yek. Abalaamaŋ nâmkiŋpepemak set iye keyegak mâti mamnup ninmagen sepem kegogak masokbein. Egaŋ Kawawaŋgat zikatnan ningat yeŋsokŋ bein.
ROM 4:17 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok kukuŋaŋ, “Neŋ geŋ am sambe ekŋengat biwin bewanik zemti zemgewan.” Kawawaŋgat zikatnan am nâmkiŋpepemak nin Abalaamgat iŋsokŋane benup. Ek am gakikiŋaŋ ŋen mme wasât nâmti ŋep mme wadak. Ma Kawawaŋ windeŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ alakŋaŋ ku tatatnanen kwitnaŋ kwitnaŋ ŋep mme sokbenak.
ROM 4:18 Abalaam ek am sambeyet biwin bembeyet Kawawaŋaŋ zeye keyet webemti zet ke penaŋaŋ zigok sokbewe keyet otnâpeŋ mamtan. “Alikŋaŋdine sambe sokbemâbep,” kapigok penaŋ Kawawaŋaŋ dunduyeyepmti keŋ zut ku mge keyet nâmkiŋpemti mamamtan.
ROM 4:19 Yaŋgut ek nup kanaŋ 100 besât mme nâŋge, “Neŋ ailip. Neŋ nemba ŋep ku msokbembeyelen. Ma Sela ek kegogak imbi ilip penaŋ beye keyepm egaŋ ŋep nemba ku ambebegalen.” Sepem Abalaamaŋ ilidaŋgat kegok ekti keyaŋgut nâmkiŋpepeŋaŋ ku katikpemâge.
ROM 4:20 Kawawaŋ zetik mpeye keyet nâme penaŋepiŋ ku beye. Mti nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bem tati Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ beme zemsesewatsamti zeye,
ROM 4:21 “Kawawaŋ kwileki ŋen mimiyet zetik mamin beme keyet penaŋaŋ masokbein.”
ROM 4:22 Keyepmti Abalaam ek zet keyet nâmkiŋpemti mamkwage keyepmti Kawawaŋaŋ, “An teŋ,” zempeye.
ROM 4:23 Kawawaŋaŋ nâme an teŋ beye zet ke Abalaamgat etaŋ ku zenzeŋaŋ. Ningat eyo nâmti zenzeŋaŋ.
ROM 4:24 Nin Kawawaŋaŋ Amobotnaŋ Zisas gakikiengatnan mme wage ke nâmkiŋpenup. Kegok mmann Kawawaŋaŋ nin an teŋ nâmndewe.
ROM 4:25 Ningalen yomgapmti Kawawaŋaŋ nâmindeme Zisasi kume gakiye. Naman nin kwetetepmaŋ bembeyet Kawawaŋaŋ gakikiengatnan mme wage.
ROM 5:1 Nin nâmkiŋpepenaŋgapmti, “An teŋ” bewen keyepmti nin Zisas Kilaismagen wetekum tati Kawawaŋgalen keŋ sewakŋaŋ keyet kandaŋan mamanup.
ROM 5:2 Zisasiyaŋ ikŋaŋ set kweselem ndeme Kawawaŋgalen keŋ sewakŋaŋ keyet keŋan mebennaŋ mamanup. Mamti Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti ningat kwitnaŋ kwitnaŋ ego egomak ikŋaŋmak mamayet nâme weŋge keyet webemti oloŋen palen mamanup.
ROM 5:3 Yaŋgut ke etaŋ yek. Nin nukŋaŋ palen mama keyet kegogak oloŋen mamnup. Mti pigok manânup nukŋaŋ palen mamti nukŋaŋ ku mann tolep keyaŋ keŋŋ mgwatnaŋ mindeme epum mamayelen winde mandain.
ROM 5:4 Keŋ mgwatnaŋ mindeme epum manupgapmti Kawawaŋaŋ maman ke ekme ŋep beme mulup anaŋ manâmndein. Mti kegok mmann Kawawaŋaŋ ningat kwitnaŋ kwitnaŋ ego egomak ndandayelen keyet webepeŋ tabanup.
ROM 5:5 Nin nâmdelaŋpenuwen ningalen webembenn Kawawaŋmagen tazin ke penaŋaŋ kapigok: Kawawaŋgalen taolet Emetak Teŋ keŋnanen beme keyaŋ Kawawaŋgalen gogot bemisikndeme mambanup. Keyet webem tapmmann zeye kataŋ mindasâpm.
ROM 5:6 Eweŋan am nin bekanaŋ mti Kawawaŋ bamkumpem mambenn kan keyet Kilaisiyaŋ nin gilik zemndatitiyet gakimti am Kawawaŋ bamkumpemti mamanup nin ndatimâge.
ROM 5:7 An ŋenaŋ an teŋ penaŋgat mti gakiki ke ninmagen kwep kwep tazin.
ROM 5:8 Keyaŋgut Kawawaŋ egaŋ nin bekanaŋ msamti mamann egaŋ gogot mimndamti zeme Kilaisiyaŋ ningat mundumnan gakiye.
ROM 5:9 Egat sipmaŋgapmti nin kwit animbi teŋ ke tiwen. Keyepmti nin pigok nânup, egaŋ nin aŋgalaŋ ndeme nin Kawawaŋgalen ŋenzinziŋen ku mobanup.
ROM 5:10 Nin Kawawaŋ kasa msamti bamkumpemmanepeman Nemuŋaŋaŋ gakiye keyet pembenaŋgapmti Kawawaŋmak keŋ kwep bewen. Naman Kilaisiyaŋ alak pigogat ek mama kanzizit mamti ningat Bipmaŋgat mamkandaŋan tati nin am nâmkiŋpepemak yom ku mimiyet tadundum sain.
ROM 5:11 Kogok mge keyepm nin keŋ oloŋen palen mane enenogat nin Kawawaŋgat kasaŋaŋ yek. Nin ekmak tususu mbenn e Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyet gakikiŋaŋgapmti Kawawaŋaŋ kegok minndain.
ROM 5:12 Keyepmti nin kapigok nâne. Adamgalen yomgapmti am sambe yommak bemann delaŋ zeme gakiki ke ningat zapat bemâge. Eneyet nin Adamgat iŋsokŋaneyepmti kogok sokbemndaye. Adamaŋ Kawawaŋgalen zet kulume Kawawaŋaŋ gakiki ekmagen sokbembeyet zeye keyet kataŋ.
ROM 5:13 Zii zet ewe sokbembepiŋ tapme bekanaŋaŋ eweŋan sokbemti weŋge. Zii zetpiŋ keyepmti bekanaŋgat zem kakaliliyelen set ŋen ku tage.
ROM 5:14 Âpme gakikiyaŋ Adam ekmagen yaŋbemti am sambe zii zetmak mamkwabien ma zii zetpiŋ mobotnaŋ bem indeme mamkwatnepeme Mosesiyaŋ zii zet tiye. Adamaŋ bekanaŋ mme keyaŋ peuŋ pemti am sambe nin ndabuluge sepem kegogak Kilaisiyaŋ gakimti mama aikndaye keyaŋ peuŋ pemti nin sambe ndabuluge. Neŋ ewe an zut kapiyet yaŋit zigosetgatnaŋ igak igak bein keyet tusumzesowap.
ROM 5:15 Adamgalen yomaŋ am keŋin utukek indeme Kawawaŋgalen set ku mâbien yaŋgut Kilaisiyelen zet gaipupuyaŋ am Kawawaŋgalen set bemindeme mama aikmâbep. An kwepgalen yomgat am sambe gakiwien yaŋgut Kawawaŋgalen keŋ taolet eyaŋ omba penaŋ am ninmagen lenzim polak polak mimiyet nâmti Zisas Kilais peme toge.
ROM 5:16 Mti kogogak Adamgalen zet kululuyet penaŋaŋaŋ am sambemagen gakiki sokbeye. Zisas Kilaisiyelen zet gaipupuyet penaŋaŋaŋ am sambeyelen yom zem zuluge. Kogok mti nin sambe Kawawaŋgalen ŋenzinziŋengatnaŋ ambulut ndemti an teŋ mama kogok zemndeye.
ROM 5:17 An kwewetaŋgalen zet kululuyepmti gakikiyaŋ sokbemti am sambe indatiye yaŋgut Kawawaŋgalen keŋ sewakŋaŋ ma keŋ taolet keyet penaŋaŋ ningat am teŋ kegok zeye. Keyaŋ gakikiyelen mama mimi ke omba penaŋ sebempemti tazin. Keyepmti am sambe ekŋenaŋ kapi tiwep beme ekŋenaŋ mama kanzizit oli oliŋaŋmak Zisasmagen metimti mambep ke Zisas Kilais egalen mulup keyet penaŋaŋ.
ROM 5:18 Keyepmti pigok eknup an kwewetaŋaŋ zet kulume am sambe nin teziŋ ŋandaŋgat zapat bemâben. Sepem kegok an kwewetaŋaŋ mama mimi teŋ mme Kawawaŋaŋ am nin ŋep an teŋ kegok zemndeme mama kanzizit matinup.
ROM 5:19 An kwep egalen zet kululuyepmti am sambe bekanaŋ bemann delaŋ zemâge. Kegogak an kwepgalen zet gawepupuŋaŋgapmti nin ŋep teŋ bemâbanup.
ROM 5:20 Âpme bam zii zet sokbeme zii zet aŋgososoyelen mama mimiyaŋ omba penaŋ sokbeye. Yomgalen mama mimi temaŋ penaŋ sokbeyeyaŋgut kan keyegak Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋaŋ zii zet aŋgososoyelen mama mimi sebempemti omba penaŋ beye.
ROM 5:21 Zet timtâmti kapigok zenzeyelen, yomaŋ gakikiyelen amobotnaŋ bemti mamain. Sepem kegogak Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ amobotnaŋ bemti yompiŋ an teŋ bemann egaŋ ndaikti mama kanzizit ndawe. Ke Amobotnaŋ Zisas Kilais gakimeyepmti set kegok ke sokbeye.
ROM 6:1 Am notnaŋaŋ kegok nâmtiyepm kapigok mene manzeip, “Nin yom ewe mti mimiek tapmmann Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ sokbemti temaŋ beme bekanaŋgalen mama mimi sebempewe.” Zet kegok ke zewienaŋgut kegok ŋep ku zenzeyelen.
ROM 6:2 Kegok ŋep yek. Nin Zisas Kilais nâmkiŋpemti tu zulutbenn kan keyet ningalen keŋ itnaŋaŋ yomen ndatimti matowezin ke gakiyenok. Mti mamaen keyaŋ ndatimti Kilaisiyelen gakikiŋaŋmagen temakwep tusumndeye. Eweŋan yomaŋ ndatimti mme gakikiŋaŋnok mambenn keyepmti nin ewe yomen tusumti mama ke ku mambanup. In zet ke nâip, ma?
ROM 6:4 Nin Kilaismak tusumti tu zulutbenn kan keyet ekmak gakimann sumen ndabewienok. Kegok ke sokbeyeyepmti Kawawaŋ Bipmaŋ winde toŋaŋ egaŋ Zisas am sumengatnan mme wapme mama alakŋaŋ saye kegogak nin ekmak wati mama alakŋaŋ tiwenn.
ROM 6:5 Ke nin ekmak tusumti egaŋ gakiyenok gakiwenn keyepmti egaŋ gakikiengatnaŋ wagenok nin wati egaŋ mama alakŋaŋ tiyenok nin kogogak timti mmamambanup.
ROM 6:6 Nin kapigok nânuwen ningalen keŋ itnaŋaŋ ke Zisasmak tewen kuwien ke keŋ itnaŋan bekanaŋgalen winde yek bembeyelen ma bekanaŋgalen sisiliŋ mulup ewe ku mimiyet kegok mge.
ROM 6:7 An Kilais nâmkiŋpemti ekmak tususu mge egalen keŋ itnaŋaŋ Kilaismak gakiyenok keyepmti yomgalen mama mimiyaŋ ku maatam kitik mamtazin.
ROM 6:8 Nin Kilaismak gakiwenn keyet penaŋaŋ mama mimi alakŋaŋ kapiyegak aikti masâpmnup. Kegok penaŋ sukwep nânup.
ROM 6:9 Nin Kilais egat yaŋaŋ nânuwen ek gakikiengatnan wage yaŋ bam ewe ku gakiwe. Gakiki windeŋaŋ kume togeyepm gakikiyaŋ egat mobotnaŋ ewe ku mimiyelen.
ROM 6:10 Bekanaŋgapmti gakiki kwep Zisasiyaŋ ke gakime delaŋ zeye. Yaŋ alak pi egaŋ mama mimi Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mimiyelen ke mamin.
ROM 6:11 Naman in ilinaŋgat kapigok nâpeŋ nâpeŋ mamambep inwan bekanaŋ ilak gakimti gaipeme weme pi ilak Zisas Kilaismak tusumti mama mimi Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mam ke mpeŋ mpeŋ mamambep.
ROM 6:12 Keyepmti yomgalen mama mimi keyaŋ ewe amobotnaŋ bemti ku indikdamuŋ mme keŋ itnaŋaŋgalen tikŋaŋ bekanaŋ ke ku mâbep.
ROM 6:13 In gakikiengatnaŋ indame wawatnaŋgapmti sekŋin ewe bekanaŋgalen mama mimien ketalasime sisiliŋ mulup ku mbe. Yek. In sekŋin Kawawaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ mamin keyet sisiliŋ kuwep mti sekŋinaŋ bekanaŋgat tikŋaŋ manâinen gaipeme weme Kawawaŋaŋ teŋ mama indandaŋaŋ keyet mulupmaŋ mbep.
ROM 6:14 In zii zet kandaŋan mamaipgapmti yek. Kawawaŋgalen keŋ taolet keyet kandaŋan mamaip keyepmti bekanaŋaŋ amobotnaŋ ku bemindewe.
ROM 6:15 Am notnaŋaŋ keŋinan kegok nâmti kapigok zeip mene, “Nin Kawawaŋaŋgalen keŋ taoletgalen kimbat keŋan tatnup. Ma naman zii zelaŋ zemndowe keyet keŋaŋ ku tatnup keyepmti nin bekanaŋ ewe mti mimiek mbanup.” Kegok zeip yaŋgut nin kegok ŋep ku zenzeyelen.
ROM 6:16 Msalengalen amobotnaŋ ŋeniyet tikŋaŋ nâmti zetnaŋ gawepumti egalen sisiliŋ an bemti mulupmaŋ mamip. Kogogapmti keŋ itnaŋaŋgalen zet gawepup beme ek sisiliŋ kumsamti gaki walelelen melo yaŋgut keŋ alakŋaŋgalen mama mimiyet tikŋaŋaŋ tazin ke gawepuwanik beme ek sisiliŋ kumsamti mama mimi teŋ ke titiyelen. In zet ke nâip, ma?
ROM 6:17 In eweŋan bekanaŋgat sisiliŋ mulup mkwabien ke ilak delaŋ zeye. Âpme pi in Kawawaŋ mâti mamti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat kandaŋan mepmâbien. Yaŋ alak pi in zet ke timti mamaip keyepmti nin Kawawaŋgat wisikŋ zenup.
ROM 6:18 In mama mimi bekanaŋgalen kimbat keŋan mambienen kelak Kawawaŋaŋ kweselem indeme paselen kwawewetnaŋ. Kogok mti in mama teŋ keyet sisiliŋ kukuyet an bem indeme mamaip.
ROM 6:19 Kwitnaŋ kwitnaŋ nâmâtâtâgalen ŋoktikŋin windeŋaŋ ewe ku taindain keyepmti zet ŋen sisiliŋ mulup mimi keyet bem zema nâip. In eweŋan selin belin ma sekŋin ke ketalasime mama mimi mgasik mti zii zet aŋgosomti yom sepem igak igak keyet sisiliŋ mulup mti kileŋ penaŋ mamkwabien. Ya kan pi in selin belin ma sekŋin ketalasime mama mimi teŋgalen ma Kawawaŋaŋ mama mimi tikŋaŋ nâin keyet sisiliŋ mulup mit.
ROM 6:20 Eweŋan penaŋ in bekanaŋgalen sisiliŋ mulup mmamkwabien kan keyet mama mimi teŋaŋ ku indatam kitik mti tage.
ROM 6:21 In alak pigogat mama keyet nâmti sakambuk aigip keyepm mama mimi keyet penaŋaŋ pembenaŋ yek. Keyet sekŋan gwaen gakiki aiikgalen etaŋ tazin.
ROM 6:22 Âpme kan pigogat bekanaŋgalen tek ke kwalet topme Kawawaŋgalen am bemti maip. Mti keyet penaŋaŋ keŋ kwetetepmaŋ mama ke tiwien yaŋ bam maneti mama kanzizit ke tiwep.
ROM 6:23 Bekanaŋgat tosaŋaŋ teziŋ ŋandaŋen mebegalen âpme Kawawaŋgalen aŋgalaŋ gogot keyet penaŋaŋ Amobotnaŋ Zisas Kilaismak tusumti mama kanzizit ke tiwep.
ROM 7:1 Kilaismagen notnne, neŋ zet kapi an zii zet nâmâtâtâtnaŋ ingat nâmti zeyap. In pigok nâip zii zelaŋ am alikmagen mulupmaŋ mam. Ekŋen gakikiŋaŋmagen yek.
ROM 7:2 Zet zesowap kapi zet zeya kangwayet bem zenzenok zesowap. Imbi ŋen apmaŋ ewe alik tazinen awembiŋ mama keyaŋ apmaŋmak tâm itdeme awembiŋ talup. Gakiki etaŋaŋ awembiŋ mama ke maelaŋgein. Mme imbiyaŋ keyet paleŋaŋ kwileki ŋen msât ŋep minn.
ROM 7:3 Âk imbi ke apmaŋ ewe alik ke mame ek katipemti met an ŋen wabe beme egaŋ awembiŋ mama walepme yomaŋmak bewe. Apmaŋ gakime awembiŋgalen tâtâ ke eleŋgewe. Âpme keyet palaŋaŋ an ŋen mewabe beme keyaŋ awembiŋ walepme yomaŋmak bein kegok ku bewe.
ROM 7:4 Keyepmti Kilaismagen notnne, nin bemzenze keyet yaŋaŋ kapigok nânâyelen, Kilais ek tewen kume gakiye kan keyet nin ekmak temakwep ndome gakiwannok. Mme zii zet keyet windeŋaŋaŋ nin ku ndatam tatagalen. Eneyet zii zet am gakikiŋaŋgalen zapat yek. Nin Zisas Kilais Kawawaŋaŋ gakikiengatnaŋ mme wage an keyelen zapat. Keyepmti nin zii zetgat kandaŋan ku tatnup; nin Kilaisiyet kandaŋan tati Kawawaŋgalen mama mimi ego egoŋaŋmak ke nin toŋaŋ bemti timamasâpmnup.
ROM 7:5 Nin an sekmak mambennen mama mimi bekanaŋgalen kimbalen tabenn kan keyet zii zelaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mgasik mimiyelengat tikŋaŋ nânâ ke mme mamnup keŋ itnaŋaŋ ke tatndaingapmti yom mamnup. Kogok maminupgalen penaŋaŋ gakiki maaikndain.
ROM 7:6 Yaŋgut nin alak gakimti kwitnaŋ kwitnaŋ mandatamkitik mimtazin ke Kawawaŋaŋ kwelet ndein. Mme Zuda amgalen zii zelaŋ ŋen ewe ku ndatam kitik mti tazin. Keyepmti alak nin mama mimi tapmnup kapi nin Emetak Teŋaŋ ndamukulem mme mama mimi bekanaŋ katikpemti Kawawaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ mamin ke tapminup.
ROM 7:7 Keyepmti am notnaŋaŋ zet ke nâmti kapigok mene tazeip, “Zii zet bekanaŋgat ŋotekŋaŋ.” Kegok zeip keyaŋgut nin kegok ŋep ku zenzeyelen. Zii zet ku tadak ze neŋ yomgat yaŋaŋ ku weyaŋ nâmâtâbak. Zii zelaŋ kapigok mandiindoin, “Geŋ am ŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ ku kakim tiwanik.” Zet ke zii zelen ku tadak ze kwitnaŋ kwitnaŋ kakim titi keyet yaŋaŋ ku nâmbak.
ROM 7:8 Yaŋgut bekanaŋgalen mama mimi ke zii zelaŋ mamaŋ bempeme, zii zelaŋ keŋnanen kwitnaŋ kwitnaŋ kakim titiyet ŋoktik omba penaŋ mamandain. Zii zet ku tadak benagen yom belakŋaŋ ŋenok benak.
ROM 7:9 Neŋ eweŋan zii zetpiŋ nânâpiŋ mambanen dolakŋaŋ penaŋ mam kwaban. Yaŋ bam neŋ zii zetgat yaŋaŋ nâmban kan keyet neŋ kakim titi ewan nâma yom beye. Kogok mme neŋ nâyap Kawawaŋgalen zimosetnan neŋ a yomtoŋ beyap.
ROM 7:10 Zii zelaŋ neŋ napmukulem mneme Kawawaŋmak mamayet zenzeŋaŋ ewanan zenzeŋaŋ keyet kataŋ ku mip egaŋ tususunn Kawawaŋmagen tazinen antinep.
ROM 7:11 Yom mimiyet tikŋaŋaŋ Kawawaŋgalen zii zet myembumti natetineme wa penaŋ zemti yom mamiap. Kegok mme Kawawaŋaŋ zii zetnanen egalen set mâbâgalen zenzeŋaŋ ke maaŋgosoyap.
ROM 7:12 Keyepmti nin pigok nânup, zii zet ikŋaŋ teŋ penaŋ ma Kawawaŋgalen mama mimi kwep kwep nin mimiyet zein ke esemteŋ ma dolakŋaŋ penaŋ.
ROM 7:13 Âpme zii zet dolakŋaŋ keyaŋ nâlen Kawawaŋmak tususun ku antineŋge. Kegok yek. Yomgalen mamayaŋ ikŋaŋ nâlen Kawawaŋmagen tususun antim nemti mama mimi bekanaŋ ikŋak ikŋak keŋan towege. Keyepmti yomgalen mama mimi keyaŋ zii zet dolakŋaŋ pi mgilik zeme yom bekanaŋ penaŋ ke mamsokbemkawaŋ bein. Egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ ke timti gakikiyet zapat neye.
ROM 7:14 Nin pigok nânup, Kawawaŋ ek zii zet keyet toŋaŋ; yaŋgut neŋ an msalengatnangapmti yomgalen mama mimiyaŋ naopeme tati egalen sisiliŋ mulup mamiyap.
ROM 7:15 Neŋ mama mimin mamiyap keyet yaŋaŋ penaŋ ku manâmâtâlap. Neŋ kwileki ŋen mimiyelen penaŋ manâyap ke ku mamiap ma kwileki ŋen maektalalap ke naman mamiyap.
ROM 7:16 Mti mama mimi mgasik penaŋ manzeap ke mamiap. Kogok mti zii zelaŋ mama mimi ku mimiyet zenzeŋaŋ ke kuluyayet ŋoktikŋnan gwaenen nâyaen zii zet esemteŋ elak ku mâti miya.
ROM 7:17 Keyepmti neŋ myuŋguŋgu mimiyelen tikŋaŋ ku nâyap keyaŋgut myuŋguŋgu ke mamiyap. Kegok miawen ke nâgât keŋnanen bekanaŋ mimiyet tikŋaŋ ewe tatnain keyaŋ keŋŋ tikok mpeme bekanaŋ mamiyap.
ROM 7:18 Neŋ pigok nâmâtâlap, nâgât keŋnanen baen kwileki dolakŋaŋ ŋen ku tazin penaŋ. Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mimiyelen manembein ke ku mamiyap.
ROM 7:19 Kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ msâgât penaŋ mamiyap ke ku mamiyap. Ma kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ ku msât zemtiŋgut naman ke mamiyap.
ROM 7:20 Bekanaŋ ku msât zempemtiŋgut mamiyap keyet yaŋaŋ kapigok. Ke nen mimiyet penaŋ nâmti bekanaŋ ke ku mamiyap. Yomgalen mama mimi keŋŋnan tazin keyaŋ tikok mneme mamiyap.
ROM 7:21 Keyepmti neŋmagen mama mimi kapigok masokbein elak nâmâtâlap. Neŋ mama mimi dolakŋaŋ msât manâyap yaŋgut mama mimi bekanaŋaŋ neŋ napaŋpaŋ mti mamtazin.
ROM 7:22 Penaŋ keŋnan baen Kawawaŋgalen zii zet keyet nâma tikŋaŋ penaŋ mambein
ROM 7:23 yaŋgut yomgalen winde sekŋ sambe suluŋti matazin. Kemak Kawawaŋgalen zii zetmak notn notn ku mti an âmalu manâyap. Mti bekanaŋgalen winde sekŋ sambe suluŋti matazin keyaŋ naŋgalaŋme egalen mka katikŋan matalap.
ROM 7:24 Neŋ an kembeŋ penaŋ. Kwiyaŋ sekŋ gakikiyelen zapat kembeŋaŋ keyetnan gilik zemnapbe?
ROM 7:25 Amobotnaŋ Zisas Kilais etaŋ sekŋ gakikiyelen zapalengatnan kwaletneyeyepmti keyet Kawawaŋgat sesewatsayap. Nenn keŋŋnaŋ penaŋ Kawawaŋgalen zii zetnaŋ gawepumti sisiliŋ mulup mamsayap yaŋgut keŋ itnaŋaŋaŋ bekanaŋgalen winde ke gawepumti sisiliŋ mulup mamsain.
ROM 8:1 Emetak Teŋaŋ Zisas Kilaisiyaŋ ningat yomgat gakimti mama alakŋaŋ aikndaye ke windeŋaŋmak beme keŋ itnaŋaŋmak gakiki ninmagen ku kwakwagalen mulupmaŋ mam. Kilais Zisasiyaŋ yomgat dopmaŋ ke gakikiŋaŋaŋ mutumti nin ekmak tusumndeyepmti Kawawaŋaŋ nin ndikti zein, “In an ku zemindowan ma teziŋ ŋandaŋgat zapat ku mambep.”
ROM 8:3 Zii zet ke keŋŋ itnaŋaŋ keyaŋ windeŋaŋ mtopeme ninmagen mulup msâgât penaŋ olage. Zii zelaŋ nin ŋep ku ndamukulem mgeyaŋgut Kawawaŋaŋ nin ndamukulem msâgât set ŋen ewe aikge. Ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ ke zempeme am bekanaŋ mimi ningalen sek sindem timti bekanaŋgat dopmaŋ gakiye.
ROM 8:4 Kogok mgeyepm nin keŋ itnaŋaŋgalen mama mimieset mebegalen yek. Set alakŋaŋ Emetak Teŋgalen set mâti zii zet gawepumti mama mimi teŋ Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mnen ke Emetak Teŋaŋ keŋnan mulup mme Kawawaŋgalen zii zet kegoset mamâtnup.
ROM 8:5 Mama mimi itnaŋaŋgalen seleset mamaip ekŋengat ŋoktikŋin temaŋ ma mama mimiŋin keŋ itnaŋaŋgalen mama mâti sekŋinaŋgat tikŋaŋ tazin ke etaŋ mamip. Ma Emetak Teŋgalen seleset mamaip ekŋen keŋin otnânâŋin ma mama mimiŋinan Kawawaŋaŋ ekŋenaŋ mama mimiyelen nâmtikŋaŋ minen ke mamip.
ROM 8:6 Emetak Teŋgalen mama mimi ke mâti minuwen Kawawaŋmagengatnaŋ keŋ sewakŋaŋ ma mama kanzizit ke maaikndain. Naman nembet kogogak keŋ itnaŋaŋgalen mama mimiyet maotnâip keyaŋ Kawawaŋ kasa msamti Kawawaŋmagen tususunn tazin ke maeleŋgein. Mme Kawawaŋgalen zii zet ku mamâlip. Eneyet ekŋenmagen winde keboŋ ke ŋen ku tat indain.
ROM 8:8 Am keŋ itnaŋaŋgalen seleset mamaip ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ mama mimi mimiyet manâin ke ŋep ku mimiyelen.
ROM 8:9 Yaŋgut nin keŋ itnaŋaŋgalen mama mimiyaŋ ku ndadamuŋ mme tatnup. Nin Emetak Teŋgalen kogogapmti Emetak Teŋaŋ ndadamuŋ mti ndap mme Kilais egalen zapat bemti Kilaisiyelen Emetak Tenaŋ ningat keŋŋnan matazin. An ŋen Kilaisiyelen Emetak Teŋpiŋ main beme ek Kilaisiyelen zapat ku main.
ROM 8:10 Kogogapmti Kilais keŋŋnan tazinaŋgut sekŋ yom toŋaŋ kapi penaŋ gakiwe. Mme nan nâmamanaŋ Kilaismak mama kanzizit ke mepmambe, eneyet Kawawaŋaŋ Kilaisiyet pembenaŋgat mti nin an teŋ manzein keyet penaŋaŋ.
ROM 8:11 Âpme Kawawaŋ Zisas Kilais gakikiengatnan mme wage. Egaŋ kogogak in gakikiengatnaŋ mme wabep. Enenogat Emetak Teŋaŋ keŋinan bem indeyeyepmti egat Emetak Teŋaŋ am in gakikiŋaŋ ke kegok mme wabep.
ROM 8:12 Keyepmti notnne, nin mama mimi itnaŋaŋgalen set ku mâbâgalen.
ROM 8:13 In mama mimi itnaŋanen mâti mambep beme in walelet aikbep. Ma in Emetak Teŋgalen mama mimi dolakŋaŋ mâti mambep beme keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi mgasik ke kume gakiwe. In mama mimi katikŋaŋ ke timti kwesiŋ mamti mambep.
ROM 8:14 Am ekŋen Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ mama mimi dolakŋaŋ zeinen mâti mamip ekŋen ke Kawawaŋgat nemunambaŋane.
ROM 8:15 Nin Kawawaŋgat nemunambaŋane ma egalen Emetak Teŋaŋ ninmagen tazin keyepmti nin keŋŋ itnaŋaŋ sisiliŋ ku kumsasayelen ma Kawawaŋgat ku kiŋgagagalen. Nin “Kawawaŋgat Bipm,” kumti ekmagen nâmtalati mebegalen.
ROM 8:16 Nin Kawawaŋgat nemunambaŋane mamanup keŋ keyet nânâyet Emetak Teŋaŋ keŋnanen baenen zemkawaŋ mambemndein.
ROM 8:17 Nemunambaŋane mamanuwaŋ bam Kawawaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ ke Kilaismak ninmak temakwep toŋaŋ bemti tiwanup. Ewan msalen pienen egaŋ sindem tiye keboŋagak nin sindem tiwanup ke epum timaneti Kawawaŋgalen mama ego egoŋaŋmak main ke nin keyegak mopmambanup.
ROM 8:18 Bamgat nin mama ego egoŋaŋmak Kawawaŋ ikŋaŋmak mambanup kemak alak msalen kapi mamti sek sindem tatinup eget ke sepem kwep yek. Bamgat mama tiwanup keyaŋ sebempemti mobotnaŋ penaŋ bein.
ROM 8:19 Keyepmti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋaŋ zeme sokbembeŋaŋ ekŋengat webebeŋin temaŋ penaŋ tatindainen ekŋen kan deyet nin Kawawaŋgat nemunambaŋaŋ mama ego egoŋaŋmak Kawawaŋ ikŋaŋmak mama ke ninmagen sokbembeyet nâpeŋ nâpeŋ talip.
ROM 8:20 Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe masambuin ma bekanaŋ mambemâzin ke ilinaŋgat yomgat mti kegok ku masokbemindain. Kawawaŋaŋ ikŋaŋ kegok sokbembeyet zempeye. Enenogat yomaŋ sokbeme keyepmti kegok mge. Yaŋgut ekŋen sindemen kwesiŋ kegok tatagat ku nâmindendeŋaŋ.
ROM 8:21 Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋaŋ mge ekŋenaŋ kegogak gakim walet mamip. Ke katikpemti nin Kawawaŋgat nemunambaŋane mama ego egoŋaŋmak Kawawaŋ ikŋaŋmak tabanup keyen kotusumti mamayet webemtalip.
ROM 8:22 Nin nânup kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ mme sokbewien ekŋenaŋ kembeŋ palen mamti sek sindem temaŋ penaŋ imbiyaŋ nemba ambesâti manâip sepem kegok tatnâip.
ROM 8:23 Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋaŋ mge ekŋenaŋ etaŋ kegok ku mamip. Nin Kawawaŋaŋ Emetak Teŋ ndandaŋaŋ keŋŋnan tazin keyaŋ bamgat Kawawaŋaŋ ikŋaŋmak mamayet zeye keyet wembekat alaŋnok ndaye. Nin nemunambaŋane mamanup nin kogogak sek sindem timambe webe webe palen tapmanuwen wan kan keyet Kawawaŋaŋ ningat sosok zemkawaŋ bemndemti, “nemunambaŋane,” zewe keyet damuŋ mti tatnup. Mti kan keyet sekŋ gakikiyelen kapi mme alakŋaŋ ku gakikiyelen ke ndawe.
ROM 8:24 Kawawaŋaŋ sekŋ alakŋaŋ ku gakikiyelen ndasâgât zetik mge ma nemunambaŋane kwakwagat zetik mge ke alak kapigogat sosok ku mindame eknup yaŋgut ekŋen ke penaŋ enzililiŋaŋ tazin keyepmti nin ke titiyet nâmkiŋpemti webe webe palen mane eneyet kan denen ke ndandayet zeye e ewe tazin kegogapmti ku ekti yaŋgut nâmkiŋpepeen giŋgiŋ mti mamanup.
ROM 8:25 Penaŋaŋ sosok penaŋ ku masokbein yaŋgut nin ewe webepeŋ mamambanup.
ROM 8:26 Ningalen webembe keyet mukulem mimiŋaŋen Emetak Teŋ Kawawaŋ ndaye keyet keŋnan tazin egaŋ ningalen nukŋaŋ keyet mukulem mimiyet ninmak keŋ sindem kwep nâmti egaŋ Kawawaŋgat nin giŋgiŋ nâmkiŋpem tatagat Kawawaŋ windeŋaŋbeŋ mandundum sain.
ROM 8:27 Emetak Teŋ ek Kilaisiyelen am maŋge ekŋengalen nukŋaŋin nâmtazin ma Kawawaŋaŋ ekŋengat zigok mimindandayelen kogogak nâmtazin keyepmti keyet katnaŋ Kawawaŋaŋ indamukulem mimiyet mandunduin. Mme Kawawaŋ ek am keŋinaŋgat yaŋaŋ maekzinaŋ Emetak Teŋgalen dundundu ke manâin.
ROM 8:28 Nin nâmtatnup am Kawawaŋ gogot mamsaip ma amŋene ikŋaŋgat zapat mamayet nâmbiliwet indendeŋaŋ ekŋenmagen nukŋaŋ sokbein beme Kawawaŋaŋ nukŋaŋ keyet keŋan mulup mme nukŋaŋ keyaŋ zigoset amŋene kemagen pembenaŋ sokbembeyelen mulupmaŋ mam.
ROM 8:29 Nin nânup itnaŋaŋ Kawawaŋaŋ am Nemuŋaŋ Zisas nâmkiŋpewep ekŋen ke ombemindeme ikŋaŋgat beip. Mti am ekŋen ke mme ikŋaŋgat Nemuŋaŋaŋ mama mimi mge keyet kataŋ mamip. Kogok mamip egaŋ dalin temaŋ beme ekŋenaŋ ipmeniŋane bemti mamambep.
ROM 8:30 Kawawaŋ ek am ikŋaŋgat bembeyet ŋeŋaŋ nâmindemti ikŋaŋmak mamayet kumindatetime kobien. Egaŋ am ekŋen keyet zeye, “In an teŋ,” zemindemti sekŋin alakŋaŋ gakikiyaŋ ku mme waleletgalen ego egoŋaŋmak keyaŋ elimiak indewe.
ROM 8:31 Zet zeya keyet penaŋaŋ ilak zet kapiyaŋ mamaŋnok besâpm. Kawawaŋaŋ ninmageset tazin keyepmti an ŋenaŋ ningat tususu ekmagen tazin ke ku eleŋgem ndendeyelen.
ROM 8:32 Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ ningat ketalasim ndaye. Kogogapm egat tusumti kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ ningat maman mukulem mimiyelen ke eyo ndawe.
ROM 8:33 Kawawaŋaŋ nin ikŋaŋgat bembeyet nâmti kumndatimti ikŋaŋegak ke an teŋ manzemndein keyepm nin Kawawaŋgat zikatnan zelen ku tatagalen.
ROM 8:34 Kilais Zisasiyaŋ ningat gakiye keyepmti an ŋenaŋ Kawawaŋmagen nin an bekanaŋ ŋep ku zemti zemndondoyelen. Kilais ek gakikiengatnan wageyaŋ alak pigogat kwizet buŋamŋaŋmak Kawawaŋgat betnaŋ penaset tati nin ndamukulem mimiyet mandunduin.
ROM 8:35 Kawawaŋgalen gogot Kilaisiyaŋ ningat mti msokbeye keyet keŋan tapmann kwitnaŋ kwitnaŋ ŋenaŋ ŋep ku ndamenzemndabe: Nukŋaŋ ikŋak ikŋak msalen nin mtotndendeyelen tazin keyaŋ ma sekŋ sindemaŋ keŋ nukŋaŋ palen mamayaŋ matim kozin keyaŋ ma nâmkiŋpepennaŋgapm sisipeŋpeŋ mindanda keyaŋ ma meuyet kambeŋ palen mama keyaŋ ma olat olat palen mama keyaŋ ma kwileki bekanaŋ ŋenaŋ ndawaletsâgât mbeyaŋ ma an ŋenaŋ ndome gakiwanup keyaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen keboŋaŋ Kilaisiyelen gogolen ŋep ku ndamenzemndabe.
ROM 8:36 Kawawaŋgalen Zet Zapat Itnaŋanen zet ŋen pigok zein keyet kataŋ kwitnaŋ kwitnaŋ masokbemndain. “Nin gâlengapmti kan kataŋ omba penaŋ mandawalet kwalip. Ekŋenaŋ nin ndikme sipsip maindoip keboŋ beme mandawalelip.”
ROM 8:37 Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋaŋ Kilaisiyelen gogolen ŋep ku menzemndenak. Nin Zisas ikŋaŋmak tatnup kegogapm kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋaŋ mtot ndesâgât mnaŋgut ikŋaŋ ndamukulem mme windembeŋ tati nukŋaŋ ekŋen keyelen windeŋin kumann topme nin windennbeŋ matatnup.
ROM 8:38 Keyepmti ŋen kapigok nâmkatikpeyap, mama ma winde notnaŋ kapi kusowap ekŋenaŋ Kilaisiyelen gogolen ŋep ku menzem ndadagalen. Gakiki keyaŋ ma mama alak talap kapiyelen nukŋaŋ notnaŋ keyaŋ ma ensel windeŋaŋbeŋ ŋenaŋ ŋep ku menzem ndadagalen ma we nombeyaŋ nin mtot ndesât mamip ekŋen kegogak ma kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ alak tapminup kapiyaŋ ma bam kwitnaŋ kwitnaŋ ninmagen sokbewe keyaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ windeŋaŋbeŋ nin ndawaleletgalen talip zeip keyaŋ ma mundum gwaenen ŋen mot enzililiyelen nânik keyet ma mundum ŋen msat keŋaŋ towet enzililiyelen nânik keyaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ msokbeye keyaŋ Kawawaŋgalen aŋgalaŋ gogotnaŋgatnan ŋen ku menzem ndadagalen. Kawawaŋaŋ aŋgalaŋ gogotnaŋ keyet penaŋaŋ Amobotnaŋŋ Kilais Zisas ikŋaŋgat Nemuŋaŋ nâmpeme ningat mti gakiye.
ROM 9:1 Emetak Teŋaŋ keŋnanen zet zesowap kapiyet mopmaŋbemti mkawaŋ beme nâmti ingat keyegak zemkawaŋ bemindasowap. Neŋ Kilaisiyelen an keyepm zet zesowap kapi dâsuki yek; penaŋ sukwep.
ROM 9:2 Kilaismagen notnne, ingat kembeŋ temaŋ penaŋ mti kan kataŋ keŋnan sindem penaŋ mambein.
ROM 9:3 Zuda am notnne sip kwep ekŋenaŋ Kilais nâmkiŋpepeyelen nâmti keyet sepaloŋaŋ nâgât palen Kawawaŋaŋ nukŋaŋ ŋen nanak mme keyet palengatnaŋ indamandame kosâgât nânak beme kegok ŋep mnanak.
ROM 9:4 Nin Islael am maŋge Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nemunambaŋane ndatimti ikŋaŋgalen busatnaŋ saŋge soŋgaŋaŋmak yeŋsokŋne kemak ndat kopme ekbien. Mti Kawawaŋaŋ ekŋenmak zet zemtâtâyet nâmti zii zetnaŋ indame ekŋenaŋ ek etaŋ sesewatpepeyet zemindemti ekŋen indamukulem mimiyet ikŋaŋgalen buŋam zet zetik mimindame mmambien.
ROM 9:5 Ningat yeŋ sokŋine baenen mamkwabienen Kawawaŋgalen am maŋge katikŋaŋen ma ekŋen ke ningat yeŋsokŋne mamkwapme Zisas Kilais sokbeye ek ningalen sip butnaŋ. Yaŋ ke etaŋ yek. Ek kogogak Kawawaŋgat nemuŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyet amobotnaŋin tazin keyet nin Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwati kan kataŋ masesewatpemamambanup. Ke penaŋ.
ROM 9:6 Zuda am notnaŋ ekŋenaŋ Kilais ku nâmkiŋpeipgapmti kapigok ŋep ku zewiek, “Kawawaŋ Abalaamak zetik mge ke penaŋepiŋ beye.” Kegok ku zenzeyelen. Eneyet Islael an penaŋ mama ke ekŋengalen siwenn sokbembe ke yek. Am Kawawaŋ nâmkiŋpeip ekŋenaŋ Islael maŋge penaŋ beip.
ROM 9:7 Abalaamgalen sip butnaŋ sambe yaŋgut ekŋen sambe keyaŋ Kawawaŋgalen zetik Abalaam mpeye keyet toŋaŋ ku bemâpbien. Am Kawawaŋaŋ zetik keyet toŋaŋ bembeyet ombemindeye ekŋen keyaŋ etaŋ Abalaamgat sipmaŋ butnaŋ bewien, “Aisakgalen nembayaŋ gâgât sokdine penaŋ bewep.”
ROM 9:8 Zet zeya keyet yaŋaŋ kapigok, nemba Abalaamgat iŋsokŋane zeip ekŋen ilindiŋ Kawawaŋgalen am ku beip. Nemba Kawawaŋaŋ Abalaamgat nembaŋane bembeyet zetik mti ombemindeye ekŋen keyaŋ Abalaamgat iŋsokŋane penaŋ beip. Zetik penaŋaŋ nembandi an Selamagen sokbemgawe kemagen sokbewe Ismael imbindaŋgalen sisiliŋ imbi keyelen nemba yek.
ROM 9:9 Zetik kapigok mgaŋgaŋaŋ, “Nup kan sakŋaŋ kangwayet eyoŋga sepem kwep kapigogak neŋ koti Sela imbindi m eleŋ belaŋ mpema nemba kambakmak tabe ke nemba an sokbemgawe.”
ROM 9:10 Zet tusumti ewe kapigok zewi. Sip kwep ilinmagen muluwaŋ mamanamaŋ ŋen kapigok sokbeme Kawawaŋgalen zetik penaŋaŋmak beye. Lebekamagen sepem kapigok sokbeye. Egaŋ yeŋsokŋin Aisakmak mamti nemba pepet sokbewun.
ROM 9:11 Âpme nemba zut keyaŋ ewe ku sokbemti bekanaŋ ma pembenaŋ keyet yaŋaŋ nânâpiŋ tapmalu Kawawaŋaŋ mamidaŋgat kapigok zeye, “Datnaŋaŋ meniŋaŋgat sisiliŋ mulup mbe.” Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zetnaŋ katikŋaŋ bembeyet nâŋge keyet kataŋ nemba kwep ombempeyeyaŋ ikŋaŋgalen zet ke penaŋaŋmak bembeyet kegok mge. Nemba ikŋaŋgat pembenaŋgat yek.
ROM 9:13 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet keyet kapigok zenzeŋaŋ, “Neŋ Zekop nâmtikŋaŋ mti ombempewan. Âpme Isâ yek.”
ROM 9:14 Am notnaŋaŋ zet ke nâmti kapigok mene zewiek, “Kawawaŋaŋ egatmagen mulup teŋ penaŋ ku mge.” Zet kegok ŋep ku zenzeyelen.
ROM 9:15 Kawawaŋaŋ Mosesiyet zet pigok dunduye, “Neŋ an ŋen aŋgalaŋ gogot mpesâgât nâmti ŋep aŋgalaŋ gogot mpewap. Ma ŋen keŋ taolet msasâti ŋep msawap.”
ROM 9:16 Keyepmti amgat windeŋin ma ekŋengat mama mimiŋ dolakŋaŋ mme keyepm Kawawaŋgat keŋaŋ ekŋengat beme ku mam. Kawawaŋ am ikŋaŋgat bembeyet maombemindein ke aŋgalaŋ gogot nânâŋak mam.
ROM 9:17 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen Kawawaŋaŋ Palaoyet zet pigok dunduye, “Neŋ geŋmagen kwitnaŋ kwitnaŋ mgawap keyaŋ nâlen winde msokbeme kwizet buŋammnaŋ msat kataŋ mebet kopme nâmbep.”
ROM 9:18 Keyepmti Kawawaŋgat yaŋaŋ kapigok nânup, “Ek an ŋen aŋgalaŋ gogot mpepeyet nâmti ŋep aŋgalaŋ gogot mpein. Ma ŋen zetnaŋ ku nâme ikŋaŋgalen keŋ ke mâti nâmpeme keŋin katikŋaŋ beme mamaip.”
ROM 9:19 Geŋ nâgât zet zeya kangwayet kapigok mene yaŋkwesiwek, “Kawawaŋaŋ nâmneme keŋŋ katik mmaya keyet naman kwilekiyet Kawawaŋaŋ mama keyet zem nonoyelen? Egaŋ nâmneme keŋŋ katik mmaya, e?”
ROM 9:20 Amnaŋ kwilekidaŋgat Kawawaŋgat zetnaŋgat zet mobotnaŋ msamti zewanik? Menzimaŋ zigoset an weyaŋge egat pigok zewe. “Geŋ zigogapm sepem kaboŋ kapi naweyaŋbanan?”
ROM 9:21 Neŋ zet zesowap kapiyet in neŋmak keŋ kwep beseip e nâyap. An menzim tosi weyayaŋ egaŋ ampambet sakam kwep mti menzim ŋen weyaŋsât nâin beme egaŋ menzim ziboŋ ma ziboŋ weyaŋsât nâp ke weyaŋep. Menzim tosi mobotnaŋ ŋen weyaŋep ma menzim ŋen kan kataŋ meu timbumbuyelen weyaŋep ilak an weyaŋep egat betnan tazin.
ROM 9:22 Neŋ bemzenze zet an menzim maweyaŋzingat palen bemzeya e nin Kawawaŋaŋ ammagen mulupmaŋ mam keyet yaŋaŋ nânâyet nâmti zeya. An menzim weyayaŋaŋ ikŋaŋgat keŋaŋgat nânâŋak menzim ziboŋ ma ziboŋ weyaŋzin keyet kataŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat keŋaŋgalak Zuda am ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ nânâŋak kwitnaŋ ŋen mimindasâgât mamindan. Kawawaŋaŋ Zuda am ekŋengat nâmti kan teepmaŋ indame ekŋenaŋ yom mti Kawawaŋaŋgat ku otnâme keyaŋ Kawawaŋaŋ am Zuda maŋge ku sokbembeŋaŋ egalen ŋenzinziŋ ke eekgalen nâmti Zuda am ketalat indeme walelet aiikgalen nâŋge. Mti naman am maŋge ŋen ekŋenmagen Kawawaŋaŋ muluwaŋ mamanamaŋ sepem ikŋak notnaŋ mgeen ke aŋgalaŋ gogotnaŋ beke eekgalen mge. Ekŋen kegok mimindayeen ekŋenaŋ Kawawaŋmak mama ego egoŋaŋmak Kawawaŋ ikŋaŋmak mamayet nâŋge ke eweŋan baen nâmbiliwapme weŋge.
ROM 9:24 Kogogapmti Zuda am nin etaŋ Kawawaŋaŋ aŋgalaŋ gogotnaŋ mamayet ku ombemndeyet am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen kogogak egalen aŋgalaŋ gogolen mamayet ombemindeye.
ROM 9:25 Keyet golaŋ zenze an Osiayaŋ Kawawaŋgalen zet ŋen kapigok zeye, “Am maŋge ku indatiwen ekŋen nâlen am maŋge kegok zemindeyap. Ma am maŋge ke neŋ gogot ku mimindawan ekŋen ke neŋ gogot mimindamti, ‘Nembanne,’ zewap.”
ROM 9:26 Ma Kawawaŋaŋ kogogak Osiayet zet ŋen kapigok zeye, “In nâlen am yek zenzeŋaŋaŋgut in am msat kainde mamaip in amnaŋ, ‘Kawawaŋgat nemunambannane,’ zemindewep.”
ROM 9:27 Mti Aizaya egaŋ Islael ekŋengat yayaŋ mti kapigok zeye, “Islael egalen alikŋane tu ganzenan nelum gambibik tazin keyet kataŋ sokbesâgât nâmti ŋep sokbewewaŋgut Kawawaŋaŋ keyet keŋanen maŋge isikŋaŋ bugan indatiwe.
ROM 9:28 Amobotnaŋgalen bimbim zetnaŋaŋ penaŋaŋ msalen muwaŋ memendepmak mme penaŋaŋmak bemâpbe.”
ROM 9:29 Aizayayaŋ itnaŋaŋ zet ŋen kapigok zeye, “Kululuŋengalen an kasa kuku maŋge temaŋ ekŋengalen Amobotnaŋaŋ ninmagengatnaŋ am notnaŋ ŋen ku katikindeme tabiek ze Sodom ma Gomola mkaengatnaŋ am egegalen sepem penaŋ bewenek.”
ROM 9:30 Keyepmti nen zet kapigok zemdelaŋ zesowap, am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ kopa mame Kawawaŋgalen zelaŋ koindaikme keŋ gilik zenze sakwep aikbien eneyet yominaŋgat ekme nukŋaŋ beme Kawawaŋmagen nâmkiŋpemti Zisas Kilais ek ekŋengat mti gakiye e nâmkiŋpewien.
ROM 9:31 Âpme Islael am ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ indikme an teŋ kwakwatgalen setnaŋ zii zet etaŋ gawepumti mama manâmtemienaŋgut Kawawaŋaŋ an ŋenaŋ set kegoset mamamti egalen am ku bembeyelen zeye.
ROM 9:32 Ke yaŋaŋ kwilekiyet kegok mbien? Ekŋenaŋ nâmkiŋpepeŋin Zisasmagen ku bemti zii zet etaŋ gawepumti an teŋ kwabanup manâmtemien. Mti nanzaŋ selen tazin ekŋenaŋ ekti sebempemti mebegalen Kawawaŋaŋ peme koti ekŋengat yomgat gakiye ke ku nâmkiŋpemti Kilaisiyaŋ ekŋengalen nanzaŋ selen ulugaluk tapme ku nâmkiŋpepgapmti ime uluk zeme topmaindon.
ROM 9:33 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋane pigok zein, “Nâip, neŋ Saion Kalaŋan nanzaŋ ulugaluk ke am ime uluk peme indawaleletgalen kataŋ nâmti beyap. Âpme an ŋenaŋ Zisas nanzaŋ ulugaluk nemboŋ ke nâmkiŋpewe an ke Zisasiyaŋ ku bamkumpewe.”
ROM 10:1 Kilaismagen notnne, neŋ Kawawaŋaŋ Islael amŋane ewe keŋin gilik zeme indatitiyet kembeŋ nâmti kan kataŋ Kawawaŋgat mandundum sayap.
ROM 10:2 Ekŋenaŋ Kawawaŋ sisiliŋ msasayet windeŋin tazin ke maindikgapgapmti kegok zeyap, yaŋgut ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ ekmagen kokogat set nâŋge ke ku mamâlip.
ROM 10:3 Ekŋenaŋ Kawawaŋmagen meti yompiŋ bembe keyet setnaŋ makandalip. Keyepmti ilinagak dolakŋaŋ bembeyet mulupmaŋ mti ekŋenaŋ Kawawaŋ am indamukulem mme teŋ makwalip an ke mabamkumpeip.
ROM 10:4 Kilais egaŋ zii zet amnaŋ zii zet gawepumti teŋ kwabanup nâmti mulup mamip keyet ŋoktik kume totogat koge. Kegok mti am indamukulem mme Kawawaŋ nâmkiŋpemti an teŋ kwakwagalen setnaŋ beye.
ROM 10:5 Zii zet gawepumti mama keyet Moses egaŋ zet pigok kuye, “An ŋen zii zetgalen set mâpme delaŋ zenak beme egaŋ mama kanzizit keeset tinak.”
ROM 10:6 Ma Mosesiyaŋ zet ŋen amnaŋ nâmkiŋpemti teŋ bembeyelen keyet zet pigok zeye, “An ŋenaŋ kululuŋen ku moti Kilais wat topme amnaŋ teŋ bembeyelen zetnaŋ diindondoyelen mowatobe.”
ROM 10:7 Ma am ŋenaŋ Kilais gakikiengatnaŋ towakwapme amnaŋ teŋ bembeyelen keyet zetnaŋ diindowe, “Kogok ku mimiyelen enenogat Kilais ilak kululuŋengatnaŋ toti gakimti wage.”
ROM 10:8 Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kapigok kukuŋaŋ tazin, “Kawawaŋaŋ am mme teŋ bembeyelen keyet buŋam zapatnaŋ enzililiŋaŋ yek; sokŋaŋ tazin. Ke zikalinan mama kuip mti keŋinan ke nâmkiŋpepeyelen ma dembusekŋinan zet keyet zenâ zenâ tuŋguwinan mimiyelen.” Ke zet nin nâmkiŋpepeen timet ndendeyelen zet.
ROM 10:9 Keyepmti zet zenzeŋinan, “Zisas ek Amobotnaŋ,” ke zemkawaŋ bewep. Ma Kawawaŋaŋ Zisas mme wage keyelen zet keŋinan nâmkiŋpemeŋgut Kawawaŋaŋ ingat, “An teŋ,” zemindemti mme ikŋaŋgat nembaŋaŋ bewep.
ROM 10:10 Keŋin penaŋaŋ Zisas nâmkiŋpewewen an teŋ bewep. Ma dembusekŋinan Zisas Kawawaŋaŋ An in mukulem mimiyet peme toti indage kogok zemkawaŋ bewewen in an teŋ talip bein.
ROM 10:11 Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok meluwaŋ kukuŋaŋ, “An Zisas nâmkiŋpewe an ke Zisasiyaŋ ku bamkumpewe.”
ROM 10:12 Kogogapm am sambe nin zet keyet kandaŋan tapmann delaŋ zein. Zuda am ma Glik am ekŋen sepem igak igak penaŋ ku beip. Zisas kwep etaŋaŋ ningat Amobotnaŋ temakwep mamamndain. Mti am ŋenaŋ egaŋ mukulem mimindendeyelen nâmti mandundum saip ekŋen taolet mamindain.
ROM 10:13 Zet ke Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋaŋ bandim mti pigok zenzeŋaŋ, “Am ŋenaŋ Amobotnaŋaŋ yomaŋ katikpepeyelen dundum sawe beme an ke yomaŋ katikpewe.”
ROM 10:14 Ekŋenaŋ Amobotnaŋ Zisas ku nâmkiŋpeip keyaŋ zeinen ekŋenaŋ egaŋ yomin peme mebegat ku mandundum saip. Mti nan ekŋenaŋ Kawawaŋ zetnaŋ ku nâmbien benak beme zigoset egat nâmkiŋpewiek? Ma an ŋenaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke timti ku met diindonak beme zet ke zigok nâmbiek?
ROM 10:15 Ma am ŋenaŋ buŋam zet mmebegalen an ŋen ku indeme mebiek benak beme buŋam zet ke zigok nâmbiek? Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok meluwaŋ mimiŋaŋ tazin, “Am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ Nemuŋaŋ ningat Amobotnaŋ nin ndamukulem mimiyet peme toge an zet ke timti ninmagen kobien ekŋen keyaŋ muluwaŋ pembenaŋ penaŋ mip.”
ROM 10:16 Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ am sambe ilinsakwep penaŋ ku gawepuwien keyepmti golaŋ zenze an Aizayayaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ buŋam zapat zemkawaŋ bembeŋaŋ an ke am sambeyaŋ ku nâmkiŋpewien.”
ROM 10:17 Keyepmti nin kapigok nânup, Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ beme nânup keesetgatnaŋ nâmkiŋpepe maaikndain. Ma nan am ekŋen keyaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ Kawawaŋaŋ Kilais ningapmti peme toti gakimti ndage zet ke zemkawaŋ beme nin nânup am ekŋen ke Kawawaŋaŋ zemindeme ninmagen kobien.
ROM 10:18 Yaŋgut notnaŋaŋ in kapigok mene nâgât zesâip, ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ Zisas Kilaisiyet zein ku nâmbien. Ke penaŋ yek. Sam Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok tazin, “Msat sambe buŋam zapat timti zempalakŋaŋ bemepme amnaŋ nâme delaŋ zemâge. Buŋam zapat keyaŋ msat ilindiŋ bemisikti msat beŋan eyo mepme kopmâge.”
ROM 10:19 Yaŋgut ewe tusumti yaŋkwesisowap, “Islael am ekŋenaŋ zet kapi ku nâip ma zigok?” Kegok yek. Ekŋenaŋ zet kapi nâmtalip. Ŋeŋaŋ Mosesiyaŋ zet pigok kuye ke zemkawaŋ bewi, “Neŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ indatima ekŋenaŋ nen nâmkiŋpem neme ekŋengat dolakŋaŋ nâmindema in ke egomti nâmbekam bemnembep. Neŋ am ekŋen nânâŋinpiŋ indatima in keyet nâmbekam bemti ŋenzinziŋ mbep.”
ROM 10:20 Naman bam Aizayayaŋ kiŋgagapiŋ zet windeŋaŋbeŋ kapigok zeye, “Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ nâgât ku natimamat mulup mbienaŋgut ekŋenaŋ nâmkiŋpemnewien. Am nâgât zem timapmapiŋ mambien ekŋenmagen sosok sokbemindawan.”
ROM 10:21 Mti Aizayayaŋ Islael am ekŋengat zet pigok meluwaŋ mge, “Neŋ am zet kululu ma zet gaipupuŋin yek ekŋengat kan teepmaŋ neŋmagen gilik ze kokogalen damuŋ tati bet talalaŋ mimindamti matalap.”
ROM 11:1 Kawawaŋaŋ Islael am ekŋengat keŋaŋan zigok manâin keyet zetnaŋ kapi zesowap. Kawawaŋaŋ amŋene ku bamkumindeye. Kawawaŋaŋ ekŋen ku katimindeye. Yek penaŋ. Neŋ kegogak Islael an mamayap. Neŋ Abalaamgat iŋaŋ ma nâgât yaŋŋ omâtâbagen met Benzamin am maŋge kemagen pataŋ zenak.
ROM 11:2 Kawawaŋaŋ amŋene ombemindemti indatiye ke ku kandat indeye. In Ilaizayet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet zapatnaŋ tazin ke in makumti manâip. Ilaiza egaŋ Islael am ekŋengat ŋenzinziŋ nâmindemti Kawawaŋgat pigok dunduye,
ROM 11:3 “Amobotnaŋ, ekŋenaŋ golaŋ zenze andine indom walet mti sâpe sâpe bumbu mundumdi kume epeem temege. Âpme pi neŋ nenak mama kegogak nosâgât tazeip.”
ROM 11:4 Kogogapm Kawawaŋaŋ zet dopmaŋ kapigok dunduye, “Geŋ kwep yek. Neŋ am 7,000 indaaŋgalaŋma nopiom Bal ku sesewatsamti tapmaip.”
ROM 11:5 Âpme kan pigogak Kawawaŋaŋ Islael am isikŋaŋ bugan keŋ taoletnaŋgapmti aŋgalaŋ ndeme mamanup.
ROM 11:6 Nnaŋgat mulupgat dopmaŋgapm ku ndatiye. Egaŋ keŋ taoletnaŋgapmti ndatiye. Nin nnaŋgat mulupnnaŋgat dopmaŋ zewenek beme Kawawaŋgalen keŋ taolet ke penaŋepiŋ benak.
ROM 11:7 Keyepmti nin kapigok ŋep zenzeyelen, Islael am ekŋenaŋ Kawawaŋmak teŋ mamanup nâmbienaŋgut Kawawaŋaŋ indikme ekŋenaŋ teŋ mama ke titiyet tim yape yape mbien. Indamakum titiŋaŋ ekŋenaŋ etaŋ teŋ mama ke aikbien. Notnaŋ sambeyaŋ Zisas ku manâmkiŋpeip kegogapmti ekŋen keŋin katikŋaŋ beme maip.
ROM 11:8 Kogok sokbemindayelen Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok zein, “Kawawaŋaŋ keŋin myuŋgum indeme zikalin taegiwaŋgut mme beŋaŋnok bewe. Ma wakŋin tatnâiwaŋgut bekekekŋaŋnok bewe. Kegok mimindame mambienaŋ ewe mamamkwalip.”
ROM 11:9 Naman Dewilaŋ kegogak Kawawaŋgat pigok dunduye, “Islael am ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ ningat nâmtikŋaŋ mamm nânâ manâip keyaŋ ilinaŋgat aŋkapipilinok beme ŋoktikŋin nâip keyet penaŋaŋ ku msokbeme keyaŋ indowe. Ma nin Kawawaŋgalen zii zet timama toŋaŋ manâip keyaŋ aŋkapipit ŋandolopmaŋ soŋgom bimane tim tapme gakisât mammnok nânâŋin keyaŋ nukŋaŋin beme bekanaŋgat dopmaŋ mutumindawe.
ROM 11:10 Ekŋen zikalin beŋaŋnok beme ŋep ku ekmâtâbep. Âpme geŋ Kawawaŋ nukŋaŋ indawanik keyaŋ bisekaselin mututuŋaŋnok bewe keyaŋ kwesiŋ matamambe.” Dewilaŋ Kawawaŋgat kogok dunduye.
ROM 11:11 Keyepmti nin keŋŋnan pigok ku nâmbanup, Kawawaŋ ek ilak amŋane Zuda nanzaŋ ulugaluk selen amnaŋ ekti sebempepeyelen ke imti toindome egaŋ ekŋengat keŋaŋ teeŋaŋ beye. Yegat. Kawawaŋ egok mnen am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋ nâmkiŋpepeyelen nâmti kan tusumindain. Kawawaŋaŋ kegok mme Zuda am ekŋenaŋ ke ekti keŋin walatme Kawawaŋinmak mamayet tikŋaŋin sokbemindame kot ekmak tusumti mambep.
ROM 11:12 Zuda am ekŋenaŋ nanzaŋ ulugaluk amnaŋ ekseseyet Kawawaŋaŋ bempeye ke ekti ime ulukpeme toindoye. Kan keyet Kawawaŋaŋ am msat sambe ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keyaŋ koindaikme nâmkiŋpepe aikbien. Yaŋgut nâmbak, Zuda am ekŋenaŋ gilik zemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke eknâmti nâmkiŋpepe aikbep beme keyet palaŋanen am nin sambemagen Kawawaŋmak mama eyaŋ lembimti wembe.
ROM 11:13 Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ingat zet kapi diindoma nâit. Neŋ ingalen an Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timamayet an ombem neŋge keyet nâma mobotnaŋ penaŋ bein. Kogogapmti neŋ Kawawaŋaŋ inmagen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke diindondoyet zemneme takum indayap.
ROM 11:14 In Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoma keeset mene nanaŋgat sipm butnaŋnne keŋin puŋpuŋ mme yomin ekme topme Kawawaŋaŋ gilik zemindatitiyelen dundum sawep.
ROM 11:15 Kawawaŋaŋ Zuda am katikindeye kan keyet egaŋ msat kataŋ am sambe indatime ekmak keŋ kwep bembeyet nâmti mge. Ya bamgat Zuda am ekŋenaŋ Kawawaŋaŋmagen gilik zemkopme indatiwe beme ekŋenaŋ gakikiengatnan walip sepem kegok bewe.
ROM 11:16 Abalaamak Aisakmak Zekop ekŋen Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat anene zemindeye keyepmti am maŋge ekŋenmagengatnaŋ sokbembeŋaŋ Zuda am ekŋen kogogak Kawawaŋgat amŋane beip. Enenogat am ekŋen kapiyet yaŋin Kawawaŋaŋ ikŋaŋ yaŋbemti ombemindeye ke tep teŋgat yaŋaŋnok beip. Mme tepgat betnaŋne kegogak teŋ mama ke tiip.
ROM 11:17 Âpme Kawawaŋaŋ olip tep betnaŋ notnaŋ eleŋgem time mege. Zuda am kogok miindemti in olip zupmaŋgat betnaŋ antim olip tep ŋotekŋaŋ kwep keyet kot tusumindeye. Âpme in Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in olip zupmaŋgat betnaŋ keyaŋ kot tepgat tuŋaŋ pembenaŋ in tim nimti pembenaŋ tapmaip.
ROM 11:18 In olip zupmaŋgat betnaŋ in olip penaŋgat betnaŋ etum toweweŋaŋ ekŋengat nâmindeme tototnaŋ ku beme ilinaŋgat sekŋin ku mmobep. Kegok mamip beme pigok nâit, tewaŋ tu meuŋaŋ betnasetgatnaŋ koti kindiŋanen kumapelaŋguin yek. Kindiŋasetgatnan kwati sinaŋ betnaŋ mapelaŋguin.
ROM 11:19 Neŋ kegok zema in nembetnaŋ kapigok mene zewiek, “Kawawaŋaŋ nin tusumndesâgât nâmti betnaŋ itnaŋaŋ antu time mepmâge.”
ROM 11:20 Ke ŋep zeip yaŋgut Zuda am ekŋen ke tati nâmkiŋpepe ku aikbiengapmti antum indemti ekŋengat munduminan in nâmkiŋpepe aikbien keyepmti tusumindeme talip. Keyepmti in ilinaŋgat sekŋin mmobopiŋ mamti eksewep.
ROM 11:21 Kawawaŋaŋ olip betnaŋ penaŋ ku aŋgalaŋ indeye. Âpme in olip zupmaŋgat betnaŋaŋ in mobotnaŋ mbewen in Kawawaŋaŋ kegogak tususuŋin ekmagen tazin ke eleŋgem indewe.
ROM 11:22 In Kawawaŋgat yaŋaŋ penaŋ ku nâmâtâlip. Egaŋ am keŋ taolet mamimindainen bakbak palen mamin. Ma am ŋen kasa mimindasâti bewelep kwisak palen mamimindain. Am Kawawaŋgalen mama mimi ku mamâlip ekŋengat kasa mamiminden ma in nâmkiŋpewien keyepmti in bakbak mimindeme tapmaip keyepmti Kawawaŋgalen mama mim eksemti mmambep. Kogok ku mbep beme egaŋ ingat zewe, “Neŋ in ku nâmindeyap.”
ROM 11:23 Âpme betnaŋ itnaŋaŋ atum time mebetnaŋ ekŋenaŋ keŋ katik penaŋ ku tabep ma Kawawaŋmagen gilik zemti nâmkiŋpewep beme egaŋ indatimti tusum indesât ŋep tusumindewe.
ROM 11:24 Kegogapmti in olip zupmaŋgat betnaŋ mti olip mtawenaŋgat palen tusumindeye kegogak Kawawaŋaŋ olip mtawenaŋgat betnaŋ eleŋgempeye ke ewe mkwat tusumpesât nâmbe beme sewak mkwat tusumindewe enenogat olip yaŋaŋ e olip mtawenaŋ.
ROM 11:25 In ilinaŋgalen nânâen tusumti manâmyuŋgupgapm Kawawaŋaŋ Zuda am ekŋengat nâmbiliwepme tazin ke zemkawaŋ bema in am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in kapigok nâit. Ekŋenaŋ Kawawaŋ bamkumpewien kan keyet in Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in sambe ke Kawawaŋaŋ ombem indeme koti Kawawaŋ nâmkiŋpepeyet indame tapmaip keyet sekŋin mmobopiŋ.
ROM 11:26 Kawawaŋaŋ Zuda am ewe gilik zemindatisâpm kan ke ewe kabigok. Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagengatnaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat ombemindeye ekŋen sambe keyaŋ nâmkiŋpemeŋgut kan keyet Zuda am sambe Kawawaŋ nâmkiŋpeme gilik zemti indatiwe. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok meluwaŋ mimiŋaŋ tazin, “Saion mkaengatnan Weyeyaŋ An ŋen koti Zekopgalen iŋsokŋane yomengatnaŋ gilik zem Kawawaŋmagen kopme yomin katikpesâpm.”
ROM 11:27 Kawawaŋgalen zet ŋen ekŋengat kapigok zeye, “Neŋ ewe yomin zulupma mepme ekŋenmak tâtâ alakŋaŋ ewe mbap.”
ROM 11:28 Zuda am ekŋenaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ bamkumpewien keyepmti Kawawaŋaŋ ekŋengat kasaŋin beye. Yaŋgut eweŋan Kawawaŋaŋ yeŋsokŋin Abalaam, Aisak ma Zekop ikŋaŋgat zapat ombemindeye keyepmti ekŋenmak zetik mge keyet nâmti keŋ taolet mamimindain.
ROM 11:29 Kawawaŋaŋ Zuda am ŋenemak zetik mge ke kanda kume zet tim yape yape ŋep ku mimiyelen. Zetnaŋ zeye ke bandim mti penaŋaŋ mme sokbewe.
ROM 11:30 Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in eweŋan Kawawaŋ ku nâmtiyepm zetnaŋ kulumti mamamtemien. Âpme Zuda am ekŋenaŋ Kawawaŋmak mamayet wisat mme egaŋ naman in indatime egalen aŋgalaŋ gogot keŋan kwabienaŋ mamaip.
ROM 11:31 Mme nan Zuda amnaŋ in eweŋan mambienok Kawawaŋ tazin e nâmtiŋgut egat zetnaŋ nâmti ku manâmkiŋpeip mme in Kawawaŋaŋ aŋgalaŋ gogot in mamimindain. Yaŋgut ekŋenaŋ gilik zemti Kawawaŋ nâmkiŋpeme egaŋ kogogak Zuda am ekŋen aŋgalaŋ gogot mimindawe.
ROM 11:32 Zuda ammak am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen ilinsakwep Kawawaŋgat zimosetnan a yompaŋset bemâbien. Kogok mame Kawawaŋaŋ ilinsakwep kembeŋ mimindamti aŋgalaŋ gogotnanen indatim kwat indeme tapmaip.
ROM 11:33 Wakae, Kawawaŋgalen nânâ ma egalen ŋoktik ke temaŋ penaŋ tu temaŋ bekeboŋ. Zemdelaŋ zenzeŋaŋgat yaŋaŋ ke am ŋenaŋ yaŋaŋ ŋep ku nâmâtâtâgalen. Ma mulup mimiŋaŋgat yaŋaŋ kegogak am ŋenaŋ ŋep ku eknâmâtâtâgalen.
ROM 11:34 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kangwayet kapigok zein, “Amobotnaŋgat keŋanen zet tazin ke an ŋenaŋ ŋep ku nâŋge. Ma egaŋ zet tazeme an ŋenaŋ ku mukulem mpemti zeye.”
ROM 11:35 Zet ŋen ewe kapigok zein, “Ma an ŋenaŋ kwitnaŋ ŋen ŋeŋaŋ msayeyaŋ keyet dopmaŋ mutumsawe?”
ROM 11:36 Kwitnaŋ kwitnaŋ ekmagengatnaŋ etaŋ makopmâzin. Egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyet ŋotekŋin bein ma egaŋ keyet damuŋin bein ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mge keyet nin egat kwizet buŋamaŋ mwawagalen kegok mti sesewatsapeŋ mamambanup. Ke penaŋ.
ROM 12:1 Kilaismagen notnne, neŋ Kawawaŋ aŋgalaŋ gogotnaŋgapmti zet nanaŋaŋ ŋen zema nâit. In keŋ sekŋin Kawawaŋgat sâpe sâpenok ke teŋ ewe segen alik kapi tapmamti ketalasime egat etaŋ bewe. Mme in ilin sâpe sâpeŋin nemboŋ ke Kawawaŋaŋ ekme oli oliŋaŋmak nâmtikŋaŋ min keyet kataŋ wembe. In kogok mip keyaŋ Kawawaŋgat sesewatsaip keyet kataŋ bein.
ROM 12:2 Mti mama mimiŋinaŋ am nâmkiŋpepepiŋaŋ mamamti maip sepem keboŋ ku mambep. In keŋ otnânâŋin mim gilik peme sepem ikŋak penaŋ beme Kawawaŋgalen zetnaŋ tazin keyet kataŋ mulup dolakŋaŋ ma mulup Kawawaŋaŋ ektikŋaŋ mimiyelen ma kwetetepmaŋ keyet zapat mambep.
ROM 12:3 Kawawaŋaŋ keŋ taolet mnamti mulup kapi naŋgayepmti in sambeyet pigok zema nâit. Am ŋenaŋ ikŋaŋgat nâme mobotnaŋ ku bewe. Kawawaŋaŋ in nâmkiŋpepeyet winde indaye keyet nâmkiŋpepe keyaŋ mopmaŋ bemindeme keŋin mtoti mambep.
ROM 12:4 In kapigok nâit, sekŋ kwewetaŋ yaŋgut betnaŋ setnaŋ mee keyaŋ mulup mimiŋin sepem ikŋak ikŋak miwaŋgut ekŋen sek kwepgat butnaŋ.
ROM 12:5 Kenok nin Kilaismak tusumti kwep bewennaŋ manup nin sepem kwep keboŋ. Nin am sambeyaŋ ondekti nâmkiŋpepeen kwep bemti Kilaisiyet setnaŋ ma betnaŋnok bemmamti mukulem ikŋak ikŋak mamnup. Ewan sek kwep ke bandim mpesâgât mamnup. Nin sambe piwan sek kwepgat butnaŋ butnaŋnokgapmti mukulem mukulem kegok mamambanup.
ROM 12:6 Nin Kilaisiyet sekŋaŋ butnaŋnokgapm Kawawaŋaŋ keŋ taolet m ndamti sisiliŋ kukuyet winde toŋak toŋak ndaye. Am ŋenaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ zet notnaŋ tin ma Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyelen winde sasaŋaŋaŋ buŋam zapat ke zemkawaŋ besâgâti Kawawaŋaŋ zet kapi ndain ke nâmkiŋpemti zet ke etaŋ zewep.
ROM 12:7 Ma ninmagengatnaŋ ŋen ek notnaŋ mukulem mimiyet winde sasaŋaŋ beme mulupmaŋ ke eksemti mbe ma ŋen ek Kawawaŋgalen zet zikat indandayet winde sasaŋaŋ egaŋ an zikat indanda mulupmaŋ ke eksemti mbe.
ROM 12:8 Ma nan ninmagengatnaŋ ŋen ek Kawawaŋgalen zelen zet tazin ke timti am zemgwatnaŋ mimiyelen winde sasaŋaŋ ek mulup ke weyaŋti mbe. Manan ŋen ek mânep milawatmak mama keyet winde sasaŋaŋ ek mânep milawatnaŋ ekdamuŋ mti bekopsat indamukulem msâgât nâmtemtempiŋ mbe. Ma ŋen ek an damuŋ mulup mimiyet winde sasaŋaŋ egaŋ an damuŋ mulupmaŋ weyaŋ mbe. Ma ninmagengatnaŋ ŋen ek notnaŋ nukŋanen tapme kembeŋ mimiyelen winde sasaŋaŋ egaŋ nukŋaŋ titi ke oloŋen palen mbe.
ROM 12:9 Notdaŋgat gogot mimi ke keŋdaŋgatnaŋ penaŋ kwapme mbanik belak dembusek etaŋaŋ yek. Mti mama mimi bekanaŋ ke kasa kumpemti naman mama mimi pembenaŋ mkipmaŋ bemti mamambanik.
ROM 12:10 In notn notn penaŋ mti mambep. Mti in sambeyaŋ noline ekse ekse mti ilinaŋgat manâme topmambe.
ROM 12:11 In Kawawaŋgalen mulup mimiyet sebet susukpiŋ, windeŋinbeŋ mbep. Naman mulup kegogak windembeŋ mamambep.
ROM 12:12 In Amobotnaŋaŋ inmagen kwitnaŋ ŋen mimindasâpmgat damuŋ mamti oloŋen palen mambep. Nukŋaŋ ŋen inmagen sokbeme in winde timti katikŋaŋ bemti tabep. Mti kan kataŋ in dundundu mulup mpeŋ mamambep.
ROM 12:13 Naman Kawawaŋgalen am notnaŋ indikme olat olat palen mame indamukulem mimindewep. Ma am mukup notnaŋ kopme indikti in weyaŋ indikdamuŋ mimindewep.
ROM 12:14 Amnaŋ in tototŋak indom walesâpme in Kawawaŋaŋ ekŋen dolakŋaŋ mimindandayet dunduwep. Kegogak ingat dembusekŋinaŋgatnan saik zet ŋen ku tobep.
ROM 12:15 Nolinaŋ keŋan segeyek mme in ekmak sebemti kwilekiyet segeyek min ke mukulem mti tabep. Naman nolin ŋen keŋ sindem palen tapme mukulem mti keŋin sindem palen tabe.
ROM 12:16 In ilinaŋgat maotnâip ŋoktik sepem keboŋagak noline tototnaŋ ekŋengat otnâmindewep. In ilinaŋgat nâme mobotnaŋ ku bewe, nolineyet nâme mobotnaŋegak bewe.
ROM 12:17 An ŋenaŋ inmagen kwileki ŋen mim yuŋgum indame in dopmaŋ kegogak ku myuŋgum sawep. Yaŋgut in am sambe ekŋengat zikalinan mama mimi dolakŋaŋ etaŋ mamambep.
ROM 12:18 Mti an ŋenmak ŋenzinziŋ ku mbep. Am sambe ekŋenmak notn notn mmambep. Naman an ŋenaŋ gâgât notn notn ku mbe beme e egalen kwitnaŋ kwitnaŋ.
ROM 12:19 Notnne penaŋ, in am ŋenaŋ myuŋgum indame keyet dopmaŋ ku gilik zemti mindawep. Myuŋguŋgu ke Kawawaŋgat betnan esemteŋ bempewep eneyet Kawawaŋaŋ ikŋaŋ pigok zeye. “Dopmaŋ mututu ke nâlen mulup.”
ROM 12:20 In kapigok etaŋ mbep, “Kasaŋin meuyet gakime meu indawanik ma tuyet gakime tu samane nimbe. Geŋ kegok mmane gâlen mama mimi dolakŋaŋ keyaŋ an tondi ke sakambuk temaŋ sawe. Mme keŋaŋ mgilik zenak mene.”
ROM 12:21 Mama mimi bekanaŋaŋ geŋ ku mtogewe. Geŋ mama mimi dolakŋaŋ mmane keyaŋ bekanaŋgalen winde kume topmâbe.
ROM 13:1 Gapman mulup ke Kawawaŋmagengatnan sokbeyeyepm am sambe gapmangalen zet kandaŋan mepme delaŋ zemâpbe. Ekŋen Kawawaŋaŋ zemâtâtpeye keyet katnanen mulupminn mamip.
ROM 13:2 Kegogapmti annne gapman mulup mti maip ekŋengalen zet ku kuwanup. Zelin kulunup beme ekŋengalen yek; Kawawaŋgalen zet kulunupnok bein. Keyet dopmaŋ kangat zelen tabanup.
ROM 13:3 Mti am damuŋin mamaip ekŋengat kiŋgagatpiŋ. Mama mimindi dolakŋaŋ tagain beme eneyet kiŋgasât? Bekanaŋ mamip ekŋenaŋ kiŋgat indeip eneyet ekŋenaŋ bekanaŋ mamip keyepm kegok mip. Âpme nin kiŋgagatpiŋ mamasât nâmti mama mimi dolakŋaŋ mbanup.
ROM 13:4 Gapman ekŋen Kawawaŋgalen mulup angapmti ndamukulem mme dolakŋaŋ mamayet mulup mamip. Âk ekŋengalen zet dolakŋaŋ mimiyet zeip ke ku gawepumti bekanaŋ mnup beme ekŋen bekanaŋgat dopmaŋ mututuyet mulup mimiyelen Kawawaŋaŋ mulup zet ke indaye.
ROM 13:5 Keyepmti in zelin penaŋ gawepuwep. E yaŋaŋ kapigogat: dopmaŋ mutumgawep keyet kiŋgagagatnaŋgat etaŋ yek ma ingat keŋinanen ke mimiyelen keŋin maindembein keyet penaŋaŋ msâtnâmtiyepm mamip.
ROM 13:6 Ekŋen Kawawaŋaŋ damuŋ mulup mimiyet zemindeye ke mamip. Keyet nin takis mânep bemann keyetnaŋ timtati tosaŋin tiwep ma ninmagen mulup mbep.
ROM 13:7 Âpme in kwitnaŋ kwitnaŋ zemâtâtâtnaŋ keyet kataŋ mbep. Takis indandayet zenzeŋaŋ ekŋen takis mânep indawep. Ekŋen sisiliŋ mulup mimindandayet zenzeŋaŋ ekŋen sisiliŋ mulup mimindawep. Kandaŋinan mtoti mamayet zenzeŋaŋ ekŋengat kandaŋinan mtoti mambep. Kwizet buŋamin mwawatgat zenzeŋaŋ ekŋen kwizet buŋamin mwat indewep.
ROM 13:8 Nodaŋgalen dopmaŋ geŋmagen tazin beme ke mutuwanik. Ninmagen dopmaŋ ŋen mututuyelennok tazin ilak nolinaŋgat indembembe ke taindame nolin kan kataŋ gogot mimindemambep. Kogok mbewaŋ zeinen in nâlen gogotgalen zii zetn maŋgawepup bein.
ROM 13:9 Zii zelen pigok zenzeŋaŋ: “Awembiŋit kalelaŋ ku mbalup,” “Geŋ kasa ku kuwanik,” “Geŋ kambu ku tiwanik,” “Nodaŋgalen kwileki ŋeniyet eyak ku mbanik.” Zii zet ke ma aŋkeŋoo zet notnaŋ sambe talip ekŋengat temakwep bemti ŋotekŋaŋ pigok zenzeŋaŋ, “Gitaŋgat maŋgembein sepem kegogak nodaŋgat gembewe.”
ROM 13:10 Am gogotmak mambe egaŋ notnaŋ kwileki ŋen ku myuŋgum sawe. Keyepmti am ŋenaŋ gogot palen mamain egaŋ zii zet nodaŋgat gogot mimi ke ilak maŋgawepun.
ROM 13:11 Kegok mimiyet zemindendeŋaŋ in kan alak tapmanup kapiyet yaŋbemti mit. In muluk weweŋanok mama tapmaip e peme tapme eweŋan Kawawaŋ nâmkiŋpemti mama mimi dolakŋaŋ mbien ewan mit eneyet Amobotnaŋ kokotnaŋgalen kan sokŋan bein.
ROM 13:12 Tambumbu delaŋ zeme msalaŋ msasâgât sasat kuingapmti nin tambumbuyelen kwitnaŋ kwitnaŋ timan tamepme msat msame kasayelen timbi sâk timti eksemti tatne.
ROM 13:13 Nin amnaŋ msayet mamanup kegogapm mama mimi pembenaŋ mam mambanup. Nin tu katikŋaŋ nimti keŋ kileŋ ku mbanup. Nin kanzowak kileŋ kileŋ mti imbimak set kileŋ ku mambanup. Ma nin am notne ekŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋgat eyak mti ŋenzinziŋ kileŋ ku mbanup.
ROM 13:14 Zisasi Kilais ek nâmkiŋpemti ekmak tususuŋin tapme mamti mambep. Mti keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi mgasik sambe e bamkumpemti keyet ŋen ewe ku otnâmbanik.
ROM 14:1 Am nâmkiŋpepeŋinmak notnaŋ ingat tuŋguwinan tapmaip ekŋen nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat kogogapmti mama mimiŋaŋgat ku atindândâwep.
ROM 14:2 Notnaŋ inmagen an nâmtemteminpiŋ ekŋengalen mama mimiŋin kapigok tatindain, “Neŋ kwitnaŋ sambe ŋep nimâbâgalen etaŋ.” Ma notnaŋ nâmtemtemŋinmak pigok nâip, “Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ nâme neŋ niniyelen beye ke etaŋ niniyelen,” zemti msikokok etaŋ manip. An nâmtemtemaŋpiŋaŋ an nâmtemtemŋaŋmagat ku ekme topme nâmtalat pewe.
ROM 14:3 It temakwep Kawawaŋgalen am kegogapm geŋ nâmtemtem kumti kwitnaŋ kwitnaŋ eksesepiŋ mannik in noline nâmtemtemŋinmak ku indikme topme ektalat indewep.
ROM 14:4 Keyepmti geŋ an ziboŋaŋ an ŋeniyelen mulup an ŋeniyet, “Geŋ Kawawaŋgalen set tazinen ke ku mainik,” zeme ŋep bewe? Egaŋ mulupmanen windeŋaŋ bemti tabe ma tuwat tuwat bewe keyet zetnaŋ zenze ke Amobotnaŋaŋ zenzeyelen, eneyet zet keboŋ zenze ke Kawawaŋgalen; nin yek. Keyepmti egaŋ tuwat tuwat ŋep ku bembeyelen Amobotnaŋaŋaŋ mukulem mpeme ŋep gweŋ gweŋ kumti tabe.
ROM 14:5 An ŋenaŋ kasup kwep ŋeniyet nâme mobotnaŋ penaŋ beme pigok manâin, “Kasup mulup mimi kwep kapiyaŋ kasup notnaŋ sebemindemti gwaen tazin kegok mambein.” Âpme an ŋenaŋ nâme, “Kasup mulup mimi sambe bepi sepemin kwep mambein” Am sambe nânâŋin sepem ikŋak ikŋak kegok tazingapmti kwileki ŋen msât nâmbep beme ŋep ilinak kwep kwep nâmti mbep.
ROM 14:6 An msasa ŋen Amobotnaŋgat sesewatsasayet nâmti ombepep beme egaŋ Amobotnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mwasâti kegok mip. Ma an soŋgom meu nâmtemtemaŋpiŋ manin ma an nâmtemtem mti eksemti egaŋ sikokok etaŋ manin. Mti egelaŋ kegok milut ke Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ meu maidain keyet nâmti dundum samti wisikŋ zemti manilup.
ROM 14:7 Am nin mamanup kapi ninaŋgat kwizet buŋamak bembeyet mti ku mamanup yek. Nin mama miminnanen kwitnaŋ ŋen minup beme nin ke mman Kawawaŋaŋ keyet kwizet buŋamaŋ tin. Mti mama mamanup ke Kawawaŋaŋ nâme tikŋaŋ bembeyelen ke mti keyet keŋan mene gakiki aiknup beme ke kegogak Kawawaŋgat zapat bein.
ROM 14:8 Kegogapmti nin msalen kapi mamti Amobotnaŋgat kwitnaŋ mwatomzempemti mamambanup. Nin Kawawaŋgalen zapat mamanup keyepmti gakinup ma alik mambanup beme Kawawaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ etaŋ.
ROM 14:9 Amobotnaŋ gakimti naman gilik zemti wage ke yaŋaŋ kapigogat, Kilaisiyaŋ am gakikiŋaŋ ma am alik mamanup ningat Amobotnaŋŋ temakwep mamayet nâmti gakimti wage eyaŋ ningat Amobotnaŋŋ tazin.
ROM 14:10 Kilais ek ningat Amobotnaŋŋ kogogapm geŋ soŋgom meu ku manik in ekŋen soŋgom meu manip ekŋengat zekukuŋin ku mbep. Naman kegogak geŋ soŋgom meu manik in ekŋen soŋgom meu ku manip ekŋengat zekuku ku mbep. Nin sambeyaŋ Kawawaŋgat zikatnan sokbemann egaŋ nin sambeyet zetn zemdelaŋ zewe.
ROM 14:11 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen golaŋ zenze an Aizayayaŋ zet meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin, “Amobotnaŋaŋ zeinen neŋ penaŋ sukwep penaŋ mamayapgapmti in nâgât pedondom namti zewep. Nen Kawawaŋ neŋ an zet zemdelaŋ zenze an.”
ROM 14:12 Keyepm nin sambe pi Kawawaŋgat zikatnan yaŋŋ zemsokbemann delaŋ zemâbe.
ROM 14:13 Keyepmti in Kilaisiyelen am maŋge ekŋengat zet zemdelaŋ zenze zet mulup ku mbep. Mti naman ŋen kapigogak ku mbep, in Kilaisiyelen am maŋge selinan kwitnaŋ ŋen mme keyaŋ ekŋen mme toindondoyelen seleset ku indaik mebep.
ROM 14:14 Neŋ Amobotnaŋ Zisasmak tusuwanaŋ mamayap keyepmti neŋ pigok nâyap, meu sepemaŋ iŋak iŋak tapmezin keyaŋ naman keŋ mme bekanaŋ beme neŋ Kawawaŋgalen ku bembeyelen mulup mamm. Kogogapm ŋen egaŋ meu ekseseŋaŋmak, “Ŋen nimti keŋ keyaŋ mme bekanaŋ beme Kawawaŋgalen an ku bewap,” nâme nin egalen nânâ ke ku mann topme meu ke niniyelen apitilimpewek mene.
ROM 14:15 Kogok apitilimpemtiŋgut geŋ zedi mâti meu egaŋ, “Nima keŋ mme bekanaŋ bewe,” manâin ke naman geŋ giti totati tatnimane gigep. Gikti egaŋ keŋanen nâme bekanaŋ bep. Kegok mnak beme gâlen nodaŋgat keŋdi bembe ke ku tazin. Geŋmak nodi it ilisakwep Kilaisiyaŋ gilik zemti idadagat gakiye. Keyet geŋ nodaŋgat ŋoktik nâmamaŋaŋ kumane gakikiyet setetekdi lendetme mama mimi egaŋ nâmtemtem min ke ku mbanik.
ROM 14:16 In kwitnaŋ kwitnaŋ pembenaŋ zemti maip keyaŋgut mama mimi keyet nodaŋ ekme nukŋaŋ ma eksesemak mambein kogogapm geŋ eksemti mbanik. Mneti nodaŋ keyet nâme mgasik mambeinaŋ zeok zet notnaŋ zeweyet eksemti mammambanik.
ROM 14:17 Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat mama ke Emetak Teŋaŋ amgat keŋinan mulup mme amnaŋ mama kapigok mamip: nolinmak oloŋkati mamaip ma nolinmak keŋ sewakŋaŋ palen ma mama kwetetepmaŋ Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ min ke mamaŋinan mamkawaŋ beip. Kawawaŋgalen amnaŋ in keyet otnâmti tu meuyet etaŋ atindândâ ku mbep.
ROM 14:18 Keyepm an ŋenaŋ set ke imti Kilais sisiliŋ mulup msamti mainen Kawawaŋaŋ ek nâmpeme dolakŋaŋ bewe. Ma am ekŋenaŋ kegogak egat nâme dolakŋaŋ penaŋ bewe.
ROM 14:19 Keyepmti sewakŋaŋ mama keyaŋ notnnemak ningalen mamayet popeŋaŋ bembeyelen ŋokaŋkaŋ kumti mbanup. Naman notn mukulem mukulem ke kogogak mti Kawawaŋgalen mama mimi in mimiyet manâinen ke mamaŋinan penaŋ mkatikŋaŋ bewep.
ROM 14:20 Geŋ tu meuyepmti nodaŋgalen nâmkiŋpepeŋaŋ Kawawaŋmagen tazin ku walebanik. Bo meu sambe ekŋen ke dolakŋaŋ etaŋ. Kawawaŋaŋ nin niniyelen bempeye yaŋgut bo meu ninup keyet notn keŋaŋ walatme ekme tokukuyelen bep beme geŋ bo meu ke ninipiŋ.
ROM 14:21 Geŋ nodi keŋaŋ ku mmane bekanaŋ bembeyelen nâmbanik beme geŋ soŋgom sesumbanaŋ ma wain tu ma kwileki ŋen ku nimbanik ma kwileki ŋen mmane nodaŋgat keŋaŋ mme bekanaŋ ku bewe.
ROM 14:22 Geŋ kapigok nâmbanik, tu meu niniyelen maotnânik ke geŋ ma Kawawaŋ igalen kwitnaŋ kwitnaŋ. Kegogapmti nodimak tu meuyet atindândâpiŋ. Geŋ kwileki ŋen yayaŋ palen ku mnik beme keyet keŋdan nâmane ŋep beme oloŋen mbanik.
ROM 14:23 Yaŋgut an ŋenaŋ keŋ zut mtiŋgut kileŋ ke nimbe beme ek nimti yommak bewe. Egaŋ nâmkiŋpepepiŋ ilak nin keyet penaŋaŋ kegok sokbewe. Nin kwileki ŋen nâmtemtem palen belak etaŋ mmann keyaŋ yommak etaŋ bemâpbe.
ROM 15:1 Nin nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemti kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen ku eksemti kambuk ku manzenup nin am nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat kwitnaŋ kwitnaŋ eksemti kambuk manzeip ekŋenmak atindândâpiŋ sewakŋaŋ palen mambanup. Kogok mamti nin nânuwen kapiyaŋ pembenaŋ etaŋ kogok nâmti sek mmopmot ku mbanup.
ROM 15:2 Nin notnne indamukulem mmann nin mama mimi dolakŋaŋ minuwen keyaŋ ekŋen indamukulem mimindeme Kawawaŋmak tusu mamaŋin mkatikŋaŋ bewe.
ROM 15:3 Kilais egaŋ kegogak ikŋaŋgat nâme mopme ku maŋge. Kegogapmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen Dewilaŋ Zisasiyet zet ŋen kapigok kuyeyaŋ tazin ke penaŋaŋmak beye, “Kawawaŋ zemtalat pewien keyaŋ neŋ zemtalat newien kegok bein.”
ROM 15:4 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ke belak ku kukuŋaŋ. Zet keyaŋ mama mimi dolakŋaŋ zikat ndandayelen nâmti meluwaŋ mimiŋaŋ. Zet keyet keŋan tazin keyaŋ nin ŋep ndamukulem mme nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ bem tati Kawawaŋaŋ koti yommak gakiki mtot idesâpm keyet damuŋ mti webepeŋ tabanup.
ROM 15:5 Kawawaŋ ek am keŋin mkatik beme kaliŋaŋ bemti tatat toŋaŋaŋ ŋep indamukulem mimindeme Kilaisiyelen mama mimi ke timti keŋ kwep bemti mambep.
ROM 15:6 Kogok mti nin sambe keŋ kwep bemti Amobotnaŋ zemsesewatpewanup. Kegok minuwen Zisas Kilaisiyet bipmaŋ Kawawaŋ nin zemsesewat mnup keyaŋ kwizet buŋamaŋ mme palakŋaŋ bein.
ROM 15:7 Notn notn mti keŋ kwep bem mama keyaŋ ingalen mamayet popeŋaŋ beme noline keŋ oloŋen palen indazemtetime kopme mait. Kilaisiyaŋ in indazemtetiye keyet penaŋaŋ notn notn mmame mti Kawawaŋgat kwitnaŋ mme palakŋaŋ bewe.
ROM 15:8 Kawawaŋaŋ notnne Zuda indamukulem mme kapigok nânâyelen nâmti Kilais peme koge. Egaŋ ekŋengat mukulem mimi an yeŋsokŋineyet zetik mge ilak Kilais zempeme kogeyaŋ egalen zetik ke mme penaŋaŋmak sokbeye.
ROM 15:9 Kegok mgeyepm am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen aŋgalaŋ gogotgat zemsesewatpepeyet nâmti kegok mme Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen tazin keyet katnaŋ sokbeye, “Neŋ Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ am ekŋengat zikalinan zemsesewatgemti silik kwizet buŋamdi mwawatgat mililim kuwap.”
ROM 15:10 Naman zet ŋen ewe Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ zenzeŋaŋ kapigok tazin, “Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ koti ikŋaŋgalen maŋgeen ekŋenmak tusumti zemsesewatnewep.”
ROM 15:11 Naman zet ŋen ewe kapi zenzeŋaŋ tazin, “Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ, in ilinsakwep Amobotnaŋ oloŋen mpemti sesewatpewep ma am sambe ekŋenaŋ kegogak egat nâme mopme zemsesewatpewep.”
ROM 15:12 Ma Aizayayaŋ zet ŋen kapigok kuye, “Zesimagengatnaŋ an ŋen sokbewe egaŋ Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen ma am sambe ekŋengalen Amobotnaŋ bewe. Mme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ egaŋ indamukulem mbeyet webemti mambep.”
ROM 15:13 Keyepmti neŋ in Zuda am maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ingat nâmkiŋpepeŋin ma webembeŋin Kilaismagen tazin keyaŋ keŋin msewak beme mamayet mandunduyap. Kawawaŋ ek webembe toŋaŋ keyepm Emetak Teŋ indaye keŋinan tazin keyaŋ webembeŋin mkatikŋaŋ beme mamayet mandunduyap.
ROM 15:14 Kilaismagen notnne, inmagen keŋ taolet mimi ma mama mimi teŋ keyelen set ke ilak ke Kawawaŋaŋ keŋinan bemisik peme mamaip keyepmti ilinagak mukulem mukulem mti ŋoktik dolakŋaŋ dopmaŋ sam dopmaŋ sam mimiyet ŋep mmambep. Neŋ ingat yaŋaŋin kegok ke ilak manâmkatik beyap.
ROM 15:15 Âpme neŋ Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgat Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze mulup ke tewalaŋ mneŋge keyepmti neŋ zet notnaŋ ingat zesâgâti kwalaŋ kwalaŋ ku mamiyap.
ROM 15:16 Kilais egaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bembeyet naombemneŋge keyepmti neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgapmti sâpe sâpe bumbu anok beyap. In Kawawaŋgat wisikŋ tewalaŋ Emetak Teŋaŋ keŋinan mme kwetetepmaŋ beme Amobotnaŋgalen wisikŋ tewalaŋ dolakŋaŋ Kawawaŋmagen neŋ mmet Kawawaŋgat tewalaŋ ke sâpe sâpe bumbuyet mulup zet ke naŋge.
ROM 15:17 Neŋ keŋŋ bugan oloŋen bein enenogat neŋ Kawawaŋgalen mulup ke mma keyet keŋanen Kilais Zisasiyet kwizet buŋamaŋ mwaban keyet nâyap.
ROM 15:18 Neŋ sekŋ mobot zet zeya gwa yaŋaŋ kapigogak, neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timti mulup dolakŋaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen timet zema Kilaisiyaŋ indamukulem mme nâmkiŋpepeen kwabien keyepmti zeya.
ROM 15:19 Neŋ menok ma winde mamanamaŋ notnaŋ tatname zet zewan ke Emetak Teŋaŋ winde name mti Zelusalem mkaengatnaŋ yaŋbemti Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ katnaŋ ke ilak msat kataŋ zempalakŋaŋ bemmeti met Ililikam msalen met pataŋ zewan.
ROM 15:20 Neŋ am ŋenaŋ mka taŋkawat tendempeye keyet palen mka walalatgat nâma ŋep ku bein. Kegogapm nanaŋgat mawalalap. Kegok mamiawen neŋ Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi am notnaŋ ku nâip ekŋenmagen met zempalakŋaŋ bembeyet tikŋaŋŋ omba penaŋ matazin.
ROM 15:21 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen golaŋ zenze an Aizayayaŋ zet zeye ke penaŋaŋmak bembeyelen manâyawen ke kapigok zeye, “Am zet zapatnaŋ ku nânâŋaŋ ekŋenaŋ ke eknâmâtâbep.”
ROM 15:22 Zet keboŋ keyaŋ naopem manamandame mulup mamiyap ke ekma ektemtemŋaŋmak beme inmagen sakwep kokogalen kwindendeŋaŋmak beye.
ROM 15:23 Neŋ am ekŋen kapimagen mulup mimiyet nâmbanen ilak mma delaŋ zeme inmagen kosâgât webe webe teepmaŋ mban ke elak daŋgome inmagen kosowap.
ROM 15:24 Neŋ in kot indikti inmak belaknik taindema mukulem notnaŋ mnameŋgut indemti Sipaen msalen indem mebap ke nâma kopme oloŋen miap. Sipaen msat ke mebegalen manâyap kegogapm mebap.
ROM 15:25 Yaŋgut alak pi Kawawaŋgalen an imbi indamukulem msâgât Zelusalem mkaen mesâgât weyaŋbe weyaŋbe notnaŋ tapmiap.
ROM 15:26 Ke notnne Kawawaŋgalen am bembeŋaŋ Masedoniamak Akaia Plowins ekŋenaŋ Zelusalem mkaen Kawawaŋgalen am olat olat palen mamaip ekŋen indamukulem mimindemti zemtâmti milawat akumbemti beme Zelusalem mesâgât oloŋen palen tapmip.
ROM 15:27 Ekŋenaŋ keŋ taolelin tazin keyet kataŋ mme dolakŋaŋ penaŋ bein. Yaŋgut ekŋen Zelusalem am ekŋenmagen dopmaŋin butnaŋ tazin. Ekŋenaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timamti zenze an bemti ekŋenmagen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timkokotnaŋ keyaŋ ekŋengalen dopmaŋin mututuyelenok keyepmti ekŋenaŋ sekgalen bandim ke akumbemti indame ŋep penaŋ bembeyelen.
ROM 15:28 Âpme zemkatik bewien keyet penaŋaŋ sekgalen bandim akum bewien ke neŋ timti met indama delaŋ zeme gilik zem inmagen koti keyetnan Sipaen msalen mebap.
ROM 15:29 Neŋ inmagen kobawen belak penaŋ yek. Neŋ Kilaisiyelen windeŋaŋmak koti ingalen nâmkiŋpepeŋin Zisasmagen bemtalip ke kegogak mgwatnaŋ mimindewap.
ROM 15:30 Kilaismagen notnne, neŋ Amobotnaŋ Zisas Kilais egapmti Kawawaŋaŋ nin egalen mulup an ombemndeyeyepmti Emetak Teŋaŋ keŋnan bempeye keyaŋ indamukulem mme notnneyet gogot mimiyet ndaye. Keyet Kawawaŋaŋ nâlen nukŋaŋ ke mukulem mimiyet dundum sait.
ROM 15:31 In kegok namukulem mme Kawawaŋaŋ Zudia msalengatnaŋ am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋengalen belengatnan gilik zemti napbe. Ma Kawawaŋgalen am Zelusalem mamaip ekŋengat am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ milawat ondek beme tim mebap keyet oloŋen mbep.
ROM 15:32 Kegok mme neŋ inmagen kosâgât oloŋen palen koti inmak bugan tat indema kegoset ke Kawawaŋaŋ in ma nâgât keŋŋ mme oloŋen bewe.
ROM 15:33 Kawawaŋ ek keŋ sewak mama keyet ŋotekŋaŋ egaŋ inmak kwesiŋ mamayet nâmti dunduyap.
ROM 16:1 In nâgât Kilaismagen ipm Pebe egaŋ inmagen kot pataŋ zeme in ek weyaŋ ekdamuŋ mbep. Ek Senkli mkaen imbi damuŋ matazin.
ROM 16:2 Âpme neŋ in Amobotnaŋgat nâmti Pebe mkitik peme ingat tuŋguwinan mamayet nâmti diindoyap. Kawawaŋgalen an imbi nin mama mimi dolakŋaŋ kegok ŋep penaŋ mimiyelen. Egaŋ kegogak neŋ ma am notnaŋ mandamukulem mamimindain keyepm ek nukŋaŋ ŋen sokbemsame in mukulem mpewep.
ROM 16:3 Mti Plisilamak Akwila eget nenmak nsakwep Kilais Zisasiyelen mulup animbiŋaŋet nâgât egaŋ indamukuin zewep.
ROM 16:4 Egelaŋ nâgât mti sekŋit walesât mbungapmti Kawawaŋgalen am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ma neŋ egetgat keyet nâmamozin.
ROM 16:5 Ma egalen mkaen an imbi ondekti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenâ zenâ mamip ingat kegogak indamukumindein. Ma in Epinetas notn penaŋ Esia an Kilais kukŋaŋgat nâmkiŋpeyeen ek kegogak mukumpeyap.
ROM 16:6 Malia egat kegogak zeme nâk egaŋ inmagen mulup omba penaŋ mge keyepm neŋ egat nâma dolakŋaŋ beme ek kegogak mukumpeyap.
ROM 16:7 Adonikus an ma Zunias ek imbi eget am maŋge msat kwepgatnaŋ neŋ keyetnaŋgapmti neŋmak nsakwep mka katiŋan kek ndeme taben. Egetgat zeme nâselup neŋ eget kogogak mukumideyap. Eget an imbi kwizet buŋamit temaŋaŋ ma eget kogogak an imbi Kawawaŋgalen zet timamti zenze an ekŋengat tuŋguwinan mamti Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ŋeŋaŋ bemti nâmbun. Neŋ ewe belak mama egelaŋ kegok mbun.
ROM 16:8 Ampliatus ek Amobotnaŋgalen mama mimien notn penaŋgapm mukumpeyap.
ROM 16:9 Ulbanus ek Kilaisiyelen mulupgat mandamukulem mindein ekmak Stakis egat notnet penaŋgat idamukum ideyap.
ROM 16:10 Apelis ek Kilaisiyelen mulupgapm sindem omba same ke epumti maŋge keyaŋ mme ek Kilaisiyelen an penaŋ mamain mukumpeyap. Mti am Alistobulus egalen mkaŋanen matalip ekŋen kegogak mukumindeyap.
ROM 16:11 Zuda an notn Elodion ma am Nasisusyelen maŋge Amobotnaŋmak mamaip ekŋen kegogak indamukumindeyap.
ROM 16:12 Imbi zut Tilipenamak Tiliposa egelaŋ Amobotnaŋgalen mulup nukŋaŋbeŋ penaŋ mamilup. Imbi eget kegogak mukumideyap. Pesis ek Kawawaŋgalen mulup windeŋaŋbeŋ mamgapmti ek kegogak mukumpeyap.
ROM 16:13 Lupus ek an Amobotnaŋ mâti mamayet giŋgiŋ mamain. Ek mamenet egelaŋ dolakŋaŋ nadamuŋ mbun mti mamaŋaŋ nâgât mammnok penaŋ beye keyepmti eget kegogak mukumideyap.
ROM 16:14 Asinklitusmak Pligon ma Elmes ma Patlobas ma Elmas ma an notnne notnaŋ ekŋenmak mamaip ekŋen kegogak mukumindeyap.
ROM 16:15 Pilologusmak imbiŋaŋ Zulia ma Neliasmak ipmaŋ ma Olimpas ma Kawawaŋgalen an imbi sambe ekmak matalip ekŋen kegogak indamukumindeyap.
ROM 16:16 Kawawaŋgalen an imbi mama mimiŋin tazin keyet kataŋ ilinak notn notn mti bet butem aiwep. Msat kataŋ Kilaisiyelen maŋge ekŋenaŋ ingat kegogak nâpeŋ mamaip.
ROM 16:17 Kilaismagen notnne, in indakalaŋti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indamimiŋaŋ ke myuŋgusât mamip. Am ekŋen keboŋgat indiksem indemti bamkumindewep.
ROM 16:18 Am ekŋen keboŋ keyaŋ Amobotnaŋ Kilais egat mulupmaŋ ku mamip. Ekŋenaŋ ilinaŋgat keŋinaŋgalak mulup ke mamip mti sek mmobot zet zemti an imbi notnaŋ keŋin uwatnaŋ zet kelakŋaŋ mimindamti maindatetimindeip.
ROM 16:19 Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti maŋgawepup keyet zet zapalin msat kataŋ mepmâge. Âpme neŋ keyet ingat keŋ dolak nâmti pigok diindosowap. Kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mimiyet keŋin imbelaŋaŋ beme oloŋen palen mbep. Kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋgatgut imbelaŋaŋ bemti ku mbep.
ROM 16:20 Kawawaŋ An sewakŋaŋ toŋaŋ egaŋ Sadaŋ belaknik kapi mtopesâpm. Amobotnaŋ Zisas Kilais egalen keŋ taolelaŋ inmagen wemti wembe.
ROM 16:21 Mukulem mimin Timoti ma Zuda am notnne notnaŋ Lusias ma Zeson ma Sosipata ekŋenaŋ in kegogak indamukumindeip.
ROM 16:22 Tetias neŋ Pâlaŋ zet zeme keyet kataŋ zet kapi kumti Amobotnaŋgat kwitnanen zet kapi ingat kumidalup mti neŋ in kegogak indamukumindeyap.
ROM 16:23 Gaiasyaŋ neŋ ma nâmkiŋpepeŋinmak manndikdamuŋ minden egaŋ kegogak in indamukumindein. Ma Elastas ek Loma gapmangalen mulup an mka kapiyelen mânep damuŋ ek ma ningat notn Kwotas egelaŋ in kegogak indamukumindeip.
ROM 16:24 Amobotnaŋgalen aŋgalaŋ gogolaŋ inmagen wemti wembe penaŋ.
ROM 16:25 Kawawaŋaŋ neŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ tim kotdiindowaneset ingalen nâmkiŋpepeŋin Zisas Kilaismagen tazin ke mme windeŋaŋbeŋ ŋep tatagalen. Mme Kawawaŋgalen zet enzililiŋaŋ eweŋan baen takwage ke Nemuŋaŋ ningapmti peme kotgakikiyelen nâŋge kelak sokbeye keyet zapatnaŋ mandiindonup.
ROM 16:26 Kawawaŋ mama kanzizit mamain egaŋ zemndeme nin keyet kataŋ manzemkawaŋ benup. Ma am sambeyaŋ ke nâmti gawepupuyet nâmti zeme golaŋ zenze an ekŋenaŋ papiaen yaŋaŋ sosok zemkawaŋ bemti meluwaŋ mpepeŋaŋ.
ROM 16:27 Âpme Kawawaŋ ek an ŋoktikŋaŋ temaŋ mamain Zisas Kilais ningapmti zempeme koge keyepmti Kawawaŋ zem oloŋen mpemti kwesiŋ kwesiŋ sesewatpepeyelen! Ke penaŋ.
1CO 1:1 Pâl neŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nânganok Zisas Kilaisiyaŋ buŋam zapatnaŋ zempalakŋaŋ bembeyelen annaŋ nakumtetiye ma ningat notn nâmkiŋpepeŋaŋmak kwitnaŋ Sosenes
1CO 1:2 nit meluwaŋ kapi kumti Kawawaŋgalen am nâmkiŋpepeŋinmak Kolin mka teman mamaip ingat kumbemalu kozin. Kawawaŋaŋ in Zisas Kilaismak tusumindemti mme teŋ kwapme iknaŋgat zapat etaŋ mamayet indakumtetiye. Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keyaŋ am sambe msat kataŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilais masesewatpeip ekŋenmagen penaŋ bein ma egaŋ ekŋengalen Amobotnaŋin ma sakam kegogak ningalen Amobotnaŋŋ bein.
1CO 1:3 Bipm Kawawaŋ ma Amobotnaŋ Zisas Kilais egetmagengatnaŋ keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋ inmagen wemti weweyelen mandundulup.
1CO 1:4 Kawawaŋaŋ in Zisas Kilais nâmkiŋpeme keyepmti egat pembenaŋgat keŋ taolet omba mamimindain. Neŋ Kawawaŋgalen keŋ taoletgat ma kwitnaŋ kwitnaŋ kapiyet egat kan kataŋ wisikŋ zemti mandunduyap.
1CO 1:5 Enenogat in Zisasiyelengapmti Kawawaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe in tim mamayelen indaye ke kapigok: in nânâ penaŋ keyelen yaŋaŋ kogogak winde indame nâmbien ma Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋ ke amgat diindondoyet winde ŋep indayeyaŋ tat indain.
1CO 1:6 Ke Kilaisiyet buŋam zapatnaŋ ingat tuŋguwinan zemkawaŋ bemann keŋinaŋ atam katik mbien.
1CO 1:7 Keyepmti in Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ taolet yaŋaŋ yaŋaŋ maindain kwep ŋen ku matimalip timti in Amobotnaŋŋ Zisas Kilais bamgat sokbemkawaŋ beme eegalen gulak damuŋ mamip.
1CO 1:8 Ma Kilaisiyaŋ in kegogak bandim mimindeme teŋ mama tapmepme kan delaŋ zenze sokbeween Amobotnaŋŋ Zisas Kilaisiyelen kokot kanen ingat myuŋguŋguŋin ŋen ku aikbe.
1CO 1:9 Kawawaŋaŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilais ekmak pepep bemti mamayet nâmti indakumtetime kobien. Ek zet ŋen zem ŋen zem ku mamin.
1CO 1:10 Kilaismagen notnne, neŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilaisiyet kwitnaŋgapmti in golaŋ zet diindoma nâit. In zet mmot mtot mti tuŋguwinan kalalaŋ temaŋ ku sokbak. In keŋ kwep bemti kalalaŋin tazin ke weyaŋme kwep bak. Mme keŋinan ma nânâŋinan tusumti keŋ kwep mamayelen nâwep.
1CO 1:11 Kilaismagen notnne, ingalen tuŋguwinan atindândâ temaŋ tasokbein keyet zapalin ke Koloweyelen sip kwep notnaŋaŋ kot dinome nâmban.
1CO 1:12 Zet zapalin kapigok kot zeme nâmban. Inmagen notnaŋaŋ manzeip, “Nin Pâl egalen am.” Ma notnaŋaŋ manzeip, “Nin Apolosiyelen am.” Ma notnaŋaŋ, “Nin Kepasiyelen am,” manzeip. Ma notnaŋaŋ, “Nin Kilaisiyelen am,” manzeip.
1CO 1:13 Kegok ŋewaŋgut pigok ŋep zenzeyelen Kilaisiyaŋ ikŋaŋ epeemti sambe ku beye. Ma Pâl neŋ ingapmti tewen yomengatnaŋ indatitiyelen ku gakiwan. Ma Pâl nâlen kwilen tusumindemti tu ku zulutindewien.
1CO 1:14 Neŋ inmagengatnaŋ am sambe tu ku zulutindewan yek. Keyet neŋ nâma ŋep bein. An zut Kilipusmak Gaias eget etaŋ zulutidewan.
1CO 1:15 Keyepmti inmagengatnaŋ ŋenaŋ, “Pâlgat kwitnanen tu zulutgeyap,” ŋep ku zenzeyelen. Egaŋ kegogak, “Neŋ egalen zapat,” ŋep ku zenak.
1CO 1:16 Neŋ Stiwen ma an notnaŋ egalen mkaen matalip ekŋen tu zulutindewan ke nâmtalap. Yaŋgut am notnaŋ tu zulutindewan ma yek ke ku nâmâtâtindeyap
1CO 1:17 enenogat neŋ Kilaisiyaŋ am tu zulutindendeyet ku zemneŋge. Egaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋbembeyelen mulup ke naŋge. Yaŋ neŋ am nânâŋin temaŋ ekŋenaŋ manzeip kegok am ku maapitilimindeyap. Neŋ belak Kilais tewen kumasasokpewien zapat ke amnaŋ nâmkiŋpepeyelen mandiindoyap enenogat zet zapat ke ikŋaŋgat windeŋaŋ omba penaŋ tasain.
1CO 1:18 Am waleletgalen mama mimi tapmip ekŋenaŋ Zisasiyet gakikiŋaŋgat buŋam zapat diindomann ekŋenaŋ nâme belakŋaŋ penaŋ mambein. Yaŋgut am yomengatnaŋ indatetitiŋaŋ ekŋengat buŋam zapat ke diindoman kemageset keŋinan Kawawaŋaŋ ekŋenmagen mulupmaŋ windeŋaŋbeŋ mamm.
1CO 1:19 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ meluwaŋ ŋen pigok mimiŋaŋ tazin, “Neŋ am ŋoktikŋin temaŋ ekŋengalen nânâŋin mtot indewap. Ma am ŋoktik sambe ma otnâip ekŋen ŋoktikŋin peŋ pema mebe.”
1CO 1:20 Mti amnaŋ nâme ŋoktik temaŋ mambein ke Kawawaŋaŋ mapeŋpeme mezin. Kelak egaŋ am nânâ omba manâip ekŋengalen nânâ ke ku matimti zein. Egaŋ, “Am Zuda ekŋengalen zii zet nânup,” manzeip ekŋengalen nânâ ke ku matimti zein. Egaŋ am zelaŋ auuyelen weyaŋti manzeip ekŋengalen zet ke mapemewen.
1CO 1:21 In nâit, am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ku manâmkiŋpeip ekŋenaŋ Kawawaŋgalen ŋoktik temaŋ penaŋ ke nâme zet kilom mambein. Mme ekŋenaŋ ilinaŋgat ŋoktikŋinaŋgat Kawawaŋ ku nâmâtâtpewien. Yaŋgut Kawawaŋaŋ am Kilais nâmkiŋpewien ekŋen ombemindemti yomengatnaŋ indatitiyet egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaneset nin manzemkawaŋ benup keyaŋ am Kawawaŋgat zapat maaŋgalaŋindein.
1CO 1:22 Zuda am ekŋenaŋ menok yaŋaŋ yaŋaŋ eegalen ŋoktikŋin temaŋ keeset bemti matalip. Ma am Zuda maŋgeengatnaŋ ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ nânâ temaŋmak mamayet ŋoktikŋin keeset mambeip.
1CO 1:23 Yaŋgut nin Zisas tewen kukuŋaŋ keyet zapatnaŋ manzemkawaŋ benup. Mme Zuda am ekŋenaŋ Kilais tewen gakiye keyet zapatnaŋ nânâyet ŋenzinziŋ mamip ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ nâme zet ke kilom mambein.
1CO 1:24 Yaŋgut Kawawaŋaŋ Zuda am notnaŋ ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ notnaŋ ikŋaŋgat zapat bembeyelen indamandaye ekŋenaŋ Kilaisiyelen buŋam zapat zemkawaŋ beme nâmti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen windeŋaŋ am yominangatnaŋ matimkwatindein ke maegip ma nânâŋaŋ temaŋ am walelelen ku mebegalen manâin ke kegogak maegip.
1CO 1:25 Am ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet keyet kilom zeme keyaŋ naman egalen nânâyaŋ amgalen nânâ masebempein. Ma Kawawaŋgat an windeŋaŋ isikŋaŋ bugan nâme keyaŋ naman egalen windeyaŋ amgalen winde masebempein.
1CO 1:26 Ke neŋ pigok nâyapgat zema nâit: Kilaismagen notnne, in ewe ikŋaŋgat zapat ku indakum tetiyeen baen kan keyet in sambe notnaŋ nânâmak ku mambien ma notnaŋaŋ kogogak windemak ku tabien ma notnaŋ kwizet buŋammak ku mambien.
1CO 1:27 Am msat palengatnaŋaŋ anŋine ŋoktik temaŋinmak maombem indeip yaŋgut Kawawaŋaŋ am ŋoktikŋin temaŋmagaŋ sakambuk mimiyelen nâmti keyepm am tototnaŋ penaŋ ke ikŋaŋgalen mulup mimiyelen maonzemindein. Ma am windeŋinmak ekŋenaŋ sakambuk mimiyelen nâmti keyepm am ekŋen windeŋinpiŋ mamaip ke Kawawaŋaŋ maonzemindein.
1CO 1:28 Mme Kawawaŋ ŋep kwitnaŋ kwitnaŋ sambe am msat kapiyetnaŋaŋ nâme mobotnaŋ mambein ke asesekgalen manâin keyepm egaŋ am tototnaŋ maŋgeengatnaŋ ma am msat kapiyetnaŋaŋ nâme ekŋen am tototnaŋ bembeŋaŋ ma ekŋengat kogogak nâmindeme belakŋaŋ penaŋ bembeŋaŋ ke ombemindeye.
1CO 1:29 Msalen am ŋenaŋ Kawawaŋgat zikatnan sek mmobot mnakgapmti Kawawaŋ yaŋaŋ kegok mamimindain.
1CO 1:30 Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat ŋoktikŋaŋgalak in indatetimti Zisas Kilaismak tusumindeye ma Kawawaŋaŋ mme Kilaisiyaŋ ningalen ŋoktikŋ beye. Mti Kilaismageset in Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat zapat mamayet ma yomengatnaŋ timkwat indemti teŋ mamayet ombemindeye.
1CO 1:31 Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ meluwaŋ pigok mimiŋaŋ, “An ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ ku mobe. Amobotnaŋaŋ mulup mge keyet nâme mobe.”
1CO 2:1 Âpme Kilaismagen notnne, neŋ inmagen koti Kawawaŋgalen zet enzililiŋaŋ penaŋ zewan ke zet dolakŋaŋ weyaŋti zenze ma ŋoktik temaŋ temaŋ ŋen timti ku diindowan.
1CO 2:2 Neŋ kapigok nâmkatik bemti inmagen koban. Zet notnaŋgat yek; Zisas Kilais tewen kumasasokpewien keyet zapatnaŋ etaŋ diindosât koban.
1CO 2:3 Neŋ inmak mambanen kan keyet neŋ sebetn sukŋaŋ beme kiŋgati sebet diŋdiŋ palen mamban.
1CO 2:4 Neŋ zet zemzikat indandan ma zet zapat zemkawaŋ bewan ke an ŋoktikŋŋin temaŋaŋ zemkawaŋ bemti mamip keyet kataŋ ku mban. Neŋ Emetak Teŋaŋ winde name Zisasiyelen buŋam zapat ke zemkawaŋ bema in nâmkiŋpewien.
1CO 2:5 Wa ke am ŋoktikŋin temaŋ ekŋengalen zet sakam ku zewan. Enenogat neŋ nâmbanen ingalen nâmkiŋpepeŋin ke am ŋoktik temaŋ ekŋengalen zelen peme ku wetekum tatagalen nâmban; Kawawaŋgalen windeen peme wetekumti tatagat nâmban.
1CO 2:6 Yaŋgut neŋ am nâmkiŋpepeŋin katikŋan ma Amobotnaŋgat zetnaŋ maŋgawepuip ekŋengat tuŋguwinan talawen buŋam zapat Kawawaŋgalen ŋoktikŋaŋ temaŋmak neŋ zet mandiindoyap. Naman zet manzeyap keyaŋ neŋ am ŋoktikŋin temaŋmak msat kapiyelen amobotnaŋ manzeip keboŋ yek. An ekŋen keyelen ŋoktik ke belakŋaŋ penaŋ bewe.
1CO 2:7 Yaŋgut nin zet enzililiŋaŋ manzenup ke Kawawaŋmagengatnaŋ. Zet enzililiŋaŋ kapi Kawawaŋgalen ŋoktik temaŋ eweŋan baen msat ku weyaŋgeen ke nâmbiliwege. Zet enzililiŋaŋ ke Zisas Kilais nin pembenaŋ bembeyet ketalasim ndaye. Yaŋgut egaŋ an ŋen ku dundum mamkwatnepeme alak tatnuwen kapi kwazin.
1CO 2:8 Msalengatnaŋ amobotnaŋ ŋenaŋ Kawawaŋaŋ ŋoktikŋaŋ temaset kwitnaŋ kwitnaŋ setnaŋ zigoset mamin ke ŋenaŋ ku nâmâtâge. Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen ŋoktik temaŋ ke ku nâwien keyepm Amobotnaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ penaŋ mamsokbein ke tewen kuwien.
1CO 2:9 Keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ zet meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin, “An ŋenaŋ zikalaŋ ku ege ma wagaŋ ku nâmâtâge ma an ŋenaŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ pembenaŋ am ek gogot mammpeip ekŋengat indandayelen weyaŋ beye ke ku eknâmmge penaŋ.”
1CO 2:10 Nin kwitnaŋ kwitnaŋ pembenaŋ ke nin nâmâtâtnup enenogat Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ zemâtâtndaye. Ke penaŋ enenogat Emetak Teŋaŋ Kawawaŋgalen ŋoktik temaŋ biliwawatnaŋ sambe ke maekmâtâzin.
1CO 2:11 An ŋenaŋ ŋep notnaŋgat keŋaŋgat yaŋaŋ ku nâmâtâtdak keŋ toŋaŋaŋ ikŋaŋ kwewetaŋ manâmâtâzin. Kegogak Kawawaŋgat keŋaŋgat yaŋaŋ an ŋenaŋ ku nâin; Emetak Teŋaŋ etaŋ ŋep nâmâtâzin.
1CO 2:12 Âpme nin Emetak Teŋ am ŋoktikŋin temaŋmagengatnaŋ ke ku tiwenn. Yek, nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke eknâmâtât mimiyelengapm ikŋaŋgalen Emetak Teŋ ke ndaye.
1CO 2:13 Keyepmti nin zet mandiindonuwen am ŋoktikŋin temaŋaŋ manzeip keyet kataŋ ku diindowenn yek. Nin zet Emetak Teŋaŋ manzemzikat ndainen ke mandiindonup. Sepem kegogak nin am kwitnaŋ kwitnaŋ mandiindonuwen Emetak Teŋaŋ mandiindoin sepem kegogak mandiindonup.
1CO 2:14 Am ŋen Emetak Teŋaŋpiŋ egaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋgalen zet ku manâin ek kwilekiŋaŋgat nâmâtâtnak? Egaŋ zet ke nâme penaŋepiŋ mambein. Zet ke am Emetak Teŋ tat indain etaŋaŋ maweyaŋnâmâtâlip.
1CO 2:15 Am Emetak Teŋ keŋinan tazin ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keyet yaŋaŋ ŋep manâmâtâlip. Am Emetak Teŋ keŋinan ku tazin ekŋenaŋ am Emetak Teŋ keŋinan tazin ekŋengat zelin zemdelaŋ zenze mulup ŋep ku mimiyelen.
1CO 2:16 “Amobotnaŋgat keŋanen zet tazin ke an kwiyaŋ nâŋgeyaŋ ŋep zemâtât zikat same mnak?” Nin Kilaisiyelen ŋoktik ke Emetak Teŋaŋ zikat ndame ke etaŋ timti manup.
1CO 3:1 Kilaismagen notnne, neŋ inmagen koti am Emetak Teŋaŋ indadamuŋ mme mamaip ekŋengat zet diindondoyelen keyet kataŋ ku diindowan. Ingat ŋoktikŋin am msat kapiyelen sepem keboŋ ma in Kilaisiyelen buŋam zapat ku nâwien keyepmti neŋ ingat okak ekŋengat zet zewaknok zewan.
1CO 3:2 Neŋ meu katikŋaŋ ku indawan, belak nam etaŋ indama nimbien ma meu katikŋaŋ zigok nimbiek? Enenogat kan pigogak in meu katikŋaŋ niniyelen kataŋ ewe ku beip.
1CO 3:3 Alak in am Emetak Teŋaŋ indadamuŋ mme mamaipnok ewe ku mamaip. Ingat ŋoktikŋin am msat kapiyelen sepem keboŋ nâmti pepet ma atindândândâ tuŋguwinan mti am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ mti maip sakam kegok tapmip.
1CO 3:4 In pigok tazeip, “Neŋ Pâliyelen am,” ma “Neŋ Apolosiyelen am.” Kegok tazeip keyaŋ zeinen in am msat kapiyelen nemboŋ beip.
1CO 3:5 Apolos ma neŋ nit kwiyepm in nigat egegalen am manzeip? Nit mulup an etaŋaŋ belak Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindomalu in Kilais nâmkiŋpewien. Keyet kataŋ Amobotnaŋaŋ mulup ikŋaŋgat kwep kwep zemndeyenok mbelin.
1CO 3:6 Neŋ alikŋaŋ katnaŋ etaŋ onzewan. Âpme Apolos egaŋ kegogak nusiŋaŋ etaŋ mge. Âpme Kawawaŋaŋ ikŋaŋ mme penaŋaŋ sokbeye.
1CO 3:7 Keyepm an katnaŋ ondeye ma nusiŋaŋ mge keyaŋ mulup omba penaŋ mge ŋep ku zenzeyelen. Kawawaŋaŋ mme penaŋaŋ masokbeingapmti egaŋ mulup omba mamgulak ŋep zenzeyelen.
1CO 3:8 Maondeme mozin ma nusiŋaŋ mamin an eget ke sepemit kwep. Yaŋgut mulup mimiŋit daŋgat kataŋ tosaŋaŋgulak ikŋak ikŋak tiwalup.
1CO 3:9 Nit belak Kawawaŋ mukulem mimiŋaŋ anenet mme in Kawawaŋgalen mulupmaŋgalen msat nemboŋ. Kogogak in Kawawaŋgalen mka nemboŋ nit tawalalup.
1CO 3:10 Kawawaŋaŋ keŋ taolet mnamti nânâ naŋge kataŋ neŋ mka walalalaŋ taŋkawat kaliŋaŋ pema towege. Âpme timbilaŋge ilak mpepeŋaŋ keyet palen amnaŋ mka penaŋ tusumti tawalatmolip keyepm am ekŋen keyaŋ weyaŋ nâmâtâtati walapbep.
1CO 3:11 Kawawaŋaŋ Zisas Kilais amnaŋ mka timbilaŋge mampeipnok bempeye. Zisas Kilais ek am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengalen mka timbilaŋgeŋaŋ keyepmti an ŋenaŋ asekti timbilaŋge alakŋaŋ mimiyelen sakam yek.
1CO 3:12 Âpme mka timbilaŋge mpepeŋaŋ keyet am notnaŋaŋ tusumti gol ma silwa ma nanzaŋ tosaŋaŋ temaŋ ma tep ma mgek ma puŋ kawaseŋ keboŋaŋ walamobep.
1CO 3:13 Kan temaŋgat Zisas kobe keyet muluwinaŋgat yaŋaŋ tewaŋ zimti mka butnaŋ kwep keyet kwiyaŋ katikŋaŋ ma bakŋaŋ walalatnaŋ keyet penaŋaŋ msokbewe. Mka keyet palen tep temaŋ zimti tewaŋ mka mulup mimiŋaŋ keyet yaŋaŋ msokbewenok am kwep kwepgalen kegogak mbe.
1CO 3:14 Âpme an ŋenaŋ mulupmaŋ mka timbilaŋge mpepeŋaŋnok keyet palaŋan walage ke tewaŋ zim alewe beme egaŋ keyet tosaŋaŋ tiwe.
1CO 3:15 Ma an ŋeniyelen mulupmaŋ ke tewaŋ zime delaŋ zemâbe beme mulupmaŋgat tosaŋaŋ ku tiwe. Âpme mka toŋaŋ ke zinziyelen bududuk penaŋ tapmeŋgut Kilaisiyaŋ an ikŋaŋ ke etaŋ aŋgalaŋpewe.
1CO 3:16 In Kawawaŋgalen sesewat mka ma Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ ingat tuŋguwinan mamain. In kegok nâmtalip ma yek?
1CO 3:17 Kawawaŋgalen sesewat mka ke ikŋaŋgalen etaŋ. Sesewat mka ke dapmelaŋge in kemak. Keyepmti am ŋenaŋ Kawawaŋgalen dapmelaŋge sesewat mka nemboŋ ke walebe beme Kawawaŋaŋ kegogak an ke waletpewe.
1CO 3:18 In keŋ otnânâŋin ku tetipewep. Inmagengatnaŋ ŋenaŋ nâme ŋoktikŋaŋmak bewe beme egaŋ am msat kapiyelen ekŋenaŋ maotnâit sepem keboŋ. Egaŋ ikŋaŋ ŋoktikŋaŋmak ku nâwe. Egaŋ kogok peme tapme Zisas nâmkiŋpewe keyaŋ mme ŋoktikŋaŋmak penaŋ bewe.
1CO 3:19 Enenogat msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋgalen ŋoktik keboŋ ke Kawawaŋaŋ nâme belakŋaŋ penaŋ mambein. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ meluwaŋ ŋen kapigok mimiŋaŋ tazin, “Egaŋ am ŋoktikŋin temaŋ ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ tetimae palen tapmme Kawawaŋaŋ ke timti aŋkapipilinok ompeme indowe.”
1CO 3:20 Ma ŋen ewe kapigok zenzeŋaŋ, “Amobotnaŋ egaŋ am nânâŋin temaŋ ekŋengalen zet nâme belakŋaŋ etaŋ mambein.”
1CO 3:21 Keyepmti nin ingat an ŋeŋaŋin tapmanup kalaŋ kumndemti, “Neŋ ekmak talap,” zemti sek mmobot palen ku mambep. Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke ilinaŋgalen zapat:
1CO 3:22 Neŋ ma Apolos ma Kepas nin ingalen zapat mamanup ma msat kululuŋ ma wenzim eyoŋga talip ma gakiki ma alik mama pigogat wein ma bam wemobe ke ingat zapat bein.
1CO 3:23 Ma in Kilais egat zapat mambeip âpme Kilais egaŋ naman Kawawaŋgat zapat bein.
1CO 4:1 Kogogapm ningat nâmndeme nin Kilaisiyelen mulup an ma egaŋ mulupmaŋgat ŋeŋaŋ bembe ndeme nin amgat Kilaisiyelen buŋam zapat itnaŋaŋ ku nâwien ke zemkawaŋ bembeyelen ndeye kogok nâwep.
1CO 4:2 Âpme Kilaisiyelen mulup an ekŋenaŋ weyaŋti muluwin zemâtâtindendeŋaŋnok nâmsemteŋ mbep.
1CO 4:3 Mti naman pi nanaŋgat yaŋŋ zema nâit. Nâlen mulupgat in ondedakŋinan manzemkwalalip beme neŋ keyet yayaŋ ku mamiap. Ma neŋ nâmtalawen neŋ mulupm ŋen ku myuŋguwan.
1CO 4:4 Neŋ Kawawaŋgalen mulup miminaŋgut myuŋguŋgu ŋen ku mban ke nâyap yaŋgut neŋ yompiŋ penaŋ mayap kegok ŋep ku zenzeyelen. Amobotnaŋaŋ nâgât yaŋŋ ewe msokbewe.
1CO 4:5 Keyepm in amgat yaŋin bekanaŋ zemti msokbembeyet mulupmaŋ sakwep ku mbep. Amobotnaŋ egaŋ ikŋaŋ koti kwitnaŋ kwitnaŋ enzililiŋan tazin ke mkawaŋ bemâbe ma am keŋan nânâ ziboŋ tapmezin ke kegogak msokbemâpbe. Mme zemdelaŋ zenze kanen Kawawaŋaŋ ikŋaŋ sakamin nâmti keyet kataŋ zemsesewatindewe.
1CO 4:6 Kilaismagen notnne, in zet kapi ilak manzeip, “Zet kumpepeŋaŋ ke ku sebempepeyelen.” Zet ke yaŋaŋ kapigok, Kawawaŋgalen zelen zet tazin ke ku sebempepeyelen. In zet ke gawepup beme an ŋeŋaŋine ŋengat sekŋaŋ mmoti ŋengat peme topme kegok ŋep ku mimiyelen. Neŋ ma Apolos nigat palen in kegok mamip.
1CO 4:7 In ilinaŋgat sekŋin mmopemti am notnaŋgat kwit zapalin mamtotpeip. Kegok ke kwiyaŋ zemindeyeyepm mamip? Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe taindanaŋgut ekŋenmagengatnaŋ kwep ŋen Kawawaŋaŋ ku indadaŋaŋ, ma? Ekŋen sambe ke Kawawaŋaŋ talasim indandaŋaŋaŋgut in nâme ku indandaŋaŋnok beme sekŋin mammolip.
1CO 4:8 Âpme in nâme, “Kawawaŋgalen zet sambeyet yaŋaŋ ilak bemisik ndeyeyaŋ manup,” manzeip. In nâme ninpiŋ ilinak amobotnaŋ ŋep kwebenek zemti ilinagak amobotnaŋ bewienaŋ talip. Neŋ nâma in amobotnaŋ ŋep tabiek ze nin inmak tusumti amobotnaŋak tabenek.
1CO 4:9 Amnaŋ kogak nâme nin belakŋaŋ peweweŋaŋ gakikiyet zapat penaŋnok beme tetepulet mimindamti yeyeŋgalen nemboŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet zikalinan ma ensel sambe ma msat palen am ilindiŋ penaŋ tatndigip keyepm neŋ nâma Kawawaŋaŋ nin an ombemndemti buŋam zapatnaŋ zemkawaŋ bembeyelen anene mundum delaŋ zenzeŋan tototnaŋ penaŋ ndeye mambein.
1CO 4:10 In nâme nin Kilaisiyelen mulup mamnupgapmti an kopanok benup. Mme in nâme ilin Kilaismagen nâmkiŋpeipgapmti am ŋoktikŋin temaŋnok mambeip. Âpme nin windenpiŋ mme in windeŋinmak kogok nâip. Ma nin tototnaŋ benup mme ilin mobotnaŋ beip kegok nâip yaŋgut enenogat kegok ke zeap
1CO 4:11 nin tu meuyet gakim walet mbennaŋ ewe mamnup. Mti elimiak miakpiŋ ma kasayaŋ mandoip ma mkayet olat olat palen mamanup.
1CO 4:12 Mti kwileki bugan aikti mamayet nâmti nin betnaŋ mulupmaŋ temaminup. Ma am notnaŋaŋ saik makumndeiwaŋgut nin Kawawaŋaŋ pembenaŋ etaŋ mimindandayet mandundunup. Ma amnaŋ sisipeŋpeŋ mti kasa mamndaiwaŋgut nin epumtati dopmaŋ ku mamnup.
1CO 4:13 Amnaŋ dekuku mindame keŋ sewakŋaŋ zet mandiindonup nin mgasik penaŋ bemti msat sambe ekŋengalen isek iseknok bemti mam kobenaŋ ewe mamanup.
1CO 4:14 Âpme neŋ meluwaŋ kapi sakambuk indandayet ku kuyap. Belak nanaŋgat nemunambanne gogot mimindawaknok mti golaŋ zet etaŋ zemti m indayap keeset indamukulem miap.
1CO 4:15 Kilaismagen am mukulem mimiŋine sambe penaŋ mene tatindaip, yaŋgut ŋenaŋ ingat biwinnemboŋ penaŋ ku tazin. Neŋ kukuŋaŋgat Zisas Kilaisiyepm Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoma nâmkiŋpewien keeset neŋ kwewetaŋ kapiyaŋ biwin bewanaŋ indadamuŋ mti mayap.
1CO 4:16 Keyepmti neŋ kapigok apitilim indesowap in neŋ mayapnok napmâti mamambep.
1CO 4:17 Keyepmti neŋ Timoti Amobotnaŋmagen nemun pembenaŋ gogot mampeap ma ek an mulupmaŋ nâmsemteŋ mam zempema inmagen kozin. Koti egaŋ neŋ Zisas Kilais nâmkiŋpemamti mama mimi mamiap ke ma msat kataŋ meti am manzemzikat indayap eget keyaŋ sepem kwep mambein kegok diindowe.
1CO 4:18 Inmagengatnaŋ notnaŋaŋ nâgâek, “Ku kobe,” zemti mobotnaŋ mbien.
1CO 4:19 Kegok tapmiwaŋgut neŋ Amobotnaŋaŋ nâme ŋep bewe beme kan belaknik bugan inmagen ke kobap. Koti an notnaŋ mobotnaŋ tapmip ekŋen zeletaŋ tazeip ma Emetak Teŋgalen windemak tazeip ke eknâmbap.
1CO 4:20 Enenogat Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋ mama ke Emetak Teŋgalen winde palen masokbein amnaŋ zelak zelak etaŋ mamip ke yek.
1CO 4:21 Ke penaŋ in neŋ ŋenzinziŋmak ku kokogalen nâip nâyap keyepmti in mama mimiŋin weyaŋit mme neŋ gogot ma keŋ sewakŋaŋ palen kobap.
1CO 5:1 Neŋ ingalen zapat kapigok ilak penaŋ dinome nâmti talap. Inmagen kwitnaŋ kwitnaŋ okbi okbiŋaŋmak am Kawawaŋaŋ ku nâmkiŋpemti maip notnaŋ ekŋenmagen ku sokbembeyelen ke inmagen sokbemti tazin. Nemuŋaŋaŋ gilik zemti naman mamaŋ mpelaŋguŋguŋaŋmak alak set kileŋ malup keyet zeyap.
1CO 5:2 Mama mimi keboŋ mmambe in naman mobotnaŋ igagen tapmip. In mama keboŋ ke weingapmtiŋgut kembeŋ mti an keboŋ ke peme ingat tuŋguwinan ku tabe.
1CO 5:3 Neŋ sekŋnaŋ beŋan pien tapme nânânnaŋ inmagen kopme an muluwaŋ bekanaŋ ke mge eget zet ingat tuŋguwinanok mamti zet zewaknok ilak kapigok nâmdelaŋ zewan.
1CO 5:4 In ondektapme neŋ keŋŋnan etaŋ inmagen tusumtati zemdelaŋ zempeman an keyet keŋaŋ sekŋaŋ mama mimi itnaŋaŋgalen ke tikŋaŋ nâmezingapm Amobotnaŋ Zisas egat kwitnanen Sadaŋgalen kimbalen pemann sek sindem tusumsawe. Nin kegok mmann egaŋ zupman totati keŋ itnaŋaŋgalen tikŋaŋ keyet, “Yek,” zenzeyelen winde timti tabe. Mme keeset keŋan gilik zeme Amobotnaŋ egalen kanaŋ daŋgome an kemak in temakwep Amobotnaŋaŋ indatiwe.
1CO 5:6 Mama mimi bekanaŋ keboŋ tatindame in sekŋin mammolip keyepmti neŋ nâma ŋep penaŋ ku bein. Bo kaŋkaŋaŋ ek isikŋaŋ buganaŋgut bo penaŋ olekme bumann keyaŋ bo penaŋ mme akŋaŋ mambemâzin. Ke in nâip, ma?
1CO 5:7 Sipsip yomgat dopmaŋ kukuŋaŋ ke Kilais. Ingat kaŋkaŋin indam menzemtimâbâtnaŋ keyepmti akŋaŋin ekmâtâti peme mepme penaŋin tikŋaŋ bewe.
1CO 5:8 Kilaisiyaŋ ningat yomnaŋgat dopmaŋ gakiye keyepmti kwilekiki akŋaŋ ke katikpewanup ma mama mimi bekanaŋ akŋaŋ ke katikpemti mama mimi busatnaŋaŋmak ma penaŋaŋmak ke mtati Aŋgalalaŋ Kendo Penaŋ ke tatne.
1CO 5:9 Eweŋan neŋ meluwaŋ ŋen kapigok kumindama ekbien. Meluwaŋ keyet keŋanen kapigok zewan in am set kileŋ maip ekŋenmak zenâ zenâ ma aem kwaem ku mbep.
1CO 5:10 E am Kilais ku manâmkiŋpeip ekŋenaŋ set kileŋ mama ma nolineyelen kwitnaŋ kwitnaŋ ego ego mti kileŋ matip ma am kambu titi ma nâmkiŋpepe dâsuki notnaŋ mamip ekŋen katikindemti ilinak paŋsetnak tatagat ku nâmti kuwan. Enenogat ekŋen msatgalen am mme nin kogogak msalen kapiyelen am mamanup.
1CO 5:11 Neŋ kapigogapmti kumindawan. An ŋen nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋenaŋ set kileŋ mamain met walebe ma notnaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ ego ego mti mandamtiwien ma nopiom sesewatindanda ma nolineyet dekuku mamip ma tu katikŋaŋ nimâbât ma kambu titi an. Am ekŋen keboŋ katimindeme met zupman mame in naman ekŋenmak zet zenâ zenâ mti tu meu nimwiaŋ wiaŋ ku mbep.
1CO 5:12 Neŋ am Kilais ku nâmkiŋpeip ekŋengat zet zemti ku zemdelaŋ zemindewak. In ilinaŋgat noline Kilaismagen maip ekŋengat mimyuŋguŋguŋinaŋgat musuwewet zet diindome ŋep bewe.
1CO 5:13 Âpme am Kilais ku nâmkiŋpeip ekŋengalen mimyuŋguŋguŋinaŋgat zetnaŋ Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zewe. Naman in Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ mâti, “Inmagengatnaŋ am bekanaŋ mimi keboŋ ke indeme ingat tuŋguwinan ku mambep.”
1CO 6:1 Inmagengatnaŋ ŋenaŋ notnaŋmak kalalaŋ mbe beme egaŋ kalalaŋit ke mmeti am Kilais ku nâmkiŋpeip ekŋenmagen notnaŋ zelen ku pewe. Ekŋelaŋ nâmkiŋpepeŋinmak ilinaŋgat tuŋguwinan kalalaŋit ke weyaŋbalup.
1CO 6:2 Am nâmkiŋpepemak nin maneti am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋengalen zet zemdelaŋ zewanup ke in nâip keyepmti ilinaŋgat tuŋguwinan zet notnaŋ isikŋaŋ sokbeme ŋep zet zemdelaŋ zenze mulup mbep.
1CO 6:3 Nin ensel ekŋen kegogak zet zemdelaŋ zemindewanup ke in ku nâip? Ya nin keboŋaŋ nukŋaŋ notnaŋ nnaŋgat tuŋgupmnaŋ sokbeme zelin zemdelaŋ zenzeyet nâmtemtem ku mimiyelen.
1CO 6:4 Kalalaŋ keyelen nukŋaŋ sokbeme am Kilais ku manâmkiŋpeip ma dapmelaŋge ekŋenaŋ an ekŋen ke indikme an damuŋ ku mambep ekŋenaŋ zet zemdelaŋ zenze mulup ku mbep.
1CO 6:5 Mama mimi kapi mamip ke nâme sakambukŋaŋmak bembeyet nâmti zet kapi diindoyap. Neŋ nâyap inmagen an ŋen zet nâmâtâtâtnaŋ dolakŋaŋ main in nukŋaŋin ekmagen mmepme egaŋ ŋep zelinaŋgat zemdelaŋ zenze mulup mbe.
1CO 6:6 In kegok penaŋ ku mamip, yek penaŋ. An nâmkiŋpepemak zulaŋ nâmbekambembeŋit tapme in katikpeme an nâmkiŋpepeŋepiŋ ekŋenmagen mmepmalu manzem musuwetindeip.
1CO 6:7 Âk kalalaŋin zupman mmeti weyaŋsât zeip beme Kawawaŋgalen set ku mâti mme keyaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak sakambuk indamti Kawawaŋgat kwit zapatnaŋ mamtotpeip. Set keboŋ dolakŋaŋ yek. Nodaŋ myuŋguŋgap ke timane weme nâmpemane gâlen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ tiwe.
1CO 6:8 In ilinaŋgat tuŋguwinan nâmkiŋpepeen noline ekŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ tatetimindem tip ma myuŋguŋgu sambe tapmip. Kok penaŋ ke tapmimindaip ke ŋep penaŋ yek.
1CO 6:9 Am set kileŋ mamaip ma nopiom masesewatsaip ma awembiŋ kalalaŋ mamip ma an anekgaŋ muluwaŋ bekanaŋ mamilup ma an kambu titi ma amgalen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋgat eyak mamip ma am tu kaliŋaŋ omba manip ma nolinaŋgat zemtalalat zet manzeip ma kwitnaŋ kwitnaŋ tetimaem titi. Am mama mimi bekanaŋ kegok mamip ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet keŋan ku mebep keyepmti in bekanaŋ sambe kapi ŋep mimiyelen zemti keŋin ku tetipewep.
1CO 6:11 Itnaŋan in notnaŋ sepem kegok ke mti mamkwabien yaŋ pi ilak in Amobotnaŋ Zisas Kilais nâmkiŋpeme egaŋ yomin sambe zemzuluge. Mme Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ikŋaŋgat zapat mame Kawawaŋaŋ indikme an teŋ bewien.
1CO 6:12 Am notnaŋ, “Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi ŋep mimiyelen,” kegok tazeip. Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ke mma ŋep ku napmukulem mbe. Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ŋen mimiyelen tapmezin, yaŋgut ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ neŋ nadamuŋ mimiyelen ku nâmpewap.
1CO 6:13 Tu meu ke tip kambakŋinaŋgat kwitnaŋ kwitnaŋaŋ etaŋ âpme tip kambakŋin ke tu meuyet eleŋaŋ. Kegok kek penaŋ yaŋgut eget ilisakwep Kawawaŋaŋ indawalepme yek bewalup. Sekŋ kapi set kileŋ mama keyet zapat yek; ke Amobotnaŋgat zapat bein. Egaŋ sekŋinaŋgat toŋaŋaŋ ikŋaŋ ekdamuŋ mamm.
1CO 6:14 Âpme Kawawaŋaŋ Amobotnaŋ gakikiengatnan mme wage keyet kataŋ maneti egalen windeen sekŋ kapi mama alakŋaŋ samti mme wabanup.
1CO 6:15 Sekŋ kwewaŋ butnaŋ butnaŋ sambe sepem kogok nin sambe Kilaisiyet zapalaŋ egat sekŋaŋ kwep keyet butnaŋ kwep kwep benup. Ke in nâip, ma? Ke nâmtiŋgulak in Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ in sekŋin kilom timeti imbi set kileŋmak tusum tapmaip beme ke pembenaŋ penaŋ yek. Kelak peme tasem.
1CO 6:16 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin, “Egat zulaŋ pepep bemalu sek kwepnok mambein.” Kegogapmti an ŋenaŋ imbi set kileŋtoŋ ekmak mepmain beme egaŋ ekmak keŋan aem kwaem mti eget kwepnok mambelup. Kegok ke in ku nâip, ma?
1CO 6:17 Ma naman ŋen egaŋ Amobotnaŋ ekmak tusumti keŋ kwep bemti pepep mambelup.
1CO 6:18 Am ŋenaŋ yom notnaŋ ŋen mbe keyaŋ sekŋaŋ zigok ŋen ku mamsain yaŋgut am ŋenaŋ set kileŋ mambe egaŋ sekŋaŋ Amobotnaŋgat zapat zenzeŋaŋ ke walebe keyepmti in set kileŋ mama eksemti kunzuŋbep.
1CO 6:19 Ma in kapigok ŋep penaŋ nâip, sekŋin ke Emetak Teŋgalen sesewat mkanok bein. Emetak Teŋaŋ ingalen sekŋin keyet keŋan ke mamayet Kawawaŋaŋ ketalasim indaye keyepmti ingalen sekŋin ke ilinaŋgalen etaŋ yek.
1CO 6:20 Enenogat in Kawawaŋaŋ tosa temaŋ penaŋaŋ indakwitiye keyepmti sekŋinaŋ Kawawaŋgalen kwizet buŋamaŋ mwawatgat mulup mbe.
1CO 7:1 In yaŋkwesisi kumbeme koge ke meluwaŋen bemti pigok zemâtâtindama nâit. An ŋenaŋ imbi wawatpiŋ masât nâme e ŋewak bewe.
1CO 7:2 Yaŋgut set kileŋ mamayelen tetimaemae temaŋ penaŋ tazin keyepmti an ma imbi ŋenaŋ apmaŋ ma imbiŋaŋ wati ekmak etaŋ esemteŋ mambe.
1CO 7:3 Kegok mti apmaŋaŋ sekŋaŋ imbiŋaŋgat aŋginaŋ ku mpewe ma imbiŋaŋaŋ kegogak sekŋaŋ apmaŋgat aŋginaŋ ku mpewe.
1CO 7:4 Imbiyaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ toŋaŋ yek; apmaŋaŋ toŋaŋ bein. Ma apmaŋaŋ kegogak ikŋaŋgat sekŋaŋ toŋaŋ yek; imbiŋaŋaŋ toŋaŋ bein.
1CO 7:5 Awembiŋ, in sekŋin aŋginaŋ kileŋ penaŋ ku mbep. In dundundu msât kan keyegut an imbiyaŋ ilisakwep zenâmti keŋ kwep bemti segit aŋginaŋ mti kan tuŋgupmaŋ isikŋaŋ bugan ke dundunduyet otnâwalup. Mti keyet palaŋaŋ an imbi mama mimiŋit ke ŋep tusumti mambalup. It kegok mti an imbi mamayet tikŋaŋ damuŋ mmalu Sadaŋaŋ tetimae ŋep ku idemti yomen ku idatimtowebe.
1CO 7:6 Awembiŋ mama kapigoset mambiegen ŋep mene benak keyet nâmti zet kapi zeyap. Wa zemkatik bemindemti ku zeyap.
1CO 7:7 Nanaŋgat keŋnaŋ pigok nâyap: Am sambe pi neŋ mayap kegok imbi wawatpiŋ mambenek. Yaŋgut Kawawaŋaŋ winde sepem igak igak ndame notnaŋaŋ imbi ma an wawatpiŋ ma notnaŋ awembiŋ bembeyelen winde maindain.
1CO 7:8 Sipkotem ma animbi kwambet ingagulak pigok zeyap: In neŋ imbi wawatpiŋ belak mayap sakam keboŋak mambiek beme ŋep benak.
1CO 7:9 Yaŋgut sipkotem ma animbi kwambet in awembiŋ mamayelen sek tikŋaŋ omba tapme sekŋin ŋep ku damuŋ mimiyelen beme awembiŋ ŋep bewep. Mneti sekŋinaŋgalen tikŋaŋaŋ indamandame yom mbepgat awembiŋ ŋep bewep.
1CO 7:10 Awembiŋ maip ekŋengat zet pigok zema nâit (kapi nenaŋgalen zet yek; Amobotnaŋaŋ zeye): Imbi ŋenaŋ apmaŋ ku asekpemti mebe.
1CO 7:11 Ma ilak apmaŋ asekpemti megeyaŋ main beme egaŋ apmaŋ peme tapme mege ke ewe kot zet weyaŋti wabe. Âk yek beme an ŋen ewe ku wabe. Ma an ŋenaŋ kegogak imbiŋaŋ ku asekpewe.
1CO 7:12 Ma am notnaŋ sambe ingat nanaŋgat keŋnaŋgatnaŋ zet zesowap. Wa ke Amobotnaŋaŋ zet ŋen zeye keyetnaŋ yek. Zet ke kapigok: An nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋenaŋ imbi nâmkiŋpepeŋaŋpiŋ wage yaŋgut imbi keyaŋ ekmak mamayet tikŋaŋ nâin beme imbi ke ku asekpewe.
1CO 7:13 Ma imbi nâmkiŋpepemak ŋenaŋ apmaŋ nâmkiŋpepeŋepiŋ wage yaŋgut an keyaŋ ekmak mamayet tikŋaŋ nâin beme apmaŋ ke ku asekpewe.
1CO 7:14 Enenogat neŋ kegok zeya? An Kilais nâmkiŋpepepiŋ egaŋ imbi nâmkiŋpepemak walep manan imbi nâmkiŋpepeŋapiŋaŋ an nâmkiŋpepeŋaŋmak walep beme ekŋetmagengatnaŋ ŋenaŋ nâmkiŋpepeyet setnaŋ zulutme ŋandem tazingapm Kawawaŋaŋ nâme ŋep mambein. Keyepmti Kawawaŋaŋ keboŋagak nemunambaŋane ekŋen maminbiwineyelen nâmkiŋpepeyepm ekŋenmagen kogogak nâmkiŋpepeyelen setnaŋ zulutme ŋandem tazingapm nâme ŋep mambein.
1CO 7:15 Yaŋgut an ma imbi ŋenaŋ Kilais ku nâmkiŋpein egaŋ imbiŋaŋ ma apmaŋ nâmkiŋpepeŋaŋmak ŋen pemti mesât giŋgiŋ mme nâmpeme ŋep mebe. Keyet zemkululuŋaŋ ŋen ku tazin. Enenogat Kawawaŋaŋ sewakŋaŋ palen notn notn mti mamayet nâmti indakumtetime kobien.
1CO 7:16 Imbi, geŋ apdi mama mimi dolakŋaset mukulem mmane egaŋ nâmkiŋpepemak benak ma yek? Set ke geŋ ku nânik, ma? Ma an, geŋ imbindi mama mimi dolakŋaset mukulem mpemane egaŋ nâmkiŋpepemak benak ma yek? Set ke geŋ ku nânik, ma? Keyepm an ma imbi nâmkiŋpepeŋepiŋ watnagaŋ geŋmak mamayet tikŋaŋ nâin beme asekpepepiŋ.
1CO 7:17 In mama mimi zigok mti mame Kawawaŋaŋ indakumtetime nâmkiŋpepeen kwabien ke ilak mti mambep. Neŋ zet sakamaŋ keboŋ am nâmkiŋpepemak mka sambe manzemkawaŋ bemindam melap.
1CO 7:18 An sekŋaŋ butnaŋ piliŋaŋmagaŋ nâmkiŋpepemak beye beme egaŋ piliŋ ke asesekgalen ku nâwe ma an sekŋaŋ butnaŋ piliŋepiŋ tati nâmkiŋpepemak beye beme egaŋ sekŋaŋ butnaŋ piliŋmak bembeyelen nâmti ku antiwe.
1CO 7:19 Sek piliŋmak mamayelen ma piliŋpiŋ mamayelen keyaŋ nâmkiŋpepemak mamayet yaŋaŋ penaŋ ku bein. Kawawaŋgalen zet gawepupu keyaŋ penaŋaŋ penaŋ bein.
1CO 7:20 Keyepmti an ŋenaŋ mama mimi ke ma ke tati nâmkiŋpepemak beye beme mama mimi keyegak mti mambe.
1CO 7:21 Geŋ mulup an tosapiŋ mulup mimi mamti nâmkiŋpepemak bewanan beme mama keyet nâmtemtem mimipiŋ. Yaŋgut geŋ mama ke katikpepeyelen setnaŋ sokbemgaween katipewanik.
1CO 7:22 An ŋenaŋ mulup an tosaŋepiŋ manepeme Amobotnaŋaŋ kumtetiye beme egaŋ Amobotnaŋgalen an opepeŋepiŋ beye. Enenogat Amobotnaŋaŋ yomaŋ katikpemmâge. Sepem kegogagak an ŋen opepeŋepiŋ mame Amobotnaŋaŋ kumtetiye beme egaŋ Kilaisiyelen mulup an tegaŋ opepeŋaŋnok beye.
1CO 7:23 Kawawaŋaŋ in ilak tosa temaŋaŋ kwitimindage keyepmti amgalen nânâyet kandaŋan wak bemti ku mambep in Kawawaŋ mâti zet kapi etaŋ nâwep.
1CO 7:24 Kilaismagen notnne, an ŋenaŋ mamaŋaŋ zigok tapmmamti nâmkiŋpeye egaŋ mama mimi keyegak tapmmamti Kawawaŋaŋ nâmkiŋpemti mambe.
1CO 7:25 Âpme pi am awembiŋ bembepiŋ maip ekŋengat yaŋkwesisi bewien keyet dopmaŋ gilik zesowap. Awembiŋ bembepiŋ maip ekŋengat Amobotnaŋaŋ zet windeŋaŋbeŋ zeye ŋen ku mtalap. Yaŋgut Amobotnaŋaŋ kembeŋ mnayeyepmti neŋ zet penaŋ zeyap ke in ŋep mimiyelen.
1CO 7:26 Kan pigogat nukŋaŋ igagen penaŋ tasokbein keyepmti an ŋenaŋ imbi wawatpiŋ mamayelen zeme neŋ nâma dolakŋaŋ penaŋ bewe.
1CO 7:27 Ma imbindimak manik beme imbi ke asekpesâgât ku nâwanik. Ma geŋ gitak belak manik beme imbi wasâgât ku zewanik.
1CO 7:28 Yaŋgut imbi wasât mbanik beme ke wapmane yom ku bewe ma imbi ŋenaŋ an wapme keyaŋ yom ku bewe. Kegok ŋewaŋgut kan pigogat nukŋaŋ igagen penaŋ tasokbein keyepmti kegok ku mti mamayelen nâmti kegok zeyap.
1CO 7:29 Kilaismagen notnne, zet pi zema nâit. Kan delaŋ zenze ilak bududuk bugan beingapmti an imbiŋaŋmagaŋ Amobotnaŋgat mulup omba penaŋ mamambe yaŋgut nâme imbi ku wage nemboŋ bewe.
1CO 7:30 Ma si zemsu zemsu mamip ekŋenaŋ si kembeŋin ŋeŋinan bemti Kawawaŋgalen mulupgat omba penaŋ ku manâip ma am oloŋen palen maip ekŋen oloŋeŋin ŋeŋinan bemti Kawawaŋgalen mulupgat omba penaŋ ku manâip. Ma am milawat makwitip ekŋenaŋ milawat keyet nâme tatat katikŋaŋ tabe nâmti keŋin temaŋ keyet ku bewep.
1CO 7:31 Ma am aem kwaem mulup mamip ekŋenaŋ mânep mulupgat etaŋ nâme mobotnaŋ penaŋ beme ku mambep. Enenogat msat ma kululuŋ kapi ilak sakwep delaŋ zesâpm.
1CO 7:32 Mneti in kwitnaŋ kwitnaŋ belakŋaŋ keboŋ timti mamti ŋoktikŋin temaŋ keyet bemti nâmtemtem palen mambepmagen zemti keyet zemâtâtindayap. Imbi wawatpiŋ ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen mulupgat yayaŋin omba penaŋ tatindain eneyet ekŋenmagen opepeŋaŋ ŋen ku tazin. Egaŋ Amobotnaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ min ke mâti mam.
1CO 7:33 Yaŋgut animbimagaŋ sekgalen bandim keyet nâmtemtem mamin. Mti imbiŋaŋaŋ nâmpeme dolakŋaŋ bembeyelen mulupmaŋ mamm.
1CO 7:34 Kogok mti ŋoktikŋaŋ sambe makalaŋzin. Âpme imbi apmepiŋ ma imbi nembip ekŋenaŋ keŋin ma sekŋin Amobotnaŋgat zapat sasât manâip mti Kawawaŋgalen mulupgat yayaŋ omba penaŋ mamip enenogat ekŋenmagen opepeŋin ŋen ku tazin. Mme naman imbi awinmak ekŋenaŋ sekgalen bandim keyet nâmtemtem temaŋ mamip. Mti awinaŋ nâme dolakŋaŋ bembeyet mulup mamip.
1CO 7:35 Neŋ nukŋaŋ paleŋinan bemti ku zeyap yek. Neŋ zet kapi in indamukulem mimiyelen nâmti diindoyap. Neŋ in kwilekiyaŋ penaŋ ma pembenaŋ ke mimiyelen nâmindayap mti keŋin ma sekŋin melesiŋ ondekme Amobotnaŋmagen mebegalen nâmti zapat kapi diindoyap.
1CO 7:36 Yaŋgut imbiŋaŋ an zapatnaŋmak awembiŋ sakwep ku bemti damuŋ teepmaŋ tati welut beme ke pembenaŋ yek. Egelaŋ kegok milut beme yom milut.
1CO 7:37 Yaŋgut an ŋenaŋ imbi zapatnaŋ zempepeŋaŋaŋgut nâme egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋgalen tikŋaŋ ke ŋep ekdamuŋ mimiyelen winde tasainaŋ imbi zapatnaŋ ku wazin beme keyaŋ yom ku bein.
1CO 7:38 Keyepm an ŋenaŋ imbi zapatnaŋ wazin beme ke ŋep bein ma egaŋ imbi zapatnaŋ ku wazin beme keyaŋ naman dolakŋaŋ penaŋ bein.
1CO 7:39 Imbi ŋen apmaŋ mambeen egaŋ apmaŋmak tâtâŋit tapme mamambe. Apmaŋ gakimeŋgut bam an ŋen wasât nâmti egaŋ eknâmâtâti an Kilais nâmkiŋpepeŋaŋmak beme wabe.
1CO 7:40 Imbi egaŋ ewe an ŋen wawapiŋ mambe egatgulak nâma dolakŋaŋ bein. Ke nanaŋgat keŋnaŋgalak zeyap yaŋgut Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ keŋnan tazin keyaŋ keŋŋ m eleŋ beleŋ beme zeyap.
1CO 8:1 Âpme pi naman nopiomgat sâpe sâpe masaip keyet pigok zema nâit: Nin nâmkiŋpepemagaŋ nânup nin sambe nânân tatndain. Nânâ temaŋaŋ am notnaŋ mme sekŋ mobot mamip yaŋgut nin am gogot mimindenup beme nin mukulem mimindemann ekŋenaŋ Ambotnaŋ weyaŋti dolakŋaŋ mâbâgalen manânup.
1CO 8:2 Inmagen an ŋenaŋ nâme ikŋaŋgat nânâŋaŋ omba bein beme egaŋ, “Neŋ ŋep nâyap,” zet zein keyaŋ mkawaŋ beinen an ke Kawawaŋgalen nânâ penaŋaŋ penaŋ yaŋaŋ ewe ŋep ku nâin.
1CO 8:3 An ŋen egaŋ Kawawaŋ gogot mampein beme Kawawaŋaŋ ek ekti zein, “An keyaŋ nânâ penaŋaŋ yaŋaŋ ŋep nâin.”
1CO 8:4 Keyepmti neŋ zet ŋeŋaŋ nopiomgalen sâpe sâpe meu kukŋaŋgat bembeŋaŋ niniyelen kapigok zesowap: Nin nânup nopiom ke amnaŋ sâsâŋaŋ mamaŋapiŋ ma ekŋen ke Kawawaŋ penaŋ yek. Kawawaŋ kwewaŋ penaŋ mamain ke nin nânup.
1CO 8:5 Am notnaŋaŋ kawawaŋ notnaŋ penaŋ kululuŋen ma msalen talip manzeip. Penaŋ, ekŋenaŋ amobotnaŋ sambe ma kawawaŋ sambe talip manzeip.
1CO 8:6 Yaŋgut nin nânuwen Kawawaŋ ek ningalen Bipm ek kwewaŋ penaŋ mamain. Egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi Amobotnaŋ melakwep Zisas Kilais ekmagesetgatnaŋ etaŋ mme sokbemâge ma egaŋ mme nin ikŋaŋ manâmkiŋpemti ekmak mamanup.
1CO 8:7 Yaŋgut zet penaŋ kapi am ilindiŋ ku nâmâtâlip. Am notnaŋ sambeyaŋ nopiomgat nâme mobotnaŋ penaŋ beyeyepm alak pigogat meu keboŋ ke nim nâme nopiomgalen meu mambein. Ekŋen keboŋ keyet nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat ma ekŋenaŋ keŋinan nâme meu ke niyo beme am yomtoŋ kogok nâyo.
1CO 8:8 Kawawaŋaŋ tu meuyepm nâmndeme mobotnaŋ ku bewanup. Nopiomgalen tu meu kiŋgabanup keyepm ku nâmbekambem ndewe ma ke nimann ku zemsesewatndewe.
1CO 8:9 Ma notnaŋ in yaŋaŋ weyaŋ nâmâtâti manip in noline nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat tazin ekŋen keŋin myuŋgume yom beweyet eksewep.
1CO 8:10 Âpme geŋ nânândi ke tazinaŋ met nopiomgalen sesewat mkaen moti egat meu bumbembeŋaŋ ke tatnimane nodi ŋen nâmtemtemŋaŋmagaŋ gikti egaŋ tatniŋgat nimbi kogok zemti nime yom bewe keyet geŋ eksewanik.
1CO 8:11 Enenogat nodi kapiyet Kilaisiyaŋ egat mti gakiye ek nâmkiŋpepeŋaŋ tuwat tuwat ke gâlen nânâ keyaŋ mme sukŋaŋ bemti meu ke nimti nâme yom beme walebe.
1CO 8:12 Set kegoset in noline nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat waletindemti yom miyo. In kegok miyo keyaŋ in Kilais yom msayo bein.
1CO 8:13 Keyepm notn Kilais manâmkiŋpenaŋ meu nopiomgat sâpe sâpe bembeŋaŋ ke nima yom besem nâin beme neŋ meu keboŋ ewe ninipiŋ penaŋ mamambap. Enenogat neŋ ek mma yom ku mimiyelen kogok nâmti mbak.
1CO 9:1 Zet zemkwala keyet butnaŋ ŋen ewe kapi zesowap. Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ ku naopemneneŋaŋaŋ. Neŋ belak âlâgâlâk talap. Ma neŋ Amobotnaŋ Zisas penaŋ ekban. Neŋ Amobotnaŋgalen mulupmaŋ penaŋ ingat tuŋguwinan mamti mban keyepmti in nâmkiŋpepemak bewien. Keyepm neŋ Zisasiyet buŋam zapatnaŋ zemkawaŋ bembe an ombemnakumtetitiŋaŋ penaŋ talap.
1CO 9:2 Am notnaŋaŋ nâme mene neŋ Kilaisiyelen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembe an ku ombemnemti nakumtetitiŋaŋ ku beyawaŋgut in yaŋŋ penaŋ sukwep nâmneip. Enenogat neŋ Kilaisiyelen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembe an ombemnemti nakumtetitiŋaŋ mamti zapatnaŋ diindoma in Amobotnaŋ nâmkiŋpewien keyaŋ neŋ an kwi keyet yaŋŋ penaŋ msokbeye.
1CO 9:3 Âpme yaŋnaŋgat zet kuku mti nâgât Zisasiyelen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembe an ombemnemti nakumtetitiŋaŋ ku manzeip ekŋen keyet zet dopmaŋ kapigok gilik zemindayap.
1CO 9:4 Nin inmagen mulup mamnupgapm in tu meu ndandayelen ŋep wekukuyelen yaŋgut nin ku mawekunup.
1CO 9:5 Amobotnaŋgat nembaŋaŋne notnaŋ ma meniŋane ma Sipas ekŋenaŋ imbiŋinemak zet zapat dolakŋaŋ manzemelip. Keyepmti notnaŋ nin sepem kegok mimiyelen nâmbenek beme nin ŋep kogok mbenek.
1CO 9:6 Kulekiyet neŋmak Banabas nit betndaŋ mulup mti mânep keeset aikti meu kwitim niniyelen mamilup âpme ekŋenaŋ in indapelaŋguŋguyet manzeip? Ke set pembenaŋ yek.
1CO 9:7 Kasa kuku an ŋenaŋ mulupmanen mamti ikŋaŋgalen mânewaŋ tu meu ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke kwititiyelen mulup belakŋaŋ ŋen mti keeset mukulem ku matin. Ma an ŋenaŋ mulup mip keyet penaŋaŋ weme belak peme tatagalen ku maondein yek. Egaŋ meu penaŋaŋ ŋep bep ke akumti manin. Ma bo toŋaŋaŋ ekdamuŋ mme sememe kumti manin.
1CO 9:8 Pi an zet etaŋ ku zeyap; zet kapi zii zelen keyegak zemkawaŋ bembeŋaŋ tazin.
1CO 9:9 Mosesiyelen zii zelen zet ŋen kapigok meluwaŋ mimiŋaŋaŋ tazin, “Bupaloyaŋ mulup mgemti kwaŋ sinaŋ nsât mme ku aŋginaŋ mpewanik.” Âpme Kawawaŋaŋ zet ke bupalo ekŋengat etaŋ nâmti ku zeye.
1CO 9:10 Zet ke am ningat penaŋ zenzeŋaŋ. An mulup mimonze onze mamm ma an meu penaŋ maakumbein egelaŋ meu penaŋ ke ilisakwep kalaŋti nimbalut ke nâmti mamilup.
1CO 9:11 Âpme nin Kilaisiyet buŋam zapat diindowen kan keyet nin mulup an mulup mimondendeyelen zapat sakam keboŋ mbenn. Nin mulup keboŋ mmann Emetak Teŋaŋ ingat keŋinan topmaŋge keyepmti nin inmagengatnaŋ segalen mukulem mimiyelengat omba penaŋ ndandayelen ku mawekunup.
1CO 9:12 Mulup an notnaŋaŋ inmagengatnaŋ segalen bandim titiyelen beme nin kegogagak segalen bandim titiyelen bein enenogat nin inmagen mulup yaŋbemti mbenn. Yaŋgut nin inmagengatnaŋ meu milawatgat ku wekuwenn. Mneti Kilaisiyelen zapat pembenaŋ bekekpewanekmagen zemti inmagen titiyelen zenzeŋaŋ ke katikpewan.
1CO 9:13 Zelusalem mka temaŋgalen sesewat mka temanen an mulup mamip ekŋenaŋ meu sesewat mka temangatnaŋ matinip. Ma an sâpe sâpe sisagen mambuip ekŋenaŋ keyetnaŋ meu butnaŋ niniyet zenzeŋaŋ timti manip. In set ke ŋep penaŋ nâip.
1CO 9:14 Âpme set keeset Amobotnaŋaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze an nin zet zapat dolakŋaŋ zemepman am ekŋen keyaŋ tu meu aikndame niniyet nâmti zet ke diindoye.
1CO 9:15 Neŋ set ke ku mamâlap. Mti in sakam keyet kataŋ mnanayelen otnâmti meluwaŋ ku miyap yek. Nen betnnaŋŋ mulupmaŋ mti maaikniyap keyet nâma mobotnaŋ mambein. Enenogat ingat tu meuyet indawekumindandayet nâma sakambukŋaŋmak penaŋ mambein.
1CO 9:16 Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bembeyelen mulup ke zemkatikbemti ilak nâgât belen bempepeŋaŋ yaŋgut neŋ am buŋam zapat dolakŋaŋ diindondopiŋ mma wakai Kawawaŋaŋ sindem omba penaŋ nawe keyepm buŋam zapat manzempalakŋaŋ beyap keyet sek mmobot zet zema dolakŋaŋ penaŋ ku besem.
1CO 9:17 Mulup ke nanaŋgat keŋnaŋgalak sokbemti mbak ze maneti tosaŋaŋ tiwak. Yaŋgut nanaŋgat keŋnaŋgalak mulup kapi ku tiwangapm pigok ŋep zewi, Kilaisiyaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenzeyelen zeneŋgeyepm manzeyap.
1CO 9:18 Kawawaŋgalen mulup mamipgat tosaŋin kapigok: neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgalen mulup mmeti am mulup keyet tosaŋaŋgat ku wekuwap. Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ manzeap keyet tosaŋaŋ ŋep titiyelenaŋgut keyet ku mawekuyap. Keŋ oloŋen nâyap keyaŋ tosannok bein keyet nâma pembenaŋ bein.
1CO 9:19 Neŋ zet keboŋ keyaŋ ku naopemneme talap keyaŋgut neŋ am sambeyet kilambaŋinan gwidikti ekŋengalen sisiliŋ an beyap. Enenogat neŋ keeset am sambe indatetima Kilais ŋep nâmkiŋpepeyelen nâmti mamiyap
1CO 9:20 Keyet yaŋaŋ neŋ Zuda am ekŋenmak mamti Zuda am ekŋengalen mama mimi timti ekŋenaŋ Kilais nâmkiŋpepeyelen mulupmaŋ mban. Zii zet keyet sisiliŋ mulup mamip ekŋenmak tusumti ekŋengalen mama mimi keyet meti zii zetgat sisiliŋ mulupnok mban. Mosesiyelen zii zet itnaŋaŋ nâgât damuŋ ku mam keyaŋgut am keyet sisiliŋ mulup mamip ekŋenaŋ Kilais nâmkiŋpepeyelen kegok mamiyap.
1CO 9:21 Neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen zemkawaŋ bembeyelen ekŋenmak mamti ekŋengalen mama mimi ke timti sepem ekŋen nemboŋ Zuda amgalen zii zepiŋ mamayap. Âpme kogok mama ekŋenaŋ Kilais nâmkiŋpepeyelen mamiyap. Kapiyaŋ neŋ zii zet maaŋgosoyap kogok ku bein enenogat Kilaisiyaŋ neŋ mama mamayelen mandinoinok mayap.
1CO 9:22 Âpme Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penanen Kilaisiyet yaŋaŋ mandiindoyawen am nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat ekŋenaŋ kwilekiki nâme bekanaŋ am nâmkiŋpepemagaŋ ku mimiyelen bein ke neŋ belak mapeyap. Kogok mti neŋ mukulem mimindema weyaŋ nâmâtâlip ma set kegok set neŋ am sambe yaŋaŋ yaŋaŋ maipnok ma mama ekŋenaŋ Zisas Kilaisiyet nâmkiŋpewep.
1CO 9:23 Keyepm neŋ set ekŋen sambe ke mma am sambe msat kataŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti neŋ ma in sambeyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ pembenaŋ sambe Kawawaŋaŋ am Kilaisiyelen buŋam zapatnaŋ manâmkiŋpeip ningat zetik mimndaye ke titiyelen mamiyap.
1CO 9:24 Âpme in pigok nâit, kanzowak mimi mundumen am sambe ekŋenaŋ ilinsakwep yaŋbemti winde mambeip. Yaŋgut an ŋenaŋ winde bemti ŋeŋaŋ piliŋen ke kwati milawat ke matin. Âpme in kegogak kululuŋgalen milawat tazin ke tisât nâwep beme in winde bewewen an ŋeŋaŋ bemti makwazin kegok winde bewep.
1CO 9:25 Am ekŋenaŋ msalen kanzowak msâti sesep mulup tagoŋgoŋepiŋ mti kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ ekseseŋaŋmak mti mamaip. Ekŋenaŋ msalengalen milawat sakwep waleletgalen keyet kegok mamip. Nin mama kanzizitgalen milawat kululuŋen kanzizit matazin keyet kegok mbanup.
1CO 9:26 Nenn kegogak piliŋ bembeŋaŋ ke ektati keyet esemteŋ mawindem beyap. Neŋ nasamek belak tuŋgupman kileŋ kuma elepema mezin weyaŋti teŋ maeleyap.
1CO 9:27 Neŋ am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ manzemkawaŋ bemindanetiŋgut nenn zet ke ku mâti mbap beme walelet aikbap keyepm sekŋnaŋgalen tikŋaŋ igak igak ke mtotpemti nen damuŋ mma etaŋ mamain.
1CO 10:1 Kilaismagen notnne, neŋ eweŋan yeŋsokŋne ekŋenaŋ Moses mâti mama mimi mkwabien keyet zapatnaŋ mimindama nâit. Ekŋen ilindiŋ zanzayaŋ indautukekme meti nembu diliŋ zem metat kotat mme Kawawaŋaŋ atamtapme tuŋgupmaset walelepiŋ nembelen mepataŋ zewien.
1CO 10:2 Âpme ekŋen am maŋge kwep Mosesiyaŋ ŋeŋaŋ bemindeme ekmak zanza mâbien ma nembu diliŋ zemti metakotat mti katime tuŋgupmaset mebien.
1CO 10:3 Âpme ekŋenaŋ ilinsakwep tambu kataŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ mme kululuŋengatnaŋ meu sepemaŋ kwep matotan ke nimbien.
1CO 10:4 Ma ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ nanzaŋ kapilaŋ sepemaŋ igagen keyetnaŋ tu mme kwapme ekŋen ilindiŋ nimbien. Nanzaŋ kapilaŋ ke Kilais ikŋaŋ nemboŋ. Egaŋ deset ma deset mebien ke ekŋengat windeŋinaŋgat yaŋaŋ ŋotekŋaŋ penaŋ tapme mamamtemien.
1CO 10:5 Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe weyaŋindeyeyaŋgut sambeyaŋ Kawawaŋaŋ nâŋge kogok ku mambiengapm egaŋ zemindeme msat zetik mimindendeŋaŋ ku mebegalen zemti notnaŋ indeme msat tuŋgupman amnaŋ ku maiwen gakiwien.
1CO 10:6 Ekŋenaŋ mama mimi bekanaŋ msâgât keŋin temaŋ wemindaye keyepm ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye. Keyaŋ ningat golaŋ tin mneti nin kegogagak mbenekmagengat.
1CO 10:7 Kawawaŋgalen zet Itnaŋaŋ papiaen meluwaŋ pigok mimiŋaŋaŋ tazin, “Am ekŋenaŋ nopiomgat kandaŋan totati tu meu nimwiaŋti silik kumti wendiwien.” Ekŋenmagen notnaŋaŋ nopiom sesewatpewien. Nin sepem kegogak ku mbanup.
1CO 10:8 Ekŋenmagen notnaŋaŋ kegok mme kasup kwep keyet Kawawaŋaŋ am sambe penaŋ (23 tausen) indawalege keyepm nin set kileŋ ekŋenaŋ mambienok ku mambanup.
1CO 10:9 Ekŋenaŋ Kawawaŋ m ekmeyepm Kawawaŋaŋ nombe zemindeme koti indime gakiwien. Kegogapm nin Amobotnaŋgat m ek m ek mimiyelen yom omba penaŋ ku mmobanup. Penaŋ, egaŋ dopmaŋ ekŋen gilik zemindayenok ndawe.
1CO 10:10 Âpme in Kawawaŋgat kwileki ŋen ku tatndain zemti kwelat zet ku dunduwep. Ekŋenmagen notnaŋaŋ kegok mme ensel am indome gakikiyelenaŋ koti indome gakimâbien.
1CO 10:11 Âpme msat kululuŋ asesekgalen kanaŋ bududuk tabeme manupgapmti ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye ke ningat golaŋnok bein. Nin ekŋenaŋ mama mimi mgasik mbien kegok ke ku mne.
1CO 10:12 Âpme an ŋenaŋ nâme egaŋ Amobotnaŋgat nâmkiŋpepeŋaŋ tazingapm tetimaeen katikŋaŋ benak nâin egaŋ weyaŋeksewe. Enenogat ek ŋep tetimaeme am itnaŋaŋ ekŋenaŋ yom mbienok mnak.
1CO 10:13 Inmagen tetimaemae masokbein sepem kegogagak am sambe masokbemindain. Âpme Kawawaŋaŋ zemkatik bembeŋaŋ mamâzin keyepm egaŋ peme tetimaemaeyaŋ ingalen windeŋin aŋgosomti ku masokbein. Yaŋgut tetimaemaeyaŋ inmagen masokbein beme Kawawaŋaŋ indamukulem mimiyelen setnaŋ ŋep weyaŋme in katik bem tapme tetimaemae keyaŋ ŋep ku mamtoindein.
1CO 10:14 Keyepmti Kilaismagen notnne penaŋ, in nopiom masesewatindep ke bamkumpemti kuŋzuŋit.
1CO 10:15 In zet opeem nânâyelen nânâŋin tazin keyepmti zet kapi zema ilin opeemti nâseip.
1CO 10:16 Okowen wain mannup kan keyet nin Kilaisiyet sipmaŋ ningalen yomgat mti mulage ke otnâmti nin keyet Kawawaŋgat wisikŋ manzenup. Âpme nin wain mannuwen kan keyet nin am sambe Kilaisiyaŋ ekŋengat yominaŋgapm sipmaŋ mulage ekŋengat bulinan tusunup kegok masokbein. Âpme nin nupmamaŋ mutumti mannuwen kan keyet nin Kilaisiyaŋ gakimti sekŋaŋ ningalen yomgat dopmaŋ ndaye kan keyet maotnânup. Nin kogok mti am sambe Kilaisiyaŋ ekŋengapmti sekŋaŋ talasiye ekŋen keyet bulinan tusunup kegok masokbein.
1CO 10:17 Keyepmti nupmamaŋ kwepnok âpme nin sambeyaŋ nupmamaŋ ikŋaŋ kwep ke mannup. Âpme nin nupmamaŋ nsakwep mannuwen keyaŋ nin butnaŋ sambenok keyaŋ ondekti sek kwepnok benup kegok masokbein.
1CO 10:18 Âpme ŋen pigok zema nâit, Zuda am sambe kwi ŋenaŋ sâpe sâpe meu sisak dukŋan bumbuŋaŋ manip ekŋenaŋ ilinsakwep sisak keyelen Kawawaŋ masesewatsaip.
1CO 10:19 Neŋ zet notnaŋ zemkwala keyet in nâmkileŋ bemti nâgât egaŋ nopiomgat sâpe sâpe meu sasaŋaŋ keyet nâme sâpe sâpe penaŋ bein ma nopiomgat nâme Kawawaŋ penaŋ bein. Kegok ke yek.
1CO 10:20 Yaŋgut neŋ neman guluk gilik tazeyap ke am Kilaisiyet ku manâmkiŋpeip ekŋenaŋ nopiomgat sâpe sâpe mambumsaip ke wa Kawawaŋgat yek. We bekanaŋ masesewatpeip bein. Kok keyepm neŋ in we bekanaŋmak tususuyelen ku nembeingapmti ekŋen eksemindendepiŋ.
1CO 10:21 In Amobotnaŋgalen okowen wain nti naman dembusek kwep keyaŋak we bekanaŋgalen windeyet tazemopenik keyaŋ pembenaŋ yek. Ma in nupmamaŋ Amobotnaŋaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ otnâmti niniyelen ningat ndaye ke nti naman dembusek kwep keyaŋak we bekanaŋgat soŋgom sasaŋaŋ ke ŋep ku niniyelen.
1CO 10:22 Nin kogok mmann Amobotnaŋaŋ ningat keŋ kuku mti ŋenzinziŋ penaŋ mbe. Nin nâmann nin windenmak beinaŋgut egalen musuwewet ke nin ŋep ku sebempepeyelen penaŋ.
1CO 10:23 Am notnaŋ, “Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi ŋep mimiyelen,” kegok tazeip yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ke mma ŋep ku napmukulem mbe. Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe tapmezin keyaŋ nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemti mamayelen setnaŋ ku kabemndawe.
1CO 10:24 Am nâmkiŋpepemak ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ikŋaŋ mukulem mimiyelen etaŋ ku mbe egaŋ naman am notnaŋ indamukulem mimiyelen keeset mbe.
1CO 10:25 In soŋgom kwitisât omkwiti kwitim mundumanen meti soŋgom ke nopiom sâpe sâpe sasaŋaŋ keyet yaŋkwesisipiŋ ŋep kwitiwep.
1CO 10:26 Enenogat Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ kapigok zenzeŋaŋ, “Msat ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe msat palen tazin ke Amobotnaŋgalen etaŋ.”
1CO 10:27 Am Kilais ku nâmkiŋpein ŋenaŋ tu meu weyaŋbemti indazemtetime keŋinan mobogalen indembeme ŋepgat ekŋengalen mkaen mowebep. Mowepme ekŋenaŋ tu meu indame nâmtemtem mti nopiomgat sâpe sâpe bumbu mundumaŋgatnaŋ kwitiyo zemti ku indayaŋkwesiwep. Belak nimbep.
1CO 10:28 Yaŋgut in nsâgât tapmme an ŋenaŋ pigok diindowe, “Soŋgo kapi nopiomgalen sesewat mkaengatnaŋ.” Zeme nâmti in ke ku nimbep. An zet zemkawaŋ bemindawe egat otnâmti meu ke ku nimbep mneti ŋoktikŋinaŋ nâmnukŋaŋ mbepgat.
1CO 10:29 Wa in nâme bekanaŋ beingapm ku nimbep kogok ku zeyap yek. An ŋen keyaŋ nâme bekanaŋ bein egat mti ku nimbep. Yaŋgut an ŋenaŋ kapigok mene zein, “Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ keŋnan nâma ŋep mimiyelen bein beme an ŋenaŋ nâme bekanaŋ bein beme keyepm egaŋ neŋ ŋep ku zemkulumneneyelen.
1CO 10:30 Neŋ Kawawaŋgat wisikŋ zemti niyap beme an belakŋaŋ ŋenaŋ, ‘Geŋ an bekanaŋ,’ ke ŋep ku zenak. Enenogat neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe msat palen tazin ke Kawawaŋgalen etaŋ nâyap.”
1CO 10:31 Notnaŋ kogok zewien mene mme neŋ kapigok zesowap, in tu meu nimbep ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mbep ke in mme Kawawaŋgat kwitnaŋ m onzempepeyet nâmti mbep.
1CO 10:32 In kwileki ŋen mme Zuda am ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ma Kilaisiyelen am nâmkiŋpepeŋinmak ŋen setnaŋ bekekme Kawawaŋ zetnaŋ ku mâbeyet eksewep.
1CO 10:33 In neŋ mamiyapnok mamambep. Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamiyap ke mma amnaŋ oloŋen mimiyelen nâmti mamiyap. Nanaŋgat pembenaŋnnaŋgat etaŋ ku mamiyap. Neŋ kegogak am sambeyet pembenaŋinaŋgat nâmti mma am sambe Kilaisiyaŋ aŋgalaŋindendeyet nâmti mamiyap.
1CO 11:1 Neŋ Kilaisiyelen set kaisasat ekti mâti mayap. Âpme in kegogak nâlen set kaisasat ke ekti namât mambep.
1CO 11:2 In Zuda am ekŋengalen mama mimi mâti mamayet neŋ zemâtâban keyet kataŋ mamaip keyepmti ingat nâma dolakŋaŋ penaŋ beme oloŋen miyap.
1CO 11:3 Âpme pi naman Zuda am ekŋengalen mama mimi ŋengat zet kapigok zema nâit. Angat yaŋaŋ Kilaismagengatnaŋ kozin. Âpme imbi kogogak egat yaŋaŋ anmagengatnaŋ kozin. Âpme Kilaisiyet yaŋaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ kozin.
1CO 11:4 An ŋenaŋ bunduŋ ŋokŋanen munduŋ tati dapmelaŋge tuŋguwinan dunduwe ma Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ zewe beme egaŋ Kilais sakambuk sawe.
1CO 11:5 Ma imbi ŋenaŋ saŋgum ŋokŋan ambululupiŋ tati dunduwe ma Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ dapmelaŋge tuŋguwinan zemkawaŋ bewe beme egaŋ apmaŋ sakambuk sawe. Kogok min beme egaŋ imbi ŋokŋaŋ pilik pilik kwanzetpepeŋan nemboŋ bein.
1CO 11:6 Keyepmti imbi ŋen sâk ambululupiŋ mame ŋok sinaŋ antim pewep. Ma egaŋ keyet sakam mti ŋok sinaŋ antitipiŋ mbe beme ek sâgaŋ ŋokŋaŋ ambulut be.
1CO 11:7 An in ŋokŋin ondedagen sumumuŋpiŋ enenogat inmagesetgatnaŋ ŋep Kawawaŋgat sakamaŋ ma kwitnaŋ mamsokbein. Ma imbi inmagesetgatnaŋ ŋep angat kwitnaŋ mamsokbein.
1CO 11:8 Neŋ kegok zeyap enenogat Kawawaŋaŋ an kukŋaŋgat mti anmagengatnaŋ imbi mge. Imbimagengatnan an ku mge.
1CO 11:9 Kawawaŋaŋ an imbiyepmti ku mimiŋaŋ. Egaŋ imbi angapmti mimiŋaŋ.
1CO 11:10 Keyepmti imbi apmaŋgat eksempeinaŋ ondedagen saŋgumaŋ ŋokŋaŋ ambuluti mamezin enenogat ensel ekŋenaŋ taekgip.
1CO 11:11 Yaŋgut am Kilais nâmkiŋpemti maiwaŋ imbiyaŋ apmaŋgat mukulemaŋ bein ma anaŋ kogogak imbiŋaŋgat mukulemaŋ bein.
1CO 11:12 Kawawaŋaŋ imbi kukŋaŋgat anmagengatnaŋ mge keyepmti naman alak imbiyaŋ an mammsokbeip. Kogok keyaŋgut eget ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋmagengatnaŋak sokbewien.
1CO 11:13 In nâmkiŋpepeŋinmak, ilinak weyaŋ nâmâtâlit. Inmagengatnaŋ imbiyaŋ dapmelaŋge tuŋguwinanen Kawawaŋgat dundusât nâwe beme egaŋ ŋokŋaŋ sâk ambululupiŋ mbe beme keyaŋ pembenaŋ yek. Imbi in ŋokŋin ambulubep.
1CO 11:14 Kogok keyepm in kapi ekme penaŋ bein enenogat kwitnaŋ kwitnaŋ setnaŋ talip in nâip. Ŋen pigok egip an ŋenaŋ ŋokŋaŋ sinaŋ teepmaŋ peme tozin beme ke sakam bukŋaŋmak.
1CO 11:15 Yaŋgut imbi ŋenaŋ ŋoksinaŋ peme teepmaŋ tozin beme nin nâmann keyaŋ mme sepemaŋ dolakŋaŋ bein. Enenogat ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ imbiyaŋ ŋoksiŋin teepmaŋ kogok toti kwatan tapme mamayet nâmti beye.
1CO 11:16 Am ŋenaŋ zet kapiyet nâme ŋep ku beme mdândâsât setnaŋ zulutbe beme kapigok nâmbe. Set kapi Kawawaŋgalen dapmelaŋge sambe nin mâti mamnup.
1CO 11:17 Âpme neŋ tambuŋalem zigok niniyelen ke zemzikat indasowap. Neŋ in set mamip keyet zemsesewatindendeyelen yek. Enenogat set in alak kapi tapmip kapiyaŋ indamukulem mme Amobotnaŋ Kilais nâmkatik bempemti zetnaŋ gawepumti yek. Keyaŋ naman mme in Amobotnaŋ nâmkatik bemti zetnaŋ gawepupuyelen mme naman bakŋaŋ betobep.
1CO 11:18 Kukŋaŋgat neŋ pigok zesowap. Neŋ zet pigok nâwan in tambuŋalemgat ke ondaktiŋgut tuŋguwinangatnaŋ am notnaŋaŋ zet mopmtot mti kalalaŋ mawen. Am notnaŋ zapat kegok mnawien ke naman nâma bugan penaŋ penaŋnok beye.
1CO 11:19 Yaŋgut inmagengatnaŋ maŋge denenaŋ set pembenaset kwitnaŋ kwitnaŋ tapmip ke ŋep ekmâtâtâtgalen ke kapigok, ekŋenaŋ maŋge temaŋ katikindemti kalaŋti sokbemkawaŋ bembeyelen mamip.
1CO 11:20 In ondekti tambuŋalem nsât koti tu meu bumti koti nolineneyet zikat gatnan mti tatnip. Kegok ke in tapmip.
1CO 11:21 In sambeyaŋ meuŋin timkoti nolineyet damuŋ tatapiŋ sakwep manip. Ŋenaŋ igak kambak balaŋ mmepme ŋenaŋ meuyet mamimti melip ma notnaŋaŋ wain omba penaŋ nimti keŋ kileŋ mamip.
1CO 11:22 In tu meu etaŋ nsât nâmti ilinaŋgat mkaŋinan manimambep enenogat in Kawawaŋgalen dapmelaŋge ondegiwen in ku maeksemindeip ma am bekopsat ekŋen sakambuk maindaip. Neŋ keyepmti ingat zigok zenzeyelen ke ku nâmâtâlap. Keyepmti neŋ keyet oloŋen ŋep ku mimiyelen.
1CO 11:23 Neŋ zet kapigok Amobotnaŋmagen tiwanen ke in zemâtâtindama delaŋ zeye. Tambuyet Amobotnaŋ Zisas Zudasiyaŋ Zuda am ekŋengalen an ŋeŋaŋ ekŋenmagen zemkuye kan keyet Amobotnaŋaŋ nupmamaŋ mti
1CO 11:24 keyet Kawawaŋgat wisikŋ zemutumti zeye, “Nupmamaŋ kapi nanaŋgat sekŋnok ingat yomin katikpepeyelen indawap. Nimbep kataŋ nâgât otnâpeŋ mamambep.”
1CO 11:25 Meu nime delaŋ zeme wain okop sakam kegogak mtati pigok zeye, “Wain kapi nanaŋgat sipmnok. Tâtâ Alakŋaŋ sipmnaŋ miap. Nimbep kataŋ nâgât otnâpeŋ mamambep.”
1CO 11:26 Kok keyepm in nupmamaŋ ma wain kapi manimambep kataŋ Amobotnaŋgat gakikiŋaŋgat zapatnaŋ zemkawaŋ bepeŋ manepeme ikŋaŋ kobe.
1CO 11:27 Keyepmti an ŋenaŋ set pembenaŋ ku mâti nupmamaŋ ma wain nti keeset egaŋ Amobotnaŋgalen sip sesumbaŋaŋ ku eksempepgapmti yom mip.
1CO 11:28 Keyepmti am ŋen nupmamaŋ ma wain nsâpmti ikŋaŋgat keŋaŋgat yaŋaŋ nâmâtâti nimbe.
1CO 11:29 Ŋen egaŋ Amobotnaŋgat sekŋaŋ keyet yaŋaŋ ku nâmâtâti nupmamaŋ ma wain nimbe beme Amobotnaŋaŋ zemkuwe.
1CO 11:30 In notnaŋ set pembenaŋ ku mâti Amobotnaŋgalen tu meu manipgapmti zawat suksuk ma sek sindem matip ma notnaŋ gakiwien.
1CO 11:31 Yaŋgut nnaŋgat yaŋŋ ekmâtâti nimbanup beme Amobotnaŋaŋ ku zemndowe.
1CO 11:32 Yaŋgut Amobotnaŋaŋ yaŋŋ msokbemti manndamusuwezin kogok mme egaŋ am Kilais ku nâmkiŋpeip ekŋen nsakwep ku zemdelaŋ zemndowe.
1CO 11:33 Keyepmti Kilaismagen notnne, in nupmamaŋ ma wain nsâti am sambe ilinsakwep ondekme delaŋ zemeŋgut yaŋbemti manimambep.
1CO 11:34 Ŋenaŋ meuŋaŋgat penaŋ mbe beme egaŋ meuŋaŋ mkaŋan nimtiŋgut bam kobe. Mneti ondedak ke myuŋgunepeme Kawawaŋaŋ zemkuwe. Zet notnaŋ notnaŋ ke nen kotiŋgut zemâtâtindawap.
1CO 12:1 Kilaismagen notnne, neŋ Emetak Teŋaŋ mulupmaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat mamaŋinan zigok mamm yaŋkwesisi keyelen dopmaŋ gilik zesowap. Neŋ in kapi weyaŋti nâmâtâtâgalen nâyap.
1CO 12:2 Ilin nâmtalip in itnaŋaŋ tambusosop keŋan mambienen nopiom yaŋaŋ yaŋaŋ mamaŋinpiŋ pedondom indamti masesewatindemtemien.
1CO 12:3 Keyepm neŋ nembetnaŋ pigok diindosowap: An ŋen ek Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ keŋaŋ m eleŋ beleŋ beme egaŋ pigok ku zenak, “Zisas geŋ zemtalat geyap.” Ma ŋen Emetak Teŋaŋ keŋaŋ ku m eleŋ beleŋ beme egaŋ pigok ku zenak, “Zisas ek Amobotnaŋ.”
1CO 12:4 Emetak Teŋaŋ taolet yaŋaŋ yaŋaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak sambe ke mulupmaŋgat winde indame mamip. Yaŋgut Emetak Teŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak am nâmkiŋpepeŋinmak taolet sambe ke maindain.
1CO 12:5 Amobotnaŋgalen mulup kwep kwep am nâmkiŋpepeŋinmak sambeyaŋ mimiyelen maindain. Yaŋgut Amobotnaŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak ikŋaŋgalen am sambe mukulem mimiyelen mulup ke maindain.
1CO 12:6 Ma Kawawaŋaŋ mulup mimiyelen am nâmkiŋpepeŋinmak kwep kwep winde sepem igak igak maindain. Yaŋgut Kawawaŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak ikŋaŋgalen am sambe mulup mimiyet winde maindain.
1CO 12:7 Emetak Teŋaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak taolet sakam ikŋak ikŋak maindainen keyaŋ msokbeinen Emetak Teŋaŋ am ŋeniyet tuŋguwinan mulupmaŋ penaŋ tapm. Kogok mimindainen am sambeyaŋ mukulem titiyet nâmti mamm.
1CO 12:8 Emetak Teŋaŋ nânâ dolakŋaŋ nânâyelen taolet same egaŋ am Kawawaŋaŋ mama mamayelen nâmtikŋaŋ mam ke manzemkawaŋ bemindain. Emetak Teŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak am nâmkiŋpepeŋinmak taolet sambe ke maindain.
1CO 12:9 Ŋen Emetak Teŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak taolet mpeme Kilaismagen nâmkiŋpepeŋaŋ kaliŋaŋ penaŋ tatagalen masain. Ma ŋen ek Emetak Teŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak am zawat mme alik bembeyelen taolet masain.
1CO 12:10 Ma ŋen Emetak Teŋ ikŋaŋ menok notnaŋ mimiyet taolet masain. Ma ŋen ek Emetak Teŋaŋ buŋam zapat same timti dapmelaŋge ondedageŋinan mandiindon. Ma ŋen ek taolet mpeme winde ke Kawawaŋmagengatnaŋ makozin ma we bekanaŋmagengatnaŋ ke maekmâtâzin. Ma ŋen taolet zet mamanamaŋset zemkawaŋ bembeyet masain ma ŋen ek taolet zet mamanamaŋset zeme nâmti am zelinaset gilik zemindandayet masain.
1CO 12:11 Emetak Teŋ ikŋaŋ kwep keyaŋak taolet sambe kapi mulup sambeyet winde am kwep kwep maindain. Mti Emetak Teŋ ikŋaŋgat keŋaŋgatnaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak sambe taolet sepem ikŋak ikŋak makalaŋ kumti indain.
1CO 12:12 Am nin sekŋ kwewetaŋ yaŋgut sekŋ butnaŋ butnaŋ ekŋen sambeyaŋ muluwin ikŋak ikŋak penaŋ mamiwaŋgut ekŋen keyaŋ ondekti sek kwepgat mulup mamip. Kilaismagen sepem keboŋak tazin. Nin am sambeyaŋgut maŋge kwep benup ma maŋge ke Kilaisiyelen sekŋaŋ.
1CO 12:13 Notnaŋ nin Zuda am ma notnaŋ Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ma notnaŋ sisiliŋ kuku an etaŋ ma notnaŋ lala bubuk etaŋ mamayet Emetak Teŋ kwep keyaŋ nin sambe sek kwep kegok mamayet temakwep ondekndeye.
1CO 12:14 Âpme sekŋ ikŋaŋ ke butnaŋ kwep etaŋ yek; sambe penaŋ.
1CO 12:15 Keyepmti setnnaŋ kapigok ŋep ku zenzeyelen, “Neŋ bet yek keyepmti neŋ sekmagen etimti nanak etaŋ mepmamambap,” kegok ŋep ku zenak.
1CO 12:16 Ma wagaŋ kapigok ŋep ku zenzeyelen, “Neŋ zikat yek keyepmti neŋ sekmagen etimti nenak etaŋ mepmamambap,” kegok ŋep ku zenak.
1CO 12:17 Sekŋnaŋ zikat etaŋ bemâdak ze zigoset zet nânak? Ma wak etaŋ tamâtnak ze zigoset kambe sesik nânak?
1CO 12:18 Sekŋ ikŋaŋ tazin kapigok Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat keŋaŋgalak butnaŋ butnaŋ ikŋaŋ nâŋge nogak beye.
1CO 12:19 Sekŋ butnaŋ sambe sepemaŋ kwewetaŋ ze sekŋ kapiyet sekŋ ku zewanek.
1CO 12:20 Sek ikŋaŋ tazin kapigok butnaŋ sambe yaŋgut sekŋ penaŋ kwep.
1CO 12:21 Âpme zikalaŋ betgat pigok ŋep ku zenak, “Neŋ gepiŋ ŋep mambap.” Ma ŋokŋnaŋ setn zutgat pigok ŋep ku zenak, “Neŋ itpiŋ ŋep mambap.”
1CO 12:22 Kogogapm sekŋ butnaŋ notnaŋ nâmindema windeŋinpiŋ mambeip; ekŋenpiŋ beme sekŋnaŋ dolakŋaŋ penaŋ ku tadak.
1CO 12:23 Nin sekŋ butnaŋ nâmindemann tototnaŋ mambein ekŋen indikdamuŋ dolakŋaŋ mamnup ma notnaŋ sakambukŋaŋmak maaŋgalaŋindenup.
1CO 12:24 Sekŋ butnaŋ notnaŋ sakamaŋ pembenaŋ ekŋenaŋ sosok matamâlip. Kawawaŋaŋ sekŋ mmeti sek butnaŋ notnaŋ tototnaŋ yaŋgut mulup temaŋ indaye.
1CO 12:25 Ke sekŋ butnaŋ ekŋenaŋ epeemti kileŋ mekokopiŋ sisiliŋ mulup sakam kwep penaŋ mimiyet nâmti kegok mge.
1CO 12:26 Keyepmti sekŋ butnaŋ kemak ŋenaŋ sindem nâme sekŋ sambe ekŋen sindem mambein etaŋ. Ma ŋenaŋ zemsesewatpeme ekŋen sambe ekŋenaŋ kemak oloŋen mammâlip.
1CO 12:27 Inmagen kegok bein. In sambeyaŋ temakwep Kilaisiyet sekŋaŋ beip. Ma in kwep kwewaŋ sek keyet butnaŋ butnaŋ bep.
1CO 12:28 Kawawaŋ egaŋ amŋene nâmkiŋpepemak maŋge ninmagen am kapigok taolet mimindamti indem mege. Ŋeŋaŋ an ombemindemti buŋam zapat zemkawaŋ bembeyelen indeye, keyetnan golaŋ zenze an, keyetnan am zikat indanda, keyetnan am menok mimiyelen, ma am zawat sek sindemak weyaŋindendeyelen, keyetnan am mukulem mimi ma am damuŋ ma zet mamanamaŋ ikŋak ikŋak zenzeyet am indaye.
1CO 12:29 Kawawaŋaŋ am sambe ombemindemti buŋam zapat zemkawaŋ bembeyelen an etaŋ taolet ku indaye. Ma am sambe golaŋ zenze an bembeyet taolet ku indaye. Ma am sambe an zikat indandayelen taolet etaŋ ku indaye. Ma am sambe menok yaŋaŋ yaŋaŋ mimiyelen taolet etaŋ ku indaye.
1CO 12:30 Ma am sambe zawat sek sindemak weyaŋindendeyelen taolet ku indaye. Ma an zet mamanamaset zenze keyelen taolet etaŋ ku indaye. Ma am zelinaset zemguluk gilik mimiyelen taolet an etaŋ ku indaye.
1CO 12:31 Yaŋgut neŋ in Emetak Teŋmagengatnaŋ taolet mobotnaŋ ke indandayelen omba penaŋ indembewe. Keyaŋ indamukulem mme mulup dolak dolakŋaŋ dapmelaŋgeyet tuŋguwinan ŋep mimiyelen. Kegogapm neŋ set pembenaŋ ŋen kapigok zikat indasowap.
1CO 13:1 Âpme neŋ taolet ŋen zet mamanamaŋ zenzeyet nanaŋaŋ ma ensel ekŋengalen zet ŋep zeyap yaŋgut am ŋengat gogot ku miap beme neŋ belo ma gwesim nemboŋ kwisakŋ yaŋepiŋ nemba isikŋaŋaŋ kunak keboŋ.
1CO 13:2 Ma neŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat timti dapmelaŋge ondedageŋinan diindowak ma neŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bam mme sokbembeyelen enzilim tazin ke nâwak, ma neŋ am Kawawaŋaŋ mama mamayelen nâmtikŋaŋ mam ke ŋep manzemkawaŋ bemindama delaŋ penak ma nâmkiŋpepe kaliŋaŋ name Kawawaŋ dundum sama winde name kalaŋ zempema piyetnaŋ kainde medak yaŋgut neŋ am ŋengat gogot ku mimindawak beme neŋ belakŋaŋ penaŋ beap.
1CO 13:3 Âpme neŋ milawatn kalop bemti am tototnaŋ ekŋen indawak ma sekŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgapm ketalasimindama kumti buwiek yaŋgut am ŋengat gogot ku mbak beme neŋ belakŋaŋ penaŋ beap.
1CO 13:4 Am keŋinanen gogolaŋ misik tazin ekŋenaŋ sindem indame dopmaŋ ku mutumindaip ma sindem indame keyet peme weme dopmaŋ pembenaŋ mamimindaip, ma eyak ku mamip ma ilinaŋgat mampoŋgaŋin ku kumti kwilin ku mamwalip.
1CO 13:5 Ekŋenaŋ am nolineyet sekŋeyak ku mamin indaip; ekŋengat nâme mobotnaŋ mambeip. Ma ilinaŋgat etaŋ nâme ku mamolip ma ŋenzinziŋ sakwep ku mamip ma myuŋgum indame keyet nâmbekambembe teepmaŋ ku mamm maip.
1CO 13:6 Am gogolinmagaŋ bekanaŋaŋ palakŋaŋ bemepme keyet nâme pembenaŋ ku mambein yaŋgut ekŋenaŋ mama mimi dolakŋaŋaŋ palakŋaŋ bemebeyet nâme pembenaŋ mambein.
1CO 13:7 Ekŋenaŋ nukŋaŋ sepem ikŋak ikŋak ke nâme betetnaŋ beme mapuip, ma am ŋen ekti ekŋengat ku manâmbemindeip. Ekŋenaŋ am notnaŋaŋ mamaŋin gilik zeme pembenanen kokogat webepeŋ mamaip. Nukŋaŋ sambe sokbemindame ekŋenaŋ katikŋaŋ bemti matalip.
1CO 13:8 Gogot ke delaŋ zenzeŋepiŋ. Âpme Emetak Teŋgalen taolet golaŋ zenze an kapi delaŋ zenzeŋaŋmak ma Emetak Teŋgalen taolet zet mamanamaset zenze kapi kegogak delaŋ zenzeŋaŋmak. Ma Emetak Teŋgalen taoletnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ yaŋaŋ nâmâtâtât kapi kegogak delaŋ zenzeŋaŋmak.
1CO 13:9 Enenogat alak pigogat Kawawaŋgalen mama butnaŋ etaŋ nâmti ke dapmelaŋge ondedakginan buŋam zapat butnaŋ etaŋ ke mandiindonuwaŋ
1CO 13:10 bamgat Zisasiyaŋ ikŋaŋ kopmegulak taolet ekŋen kapi delaŋ zeme nin kwitnaŋ kwitnaŋgat yaŋaŋ nâmâtâbanup enenogat Kawawaŋ ikŋaŋmak tapmann kegok sokbewe.
1CO 13:11 Neŋ nemba isikŋaŋ mambanen zet ma maman ma otnânân nemba isisigaŋ mamip keyet kataŋ otnâmti mammteman. Yaŋgut maneti an temaŋ bewan kan keyet nemba ekŋengalen nânâ ke pema temege.
1CO 13:12 Alak pigogak Kawawaŋgalen yaŋaŋ isikŋaŋ bugan nâmâtâtnup yaŋgut bamgat Zisasmak sokŋan tati zikalaŋ dopmaŋ ek dopmaŋ ek mbanup. Alak kapiyet Kawawaŋgat yaŋaŋ butnaŋ butnaŋ etaŋ maeknâmâtâtnup yaŋ kan keyet egat yaŋaŋ nâmâtâpmann delaŋ zewe. Kawawaŋaŋ nâgât yaŋŋ nâme delaŋ manzein sepem keboŋ neŋ egat yaŋaŋ eknâm mman delaŋ zemâpbe.
1CO 13:13 Alak pigogak mama mimi kapigok wem ndame tapmanup; Nâmkiŋpepemak mama ma Zisasiyet kokotnaŋgat webemti mama ma gogot mti mama. Ekŋen tuk kegogaŋ talip, yaŋgut ekŋen kemagengatnaŋ gogot palen mama keyaŋ egat zut ke sebemitdemti dolakŋaŋ penaŋ bein.
1CO 14:1 Kogogapm in am sambe gogot mimindewep. Mti Emetak Teŋmagengatnaŋ taolet kapi titiyelen keŋinan omba indembewe: Kawawaŋmagengatnaŋ buŋam zet timti dapmelaŋge ondedagen diindondo mulup ke nâme mobotnaŋ bewe.
1CO 14:2 Am ŋenaŋ zet mamanamaset manzein egaŋ amgat yek; Kawawaŋgat etaŋ manzein ma keyaŋ ek etaŋ mamukulem mpein. Egaŋ Emetak Teŋaŋ zet ke zenzeyet keŋaŋ m eleŋ beleŋ mpeme manzein mme am ekŋenaŋ yaŋaŋ ku manâmâtâlip.
1CO 14:3 Keyaŋgut am ŋenaŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat manzemkawaŋ bein egaŋ am zet ke diindome keyaŋ nâmkiŋpepeŋin bandim mamindein ma mamaŋin gwatnaŋ mamin ma keŋin mamkipmaŋ bein.
1CO 14:4 Zet mamanamaset manzein egaŋ ikŋaŋgat keŋaŋ mambutein yaŋgut Kawawaŋgalen buŋam zapat manzein egaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak mgwatnaŋ mam indein.
1CO 14:5 In zet mamanamaset zeme neŋ ingat nâma ŋep penaŋ bein, yaŋgut naman Kawawaŋgalen zet zapat zemkawaŋ bembeyelen an beme neŋ keboŋ keyet nâma pembenaŋ penaŋ mambein. Kawawaŋgalen zet zapat manzemkawaŋ bein egaŋ am zet mamanamaset manzeip ekŋen bugan silim indem talip. Yaŋgut ekŋenaŋ zet mamanamaset zem meti keyet yaŋaŋ am nâmkiŋpepemak zemâtâtindandayelen an ŋen tazin beme dapmeleŋge ekŋenmagen mukulem ŋep omba penaŋ sokbenak.
1CO 14:6 Kilaismagen notnne, neŋ inmagen koti zet mamanamaset zewak beme nâlen zet mamanamaŋ keyaŋ in zigok indamukulem mindenak? Inmagen kopmambak mene ze Kawawaŋmagengatnaŋ nânâ zet katnaŋ mzikat nayeen ke ma Kawawaŋgalen nânâ dolak dolakŋaŋ ma Kawawaŋgalen buŋam zapat zemkawaŋ bemindawak ma Kawawaŋ nâmkiŋpemmamayelen zemâtâtât notnaŋ in kot zemzikat indandayelen keboŋ timti kobak.
1CO 14:7 Gwasim ma gita kulele belak etaŋ kuma kwitnaŋ kuwaŋgut silik ŋandaŋaŋ ku mâti kun beme amnaŋ yaŋaŋ ŋep ku nâmâtâtâgalen.
1CO 14:8 Ma lumun ondedagat makumbuiwen katnaŋ ku kumbuyo beme kwilekiyet takup ke ŋep ku nâmbek.
1CO 14:9 Ma in kegogak zet mamanamaset belak kwisak etaŋ takume notnaŋ ekŋenaŋ zigoset zet keyet yaŋaŋ nâmâtâbe. E to zeme met penaŋepiŋ mambein.
1CO 14:10 Msat sambe kataŋ zet sepemaŋ ikŋak ikŋak penaŋ wemezin yaŋgut zet zeip ke am maŋge keyelenaŋ ŋep yaŋaŋ zigogat tazeip ke nâyo.
1CO 14:11 Yaŋgut neŋ zet ke ku weyaŋ nâmâtâbap beme zet toŋaŋ egaŋ nâgât nâme kopa penaŋ bewak ma neŋ kegogak egat nâma kopa benak.
1CO 14:12 Âpme inmagen sakam kegogak tazin. Emetak Teŋgalen taolet inmagen sokbembeyelen manzeip e ŋep, yaŋgut in taolet ke timti am nâmkiŋpepemak indamukulem mimiyet windeŋaŋ mbep.
1CO 14:13 Keyepm zet mamanamaset animbi zet diindosât mbanik beme Amobotnaŋ dundum samane zedi ke gilik zenze winde game timtati zemti gilik zemindawanik.
1CO 14:14 Neŋ zet mamanamaset ondedagen dundusât nâmti dunduyap beme nanaŋgat keŋŋ ma sekŋ mme pâpâyelen talayaŋgut yaŋaŋ zigogat miak ke ŋoktikŋnan penaŋ ku alalep.
1CO 14:15 Keyepmti zigok ŋep mimiyelen? Zet mamanamaset ondedagen dunduyap beme keyet yaŋaŋ ŋoktikŋnan sokbeme gilik zemindayap. Mme silik ŋen zet mamanamaset ondedagen kuyap beme keyet yaŋaŋ ŋoktikŋnan sokbeme gilik zemindayap.
1CO 14:16 Ma geŋ ondedagen keŋdan zet mamanamaset Amobotnaŋgat zemsesewatpemane, am ekŋenaŋ gâlen zet yaŋaŋ ku nâip beme ekŋenaŋ zigoset gamukulem mti keyet, “Ke penaŋ,” zewiek?
1CO 14:17 Geŋ dundundudanen Kawawaŋ zem olim pesât mene mti zet mamanamaset dundunak yaŋgut yaŋaŋ ku gilik zenak keyaŋ nodi ku mukulem mip.
1CO 14:18 Neŋ in bugan sebemindemti zet mamanamaset zet mamanamaŋ omba penaŋ manzeyap keyepmti Kawawaŋgat wisikŋ zemti mandundusayap.
1CO 14:19 Yaŋgut neŋ dapmelaŋge ondedagen zet nâm taliwen Kawawaŋgalen buŋam zapat pemkwepmaŋ zema nâme tuluŋ telaŋ bembeyelen zelinan zema nâyo keyaŋ pembenaŋ. Yaŋgut zet mamanamaset zemane amnaŋ yaŋaŋ ku nâme teepmaŋ zemti mandam mama ke pembenaŋ penaŋ yek.
1CO 14:20 Kilaismagen notnne, zet zemkwala keyet yaŋaŋ eknâmâtât mimiyelen ŋoktikŋinaŋ okak ekŋengalen sepem ku bewe. Bekanaŋ mimi ekŋenmagensetgut okak maipnok mambep, yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ eknâmâtât mimiyelengut ŋoktikŋinan an temaŋ ekŋengalen kataŋ bewe.
1CO 14:21 Zii zelen zet ŋen kapigok kumpepeŋaŋaŋ matazin. Amobotnaŋaŋ zein, “Neŋ am mamanamaŋ ma zelin igak ŋen zemindema ekŋenaŋ koti nenaŋgalen am maŋgemagen kobewen nâlen ŋenzinziŋgalen piliŋnok keyaŋgut nâlen amnaŋ ekŋenaŋ keŋin kaliŋaŋ bewe mme yomengatnaŋ gilik zem kwakwagalen ku nâmbep.”
1CO 14:22 Am zelin mamanamaŋmak kobien ke am Kawawaŋgalen zet ku nâmkiŋpewien ekŋengat piliŋnok nâmindeme kokotnaŋ yaŋgut ke nâmkiŋpepemak am ekŋengat zapat ku beye. Âpme naman Kawawaŋgalen buŋam zapat zemkawaŋ bembe keyaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋenmageset pembenaŋ masokbein enenogat keyaŋ keŋin mbutemti mamaŋin mgwatnaŋ mamm.
1CO 14:23 Kogogapmti am nâmkiŋpepemak sambeyaŋ ondek tati zet mamanamaset tazeme am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ Emetak Teŋgalen taoletgat yaŋaŋ ku nâiwaŋ kot indikti pigok zewep, “Am kapi keŋin kileŋ tabein.”
1CO 14:24 Yaŋgut an Kawawaŋgalen buŋam zapat tazemkawaŋ beme am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ Emetak Teŋgalen taoletgat yaŋaŋ ku nâiwaŋgut koti zet ke nâme keyaŋ mama mimiŋin mgasik ke zikat indame ekti yayaŋ omba mbep.
1CO 14:25 Âpme keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ maenzilim tazin ke sokbemkawaŋ beme msalen tot kusum tati Kawawaŋ zemsesewatpemti pigok zewe, “Kawawaŋ inmak penaŋ mamain.”
1CO 14:26 Keyepm Kilaismagen notnne, in zigok penaŋ mbep? In ondekbep kan keyet ŋenaŋ silik yaŋbeme kuwep ma ŋenaŋ Kawawaŋgalen zetgat yaŋaŋ zemzikat indam mbe ma ŋenaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ nânâ zet katnaŋ mzikat saye ke zemsokbewe ma ŋenaŋ zet mamanamaset zewe ma ŋenaŋ zet keyet yaŋaŋ gilik zewe. In kwitnaŋ kwitnaŋ silik dundunduŋinan mbep keyaŋ am nâmkiŋpepeŋin bandim mme katikŋaŋ bemtabe.
1CO 14:27 Zet mamanamaset zet zesâti sambeyaŋ yek. Am zut tuk mee kegok etaŋaŋ mbep. Yaŋgut kwewaŋ zeme kwewaŋ zeme kegok mme ŋenaŋ yaŋaŋ gilik zem zeme amnaŋ nâmbep.
1CO 14:28 An zet gilik zenze timabep beme ondedak keyet keŋan zet mamanamaŋ ku zewep. Egaŋ zesât nâmbe beme ikŋak etaŋ ma Kawawaŋgat zewe.
1CO 14:29 Ma Kawawaŋgalen buŋam zapatnaŋ zenzeyelen Emetak Teŋaŋ taolet indandaŋaŋ ekŋenmagengatnaŋ an zut ma tuk etaŋaŋ zewep. Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ zet ke yaŋaŋ penaŋ opemnâmbep.
1CO 14:30 An ŋen Emetak Teŋaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ nânâ zet katnaŋ mzikat same an keyaŋ zesât wabe beme an zet tazein keyaŋ notnaŋ zet zesât wazin ke ekti totabe.
1CO 14:31 Kawawaŋgalen zet zapatnaŋ zemkawaŋ besâti ŋepgat zewep. Yaŋgut ŋenaŋ zeme nâm ŋenaŋ zeme nâm kegok mme am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋenaŋ nâme keyaŋ keŋin mbuteme keŋin kikipmak mambep.
1CO 14:32 Kawawaŋgalen buŋam zapat zemkawaŋ bembe an ekŋenaŋ zet zigok zigok zesenup e yaŋaŋ ilinagak omkalili mulup mbep.
1CO 14:33 Kawawaŋ ek myuŋguŋgu keyet ŋotekŋaŋ yek. Ek sewakŋaŋ mama keyelen Kawawaŋ. An zikat indanda notnaŋaŋ dapmelaŋge ekŋengat tuŋguwinan zet kapi mamzikat indaip,
1CO 14:34 “Ondedeginan imbi ekŋenaŋ zet zenzepiŋ belak tabep. Imbi ekŋenaŋ kegok mti tototnaŋ mambep. Nin etaŋ ku zenup; zii zelen kegok zenzeŋaŋ tazin.
1CO 14:35 Kwileki ŋen nânâyelen nâmti mkaŋinaŋ daenen awinemak zenâ zenâ mbep. Mneti imbiŋineyaŋ dapmeleŋge ondedagen zet zeme sakambukŋaŋmak bewe.”
1CO 14:36 Zet ke nâma yeyeŋgalen penaŋ bein. Kawawaŋgalen zet inmagen etaŋ sokbembeŋaŋ ma in ilinak etaŋ nâmamayet zet keyaŋ koindaige? Yek penaŋ.
1CO 14:37 Inmagengatnaŋ ŋenaŋ ikŋaŋgat nâme golaŋ zenze an ma Emetak Teŋmak mayap bewe beme egaŋ zet kumindayap kapiyet nâme Amobotnaŋgalen zemkatik bembe bewe.
1CO 14:38 An ŋenaŋ kegok ku nâwe beme, in eget nâme Kawawaŋgalen zet zapatnaŋ zenze an penaŋ ku bewe mti naman egalen zet nânâpiŋ.
1CO 14:39 Keyepm Kilaismagen notnne, kapigok kwepgut nâseip. In Emetak Teŋgalen taolet Kawawaŋgalen buŋam zapatnaŋ zemkawaŋ bembeyelengut windeŋaŋ mbep ma taolet ŋen zet mamanamaset zenze ke ku bekekbep.
1CO 14:40 Yaŋgut in silik dundunduŋin ke weyaŋti ekdamuŋ mti esemteŋ mbep.
1CO 15:1 Kilaismagen notnne, pi ewe Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timkot diindoma nâmkiŋpemti timaip ke ewe windeŋaŋ beŋ atam kitik mtalip.
1CO 15:2 Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indam mban keyet nâmkiŋpeme keyaŋ indaaŋgalaŋindeye. Keyet Kawawaŋgalen zet katnaŋ ke weyaŋti atam kitik mti mamambep. Kegok ku mbep beme ingalen nâmkiŋpepe belakŋaŋ penaŋ bewe.
1CO 15:3 Zet ŋotekŋaŋ mobotnaŋ neŋ kukŋaŋgat zemâtâtnanaŋaŋ keyegak inmagen koti diindowanen kapigok: Kilais ek eweŋan Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zemâtâtpepeŋaŋ keyet kataŋ ningalen yommgat dopmaŋ gakiye.
1CO 15:4 Mti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zenzeŋaŋ keyet kataŋ kumti met am sumen bewienaŋ kasup tuk etaŋ tati naman gakikiengatnaŋ gilik zemti wage.
1CO 15:5 Gakikiengatnaŋ wati ŋeŋaŋ Pita sokbemsaye eyetnaŋ nembaŋane sokbemindaye.
1CO 15:6 Eyetnaŋ zet zapat zenze anene 500 sebempein kegogak sokbemindame ekmâbien. Am ekŋen ke ekbien ke notnaŋ gakiwien ma notnaŋ ekŋen ewe tapmaip.
1CO 15:7 Eyetnaŋ Zekop sokbemsamti met nembaŋane ekŋen ilindiŋ sokbemindaye.
1CO 15:8 Bam penaŋ neŋmagen pempetuk sokbemname ekban. Neŋ ekmak ku mamaŋaŋaŋgut kegok sokbemnamti an zet tim palakŋaŋ bembeyet an bekanaŋ neŋ nakumtetiye.
1CO 15:9 Neŋ an Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemindemti indakumtetiye ekŋen kemagengatnaŋ neŋ toweweŋaŋ penaŋ. Tipman baenen neŋ Kawawaŋgalen maŋge indom walet mamteman keyepmti Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemnemti nakumtetitiŋaŋ kwit ke name ŋep penaŋ ku mambein.
1CO 15:10 Yaŋgut neŋ alak Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemnemti nakumtetitiŋaŋ kwit ke timti talap ke pe Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋgapmti tiwan. Âpme Kawawaŋgalen keŋ taolet ke penaŋepiŋ ku beye yek penaŋ. Neŋ mulup mban keyaŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembe ombemindemti indakumtetiye notnne silim indemti omba penaŋ mban. Kegok mban ke nanak ku mban; Kawawaŋaŋ keŋ taolet mnamti napmukulem mme mban.
1CO 15:11 Âpme neŋ ma ekŋenaŋ buŋam zapat kwep keyegak mkoti zempalakŋaŋ bemann in zet ke nâmkiŋpemti maip.
1CO 15:12 Nin Kilais gakikiengatnaŋ wawatnaŋgalen zapatnaŋ diindomangut inmagen notnaŋaŋ gakikiengatnan wawat ku tazin manzeip.
1CO 15:13 Ekŋenaŋ zet tazeip ke penaŋ benak beme, Kilaisiyaŋ gakikiengatnan wage zet ke kegogak penaŋ yek.
1CO 15:14 Kilais ku watnak ze Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembenn ma ingat nâmkiŋpepeŋin penaŋepiŋ bemâtnak.
1CO 15:15 Âpme nin Kawawaŋgat zewenn egaŋ Kilais gakikiengatnaŋ mme wage. Naman in gakikiengatnaŋ wawat ku tazin zewiegen nin Kawawaŋgalen zet zapat zemyuŋguŋgu an bewenek.
1CO 15:16 Am gakikiengatnaŋ ku mawalip kegok zewanup beme nin Kilaisiyet kegogak gakikiengatnan wage ku zewanup.
1CO 15:17 Kilais gakikiengatnan ku watnak ze nâmkiŋpepeŋin belakŋaŋ beme, yomin asesekgalen selin ŋen ku tatindanak.
1CO 15:18 Ma am notnaŋ Kilais nâmkiŋpemti gakiwien ekŋen kogogak waleletgalen zapat bewiek.
1CO 15:19 Nin Kilais manâmkiŋpenup ke msalen mama tapmanup kapiyelen kwitnaŋ kwitnaŋ etaŋ benak beme nâmkiŋpepe keboŋ ke kembeŋaŋmak.
1CO 15:20 Yaŋgut kegok yek. Kilais ek penaŋ gakikiengatnaŋ am gakikiŋaŋ ŋeŋaŋ bemindamti wageyaŋ mamain.
1CO 15:21 An ŋenaŋ yaŋbem gakiyeyepmti nin maŋgakimann delaŋ zein. Yaŋgut an ŋenaŋ kegogak yaŋbem wageyepm nin wabanup.
1CO 15:22 Nin Adamgat sip butnaŋ keyepmti maŋgakimann delaŋ zein. Sepem kegogak Kilaismak tususun tazin keyepmti gakikiengatnaŋ wapmâbanup.
1CO 15:23 Gakikiengatnaŋ wawat ke setnaŋ kapigok penaŋ sokbesâpm: Kilais ek ilak Bipmaŋ Kawawaŋaŋ mme wage. Âpme Zisas kosâpm kan keyet egalen amŋaneyaŋ kegogak wapmâbep.
1CO 15:24 Kawawaŋaŋ kululuŋ ma msat kapi aseksâpm, kan keyet Zisasiyaŋ msatgalen amobotnaŋin sambe ma Sadaŋgalen mulup anene ma winde sakam ikŋak ikŋak timtot indemti egaŋ ikŋak etaŋ Amobotnaŋin tabe. Ke ilak Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama ke sokbeme mtati Bipmaŋ same Kawawaŋaŋ damuŋ mbe.
1CO 15:25 Kan keyet Kawawaŋaŋ kasaŋene sambe timtot indeme setnaŋ kandeŋan tamâpme Nemuŋaŋ nâmpeme kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet Amobotnaŋin tabe.
1CO 15:26 Kawawaŋaŋ an kasa notnaŋ mtot indem metiŋgut gakiki windeŋaŋ bekegogak mtot pewe.
1CO 15:27 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ pigok zemkawaŋ bembeŋaŋ, “Kawawaŋaŋ am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kilaisiyet kandeŋan maŋge bempewe.” Zet ke Kawawaŋgat eyo ku zenzeŋaŋ enenogat Egaŋ am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kilaisiyet kandeŋan maŋge bemindewe.
1CO 15:28 Kawawaŋaŋ am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kilaisiyet kandeŋan yaloŋpemti Kilais naman ikŋaŋgat kandeŋan pewe. Mti Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Kilais ma am ma kwitnaŋ kwitnaŋ damuŋ mme delaŋ zewe.
1CO 15:29 Gakikiengatnaŋ wawat keyet zemkotnetipeya ke ewe tusum zesowap. Kawawaŋgalen buŋam zapat zemkawaŋ bembe an notnne ekŋen sekŋin ketalasimti am nâmkiŋpepepiŋ ekŋenmagen buŋam zapat timet diindome maindome gakip. Gakikiengatnaŋ wawat ku tazin beme eneyet ekŋenaŋ kegok mamip?
1CO 15:30 Âpme nin kegogak, kwilekiyet kwitnaŋ kwitnaŋ ndawalelegalen mme nâpemti set keyegak mamâtnup?
1CO 15:31 Kilaismagen notnne, neŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilais ekgapmti ingat keŋ oloŋen mambein. Zet kapi penaŋ sukwep diindoyap. Neŋ kasup kataŋ nukŋaŋ sambeyaŋ naminzilime gakikiyelen etaŋ mamkwalap.
1CO 15:32 Neŋ Epesa mkaen an soŋgom kukŋaŋbeŋnok ekŋenmak auwan. Nukŋaŋ tiwan keyet penaŋaŋ kwileki tiwap? Gakikiengatnaŋ wawat ku tazin beme neŋ kapigok zema ŋep besem, “Seŋen mene gakiwanupgat alak tu meu akuman kwaopme nim wiaŋwiaŋ temaŋ mne.”
1CO 15:33 Am mama mimiŋin bekanaŋ ekŋenaŋ zet kelakŋaŋ mti indatetim mebep beme ingalen mama mimi dolakŋaŋ ke mme bekanaŋ bewe.
1CO 15:34 In yom mamip ke katikpeit. Mti eksemti mamambep. Inmagen notnaŋaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ dolakŋaŋ ku nâmâtâlip ke sakambukŋaŋmak.
1CO 15:35 Notnaŋ ekŋenaŋ kapigok mene yaŋkwesiwiek, “Gakikiŋaŋ ekŋenaŋ zigok mti wabep ma sek sepemin ziboŋmak wabep?”
1CO 15:36 Yaŋkwesisi ke ku nâmâtâti belak kileŋ zenzeŋaŋ. Alik alik katnaŋ notnaŋ maondeip ke mamaŋaŋ sambume dukŋaŋ alakŋaŋ makwazin.
1CO 15:37 In alik alik katnaŋ notnaŋ maondeip ke dukŋaŋ mitimti ku maondeip. Nin saŋgom ma kawek mee keboŋ ondemann dukŋaŋ ŋeŋaŋ pataŋ zemkwapme bam sinaŋ betnaŋ mamin.
1CO 15:38 Âpme Kawawaŋaŋ zemâtâtpeye keyet kataŋ kwati penaŋaŋ ikŋaŋ keyek masokbein ma katnaŋ kegogak sepem ikŋak ikŋak masokbein.
1CO 15:39 Sekŋnaŋgat yaŋaŋ kegogak sepemaŋ kwep penaŋ yek. Am ningalen sek sepem ikŋak ikŋak ma soŋgom ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak ma age ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak ma tuyengalen soŋgom ekŋen kegok sekŋ sepeman ikŋak ikŋak.
1CO 15:40 Msat kululuŋ palen kwitnaŋ kwitnaŋ tazin ke kululuŋen ekŋen sepemin ikŋak ikŋak ma msalen ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak.
1CO 15:41 Ma kasup ek busatnaŋaŋ sepemaŋ ikŋak ma eyoŋga ek kegogak busatnaŋaŋ sepemaŋ ikŋak ma wenzim ekŋen kegogak busatnaŋin sepemaŋ ikŋak ikŋak. Wenzim notnaŋ ekŋenaŋ nolineyet busatnaŋin sebemindemti ego egoŋaŋmak tapmelip.
1CO 15:42 Gakikiengatnaŋ wawat ke sepemaŋ kegogak tazin. Msalen bembeŋaŋaŋ sambumbuyet zapat; wabe ek mama kanzizit mamayet zapat mambe.
1CO 15:43 Msalen bembeŋaŋ waleletnaŋ ego egoŋaŋpiŋ yaŋgut wabeyen elimiakŋaŋmak ma ego egoŋaŋmak. Msalen bembeŋaŋ windeŋepiŋ yaŋgut wabeyen keyaŋ windeŋaŋmak.
1CO 15:44 Bembeŋaŋ msat sekmak, wabeyen kululuŋ sekmak. Msat sek timti manup kegogak kululuŋ sek timti mambanup.
1CO 15:45 Mama msalen sokbemti manup keyet kapigok zenzeŋaŋ, “Kawawaŋaŋ an kukŋaŋgatnaŋ weyaŋti mama saye kwitnaŋ Adam ke.” Âpme mama alakŋaŋ titiyelen ke Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ Zisas gakikiengatnaŋ mme wapme saye keyepmti egaŋ mama alakŋaŋ mama kanzizit ndawe ke egat An bamgatnaŋ Kawawaŋgalen zelaŋ manzemkawaŋ bein keyet kataŋ.
1CO 15:46 Msalengalen sek ŋeŋaŋ ndame timti msalen kapi mamanup; bamgut kululuŋengalen sek ndame timti kululuŋen mambanup.
1CO 15:47 An ŋeŋaŋ ek Kawawaŋaŋ msalaŋ mgeyepmti msat kapiyelen an beye. Âpme An bam ek gakikieŋgatnaŋ wapme kululuŋ sek sasaŋaŋ.
1CO 15:48 An ŋeŋaŋ msalaŋ mge kegogapm nin egat iŋsokŋene bemti msat sek timti mamanup. Âpme naman An bamgatnaŋ kululuŋ sek timti mamaingapmti nin egalen bembeŋaŋ kogogak kululuŋ sek timti ekmak mamti mambanup.
1CO 15:49 Âpme an msatgalen sek sakam tiwenn sakam keyet kataŋ maneti bam kululuŋengalen An ikŋaŋgalen sek sakam timti mambanup.
1CO 15:50 Kilaismagen notnne, neŋ zet ŋen pigok zema nâit. Am msat sekmak ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgalen katnanen mama keyet keŋan ku mebep. Ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambumbuyelen ekŋenaŋ mama kanzizitgat toŋaŋ ku bewep.
1CO 15:51 In weyaŋ tati nâme zet enzililiŋaŋ Kawawaŋaŋ am ŋen ku diindoye ke neŋ dinoyeyepm ingat pigok zema nâit: Nin notnaŋ ku gakimann Kilaisiyaŋ gilik zemkopme nin sambe asekti sepem ŋen bemâbanup.
1CO 15:52 Lumun temaŋ kuwe keyegak nin sepem asekme ikŋak ŋen bemâbanup. Âpme gakikiŋaŋ ekŋenaŋ sekŋin alakŋaŋ kululuŋengalen kemak wabep ma alik mamanup ningat sekŋ kapi asekme sepemaŋ ŋen kululuŋengalen zapat bewe.
1CO 15:53 Sekŋ kapi gakimti masambum yek mambein ke mgilik zemti naman ku waleletgalen ke timti mama kanzizit mambe.
1CO 15:54 Kegogapmti sekŋ tetak ku mamayelen pi mgilik zeme tetak mamayelen sokbewe. Kan keyet zet pigok Kawawaŋgalen Zet Itnaŋane Itnaŋanen zenzeŋaŋ ke penaŋaŋ sokbewe, “Mamayaŋ gakiki wilige.”
1CO 15:55 “Kawawaŋaŋ gakiki ilak windeŋaŋ mtotpein. Gakikiyet windeŋaŋ ninmagen ewe ku tazin.”
1CO 15:56 In kapigok nâit, yom ke nombe kukŋaŋbeŋgat zetutuŋaŋ nemboŋgapm ndime gakinup. Zii zelaŋ nin an yomtoŋ zemti keyet dopmaŋ manzemndomwaleletgat zapat manndein.
1CO 15:57 Kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen keyelen windeŋinaŋ ninmagen ŋen ku tim tazin enenogat Zisas Kilaisiyaŋ gakimti windeŋin tim totindeye keyet nin Kawawaŋgat wisikŋ manzem mamambanup.
1CO 15:58 Kogogapmti Kilaismagen notnne, in katikŋaŋ bemti tabep. Mti Amobotnaŋgalen mulup ŋokkaŋkaŋ kumti windeŋaŋ bemti mbep. Amobotnaŋgalen mulup mbep ke penaŋepiŋ belak penaŋ ku wembe ke nâmkatik bemti mbep.
1CO 16:1 Kawawaŋgalen an imbi toweweŋaŋ ekŋengat mukulem mimiyet mânep akum besât nâmbep beme Galesia am diindowan sekem kegogak mbep.
1CO 16:2 In mânewin tiwep kataŋ butnaŋ ŋen kalaŋti Sonda kataŋ eweŋanek mkaŋinan mopmangat Kawawaŋgalen tewalaŋ bembeyet wisimti beme tabe kogogapm neŋ ke tisât kopma in nâmkwindendepiŋ âlâkŋak bewep.
1CO 16:3 Neŋ inmagen kot pataŋ zemti an zemindewep ekŋen zemâtâtât papia ŋen kumindama tewalaŋin akum bembeŋaŋ kemak indame timti Zelusalem mebep.
1CO 16:4 Ma tewalaŋin sambe neŋ nsakwep mebegalennok bewe beme ŋep mebanup.
1CO 16:5 Neŋ Masedonia msat kuma balaŋ zeme mamkotne kotne inmagen kot pataŋ zewap.
1CO 16:6 Neŋ Masedonia msalen kwesiŋ penaŋ ku mambap, winde bembeŋak inmagen kobap. Inmagen koti inmak belaknik bugan mambap ma inmak ke tapmetnepema mawalam kanen delaŋ zewe mene. Ma in set aikneme neŋ katim indemti butnaset ŋen mebap.
1CO 16:7 Neŋ inmak abatatat palen kotati mebegat ku nembein inmak ke Amobotnaŋaŋ nâmneme koti inmagen kan teepmaŋnik bugan mamayelen nâmti zeyap.
1CO 16:8 Neŋ pi ewe Epesa mkaen kapi mama Pentikos Kendo bewe.
1CO 16:9 Pienen Kawawaŋaŋ ikŋaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenzeyelen set weyaŋneme mulup temaŋ penaŋ sokbemnain. Yaŋgut keyet keŋan Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgalen kasa kuku an notnaŋ tapmaip ekŋen neŋmak ŋeŋbeluŋ beluŋ mti mulupnnaŋgat kasa bugan tapmip.
1CO 16:10 Timoti egaŋ inmagen koti kiŋgatpeŋ mambeyet kopme ekti in wati mkitikpewep. Neŋ Amobotnaŋgalen mulup mamiyap egaŋ mulup keyegak mamin.
1CO 16:11 Keyepmti in egat nâme tototnaŋ ku bewe. Ek ekdamuŋ dolakŋaŋ mpemti peme ewe gilik zemti nenmagen keŋ sewakŋaŋ palen kobe. Neŋ ma am nâmkiŋpepemak notnaŋ nin egat damuŋ tapmanup.
1CO 16:12 Ningat notn Apolos ek inmagen am nâmkiŋpepemak notnaŋ indatime inmagen kokogat zegiŋgiŋ mpema egaŋ nâme bugan nukŋaŋnik bein. Egaŋ kan kapigogat ku kobe bam maneti ikŋaŋ inmagen kokogalen nâmtiŋgut kopme ekbep.
1CO 16:13 In nâmkiŋpepeŋin mme toweweyelen nukŋaŋ sambe kobeyet eksemti tabep. Ma Kilais kogogak giŋgiŋ nâmkiŋpemti mambep. Am windetoŋ ekŋenaŋ nâmtalat matalipnok in kogogak nâmtalati mamambep. In mama mimi bekanaŋ ŋen nâmpeme keyaŋ ku indikdamuŋ mti tabe.
1CO 16:14 Kogok mti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe gogot palen mbep.
1CO 16:15 In Stepanesmak am egalen mkaen matalipgat yaŋaŋin nâip. Akaia msalen an ke ma am egalen mkaen matalip ekŋenaŋ ŋeŋaŋ bemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti nâmkiŋpepe aikbien. Ekŋenaŋ dapmelaŋgeyelen damuŋ mamti Kawawaŋgalen buŋam zapalaŋ palakŋaŋ bembeyet mukulem eyo mamip. Kilaismagen notnne, in kapigok ewe mimiyelen zema nâit,
1CO 16:16 in ekŋengat nâmindeme mopme an damuŋ sambe neŋ mamiap sepem kegogak mâti mamip ekŋen eksemindewep.
1CO 16:17 Ingalen an damuŋ kapigogaŋ neŋmagen Epesa kobien Stepanesmak Potiunetas ma Akaikas ekŋenaŋ kopme neŋ indikti oloŋen penaŋ mimindewan. Ekŋenaŋ ingat munduminan koti ingat zet zapalin mname keyaŋ keŋŋ mkipmaŋ beye.
1CO 16:18 Dolakŋaŋ penaŋ an ekŋen kapi zemindeme kobiengapm nâgât keŋŋ ma ingat keŋin kogogak msewakŋaŋ bewien. In an keboŋ ekŋengat kegogak nâme dolakŋaŋ bewe.
1CO 16:19 Nâmkiŋpepemak am Esia msalen maip ekŋenaŋ in indamukumindeip. Akwilamak Plisila ekŋetgalen mkaen am nâmkiŋpepemak maondegip ma egelaŋ Amobotnaŋgat pembenaŋgapm in gogot palen indamukumindeip.
1CO 16:20 Kilaismagen notnne neŋmak pien taliwaŋ indamukumindeip. Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mâti maip ilinak bet butem aimti oloŋen palen mambep.
1CO 16:21 Pi neŋ Pâl inda mukukuyelen zet kapi betnnaŋ penaŋ meluwaŋ kumindayap.
1CO 16:22 Am ŋenaŋ Amobotnaŋgat wisat mbe beme ek teziŋ ŋandeŋgat zapat bewe. Amobotnaŋ, geŋ kot!
1CO 16:23 Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyelen keŋ taolet inmagen wemti weweyet mandunduyap.
1CO 16:24 Neŋ Kilais Zisasmagen tusumtati in sambe nâmtikŋaŋ mimindeyap.
2CO 1:1 Neŋ Zisas Kilais ikŋaŋgalen ombemindendeŋaŋ mamayet Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nâmdelaŋ zemti neme mamti mulupmaŋ kapi mamiyap. Âpme neŋmak Timoti nâmkiŋpepeen notn ekmak nit Kawawaŋgalen am maŋge nâmkiŋpepeŋinmak Akaia msalen mka kataŋ tapmelip ingat temakwep papia pigok kumti bemalu mkaŋin ŋotakŋan Kolin ke kozin.
2CO 1:2 Kawawaŋ Bipm ma Amobotnaŋ Zisas Kilais egaŋ keŋ taolet mimindeme ingat tuŋguwinan keŋ sewakŋaŋ wemti weweyet nâmti dunduyap.
2CO 1:3 Amobotnaŋŋ Zisas Kilais egat Bipmaŋ Kawawaŋ ek bakbak toŋaŋ ma ninmagen mukulem ekmageset etaŋ makopmâzin keyet mti nin ek sesewatpewanup.
2CO 1:4 Egaŋ Zisasiyet buŋam zapatnaŋaŋ kaliŋaŋ tatagat nâmti mulupmaŋ mmann am ekŋenaŋ nukŋaŋ sambe dukŋnan beme keyet palen tapmann Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ndamukulem dolakŋaŋ mamin. Âpme nin naman mama mimi sepem keyegak timtati am notnne notnaŋ nukŋaŋ sambe sokbemindame maolalip ekŋen keboŋ ke indamukulem mimindewanup.
2CO 1:5 Kilais egaŋ ikŋaŋ sek sindem omba penaŋ nâmeti gakiye. Keyet kataŋ nin Kawawaŋgalen kwizet buŋamaŋgapmti sek sindem kegogak omba penaŋ matinup. Keyepmti Kilaisiyaŋ Emetak Teŋaŋ peme toti egaŋ ndamukulem mti keŋŋ m eleŋ beleŋ bemndein.
2CO 1:6 Ninmagen sek sindem sambe masokbemndain ke belak etaŋ penaŋ yek. In indamukulem mmann in yomengatnan gilik zemkwati mama kanzizit timti mamayet maminup. In nin sindem matinup sepem kegogak matip. Âpme Kawawaŋaŋ nin nukŋanen ndamukulem mndeme mambanup beme nin keeset in nukŋanen ŋep indamukulem mimindemti zemgwatnaŋ mimindemann mambep.
2CO 1:7 Âpme nin ingat nâmtemtem temaŋ mimipiŋ pigok manâmkatikbenup. In ninmak tusumti mamaip keyepmti sindem indame keyet kiŋgagapiŋ timti titiyak mamelip keyepmti Kawawaŋaŋ nin nukŋanen manndamukulem min sepem kegogak in maindamukulem min.
2CO 1:8 Nin Esia msalen mulup mmamti sek sindem palen etaŋ mamkwabenn. Keyet zapatnaŋ bugan pigok zemâtâtindama nâit. Kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ omba penaŋ sekŋnan moti mtotndeme ekti nin ilak kapi gakisâpmnup elak penaŋ nâmkatik bewenn.
2CO 1:9 Sepem kegok mti windenn penaŋ kwalepme delaŋ zemâge. Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ ke belak etaŋ penaŋ ku sokbemndaye. E nin nnaŋgat nâmann tototnaŋ beme Kawawaŋ ek am gakikiengatnan mamme walip egat kwewetaŋ nâmkiŋpepeyet nukŋaŋ sambe ke sokbemndaye.
2CO 1:10 Nin nukŋaŋ temaŋ ke timti gakikiyelen bududuk tapmnepemann Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ndaŋgalaŋ ndemti ndatimti koge. Nan alak nukŋanen tapmann pi ewe taaŋgalaŋ ndemkwazin. Yaŋ bam ewe tatndaŋgalaŋ mepmambe e penaŋ nâmkatik beyap.
2CO 1:11 Keyet mti in dundunduyaŋ ndamukulem minndewep. Âpme Kawawaŋaŋ dundunduŋin nâmti ndaŋgalaŋ ndeme ewe mamann in ma am sambeyaŋ ningat mti Kawawaŋgat olim sesewatsawep.
2CO 1:12 Nin yaŋaŋ kapigogapmti nnaŋgat bugan nâmann dolakŋaŋ mambein. Nin Kawawaŋaŋ ndadamuŋ mme egat zikatnan zet penaŋ penaŋak zemti kwetetepmaŋ mamti am nâmkiŋpepepiŋ ekŋen indamukulem mamimtemenn. Âpme naman ingat tuŋguwinan kopmamti indamukulem omba penaŋ mamimtemenn. Ewan am nnaŋgalen nânâen yek. Ke Kawawaŋaŋ keŋ taolet minndamti nânâ ndame egalen nânâen mulup mamimtemenn.
2CO 1:13 Nin in zet maiŋti nânâyelen ilak kapi kumti bemann kozin. Ke maiŋti yaŋaŋ weyaŋ nâmâtâpme delaŋ zemâbe ke nâmkiŋpemindenup.
2CO 1:14 In ningat yaŋŋ omba penaŋ ku nâmtalip; isikŋaŋ bugan nâmtalip yaŋgut yaŋŋ belatnik mamoti nâsâip. Mme temaŋ penaŋ Amobotnaŋ Zisasiyaŋ kobeen kan keyet nin dopmaŋaŋ dopmaŋgat yaŋŋ eknâm mbanup keyet oloŋen temaŋ penaŋ mbanup.
2CO 1:15 Neŋ zet kapi keŋŋnan penaŋ tageyepmti neŋ weyeyaŋ mti ŋeŋaŋ in kot indikti nâmkiŋpepeŋin gwatnaŋ mimindemti eyetnan Masedonia msalen met maneti gilik zemti ewe inmagenak koti ewe sepem kegogak mimindema in naman napmukulem mimneme Zudia msalen mebegat nâmti zewan.
2CO 1:17 Âpme in nâme neŋ zet ke belak etaŋ tetim indewanok bein? Ma in nâme neŋ am dâsukitoŋ ekŋenaŋ kwilekiŋen mimiyet zet zemkatik bemtiŋgut naman ŋen mimipiŋ belak mapeme wennok sepem kegok mamiyap bein?
2CO 1:18 Yek. Kawawaŋ ek an zet teŋ toŋ egat zikatnaŋ zet zewenn kelak penaŋ etaŋ. Dâsuki ŋen ku tazin.
2CO 1:19 Kogogapm Kawawaŋgat Nemuŋaŋ Zisas Kilaisiyet buŋam zapatnaŋ neŋmak Sailas, Timotimak nin tim koti diindowenn ke zemusulalatnaŋmak ku tazin. Zetlak ikŋaŋ kwep ke etaŋ diindowenn kemak.
2CO 1:20 Kawawaŋgalen zetik sambe sopmaŋ zigok mkwakwatnaŋ ekŋen keyet penaŋin Zisasmagen sokbemâpme delaŋ zenzeŋaŋ. Kogogapmti nin egalen zetikŋaŋgalen penaŋaŋ ke nâmkiŋpemti Zisas Kilaisiyet wisikŋ zenup mti Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ kegoset mwatpenup.
2CO 1:21 Kegok ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ in ma nin Kilaisiyet bembeyet zemgwatnaŋ mamminndein. Mti Kawawaŋ ikŋaŋgat zapat mamayet maombemndein.
2CO 1:22 Kawawaŋaŋ nin ikŋaŋgat betziŋaŋ bembeyelen nâmti Emetak Teŋ keŋnan bempeye keyaŋ ekmagen kwitnaŋ kwitnaŋ bam tiwanup keyet busilinan bugan kogok mndaye.
2CO 1:23 Kawawaŋaŋ neŋmak tapme zet kapi zeap. Neŋ Kolin dapmelaŋge inmagen ku gilik zemkobanen e yaŋaŋ kapigogat neŋ inmak ku atindândâyelen nâmbangapm ku koban.
2CO 1:24 Neŋ inmak ku atindândâyelen nâmbanen ke kapigogat neŋ ingat mobotnaŋin bem tati nâmkiŋpepeen ke mit ke mit ku mimindandayelen nâmban. Nin inmagen mulup mbenen ke in nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemti oloŋen nsakwep mamayelen nâmti mbenn.
2CO 2:1 Neŋ inmagen ewe koti kembeŋ temaŋ aik indawapmagengapm nâmtemtem miyapgapmti ŋep ku kobap.
2CO 2:2 Neŋ am nâgât keŋŋ mme oloŋen bembeyelen elak in kwep ke keyepmti neŋ mneti keŋin mma bekanaŋ bewe beme naman am kwiyaŋ nâgât keŋŋ mme oloŋen bewe.
2CO 2:3 Mneti in ilinak nukŋaŋin weyayaŋpiŋ tatnepeme neŋ kot indikti nukŋaŋ tiwapmagen zemti papia ŋeŋaŋ baen kumti indawan. Am neŋ keŋŋ mme oloŋen bembeyelen am maŋge elak in kwep penaŋ ke. Keyepmti in nukŋaŋin sambe weyaŋme delaŋ zeme tapme neŋ kot indikti oloŋen mma in ilin kegogak oloŋen mbep elak penaŋ nâmindeyap.
2CO 2:4 Neŋ ingat yayaŋ temaŋ mti keŋŋ sindem beme simak simak tati nâmisimti zapat meluwaŋ ke kumti indawan. Wa neŋ zapat meluwaŋ ke in nukŋaŋ aikindandayet nâmti ku kuwan. Neŋ keŋŋ temaŋ inmagen penaŋ matazin keyet yaŋaŋ e in ekmâtâtâgat nâmti ke kumindawan.
2CO 2:5 Ingat tuŋguwinaŋgatnaŋ an ŋenaŋ keŋin mme walebe beme wa ke nâgât keŋŋ eyo mme ku walebe ilinaŋgat keŋin ke waletindawe. Neŋ zet windeŋaŋbeŋ an yom mge ikŋaŋgat esemteŋ ombemzema ŋep ku besem.
2CO 2:6 In sambenik penaŋaŋ an kwitnaŋ kwitnaŋ mgasik mimindaye keyet dopmaŋ msamkwabien elak ŋepgat peme tabe.
2CO 2:7 Mneti egaŋ igak tapme nukŋaŋ sambe keyaŋ omba penaŋ mtopewemagat in yomaŋ ke katikpemti zebabak mpemti kandaŋinan pemti mambep.
2CO 2:8 In notn notn penaŋ ewe mpemti gogot penaŋ mti mimiek mimiyelen nâmzeap.
2CO 2:9 Neŋ meluwaŋ keboŋgat zet eweŋan tipman baen zet diindowan ke maŋgawepup ma yek? Keyet yaŋaŋin eknâsâgât nâmti papia ŋeŋaŋ ke kumti indawan.
2CO 2:10 In noline ekŋenaŋ myuŋgum indame in yomin ke katikpewep beme neŋ kegogak ekŋengalen myuŋguŋguŋin katikpewap. An ŋenaŋ in myuŋgumindawe beme neŋ ingat tikŋaŋ omba matazin keyepmti Kilaisiyet monzalaman an keyet yomaŋ ke katikpewap.
2CO 2:11 Nin Sadaŋgalen tetimaemae eyet yaŋaŋaŋ nâmpenup keyepmti nin egaŋ zet kelakŋaŋ mindandayet kawaŋaŋ bugan ku pewanup.
2CO 2:12 Neŋ meti Toloas mkaen pataŋ zema Amobotnaŋ Kilaisiyaŋ ikŋaŋ zet zapatnaŋ dolakŋaŋ kapi ammagen zenzeyet setnaŋ dolakŋaŋ penaŋ aikname tati
2CO 2:13 naman notn Taitas ek ku aikban. Keyet mti egat yayaŋ temaŋ mti mulup dolakŋaŋ ku mban. Keyepmti neŋ Toloas mka pemti naman ek aiksât Masedonia msalen meban.
2CO 2:14 Nin Kilaisiyaŋ kan kataŋ ndabandim minndeme nin egalen mulup mmepmann nukŋaŋ sambe masokbemndain kataŋ mtopemti keyet oloŋen mti ambeliliŋaŋ makunup. Amnaŋ kasaŋin mtoindemti oloŋen mti ambelili makuip sepem keboŋak nin Amobotnaŋaŋ ndabandim minndeme msat kataŋ Kilaisiyelen buŋam zapat zemepmann am ekŋenaŋ keyet nâme soŋgompelep sesik dolakŋaŋ keboŋ mambein. Keyepmti nin Kawawaŋgalen winde keyet wisikŋ manzenup.
2CO 2:15 Wisikŋ manzenup keyaŋ Kawawaŋaŋ nin ndikme zit kunuk sesik Kilaisiyaŋ Kawawaŋ mpeyenok mambenn. Âpme sesik keyaŋ kalaŋti mama kanzizitgat zapat bewep ma gakikiyet zapat bewep ekŋenmagen mekobe.
2CO 2:16 Âpme am yomengatnan ku gilik zenzeŋaŋ ekŋenmagen nin Kawawaŋgalen zet dolakŋaŋ zemann nâmti waleletgat zapat mambeip. Ma am yomengatnan indatitiŋaŋ ekŋenaŋ nâme sesik dolakŋaŋ beme mama kanzizitgat zapat mambein. Keyepmti mulup dolakŋaŋ kaboŋ kapi Kawawaŋaŋ ndamukulem ku mme nin nnak etaŋ mulup temaŋ kapi ŋep ku mbenek.
2CO 2:17 Wa nin am Kawawaŋgalen zeleset kwizet buŋam temaŋ etaŋ matip ekŋen keboŋ yek. Nin Kawawaŋgat zetnaŋ kandaŋan mamanup keyepmti Kilaisiyaŋ nin ikŋaŋgat mulupmaŋ kapi mimiyet zemndeyeyepmti Kawawaŋgat zikatnan esemteŋ mamti mulupmaŋ mamnup.
2CO 3:1 In nâme nin nnaŋgat kwizet buŋam etaŋ mobotgat mulupmaŋ mamnup bein? Ma in nâme an ŋenaŋ ningat yaŋŋ papia notnaŋ ningat kwizet buŋam mmobogat kumti kot indawien? Ma in papia notnaŋ keboŋ kumti ningat kwizet buŋamm mmot ndendeyet manzenup ma? E yek penaŋ.
2CO 3:2 Ningalen papia elak in kemak. Ingat mama mimiŋin dolakŋaŋ ma nâmkiŋpepeŋin an imbi sambeyaŋ ke ekti nin inmagen mulup dolakŋaŋ mbenn ke ilinak maekmâtâlip.
2CO 3:3 Nin inmagen mulup mmann in Kilaisiyelen papia keboŋ bewien. Zet zeyap keyet yaŋaŋ sosok penaŋ tazin. Yaŋgut ke tinde sopmanen olekti meluwaŋ makunup sepem keboŋ yek. E ikŋaŋgat Kawawaŋ mama mamain egalen Emetak Teŋ keyaŋ am keŋinan baen meluwaŋ mpeye wa ke nanzaŋ palakŋaŋ palen yek.
2CO 3:4 Zet ke yaŋaŋ kapigogapmti zeyap Kawawaŋ nâmkiŋpepeyelen set ke Kilaismagesetgatnaŋgut sokbeye.
2CO 3:5 Penaŋ nin nnak etaŋ mulup kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi mmann ku sokbenak Kawawaŋaŋ etaŋ ndamukulem mme mulup sambe mmann penaŋ sokbem mâge.
2CO 3:6 Kawawaŋ ikŋaŋ nin tâtâ alakŋaŋgalen mulup mimiyet ndaombem ndeme nin Emetak Teŋaŋ zemâtâtndame keyet kataŋ mulup ke mamnup. Wa nin zii zelen meluwaŋ mimiŋaŋ keyelen mulupmaŋ ku maminup. Âpme zii zet sambe keyaŋ nin ŋep penaŋ ku gawepumann delaŋ zenzeyelen keyepmti zii zet meluwaŋ mimiŋaŋ keyaŋ am gakiki katikŋaŋ maaikindain. Âpme tâtâ alakŋaŋ ke Emetak Teŋaŋ mulup mme keyaŋ mama kanzizit maaikndain.
2CO 3:7 Kawawaŋaŋ zii zet ke nanzaŋ palakŋaŋ palen meluwaŋ mge. Zii zet keyaŋ mulupmaŋ am ekŋenmagen mam ke gakiki aikindaye. Yaŋgut zii zet ke Kawawaŋ an busatnaŋaŋmak piyaŋ mme sokbeye. Keyepmti Kawawaŋaŋ Moses zii zet saye kan keyet Moses ŋenzimosetnan busatnaŋ temaŋ bemti tapme topme Islael am ekŋenaŋ zigok epumti zimosetnaŋ ekbiek belak kwalaŋ kwalaŋ mbien yaŋgut busatnaŋ ke Mosesiyet palen tatat katikŋaŋ ku tage.
2CO 3:8 Âpme Emetak Teŋgalen tâtâ alakŋaŋ keyet busatnaŋ zii zetgalen busatnaŋ silipein.
2CO 3:9 Penaŋ sukwep Kawawaŋaŋ Moses zii zet saye kan keyet Mosesiyet zimosetnanen saŋga soŋgayaŋ uluŋ elaŋ tapmme toge. Zii zet ke dolakŋaŋ yaŋgut zii zet keyaŋ am belak zet muluwen etaŋ maindein. Âpme naman Kawawaŋaŋ am yomengatnan ndaŋgalaŋti tâtâ alakŋaŋ ke mobotnaŋ igagen penaŋ mme nin teŋ mamayelen winde keyet keŋan tazin.
2CO 3:10 Mosesiyet ŋeŋzimosetnaŋ busatnaŋ tapme toge busatnaŋ keyaŋ belaknik tapmetneti yek beye sepem kegogak zii zetgalen mulupmaŋ dolakŋaŋ ewan belaknik tatopmâzin. Âpme tâtâ alakŋaŋgalen buŋam zapat kapiyaŋ naman itnaŋaŋ ewan sebempemti gwaen tapmozin.
2CO 3:11 Set eweŋan sokbeye keyelen busatnaŋaŋ elak kan pigogak tototnaŋ beme naman tâtâ alakŋaŋ kapiyelen buŋam zapatnaŋaŋ omba penaŋ tapmakozin.
2CO 3:12 Nin ŋoktikŋnan zet keyaŋ penaŋ tazin keyepmti nin mulup Mosesiyaŋ mge kegok ke ku maminup. Nin mulup tâtâ alakŋaŋ ke mâti kiŋgagapiŋ mulup windeŋaŋbeŋ mamnup.
2CO 3:13 Âpme nin Mosesiyaŋ mge sepem kegok ŋep ku mimiyelen. Egaŋ busatnaŋ temaŋ ŋenzimosetnan tage ke Islael am ekŋenaŋ ekti walebiekmagengapmti egaŋ ŋeŋzimosetnaŋ saŋgum aiaikŋaŋ keyaŋ ambulutpeme tapmeti busatnaŋ ke yek bemeti yek beme delaŋ zeye.
2CO 3:14 Mosesiyaŋ mge sepem kegogak Islael amŋane ekŋenaŋ keŋ otnânâŋin saŋgumaŋ atampemâbien. Keyepmti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ e ŋep mamaiŋ nâip yaŋgut keyet yaŋaŋ penaŋ ŋep ku maweyaŋnâmâtâlip. Saŋgum ke gaipeme mebegalen. Setnaŋ ke Kilais kwewetaŋ nâmkiŋpemtiŋgut ŋep gaipeme mebegalen.
2CO 3:15 Yaŋ alak kan pigogat eyo ekŋenaŋ nin Mosesiyelen zet kapi gawepumti set keeset mama kanzizit mambanup. Zemti ke mâti mame keyaŋ saŋgumnok keŋ otnânâŋin maambulut tazin.
2CO 3:16 Keyepmti am ekŋen keyaŋ ilin keŋin gilik zemti Amobotnaŋmagen mepme saŋgum ke tim beme mekobe.
2CO 3:17 Amobotnaŋ ek Emetak Teŋgak keyepmti egaŋ am ŋengat keŋan matazin beme egaŋ saŋgum ke tim beme mekopme an keyaŋ belak lala mamain.
2CO 3:18 Am nâmkiŋpepemak ningulak zimosetnnan busatnaŋ ke saŋgumaŋ ku mautukekpenup. Nin gapiyamnok tapmann Amobotnaŋgalen saŋga soŋga keyaŋ ningat palen ome nin naman sepem asekme Amobotnaŋgalen mama mimi ke omba penaŋ mkwapmann am ekŋenaŋ nin Amobotnaŋgalen maŋge e sosok manndikmâtâlip.
2CO 4:1 Kawawaŋaŋ aŋgalaŋ gogotnaŋgapmti nin mulupmaŋ kapi mimiyet ndaye. Keyepmti nin mulupmaŋ kapi ku katikpewanup.
2CO 4:2 Âpme nin zet manzemkawaŋbenup kapi Kawawaŋ ikŋaŋgalen zet penaŋ. Keyet mti amnaŋ nin ndikti am ekŋen kapi Kawawaŋ ikŋaŋgat monzalaman mulup mamip elak manâmâtâtndeip. Nin zet dâsuki ma amnaŋ yom notnaŋ enzilimti mammelip ma tetimaemae eboŋ eboŋ bamkumpemâbenn. Nin Kawawaŋgalen zet penaŋ peman tapme naman dâsuki kileŋ ŋen ku manzenup.
2CO 4:3 Nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi diindomann am waleletgat zapat mamaip ekŋenaŋ ku manâmâtâlip ekŋen ke walepmâbep.
2CO 4:4 Msat kapiyelen Amobotnaŋ Sadaŋ egaŋ am ekŋen kapi tambusosok keŋan maindatimti main keyepmti ekŋenaŋ nâmkiŋpepe ku maaigip. Egaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapiyaŋ keŋin mkawaŋ bem indeme Kilais ek Kawawaŋak ma am mama eyo maaikindain ke nâmâtâti nâmkiŋpepeyet selin mambekek indein.
2CO 4:5 Nin toto kwati nnaŋgat kwizet buŋamm mobotgat ku manzemmetnup. Nin Zisasiyet kwizet buŋamaŋ etaŋ mwati Zisas Kilais ek ningalen Amobotnaŋ kegok manzenup. Mti nin ingat sisiliŋ anŋin mamanup elak sosok penaŋ mandiindonup.
2CO 4:6 Kawawaŋaŋ msat kululuŋ mme sokbeye kan keyet pigok zeye, “Busatnaŋaŋ tambusosogen melak.” Zeme kegok mge. Sepem kegogak zeme am ningat keŋŋnan busatnaŋaŋ sokbeye. Keyet yaŋaŋ kapigok: Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat windeŋaŋ keyet yaŋaŋ Kilaismageseti am nin yomengatnan gilik zemti ndatiye keeset mkawaŋ beme ekmâtâbenn.
2CO 4:7 Mti egaŋ ningat sekŋ windeŋepiŋ menzim tosiŋ bakŋaŋ keboŋ kapiyet keŋan Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ tapme timti manzemkawaŋbemetnup. Ke wan nin keŋŋnaŋgatnaŋ timti ku manzenup. Nin Kawawaŋgalen windeen etaŋ tati manzenup.
2CO 4:8 Zisasiyelen buŋam zapatgapmti kan sambe penaŋ amnaŋ nukŋaŋ omba penaŋ manndaip yaŋgut ku mawaletnup nukŋaŋ temanen tati pe zigok minndame eksenuwenn zemti keŋ zut maminup. Yaŋgut kileŋ ke nâmisimti mulup temaminup.
2CO 4:9 Am sambeyaŋ ningat kasa ŋenzinziŋ omba mam ndaip. Yaŋgut nin Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ndamukulem minndeme matatnup. Kan notnaŋgat kasa ekŋenaŋ omba penaŋ manndoip yaŋgut penaŋ ndome ku maŋgakinup.
2CO 4:10 Msat sekŋ kapi kan sambe penaŋ gakikyelen selen mamezin Zisas msamebien sepem kegogak mamimndaip. Âpme am ekŋenaŋ Zisas kume gakiyeyaŋ naman wageyaŋ ewe mamain. Egaŋ ndaŋgalaŋme nin ewe alik kapi mamann am sambe ekŋenaŋ Kilais ek mama keyet toŋaŋ elak sosok maekmâtâpeip.
2CO 4:11 Nin pi Zisasiyet zet zapatnaŋ zekawaŋ bemann keyet kasa mti ndom walet mme gakikiyelen bududuk penaŋ maminup. Yaŋgut Kilaisiyaŋ msat sekŋ kapi ewe mukulem mme alik mamann am ekŋenaŋ Kilais ikŋaŋ alik main elak sosok masokbemkawaŋ beme egip.
2CO 4:12 Nin inmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindomann keyepmti ndomkume gakisâgât penaŋ mimkwabenn sindem mulup kegok mkwabenngapmti in mama kanzizitgat zapat bewien.
2CO 4:13 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ Sam keyet keŋan zet ŋen kapigok tazin, “Neŋ nâmkiŋpepenn tazin keyet mti neŋ Kawawaŋgalen zet manzemkawaŋ beyap.” Sepem kegogak nin pigok zenup, Nin nâmkiŋpepenn tazin keyepmti Kawawaŋgalen zet pi manzemkawaŋ benup.
2CO 4:14 Mulup ke mmambe pigok penaŋ manânup Kawawaŋaŋ Amobotnaŋ Zisas gakikiengatnan mme wage. Âpme nin ekmak tusumti mamanup keyepmti Kawawaŋ egaŋ ninmak inmak kegogak mme wapmann ndatimti mot Zisasiyet kandaŋan yaloŋndewe.
2CO 4:15 Nin ingat mti sek sindem mulup mkwapmann Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti am indiŋ ŋen indiŋ ŋen keŋin m eleŋ beleŋ beme Kilais nâmkiŋpemti Kawawaŋgat dundunduŋinanen wisikŋ zemti kwizet buŋamaŋ mamwapmâlip.
2CO 4:16 Nin yaŋaŋ kapigogapmti nin mulup kapi mimiyet keŋŋ eleŋ beleŋ beme maminup. Nin sekŋnaŋ belaknik belaknik piyaŋ mamenzeum tozin yaŋgut keŋeset Kawawaŋaŋ mene mene ndamukulem mti gwatnaŋ maminndein.
2CO 4:17 Alak kan pigogat mulupgapmti nukŋaŋ ma sek sindem tatim kwatnup kapi kan isikŋaŋ bugan tapmoti delaŋ zewe. Âpme nukŋaŋ kapi matinup keyet penaŋaŋ Kawawaŋaŋ mama kanzizit ndame keyet keŋan moti egat zimosetnan telepgat mambanup keyaŋ mobotnaŋ penaŋ bein.
2CO 4:18 Keyepmti nin keŋ otnânân nukŋaŋ tasokbemndame eknup keeset ku bemann tabe. Nin bam kululuŋen gwaen moti oloŋen palen kwesiŋ mambanup keeset bemann tabe. Alak kwitnaŋ kwitnaŋ sambe tasokbemndain kapi kwesiŋ ku tapmobe. Bam mama oloŋen palen mamobanup keyaŋ kwesiŋ tapmobe.
2CO 5:1 Keyepmti nin pigok nânup: Nin msatgalen mka minzalaŋnok kapi Kawawaŋaŋ asekpeme toweme naman mka alakŋaŋ ŋen kululuŋengatnaŋ ke ndame ke timti mama kanzizit mamti mambanup. Mka minzalaŋ ke wa am belaŋ mawalatnup keboŋ yek minzalaŋ kapi sekŋ kapiyet nâmti zenzeŋaŋ.
2CO 5:2 Nin mama mamanuwen kapi nukŋaŋ sambeyaŋ sokbemndame keyepmti msat sekŋ kapi gaipemann toweme kululuŋen gwaen moti sekŋ penaŋ ke timti sek welelaŋŋ kwawepme mamayet nâmti eyak temaŋ maminup.
2CO 5:3 Nin kululuŋen gwaen sekŋ alakŋaŋ tazin yaŋ maneti gakimti mot bam tiwanup e nâmann tapme mamanup.
2CO 5:4 Alak sekŋ tazin kapi nukŋaŋaŋ kwati mamimtopein yaŋgut nin gakikiyet ku manânup. Nin belak sekŋ alakŋaŋ kemak sekŋ itnaŋaŋ kapimak timunduŋti sekŋ alakŋaŋ keyaŋ minzilime delaŋ zeme melesiŋ kululuŋen mobogat manânup.
2CO 5:5 Kwitnaŋ kwitnaŋ tasokbemndain kapi sokbemndandayet nâmti Kawawaŋaŋ eweŋanak nâmâtâpme weme keyet piliŋaŋ Emetak Teŋaŋ ke yaŋbemti ndaye.
2CO 5:6 Nin kwitnaŋ kwitnaŋ kegok sokbemndawe e nâmti keyepmti nâmann eleŋ beleŋ beme mamanup. Nin msalen pien msat sekmak mamnup yaŋ maneti gakiwanup beme Amobotnaŋmak moti mambanup. Nin msalen pien msat sekmak mamanupgapmti nin Amobotnaŋŋ egalen mkaen ku matatnup.
2CO 5:7 Keyepmti kan pigogat nin Amobotnaŋ zikalaŋ eekpiŋ belak etaŋ nâmkiŋpemti mamayelen kan tazin.
2CO 5:8 Nin Amobotnaŋmak moti mambanup e penaŋ nânupgapmti keyaŋ keŋŋ m eleŋ beleŋ bem ndeme gakikiyet mee eyet ku makiŋgatnup belak nâmann ŋep etaŋ mambein.
2CO 5:9 Nin sekŋ kapi melesiŋ msalen kapi mambanup ma kululuŋen moti sekŋ alakŋaŋ timti mambanup beme kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ sambeyet nâmann tototnaŋ beme Amobotnaŋŋ ek etaŋ keŋnan mmann pembenaŋ mamti mambe.
2CO 5:10 Maneti am nin sambe bepi Kilaisiyaŋ zet zemdelaŋ zenze munduman tapme egat kandaŋan mopmann delaŋ zemâbe. Âpme egaŋ nin msalen pien mamti mama mimi dolakŋaŋ mbenn ma bekanaŋ mbenn keyet tosaŋaŋ ikŋaŋgat toŋaŋ toŋaŋ kalaŋ kumti ndamâbe.
2CO 5:11 Set kegok penaŋ tazingapmti nin Amobotnaŋgat nâmpemann mamozin. Keyepmti nin am indamukulem mmann nâmkiŋpepe aiikgat mulupmaŋ kaliŋaŋ maminup ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ penaŋ nâmndein sepem kegogak in ningat nâmndeip e nâmtalap.
2CO 5:12 Wa in nin kwizet buŋamm in mmot ndendeyet nâmti nnaŋgat keŋnaŋgalak zet dolak dolakŋaŋ ku mandiindonup. Nin Amobotnaŋgalen mulup esemteŋ penaŋ ke mmanngut am notnaŋaŋ msatgalen mama mimi keeset mti sekŋin etaŋ mammolip ekŋen keyaŋ ningat naman kasa maminndaip keyepmti in am ekŋen keyaŋ zet ŋen wakŋinan peme topme in dopmaŋ naman Amobotnaŋgalen zet ke timtati diindowep.
2CO 5:13 In ningat nâme keŋin kilom mambein kegok manâip beme e nin Kawawaŋgat kwizapatnaŋ mwawatgat sepem kegok mamnup ma nin ŋoktikŋ esemteŋ nâmâtâti mulup mamnup beme e in pembenaŋ bembeyet nâmti ke maminup.
2CO 5:14 Kilaisiyaŋ ningat gogot penaŋ maminndain keyepmti nin pigok nânup: An kwewetaŋaŋ am nin sambeyelen yomgapmti gakimti nin ndamukulem mme nin yomgalen mama mimi mgasigen mamkwabenn bee bamkumpemann delaŋ zemâge.
2CO 5:15 Egaŋ msalen am sambe nin bekapiyet mti gakimti naman gakikiengatnan gilik zemwati mama alakŋaŋ kapi aikndaye. Keyepmti nin mama ke mamti nnaŋgat sekŋ ŋep ku mmobogalen. Nin Kilaisiyelen mulupmaŋ ke windeŋaŋbeŋ mti ek etaŋ manzemsesewatpemambanup.
2CO 5:16 Alak nin nnaŋgalen nânâ mâti am ŋeniyet ewe zelin ku manzemdelaŋ zemindemambanup. Eweŋan nin am nnaŋgalen nânâ ke mâti keyet kataŋ Kilaisiyet zetnaŋ zemdelaŋ zempewenn. Yaŋ nin set sepem kegok ke ewe ŋen ku maminup.
2CO 5:17 An ŋenaŋ Kilais ek penaŋ manâmkiŋpein beme egaŋ Kilaismagen mama alakŋaŋ ke timti naman an sepem igak ŋen ke makwazin. Egaŋ mamaŋaŋ mgasik itnaŋaŋ mamkwage ewan katikpem mâpme delaŋ zeme egaŋ naman Kilaisiyelen mama alakŋaŋ ke yaŋbemti mamezin.
2CO 5:18 Nin itnaŋaŋ Kawawaŋgat kasa mti manepemann Kawawaŋaŋ Kilais egat mti egaŋ naman ndamimgilik zeme nin egat notnane penaŋ sokbewenn. Âpme egaŋ nin am notnaŋ ekŋen eyo indamukulem mmann egat notnane sokbembeyet nâmti mulupmaŋ kapi ndaye.
2CO 5:19 Nin Kawawaŋaŋ Kilais egat pembenaŋgapmti msalen am sambe bepi notn notn etaŋ mamimndein keyet zapatnaŋ nin kapi zemkawaŋ bemndame nin am manzemkawaŋ bemindanup. Am egat notnane penaŋ bemti mamaip ekŋen ke egaŋ yominaŋgat dopmaŋ indandayet nâmti yomin kumabiliwezin.
2CO 5:20 Kawawaŋaŋ ningat paleset in zet mandiindoin. Nin Kilaisiyet kwitnanen ingat pigok zemti indayaŋkwesinup. Ka yek, in Kawawaŋgat kasa mamip e peme tapme Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat notnane penaŋ bemti mamayet indatiwe.
2CO 5:21 Kilais ek yomaŋ meepiŋ yaŋgut Kawawaŋaŋ am ningat mti ningalen yomm bepiwan naman timtati Kilaisiyet dukŋan peme mowege. E nin ekmak tusumti Kawawaŋgalen mama teŋ ke nin eyo titiyet nâmti kegok mge.
2CO 6:1 Nin Kawawaŋ ikŋaŋmak mamti mulup maminuwaŋ in pigok indayaŋkwesinup: Ka yek, in Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti mulup dolakŋaŋ notnaŋ mimiyet winde indaye ke in belak peme ku tabe.
2CO 6:2 Nâip, Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen pigok zenzeŋaŋ, “Neŋ kan esemteŋ keyegak ingalen kwizelin nâmti yomengatnan gilik zemti indatiwan.” Nâip, kan kapi ilak am yomengatnan gilik zemti indatiti keyelen kan esemteŋ penaŋ ilak alak kapi sokbein.
2CO 6:3 Nin am ŋenaŋ mulup maminup keyet keŋanen myuŋguŋgunn ŋen ku aiikgat nâmti maweyaŋ mnup. Mneti nin kwileki ŋen mmann yuŋgume am ekŋenaŋ ke ekti nâme ŋep ku beme Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ manzenup kapi bamkumpeme ŋep ku bewe zemti maeksenup.
2CO 6:4 Nin Kawawaŋgalen mulup kapi esemteŋ timamti mmann am ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mulup an penaŋ maip e ŋep ndik mâtâbep. Nin mulupmaŋ ke mti sewak palen mamann am ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ temaŋ mimndame nukŋaŋ temaŋ keyet palen mot anzam tati olat olat palen mamti keyet nâmann kiŋgagatnaŋmak ku bewe.
2CO 6:5 Am ekŋenaŋ kileŋ manndomkuip ma ndatamti met mka katikŋan manndeip. Ma am sambeyaŋ bililim kot ndatamti ndome gakikiyelen bududuk maminup. Nin kegok minndame nâmisimti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze mulup tagoŋgopiŋ mimiek mmeti muluk mee wewepiŋ ma tu meu mee dolakŋaŋ aikninipiŋ mamanup.
2CO 6:6 Nin mama kwetetepmaŋ penaŋ mamanup. Nin Kawawaŋgat yaŋaŋaŋ sambe penaŋ nânup ma sewak sewak palen mamanup ma am gogot dolakŋaŋ mimindamti manup. Ma Emetak Teŋaŋ gwatnaŋ mimndeme mamann am ekŋenaŋ nin Kawawaŋgalen mulup an penaŋ mamanup elak manâmndeip.
2CO 6:7 Nin Kawawaŋgalen windemak tati zetnaŋ penaŋ kapi manzemkawaŋbenup ma mama mimin kwetetepmaŋ keyaŋ timbi sâkŋnok beme timtati nembelen sekŋ aŋgalaŋpemti nembetnaŋ naman kasanne indelem mâpmann mebep.
2CO 6:8 Keyepmti am notnaŋ ekŋenaŋ naman mamimtotndeip. Âpme notnaŋ ekŋenaŋ ningat nâme mopme manzemsesewatndeip. Nin zet penaŋ ke zemanngut notnaŋ ekŋenaŋ ningat nâmndeme an dâsukitoŋnok mambenup.
2CO 6:9 Âpme am notnaŋ ekŋenaŋ ningat Kawawaŋgalen mulup an pembenaŋ yek kegok zemti nâmndeme tototnaŋ mambenup yaŋgut am notnaŋ sambe ekŋenaŋ naman ningat yaŋŋ ŋep nâmndeme mandelaŋ zein. Am notnaŋ ekŋenaŋ nin kwapem penaŋ ndome gakikiyelen bududuk penaŋ mamanup. Yaŋgut kileŋ penaŋ ke nâmisimti temamanup. Naman kan notnaŋgat ndatimti mepme amobotnaŋ ekŋenaŋ zemdelaŋ zeme omba penaŋ mandom kwatamtemien. Yaŋgut penaŋ manndome ku maŋgakinup.
2CO 6:10 Nukŋaŋ sambe penaŋ ke sokbemndame keŋŋ sindem omba penaŋ mambein. Yaŋgut nin Amobotnaŋgat etaŋ nâmti oloŋen maminup. Nin mânep milawatnpiŋ am bekopsat penaŋ mamanup. Yaŋgut nin am indamukulem mmann ekŋenaŋ nâmkiŋpepemak bembeyet mulupmaŋ windeŋambeŋ maminup. Nin penaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ku tatndain yaŋgut Kilaisiyelen mama mimi sambe bee penaŋ tatndame delaŋ zein.
2CO 6:11 Kolin am maŋge notnne dolakŋaŋ penaŋ, nin ingat tikŋaŋŋ omba penaŋ matatndain elak sosok penaŋ zemkawaŋ bemindamann nâip ke.
2CO 6:12 Nin pien mamti ingat otnâpeŋ penaŋ mamanup yaŋgut in ilinagak ningat wisat minndemti bamkumndewien.
2CO 6:13 Keyepmti neŋ am notnaŋaŋ nemunambaŋine ekŋengat zet manzeip sepem kegogak neŋ ingat pigok penaŋ diindoma nâit. Nin ingat tikŋaŋ manâmindenup sepem kegogak in ningat tikŋaŋ ewe nâmndemti kot tusume nsakwep mambanup.
2CO 6:14 In am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenmak met lumaŋti ekŋenaŋ mama mimi bekanaŋ mamip sepem kegogak ku mbep. Am bekanaŋmak am dolakŋaŋaŋ zigoset notn notn mti mambuk ma busatnaŋmak tambusosogaŋ zigoset temakwep ondekti tabuk?
2CO 6:15 Ma Kilaismak Sadaŋ ekŋenaŋ zigoset mulup ŋen mimiyet zenâmti keŋ kwep bewuk? Ma am nâmkiŋpepeŋaŋmak am nâmkiŋpepepiŋ ekŋenaŋ zigoset maŋge kwep penaŋ bemti mambiek?
2CO 6:16 Ma nin zigoset Kawawaŋ penaŋgalen sesewat mka temaŋ kemak naman nopiom egalen sesewat mkamak tusumidewanup? Nâip, Kawawaŋ mama kanzizit mamain egalen sesewat mka ke am nâmkiŋpepemak nin. Keyepmti Kawawaŋaŋ Zet Itnaŋanen pigok zeye, “Neŋ aminne ingat tuŋguwinan mundum weyaŋti ke mamambap. Mti neŋ Kawawaŋin bemti mama in nâlen aminne bemti mambep.”
2CO 6:17 Keyepmti Amobotnaŋaŋ pigok zeye, “In am neŋ ku manâmkiŋpem neip ekŋenmak tusummaneti ekŋengalen mama mimi bekanaŋ notnaŋ in ku mimiyelen zemkulumindendeŋaŋ ke mbepmegat wati kunzuŋti nenmagen pien kopme nen indatiwap.”
2CO 6:18 Âpme nen biwin mama in nemunambanne bemti mambep. Amobotnaŋ ek kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyelen winde bee tasamâpme delaŋ zein. Egaŋ ningat zet kegok penaŋ zein.”
2CO 7:1 Notnne dolakŋaŋ penaŋ, neŋ pigok zemkawaŋ bema nâit: Kawawaŋaŋ zetik sambe mge bee nin kapiyet nâmti mge. Keyepmti nin yomaŋ keŋŋ sekŋ mme bekanaŋ bembeŋaŋ e zulutkaputmann delaŋ zeme kwetetepmaŋ penaŋ mamti Kawawaŋgat etaŋ nâmann mobotnaŋ beme egat kandaŋanak matapmambanup.
2CO 7:2 In ningat keŋin ewe beme ninmagen ewe kopme mamambanup. Inmagengatnaŋ am notnaŋ ekŋenaŋ ningat ekŋenaŋ am belak keŋin mamyuŋgum indeip ma am notnaŋ bekanaŋ mimiyet zet kelakŋaŋ mimindeme ke metneti mawalelip ma tetim indemti milawalin notnaŋ makakimtip manzeip. E ilin zet keyet yaŋaŋ nâmtalip. Wa neŋ zet kapi in mtot indendeyet nâmti zet kapi ku zeyap yek.
2CO 7:3 In ninmak notn notn dolakŋaŋ penaŋ mamanup keyepmti gakiwanup ma ewe alik mambanup beme tususun tazin ke ku etiwe keboŋ keyepmti neŋ meluwaŋ ŋeŋaŋ kuwan ke wa in mtot indendeyet zetnaŋ ku kumindawan.
2CO 7:4 In Kawawaŋgalen mulup dolak dolakŋaŋ sambe ke ewe mmebep. E nâmkiŋpem indeyap keyepmti neŋ ingat nâma dolakŋaŋ penaŋ beme masesewatindeyap in nâgât keŋŋ omba penaŋ gwatnaŋ mamimneip. Neŋ Zisasiyelen mulupgapm sek sindem omba penaŋ timkwaban yaŋgut in naman mme keŋŋ oloŋen penaŋ mambein.
2CO 7:5 Nin Masedonia msalen meti mulup yaŋbemti mbennen kan keyet nin tagoŋgo dolakŋaŋ ŋen ku aikbenn penaŋ. Mka sambe mebenn kataŋ nukŋaŋ sokbemndaye ma am notnaŋmak zet mmot mtot omba mbenn ma ndomkusât mme sekŋnaŋ omba penaŋ makiŋgatan.
2CO 7:6 Keyaŋgut Kawawaŋ ek an zemkâkât toŋaŋ keyepmti egaŋ nin zemkâkât minndemti keŋŋ m eleŋ beleŋ bemndendeyet nâmti Taitas zempeme ningalen pien koge.
2CO 7:7 Wa egaŋ ninmagen koge keyet etaŋ nâmti ku zeyap. In ek gwatnaŋ zet dundumti naman neŋ eyo kot niknikgat keŋin temaŋ matazin keyet ma in nâgât kembeŋ manâip ma nukŋanen tapma otnânâŋinan bandim mamimneip. Keyet zapatnaŋ kot zeme nâmti neŋ ingat oloŋen temaŋ penaŋ mban.
2CO 7:8 Neŋ itnaŋaŋ meluwaŋ kumti indawan ke in maiŋ nâmti keyet nâme bekanaŋnik beye yaŋgut nenn zet kumti indawan keyet nâma bekanaŋ ku bein. Zetn keyaŋ in kan isikŋaŋ bugan bukapi keŋin mme bekanaŋ beye keyet nâma nukŋaŋnik beye.
2CO 7:9 Yaŋgut alak kan pigogat neŋ ingat nâmti oloŋen palen penaŋ talap wa meluwaŋ kumti indama ekti nâme ŋep ku beye keyet yek. Nâmbekam bembe mbien keyelen yomaŋ keŋin mgilik zeye keyet nâma dolakŋaŋ bein. Zet ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nâme weŋge keyet katnanen sokbemindaye.
2CO 7:10 Amgalen nukŋaŋ sepem keboŋ mataindain ke Kawawaŋaŋ mamaŋin mgasik ke mgilik zemti naman egaŋ mama kanzizitgalen set maaikindain. Keboŋ keyepmti nin nâmbekambembe temaŋ ŋen ku maaiknup. Am msalen sambe yomin bamkumpemti keŋin ku gilik zemti Kawawaŋmagen ku mamelip. Ekŋen sambe bee mama mimiŋin bekanaŋ keyaŋ indaâtâindeme teziŋ ŋandaŋ mebep.
2CO 7:11 In nâip, in yom tuŋguwinan ke sokbeme nukŋaŋ palen mamkwabien ewan naman Kawawaŋaŋ mim gilik zeme inmagen mama mimi dolakŋaŋ sambe pigok sokbemindamâge. In yom sokbeye ke mtopepeyet nânâŋin kaliŋaŋ penaŋ matazin. Ma myuŋguŋgu notnaŋ tuŋguwinan sokbeme sakwep weyaŋti belaknok tapme amnaŋ myuŋguŋguŋin ku maegip. Ma myuŋguŋgu notnaŋ mimiyet keŋin temaŋ ku matazin ma mineti Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ ninmagen sokbesem zemti egat kiŋgapeŋ maip ma nin kot indikmann dolakŋaŋ bembeyet nâmti myuŋguŋguŋin sakwep weyaŋti matalip. Ma mineti myuŋguŋgu ewe kwesiŋ tapme ŋep ku besem zemti Kawawaŋgat zikatnaŋ sakwep maweyaŋip ma an myuŋguŋgu mge e keyegak sakwep myuŋguŋguŋaŋgat dopmaŋ mutumsawien keyepmti yaŋaŋin keyaŋ pigok penaŋ mamsokbemindein ingat tuŋguwinan myuŋguŋguŋin bugan ku tazin.
2CO 7:12 Neŋ eweŋan meluwaŋ kumti indawan ewan an myuŋguŋgu mge egat etaŋ nâmti ku kumindawan ma an ŋen an kapiyaŋ myuŋgumsaye egat etaŋ nâmti kegogak ku kuwan yek. In Kawawaŋgat zikatnan ningat tikŋaŋin omba penaŋ matazin keyepmti ingat meluwaŋ kapi kumti indawan.
2CO 7:13 Yaŋgut neŋ wan kwep keyet etaŋ nâmti keŋŋ dolakŋaŋ ku beye. Taitas inmagen kopme in zemtetimemopme mukulem dolakŋaŋ mpeme ekti egaŋ keŋaŋ pembenaŋ penaŋ beye keyaŋ eyo keŋŋ mme oloŋen beye.
2CO 7:14 Taitasiyaŋ inmagen kosât mme neŋ in animbi dolakŋaŋ e eweŋanak dundumti ingat sekŋin mmoban. Yaŋ in manepeme egaŋ kopme neŋ zapat dunduwan keyet kataŋ msawien. Nin ingat zet ŋen nâmti manzenup ke zetnnaŋ kipmaŋak mambein sepem kegogapmti nin Taitas inmagen kokogat zet zemti keŋaŋ mwat pewenn e penaŋak msawien.
2CO 7:15 Taitas egaŋ ke kopme in egat nâme mobotnaŋ beme oloŋti met peme egaŋ zet notnaŋ zeme zetnaŋ gawepuwien. Yaŋ alak egaŋ pien tati kwitnaŋ kwitnaŋ sambe msawien keyet otnâm meti ingat nâmindeme dolakŋaŋ penaŋ mambein.
2CO 7:16 Nin alak pigogat inmak tususunn ewe dolakŋaŋ sokbein keyepmti neŋ ingat oloŋen temaŋ penaŋ mimindayap. Mti ewe mama sepem kapigogak mamobanup e penaŋ nâmkiŋpeyap.
2CO 8:1 Kolin dapmelaŋge notnne, in Kawawaŋaŋ Masedonia msalen dapmelaŋge maip ekŋen keŋ taolet temaŋ mimindame ekŋenaŋ Kawawaŋgat tewalaŋ temaŋ bewien keyet yaŋaŋ in weyaŋ indikmâtâtâtgat nâmti pigok diindosowap.
2CO 8:2 Masedonia dapmelaŋge ekŋen nukŋaŋ sambe sokbemindame keyet palen moti olat olat temaŋ mkwabien. Ekŋen am bekopsat penaŋ ke mambienaŋgut Kawawaŋgat tewalaŋ bembeyet keŋin oloŋen temaŋ penaŋ tage keyepmti tewalaŋ omba penaŋ bemkwabien.
2CO 8:3 Ekŋenaŋ Kawawaŋgat tewalaŋin bembeyet eyakŋin omba penaŋ tage. Keyepmti ekŋenaŋ tewalaŋ omba penaŋ bewien elak penaŋ nâmindeyap. Wa nâlen zetgat yek ilinaŋgat keŋinaŋgalak mmoti omba penaŋ bewien.
2CO 8:4 Ekŋenaŋ nin nâmindemann Kawawaŋgalen dapmelaŋge Zudia msalen olat olat palen mambien ekŋen ke nin nâmindemann ekŋenaŋ eyo indamukulem mimndendeyet ndapitiliwien.
2CO 8:5 Âpme nin ekŋenaŋ tewalaŋ gesiŋaŋ isikŋaŋ kegok bewep e nâmti tatnepemann naman ekŋenaŋ mmoti omba penaŋ mambeip. Ekŋenaŋ ilin melesiŋ Kawawaŋgat betnan beme maindikdamuŋ min yaŋ bam Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ nâme weŋge keyet kataŋ ningat kegogak gogot minndawien.
2CO 8:6 Âpme in eyo Zudia am indamukulem mimiyet Taitasiyaŋ kot indamukulem mme yaŋbemti sek bandim notnaŋ indandayet akuku mulup mmetneti peme muluwinaŋ memuŋ bemti tage. Mulup dolakŋaŋ mkwabien ke ewe kot indamukulem mme mimiyet zempewan.
2CO 8:7 Kolin am inmagen mama mimi dolakŋaŋ kapigok wein: In nâmkiŋpepeŋin kaliŋaŋ tazin inmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze an dolakŋaŋ sambe talip ma in Kawawaŋgalen zet ŋotekŋaŋ sambe penaŋ nâip ma in am indamukulem mimiyet webembeŋin temaŋ tazin ma in ningat tikŋaŋin omba penaŋ tazin kegok keyepmti in tewalaŋ bembeyet eyo otnânâŋin temaŋ penaŋ bemti mamayet nâmti diindoyap.
2CO 8:8 Wa neŋ in ke sakwep mimiyet ku indapitiliap. Masedonia dapmelaŋge notnne bekakan ekŋenaŋ tewalaŋ bembeyet otnânâŋin temaŋ penaŋ matazin in muluwin ke mbep beme muluwin keyaŋ in Zudia am ekŋengat gogot mamimindeip ke ilak penaŋ mkawaŋ bemindawe.
2CO 8:9 In nâip, Amobotnaŋ Zisas Kilais ek keŋ taoletnaŋ temaŋ penaŋ eknup. Ek kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bekapiyet toŋaŋ yaŋgut egaŋ ningat mti kululuŋen mundumaŋ dolakŋaŋ e peme tapme toti am nin kaboŋ bekopsat penaŋ bemti maŋge. Mti set kegoset egaŋ am nin yomengatnan gilik zemti ndatimti mama kanzizit motitiyet setnaŋ aikndaye.
2CO 8:10 Pi nâgât nânânnan zet pigok tazin ke zemsokbemindama nâit: In nup kan tipman baenak yaŋbemti tewalaŋ mânep akum bembe mulup kapi mimiyet keŋin puŋpuŋ penaŋ kwapme mkwatneti naman tuŋgupman peme memuŋ bemti tage. In mânep akuku mulup ke alagak yaŋbemti keŋin seŋme oloŋen palen mulup ke mkwabien. Sepem kegogak ewe mmepme amiŋine ekŋenaŋ mânep taindain kataŋ bemeti beme delaŋ zewe.
2CO 8:12 In tewalaŋ mânep ke bembeyet keŋin puŋpuŋ mme keŋ taolet palen taindain kataŋ bewep. Âk penaŋ ku taindawe beme keyet yayaŋ temaŋ ku mbep. Kawawaŋaŋ am sambeyet nânâŋinaŋgat yaŋaŋ maekmâtâpme delaŋ zein.
2CO 8:13 Wa nin in mânep akumti am bekopsat indamti ilin naman omtimat timat palen mamayet nâmti ku zenup. Alak kan pigogat in mânep polak polak penaŋ taindain keyepmti in am notnaŋ deset olat olat palen tapmelip ekŋen indamukulem mimindewep. Ya naman maneti ekŋenaŋ nimwiaŋ wiaŋ temaŋ palen tapme in naman kambeŋ sokbemindawe beme naman ekŋenaŋ in kegogak indapmukulem mimindewep.
2CO 8:15 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen pigok zenzeŋaŋ tazin, “Islael am ekŋenaŋ msat tuŋgupman mameti meuŋin mana ke matim nimtemien. Am meti mana omba polak polak maambepeleti timkotemien ekŋen polak polagak ku taindaye ma am meti mana ilinaŋgat kataŋ isikŋaŋ bugan timti makotemien ekŋenaŋ olat olat temaŋ ku mbien.
2CO 8:16 Neŋ ingat tuŋguwinan kot mamti mulup mimiyet keŋŋ temaŋ penaŋ matazin. Sepem kegogak Kawawaŋaŋ Taitas keŋaŋ m eleŋ beleŋ beme egaŋ ingat tuŋguwinan mulup kot mimiyet keŋaŋ temaŋ penaŋ kegogak matazin keyepmti neŋ Kawawaŋgat wisikŋ penaŋ manzeyap.
2CO 8:17 Egaŋ in kot indamukulem mimiyet keŋaŋ temaŋ eweŋanak matazin yaŋ neŋ in kot indamukulem mimiyet nâmti zempema egaŋ zetn gawepumti oloŋen temaŋ mti inmagen kosât tapmin.
2CO 8:18 Neŋ ekmak an notn ŋen kapi mamti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze mulup mme dapmelaŋge ekŋen kapiyetnaŋaŋ mulup aŋin ke maegoip an kemak ilisakwep idema kolup.
2CO 8:19 An ke dapmelaŋge ekŋenaŋ egomti zempeme nitmak ke koti in tewalaŋ mânep bewep ke timti Zudia am met indandayet zempewien. Mulup kegok mmann Zudia am ekŋenaŋ nin indamukulem mimiyet keŋin temaŋ tazin ke ekti Amobotnaŋgat kwizet buŋamaŋ temaŋ mmobep.
2CO 8:20 Nin in am bekopsat indamukulem mimiyet tewalaŋ mânep temaŋ ke beme damuŋ mti mmetnepemann tuŋgupman notnaŋ yuŋgume zet mmot mtot notnaŋ tuŋgupman sokbewemagat weyaŋ eksewanup.
2CO 8:21 Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ nin an dolakŋaŋ elak mandikmâtâtndein keyepmti nin kwitnaŋ kwitnaŋ kapieset mulupm weyaŋti mmann am ekŋenaŋ kegogak ndikmâtâtâtgat nâmti maminup.
2CO 8:22 Egetmak an notn ŋen ewe pema kozin ek ke pienen mukulem mulup notnaŋ mimiyet zempemann egaŋ ŋep etaŋ mamme eknup keyepmti nin ingat ekŋenaŋ Zudia am nâmkiŋpepemak ekŋen indamukulem mimindendeyet keŋin temaŋ matazin keyet zapatnaŋ zema nâmti egaŋ inmak kot mânep akuku mulup ŋep penaŋ mbep elak penaŋ nâmkatikbemti pemann kozin.
2CO 8:23 An ŋenaŋ Taitasiyet yaŋaŋ nâsâgât indayaŋkwesime in nâgât ekmak ilisakwep nin ndamukulem mimiyet mulup mamilup kegok dundume nâmbe. Ma an zut ŋen keyet yaŋidaŋgat idayaŋkwesime in pigok zewep, “An zut kapi Kilaisiyelen kwizet buŋamaŋ mpalakŋaŋ bembeyet nâmti dapmelaŋgeŋine ekŋenaŋ mulup kapi mimiyet zemideme kobun.” Kegok zeme nâmbep.
2CO 8:24 Neŋ ingat am dolakŋaŋ zemti dapmelaŋge ekŋengat tuŋguwinan sekŋin mmotindewan keyet kataŋ in an ekŋen keyaŋ kopme gogot mimindawep. Âpme nin meti dapmelaŋge notnaŋ ekŋenmagen met zet zemti ingat sekŋin mam moindenup keyet penaŋaŋ sosok sokbeme ekmâtâbep.
2CO 9:1 In Kawawaŋgalen am Zudia msalen maip ekŋen indamukulem mimiyet keŋin temaŋ e eweŋanak matapme egap. Keyepmti neŋ Masedonia dapmelaŋge ekŋengat zikalinan ingat sekŋin mmot indemti masesewatindemteman. Âpme am nâmkiŋpepemak notnne bekakan Gilis msalen maip ekŋenaŋ nup kan tipman baenak yaŋbemti mânep akum bembeyet mulupmaŋ mkwabien. Nâip, in Zudia am indamukulem mimiyet keŋin temaŋ tapme mamip keyaŋ am sambe notnaŋ keŋin mamwatindein.
2CO 9:3 Neŋ ingat sekŋin mmot indemti zet zewan keyet penaŋaŋ ku sokbenakmagat in keyet penaŋaŋ mânep akuku mulup tapmme an nâmkiŋpepemak notnne notnaŋ zemindema kolip ekŋen keyaŋ inmagen kot pataŋ zemti indamukulem mme in mânep zenzeŋaŋ ke akum beme delaŋ zeme tapmambep.
2CO 9:4 Mneti wan inlak akumti beyo mene zemti neŋ Masedonia am notnaŋ indati nsakwep kotneti indikmann in mânep ŋen ku akumti bembeŋaŋ tapme ekti inmak nin nsakwep Masedonia am ekŋengat zikalinan sakambuk mbanupmagat in mânep akuku mulup eweŋanak mbemti tapmambep.
2CO 9:5 Neŋ mulup keyet nâma temaŋ penaŋ beme keyepmti an ekŋen ke eweŋanak ŋeŋaŋ zemindema kolip. Kot indamukulem mme in tewalaŋ mânep akumti beme mebegat zetik mbien ewan ke tapmme neŋ bam koti indikbap. Ke am ilinaŋgat keŋ taolelinaŋgat penaŋaŋ nâmti beip sepem kegok bewe. Wa ningat ekŋenaŋ zeme tapmnup sepem kegok ku bewe.
2CO 9:6 Pigok penaŋ zemâtâpma nâit: An ŋenaŋ mulupmaŋ temaŋ mti alik alik sambe kwitnaŋ kataŋ maondein. Ek nimwiaŋ wiaŋaŋ omba penaŋ mamin ma an ŋenaŋ mulupmaŋ belaknik mti alik alikŋaŋ belaknik maondein beme nimwiaŋ wiaŋaŋ belaknik bugan masokbemsain.
2CO 9:7 An kwep kwep in ilinaŋgat nânâŋin tazin keyet kataŋ nâmti keŋ taolet palen tewalaŋ mânep bewep. Wa ningat ekŋenaŋ zeip keyet ma amnaŋ tabeipgat bene zemti ku bewep. Kawawaŋaŋ am keŋ taolet tewalaŋ mambeip ekŋen keyet nâme dolakŋaŋ mambein.
2CO 9:8 Âpme Kawawaŋaŋ am ekŋen ke naman kwileki ŋeniyet maolalip beme e egaŋ ŋep omba indamkwatawe. Âpme ekŋenaŋ olat olatpiŋ tim nimwiaŋti mamaip. Mti mulup dolak dolakŋaŋ notnaŋ zigoset tapmezin ke mukulem mti mamelip.
2CO 9:9 Sepem kegogapmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan keyet keŋan zet ŋen pigok tazin, “An ŋenaŋ am bekopsat sambe kwitnaŋ kwitnaŋ sambe maindamkwatain keŋ taoletnaŋ keboŋ ke am ŋenaŋ ku kanda pewe.”
2CO 9:10 Am sambe nin bepi Kawawaŋaŋ etaŋ meu alik maakumndain. Âpme nin msalen pemann egaŋ ikŋaŋ meu agulam mme penaŋaŋ sambe sosop sokbemndame matimti nimwiaŋnup. Egaŋ in alik alik sambe ke akumti indame in mme sambe penaŋ masokbemindain. Ke tim nimti notnaŋ timti Kawawaŋgalen am notnaŋ indamukulem mbep.
2CO 9:11 Kawawaŋaŋ in kwitnaŋ kwitnaŋ sambe indamkwatame olat olatpiŋ mamti in naman am bekopsat notnaŋ ekŋengat tewalaŋ akum beme nin timti met indawanup. Âpme ekŋenaŋ ingat keŋin dolakŋaŋ beme Kawawaŋgat wisikŋ zemti kwizet buŋamaŋ mwabep.
2CO 9:12 In mulup kegok mti Kawawaŋgalen am sambe Zudia msalen maip ekŋen ke indamukulem mimindeme mama mimiŋin dolakŋaŋ keyaŋ am sambe keŋin mwapme sambe penaŋaŋ koti Kawawaŋgat wisikŋ zewep.
2CO 9:13 In am nâmkiŋpepemak bekopsat Zudia maip ma am keboŋak msat notnanen indamukulem mmepme ekŋenaŋ in tewalaŋ mimindamebep. Keyet oloŋen temaŋ mimindewep mti in Kilaisiyelen zet zapat dolakŋaŋaŋ manzein keyet kataŋ tati muluwin ke mme ekŋenaŋ keyet eyo nâmti Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwabep.
2CO 9:14 In sepem kegok mme am ekŋenaŋ ingat tikŋaŋin omba penaŋ tapme Kawawaŋaŋ in indamukulem mimindendeyet dundum sawep. Set dolakŋaŋ kapi Kawawaŋaŋ ikŋaŋ keŋ taoletnaŋ omba penaŋ tasaingapmti weyaŋ zikat indayeen ke mamip.
2CO 9:15 Kawawaŋaŋ ikŋaŋ msalen am nin ikŋaŋgat Nemuŋaŋ Kilais gogot penaŋ mampein mee piwan ningat tewalaŋ temaŋ ndame egaŋ toti ndamukulem mge keyepmti egat wisikŋ zempene.
2CO 10:1 Alak neŋ nanaŋgat mamanaŋgat zapatnaŋ pigok diindoma nâit: In nâgât pigok manzeip, “Egaŋ ninmak kapi matazin beme egaŋ mtopmamti zet sewakŋaŋ mandinndoin. Ya naman met beŋan main kan keyet egaŋ naman nin papia tipkwasisi zet notnaŋ makumndain.” Yaŋgut neŋ Kilaisiyaŋ ikŋaŋ mtot mamti zet sewakŋaŋ mandiindomtan set sepem kegogak mimiyet keŋŋ temaŋ matazin.
2CO 10:2 Sepem kegogapmti neŋ inmagen kobap kan keyet in keŋŋ ku walabep. Mneti peme neŋ in sambe keyet zet tipkwasisi zet zema keyaŋ ŋep ku bewe. Âpme am ningat ekŋenaŋ msat kapiyelen mama mimi mgasik mâti maip manzeip ekŋen kemagengut zet ŋenzinziŋ mimindawap.
2CO 10:3 Nin msat palen am bekanaŋ ekŋen kapiyet tuŋguwinan e penaŋ mamanup. Yaŋgut nin wa msat kapiyelen timbi sâk ke timti an ku maânup.
2CO 10:4 Nin timbi sâk timti an maânup ke wan am bekanaŋ msat palen mamti maâip ekŋen keyelen timbi sâk sepem keboŋ yek. Nin Kawawaŋmagen timbi sâk windeŋambeŋ penaŋ ke timti an windeŋambeŋ penaŋ Sadaŋ egalen mka ŋande temaŋ maindelemâkunup.
2CO 10:5 Nin timbi sâk ke timtati nin am zet dâsuki mmot mtot mti Kawawaŋgalen nânâŋaŋ ke mtopepeyet mulupmaŋ mamip keyelen windeŋaŋ mtopemti am ekŋen ke ŋoktikŋin mgilik zemann Kilaisiyaŋ ŋoktik mimiyet manâin ke etaŋ mti mamayet mamnup.
2CO 10:6 In zetn kapi gawepumti mulup mme nin keyet sakŋan ektatiŋgut nin am ningalen zet ku maŋgawepup ekŋen ke zet muluwen indendeyet kalem mbanup.
2CO 10:7 In mulupm mamiap keyet penaŋaŋ ekti yaŋŋ nâmâtâtnembep. An ŋenaŋ nâgâegaŋ Kilaisiyelen mulup an penaŋ mamain kegok nâmnembe beme an keyaŋ neŋ Kilaisiyelen mulup an penaŋ mayap elak penaŋ nâmâtâtnembe.
2CO 10:8 In neŋ nikme neŋ Amobotnaŋaŋ mulupgat winde naŋge keyet sekŋ omba penaŋ mammolapnok penaŋ bein beme ke wa in mtot indendeyet ku mamiap. In indamukulem mimiyet kegok mamiap keyepmti neŋ keyet nâma sakambukŋaŋmak ku bein.
2CO 10:9 Keyepmti neŋ ingat papia sambe kumti indawan ke wa in sekŋin mma kiŋgagagat nâmti ku kuwan.
2CO 10:10 Am notnaŋaŋ nâgât pigok manzeip, “Pâlaŋ beŋan met mamti papiaŋanen zetnaŋ nukŋaŋ ma tipkwasisi zet makum ndain ya naman pien ninmak kot mame ekmann an sâlâgâgâtnaŋ bugan zetnaŋ mee zeme nâmann windeŋepiŋ mambein.”
2CO 10:11 Am nâgât zet kegok manzeip ekŋen keyaŋ pigok nâmbep, neŋ beŋan met mamti papia makum indayap ma sokŋan inmak mamti zet mandiindoyap kemak sepemit igak igak ŋen ku belup.
2CO 10:12 Wa nin am belak am nânâŋinpiŋ ilinaŋgat mamaŋin bem ekti neŋ an keboŋ geŋ an keboŋ mti mamaip ekŋen keboŋ yek. Am ekŋen keyaŋ ilinaŋgat ziiŋin notnaŋ ilinak bempemti ke ekti keyet kataŋ neŋ keboŋ ek keboŋ mamip.
2CO 10:13 Yaŋgut nin wa Kawawaŋaŋ winde ndame mulup mamnup keyet nâmti nnaŋgat sekŋ ku mam motnup. Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nin mulup mimiyet gesiŋaŋ bemndaye ke inmagen mulup eyo mimiyet nâmti bempeye.
2CO 10:14 Keyepmti nin Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ inmagen kot ŋeŋaŋ yaŋbemti zewenn. Wa nin mulupmnaŋgat gesiŋaŋ bemndendeŋaŋ ke sebempemti belak mulup kilom ku mammetnup.
2CO 10:15 Wa nin mulup an maŋge ŋenaŋ inmagen mulup mimiŋaŋaŋ nin keyak sakwalam mti kwizet buŋam temaŋ titiyet nâmti ku mbenn. Nin Kawawaŋaŋ mulupm mimiyet gesiŋaŋ inmagen bemndeye keyepmti nin mulup mmann in Kilaismagen nâmkiŋpepeŋin kaliŋaŋ bewe ma mulupmnaŋ inmagen palakŋaŋ bemti omba mekobe e nâmkatik bemti mulup ke inmagen yaŋbemti mbenn.
2CO 10:16 Inmagen mulupmnaŋgat penaŋaŋ kegok sokbeme ektiŋgut nin naman mulup msat beŋan notnanen am ŋenaŋ mulup ku mimiŋan nnaŋgat met yaŋbemti keyet nâmti sekŋ ŋep mmobanup.
2CO 10:17 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ keyet keŋan zet ŋen pigok tazin, “An ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ mmosât nâmbe beme egaŋ Amobotnaŋaŋ mulup ekmagen mge keyet nâmti sekŋaŋ ŋep mmobe.”
2CO 10:18 An ŋenaŋ mulup ikŋaŋ mbe keyet nâmti ikŋaŋgat zemsesewabe beme Amobotnaŋmagen ŋep ku bewe. Âk Amobotnaŋgat zemsesewatpewe beme Amobotnaŋaŋ an keyet nâme dolakŋaŋ penaŋ bewe.
2CO 11:1 In buzak tati nâme neŋ zetn ewe tusumti pigok zema nâit: neŋ nânâ kwitnaŋ kwitnaŋ keŋŋnanen tapme manzeyap ke in ekme am seoŋ ekŋenaŋ manzeip sepem kegoknok mambein.
2CO 11:2 Kawawaŋ egaŋ ingat eyak penaŋ mamimindain. Neŋ ingat sepem kegogak penaŋ mamimindeyap. In imbi nembip dolakŋaŋ penaŋ neŋ in awin Kilais ek kwewetaŋ ke wawagat ombemindewan.
2CO 11:3 Mneti an ŋenaŋ nânâ sepemaŋ igak ŋen zikat indame ŋoktikŋin yuŋgume Kilais bamkumpewepmagen zemti sekŋ omba penaŋ manzin. In nâip Sadaŋaŋ zet dâsuki zemti Ewa ŋoktikŋaŋ myuŋgume egaŋ walege in sepem kegok mbepmagat eksewep.
2CO 11:4 In am notnaŋaŋ inmagen koti Zisasiyet yaŋaŋ nin mandiindonup e tapme nan sepemaŋ igak ŋen mandiindoip ma Emetak Teŋ e tapme naman emetak sepemaŋ igak ŋen main ma Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nin diindondoŋaŋ e tapme nan sepemaŋ igagen diindome in ekŋengalen zelin ke sakwep nâmti keyet nâme penaŋ beme maŋgawepup keboŋgapmti neŋ igat yayaŋ penaŋ miyap.
2CO 11:5 Neŋ nâma in am ombemindendeŋaŋŋine dolakŋaŋ penaŋ mandiindoip ekŋen keyaŋ neŋ sebem nemti gwaen ku talip bein.
2CO 11:6 Neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenzennaŋ dolakŋaŋ penaŋ ku masokbemkawaŋ beme egip mene yaŋgut neŋ zet keyet yaŋaŋ ŋep nâmâtâpma delaŋ zein. Keyet yaŋaŋ notnne notnaŋmak nin set sambe mamimkwatnup keyaŋ nânân temaŋ ke msokbeme manndikmâtâkwalip ke.
2CO 11:7 Neŋ in mwat indendeyet nâmti nanaŋgat nâma tototnaŋ beme kandaŋinan mamti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze mulup mkwaban. Kan keyet neŋ in mulupm keyet tosaŋaŋ nanayet ku indayaŋkwesiwan. Wa neŋ set ke ku myuŋguwan.
2CO 11:8 Neŋ ingat tuŋguwinan mamti ingat mulup mma dapmelaŋge notnaŋ ekŋenaŋ etaŋ mânewan nabandim mneme mamti mulup mban. Ekŋenmagen mânep milawat belak kaim timti inmagen pien mulup mban.
2CO 11:9 Neŋ ingat tuŋguwinan ke mamti kan notnaŋgat mânepgat olati keyaŋgut ingat ŋen ku indayaŋkwesimti nâmban. Ekŋen Masedonia dapmelaŋge notnne bekakan ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋgat maolateman ke timti kot manamtemien. Neŋ eweŋan mulup inmagen yaŋbemti mkwaban kan keyet ingat palen nukŋaŋ ŋen ku pema moge yaŋ ewe mulup mmobap keyet nukŋaŋ ŋen ewe ku indawap.
2CO 11:10 Kilaisiyaŋ zet penaŋ penaŋak manzemtan. Neŋ sepem kegogak zemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze mulup inmagen tosaŋepiŋ mamiyap keyepmti sekŋ ŋep mmobap. Âpme Akaia mkaengatnaŋ an ŋenaŋ ku bekek nembe.
2CO 11:11 Neŋ yaŋaŋ eneyet zet ke zeyap ke nâit. Wa neŋ zet kapi ingat wisat mimindemti ku zeyap. Neŋ ingat gogotn temaŋ penaŋ tazin ke Kawawaŋgat zikatnan zeyap.
2CO 11:12 Neŋ mulupm sakam kegogak ewe mmoti ombemindendeŋaŋ belakŋaŋ notnaŋ tosayet etaŋ nâmti muluwin mmambe nin Pâl mee ekŋenaŋ mulup mamip sakam kegogak maminup zegwem kegok zemti belak sek mmobot zet etaŋ mamip ekŋen keyelen selin bekekme olabep.
2CO 11:13 Am ekŋen ke wan Kilaisiyelen ombemindendeŋaŋ penaŋ yek. Ekŋen ke belakŋaŋ penaŋ. Ekŋenaŋ muluwin dâsuki kegok mti nin Kilaisiyelen ombemindendeŋaŋŋane penaŋ manup zemti am dâsuki matetimindeip.
2CO 11:14 Sepem kegok tapmimyuŋgume neŋ keyet keŋŋ ku mawazin. Sadaŋaŋ ikŋaŋ eyo sepemaŋ asekti Kawawaŋgalen ensel saŋga soŋgaŋaŋmak keboŋ mambein. Keyepmti Sadaŋgalen mulup anene ekŋenaŋ asekti naman Kawawaŋgalen mulup an penaŋ nin nemboŋak mambeip beme neŋ keyet nâma kwileki ŋen mamanamaŋ ku mambein. Maneti bam kan temanen an ekŋen ke muluwin bekanaŋ mamip keyet tosaŋaŋ esemteŋ bekanaŋak timâbep.
2CO 11:16 Neŋ zet ewe ikŋaŋ keyegak sakwalamti zema nâit, an ŋenaŋ nâgât an seoŋ kegok ku dinowe. In nâgât nâmneme am seoŋ ekŋen kemak tusumti mamain kegok manâmnep. Neŋ ekŋenmak mambak ze neŋ mulup ekŋenaŋ mamip sepem kegogak mti keyet nâmti sekŋ belaknik ŋep mmobak.
2CO 11:17 E penaŋ. Neŋ zet tazeyap kaboŋ kapi Amobotnaŋaŋ nâme dolakŋaŋ ku bein. Sek mmobot zet kapi e penaŋ am nânâŋinpiŋ ekŋenaŋ zelin kok zemti mamaip.
2CO 11:18 Am sambe penaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mammelip keyet nâmti sekŋin mamimmopme indigap. Neŋ ekŋenmak mambagen sepem kegogak ŋep mbak.
2CO 11:19 Kolin dapmelaŋge in ilinaŋgat nâme nânâŋin temaŋ mambein keyet mti in am myuŋguŋguŋin temaŋ keboŋ ke nâmindeme mamti inmak zapat mamip.
2CO 11:20 In am ekŋen keboŋ ke nâmindeme kot indadamuŋ mti tetimindemti kwitnaŋ kwitnaŋin maomenzeŋtip. Mti ingat nâme tototnaŋ beme belak bepalaksat maindoip.
2CO 11:21 Neŋ in sepem kegok mimindandayet windeŋaŋ ku mamiyap kegok mimindandayet nâma sakambuk mambein. Am ŋenaŋ mulup kwileki ŋen mti keyet sekŋaŋ mam mozin. Neŋ sepem kegogak ŋep mbak neŋ zet ke setnapiŋ e nâmtiŋgut belak kileŋ ke okpema kwazin.
2CO 11:22 Am ekŋen keyaŋ ilinaŋgat sekŋin mmoti pigok manzeip, “Nin Ibulu am wa pimak, ma nin Islael am wa pimak Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ikŋaŋgat zapat ndaombemndeye.” Ma naman pigok manzeip, “Nin Abalaamgat iŋsokŋane wa pimak.” Ekŋenaŋ zet sambe manzemelip beke neŋ kegogak tatnain.
2CO 11:23 Ekŋenaŋ nin Kilaisiyelen mulup mnup zemti mamimyuŋguip keyepmti neŋ zet kapi ŋenzinziŋ palenok kilom ke zeyap. Ekŋenaŋ nin Kilaisiyelen mulup an manup e ŋep manzeip yaŋgut neŋ Kilaisiyelen mulup an penaŋ mamti ekŋen bugan sebemindemti Kilaisiyelen mulup pi belak omba penaŋ pusinaŋ seksak mammelap. Âpme keyet mti am notnaŋaŋ ŋeŋin zime nati mka katikŋan kan sambe met maneip ma am notnaŋaŋ sindiwaŋ nawitikme sekŋ pi buyuk beyak mapein. Kegok mme neŋ kan sambe penaŋ gakikiyelen bududuk penaŋ mamiyap.
2CO 11:24 Sek 5 bepi Zuda am ekŋenaŋ sindiwaŋ nawitikme kwep nonoŋaŋgat sindip makuma 39, 39, 39 kapi manawitikwatemien.
2CO 11:25 Sindiwan miset tuk kapi sek sambe nawitikne nawitikne peme sipsip timti wemban. Kan ŋeniyet nanzaŋaŋ nom kune kune peme wemban. Sek tuk pi waŋgaen moti nembu sutnan daen mepma waŋgayaŋ bekanaŋ bemti towepme nembuyen waleletgalen bududuk mban. Mise ŋen tambumbu kwep msasa kwep pi waŋga bekanaŋ bemti towepme tep pemaŋ ambeti tu palen etaŋ ke manepema toge.
2CO 11:26 Kan sambe penaŋ neŋ Kilaisiyelen mulupgat set teepmaŋ penaŋ tokwati mamamteman. Kan notnaŋgat map tuŋgwawam kwati napmesât mamtan. Kan notnaŋgat an kambu titi ekŋenaŋ milawatn kambu tisât tati nopeme kileŋ mawemteman. Nanaŋgat maŋgenne penaŋ Islael ekŋenaŋ ilin ma am belakŋaŋ notnaŋ ekŋenaŋ nomkume gakisât penaŋ mamkwateman. Mka ŋande temaŋ notnanen mepma nome gakikiyet nâmti am sambeyaŋ manabembuluŋtemien. Msat tuŋgupman maneti tu meuyet mti gakisâgât bududuk mamteman. Waŋgaen moti manepema nembu mamaŋ temaŋ kumti manawaletan. Am notnaŋ ekŋenaŋ, “Nin Kilais nâmkiŋpenup keyet mti nin gâgât nodi,” zemti natetim nemti nati met kasa ekŋengalen belen mambemnemtemien.
2CO 11:27 Tambu misa sek sindem sambe tipeŋ mamamteman ma tambu misa pi Kilaisiyelen mulupgat yayaŋ temaŋ mti muluk mee dolakŋaŋ ku maweyaŋ wemteman ma kan sambe pi mka ma saŋgum kâlâpiŋgapmti tâgâyet diŋdiŋ mamteman.
2CO 11:28 Wa zema nâip ke etaŋ yek. Kan sambe penaŋ dapmelaŋge sambe ŋep talip ma yek zemti keŋŋ yayaŋ temaŋ mambein.
2CO 11:29 Am nâmkiŋpepemak ŋenaŋ nukŋaŋ ŋen aikme neŋ kegogak nukŋaŋ matiyap. Ya naman ŋenaŋ yom mme neŋ an keyet mti nukŋaŋ temaŋ matiyap.
2CO 11:30 Neŋ sekŋ mmobogat nâmbak beme neŋ Kawawaŋaŋ nukŋanen napmukulem mme mamayap keyet nâmti ŋep sekŋ mmobak.
2CO 11:31 Neŋ Amobotnaŋ Zisasiyet Bipmaŋ Kawawaŋ an kwizet buŋamaŋ mene mene mamimwalip egat zikatnan neŋ zet ekŋen ke penaŋ zeyap.
2CO 11:32 Neŋ Damaskas mkaen meti mamban kan keyet amobotnaŋ Alatas egaŋ amobotnaŋaŋ ŋen peme Damaskas mkaen mamamtan keyaŋ kasa kuku an notnaŋ indeme ekŋenaŋ met mka set bimaŋ sambe bee nâgât egaŋ mesât kopme ekti atamti met mka katikŋan pesenup zemti dombemti tapmebien.
2CO 11:33 Âpme am notnne notnaŋ ekŋenaŋ zapat ke nâmti buzakset nati met kimbat solonan tati suasembe keŋan naweti mka kimbat enzuŋaset tek tim tapme ululuŋ piyaŋ zupman baen toti keeselak buzak kunzuŋti meban.
2CO 12:1 Neŋ nanaŋgat sekŋ mmoti keyet nâma ŋep penaŋ ku mambein. Neŋ kegok mimiyet nâma ŋep benak beme neŋ Amobotnaŋaŋ kie kienok kwitnaŋ kwitnaŋ enzililiŋan tazin ke zikat name ekbak keyet nâmti sekŋ ŋep mmobak.
2CO 12:2 Neŋ nup kan 14 tipman penaŋ kaimgat Kilaisiyaŋ nati kululuŋen mundum dolakŋan penaŋ keyet keŋan natetim mopme ekban e nâyap yaŋgut ke pe sekŋ melesiŋ napmopme ekban ma belak kie kienok etaŋ zikat name ekban ke weyaŋ ku nâmâtâlap Kawawaŋaŋ ikŋaŋgut nâin.
2CO 12:4 Âpme neŋ ke totati neŋ zet mamanamaŋ penaŋ nâmban. Msalen pien am zet ŋande igak igak manzemetnup sepem keboŋ yek igagen keyepmti neŋ ŋep ku zenzeyet ma msalen am zet ke zenâ zenâ mimiyet zemkuluŋ neneŋaŋ.
2CO 12:5 Ma neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ penaŋ kululuŋen gwaen ekmâban keyet nâmti sek mmobot zet ŋep zewak. Yaŋgut neŋ keyet nâmti sekŋ ku mamimolap. Neŋ nukŋanen met tapma Kawawaŋaŋ manapmukulem mnein keyet nâmtiŋgut sekŋ mamimolap.
2CO 12:6 Neŋ zet penaŋ zeyapgapmti neŋ nanaŋgat kwitn mmolap beme neŋ am seoŋ yek. Neŋ an ŋenaŋ nâmneme mobotnaŋ ku bewap. Egaŋ nâlen mama mimi ekti neŋ zet zeyap kapi nâwe. Kok keyet nâme ŋep teŋ beweyeyepmti neŋ nanaŋgat kwitn ku mmobap yek.
2CO 12:7 Neŋ ekma Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ zikat naŋge. Keyet neŋ nanaŋgat sekŋ ku mmolap Kawawaŋaŋ Sadaŋ nâmpeme zawat nukŋaŋ sekŋnanen bem neŋge.
2CO 12:8 Miset tuk kapi Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ nukŋaŋ sambe bekapi menzempeme mebegat dunduwan.
2CO 12:9 Yaŋgut egaŋ neŋ dundundu nnaŋgat dopmaŋ pigok gilik zemti naŋge, “Geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ maolat temanen elak keŋ taolet nnaŋgapmti elak maŋgamâpma delaŋ zemâzin. Geŋ sek sukŋaŋ sukŋaŋ palen mamanigen nâgât windennaŋ geŋmagen ewe windeŋaŋbeŋ matazin.” Kegok dinoyeyepmti neŋ sukŋaŋ palen mama Kilaisiyaŋ manadamuŋ mimnein keyet windeŋaŋ temaŋ tapme Kilaisiyelen winde keyaŋ nabembuluŋti nadamuŋ mme mamayap keyet oloŋen mti sekŋ omba ŋep mmobap.
2CO 12:10 Neŋ Kilaisiyet tikŋaŋŋ omba penaŋ tazin keyepmti egat kwizet buŋamaŋ mpalakŋaŋ bema keyepmti amnaŋ sisipeŋpeŋ mnamti mene mene nom kupeŋ mme neŋ nukŋaŋ sambe bee timtati tima dukŋnan mopme sebe sugak sugak palen temama Kilaisiyaŋ ikŋaŋ gwatnaŋ mneme egalen windeen katikŋaŋ bemti matalap.
2CO 12:11 In papia kumti nâgât sekŋ ku mmobien. In kegok mme neŋ nanaŋgat yaŋŋ kuwan keyepmti ingat tuŋguwinaŋgatnan am notnaŋ ekŋenaŋ nâgât nâme an seoŋ ŋenok mban kegok mambein. Neŋ an tototnaŋ mambak ze in ombemindendeŋaŋŋine dolakŋaŋ manzeip ekŋengat kandaŋinan baen penaŋ ku mambak.
2CO 12:12 Neŋ eweŋan inmak kot mamban kan keyet neŋ Kilaisiyelen ombemindendeŋaŋ mamayap elak eweŋanak ke zemkawaŋ bemti indama nâmbien. Âpme ingat tuŋguwinan sewak sewak palen mamti menok sepem igak igak mti Kawawaŋgalen mulup sepemaŋ igak igak bepi mmepma in ekti maâtâtalip.
2CO 12:13 Neŋ dapmelaŋge notnaŋ ekŋen dolakŋaŋ maindadamuŋ mmelap. Sepem kegogak in indadamuŋ dolakŋaŋ mimkwaban. Mti mulup sambe notnaŋ bee mkwaban yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋgat olat olat mti in ke napmukulem mimiyet kwep kegut ku indayaŋkwesiwan. In keyet nâme neŋ ke myuŋguwan beme in yomm ke katikpewep.
2CO 12:14 Neŋ inmagen sek zut pilak koban. Yaŋ pi ewe naman kot indiksât tapmiyap in nâgât yayaŋ mti mânewin kileŋ ku time mebe. Neŋ inmagen mulup met mimiyet tikŋaŋŋ omba penaŋ matazin keyepmti kobap wa in mânep nanayet nâmti yek. Nemba isikŋaŋ ŋenaŋ mamaŋ bipmaŋ ku maidadamuŋ min. Nemba mamaŋ bipmaŋaŋgut nemba maindadamuŋ mip.
2CO 12:15 Neŋ ingat gogotn omba penaŋ matazin keyepmti neŋ mânepm mee tima mepme in indamukulem mimiyet nâma oloŋenaŋmak beme mulup mamiyap. Keboŋ mma in naman nâgât gogolin belaknik bugan matazin mene?
2CO 12:16 In nâgât yaŋŋ ŋep nâmâtâlip neŋ in nukŋaŋ ŋen ku indawan. Keyaŋgut am notnaŋ ekŋenaŋ nâgât pigok manzeip, “Setnaŋ mee e ikŋaŋ ŋep kwitimti kobe. Yaŋgut pien kot mamti nin tetimndemti ŋoktikŋ mme yuŋgume mânepm mee tiwe.”
2CO 12:17 In nâgât nâme neŋ an notnaŋ zemindema koti ingat zeme in mânep indame ekŋenaŋ mti kot name makwitim niap kegok mambein.
2CO 12:18 Neŋ Taitas inmagen kokogat yaŋkwesim nâma egaŋ ŋep zeme nâmti ekmak notnne notnaŋ zemindema kobien. In nâme neŋ an ekŋen ke zemindema koti in zet kelakŋaŋ mimindamti mânewin mee zemtimti kot nanayet zemindewan kegok bein ma? Ekŋenmak neŋ nsakwep mulup yaŋaŋ kwep mimiyet mamnup ma mama mimi dolakŋaŋ sambe bee mmâbenn.
2CO 12:19 Nin zet sambe mandiindom kwatnup bee in nâme nin ingat zikalinan kwetetepmaŋ mamayet nâmti etaŋ manzenup kegok mambein ma? E yek penaŋ. Nin Kilaisiyaŋ zet sepem kegok zemti Kawawaŋgat zikatnan mamayet nâmndeye keyepmti notnne dolakŋaŋ in pigok nâmbep. Nin kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mam mann egip bee in indamukulem mimiyet etaŋ nâmti mamnup.
2CO 12:20 Mneti neŋ ingat sepemin nâmban e ŋen tapme in mama mimi bekanaŋ sambe mti mdândândâ palen ma kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mimiyet eyak ma ŋenzinziŋ palen ma kwitnaŋ kwitnaŋ ilinaŋgat etaŋ time kwaopme nimwiaŋti mama ma lowek zet ma zeok zet ma sek mmoti mama kegok mti dapmelaŋgeyelen set pi kumasekme delaŋ zeme mame neŋ kot indikti endilipemti naman in nâgât nâmbien e tapme neŋ asekti sepem ŋen tapma nikbepmagengat eweŋanak eksemti mambep.
2CO 12:21 Ingat tuŋguwinaŋgatnaŋ am notnaŋ ekŋenaŋ mama mimi okbi okbiŋaŋmak sambe penaŋ pigok mbien. An imbi set kileŋ mama ma mama mimi bekanaŋ mimiyet sebelaŋ dindiŋ mimi ma nolinaŋgat imbiŋaŋ menzem wawat set sepem kegok mti ekŋenaŋ keŋin gilik zemti kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ sambe ke bamkumpepepiŋ mbien. Yom temaŋ kegok ke mkwabien keyepmti maneti neŋ kan ŋeniyet indiksât kotneti indikma in ewe yomenagak tapme indikti Kawawaŋgat ŋeŋzimosetnaŋ sakambuk temaŋ mti ingat tuŋguwinan si temaŋ suma ŋep ku bewemagen zemti kiŋgalap.
2CO 13:1 Pi neŋ inmagen kopma sek tuk ilak besâpm. Âpme Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ keyet keŋan zet ŋen pigok tazin, “An zut ma tuk ekŋenaŋ an ŋeniyet myuŋguŋguŋaŋ ŋen ekti zewep beme an ke ŋep wati zet muluwen met pewep.”
2CO 13:2 Neŋ inmak mamban kan keyet am yommak mambien in yomin zemkawaŋ bemti mamayet ma am notnaŋ in mamaŋin weyaŋ ektitim mamayet eksese zet diindowan. Ya alak pi naman zapat meluwaŋ kapiyet keŋan in sambeyet temakwep eksese zet ewe kumti indayap. Kan neŋ kobap keyet am yomin mbien ke ewe zemkawaŋ bembepiŋ mambep beme ekŋen ke zet muluwen katikŋaŋ penaŋ onzemindema tabep. Neŋ ekŋengat kembeŋ ku mbap.
2CO 13:3 In nâgât pe Kilaisiyelen ombemindendeŋaŋ penaŋ main ma yek manâmneip keyepmti neŋ inmagen koti am yominmak ke zet muluwen indesât zewan ke indema in Kilaisiyaŋ neŋmak tapme mulup mamiap keyet yaŋaŋ ŋep nikmâtâtnembep. Wa Kilaisiyaŋ ingat mulup poptep poptep bugan ku mamin egaŋ inmagen mulup windeŋambeŋak mamin.
2CO 13:4 Egaŋ eweŋan msalen pien manepeme atamti tewen kumasasokpewien. Kan keyet penaŋ windeyet timmage yaŋgut Kawawaŋgalen windeyaŋ mme gilik zemti wati main. Âpme am nin met ekmak tusumti manup nin penaŋ windennpiŋ mamanup. Yaŋgut nin ekmak tapmann Kawawaŋgalen windeyaŋ ninmak tapme nin egalen winde kemak tati ingat zelin ŋep zemusuwet indewanup.
2CO 13:5 In am nâmkiŋpepeŋinmak ma belak mamaip e in ilinaŋgat otnânâŋinan baen kwalimti egit. In Kilais Zisas ingat keŋinan baen matazin ke in ku manâmmâtâpeip ma? Ku weyaŋ nâip beme Kilaisiyaŋ ingat keŋinan ku matazin elak sosok sokbemkawaŋbewe.
2CO 13:6 Neŋ in ningat nâmndeme Kilais penaŋ nâmkiŋpemti mamanup mambein elak penaŋ nâmkatikbemindeyap.
2CO 13:7 In ningat ekŋen ombemindendeŋaŋ penaŋ yek e ŋep manâmndeip yaŋgut in Kilaisiyelen mama mimi dolakŋaŋ ke mâti mambep beme in ningat Kilaisiyelen ombemindendeŋaŋ penaŋ elak ŋep nâmndewep. Nin in Kawawaŋaŋ indamukulem mme yom ŋen mimipiŋ mamti mama mimi dolakŋaŋ Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mamin ke etaŋ mti mamayet nâmti mandundum sanup.
2CO 13:8 Nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi windeŋaŋ kumann totogat mulupmaŋ ŋen ku mbenn. Elak ilin ŋep nâmâtâtndeip. Nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi mukulem mmann msat sambe palakŋaŋ mebegat mulupmaŋ etaŋ mamnup.
2CO 13:9 In nâgât an tototnaŋ bugan e ŋep mandinoip wa neŋ keyet nâma bekanaŋ ku bein. Âpme in ŋepgat windeŋinbeŋ ke mambep. Yaŋgut nin in Kawawaŋaŋ indamukulem mme nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ penaŋ bemti mamayet nâmti Amobotnaŋgat mene mene mandundum sanup.
2CO 13:10 Neŋ Amobotnaŋaŋ in gwatnaŋ mimindendeyet nâmti neŋ winde naŋge wa ke in memendep mimindamti indawalet indendeyet yek keyepmti neŋ beŋan pien mamti in papia kapi eweŋanak kumti indayap. Ke ekti in eweŋanak weyeyaŋ mulup mimiyet nâmti bema kozin. Mneti neŋ koti winde keyaŋ naman mtoindema ŋep ku bewemagen zemti meluwaŋ kapi kumti indayap.
2CO 13:11 Notnne, neŋ zetn pigok zemdelaŋ zema nâit: In Kilaismak maip keyepmti tuŋguwinan oloŋen palen mama mimi keyaŋ weme nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemti mambep. In nâlen zet zeyap kapi gawepume delaŋ zemâbe. In ŋoktikŋin ma nânâŋin kwep bemti sewakŋaŋ palen mambep. Mme Kawawaŋ an gogot toŋaŋ ma an sewakŋaŋ toŋaŋ egaŋ ingat tuŋguwinan mambe.
2CO 13:12 In Amobotnaŋmak maip keyepmti in ilinak dopmaŋ mukulem dopmaŋ mukulem mti bet butem aiwep.
2CO 13:13 Am nâmkiŋpepemak pien manup nin in indamukumindenup.
2CO 13:14 Neŋ Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyelen keŋ taolet ma Kawawaŋgalen gogot keyet keŋan tapme Emetak Teŋaŋ pende zamindeme in ilinak notn notn mti oloŋen palenak mamayet nâmti mandunduyap.
GAL 1:1 Neŋ Pâl, Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyet Zisasiyaŋ ombemneŋge. Âpme neŋ wa an ŋenaŋ mulup kapi mimiyet ku zemneŋge ma ku neme meban. Ningat Kawawaŋ Bipm egaŋ ikŋaŋ Zisas Kilais gakikiengatnan mme wage egelaŋ muluwit kapi mimiyelen zemnembun.
GAL 1:2 Âpme neŋmak nâmkiŋpepeen an notnne sambe pien Galesia matalip ekŋenmak nin in indamukunup.
GAL 1:3 Mme neŋ Kawawaŋ Bipm ma Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyaŋ keŋ taolet mimindamti indamukulem mimindeme keŋ sewakŋaŋaŋ ingat tuŋguwinan wemti weweyelen mandunduyap.
GAL 1:4 Kawawaŋ Bipmnaŋ nâme weŋge keyet katnan Kilais zempeme egaŋ zet gawepumti nin yomengatnan gilik zemti ndatim kwakwagat ikŋaŋgat keŋaŋaŋ penaŋ mamaŋaŋ ke amgat belen ketalasime ekŋenaŋ kume gakiye.
GAL 1:5 Keyepmti nin Kawawaŋgat nâmann mobotnaŋ beme kan kataŋ sesewatsapeŋ mamambanup. E penaŋ.
GAL 1:6 Kawawaŋaŋ in Kilaisiyelen keŋ taoletnaŋgapm indazemtetime ekmagen kobien. Ya in kot belak welep mti naman zet katnaŋ ŋen amgalen ŋoktikmak lumamaŋaŋ ke mamâlipgapmti neŋ ingat nâmtemtem penaŋ mimindeyap.
GAL 1:7 In nâip, Kilaisiyelen zet katnaŋ penaŋ ŋen ku tazin. An notnaŋaŋ Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindondoŋaŋ ke amgalen ŋoktikmak lumaŋti ingat ŋoktikŋin mamyuŋgumindeip.
GAL 1:8 Keyepmti pigok zema nâit. Ninmagengatnaŋ an ŋen ma Kawawaŋgalen ensel kululuŋengatnaŋ ŋenaŋ zet katnaŋ diindowennen ke zemyuŋgumti ŋen diindowe beme an keboŋ ke Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zempeme teziŋ ŋandaŋgat zapat bewe!
GAL 1:9 Âpme zet pi eweŋan zewan keyegak sakwalam zema nâit. An ŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindowenn ke zemyuŋgumti zet katnaŋ ŋen diindoween an ke Kawawaŋaŋ welili mpeme teziŋ ŋandaŋgat zapat bewe.
GAL 1:10 In nâme neŋ zet kapi amnaŋ nâmneme dolakŋaŋ bembeyet zeyap bein? E yek! Neŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nâmneme dolakŋaŋ bembeyet nâmti manzeyap. Neŋ nanaŋgat amnaŋ nâmneme mobotnaŋ bewak ze zigoset Kilaisiyet mulup an mambak?
GAL 1:11 Notnne, neŋ zet kapigok zema nâit: Neŋ Kilais ikŋaŋmagengatnaŋ penaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi timti diindowan wa ke ammagengatnaŋ yek.
GAL 1:12 Neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ manzeyap kapi am ŋenmagengatnaŋ ku tiwan ma ŋenaŋ zemzikat ku mnaye. Zisas Kilaisiyaŋ ikŋaŋ zemzikat naŋge.
GAL 1:13 Neŋ Zuda am nnaŋgalen nâmkiŋpepe ke mâti mmamkwabannen zigok mamban ke in mamannaŋgat yaŋaŋ ŋep nâip. Neŋ windeŋaŋ penaŋ bemti Kawawaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ am maŋge ŋen maŋge ŋen sisipeŋpeŋ mimindamti indawalesâgât mamkwateman.
GAL 1:14 Neŋ itnaŋaŋ Zuda am nnaŋgalen sesewat mama mimien nemba sememen kwep notnaŋ indasebemindemti yeŋpapmne ekŋengalen mama mimi ke mâpmamti keyaŋ katikŋaŋ bem tatagalen mulup windeŋaŋbeŋ mammteman.
GAL 1:15 Âpme Kawawaŋaŋ nâmneŋge keyet kataŋ neŋ ewe sokbembepiŋ tapma eweŋan tipman baenen egaŋ keŋ taoletnaŋgapmti naombemneŋge. Ma nâme weme nazemtetime ikŋaŋgalen mulup mamiap.
GAL 1:16 Âpme kan beme ekbanen egaŋ Nemuŋaŋ zikat name egalen buŋam zapat keyet yaŋaŋ am Zuda maŋgaen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat ŋep zewak. Ma neŋ an ŋenmagen mepma zemmusuwewetgalen ŋoktik ku naŋge.
GAL 1:17 Ma Zelusalem mkaen ku moti Zisasiyet nembaŋane an notnne eweŋan yaŋbemti mammkwatemien ekŋen ku indikban. Neŋ belak Alebia msalen metatneti bam gilik zem Damaskas mkaen koban.
GAL 1:18 Ke matokwatnepema nup kan tuk delaŋ zeme bam Pita eksâgât Zelusalem mkaen moti ekmak ke Sonda zut etaŋ mamban.
GAL 1:19 Ekmak ke mamti Zisasiyet nembaŋane notnaŋ sambe ku tapme indikban. Amobotnaŋ Zisasiyet meniŋaŋ Zems etaŋgut tapme ekban.
GAL 1:20 Zet kapi dâsuki ku kumindayap. Penaŋ sukwep Kawawaŋgat zikatnan kuyap.
GAL 1:21 Neŋ Zelusalem mka teman ke maneti keyetnan bam Silia ma Silisia msalen meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom diindom meban.
GAL 1:22 Kan keyet Zudia msalen Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ am mambien ekŋenaŋ niknikpiŋ mme meban.
GAL 1:23 Neŋ mepma am notnaŋ ekŋenaŋ nâgât zapatn pigok etaŋ zeme nâmbien, “An nin sisipeŋpeŋ minndamti Zisasiyelen kwizet buŋamaŋ mme yek bembeyelen mulupmaŋ mamin piwan naman Zisas nâmkiŋpemti egat kwizet buŋamaŋ zetnaŋ zemzikat indam tapmmezin.”
GAL 1:24 Ekŋenaŋ nâgât zapatn kegok zeme nâmti keŋin dolakŋaŋ penaŋ beme Kawawaŋgat wisikŋ zewien.
GAL 2:1 Msat kataŋ matokwapmetnepema nup kan 14 delaŋ zeme Zelusalem mkaen ewe mesât tati Banabasimak Taitas ilisakwep idatima neŋmak mebenn.
GAL 2:2 Ke belak penaŋ ku mobenn Kawawaŋaŋ zet zemkawaŋ bem namti keŋŋ m eleŋ beleŋ beme mosâti eget idatimti moban. Moti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bemindawan keyet zapatnaŋ an ŋeŋaŋ etaŋ ondekindemti ekŋen zemkawaŋ bemindawenn. Kapigok nâmtiyepm mbenn mneti ekŋenaŋ neŋ mulup mamiyap ma mkwaban keyet zemtalat neme mulupmnaŋ penaŋepiŋ benakmagen zemti kegok mbenn.
GAL 2:3 Âpme Taitas ek kogogagak Glik msalengatnaŋaŋ wati mebelin keyepmti ondedagen ek sekŋaŋ butnaŋ antimpepeyet ku nâmpewien.
GAL 2:4 Keyaŋgut ningalen ondedak keyet keŋan an belakŋaŋ notnaŋ nâmkiŋpepeen sakamnok mamaip ekŋenaŋ buzak buzak ondedagen motati nin Kilais Zisasmak tusum mamti lala mamanup keyet yaŋŋ ndikmâtâti Zuda am ekŋengalen zii zet kandaŋan ke ewe gawepumti mimiyet nâmti Taitas sekŋaŋ butnaŋ antimpepeyet zemndewien.
GAL 2:5 Zemâtâtndame nin ekŋen keboŋ ke ondedagen zet zenzeyet kawaŋaŋ isikŋaŋ bugan ku indawenn. Nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keyelen setnaŋ ke inmagen mkaliŋaŋ bemann tatagat nâmti mulupmaŋ maminup.
GAL 2:6 Nâmkiŋpepemak am ekŋenmagen an ŋeŋaŋ notnaŋaŋ amobotnaŋ sakam bemti ekŋenaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze mulup mkwabien. Ekŋenaŋ nânâ alakŋaŋ ŋen ku zeme nâmban. Neŋ manzeyap sepem kegogak zemkwapme nâmban. Mobotnaŋ ma tototnaŋ, temaŋ ma isikŋaŋ, Kawawaŋaŋ nin sambe ndikme sepem kwep mambenup.
GAL 2:7 Ekŋenaŋ ek nâme Kawawaŋaŋ Pita ek Zuda am ekŋenmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyet zempeye. Âpme neŋgut am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mimiyet zemneŋge.
GAL 2:8 Mti Kawawaŋaŋ Pita Zisas Kilaisiyelen buŋam zapat zemkawaŋ bembeyelen kumtetimti winde same egaŋ Zuda am ekŋenmagen mulup mge. Âpme neŋ kegogak an Zisas Kilaisiyelen buŋam zapat zemkawaŋbembeyelen nakumtetimti winde namti zemneme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mimiyet zemneŋge.
GAL 2:9 Neŋ Kawawaŋaŋ keŋ taolet mnamti mulup mobotnaŋ kapi naŋge. Mti Zemsmak, Pita ma Zân ekŋenaŋ am Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ maŋge ekŋengat ŋeŋaŋin amobotnaŋ sakam bemti mambiengapm ndikmâtâti neŋmak Banabas nit notn minndemti bet butem ndemti nit am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mimiyet zemâtâtndame mepmalu ilin Zuda am ekŋenmagen mulup ewe tusumti mbien.
GAL 2:10 Âpme ekŋenaŋ ondedagen keyet nin am nâmkiŋpepemak msat notnanen maip ekŋenmagen met zemalu milawat notnaŋ beme timti nin am bekopsat Kawawaŋgalen dapmelaŋge Zelusalem mka teman mamaip ekŋen indapmukulem mimindendeyet etaŋ zemndewien. Âpme neŋ mulup ke eweŋan baen windeŋambeŋ mammkwalawaŋ ya pi ewe mti indamukulem mmobap.
GAL 2:11 Âpme Pitayaŋ Antiok mka temanen kopme neŋ am sambe keŋan myuŋgu yuŋguŋaŋ ombemti zewan e kwilekiyet egaŋ myuŋguŋgu sosok penaŋ mge.
GAL 2:12 Kelak tipman baen Zemsiyaŋ am nâmkiŋpepemak Antiok mkaen ku indeme kobienen Pitayaŋ am nâmkiŋpepemak Zuda maŋge ku sokbembeŋaŋ ekŋenmak tu meu manimtan. Yanan am ekŋen keyaŋ kot pataŋ pewien kan keyet egaŋ naman ekŋen Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat kiŋgat kumti ekŋenmak tu meu ku manimtan. Enenogat egaŋ ekŋenaŋ yaŋŋ eksokbeseip ma an ekŋen keyaŋ am sekŋin butnaŋ antitiyelen keŋin temaŋ weŋge keyepmti kingati mge.
GAL 2:13 Âpme Zuda am nâmkiŋpepemak notnaŋ sambe ekŋenaŋ yaŋbemti Pitayaŋ kingati mgenok sakamkwep mme Banabas mee kogak ekŋengat kiŋgati sululuk mege.
GAL 2:14 Kegok mti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ tazin keyet kataŋ ku mâpme indikti neŋ am sambeyet zikalinan Pitayet pigok dunduwan, “Geŋ Zuda anaŋ, Zuda am ningalen mama mimi tazin keyet kataŋ ku maminik. Geŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengalen mama mimi keyet katnan maminik ke ŋep penaŋ yek. Giti an keboŋaŋ naman zigok ekŋenaŋ Zuda am ningalen mama mimi keyet kataŋ mamayet maindapitilinik?
GAL 2:15 Nin Zuda am maŋge penaŋ wa nin am zupman mamaip amka yomtoŋ ekŋen keboŋ yek.
GAL 2:16 Nin nânup an ŋenaŋ Zudayelen zii zet gawepumti keyepm Kawawaŋgat zikatnan teŋ ku mambein. Zisas Kilaisiyet etaŋ nâmkiŋpemtiŋgut teŋ ŋep bembeyelen. Nin kegogak Zisas Kilais nâmkiŋpewenngapmti Kawawaŋgat zikatnan teŋ mama ke mamanup. Wa zii zetgat yek.
GAL 2:17 Âpme am notnaŋ nin Kilaismak pepep bemti teŋ mamasâgât manzenup. Yaŋgut nin Kawawaŋaŋ ndikme am yomtoŋ mamaip ekŋen nemboŋak mambein keyepmti in nâme Kilais egaŋ yom mimiyet zemndeme mamanup bein? Wa kogok ke yek!
GAL 2:18 Neŋ zii zet ekma dolakŋaŋ bein keyaŋgut zii zet ke mâti teŋ setnaŋ bembe ke set ku tazin keyepm naman bamkumpewan ke naman ewe mma kwapme mti mambap beme neŋ an zet kululutoŋ bewap.
GAL 2:19 Âpme nin an gakikiŋaŋ sekŋaŋ ke mti zet muluwen ku mawapmotnup. Âpme neŋ kegogak am gakikiŋaŋnok mayap keyepmti zii zelaŋ ŋep ku zemnonak. Neŋ Kawawaŋ manâmkiŋpeyapgapmti mama mimi teŋ penaŋ mamiyap. Keyepmti zii zelaŋ neŋmak Kilais tewen ndome gakiwelinok bein.
GAL 2:20 Neŋ pigok nâmkiŋpeyap Zisas Kilais tewen gakiye kan keyet mama miminn itnaŋaŋ bekanaŋ sambe bee asekme yek bemâge. Keyepmti neŋ alak pi mama miminn itnaŋaŋ bekanaŋ ke mâti mulup mamin, keyet kataŋ ku mamiyap. Neŋ Zisas Kilais egalen ŋoktik etaŋ mâti mamiyap. Âpme Kawawaŋgat Nemuŋaŋ Zisas Kilais egaŋ nâgât kembeŋ nâmnemti yomm pumti gakiye. Keyepmti neŋ keyet nâmkiŋpema egaŋ nâgât keŋnan koti matazingapmti egaŋ nâgât zet zigok ŋen manzein ke neŋ nâmti zetnaŋ maŋgawepuyap.
GAL 2:21 Neŋ Kawawaŋgalen keŋ taolet am ninmagen sokbeye ke ku manzemtalatpeyap. Zii zet gawepumti yompiŋ bembe set ke tadak ze Kilais ek belak etaŋ gakiye kok zewenek.”
GAL 3:1 Wakae, Galesia am seoŋ maŋge penaŋ! In am pe kwiyaŋ keŋin mme kilom beye? Neŋ Zisas Kilais tewen kumasasokpepeŋaŋ keyet yaŋaŋ weyaŋ zemâtâtindama nâmbien.
GAL 3:2 In zii zetgalen mama mimi ke mâpmamti Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ke tiwien? Ma Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi nâmti nâmkiŋpemti Kawawaŋgalen Emetak Teŋ tiwien ze? Olak zeme nâmbi!
GAL 3:3 In ke kwilekiyet seoŋ penaŋ beme delaŋ zemâzin? In Kawawaŋgalen Emetak Teŋgalen selen yaŋbemti mebienaŋ naman itnaŋaŋ ke ewe gilik zemti ilinaŋgalen windeen mdelaŋ zesâgât tapmip ma?
GAL 3:4 In Kawawaŋgalen Emetak Teŋmak kot tusume kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ inmagen sokbemindamâge ke in nâme belak penaŋ sokbemindaye kegok bein?
GAL 3:5 Ma in zii zet mâti mamaip keyepmti Kawawaŋaŋ Emetak Teŋaŋ indamti menok inmagen mammsokbein? Yek, in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti manâmkiŋpeip keyepmti menok mamip.
GAL 3:6 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ keyaŋ Abalaamgat pigok zenzeŋaŋaŋ tazin, “Abalaamaŋ Kawawaŋgat nâmkiŋpeyeyepmti Kawawaŋaŋ egat nâme an teŋ beye.”
GAL 3:7 Keyepmti in pigok penaŋ nâit, am nâmkiŋpepemak mamaip ekŋenaŋ Abalaamgat nemunambaŋaŋ penaŋ bemti mamaip.
GAL 3:8 Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ eyo nâmkiŋpepe aikme Kawawaŋaŋ indikme an imbi teŋ bembeyet zenzeŋaŋ keyepmti eweŋan Kawawaŋaŋ Abalaamgat zet zapatnaŋ kapi zeme Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok kumpewien, “Abalaam, geŋ nâmkiŋpepemak bewanan keyepmti geŋmagengatnaŋ alikdi sokbewe. Âpme am msat sambe ekŋenaŋ ek nâmkiŋpemti set keeset kaisasatnaŋ ke mâti mme neŋ ekŋen aŋgalaŋindewap.”
GAL 3:9 Keyepmti am Kawawaŋ manâmkiŋpeip ekŋenaŋ Abalaamak tusume Kawawaŋaŋ nsakwep tewalaŋ sambe mandamkwatain.
GAL 3:10 Âpme am notnaŋ zii zelaŋ ŋeŋaŋ bemindeme mamaip ekŋen Kawawaŋaŋ saik makumindein keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ kapigok mimiŋaŋ tazin, “Zii zelen zet sambe tazin ke ŋep ku kululuyelen. Am ŋenaŋ kwep ŋen makuluin beme ek Kawawaŋaŋ saik makumpein.”
GAL 3:11 Keyepmti an ŋenaŋ zii zet keyet keŋan mamti naman neŋ Kawawaŋgat zikatnan teŋ penaŋ yompiŋ mayap. Kegok ŋep ku zenzeyelen elak Kawawaŋgalen zet piyaŋ sosok penaŋ pigok zemkawaŋ beme nânup, “Nâmkiŋpepeen etaŋ Kawawaŋaŋ indikme teŋ mambeip am ekŋen keyaŋ etaŋ mama kanzizit aikbep.”
GAL 3:12 Zii zetgat keŋanen nâmkiŋpepeyet zetnaŋ ŋen ku zenzeŋaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ pigok gulak zenzeŋaŋ, “An ŋenaŋ zii zet sambe ke mâti mamambe beme maneti keyet penaŋaŋ mama kanzizit tiwe.”
GAL 3:13 Âpme Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok tazin, “Am tewen maindom masasokindeip ekŋen Kawawaŋaŋ saik makumindein.” Âpme Zisas ek yomepiŋ yaŋgut egaŋ am yominmak Kawawaŋaŋ saik kum indeme nukŋaŋ matip sepem kegogak tiye. Kegok timti am zii zetgalen zemdelaŋ zenze muluwengatnan gilik zemndatiye.
GAL 3:14 Zisas Kilaisiyelen zet gawepupu ma gakikiŋaŋ pembenaŋgapmti Kawawaŋaŋ Abalaam Emetak Teŋ sasayet zetik mpeye ke am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ ke time delaŋ zeye. Âpme nin nâmkiŋpepemak bemtiŋgut Emetak Teŋ titiyet Kawawaŋ ikŋaŋ eweŋan zapatnaŋ zemndendeŋaŋ ke ŋep tiwanup.
GAL 3:15 Nâmkiŋpepeen notnne, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ masokbeme eknâminup keeset zet ŋen pigok bem zema nâit: an zut ŋenaŋ keŋ kwep bemti muluwit kwileki ŋen mimiyet zemkatik bemalu an ŋenaŋ ku maasekidein ma an ŋenaŋ nânâ ŋen ku matusumidain.
GAL 3:16 Kawawaŋaŋ Abalaamak iŋsokŋane sambe ekŋenmagengatnan an kwep ŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ bam sokbembeyet zetik mpeye. Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen muluwaŋ ke wa iŋsokŋane sambe ekŋengat meluwaŋ mimiŋaŋaŋ ku mamaiŋ nânup: Iŋsokŋane sambe, ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ sokŋaŋ kwewetaŋ egat zet zapatnaŋ mimiŋaŋaŋ mamaiŋnup sokŋaŋ ke Kilais.
GAL 3:17 Kawawaŋaŋ Abalaamak zemtâmti tâtâ ke mkatikŋaŋ beye ma zetik mge ke ŋep ku asesekgalen. Kegok mti mamkwatnepeme nup kan 430 bemeŋgut zii zet 10 ke Moses saye. Keyepmti zii zet keyaŋ Kawawaŋaŋ Abalaamak tâtâ mti kwitnaŋ kwitnaŋ ke sokbembeyet zetik mpeye ke ŋep ku asekbe.
GAL 3:18 Zii zet ekŋen kapi weyaŋ gawepumann delaŋ zeme keyaŋ yomengatnan gilik zemti ndatiti set ke tadak ze nin naman zetik mimiŋaŋ keyet kataŋ ku mbenek. Âpme Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgat Abalaam zetik mpeye keyet penaŋ saye.
GAL 3:19 Âpme naman yaŋaŋ eneyet penaŋ Kawawaŋaŋ zii zet kapi beye? Kawawaŋaŋ am ekŋenaŋ yommnaŋgat yaŋaŋ ekmâtâtâtgat nâmti zii zet kapi indaye. Zii zet ke mti manepeme zetik mimiŋaŋ keyet penaŋaŋ Kilaisiyaŋ am mamain sokbeme zii zet kapi delaŋ zenzeyet zenzeŋaŋ. Kukŋaŋgat Kawawaŋaŋ zii zet ke ensel ŋengat betnan beme egaŋ mti Kawawaŋ ma am ekŋengat an tuŋguwin Moses egat betnan beye. Beme Mosesiyaŋ mti kot yeŋsokŋine ekŋen indamti zemâtâtindaye.
GAL 3:20 Âpme kukŋaŋgat Kawawaŋaŋ Abalaamgat zetik mpeyeen egaŋ igak etaŋ zeye. An ŋenaŋ tuŋgupman tatat ke yek penaŋ, ensel ma Moses mee kogak yek.
GAL 3:21 Keyepmti in nâme zii zet alakgatnaŋ zeya keyaŋ Kawawaŋaŋ eweŋan zetik mge ke ŋep peŋpeme mebe bein? E ŋep ku mimiyelen. Kawawaŋaŋ zii zet kapieset amnaŋ mama titiyet set aikndaye ze amnaŋ zet keeset etaŋ mepme Kawawaŋaŋ indikme teŋ beme mama ŋep maaik indamanak.
GAL 3:22 Yaŋgut Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ nin pigok zikat ndain: Msalen am sambe bepi yom mimiyet tikŋaŋin omba penaŋ matazin. Keyepmti an ŋenaŋ Zisas Kilais nâmkiŋpewe beme Kawawaŋaŋ Emetak Teŋaŋ ke taolet ndandayet zetik mge ke sawe.
GAL 3:23 Nin eweŋan nâmkiŋpepeyelen setnaŋ ewe sokbemndandapiŋ tapme zii zet katikŋaŋ kandaŋan tatnepemann nâmkiŋpepeyet zetik mimiŋaŋ keyet penaŋaŋ sokbemkawaŋ bem ndaye.
GAL 3:24 Zii zelaŋ ndamusuweti mandalem kwatnepeme Kilaisiyaŋ ikŋaŋ kopme ek nâmkiŋpemti Kawawaŋgat zikatnan yompiŋ teŋ bembeyet kegok mimiŋaŋ.
GAL 3:25 Kilaisiyaŋ kopme nin egat nâmkiŋpemti keyet sakŋan gwaenen nin zii zetgat kandaŋan ŋen ewe ku matatnup.
GAL 3:26 In Kilais Zisas nâmkiŋpewiengapmti in Kawawaŋgat nembaŋaŋ bemti mamaip.
GAL 3:27 In Kilaismak tususu mme tu zulutindeme Kilais ikŋaŋ nemboŋak bewien.
GAL 3:28 Kegok mti am sambe Zuda ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ma sisiliŋ nemba ma am belak lala mamaip ma an ma imbi nin sambe Kilaismak tusumti am maŋge kwep kwabien.
GAL 3:29 In Kilaisiyet zapat bewien kan keyet in Abalaamgat iŋsokŋane penaŋ bewien. Mti eweŋan Kawawaŋaŋ Abalaamgat zetik mpeye keyet penaŋaŋ Emetak Teŋ timti mamaip.
GAL 4:1 Neŋ bemzenze zet ŋen ewe kapigok zema nâit. Nemba isikŋaŋ ŋen bipmaŋ gakime sakwep keyegak bipmaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyet toŋaŋ bemti damuŋ ku mamain. Ek anemba isikŋaŋ bugan keyepmti egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋaŋ keyet sisiliŋ etaŋ main. Egaŋ ŋep ku damuŋ mimiyelen keyepmti
GAL 4:2 bipmaŋ isikŋaŋ egaŋ datnaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ yaloŋ pemti gakiye ke time kwaopme ekdamuŋ mti manepeme nemba isikŋaŋgat bipmaŋaŋ kan beye ke bududuk beme nemba ikŋaŋgat betnan beme ikŋaŋ ekdamuŋ mamin.
GAL 4:3 Eweŋan nin nemba isikŋaŋ keboŋ sisiliŋ nemba bemti zii zet ma Zuda ekŋengalen set sambe notnaŋ bembeŋaŋ keyet kandaŋan meti kapiyaŋ mama kanzizit ŋep aikndasem zemti ke mâti manepemann bam Kilaisiyaŋ koge.
GAL 4:4 Kawawaŋaŋ kan nâmpeye kan ke kopme ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ Zisas ke Zuda imbi ŋeniyet keŋan beme kambakmak tati ambege. Ambepme egaŋ Zuda amgalen zii zet gawepumti mamtan.
GAL 4:5 Egaŋ ke nin zii zetgat kandaŋangatnan gilik zemndatime Kawawaŋgat nembaŋene bembeyet nâmti kegok mge.
GAL 4:6 Egaŋ kegok mti indatime in egat nemuŋane bewien keyepmti Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋgat Emetagaŋ butnaŋ ke ningat keŋŋnan peme toweti egaŋ mme nin nâmtalati Kawawaŋgat kwizet pigok makunup, “Bien, Bien!”
GAL 4:7 Keyepmti nin zii zet kandanan sisiliŋ nemba ewe ku mamanup. Nin Kawawaŋgat nemuŋane penaŋ bemti mamanupgapmti ekmagengatnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ kopme matinup.
GAL 4:8 In eweŋan Kawawaŋgat yaŋaŋ ku weyaŋ nâmâtâti keyepm Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zeme sokbem mâge keyet nâme kawawaŋ dâsuki mmonzempemti keyet kandaŋan meti mambien.
GAL 4:9 Yaŋ alak in Kawawaŋ penaŋ egat yaŋaŋ ilak nâmâtâlip ma gilik zem kapigok zema ŋep besem Kawawaŋaŋ ingat yaŋaŋin nâmâtâzin. Âpme in eneyet naman gilik zemti Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mge kemagen tapmelip. Kwitnaŋ kwitnaŋ belakŋaŋ keboŋ keyaŋ in indamukulem mimindendeyet windeŋaŋ ŋen ku tazin, yek penaŋ. Âpme in yaŋaŋ ke nâmtiŋgut naman kwilekiyet keyet kandaŋan ewe mebegalenak mamip?
GAL 4:10 In kendo sambe sepem igak igak pi tapmeti keyet nâme mobotnaŋ beme
GAL 4:11 keyet kandaŋan mepmâpme neŋ mulupm inmagen mban keyaŋ penaŋepiŋ besemagen zemti keyet omba penaŋ maembembeliap.
GAL 4:12 Notnne, in neŋ Kawawaŋgat manâmkiŋpeyap kegogak nâmkiŋpepeyet nâmti zeap. In nukŋaŋ ŋen ku aik nawien. Kegok tusumti mmobotgat wekum indayap.
GAL 4:13 Nâip, neŋ eweŋan sek zawalaŋ naikgeyepmti inmak ke tati in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindowan.
GAL 4:14 Âpme zawat sebet susuk igagen penaŋ sokbemname in nâmneme mgasik beme ku nikkiŋgabien. Yek, in nikme Kawawaŋgalen ensel ŋenok bewan ma Zisas Kilaisnok bema nikdamuŋ dolakŋaŋ penaŋ mnawien.
GAL 4:15 Kan keyet Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoma nâmti oloŋen mbien. E naman eneyet pigogat windeŋaŋ peme tatozin? Kan keyet in zikalin kwanzemti neŋ nanayelen benak ze in nâgât zikatn bekanaŋ kwanzemnemti ingalen pembenaŋ keyaŋ wetneme neŋ mulup inmagen ewe tusumti mbak.
GAL 4:16 Yanaman kan pigogat zet penaŋ sukwep diindoma in kwilekiyet neŋ naman nikme kasaŋin bema mambamkumneip?
GAL 4:17 Âpme am zii zet zikat indanda dâsuki notnaŋ mamaip. Ekŋenaŋ in ekŋenmak met tusumti mamayet nâmti zet kelakŋaŋ mamimindeip. Ekŋenaŋ ŋep indamukulem mimindeme mama kanzizit ŋep ku tiwep. Ekŋenaŋ belak tususuŋin neŋmak tazin ke eleŋgem indeme in met ekŋenmak mamayet nâmti kegok mamip.
GAL 4:18 Neŋ inmak ke mama ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋgat setnaŋ zikat indamti indamukulem mme keyaŋ ŋep benak. Âk neŋ beŋan piyen mama ekŋenaŋ zet kelakŋaŋ etaŋ mimindamti indatimti ilinaŋgalen mamaen mesât manzeip ke dolakŋaŋ penaŋ yek.
GAL 4:19 Nembanne, neŋ in Kilaisiyelen mama mimi tazin sepem kegogak titiyelen nâmti keŋŋ sindem temaŋ penaŋ beme inmagen mulup mamiap. Imbi ŋenaŋ nembaŋaŋ sokbesâpmme sek sindem matin sindem sepem keboŋ manâyap.
GAL 4:20 Neŋ alak pi inmak ke tabak ze dolakŋaŋ penaŋ. Neŋ ingalen nukŋaŋ ke eknâm mti ŋep indamukulem mimindewak. Âk neŋ beŋan penaŋ pien tati ingalen nukŋaŋ ke zigoset ekti indamukulem mimiyelen ke ku nâmtiyepm ingat yayaŋ temaŋ penaŋ mimindeyap.
GAL 4:21 Neŋ am in zii zet keyet keŋan meti mamaip in pigok indayaŋkwesima zeit, in zii zelaŋ zigok penaŋ zein keyet yaŋaŋ zemkawaŋ beme nâmbi?
GAL 4:22 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet pigok zemkawaŋ bein, “Abalaamgat nemuŋanet zut sokbewun, ŋen ikŋaŋgat imbiŋaŋ penaŋ kwitnaŋ Sela ekmagengatnaŋ sokbeye. Ŋen sisiliŋ imbiŋaŋ kwitnaŋ Aga ekmagengatnaŋ sokbeye.
GAL 4:23 Âpme sisiliŋ imbiŋaŋmak ambebun ke Abalaamgalen ŋoktigengatnaŋ etaŋ sokbeye. Âpme imbiŋaŋ penaŋ kemak ambebun ke Kawawaŋaŋ zetik mpeye keyet katnaŋ sokbeye.”
GAL 4:24 Keyepmti nin eknuwen imbi Aga ek Kawawaŋaŋ Sainai Kalaŋan Moses zii zet saye sepem keboŋ. Ma imbi Sela ek Kawawaŋaŋ Abalaamgat iŋsokŋane sambe sokbembeyet zetik mge sepem keboŋ. Aga ek sisiliŋ imbi etaŋ mamtan keyepmti iŋsokŋane ekŋenaŋ sisiliŋ am bemâbien.
GAL 4:25 Sisiliŋ imbi Aga ke Alebia msalen Sainai Kalaŋ tazin keyet sesepmaŋ bein. Yaŋ alak Aga egaŋ Zelusalem mka temaŋ keyet sesepmaŋ bein. Zelusalem mka ma am ke matalip ekŋenaŋ zii zetgat kandaŋan meti sisiliŋ mamip.
GAL 4:26 Âpme Abalaamgat imbiŋaŋ penaŋ keyaŋ Zelusalem alakŋaŋ kululuŋen gwaen Kawawaŋgat kandaŋan tazin keyet sesepmaŋ bein. Âpme Zelusalem kululuŋen tazin keyaŋ am lala mamanup ningat mamm kegok bein.
GAL 4:27 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok tazin, “Imbi tipkatik mamanik geŋ nemba ambesâgât sek sindem ku matinik. Keyet mti geŋ oloŋen mti kwizet temaŋ ku. Bam Kawawaŋaŋ geŋmagen menok mme geŋmagen nemba sambe penaŋ sokbem mâbep. Sisiliŋ mulup imbindaŋ nemba ambege ke sebempemti gâlenaŋ omba penaŋ sokbemâbep.”
GAL 4:28 Âpme Aisakgaŋ Kawawaŋaŋ zetik mge keyet kataŋ sokbeye. Yaŋ alak pi notnne in Kawawaŋaŋ zetik mge keyet kataŋ sokbemti egat nemunambaŋane bemti mamaip.
GAL 4:29 Âpme nemba sisiliŋ imbi Agamagen sokbeye egaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ menok mme sokbeye nemba ke kasa kasa msaye. Sepem kegogak alak pi am zii zetgalen set mâti mamaip ekŋenaŋ nin kasa kasa maminndaip.
GAL 4:30 Âpme keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zigok penaŋ zenzeŋaŋaŋ tazin? “Sisiliŋ imbi ek nemuŋaŋmak ilisakwep idamâpmane msat belakŋan melit. Mneti sisiliŋ imbi egalen nemuŋaŋ keyaŋ imbindi penaŋgalen nemba keyelen kwitnaŋ kwitnaŋ ke toŋaŋ bewemagat.”
GAL 4:31 Keyepmti notnne, wa nin sisiliŋ imbi keyelen nemunambaŋane yek. Nin Abalaam ikŋaŋgat imbiŋaŋ penaŋ egalen nemunambaŋane mamanup.
GAL 5:1 Kilaisiyaŋ in mme lala mekoti maip keyepmti in lala bubuk mekoti mambep. Keyepmti in am notnaŋ kawaŋaŋ bugan indame ekŋenaŋ Zuda am ekŋengalen zii zet keyet kandaŋan meti mamayet zet kelakŋaŋ mimindamti ku indatiwep.
GAL 5:2 Neŋ zet kaliŋaŋ kapigok zema nâit, in sekŋin butnaŋ antim indendeyet zeme nâmindewep beme Kilaisiyet gakikiŋaŋ keyet nâme belakŋaŋ penaŋ bewe.
GAL 5:3 Neŋ zet keyegak ewe sakwalamti penaŋ pigok diindoma nâit, mneti an ŋenaŋ sekŋaŋ butnaŋ antitiyet nâmindewe beme zii zet sambe ke esemteŋ weyaŋ gawepume delaŋ zemâbe.
GAL 5:4 In zii zet gawepumann Kawawaŋaŋ indikme teŋ besenup zemti mamip. Inmagen Kilaismak tususu mbien e ilak etime delaŋ zeye. Keyepmti Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ inmagen ku matazin.
GAL 5:5 Keyaŋgut nin Kawawaŋgalen Emetak Teŋgalen windeyaŋ nâmkiŋpepeŋinan ndamukulem mimindeme mulup dolakŋaŋ mmann Kawawaŋaŋ nin nâmndeme teŋ bembeyet webemti damuŋ matatnup.
GAL 5:6 Nin Zisas Kilaismak tususu mbennen am sekŋin butnaŋ antitiŋaŋ ma sekŋin butnaŋ antitipiŋ mama mimi keyet nâma kwitnaŋ kwitnaŋ ŋotekŋaŋ penaŋ ku beye. Nin nâmkiŋpepeen gogot palen mama keyet nâmann penaŋaŋ penaŋ bein.
GAL 5:7 Eweŋan in Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋset mama mimi dolakŋaŋ ke mkwabien. Yaŋ alak kwi ŋenaŋ zigoset zet kelakŋaŋ mimindeme Kawawaŋgalen zet katnaŋ bamkumpemti naman set ŋen ŋaset mâti mamelip?
GAL 5:8 In Kawawaŋaŋ indakumtetime kot egat zapat bewien. Yaŋ egaŋ in mama mimi bekanaŋ ke mimiyet egaŋ zet kelakŋaŋ mimindeme ku mamip.
GAL 5:9 Nâip, nin yis isikŋaŋ bugan nupmamaŋ keŋan pemann toti keyaŋ nupmamaŋ mme omba penaŋ masemem kwapme eknup. Sepem kegogak an bekanaŋ kwewaŋ am dolakŋaŋ sambe ŋoktikŋin mamme yuŋgum temezin.
GAL 5:10 Neŋ in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ŋep ku katik pewep ke nâmkatikbemindeyap. Nin Amobotnaŋ Kilaismak tususunn tazin keyepmti in ŋoktik sepemaŋ ŋen ku mâti mebep ke penaŋ nâmkiŋpem indeyap. Âpme am zii zet mâti mamaip ekŋenaŋ keŋin mamimyuŋguip keyepmti bamgat yomin keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ mutumindawe.
GAL 5:11 Notnne, neŋ amnaŋ sekŋin butnaŋ antitiyet zetnaŋ diindowak ze zigoset Zuda am ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ mnawiek? Ma kegok diindowak benagen Kilais tewen kumasasokpeme gakiye keyet zapatnaŋ zemann manâmbekambemndeip e kegogak ku mbiek?
GAL 5:12 Am in sekŋin butnaŋ antim pepeyet zetnaŋ mandiindoip ekŋen keboŋ ke indikti diindome ilinaŋgat kalin sowep.
GAL 5:13 Notnne, in lala mamayet nâmti Kilaisiyaŋ indazemtetime kobien. Keyepmti in kapigok ku nâseip. Nin lala tatnup keyepmti mama mimi itnaŋaŋ ke ewe timann kwapme mne kegok ku otnâit in ilinak mukulem mukulem mti gogot palen mambep.
GAL 5:14 Âpme zii zet sambe keyet zet ŋotekŋaŋ temaŋ pigok pende mti zenzeŋaŋ, “Gitaŋgat maŋgembein keyet kataŋ am notnaŋ ekŋengat gogot mimindewanik.”
GAL 5:15 In mneti tuŋguwinan zet mdândândâ mti dopmaŋ mekum kokum mti am mama mimiŋin dolakŋaŋ tazin ke walep mâbepmagen zemti yayaŋ zet kapi diindoyap.
GAL 5:16 Neŋ ingat pigok penaŋ zema nâip: In Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ek nâmpeme ingat mama mimiŋin damuŋ mbe. Kegok mme in keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi bekanaŋ keyelen tikŋaŋ ke ku mâpmebep.
GAL 5:17 Keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi bekanaŋ keyelen tikŋaŋaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋ kasa mammpein. Âpme naman Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ kegogak keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi bekanaŋ ke kasa mammpeinegak. Egelaŋ kasa kasa kegok mmalu in kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ msât maotnâip ke eleŋ beleŋ bemti ŋep ku mamip.
GAL 5:18 In Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ indadamuŋ mbe beme zii zetgat kandaŋan ewe ku mambep.
GAL 5:19 Keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi sambe bee wa enzililiŋan ku tazin. Ke sosok kapigok ma sokbeme eknup: Imbimak set kileŋ mama ma muluwaŋ okbi okbiŋaŋmak muluwaŋ bekanaŋgat mimiyet keŋ wawat.
GAL 5:20 Ma nopiom sesewatindaip ke ma aindindi ma mulup kwitnaŋ kwitnaŋ we bekanaŋmak mee notnaŋ mamip. Ma kasa kasa mti an ââ ma am notnaŋgat nâmbembe mimi ma ŋenzinziŋ ma ilinaŋgat kwitnaŋ kwitnaŋin sambe tatagat mulup temaŋ mimi ma mdândâmti maŋge kalalaŋ
GAL 5:21 ma eyak zet ma tu katikŋaŋ nimti keŋ kileŋ mama ma ondedak keŋan mama mimi bekanaŋ penaŋ mti mama mimi sambe keboŋ keboŋ ke mamip. Am ekŋen keboŋ keyaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mamaen ku mambep.
GAL 5:22 Âpme am Kawawaŋgalen Emetak Teŋmak mamaip ekŋengat mamaŋinaŋ mulup mme penaŋaŋ kapigok masokbein: Ammak gogot mama ma oloŋen palen mama ma keŋ sewakŋaŋ palen mama ma mama mimi sewak sewak mti mama am indamukulem mimi ma dopmaŋ mukulem mukulem mti mama ma zegawepupumak mama ma
GAL 5:23 keŋ mtoti mama ma segaŋ mama mimi bekanaŋgat manâin keyet windeŋaŋ mtopemti mamti, mama mimi dolakŋaŋ keboŋ keboŋ ke zii zet ŋenaŋ ku mtopepeyelen.
GAL 5:24 Am Zisas Kilaisiyet zapat mamaip ekŋenaŋ keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi bekanaŋgat tikŋaŋ keyaŋ indapmandame yom mamip, keyelen windeŋaŋ ke Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ indamukulem mimindeme keŋ itnaŋaŋgalen winde omba penaŋ mtopeme delaŋ zemâge.
GAL 5:25 In Kawawaŋgalen Emetak Teŋgalen windeyet maip beme egalen windeen negak mamebep.
GAL 5:26 Nin nnaŋgat sekŋ mmoti notnne notnaŋ ekŋengat keŋin mmann bekanaŋ ku bewe. Ma nin notnne notnaŋ ekŋengat nâmbembe ku mbanup.
GAL 6:1 Notnne, inmagengatnaŋ ŋenaŋ tetimaemaeen sukŋaŋ bemti yom mme in Kawawaŋgalen Emetak Teŋmak nâmkiŋpepeŋin kaliŋaŋ matazinaŋ sewak sewak mti an ke mama mimiŋaŋ weyaŋpewep. In egat mobotnaŋ mti sakambuk mti sakambuk samti ku mtopewep. Mneti mseŋan Sadaŋaŋ in kegogak indatetim indeme toindoweyet weyaŋ eksemti mbep.
GAL 6:2 Tuŋguwinan nukŋaŋ notnaŋ masokbemindain ke ilinak mukulem mukulem mti gapuwep. Kegok mti Kilaisiyelen zii zet bee ŋep gawepuwep.
GAL 6:3 An ŋenaŋ ikŋaŋ neŋ amobotnaŋ mayap nâmbe yaŋgut am ekŋenaŋ egat nâme amobotnaŋ ku bewe beme egaŋ belak sek mmobot etaŋ mbe.
GAL 6:4 Keyepmti am kwep kwewaŋ ilinaŋgat muluwinaŋgat yaŋaŋin weyaŋ ekmâtâbep. Ekme muluwinaŋ dolakŋaŋ bewe bemeŋgut muluwin keyet nâmti ilinaŋgat sekŋin mmobep. Yaŋgut in ilinaŋgalen mulupmak nolin ŋengalen mulupmak ku bemak ekbep.
GAL 6:5 Mti am kwep kwewaŋ ilinaŋgat nukŋaŋin ikŋaŋgat ikŋaŋgat timti met Kawawaŋgat betnan bewep.
GAL 6:6 In an Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindom zikat indamamip ekŋen ke segalen bandim indamukulem mimindeme mamti mulup mbep.
GAL 6:7 In kapigok ku nâmyuŋguwep. Kawawaŋ tetipewep beme in an tetimaee toŋaŋ bewep. Am ŋenaŋ mulupmanen kwitnaŋ kwitnaŋ maondein keyet penaŋaŋ ikŋaŋ keyegak sokbeme matin.
GAL 6:8 Keyepmti am ŋenaŋ mama mimi bekanaŋ ke keŋanen bemisik tabe beme egaŋ maneti keyet penaŋaŋ bekanaŋak timti walelet temaŋ aikbe. Ma am ŋenaŋ Emetak Teŋgalen mama mimi dolakŋaŋ sambe ke keŋanen tabe beme egaŋ maneti keyet penaŋaŋ mama kanzizit ke tiwe.
GAL 6:9 Keyepmti nin kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mimiyet sekaŋgaŋ palen ku mne. Nin sisiliŋ palen mbanup beme penaŋaŋ titi kanen nin omba penaŋ ndamkwatame timti nimwiaŋ wiaŋ temaŋ mbanup.
GAL 6:10 Kegogapmti nin timti mulup dolakŋaŋ mti am notnaŋ indamukulem mimiyet setnaŋ sokbemndawe kataŋ mbanup. Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ ekŋenmagen yaŋbemti mpemann mebe.
GAL 6:11 In papiaen muluwaŋ kasetnaŋ temaŋ temaŋ penaŋ nen betnnaŋ penaŋ kumindayapgat egit!
GAL 6:12 Am notnaŋ ekŋenaŋ amgat zikalinan kwizet buŋamak bembeyet nâmti in sekŋin butnaŋ antitiyet zet giŋgiŋ penaŋ mamiindeip. Ekŋenaŋ Kilais tewen gakiye keyet zetnaŋ etaŋ zemann sisipeŋpeŋ sokbemndasemagen zemti kegok mamip.
GAL 6:13 An sekŋin butnaŋ antitiŋaŋmak ekŋen sambe keyaŋ zii zet sambe bee weyaŋ dolakŋaŋ penaŋ ku maŋgawepup. Ekŋenaŋ in nâmindeme ingat sekŋin butnaŋ antim indeme in ekŋenmak tusumti ilinaŋgat kwizet buŋamin mmot indendeyet nâmti kegok manzeip.
GAL 6:14 Âpme neŋgut Amobotnaŋŋ Zisas Kilais tewen gakiye keyet nâma mobotnaŋ beme keyet nâpeŋ mamayap. Neŋ msalen kwitnaŋ kwitnaŋ tazin keyet nâma mobotnaŋ ku mambein ma ekŋenaŋ kegogak nâgât mobotnaŋ ku matalip.
GAL 6:15 Am sekŋin butnaŋ antitiŋaŋ ma am sekŋin butnaŋ antitipiŋ keyaŋ penaŋaŋ penaŋ ku bein. Kawawaŋaŋ mama alakŋaŋ aikndaye keyaŋ penaŋaŋ penaŋ bein.
GAL 6:16 Ma am sambe zet zeya kapi nâmti maŋgawepup in ma am Zisas Kilais manâmkiŋpemamaip in Islael alakŋaŋ Kawawaŋaŋ aŋgalaŋ gogot mimindeme keŋ sewakŋaŋ palen mamayet nâmti dunduyap.
GAL 6:17 Pilak zetn pigok zemdelaŋ zesowap: Notnne, neŋ Kilaisiyelen sisiliŋ an bema sek yemben sambe tamezin ma sisipeŋpeŋ omba mnawien keyepmti am ŋenaŋ neŋ ŋep ku mtot neneyelen.
GAL 6:18 Notnne, Amobotnaŋŋ Zisas Kilais egalen keŋ taolelaŋ inmak weweyet nâmti dunduyap. Penaŋ.
EPH 1:1 Neŋ Zisas Kilaisiyelen an ombemneneŋaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ naombem neŋge. Neŋ meluwaŋ kapi Epesa mkaen Kawawaŋgalen an imbi Zisas Kilais paŋpaŋ nâmkiŋpemti katikŋaŋ mti mamaip ingat kumindayap.
EPH 1:2 Nin sambeyet Bipm Kawawaŋ ma Amobotnaŋŋ Zisas Kilais egelaŋ keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋ mimindame in keyet keŋan tatagat mandunduyap.
EPH 1:3 Nin Amobotnaŋ Zisas Kilais egat zapat manup keyepmti Bipmaŋ Kawawaŋaŋ kululuŋengalen mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ sambe keyaŋ maketalasi ndaingapmti kame nin ek sesewatpene!
EPH 1:4 Kawawaŋaŋ eweŋan tipman baenen penaŋ msat kululuŋ mee pi ewe sokbembepiŋ tapme nin ikŋaŋgat zapat mamayet ndaombemndendeŋaŋgapmti ikŋaŋgat zikatnaŋ kwetetepmaŋ mamambanup.
EPH 1:5 Egaŋ eweŋan nâmtikŋaŋ mimndemti kwitnaŋ kwitnaŋ mimiyet nânâŋaŋ kegok nâmbiliwepme weŋgeyepmti Zisas Kilais egat pembenaŋgapmti keŋ taolet mimndamti nin nemunambaŋane bemti mamayet ikŋaŋ nâmdelaŋ zemti zemndeme mamanup.
EPH 1:6 Ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ gogot penaŋ mamimpein piwan egaŋ am ningat tikŋaŋaŋ omba penaŋ tazin keyepmti keŋ taolet ek kiŋgagatnaŋmak mimndamti Nemuŋaŋ ke ningat mti peme msalen kapi toge. Keyet kame nin Kawawaŋ zemsesewatpene!
EPH 1:7 Kawawaŋ ek keŋ taoletnaŋ omba penaŋ tazingapmti nin yomgalen kimbat keŋan manepemann egaŋ Nemuŋaŋ Zisas Kilais zempeme koti tewen gakimti sipmaŋ mulapme sipmaŋ keyaŋ yomm sambe zulupme delaŋ zeme lala tobennaŋ mamanup. Egalen keŋ taolet temaŋ bekapi ekti pisempeyap.
EPH 1:8 Egaŋ ikŋaŋ am ningat yaŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ nâmndein keyepmti eweŋan baenen Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kapi mimiyet igak nâmbiliwepme weŋge keyet penaŋaŋ Kilais peme toti ikŋaŋ mkawaŋbemndame ekbenn.
EPH 1:10 Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mimiyet kanaŋ nâmbiliwepme weŋge kan ke penaŋ daŋgome msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ weme eknup sambe bepi ma kululuŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ wein sambe bee Kilaisiyet kandaŋan ondekme kwaoti kwep beme egaŋ keyet Amobotnaŋaŋ mamain.
EPH 1:11 Egaŋ eweŋanak nâmbiliwepme weŋge keyet kataŋ Kilais egat mti egaŋ nin ikŋaŋgat zapat penaŋ ndaombemndemti Kilais ekmak tusumndeye. Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi sokbembeyet nâmbiliwepme weŋge keyet katnanen masokbemkwapme eknup.
EPH 1:12 Egaŋ nin ndamukulem dolakŋaŋ penaŋ kegok mme nin ŋeŋaŋ penaŋ yaŋbemti Zisas Kilais nâmkiŋpewenn keyepmti kame nin Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ temaŋ mamain ek sesewatpene!
EPH 1:13 Âpme in kegogak Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ilak nâmti nâmkiŋpepe aikme keyet piliŋaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat zapat eliŋgom indemti Emetakŋaŋ Teŋ eweŋan penaŋ indandayet zetik mimindeye ke indame tiwien.
EPH 1:14 Emetak Teŋ ke Kawawaŋaŋ bam ikŋaŋgat zapat ndatimti mama kanzizit ndawe keyet piliŋaŋ ke ndaye. Keyepmti kame nin Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ temaŋ mamain ek kwitnaŋ mwatpemti sesewatpene!
EPH 1:15 Âpme neŋ in Zisas Kilais nâmkiŋpemamti Kawawaŋgalen am notnaŋ ekŋenmak keŋ kwep bemti notn notn palen mamaip.
EPH 1:16 Keyet zapalin kopme nâmbangapmti kan kataŋ Kawawaŋ sesewatpemti ingat nâmti mandundumkwalap.
EPH 1:17 Neŋ ingat nâmti Amobotnaŋŋ Zisas Kilaisiyet Bipmaŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ temaŋ egaŋ Emetak Teŋ indame Emetak Teŋaŋ in nânâ dolakŋaŋ sambe indamti Kawawaŋgat yaŋaŋ dolakŋaŋ mimkawaŋ bemindame in egat yaŋaŋ weyaŋ nâmâtâtâgalen nâmti mandundumsayap.
EPH 1:18 Mti keŋin mkawaŋ beme in Amobotnaŋaŋ ikŋaŋgat zapat indatimti kululuŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ingat zapat zeye keyet nâme mobotnaŋ beme keyet nâpeŋ nâpeŋ mamambep.
EPH 1:19 In yaŋaŋ kapigok penaŋ nâmkawaŋbewep. Kawawaŋ ek windeŋaŋ temaŋ penaŋ tazin keyepmti am nâmkiŋpepemak sambe nin kan kataŋ manndamukulem min.
EPH 1:20 Windeŋaŋ keyet yaŋaŋ Kilais gakikiengatnan mwati wat mot betnaŋ penaset kwizet buŋamŋaŋmak mamayet pemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe damuŋ mimiyelen winde samâge keeset yaŋaŋ ekmâtâtnup.
EPH 1:21 Egaŋ Zisas winde same msalen amobotnaŋ sambe ekŋengalen winde ma Sadaŋ mee piyelen winde ma ensel kululuŋen maip ekŋengalen amobotnaŋine sambe ekŋengalen winde mee pi timtot ba pemti mobotnaŋ penaŋ gwaen motazin yaŋ bamgat mama katikŋanen ewe tapmebe.
EPH 1:22 Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi Kilaismagen winde titiyet nâmti ek ekŋengat ŋoktekŋin onzempemti egat kandaŋan yaloŋ pemti ek mtati dapmelaŋgeŋane nâmkiŋpepemak manup ningat ŋeŋaŋŋ onzempeye.
EPH 1:23 Msat kataŋ nin Kilaismak tusumti an kwep etaŋnok bemti mamanup. Kilaisiyet setnaŋ betnaŋ mee pi ilak nin dapmelaŋgeŋane kapi. Âpme Kilaisiyaŋ ikŋaŋ ningat ŋokasetn bein. Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kululuŋen ma msalen weme eknup pi ikŋaŋ mgeyaŋ indadamuŋ dolakŋaŋ mme wemelip.
EPH 2:1 In eweŋan yom mti gakikiŋaŋnok mamti Kawawaŋgat zetnaŋ ku gawepuwien keyepmti waleletgat zapat etaŋ mamamtemien.
EPH 2:2 In belak msatgalen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ sambe kapiyet nâme penaŋ beme ke mâti mamtemien. Mti Sadaŋgat kandaŋan meti zetnaŋ gawepumti mambien. Am Kawawaŋgalen zet makuluip ekŋen kemagen amobotnaŋ Sadaŋ msat kululuŋ tuŋgupman gwaen mamain egaŋ maindadamuŋ min.
EPH 2:3 Nin eweŋan am ekŋen keboŋak nâmkiŋpepepiŋ mamti mama mimi mgasik ke mammtemenn. Mti sekŋnaŋgalen tikŋaŋ ma ŋoktikŋnaŋgalen nânâ ke mâti mamann Kawawaŋaŋ ŋenzinziŋ minndamti keyet tosaŋaŋ ndandayet nâmndeye.
EPH 2:4 Nin bekanaŋ mti Kawawaŋ zetnaŋ gawepupupiŋ belak kileŋ mamkwabenn. Yaŋgut Kawawaŋ ikŋaŋgat keŋ taolet omba penaŋ ma egaŋ ningat kembeŋ penaŋ mti gogot penaŋ minndeye. Keyepmti egaŋ Kilais gakikiengatnan mme wapme nin ek nâmkiŋpemann keyet paleset egaŋ naman mama kanzizitgat zapat ndatiye.
EPH 2:6 Egaŋ Kilais gakikiengatnan mme wati Sadaŋgalen windeŋaŋ kume topme kululuŋen gwaen motati kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kululuŋen gwaen wein ma msalen pien weme eknup bekapi ndadamuŋ mme delaŋ ze mâzin. Keyepmti nin Kilais Zisasmak tususunn tazin keyepmti nin Sadaŋgat windeŋaŋ kegogak mam mtopenup. Âpme am sambe nin egalen keŋ taoletnaŋ temaŋ beke maekmebegat kegok mge. Kawawaŋaŋ ningat tikŋaŋ penaŋ nâmndeye keyepmti egaŋ nin keŋ taolet omba minndamti Zisas Kilais ek ndamukulem mti yomengatnan ndatitiyet zempeme msalen kapi kwatoge. Wa ke nin nnaŋgat pembenaŋgapmti yek.
EPH 2:9 Keyepmti an ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ ŋep ku mmobogalen.
EPH 2:10 Kawawaŋaŋ nin Zisas Kilaismak tusumndemti mama alakŋaŋ kapi ndaye keyepmti nin mulupmaŋ dolak dolakŋaŋ sambe mimiyet ndaombemndeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ kapigok sokbembeyet egaŋ eweŋan tipman baenak nâmkabempeyenogak sokbeye.
EPH 2:11 In eweŋan tipman baen am Zuda ekŋenmak tususuŋin ku tapme mamkwabien keyet otnâpeme melak. Kan keyet in sekŋin butnaŋ antitipiŋ belak mame Zuda am ekŋenaŋ ingat an sekŋin butnaŋ antitipiŋ kegok mandiindomtemien. Âpme Zuda am ilinaŋgat sekŋin butnaŋ maantimtemien ma zii zet notnaŋ maŋgawepumtemien yaŋgut keŋinanen mama mimi mgasigaŋ maŋgak zemtatan.
EPH 2:12 Kan keyet in Kilais ek ku nâmkiŋpewien ma Zuda am ninmak tususuŋin ŋen ku tage; in belak kaiŋan mamtemien. Keyepmti Kawawaŋaŋ inmak tususu mti indamukulem mimiyet zetik ŋen ku mimindeye. In belak Kawawaŋinpiŋ ma kwileki ŋen titiyet webembeŋin ku tage.
EPH 2:13 Keyepmti in Kawawaŋ bam kumpemti ilinak teleŋan daen piliŋgisimti mambien. Yaŋ alak pi Zisas Kilaisiyaŋ gakimti wati in yomengatnan gilik zemindatiye mme Kilaisiyet sipmaŋaŋ in naman indamandame Kawawaŋgat kandaŋan koti mamaip.
EPH 2:14 Kilais ek mamasi palen mama keyet toŋaŋgapmti egaŋ ikŋaŋ Zuda am nin ma in am Zuda maŋgaengatnaŋ ku sokbembeŋaŋ tuŋgupmnan kasa kasayelen kimbat tageen ke asekme mekopme egaŋ timkot ikŋaŋgat zapat maŋge kwep bemndeye yaŋ alak pi keŋ kwep tapmanup.
EPH 2:15 Kilaisiyaŋ gakikiengatnan wati Zuda am ninmak ingat tuŋgupmnan kasa kasayelen kimbat tageen ke ma Zuda am nin inmak ku mamayelen zii zetn notnaŋ tage ewan Zisasiyaŋ kumasekme delaŋ zeme am maŋge kwep ikŋaŋgat zapat ndatime kwaondakmann tuŋgupmnan mamasiyaŋ sokbeye.
EPH 2:16 Âpme Kilais tewen kumasasokpeme gakimti wage keyaŋ kasa kasayelen kimbat tuŋgupmnan tage bee egaŋ kumasekme mekopme am maŋge zut nin bepi ndatimti Kawawaŋgat kandaŋan met yaloŋ ndeme keŋ kwep bemti mamanup.
EPH 2:17 Kilaisiyaŋ koti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mamasi palen mama ke mkoti nin Zuda am maŋge ikŋaŋgat kandaŋan mamanup ningat ma am Zuda maŋgaen ku sokbembeŋaŋ in belak teleŋan piliŋgisimti mamaip inmak nin temakwep dinndosât koge.
EPH 2:18 Kilaisiyaŋ ningapmti mamaŋaŋ ketalasiye keyepmti Kawawaŋgalen Emetak Teŋ egaŋ Zuda am nin ma am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ in nsakwep ndamukulem mimndeme nin temakwep Kawawaŋ Bipmmagen nâmkiŋpemti mametnup.
EPH 2:19 Keyepmti in am Zuda maŋgaen ku sokbembeŋaŋ in Zisas Kilais nâmkiŋpemti Kawawaŋmagen meti amkup sepem ewe ku talip. In ekmagen meti mka mtoŋ penaŋ bemti matalip. Mti in am nâmkiŋpepemak msat kataŋ Kawawaŋgalen maŋge mamaip ekŋenmak maŋge kwep bemti Kawawaŋgalen maŋge penaŋ mamaip.
EPH 2:20 Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nin ombemindendeŋaŋ ma golaŋ zenze an ma Kilais Zisas nin mka tepumaŋnok ndawalatime kwatabennaŋ tati dapmelaŋgeŋane in indasektimti matatnup. Kilaisiyaŋ ikŋaŋ tepum tuŋgupman penaŋ gweŋgweŋ kumti katikŋaŋ bemtapme nin ganze ganzenan tati maindasektatnup.
EPH 2:21 Kegok tapmann am sambe nâmkiŋpepemagaŋ kot Kilaismak tusumti tusum tapm metnepemann Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋnok masokbein.
EPH 2:22 Nin Kilais nâmkiŋpepemak am maŋge notnaŋ ekŋenmak tusumti Kawawaŋgalen mkanok bemti tapmann Emetak Teŋaŋ ningat keŋŋnan mamain.
EPH 3:1 Neŋ Zisas Kilaisiyet kwit zapatnaŋ in am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ tuŋguwinan mpalakŋaŋ bema Kilais nâmkiŋpeme keyepmti mka katikŋan met newien.
EPH 3:2 In nâgât zapatn pigok kopme nâmbien. Nâgâek Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ omba tazin keyet zet zapatnaŋ timamti kalopbemti indandayelen an kegok zewien e penaŋ.
EPH 3:3 Egaŋ mulup ke zemnemti kwitnaŋ kwitnaŋ tasokbeme eknup keyet setnaŋ igak nâmbiliwepme tage ke zemsokbemnamâge. Keyet penaŋaŋ neŋ pemkwep bugan kumpeya.
EPH 3:4 Ke maiŋbewen neŋ Kilaisiyelen zet enzililiŋaŋ zigoset eknâmâtâban keyet yaŋaŋ e in kegogak ŋep nâmâtâbep.
EPH 3:5 Zet enzililiŋan ke am eweŋan tipman baen mamkwabien ekŋenmagen ku zemsokbembeŋaŋ. Alakŋati kapi Kawawaŋgalen Emetak Teŋ keyaŋ zemindendeŋaŋ an nin ma golaŋ zenze an teŋ ninmagen zemkawaŋ bemndame nâmbenn.
EPH 3:6 Zet Kawawaŋaŋ igak keŋanenak nâmpeme weŋge ke kapigok: Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ maŋge in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmti Zuda am ninmak sepem kwep bemti maŋge kwep tati Zisas Kilaisiyepmti Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ndandayet Zuda am ningat zetik minndeye keyet penaŋaŋ ewan inmak nsakwep toŋaŋ bewanup.
EPH 3:7 Âpme Kawawaŋaŋ neŋ keŋ taolet omba penaŋ mnamti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi zempalakŋaŋ bembeyet naombem nemti windeŋaŋ temaŋ penaŋ ketalasimti naŋge.
EPH 3:8 Âpme neŋ Kawawaŋgalen am maŋge notnaŋ nâmkiŋpepemak tototnaŋ mamaip ekŋengat tuŋguwinan tototnaŋin penaŋ manepema Kawawaŋaŋ ikŋaŋ keŋ taolet mnamti Kilaisiyaŋ am yomengatnan ndatitiyet toge keyet buŋam zapatnaŋ ma ekmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe penaŋ mawein ke nin ŋep ku maiiŋgalen keyet buŋam zapatnaŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ inmagen zemkawaŋ bembeyet zemneŋge.
EPH 3:9 Eweŋan tipman baenen Kawawaŋaŋ msat kululuŋ mme sokbeye kan keyet am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋen yomengatnan gilik zemti indatitiyet igak nâme weŋge keyet kataŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke neŋ am sambe pi zemkawaŋ bemindama eknâmâtâpme tat delaŋ zein.
EPH 3:10 Alak kan kapiyet Kawawaŋaŋ am nâmkiŋpepemak maŋge ninmagen mulup sepem igak igak tapmmepme ensel Kawawaŋaŋ ikŋaŋ winde temaŋ temaŋ indamti ŋeŋaŋ mamayet zemindeye. Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen nânâŋaŋ nâmbiliwepme weŋge ke kapieset taekmâtâlip.
EPH 3:11 Kawawaŋaŋ eweŋan penaŋ msat kululuŋ sokbembepiŋ tapme keŋaŋaŋ nâmbiliwetpeye keyet penaŋaŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilais peme koti egaŋ ke msokbeye.
EPH 3:12 Nin Zisas Kilais nâmkiŋpemti ekmak tusuwenn keyepmti Kawawaŋgat zimosetnaŋ kiŋgagapiŋ nâmtalati mandundum sanup.
EPH 3:13 Keyepmti pigok penaŋ diindoma nâit. Neŋ ingapmti sisipeŋpeŋ palen mayap keyet zapatn nâmti keŋin yayaŋ temaŋ ku kwabe. Keyaŋ Kilaismagen nâmkiŋpepeŋin mkatikŋaŋ bemindewe.
EPH 3:14 Kegogapmti neŋ am nâmkiŋpepemak msalen manup nin ma am nâmkiŋpepemak gakimti kululuŋen mobienaŋ maip nin sambeyet Kawawaŋ Bipm apalak an windeŋaŋ mobotnaŋ penaŋ ekmagengatnaŋ Emetak Teŋaŋ nâmindame ingat keŋinan Emetak Teŋaŋaŋ in winde aikindame in nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ bemti egat kandaŋan topedondom samti mamayet mandunduyap.
EPH 3:17 In nâmkiŋpepe katikŋaŋ aikti Kilais mkitikpeme egaŋ ingat keŋinan telepgat tati gogot palen mama ke aikindame mama mimi keyaŋ ingat keŋinan tati tepnok kindiŋaŋ time mekopme nâmkiŋpepeen gweŋ gweŋ kumti tatagat mandunduyap.
EPH 3:18 Sepem kegok ke tati in ma Kawawaŋgalen am nâmkiŋpepemak sambe notnaŋ nin nsakwep Kilaisiyaŋ am ningat gogot omba penaŋ maminndain keyet yaŋaŋ nâmâtâtâgalen ŋoktik dolakŋaŋ penaŋ ŋep tiwanup.
EPH 3:19 In Kilaisiyaŋ am ningat gogot omba penaŋ maminndain keyet yaŋaŋ nin nâmâtâpmann delaŋ zenzeyelen sepem yek; ke omba penaŋ. Keyet yaŋaŋ in ŋep weyaŋ nâmâtâtâgat nâyap. Kawawaŋaŋ ikŋaŋ inmak tati indamukulem mme in egalen mama mimiŋaŋ dolakŋaŋ ke etaŋ mti ikŋaŋ nemboŋak mamambep.
EPH 3:20 Kawawaŋaŋ ikŋaŋ windeŋaŋgat penaŋaŋ am ningat tuŋgupmnan pigok mamkawaŋbein ke delaŋ zenzeŋepiŋ tapmebe. Nin egalen winde keyaŋ ndamukulem minndendeyet nâmti mandundunup ke ma nânâ notnaŋ belak keŋŋnan nâmann matazin mee pi egaŋ ekmâtâpme delaŋ zeme ndamukulem mamimndein.
EPH 3:21 Nin Zisas Kilais egat pembenaŋgapmti nâmkiŋpepemak am sambe manup nin pi ma am bam sokbemamobep kataŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ mwati sesewatsameti mamebanup! E penaŋ.
EPH 4:1 Neŋ Amobotnaŋgat kwit zapatnaŋ mpalakŋaŋ bema keyet pepetnaŋ kwati mka katikŋan newienaŋ tati pigok diindosowap. In Kawawaŋaŋ mama dolakŋaŋ mamayet nâmti indakumtetime kobien keyepmti in mama keyegak esemteŋ penaŋ mamambep.
EPH 4:2 Mti am notnaŋ ekŋengat kandaŋinan tototnaŋ mambep ma am notnaŋaŋ myuŋgumindame in dopmaŋ kegogak ku mutumindawep. In noline keŋ sewakŋaŋ mimindamti ilinak gogot palenak mamti dopmaŋ mukulem mukulem mti mambep.
EPH 4:3 Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ am maŋge sambe nin ondekndeme maŋge kwep bemti keŋ sewak palen mamanup. Mneti in mama dolakŋaŋ ke katikpewepmagengat kakanemuŋ ekdamuŋ mti mamambep.
EPH 4:4 Nin maneti mama kanzizit titiyet Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ndaombemndeme ikŋaŋgalen Emetak Teŋaŋ keyaŋ ndaondak ndeme egat kandaŋan kwep kumann kwaopme webemti matatnup.
EPH 4:5 Keyepmti nin Amobotnaŋŋ Zisas Kilais egat kwitnanen ma nâmkiŋpepenn kwep ma an tuk ekŋengat kwilinanen tu manzulutindeip kelak kwep.
EPH 4:6 Nin sambe bepi Bipm Kawawaŋ kwep egaŋ nin sambeyet Amobotnaŋŋ apapalak mamain. Egaŋ ningat keŋnan mamti winde ndapeŋ tapme nin ikŋaŋgalen mulupmaŋ kapi maminup.
EPH 4:7 Kilaisiyaŋ keŋ taoletnaŋgapmti mulupmaŋ sepem igak igak mimiyet kalaŋkumti ndamâgeyaŋ winde keyet katnanen mulupmaŋ maminup.
EPH 4:8 Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen pigok zenzeŋaŋ tazin, “Egaŋ gwaen mosâti am kasaen indomti indatitiŋaŋ nemboŋ indati moge. Naman kegogak mosâtati am mulup mimiyet winde notnaŋ indaye.”
EPH 4:9 (Zet kululuŋen gwaen mowege ke belak penaŋ ku zenzeŋaŋ. Egaŋ ŋeŋaŋ penaŋ gakiki mkaen baen toweti Sadaŋ windeŋaŋ mtopemti kwati gwaen mowege egaŋ msalen pien eyo Sadaŋ windeŋaŋ mtopeye.
EPH 4:10 An toge ikŋaŋ keyaŋak kasup eyoŋga mee pi sebemindemti mama katikŋanen penaŋ gwaen mogeyaŋ egaŋ kululuŋen ma msalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ilindiŋ manndadamuŋ min.)
EPH 4:11 Egaŋ msalen amŋane nâmkiŋpepemak nin windeŋaŋ ke ndamti mulupmaŋ mimiyet pigok kalaŋ kumti ndamti kululuŋen moge. An notnaŋ nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenzeyet ndakumtetimti ombemndendeŋaŋ ma notnaŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat penaŋ zemkawaŋ bembeyelen an ma notnaŋ am nâmkiŋpepeŋinpiŋmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timet zenze an ma notnaŋ am indadamuŋ mti Kawawaŋgalen Zet diindom zikat indamimiyet zemindeye.
EPH 4:12 Egaŋ mulup kegok kalaŋkumti ndame nin mulup ke mmann Kilaisiyet setnaŋ betnaŋnemboŋ nin nâmkiŋpepenmak sememti kaliŋaŋ kegoset mambenup.
EPH 4:13 Mulup kapi tapm metne metne pemann amnaŋ nâmkiŋpepeen keŋ kwep bemti nin sambeyaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋgat yaŋaŋ nâmâtâpmann delaŋ zeme an penaŋ semem katikŋaŋ bemti Kilais ikŋaŋ nemboŋak bewanup.
EPH 4:14 Nin Kilais ikŋaŋ nemboŋak bemti tabanup beme am bekanaŋ notnaŋaŋ koti neŋ kegok kegok mgawap zemti zekelakŋaŋ minndame nin nemba isisikŋaŋ ekŋenaŋ sepem pigok mamip kegok ku mbanup. Nemba ekŋenaŋ pigok mamip: Zet ŋen diindome nâmti zet keyet nâme penaŋak etaŋ mambein. Ekŋenaŋ zet penaŋ ma dâsuki tazeip zemti yaŋkwesimti ku manâip; belak nâme penaŋ etaŋ mambein.
EPH 4:15 Nin am penaŋgalen set tazin keyet kataŋ mti zet penaŋ penaŋak zemti notn notn mti dopmaŋ mukulem dopmaŋ mukulem mti mambanup. Nin kegok mmoti mambanup beme nin Kilaisiyelen mama mimien katikŋaŋ bemti tabanup. Âpme egaŋ ikŋaŋ ndadamuŋ dolakŋaŋ mme nin egat kandaŋan maŋge kwep kumann kwaopme egat palen metusum tusum mti tetekŋnan ekmagen dolakŋaŋ wati mekopme egat setnaŋ betnaŋ mee penaŋ ke bemti katikŋaŋ bem tati Kawawaŋaŋ mulup mimiyet winde ndaye kataŋ mulupm sakam igak igak mti notn notn gogot palen mukulem mukulem mti nâmkiŋpepeen semem kaliŋaŋ bewanup.
EPH 4:17 Keyepmti neŋ Amobotnaŋ egalen windeen tati ingat aŋkeŋoo zet ŋen pigok zema nâit. In am notnaŋ Kilais nâmkiŋpepepiŋ mamti ŋoktikŋin temaŋ msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ belakŋaŋ keyet kileŋ peme matazin in sepem kegok ku mbep.
EPH 4:18 Am ekŋen keboŋ keyet keŋinanen mama mimi mgasigat tikŋaŋaŋ etaŋ bemisik tapme keyepmti ekŋenaŋ mobotnaŋ sambe mmeti Kawawaŋ mee bamkumpemti tu katikŋaŋ nimti zet kilom kilom zenze ma imbimak set kileŋ mama ma yom sepemaŋ igak igak mti keyet nâme dolakŋaŋ etaŋ mambemâzin. Am ekŋen ke Kawawaŋaŋ nin mama kanzizit ndawe ke ekŋen keyaŋ paŋaŋ nembet bugan ku tiwep.
EPH 4:20 Âpme nin Kilaisiyet yaŋaŋ zikat indawennen kan keyet mama mimi sepemaŋ kaboŋ ŋen ku zikat indamann ekbien.
EPH 4:21 In Zisasiyet yaŋaŋ diindowenn kan keyet Zisas ek an zet penaŋ penaŋak zenze toŋaŋ elak penaŋ ke zemkawaŋ bemindamann nâmbien kemak.
EPH 4:22 In eweŋan mama itnaŋan mamkwabien kan keyet mama mimi bekanaŋgalen tikŋaŋaŋ indaminzilime keyet keŋan matatemien e naman peme tapme Kilaismagen kobien. Ya naman mama mimi okmak eyaŋ gilik zem kwati tetimindemti mtoindesât tapm ke windeŋaŋ mtopemti
EPH 4:23 keŋin ma otnânâŋin ke wenzeume alakŋaŋ etaŋ bemâbe.
EPH 4:24 Mti Kawawaŋ ikŋaŋgalen mama mimi teŋ ma kwetetepmaŋ ikŋaŋmak tazin sepem keboŋagak ninmagen tatagalen Kawawaŋaŋ nâmti nda mge.
EPH 4:25 In Kilaismak tusumti egalen maŋge kwep mamaip. Keyepmti in zet dâsuki met zem kot zem e peme tapme kume kwaopme notn notn palen mamti zelin penaŋ penaŋak zemti mambep.
EPH 4:26 In nolin ŋeniyet ŋenzinziŋ mti nâmsopkumti zelin weyayaŋpiŋ tetak manepeme kasup zikatnaŋ ku towebe. Sakwep keyegak nolinmak zelin weyaŋbep.
EPH 4:27 Mneti belak maneti pemalu Sadaŋaŋ itmagen koti keŋit mkatikŋaŋ beme ŋenzinziŋ keyaŋ kwitnaŋ ŋen bekanaŋ aikindawe.
EPH 4:28 An kambu titi egaŋ kambu peme tapme betnaŋaŋ mulup windeŋaŋbeŋ mme sokbeme ikŋaŋgalen keyetnaŋ tim nimti notnaŋ am toweweŋaŋ ekŋen indamukulem mbe.
EPH 4:29 In am nolineyet tipkwasisi zet mee ku zewep. Zet dolakŋaŋ zeme am noline ekŋen zelinaŋ meti indamukulem mimindeme nâmkiŋpepeŋinan kaliŋaŋ bewe.
EPH 4:30 Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ke Kilaisiyaŋ kot indatimti Kawawaŋ ikŋaŋgat zapat kululuŋen indatimti mobotgat nâmti piliŋaŋ ke keŋinan bem indeyeyaŋ egaŋ ke tati maindamukulem min. Keyet yaŋaŋ ilin nâip. Keyepmti in naman meluwaŋ bekanaŋ kaboŋ mme Emetak Teŋaŋ ingat kembeŋ temaŋ penaŋ mme ŋep ku bewe.
EPH 4:31 Keyepmti in tuŋguwinan nâmbekam bembe ma keŋ kasa ma ŋenzinziŋ ma kwizet ŋakŋak mti mdândândâ ma nolineyet zemtalalat zet ma kalembi mee keboŋ ke ŋen ewe ku mbep.
EPH 4:32 Kawawaŋaŋ Kilaisiyepm ingalen yomin katimindeye kogogapm in am sambe bepi bakŋaŋ etaŋ mimindamti ekŋengat tikŋaŋ nâmindemti yom dopdop katipe katipe mti mamambep.
EPH 5:1 In Kawawaŋgat nemunambaŋane penaŋ ikŋaŋ gogot mamimindein keyepmti in Biwin Kawawaŋaŋ ikŋaŋ mama main sakam keboŋak penaŋ mamayet mulupmaŋ mbep.
EPH 5:2 Amnaŋ yominaŋgat nâmti soŋgom Kawawaŋgat sâpe sâpe bume zim pilik sesik dolakŋaŋ peme nâmti yomin makatikpemtan sepem kegogak Kilaisiyaŋ ningat gogot penaŋ mti ningalen yom pumti tep palen gakime Kawawaŋaŋ ek ekti nâme dolakŋaŋ penaŋ beye keyepmti nin Kilaisiyaŋ mge keyet katnanen gogot palen mamti dopmaŋ mukulem mukulem mti mambanup.
EPH 5:3 Keyepmti nin Kawawaŋgalen am maŋge penaŋ manup nin imbimak set kileŋ mama tamaŋ mamaipnok mamayet zet kelakŋaŋ ma nolineyelen kwitnaŋ kwitnaŋgat eyak kileŋ ku mbanup.
EPH 5:4 In zet sakambukŋaŋmak ma zet mgasik notnaŋ ma zet sambuŋ mee ke zeme ŋep penaŋ ku bewe. Kawawaŋgat wisikŋ zet keboŋ keboŋ etaŋ zemti mame keyaŋ dolakŋaŋ bewe.
EPH 5:5 In penaŋ kapigok nâmbep, an imbimak set kileŋ tamaŋ maipnok maip ma zet sambuŋ manzeip ma amgalen kwitnaŋ kwitnaŋgat eyak mamip ekŋen ke nopiom pedondom samti keyet otnâpeŋ maip ekŋen keyaŋ Kilaismak Kawawaŋ ekŋengalen zemâtâtât katnanen mama keyet keŋan ku mebep.
EPH 5:6 Am notnaŋaŋ in tetimindemti mama mimi bekananeset indatimti mesât zet kelakŋaŋ mimindame in zelin ke ku nâmbep. Muluwaŋ bekanaŋ keboŋ keyepmti Kawawaŋaŋ am zet kululutoŋ ekŋen keboŋ ke ŋenzinziŋ mimindamti dopmaŋ mutumindawe.
EPH 5:7 Keyepmti in am ekŋen keboŋmak oloŋkati ku mamambep.
EPH 5:8 In eweŋan tambusosokgalen mama mimi bekanaŋ ke timti mmamkwabien. Yaŋ alak pi Amobotnaŋmagen kot tusumti egalen am maŋge bemti busatnanen mamaip. Keyepmti in am maŋgeŋene itnaŋaŋ nin mamanup sepem kegogak mambep.
EPH 5:9 Am busatnanen mamaip ekŋenmagen kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ kapigok masokbein. Ekŋenaŋ mama mimi dolakŋaŋ mti zelin penaŋ penaŋak zemti mama mimiŋin kwetetepmaŋ mti mamaip.
EPH 5:10 Kwitnaŋ kwitnaŋ ekmâtâti Amobotnaŋaŋ nâmindeme ŋep bembeyelen keboŋ keboŋ etaŋ mbep.
EPH 5:11 In am tambusosogalen mama mimi bekanaŋ mamip ekŋen kemak met tusumti ku mambep. In naman met am bekakan ekŋen ke indatimti busatnanen kobep.
EPH 5:12 Mama mimi bekanaŋ ekŋenaŋ enzilimti mamimelip keboŋ ke zetnaŋ sosok kawaŋaŋ zemkawaŋ bembeyelen ŋep yek keyepmti neŋ zet kapi zenzeyet nâma sakambukŋaŋmak bein.
EPH 5:13 Am sambe mama miminn dolakŋaŋ ma bekanaŋ mamimenzili mâtnup bee Amobotnaŋgalen busatnaŋ keŋan sosok kot sokbemkawaŋ beme nin ekmâtâbanup. Keyet zet apapalak ŋen Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zenzeŋaŋ, “An muluk toŋ geŋ ilak wat. An gakikiŋanok mawenik geŋ wapmane Kilaisiyelen busatnaŋaŋ mbusatnaŋ bemgek.”
EPH 5:15 In mama mimiŋin weyaŋ eksemti mbep in am nânâŋinpiŋ seoŋ ekŋenaŋ mamti mamip sepem keboŋ ku mammambep in am nânâŋinmak sepem keboŋ mambep.
EPH 5:16 Kan pigogat bekanaŋaŋ msalen palakŋaŋ beyeyaŋ tazingat kan isikŋaŋ bugan taindain kataŋ Kawawaŋgalen mulup windeŋaŋ bemti mbep.
EPH 5:17 In am seoŋ sepem ku mambep. Amobotnaŋaŋ mulup maindain ke ekmâtâti mbep.
EPH 5:18 In wain tu katikŋaŋ omba ku nimbep keyaŋ ŋoktikŋin mme yuŋgume bekanaŋ sambe mmebepgat e bam kumpemti Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ nâmpeme egaŋ indadamuŋ mbe.
EPH 5:19 In ilinak silik Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen tazin ke tim kukuŋaŋ ke kuwep ma silik notnaŋ Zisas milim kukuŋaŋ ke kumti sesewat silik notnaŋ kumti Amobotnaŋinaŋgat keŋ oloŋen nâmti sesewatpewep.
EPH 5:20 Amobotnaŋ Zisas Kilais egapmti kwitnaŋ kwitnaŋ mamimambep kataŋ Kawawaŋ Biwinaŋgat wisikŋ zepeŋ mamambep.
EPH 5:21 In Kilaisiyet kwitnaŋ mwatonzemti zetnaŋ maŋgawepup sepem kegogak ŋenaŋ ŋengat eksempem eksempem mti mambep.
EPH 5:22 Amobotnaŋ Zisasi eksempemti manâmkiŋpeip keyet penaŋaŋ imbi in kegogak awine eksemindewep.
EPH 5:23 An in imbiŋaŋgat ŋokŋin nemboŋ sakam kegogak Kilaisiyaŋ dapmelaŋgeŋane ekŋengat ŋokŋin nemboŋ mamain. Kilaisiyet setnaŋ betnaŋ mee e dapmelaŋgeyet ŋokŋaŋ tazin e eneyet Kilaisiyaŋ ikŋaŋ yomengatnan gilik zemti ndatiye.
EPH 5:24 Âpme dapmelaŋgeŋane ekŋenaŋ Kilais eksempemti manâmkiŋpeip sepem kegogak imbi in awine eksemindewep.
EPH 5:25 Âpme an in imbiŋine ekŋen gogot mimindawep. Sepem kegogak Kilaisiyaŋ dapmelaŋgeŋane nin kegogak gogot mimndamti gilik zemndatitiyet nâmti ikŋaŋgat mamaŋaŋ ke ketalasiye.
EPH 5:26 Egaŋ kegok ke mti am nin egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke nâmti nâmkiŋpepe aikmann yom zulut kapupme mepme tu zuluti Kawawaŋgat zapaletaŋ mamayet zet zapatnaŋ mandiindoip keyet kataŋ mamambep.
EPH 5:27 Egaŋ nin ndatimti met kandaŋan penaŋ maŋgeŋane penaŋ bemti mamann egaŋ ikŋaŋ nin ndikdamuŋ mimndeme nin yom mimipiŋ ma kwileki ŋen ku myuŋguwanup belak kwetetepmaŋ piliwilinaŋ piyaŋ mamambanup.
EPH 5:28 Keyepmti an in ilinaŋgat sekŋin ekdamuŋ dolakŋaŋ mamip sepem kegogak imbiŋine indikdamuŋ dolakŋaŋ mimindemti gogot mimindawep. An ŋenaŋ imbiŋaŋgat gogot msawe beme ikŋaŋgat mbe.
EPH 5:29 Nin an ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ kasa mpeme ku maeknup. Egaŋ sekŋaŋ ekdamuŋ dolakŋaŋ mpemti tu meu dolakŋaŋ masain. Âpme dapmelaŋge nin Kilaisiyet setnaŋ betnaŋ mee ke bemti mamanup keyepmti egaŋ dapmelaŋgeŋane ningat sepem kegogak mamimndain.
EPH 5:31 Keyepmti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen pigok zenzeŋaŋ, “An ŋenaŋ mamaŋ bipmaŋ katimidemti meti imbiŋaŋ wati ekmak pepep bemti am kwepnok bemamalup.”
EPH 5:32 Zet Kilaismak dapmelaŋgeŋane ningat zenzeŋaŋ kapi yaŋaŋ nukŋaŋ penaŋ tazin.
EPH 5:33 An in ilinaŋgat sekŋin ekdamuŋ mti maweyaŋpeip sepem kegogak imbiŋine ekŋen gogot mimindawep. Âpme imbi in awineyet eksemindewep.
EPH 6:1 Animbi nemba in Amobotnaŋ Zisas egat mti mambiwine ekŋengalen zet gawepuwep. Mama mimi kaboŋ kapiyaŋ dolakŋaŋ penaŋ bein.
EPH 6:2 Zii zelen zet ŋen pigok tazin, “Geŋ mambipdine egegat nâmane mobotnaŋ beme zemsesewatidewanik.” Zet kapiyaŋ zii zet mobotnaŋ penaŋ bein ma zet keyet zetik pigok zempepeŋaŋ tazin,
EPH 6:3 “Nemba ŋenaŋ kegok mbe beme egaŋ msalen nukŋaŋ ŋen titipiŋ kan teepmaŋ penaŋ mamambe.”
EPH 6:4 Âpme nemba mambiwine in nembaŋineyaŋ kwileki ŋen myuŋgume nâmbekambemti ŋenzinziŋ mti nemba ekŋen keŋin mme bekanaŋ ku bewe. In ekŋen indikdamuŋ dolakŋaŋ mimindamti Amobotnaŋgalen zet zapat dolakŋanen zet tazin ke zemzikat indawep.
EPH 6:5 Sisiliŋ an in damuŋine ekŋengat nâme mobotnaŋ penaŋ beme kandaŋinan meti ekŋengalen zet gawepumti muluwin esemteŋ mti mambep. Kilaisiyet nâme mobotnaŋ beme zetnaŋ gawepumti egat kandaŋan mamaip sepem kegogak
EPH 6:6 in amobotnaŋine ekŋenaŋ indikme dolakŋaŋ bembeyet belak etaŋ segaŋ mulup mimindawepgat. In Kilaisiyelen mulup anene kegok mamti Kawawaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ mamin keboŋ keboŋ ke mâti mbep.
EPH 6:7 Wa am ekŋenaŋ nâmindeme mobotnaŋ bembeyet nâmti yek. Amobotnaŋ Zisas egaŋ nâmindeme mobotgat nâmti muluwin oloŋen palen mbep.
EPH 6:8 In nâit, am ŋenaŋ mulup dolakŋaŋ mti mambe beme Amobotnaŋaŋ dopmaŋ sepem kegogak sawe. Sisiliŋ an ma an lala manup bepi mulupmnaŋgat dopmaŋ sepem kwep kwitnaŋ kwitnaŋ mimndawe.
EPH 6:9 Âpme an damuŋ, in kegogak sisiliŋ nembaŋine weyaŋ indadamuŋ mbep. In ekŋen zemtalat indemti ku mtot indewep in pigok nâmbep. Sisiliŋ an ma an damuŋ nin Amobotnaŋin kwewetaŋ kululuŋen tazin. Egaŋ an mobotnaŋ ma sisiliŋ an sambe nin bepi zet mulup sepem kwewetaŋ ndeme tabanup.
EPH 6:10 Neŋ zetn delaŋ zenzeŋaŋ kapigok zemdelaŋ zesâwapgat nâit. In Amobotnaŋmagen wetekumti tapme egalen windeŋaŋ temaŋ keyaŋ indapbulupme gweŋ gweŋ kumti tabep.
EPH 6:11 Mti Kawawaŋmagengatnaŋ timbisok ma moe ke timti tatnepeme Sadaŋaŋ buzakeset kasa timkwapme winde timti gweŋ gweŋ kum tabep.
EPH 6:12 Nâit, wa nin am ekŋenmak kasa ku maânup. Nin kasa Sadaŋgalen amobotnaŋ temaŋ temaŋ ma an ŋeŋaŋ temaŋ temaŋ ma maŋgeŋane bekanaŋ penaŋ windeŋinbeŋ mamaip nin zikalaŋ ŋep ku maindiknup ekŋen bekemak maâm bekambenup ekŋenaŋ msat kapi damuŋ mti mama mimi bekanaŋaŋ sambe sokbembeyet mulupmaŋ mamip.
EPH 6:13 Keyepmti in Kawawaŋmagengatnaŋ kasayelen kwitnaŋ kwitnaŋ ke timti weyaŋ tabep. Keyepmti kasa kuku kanen katikŋaŋ bemti tapme kasa ekŋenaŋ indom walesâgât mbewaŋ olapme beme belak katim indemti mebep.
EPH 6:14 In kapigok mti tabep, Kawawaŋgalen zet penaŋaŋ bitiminok zampemti mama teŋ mama keyaŋ melakandundu kapaŋinok beme suwalolo mbep.
EPH 6:15 Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ sewak mamayelen zet keyaŋ sewawatnok beme weti ime kwiŋ kume ektitipeŋ mambep.
EPH 6:16 Naman ŋotekŋaŋ temaŋ nâmkiŋpepeyaŋ moeŋinok beme mimwatonzemtapme an bekanaŋ Sadaŋ egalen namsamek kukŋaŋ keyaŋ kot keyet palen imti kukŋaŋ etumti tobe.
EPH 6:17 Kawawaŋaŋ yomengatnan gilik zemti ndatimti mama kanzizitgat zapat ndaye nânâ keyaŋ sipakandak bunduŋnok ŋokŋinan peme toti ŋokŋin aŋgalaŋ tabe. Âpme Kawawaŋgalen Zet sambe Emetak Teŋaŋ manzemâtâtindain keyaŋ wanam ŋilikŋaŋ keboŋ mti Sadaŋmak an âwep.
EPH 6:18 Emetak Teŋgalen windeen in Amobotnaŋgat mene mene dundum sapeŋ mamambep. Mti kandati mamapiŋ posiŋin mpeŋ tabep. Mti Kawawaŋgalen animbi notnaŋ ekŋengat otnâmti dundundu mulup mbep.
EPH 6:19 Mti nâgât kegogak dundume Amobotnaŋaŋ dembusekŋ mim eleŋ beleŋ beme neŋ kiŋgagapiŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ enzililiŋan tazin kapi eleŋ beleŋ bemti windennbeŋ ammagen zemkawaŋ bemebap.
EPH 6:20 Neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke zemkawaŋ bema keyepmti mka katikŋan tot newien. Keyet in neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke kiŋgagapiŋ tusumti mka katikŋan pien eyo zemkawaŋ bembeyet dundunduyaŋ bandim mnewep.
EPH 6:21 Tikikas ek nâmkiŋpepemak notn dolakŋaŋ penaŋ ek Amobotnaŋgalen mulup an dolakŋaŋ penaŋ keyepmti neŋ ek ke pema koti egaŋ neŋ mka katikŋan pien sepem zigok mamayap keyet yaŋaŋ ma msat kapi am nâmkiŋpepemak ekŋen sepem zigok mamaip keyet yaŋaŋ zemâtâtindame nâmti keŋin dukŋaŋ beme oloŋen mbep.
EPH 6:23 Kawawaŋ Bipm ma Amobotnaŋŋ Zisas Kilaismagen notnne, in egaŋ keŋ sewakŋaŋ mimindemti nâmkiŋpepeŋin mkatik bemindeme gogotmak mambep.
EPH 6:24 Am Amobotnaŋ Zisas Kilais gogot penaŋ mpemti mamaip am ekŋen ke Kawawaŋaŋ keŋ taolet mimindamti manepeme met mama kanzizit ke titiyet nâmti mandunduyap.
PHI 1:1 Neŋmak Timoti nit nilisakwep Zisas Kilaisiyelen mulup mamilup. Ya nit zapat meluwaŋ kapi in Zisas Kilaisiyelen dapmelaŋge ma ingalen ŋeŋaŋ bembeŋine ma an damuŋine Pilipai mka temanen mamaip ingat zapat meluwaŋ temakwep kapi kumti bemalu kozin.
PHI 1:2 Kawawaŋ Bipm ma Amobotnaŋ Zisas Kilais egegalen keŋ taoletmak keŋ sewakŋaŋaŋ inmak wemti weweyet mandunduyap.
PHI 1:3 Kan kataŋ neŋ in am sambe nâmkiŋpepemak mamaip ingat otnâmeti Kawawaŋŋnaŋgat wisikŋ zemti mandundumsayap.
PHI 1:4 Neŋ in Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoma nâmti keyegak ninmak kot tusumti nâmkiŋpepemak bemti kan keyegak yaŋbemti in ndamukulem mti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze mulup nsakwep mamkwatnup. Keyepmti neŋ Kawawaŋgat mandunduyap kataŋ ingat nâmti keŋ oloŋen palen mandunduyap.
PHI 1:6 Neŋ dundumambe pigok manâmkatikbeyap. Kawawaŋaŋ inmagen mulupmaŋ dolakŋaŋ ke yaŋbemti mge ke tapmmetnepeme met Zisas Kilais kokot kananen delaŋ zewe.
PHI 1:7 Neŋ ingat gogot penaŋ mimindeyap kegogapm zet ingat kegok zeya. Ma naman neŋ Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti mulup naŋge kapi mma amnaŋ zet kapi nâme penaŋ beme Kilaismagen nâmkiŋpepe aiikgat nâmti mulupmaŋ windeŋambeŋ mti mamban kan keyet amnaŋ pepet mti alak mka katikŋan totnemetapma in keyet popeŋaŋ tati ewe tatnamukulem mkwalip.
PHI 1:8 Zisas Kilaisiyaŋ ingat gogot penaŋ mamimindein sepem kegogak neŋ ingat gogot penaŋ mamimindeyap zet kapi penaŋ zeyap Kawawaŋ ikŋaŋ nâin.
PHI 1:9 Neŋ ingalen gogolinaŋ ammagen ma Kawawaŋmagen ewe omba mkawaŋ bembeyet manâyap ma keyegak nânâ dolak dolakŋaŋ am notn zet weyaŋ musuwewet ma indamukulem mti mama mimi teŋ mzikat indandayet nâmti manduduyap.
PHI 1:10 Keyet mti in kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ etaŋ ke ekmâtâti keyet kataŋ mmamti Kilaisiyaŋ gilik zemti kokotnaŋgat damuŋ ekpeŋ mamti mama mimi teŋ penaŋ ma kwetetepmaŋ etaŋ mti mame am ekŋenaŋ ingat zekukuŋin ŋen ku mbep.
PHI 1:11 In mama teŋ kegok mti mame Zisas Kilaisiyaŋ etaŋ gwatnaŋ mimindeme am ekŋenaŋ in indikgomti ingat paleset Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ omba mwati sesewatpewep.
PHI 1:12 Notnne, neŋ pigok penaŋ zemkawaŋ bem indama nâit. Neŋ pien kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ sokbemnaŋge ke wa belak yek. Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapiyaŋ palakŋaŋ bemti msat kataŋ mebegat sokbemnaŋge.
PHI 1:13 Neŋ Kilais kwit zapatnaŋ mpalakŋaŋ bema keyet pepetnaŋ kwati mka katikŋan nati met nembien. Âpme nâlen zapat ke mka katikŋaŋgalen an tipdakutum notnaŋ sambe ekŋen ma mulup an notnaŋ sambe ekŋenaŋ nâme delaŋ zemâge.
PHI 1:14 Âpme neŋ mka katikŋan neme talap keyet penaŋaŋ notnne notnaŋ sambe ekŋenaŋ Amobotnaŋgat nâmkiŋpepe kaliŋaŋ mti eleŋ beleŋ bemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kiŋgagapiŋ ewe tusumti am sambe ekŋenmagen tazempalakŋaŋ bemelip.
PHI 1:15 Âpme kapi penaŋ am notnaŋ ekŋenaŋ neŋ Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zema ekŋenaŋ kegogak zene zemtati mamti Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ neŋ zewi geŋ zewi mti yup met yup kot mti mamimdândâip. Âpme am dolakŋaŋ ekŋenaŋ weyaŋ ekmâtâtati keŋ sewak palen manzemelip.
PHI 1:16 Neŋ Kawawaŋaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ kapi zemkawaŋ bembeyet mulup zet naŋge. Kapiyet popeŋan bemtati mulupmaŋ keyet kasaŋaŋ ku matopme mamiyap. Yaŋaŋ keyepmti am dolakŋaŋ ekŋen kapiyaŋ nâgât gogot mnemti mulupm butnaŋ ewe tusumti mamimelip.
PHI 1:17 Yaŋgut notnaŋ ekŋenaŋ belak nâyap nâyap palen Kilaisiyet kwit zapatnaŋ sek mmobotgat setnaset manzemkawaŋbeip. Ke neŋ mka katikŋan kapi tati keŋ sindem ewe nânâyet nâmti kegok manzemyuŋgum melip.
PHI 1:18 Yaŋgut neŋ amnaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keŋinaŋ penaŋ nâmkiŋpemti zewep ma belak sekŋinaŋ etaŋ kwizet buŋam temaŋ titiyet zewep keyet neŋ zet sambe ŋep ku zesap. Kilaisiyelen zelaŋ palakŋaŋ bemti msat sambe mamekozin keyet nâma dolakŋaŋ penaŋ mambein.
PHI 1:19 Neŋ pigok nâmti oloŋen palen mamayap. In nâgât mti dundume Zisas Kilaisiyelen Emetak Teŋaŋ namukulem mneme kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ tasokbemnain kapiyaŋ delaŋ zemâpme belak mambap.
PHI 1:20 Neŋ ŋoktikŋnan kapigok penaŋ tapme nâpeŋ mamayap. Neŋ am ŋenaŋ Zisas maeksempeyap keyet zigok ŋen mnawe beme sakambuk ku mbap. Belak oloŋen palenak tati kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ sambe kopmâbe bee timtati dukŋnan tima mopmâbe. Wa neŋ alik mama ma gakiki keyet ku kiŋgalap. Neŋ sekŋ belak kilom ketalasima sekŋnaŋ Kilaisiyet kwizet buŋamaŋ mwabe.
PHI 1:21 Neŋ msalen pien ewe alik mamti Kilaisiyet kwit zapatnaŋ zempalakŋaŋ bemepma amnaŋ nâmâtâbep. Âk gakiwawen ke neŋ meti Kilaisiyet ŋenzimosetnan oloŋen palen penaŋ mambap. Mama keyaŋ mobotnaŋ penaŋ bein.
PHI 1:22 Neŋ msalen kapi ewe kan teepmaŋ mamti mulup mma penaŋaŋ omba sokbewe ma sakwep gakiwap mene zemti ewe keŋ zut palen nâmtemtem mamiyap. Neŋ gakim meti Kilaismak mama dolakŋan mambap keyet nâma dolakŋaŋ penaŋ mambein.
PHI 1:24 Ma in belak kileŋ indemepma in nemba dumen mame ŋep ku benakgapmti inmak msalen kapi ewe tusumti mambap beme e ewe nâma dolakŋaŋak penaŋ bewe.
PHI 1:25 Keyepmti neŋ pigok penaŋ manâmkatikbeyap. Neŋ gakikipiŋ ewe msalen kapi mamti indamukulem mma in nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemti oloŋen palen tapmopme neŋ indiktiŋgut bam gakiwap.
PHI 1:26 Keyepmti neŋ ewe inmagen kotapma in nikti ilinaŋgalen mama mimiŋin Zisas Kilaismak mamaip keyet nâgât yaŋaŋmak oloŋen penaŋ mbep.
PHI 1:27 Tepumaŋ penaŋ kapigok mbep in mama mimiŋin weyaŋme esemteŋ beme Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mâti maip keyet kataŋ mti mambep. Mti keŋ kwep ma tususuŋin kwep tapme kitik kitik tati am indamukulem mimindeme nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemti tapme neŋ kot indikbap. Âk yek beme belak pien tati zapalin etaŋ nâmbap.
PHI 1:28 In kitik kitik bemti tapme kasaŋine ekŋenaŋ zemkiŋgagat mimindame kiŋgagapiŋ windeŋin timti katikŋaŋbemti tabep. Âpme Kawawaŋaŋ in indatimtati ekŋen belak katimindeme walelet aikbep keyet yaŋaŋ ilinagak ekmâtâbep.
PHI 1:29 Kawawaŋaŋ in Kilaisiyelen mulup mimiyet nâmti kabemindaye ke sek sindemaŋmak. Egaŋ wa Kilais nâmkiŋpepeyet etaŋ yek ekgapmti sek sindem palen eyo mobogat nâmindeye.
PHI 1:30 Keyepmti neŋ eweŋan tipman baen mulup sek sindem mkwapma nikbien. E ewe kan pigogat tapmma zapatn takopme tatnâip ke mulup sek sindem in mamip sepem kegogak neŋ pien mamiyap.
PHI 2:1 Kilaisiyaŋ in keŋinan mamti gwetnaŋ mamin ma Egaŋ gogot mamindamti mkipmaŋ mambein ma Emetak Teŋmak tusumindeme maip ke ma Kilaisiyaŋ kembeŋ mti aŋgalaŋ gogot mimindendeŋaŋ
PHI 2:2 kegok taindaingapm in ŋoktik kwep bemti gogot palen mamti keŋ kwep bemti zenâ zenâŋin kwep tuŋguwinan tatindame kegok mame neŋ zapalin nâmti ingat oloŋen temaŋ penaŋ mbap.
PHI 2:3 Nâip, in ilinaŋgat nâme mobotnaŋ beme mulup neŋ mbi geŋ mbi zemti sek mmobot palen ŋen ku mbep penaŋ. In keŋin sekŋin mtot mamti noline ekŋengat kandaŋinan meti ekŋengat nâme mobotnaŋ bewe.
PHI 2:4 Ma in ikŋaŋ ikŋaŋgat kwitnaŋ kwitnaŋinaŋ dolakŋaŋ bembeyet etaŋ nâmti mulupmaŋ ku mbep. Noline notnaŋ ekŋengalen eyo weyaŋme pembenaŋ bembeyet mulupmaŋ mbep.
PHI 2:5 In Kilais Zisasiyelen ŋoktik dolakŋaŋ tapme mama mimi dolakŋaŋ mti maŋge sepem kegogak penaŋ mti mambep:
PHI 2:6 Zisas Ek Kawawaŋak maŋge yaŋgut neŋ Kawawaŋ mama mayap kapi zigok katipemti msalen towesap kegok zemti gwaenak ku tage.
PHI 2:7 Egaŋ kululuŋen Amobotnaŋ mamtan mundumaŋ bee wan peme tapme msalen kapi toti an penaŋ sokbemti an tototnaŋ sisiliŋ an sepem kegok maŋge.
PHI 2:8 Egaŋ Kawawaŋaŋ zempeye keyet kataŋ gawepumti tototnaŋ mameti tewen gakiye.
PHI 2:9 Kegok mgeyepmti Kawawaŋaŋ ekme dolakŋaŋ beme wapmoti Amobotnaŋ temaŋ onzempeye. Âpme egalen kwizet buŋamaŋ temaŋ keyaŋ palakŋaŋ bemti amgalen kwizet buŋam sambe tapmezin bee ilindiŋ indasebemindemti igak belak gwa tazin.
PHI 2:10 Keyepmti am kululuŋen mamaip ekŋen sambe ma msat palen mamanup nin sambe ma msat kandaŋan baen matalip ekŋen sambe Zisasiyet kwizet buŋamaŋ mwati pedondom samti sesewatsasayelen.
PHI 2:11 Âpme nin sambeyaŋ Zisas Kilais ek Amobotnaŋŋ mamndain zemti kwizet buŋamaŋ manzempalakŋaŋ benup. Set keeset Kawawaŋ Bipmnaŋgat kwizet buŋamaŋ mamwatnup.
PHI 2:12 Keyepmti notnne, neŋ inmak ke mamkwaban kan keyet zetn zema in nâmti dolakŋaŋ maŋgawepumtemien. Yanaman beŋaŋ pien teleŋan mamti zet bema kopme e kegogak gawepuwep beme neŋ ingat nâma mobotnaŋ penaŋ bewe. In nâit, in Kawawaŋ yomengatnaŋ indatitiŋaŋ keyet nâme mopme egat kandaŋan kume kwaopme nâmsemteŋ mamambep.
PHI 2:13 Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ingat keŋinan mulup mti indamukulem mme zetnaŋ gawepupuyelen ma kwitnaŋ kwitnaŋ egaŋ nâmtikŋaŋ minen ke etaŋ mimiyelen manâin.
PHI 2:14 Âpme in myuŋguŋgupiŋ keŋin kwetetepmaŋ mamti am mgasik penaŋ segeyakŋinbeŋ msat kapiyet zapat mamaip ekŋengat tuŋguwinan wenzim eyoŋga busatnaŋ keboŋ bemtati mamayelen zet ke am notnaŋ diindome nâmkiŋpepe aikbep. In kwileki ŋeniyet zet mmot mtot mti mdândândâ mee ku mbep. Âpme maneti Kilais kokotgalen kananen neŋ ingat mti sindem nâmkwaban ma mulup msâgât olatkwaban keyet penaŋaŋ in Zisasiyet zikatnan sosok motapme neŋ indikti keŋ dolak penaŋ nâmbap.
PHI 2:17 Neŋ mulup mamimetnepema amnaŋ nomti sipm mulapme kwawabe mene beme kemak ingalen nâmkiŋpepeŋinmak dundunduŋin keyaŋ Kawawaŋgat sâpe sâpe mambuip sepem kegok bewe. Neŋ keyet otnâmti inmak oloŋen temaŋ mamiap.
PHI 2:18 In sepem kegogak keyet nâmti neŋmak oloŋen mamambep.
PHI 2:19 Neŋ Timoti inmagen ŋep pema kosâpm keyepm neŋ Amobotnaŋ Zisasiyet dunduma ek mukulem mme egaŋ sakwep inmagen kobe. Kot inmak maneti naman gilik zem kot inmagen kwitnaŋ kwitnaŋ zigok tasokbein keyet zet zapalin notnaŋ dinome nâmti oloŋen mbap.
PHI 2:20 An kemak neŋmak etaŋ in indamukulem mimiyet keŋnit temaŋ penaŋ matazin an ek keboŋ pienen neŋmak ŋen ewe ku tazin.
PHI 2:21 Am sambe ekŋenaŋ ilinaŋgat muluwin mimiyet etaŋ manâip. Mti Zisas Kilaisiyelen mulup mimiyet ku maotnâip.
PHI 2:22 Yaŋgut in Timotiyelen mamaŋaŋgat yaŋaŋ ilin ŋep nâip. Egaŋ nembayaŋ biwin mamukulem mip sakam kegogak egaŋ neŋ zet zapat dolakŋaŋgalen mulupgat manapmukulem dolakŋaŋ penaŋ mamimkwazin.
PHI 2:23 Neŋ mka katikŋan kapiyetnan zemneme tobap ma ewe tabap ke nâmtiŋgut Timoti ek sakwep penaŋ zempema inmagen kobe.
PHI 2:24 Âpme nenngut Amobotnaŋ ikŋaŋ setn weyaŋme neŋ kan belaknik bugan kapi inmagen kobap ke nâmkatikbeyap.
PHI 2:25 Neŋ nenak pien mulup olat olat palen tapminepema in nâmkiŋpepeen notn Epapolodaitas peme koti egaŋ kegogat mulup olat olat palen mti segeset napmukulem omba penaŋ mneme mulup mbelin. Egaŋ pien neŋmak mamti zawat mme in buŋam zapatnaŋ nâmti in egat yayaŋ temaŋ mbiengapmti egaŋ in kot indidigat keŋaŋ temaŋ penaŋ matazin. Keyepmti alak pi naman pema inmagen kokogat nâyap.
PHI 2:27 Âpme ek zawat nukŋaŋ penaŋ mti gakisât penaŋ mge yaŋgut Kawawaŋaŋ egat kembeŋ nâmti mukulem mpeme alik beye. Wa ek etaŋ yek. Neŋ nenn nukŋanen mamayap yaŋ egaŋ yek benagen nukŋaŋ temaŋ ŋen ewe dukŋnan motdakgapmti neŋ kogogak Kawawaŋaŋ keyet kembeŋ nâmnemti napmukulem mneŋge.
PHI 2:28 Keyepmti in ek ekti keŋin dolakŋaŋ bembeyet ma neŋ kegogak egat ewe nâmtemtempiŋ mamayet nâmti ek eweŋan pigogat pema sakwep inmagen kozin.
PHI 2:29 Egaŋ Kilaisiyelen mulup keyet nukŋaŋ pumaneti zawat temaŋ penaŋ mti gakisâgât penaŋ mge. In beŋan daen mambien keyepmti egaŋ ingat weŋnok kapi tati napmukulem omba penaŋ mamimnemetneti gakisât penaŋ mge. Keyepmti egaŋ kopme in ekti Amobotnaŋmagen nolingapmti in oloŋen temaŋ mpemti notn mpewep. In ekme am ekŋen keboŋaŋ kopme indikti ekŋengat nâmindeme mobotnaŋ mambemambe.
PHI 3:1 Notnne, neŋ zet zemkwala elak kapi pema tapme naman ingat pigok zema nâit. In Amobotnaŋgalen am maŋge mamaip keyepm in ikŋaŋ main sepem kegogak oloŋen palen mambep. Neŋ zet itnaŋaŋ kumindawan keyegak zenzeyelen nâma nukŋaŋ ku bein. Neŋ zet kapi indamukulem mimiyelen zet keyepmti ewe keyegak ke sakwalamti pigok diindosowap.
PHI 3:2 In am bekanaŋ tam zupmaŋ keboŋ mamti zemyuŋgu yuŋgu mti sekŋin butnaŋ etaŋ antimpemtiŋgut mama titiyet zetnaŋ manzeip ekŋen keboŋgat indiksewep.
PHI 3:3 Nin sekŋ butnaŋ antiti set keeset Kawawaŋgat nemunambaŋane ku mambenup. Nin Emetak Teŋgalen windeen Kawawaŋ sesewatsamti mama ma Kilais Zisas kwizet buŋamaŋ mwatpemti mama keesetgut Kawawaŋgat nemunambaŋane mambenup. Wa mulupm ŋen dolakŋaŋ maminup keyet mti yek. Am nâmkiŋpepemak nin Zisas Kilaisiyaŋ ningat mti kwitnaŋ kwitnaŋ mge keyet nâmkiŋpemti Kawawaŋ masesewatsanup. Nin ninyegak mama aiikgalen mulupmaŋ mti ŋep ku titiyelen.
PHI 3:4 Neŋ segeset kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ mamip keyaŋ ŋep napmukulem mbe nâmbak ze keyet mulupmaŋ ŋep mbak. An notnaŋ ekŋenaŋ segeset keyet nâme ŋep ndamukulem mbe zemti ke mamip. Neŋ kegok msât nâmbak benagen neŋ am ekŋen ke sebemindemti omba penaŋ mbak.
PHI 3:5 Neŋ sokbemti tapmepma kasup 8 kegok beme sekŋ butnaŋ antim newien. Neŋ Islael an Benzamingalen alikŋaŋ. Neŋ Ibulu am ekŋengat sip butnaŋ penaŋ. Neŋ eweŋan Palisi an zii zet timamayet ŋotekŋaŋ penaŋ mamban.
PHI 3:6 Ya neŋ wa Kawawaŋgalen mulup windeŋaŋbeŋ kapi tapmiapmak zemti egalen dapmelaŋge omba penaŋ indawalekwaban. Âpme amnaŋ nikme zii zelen teŋ ma myuŋguŋgupiŋ kwetetepmaŋ mamti mkwaban.
PHI 3:7 Âpme neŋ eweŋan kwitnaŋ kwitnaŋ ke mmamti keyet nâma penaŋ beye. Yaŋ bamgat Zisas Kilaisiyet nâmkiŋpemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mkwaban bee ekma belakŋaŋ penaŋepiŋ etaŋ bemâge.
PHI 3:8 Neŋ Amobotnaŋ Zisas Kilais egat yaŋaŋ weyaŋ eknâmâtâpma delaŋ zeme ek mkitik penaŋ pewan mti Kawawaŋaŋ nikme dolakŋaŋ kapi tabeinmak zemti kwitnaŋ kwitnaŋ eweŋan mkwaban keyet nâma penaŋaŋ ku beme ektalalap. Neŋ Kilais ekmak tususât tati kwitnaŋ kwitnaŋ mkwaban bee ekma okbi okbiŋaŋmak beme kiŋgat pema delaŋ zemâge.
PHI 3:9 Neŋ Kilaismak tususu penaŋ mti ek nâmkiŋpemti mama Kawawaŋaŋ yom katipemti mme kwetetepmaŋ bewan. Wa nanaŋgat pembenaŋnnaŋgat teŋ bewap nâmban ke ma zii zet gawepumti mamban keyet mti yek.
PHI 3:10 Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe notnaŋ ekŋengat nâma tototnaŋ beme Kilaisiyet yaŋaŋ etaŋ nânâyet mulupmaŋ giŋgiŋ penaŋ mamiap. Kilais ek Kawawaŋgalen winde temaŋ keyaŋ gakikiengatnan mme wage windeŋaŋ keyet yaŋaŋ weyaŋ nânâyet mulupmaŋ mti egalen winde kemak mamti neŋ egaŋ ningat sindem nâŋge kegogak neŋ tusumti sindem nâmban. Ma egaŋ ningapmti gakiye kegogak neŋ ŋep gakiwap.
PHI 3:11 Neŋ kegok mbawen bam maneti egaŋ gakikiengatnan wagenogak wabap.
PHI 3:12 Wa neŋ nanaŋgat Kilais nemboŋak ilak bewan kegok ku zeyap. Neŋ Kilaisiyaŋ ikŋaŋgat zapat nage keyepmti neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ egaŋ nâmtikŋaŋ mamin ke mmepma delaŋ zenzeyet ikŋaŋ winde name egalen windemak tati winde mambeyap. Neŋ mama mimi itnaŋaŋ mkwaban sambe beewan bamkumpema delaŋ zemâge. Âpme neŋ naman kwitnaŋ kwitnaŋ bam gwaen sokbemnambe keyet nâmti mulupmaŋ windeŋaŋbeŋ mamiap. Am ekŋenaŋ kwileki ŋengat nâmbempemti zeme ke titiyet winde temaŋ mambeip sepem kegogak neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bam kumpema delaŋ zeme neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ nâgât zapat bembeŋaŋ ke titiyet mulupmaŋ beka kwisak mmeti timâpma delaŋ zeme Kawawaŋaŋ keyet tosaŋaŋ nambe keyet nâmti mulupmaŋ windeŋambeŋ penaŋ mamiap.
PHI 3:15 Am sambe nin nâmkiŋpepenn kaliŋaŋ tazinaŋ nin set zemâtâlap kwep kapigogak mti mambanup. Nin Kawawaŋgalen mama mimi dolakŋaŋ tiwenn ke nin mkatikŋaŋ bemti mambanup. Âpme naman notnaŋaŋ zetn keyet nâme pepepeŋaŋmak bewe beme Kawawaŋaŋ keŋin ŋep m eleŋ beleŋ bemindeme eknâmâtâbep, e nâmindeyap.
PHI 3:17 An notnne sambe, notnaŋ ekŋenaŋ neŋ mama mimi dolakŋaŋ mma ekti keyegak napmâti mamip ekŋen keboŋ keyelen eyo indikti keyegak mbep.
PHI 3:18 Eweŋan baen neŋ zet mandiindom kwateman keyegak ewe simak simak tati pigok diindoma nâit. Ingat tuŋguwinaŋgatnaŋ am notnaŋ ekŋenaŋ Kilaisiyaŋ tewen gakiye keyet zet zapatnaŋ diindomann nâmbienaŋgut naman zet ke bamkumpemti tapmelip.
PHI 3:19 Am maŋge ekŋen keyaŋ bam walelet temaŋ aikbep. Ekŋenaŋ segalen kwitnaŋ kwitnaŋ sakambukŋaŋmak ke mimiyet nâme oloŋenaŋmak mambein. Ma msatgalen kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet tikŋaŋaŋ keŋ otnânâŋin bee maminzilime delaŋ zemâzin.
PHI 3:20 Âpme nin Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyaŋ koti yomengatnan ndatimkwatndemti moge. Yanaman kot ndatimti kululuŋen gwaen mobe keyet damuŋ msalen kapi matatnup.
PHI 3:21 Ek am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe weme eknup bepi kandaŋan baen tim kot yaloŋ pemti manndadamuŋ min. Windeŋaŋ keyaŋ sekŋ belakŋaŋ toweweŋaŋ kapi mgilik zeme ikŋaŋgalen sekŋaŋ keboŋak alakŋaŋ saŋga soŋgaŋaŋmak ndame ikŋaŋmak mamambanup.
PHI 4:1 Kilaismagen notnne, in kot indidigat keŋŋ temaŋ penaŋ matazin ma neŋ ingat gogot mamiap. Neŋ ingat tuŋguwinan mulup mma in nâmkiŋpepe aikbien keyet neŋ oloŋen mimindemti am ekŋengat zikalinan sekŋin mamotindeyap. Kogogapm notnne dolakŋaŋ penaŋ, in Amobotnaŋ Zisas ekmagen wetekumti gweŋgweŋ kumti katikŋaŋ matapmambep.
PHI 4:2 Imbi zut Yuodiamak ma Sintiki it Amobotnaŋ ekmagen nâmkiŋpepeŋit kwep tazin keyet mti it tuŋguwidan zet mmot mtot bugan tazin e pemalu tapme keŋ kwep bemti mambalup.
PHI 4:3 Kegok mmalu mulup an notn penaŋ geŋ imbi zut ke idikdamuŋ dolakŋaŋ mmane mambalup. Eget ma Kelemen ma am notnaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat napmukulem mti zempalakŋaŋ bemebien. Ekŋen ke kwilin mama kanzizitgalen papiaen ilak kumpepeŋaŋaŋ tazin.
PHI 4:4 In Amobotnaŋgat oloŋen mti sesewatsapeŋ mamambep zet ewe ikŋaŋ keyegak sakwalamti zema nâit. In Amobotnaŋgat oloŋen mti sesewatsapeŋ mamambep.
PHI 4:5 Nâip, Amobotnaŋ ilak kokogalen kan sokŋanik bein keyet in am bakbak mimindemti nâmkiŋpepeen indamukulem mimindewep.
PHI 4:6 In kwileki ŋeniyet olati keyet yayaŋ temaŋ ku mbep. In belak nânâŋin ke Amobotnaŋ zikat same egaŋ ŋep indamukulem mbe. Âpme in mukulemaŋ ke ekti egat wisikŋ kan kataŋ zepeŋ mamambep.
PHI 4:7 Nin Kilais Zisasmak tususunn tazin keyepmti Kawawaŋ keŋ sewakŋaŋ toŋaŋ egaŋ tuŋgupmnanen keŋ sewak temaŋ manndain. Keŋ sewak keboŋ ke am nin yaŋaŋ ŋep ku nâmâtâtâgalen. Keŋ sewak keyaŋ keŋin sekŋin damuŋ mimindeme kakanemuŋ mambep.
PHI 4:8 Notnne, zet delaŋ zenzeŋaŋ pigok met zema nâit, in keŋinan kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ etaŋ wizinzimpemti mama mimiŋin esemteŋ ma kwetetepmaŋ mti am sambe bepi gogot etaŋ mimindamti mame am ekŋenaŋ indikti Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwabep.
PHI 4:9 Mama mimi dolakŋaŋ ekŋen kapi neŋ zemti mkwapma ekti eknom mme delaŋ zeye. Keyegak mti mame Kawawaŋ keŋ sewak toŋaŋaŋ indikme dolakŋaŋ beme inmak mambe.
PHI 4:10 In eweŋan nâgât milawatn ŋen ewe ŋep ke beme kotnakgalenaŋgut ilinmagen kambeŋ temaŋ takwapme olat olat palen mamkwabien keyepmti ku beme koge. Yaŋ alak pi in nâgât nâmti tewalaŋ ewe beme kozin keyepmti neŋ ingat keŋ dolak omba penaŋ nâmindemti Amobotnaŋ sesewatpeyap.
PHI 4:11 Wa neŋ âŋ zet mti zet kapi ku kumindayap. Neŋ kwileki notnaŋgat omtimat timat palen mamti keyet ku manâmbekambeyap.
PHI 4:12 Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe wem name mamayet ma olat olat palen mamayet ilizuzut nâma ŋep penaŋ mambein. Nim nalak nalak mti mama ma kambeŋ palen mama ma nimwiaŋ wiaŋ palen mama ma meuyet tip alaŋ nâpeŋ mama ekŋen ke yaŋaŋ mnâmti mama sekŋ beye.
PHI 4:13 Kilaisiyaŋ winde name windemak mamayap ma egalen windeyet neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe bee ŋep mmâbap.
PHI 4:14 Yaŋgut neŋ olat olat palen manepema in napmukulem mnewien keyepmti neŋ ingat nâma dolakŋaŋ penaŋ bein.
PHI 4:15 Pilipai mkaengatnaŋ am in ilin nâip. Neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat mulup yaŋbemti Masedonia msat pemti mulup mmebanen dapmelaŋge notnaŋ ekŋenaŋ belak mame in etaŋ segeset napmukulem mkwabien.
PHI 4:16 Ma neŋ Tesalonaika msalen met mulup mamimtemanen in napmukulem mti segeset bandim omba penaŋ mamnamkwatemien.
PHI 4:17 Wa mânep milawat keyet etaŋ nâmti ku zeyap. Mama mimi dolakŋaŋ ke inmagen temaŋ penaŋ tasokbein keyet eyo nâmti zeyap. In ewe kegok mmebewen keyet tosaŋaŋ Kawawaŋaŋ temaŋ indawe.
PHI 4:18 In nâgât taolet omba penaŋ Epapolodaitas same timkot name tim elimiakti tapmayap. Taolelin beme koge kapi Kawawaŋgat soŋgom sâpe sâpe bume zim pilik sesikŋaŋ dolakŋaŋ mapemtan sepem kegok bein. Sâpe sâpe keboŋ ke Kawawaŋaŋ ekme dolakŋaŋ penaŋ beme oloŋen temaŋ penaŋ mamin.
PHI 4:19 Kawawaŋ ek kwitnaŋ kwitnaŋaŋ sambe penaŋ tazingapm in Zisas Kilaismak tusumti mamaip keyepmti in olat olat palen mame egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ketalasim indame in tim nimwiaŋ mambep.
PHI 4:20 Am sambeyaŋ Geŋ Kawawaŋ Bipm kwizet buŋamdi mwagemti sesewatgapeŋ mamambep. Ke penaŋ.
PHI 4:21 Neŋmak notnne notnaŋ am nâmkiŋpepemak pien mamanup nin Zisas Kilais egat mti ingat otnâpeŋ mamanup keyet mti in am nâmkiŋpepemak noline notnaŋ ekŋen diindome nâmbep.
PHI 4:22 Pien am nâmkiŋpepemak notnaŋ gapman temaŋ egalen mkaen mulup mamip ekŋenaŋ in kegogak indamukumindeip.
PHI 4:23 Neŋ Ambotnaŋ Zisas Kilaisiyaŋ in keŋ taolet mimindandayet nâmti mandunduyap.
COL 1:1 Neŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Zisas Kilais egalen mulup an neŋ mamti egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bembeyelen nâmti nakumtetiye. Ma ningat notn Timoti nilisakwep zapat meluwaŋ kapi kumti Kawawaŋaŋ amŋane ikŋaŋgat zapat ombemindendeŋaŋ ma am Kilais manâmkiŋpemti wisat mimipiŋ Kolosi mkaen talip ingat bemalu kozin. Nit Kawawaŋ Bipm dundu samalu egaŋ keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋ mimindawe.
COL 1:3 In Zisas Kilais nâmkiŋpemti Kawawaŋgalen am mamaip ekŋen gogot mamimindamti maip keyelen zet zapatnaŋ nit nâwelin keyet dundunduyen kan kataŋ Amobotnaŋ Zisas Kilais egat Bipmaŋ Kawawaŋgat wisikŋ zemti mandundulup.
COL 1:5 Yaŋbembeŋan baen Kawawaŋgalen zet penaŋ ke inmagen kopme in Zisasiyaŋ kululuŋengatnaŋ toti ingat yomgapm gakiye ke nâmkiŋpemti ek kululuŋen eekgalen webemti mamaip. Naman kogogak webebeŋin ekmagen tazin keyaŋ mme noline gogot mimimdamti Kilais nâmkiŋpematalip.
COL 1:6 Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke in nâmti egalen keŋ taolet mimindame penaŋ sukwep nâmkiŋpewien. Sepem kogogak msat kataŋ am sambemagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keyaŋ meti penaŋaŋ Zisasmagen nâmkiŋpepe msokbeme kwati tasambeleŋ mezin.
COL 1:7 Epapalas ek Kilaisiyelen mulup an dolakŋaŋ nigat notn penaŋ. Nin nsakwep mulup an dolakŋaŋ. Egaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keyet yaŋaŋ ningat mundum mnan tati inmagen zemâtâtindaye.
COL 1:8 Egaŋ Emetak Teŋaŋ inmagen gogot mama ke indame keyet penaŋaŋ mamkawaŋ beip keyelen zet zapatnaŋ kot dinitdoye.
COL 1:9 Kan ingalen zet zapalin yaŋbemti nâwelinen nit yaŋaŋ keboŋ keboŋ keyet oloŋen mti Kawawaŋgat omteŋ mandundusalup. Ma nit egaŋ nânâ indandayelen mawekumti kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ nâmtikŋaŋ mamin ke mbep ma Emetak Teŋaŋ nânâ dolakŋaŋ indame mama mimi teŋ Kawawaŋgalen ke mâbep.
COL 1:10 In kegok mti Amobotnaŋ nâmtikŋaŋ mbe keyet katnan mambep ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mbep keyet egaŋ oloŋen mbe. Ma ingalen mamaŋin keyaŋ mulup kwitnaŋ kwitnaŋ mbep keyet penaŋaŋ sokbemindawe. Kegok mti Kawawaŋ nâmkiŋpemti mama keyaŋ inmagen omba sememeyet mandundulup.
COL 1:11 Kawawaŋ ek winde toŋaŋ keyepm egaŋ winde indandayelen mandundulup. Ma egalen windeŋaŋ dolakŋaŋ timtati in katikŋaŋ bemti nukŋaŋ sambe sewak sewak ŋep gapuwep.
COL 1:12 Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama busatnaŋaŋmak mama ke ŋep motitiyet zetik mti ombemindeye. In kan kataŋ Bipmnaŋgat keyet oloŋen palen wisikŋ manzemmambep.
COL 1:13 Kawawaŋ egaŋ tambusosok toŋaŋ egalen windeengatnan ndatimti Nemuŋaŋ gogot penaŋ mamm egalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan met ndeye.
COL 1:14 Egat tambusosok keŋangatnaŋ ndatiye keyet yaŋaŋ kapigok, egaŋ ningalen yomgat dopmaŋ gakiki keyetnaŋ ndakwitimti lala ndeye. Mti yomm sambe katikpepeyelen kegok mge.
COL 1:15 Kawawaŋ amnaŋ ku ekbienaŋgut Kawawaŋgat yaŋaŋ penaŋ nâsâgât Nemuŋaŋ Zisasiyet mama mimiŋaŋ keeset ekti Kawawaŋgat yaŋaŋ nânâyelen. Zisasiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbembepiŋ tapme Kawawaŋmak mamti maŋge ma egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋaŋ mge keyet Amobotnaŋin bein.
COL 1:16 Eneyet Egaŋ mamti kululuŋengalen ma msalengalen ma kwitnaŋ kwitnaŋ keŋan wemezin ikŋaŋ msokbeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ eekgalen msalen talip ma ku eekgalen kululuŋen talip ma ensel windeŋinmak temakwep ma amobotnaŋ windeŋinmak ma an damuŋ windeŋinmak ke ilinsakwep egat zapat zeme sokbemti egat zetnaŋ kandeŋan matalip.
COL 1:17 Ek kwitnaŋ kwitnaŋ sokbembepiŋ tapme tipman baen mamkwage. Ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke egalen winde keyet palen dolakŋaŋ mawemkwazin.
COL 1:18 Ma egat setnaŋ betnaŋ ma pemaŋ ke am nin egat manâmkiŋpenup keyet yaŋaŋ dapmelaŋgeŋane nin. Âpme egaŋ ningat ŋokasetn bein. Enenogat Egaŋ am gakikiengatnan wawat ke ŋeŋaŋ bem ndemti wage. Mti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyet ŋotekŋaŋ beye.
COL 1:19 Kogogapm Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat keŋaŋgalak Nemuŋaŋaŋ ikŋaŋgalen sek sepem ilindiŋ bemisik peye.
COL 1:20 Keyepmti Kawawaŋaŋ am sambe msalen ma kwitnaŋ kwitnaŋ kululuŋen ma msalen talip ekŋengat nâmti set weyaŋge ke Nemuŋaŋ peme toti tewen gakime sipmaŋ mulati mamasi msokbeye.
COL 1:21 In eweŋan Kawawaŋgat kasaŋaŋ mamti bekanaŋ sepem igak igak mti ŋoktikŋinan Kawawaŋ ku main nâmti bamkumpemti teleŋaŋ mambien.
COL 1:22 Âpme Kilaisiyaŋ nin masokbeip sepem kegok sokbemti ningalen kasa kasa mamann Kawawaŋmagen tage ke kume totogat tewen kume gakim wati alak nin Kawawaŋmak timet tusumndeme ekmak keŋ kwep bemndeme myuŋguŋgupiŋ teŋ Kawawaŋgat zikatnan ndatime kotapmanup.
COL 1:23 Kegok ke ŋep keyaŋgut in nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ bemti tepum miŋaŋ gwetnaŋ mimiŋaŋ nemboŋ bemti kululuŋen mebegalen webembeŋin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ manzemsokbemindain ke ku ketalasiwep. Mme Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke neŋ keyelen mulup an kwaban ke am sambemagen timti msat sambe zempalakŋaŋ bemmâban.
COL 1:24 Neŋ Kilaisiyelen buŋam zapatnaŋ dapmelaŋge inmagen mkawaŋ bema keyepmti neŋ sek sindem matiyap keyet nâma oloŋen penaŋ beinen keyet penaŋaŋ inlak am nâmkiŋpepemak kwabien. Kilais egaŋ sek sindem temaŋ tiye sepem kegogak neŋ dapmelaŋge in sambe Kilaisiyet setnaŋ betnaŋnok ingat mti sek sindem tusumti matiap.
COL 1:25 Kawawaŋaŋ neŋ dapmelaŋgeŋane inmagen zetnaŋ sambe bekapi zempalakŋaŋ bema in indamukulem mimiyelen mulup annaŋ naombem neŋge. Kogogapm neŋ zetnaŋ ke ŋen kupema towewepiŋ; ilindiŋ mandiindoyap.
COL 1:26 Zet ke kan teepmaŋ penaŋ enzililiŋan tapme am mamkwabien yaŋ alak pi Zisasiyet nembaŋaneyaŋ ilin zemkawaŋ bemindame am nâmkiŋpepeŋinmagaŋ nâmâtâpme delaŋ zein.
COL 1:27 Keyepmti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen zet enzililiŋaŋ omba penaŋ keyet penaŋaŋ mobotnaŋ penaŋ am nâmkiŋpepeŋinmak ingat tuŋguwinan masokbemezin. Kilais keŋinan mamain ek ke zet enzililiŋaŋ takwage keyet penaŋaŋ. Âpme in ekmak mamaip keyepmti kululuŋen egaŋ tazinen ke ekmak moti mamambep.
COL 1:28 Âpme in am sambe Kilaisiyet yaŋaŋ zemkawaŋ bemindamti nânâ dolak dolakŋaŋ sambe ke diindomti aŋkeŋoo zet mandiindonup. Ke Kilaismagen tusumti egat zapat nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemti an penaŋ bemti matalip kegok Kawawaŋgat zikatnan timetindendeyet mandiindonup.
COL 1:29 Egalen windeyaŋ neŋ namukulem mnemti m eleŋ beleŋ bemneme mulupmaŋ ke sek sindem palen amŋane ekŋenmagen mamiyap.
COL 2:1 Neŋ pigok diindoma nâit, in ma Laodosia am ma am sambe notnaŋ in nâgât zimosetn ku nâip yaŋgut neŋ in nâmkiŋpepemak bembeyet sek sindem palen mulup mamiap.
COL 2:2 Neŋ mulup sek sindem palen mamiap ke ingat keŋin mkipmaŋ bembeyet nâmti mamiyap. Âpme in nolinaŋgat keŋin bembe keyelen mamayaŋ ke mme nolinemak keŋ kwep bemti mambep. Mti neŋ in Kawawaŋgalen zet enzililiŋan tazin keyet yaŋaŋ weyaŋ nâmâtâtâgat manâyap. Neŋ in ŋoktik dolak dolakŋaŋ keboŋ titiyet manâyap. Kilais egaŋ ikŋaŋ zet enzililiŋan keyet penaŋaŋ penaŋ bein.
COL 2:3 Zet penaŋgat ŋotekŋaŋ temaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋgat yaŋaŋ nâmâtâtâgalen enzilipepeŋaŋ ke Kilais ek etaŋ keyelen nânâ ma penaŋaŋ penaŋ.
COL 2:4 Am ŋenaŋ zet kelakŋaŋ mimindamti keŋin mme yuŋguwemagengapmti zet zesowap kapi eweŋanegak saleŋin tiyap.
COL 2:5 Neŋ sekŋnaŋ etaŋ beŋan pien mamayap, yaŋgut keŋnaŋ inmak mamti in Kilais nâmkiŋpemti ekmagen tusumti mamaip ke otnâmti ingat nâma mobotnaŋ beme oloŋen penaŋ mamimindayap.
COL 2:6 In Kilais Zisas Amobotnaŋ ekmak kakanemuŋ mamayet nâmti ekmak tusuwien keyepmti ekmak etaŋ watekumti mamambep.
COL 2:7 Nâmkiŋpepeŋin keyaŋ kindiŋinok beme Zisasiyet mamaŋaŋ time topme keyet palen imtati semem mobep. Kegok mimiyet zemzikat indandaŋaŋgat mbep.
COL 2:8 An ŋenaŋ amgalen ŋoktikeset tetimaemae zet belakŋaŋ ŋen zemti keŋin mme yuŋguwepgat indiksem indeemti mambep. Zet yukwat yukwat keboŋ ke ekŋenaŋ yeŋpawine ekŋengalen nânâ dâsuki notnaŋ ilinaŋgat keŋinan manzeip ma msat palengalen nânâ dâsuki notnaŋ ke timamti manzeip, wa nânâ ke Kilaismagengatnaŋ yek.
COL 2:9 Nâip, Kawawaŋgalen mama mimi ma totatatnaŋ ilindiŋ keyet yaŋaŋ Nemuŋaŋ Kilaismagen sosok sokbemkawaŋ beye.
COL 2:10 Keyepmti in ekmak tusumti maip keyaŋ zeinen in egat kandeŋan mamti kwileki ŋeniyet ku olapbep. Mme Kilaisiyaŋ we ŋeŋaŋ sambe ma ekŋengalen mobotnaŋ sambe ekŋengat ŋeŋaŋin temaŋ main.
COL 2:11 In eweŋan sekŋin butnaŋ antimti mamamti keyet nâme piliŋ delaŋ zenzeŋepiŋ zemti mamtemien ke am ilin belinan kegok mti mambien. Yaŋ piliŋ alakŋaŋ Kilaismagengatnaŋ titiyelen ke keŋaŋ ekmagen tusumti kegok ke mimiyelen. Kawawaŋ winde toŋaŋ egaŋ Zisas gakikiŋaŋgatnaŋ mme wage manâmkiŋpenup nin kegogak mamaen mawatnup keyelen piliŋ tu zulutbenn, keyaŋ piliŋ penaŋ bein. Tu zulutbenn keyaŋ keŋ itnaŋaŋ peman tu nimti gakikiŋaŋnok weŋgeyaŋ mawen mme keŋ alakŋaŋaŋ Zisasmak mamayeen wabennaŋ mamanup.
COL 2:13 In eweŋan mama alakŋaŋ ku timti yommak mamti gakikiyelen zapat mambien. Kegok mamme Kawawaŋaŋ yomm peme mepme ndatim kwati Kilaismak mamaen tusumndeye.
COL 2:14 Am sambeyelen yomgat dopmaŋ titiyet zetnaŋ kumpepeŋaŋ ke mendelet peme mebegalen dopmaŋ Kawawaŋaŋ Zisas tep palen mot kumasasokpeye kan keyet yomgat dopmaŋ titiyelen Kawawaŋaŋ dopmaŋ ku titiyelen zemdelaŋ pemâge.
COL 2:15 Kegok mti Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ ketalasime yomgat dopmaŋ tewen gakiye keyaŋ we mobotnaŋ ma windemak ekŋen windeŋin mtotindeme delaŋ zeme, egaŋ am sambe ekŋengat zikalinan we mobotnaŋ ekŋen ke ma winde sambe ekŋen tetepulet mindeme ekmâtâbien.
COL 2:16 Keyepmti an ŋenaŋ ingat tu meu zigok niniyet zetnaŋ ma Sonda temaŋgat nimwiaŋ wiaŋ mamipgalen yaŋkwesisi ma eyoŋga alakŋaŋ kwapme zigok mimiyelen ma Sabat tagoŋgo kangalen zemâtâtât ekseseyelen notnaŋ ku mâlip zemti indome keyet sukŋaŋ bembepiŋ.
COL 2:17 Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keboŋ keboŋ keyet nâman belak elewilinaŋ etaŋ keboŋ bein. Penaŋaŋ bam sokbembeŋaŋ ke ilak Kilais yaŋin.
COL 2:18 Ma an ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ penaŋaŋ pi ilak kie kie baen ege zemti ensel ekŋengat kandaŋinan meti masesewatindain beme in an keboŋgalen zet kandaŋan ku mebep. Am ekŋen keboŋ keyaŋ sekŋ mmobot igagen mam mti mobotnaŋ sepem ikŋak ikŋak keboŋ mammip.
COL 2:19 An ekŋen keboŋ keyaŋ Zisasmak pepebemti kaliŋaŋ penaŋ kuma talip. Zisasiyaŋ dapmelaŋge sambe ningat ŋokasetn beme nin egat setnaŋ betnaŋ ma pemaŋ mee keboŋ benup. Âpme tetekŋ temaŋ ŋokasetnnan gwaen omti tot epeemti setn betnnan ma pemnan mee mekoti temakwep tusumndeme sekŋ kwep bemti mme segaŋ sememti Kawawaŋaŋ nâme tazin keyet kataŋ temaŋ kwatabe.
COL 2:20 In Kilaisiyelen gakikiŋanen tusumti msatgalen winde sambe keŋ mamyuŋguin bamkumpewienaŋ naman zigogat in msat kapiyet zapat mamaiwaŋ mamti mamipnok zii zetnaŋ maŋgawepuip?
COL 2:21 In kwilekiyet zii zet keboŋ keyet kandaŋan mepme egaŋ “Pi atatapiŋ” “Pi ninipiŋ” “Pi taŋguŋgupiŋ.” Yukwat yukwat kegok mamimindain.
COL 2:22 Zet atindândâyelen keboŋ tetak ku tapmebe. Belaknik kapi tapmeti yek besâpm. Zemâtâtât zet ke amgalen zeletaŋ kegogapm am ŋep ku indamukulem mbep.
COL 2:23 An ekŋen keboŋ keyaŋ amgalen nânâ etaŋ mâti sekŋ sek sindem temaŋ ndamti nin sesewat mulup mene mene mimiyet manndapitilip. Keyepmti nin mulup ke ekman dolakŋaŋ penaŋnok mambein. Yaŋgut ekŋengalen sesewat ma zemâtâtât zet keyaŋ keŋ itnaŋaŋgalen winde ke ku mamtopein.
COL 3:1 In Kilais gakikiengatnan wawatnaŋmak tusuwiengapmti gwaen Kilaisiyaŋ Kawawaŋmak windeen matazin ke kwitnaŋ kwitnaŋin bembeŋaŋ ke met titiyet keŋin temaŋ keeset bemti webempeŋ mamambep.
COL 3:2 In keŋin temaŋ msalen kwitnaŋ kwitnaŋ tazin kapiyet bembepiŋ; kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ kululuŋen gwaen tazin nânâŋin keyet peme mepme nâpeŋ mamambep.
COL 3:3 In Kilaismak gakiwienok bein. Mme Kawawaŋaŋ mama alakŋaŋ indamti ikŋaŋmak ma Nemuŋaŋ Zisasmak mamain enzilim ndeme mamanuwen keyet yaŋaŋ alak kapigogak ewe ku eksokbembeyelen.
COL 3:4 Mameti Kilais mamayet yaŋaŋ ŋotekŋaŋ temaŋ ingat toŋinnaŋ sokbemkawaŋ beme in egalen bembeŋaŋ kegogapm busatnaŋ seŋge soŋga inmak temaŋ kwep keyet keŋan sosok mot sokbemkawaŋ bemti tabep.
COL 3:5 Keyepmti in mama mimi ekŋen kaboŋ kapi keŋ itnaŋaŋgalen ekŋen kemagen ilak gakiwienok nâmbep: imbimak set kileŋ mama ma mama mimi okbi okbiŋaŋmak sambe bee ma sebet dindiŋ palen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ myuŋguŋgu ma kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mimiyet zet kelakŋaŋ mimi ma an ŋeniyelen kwitnaŋ kwitnaŋ kakim titi ma kawawaŋ dâsuki sesewatindanda.
COL 3:6 Am sambe mama mimi mgasik keboŋ keboŋ mamip ekŋen ke maneti bam Kawawaŋaŋ mama mimiŋin mgasik keyet dopmaŋ mutumindawe.
COL 3:7 Âpme in eweŋan mama mimi mgasik keboŋ ke mmamti keyet nâme dolakŋaŋ beye. Ya pi in Kilaismak tusuwien keyaŋ in mama mimi alakŋanen tusuwienok bein. Mti in mama mimi bekanaŋ keboŋ ke bamkumpeme delaŋ zemâgeyepmti mama kapi ewe ku mimiyelen:
COL 3:8 Ŋeŋziziŋ palen mama ma wâm kalem ma keŋ kwali kwali mama ma nolinaŋgat zekuku mimi ma zet sambuŋ zenze ma zet dâsuki zenze. Mama mimi mgasik sambe keboŋ ke bamkumpeme delaŋ zemâpbe.
COL 3:9 Mti mama mimi mgasikgalen tikŋaŋ keŋ itnaŋaŋaŋ indamandame set bekanaŋ mebien e ilak bamkumpemti peme tage ke ewe teŋgugupiŋ.
COL 3:10 Mti in Kilaismak tusumti mama mimi dolakŋaŋ Zisasiyaŋ amŋane maindain ke Kawawaŋ ikŋaŋ mama alakŋaŋ ke aikindaye kogogapm kan kataŋ in ŋoktik alakŋaŋ indamti indamukulem mme in Kawawaŋ ikŋaŋgat sepem bemti mama mimi teŋ mamimobogalen.
COL 3:11 Keyepmti maŋge ikŋak ikŋak kalaŋkumti mama keyaŋ inmagen ku tabe. Glik am ekŋenaŋ maŋgeŋin ŋen ma Zuda am ekŋenaŋ maŋgeŋin ŋen ma am sekŋin butnaŋ antitiŋaŋ ekŋenaŋ maŋgeŋin ŋen ma am sekŋin butnaŋ antitipiŋ ekŋenaŋ maŋgeŋin ŋen ma am nembuyengatnaŋ ekŋenaŋ maŋge ŋen ma am kalaŋaŋgatnaŋ ekŋenaŋ maŋgeŋin ŋen ma amobotnaŋ ekŋen maŋgeŋin ŋen ma mulup an ekŋenaŋ maŋgeŋin ŋen ke ku mimiŋ mamip. Nin sambe bepi Kilaisiyaŋ temakwep pende zamndemti ningat Amobotnaŋ mamti mamdelaŋ zemndein.
COL 3:12 Âpme am Kawawaŋgalen zapat mamaip, in gogot mimindamti ikŋaŋgat zapat ombemindeye. Kegogapmti in mama mimi ekŋen kapi mkipmaŋ beme ingat tip keŋin bewe: in am sambe ekŋengat kembeŋ mimindamti indamukulem mimindewep. Ma keŋ mtot mamti sewakŋan palen mama ma ammak ŋeŋ beluŋ beluŋ mimipiŋ ma bakbak palen mama ekŋen keyaŋ ingalen mama bemâbe.
COL 3:13 In yomgat dopmaŋ mututu mulup ke kumbep. Tuŋguwinan yuŋguŋgu sokbeme in yom ke katikpewep. Amobotnaŋaŋ ingalen yom sambe bee katikpeme delaŋ zeye, sepem kegogak in ilinak yomgat dopmaŋ katikpe katikpe mti mambep.
COL 3:14 Kegok mti in gogot palen mama keyaŋ mama mimi dolakŋaŋ sambe mamip keyet tepumaŋ bemti tabe.
COL 3:15 In Kilaisiyaŋ keŋŋ sewakŋaŋ penaŋ mamimindain keyepm in egalen keŋ sewakŋaŋ keyaŋ indikdamuŋ mme am nâmkiŋpepeŋinmak keŋ kwep bemti keŋ sewakŋaŋ palen mambep. In kogok mimiyet Kilaisiyaŋ indakumtetitiŋaŋ keyet in Kawawaŋgat sikŋ zemti sesewatpewep.
COL 3:16 Mti Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke keŋinan mkipmaŋ beip keyet penaŋaŋ ilinak Kawawaŋgalen zet zemzikat inda mme tuŋguwinan palakŋaŋ bemti wembe. Weme nolineyet aŋkeŋoo zet notnaŋ diindomti ilinsakwep oloŋen palen mambep. Âpme kan kataŋ silik dundunduŋinanen sesewat silik ma Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet tazin ke silik kuip ma silik notnaŋ Zisasiyet milim kukuŋaŋ ekŋen ke kumti Kawawaŋ sesewatpewep.
COL 3:17 Âpme in zet kwileki ŋen zesât ma mulup kwileki ŋen msât nâmbep beme in Zisas Kilaisiyelen an penaŋ tati mulup ke mti Kawawaŋ Bipmaŋgat Kilaisiyet pembenaŋgapmti wisikŋ zemti sesewatpewep.
COL 3:18 Imbi, in mama mimi dolakŋaŋ Amobotnaŋaŋ nâmtikŋaŋ mamin ke etaŋ mti awin eksem indewep.
COL 3:19 An, in imbiŋine ekŋengat gogot mimindamti ku indom kumti sewakŋaŋ palen indatim mamambep.
COL 3:20 An imbi nemba, in mamin biwinaŋgalen zet zeme keyet kataŋ zelin gawepuwep. Kegok mme Amobotnaŋaŋ ingat nâme dolakŋaŋ penaŋ bewe.
COL 3:21 Nemba isisikŋaŋ ekŋenaŋ ŋenzinziŋ palen mamambepmagengat nemba biwineyaŋ zet memendepmak yaŋepiŋ ku mimindawep.
COL 3:22 Sisiliŋ an, in msalengalen amobotnaŋine mamaip ekŋengalen zet gawepuwep. Mneti in ekŋenaŋ indikme pembenaŋ bembeyet etaŋ mulup mbepmagengat eksemti keŋ oloŋen palen Amobotnaŋ kululuŋen main egat nâme mobotnaŋ beme amobotnaŋine msalen maip ekŋengat zelin kandaŋan meti mulup dolakŋaŋ mti mamambep.
COL 3:23 In mulup mbep kataŋ wa am ekŋenaŋ indikme pembenaŋ bembeyet nâmti ku mbep. Amobotnaŋ kululuŋen main egaŋ indikme pembenaŋ bembeyet nâmti muluwin indandaŋaŋ nâmsemteŋ windembeŋ mbep.
COL 3:24 Mulup keyet tosaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ Amobotnaŋmak kululuŋen gwaen bempepeŋaŋ ke mopme indawe. In Amobotnaŋ Kilais egalen mulup mamnup kegok nâmti mulupmaŋ windeŋaŋbeŋ mamambep.
COL 3:25 An ŋenaŋ mulupmaŋ myuŋguwe beme an keyaŋ maneti mulupmaŋ keyet tosaŋaŋ sepem kegogak tiwe. Amobotnaŋmagen ken ke ken ke ku matasaingapmti zetnaŋgat penaŋ sokbewe.
COL 4:1 Amobotnaŋ msalengatnaŋ, ingat Amobotnaŋin kululuŋen gwaen tazingapmti egat otnâme mopme sisiliŋ nembaŋine dolakŋaŋ mimindamti kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋengat ondekmambewien esemteŋ indawep.
COL 4:2 Dundundu katikpepepiŋ keŋin kaik tapme kwitnaŋ kwitnaŋ nâmbiliweti ke mkatik bemti tambu misa dundunduŋinanen Kawawaŋgat dundumti wisikŋ manzemambep.
COL 4:3 Mti ningat kegogak dundume Kawawaŋaŋ ndamukulem mti set aikndeme in Kilais egaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ enzililiŋan nin yomengatnaŋ ndatitiyelen koge tazin ke sosok msat kataŋ zemkawaŋ bewanup keyet set aikndawe. Neŋ zet keyet mulupmaŋ mmepma keyepmti nati mka katikŋan neme talap.
COL 4:4 In nâgât mulup kegok mimiyet nâmti dundume Amobotnaŋaŋ namukulem mimneme neŋ Kilaisiyelen buŋam zapat nin yomengatnaŋ ndatitiyelen peme koge tazin zet kapi weyaŋti zemkawaŋ bema am sambeyaŋ nâme delaŋ zewe.
COL 4:5 In am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋengat tuŋguwinan mamti Zisasiyet kwizet buŋamaŋ zempalakŋaŋ bewep. Mti mulup belak mimiyet kaŋin belak kileŋ walebepgat nâmâtâti mbep.
COL 4:6 In zelin sewakŋaŋ palen zeme amnaŋ nâme tikŋaŋmak bewe. Kegogapmti am notnaŋgalen yaŋkwesisiŋinaŋgat dopmaŋ zigok ma zigok gilik zemti indawep.
COL 4:7 Neŋ mulup zigok zigok mammelap eyet zapatnaŋ Tikikasiyaŋ ikŋaŋ ke diindome nâmbep. An ke nâgât notn penaŋ ma Amobotnaŋgalen sisiliŋ an zet gawepupuŋaŋ temaŋ penaŋ tazin. Keyepmti egaŋ mulup kapiyet namukulem dolakŋaŋ penaŋ mamin. Keyepmti neŋ ek pema inmagen koti zapat sambe ke mimindamti keŋin mme eleŋ beleŋ bembeyet nâmti ek inmagen pema kozin.
COL 4:9 Âpme Onesimas ekgut nâmkiŋpepeen notn dolakŋaŋ ma an zet gawepupuŋaŋ temaŋ penaŋ ilinaŋgat dapmelaŋge keyelen an ekmak Tikikas ilisakwep itdema koti kwitnaŋ kwitnaŋ ninmagen pien zigok tasokbemezin keyet zapatnaŋ diindome nâmâbep.
COL 4:10 Notn Alistakas ek neŋmak nsakwep mka katikŋan kapi ndakot ndeme matalup. Nitmak Banabasiyet donaŋ Makmak Zisas kwitnaŋ ŋen Zastas manzeip egelaŋ in indamukumindeip. Âpme nin Mak peman inmagen kokogat buŋam zapatnaŋ eweŋan zeman nâmbien keyepmti egaŋ maneti kot inmagen pataŋ zeme ekti in oloŋen mti betnaŋ butempemti mukulem mpewep. Zuda am maŋge sambe ekŋen kapiyet tuŋguwinangatnaŋ an ekŋen bukapi etaŋaŋ sokbemti Kawawaŋgalen zemâtâtâtgalen katnanen mama keyelen mulupgat namukulem mti mulup mti nâgât keŋ mkipmaŋ mambeip.
COL 4:12 Âpme inmagengatnaŋ an ŋen Epapalas ek Kilais Zisasiyelen mulup an egaŋ kegogak indamukumindein. Mti in nâmkiŋpepe katikŋaŋ bemtati Kawawaŋgalen zet tazin keyet kataŋ mamti kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ etaŋ mimiyet nâmti kan kataŋ keŋ sindem palen dunduduŋanen in indabandim mamimindein.
COL 4:13 Neŋ egat yaŋaŋ ŋep nâmâtâlap egaŋ ingat ma Laodosia animbi ma Ielapolis mkaen animbi maondegip in indamukulem mimiyet sek sindem mulup omba penaŋ matin.
COL 4:14 Luk ek ningat notn dolakŋaŋ ma ek an dokta ekmak Dimas egelaŋ kegogak in indamukumindeip.
COL 4:15 Âpme neŋ Laodosia mkaengatnaŋ animbi ma dapmelaŋge imbi nâmkiŋpepemak Nipa egalen mkaen maondegip ekŋen indamukumindemti zet zeap kapi mediindome nâmbep.
COL 4:16 In papia kapi mti animbi makumindame nâme delaŋ zemâpme bam naman beme Laodosia mkaen am nâmkiŋpepemak mamaip ekŋenmagen mepme maiŋti nâmbep. Âpme ekŋengat kuwan ke neman beme inmagen kopme in maiŋti nâmbep.
COL 4:17 Âpme in Akipasiyet pigok zeme nâmbe, Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timamti zenzeyet mulup sasaŋaŋ zeme ke weyaŋti kakanemuŋ mmeti mdelaŋ zewe.
COL 4:18 Neŋ nen penaŋ betnaŋ muluwaŋ kapi kuyap. Neŋ mka katikŋan matalap keyepmti in nâgât kandadapiŋ nâpeŋ mamambep. Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ inmak tatagat nâmti dunduyap.
1TH 1:1 Neŋmak Silwanusmak, Timoti, nsakwep kapi tati zapat meluwaŋ kapi Kawawaŋ Bipm ma Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyelen am maŋge Tesalonaika mka teman talip ingat kumti bemann kozin. Ma egelaŋ in keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋ mimindandayet nâmti mandundunup.
1TH 1:2 Mti nin Bipm Kawawaŋmagen nâmkiŋpemti kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ sambe mamimelip keyet maotnâmindenup. In Kawawaŋgalen am maŋge ekŋenmagen mulup windeŋaŋbeŋ mti Amobotnaŋ Zisas Kilais kokogat penaŋ webemti matalip keyepmti nin mandundunup kataŋ ingat nâmti Kawawaŋgat wisikŋ manzenup.
1TH 1:4 Kilaismagen dapmeniŋne in kapigok nâit, Kawawaŋaŋ ingat keŋaŋ temaŋ beme ikŋaŋgat zapat penaŋ indaombemindeye.
1TH 1:5 Nin inmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mti kobenn ke wan am ŋengalen zet belakŋaŋ yek. Zet ke Emetak Teŋmak ma windeŋaŋmak e penaŋ ekmâtâpmann delaŋ zeme ingat tuŋguwinan kopmamti indamukulem mti mambenn keyet yaŋaŋ ilin nâmndeip.
1TH 1:6 In buŋam zapat timkitikpemti nin ma Amobotnaŋ ikŋaŋ ndapmâti mambien kan keyet nukŋaŋ sambe penaŋ amnaŋ ingat palen bewien. Yaŋgut keyet keŋan Emetak Teŋaŋ keŋin mme oloŋen etaŋ bemâbien.
1TH 1:7 Âpme in mama mimiŋin dolakŋaŋ ke mme am Masedonia msalen ma Akaia msalen am nâmkiŋpepemak mamaip ekŋenaŋ in indikti ingalen set dolakŋaŋ keyegak mâti mbien.
1TH 1:8 Wa in nâme Masedoniamak Akaia msalen ke meti Kilaisiyelen mulup mbien ewan msat zut ke etaŋ ku tage nâmkiŋpepeŋinaŋgat zapatnaŋaŋ msat sambe bee mekopme am sambeyaŋ nâme delaŋ zemâge.
1TH 1:9 Nin inmagen kobenn kan keyet in mukulem dolakŋaŋ mimndawien ma nin zet zemann nânâŋak keyegak nopiom notnaŋ sambe masesewatsamtemien e peme tapme Kawawaŋmagen koti Kawawaŋ alik main ma ek penaŋ sukwep tazin ek masesewatsaip.
1TH 1:10 Kegok mti Kawawaŋgat Nemuŋaŋ Zisas kululuŋengatnaŋ gilik zemti kobe keyet damuŋ matalip. Ek Bipmaŋaŋ gakikiengatnan buteme wati moge. Nin ekmak watekumti manup keyet mti ninmagen Kawawaŋgalen weŋbowaŋ ku sokbewe.
1TH 2:1 Kilaismagen notnne, nin inmagen ke kot lueŋset mamtemen ke wa belak penaŋ ku mambenn. Nin mulup ingat tuŋguwinan mbenn eyet penaŋaŋ sokbeye. Keyet yaŋaŋ ilin ŋep nâmtalip.
1TH 2:2 Pilipai am ekŋenaŋ kasa ŋenzinziŋ minndame keyet keŋan nâmisim mamti mulup mbenn e ilin nâip. Yanaman inmagen kegogak mulup mmann am notnaŋaŋ kasa ŋenzinziŋ minndame keyet keŋan Kawawaŋaŋ winde ndame epumti ingat tuŋguwinan ke mamti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindowenn.
1TH 2:3 Nin inmagen mulup kop mbenn ewan nin zet dâsuki diindomti imbiyet zikat ma tetimaemae mulup ku mbenn.
1TH 2:4 Kawawaŋaŋ ikŋaŋ yaŋŋ minndigeyaŋ nin Kawawaŋgalen Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋ Penaŋ kapi ŋep zenzeyelen beme mulupmaŋ kapi ndaye. Keyepmti nin wa amnaŋ sekŋ mot ndendeyet nâmti ku maminup. Kawawaŋ ikŋaŋ etaŋ ningalen mulupgat oloŋen mimiyet nâmti maminup.
1TH 2:5 In nâip, nin inmagen kobenn ke wan in mânep ndandayet nâmti zet kelakŋaŋ mimindasât ku kobenn. E Kawawaŋaŋ ke nâme egat zikatnan penaŋ zenup.
1TH 2:6 Nin inmagen ma am notnaŋ ekŋenmagen kwizet buŋamak bembeyet ku manâmtemenn. Nin penaŋ Kilaisiyelen zemindendeŋaŋ an manup keyepmti in kwizet buŋam temaŋ ndandayet nâmbenek benagen nin bewelep kwisak mimindamann in kwizet buŋam temaŋ ndawiek. Keyaŋgut nin inmak mambennen sewak sewak mamtemenn. Imbi ŋenaŋ nembaŋaneyet gogot mti indadamuŋ dolakŋaŋ mamin sepem kegok mimindati mambenn.
1TH 2:8 Nin ingat tikŋaŋ penaŋ manâmindenupgapmti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ inmagen zenzeyet tikŋaŋ kwapem penaŋ tatndain. Yaŋgut ke etaŋ yek. Nin ingat nâmtikŋaŋ mamimindenupgapmti ingapm sek sindem temaŋ matinup.
1TH 2:9 Kilaismagen notnne, in nin nnaŋgat sekŋ bandim mimiyelen mulup nukŋaŋ sambe tambuyet ma kasupgat mamtemenn keyet otnâit. Nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ inmagen manzemtemenn kan keyet in sek bandim kwileki ŋen ndandayet ku indawekuwan.
1TH 2:10 Kegok mti nin Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ am ingat tuŋguwinan kwetetepmaŋ ma mama teŋ ma mimyuŋguŋgupiŋ mamamtemenn ke in ma Kawawaŋ ilinsakwep ningat mamannaŋgat yaŋaŋ ŋep nâmâtâtndeip.
1TH 2:11 Nin nemba biwinaŋ nembaŋine indamukulem dolakŋaŋ mamimindeip. Sepem kegogak in an kwep kwep indamukulem mti keŋin mim eleŋ beleŋ bemindemti gwatnaŋ mimindewenn. In Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama ke ma mama kanzizit ego egoŋaŋmak ke motitiyet indazemtetime kobien. Keyet in mama mimi dolakŋaŋ Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ maminen ke etaŋ mti mambep.
1TH 2:13 Nin inmagen zet koti zewenn ke wa am ŋeniyelen zet yek e Kawawaŋgalen zet ke zemann in nâmti timkitikpewien keyepmti nin Kawawaŋgat wisikŋ manzenup. Keyepmti pigok zema nâit: Kawawaŋaŋ am nâmkiŋpepemak ingat keŋinan mamti mulup mamin.
1TH 2:14 Kilaismagen notnne, nâip. Kawawaŋgalen dapmelaŋge Zudia msalen mamaip ekŋenaŋ Zisas Kilaismak metusumti mame ilinaŋgat noline ekŋenaŋ kasa ŋenzinziŋ miindamti indomwalet mbien. Sepem kegogak inmagen sokbemindaye.
1TH 2:15 Zuda am ekŋenaŋ wan nin Kawawaŋgalen mulup kapi mmann egaŋ nâmndeme dolakŋaŋ tabeinmak zemtati mamti Amobotnaŋ Zisas ma Kawawaŋmagen zet mti zenze an indomti eyetnan suluŋ tapme am belakŋaŋ notnaŋ timtoindemti nin mee pi sisipeŋpeŋ minndamti ndapmâtimâti maminndeip.
1TH 2:16 Mti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindomann nâmti Kawawaŋmagen keŋ gilik zenze aiikgalen eyo mambekekndeip. Ekŋenaŋ kegok mti yom mti mimiek mamkwatnepeme Kawawaŋgalen ŋenzinziŋaŋ sokbemindaye.
1TH 2:17 Kilaismagen notnne, inmak kan belatnik kapi segaŋ etaŋ kalaŋ mekoti manup. Âpme nânânnaŋ in ku katimindewenn. Keyepmti nin set zigoset aikti kot indiksenup zemti mulup temaŋ maminup.
1TH 2:18 Nin ŋep penaŋ kot indikbenakgalenaŋgut kan notnaŋgat kosât mmann Sadaŋaŋ mambekekndein. Âpme nenn penaŋ kan notnaŋgat nenak etaŋ inmagen kokogalen penaŋ manembemtan.
1TH 2:19 Nin msalen pi alik mamti inmagen mulup sek sindem ke yaŋaŋ kwilekiyet matinup? Amobotnaŋ Zisasiyaŋ kobe kan keyet inmak nin nsakwep egat zimosetnan lindiŋ motati in ningat keŋŋ mme oloŋen bewe ma nin mulup mbenn keyet penaŋaŋ in motapme indikbanup keyet nâmti webepeŋ mamanup.
1TH 2:20 Ingapmti nin segeyak mti keŋŋ oloŋen mamnup.
1TH 3:1 Keyepmti nin ingat keŋ sindem ke tetak ku nânâyelen nâmtiyepm neŋmak Silwanusmak kapigok nâmtalati nit ndak Aten mka teman tati
1TH 3:2 nit Timoti Kilaismagen meniŋnit ek nitmak Kawawaŋgat mulup mamnup ek pemalu eweŋan inmagen koge. Egaŋ Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mampalakŋaŋ bein kogogapmti egaŋ indamukulem mme Kilaismagen nâmkiŋpepeŋin windeŋaŋbeŋ ŋep butem wat indendeyelen mulupmaŋ mge.
1TH 3:3 Kogogapm inmagengatnaŋaŋ kukŋaŋ palen tati gilik pemti naman mamaŋin itnaŋan ku mebep. In nâmtalip kukŋaŋ keboŋ kapi Kawawaŋaŋ nin titiyet nâmti bempeye.
1TH 3:4 Nin in eweŋan amnaŋ sisipeŋpeŋ mimindawep e mandiindomtemenn. Keyet kataŋ masokbemindamkwazin e in nâip.
1TH 3:5 Âpme neŋ ingat keŋ sindem tetak ku nânâyelen nâmti keyepmti Timoti inmagen pema nâmkiŋpepeŋinaŋgat yaŋaŋ eegalen koge. Mneti Sadaŋaŋ tetimindeme ningalen mulup belak penaŋepiŋ benakgapmti ek pema koge.
1TH 3:6 Keyaŋgut Timotilak ninmagen gilik pem koti ingalen nâmkiŋpepeŋin ewe tapme nolinaŋgat keŋin mambein keyet zapatnaŋ ilak minndame nâmbenn. Nin inmagen mulup pembenaŋ mbenn ke nâmti in kot ndidikgalen manâip nin sepem kegogak imkot indidikgalen manânup.
1TH 3:7 Kilaismagen notnne, ninmagen nukŋaŋ ma sisipeŋpeŋ kogeen ingalen nâmkiŋpepeŋin ewe kaliŋaŋ tazin keyet zapatnaŋ nâmbenn keyaŋ keŋŋ m eleŋ belaŋ bemndeye.
1TH 3:8 In Amobotnaŋmak penaŋ wetekumti ewe mamambep beme nin keyaŋ keŋŋ m eleŋ beleŋ bemndeme nin nukŋaŋ sambe e ŋep timann dukŋnanen mopme mulup nâmisimti mbanup.
1TH 3:9 Nin mulupmnaŋgat penaŋaŋ in sokbewien ke nâmti keŋŋ segeyegaŋ bemisikme oloŋen palen tati Kawawaŋgat wisikŋ manzenup.
1TH 3:10 Nin tambu msa pi Kawawaŋaŋ set ŋen aikndame in ewe kot indikti nâmkiŋpepeŋinan nukŋaŋ ŋen taindain beme ke ekti indamukulem mimiyet nâmti dundundu mulup katikŋaŋ maminup.
1TH 3:11 Kawawaŋ Bipm ikŋaŋ ma Amobotnaŋ Zisasiyaŋ set ŋen weyaŋme inmagen kokogalen nâmti mandundunup.
1TH 3:12 Nin Amobotnaŋaŋ indamukulem mimindeme tuŋguwinan ma am notnaŋ ekŋenmak gogot palenegak etaŋ mamayet nâmti mandundunup. Sepem kegogak nin ingat gogot mimindamti manup
1TH 3:13 Kegok mme Amobotnaŋaŋ gwatnaŋ mimindeme tapmetnepeme Amobotnaŋŋ Zisasiyaŋ gilik zem koti am egalen bembeŋaŋ indatimkobe kan keyet in Kawawaŋ Bipmgat ŋenzimosetnan keŋin kwetetepmaŋ ma yompiŋ piyaŋ motabepgat nâmti mandundunup.
1TH 4:1 Pinan kwileki ŋengat kumindasowap. Kilaismagen notnne, in nin mama mimi dolakŋaŋ Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mammnen keyet yaŋaŋ zikat indamann ekbien. Ke mâti mamip. Kegogapmti Amobotnaŋ Zisasiyet pembenaŋgapm mama mimi dolakŋaŋ kapi tusumti ewe penaŋ mimiyet nâmti meluwaŋ mimindanup.
1TH 4:2 In zet zemzikat indam mbenn e Amobotnaŋ Zisas ikŋaŋgalen zet penaŋ e in nâip.
1TH 4:3 Kapi Kawawaŋaŋ in mimiyelen nâmtikŋaŋ mamm ma egaŋ in imbimak set kileŋ mamapiŋ kwetetepmaŋ penaŋ mamayet manâin.
1TH 4:4 Keyet mti an kwep kwewaŋ imbi wasâti Kawawaŋgalen seleset dolakŋaŋ maip sepem kegogak imbi kwep wati egat nâme mobotnaŋ beme mukulem mpemambe.
1TH 4:5 Mamti in am Kawawaŋ ku manâmkiŋpeip ekŋenaŋ imbiyet eyak mti set kileŋ mamaipnok ku mambep.
1TH 4:6 Nin eweŋan Kawawaŋgalen nânâ tazin ke mâti pigok diindowenn. An ŋenaŋ an ŋeniyet imbiŋaŋ menzem wabe beme Amobotnaŋaŋ an keyet yomaŋgat dopmaŋ mobotnaŋ penaŋ mutumsawe.
1TH 4:7 Kawawaŋaŋ nin imbimak sek kileŋ mamayet ku ombemndeye egaŋ ikŋaŋ mama mimi nâme dolakŋaŋ mambein ke mti teŋ mamayet ombemndeye.
1TH 4:8 Keyepmti an ŋenaŋ zet ke zemtalabe beme egaŋ amgat ku zemtalabe Kawawaŋaŋ Emetak Teŋaŋ manndain egat zemtalabe.
1TH 4:9 Keyepmti in Kilaismagen noline ekŋengat keŋin bembe keyet nin zemâtâti meluwaŋ ku kumindandayelen. Noline tuŋguwinanen mamaipgat keŋin bembe nânâ ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ eweŋan keŋinan baen bempeye.
1TH 4:10 Penaŋ sukwep, nolinaŋgat keŋin bembe nânâ ke in keŋinan tazin keyet mti in am Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ Masedonia msat kataŋ mamaip ekŋen indamukulem mimindewien keyepmti Kilaismagen notnne in mama mimi dolakŋaŋ kapi ewe weyaŋ tusum mimiyelen nâmti diindonup.
1TH 4:11 In mama mimi mtot sewakŋaŋ palen mama keyet nâme mobotnaŋ bewe. Mti belinaŋ muluwin mme weme ilinaŋgalen keyetnaŋ tim nimti mamambep. Zet e eweŋan inmak ke mamti diindowenn.
1TH 4:12 Sepem kegok mbep beme in am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋengat zikalinan mama mimiŋin dolakŋaŋ sokbewe. Mti ilinaŋgat sekŋin ekdamuŋ mti mambep.
1TH 4:13 Kilaismagen notnne, nin in am gakikiŋaŋgat yaŋaŋ pigok diindomann nâit. Am nâmkiŋpepeŋin Kawawaŋmagen etaŋ ku tazin ekŋen webembeŋinpiŋgapm nolin gakime keyet si kembeŋ omba mamip, kegok in ku mbep.
1TH 4:14 Zisas gakimti ewe gilik zemti wage yaŋ maneti Kawawaŋaŋ naman zempeme gilik zemkosâpmnen am Kilais nâmkiŋpemti gakiwien ekŋen koindati ilinsakwep mebep. Zet kapi penaŋ e nâmkiŋpem tatiyepm zenup.
1TH 4:15 Zet kapi Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ zeyeen keyegak nin sakwalamti diindonup. Amobotnaŋaŋ gilik pemkobe kan keyet am aligaŋ am itnaŋaŋ gakikiŋaŋ ekŋengat damuŋ tapmann ekŋenaŋ am sumengatnan ŋeŋaŋ wabep.
1TH 4:16 Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ kululuŋengataŋ kopmambe am ningat zet busup kuwe ma Kawawaŋgalen ensel ŋeŋaŋ bembeyaŋ kwizet kume Kawawaŋaŋ lumun temaŋ kumbuwe. Kilaisiyaŋ topme am ek nâmkiŋpemamti gakikiŋaŋ ekŋenaŋ ŋeŋaŋ am sumengatnan wapmâbep.
1TH 4:17 Wapme wapme keyegak Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ alik tabanup nin ma am gakikiŋaŋ ekŋen nsakwep lumaŋ moti muŋgulubugen gwaen Amobotnaŋ aikbanup. Mtiŋgut nin ekmak kwesiŋ mepmamambanup.
1TH 4:18 Kogogapm zet kapi zenâmti ilinak nâmkiŋpepeen dopmaŋ mukulem dopmaŋ mukulem mti mamambep.
1TH 5:1 Kilaismagen notnne, kwitnaŋ kwitnaŋ kapi sokbewe keyet kan nin ku nânup. Keyepmti nin Zisas kan keyet penaŋ kobe ke zemâtâti ku kum indasenup.
1TH 5:2 Amobotnaŋaŋ kosât mbe kan keyet egaŋ am kambu titi ekŋenaŋ kambu tisât pempetuk makolip sepem kegogak egaŋ pempetuk timkwabe.
1TH 5:3 Amnaŋ pigok zewep, “Kan pi ninmagen mamasiyaŋ weme keyepmti totatat pembenaŋ tatnup.” Kegok zemti tapmnepeme kan keyegak kasa tuŋguwinan sokbeme ekŋenaŋ ŋep ku kunzuŋbep. Imbi kambakmagaŋ tatneti nemba sindemaŋ pempetuk masokbemindain sepem kegok sokbemindawe.
1TH 5:4 Kilaismagen notnne, in kwitnaŋ kwitnaŋ sokbewe keyet yaŋaŋ ku kandalip. Keyepmti in manepeme Amobotnaŋaŋ kobe kan keyet in ku endilipewep. Am ekŋenaŋ nânâpiŋ tapmetnepeme an kambu titi ŋenaŋ kopme ekti maendilipeip sepem kegok ku mbep.
1TH 5:5 Nin msayet sosok mamti mama mimi pembenaŋ maminup. Wa nin am tambuyet enzilim mamti mama mimi bekanaŋ mamip ekŋen keboŋ yek
1TH 5:6 keyepmti in eksepeŋ mambep. In am notnaŋ ekŋenaŋ muluk maweip kegok ku mambep. In Kilais kokotnaŋgat damuŋ eksepeŋ kaik tabep. Am tu katikŋaŋ nimti sebelin sukŋaŋ beme mulukgat manzalim talip kegok ku mbep.
1TH 5:7 Am muluk weweyelen ekŋenaŋ tambuyet muluk mawep ma am nânâŋinpiŋ ekŋenaŋ tambuyet tu katikŋaŋ nimti keŋin kileŋ beme tambu sutnan kaliyaŋ kwisagat matalip.
1TH 5:8 In msayetgalen am keyepm nin tu katikŋaŋ nimti keŋ kilom ku mbanup. Nin nâmkiŋpepe ma am notnaŋgat gogot mimi keyaŋ mowenok sembe mti mambanup. Kawawaŋaŋ yomengatnan aŋgalaŋndewe ke aiikgalen webem mama keyaŋ sipakandak bunduŋinok beme munduŋ mambep.
1TH 5:9 Kawawaŋaŋ nin wa sek sindem ndamti ndawalalatgat ku ndaombemndeye. Egaŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilaisiyet pembenaŋgapmti teziŋ ŋandaŋgalen selengatnan gilik zemti ndatitiyet ndaombemndeye.
1TH 5:10 Nâip, egaŋ nin ekmak mot mamayet nâmti ningat mti gakiye. Keyepmti nin ewe alik mambanup ma gakiwanup beme egaŋ kobeen nin nsakwep ilindiŋ ndatime mopmâbanup.
1TH 5:11 Keyepmti in sepem mamip kegogak nâmkiŋpepeŋinan notnaŋaŋ notnaŋ gwatnaŋ mpem notnaŋaŋ notnaŋ gwatnaŋ mpem mti mukulem mukulem mti mambep.
1TH 5:12 Kilaismagen notnne, in damuŋine tuŋguwinan mamti mulup windeŋaŋbeŋ mamip ekŋengat nâme mobotnaŋ beme zelin gawepumti ekŋengat kandaŋinan mtot mambep. Ekŋen keyaŋ mama mimi dolakŋaŋ zikat indamti zemusuwetindeme in ke mâti mimiyet nâmti Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ ombemindeye.
1TH 5:13 Ekŋen keyaŋ ingat tuŋguwinan mulup mamip keyepmti in ekŋengat nâmindeme mobotnaŋ igagen penaŋ beme gogot mimindewep. Mti ilinaŋgat tuŋguwinan mamasiyaŋ weweyet eyo mulupmaŋ kaliŋaŋ mbep.
1TH 5:14 Kilaismagen notnne, nin in pigok penaŋ mimiyet diindosâpmnup. In am wisatoŋ ekŋen an keŋoo mimindewep ma am kiŋgapeŋ maip ekŋen zemgwatnaŋ mimindeme windeŋinbeŋ tabep. Ma am sugak sugak maip ekŋen indamukulem mimindewep. Mti am sambe ekŋenmak sewakŋaŋ palen etaŋ mambep.
1TH 5:15 Nâip, in am ŋenaŋ myuŋgum indame in dopmaŋ sepem kegogak ku mimindawep. In ilinaŋgat tuŋguwinan mama mimi dolakŋaŋ etaŋ mti eyetnaŋ am notnaŋ ekŋenmak sepem kwep kegogak mmambep.
1TH 5:16 Kan kataŋ oloŋen palen mambep.
1TH 5:17 Mti tambu msa dundupeŋ mamambep.
1TH 5:18 In Kilais Zisasiyet zapat mamaip keyepmti in nukŋaŋ palen mamti Kawawaŋgat wisikŋ zepeŋ mimiyet nâmtikŋaŋ mam.
1TH 5:19 In Emetak Teŋaŋ ammagen mulupmaŋ msâpmme e ku mautukek pemambep.
1TH 5:20 In amnaŋ Kawawaŋmagengatnaŋ zet matimzep. Zet ke zemtalatpemti windeŋaŋ ku mtot pewep.
1TH 5:21 In zet sambe nâmtimti weyaŋ mendesim ekti pembenaŋ weyaŋ mimkitikpemtimtati bekanaŋ notnaŋ bee time mepmâbe.
1TH 5:23 Neŋ Kawawaŋ an keŋ sewaktoŋ egaŋ in indapmme kwetetepmaŋ bembeyet nâmti egat mandunduyap. Egaŋ in indadamuŋ mme nâmamaŋin ma keŋin ma sekŋin esemteŋ kakanemuŋak manepeme Amobotnaŋŋ Zisas Kilaisiyaŋ kobe.
1TH 5:24 Kawawaŋaŋ am ikŋaŋgat nemunambaŋane penaŋ bemti mamayet zetik mimindeye keyet penaŋaŋ elak in eyo ke sokbemti mamaip.
1TH 5:25 In nin Kawawaŋaŋ ndamukulem mimiyet nâmti kegogak dunduwep.
1TH 5:26 Âpme nâgât weŋnok in Kilaisiyelen dapmelaŋge notnaŋ maip ekŋen ke notn mimindemti indamukum belin butemindewep.
1TH 5:27 Âpme neŋ Amobotnaŋgat zikatnan pigok zemkatikbeyap. In zapat meluwaŋ kumbema kozin kapi mti Kilaisiyelen dapmelaŋge sambe ke maip ekŋen makumindame nâme delaŋ zewe.
1TH 5:28 Amobotnaŋŋ Zisas Kilaisiyelen keŋ taolelaŋ inmak kwesiŋ wemeti wembe.
2TH 1:1 Neŋmak Sailasmak Timoti nin Kawawaŋ Bipm ma Amobotnaŋ Zisas Kilais egalen maŋge Tesalonaika mka temanen matalip ingat papia kapi kumti beman kozin.
2TH 1:2 Kawawaŋ Bipm ma Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyaŋ keŋ taoletmak keŋ sewakŋaŋ indandayelen nâmti dunduyap.
2TH 1:3 Notnne, nin ingat mti kan kataŋ Kawawaŋgat dundumti wisikŋ manzenup. E ingalen nâmkiŋpepeŋinaŋ omba tasemein ma ilinagak ŋenaŋ ŋengat keŋin beme keyaŋ kegok omba tabeingapmti ingat mti kogok mmann ŋep mambein.
2TH 1:4 Âpme in amnaŋ sisipeŋpeŋ mimndame sek sindem palen olat olat mamti kileŋ nâmisim mamti nâmkiŋpepeŋin atam kili kili mti mamaip. Keyet nin nâmann mopme keyet zapatnaŋ mka kataŋ Kawawaŋgalen am maŋge sambe mandiindo metnup.
2TH 1:5 Kawawaŋaŋ in ŋep penaŋ egalen zemâtâtât katnaŋ mamayet kukŋaŋgat ombemindeyeen yaŋaŋ msokbembe elak kapigok: in sek sindem matimkwalip keyaŋ ku mtotindeye in nâmisim mame Kawawaŋaŋ ingalen mama ke ekti indaombemindendeŋaŋ ke teŋ penaŋ soksok kemak.
2TH 1:6 Âpme am in sek sindem maindaip ekŋen Kawawaŋaŋ yomin keyet kataŋak nâmtati sek sindem dopmaŋ indame tiwep.
2TH 1:7 Yaŋgut egaŋ in ma nin sek sindemengatnan kwaletndeme sewakŋaŋ mambanup. Kegok ke Amobotnaŋ Zisasiyaŋ kululuŋ keŋangatnan enselŋane windeŋin ombamak ma taŋam balem keŋan pataŋ pemti kosâpm kan keyet sokbewe.
2TH 1:8 Ke koti egaŋ am Kawawaŋgat makandapeip ma Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat wisat mti ku maŋgawepup ekŋen dopmaŋ bekanaŋ omba mutumindasâpm.
2TH 1:9 Am ekŋen keboŋ keyaŋ tosaŋin teziŋ ŋandaŋ delaŋ zenzepiŋ tiwep. Âpme Amobotnaŋgalen mundum windemak matazinen elemiak ego egoŋaŋmak keyetnaŋ kalaŋ indeme ilinak beŋan penaŋ meti mambep.
2TH 1:10 Âpme Amobotnaŋgalen kokot kan keyet Kawawaŋgalen am ŋeneyaŋ sesewatsawep ma am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ nâme mobotnaŋ beme dundumsawep. Âpme in nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindomann nâmti in penaŋ sukwep nâmkiŋpewiengapmti in kegogak mbep.
2TH 1:11 Kegok mme nin Kawawaŋŋnaŋ mme ingalen mama mimiŋinaŋgat kataŋ ikŋaŋ bemti indakumtetiyeen ke penaŋ keyet keŋan mamobotgalen mene mene mandundunup. Yaŋ Kawawaŋaŋ nâmti winde indame in am sambe set ke ma ke weyaŋindendeyelen manâyap ma in Kilais manâmkiŋpeipgapm muluwin weyaŋti mmane mdelaŋ zenzeyet mandunduyap.
2TH 1:12 Mme in Amobotnaŋ Zisas egalen kwitnaŋ mmot pemti sesewatsawep ma egaŋ in kogak mmotindewe. Ke Kawawaŋ ma Zisas Kilais egetgalen keŋ taolelidaŋgalen penaŋaŋgat kegok mimindandaŋaŋ keyet mene mene mandunduyap.
2TH 2:1 Nâmkiŋpepeen notnne, neŋ ingat wekuyawen kapigok: Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyaŋ kan kosâpmnen Kawawaŋaŋ nin Kilaismak ondekndeme tabanup keyet nâpeŋ talit.
2TH 2:2 Am notnaŋaŋ Amobotnaŋgalen Kan kokogat zenzeŋaŋ ilak koge. Pâlaŋ kogok zeme nânzemti zeip keyaŋgut zet ke penaŋ yek. Golaŋ zenze an zet ŋen zenzeŋaŋ mene keyet zeye keyaŋgut zet ke dâsuki. Ma Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋmageset zeyeen mene keyet zeye ma papia ŋen kuyeen keyet zeye mene zeme nâmnukŋaŋ mimipiŋ. Zet ekŋen ke dâsuki etaŋ.
2TH 2:3 In am notnaŋaŋ Amobotnaŋgalen Kan koge tetimaemaeset zeme keyet nâme penaŋ ku bewe. Amobotnaŋgalen Kanaŋ kokogalen ewe ku sokbeme amnaŋ kukŋaŋgat kasa ŋenzinziŋ Kawawaŋmak mbep keyaŋ kasa notnaŋ ââŋaŋ ke omba penaŋ sebemindewe. Ma an bekanaŋ penaŋ teziŋ ŋandaŋgat zapat mamain egaŋ kegogak sosok sokbemkawaŋ bewe.
2TH 2:4 Mti egaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temanen motati, “Neŋ kawawaŋ,” kegok zewe. Ma egaŋ Kawawaŋ ma nopiom notnaŋgat nâme mobotnaŋ mambein ekŋen ke kegogak kasa etaŋ mimindawe. Mti egaŋ ikŋaŋgat kwizet buŋamaŋ mimwati kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet windeŋin mtopemâbe.
2TH 2:5 Neŋ ingat tuŋguwinan mamti zet kapi mandiindomteman ke keŋinan tazin ke in ŋep nâmâtâlip.
2TH 2:6 In kegogak nâip alak kapi Kawawaŋ an bekanaŋ penaŋ ke yaŋaŋmak peme bekanaŋgat mulupmaŋ omba ku tapm. Yalak maneti Kawawaŋaŋ kasa temaŋ msokbembeyelen kanaŋ saye ke sokbeme egaŋ bekanaŋgat mulupmaŋ omba mbe.
2TH 2:7 An bekanaŋ penaŋgalen mulup enzililiŋaŋ Kawawaŋgalen zii zet mamtotpein kelak yaŋbemti mulupmaŋ mamin keyaŋgut bamgat nukŋaŋ zigok penaŋ sokbembeyelen ke ewe sokbembepiŋ tazin. Tapmotnepeme Kawawaŋaŋ zemkulumpeme tazin ke pilik pemti nâmpeme bekanaŋgat mulupmaŋ mkawaŋ bemti sosok omba penaŋ mbe.
2TH 2:8 Egaŋ keŋin walatme zet penaŋgat keŋin beme Kawawaŋaŋ indagalalaŋgalen ku nâwiengapm an bekanaŋ penaŋ ke Sadaŋaŋ ŋeŋaŋ bempemti winde sepem igak igak same am indatetim indemti egaŋ mulup windeŋambeŋ mti mulup mamanamaŋ manap sepemaŋ igak igak mbe. Mme egaŋ teziŋ ŋandaŋeset walelegat tapmâlipmagaŋ omba penaŋ tetimindewe. Am ekŋenaŋ kegok mamip keyepmti Kawawaŋaŋ amgat keŋin myuŋgume amnaŋ an tetimaemae toŋaŋ egalen zet dâsuki ŋen “Neŋ kawawaŋ,” manzein ke manâmkiŋpeip. Kegok mme an bekanaŋ penaŋaŋ sosok sokbem kawaŋ bewe yaŋgut nanan Amobotnaŋ Zisasiyaŋ koti an bekanaŋ ke busatnaŋaŋgat saŋga soŋgaŋaŋgalen windeŋaŋaŋ ome windeŋaŋ sukŋaŋ beme zewelelaŋaŋaŋ kume gakiwe.
2TH 2:12 Kegok mme penaŋaŋlak am zet penaŋ ŋotekŋaŋ bamkumpemti kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mimiyet tikŋaŋ etaŋ manâip ekŋen ke waleletgat zapat bewep.
2TH 2:13 Notnne, Amobotnaŋaŋ ingat nâme tikŋaŋ penaŋ mambein. In am Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat zapat tipman baenen aŋgalaŋindendeyelen nâmti ombemindeye. Emetak Teŋgat windeen ma in zet penaŋ ŋotekŋaŋ nâmkiŋpeme keyaŋ in indabumkomti musuwepme Kawawaŋ ikŋaŋ nemboŋ teŋ bewep. Keyepmti nin ingat Kawawaŋ kan kataŋ wisikŋ manzemsanup.
2TH 2:14 Keyepmti nin inmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindowennen keset nâmkaliŋ beme Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyelen am bemti mama ego egoŋaŋmak ilinsakwep timti Kawawaŋgat ŋenzimosetnan mamayet indaombemindeye.
2TH 2:15 Kegogapm notnne, nin zet penaŋ nâmtimti ke naman belak dembusegaŋ ma papiaeset zet zemzikat indammebenn e in weyaŋti kakanemuŋ timti kaliŋaŋ bemti tabep.
2TH 2:16 Mme Amobotnaŋŋ Zisas Kilais ma Kawawaŋ Bipm ek ilidaŋgat keŋ taolelitdaŋgapmti ingat gogot mamilup. Ke zikat ndamti bamgalen webembe dolakŋaŋ ma bamgalen keŋ wawat ke ndawun.
2TH 2:17 Nin keyepmti Ek ma Amobotnaŋ Zisas Kilais dundum idamann ingat keŋinan egelaŋ mulup mmalu egaŋ keŋin mme wawagalen ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe in mamip ma zet manzeip keyet gwatnaŋ mimindendeyelen mandundunup.
2TH 3:1 Nâmkiŋpepeen notnne, nin zet kapi zemdelaŋ zemann nâit. In Kawawaŋgat dundume egaŋ ndamukulem mimndeme Amobotnaŋgalen zet zemann keyaŋ msat kataŋ sakwep palakŋaŋ beme kwizet buŋamaŋaŋ mwatonzewep keyet sakam ingat tuŋguwinan sokbeye keboŋ.
2TH 3:2 Am sambe ilindiŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ku nâmkiŋpeipgapm am notnaŋ ekŋen am bekanaŋ mamti nin ndawaleletgalengapm in Kawawaŋ dundum same egaŋ nin mukulem mimndemti ndagalaŋ ndewe.
2TH 3:3 Amobotnaŋ egat in keŋ zutmak ku mimiyelen egaŋ ŋep mukulem mimindewe. Egaŋ winde indamti indikdamuŋ mme an bekanaŋ penanaŋ ku indawalebe.
2TH 3:4 Amobotnaŋaŋ ndamukulem mme nin zet diindowenn ke gawepupeŋ mamti mamobep kogogapmti nin ingat nâmtemtem ku mamnup.
2TH 3:5 In Amobotnaŋaŋ nânâ omba Kawawaŋgalen gogotnaŋgat indain ma Kilaisiyaŋ mme in keŋin mgwatnaŋ mimindeme nâmisim mamobepgat mandundunup.
2TH 3:6 Notnne, Amobotnaŋ Zisas Kilais egaŋ kwitnanen golaŋ zet pigok zemann nâit, zet zemzikat indam mben ke am notnaŋaŋ ku gawepumti belak kileŋ mamti mulupgat nânâpiŋ mamip. In an ekŋen keboŋ kemak notn notn ku mbep.
2TH 3:7 Nin eweŋan yaŋbemti set katnaŋ zikat indamâbenn set keeset nâmti mebegat ku kandalip. Set ke ewe mâbep. Nin eweŋan inmak mambennen nin wisat palen ku mambenn.
2TH 3:8 Inmagengatnaŋ meu tosaŋaŋpiŋ belak ku nimbenn. Yek. Nin tu meuyet ingat wekumann in nukŋaŋ tiwiekmagengapmti nin tambu msa mulup windeŋaŋbeŋ mti keyetnaŋ sek bandim mimiyet mukulem aikbenn.
2TH 3:9 Wa nin tu meuyet in ŋep ku indayaŋkwesisiyelengapmti kegok mbenn yek. Nin set keeset set katnaŋ ke zikat indamann in ningalen mama mimi ke ekti keyegak mâti mamayet nâmti kegok mbenn.
2TH 3:10 Nin inmagen mamtemennen ingat kapigok diindowenn, “An mulup mimipiŋ wisat mti mambe beme ek meu ku same nimbe.”
2TH 3:11 Âpme inmagengatnaŋ zet pigok kopme nâwenn, “Am notnaŋ ekŋenaŋ mulup mimipiŋ belak wisat mmamti zet belak belakŋaŋ e zeme tikŋaŋmak etaŋ beme zetetek manda maip.”
2TH 3:12 Am ekŋen keboŋ keyet Amobotnaŋ Zisas Kilais egat kwitnanen zemkatik bemti golaŋ zet pigok zemann nâit. Ekŋen weyaŋ tomtati muluwin mme penaŋaŋ sokbeme keyetnaŋ timtati nimbep.
2TH 3:13 Notnne, in mulup yaŋaŋmak mamip ke esemteŋ mti mimiek mbep; katikpepepiŋ.
2TH 3:14 Zet papiaen kumti indanup kapi an ŋenaŋ ku gawepun beme eksempeme igak penaŋ mamti sakambuk penaŋ mbe.
2TH 3:15 Wa ke ek kasa penaŋ nâmpepeyet ku zeyap. Naman ek nâmkiŋpepe angapm golaŋ zet dalinaŋ meniŋinaŋgat manzepnok zewep.
2TH 3:16 Nin ingat Amobotnaŋgat dundumann ek ikŋaŋ keŋ sewakŋaŋ toŋaŋaŋ in keŋ sewak mama ke kan kataŋ indawe.
2TH 3:17 Neŋ Pâl meluwaŋ kumindayap kapi nanaŋgat betn penaŋaŋ kuyap. Mme papia sambe makuyawen kapigok betnnaŋ meluwaŋ makumdelaŋ zeyapgapmti kapi kuyap.
2TH 3:18 Amobotnaŋŋ Zisas Kilais egalen keŋ taolelaŋ inmagen weme in keyet keŋanen meti mamayet dunduyap.
1TI 1:1 Kawawaŋ Aŋgalalaŋŋ ma Zisas Kilais egat nin mawebenup. Egat mulup an neŋ mamti egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bembeyelen nâmti nakumtetiwun.
1TI 1:2 Timoti, neŋ gâgât meluwaŋ kapi kumgayap. Geŋ nâmkiŋpepeen nemun penaŋ benik. Kogogapmti Kawawaŋ Bipm ma Zisas Kilais ningat Amobotnaŋnnaŋgalen keŋ taolet ma aŋgalaŋgogot ma keŋ sewakŋaŋ geŋmak tatagalen nâmti dunduyap.
1TI 1:3 Âpme neŋ Masedonia msalen mesât mti kapigok apitilim gewan, “Geŋ Epesa tati am notnaŋ am zet katnaŋ dâsuki sakam igak igak tadiindop ekŋen ke zemkulumindewanik.”
1TI 1:4 Geŋ ekŋen bemzet dâsuki ma gulugalakŋineyet kwilin etaŋ omaiŋ maiŋ tapmip ke penaŋepiŋ keyepmti zemkuluminde. Set keboŋ keyaŋ Kawawaŋmagen nâmkiŋpepeyet setnaŋ ku manzuluzin. Âmandanda setnaŋ etaŋ manzuluzin.
1TI 1:5 Neŋ golaŋ zet yaŋaŋ kapigok in mimiyet nâmti zeya, in gogot dopdop mbep. In gogot ke keŋ kwetetepmanengatnaŋ kobe ma nânâŋin kileŋ mamaip kemagengatnaŋ yek ma Kilaismagen nâmkiŋpepe tuwat tuwat palen mamaip kemagengatnaŋ ku kobe.
1TI 1:6 Am notnaŋ ekŋenaŋ zet zeyap ke bamkumpemti selin myuŋguŋpemti kopa zelen gwidikbien.
1TI 1:7 Ekŋen zii zet Mosesiyaŋ Kawawaŋmagen titiŋaŋ keyelen an zikat indanda igagen kwakwagalen mamip keyaŋgut ekŋenaŋ zelin tazeip ke yaŋaŋ ku nâmti keyet windeŋaŋ mamip.
1TI 1:8 Yaŋgut nin nânup zii zet teŋ mamâti mip beme keyaŋ dolakŋaŋ mambein.
1TI 1:9 In pigok penaŋ nâit, zii zet sambe kewan am teŋgat yek. Kelak am zii zet ku mamâlip ma am keŋ katik ma Kawawaŋgat ku manâme mozin ma ayomtoŋ ma am eseseŋinpiŋ ma Emetak Teŋ ku mamâlip ma am mambiwine maindome gakip ma am notnaŋaŋ am sambe maindome gakip,
1TI 1:10 ma animbi set kileŋ mama ma anaŋ anaŋaŋ timambet wewe ma imbiyaŋ imbimak timambet wewe ma amnaŋ am nolin kambutiti ma am dâsukitoŋ ma am nolinaŋgat zet dâsukiyet zemkatikbembe ma Kilaisiyelen dapmelaŋge mama mimiŋinaŋ zet katnaŋ penaŋ tazin ke ku mamâlip ekŋen keyelen.
1TI 1:11 Zet katnaŋ penaŋ am zikat indandayelen ke ilak Zet Zapat Dolakŋaŋ Penanen Kawawaŋaŋ mamsokbein. Ke Kawawaŋaŋ neŋ zempalakŋaŋ bembeyelen naŋge. Zet keboŋ keyaŋ Kawawaŋ pembenaŋgat windeŋaŋ dolak dolakŋaŋ keyet sesewatpepeyelen diindom zikat ndamamm.
1TI 1:12 Neŋ mulupmnaŋgat winde Kilais Zisas Amobotnaŋnnaŋ manaingapm wisikŋ penaŋ zeyap. Egaŋ neŋ mulupmaŋ ke ŋep mbap e nâŋgeyepm name mulupmaŋ ke mamiyap keyepm egaŋ neŋ ombemneŋge. Neŋ keyet wisikŋ zeyap.
1TI 1:13 Neŋ penaŋ egat eweŋan ku nâmkiŋpemti egat bekanaŋ zewan ma amŋane sisipeŋpeŋ mimindewan ma kwelat kumpemti kwileki tapmiyap ke ku nâmtiyepm mbanaŋgut Kawawaŋaŋ neŋ aŋgalaŋ gogot mneŋge.
1TI 1:14 Kogok tapmnepema ningalen Amobotnaŋ ek neŋ keŋ taoletnaŋ bemisisikŋaŋmak bem mnemti nâmkiŋpepe ma gogot mimi keyet yaŋaŋ Kilais Zisasmagen tusumneŋge.
1TI 1:15 Zet kapi penaŋ sukwep keyepmti neŋ manâyawen am sambeyaŋ kapi nânâyelen Zisas Kilaisiyaŋ msalen toti am yom toŋaŋ nin timkwatndeye. Ninmagengatnaŋ nâgât yommnaŋ am sambe sebemindein.
1TI 1:16 Keyaŋgut Kawawaŋaŋ nâgât aŋgalaŋ gogot mge ewan Kilaisiyaŋ neŋmagen mulup mge e sepsepnok keyepmti am yomtoŋ ekŋenaŋ ke ekti nâwep ek an sewakŋaŋ. Kogogapmti notnaŋaŋ ŋep kapi nâmti mama kanzizit Kawawaŋmagen tiwep.
1TI 1:17 Mama katikŋaŋgalen Amobotnaŋ ku gakikiyelen ma amnaŋ ŋep ku gigigalen. Geŋ Kawawaŋ kwewetaŋ mamanik. Amnaŋ Geŋ eksemgemti sesewatgepeŋ mamti mamambep. Ke penaŋ sukwep mgaŋgayelen.
1TI 1:18 Timoti, nâmkiŋpepeen nemun benik keyepmti neŋ apitilim gesowap kapi mbanik. Eweŋan geŋ Kawawaŋgalen anaŋ muluwen gesâti ekŋenaŋ gâgât Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyelen Emetak Teŋaŋ nâmbiliwepme weme ombemgeye keyet zemgwatnaŋ mgewien. Keyet Amobotnaŋgalen muluwen geŋ zedaŋ an kasayen dolakŋaŋ maâin keboŋ bemti âwanik.
1TI 1:19 Mti nâmkiŋpependi katikŋaŋ bemti tapme keŋdi damuŋ mmane kwetetepmaŋ tabe. Am notnaŋ ekŋenaŋ keŋin damuŋ mme kwetetepmaŋ ku tage keyepm nâmkiŋpepeŋin kwalepme delaŋ zeme kileŋ mekobien.
1TI 1:20 Ekŋenmagengatnaŋ an zut Aimenias ma Aleksandia egelaŋ sepem kegok mbun. Egelaŋ ŋoktik dolakŋaŋ kapigok ku tiwungapmti neŋ eget Sadaŋgat betnan bemidema nukŋaŋ omba idame keyaŋ idamukulem mme egelaŋ Kawawaŋgat zet kwelat ewe ku kuwalup.
1TI 2:1 Zet ŋen mobotnaŋ penaŋgat neŋ apitiliŋgeyap e pigok: Geŋ an nâmkiŋpepeŋinmak ekŋen diindomane ekŋenaŋ am sambeyet nâmti Kawawaŋgat kwileki ŋengat teŋ dunduwep ma dundundu temakwep mbep. Ma yaŋkwesisieset ma wisikŋeset bemti Kawawaŋgat dundum sawep.
1TI 2:2 Msatgalen amobotnaŋine ma am notnaŋ mundum temanen talip ekŋenaŋ nin ndadamuŋ mme nin sewakŋaŋ ma mamasi palen mamti Kawawaŋ eksempemti am sambeyaŋ mama mimi dolakŋaŋ mamnupgat dundum sawanup.
1TI 2:3 Kegok mamnup keyaŋ Kawawaŋ Aŋgalaŋŋ egaŋ keyet nâme dolakŋaŋ ma ŋep bein.
1TI 2:4 Kawawaŋaŋ am sambe ikŋaŋgalen zet katnaŋ penaŋ ke nâmâtâtâgalen manâin ma Egaŋ am ekŋen bekanaŋinaŋgatnaŋ aŋgalaŋindendeyet manâin.
1TI 2:5 Kawawaŋ kwewetaŋ mamain. Mti Kawawaŋ ma am ningat tuŋgupmnan an kwep Zisas Kilais ek an sek tiyeyaŋ mamamndain.
1TI 2:6 Kawawaŋaŋ am sambe ndaaŋgalalaŋgalen nâŋge ke msokbembeyelen kanaŋ penaŋ kopme Kawawaŋaŋ Zisas Kilais am sambe yomengatnaŋ ndatitiyelen ketalasimpeme koge.
1TI 2:7 Neŋ yaŋaŋ keyepmti Zisas Kilais egalen mulup an neŋ mamti egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bembeyelen ma zikat indanda mamayet nâmti zemnemti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ zet penaŋ ŋotekŋaŋ indandayet ma nâmkiŋpepeyet nâmti zenewien. Zet ke dâsuki yek; neŋ penaŋ sukwep zeyap.
1TI 2:8 Keyepmti neŋ am Kawawaŋgalen mulupgat keŋin bembeŋaŋ ekŋengat pigok nâyap, ekŋenaŋ zet zapat pembenaŋgat ondedagen belin time mopme dundusâti nolinaŋgat ŋenzinziŋ ma zekaŋkaŋ mee bamkumpemti dunduwep.
1TI 2:9 Ma imbi ekŋengat kegogak pigok nâyap, ekŋen sâk melakandu pembenaŋ miak bewaŋgut ego egoŋaŋmak yek weyaŋti miak bep. Ma ŋok sepem yaŋaŋ yaŋaŋ igak sek mmobotgat ku eleŋgewep. Ma elemiak tosaŋaŋ mobotnaŋ golaŋ weyayaŋaŋ mee ku miak bep. Ma sâk melakandu tosaŋaŋ temaŋaŋaŋ kwititiŋaŋ sek mmobotgat ke ku miak bep.
1TI 2:10 Imbi Kawawaŋ masesewatpeip ekŋengat mama mimiŋin elimiak pembenaŋ keboŋ mti mamayet nâmti zeap.
1TI 2:11 Imbi ekŋenaŋ buzak mamti damuŋ ekŋenmagen mulup zigok mimiyet yaŋaŋ mnâmti ekŋengat kandaŋinan mambep.
1TI 2:12 Neŋ imbi notnaŋ ekŋenaŋ zikat indanda mulup mimiyet ma imbiyaŋ angat mobotnaŋ mamayet ku nâmindeyap; ekŋen buzak tati nânâ etaŋ nâmbep.
1TI 2:13 Kawawaŋaŋ Adam kukŋaŋgat mge bam Ewa mme sokbeye.
1TI 2:14 Adamaŋ Kawawaŋgalen zemkatikbembe ke nâŋgeyaŋgut tetimae toŋaŋ imbimageset koti tetimideye ke sukŋaŋ bemti Kawawaŋgalen zet kuluye. Mme imbiyaŋ tetimaemae toŋgalen zet nâmti yom mge.
1TI 2:15 Keyet Kawawaŋaŋ nâme ŋep beme imbi nâmindame nemba ambebelinan ekŋenaŋ nâmkiŋpepeŋinmak ma gogolinmak keŋin kwetetepmaŋ ma weyaŋti mambep enenogat ekŋenmagengatnaŋ An Aŋgalalaŋ ke sokbembeyet zenzeŋaŋ.
1TI 3:1 Zet kapi penaŋ. An ŋenaŋ dapmelaŋgeyelen ŋeŋaŋ bembe kwasâgât nâit beme egaŋ mulup pembenaŋ penaŋgat nâin.
1TI 3:2 Âpme dapmelaŋge ŋeŋaŋ bembe ekŋenaŋ myuŋguŋgupiŋ mamti imbi kwewetaŋmak mambe. Egaŋ ŋoktik dolakŋaŋ etaŋ mâti mama mimiŋaŋ damuŋ mbe. Am sambe eksempewep. Egaŋ am mamanamaŋ notn mimindemti mkaŋan indewe. Mti an zikat indanda dolakŋaŋ penaŋ mambe.
1TI 3:3 Egaŋ tu katikŋaŋ omba nimti keŋ kileŋ ku mbe. Egaŋ keŋ kasa sakwep ku mbe. Egaŋ zekaŋkaŋpiŋ; keŋ sewakŋaŋ palen mambe. Egaŋ mânepmak bembeyet keŋaŋ temaŋ ku tabe.
1TI 3:4 Egaŋ imbi nembaŋane ŋep weyaŋ indikdamuŋ mimindewe. Mti nembaŋane indamusuwet indeme ekŋenaŋ zetnaŋ gawepumti dolakŋaŋ eksempewep.
1TI 3:5 An egaŋ imbi nembaŋane ŋep ku maweyaŋindikdamuŋ min beme ek Kawawaŋgalen dapmelaŋge ekŋengat ŋeŋaŋin tati ŋep ku indikdamuŋ mbe.
1TI 3:6 An nâmkiŋpepe alakŋaŋ tususuŋaŋ egaŋ dapmelaŋgeyelen an ŋeŋaŋ ŋep ku bembeyet mneti egaŋ sek mmobot omba min beme ek Sadaŋgat zet zemdelaŋpepe mimiŋaŋ kegogak egaŋ keyet palen mowebe.
1TI 3:7 An ke am sambe dapmelaŋge ku bembeŋaŋ ekŋenaŋ eksempewep mneti ektakalimti Sadaŋgalen aŋkapipilen kume Kawawaŋgalen kwit zapatnaŋ towembemagengat.
1TI 3:8 Dapmelaŋgayelen damuŋ ekŋenaŋ kogogagak mama mimiŋin dolakŋaŋ mamambep ma mamaŋinaŋgat ekseseŋaŋmak mbep ma ekŋenaŋ wain omba ninipiŋ ma mânepgat eiyakgaleset mulup ku mbep.
1TI 3:9 Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋ zemkawaŋbembeŋaŋ ke keŋ zutpiŋ atam tabep.
1TI 3:10 Ekŋen ke kukŋaŋgat yaŋin mekme teŋ mameŋgut indeme damuŋ mulup mbep.
1TI 3:11 Imbi damuŋ ekŋenaŋ kogogak mama mimiŋin dolakŋaŋ mambep ma ekŋenaŋ zekukuŋinpiŋ mamti ekŋenaŋ ŋoktik dolakŋaŋ etaŋ mâbep. Ma kwitnaŋ kwitnaŋ nâmsemteŋ mamip.
1TI 3:12 Dapmelaŋgeyelen an damuŋ ekŋenaŋ imbi kwep esemteŋ wabep. Kegok mti imbinembaŋine ŋep weyaŋti indikdamuŋ mbep.
1TI 3:13 An damuŋ ekŋenaŋ mulup dolakŋaŋ mbep kataŋ kwilin mwapme windemak tati Kilais Zisas nâmkiŋpepeŋin ŋep sosok zemkawaŋ bewep.
1TI 3:14 Neŋ koti gigigalen nâyap ya ku kolap beme meluwaŋ kumgayap kapi makuwanik.
1TI 3:15 Keyaŋgut sakwep ku kobap beme meluwaŋ kuyawen kapi makumti am nâmkiŋpepeŋinmak zigok mamayelen ke zemâtâtindawe. Nin Kawawaŋgalen nemunamba maŋge keyet butnaŋ. Maŋge keyaŋ Kawawaŋ mama toŋaŋ egalen dapmelaŋge temaŋ ke Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋ ke bandim mti ekdamuŋ mamin.
1TI 3:16 Zet katnaŋ ekŋen kapiyaŋ ningalen zet enzilim tazin ke alak msokbemkawaŋ bein: Egaŋ an penaŋ sosok sokbemkawaŋ beme am sambeyaŋ ekbien. Emetak Teŋaŋ egalen yaŋaŋ sosok penaŋ mkawaŋ bemti zeye, “Kilais ek an teŋ toŋaŋ penaŋ.” Âpme ensel ekŋenaŋ ekbien. Maŋge kataŋ am sambeyaŋ kwit zapatnaŋ mepmâpme nâmâpbien. Msalengalen am sambeyaŋ ek nâmkiŋpemâbien ma Kawawaŋaŋ kululuŋen busatnaŋ keŋan tetimoge. Nin zet keyet keŋ zutmak ku mnup. Nin nânuwen zet ekŋen keyaŋ penaŋ sukwep bein.
1TI 4:1 Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ alak pigok zemâtâti manzein, “Bam am notnaŋaŋ nâmkiŋpepe peme tapme ekŋenaŋ zet we bekanaŋmagengatnaŋ gawepumti ekŋengalen zet yuŋgu yuŋgu ke an zemyuŋguŋguyelen keŋinan beme am keŋin omba mamyuŋguip.”
1TI 4:2 Zemzikat indanda keboŋ ke an dâsukitoŋ ekŋenmagengatnaŋ. Ekŋenaŋ, “Nin zikat indanda dolakŋaŋ mamnup” manzeiwaŋgut ke penaŋ yek. Yominaŋgat sakambuk ku mamip ma keyaŋ mme keŋin gakikiŋaŋnok maip.
1TI 4:3 Am ekŋen keboŋ keyaŋ Kawawaŋgalen dapmelaŋgeyaŋ awembiŋ bemti Kawawaŋmak tâtâŋin tazin ke mme mgasik bewe zemti manzemzikat indaip. Ma Kawawaŋaŋ meu zeme sokbeye ke am nâmkiŋpepemagaŋ wisikŋ dundum samti nimti zet katnaŋ penaŋ ke nâmâtâtâgat zeme sokbembeŋaŋ ke ekŋenaŋ meu ke ku niniyet manzemkulumindeip.
1TI 4:4 Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mme sokbeye ke pembenaŋ etaŋ. “Mgasik,” zemti ku peme mebegalen. Ŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ tim nsâti Kawawaŋgat wisikŋ zemti nimbe.
1TI 4:5 Enenogat kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke Kawawaŋaŋ zetnaŋaŋ zeme sokbeme ekme dolakŋaŋ beme ikŋaŋgat zapat nâmindeyeyet nin timnsâgât wisikŋ zemti dundumsawanup.
1TI 4:6 Geŋ zet zemâtâtât timti mâpmanik ke am nodine nâmkiŋpepemak ekŋen diindowanik beme geŋ Kilais Zisasiyelen mulup an penaŋ bewanik. Kegok mti giti kogak nâmkiŋpem manik ke giŋgiŋ mbanik ma an dapmelaŋgeyelen zemâtâtât mam indanik. Zet katnaŋ tiwananen ke ewe nânâ mulup mamambanik.
1TI 4:7 Kegok tati bem zet ke zet katnaŋgat kasaŋaŋ penaŋepiŋ ke bamkumpemti keŋgaleset keyet mulupmaŋ mmamoti nâmkiŋpepe dolakŋaŋmak mama ke mmambanik.
1TI 4:8 Segeset pembenaŋ tatatgalen titok titok mambutenup ke zawatpiŋ mamayelen mamnup ke ŋewaŋgut keŋ butemti nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ bemti mamayelen set ke ma ke mimiyelen ŋep penaŋ. E eneyet egaŋ penaŋaŋ alak msalen kapi maaiknup ma bamgat penaŋaŋ kogak aikbanup.
1TI 4:9 Zet kapi penaŋ sukwep penaŋ. Ke am sambeyaŋ ilindiŋ ŋep nâmti nâmkiŋpepeyelen.
1TI 4:10 Nin webembenn Kawawaŋ mama toŋaŋ ma Aŋgalalaŋ Anmagen tazin. Ma am egat manâkiŋpewen yomengatnaŋ matimkwatindein. Nin keyet nâmkiŋpemti sek sindem palen mulup katikŋaŋ penaŋ mti mimiek mamnup.
1TI 4:11 Geŋ zet zemâtâtât sambe zemâtâtgayap ke am zemzikat indamane nâmbep.
1TI 4:12 Geŋ pemane an ŋenaŋ gâgât an zomolim zemti mtogeŋgepiŋ. Yek, geŋ an imbi nâmkiŋpepemak sambe ekŋengat ŋeŋaŋin ma zikat indandaŋin bemti zet zenzendi ma mama mimindi ma gogot mimindi ma nâmkiŋpependi ma mama kwetetepmaŋ mamandi keyaŋ sosok tapme ekbep.
1TI 4:13 Geŋ nâgât damuŋ damuŋ kan mambaniknok ke windeŋaŋ Kawawaŋgalen zet dapmelaŋge makumindawanik ma dindom zikat mimindawanik.
1TI 4:14 Kawawaŋgalen an ŋeŋaŋ belin ŋokdan bemti Kawawaŋgalen zet zempalakŋaŋ bembeyet zemgewien. Mulup ke ku pemane towembe.
1TI 4:15 Geŋ kan kataŋ wisatpiŋ ke tati mulup alak zeyap ke kakanemuŋ mbanik. Kogok mmane mulup mimindaŋgat penaŋaŋ sambeyaŋ sosok ekmâtâbep.
1TI 4:16 Geŋ gitaŋgat mama mimindi weyaŋti damuŋ mbanik ma am zikat indandandi kogak weyaŋti damuŋ mbanik. Kan kataŋ geŋ kwileki ke giŋgiŋ mti mbanik. Geŋ kogok mbanik beme ku walebanik geŋ mama kanzizilen kwabanik. Mme am zedi manâiwaŋ kogogak ku walebep ekŋenaŋ mamaen kwabep.
1TI 5:1 Geŋ ailip ŋen tetim mesât zet ŋenzinziŋ ku msawanik. Geŋ zet sewak sewakŋaset bipdaŋgat zeweknok dunduwanik. An sipkotem ekŋen kogak dapmeniŋ katnanen indatim mambanik.
1TI 5:2 Imbi ilip ekŋengat kegogak mamne zemti sewakŋaset diindowanik ma imbi sipkotem ekŋengat kogak ipmne zemti keŋ kwetetepmanen teŋeset indati mambanik.
1TI 5:3 Imbi kwambet penaŋ nemunambaŋinepiŋ ekŋen ke eksem indewanik.
1TI 5:4 Âk imbi kwambet ŋen ek nemunambaŋane ma iŋsokŋaŋne talip beme ekŋenaŋ kukŋaŋgat mukulem ekmagen ma ilinaŋgat mambiwinemagen mbep. Mama mimi sepem keboŋ keyet Kawawaŋaŋ nâme dolakŋaŋ mambein.
1TI 5:5 Âpme imbi kwambet keyaŋ igak mame am ŋenaŋ ekdamuŋ ku mamm egaŋ webembeŋaŋ Kawawaŋmagen bemti tambu msa kataŋ dundunduyen mukulem mpepeyelen mayaŋkwesin.
1TI 5:6 Âk imbi kwambet ŋenaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋgat tikŋaŋ mamâzin elak alik mainaŋgut keŋaŋ eweŋan gakikiŋaŋ.
1TI 5:7 Zet kapi imbi kwambet ma nemunambaŋine zemâtâtindame weyaŋti mamme am ŋenaŋ ku zemkwelat mimindawep.
1TI 5:8 Âk ŋenaŋ ikŋaŋgat sipbutnaŋ ma mamnotnane ku indikdamuŋ min beme egaŋ nâmkiŋpepeŋaŋ iyaŋti am nâmkiŋpepepiŋ ekŋengalen bamen tototnaŋ penaŋ bein.
1TI 5:9 Imbi kwambet kwilin kilom timti kwambet maŋgeen tususupiŋ. Imbi kwambet ekŋen kaboŋ kapi indikdamuŋ mbep. Kwambet keyaŋ an kwewetaŋ wawatnaŋ ma nup kanaŋ 60 bein
1TI 5:10 ma mama mimiŋin notnaŋ kapigok ekbep. Egaŋ nemunambaŋane weyaŋti indatim mamkwage. Ma am mamanamaŋ indameti mka indaye. Ma sekŋaŋ mtoti dapmelaŋge nâmkiŋpepeŋinmak notnaŋgat mulup mge. Ma am nukŋanen tapme mukulem mimindeye ma mulup notnaŋ pembenaŋ keŋaŋaŋ keyet bemti mamkwatan. Imbi keboŋgat ekbep.
1TI 5:11 Âk imbi kwambet sipkotem egaŋ kwilin dapmelaŋgeyaŋ indikdamuŋ mimiyelen tususupiŋ. Mme ekŋenaŋ aimbiŋ bembeyelen tikŋaŋaŋ mandame an wati Kilais bamkumpewepgapmti
1TI 5:12 ekŋenaŋ ekmak kukŋaŋgat tâtâ mbien keyepmti yommak bewep.
1TI 5:13 Ekŋenaŋ kogak kan walaletgalen yaŋaŋ mnâmti mka ŋengatnaŋ mka ŋen mamotolip. Kegok etaŋ yek, ewe mme bekanaŋ beme dekuku mimi ma nenn nâyap nâyap an damuŋnok mulup zet manzeip. Ma ekŋenaŋ zet ku zenzeyelen ke manzeip.
1TI 5:14 Keyepmti neŋ nâma imbi kwambet sipkotem ekŋenaŋ awembiŋ bemti nemba indambeti apnembaŋine ma mkaŋin ekdamuŋ mmambep. Kogok mti weyaŋ mame am notnaŋ nâmkiŋpepepiŋaŋ ningat kwelat ku kuwep.
1TI 5:15 Eneyet imbi kwambet notnaŋ ilak set pembenaŋ bamkumpemti Sadan mâbien.
1TI 5:16 Keyepmti dapmelaŋge imbi ŋenmagen imbi kwambet notnaŋ egat apnembaŋanemak maip beme egaŋ indikdamuŋ mbe. Âpme dapmelaŋgeyaŋ ekŋen keboŋgat nukŋaŋ pupu yek. Imbi kwambet ŋen igak penaŋ main keboŋ etaŋ indikdamuŋ mbep.
1TI 5:17 Âpme an damuŋine muluwin dolakŋaŋ mamip ekŋen keyet nâmindeme mopme an ŋeŋaŋ Kawawaŋgalen zet zenze main ma an zikat indanda nâmti weyaŋ indikdamuŋ mti eksemindewep.
1TI 5:18 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ mimiŋaŋ kapigok tazin, “Makau apmaŋaŋ wit imenzaŋme katnaŋaŋ bululuŋ zem totogalen mulupmaŋ tapmti meu nsâpmme kaŋgalemaŋ bekekekpiŋ.” Ma sepem kogogak mulup anaŋ tosaŋaŋ ŋep titiyelen.
1TI 5:19 An ŋenaŋ an ŋeŋaŋgat ŋeŋ beluŋ beluŋ zet ombem zeme nânâpiŋ. An zut ma tuk ekŋenaŋ zet sakam kwep zemti bandim mme nâme penaŋ bewe.
1TI 5:20 An ŋenaŋ yom mme geŋ am notnaŋ ekŋengat zikalinan zet msamane an notnaŋ ekŋenaŋ ekti kiŋgabep.
1TI 5:21 Kawawaŋ ma Zisas Kilais ma enselŋene ekŋengat zikalinan dindomti ingat zemâtâtât kapi mâti ken ke ken ke ma notn notn katnan betetnaŋ ku mbep zemti diindoyap.
1TI 5:22 In am Kawawaŋgalen mulup an winde indandayelen belin ŋokŋinan bembeyelen abak abak ku mbep. In am yaŋin nâmâtâtâtpiŋ mneti ilin yommak bewepgat eksemti kwetetepmaŋ mambep.
1TI 5:23 Âpme geŋ sek zawat susuk mpeŋ mamnikgapmti tu etaŋ ninipiŋ; wain isikŋaŋ kambakdi mukulem mimiyelen ŋep nimbanik.
1TI 5:24 Âpme am notnaŋgalen yomin ŋep sosok eegalen ma yominaŋgat dopmaŋ mutumindandayelen sosok matazin. Yaŋgut am notnaŋgalen yom bamgat zemdelaŋ zenze kanen sokbeme ekbanup.
1TI 5:25 Sepem keboŋagak mama mimi dolakŋaŋ sosok ŋep eegalen, ma notnaŋ sosok penaŋ ku eegalen ke tetak ku enzilim tabe.
1TI 6:1 Am nâmkiŋpepemak sisiliŋ etaŋ mamip ekŋenaŋ an mobotnaŋinaŋgat nâme pembenaŋ beme mobotnaŋ talip nâmti eksemindewep. Kogok mme am ŋenaŋ Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ ma Kilais nâmkiŋpepeyelen zetnaŋgat ku zeme tobe.
1TI 6:2 Ma an mobotnaŋin ekŋen nâmkiŋpepeŋinmak zemti keyet sisiliŋ mulup an ekŋenaŋ ku mtotindewep. Eksemindemti ekŋengat mulup msâgât ekme nolin nâmkiŋpepeen tazin nâmti sek bulâlâŋ mulup ku mbep. Sisiliŋ an in an mobotnaŋin Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ miminden ekŋengat in muluwin windeŋaŋbeŋ mbep. Zet zeap kapi zemzikat mimindamti keŋin buteme ke mâti mbep.
1TI 6:3 An ŋenaŋ nânâ sakam igagen tazikat indain ma Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyelen zetnaŋ penaŋ ke nâme ŋep ku bein ma mama Kawawaŋaŋ nâme dolakŋaŋ mambein zet ke zikat indandaŋaŋ ku mâzin
1TI 6:4 an ke belak sekŋaŋ etaŋ mamimozin ma an ke nânâŋaŋ bugan ku tazin. Keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋaŋ misik tazin. Egaŋ zet mdândândâ ma zet yaŋaŋ zem guluk gilik omba mamm. Zet mdândândâyelen keboŋ keyaŋ penaŋaŋ kapigok mamsokbein: keŋ kuku mimi, atindândâyet setnaŋ kabembe ma am nolin ŋeniyet manâmbekambein ma an notnaŋgat kwelat makun ma
1TI 6:5 an ekŋen keboŋ ke zet mmot mtot mti keŋin yuŋgume delaŋ zenzeŋaŋ ma nânâŋinpiŋ penaŋ ekŋenaŋ zet penaŋ bamkumpewien. Mti nâme Kilaisiyelen zapalaŋ mânep milawat sokbemndasem zemti mamip.
1TI 6:6 An ŋenaŋ mamaŋanen Kawawaŋaŋ mama mamayelen manâin ke mâti mezin beme keyaŋ mânep milawatmak mama keyaŋ sebempein. Ekmagen zigok tasain kelak ŋep kemak.
1TI 6:7 E zigogak? Nin msalen talak kobenn ya nan mane mesât belak betn mobeŋbeŋ mebanup.
1TI 6:8 Kegok keyepmti nin meu ma sâk melakandu tatndain beme keyaŋ nnaŋgat sepem ŋep bein.
1TI 6:9 Âk am ŋenaŋ milawatmak omba bembeyelen manâiwaŋ tetimaemaeen sukŋaŋ beme Satangalen kapipilen maindon. Âpme keŋin kwilekiki bekanaŋ ma waleletnaŋmak keyet tikŋaŋaŋ bemisikti keyaŋ indamandame walelet kaliŋaŋ metobep.
1TI 6:10 E eneyet mânepgat keŋ omba bembe ke yom notnaŋgat ŋotekŋaŋ. Notnaŋ ekŋen ke wemindandayelen omba nâmti nâmkiŋpepeŋin katikpeme kilom mekogeyaŋ bamgat keŋ sindem ma nukŋaŋ omba aikindaye.
1TI 6:11 Timoti, geŋ Kawawaŋgalen an mamanikgapmti kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋ ke eksempemti kunzun mebanik. Geŋ teŋ mama ma Kawawaŋgalen mama nâmtikŋaŋ mnen ma nâmkiŋpepemak mama ma gogotmak mama ma katikŋaŋ bemti tatat ma sewak palen mama keyet giŋgiŋ mbanik.
1TI 6:12 Mti nâmkiŋpependaŋgat mulupmaŋ windeŋaŋ bemti mbanik. Kegok mmeti giti mama kanzizit tiwanik. Mama mimi kaboŋ kapiyet Kawawaŋaŋ gakumtetime geŋ nâmkiŋpependi am sambeyet zikalinan zemkatik bemane nâmbien.
1TI 6:13 Kawawaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamaŋin maaikindain egat zikatnan ma Zisas Kilais egaŋ Pontias Pailet egat zikatnanen kiŋgagapiŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ penaŋ zemkatik beye. Egat zikatnan geŋ kapi mimiyet zemkatik beyap.
1TI 6:14 Ke geŋ neŋ zemgeya ke gawepumti mammopmane nnaŋgalen Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyaŋ gilik zemkobe. Gawepumti tapmopmane am ŋenaŋ geŋmagen keyet yomaŋ ŋen aiikpiŋ mbep.
1TI 6:15 Kawawaŋaŋ kanaŋ beyeyaŋ tazin kan beme Kawawaŋaŋ Zisas sosokpeme kobe. Geŋ Kawawaŋ am sambeyaŋ sesewatgewep ma geŋ kwep winde toŋaŋ ma ŋeŋaŋ sambeyet ŋeŋaŋin ma amobotnaŋ sambeyet Amobotnaŋ.
1TI 6:16 Geŋ kwewetaŋ gakikipiŋ busatnaŋ temaŋ keyet keŋan mamanik ke am ŋenaŋ mebegalen yek. Geŋ an ŋenaŋ ku giga ma ŋep ku gigigalen. Amnaŋ nâmgeme mobotnaŋ bewe ma winde gaŋgaŋaŋ ewe wemgamti wemobe! Keyet nâmti dundumganup. Ke penaŋ.
1TI 6:17 Msalen am mânep milawalin temaŋ mamaip ekŋen sekŋin ku mobotgalen diindomane ekŋenaŋ webembe mânep milawalin waleletgalen keyet ku bewep. Ekŋenaŋ Kawawaŋin kwilekiki kwapem matalasimndame oloŋen palen matimanup ekmagen webebeŋin bewep.
1TI 6:18 Mti zemindemane mama mimiŋinan kwileki pembenaŋ ke mbep ma mama mimiŋin dolakŋaŋ keyaŋ semem mopme ekŋenaŋ kwileki ke ma ke omba indawep ma am eleŋ beleŋ bemti mukulem mukulem mimindewep. Mama mimi dolakŋaŋ ke ekŋenaŋ mânep milawalinok timti mambep.
1TI 6:19 Sepem kegok mti ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ tosa temaŋ bamgat timambep keyaŋ luaŋaŋ katikŋaŋ penaŋ weyaŋ bewep. Kogok mti keŋinan ŋep mama penaŋ penaŋ mammnup ke nâmâtâbep.
1TI 6:20 Timoti, geŋ Kawawaŋgalen zet katnaŋ gaya ke yayaŋ kakanemuŋ ekdamuŋ mti mbanik. Mti am notnaŋ ekŋenaŋ kwelat zet ma zet penaŋpiŋ ke timamti kwitnaŋ, “Nânâ temaŋ,” manzeip ke dâsuki keyepmti geŋ bamkumpewanik.
1TI 6:21 Am notnaŋ ekŋenaŋ zet keboŋ ke toŋaŋ bemti nâmkiŋpepeyet set tageen myuŋgumti set belakŋaset mebien. Kawawaŋgalen keŋ taolet inmak wemti wembe.
2TI 1:1 Kawawaŋaŋ nin mama alakŋaŋ titiyelen zetik mimndamti nin ke ndame Kilais dolakŋaŋ mâbâgalen keyet penaŋ, neŋ Pâl Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zemnemti Zisas Kilais egalen mulup an neŋ mamti egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bembeyelen nâmti nakumtetiye.
2TI 1:2 Timoti nemun dolakŋaŋ, gâgât zapat meluwaŋ kapi kumgayap. Kawawaŋ Bipm ma Amobotnaŋ Zisas Kilais egetmagengatnaŋ keŋ taolet ma aŋgalaŋ gogot ma keŋ sewakŋaŋ geŋmak wemti wembe.
2TI 1:3 Neŋ Kawawaŋgat sesewatpemti keŋŋ kwetetepmanen sokŋneyaŋ mbien kegogak mamiyap. Mti neŋ Kawawaŋ mandunduyawen gâgât otnâpeŋ mti neŋ wisikŋ manzeyap.
2TI 1:4 Nit mebe kokot mbelinan geŋ nâgât omba suwanan. Ke otnâmti neŋ ewe gikti oloŋen penaŋ mimiyet nâyap.
2TI 1:5 Mti nâmkiŋpepe penaŋ tagain keyet kegogak maotnâyap. Nâmkiŋpepe ke papdi Lois ma mamdi Yunis egetmagen tageyaŋ alak geŋ ewe keyegak kwatimtusumti timanik ke nâmâtâgeyap.
2TI 1:6 Keyepm neŋ gâgât nâmti pigok zesowap, neŋ betn ŋokdanen bewanen Kawawaŋaŋ taoletnaŋ mgaye ke wisatpiŋ mbutem mambanik.
2TI 1:7 Geŋ pigok nâwanik, Kawawaŋaŋ Emetak Teŋaŋ nin kiŋgagatgalen ku ndaye. Egaŋ windemak ma gogotmak ma keŋ sekŋ ekdamuŋ mti mamayet ndaye.
2TI 1:8 Geŋ Amobotnaŋnnaŋgat yaŋaŋ zemkawaŋ besâti sakambuk palen ku mbanik. Neŋ ekgapmti mka katikŋan matalap keyet zet zesâti kegogak sakambuk ku mbanik. Geŋ Kawawaŋaŋ winde gasâpm keyepmti neŋmak kot tusumti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat sisipeŋpeŋ palen moti neŋ mayapnok mamambanik.
2TI 1:9 Egaŋ aŋgalaŋndemti yomengatnan ndatimti ndakumtetime amŋane teŋ bewen. Ke nnaŋgat pembenaŋnnaŋgat yek. Ikŋaŋgat pembenaŋgat ma keŋ taoletnaŋgapmti egaŋ keŋ taoletnaŋ mimndemti eweŋan baen kululuŋ ma msat ku sokbeme Zisas Kilaismageset ndasâgât nâme weŋge.
2TI 1:10 Ya alak Kawawaŋgalen keŋ taoletgat penaŋaŋ Zisas Kilaisiyaŋ koti ningat yomgat mti gakiye keyaŋ mkawaŋ bein. Egaŋ gakikiyelen winde mtopemti mdelaŋ zemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋeset mama kanzizit sosok msokbeye.
2TI 1:11 Âpme Kawawaŋaŋ neŋ Kilaisiyelen mulup anaŋ mamti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bemti zemkawaŋ bemindandayelen ma zemzikat indandayelen ombemneŋge.
2TI 1:12 Kegogapmti neŋ yaŋaŋ keyelen kene sek sindem matiyap yaŋgut neŋ sakambuk ku miyap. Enenogat neŋ nâyap neŋ Kilais nâmkiŋpewan ma neŋ nâmkatikŋaŋ beyap egaŋ nâgât maman ma mulupm ke betnanen bewan ke egaŋ ekdamuŋ mmetnepeme zemdelaŋ zenze kan bewe.
2TI 1:13 Zet katnaŋ penaŋ kapi geŋ neŋmagengatnaŋ nâmtiwanan keyegak mâti mmobanik. Mti Zisas Kilais nâmkiŋpemti mama ma am gogot mimi ke nin Zisas Kilaismagen tusumti manup ningalen zapat.
2TI 1:14 Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋ ke damuŋ mimiyet zemgeye ke damuŋ mmane tagawe. Emetak Teŋ ek keŋnan mamain egaŋ mukulem mgewe ke mbanik.
2TI 1:15 Am sambe nâmkiŋpepemak Esia msalengatnaŋ ekŋenaŋ neŋ bamkumnewien. Ma an zut Pigelusmak Elmogenes ekŋengat keŋangatnaŋ egelaŋ kegogak nâgât nâmtikŋaŋ kumnewun keyet zapatn ilak nânik.
2TI 1:16 Neŋ Amobotnaŋaŋ Onesipolas imbi nembaŋane ekŋengat keŋaŋ beme dolakŋaŋ mimindandayet mandunduyap. Egaŋ neŋ mka katikŋan matalap keyet sakambuk mimipiŋ keŋŋ mme oloŋen mambein.
2TI 1:17 Egaŋ Loma kapi mka temanengatnan koti nâgât mulup temaŋ mti sakwep natimat metneti bam naige.
2TI 1:18 Keyepmti neŋ Amobotnaŋaŋ zemdelaŋ zenze kanen kobe keyet egat kembeŋ otnâmpepeyet nâmti mandunduyap. Egaŋ Epesa mka temanen mulup omba penaŋ mimndeye ke giti ilak eknâmbanan.
2TI 2:1 Âpme nemun Timoti, Zisas Kilaisiyaŋ keŋ taolet mgaye winde kemagen timane kwaopme mambanik.
2TI 2:2 Am sambe ekŋengat zikalinan zet zema geŋ nâwanan. Zet ke an notnaŋ Amobotnaŋgalen mama mimi mâti katikŋaŋ bemti tati mamip. Ekŋen keboŋ indamane ekŋenaŋ ŋep am notnaŋ kegogak zemzikat indam mbep.
2TI 2:3 Kasa kuku an dolakŋaŋ nukŋaŋ pumti mulup mamipnok geŋ Kilais Zisasiyelen kasa kuku an dolakŋaŋ mamti mulup nukŋaŋ ke pumane delaŋ zewe.
2TI 2:4 An ŋenaŋ kasa kuku an mamain egaŋ mulup sambe notnaŋ ke temakwep ku maatam tazin. Egalen kasa kuku an ŋeŋaŋaŋ egaŋ nâmpeme dolakŋaŋ bembeyet nâmti kasa kuku mulup dolakŋaŋ penaŋ mamin.
2TI 2:5 An ŋenaŋ silimaimai msât mbe beme egaŋ zemâtâtât zet zenzeŋaŋ ke ku gawepuwe beme egaŋ penaŋaŋ ku tiwe.
2TI 2:6 An ŋenaŋ meu mulup sek sindem timti mamm beme egaŋ mulup keyet keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ masokbein ke ŋeŋaŋ egaŋ yaŋbemti matim nin.
2TI 2:7 Zet diŋgoyap kapi giti opemti nâmbanik Amobotnaŋaŋ nânândi mkawaŋ bemgeme geŋ zet kapi nâmâtâbanik.
2TI 2:8 Zisas Kilais ek Dewitgat sokŋaŋaŋ gakikiengatnan gilik zemwage keyet otnâmbek. Sakam keboŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penanen tazin ke neŋ manzemkawaŋ beyap.
2TI 2:9 Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgapmti sindem temaŋ penaŋ matiyap. Mti an bekanaŋ mimi an kegok senaŋ bem zamneme mka katikŋan kapi matalap. Yaŋgut Kawawaŋgalen zet senaŋ zampeme ku matazin.
2TI 2:10 Neŋ nukŋaŋ sepem igak igak sambe ke Kawawaŋaŋ amŋane indamakum indeye ekŋen keyepmti matiyap. Ekŋenaŋ Kilais Zisas yomengatnaŋ gilik zemindatitiŋaŋ ma ekmagen mama kanzizit tazin busatnaŋaŋmak ke ekŋenaŋ Kawawaŋ ikŋaŋmak tatagalen ke titiyet nâmti mamiyap.
2TI 2:11 Zet kapi penaŋ ke nâmkiŋpene. Nin ekmak tusuwenn zenup beme nin ekmak gakiwenn bein. Kegok mti ekmak tusumti mamambanup.
2TI 2:12 Giŋgiŋ mmambanup beme ekmak amobotnaŋ kegogak tabanup ma nin ek iyaŋ pewanup beme egaŋ kegogak iyaŋ ndewe.
2TI 2:13 Ningalen zemkatik bembennaŋ bakŋaŋ bewe beme egalen zemkatik bembeyaŋ katikŋaŋ matazin. Egaŋ zet zut ku manzein.
2TI 2:14 Geŋ amdine zet sakwalamti Kawawaŋgat zikatnan golaŋin ti. Ekŋenaŋ zet etaŋ keyet mdândândâ ku mit. Zet mdândândâ keboŋ ke yaŋepiŋ ma am zet keyaŋ maindawalezin.
2TI 2:15 Kawawaŋ gâgât mulup anaŋ dolakŋaŋ nâmgeŋgeyet nâmti mulup windeŋaŋbeŋ mti keyet sakambuk ku mbanik. Ma geŋ zet penaŋ esemteŋ mzikat indawanik.
2TI 2:16 Ma geŋ msat palengalen nânâ belakŋaŋ ma zet Kawawaŋ bamkumpepeyelen keboŋgat ku mzikat indawanik. Zet keboŋ keyaŋ amgat keŋin mme teeŋaŋ bemepme Kawawaŋ ku nâmkiŋpewep.
2TI 2:17 Zet zikat indandaŋin yuŋguŋguŋaŋmak ke liŋgit temaŋ keboŋ bemti ma palakŋaŋ bemezin. Am ekŋen keboŋ ekŋenmagengatnaŋ an zut ŋen kwilit Imeniusmak Piletus egelaŋ zet keboŋgat ma zemzikat indamelip.
2TI 2:18 An eget keyaŋ zet penaŋ ke katikpemti am ekŋengat zet kilom pigok manzelup, “Nin ilak gakikiengatnan wabenn ya bam gakimti ewe ku wabanup.” Zet keboŋaŋ meti am notnaŋ ekŋengalen nâmkiŋpepeŋin mme mayuŋguin.
2TI 2:19 Kawawaŋaŋ tepum kaliŋaŋ peme towege ke katikŋaŋ bemti tazin. Tepum keyet palen melowaŋ kapigok kumpepeŋaŋ tazin, “Amobotnaŋaŋ amŋane ikŋaŋgat zapat mamaip ekŋen nâmindein.” Ma zet ŋen ewe kapigok kumpepeŋaŋ tazin, “Amobotnaŋgalen kwizapatnaŋ manzemkawaŋ bemmâlip ekŋenaŋ myuŋguŋgu bamkumpeme delaŋ zewe.”
2TI 2:20 Âpme mka temaŋ ŋengat bati notnaŋ golaŋ ma silwayaŋ weyayaŋaŋ ma notnaŋ tewaŋ ma ampambelaŋ weyayaŋaŋ. Ekŋenmagengatnaŋ notnaŋ mulup dolakŋaŋ sakam ŋen ŋen mimiyelen ma notnaŋ tambu msasa kataŋ mulupmaŋ sasayelen.
2TI 2:21 Keyepmti Timoti, geŋ mama mimindi mgasik sambe katikpemane delaŋ zeme kwetetepmaŋ penaŋ bemti tabanik beme geŋ batikondo mulup dolakŋaŋgalen keboŋ bewanik. Mti kwetetepmaŋ penaŋ bemti ŋep Amobotnaŋaŋ mukulem mgemti mulup dolakŋaŋ sakam ŋen ŋen mimiyelen weyaŋ tabanik.
2TI 2:22 An imbi nembip mamaiwaŋ bekanaŋgat keŋin temaŋ keeset mambemaip. Geŋ mama mimi keboŋ kemagen kunzuŋbanik. Kogok mti geŋ naman mama mimi kwetetepmaŋ ke mâti nâmkiŋpepemak mambanik ma am nodaŋgat keŋdi bembe ma keŋ sewakŋaŋ mama ma am mama mimiŋin kwetetepmaŋ mamip ekŋenmak tusumti Amobotnaŋ masesewatsamti mambep.
2TI 2:23 Mti geŋ am zet katnaŋgat manzemkwelat mamip ekŋenmagen ku matamambanik. Nânik zet keboŋ keyet penaŋaŋ mamdândâip.
2TI 2:24 Âpme Amobotnaŋgalen mulup anaŋ zet mdândâ ku mbe. Egaŋ am sambe notn notn mimindemti an zikat indanda dolakŋaŋ mamti am ek peŋ peŋ mampep ekŋenmak keŋ sewakŋaŋ palen mambe.
2TI 2:25 Am zetnaŋ kulumti mobotnaŋ mamsaip ekŋenmagen musuwewet mulup sewak sewak palen mbe. Âpme Kawawaŋaŋ ekŋen kan indawe mene beme nâmyuŋguguŋin zemsalaŋ beme Kawawaŋaŋ mme yominangatnan keŋin gilik zeme Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋ ke nâmkiŋpewep.
2TI 2:26 Sadaŋgalen aŋkapipilaŋ indomtapme egalen zetnaŋ gawepumti mambien. Yaŋ keŋin teŋ peme ke nâmâtâti katikpemti kunzuŋ mebep. Keyet nâmti dundunup.
2TI 3:1 Geŋ kapigok nâmbak kan delaŋ zenzeyelen kan bududuk tabeme mama mimi nukŋaŋ omba penaŋ msat suluŋti tabe.
2TI 3:2 Am ekŋen kemagen set kapigok sokbewe: Ekŋenaŋ ilinaŋgat etaŋ yayaŋ mbep, mânepgat keŋin temaŋ tabe. Ilinaŋgat kwizet buŋamin mwatonzewep ma ilinaŋgat sekŋin mmobep. Ma Kawawaŋgat kwelatnaŋ kuwep ma ekŋenaŋ mambiwineyelen zet kuluwep. Ekŋenaŋ kwileki ŋeniyet wisikŋ ku zewep ekŋenaŋ mama mimi teŋ keyet wisat penaŋ mbep.
2TI 3:3 Ekŋenaŋ gogot palen ku mamip keyepm am notnaŋgat nukŋaŋinmak indamukulem mimiyelen nâmtikŋaŋ ku mbep. Ma am ekŋenaŋ nolinaŋgalen yomin ku katikpewep. Am ekŋenaŋ nolinaŋgat kwelat zet makuip. Sekŋinaŋgalen tikŋaŋ etaŋ maŋgawepup. Ekŋenaŋ zet mdândândâ mbep ma ekŋenaŋ kasa ŋenzinziŋ mbep ma ekŋenaŋ am kileŋ indomwalet mbep ma mama mimi dolakŋaŋ keyet ekŋenaŋ ŋenzinziŋ mbep.
2TI 3:4 Ma ekŋenaŋ noline zemindowep ma ekŋenaŋ sakwep ilinaŋgalen ŋoktik kileŋ mamâlip ma ekŋen Kawawaŋgat tikŋaŋ ku manâip ilinaŋgalen sekŋinaŋgat etaŋ oloŋen mamip
2TI 3:5 ma ekŋenaŋ, “Nin an nâmkiŋpepemak,” zeip keyaŋgut keŋinan Kawawaŋgalen winde ku tatindain. An ekŋen kemak sebemti mamapiŋ.
2TI 3:6 Am ekŋen zeyap ekŋenaŋ imbi nâmkiŋpepeŋin katikŋaŋpiŋ ekŋengalen mkaen moti tetimaemaeset ekŋenaŋ ekŋengalen zet mâbâgalen zet kelakŋaŋ mimindemti ekŋengalen ŋoktik mandamuŋ mip. Âpme imbi ekŋen keyaŋ ilinaŋgat yominaŋgat ekme nukŋaŋ beye. Ekŋenaŋ sekŋnaŋgalen tikŋaŋ mâbien
2TI 3:7 ma ekŋenaŋ an ke ma keyaŋ kot diindome zelin nâmti nânâmak tabenup zewienaŋgut Kawawaŋgat yaŋaŋ penaŋ ku nâmâtâbien penaŋ.
2TI 3:8 Eweŋan Zanismak Zambilis egelaŋ Mosesiyet ŋenzinziŋ mti zetnaŋ mtopewun. Sepem kegogak am ekŋen kapiyaŋ zet penaŋ mtopewien ma keŋin kilom penaŋ beme Kawawaŋaŋ nâmkiŋpepeŋin mimindikme yek beme bamkumindeye.
2TI 3:9 Yaŋgut ekŋengalen zemzikat indanda dâsuki ke temaŋ penaŋ ku bewe. Nâmyuŋguŋguŋinaŋgat yaŋaŋ sokbeme am sambeyaŋ yaŋaŋin maekmâtâlip. Eweŋan an zut Zanismak Zambilis egatmagen sokbeme ekbien keboŋ.
2TI 3:10 Kogogapm geŋ zet katnaŋ penaŋ zemzikat gawan keyet ma mama mimin ekbanan ma mulupmnaŋgat yaŋaŋ ma nâmkiŋpepennaŋgat yaŋaŋ ma sewakŋan mamann ma gogot miminn ma nukŋaŋen katikŋaŋ bem tatatn ekmâbanan.
2TI 3:11 Ma am ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ mname sek sindem palen mamkwaban. Neŋ Antiok, Aikoniam ma Listala mka temanen am ekŋenaŋ sisipeŋpeŋ mname sek sindem omba penaŋ timkwaban ke geŋ nânik. Yaŋgut ku nome gakiwan Amobotnaŋaŋ aŋgalaŋ neme ewe mayap.
2TI 3:12 Âpme am nâmkiŋpepe dolakŋaŋmak mama ke mâsât mti Kilais Zisasmagen tusuwep ekŋenmagen sisipeŋpeŋ sokbemindawe.
2TI 3:13 An bekanaŋ penaŋ ma an dâsukitoŋ ekŋengat mama mimiŋin bekanaŋgatnaŋ bamset bekanaŋ penaŋ mambein. Ekŋenaŋ matetim indeme Sadaŋaŋ ekŋen kegogak matetimindein.
2TI 3:14 Yaŋgut geŋ zet zemzikat gamme nâmtimti keyet nâmkiŋpemti mamanik ke mkatikŋaŋ bemti tabanik. Ma geŋ nânik gâlen zemzikat gaŋgandine ekŋen an zikat indanda dolakŋaŋ.
2TI 3:15 Geŋ otnâsenik geŋ anemba isikŋaŋ tapmane ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet teŋ ke zemzikat gamme nânâ keyet tiwanan. Ma zet keyaŋ am set ŋep zikat indame Zisas Kilais nâmkiŋpemti egalen aŋgalaŋ gogolen mamayelen.
2TI 3:16 Kawawaŋgalen zet meluwaŋen tapmezinen ke Kawawaŋaŋ ikŋaŋ zeme aneneyaŋ meluwaŋ mbien. Ma ke dolakŋaŋ am zemzikat indandayelen zet penaŋ. Ma amgalen mama mimi bekanaŋ manzem musuwetindein. Ma myuŋguŋguŋin weyaŋgalen ma keyaŋ am zemzikat indame Kawawaŋgalen set kwetetepmaŋ ke mâbâgalen.
2TI 3:17 Keyepmti an ŋenaŋ Kawawaŋgalen mulup mme nânâ dolakŋaŋ timti mulup dolakŋaŋ sakam ŋen ŋen ŋep mbe.
2TI 4:1 Zisas Kilais ek koti am gakikiŋaŋ ma alik zemdelaŋ zemindemti Amobotnaŋ tati am sambe indikdamuŋ msâpm keyepmti neŋ Kawawaŋ ma Zisas Kilais egegat zikalidan Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenzeyelen zemgwatnaŋ mgeye.
2TI 4:2 Kogok ke kan kataŋ kananen ma belakŋanen kogogak mbanik. Mti geŋ sewak sewak paleset mama mimiŋin bekanaŋ zikat indamti musuwet indemti aŋkeŋoo mimindewanik.
2TI 4:3 Nânik, amnaŋ Kawawaŋgalen zet zapat katnaŋ penaŋ bamkumpemti ilinaŋgalen ŋoktik mâti an zikat indanda sambe ammagen meti zapat alakŋaŋ ilin amnaŋ tikŋaŋ igagen nânâyelen ke diindondoyelen kan belaknik daŋgosâpm.
2TI 4:4 Mti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet penaŋ ke peme tapme bemzet yaŋaŋ yaŋaŋ keeset wetekuwep.
2TI 4:5 Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ sokbewe geŋ katikŋaŋ bemti ewe giŋ giŋ palen mbanik ma sek sindem sambe titiyelen weyaŋ tabanik. Mti am Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ mene mene diindowanik. Geŋ am indamukulem mimiyelen mulup gaŋgaŋaŋ ke weyaŋ ekdamuŋ mti Kawawaŋgat mulup mbanik.
2TI 4:6 Neŋ gakikiyelen kan ilak sokŋan penaŋ kozin ma msalen mamann kapi katikpemti mebegalen kan sokŋan bein. Nâlen mama ma gakikin keyaŋ Kawawaŋgat sesewatsasayelen sâpe sâpe keboŋ besâpm.
2TI 4:7 Neŋ Kawawaŋgalen muluwen mamban ke sakam kasa kuku windeŋaŋ beŋ keboŋ mambene delaŋ zenzeŋaŋ pataŋ zewan ma nâmkiŋpepen ke atamkatikpewan.
2TI 4:8 Keyepmti pilak teŋ mamayelen dopmaŋ Amobotnaŋ An kwetetepmaŋ zemdelaŋ zenze egaŋ nâgât zapat kululuŋen zilem kwilik weyaŋ bembeŋaŋ tazin ke zemdelaŋ zenze kanen nawe. Wa ke neŋ kwep yek, am sambe ekŋen ek nâmtikŋaŋ mpemti egalen kokotnaŋgat damuŋ mamaip nsakwep ndawe.
2TI 4:9 Geŋ set ke ma ke aikti neŋmagen sakwep kokogalen otnâwanik.
2TI 4:10 Dimas ek msalen mama mimi keyet nâme tikŋaŋ beme neŋ nemti Tesalonaika mka temanen kunzuŋ mege. Ma Kelesen egaŋ Galesia msalen mepme Taitas egaŋ Delmesia msalen mege.
2TI 4:11 Mebâpme pi Lukmak ndak etaŋ talupgapmti geŋ kosâti Makmak aikti kobanik. Enenogat egaŋ napmukulem mme mulup ŋep penaŋ mbalup.
2TI 4:12 Âpme neŋ Tikikas ilak zempema Epesa mka teman ke mege.
2TI 4:13 Geŋ kosât mbanigen neŋ Toloas mka temanen tâgâ melakandumak meluwaŋ Kalapas egalen mkaen bempewan ke timti kobanik. Papia muŋguŋ muŋguŋ mpepeŋaŋ ma papia soŋgom sekŋaŋaŋ mimiŋaŋ ke pe ke mkokolak.
2TI 4:14 Aleksandia an aenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ weyeyaŋ an keyaŋ neŋ mka teman ke tapme omba penaŋ yuŋgumnaŋge keyepmti bam maneti Amobotnaŋaŋ keyet dopmaŋ mutumsawe.
2TI 4:15 Zetn zewan kataŋ egaŋ zemtalalat zet omba penaŋ mti windenn mtot peye. Geŋ egat eksemti mamabanik.
2TI 4:16 Zet mulup ŋeŋaŋ penaŋ yaŋbemti mban kan keyet an ŋenaŋ zetgat ku napmukulem mneŋge. Nem mekopme nenak taban. Neŋ Kawawaŋaŋ ekŋengalen yom ke katikpepeyet dundum sawan.
2TI 4:17 Yaŋgut Amobotnaŋ ikŋaŋ neŋmak tati winde name neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ ŋep zemkawaŋ bema delaŋ zeme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ sambe ekŋenaŋ ŋep nânâyelen. Kogok mnemti kasa ekŋenaŋ nome gakiwakmagengat zemti Kawawaŋaŋ ikŋaŋ mukulem mneŋge.
2TI 4:18 Mti Amobotnaŋaŋ ewe bekanaŋ yaŋaŋ yaŋaŋgatnaŋ aŋgalaŋ nemti kakanemuŋ natetim moti kululuŋen gwaen ikŋaŋ Amobotnaŋ tapme neŋ kandaŋan mambap. Mamti am nâmkiŋpepemak sambe nin kwesiŋ kwesiŋ sesewatpemti mamambanup. Ke penaŋ.
2TI 4:19 Neŋ Pilisila ma apmaŋ Akwila ma Onesipolas egat imbi nembaŋane indamukuyapgat met zemane nâmbep.
2TI 4:20 Ilastas neŋmak tageyaŋgut alak ek Kolin mka temanen mege. Âpme Tolopimas egulak zawat mme keyepmti Militas mka temanen ke katikpema tapme neŋ koban.
2TI 4:21 Geŋ mawalam kanaŋ ewe bembepiŋ tapme set ke ma ke aikti kokogalen mulup mbanik. Âpme Yubulus ma Pudens ma Linus ma Kolodia ma am notnne nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ gâgât kogogak gamukuip.
2TI 4:22 Amobotnaŋaŋ winde gawe ma egalen keŋ taolelaŋ geŋmak weweyet nâmti dunduyap.
TIT 1:1 Neŋ Pâl. Neŋ Kawawaŋgalen mulup an ma Zisas Kilaisiyelen buŋam zapat zemkawaŋ bembeyet nakumtetiye. Neŋ Kawawaŋaŋ am ikŋaŋgat zapat indaombemindeye ekŋen kemagen Kawawaŋgalen zet penaŋ keyet yaŋaŋ nâmkiŋpepeŋin katikŋaŋ bembeyet zemâtâtindawan. Kegok mimindawenn keyaŋ Kawawaŋgalen zet katnaŋ ke nâmâtâpme keeset mama mimi pembenaŋ gawepumti mbep. Kawawaŋaŋ mulup zet ke naŋge.
TIT 1:2 Neŋ mulup kegok mti am nâmkiŋpepeŋinmak indamukulem mma ekŋenaŋ oloŋen palen mamti mama kanzizit ke tiwep. Kawawaŋaŋ mama kanzizit zetik mimndaye keyet webemti damuŋ manup. Eweŋan penaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku sokbeme Kawawaŋaŋ mama kanzizit mama zetik mimndaye. Wa Kawawaŋ ek ke an zet dâsukitoŋ yek. Zet penaŋ penaŋ etaŋ manzein.
TIT 1:3 Kawawaŋaŋ Zisas sokbembeyelen zeye kan ke sokbeme zet zapatnaŋ zemkawaŋ bembeyelen neŋ ombemnemti Kawawaŋ Aŋgalalaŋŋnaŋ neme buŋam zapatnaŋ ke zemkawaŋ bemeban.
TIT 1:4 Âpme Taitas neŋ gâgât zapat meluwaŋ kapi kumgayap. Geŋmak nit Kawawaŋ kwep manâmkiŋpelup keyaŋ mme geŋ nâgât nemun penaŋnok bemane mamalup. Neŋ Kawawaŋ Bipm ma Kilais Zisas Aŋgalalaŋŋnaŋ keŋ sewakŋaŋ ma keŋ taolet mgame mamayet mandunduyap.
TIT 1:5 Nit nsakwep Kilit msalen tatneti gemkoban e yaŋaŋ kapigok. Geŋ ke tati neŋ mulup mmeti butnaŋ pewan ke mzikat gama met mka kataŋ meti an damuŋ dolakŋaŋ myuŋguŋguŋinpiŋ, imbiŋin kwewetaŋ ma nemunambaŋane ekŋenaŋ Zisas nâmkiŋpemti mama mimiŋin kwetetepmaŋ mamip ma mam biwine ekŋengalen zet kuma kuluip. An keboŋ indikti indaombem indemane dapmelaŋgeyelen ŋeŋaŋ bembeŋin mamayet nâmti gemkoban.
TIT 1:7 Âpme an ŋeŋaŋ bembe aikbanan keyaŋ Kawawaŋgalen mulup mamin beme egaŋ myuŋguŋgupiŋ mambe. Mti egaŋ am ekŋengat zikalinaŋ sek mmobot zet zemti am ŋenzinziŋ ku mindawe ma tu katikŋaŋ omba ku nimbe ma kasa ku kuwe ma mânep milawatgat keŋaŋ temaŋ ku bewe.
TIT 1:8 Mti egaŋ keŋaŋ sekŋaŋ weyaŋdamuŋ mti nâmkiŋpepe katikŋaŋaŋ tapme ikŋaŋ sekŋaŋ ŋep ekdamuŋ mbe. Mama mimi esemteŋ mti Kawawaŋgat zikatnan kwatetepmaŋ mambe. Mti am notnaŋ nukŋanen kwitnaŋ kwitnaŋgat olat zeme indamukulem mimindewe ma mka weweyet timapme aikindawe. Ma mama mimi dolakŋaŋ sambe ke timaŋgalaŋme egat zapat etaŋ bemâbe.
TIT 1:9 Egaŋ Zisasiyelen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat sawien ke keŋan penaŋ nâmkiŋpemti atam tabeyepmti egaŋ am notnaŋ keŋin walati zet zapat pembenaŋ ke teŋ zemzikat indame nâwep. Ma zet zapat penaŋ ke peŋpeŋ mampeip ekŋen papalimti zeme ekŋenaŋ yuŋguŋguŋin ke ekmâtâbep.
TIT 1:10 Kilit msat kapiyet keŋanen an sek mmobot zet manzeip sambe penaŋ mamip. Ekŋenaŋ Kilaisiyelen zet zapat dolakŋaŋgat kasa makuip. Zuda am kegogak zet dâsuki dâsuki zemti am Kilaisiyelen maŋge tetimaemae omba mamiindaip. Ma notnaŋ ninmak tusumti mamaip ekŋenaŋ kegogak am sekŋin butnaŋ antitiyelen zet tim maiwaŋ am keŋin omba penaŋ mamyuŋgum indeip.
TIT 1:11 An ekŋen keyaŋ mânep milawatgapmti mama mimi mgasik ke ekŋenaŋ zemzikat indamti mam biwine ma nembaŋine ilinsakwep ŋoktikŋin mme yuŋgume indatimti ilinaŋgalen maŋgeen matusumindeip. Keyepmti geŋmak mulup an ŋenmak in am ekŋen keboŋ ke zemkulumindeme zet ewe ku zewep.
TIT 1:12 Kilit msat keyetnaŋ golaŋ zenze an ŋenaŋ zet pigok zeye, “Kilit ekŋen am ka dâsukitoŋ penaŋ ekŋen ke bonzup nemboŋ mgasik penaŋ ekŋen an nimbi nimbi toŋaŋ penaŋ ma wisalin omba penaŋ mataindain.”
TIT 1:13 Golaŋ zenze an zeye kapi neŋ nâma penaŋ bein keyepmti Taitas, geŋ dapmelaŋge ekŋengat aŋkeŋoo zet bewalak kwisak mimindamti indamukulem mmane nâmkiŋpepeŋinan pembenaŋ bewe
TIT 1:14 ma Zuda am ekŋengalen wekawat zet notnaŋ dâsuki manzeip ke ma Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ bamkumpemti keŋinaŋgalak zii zet notnaŋ mambeip ke bamkume delaŋ zeme ewe ku mâpmebep.
TIT 1:15 Âpme an ŋenaŋ Zisas Kilaisiyet nâmkiŋpewe beme mama mimiŋaŋ pembenaŋ mâbe. Mme bekanaŋaŋ ekmagen kobe beme keyaŋ ku mtopewe. Keyaŋgut an ŋenaŋ Zisas Kilais ku nâmkiŋpemti egaŋ zet dâsuki mâti kwitnaŋ kwitnaŋ mgasik mbe beme ekŋen ke yom etaŋ beme nânâŋaŋaŋ mgasik penaŋ bewe. Egaŋ ŋep bekanaŋ ma pembenaŋ ke mimiyelen ku nâin. Egaŋ bekanaŋ mip beme nâmtemtem ku mamin
TIT 1:16 Ekŋen dembusekŋinaŋ etaŋ, “Kawawaŋgat yaŋaŋ nin nânup,” zemtiŋgut naman mama mimiŋin Kawawaŋgalen zelaŋ zein keyet kataŋ mimipiŋ mamip. An ekŋenaŋ ekŋen keyet mgasik penaŋ manâmindeip. Ma ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet ku maŋgawepup. Ma am mama mimiŋin keboŋ keyaŋ kwileki dolakŋaŋ ŋen ku mamip.
TIT 2:1 Âpme geŋ naman am nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat mama mimiŋin teŋ bembeyelen zapatnaŋ diindomti indamukulem mmane ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet katnaŋ keyet kataŋ gawepumti mbep.
TIT 2:2 Mti an penaŋdine ekŋen weyaŋ diindomane ekŋenaŋ tu katikŋaŋ nimti keŋ kilom ku mbep. Mti am notnaŋ ekŋengat zewep, “An ke dolakŋaŋ penaŋ main.” Ma mamaŋin weyaŋ damuŋ mti nâmkiŋpepeŋin katikŋaŋ bemti nolineyet gogot mamip ma nukŋaŋ sokbeme gweŋ gweŋ kumti matalip.
TIT 2:3 Âpme geŋ imbi penaŋdine kogogak diindomane zet dâsuki mezem kozem ku mbep ma tu katikŋaŋgat kandaŋan ku mebep. Mama mimiŋin kwetetepmaŋ ke mti ekŋenaŋ mama dolakŋaŋgalen an zikat indanda mti mambep.
TIT 2:4 Kogok mamti ekŋenaŋ imbi sipkotem ekŋen zet kegogak weyaŋ zemâtâtindamane nâmti keyet kataŋ apnembaŋineyet gogot mimindawep.
TIT 2:5 Mti ekŋenaŋ nâmambe nâmambe mamti awimak etaŋ mama kwetetepmaŋ mamti mamaŋin weyaŋti damuŋ mti awine eksemindewep. Kok mamambep beme an ŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapatgat kwelat ku kuwep.
TIT 2:6 Sepem kegogak an sipkotem ekŋen meleŋ beleŋ bemindemane mamaŋin weyaŋ ekdamuŋ mbep.
TIT 2:7 Mti geŋ giti zedi zemti keyet kataŋ mâti mama mimi dolakŋaŋ sambe keyet keŋaŋ bemti mmane am ekŋenaŋ geŋ eksem giknâmti keyet kataŋ mbep. Geŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keŋdanen kwep penaŋ mkatikŋaŋ bemtati am zet penaŋak diindowanik. Kawawaŋgalen mulupmaŋ pep palen ku mbanik. Nâmambe nâmambe mulupmaŋ mme penaŋak bewe.
TIT 2:8 Mti geŋ zet weyaŋ nâmâtâtati teŋ etaŋ diindomane an ŋenaŋ gâgât zedi ŋep kum topewe. An ŋenaŋ gitaŋgat yaŋdi giksât koti gikmâtâti yaŋdi ekme geŋ yomdipiŋ an dolakŋaŋ penaŋ beme ikŋaŋgat sakambuk aikme zetnaŋ kileŋ zemti mebe.
TIT 2:9 Âpme am notnaŋ sisiliŋ am maŋgandine diindomane an damuŋine ekŋengalen zet gawepumti keŋin mdolakŋaŋ bembeyet mulupmaŋ mbep. Mti zelen kulumti zet dopmaŋ ŋen ku gilik zemti indawep.
TIT 2:10 Ma ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋin kambu titipiŋ ekdamuŋ dolakŋaŋ mimindamti kan kataŋ muluwin dolakŋaŋ mme amobotnaŋine ekŋenaŋ ke nâmtalatindewep. Sisiliŋ an imbi kegok mamambep beme am notnaŋ ekŋen keyet indikmâtâpme dolakŋaŋ penaŋ beme nâme Kawawaŋgalen zapatnaŋ penaŋ sukwep otnâwep. Kawawaŋ Aŋgalalaŋ An kegok nâwep.
TIT 2:11 Msat sambe am mamanup kataŋ Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti am sambe yomengatnan gilik zemti ndatitiyet Zisas sosokpeme kot sokbemkawaŋ beye. Keyepmti geŋ am maŋgendine zapatn mgawan ke ewe kogogak zemkawaŋ bemindemane
TIT 2:12 Kawawaŋaŋ mama mimi mgasik sambe keyet wisat mammambep ma msat palen kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋgat eyak kumbep ma mamaŋin weyaŋ damuŋ mbep me mama mimi kwetetepmaŋ mbep ma Kawawaŋaŋ mama nâmtikŋaŋ min kemak mama mimi sambe ke mimiyet zemzikat indawanik.
TIT 2:13 Kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mam keyet kataŋ mti kan temaŋ sokbesâpm keyet webemti egat damuŋ matapmambanup. Nin Kawawaŋ windeŋaŋ igagen keyet Nemuŋaŋ Zisas Kilais an yomengatnan gilik zemndatiye egaŋ saŋga soŋgaŋaŋmak kobe.
TIT 2:14 Egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ ke an kasa ekŋen ketalasim indame kumsagat mpeme gakiyeyaŋ gakikiengatnan wati am nin yomengatnan gilik zemndatimkwati mme animbi kwetetepmaŋ ikŋaŋgat zapat bewenn keyepmti nin egaŋ ningapmti gakiye keyepmti nin egat kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ etaŋ zempeye ke mti webe webe palen mamambanup.
TIT 2:15 Zet delaŋ zenzeŋaŋ kapi geŋ mama mimi dolakŋaŋ sambe ke windeŋaŋ penaŋ bemti zikat indawanik. Geŋ diindomane ekŋenaŋ zedi ke gawepumti mbep. Ku mbep beme indikti zet mimindamane gâlen zedi gawepuwep. Mti geŋ an ŋenaŋ mulupdi ekme ŋep ku beme mulupdaŋgat zemtalatgeweyet weyaŋ eksemti mulupdi kakanemuŋ mbanik.
TIT 3:1 Geŋ amdine ekŋen ewe sakwalamti zemâtâtindamane ekŋenaŋ gapmanŋine ekŋengat kandaŋinan tati zelin gawepumti kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ sambe tazin ke oloŋen palen eleŋ beleŋ bemti mbep.
TIT 3:2 Mti ekŋenaŋ am ŋeniyet kwelat zet ŋen ku kuwep. Ekŋenaŋ neŋ zewi geŋ zewi ku mbep. Ekŋenaŋ mamasi palen notn mmamti mama mimiŋin sewakŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ am sambemagen mbep.
TIT 3:3 Âpme eweŋan nin sepem keboŋak Kawawaŋ ku nâmkiŋpemamti nin zetnaŋ kulumti mambenn ma nin tetimndeme set penaŋ ku mâti mebenn. Ma nin nnaŋgalen tikŋaŋ keyet kandaŋan meti kwilekiki mbenn ke oloŋengat ma nnaŋgat sekŋnaŋgat etaŋ mbenn. Mti nin yuŋguŋgu keŋan meti notnne notnaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋgat eyak mti ŋenaŋ ŋengat nâmbekambembe mamimtemenn.
TIT 3:4 Sepem kegok mamkwatmanngut nin pembenaŋ bembeyelen Kawawaŋ An Aŋgalalaŋ Toŋaŋ egaŋ am sambeyet gogot mam ke sosok sokbemkawaŋ beye.
TIT 3:5 Kewan nin kwileki ŋen pembenaŋ nnak mbenngat dopmaŋ yek. E ikŋaŋ aŋgalaŋ gogot mndamti yomengatnaŋ gilik zemndatiye. Kegok mgeen ningalen yomm zemzuluti mama alakŋaŋ Emetak Teŋaŋ ningalen mamaen penaŋaŋ mme sokbeme nin kwetetepmaŋ bembeyet nâmti mge.
TIT 3:6 Âpme Aŋgalalaŋŋ Zisas Kilaisiyet pembenaŋgapmti Kawawaŋaŋ nin omba mukulem mimindendeyelen Emetak Teŋ ndaye.
TIT 3:7 Nin Zisasiyet keŋ taoletnaŋgapmti Kawawaŋaŋ nin ndikme kwetetepmaŋ mambenup. Keyepmti nin mama kanzizilen gwaenen mot ndemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ndame timti mambanup. Keyet webemti nâpeŋ mamanup.
TIT 3:8 Neŋ zet tipman baen zemkwala ke penaŋ sukwep penaŋ keyepmti geŋ windeŋaŋ bemti am Kawawaŋgat nâmkiŋpem maip ekŋen zemkawaŋ bemindamane ekŋenaŋ am indamukulem mimindemti mimiyet nâme mopme mulup windeŋaŋbeŋ mbep. Mulup keboŋ ke dolakŋaŋ penaŋ. Keyaŋ am sambe penaŋaŋ maaikindain.
TIT 3:9 Kok keyepmti zet penaŋepiŋgat zet kaŋkaŋ ma zet mmot mtot ma yeŋ sokŋne ekŋengat kwilin kumti yaŋin omâtât mâtât ma an ŋeŋaŋ bembeyelen zet ŋenzinziŋ ma zii zetgat yaŋaŋgat zet mmot mtot mti kasa kasa keboŋ sambe ke bamkumindewep. Mama sepem keboŋ keyaŋ am ŋen ku mukulem mimiyelen ma penaŋepiŋ yek penaŋ.
TIT 3:10 An ŋenaŋ zikat gaŋgandi yaŋgut indatetimti ŋoktik alakŋanen tusum taindame geŋ aŋkeŋoo kwep ma zut ŋen ewe mpewanik. Yaŋ ku nâmti ewe tapmme an keboŋ ke zemkulumpeme delaŋ zewe ma sesewat mka keŋan ku mambe mâpme mebe.
TIT 3:11 An keboŋ ke Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ bamkumpeme keyepm geŋ zemkulumpewanik. Ek an yomtoŋ. Am ekŋen keboŋ ke kilom mamaip. Keŋin gakiweweŋaŋgapmti yom mti mimiek mamip.
TIT 3:12 Âpme neŋ bamgat Atemas mene ma Tikikas mene zempema gâgât mundumdan koti timtapme geŋ naman set ŋen ke ma ke aikti neŋmagen Nikopolis mka temanen kot naikbanik. Neŋ map tâgâ kanaŋ keyet mka keyet keŋan metabap. Nâyapgapmti geŋ naikbanik.
TIT 3:13 Taitas, geŋ Apolos ma Sinas egelaŋ mebegalengat kanaŋ beme eget tu meu ma kwitnaŋ kwitnaŋ weyaŋidawanik. Âpme an ŋen Sinas an ke gapmangalen zii zet nâmâtâtât an.
TIT 3:14 Aminne ekŋenaŋ am nukŋanen talip ekŋen indamukulem mimindemti mulup keboŋ mimiyelen yaŋaŋ nâwep. Kogok mmopme mamaŋinanen penaŋaŋmak sokbewe.
TIT 3:15 Am pien neŋmak mamaip ekŋenaŋ in sambeyet indamukup. Âpme geŋ am nâmkiŋpepeŋin notn notn maip ekŋengat diindomane nâmbep nin ekŋen kogogak indamukunup. Kawawaŋgalen keŋ taolet in sambemak wemti weweyet nâmti dunduyap.
PHM 1:1 O Pilimon notn penaŋ, neŋ Zisas Kilaisiyet zetnaŋ mpalakŋaŋ bema keyet pepetnaŋ mti nati tot mka katikŋan neme tapma Kilaismagen notn Timoti egaŋ kapi mamti napmukulem mamin. Yaŋ nit nsakwep kapi tati mulup an notnit penaŋ Pilimon gâgât keŋnit beme zapat meluwaŋ kapi kumti galup.
PHM 1:2 Nit dapmelaŋge gâlen mkaen maondagip ekŋengat ma nâmkiŋpepeen ipnit Apia egat ma Akipasiyaŋ nit nemboŋ bekanaŋgat kasa kuku an dolakŋaŋ mamain ingat zapat meluwaŋ temakwep kapi kumbemalu kozin.
PHM 1:3 Neŋ Bipm Kawawaŋ ma Amobotnaŋ Zisas Kilais egegalen keŋ taoletmak keŋ sewak ingat tuŋguwinan wemti weweyet mandunduyap.
PHM 1:4 Geŋ Amobotnaŋ Zisasiyet tikŋaŋdi temaŋ tapme ek nâmkiŋpemamti egalen am notnaŋ indamukulem mamindenik keyet zet zapadi kopme nâmban keyepmti gâgât otnâmti Kawawaŋgat wisikŋ manzeyap.
PHM 1:6 Âpme neŋ gâgât mandunduyap kelak geŋ nâmkiŋpependi tazin ke am zemzikat indamane ekŋengalen nâmkiŋpepeŋin lemunaŋ temaŋ beme ekŋenaŋ kwilekiki dolakŋaŋ mbewaŋ Kilaisiyet kwizapatnaŋ mwabe.
PHM 1:7 Kilaismagen notn, geŋ Kawawaŋgalen am ekŋengat keŋdi bembe ma ekŋengat keŋin mwatindewanan keyaŋ nâgât keŋŋ mme oloŋen ma eleŋ beleŋ penaŋ beye.
PHM 1:8 Notn, neŋ Kilaisimagen gâgât nodi mamayap keyepmti neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke mimiyelen ŋep gapitilima mbek.
PHM 1:9 Yaŋgut neŋ gâgât tikŋaŋŋ omba tazin keyepmti belak etaŋ wekumgamti eksowap. Neŋ ailip penaŋ. Neŋ Zisas Kilaisiyet kwizapatnaŋ mpalakŋaŋ bema keyet pepet mti nati mka katikŋaŋ kotneme matalap.
PHM 1:10 Âpme neŋ Onesimas egat weŋnok zet ŋen pigok zema nâmbak. Neŋ mka katikŋanen tapma Onesimasiyaŋ niksât kopme neŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat dundumti mukulem mpema keŋ gilik zemti Kawawaŋ nâmkiŋpeye keyaŋ mme nâgât nemun penaŋ bemti kandaŋnnan main.
PHM 1:11 Eweŋan egaŋ geŋmak maŋge kan keyet mukulem dolakŋaŋ ku mgaye. Yaŋ alak egaŋ neŋmak mamti mukulem dolakŋaŋ tapmnemkwazin. Yaŋ maneti pema geŋmagen kobeen mukulem dolakŋaŋ mgawe.
PHM 1:12 Neŋ Onesimas wembekatn penaŋ ke pema alak naman geŋmagen kozin.
PHM 1:13 Neŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgapmti mka katikŋanen neme tapma egaŋ nikdamuŋ dolakŋaŋ mamin keyepmti neŋ ek aŋgalaŋma neŋmak kapi tatagalen penaŋ nâyap. Egaŋ gâgât weŋnok neŋmak mamti napmukulem mnenagen dolakŋaŋ penaŋ benak.
PHM 1:14 Wa neŋ geŋ napmukulem mimiyet gapitilim gemti zet kapi ku zeyap. Giti weyaŋ nâmtati zetnaŋ zemdelaŋ zenzeyet nâmti zeyap. Nit ŋoktik kwep bembepiŋ neŋ nenak egat zetnaŋ ŋep ku zemdelaŋ zenzeyelen.
PHM 1:15 Onesimasiyaŋ kan belaknik bugan kapi gemti kunzuŋti pienen koti main. Keyepmti taekmane gilik zemti kopme naman mkitik pemane gitimak ke kwesiŋ mamambe.
PHM 1:16 Wa ek sisiliŋ nemba etaŋ mamtan keboŋ yek. Egaŋ notnaŋ sambe ekŋen sebemindein. Ek Kilais nâmkiŋpepeen an notnit penaŋ. Egaŋ neŋmak pien mamti napmukulem dolakŋaŋ penaŋ mamimnein. Yaŋ geŋmagen kobeen kegogak gapmukulem dolakŋaŋ penaŋ mme geŋ sisiliŋ mimiŋaŋgat ma Amobotnaŋmagen notn penaŋ mamain keyet nâmti egat nâmpemane pembenaŋ bewe.
PHM 1:17 Keyepmti geŋ nâgât notn penaŋ nâmnenik beme neŋ kopma mnawek keyet weŋnok taekmane egaŋ kopme ekti ek msawanik.
PHM 1:18 Egaŋ geŋmagen kwileki ŋen myuŋguye ma geŋmagen kwileki ŋen butnaŋ mututuyelen tapme kunzuŋ koge beme geŋ nâgât damuŋ tapmane neŋ koti ekbap.
PHM 1:19 Neŋ nenn betnnaŋ penaŋ pigok kumpema ekbak: Neŋ Pâl, nen egalen butnaŋ ke neŋ koti mutumgawap. Neŋ geŋmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diŋgoma nâmti geŋ Kawawaŋmagen keŋ gilik zenze aikbanan. Keyet nâlen butnaŋ temaŋ ewe geŋmagen tazin. Neŋ keyet zet sambe ku zesap.
PHM 1:20 Keyepmti Kilaismagen notn, pigok zema nâmbak: Amobotnaŋ Kilais egat mti wekumgayap kapi mmane neŋ gâgât oloŋen penaŋ mbap.
PHM 1:21 Neŋ gâlen zet gawepupundi tazin e penaŋ nâmgeyapgapmti zapat meluwaŋ kumambe puk tatnâyap. Wekukun sambe gâgât beyap kapi ŋep mti notnaŋ ewe gitaŋgat keŋdan tusumti mbanik.
PHM 1:22 Pi nan zet ŋen ewe pigok zema ekbak. Kawawaŋaŋ gâlen dundundudaŋgat penaŋaŋ neŋ napmukulem mneme mka katikŋaŋ pemti geŋmagen sakwep kobap. Ke nâmkiŋpeyap keyepmti geŋ nâgât mka keŋaŋ ŋen eweŋanak weyaŋpemane tabe.
PHM 1:23 Epapalasimak nit nilisakwep Zisas Kilaisiyet kwitnaŋ mpalakŋaŋ bembeyet mulupmaŋ mmalu keyepmti mka katikŋan kot ndeme tati in indamukumindenup.
PHM 1:24 Âpme mulup an notnne notnaŋ Loma mkaen mamaip Mak ma Alistakasimak Demasmak Luk ekŋenaŋ kegogak ingat keŋin temaŋ penaŋ mambein.
PHM 1:25 Amobotnaŋ Zisas Kilais egalen keŋ taolet in sambemagen tatagalen nâmti mandunduyap.
HEB 1:1 Kawawaŋ egaŋ golaŋ zenze an zemindeme ekŋenaŋ yeŋsokŋine ikŋaŋgat mundumann kan sepemaŋ ikŋak ikŋak ma zet setnaŋ yaŋaŋ ikŋak ikŋak mandiindom kwatnepemelak alak tatnuwen kapiyetnaŋ Zisasiyaŋ kosâpmnen kan keyet Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ mkawaŋbeme delaŋ zenzeŋaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ zempeme toti zet tadiindoin. Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ keyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyet toŋaŋ bemti mamayet ombempeye. Eneyet egelaŋ ilisakwep mamti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke mbun.
HEB 1:3 Kasupgat saŋga soŋgaŋaŋ mamekozin sepem kegogak Kawawaŋgat yaŋaŋ penaŋ Nemuŋaŋaŋ mamsokbemkawaŋbein. Nemuŋaŋ ek yaŋaŋ ikŋak yek; egegat yaŋit kwep. Zet dembusekŋaŋ windeŋaŋmak zeme keyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kapi bandim mpeme matazin. Egaŋ ningalen bekanaŋ zulutndemti gwaen mogeyaŋ Amobotnaŋ Temaŋ egat betnaŋ penaset mundum windeŋaŋbeŋ keyet totazin.
HEB 1:4 Âpme Zisasiyaŋ ensel ekŋen sebemindemti motazin. Kogok mti ensel ekŋengalen kwit zet buŋam timtotindemti egaŋ kwizet buŋam temaŋ timti matazin.
HEB 1:5 Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋgat nâmti zet kapigok zeye, “Geŋ nâgât Nemun penaŋ; nit alak Bip Nemun belup.” Ma ŋen kapigok zeye, “Neŋ gâgât Bipdi bemti mambap ma geŋ nâgât Nemun bemti mambanik.” Ensel ekŋengat Kawawaŋaŋ zet kegok ŋen ku zeye.
HEB 1:6 Yaŋgut egaŋ Nemuŋaŋ kwewetaŋ ke msalen ewe peme tobe kan keyet zet pigok zeye, “Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ ek pedondom samti sesewatpewep.”
HEB 1:7 Kawawaŋaŋ enselŋene ekŋengat kapigok zeye, “Tâgâmak taŋamaŋ nâlen zet nâmti zetn mamâlupnok ensel ekŋen nâlen mulup angapmti zetn maŋgawepup.”
HEB 1:8 Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋgat gulak kapigok zeye, “Kawawaŋ, geŋ Amobotnaŋ mundumdi katikpepepiŋ tatat kaliŋaŋ tapmeti mambanik. Ma Amobotnaŋ mamandi teŋ keyaŋ amobotnaŋgalen toŋge ke nemboŋ beme am indamusuwewet dolakŋaŋ penaŋ mbanik.
HEB 1:9 Geŋ mama mimi teŋ keyet tikŋaŋ manânik ma mama mimi bekanaŋ keyet kasa mamnik. Kogogapmti neŋ gâgât nâmtikŋaŋ mti geŋ Amobotnaŋ tatagat ombemgemti kelakŋaŋ zulutgeap keyet nâmti oloŋen palen mambanik. Ke ensel ekŋen sebemindemti Amobotnaŋ tatagat ombemgemti kelakŋaŋ zulutgeap.”
HEB 1:10 Kawawaŋaŋ ŋen ewe kapigok zeye, “Amobotnaŋ, geŋ yaŋbembeŋan msat palen kwitnaŋ kwitnaŋ mbanan ma kululuŋengalen kwitnaŋ kwitnaŋ betdaŋ munduminan bemindemebenanaŋ tapmelip.
HEB 1:11 Seŋgum melakandu keboŋ teŋgenaŋ mambeinok msat ma kululuŋ teŋgenaŋ bemti asekbalup. Geŋgulak mama kanzizit mamambanik.
HEB 1:12 Kegok beme geŋ amnaŋ saŋgum taŋganaŋ mamuŋguŋpeme mewen kegok geŋ kululuŋ ma msat muŋguŋ timane mowembe. Geŋgulak sepem mambanan kegogak ewe mambanik. Ma an penaŋ bembepiŋ mamti mamambanik.”
HEB 1:13 Ensel ekŋen tâgâ etaŋ mme ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mulup etaŋ mamip. Kawawaŋaŋ ekŋen zemindeme meti am ekŋen ikŋaŋ gilik zemindatitiyet manâin ekŋen ke maindamukulem mamimindeip. Kegok mammnaŋgut Kawawaŋaŋ ensel ŋengat kapigok ku dunduye, “Kot betn penaset tapmane neŋ kasandine ekŋen kandaŋdanen mulaloŋ indema selaŋ indim kapisik indemane topmâpme tabanik.”
HEB 2:1 Nin weyaŋti zet eweŋan tiwen ke bamkumpewanupmagengat ewe tim kitik mtabanup. Mneti Nemuŋaŋgat zet zeye ke pemann wembemagengat nâpeŋ mamambanup.
HEB 2:2 Eweŋan Kawawaŋaŋ zet notnaŋ ensel ekŋen zemindeme Mosesiyet kot zeme egaŋ mtoge ke diindome am ekŋenaŋ aŋgosowien ma ke kulume keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ sakwep mamutumindamtan.
HEB 2:3 Amobotnaŋaŋ nin aŋgalaŋ ndendeyet zetnaŋ ikŋaŋ zemkawaŋaŋ beye. Âpme am sokŋan tati wakŋin penaŋaŋ nâmbien ekŋenaŋ zet ke zemkotnepeme kaliŋaŋ bemti tazin. Naman Kawawaŋaŋ ikŋaŋ muluwaŋ mamanamaŋ notnaŋ mge ma menok notnaŋ mti windeŋaŋ sakam ikŋak ikŋak keyet yaŋaŋ zemkawaŋbemti zetnaŋ ke mgwatnaŋ mge. Egaŋ kegogak Emetak Teŋgalen taolet dolakŋaŋ nin kwep kwep ikŋaŋgat keŋaŋgalak ndaye. Keyepmti Nemuŋaŋgalen zet zapatnaŋ weyaŋti ku timtabanup beme dopmaŋ penaŋ sukwep mobotnaŋ mutumndawe.
HEB 2:5 Msat alakŋaŋ sokbewe keyet zetnaŋ manzenup ke Kawawaŋaŋ ensel ekŋenaŋ damuŋ mimiyet ku zeye.
HEB 2:6 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋan an ŋenaŋ zet pigok zeye, “Am nin pembenaŋ yegaŋgut Geŋ ningat nâpeŋ mamanik. Ma am nin Adamgat nembaŋane nin tototnaŋ yaŋgut Geŋ ningat damuŋ dolakŋaŋ matatnik.
HEB 2:7 Geŋ kan belaknik bugan ensel ekŋengat kandaŋinan mamayet zemndewanan. Yaŋ Geŋ nin busatnaŋ ma kwizet buŋam temaŋmak miakndewanan.
HEB 2:8 Mti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ningat setn kandaŋan baen mulaloŋ pewanan.” Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ningat kandaŋnnan mulaloŋpeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ kalelaŋpiŋ belak sembe melesiŋ nin damuŋ mimiyet ndaye. Kan pigogat kwitnaŋ kwitnaŋ ningat kandaŋnan maŋge bempepeŋaŋ keyet ku tapme maeknup.
HEB 2:9 Yaŋgut nin Zisas egat yaŋaŋaŋ nânup. Eweŋan kan belaknik bugan ensel ekŋengat tototnaŋin maŋge ke Egaŋ Kawawaŋgalen keŋ taolet ke msokbembeyet ma am sambe indamukulem mti gakikiyet kegok maŋge. Egaŋ sek sindem temaŋ timti gakiye keyepmti Kawawaŋaŋ mwatonzempemti elimiak seŋge soŋgaŋaŋmak ma kwizet buŋamaŋ temaŋ ke saye.
HEB 2:10 Kawawaŋaŋ kululuŋ ma msat ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mge keyaŋ ikŋaŋgat kwizet buŋam mmobogat nâmti mge. Ma amnaŋ kululuŋen mebegalen nâmti Nemuŋaŋ zempeme toti sek sindem tiye keyaŋ amnaŋ mama kanzizit aiikgalen setnaŋ beye. Kegok ke Kawawaŋaŋ amnaŋ nâmkiŋpepeyeen kwakwagat nâmti Zisasiyet nâmpeme ekŋengat Aŋgalalaŋ Anŋin beye.
HEB 2:11 Âpme am Zisasiyaŋ mme teŋ beip ekŋen ke ma Zisas ikŋaŋmak ekŋen mme teŋ bembeŋaŋ temakwep Biwin kwewetaŋ ke Kawawaŋ keyepmti Zisasiyaŋ, “Ip meniŋne,” zenzeyet nâme nukŋaŋ ku mambein.
HEB 2:12 Zet keyet zet ŋen kapigok zenzeŋaŋaŋ tazin, “Neŋ buŋam zapadi ip meniŋnne ekŋenmagen zempalakŋaŋ bewap. Neŋ ip meniŋnne ekŋengat tuŋguwinan zemsesewatgewap.”
HEB 2:13 Ma zet ŋen ewe pigok zeye, “Neŋ Kawawaŋgat nâmkiŋpemti penaŋ mambap.” Naman ŋen pigok zenzeŋaŋ, “Pi neŋ ma Kawawaŋaŋ ip meniŋnne namâge ekŋenmak neŋ nsakwep tatnup.”
HEB 2:14 Âpme ip meniŋane ekŋen sek sesubaŋinmak mamaip kegogak egaŋ ekŋengat sepem timti indamukulem msâti sokbeye. Mme an penaŋ mame kume gakimti wage keyaŋ gakiki toŋaŋ Sadaŋ egalen windeŋaŋ mtopeye.
HEB 2:15 Mti gakikiyet kiŋgagat keyaŋ indatimti tapme kan kataŋ egalen mka katikŋan mamaip ekŋen indamenzemtitiyet kegok mge.
HEB 2:16 Egaŋ mulup mge ke ensel ekŋengat mti ku mge. Egaŋ Abalaamgalen iŋsokŋane ndamukulem mimndesâti kegok mge.
HEB 2:17 Keyepmti Ek ip meniŋane ekŋenmak sepemin kwewetaŋ penaŋ bembeyet zempepeŋaŋ. Egaŋ kegok mti ŋep sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ mamti Kawawaŋgalen mulup mbe. Ek an aŋgalaŋ gogot toŋaŋ ma an mulup esemteŋ penaŋ mamin ma egaŋ ŋep am sambeyelen yomin maasekmâzin.
HEB 2:18 Egaŋ sek sindem nâmti tetimaemaeen mege keyepmti am nin tetimaemae sokbemndame ŋep ndamukulem mimndewe.
HEB 3:1 Kilaismagen notnne, Kawawaŋ kululuŋen mamainnaŋ Zisasiyelen mulupgapm indamandame kobien. Nin Zisasiyet kapigok nâmâtâti manzemkawaŋbenup. Ek sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ma Kawawaŋaŋ ombempemti buŋam zapatnaŋ zemkawaŋbembeyet peme koge. Zisasiyet mulupmaŋ ŋen kegok ke mamingat nâpeŋ mamambep.
HEB 3:2 Mosesiyaŋ Kawawaŋgalen mulup nâmsemteŋ mkwage sepem kegogak Zisasiyaŋ Kawawaŋaŋ mulup mimiyet zempeye ke kogogak nâmsemteŋ mge.
HEB 3:3 Nin an ŋenaŋ mka dolakŋaŋ mawalazin beme an mka walage keyet kwizet buŋamaŋ mamwatnup. Sepem kegogak Mosesiyet an dolakŋaŋ zenup yaŋgut Zisasiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mme sokbeyeyepm egat kwizet buŋamaŋ mwawagalen.
HEB 3:5 Moses egaŋ Kawawaŋgalen mulup an mamti zet gawepupu mulup mti mamkwage. Keeset bam sokbewe keyet buŋam zapatnaŋ zenzeyelen keyet sisiliŋ annaŋ mamkwage.
HEB 3:6 Yaŋgut Kilais ek nemuŋaŋ penaŋaŋ mka keyet toŋaŋ penaŋ mamain. Kawawaŋmagen nâmkiŋpepen tazin ke mkitikpem mamann nukŋaŋ sokbemndame katikŋaŋ bem tatnup beme nin ilak mka ke nemboŋ benup.
HEB 3:7 Keyepmti Emetak Teŋ egaŋ zet kapigok zeye ke in nâseip, “Alak kapi in zetnaŋ nâseip beme in msat tuŋgupman tetimaemae sokbeme ŋenzinziŋ palen kwitnaŋ kwitnaŋ mbien kegok mti keŋ katik in ku mbep.
HEB 3:9 Yeŋ sokŋine ekŋenaŋ Neŋ msat tuŋgupman ke nup kan 40 menok ma ŋenzinziŋ kogogak mkwapma eknâmamkwebien. Yaŋgut ekŋenaŋ neŋ mobotnaŋ omba mnamkwati yaŋŋ mnik kwabien.
HEB 3:10 Âpme neŋ keyet nâmsopkumindemti pigok zewan, ‘Kan kataŋ keŋ otnânâŋin kileŋ mapeme mekozin mme ekŋenaŋ nâlen set ke ŋen ku ekmâtâbien.’
HEB 3:11 Kegok mbiengapmti neŋ ekŋengat ŋenzinziŋ mindamti zemkatik bembe pigok zewan, ‘Ekŋenaŋ nâlen kâtnânâ msatnan ke ku mebep. Yek penaŋ.’”
HEB 3:12 Kilaismagen notnne, inmagengatnaŋ ŋenaŋ nâmkiŋpepe katikpemti keŋaŋ bekaŋaŋaŋ etaŋ bemisikme Kawawaŋ mama toŋaŋ ek bamkumpenakmagengat eksemambe.
HEB 3:13 Kawawaŋ kan delaŋ zenzeŋaŋgat zempeye ke nin ku nânup keyepm nin keŋ katik ku mti mamambanup ma Sadaŋ nâmpeman tetimaeen ndatowewegalen kawaŋaŋ ku sawanup. Kegogapmti nâmkiŋpepeen mamayet notn mukulem mukulem mti mambanup.
HEB 3:14 Nin nâmkiŋpepeen alagak kwabenen ke ewe mkipmaŋ bemti manepemann gakikiyaŋ ndaaikbe. Mti Kilaisiyaŋ ndamukulem mbe ke penaŋ nâmkatikbemti mambanup. Nin kegok mbanup beme nin Kilais egalen animbi penaŋ bewanup.
HEB 3:15 Kawawaŋgalen zelen kapigok zenzeŋaŋ, “In yeŋsokŋineyaŋ Kawawaŋaŋ zet zeme nâmtiŋgut keŋin katikŋaŋ beme ŋenzinziŋ palen mamkwabien sepem kegok in egalen zetnaŋ alak pigogat nâmti keŋ katik palen ku mambep.”
HEB 3:16 Am kwi ekŋenaŋ zetnaŋ nâmtiŋgut bamkumpemti egat ŋenzinziŋ mbien? Ke animbi Mosesiyaŋ ŋeŋaŋ bemindame Izip msat katikpemti kobien ekŋen keyaŋ kegok mbien.
HEB 3:17 Ma am kwi ekŋengat Kawawaŋaŋ nup kan 40 keyet keŋanen nâmsopkumindeye? Ke am yom sepem ikŋak ikŋak mti msat tuŋgupman gakim walet mbien ekŋengat kegok mge.
HEB 3:18 Âpme am deset ekŋengat Kawawaŋaŋ zemkatik bembe zet kapigok zeye, “Nâlen kâtnânâ msatnanen ku mebep?” Zet ke am egalen zet kulumti mambien ekŋengat nâmti zeye.
HEB 3:19 Keyepmti nin pigok penaŋ nânup, ekŋenaŋ ku nâmkiŋpewien keyepmti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen kâtnânâ msat dolakŋaŋ keyet keŋan ku mebien.
HEB 4:1 Kawawaŋgalen kâtnânâ msalen mebegat zetik mge ke ku asekme delaŋ zemâge. Alak pigogat ewe tazin keyepmti inmagengatnaŋ ŋenaŋ ku nâmkiŋpemti selen met yuŋguwemagengat mama mimiŋin eksemti mamambep.
HEB 4:2 Kawawaŋaŋ zetik mimindaye sepem keyegak nin zetik mimndain. Egaŋ zetik mimindame keŋinan penaŋ ku bempewiengapmti ekŋenmagen penaŋaŋ ku sokbeye. Zet zemkatik bembeŋaŋ ke nâmkiŋpemti ku timambien.
HEB 4:3 Nin animbi nâmkiŋpepemagaŋ Kawawaŋgalen kâtnânâ msat keyet keŋan tapmetnup. Eweŋan Kawawaŋaŋ kâtnânâ msat keyet pigok zeye, “Neŋ keŋŋ kasa beme pigok penaŋ zemkatik beyap, ‘Ekŋenaŋ nâlen kâtnânâ msalen kapi penaŋ ku kobep yek penaŋ.’” Eweŋan Kawawaŋaŋ msat mge kan keyet kâtnânâ msat ke kegogak beye yaŋgut amnaŋ ke mesâgât ku manâmkiŋpeip keyepmti egaŋ kogok zeye.
HEB 4:4 Âpme msasa 7 keyet keŋan kwep delaŋ zenzeŋaŋgat kapigok zeye, “Kawawaŋaŋ mulup sambe ke kasup mulup mimi 6 mme delaŋ zemâpme msasa delaŋ zenzeŋaŋ 7 keyet egaŋ kâtnâm tage.”
HEB 4:5 Âpme zet keyegak ŋen ewe kapigok zeye, “Ekŋenaŋ nâlen kâtnânâ msalen kapi penaŋ ku kobep yek penaŋ.”
HEB 4:6 Âpme pi am notnaŋ tatnup nin kâtnânâ msatn keŋan mebegalen setnaŋ notnaŋ ŋep tazingapmti keŋan mobanup. Kogok keyaŋgut am tipman baenen mamkwabien ekŋenaŋ zetik mimindame nâmbienaŋgut ku gawepuwien keyepmti ekŋenaŋ kâtnânâ msat keŋan ŋep ku mebien.
HEB 4:7 Keyepmti Kawawaŋaŋ kan ŋen ewe beye, ke bemti kan keyet kwitnaŋ “Alak” kumti kâtnânâ msalen mebegalen zetik mge ke ewe ŋandem tage. Yaŋ mamkwati Kawawaŋaŋ zet ŋen Dewit egat keŋan beme egaŋ zet zein kegok zeye. “Alak an ŋenaŋ Kawawaŋgalen zetnaŋ nâsem beme keŋaŋ katikŋaŋ ku aŋgalaŋ tasem.”
HEB 4:8 Âpme Zosua egaŋ am kâtnânâ msalenan Kawawaŋaŋ zetik mimindeyeen indapmege. Ke etaŋ benak beme Kawawaŋaŋ zigoset kâtnânâ msat ŋen ewe tazingat zeme Dewilaŋ zeye?
HEB 4:9 Eweŋan Kawawaŋaŋ mulup sambe mme delaŋ zeme tagom tage kegogak an ŋen Kawawaŋgalen kâtnânâ msat keyet keŋan mebeyaŋ mulupmaŋ mdelaŋ zemti kâtnâwe. Kawawaŋgalen am ekŋengalen kâtnânâ msat ŋen ewe tazin sepem Kawawaŋaŋ tambu msasa 7gat kâtnâyeen kegoknok ekŋenaŋ kegogak makâtnâip.
HEB 4:11 Kogogapm ninmagen ŋenaŋ zet kululu keyelen mama mimi ke mâti mambeyet am eweŋan mbien kegogak ku mbep. In kâtnânâ msalen mebegat Kawawaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ mamin ke windeŋaŋbeŋ mbep.
HEB 4:12 Kawawaŋgalen zet ke windeŋaŋmak ma amgat mamaŋinan mulupmaŋ mamnen wanam kukŋaŋbeŋ kukŋaŋ bameset eyo tazin keboŋ. Keyaŋ am keŋin aŋme epeeme amgat yaŋaŋin sosok mamsokbein. Mti wanamaŋ kanziŋaŋgalen kelakŋaŋaŋ ma kanziŋ olalaŋaŋ aŋmann bikpemti mamekozin keboŋ. Kawawaŋgalen zelaŋ ammagen kegok mti keŋinaŋgalen ŋoktik yaŋaŋ yaŋaŋ maenzilim tamezin ke yaŋaŋin mamekzin.
HEB 4:13 Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ aiikŋaŋ keyaŋ Kawawaŋgat zikatnan enzilimti ŋen ku matazin. Ekmagen kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke sosok etaŋ mawemâzin. Egat zikatnan nin nnaŋgat yaŋŋ zemkawaŋbemâbanup.
HEB 4:14 Ningalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ŋen tatndain ek kululuŋ mka keyet keŋan penaŋ mepmoge ek Zisas Kawawaŋgat Nemuŋaŋ keyepmti nin nâmkiŋpepen manzemkawaŋ benup ke mimkatikŋaŋ bemti mambanup.
HEB 4:15 Nin yomgalen windeŋaŋ kumann tototgalen winden ku tatndain yaŋgut sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egaŋ tetimaemae sambe ninmagen masokbein ke ekmagen kegogak sokbemâpme delaŋ zemâge yaŋgut egaŋ yom ŋen ku mge.
HEB 4:16 Keyepmti nin Kawawaŋgat kiŋgagapiŋ ekmagen sokŋan mebanup. Zisasiyaŋ Kawawaŋ an keŋ taolet toŋ egalen mundum windeen totazingapmti nin nukŋaŋ ŋen ndaikme ekmagen mepmann keŋ taoletnaŋ ma aŋgalaŋ gogotnaŋgat penaŋaŋ ndamukulem mimndewe.
HEB 5:1 Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ indaik indendeŋaŋ ekŋenaŋ amgat munduminan Kawawaŋgat zikatnan meti yomgat sâpe sâpe mambumtemien ma tewalaŋ timet bembeyet zemindendeŋaŋ.
HEB 5:2 Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ikŋaŋ an penaŋ yomgalen tetimaeen ŋep tokukuyelen keyepmti am yomgat yaŋaŋ penaŋ ku nâmti yom mti set penaŋ katikpemti ŋenen mebien ekŋengat ŋep sewakŋaŋ mamindain.
HEB 5:3 Keyet yaŋaŋ kapigogapmti am ekŋengalen yomgapmti etaŋ yek ikŋaŋgat eyo nâmti bumbuyet zempepeŋaŋ.
HEB 5:4 Mulup mobotnaŋ keboŋ ke an ŋenaŋ keŋagalek ikŋak ŋep ku mimiyelen. Sâpe sâpe bumbu an ŋen Kawawaŋaŋ aikpemti mulup same ŋep penaŋ mbe. Egaŋ Alongat setnaŋ munduman mâti kegok ke mpeye.
HEB 5:5 Sepem kegogak Kilais ek ikŋaŋgat nâme mobotnaŋ beme sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ temaŋ ku beye. Ke Kawawaŋaŋ pigok zemti zempeye, “Alak neŋ gâgât kapigok zemkawaŋ besâwap, ‘Geŋ nâgât Nemun penaŋ.’”
HEB 5:6 Mti naman zet ŋen Zisasiyaŋ sâpe sâpe bumbu an bembeyet ewe kapigok zeye, “Geŋ Melkisedek nemboŋ sâpe sâpe bumbu An ŋeŋaŋ kwesiŋ kwesiŋ mamti mambanik.”
HEB 5:7 Zisas ek msalen maŋge kan keyet An gakikiengatnan mme belek zem wawagalen winde tasaye egat Gesemani muluwen dundundu mge ke ŋakŋak palen omba penaŋ sumti zeye, “Kawawaŋ napmukulem mne.” Kegok zeme Kawawaŋaŋ dundunduŋaŋ nâmpeye enenogat egaŋ Kawawaŋgat kandaŋaŋ mtot meti pedondom saye keyepm Kawawaŋaŋ winde same kiŋgagapiŋ gakikien moge.
HEB 5:8 Ek nemuŋaŋ penaŋ maŋge yaŋgut egaŋ sindem tiye keyaŋ egalen zet gawepupuŋaŋ keyet yaŋaŋ tasaye keyepm mgwatnaŋ mge.
HEB 5:9 Zisasiyaŋ zet gawepumti gakiye keyaŋ sâpe sâpe bumbu an dolakŋaŋ penaŋ kwage. Mti ek ke Melkisedek sâpe sâpe bumbu an temaŋ keyet kataŋ sâpe sâpe bumbu an ekŋengat ŋeŋaŋin mamayet Kawawaŋaŋ zempeye. Keyepmti am zetnaŋ maŋgawepup ekŋen ke yomengatnaŋ gilik zemindatitiyelen toŋin penaŋ bemti mama kanzizit mama ke maindain.
HEB 5:11 Melkisedek egalen zet omba penaŋ tazin yaŋgut in wakŋin bekekme mamaip keyepmti zet sewak sewak tadiidomopma nâmbep.
HEB 5:12 In kan teepmaŋ nâmkiŋpepe aikbien mme nolineyaŋ mama keyet yaŋaŋ zemzikat indawien kogogapm an zet zikat indanda ŋep kwabiek keyaŋgut in zet ke wisat palen tati yaŋaŋ penaŋ ku nâmâtâbien keyepm am notnaŋaŋ in ewe Kawawaŋgalen zet ŋotekŋaŋ ke ewe zemzikat indame weyaŋnâmâtâbep. In ewe nam etaŋ niniyelen beip; meu katikŋaŋ ŋep ku niniyelen.
HEB 5:13 Am nam manip ekŋengat nemba okak kegok manzeip, ekŋen keboŋaŋ set de pembenaŋ ma de bekanaŋ ke ŋep ku maekmâtâlip.
HEB 5:14 Meu katikŋaŋ ke am semem delaŋ zenzeŋaŋ ekŋengalen zapat. Keŋinan nâmâtât talipgapmti bekanaŋ ma pembenaŋ ke kalaŋ kumti maegip ekŋen keboŋ keyaŋ meu katikŋaŋ niniyet zapat beip.
HEB 6:1 Âpme in alagak nâmkiŋpepeen kwati Kilaisiyelen zet zapatnaŋ yaŋaŋ imbelaŋaŋ nâmbien keyegak nâmti ewe belak etaŋ manâip ke peme tapme zet keyaŋ penaŋaŋ mimiyelen zein ke mâti mamambep. Kegok ke am nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ kwabien ekŋenaŋ kegok mamip. Zet alagak nâmbien ke kapigok: mama mimi bekanaŋaŋ indamandame gakikiyet zapat mambienen keyelen yomengatnaŋ keŋ gilik zenze zetnaŋ ma Kawawaŋ nâmkiŋpepeyet zetnaŋ ma tu zululugat yaŋaŋ nânâyet mzikat indandaŋaŋ ke ma am nâmkiŋpepeŋinmak belin ŋokŋinan atata ma gakikiengatnan wawagalen zet ma am Kawawaŋaŋ zet zemdelaŋ zenze muluwen tabepgat zetnaŋ. In zet keboŋ ke etaŋ sakwalambemti zenzeyak windeŋaŋ ku mbep. Zet nâmkiŋpepeen mama mimi tototnaŋ mimiyelen ke zenâmti nâmkiŋpepeŋin mkaliŋ bembeyelen wemezin ke zenâ zenâ mti semem kaliŋ bewep.
HEB 6:3 Nin kegok mimiyet Kawawaŋaŋ winde ndame timamti semem kaliŋ bewanup.
HEB 6:4 Neŋ kegok zeyeyaŋgut ŋen ewe kapi zesowap. Am notnaŋ Kawawaŋgalen Zet keyaŋ keŋin meleŋ beleŋ beme Zisasiyaŋ ekŋengat yominaŋgat gakiye kegok nâmkiŋpewien. Kegok sokbeme am ekŋen ke Kawawaŋaŋ Emetak Teŋ indaye.
HEB 6:5 Ma Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke nâme keyaŋ keŋinan mealat mepme Kawawaŋaŋ menok notnaŋ bamgat sokbewe keyet kataŋ mme ekmâtâlip.
HEB 6:6 Am ekŋen kemagen kwitnaŋ kwitnaŋ kegok sokbeme ektiŋgut ekŋenaŋ Zisas penaŋ sukwep bamkumpewien keyaŋ ekŋen Kawawaŋgat Nemuŋaŋ ilinak keŋinanek ewe tewen kumasasokpewienok beye. Mti am sambe zimoselinan egat kwitnaŋ mtopewien. Am keboŋ ke yomengatnaŋ keŋŋ gilik zenzeyelen setnaŋ ŋen ku taindain penaŋ.
HEB 6:7 Msat ŋen map topeŋ tati kwitnaŋ kwitnaŋ mme dolakŋaŋ kwapme am mulup mamip keyaŋ meu ma sikokok matinip. Ke Kawawaŋ egalen tebumolet temaŋ keyet penaŋaŋ ke masokbemindain.
HEB 6:8 Ma msat ŋeniŋaset nusi temaŋaŋ kalak zewenn keeset penaŋepiŋ keyepmti bam msat ke Kawawaŋgalen wepuwaliliyaŋ dukŋan mopme tewen zim tobe.
HEB 6:9 Notnne penaŋ, neŋ ingat zet kiŋgagatgalen zema manâip keyepm keŋ zut ku miap kegogat in set pembenaset mebep e nâyap. Set pembenaŋ mebep ke Kawawaŋaŋ indaaŋgalaŋ indewe kogok.
HEB 6:10 Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mamnen teŋ etaŋ. Keyepmti egaŋ in mulup dolakŋaŋ mbien keyet ku kandatindemâbe. In Kawawaŋgat nâmtikŋaŋ mpeme keyaŋ keŋin meleŋ beleŋ mimindeme in egalen am indamukulem mbienok mmobep.
HEB 6:11 Âpme nin in mulup windembeŋ kegok etaŋ mimiyet nâmindenup mti nâmkiŋpepeŋin mkatikŋaŋ bemtati Kawawaŋaŋ kot indatim mobogat damuŋ tabep. In kegok mti webematalip keyet penaŋaŋ indamâbe.
HEB 6:12 In am nâmkiŋpepeŋin kaliŋaŋ mamaip ekŋengalen mama mimi ke mâti mti wisat sakwep ku mbep. Ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ikŋaŋgat nemuŋene indandayet zetik mge ke timtalip.
HEB 6:13 Ekŋenmagen ŋen Abalaam ek Kawawaŋaŋ zetik mti an mobotnaŋ kwiyet kwitnaŋ kumti zemkatik besap zem mgeyaŋ yek beme Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat kwitnanen bemti pigok zemkatik mti
HEB 6:14 pigok zeye, “Neŋ penaŋ sukwep gwetnaŋ mgemti iŋsokdine sambe sopmaŋ penaŋ gawap.”
HEB 6:15 Âpme Abalaam ek zetik mge keyet damuŋ kan teepmaŋ wisatnepiŋ mamkwatneti bam penaŋaŋ aige.
HEB 6:16 Am nin amobotnaŋ ŋengat kwitnanen zetik minn beme zet zen ke bandim mti mmann am nâyo keyaŋ ningat zet bamset ŋen ku zewep.
HEB 6:17 Keyepmti Kawawaŋ ek am zetik mimindame keŋ zut mbiekmagengapmti zetikŋaŋ mkaliŋaŋ bembeyelen zetik notnaŋ omba penaŋ ikŋaŋgat kwitnanen mge keyet penaŋaŋ nin tiwanup.
HEB 6:18 Kawawaŋaŋ zetikŋaŋ mam ma zemkatik bembe ŋen mamm ikŋaŋgat kwitnanen eget zut keyet Kawawaŋaŋ dâsuki ŋep ku zenzeyelen. Zetikŋaŋmak zemkatik bembeŋaŋ penaŋaŋ masokbein. Keyepmti animbi nukŋaŋinmak kunzuŋti Kawawaŋmagen mepme egaŋ maenzilim indeingapm ekŋen keŋ oloŋen palen tatagalen.
HEB 6:19 Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋaŋ Zelusalem sesewat mka keŋan ikŋak ŋen mamotan sepem kogok Zisasiyaŋ kululuŋen Kawawaŋgat ŋenzimosetnan mogeyaŋ nin ndamukulem mti ndadamuŋ mam. Egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ŋen kwesiŋ kwesiŋ maŋge Melkisedek keboŋ. Keyepmti nin Zisas mâti egaŋ mundum dolakŋaŋ motapmainen mosâgât webepeŋ mamambanup.
HEB 7:1 Melkisedek ek Salem mkaengalen amobotnaŋ maŋge ma Kawawaŋ Amobotnaŋ temaŋ egalen sâpe sâpe bumbu mulup keyet anaŋ kegok maŋge. Egaŋ Abalaam met amobotnaŋ kasaŋane indomindamâti gilik zemkopme an keyaŋ met selen aikti zemgwatnaŋ mpeye.
HEB 7:2 Mme Abalaam ek milawat sambe kasaŋane ekŋenmagengatnaŋ indamâti timkoge ke kalaŋ kumti maŋge 10magengatnaŋ kwep keyet kataŋ Melkisedek saye. Nin zetnaset kwit Melkisedek ke gilik zewennegen kapigok benak: “Teŋgalen Amobotnaŋ” ma kwitnaŋ ŋen Salem mkaengalen amobotnaŋ kwit keyet yaŋaŋ kapigok zenzeyelen, “Mamasiyelen Amobotnaŋ.”
HEB 7:3 Melkisedek ek mamaŋ bipmaŋpiŋ ma yeŋsokŋaŋ mee ku zemkawaŋ bembeŋaŋ. Ek mamaŋaŋ ambege keyelen kanaŋ ku nâip ma gakiye keyelen kegogak kanaŋ ku nâip. Ek Kawawaŋgalen Nemuŋaŋ keyet sesepmaŋ sokbembeyet zenzeŋaŋ keyelen sâpe sâpe bumbu An ŋeŋaŋ mulup kwesiŋ mti maŋge.
HEB 7:4 Nin pigok nânup Melkisedek ek an tototnaŋ yek; ek amobotnaŋ temaŋ keyepmti ningat yeŋsokŋ Abalaam egaŋ milawat dolakŋaŋ etaŋ kalaŋ kumti maŋge 10magengatnaŋ kwep egat saye.
HEB 7:5 Abalaamgat iŋsokŋane am maŋge temaŋ kogogapm am maŋge Liwai zep ekŋenaŋ sâpe sâpe bumbu mulup ke mimiyet zemindendeŋaŋ. Âpme Abalaamgat iŋsokŋane am maŋge notnaŋ ekŋenaŋ Liwai am maŋge ke indikdamuŋ mimiyet milawalin maŋge 10magengatnaŋ kalaŋti kwep indandayet zii zelen zemâtâtâtnaŋ.
HEB 7:6 Yaŋgut Melkisedek ek Liwai am maŋgeengatnaŋ ku sokbembeŋaŋ. Keyaŋgut Abalaam an zetik mpepeŋaŋ ekmagengatnaŋ milawat maŋge 10 keyetnaŋ kwep ke etaŋ Melkisedek same egaŋ zemgwatnaŋ mpeye.
HEB 7:7 Amobotnaŋaŋ an tototnaŋ zemgwatnaŋ mamimindeip. Set kegok tazingapmti Melkisedegaŋ Abalaam zemgwatnaŋ mpeye keyaŋ zeinen Melkisedek ek amobotnaŋ.
HEB 7:8 Islael an ekŋenaŋ milawalin kalaŋ kume maŋge 10 mopme maŋge kwep timtati Liwai maindamtemien. Am maŋge ke mamoti an penaŋ bemti magakimtemien. Âpme Melkisedegaŋ milawat maŋge kogok titiŋaŋaŋgut Kawawaŋgalen zelaŋ egat pigok zenzeŋaŋ ek mama kanzizit tapmain.
HEB 7:9 Neŋ zet keyet yaŋaŋ ŋen pigok nâyapgapm zewi. Zuda am ekŋenaŋ Liwai ekŋen milawalin maŋge 10magengatnaŋ kalaŋti kwep maindamtemien. Yaŋgut Abalaam ek Liwai ekŋengat yeŋinaŋgut egaŋ naman milawatnaŋ maŋge 10magengatnaŋ kalaŋti kwep Melkisedek saye ke Liwai ekŋenaŋ ku mamtemien ke yeŋinaŋ mge.
HEB 7:10 Enenogat kegok zenup? Melkisedegaŋ Abalaam selen met aikge kan keyet Liwai am maŋge ekŋen ku sokbewienaŋgut yeŋinaŋ Melkisedek saye keyaŋ ekŋenaŋ mbienok bein.
HEB 7:11 Liwai sâpe sâpe bumbu an muluwin mkwabien ke zii zelaŋ zein kataŋ mâti mme keyaŋ am sambeyelen yom zulutme delaŋ manzem manak ze Kawawaŋaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋen ku aiknak. Yaŋgut egaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋen Melkisedekgat sakam mwatomzempeye. Kewan Alongat sipmaŋ butnaŋ mâti aiikgalen zii zelaŋ zein kataŋ ku mimiŋaŋ.
HEB 7:12 Alongat iŋsokŋeneyaŋ sâpe sâpe bumbu an mamayet Mosesiyaŋ zemkaliŋ beye kelak asesekŋaŋ mme zii zelaŋ mulup keyet zet zemâtâtâtnaŋ ke kogogak asekmâzin. Mme sâpe sâpe bumbu an kwakwagalen Kawawaŋaŋ setnaŋ alakŋaŋ zuluzin.
HEB 7:13 Kawawaŋaŋ sâpe sâpe bumbu an mwatonzempesâpm ke Liwai am maŋge ekŋenmagengatnaŋ yek. An ke am maŋge ŋenmagengatnaŋ sokbeye. Egat yeŋene ekŋenaŋ sâpe sâpe bumbu an mulup ŋen ku mbien.
HEB 7:14 Amobotnaŋŋ ek Zuda maŋgeengatnaŋ sokbeye ke nânup. Âpme Moses egaŋ an maŋge ekŋen keyaŋ sâpe sâpe bumbuyet mulup zet ŋen ku indaye.
HEB 7:15 Pigok penaŋ sokbemkawaŋ bein sâpe sâpe bumbu an kwakwagat Mosesiyaŋ zii zelen zemâtâge ke ilak asekzin mme sâpe sâpe bumbu an alakŋaŋ Melkisedekgat sakam sokbein ke Zisas.
HEB 7:16 Ek Alongalen sip mâti sâpe sâpe bumbu an ku kwage. Kawawaŋaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ onzempeye enenogat egaŋ gakikiengatnaŋ wati gakikiyet windeŋaŋ mtotpeyeyepm mulup ke saye.
HEB 7:17 Kawawaŋaŋ keyet pigok zeye, “Geŋ Melkisedek sâpe sâpe bumbu an ek keboŋak tapmeti mamambanik katikŋaŋ.”
HEB 7:18 Keyepmti zii zetgalen zemâtâtât eweŋan zenzeŋaŋ ke windeŋepiŋ ma penaŋepiŋ beye keyaŋ nin yomengatnaŋ ŋep ku ndaaŋgalaŋ ndendeyelengapm kapume keŋan motazin.
HEB 7:19 Zii zelaŋ an mukulem mpeme Kawawaŋmagen sokŋaŋ ŋep ku mege keyepmti Kawawaŋaŋ set ŋen aikge keyaŋ dolakŋaŋ penaŋgat dolakŋaŋ bein, eneyet set keyaŋ katnaŋ bem ndamandame Kawawaŋmagen sokŋanik mametnup.
HEB 7:20 Kawawaŋaŋ Zisas sâpe sâpe bumbu ŋeŋaŋgalen mulup mimiyet zempeye ke belak etaŋ penaŋ ku zempeye. Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋaŋ mulup ke mimiyet zet penaŋ ikŋaŋgat kwitnanen zemkatikŋaŋ bemeti zempeye. Sâpe sâpe bumbu an mamkwabien ekŋen zemkatikŋaŋ bemindeme mulup ke ku mbien.
HEB 7:21 Zisas ek Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat kwitnanen zemkatik bemti sâpe sâpe bumbu an onzempeye. Mti Kawawaŋaŋ pigok zeye, “Amobotnaŋ zemkatik bembe zet zeye ke penaŋepiŋ ku bewe. ‘Geŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ mameti mamambanik.’”
HEB 7:22 Keyepmti nin kapigok nâsenup, Zisasiyaŋ tâtâ alakŋaŋ aige ke dolakŋaŋ penaŋ. Keyaŋ tâtâ tipman baen wemkwege ke sebempemti mobotnaŋ ŋen tazin.
HEB 7:23 Eweŋan baenen an sambeyaŋ sâpe sâpe bumbu an mamkwabien yaŋgut ŋenaŋ mameti gakime ŋenaŋ kegok mkwabien.
HEB 7:24 Keyaŋgut Zisas ek mama kanzizit mamain keyepmti sâpe sâpe bumbu mulupmaŋ ke kwesiŋ kwesiŋ wemeti wembe.
HEB 7:25 Ma Zisasiyaŋ kogogak kwesiŋ kwesiŋ mamti ningat Kawawaŋ mandundum sain kegogapmti nin Kawawaŋaŋ ndamukulem mindendeyelen nâmti sokŋanik mepmann Zisasiyaŋ ŋep aŋgalaŋndendeyelen.
HEB 7:26 Ningalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ alakŋaŋ ek keboŋaŋ ŋep penaŋ ndamukulem mamin. Ek mamaŋaŋ kwetetepmaŋ, mimyuguguŋepiŋ, ek teŋ penaŋ. Ma Ek yomaŋ ŋen ku tazin yek penaŋ. Ek am yomtoŋ ekŋenmagengatnaŋ Kawawaŋaŋ kalaŋti ikŋak onzempeye. Egaŋ kululuŋen gwaen Kawawaŋmak motazin.
HEB 7:27 Ek sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ mamkwabien ekŋen keboŋ yomtoŋ yek. Ekŋenaŋ kasup ŋen kasup ŋen ilinaŋgat yominaŋgat sâpe ŋeŋaŋ bumtiŋgut amŋine ekŋengalen yomgat bam mambumtemien. Yaŋgut Zisasiyaŋ ikŋaŋgat keŋaŋ sekŋaŋ keyaŋ am ningalen yomgat sâpe sâpe sek kwep bume keyaŋ sâpe sâpe bumbu mulup ke ilak mdelaŋ zeyeyaŋ matatmopmambe. Ke ikŋaŋgat gakikiŋaŋ.
HEB 7:28 Mosesiyelen zii zelaŋ sâpe sâpe bumbu an maombemindemtan ekŋen ke an yomtoŋ. Yaŋ zii zetgat baman Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat kwitnanen zemkalinbemti Nemuŋaŋ Zisas sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ onzempeye. Egaŋ sâpe sâpe bumbu mulup ke ŋep penaŋ mdelaŋ zeyeyepm kwesiŋ kwesiŋ mamti mambe.
HEB 8:1 Zet zemkokotnaŋ keyet penaŋaŋ kapigok: Ningalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ bemndemti matazin Zisas ek kululuŋen gwaenen Amobotnaŋ Temaŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋmak egalen mundumen moti betnaŋ penaŋset windeyelen mundumanen mogeyaŋ tazin.
HEB 8:2 Egaŋ kululuŋen Kawawaŋgalen sesewat mka keyet keŋan sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ mulup mamin. Sesewat mka ke amnaŋ ku walalatnaŋ; Amobotnaŋaŋ ikŋaŋ zeme weŋge.
HEB 8:3 Sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋen sambe meu ma soŋgom notnaŋ sâpe sâpe bumbuyet ma tewalaŋ bembeyet zemindendeŋaŋ. Kegogapm Zisas sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egaŋ sâpe sâpe buye.
HEB 8:4 Mti ek msalen alak kapi manak ze sâpe sâpe bumbu an ku manak. Msalen zii zelen zein keyet kataŋ sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ sâpe ŋep mambuip.
HEB 8:5 Sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ muluwin sesewat mka weŋaŋ ma sesepmaŋ walalatnaŋ keyet keŋan mambuip. Âpme sesewat mka penaŋaŋ ke kululuŋen gwaen tazin. Moses egaŋ sesewat mka zegwem zegwem time mosâpmme Amobotnaŋaŋ pigok dunduye, “Nânik kalaŋan gwaenen sepemaŋ zikat game ekbanan keyet kataŋ walabanik.”
HEB 8:6 Tâtâ alakŋaŋ keyaŋ tâtâ itnaŋaŋ sebempemti mobotnaŋ tazin. Ma Zisasiyaŋ tâtâ alakŋaŋ keyelen an tuŋgupmaŋ mobotnaŋ tati tâtâ itnaŋaŋgalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ mambien ekŋen kegogak sebemindem tazin. Ma zemkatik bembe eweŋan mimiŋaŋ keyelen zetikŋaŋaŋ zemkatik bembe alakŋaŋ kapiyelen zetikmak sepem kwep ku belup; alakŋaŋaŋ sebempein.
HEB 8:7 Eweŋan tâtâ itnaŋaŋ weŋge keyaŋ am mme dolakŋaŋ bewien ze tâtâ alakŋaŋ ŋen ewe sokbembeyet zetnaŋ ŋen ewe ku sokbenak.
HEB 8:8 Kawawaŋaŋ amŋaneyaŋ myuŋgum same keyepmti pigok zein, “Kan ŋen neŋ nâmtalap ke sokbeme neŋ tâtâ alakŋaŋ Islael am ma Zuda am ekŋenmak msowap.
HEB 8:9 Eweŋan yeŋsokŋine Izip msalengatnan indatimti msalinan met indesâgât meti tâtâ ekŋen mindewan keyet kataŋ alakŋaŋ mbap eyaŋ itnaŋaŋ sebempewe. Ekŋenaŋ tâtâ keyet keŋan nânâŋ ku mambien keyepmti neŋ bamkumindewan. Neŋ Amobotnaŋinaŋ zet kegok zeap.
HEB 8:10 Neŋ bam Islael am ekŋenmak tâtâ alakŋaŋ msât zewan ke kapigok, Neŋ nâlen zii zet ŋen ŋoktikŋinan bemindewap. Ma keŋinan kumpema tabe. Mme neŋ Kawawaŋin mambap âpme ekŋenaŋ nâlen aminne mam nembep.
HEB 8:11 Âpme an ŋenaŋ notnaŋ ŋen ma meniŋaŋ ŋengat pigok zemti ku zemzikat sampewe, ‘Geŋ Amobotnaŋ egat yaŋaŋ weyaŋ nâmbek,’ kegok ku zewe yek. Kan keyet am sambe tototnaŋ ma mobotnaŋ ekŋenaŋ nâgât yaŋŋ nâmâtâpme delaŋ zemâpbe.
HEB 8:12 Ma neŋ yomin ma myuŋguŋguŋin sambe katikpemâbap. Mti kandatnome mamambap.”
HEB 8:13 Âpme Amobotnaŋ egaŋ tâtâ ke mti keyet, “Alakŋaŋ” zeye. Kegok zemti itnaŋaŋ tâtâ tage keyet taŋganaŋ zeye. Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ taŋganaŋ bemti maetimben ke belaknik tati ilak endeletme mandelaŋ zein.
HEB 9:1 Tâtâ itnaŋaŋ Kawawaŋ sesewatsasayelen setnaŋ tageen ke mâti mkaŋaŋmak ma mundumaŋ sesewat mka zegwem zegwem msalen tage keyet mamtemien.
HEB 9:2 Sesewat mka zegwem zegwem ke teepmaŋ walati keŋaŋ kutume zut beye. Keŋaŋ ŋeŋaŋ keyet “Kambukŋaŋ” kuwien keyet meu bem nini mundumaŋ tage keyet palen nupmamaŋ Kawawaŋgat zapat mambumbemtemiengalen mundum ma taŋam bumbuyet mundumaŋ golaŋ weyayaŋan kogogak matatan.
HEB 9:3 Âpme saŋgum teepmaŋ tuŋgupman ke opem peme totapme mka keŋaŋ ŋen ikŋak enzililiŋan keyet kwitnaŋ “Keŋaŋ Kambuk Penaŋaŋgat Kambuk” kegok kuwien.
HEB 9:4 Keyet keŋan kasak sesikŋaŋ dolakŋaŋ bumbu keyelen mundum golaŋ mpewien. Ma Kawawaŋaŋ tâtâ amŋanemak mti zii zet indaye keyelen bogis beke keyegak tapme pusekŋan golaŋ weyaŋti ambulutpeme matatan ma keyet keŋaŋ Alongalen toŋge eweŋangatnaŋ petnaŋaŋ mge kemak nanzaŋ palen zii zet kukuŋaŋ ma mana selikŋaŋ golaŋ weyaŋti mana wepewien kemak eyo tâtâyelen bogis keyet keŋaŋ ilinsakwep bempepeŋaŋ.
HEB 9:5 Tâtâyelen bogis keyet sakŋanen gwaen ensel zut weyaŋideme egegat pâwidaŋ bogis ke maambulutatemun keyet dukŋanen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋaŋ nup kan kataŋ amgat yomin Kawawaŋaŋ katikpepeyet nâmti soŋgom sipmaŋ aŋgalaŋ gogot mundum zenzeŋaŋ bogis dukŋanen matatan keyet palen matetelimtemien. Sesewat mka zegwem zegwem keyet zapatnaŋ eneyet esemteŋ mmann delaŋ zesem.
HEB 9:6 Kwitnaŋ kwitnaŋ kegok bempeme tapmepme keŋaŋ ŋeŋaŋ keyet sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ mobot toti muluwin ke mamtemien.
HEB 9:7 Mka keŋaŋ kambuk penaŋaŋgat kambukŋaŋ keyet keŋanen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egaŋ nup kan kwep keyet keŋan sek kwewetaŋ mamotan. Yaŋgut soŋgom sipmaŋpiŋ yek, egaŋ sip timti mot ikŋaŋgat yomgat ma am yomtoŋ ekŋengat nâmti sip ke tetelime bogis dukŋan mundum kwitnaŋ aŋgalalaŋ gogot makumtemien keyet mamotan.
HEB 9:8 Emetak Teŋaŋ pigok manzikat ndain: sâpe sâpe bumbu anmak zii zetgalen zemâtâtât egetgalen muluwit am ningat tuŋgupmnan tazin beme nin Kawawaŋmagen mebeneknok sesewat mka keŋaŋ kambuk penaŋaŋgat kambukŋaŋ ke mebegalen setnaŋ mambekekzin.
HEB 9:9 Sesewat mka zegwem zegwem msalen tazin kapi bam kululuŋen katikŋaŋ sokbewe keyet sesepmaŋ bein. Mka zegwem zegwem keyet keŋan meu ma soŋgom timoti sâpe sâpe buwien keyaŋ zigoset am Kawawaŋgat masesewatsamtemien ekŋen keŋin mme kwetetepmaŋ benak?
HEB 9:10 Zii zet ke belak sekgeset etaŋ, tu meuyelen zetnaŋ ma sekŋ tu zulutpepeyelen zetnaŋetaŋ tage. Penaŋaŋ Kawawaŋaŋ msokbesâpmme tazin keyet sesepmaŋ mkwabien.
HEB 9:11 Kilais ek kwitnaŋ kwitnaŋ penaŋ sokbembeyet zenzeŋaŋ keyet sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ beye. Mti Egaŋ sesewat mka sepemaŋ igagen mobotnaŋ kululuŋen tazin keyet keŋan mowege. Amnaŋ ku walalatnaŋ ma msalen ku tazinen keyet keŋan mowege.
HEB 9:12 Meme ma makau sipmaŋ timti ku moge. Ikŋaŋgat sipmaŋ penaŋ ke mka keŋan kambuk penaŋgat kambukŋan ke mmoti sipmaŋ sek kwewetaŋ tetelime mekoge keyaŋ tatat katikŋaŋ matakwazin. Sipmaŋ keyaŋ gakikiengatnaŋ ndatim kwat ndeyeyaŋ alak mama kanzizitgat zapat tatnup.
HEB 9:13 Eweŋan zii zelaŋ meme ma makauyet sipmaŋ timoti teteliliyet zenzeŋaŋ ma makau gandenaŋ bume zime mupmapmaŋ timti kâ kwakwatnaŋ ke tuyen time topme lumaŋti keyaŋ am set zii mpepeŋaŋgalen aŋgosomti nukŋaŋ aiikŋaŋ keyelen gwesep mti tetelime mekoti am keyaŋ mimindeme am kwetetepmaŋ mambemtemien, ke sekgeset etaŋ mme kwetetepmaŋ mamimindemtan.
HEB 9:14 Keyaŋgut Kilaisiyet sipmaŋaŋ soŋgom ekŋengalen siwin sebempemti mobotnaŋ tazin e egaŋ yom ŋen ku mge keyet penaŋaŋ. Kilaisiyaŋ mama keboŋ maŋge ke Emetak Teŋ mama kanzizit mamainaŋ winde same mge. Ma naman egaŋ ikŋaŋgat mamaŋaŋ Kawawaŋgat sâpe sâpe nemboŋ sayeyepm egat sipmaŋaŋ nin zulutndeme teŋ bewennaŋ Kawawaŋ mama kanzizit toŋaŋ ek ŋep sisiliŋ mulup msawanup.
HEB 9:15 Keyepmti Kilaisiyaŋ tâtâ alakŋaŋ keyelen an tuŋgupmaŋ mobotnaŋ penaŋ beye. Mti tâtâ itnaŋanen mamti yom aik kwabien ke yek bembeyet ikŋaŋ gakiye. Kogogapm am egat zapat mamaip ekŋenaŋ mama kanzizit mamayet zetik mimindendeŋaŋ ke ŋep mepmamambep.
HEB 9:16 Betziŋ toŋaŋ bembeyelen setnaŋ kapigok, an ŋenaŋ gakime egalen betziŋaŋ ke an ŋenaŋ belak etaŋ maekdamuŋ min. Yaŋ an titiyet nâmpepeŋaŋ keyaŋ damuŋ tapmepme toŋaŋaŋ gakimeŋgut an keyaŋ matin.
HEB 9:17 Egaŋ ewe alik mame betziŋgat zetnaŋ zenzeŋaŋ ke belak ewe tapme an keyaŋ gakimeŋgut zet keyet penaŋaŋ ŋep sokbenak.
HEB 9:18 Kogogapm tâtâ itnaŋaŋ ke penaŋaŋmak bembeyelen nâmbiengapmti soŋgom kume sipmaŋaŋ topme keyaŋ penaŋaŋmak mambemtan.
HEB 9:19 Moses ek zii zet sambe zemâtâtpepeŋaŋ keyet kataŋ am sambe diindome delaŋ zemâpme makau gandenaŋgat sipmaŋ tumak lelimpeme tapme sindip palen sipsip zupmaŋ ŋamaŋ keyaŋ zampemti keyaŋ siwenn olekti Kawawaŋgalen zet zapat meluwaŋmak muŋguŋguŋaŋ palen ma animbi ekŋengat palen matetelimtan.
HEB 9:20 Mti pigok diindoye, “Kawawaŋaŋ inmak tâtâ mimiyet diindoye keyelen sip e ilak kapi.”
HEB 9:21 Mti sesewat mka zegwem zegwem ma sâpe sâpe bumbuyelen batikondo mee ke kegogak siwaŋ tetelime sipsak mambemtan.
HEB 9:22 Ke zii zelen zenzeŋaŋ keyet kataŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kataŋ siwaŋ etaŋ zulupme kwetetepmaŋ bemâge. Ma sippiŋ keyaŋ amgat bekanaŋin zulupme delaŋ zenzeyelen setnaŋ ŋen ku tazin.
HEB 9:23 Kwitnaŋ kwitnaŋ sesewat mka zegwem zegwemgat tazin ke penaŋ kululuŋen gwaen tazin keyet sesepmaŋ kegogapm siwaŋ tetelime dukŋinan mopme kwetetepmaŋ bembeyet zenzeŋaŋ keyet sâpe sâpe mambumtemien. Kogogapm am kululuŋen mebegalen ekŋen mme kwetetepmaŋ penaŋ bembeyelen sâpe sâpe sakamaŋ igagen dolakŋaŋ penaŋ bumbuyelen.
HEB 9:24 Keyepmti nin nânup Kilais egaŋ sesewat mka amnaŋ belinan walalatnaŋ keyet keŋan kambuk zeip keyet sesepmaŋ msalen tazin keyet ku moge. Kawawaŋgalen sesewat mka keŋan kambuk kululuŋen tazin keyet keŋan moti Kawawaŋgat ŋenzimosetnan nin ndamukulem mimiyet nâmti mandundum sain.
HEB 9:25 Kilaisiyaŋ ikŋaŋegak Kawawaŋgat sâpe sâpe sasayet sek kwep gakiye. Ke ewe sakwalambemti ku mimiyelen. Kogok mti egaŋ kululuŋen mogeyaŋ tazin. Egaŋ zii zelaŋ zeinen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ egaŋ nup kan sambe amgat yomin timti sek kwep mka keŋaŋ kambuk penaŋaŋgat kambukŋaŋ zeiwen moti soŋgom ekŋengalen sip matimotemien keboŋ ke ku mge yek penaŋ.
HEB 9:26 Kilais ek kegok mnak ze msat kululuŋ sokbeye keyetnan kwazinen amgalen yomgat mti Kilaisiyaŋ gakimti gakikiyegak mamanak. Yaŋgut kegok yek. Egaŋ sek kwewetaŋ gakimti yom sambe mkwakwatnaŋ ma mimiŋaŋ ma mmobep ekŋen keyet kataŋ sek kwep dopmaŋin gakim delaŋ zeye. Ŋen ewe ku sakwalambemti gakikiyelen.
HEB 9:27 Am sambe nin sek kwewetaŋ gakiwanup. Mti keyet baman daenen zet muluwen tabanup.
HEB 9:28 Kegogapmti Kilaisiyaŋ ikŋaŋgat palen am sambeyelen yom time mopme sek kwep gakiye. Kegok mgeyepm gilik zem kosâpmnen yom katikpepeyelen mulup ewe ku msâpm. Am egat nâmkiŋpemti webem maip ekŋen mama kanzizit indasâgât kosâpm.
HEB 10:1 Zii zelen sâpe sâpe bumbuyet zenzeŋaŋ ke kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ bam sokbewe keyet sesepmaŋ etaŋ mkwabien. Keyepm sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ zii zet gawepumti nup kan kataŋ sâpe sâpe bumti bumbuyak mkwapme am Kawawaŋ masesewatsamtemien ekŋen keŋin mme kwetetepmaŋ tatat katikŋaŋ ku matatan.
HEB 10:2 Sâpe sâpe mambumtemienaŋ am mme kwetetepmaŋ bewiek ze ekŋenaŋ sâpe sâpe mene mene ewe ku mambumambiek. Keyaŋ am Kawawaŋ masesewatsaip ekŋen mme yompiŋ sipmaŋmak kwetetepmaŋ bewiek ze ekŋenaŋ yominaŋgat keŋinan nâmnukŋaŋ ewe ku mbiek.
HEB 10:3 Sâpe sâpe kan ŋen kan ŋen mambumkwapme keyaŋ mme ekŋenaŋ yominaŋgat manâmkwatemien.
HEB 10:4 Makau apmaŋ ma meme egegat siwidaŋ yomin ŋep ku zulupme delaŋ zemâtnak.
HEB 10:5 Keyepmti Kilaisiyaŋ msalen kogeen Kawawaŋgat zet pigok zeye, “Geŋ soŋgom kumti sâpe sâpe mambuip keyet tikŋaŋ penaŋ ku manânik. Yaŋgut geŋ neŋ am sek kot munduŋduŋgat eweŋanegak weyaŋ bempemane tage ke koti munduŋti sâpe sâpeyelen soŋgomnok bema nome gakiwan.
HEB 10:6 Geŋ soŋgom melesiŋ ambepeme tewen motati zim totot ma amnaŋ geŋ yomin katikpepeyet nâmti sâpe sâpe bumgame keyet nâmane tikŋaŋ penaŋ ku mambein.
HEB 10:7 Âpme nenaŋgat pigok zewi, ‘Kawawaŋ, nânik, neŋ gâlen zet gawepupuyet msalen toban. Gâlen Zet Itnaŋanen meluwaŋ mimiŋaŋ keyet penaŋaŋ ilak neŋ kapi kotalap.’”
HEB 10:8 Sâpe sâpe bumbu keyet zii zelaŋ pigok zeye, “Sâpe sâpe soŋgom melesiŋ ambepeme tewen motati zim totot ma amnaŋ geŋ yomin katikpepeyet nâmti sâpe sâpe sakam ikŋak ikŋak mambumgaip ma tewalaŋ notnaŋ mamgaip keyet nâmane tikŋaŋ penaŋ ku mambein.”
HEB 10:9 Kogok zemti naman zet ŋen pigok zeye, “Kawawaŋ, nânik, neŋ gâlen zet gawepupuyelen msalen toban.” Egaŋ zet kegok zeye ke kwitnaŋ kwitnaŋ itnaŋaŋ mpeme mepme alakŋaŋ ŋen mwatonzempesâgât nâmtiyepmti zeye.
HEB 10:10 Keyepmti Zisas Kilaisiyaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ ke Kawawaŋ sâpe sâpenok ketalasim same keyaŋ nin keŋŋ mme kwetetepmaŋ bewen. Ke sek kwewetaŋ mge keyaŋgut keyet pembenaŋaŋ kwesiŋ wemti wembe.
HEB 10:11 Sâpe sâpe bumbu an sambe ekŋenaŋ kasup ŋen kasup ŋen sesewat muluwin mti sâpe sâpe bumti bumbuyak mamkwetemien. Âpme keyaŋ yomin ŋep ku peme mebegalen.
HEB 10:12 Kilais egaŋ yomgat sâpe sâpe gakikiŋaŋaŋ mise kwep sâpe sâpe mambumkwatemienok bumdelaŋ zemti animbi mme kwetetepmaŋ bewienaŋ ekŋen kwesiŋ kwesiŋ mambep. Ekŋen egaŋ sâpe sâpe kwewetaŋ bumti mme dolakŋaŋ etaŋ bemâpme gwaenen mogeyaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaset totazin. “Mme mundum ke tapme Kawawaŋaŋ kasaŋane indatimti egat setnaŋ kandaŋan timot mulaloŋ indeweyet damuŋ tazin.”
HEB 10:15 Keyet Emetak Teŋaŋ Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen kapigok zemsokbemndain,
HEB 10:16 “Kan kapi delaŋ zeme neŋ bam ekŋenmak tâtâ alakŋaŋ ŋen mbap. Neŋ zii zet zetn keŋinanen bem indema tabep. Ma neŋ zii zetn ŋoktikŋinanen meluwaŋ mpema tabe.”
HEB 10:17 Mti Egaŋ ewe zet pigok tusumti zeye, “Keyepmti neŋ yominaŋgat ma myuŋguŋguŋinaŋgat kandatnome mamambap.”
HEB 10:18 Kogogapm Kawawaŋaŋ yom katikpewe beme sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ sâpe sâpe yom peme mebegat zembuwep ke yaŋepiŋ.
HEB 10:19 Eweŋan saŋgum sesewat mka zegwem zegwem keŋan zut kalaŋme mekotatagat anzam matatan ke Zisasiyaŋ gakime endelege. Kegok mti egaŋ set alakŋaŋ sipmaŋaŋ zulutndeyeyepm nin sesewat mka keŋaŋ kambukŋan penaŋgat keŋan meti kwesiŋ mamambanup. Kogogapm Kilaismagen notnne, Zisas ikŋaŋgat sipmaŋaŋ ningalen yom zulugeyepm nin Kawawaŋmagen kiŋgagapiŋ ekmagen sokŋan nâmtalati mamepmambanup.
HEB 10:21 Âpme ningalen sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ Zisas egaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka keŋan ke bugan ŋeŋaŋ bemti megeyepmti
HEB 10:22 nin ek nâmkiŋpemann keyaŋ keŋnaŋgalen yom sambe sipmaŋaŋ zulut kaputme mepme delaŋ manzein. Kogogapm nin yommnaŋgat nâmnukŋaŋ ŋen ku mimiyelen yek. Nin nâmtalatmepmann tu penaŋaŋ zulutndewiennok keŋnan penaŋ sukwep nâmbanup Kawawaŋaŋ ŋep ndamukulem mbe zemti ekmagen sokŋan mepmamambanup.
HEB 10:23 Âpme Kawawaŋaŋ zetik mti zet manzeinen penaŋaŋmak etaŋ mambein. Ke nâmtiyepm nâmkiŋpepen ku katikpewanup kaliŋaŋ atam tabanup.
HEB 10:24 Mti nin notnne indamukulem mimiyet setnaset etaŋ mâti keŋin meleŋ belaŋ bemti gogot mimindewanup.
HEB 10:25 Âpme Kawawaŋgalen zet nânâyelen ondedagen am notnaŋ ekŋenaŋ kokopiŋ belak wisat mti matalip. Pi Zisas kokogalen kan ilak sokŋan bein kegogapm nin Kawawaŋgalen zet nânâyet ondekti notnne ekŋengat keŋin meleŋ belaŋ bewanup.
HEB 10:26 Yomgat sâpe sâpe bumbuyelen setnaŋ ŋen ku tazin. Kogogapm nin zet penaŋ ŋotekŋaŋ Zisasiyaŋ ningat yomgat gakiye zet ke keŋnaŋgalak bamkumpewanup beme ningalen yom katikpepeyelen setnaŋ ŋen kogogak ku tatndawe.
HEB 10:27 Enenogat Zisasiyet gakikiŋaŋ ku nâmkiŋpemann keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zenze muluwen ndesâpm egalen zet zemdelaŋ zenze mulup kanaŋ ke kiŋgagatnaŋmak ma tep taŋam temaŋmak manzin keyaŋ am Kawawaŋgat kasa mamip ekŋen ke indazime mupmamaŋ etaŋ bewep.
HEB 10:28 Nin pigok nânup an ŋenaŋ Mosesiyelen zii zet ke aŋgosome an zut ma tuk ekŋenaŋ ekti mimyuŋguguŋaŋ ke zemkawaŋ bewep beme ekŋenaŋ an keyet kembeŋ ku mbep ek kume gakiwe.
HEB 10:29 Âpme naman kogogak. An ŋen ek Kawawaŋgat Nemuŋaŋ zemtalatpemti mtopewe ma tâtâ alakŋaŋgalen sip zulutme keyaŋ keŋaŋ mme kwetetepmaŋ beye keyet nâme pepesut bewe beme dopmaŋ bekanaŋ penaŋ tiwe ma keŋ taoletgalen Emetak Teŋ am mme keŋ taolet palen mamaip zemtalatpewe beme am ekŋen ke nukŋaŋ omba penaŋ tiwep.
HEB 10:30 Nin zet kapigok zeye ke nin nânup, “Yom dopmaŋ mutumindanda mulup ke nen mbap.” Ma ŋen ewe pigok zenzeŋaŋ tazin, “Amobotnaŋ ek amŋene ekŋengalen zet zemdelaŋ zemindamâbe.”
HEB 10:31 Kawawaŋ mama toŋaŋ egalen belen am yommak yomgat dopmaŋ mutumindawe ke kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak penaŋ.
HEB 10:32 In alagalak nâmkiŋpepeen yaŋbemti tabien keyet otnâit. Kan keyet in Kawawaŋaŋ Emetak Teŋ indame egaŋ busatnaŋ indame timtati amnaŋ sisipeŋpeŋ mindamti sek sindem indame in timti keyet keŋan in windeŋaŋ bemti tabien.
HEB 10:33 Kan notnaŋgat ekŋenaŋ animbi sambe ekŋengat zikalinan indati mozem indome tabien mti zet mgasik gasik penaŋ pi mandiindoip mti nukŋaŋ sambe dukŋinan bemindewien. Kan notnaŋgat in am noline kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋ sokbeme indikti indamukulem mimindewien.
HEB 10:34 In nolin notnaŋ mka katikŋan towepme ekŋengapmti kembeŋ temaŋ mbien. Ma milom bilombi omenzaŋ time in keŋin oloŋen palen tati indikme belak tiwien. In kwitnaŋ kwitnaŋ kululuŋen tatatnaŋ katikŋaŋ bam tiwep ke nâmtiyepm kegok mbien.
HEB 10:35 Keyepmti pi ekŋenaŋ kegok mindame windeŋin ku kwalebe. Windeŋaŋ bem maneti bam penaŋaŋ temaŋ penaŋ tiwep.
HEB 10:36 Mti in windeŋin bemti Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ in mimiyet manâmtikŋaŋ min ke mbep beme keyet katnaŋ mamti kwitnaŋ kwitnaŋ zetik mimindendeŋaŋ keyet penaŋaŋ tiwep.
HEB 10:37 Keyepmti kan belaknik bugan tazin ke delaŋ zeme Kawawaŋgalen zelaŋ penaŋaŋmak bewe, “Amobotnaŋaŋ kosât zeye ke ku katikpewe; egaŋ sakwep kobe.
HEB 10:38 Neŋ am manâmkiŋpenep ekŋen nâmkiŋpepeŋin neŋmagen tazin ke ekti kwilin, ‘An teŋ,’ makuyap ma ekŋen nâmkiŋpepeen sukŋaŋ bewep beme neŋ ekŋengat nâmindema dolakŋaŋ penaŋ ku bewe.”
HEB 10:39 Nin nâmkiŋpepeen sukŋaŋ bewanup beme walelet keyet keŋan mebegalen. Keyaŋgut nin am keboŋ yek. Nin am nâmkiŋpepemak bewenngapmti Kawawaŋaŋ mama kanzizit ndandayelen maŋge tatnup.
HEB 11:1 Bamgat kwitnaŋ kwitnaŋ titiyet buŋam zapatnaŋ diindondoŋaŋ keyet webemti damuŋ mama ma kwitnaŋ kwitnaŋ zikalaŋ eekpiŋ belak keŋaŋ etaŋ nâmkaliŋ bemti mama keyaŋ nâmkiŋpepe penaŋ bein.
HEB 11:2 Kawawaŋgalen am eweŋan baen mamkwabien ekŋengalen nâmkiŋpepe sepemaŋ keboŋ mti mame Kawawaŋaŋ keyet nâmindeme dolakŋaŋ beye.
HEB 11:3 Kululuŋ ma msat kapi Kawawaŋaŋ zeme sokbeye. Zet ke nâmkiŋpepemak mamti yaŋaŋ manâmâtâtnup. Kwitnaŋ kwitnaŋ tapme eknup kapi Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku weweŋaŋgatnaŋ mme sokbeye.
HEB 11:4 Abel ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepm Kawawaŋgat sâpe sâpe bumsame Kawawaŋaŋ ekme ŋep beme datnaŋ Kein egalen ektakalimpeye. Abel nâmkiŋpepeŋaŋgapmti Kawawaŋaŋ an teŋ zemti sâpe sâpeŋaŋ kogogak nâme dolakŋaŋ beye. Abelaŋ gakiye yaŋgut egalen nâmkiŋpepeŋaŋaŋ nin ekti mâbâgat sepem matazin.
HEB 11:5 Inok ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Kawawaŋ ek ku gakikiyet nâmpemti sekŋaŋ melesiŋ wati mowege. Kawawaŋaŋ kegok mme am ekŋenaŋ egat timabien. Ewe kululuŋen mobopiŋ tapme Kawawaŋaŋ egat nâmkiŋpepeŋaŋgat nâme dolakŋaŋ penaŋ beye.
HEB 11:6 Nin nâmkiŋpepepiŋ maman Kawawaŋaŋ ningat nâme dolakŋaŋ ku bewe. Nin Kawawaŋ mamain ke penaŋ nâmkiŋpewanup mme am ek aiksâgât windeŋaŋbeŋ matimalip ekŋen egaŋ tosa dolakŋaŋaŋ maindain.
HEB 11:7 Noa ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbewe keyet golaŋaŋ zemsokbemsame nâŋge. Dundume ek pedondom samti sip kwep ekŋen alik mamayet nâmti waŋga walage. Kegok mge keyaŋ msat kataŋgalen am bekanaŋ mimi toŋaŋ kegok msokbeye. Noa nâmkiŋpepeŋaŋgapmti Kawawaŋaŋ, “An teŋ,” kwitnaŋ kegok kuye.
HEB 11:8 Abalaam ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Kawawaŋaŋ msatnaŋ yaŋaŋ pemti msat ŋen met titiyet zempeme egaŋ zetnaŋ gawepuye. Mti msat deset sasayet zeye ke egaŋ nânâpiŋ belak etaŋ zetnaŋ gawepumti mege.
HEB 11:9 Nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti msat zetik mpeye ke mege. Ke lueŋ maneti mesâtnok mka zegwem zegwem walati ke mawemtan. Aisakmak Zekop eget msat keyet Kawawaŋaŋ zetik mimidendeŋaŋgapmti sepem kegogak mbun.
HEB 11:10 Abalaam ek mka tatat katikŋaŋ kululuŋen Kawawaŋaŋ timbilaŋge mpemti walatpeye ke sasayet nânâŋ mamamtan.
HEB 11:11 Sela ek nâmkiŋpepemak mamti imbi ilip penaŋ ke beye yaŋgut Kawawaŋaŋ menok mme egaŋ nemba kambakmak tage. Sela egaŋ kapigok nâŋge, “Kawawaŋaŋ zetik mam ke penaŋaŋmak etaŋ masokbein yaŋ nemba sokbembeyet buŋam zapat zeye ke penaŋaŋ sokbewe.”
HEB 11:12 Keyepmti an kwewetaŋ ke am ambet munzunzuŋgalen windeŋaŋ delaŋ zeye yaŋgut ekmagengatnaŋ nemba sokbem sambeleŋbien kululuŋen wenzim ma nembuyelen gambibik tazin amnaŋ ku maiiŋgalen nemboŋ am keyet sepem sokbewien.
HEB 11:13 Am ekŋen keyaŋ nâmkiŋpepemak mamti gakimâpme delaŋ zeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ zetik mimindendeŋaŋ ke belak beŋan daenen tapme ekbienaŋgut ku timti ewe belak etaŋ oloŋen palen nâmkiŋpepemak mamtemien. Kogok mti yaŋaŋin pigok ekbien, “Nin msat kapi belak lueŋ ma am mukup mamanup.”
HEB 11:14 Am zet keboŋ manzeip ekŋenaŋ msat mamaip ke pemti met msalin penaŋ ŋen aiikgalen manâip.
HEB 11:15 Mti ilinaŋgalen mka msalin pemti kobien keyet ku nâmbien. Keyet nâmbiek ze gilik zemti mesât nâmbiegen ŋep mebiek.
HEB 11:16 Kogok mmamti ekŋenaŋ mka tatat katikŋaŋ ke met titiyet keŋin temaŋ tage. Kululuŋen tazin keyet nâpeŋ mambien. Keyepm Kawawaŋ ek ekŋengalen Kawawaŋ kegok zewanek keyet nâme bekanaŋ ku benak. Enenogat egaŋ ekŋengat mka temaŋ ŋen aikindawe.
HEB 11:17 Abalaam ek nâmkiŋpepemak mame Kawawaŋaŋ yaŋaŋ mekme egaŋ Aisak sâpe sâpe bumbuyet sisak palen mobempeme tage. Egaŋ zetik keyet penaŋ Aisak nâŋge yaŋgut nemuŋaŋ kwewetaŋ ke Kawawaŋgat sasâgât mge.
HEB 11:18 Kawawaŋaŋ zetik pigok msaye, “Aisak ekmagen iŋsokdine sambe penaŋ sokbem sambeleŋbep.”
HEB 11:19 Abalaamaŋ ke kapigok nâmti mge, “Kawawaŋ ek am gakikiŋaŋ mme wawatgalen windeŋaŋ tazin keyepmti gakinak ze naman Kawawaŋaŋ gilik zemti gakikiengatnaŋ ŋep mme watnak.” Ŋen kapigok mene zewanek, nemuŋaŋ sâpe sâpe mundumengatnaŋ watoge ke gakikiŋaŋgatnaŋ mwage sepem beye.
HEB 11:20 Aisak ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti egaŋ Isâ ma Zekop zemgwatnaŋ zet mimidamti kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbemidawe keyet zapatnaŋ diidoye.
HEB 11:21 Zekop ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti gakikiyelen kanaŋ bududuk beme Zosepgat nemulatnene zemgwatnaŋ zet mimitdamti toŋge palen tati Kawawaŋ pedondom saye.
HEB 11:22 Zosep ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti gakiki kanaŋ sokŋan beme nâmti Islael am ekŋenaŋ Izip msat pemti mebepgat zapatnaŋ diindomti naman mesâtati kasetnaŋ mti mebegat eweŋanek zemâtâtindaye.
HEB 11:23 Mosesiyet mamaŋ bipmaŋ egelaŋ nâmkiŋpepemak mambun keyepmti nemba sokbeme egelaŋ nemba ke nemba notnaŋ ekŋen nemboŋ yek keyepmti egomti Izip ekŋengalen amobotnaŋgalen zemkaliŋ bembe keyet kiŋgagapiŋ eyoŋga tuk pi enzilimpemalu matatan.
HEB 11:24 Moses ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti egaŋ sememti mame am ekŋenaŋ Palao egat nembaŋaŋgat nemuŋaŋ zenzeyet egaŋ keyet nâme wisatnaŋmak beye.
HEB 11:25 Egaŋ Kawawaŋgalen am ekŋenmak kot tusumti nukŋaŋ pupuyelen nâmti ekŋenmak tusuye. Egaŋ mama mimi bekanaŋgalen tikŋaŋ seleset mâti kan belaknik bugan oloŋen mimiyet nâme ŋep ku beye.
HEB 11:26 An Kilaisiyaŋ nukŋaŋgatnaŋ indatitiyet zetik mge keyaŋ sindem tiwenok Mosesiyaŋ timti Izip msatgatnaŋ mânep milawatgat tikŋaŋ ku nâye. Enenogat egaŋ maneti bam tosaŋaŋ kululuŋen tiwe keyet nâme mopme maŋge.
HEB 11:27 Mosesiyaŋ nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Palaoyelen ŋenzinziŋ keyet nâme betatnaŋ beme Izip msat katikpeye. Egaŋ Kawawaŋ amnaŋ zikalinaŋ ku eekgalen ke egaŋ ekti mimiŋaŋnok ekmagen wetekumti tage.
HEB 11:28 Moses ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Aŋgalalaŋ Kendo tage. Egaŋ zeme Islael am ekŋenaŋ sipsip kumti sipmaŋaŋ sekekegen zulutpemepme ensel egaŋ kasa tim kwati am indome gakikiyelen keyaŋ sip ke ekti nemuŋine yu ekŋen ku indome gakiwien.
HEB 11:29 Âpme Islael am ekŋenaŋ nâmkiŋpepemak mambien keyepmti Kawawaŋaŋ zeme Nembu Ŋamaŋaŋ epeemti metat kotat mme msalen imti tu nembet daeneset mowepbien. Âpme Izip am ekŋengalen kasa kuku an ekŋenaŋ keyegak indamâti mowetne zemti metnepeme nembuyaŋ munduman toti indaminziliye.
HEB 11:30 Islael am ekŋen nâmkiŋpepemak mambien keyepmti Zeliko mka kimbat temaŋ bembuluŋ tati tokwapme kasup mulup mimi 7 kegok mepme kimbat nanzaŋaŋ bembeŋaŋ ke epeem topmâge.
HEB 11:31 Imbi set kileŋ mama kwitnaŋ Leap ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti an zut msat wiliŋgiwun eget indikdamuŋ mimideye. Âpme am zet kululu Islael ekŋenaŋ indowien kan keyet ek aŋgalaŋpewien.
HEB 11:32 Yaŋgut zet zapat notnaŋ Gidion ma Belek ma Semsân ma Zapet ma Dewit ma Samuel ma golaŋ zet zenze an ekŋenaŋ mimiŋaŋ ke zewagen kan teepmaŋ penaŋ benak.
HEB 11:33 Am notnaŋ nâmkiŋpepemak mambien keyepmti am maŋge temaŋ timtot indewien ma am notnaŋ mama mimi teŋgat mulupmaŋ mbien. Ma am notnaŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen indasât zetik mge. Ma am notnaŋ laiongat dembusekŋan bekekbien.
HEB 11:34 Am notnaŋ tep temaŋ tazime mme bep zeye ma am notnaŋ kasaŋineyelen gembo kukŋaŋ witikme mege. Ma am notnaŋ windeŋinpiŋ winde indame windeŋinbeŋ tabien. Ma am notnaŋ kasa kukuyen windeŋinbeŋ tati kasa kuwien. Am notnaŋaŋ amobotnaŋ ŋeniyelen kasa kuku an ekŋen windeŋaŋ bemti indamâpme mebien.
HEB 11:35 Imbi notnaŋ ekŋengalen nemba gakiwien mme alik bemti wabien. Am notnaŋ kasa ekŋenaŋ indatimti mka katikŋan indemti sekŋin omba penaŋ indom walepme gakikiyelenok penaŋ tabien. Ekŋenaŋ Kawawaŋ bamkumpewien ze kasa ekŋenaŋ ŋep indemti mebiek. Yaŋgut ekŋenaŋ kasa ekŋengalen zet kumti ekŋenaŋ gakikiengatnan wati mama dolakŋaŋ titi keyet nâmti katikŋaŋ bemtabien.
HEB 11:36 Am notnaŋ ekŋen kasa ekŋenaŋ indatimti kwelalin kumti sindiwaŋ indawitikbien. Ma am notnaŋ selin belin tek katikŋaŋaŋ zam indemti mka katikŋan indeme nukŋaŋ pumti tabien.
HEB 11:37 Am notnaŋ ekŋen nanzaŋaŋ indome gakiwien. Am notnaŋ ekŋen sâyaŋ indauluŋme butnaŋ butnaŋ towembien. Am notnaŋ wanam kukŋaŋaŋ indaŋme gakiwien. Am notnaŋ ekŋen kuŋzuŋpeŋ mamti sipsip ma memeyet sekŋinaŋ saŋgumnok ambulut mamtemien. Am notnaŋ sekgalen bandimgat olat olat temaŋ mbien. Âpme am notnaŋ sisipeŋpeŋ mimindawien ma am notnaŋ muluwaŋ bekanaŋ penaŋ mimindawien.
HEB 11:38 Kegok mme notnaŋaŋ msat ampiŋan mepmambien ma notnaŋaŋ kalaŋ dukŋan motabien ma notnaŋaŋ nanzaŋ enzuŋan wemwat mti mamamtemien. Am msat kapiyelen indikme ekŋen bekanaŋ mimi toŋaŋ bewienaŋgut bekanaŋ toŋaŋ penaŋ am msat kapiyelen.
HEB 11:39 Animbi ekŋen ke nâmkiŋpepemak mambien keyepmti ekŋen Kawawaŋgat zikatnan mama mimiŋin dolakŋaŋ penaŋ beye. Yaŋgut Kawawaŋaŋ ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ titiyet zetik mimindaye ke ku tiwien.
HEB 11:40 Enenogat Kawawaŋaŋ ekŋen teŋ kwakwagat eweŋan baen zetik mge ke ekŋengat etaŋ yek. Nin eyo teŋ kwakwagat nâmti zetik mge.
HEB 12:1 Animbi nâmkiŋpepeŋinmak sambe eweŋan mamkwabien ekŋen nukŋaŋ omba timti gakiwien kululuŋen mobienaŋ ekŋen keyaŋ nâmkiŋpem mamayelen set bem ndawien. Ekŋen keyelen nâmkiŋpepeyeen mama ke nin ekti mâbâgat set katnaŋ bempewien. Keyepmti nin nukŋaŋ sambe ma yom ningat palen mamilik tazin ke katikpewanup. Mti zet zikat ndandaŋanen ke tati wisat mimipiŋ Kawawaŋaŋ piliŋ bemndeyen ke winde bemti mebanup.
HEB 12:2 Mti Zisas nâmkiŋpepeyet ŋeŋaŋ bembe an ma nâmkiŋpepe keyet penaŋaŋ aiksâgât ek ektitimti mambep. Ek keŋ oloŋen temaŋ Kawawaŋaŋ bam sasayet zenzeŋaŋ keyet nâmti keyepmti tewen moti sindem temaŋ tiye ma amnaŋ sakambuk omba penaŋ sawien ke nâmisimti mmeti Kawawaŋgalen mundumen moti egat betnaŋ penaset totageyaŋ tazin.
HEB 12:3 Eweŋan am bekanaŋ mimi ekŋenaŋ Zisasiyet kasa ŋenzinziŋ omba penaŋ mbien. Yaŋgut egaŋ ke kume topme nâmtalati windeŋaŋbeŋ tage. In ek msawien ke ekti sebelin sukŋaŋ ku bewe ma keŋin keyet teeŋaŋ ku bewe.
HEB 12:4 In nâmkiŋpepeŋinaŋgat yaŋaŋ meegat sindem indame nâme sindem omba penaŋ tazewaŋgut inmagengatnaŋ ŋenaŋ ewe ku gakiye Zisasiyaŋ ningalen yomgat windeŋaŋ mtopepeyet gakiye ke nemboŋ.
HEB 12:5 Ingat Kawawaŋaŋ, “Nemunambanne,” zeye zet ke in keŋinan mkatikŋaŋ bembeyet nâmti zein ke kandabien ma zigok? “Nemun nambanne, Amobotnaŋ egaŋ am ŋen gogot mpesâgât nâmti ekmagen musuwewet mulup omba penaŋ mamindein ma egaŋ nemunambaŋane penaŋ ekŋen kegogak maindamusuwetindein keyepm Amobotnaŋaŋ gamusuwetgeme geŋ nâmane tototnaŋ ku bewe. Egaŋ geŋ gamusuwet gesât nukŋaŋ ŋen game geŋ keyet nâmane bekanaŋ ku bewe.”
HEB 12:7 Nemba biwin dolakŋaŋaŋ nemunambaŋene mamusuwetindeip keyet kataŋ Amobotnaŋaŋ indamusuwesât mme in ke ekti windeŋin ku kwalebe. Kawawaŋaŋ indikme nemunambaŋane beme sepem kegok ke mamimindain.
HEB 12:8 Nemba biwin dolakŋaŋaŋ nemunambaŋene mamusuwetindein. In ku indamusuwetindendeŋaŋ beme in nemunambaŋane penaŋ yek, belak kambu indabebetnaŋ kegok bein.
HEB 12:9 Ma ŋen ewe pigok zema nâit, bipmne msalengatnaŋ ekŋen kapiyaŋ indamusuwepme in ekŋengat kandaŋinan meti zelin maŋgawepuip. Keyet kataŋ an indapmge Kawawaŋ Bien mama kanzizit toŋaŋaŋ indamusuwepme nin egat kandaŋan meti zetnaŋ gawepunup. Enenogat egaŋ mama kanzizit keyet penaŋaŋ ndawe.
HEB 12:10 Bipmne ekŋenaŋ nânâŋin tage bukeyet kataŋ kan belaknik bugan ke ndamusuwet ndemkwabien. Âpme Kawawaŋaŋ gulak ninmagen kwitnaŋ kwitnaŋ pembenaŋ sokbemndasâpmme mandamusuwezin ke ikŋaŋ nemboŋ teŋ bembeyet nâmti manndamusuwezin.
HEB 12:11 Musuwetndeme nâman sindemaŋmak mambein. Yaŋgut sindem keyet keŋaset Kawawaŋaŋ nânâ dolakŋaŋ ndame keŋ sewakŋaŋ maaiknup ma egaŋ nin mama mimi teŋ mimiyelen manâinen ke mamnup.
HEB 12:12 Keyepmti in nâmkiŋpepeŋinan nukŋaŋ sambe in taaikme keyaŋ sebelin mme ma sukŋaŋ bein kegogapmti Kawawaŋ dundum same egaŋ winde indame dopmaŋ bandim dopmaŋ bandim mti windeŋinbeŋ tabep.
HEB 12:13 In wati mama mimiŋin teŋ mama seleset mâti im mepme nâmkiŋpepeen noline ekŋen nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ ku matalip keyaŋ indikti Kawawaŋgalen mama mimi mâti mbep.
HEB 12:14 In am sambemak keŋ sawakŋaŋ palen mamayet mulup windeŋaŋbeŋ mbep. Ma keŋin kwetetepmaŋ bemti mamayet mulupmaŋ mbep. An ŋen keŋaŋ kwetetepmaŋ ku tabe beme egaŋ Amobotnaŋmak ku mambe.
HEB 12:15 Inmagengatnaŋ ŋen Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ ŋen witikme mebeyet dopmaŋ damuŋ dopmaŋ damuŋ mbep. Mti ŋenzinziŋgat kindiŋaŋ zewet niŋgesatnok peme petnaŋ epeem kwati in sambe indabumti keŋin mme yuŋgu temebemagengat eksemti mambep.
HEB 12:16 Mneti inmagengatnaŋ notnaŋaŋ set kileŋ mambepgat eksewep. Ma an ŋenaŋ Kawawaŋ bamkumpewemagengat Isâ egaŋ eweŋan mge kegok ku mbep. Egaŋ meu isikŋaŋ bugan keyepmti egaŋ ayuyelen betzin biwinaŋ indandayelen beke ketalasiye.
HEB 12:17 Âpme in keyet nâip ek bam betzin sasayet zetik mimiŋaŋ ke ku sasaŋaŋ. Isâyaŋ bipmaŋaŋ betzin sasayet omba penaŋ sumsame keyaŋ bipmaŋgat keŋaŋ ku mgilik zeye, yek penaŋ. Belak etaŋ sum olage.
HEB 12:18 In Zuda am ekŋenaŋ kalaŋ ŋen belaŋ ŋep ku timepmegalen keyet keŋan ku pataŋ zewien yek. Ma kalaŋ tep temaŋ manzin ma tambusosok kiŋkiŋaŋ manzamtazin ma tâgâ windeŋaŋbeŋ makun keyet keŋan ewe ku mebien.
HEB 12:19 Ma lumun kwisak ma zet bimŋande gâlâŋaŋ temaŋ ke ewe ku nâmbien. Am kwitnaŋ kwitnaŋ eknâmbien ekŋenaŋ Kawawaŋgalen bim ŋande ke ewe ke nânâyet Moses sumsawien.
HEB 12:20 Zet kapigok zenzeŋaŋ keyepmti ekŋenaŋ nâme kiŋgagatnaŋmak beye, “Am ma soŋgom mene ŋenaŋ kalaŋ ke timakbe beme ek nanzaŋaŋ timti kume gakiwe.”
HEB 12:21 Ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeme ekbien keyet weŋin mebetnaŋ mamtemien. Âpme Mosesiyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ekmâge keyet pigok zeye, “Neŋ kiŋgati sebelaŋ diŋdiŋ penaŋ miya.”
HEB 12:22 In kalaŋ keboŋ keyet ku mobien. In Saion kalaŋ Kawawaŋ mama toŋaŋ egalen Zelusalem mka temaŋ kululuŋen tazin ke pataŋ zewien. Ensel sambe sopmaŋ penaŋ ondektati oloŋen mti tapme in tuŋguwinan pataŋ zewien.
HEB 12:23 In Kawawaŋgalen nembaŋane penaŋ ekŋengalen ondedagen pataŋ zewien. Ingat kwilin Kawawaŋaŋ mamayelen muluwaŋ kumpeyeyaŋ kululuŋen gwaen tazin. Ma Kawawaŋ am sambe ningat zemdelaŋ zenze an teŋ ekmagen pataŋ zewien. Mti am sambe nâmkiŋpepeŋinmak Kawawaŋaŋ mme teŋ bemti mamgakiwien ekŋenmak tusuwien.
HEB 12:24 Âpme Zisasiyaŋ tâtâ alakŋaŋgalen ŋeŋaŋ bembe an beye eweŋan egaŋ tâtâ ke mkatik bembeyet sipmaŋ mulage. Abeliyet sipmaŋaŋ yomgat dopmaŋ mututuyet kwizet makuin yaŋgut Zisasiyet sipmaŋaŋ am aŋgalaŋindemti keŋ sewakŋaŋ mimindandayet kwizet makuin ekmagen kopataŋ zewien.
HEB 12:25 Eweŋan Mosesiyaŋ Islael am golaŋ zet diindome zetnaŋ ku gawepumti bamkumpewien. Kegok mme Kawawaŋaŋ yomin ke ekti dopmaŋ bekanaŋ penaŋ mutumindame ekŋenaŋ Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ kemagen enzililiyet setnaŋ ŋen ku tage. Âpme alak pi Kawawaŋaŋ kululuŋen mamti golaŋ zet tadiindome egalen zet ke gawepupupiŋ bamkumpenup beme keyet dopmaŋ penaŋ sukwep bekanaŋ penaŋ mutumndawe. Egalen ŋenzinziŋaŋ nin ŋep ku enzililiyelen kogogapm eksemti mambanup.
HEB 12:26 Eweŋan penaŋ Kawawaŋaŋ zet zeme Sainai kalaŋ titok temaŋ penaŋ mge. Mme Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zetik ŋen kapigok mgeyaŋ tazin, “Neŋ msat etaŋ ku butesowap; neŋ kululuŋ ma msat ilisakwep omba penaŋ idabutema titokŋit temaŋ msâbulup.”
HEB 12:27 Kwitnaŋ kwitnaŋ butesât zeye ke yaŋaŋ kapigok, kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ zelaŋ zeme sokbeye ke mbuteme yek bewe. Mti naman kwitnaŋ kwitnaŋ alakŋaŋ zeme wembe ke mama kanzizit tati titokŋinpiŋ penaŋ wembe.
HEB 12:28 Kwitnaŋ kwitnaŋ titokŋepiŋ mama kanzizit tabe ke Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama ke nin met toŋaŋ bemti mambanup. Keyet Kawawaŋ zemsesewatpemti mambanup ma egat nâmann mopme nin mtot mamti ikŋaŋ mama mimi nâme tikŋaŋ mambein ke mti sisiliŋ msamti mambanup.
HEB 12:29 Enenogat Kawawaŋ ek taŋam temaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ zime mupmapmaŋ mambemtozin ke toŋaŋ ek.
HEB 13:1 In am nâmkiŋpepeŋinmak keyepmti in kan kataŋ Kilaismagen nolinemak gogot mamambep.
HEB 13:2 Am mukuwaŋ mkaŋinan kopme in indikti wisat ku mimindawep. Am notnaŋ ekŋenaŋ wa am timbumuluŋnup zemti ensel timbumuluŋbien.
HEB 13:3 In noline mka katikŋan talip ekŋengat nâmindeme in ekŋenmak mka katikŋan talip kegok bewe. Am notnaŋ sek sindem timti nukŋaŋ palen talip in indikti nukŋaŋ ke in timti tapmaipnok bewe.
HEB 13:4 Kawawaŋaŋ am awembiŋ mamaŋin myuŋgumti set kileŋ maip ma am awembiŋ mamaŋin kambu setnaset mamaip ekŋen ke Kawawaŋaŋ dopmaŋ bekanaŋ mutumindawe keyepm in sambemagen awembiŋ mama ke damuŋaŋ dolakŋaŋ penaŋ mbep. Awembiŋ mama ke mame Kawawaŋgat zikatnan kwetetepmaŋ penaŋ bewe.
HEB 13:5 Amobotnaŋaŋ pigok zeye, “Neŋ ku katikgewap. Ma giktiŋgut ku gigikŋaŋ sepem ku mambap” keyepm milawatmak mamayet keŋin temaŋ ku bewe. Kwitnaŋ kwitnaŋ taindain kataŋ ke tim mamti naman ewe omba penaŋ titiyet ku nâmbep.
HEB 13:6 Kogogapm nin winden tim tati pigok zewanup, “Amobotnaŋ ek an mukulem toŋaŋ keyepmti am ekŋenaŋ kwileki ŋen mnanayet ku kiŋgalap.”
HEB 13:7 Am ŋeŋaŋ bembeŋin ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet diindowien keyet nâpeŋ mamambep. Ekŋen set keyegak mâti mamkwatneti gakimâbien ekŋengalen mama ke mâti nâmkiŋpepemak mambep.
HEB 13:8 Zisas Kilaisiyet yaŋaŋ eweŋan maŋge sepem kogogak alak tapmain yaŋ ewe mameti mambe katikŋaŋ.
HEB 13:9 Am notnaŋaŋ Kawawaŋgalen zelaŋ kapigok tazein zemti pigok tazeip, “In meu kapi nbep,” ma “Meu notnaŋ kanda ku niniyelen,” zet dâsuki kegok manzeip. Zet keboŋaŋ am nâmkiŋpepeŋin ku mambandim min. Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ etaŋ nâmkiŋpepe mambandim min keyepmti am notnaŋaŋ zet nâmkiŋpepe bandim mimiyelen ku tazeme in indik kiŋgatindewep.
HEB 13:10 Ningalen tâtâ alakŋaŋgalen sâpe sâpe sisak palen tazin keyaŋ eweŋan sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ sâpe sâpe sesewat mka zegwem zegwemen mambumtemien ke sebempein. Zisas ek ikŋaŋ ningalen sâpe sâpe nemboŋ.
HEB 13:11 Eweŋan kapigok mamtemien: soŋgom bimaŋ eleŋgeme sipmaŋ topme sipmaŋ sâpe sâpe bumbu an ŋeŋaŋ ekŋenaŋ amgalen yom zulusâgât mka keŋaŋ kambukŋanen keyet keŋan mti mopme penaŋaŋ mti zupman meti tewen mambumtemien.
HEB 13:12 Âpme Zisas ek kegogak sipmaŋaŋ am mme kwetetepmaŋ bembeyet Zelusalem mka temaŋ pem toti zupman kume gakiye.
HEB 13:13 Keyepmti nin Zisasiyelen maŋgeen tusumti egaŋ sakambuk tiyenok nin kogogak timti tabanup.
HEB 13:14 Kogogapm nin kapigok nâne: Mka tatat katikŋaŋ msalen kapi ku tatndain. Bam maneti mka tatat katikŋaŋ kululuŋen matapmambe ke sokbesâpmgat keyet keŋŋ temaŋ bemti mamambanup.
HEB 13:15 Keyepmti nin Zisasiyet pembenaŋgat Kawawaŋ mene mene sesewatsamti maman keyaŋ egat sâpe sâpe mobotnaŋ ŋen bewe. Nin dembusekŋnaŋ Kawawaŋ kwizet buŋamaŋ zempalakŋaŋ bemti mamambanup.
HEB 13:16 Ma in animbi ekŋenmagen mama mimi dolakŋaŋ mimiyet wisat ku mbep ma dopmaŋ mukulem dopmaŋ mukulem mbep. Kawawaŋaŋ sâpe sâpe ke nemboŋ keyet nâme tikŋaŋ mambein.
HEB 13:17 An ŋeŋaŋine ekŋengalen zet gawepumti kandeŋinan mtoti mambep. Ekŋenaŋ ingalen nâmkiŋpepe ma keŋin maekdamuŋ mamiwaŋ maneti bam muluwinaŋgat yaŋaŋ Kawawaŋmagen zemkawaŋ bewep. Keyepmti muluwin keŋ oloŋen palen mimiyet in zelin gawepuwep. Kegok mbep beme in ekŋengalen muluwinaŋgat nukŋaŋ ku indawep ma naman inmagen kogogak totatat pembenaŋ sokbewe.
HEB 13:18 In ningat mandundum mambep. Nin nâmtatnup mama mimi dolakŋaŋ mbenn ke ŋoktikŋnanen nâmteleŋ zemtati mbenn. Kawawaŋgalen zelen tazin ke mâti mamayet manâmkatikbenup.
HEB 13:19 In nâgât otnâmti dundupeŋ tapme neŋ Kawawaŋaŋ namukulem mme inmagen sakwep kobap.
HEB 13:20 Neŋ inmagen kapigok sokbembeyelen nâmti mandunduyap: Kawawaŋ keŋ sewakŋaŋ toŋaŋaŋ ningat Amobotnaŋŋ Zisas ek gakikiengatnaŋ mme wapme sipsip ekŋengalen damuŋ dolakŋaŋ penaŋ onzempeyeyaŋ tazin. Ke egat sipmaŋaŋ tâtâ alakŋaŋ delaŋ zenzeŋepiŋ wemti mawen ke mme penaŋaŋ sokbeye.
HEB 13:21 Kogogapm Kawawaŋaŋ winde indamti indamukulem mme in mama mimi egaŋ nâmtikŋaŋ mamin ke mbep. Mme Zisasiyaŋ ningat keŋnanen Kawawaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ mam keyet mme sokbewe. Kegok mimndame nin keyet Zisas Kilaisiyet kwitnaŋ mwatonzempemti kwesiŋ kwesiŋ masesewatsamambanup. Ke penaŋ.
HEB 13:22 Kilaismagen notnne, neŋ in kapigok mimiyet apitilim indemti keŋin meleŋ beleŋ bema tatagalen zemgwatnaŋ zet kapi diindosâgâti zapat meluwaŋ kapi teepmaŋ penaŋaŋ ku kuyap yek.
HEB 13:23 Ningat notn Timoti ilak mka katikŋaŋgatnaŋ peme zupman tolep. Egaŋ kot sokbemnain beme nilizuzut inmagen kopmalu ndigip.
HEB 13:24 Neŋ ingalen an ŋeŋaŋ nâmkiŋpepeŋinmak sambe maip indamukumindeyap. Am nâmkiŋpepeŋinmak Itali msalen mamaip ekŋenaŋ kogogak indamukumindeip.
HEB 13:25 Kawawaŋgalen keŋ taolelaŋ inmagen wemti wembe.
JAM 1:1 Neŋ Kawawaŋ ma Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyelen mulup an. Neŋ zapat meluwaŋ kapi ingat indamukumindesâti kuyap. In Islaeliyelen am maŋge 12 ekŋengat iŋsokŋine Zisas Kilaismak tususuŋin tazinaŋ kalaŋti lala bubuk bemti msat kataŋ mekobienaŋ talip.
JAM 1:2 Kilaismagen notnne, inmagen nukŋaŋ igak igak sokbeme keyet nâme keŋ sokukuŋaŋmak ku bewe; keŋin oloŋen palen tabep.
JAM 1:3 Kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋaŋ nâmkiŋpepeŋin mmek mmek mimindikme katikŋaŋ tabep. Keyet penaŋaŋ inmagen katikŋaŋ bemti tatat omba sokbemindawe.
JAM 1:4 In nâmtekalim tati kan kataŋ nukŋaŋ pumti giŋgiŋ mtabep. Keyet penaŋaŋ nâmkiŋpepeen kaliŋaŋ bemti an imbi penaŋ mamaipgapmti nukŋaŋ pusât ku olabep.
JAM 1:5 Ingat tuŋguwinangatnan am ŋenaŋ Kawawaŋgalen set ma mama mimi ekŋenaŋ mimiyet nâmtikŋaŋ mam keyet olati ekŋenaŋ Kawawaŋ dundum same egaŋ ŋep ŋoktik dolakŋaŋ am sambe penaŋ ndamti egaŋ keyet zem watot watot ku mam.
JAM 1:6 Dundusâgât keŋ zut palen yek; Amobotnaŋ nâmkiŋpemti penaŋ dunduwep. Keŋ zut mbep beme ekŋenaŋ nembu mamaŋ tâgâyaŋ kumbume mamekwazin keboŋ bewep.
JAM 1:7 Am keboŋgat dundunduŋin Amobotnaŋaŋ ku manâmindein.
JAM 1:8 Am keyelen ŋoktikŋin kileŋ maepeemti mekozin ma ekŋenaŋ mama mimi mamip keyaŋ set kwewetaŋ mâti ku mamezin.
JAM 1:9 An ŋen bekopsat nâmkiŋpepeŋenmak ek Kawawaŋaŋ ekme ikŋaŋgat nembaŋaŋ mambein keyet nâmti oloŋen mbe.
JAM 1:10 Yaŋgut an ŋen nâmkiŋpepeŋaŋmak mânep milawat sambe tasain keyepmti sek mobot ku mbe. Kawawaŋaŋ ekme yomtoŋ beme gilik zem wage keyet nâmti oloŋen mbe. Tep elewilinaŋaŋ dâlâŋ zemti matolip sepem kegok mânep milawatnaŋaŋ yek bewe keyet sek mmobopiŋ.
JAM 1:11 Kasuwaŋ tambuŋan penaŋ kwati tep elewilinaŋ ekme aŋgasimti dâlâŋ zem msalen topme elimiakŋaŋ ke mayek bein. Sepem kegogak am mânep milawalin temaŋ ekŋenaŋ gakime mka mundumin etaŋaŋ tabe.
JAM 1:12 An ŋen ek nukŋanen katikŋaŋ bemti tapme Kawawaŋaŋ eget nâme dolakŋaŋ mambein. Ek nukŋanen windeŋaŋ mambein beme Amobotnaŋaŋ mama kanzizit keyaŋ miakpewe. Ke am Kawawaŋgat gogot mampeip ekŋen indandayet zetik mge.
JAM 1:13 An ŋen bekanaŋgat tetimaemae sokbemsame kapigok ku zewe. “Kawawaŋaŋ tatetinem nikzin.” An ŋenaŋ Kawawaŋ ku tetipepeyelen ma egaŋ kegogak an ŋen bekanaŋ mimiyet ku matetipein.
JAM 1:14 Tetimaemaeyet yaŋaŋ kapigosetgatnaŋ masokbein, ŋeŋaŋ an ŋenaŋ ikŋaŋgalen mama mimi mgasik mimiyelen tikŋaŋaŋ keŋanen tazin keyaŋ zemandamti tetipeme bekanaŋ mme temaŋ mambein.
JAM 1:15 Âpme bekanaŋ mimiyet keŋ puŋpuŋ mamin keyaŋ penaŋaŋ yom maaiksain. Yom keyaŋ tapmetneti temaŋ bemti penaŋaŋ gakiki maaikzin.
JAM 1:16 Notnne penaŋ, in zet keyet ku nâmyuŋguwep.
JAM 1:17 Kawawaŋaŋ kegok ku mimiyelen egaŋ taolet dolakŋaŋ ke mandain. Keyet Kawawaŋ Bipm An kwitnaŋ kwitnaŋ busatnaŋaŋmak sambe mme sokbeye. Mme busatnaŋ ekŋen keyaŋ kan notnaŋgat busatnaŋin temaŋ manzin ma kan notnaŋgat aiaikŋaŋ manzim. Ma nin Kawawaŋ taŋam keboŋmak ku bem mek ekbanek. Ek sepem kwep matazin.
JAM 1:18 Kawawaŋaŋ nâmâtâtpeye ke zetnaŋ penaŋmagesetgatnaŋ am nâmkiŋpepeen nemunambaŋane nin ndaige. Ke nin kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋaŋ mge keyet ŋeŋaŋinok benup.
JAM 1:19 Notnne penaŋ, in kapigok penaŋ nâseip, am in Kawawaŋgalen zet wagaŋ nânâyet eleŋ beleŋ bemti nâmbep. Zet zemti ŋenzinziŋ mimiyetgut kweleŋ kweleŋ mbep.
JAM 1:20 Enenogat ŋenzinziŋ palen kwitnaŋ kwitnaŋ mamip keyaŋ Kawawaŋgalen mama mimi teŋ keyelen set mamimyuŋguin.
JAM 1:21 Keyepmti in mama mimi mgasik sambe notnaŋ ma bekanaŋ msat palen palakŋaŋ bemtazin peme tapme keŋ sewak palen mamti Kawawaŋgalen zelaŋ keŋinan tewaŋ kindiŋaŋ time matowezin sepem kegok keŋinan time topme mamambep. Keyaŋ keŋin aŋgalaŋindendeyelen windeŋaŋ tasain.
JAM 1:22 In Kawawaŋaŋ zet keŋinan bempeye keyet penaŋaŋ aikbep. Belak wagaŋ etaŋ nâmpemti ku nânâŋaŋ sepem mambep beme keŋin tetipewep. Kogogat zeme nâmti keyet kataŋ mbep.
JAM 1:23 Ŋenaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ nâmtiŋgut ku nânâŋaŋ sekem mambe beme an keyaŋ amnaŋ zimoselin gapiamen ekti naman gilik zem belakŋaŋ ekti zimoselin makandat indoin sepem kegok bewe.
JAM 1:24 Egaŋ ŋeŋzimosetnaŋ gapiamen ekpemti toti met kileŋ mamamti naman ŋeŋzimosetnaŋgat makandazin.
JAM 1:25 Ma ŋen egaŋ Kawawaŋgalen zet penaŋ yomgalen mka katikŋangatnan tetimti lala mapein zet ke yaŋaŋ weyaŋnâmâtâti mambe mti wagaŋ nâŋge ke ku makandatkuin. Nâmti gawepuwe an keboŋ ke Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mpemti mukulem mme oloŋen palen mambe.
JAM 1:26 An ŋenaŋ pigok mene otnâmbe, “Neŋ an nâmkiŋpepemak penaŋ mamayap,” zeyeyaŋgut dembusekŋaŋ ku ekdamuŋ mbe beme keŋaŋ tetipewe. An keboŋ nâmkiŋpepeŋaŋgalen mama mimiŋaŋ belakŋaŋ penaŋ bewe.
JAM 1:27 Nâmkiŋpepen esemteŋ ma kakanemuŋ keyet penaŋaŋ Bipm Kawawaŋgat zikatnan penaŋaŋmak bembeyelen kapigok mman ŋep bein: Imbi kwambet ma nemba dumen olat olat palen mame indikdamuŋ mimindendeyelen. Ma msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ keŋin mme bekanaŋ bembeyelen keyet eksemti mamambep.
JAM 2:1 Notnne, in Amobotnaŋ Zisas Kilais manâmkiŋpepgapmti am ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ notnaŋgat ken ke ken ke ku mbep.
JAM 2:2 Neŋ kapigogapmti zeyap, ondedakŋinan an ŋen melakandu dolakŋaŋ peme topme elimiak sopmaŋ mti kobe. Âpme egat baman an ŋen bekopsat saŋgum kâlâpmaŋ endeleletnaŋaŋ kobe.
JAM 2:3 Âpme in an elimiakŋaŋ temaŋmagaŋ kopme ekti pigok zewep, “Geŋ pien mundumen kototat.” Kegok zempemti an bekopsat egat pigok zewep, “Geŋ kainde bap palen metotat.”
JAM 2:4 In zemdelaŋ zenze mulup mimiyet kwiyaŋ zemindeyeyepm kegok mti am ŋen mmopemti ŋen mtopemti tapmip? Kegok miyo ke bekanaŋ.
JAM 2:5 Notnne, zet pigok zema nâit. Kawawaŋaŋ am sepem ziboŋ indakumtetime kobien? Msalen am bekopsat mamaip ekŋen ke nâmkiŋpepeen polak polak talipgapm Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama keyet keŋan mebegat indamandame kobien. Ke am egat nâmtikŋaŋ mampeip ekŋen kegok mimindandayet zetik mamimindain.
JAM 2:6 Âpme in am bekopsat ekŋen zikalin galemaset maindigip. Ekŋen ke mtot indemti nukŋaŋ sekŋinanek mambemindeip. Mme am sekŋin mamolip ilin keyaŋ nukŋaŋ indamti in an damuŋmagen zelen maindatimti melip.
JAM 2:7 Mti Zisas in ikŋaŋgat zapat indatitiŋaŋ egat kwitnaŋ pembenaŋ ke kwelatmakumpeip.
JAM 2:8 Gitaŋgat maŋgembein sepem kegogak am notnaŋgat gembewe. Zii zet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen mamaŋ kegok penaŋ kumpepeŋaŋ ke gawepume ŋep penaŋ bewe.
JAM 2:9 Yaŋgut am ekŋengat ken ke ken ke mbanik beme geŋ an zii zet kululutoŋ bewanik ma kegok mnekgapmti yomm mnik kegok bein.
JAM 2:10 Am ŋenaŋ zii zet sambe ke gawepumâpme delaŋ zemâpbe yaŋgut zii zet kwep penaŋ ŋen kuluwe beme an zii zet kululutoŋ.
JAM 2:11 Kawawaŋaŋ pigok zeye, “Awembiŋ it kalelaŋ ku mbalup,” zemti ŋen ewe pigok zeye. “Geŋ kasa ku kuwanik,” yaŋgut geŋ imbindi katipepepiŋ mamti kasa kuwanik beme geŋ an zii zet kululutoŋ.
JAM 2:12 In kapigok nâmbep, Kawawaŋgalen zet penaŋ yomgalen mka katikŋangatnan indatetimti lala maindein zet keyaŋ zemdelaŋ zenze kanen kosâpm keyepm weyaŋ nâmâtâti zelin sambe zewep ma mama mimi sambe weyaŋti mbep.
JAM 2:13 Enenogat Kawawaŋaŋ am ŋengat aŋgalaŋ gogot ku mamip egaŋ am ekŋen ke kogogak aŋgalaŋ gogot ku mimindawe. Bamgat aŋgalaŋ gogot palen mama keyaŋ kasa kasa palen mama selaŋ ime tobe.
JAM 2:14 Notnne, an ŋenaŋ, “Neŋ nâmkiŋpepemak mamayap,” zewe, yaŋgut egaŋ am ŋen ku mukulem mpewe beme nâmkiŋpepe keboŋ keyaŋ zigok kan delaŋ zenzeŋaŋ gapmukulem mbe?
JAM 2:15 Inmagengatnaŋ ŋenaŋ saŋgum kâlâpgat ma tu meuyet olat olat palen mame
JAM 2:16 ekti ŋenaŋ pigok dunduwe, “Geŋ meti ŋep masenik mti tâgâyet msenikgat bakeyaŋ ambulut mane kipmaŋ beme tasenik ma tu meu omba penaŋ nimnaleksenik.” An ŋenaŋ zelaŋ etaŋ kegok zemti am notn notn ku mamimindeinaŋ kegok zeme zigoset ŋep mukulem mpewe?
JAM 2:17 Keyepmti nâmkiŋpepeyaŋ keŋ taolet mimi mulup ku mbe ek nâmkiŋpepeŋaŋ penaŋaŋ yek bembeŋaŋ kegok zewanup.
JAM 2:18 Yaŋgut an ŋenaŋ pigok mene zenak, “Geŋ manâmkiŋpemti mamanik mme neŋ mama mimi dolakŋaŋ etaŋ mamiyap.” Âpme neŋ pigok zewi, “Geŋ nâmkiŋpependi ke zikat namane ekma mama mimi dolakŋaŋ kemak pepep ku mambein keyepmti nâmkiŋpependi penaŋepiŋ.” Ma neŋ nâmkiŋpepenn zikat gama eegalen mama mimin dolakŋaŋmak temakwep mma ekbak.
JAM 2:19 Kawawaŋ Ek kwewetaŋ zet kapi penaŋ manâmkiŋpenik e ŋep mamnik yaŋgut zet ke we bekanaŋ ekŋenaŋ kegogak manâmkiŋpeip. Mti keyet sebelaŋ diŋdiŋ mamip.
JAM 2:20 An keŋdipiŋ, geŋ pigok nâmbek, geŋ belak etaŋ nâmkiŋpemti mama mimi dolakŋaŋ ku mbanik beme nâmkiŋpependi ke belakŋaŋ penaŋ bewe. Zet keyet yaŋaŋ zemkawaŋ bembeyelen zet zapat kapigok msowap ke kapi:
JAM 2:21 Eweŋan sokŋ Abalaam egaŋ nemuŋaŋ Aisak sâpe sâpe bumbu munduman mopeye. Kan keyet Kawawaŋaŋ nâmpeme an teŋ penaŋ beye ke mama mimiŋaŋgatyepmti kegok mge.
JAM 2:22 Keyepmti pigok eknup, Abalaam nâmkiŋpepeŋaŋ ke mama mimiŋaŋaŋ mukulem mpeme penaŋaŋmak beye.
JAM 2:23 Eweŋan Kawawaŋaŋ Abalaamgat pigok zeye ke katikŋaŋ beye. Abalaam egaŋ Kawawaŋ nâmkiŋpeme egat nâmpeme an teŋ beye. Keyepmti egat kwitnaŋ Kawawaŋgat notnaŋ penaŋ kogok zenzeŋaŋ.
JAM 2:24 Egit. Kawawaŋ egaŋ am ŋen nâmkiŋpepeŋaŋgat etaŋ nâmpeme an teŋ ku mambein. Egaŋ mama mimi dolakŋaŋ ma nâmkiŋpepe eget keyaŋ temakwep bemalu keyet nâmpeme an teŋ mambein.
JAM 2:25 Keyet sepmeŋ ŋen imbi set kileŋ mama kwitnaŋ Leap egaŋ Zâsuayaŋ an zut zemideme msat wiliŋgim eksâgât mebun idikdamuŋ mimidemti zemideme set ŋeneset mebun keyepmti Kawawaŋaŋ Leap egat imbi teŋ kegok nâmpeye.
JAM 2:26 Keyepmti nin pigok nânup, sekŋ kapi nâmamaŋpiŋ ek ilak gakimti titokŋaŋpiŋ mawein. Kegogak nâmkiŋpemti mulup dolakŋaŋ ku maminup beme nâmkiŋpepeyaŋ gakimti yek penaŋ mambem wein.
JAM 3:1 Notnne, ingat tuŋguwinaŋgatnaŋ an zikat indanda mulup mimiyet windeŋaŋ ku bewep. Nâip, zemdelaŋ zenze kan temanen Amobotnaŋaŋ zikat indanda an nin kwitnaŋ kwitnaŋ mmotindawe.
JAM 3:2 Nin sambeyaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mene mene maman yuŋgumtemezin. An ŋenaŋ zikat indanda mulupmaŋ yuŋgumti zet kwep ŋen ku manzein beme an ke an dolakŋaŋ penaŋ. Kegok min beme sekŋaŋ butnaŋ notnaŋ sambe ŋep indikdamuŋ mamin.
JAM 3:3 Âs ekŋen zetn gawepupuyet nâmti aen butnaŋ takanzi nemboŋ dembusekŋinan pemann maapum talip. Âpme bukeboŋ keyaŋ âs temaŋ mim guluk gilik mampeme keyet nânâŋ mamezin.
JAM 3:4 In nembuen waŋga mamain keyet kegogak otnâit. Waŋga ke temaŋ penaŋ tâgâ katikŋaŋ keyaŋ indakumbume mamelip. Yaŋgut waŋga mti mamain egaŋ waŋga temaŋ ke deset mebegalen nâin beme kwitnaŋ ŋen stia zeip ke isikŋaŋ bugan keyaŋ mme gilik zemti egaŋ manâin keyegak esemteŋ mamezin.
JAM 3:5 Âpme am ningat nambalam sepem keboŋagak isikŋaŋ bugan yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋbeŋ penaŋ mamin. Nâip, tep butnaŋ menzok mann zinak ek isikŋaŋ penaŋ yaŋgut bukeyaŋ bumann zimti tep msasat temaŋ manzim kawaŋ bein.
JAM 3:6 Âpme ningat nambalam tep butnaŋ menzok mann zinak bukeboŋ. Egaŋ sekŋ notnaŋ sambe mtot indemti bekanaŋ omba penaŋ mamin. Egaŋ sekŋ sambe mama mimi bekananset maindamepme walepmâzin ma egaŋ sekgalen mama mimi bekanaŋ keyaŋ tepnok bume zime mama mimin bekanaŋ penaŋ mambein. Zet bekanaŋ keboŋ zenzeyet nambalamaŋ tep butnaŋaŋ teziŋ ŋandaŋengatnaŋ mapendoin.
JAM 3:7 Soŋgom sepemaŋ ikŋak ikŋak tuengatnaŋ ma katikŋaŋgatnaŋ ma age ma nombe mee ke amnaŋ mme sewakŋaŋ besâti ŋep mamsewakŋaŋ mambeip.
JAM 3:8 Yaŋgut nambalam kapi an kwiyaŋ ŋep msewakŋaŋ kumbempepeyelen. Ek tagogopiŋ guluk gilik mti bekanaŋ mti mimiek mamin. Nombe menemae keyelen zet tuŋaŋ bekanaŋ am indime gakikiyelen keyet kataŋ.
JAM 3:9 Nambalamnaŋ Amobotnaŋ Bipm masesewatsanup ma nambalam ikŋaŋ keyaŋak Kawawaŋaŋ am ikŋaŋgat sepem mimindeye ekŋen ke manzemtalatindenup.
JAM 3:10 Dembusek kwep keyaŋak sesewat zet ma zemtalalat zet matozin. Notnne, mneti nin mama mimi kegok mbanupmagengat.
JAM 3:11 Tu zikatnaŋ kwep keyet tu penaŋ ma tu yoyoŋ temakwep ku makwalup.
JAM 3:12 Notnne, simam zup tepmanen saŋganeŋ penaŋ ŋep wenak? Ma sam tepmanen simam penaŋ ŋep wenak? Ma nembu akŋaŋaŋ tu niniyelen dolakŋaŋ benak?
JAM 3:13 Ingat tuŋguwinaŋgatnaŋ an ŋen nânâŋaŋ dolakŋaŋ ek ŋen mamain ma yek? Mamain beme egaŋ mamaŋaŋ ekdamuŋ mme dolakŋaŋ penaŋ bewe ma mobotnaŋ ku mbe ma ŋoktik dolakŋaŋ mam keyet penaŋaŋ am notnaŋ ekŋen zikat indame eknâm mbep.
JAM 3:14 In keŋ kuku mti am notnaŋgalen mama mimiyet eiyak mti nen nâyap nâyap mamip keyet nâme nânâ penaŋ nâmtatnup manâip. Kegok mamip beme ke nânâ penaŋ yek; dâsuki keyepm sek mobopiŋ.
JAM 3:15 Nânâ sepem keboŋ ke gwaengatnan kwatoge kegok ŋep penaŋ ku zenzeyelen yek. Nânâ keboŋ ke msalengatnaŋ, anmagengatnaŋ ma Sadaŋ ekmagengatnaŋ.
JAM 3:16 Keŋ kuku mti nâyap nâyap palen mnik beme keyet keŋaset mama mimi bekanaŋ mamsokbein ma mama kileŋ mama masokbein.
JAM 3:17 An nâmâtâzin egaŋ mama mimi dolakŋaŋgalen nânâ ke Kawawaŋmagengatnaŋ toge keyelen mama mimiŋanen kapigok masokbein: Keŋ kwatetepmaŋmak mama ma keŋ sewak palen mama ma keŋ taoletmak mama ma mtoti mama ma aŋgalaŋ gogot palen mama ma mama mimi dolakŋaŋ mimi ma ken ke ken ke ku mimi ma kwalaŋ kwalaŋpiŋ mama.
JAM 3:18 Keŋ sewak palen mamayet maomkakalip ekŋenaŋ keŋ sewak keyet alikŋaŋ maondeip keyet penaŋaŋ teŋ mama ke mamsokbemindain.
JAM 4:1 Inmagen kasa kasa mam maip ma âmanda manda masokbein ke yaŋaŋ kwilekiyet? Keŋŋinanen sekgalen kwitnaŋ kwitnaŋ titiyet tikŋaŋin indamandame tisât sebet dindiŋ mamip keyaŋ ke tati mme âmanda manda mamip.
JAM 4:2 In keyet keŋin mawazinaŋgut keyet penaŋaŋ toŋaŋ kumambeip. Keyepm in dopmaŋ mekum kokum mimiyelen maweyaŋbemtalip ma dopmaŋ kekelim dopmaŋ kekelim mtiŋgut keyet penaŋaŋ ku tiwien. In kasa kasa ma mdândândâ mulup mtiŋgut penaŋ time kwaopme ku manimwiaŋip sepem keboŋ. Ke dundundupiŋ belak kileŋ mamaip keyet penaŋaŋ kegok mamip.
JAM 4:3 Naman ŋen mandunduip waŋgut penaŋaŋ ku matip. Ke keŋinanen bekanaŋ kapigok tapme keyepmti mandundum aleip. In kwitnaŋ kwitnaŋ tisât mandundup ke ilinaŋgat tikŋaŋinaŋgat mâti etaŋ mandunduip keyepmti penaŋaŋ ku matip.
JAM 4:4 In Kawawaŋ bamkumpemti tususuŋin maeleŋgeip, msalen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mti mambe am keyaŋ Kawawaŋ mabamkumpein. In ke nâip? Keyepmti an ŋen msalengalen kwitnaŋ kwitnaŋ kapiyet notn notn mpewe beme Kawawaŋgat kasaŋaŋ bewe.
JAM 4:5 Kawawaŋgalen zet muluwaŋ kukuŋaŋ tazinen ke esemteŋ ku mâti zeye, egaŋ zet ke galak zeme zeye, keŋnanen Emetak Teŋ beye keyaŋ egat zapat etaŋ penaŋ mamayet windeŋaŋ penaŋ mamin.
JAM 4:6 Mti nembetnaŋ keŋ taolet omba penaŋ maminndain. Keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen muluwaŋ pigok penaŋ mimiŋaŋ tazin, “Kawawaŋ egaŋ am mobotnaŋ mamip ekŋen bandimin mamâtâtindein. Ma am mtoti mamaip ekŋengatgut keŋ taolet mamindain.”
JAM 4:7 Keyepmti in Kawawaŋgat kandaŋan meti mambep mme Sadaŋ indetetim indiksât kopme kan keyet ek ekti ku kuŋzuŋbep. Katikŋaŋ bemtapme ke ekti kiŋgatindemti kunzuŋbe.
JAM 4:8 In Kawawaŋmagen sokŋanik mepme egaŋ kegogak inmagen sokŋanik kobe. Am yomtoŋ, in bekanaŋ mti keŋin time kileŋ mamekozin in keŋin peme Kawawaŋaŋ weyaŋ zulut kaput mme mama mimiŋin kwetetepmaŋ bewe.
JAM 4:9 In mama mimiŋin mgasik keyet otnâmti si kembeŋ mbep. Oloŋen zeyeŋ palen mamayet beme kembeŋ palen tabep. Ma oloŋen palen mamaip beme si kundundu temaŋ mbep.
JAM 4:10 Amobotnaŋgat kandeŋaŋ mtoti mame egaŋ mwatonzemindewe.
JAM 4:11 Notnne, in zet bekanaŋ ku zewep. An ŋenaŋ notnaŋgat zekukuŋaŋ mti zelen pewe beme ek zii zet mtopewe. Enenogat Kawawaŋgalen zii zelaŋ notn notn mmamayet zenzeŋaŋ ke egaŋ aŋgosoye kegok bein. Geŋ zii zet aŋgosowanik beme geŋ zii zet gawepupu an ku bewanik. Geŋ an zemdelaŋ zenze an benik ke yomaŋmak.
JAM 4:12 Kawawaŋ ikŋaŋ etaŋ zii zet ndaye keyet toŋaŋ ma Egaŋ etaŋ ningalen an zemdelaŋ zenze an bein. Ndatim tatagalen winde ma ndaketim ndendeyelen winde e ekmagen etaŋ tasain. Geŋ kwindaŋ nodaŋgalen zet zemdelaŋ zenzeyet mulup ke gaye?
JAM 4:13 Inmagengatnaŋ an notnaŋ ekŋenaŋ kapigok manzeip, “Alak ma seŋenen kapi met msat ke nup kan kwep mamti mânep mulup mti mânep milawat temaŋ timti gilik zemti kobanup.”
JAM 4:14 In seŋenen ma âgânen kwileki ŋen zigok sokbemindawe ke in nâip? Geŋ gitaŋgat mamandi msalen mambanik kapi teepmaŋ ke ku nânikgapmti buzak tat. Am ningat maman kasek keboŋ belatnik ekmann moti madiŋpein keboŋ.
JAM 4:15 Keyepmti in kapigok zeme ŋep penaŋ bewe, “Amobotnaŋaŋ nâmndeme ŋep beme nin ewe alik mamti mulup ke ma ke ŋep mbanup.”
JAM 4:16 Yaŋgut in zet mobotnaŋ zet ikŋak ŋen penaŋ zemti sekŋin mammolip. Sek mmobot zet ke mgasik penaŋ.
JAM 4:17 Keyepm an ŋen ek kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ ke mimiyelen setnaŋ nâmtati mimiyet wisat mbe beme ek yommak bewe.
JAM 5:1 Am mânep milawalin temaŋ in sek sindem sokbemindawe keyet eweŋan pigogat kembeŋ palen mamti si kundundu omba penaŋ mamambep.
JAM 5:2 Mânep milawalin ke etimbemti yek bemâbe ma saŋgum kâlâp elimiakŋin sopmaŋ ke msatgat zapat bemâbe.
JAM 5:3 Ma mânep ma gol silwaŋin saŋgip saŋgip kwabe. Âpme saŋgip saŋgip keyaŋ ilinaŋgat yaŋaŋin msokbemindemti tep keboŋ bemti indazimâbe. In kan delaŋ zenzeyelen bududuk tabeme keyaŋgut in mânep milawatgat mulupmaŋ mti time maŋge temaŋ moge.
JAM 5:4 Nâip, mulup an ekŋenaŋ muluwengatnaŋ meu penaŋaŋ akumindame in keyet tosaŋaŋ indamti butnaŋ ilin eleŋgemtiwien keyaŋ ingat kwizet temaŋ penaŋ takuip. Âpme geŋ tosaŋin ku indanik beme ekŋengalen gawekum gaio keyaŋ kululuŋengalen kasa kuku an ekŋengalen Amobotnaŋ egat wakŋan topme manâin.
JAM 5:5 Msalen kapi in nukŋaŋ ŋen ku aikti omakumbembe mulup igagen mamip. Kan in zemindondoyelen kanen nâme bududuk bein keyaŋgut in keŋinaŋgalen tikŋaŋ mâti tapmaip ke sekem bo palaŋgume sememti gunabikŋaŋ mambem tazin. Âpme bamgat maindonip keboŋ.
JAM 5:6 In am kwetetepmaŋ ekŋen zelen zemindomti kasa mamimindeip. Ekŋen am yommpiŋ belak tuŋgupmane maindom walepme ekŋenaŋ dowin mimipiŋ, belak matalip.
JAM 5:7 Notnne, in Amobotnaŋ kobe keyet damuŋ nâmisimti mambep. In kapigok maegip, an ŋenaŋ mulup mti kwitnaŋ kwitnaŋ ondempeme mawaŋ toti mme kwakwatgat damuŋ matazin keyet kataŋ in damuŋ tabep.
JAM 5:8 Âpme Amobotnaŋ kokotnaŋgat kanaŋ kegogak sokŋan bein keyet in damuŋ nâmisim mamti keŋin mkatikŋaŋ bemti tabep.
JAM 5:9 Notnne, Amobotnaŋaŋ inmagen zemdelaŋ zenze mulup msâgât kosâpm keyepm in mamti wisat zet ku mbep. Zet zemdelaŋ zenze An ek ilak sokŋanik penaŋ kozin. Pe nâmti tapmip ma yek?
JAM 5:10 Notnne, golaŋ zenze an ekŋenaŋ Amobotnaŋgat zet zapatnaŋ zemkawaŋbewien ekŋenaŋ sek sindem wisatnepiŋ timti titiyek mbien yaŋgut ekŋenaŋ nâmisim tabien sepem kegogak in nâmisim mambep.
JAM 5:11 Nâip, sindem keyet keŋan tati windemak mambien ekŋengat Kawawaŋaŋ nâme dolakŋaŋ penaŋ bein. Zop egaŋ sek sindem palen tati nâmisim tage ke nâip. Mme bam Amobotnaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ omba penaŋ saye ke nâip. Amobotnaŋ ek ningat kembeŋ mindemti aŋgalaŋ gogot penaŋ mamimndein.
JAM 5:12 Notnne, zet penaŋ ŋen kapigok mimiyet zema nâit. In kululuŋgat kwitnaŋ kumti zelin kaliŋaŋ ku bandim mbep. Ma msatgat kwitnaŋ ma kwitnaŋ ŋeniyet palen kumti zelim ku bandim mbep. In penaŋ, “penaŋ” zeit; Yek, “yek” zeit. Zet penaŋ ku zeip keyet Amobotnaŋaŋ zelen indewe.
JAM 5:13 Inmagengatnaŋ an ŋenaŋ nukŋaŋ keŋan tabe egaŋ Kawawaŋgat dundum sawe. Ma ŋenaŋ oloŋen palen mambe egaŋ Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwati sesewat silik kuwe.
JAM 5:14 Inmagengatnaŋ ŋenaŋ zawat mbe egaŋ an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ zeme kot ondektati egat mti dundundu mulup mbep. Mti Amobotnaŋaŋ mukulem mpepeyet dundum sawep ma âlip katnaŋgat kelakŋaŋ isikŋaŋ bugan keyaŋ kaput pewep.
JAM 5:15 Âpme nâmkiŋpepemak tati dundundu mulup mbep beme an zawatmak ke Amobotnaŋaŋ weyaŋpewe. Ma an ke bekanaŋ ŋen mge beme yomaŋ katikpewe.
JAM 5:16 Keyepmti in alik besât nâmti yomin zemsokbemti dundunduyen mukulem mukulem mbep. An teŋ mamain egalen dundunduŋaŋ penaŋaŋmak masokbein.
JAM 5:17 Golaŋ zenze an ŋen itnaŋan maŋge kwitnaŋ Ilaiza ek kegogak an nin kaboŋak. Âpme egaŋ msalen map ku totogat nâmti dundume msalen map tototpiŋ nup kan tuk ma eyoŋga 6 kasup takwage.
JAM 5:18 Âpme bam ewe map totogat nâmti dundume kululuŋengatnan mawaŋ toti msat kume naman kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ kwapmâge.
JAM 5:19 Notnne, inmagengatnaŋ an ŋenaŋ zet zapat katnaŋ penaŋ katikpemti mama mimi bekanaŋ mge beme in gilik zemti wabep.
JAM 5:20 Keyepmti in zet kapi weyaŋ nâit. An ŋenaŋ notnaŋ a yomtoŋ gilik zemti wati kwabe beme egaŋ notnaŋ ke gakikiyet zapat tatatnanen gilik zemwabe. Mama mimi kegok mme Kawawaŋaŋ yomaŋ sambe manzulupme mepmâzin.
1PE 1:1 Neŋ Pita Zisas Kilaisiyelen mulup an mamti egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyelen nâmti nakumtetiyeyaŋ zet zapat meluwaŋ kapi Kawawaŋgalen animbi mukupnok msalin peme tapme kileŋ Pontas ma Galesia ma Kapadosia ma Esia ma Bitima Plowins ekŋen keyet keŋaŋ mamaip ingat bema kozin.
1PE 1:2 Kawawaŋ Bipmnaŋ ikŋaŋ nâme weŋge kataŋ in indakumtetiye. In Emetak Teŋaŋ keŋin mme teŋ penaŋ bembeyet ma zetnaŋ gawepumti mamayet Zisas Kilaisiyelen sipmaŋaŋ zulutindeye. Inmagen Kawawaŋgalen keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋ sambeleŋti weweyet nâmti mandunduyap.
1PE 1:3 Egaŋ Zisas Kilais gakikiengatnaŋ mme wage egaŋ ningat keŋaŋ beme nin ekgapmti mama mimi alakŋaŋ aŋgalaŋ gogotnaŋ temaŋ penaŋ tazin keyet penaŋaŋ Kawawaŋaŋ kot ndatime mebegalen damuŋ webematatnup. Kululuŋengalen milombi lombi ku sambumbuyelen ma yomgalen zukulak ku niniŋaŋ ma kok biliŋ biliŋ ke ingat zapat bempepeŋaŋ tazin ke maneti in toŋaŋ bembeyet kegok mge keyepmti nin Kawawaŋ Amobotnaŋ Zisas Kilais egat Bipmaŋ masesewatpemambanup.
1PE 1:5 Mti Kawawaŋ winde toŋaŋaŋ winde indame in nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemtati mane peme msalen mama kan delaŋ zeme milombi lombiŋin kalaŋ kumti bembeŋaŋ ke toŋaŋ bemambepgat zapat aŋgalaŋindeye. Kawawaŋaŋ toŋaŋ bemti mambepgat zeye ke bamgat Kawawaŋaŋ ikŋaŋ msokbewe.
1PE 1:6 In keyet oloŋen palen mamambep. Ma Kawawaŋaŋ nâmindeme nukŋaŋ palen moti keyet kembeŋ palen mambep keyaŋgut keyaŋ kan isikŋaŋ bugan tabeyet nâmisimti mambep.
1PE 1:7 Nâip, gol ek ŋep yek bembeyelen yaŋaŋaŋ tep keŋan toti mamsokbein. In nâmkiŋpepeŋin penaŋaŋmak penaŋ keyet yaŋaŋ nukŋaŋ sokbemindame keyaŋ mkawaŋ beme Zisas Kilais kokotnaŋ kanen inmagen keŋ sekŋeyak ma sesewat ma elimiak miak sokbemindawe.
1PE 1:8 In Zisas Kilais ek sek sepemaŋ penaŋ ŋep ku ekbienaŋgut gogot etaŋ mamsaip ma kan pigogat zikalinaŋ penaŋ ku ekti belak etaŋ manâmkiŋpeip. Mti olim sesewat mobotnaŋ igagen penaŋ manâmsaip
1PE 1:9 keyepmti nâmkiŋpepeŋinaŋgat penaŋaŋ Kawawaŋaŋ bamgat aŋgalaŋindewe.
1PE 1:10 An golaŋ zenze an ekŋenaŋ Kawawaŋgalen keŋ taolet inmagen alak tasokbein keyet zetnaŋ zemkawaŋ bemkwabien. Ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ gilik zemindatiwe zet keyet yaŋaŋ nâsâgât mulupmaŋ omba penaŋ mbien.
1PE 1:11 Kilais ek sindem nâmeti bam gakikiengatnaŋ wati mama mundum zapatnaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaset windeen moti tiwe keyet zet Emetak Teŋaŋ golaŋ zenze angat keŋinan beme ekŋenaŋ kan zukŋan penaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ ziboŋaŋ tasokbeme Kilaismagen kogok sokbewe zemti ektitimti mamkwabien.
1PE 1:12 An am yomengatnaŋ gilik zemindatitiyet mulupmaŋ mbe keyet an golaŋ zenze an ekŋenaŋ zetnaŋ zewienen ilinmagen sokbesâpmme ku zewien. Ekŋenaŋ zet zewien keyet penaŋaŋ an ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timti inmagen kozeme Emetak Teŋaŋ kululuŋengatnaŋ toti zelin winde same in keŋ gilik zenze taegip keyaŋ an golaŋ zenze an ekŋengalen zelin penaŋaŋmak sokbein kogok bein. Âpme Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ kogogak zet keyet yaŋaŋ nânâyelen mulupmaŋ mamip.
1PE 1:13 Kogogapmti Zisas Kilaisiyaŋ gilik zemkoti keŋ taoletnaŋgat aŋgalaŋindewe keyepmti in keŋin kume kwaopme keŋin sekŋin ekdamuŋ mti nâpeŋ nâpeŋ tati webemti mamambep.
1PE 1:14 In animbi Kawawaŋgalen zet gawepumti mamaip. In eweŋan nâmkiŋpepepiŋ mambienen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ msâgât keŋinaŋ puŋpuŋ mamtemien. Kan pigogat mama mimi bekanaŋ ke ewe ku mâbep.
1PE 1:15 Kawawaŋ ek teŋ penaŋ mamain egaŋ indakumtetime kobien keyepmti in mama mimi teŋ mti egaŋ mamainok mait.
1PE 1:16 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ kapigok mimiŋaŋ, “Neŋ teŋ penaŋ mamayap keyepmti in kegogak teŋ ŋegak mambep.”
1PE 1:17 Kawawaŋ ek am kwizet buŋaminmak ma kwizet buŋaminpiŋ keyet ku manâin. Egaŋ amgat mama mimi zigok tazin keyet kataŋ ekti zetn manzemdelaŋ zein. Keyepmti in egat, “Bien” zemti mukulem mimiyet dundumsawep beme msalen kapi mamti ek eksempemti masesewatpemambep.
1PE 1:18 In kapigok ŋep nâmtalip, in eweŋan yeŋsokŋine ekŋengalen mama mimi yaŋepiŋ bekanaŋ ke timti mamkwatnepeme gilik zemindatitiyelen tosaŋin gol ma silwa yek bembeŋaŋmak keyaŋ ku indakwititiŋaŋ.
1PE 1:19 In Kilaisiyet sipmaŋ tosa temaŋ keyaŋ indakwititiŋaŋ. Kilais ek sâpe sâpe bumbuyelen sipsip keboŋ lingit zembeŋepiŋ ma kwetetepmaŋ penaŋ.
1PE 1:20 Ek eweŋan msat kululuŋ ewe sokbembepiŋ tapme mulup zet ke mimiyet zempepeŋaŋ. Yaŋ kan ke daŋgome Kawawaŋaŋ peme totmamti gakimti wage ke ingat nâmti kegok mge.
1PE 1:21 Mti Kawawaŋaŋ in ekmak tusumindeye keyet nâmkiŋpemti maip. Kawawaŋaŋ ikŋaŋegak Zisas gakikiengatnaŋ mme wapme mundum zapatnaŋ ikŋaŋgat betnaŋ penaset windeen mopeye kegogak in Kawawaŋaŋ ikŋaŋ kot ewe indadagat webematalip.
1PE 1:22 In Zisas Kilaisiyelen buŋam zapat penaŋ kapi zemti gawepu mmame keyaŋ keŋin mme kwetetepmaŋ beye. Âpme in Kilaismagen nolinemak gogot penaŋ mti mamaip keyepmti in keŋ kwep penaŋ bemti mama ke gogot palen giŋgiŋ mti mbep.
1PE 1:23 Kawawaŋaŋ mama alakŋaŋ indayeen keyaŋ ingat dukŋin alakŋaŋ epeemti kwage keboŋ. In alik alik yek bembeyelen keyetnaŋ yek. Alik alik kwesiŋ matakwazin keyetnaŋgatnaŋ epeemti kwabien. Kawawaŋgalen zet mamaŋaŋmak ma wemeti wembe keyetnaŋ epeemti kwabien.
1PE 1:24 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok kukuŋaŋaŋ tazin, “Animbi alik mamaip ekŋengat mamaŋin tep msikokok keboŋ ma elimiakŋin ke tebilalik katnaŋ keboŋ. Tep msikokok ekŋen kasuwan indikme maaŋgasip ma tebilalik katnaŋ ekŋen mandâlâŋ zemti tolip.
1PE 1:25 Kawawaŋgalen zet katikŋaŋ keyaŋ wemti wembe penaŋ.” Zet kapi zet zapat dolakŋaŋ diindondoŋaŋ e penaŋaŋ ilak kapi zemkawaŋ bembeŋaŋ.
1PE 2:1 Kegogapmti in kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋgat keŋin puŋpuŋ kapigok ku mbep: ammagen kwitnaŋ kwitnaŋ tisât dâsuki tetimaem titi ma zet nambalam zut zenze ke ma keŋ kuku ma nolineyet zet okzep tazep mee ku mbep.
1PE 2:2 “Amobotnaŋ Zisasiyelen keŋ taolet inmagen sokbeme egoyet,” mama mimi keboŋ ke time temepme animbi nemba okak namgat maindemben sepem kegogak in Kawawaŋgalen zet mme namnok dolakŋaŋ penaŋ niniyelen tikŋaŋ penaŋ nâmti mamambep. Kegok mme Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋaŋ nâmkiŋpepeŋin mme semem katikbewep.
1PE 2:4 In Amobotnaŋ Zisas ek tepum miŋaŋ mamaŋaŋmak am ekŋenaŋ ek ektalati peme meweŋge yaŋgut Kawawaŋaŋ ekme pembenaŋ penaŋ beme mwatonzempeye ekmagen wetekumti tabep.
1PE 2:5 Mti in tepum kaliŋaŋ nemboŋ tati mka bandim mme tatagalen Emetak Teŋaŋ ingat keŋinan tazin kogogapm Kawawaŋaŋ in tim tusumindeme ikŋaŋgalen am maŋge kwetetepmaŋ ikŋaŋgat zapat ondekindeye. Keyepmti in kwep kwep ilinaŋgat sâpe sâpe bumbu mulup mimiyelen ke an Zuda am ekŋengalen sâpe sâpe bumbu anaŋ ammak Kawawaŋgat tuŋguwinanen tati mamtemien sepem kegok in mimiyelen. Zisas Kilaisiyet pembenaŋgat amgat tuŋguwinan mulup mamip ke Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mimiyet mamip.
1PE 2:6 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok zenzeŋaŋ tazin, “Egit, neŋ tepum miŋaŋ ŋen mka mme kaliŋaŋ bembeyelen dolakŋaŋ penaŋ ombempeyap. Neŋ tepum miŋaŋ ke Zaion Kalaŋan onzempema tazin. Keyepmti an ŋenaŋ tepum miŋaŋ mamaŋaŋmak ke nâmkiŋpewe beme bam sakambuk ku mbe yek penaŋ.”
1PE 2:7 Âpme am tepum miŋaŋgat manâmkiŋpeip ekŋenaŋ tepum miŋaŋ ke ekme mobotnaŋ beme Kawawaŋaŋ kogok mamipgat nâmindeme pembenaŋ mambeip. Ma Kawawaŋgalen zelaŋ am ku nâmkiŋpeip ekŋengat kapigok zenzeŋaŋ, “An mka walalat ekŋenaŋ tepum miŋaŋ ŋen ekme bekanaŋ beme wisat mti peme meweŋge tepum keyaŋ tepum miŋaŋ beye.”
1PE 2:8 Ma Kawawaŋgalen zelaŋ am ku nâmkiŋpeipgat kapigok zein, “Ekŋenmagen tepum keyaŋ uluk galuk beme ime ulukpeme waleletgat zapat bewe ma tepum miŋaŋ keyet palen setetek mti toindondoyelen keboŋ bewe.” Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet kulume zet keyaŋ selin kaikme toindowe keyepmti zet kululuŋinaŋgat tosaŋaŋ kegok sokbemindawe.
1PE 2:9 In Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat amŋane indaombemindeye. Ma in kwep kwep kogogak Amobotnaŋ winde toŋaŋ ma amŋane ekŋengat tuŋguwinan mamti dundundu ma sesewat mulup mimiyelen. Ma in kegogak Kawawaŋaŋ am maŋge kwetetepmaŋ temaŋ ondekindeye. Ma am ikŋaŋgat zapat nâmsemteŋ mamayet zemindendeŋaŋ. In keboŋ ke tambusosogengatnaŋ timkwat ikŋaŋgalen busatnaŋaŋ ego egoŋaŋmak keyet keŋan indeyeyepmti in keyet kwit zapatnaŋ zempalakŋaŋ bewep.
1PE 2:10 Eweŋan in animbi Kawawaŋ ku nâmâtâtpewien. Yaŋ alak pi Kawawaŋgalen am bemti mamaip. Eweŋan Kawawaŋgalen aŋgalaŋ gogot ku tiwien. Alak pi Kawawaŋaŋ aŋgalaŋ gogot mimindain.
1PE 2:11 Notnne penaŋ, pigok zema nâit, in msat kapiyelen am yek. In am mukup ma lueŋset tapmaip keyepmti msat kapiyelen mgasikgat tikŋaŋ nânâ keyaŋ indamandame toweti walebepgat eksemti mambep.
1PE 2:12 Mti am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋengat tuŋguwinan mamti mama mimiŋin weyaŋme teŋ beme mti mamambep. Kegok mame am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ yaŋaŋin ekmâtâti bekanaŋ mimi mandiindoip beme ingalen mama mimiŋin dolakŋaŋ ke ekti zet bekanaŋ ke peme tapme naman ekŋenaŋ kogogak Kawawaŋ nâmkiŋpeme kan keyet ilinsakwep ek sesewatsawep.
1PE 2:13 Msalengalen amobotnaŋ sambe ekŋengat kandeŋinan mtoti mamti ekŋenaŋ in set notnaŋ mâbâgat katnaŋ beme Amobotnaŋ Zisasiyet kwizet buŋamaŋ mmobogalen nâmti in kegok mimindawep. Msalengalen an mobotnaŋ temaŋ kwizet buŋamaŋmak
1PE 2:14 egaŋ plowinsgalen amobotnaŋ ekŋen zemindeme kobiengat ekŋengalen zet eyo gawepume delaŋ penaŋ bemâbe. Ekŋen ke am bekanaŋ mimi ekŋen zemindondoyet ma am dolakŋaŋ maip ekŋen zemsesewatindendeyet zemindendeŋaŋ.
1PE 2:15 Kawawaŋaŋ in am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋen mama mimi dolakŋaŋ mimindamti zemyuŋguŋguŋin mme yek bembeyet ingat mulup zet ke manzemindain.
1PE 2:16 In lala indendeŋaŋ ewan in bekanaŋ mimiyet nâmti ku indendeŋaŋ. In lala indendeŋaŋ ke Kawawaŋ sisiliŋ msasayet nâmti indendeŋaŋ.
1PE 2:17 In am sambe ekŋengat nâmindeme mobotnaŋ bemâbep ma noline nâmkiŋpepeŋinmak maip ekŋen gogot mimindawep. Kawawaŋ eksempemti an mobotnaŋ temaŋ kwizet buŋamaŋmak ek kogogak nâmpeme mobotnaŋ bewe.
1PE 2:18 Sisiliŋ an, in amobotnaŋine ekŋengat nâme mobotnaŋ beme zelin gawepuwep. An mobotnaŋ zet sewak sewak mamip ekŋenmagen etaŋ yek notnaŋ mgasik ŋenzinziŋinbeŋ, ekŋengat sepem kwep kegok mbep.
1PE 2:19 Ekŋenaŋ belak yompiŋ tuŋgupman sindem indame in Kawawaŋgat nâmti keŋ kasapiŋ sewakŋaŋ mame Egaŋ nâmindeme dolakŋaŋ bewe.
1PE 2:20 Yaŋgut ŋenaŋ yom aikme keyet dopmaŋ kume keŋ kasapiŋ tabe keyet kwiyaŋ zemsesewatpewe? Yaŋgut ŋenaŋ yompiŋ teŋ mame ekŋenaŋ kume nâmisim matazin keyet Kawawaŋaŋ nâme dolakŋaŋ mambein.
1PE 2:21 In sepem kegok ke mimindandayet Kawawaŋaŋ ombemindeyeyepm keyet penaŋaŋ mamaŋinaŋ msokbewep. Kilais ek kegogak ingapmti ŋeŋaŋ bemindamti sindem tiye keyepmti in egalen set kaisasatnaŋ ke ekti keyegak mâti mebep.
1PE 2:22 “Ek yom ŋen ku mge ma dembusekŋaŋgatnan dâsuki ŋen ku toge.”
1PE 2:23 Ek zemtalatpeme egaŋ dopmaŋ gilik zemti ku zemtalatindeye. Sindem same egaŋ dopmaŋ zet ŋen ku diindoye. Egaŋ Kawawaŋ An zet zemdelaŋ zenze teŋ egat betnan keŋaŋ ma sekŋaŋ nâmtalasim saye.
1PE 2:24 Ningalen bekanaŋ sambe egat palen mopme pumepme tewen kumasasokpewien. Egaŋ ke nin yomgalen mama mimi katikpepeyet nâmti kegok mge. Kogogapm nin yom ke bamkumpemti mama mimi teŋ ke mâti mamambanup. Egat sekŋaŋ witikme duluŋ diliŋ zeye keyaŋ in mimindeme dolakŋaŋ bewien.
1PE 2:25 Eweŋan in sipsip keboŋ kileŋ lala mekoti mambien. Alak pi sipsip damuŋ nemboŋ Zisas egaŋ gilik zemindatimtikot ondekindemti indikdamuŋ mme tapmaip.
1PE 3:1 Keyet kataŋ imbi awinmak in awine eksemindemti mambep. Âpme awin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat wisat mti mamain beme in eksemindemti esemteŋ zetpiŋ mame awinaŋ ingalen mama mimi dolakŋaŋ ma kwetetepmaŋ ke ekti keŋin gilik zeme Kawawaŋ nâmkiŋpewep.
1PE 3:3 Imbi, ingalen mama mimi awinaŋ egoŋgoyelen ke sekŋinaŋgalen elimiak miak kaboŋ yek: ŋokŋin weyaŋ elimiakpemti maip ma kekek tosaŋaŋ temaŋ dolakŋaŋ penaŋ andomti maip ma saŋgum melakandu meluwaŋaŋ dolakŋaŋ munduŋti maip ekŋen ke segalen elimiak etaŋ.
1PE 3:4 Ingalen mama mimi ego egoŋaŋmak ke keŋinan awineyet gogot omba penaŋ mimiyet Kawawaŋaŋ bempeye. Elimiak miak ke ŋep ku endeleletgalen. Miak miak ke keŋ sewak palen mame Kawawaŋaŋ mama keboŋ keyet nâme pembenaŋ penaŋ mambein.
1PE 3:5 Nâmkiŋpepemak imbi tipman baen mamkwabien ekŋenaŋ miak miak sakam keboŋ ke mti mamkwatemienen webebeŋin Kawawaŋmagen tapme mamti awine eksemindewien.
1PE 3:6 Ekŋenmagengatnaŋ imbi kwep ŋen kwitnaŋ Sela egaŋ apmaŋ Abalaam ek eksempemti apmaŋgat nâme mopme, “Amobotnaŋŋ,” zeme maŋge. In Selayet nambaŋenenok besât mip beme in mama mimi dolakŋaŋ mti awineyet ku kiŋgabep.
1PE 3:7 An, in imbi ekŋenaŋ maeksem indeipnok imbiŋine eksemindewep. Enenogat it ilisakwep mama kanzizit mamayet Kawawaŋaŋ taolet mimideye. Keyepmti imbiŋine windeŋinpiŋ ke nâmtatiyepm indamukulem mbep. In kegok ku mbep beme dundunduŋinaŋgat setnaŋ bekek tabe.
1PE 3:8 Zet pigok ondekti zema delaŋ zek, in sambeyaŋ keŋin kwep bemti mambep. Ŋenaŋ ŋeniyet kembeŋ ŋenaŋ ŋeniyet kembeŋ mti noline nâmkiŋpepeen gogot mimindawep mti keŋ taolet mimindamti keŋin mtoti mambep.
1PE 3:9 Kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mimindame in kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋak ku gilik zem mimindawep. Ekŋenaŋ zet bekanaŋ diindome in zet bekanaŋak ku diindowep. Kawawaŋ dundum same mukulem mimindewe. In mama mimi keboŋ mti mamayet Kawawaŋaŋ maindakumtetiin. In kegok mti mame egaŋ keŋ taolet mimindawe.
1PE 3:10 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok tazin, “An ŋen nâmkiŋpepemak mama ke penaŋaŋmak bembeyelen nâin ma kan kataŋ oloŋen palen mamayelen nâin beme egaŋ dembusekŋaŋ damuŋ mti zet bekanaŋ ma zet dâsuki ŋen ku zewe.
1PE 3:11 Kegok mamayet nâmbe beme egaŋ bekanaŋ bamkumpemti kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ ke mbe mti keŋ sewakŋaŋ palen mama ke windeŋaŋbeŋ mbe.
1PE 3:12 Amobotnaŋ zikatnaŋ am mama teŋ penaŋ mamaip ekŋengalen mamaŋin maekmâtâzin. Amobotnaŋ egaŋ am mama teŋ penaŋ mamaip ekŋengalen dundundu nânâyet wak mambein ma am bekanaŋ mimi ekŋen indik kiŋgati mambamkumindein.”
1PE 3:13 In kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋgat nâmtikŋaŋ mti mame an ŋenaŋ ku indawaleletgalen.
1PE 3:14 Yaŋgut mama mimi dolakŋaŋgapmti sisipeŋpeŋ palen mobep keyet oloŋen mbep. “Kasayet sebet dindiŋ mti windeŋin ku kalube.”
1PE 3:15 Ma ŋen kapigok keŋin kume kwaopme Kilais Amobotnaŋgat zapat penaŋ bemti tabep. Âpme in nukŋaŋ timti nâmisim matalip keyet yaŋaŋgat nânâyet indayaŋkwesime in zemâtâtindasâgât weyaŋ ekmâtâti sewak sewak kapigok diindowep, “Kawawaŋaŋ mandamukulem mme mamanup.”
1PE 3:16 In keŋin kwetetepmaŋ penaŋ weme am notnaŋaŋ ingat zet bamset zewep beme in Kilais mâpmaipgapmti am ekŋen zet mobotnaŋ mbep ekŋen ke ingalen mama mimi dolakŋaŋgat bekanaŋ manzewaŋ eksokbemti sakambuk mbep.
1PE 3:17 In kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ mme sisipeŋpeŋ mimindawep ke Kawawaŋaŋ inmagen kegok sokbembeyet nâme kozin beme ŋep. Âk in yom mme keyet sindem indaip beme ke yominaŋgat dopmaŋ kogok nâmbep.
1PE 3:18 Kilais ek yom ŋen ku mge yaŋgut egaŋ bekanaŋgat dopmaŋ sek kwep gakime delaŋ zeye. Ek An teŋ penaŋaŋgut nin bekanaŋ mimi ningalen yomgapmti gakimti Kawawaŋmak tusumndeye. Ek am sekmak maŋge manepeme kume gakiye âpme Emetak Teŋaŋaŋ sekŋaŋ gakikiengatnan mme wage.
1PE 3:19 Âpme Kilaisiyelen Emetakŋaŋaŋ am gakiwien weŋin mka kaliŋan tabien ekŋenmagen meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoye.
1PE 3:20 Ekŋen ke Noayaŋ waŋga maweyaŋkwapme Kawawaŋaŋ keŋ taoletnaŋgapmti ekŋenaŋ keŋ gilik zenzeyet damuŋ mamkwage yaŋgut ekŋenaŋ zetnaŋ kuluwien. Âpme animbi 8 etaŋ waŋgaen mowepme tuyaŋ mimindeme tu palen mme mekoti alik mambien.
1PE 3:21 Tuŋgwam kwati am sambe indapminzilime tu nimbien mme tu keyaŋ ŋegak Noamak nemunaniŋane ekŋengalen waŋga tuyaŋ belaŋ zem mmaŋge sepem kegok am Kilais nâmkiŋpeme tu manzulutindeip ekŋen ke Kawawaŋaŋ maaŋgalaŋindein. Tu manzululip keyaŋ sekgalen mubulup ke manzulupme kwawezin yek. Keyaŋ keŋinan Kawawaŋ manâmkiŋpeip keyet piliŋaŋ kogok manzulutindeip. Kawawaŋaŋ Zisas Kilais gakikiengatnan mme wage keeset maaŋgalaŋ indein.
1PE 3:22 Mti ikŋaŋ kululuŋen mogeyaŋ Kawawaŋgat betnaŋ penaneset windeyelen mundumen totazin. Ke tapme ensel windeŋinbeŋ sepem ikŋak ikŋak msat tâgâ tuŋgupman maip ekŋen Zisasiyet kandeŋan tatagat Kawawaŋaŋ nâmindeme talip.
1PE 4:1 Kilaisiyaŋ am sekmak maŋgeen kan keyet ningat nâmti sek sindem tiye. Kegogapmti in sek sindem tiwepgat weyaŋ mambep. An ŋen nâmkiŋpepeŋaŋgat sek sindem matin keyaŋ kaliŋaŋ bemti matazin ma bamgat tetimae ŋen ekmagen sokben beme yom mimiyet tikŋaŋ ku manâin.
1PE 4:2 Mme msalen mama mamain kataŋ amnaŋ yom mimiyet tikŋaŋ taindame mamip keboŋ ŋen egaŋ ku mbe yaŋgut egaŋ Kawawaŋaŋ mama mimi nâmtikŋaŋ mam ke etaŋ mbe.
1PE 4:3 Tipman baen nâmkiŋpepeŋinpiŋ mamti mama mimi kapigok mmamkwepbien: imbimak set kileŋ mama ma bekanaŋgat keŋinaŋ puŋpuŋ mimi ma tu katikŋaŋ nimti kiliŋ kaluŋ palen mama ma bo meu time kwaopme nimwiaŋti keyet keŋaset âmanda manda palen mama ma tu katikŋaŋ omba nimti keŋin kilom beme mama mimi bekanaŋ mimi ma nopiom notnaŋ sesewatindanup zemti keyet keŋaset mama mimi okbi okbiŋaŋmak mimi ma kwitnaŋ kwitnaŋ ke mkwabien ke peme temelak.
1PE 4:4 Âpme in kan pi am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenmak tusumti ku mamaip keyepmti ekŋenaŋ nâme in mama mimi bekanaŋ ke ekŋenmak tusum mbiek zemti ekme in ekŋenmak tusum ku mamaip kegogapm ingat ŋenzinziŋ omba mti zet bekanaŋ mandiindoip.
1PE 4:5 Yaŋgut ekŋenaŋ maneti Kawawaŋ am gakikiŋaŋ ma am alik mamaip yaŋaŋ msokbembeyet damuŋ matazin egat zikatnan an kwep kwewaŋ yaŋaŋin zewep.
1PE 4:6 Kogogapmti am Kawawaŋgalen buŋam zapat zenze an ekŋenaŋ am gakiwien ekŋen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindondoŋaŋ. Ekŋenaŋ msalen kapi mamti sek sindem tiwien mti nembetnaŋ zemdelaŋ zenze kanen keyet tosaŋin tiwep ma emetakŋinaŋ Kawawaŋmak meti mama kanzizit mambe keyet temakwep zewien.
1PE 4:7 Kan bududuk beme kwitnaŋ kwitnaŋ sokbembeyet zenzeŋaŋ ke tasokbeingapmti dundundu mulup mene mene mimiyet keŋinaŋ weyaŋ nâmâtâti esemteŋ talip.
1PE 4:8 Gogot palen mama ke mama mimi dolakŋaŋ notnaŋ sebempein keyepm nodaŋgalen yomaŋ sambe kwatampeme tapmâbe mti ekŋengalen yuŋguŋguŋin keyet kogogak kandaindowe.
1PE 4:9 In noline mkaen indamandame kopme timbuluŋ indasâti zet kutuk palen ku mbep.
1PE 4:10 In Emetak Teŋaŋ taolet sepem ikŋak ikŋak indaye keyepmti taolet ke tim tati am sambe indamukulem mimi ke peme tatapiŋ mti mimiek mme Kawawaŋ taoletoŋgapm keŋ taolet ikŋak ikŋak ketalasim maindain.
1PE 4:11 An ŋenaŋ Kawawaŋgalen zet zapat zesâti egaŋ Kawawaŋaŋ zetnanen egalen zet zenzeyet zemâtâtpepeŋaŋ mâti nâmdelaŋ zemti zewe. An ŋen mukulem mimiyet taolet sasaŋaŋ beme Kawawaŋaŋ winde same keyet kataŋ mbe. In kwitnaŋ kwitnaŋ Zisas Kilaisiyet pembenaŋgat kegok mme Kawawaŋgat kwit zapatnaŋ mmobe. Kawawaŋaŋ Zisas Kilaisiyet kwizet buŋamaŋ mme mmoti Amobotnaŋ tatagat winde same egalen winde keyaŋ kwesiŋ kwesiŋ tapmebep. Ke penaŋ.
1PE 4:12 Notnne penaŋ, ingat windeŋin mtot indendeyet kwitnaŋ kwitnaŋ kukŋaŋbeŋ sokbemâgeyaŋ tapmezin. Âpme in kwileki ŋen mamanamaŋ sokbemndain zemti sebet diŋdiŋ ku mbep.
1PE 4:13 In Kilais manâmkiŋpeipgapmti sek sindem egaŋ tiyenok in tiwep kataŋ oloŋen mamambep. Âpme maneti bam gilik zemkosâpmnen busatnaŋ temaŋmak sokbemkawaŋ beme amnaŋ eksâip kan keyet keŋ dolakŋaŋ nâmti segeyek mbep.
1PE 4:14 Kwitnaŋ kwitnaŋ kogok mimindame nâmbewenn Kawawaŋgalen Emetak Teŋ windeŋaŋmak egaŋ inmak tati keŋin mam imbelaŋaŋ bemindein keyepm in Kilais egat kwitnaŋ kwitnaŋ mti mame am notnaŋ ekŋenaŋ zemtalalat zet diindome in keyet nâme dolakŋaŋ bewe.
1PE 4:15 Inmagengatnaŋ ŋenaŋ am ŋen kume gakiwe mene ma kambu tiwe mene ma mobotnaŋ sakam ikŋak ikŋak mbe mene ma am notnaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋgat eyak mme keboŋgat sindem sawep beme sakambukŋaŋmak.
1PE 4:16 Keyaŋgut in Kilaisiyelen am mamaip keyepmti sek sindem indame in keyet nâme sakambukŋaŋmak ku bewe. Kogok mimindawep beme Kawawaŋ sesewatpewep eneyet in indikmâtâti Kilaisiyelen am mamaip manzeip.
1PE 4:17 Nâip, Kawawaŋaŋ am ŋeneyelen yaŋin msokbembeyelen kanaŋ ilak yaŋ bein. Ninmagen ŋeŋaŋ yaŋbemti mmeti met bam am Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat wisat mamip ekŋenmagen zemdelaŋ zenze mulup mti tosaŋin bekanaŋ penaŋ indawe.
1PE 4:18 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet ŋen kapigok tazin, “An teŋ mamainaŋ Kawawaŋgalen zemdelaŋ zenze kanen kiŋgagat palen tabep. Am yomtoŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgat wisat mti keŋ katik mamaip ekŋen Kawawaŋaŋ ku aŋgalaŋindewe, yek penaŋ.”
1PE 4:19 Keyepmti Kawawaŋaŋ sisipeŋpeŋ inmagen sokbemindandayet nâme makozin beme ke ŋep penaŋ. Egaŋ ikŋaŋ indam mge kogogapm egaŋ in ŋep indikdamuŋ mbeyet keŋin ma sekŋin egat betnanen ketalasim samti kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ egaŋ nâmtikŋaŋ min ke ewe tusumti mbep.
1PE 5:1 Ingalen an ŋeŋaŋ bembe notnaŋ mamaip ekŋengat nolin neŋ kegogak an ŋeŋaŋ bembe ingat pigok diindoma nâit: Neŋ Kilaisiyaŋ sek sindem penaŋ tatime zikatn penaŋaŋ ekban. Ma neŋmak an ŋeŋaŋ bembe notnne in egaŋ gilik zem busatnaŋmak kobe kan keyet nin ekmak busatnanen mamayet zapat bewanup.
1PE 5:2 Kawawaŋgalen am sipsip nemboŋ damuŋ mimi an in zemindendeŋaŋ kegok ke ilinaŋgat keŋinaŋgat nânâŋak mbep amgalen zet palen yek. Ma mânep milawatmak bembeyet nâmti yek; mulup ke nâme ingalen penaŋ beme oloŋen palen mbep.
1PE 5:3 In am indikdamuŋ mimiyet zemindendeŋaŋ ekŋengat nâme topme mobotnaŋ ku tabep. Am sipsip nemboŋ ekŋen ŋeŋaŋ bemindamti mama mimi dolakŋaŋ mme am ekŋenaŋ indikti indamâbep.
1PE 5:4 Âpme bam maneti An damuŋ sambeyet ŋeŋaŋin keyaŋ koti in zilem kwilik waleletnaŋpiŋ tatat katikŋaŋ matazin keyaŋ miak indemti kwizet buŋamak mamayet mwatonzemindewe.
1PE 5:5 An sip kaik, in kegogak an ŋeŋaŋine ekŋengat kandeŋinan mamti zelin gawepuwep. Nâip, Kawawaŋgalen zelaŋ kapigok zein, “Kawawaŋaŋ am ilinaŋgat nâme mobotnaŋ mambein ekŋen mamtoindein ma am keŋin mtoti mamaip ekŋen Kawawaŋaŋ keŋ taolet omba mamimindain,” keyepmti in sambeyaŋ keŋ mtoti mama set ke etaŋ ime delaŋ zeme noline ekŋengat kandeŋinan mepmâbep.
1PE 5:6 Keyepmti in mama mimiŋin mtoti Kawawaŋgalen betnaŋ windeŋaŋbeŋ keyet kandeŋan mambep. Âpme kan temaŋ daŋgowe kan keyet in mwatindewe.
1PE 5:7 Kawawaŋaŋ indikdamuŋ dolakŋaŋ mamin keyepmti in nukŋaŋin sambe tatindain beme egat betnan beit.
1PE 5:8 In keŋin kume kwaopme kaik mamti nâpeŋ nâpeŋ mambep. Kasaŋin temaŋ Sadaŋ egaŋ gazu gazu temaŋ keboŋaŋ mebekoti an pi ma pi wilikbi zemti ŋandepeŋ mamain.
1PE 5:9 Sadaŋaŋ tetimindiksât kopme ekti ku kuŋzuŋbep nâmkiŋpepeen katikŋaŋ bemtabep. Enenogat msat sambe Kilaismagen noline tapmelip ekŋenaŋ nukŋaŋ sepem kwep in tatip kegok ke in nâit.
1PE 5:10 Kawawaŋ ek keŋ taolet toŋaŋ egaŋ Kilais egat pembenaŋgapmti in ikŋaŋgalen busatnaŋ temaŋmak keyet keŋan ikŋaŋmak kwesiŋ kwesiŋ mamayet indakumtetime kobien. Keyepmti in sek sindem kan belaknik bugan timobep yaŋ bam naman egaŋ zekâkât mimndemti keŋ sewak zet zemti gwatnaŋ mimindemti ikŋaŋ mwatonzemindewe.
1PE 5:11 Kawawaŋ ek winde temaŋmak maŋgeyaŋ mamti mamobe keyet sesewatpene. Ke penaŋ.
1PE 5:12 Neŋ Pita ingat zezapat meluwaŋ pemkwepmaŋ kumti Silasiyet betnan bema mkozin. Neŋ egat nâma nâgât notn penaŋ bein. Zet zapat meluwaŋ kapiyet ingat keŋin mbuteteyet nâyap ma Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ mamimindain keyet eyo nâmti kuyap. Kogogapm in egalen keŋ taolet keyet palen wetekumti mambep.
1PE 5:13 Neŋ Babilon mkaen am nâmkiŋpepeŋinmak talip nin ma in temakwep Kawawaŋaŋ ombemndeye. Âpme nin sambe egalen maŋge mamanup nin in indamukumindenup. Ma nemun, Mak, egaŋ kegogak indamukumindein.
1PE 5:14 In Kawawaŋgalen am keyepm notn notn mti bet butem aiwep. Kilaismagen wetekumti maip inmagen keŋ sewakŋaŋ wemti weweyet mandunduyap.
2PE 1:1 Neŋ Saimon Pita, Zisas Kilaisiyelen mulup an mamti egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyelen nâmti nakumtetiye. Neŋ zapat meluwaŋ kapi am in Zisas Kilais nâmkiŋpem maip ingat kumbema kozin. Ek ningalen Kawawaŋ teŋ mamain ma nin yominangat dopmaŋ titiyelen zapat tapmamann keyengatnaŋ gilik zemindatiye. Kegok mgeyepm ingalen nâmkiŋpepe sepem ikŋak yek; ningalen nemboŋ sepemit kwep. Ingalenmak ningalen nâmkiŋpepe ke mobotnaŋ penaŋ.
2PE 1:2 In Kawawaŋ ma Amobotnaŋ Zisas Kilais egetgalen yaŋit nâmâtâtâgalen mulupmaŋ mamip. Ke ma keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋaŋ inmak omba penaŋ wemti weweyelen nâmti mandunduyap.
2PE 1:3 Zisas ek an pembenaŋ ma winde toŋ kegogapm ndakumtetimti winde ikŋak ikŋak ndame nin mama mimi dolakŋaŋ Kawawaŋ nâmtikŋaŋ mam ke mamnup. Winde ikŋak ikŋak Kilaisiyaŋ timti ndamukulem mam ke Kawawaŋgalen winde. Nin Kawawaŋgat yaŋaŋ nâmâtâtnup beme winde ke ndame nin matinup.
2PE 1:4 Zetik mobotnaŋ penaŋ mimndaye keyet penaŋaŋ ninmagen kapigok sokbembeyelen nâmti gilik zemndatimti msalen mamti bekanaŋgat keŋ puŋpuŋ mimi ke bamkumpemann Kawawaŋaŋ Zisasmak tusumndeme ikŋaŋgat sek sepem timti mamayet nâŋge.
2PE 1:5 Kawawaŋaŋ kogok mgeyepm in nâmkiŋpepemak mamti esemteŋ penaŋ mamayet mulup temaŋ penaŋ mbep. Kegok mti naman Kawawaŋaŋ amnaŋ mama mimi egaŋ nâmtikŋaŋ mamin ke kogogak mbep.
2PE 1:6 Kogok mti naman keŋin ma sekŋin ekdamuŋ mimi ke kogogak mbep. Kogok mti naman nâmisimti mambep. Kogok mti naman mama mimi dolakŋaŋ Kawawaŋ nâmtikŋaŋ mam ke mbep.
2PE 1:7 Kogok mti naman notn notn mti mamambep. Kogok mti naman gogot mamambep.
2PE 1:8 Mama mimi keboŋ keyaŋ inmagen sokbem sambeleleŋgalen nâwep beme Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyet yaŋaŋ nânâyet mulupmaŋ mbewen penaŋaŋmak bewe.
2PE 1:9 An ŋen mamaŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ ke ku sokbewe beme egat kapigok zenzeyelen: Ek an zikatnaŋ beŋaŋ, egaŋ zikatnaŋaŋ Kawawaŋaŋ yomaŋ zulutme mebegalen mulupmaŋ mge ke kandat kume ku maekmâtâzin.
2PE 1:10 Keyepmti Kilaismagen notnne, in Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat zapat mamayet indakumtetime kokotnaŋ ke penaŋaŋmak bewe e nâmkiŋpemti in keyet penaŋaŋ mamaŋinaŋ mkawaŋ bewep. Kegok mbep beme yomen ku toindowe.
2PE 1:11 Kegok mbanuwen maneti Amobotnaŋ ma An yomengatnan gilik zemndatimkwage Zisas Kilais egalen zemâtâtât katnanen mama kwesiŋ kwesiŋ matazin keyet keŋan mepmann ndaoloŋti met ndewe.
2PE 1:12 In kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke zemzikat indame nâmkaliŋ bematalip ma in nâmtalip keyegak sakwalam zesowap.
2PE 1:13 Neŋ msat sekŋ belaknik kapi gaipema wesâpm ke ilak nâmtalap. Zet ke Amobotnaŋŋ Zisas Kilaisiyaŋ ikŋaŋ zemkawaŋ bemnaŋge keyepm msat sekmak mambap kataŋ zet ke ewe zemti nânâŋin mamkawaŋ bemambap.
2PE 1:15 In Kawawaŋgalen zet ke kwesiŋ kwesiŋ timamayet neŋ setnaŋ ŋen mulupmaŋ giŋgiŋ mti aikindama timame indikti gulak neŋ yek bewap.
2PE 1:16 In Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyet windeŋaŋ ma kokotnaŋgat yaŋaŋ diindowenn ke an ŋenaŋ wekawat mene ma keŋaŋgalak zet kwileki ŋen diindoyeyaŋ nin ku diindowenn. Nin sokŋanik penaŋ tati Amobotnaŋ sekŋaŋ asekti busatnaŋ temaŋaŋmak sokbeme ekbenn.
2PE 1:17 Kawawaŋaŋ Zisas kwizet buŋamaŋ mwati busatnaŋ elimiakpeye. Âpme busatnaŋ keyet keŋanen zet kapigok sokbeye, “Kapi nenaŋgat nemun penaŋ gogot mampeyap. Neŋ ek ego ego mpema mamain.”
2PE 1:18 Nin nsakwep ekmak kalaŋ kambuk keyet dukŋan moti manepeman zet ke kululuŋengatnan topme nâmbenn.
2PE 1:19 Keyepmti nin golaŋ zenze an ekŋengalen zet nâman penaŋaŋ penaŋ mambein keyaŋ taŋam keboŋ bemti tambusosogen mambusatnaŋ bein kegok nâmâtâbep. Kegok mti indamukulem mme ektitimti manepeme Zisasiyaŋ kobe. Sekam saputuŋaŋ msat msambiyet kwati msasa mamandamkozinok Zisas kokotnaŋgalen kanen egalen busatnaŋaŋ keŋin meleŋ belaŋ beme in Zisas ekbep.
2PE 1:20 Yaŋgut in ŋeŋaŋ kapigok weyaŋ nâmbep, golaŋ zenze an ekŋenaŋ buŋam zapat Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen meluwaŋ mimiŋaŋ tazin ke ilinaŋgat keŋinaŋgalak nâmti ku zenzeŋaŋ.
2PE 1:21 Golaŋ zenze an ekŋenaŋ zet zenzeŋaŋ ke an ŋenaŋ buŋam zet ke keŋaŋgalak nâmbiliwati ku zenzeŋaŋ. An ekŋen Emetak Teŋaŋ ikŋaŋ keŋin meleŋ beleŋ bemindeme Kawawaŋmagengatnaŋ zet timti zemkawaŋ bemkwabien.
2PE 2:1 Islael am ekŋengat tuŋguwinan golaŋ zenze an notnaŋ dâsuki sokbemti mamkwabien naman kegogak an zikat indanda dâsuki notnaŋ ingat tuŋguwinan sokbewep. Ekŋenaŋ buzakeset Kawawaŋgalen zet katnaŋ zemyuŋgumti ingat nâmkiŋpepeŋin walebep. Mti Amobotnaŋin mama kanzizit main yominaŋgapmti gakiye ek ke zemkandatpeme keyegak walelet sakwep sokbemindawe.
2PE 2:2 An ekŋen keyaŋ mama mimiŋin okbi okbiŋaŋmak sambe ke mmepme am notnaŋ ingat tuŋguwinangatnaŋ ekŋenaŋ indikti indamâti keyegak mbep. Ekŋenaŋ kegok mame am nâmkiŋpepeŋinpiŋ ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet katnaŋ keyet zemtalati kwelatnaŋ kuwep.
2PE 2:3 Mti naman an zikat indanda dâsuki ekŋenaŋ mânep milawatgat ŋoktikŋin temaŋ tapme zet dâsuki mobotnaŋ notnaŋ zemti zet kelakŋaŋ mindamti ingalen kwitnaŋ kwitnaŋ timâbep. Yaŋgut eweŋan penaŋ Kawawaŋaŋ an ekŋen ke zelen tatagat zemkatik bempeye kan keyet ekŋenaŋ yek bemâbep. Kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen indawaleletgat zenzeŋaŋ keyaŋ ewe ekŋen indawalesât damuŋ tazin.
2PE 2:4 Âpme in ensel ekŋen yom mti Kawawaŋgalen zetnaŋ kulume Kawawaŋaŋ ku aŋgalaŋindeye. Âtâtindeme tambusosogen towebienaŋ ke etaŋ ke matalip. Yaŋ bamgat zemdelaŋ zenze kanen Kawawaŋaŋ ekŋen zem indondoyet zapat zemindeyeyaŋ talip.
2PE 2:5 Am eweŋan tipman baen mamkwabien ekŋen kegogak Kawawaŋ bamkumpeme egaŋ ku indaaŋgalaŋge. Egaŋ tuŋgwam temaŋ mme kwati am bekanaŋ mimi sambe indawaletmâge. Âpme Noa an mama mimi teŋgat zet zenzeŋan ekmak animbi 7 etaŋ Kawawaŋaŋ indikdamuŋ mimindeme dolakŋaŋ tabien.
2PE 2:6 Âpme itnaŋan tipman baenen mka temaŋ zut Sodommak Gomola ke kegogak bekanaŋaŋ palakŋaŋ beme keyepmti tepgat zeme toti tewaŋ indazimâge. Keyaŋ am bekanaŋ mamip bam ekŋen yominaŋgat dopmaŋ Kawawaŋ mutumindawe keyet golaŋin titiŋaŋ.
2PE 2:7 Kogogak itnaŋan tipman baenen an ŋen Lot ek mamaŋaŋ teŋ egaŋ am bekanaŋ mimi ekŋenaŋ meluwaŋ bekanaŋ sakambukŋaŋmak ke mmamkwapme kan kataŋ ekŋengat tuŋguwinan ke mamti mama mimiŋin ke ekti keŋaŋ nukŋaŋ beme ekŋengat kembeŋ omba penaŋ mamtan. Kegok mmambe mame Kawawaŋaŋ Lot aŋgalaŋpeye.
2PE 2:9 Kawawaŋ Amobotnaŋaŋ am teŋ mamaip ekŋen nukŋaŋ sokbemindame ŋep maaŋgalaŋ indein ma am bekanaŋ mamip ekŋen keyet dopmaŋin matim metne metne bam zemdelaŋ zenze kanen omba penaŋ mutumindame delaŋ zewe.
2PE 2:10 Am keŋinan bekanaŋgat tikŋaŋaŋ mamisik tazinaŋ Kawawaŋgat nâme ku mopme sekŋiyek mamsaip. An ekŋen keboŋ ke dopmaŋ mgasik penaŋ mutumindame tiwep. An zikat indanda dâsuki keyaŋ kiŋgagapiŋ zeingat zewi mti ensel Kawawaŋgalen zet kulume indamâpme tototnaŋ ekŋenmak kogogak maatindondoip.
2PE 2:11 Kawawaŋgalen ensel windeŋin temaŋ penaŋ tazin ekŋen keyaŋ kogogak Amobotnaŋgat zikatnan ensel bekanaŋ ekŋengat ŋenzinziŋ omba ku mamip ma ku manzemtalatindeip.
2PE 2:12 Âpme set kileŋ an ekŋen keyaŋ zet yaŋaŋ ku nâmâtâlip keyet ekŋenaŋ zet belakŋaŋ penaŋ manâip. Keyaŋgut an ekŋen keyaŋ tam boyaŋ sekŋinaŋgat tikŋaŋ nâmti mamâlip keyet kataŋ ekŋenaŋ ilinaŋgat sekŋinaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋgat nânâ etaŋ mamâlip. Kegok mti amnaŋ soŋgom zupmaŋ maindowalelip sakam kegok Kawawaŋaŋ indomyaloŋme temebep.
2PE 2:13 Mti mama mimiŋin mgasik keyet dopmaŋ tiwep. Ekŋenaŋ kasup sutnateman keŋinaŋ bekanaŋ mimiyet tikŋaŋ manâip ke mamip. Yaŋgut am nâmkiŋpepeŋinmak in tu meuŋin timbumondekti tatnime set kileŋ an ekŋen keyaŋ inmagen koti meu ilinsakwep tatnip. An ekŋen ke dâsukiŋinbeŋ keyepm ingalen totatalin ke mme mgasik tabein. Mti Zisasiyet kwizet buŋamaŋ mamtotpeip.
2PE 2:14 Kan kataŋ imbimak yom aiikgat imbiyet zikat posi mamip mti bekanaŋ mimiyelen tikŋaŋin omba penaŋ wemindain. Am nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat ekŋengat kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋgat zet kelakŋaŋ mimindamti indamandame yom ekŋenmak tusumti mamip ma mânep milawatgat keŋin temaŋ bemti mamaip. Am maŋge ekŋen ke teziŋ ŋandaŋgat zapat mamaip.
2PE 2:15 Ekŋenaŋ mama mimi esemteŋ ke katikpemti Beoyet nemuŋaŋ Balaam egaŋ mânep tisât nâmti set bekanaŋ mâti tiye kogok ekŋenaŋ mamip.
2PE 2:16 Ek bekanaŋgat tosaŋaŋ titiyet ŋoktikŋaŋ temaŋ tatnânepeme Amobotnaŋaŋ zet kululuŋaŋgapm ŋenzinziŋ msaye. Âpme doŋki zet ŋep ku zenzeyelenaŋgut zet amnaŋ manzeipnok zemti golaŋ zenze an dâsuki ke zemkulumpeye.
2PE 2:17 Am ekŋen keboŋ ke tu zikatnaŋ bembeŋaŋ ma zanza tâgâyaŋ kumbume mekopme map ku matozin keboŋ. Kawawaŋaŋ mundumin tambusosogen weyaŋpeye. Ekŋenaŋ tambusosok kiŋkiŋaŋ keyet keŋan mebegat zapat ombempeye keyet metabep.
2PE 2:18 Ekŋenaŋ mampoŋgaŋin kumti zet manzeip ke penaŋepiŋ. Ekŋenaŋ am notnaŋ imbimak set kileŋ mama ma mama mimi mgasik notnaŋ keyet zet kelakŋaŋ mimindamti keŋin mamwalip. Âpme am ekŋen ke nâmkiŋpepeen alakŋaŋ kolo kogogapm naman sakwep penaŋ mama mimi bekananengatnaŋ timkwatindendeŋaŋ keyen ewe gilik zemti melo.
2PE 2:19 An ekŋen keyaŋ am ekŋengat pigok zetik maminindaip, “In zii zet ke ŋep katikpemti lala mebegalen.” Yaŋgut an ilin ke waleletgalen kimbat keŋan tatiŋgut kegok manzeip. An ŋenaŋ bekanaŋgat nâme mopme mambe beme egaŋ keyelen kimbat keŋan toti mambe.
2PE 2:20 Nâip, am mama mimi bekanaŋ mâti mamiwaŋ keŋin gilik zeme Amobotnaŋ ma Aŋgalalaŋ Toŋaŋ Zisas Kilais manâmkiŋpeip. Ke naman ekŋenaŋ peme tapme gilik zemti mama mimi bekanaŋ keyet keŋan ewe melumaŋme keyaŋ indatamkitik mti matazin. Kegok mip beme eweŋan mama mimiŋin belaknik bekanaŋ beyeyaŋgut bamgat bekanaŋ penaŋ bewe.
2PE 2:21 Am ekŋen keboŋ mama mimi teŋgalen set ku nâmâtâti kegok mbiek ze keyaŋ bekanaŋ omba penaŋ ku benak. Yaŋgut am teŋ mamayelen set ma Kawawaŋgalen zet katnaŋ zemzikat indammimiŋaŋ ke katikpemti ewe mama mimi bekananen mepme bekanaŋ penaŋ mambein.
2PE 2:22 Am ekŋen keboŋ ekŋengat zet pigok zenzeŋaŋ ke katikŋaŋ mambein, “Tam ekŋenaŋ meu okme topme ewe keyegak manip.” ma “Bo ekŋenaŋ tu zululoyaŋ meti ewe witiliwen manziniŋip.”
2PE 3:1 Kilaismagen notnne, neŋ ingat zapat meluwaŋ kumindama sek zut ilak bein. Neŋ zet ŋeŋaŋ kuwann ke ma bam kuyap kapiyet in nâm yuŋguŋguŋepiŋ esemteŋ nâmâtâtâgat nâmti keŋin mbuteyap.
2PE 3:2 In eweŋan golaŋ zenze an teŋ mamkwabien ekŋenaŋ zet zewien ma Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyet an indakumtetitiŋaŋ ekŋen Amobotnaŋŋ ma Aŋgalalaŋ Toŋaŋgalen zet mandiindoip ke ilinsakwep weyaŋ nâmtimti timambep.
2PE 3:3 Mti ŋeŋaŋ penaŋ kapigok nâmkatik bewep. Kan delaŋ zenzeyelen bududuk tabeme an notnaŋ mgasik sokbemti zet kukak zet zemti mama mimi bekanaŋgat tikŋaŋin tatindain ke mti mambep.
2PE 3:4 Mti pigok zewep, “Amobotnaŋ gilik zemti kosât zetik mgeyet manzeiwan penaŋaŋ denen? Ningat yeŋpapmne ekŋen pi gakimâpme delaŋ zemâge âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe kululuŋ msat sokbemti weŋge sepem kegok ke pi ewe wemkwazin.”
2PE 3:5 Kegok tazewaŋgut eweŋan kululuŋ ma msat sokbewun âpme msat ek tuyengatnan sokbemti witilip temaŋmak msat sepemnok yek weŋge. Kawawaŋaŋ zet etaŋ zeme sokbewun ke nânâyet wisat mamip.
2PE 3:6 Âpme bam tuyaŋagak gwawam kwati am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe asekmâge.
2PE 3:7 Ma zet zeme kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeye keyaŋegak kululuŋ msat alak pi talup pi Kawawaŋgalen zemdelaŋ zenze kan keyet tewaŋ idazinziyet damuŋ talup. Âpme am bekanaŋ ekŋenaŋ dopmaŋ tiwep kan keyet egelaŋ kegogak asekbalupgapmti keyet damuŋ talup.
2PE 3:8 Notnne penaŋ, Amobotnaŋgat zikatnaŋ msasa kwep ma nup kan 1 tausen eget ke idikme kwepnok mambalup. Kogogapm keyet ku kandatindowe.
2PE 3:9 Amobotnaŋ egaŋ gilik zem kosâgât zetik mgeen olatiyepm kan ewe tusume mamezin zemti am notnaŋ ekŋenaŋ nâme kegoknok mambein. Keyaŋgut kegok yek egaŋ am sambe walepme delaŋ zenakgapmti am sambe yominangatnan keŋin gilik zenzeyet kan bugan matusumindain.
2PE 3:10 Amobotnaŋ kokotnaŋgat kanaŋ am kambu titi memendepmak matimkwalip kegok kobe. Kopme kululuŋ ek kwisak temaŋ kumti asekbe ma kwitnaŋ kwitnaŋ kululuŋen weme maeknup kapi tewaŋ zimâpme delaŋ zemâbe. Msat ma msat palen kwitnaŋ kwitnaŋ tazin kapi zime delaŋ zemâbep.
2PE 3:11 Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe pi yek bemâbe keyepmti in teŋ mamti kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mamin ke mbep.
2PE 3:12 Mama mimi kegok mti Kawawaŋ kokotnaŋgat damuŋ mbep. Mti in mulup windeŋaŋbeŋ mti egalen kokot kanaŋ ke mandame sokŋanik kobe. Kan keyet kululuŋ tep temaŋaŋ zime yek bewe ma kwitnaŋ kwitnaŋ kululuŋen weme maeknup pi kegogak teziŋgat kipmaŋaŋ kâme zalim tobe.
2PE 3:13 Âpme nin Kawawaŋaŋ kululuŋ alakŋaŋ ma msat alakŋaŋ mme sokbeme ndandayet zetik mimndandaŋaŋ keyet damuŋ tapmanup. Mka msat alakŋaŋ ke am mama mimi teŋ mti mamaip ekŋenaŋ toŋaŋ bembeyet zeye.
2PE 3:14 Kogogapm notnne penaŋ in kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋ sokbemindandayet damuŋ mamti Kawawaŋmak keŋ sewakŋaŋ palen mambep ma egat zikatnan kwetetepmaŋ ma mubulupiŋ tabep.
2PE 3:15 Âpme Amobotnaŋaŋ kan ewe tusume teepmaŋ mepme ekti zewep. Nin keŋ gilik zenzeyet egaŋ damuŋ tazin kegok nâmbep. Ningat notn Pâlaŋ zet keyegak Kawawaŋaŋ ŋoktikŋanen beme ingat kegok kumindaye.
2PE 3:16 Egaŋ zapat meluwaŋ sambe kuyeen nâlen zet kumindayap galak zeme kuye. Kegogapmti am nânâŋinpiŋ ma am nâmkiŋpepeŋin tuwat tuwat ekŋenaŋ zet keyet yaŋaŋ nukŋaŋ penaŋ tazin ke ŋep ku nâmâtâtâgalen. Ekŋenaŋ zet keboŋ keyet yaŋaŋ manzemyuŋguip ma Kawawaŋgalen zet katnaŋ sambe kegogak manzemyuŋgupgapmtiŋgut dopmaŋ walelet aikmâbep.
2PE 3:17 Notnne penaŋ, golaŋ zet eweŋan diindondoŋaŋ keyepmti am belakŋaŋ penaŋ mamaip ekŋengalen zemyuŋguŋguyaŋ keŋin mme yuŋgume sukŋaŋ bewepmagengat keŋin weyaŋti damuŋ mbep.
2PE 3:18 Âpme Amobotnaŋ ma An Aŋgalalaŋ Toŋ Zisas Kilais egalen keŋ taolelaŋ indamukulem mme egat yaŋaŋ nânâyet nânâŋin masemem mopmambe. Mme nin Ek kwesiŋ kwesiŋ sesewatpemti mamambanup! Ke penaŋ.
1JO 1:1 Yaŋbembeŋan baen mama kanzizit mamayelen zapatnaŋ wemti wemkwage. Keyet yaŋaŋ Zisas Kilais. Ke nin zeme nâmbenn ma zikatnnaŋ penaŋ ekbenn. Nin ke ekti betnnaŋ penaŋ timakbenn keyepmti nin zetnaŋ keyet meluwaŋ mimindanup.
1JO 1:2 Mama ke sokbemkawaŋ beme ekbenn. Mama katikŋaŋ mama An ke Bienmagen tageyaŋ bam ninmagen sokbemkawaŋ beme nâwenn. Keyet nin zapatnaŋ mandiindonup.
1JO 1:3 Keyepmti nin egat mamaŋaŋ eknâmbenn keyegak nin kegogak zapatnaŋ mandiindonup. Diindomann nâmti kot ninmak tusume keŋ kwep bemti Bipmaŋmak Nemuŋaŋ Zisas Kilais egetmak keŋ kwep ŋep bemti mambanup.
1JO 1:4 Tuŋgupmnan kegok sokbeme nin sambe oloŋen mmann delaŋ zenzeyet zapat meluwaŋ kapi kumti indayap.
1JO 1:5 Zisasmagen nin zet zapat zeme nâmbenn keyepmti in kapigok mandiindonup: Kawawaŋ ek An busatnaŋ toŋaŋ. Tambusosok bugan ekmagen ku tazin.
1JO 1:6 Nin tambusosogen mamtiŋgut, “Nin Kawawaŋmak tusunup,” zenup keyaŋ ŋep penaŋ ku bein. Kegok mamnup keyaŋ mme nin dâsuki toŋaŋ benup. Âpme zet penaŋ ŋotekŋaŋ ke ninmagen ku matazin.
1JO 1:7 Kawawaŋ ikŋaŋ busatnanen mamain kegogak nin busatnanen mamanup beme Kilaismagen notnne ekŋenmak keŋ kwep bemti tapmann Nemuŋaŋ Zisas egaŋ gakime sipmaŋ mulage keyaŋ yomm zulupme kwetetepmaŋ mamanup.
1JO 1:8 “Nin yom ku tatndain,” kegok zenup beme keŋŋ matetipenup ma zet penaŋ ŋotekŋaŋ ke keŋŋnanen ku tazin.
1JO 1:9 Âk nin yomm zemkawaŋbenup beme Kawawaŋ zeme penaŋak masokbein ma teŋ mama toŋaŋaŋ yomm zemdelaŋ zemndein ma myuŋguŋgu sambe ke manzulutmâzin.
1JO 1:10 “Nin yom ku maminup,” zemann zet keyaŋ mme Kawawaŋ an dâsukitoŋ kegok mambein. Kegok manzenup keyaŋ msokbeinen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ ke ningat keŋnan ku tazin.
1JO 2:1 Nâgât nembanne penaŋ, in yom mbiekmagengapmti zapat meluwaŋ kapi kumti indayap. Nin yom mbanup beme ningat mundumnanen Zisas Kilais ek mama teŋ toŋaŋ egaŋ Bipmaŋgat ndaŋgalaŋ ndendeyelen nâmti mandundum sain.
1JO 2:2 Kawawaŋaŋ Zisas zempeme toti ningat yomgapmti gakime sipmaŋ mulage keyaŋ ningat yomm zuluge. Wa ningat etaŋ yek. Msat sambe am ekŋengat temakwep gakiye.
1JO 2:3 Nin Kawawaŋ zet zapatnaŋ zempepeŋaŋ ke maŋgawepenup bemelak nin ek manâmpenup ke penaŋ manâmkawaŋbenup.
1JO 2:4 Ma an ŋenaŋ Kawawaŋgalen zet gawepupupiŋ mamti zewe, “Neŋ Kawawaŋ nâmpeyap,” zeweyen an ke dâsuki toŋaŋ. Kegok manzenup keyaŋ msokbeinen Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ penaŋ ke ningat keŋnan ku tazin.
1JO 2:5 Âk an ŋen egaŋ Kawawaŋgalen zet maŋgawepun beme an keboŋ egaŋ penaŋ sukwep Kawawaŋ gogot mamsain. Kegok mti nin Kawawaŋmagen tusumti tapmanup kegok penaŋ bein.
1JO 2:6 An ŋen egaŋ, “Neŋ Kawawaŋmak tusumti mamayap,” zein beme egaŋ Zisasiyaŋ mama maŋge sepem kegogak mamain.
1JO 2:7 Kilaismagen notnne penaŋ, neŋ zet pi alakŋaŋ ku kumindayap. Zet kapi in yaŋbemti Zisasiyelen buŋam zapat nâmti nâmkiŋpewien keyegak kumindayap. Zet yaŋbemti zemzikat indam mbien kegogapm zet itnaŋaŋ zeyap.
1JO 2:8 Yaŋgut zet kuyap keyaŋ zet alakŋaŋnogak tageyaŋ matazin. Keyet penaŋaŋ Zisasmagen sokbeye ma inmagen kogak sokbein. E yaŋaŋ kapigok tambusosokgalen bekanaŋaŋ yek bemâpme busatnaŋgalen mama mimi dolakŋaŋaŋ sokbemkawaŋbemti tazin.
1JO 2:9 Âpme an ŋen egaŋ notnaŋgat keŋ kasa manâin an keboŋaŋ, “Neŋ busatnanen mamayap,” ku zewe. Kogogapmti ek ewe tambusosogen mamain.
1JO 2:10 An ŋenaŋ notnaŋgat gogot mamin egaŋ busatnanen mamain. Busatnanen mamain keyepmti yom ŋenaŋ ma tetimaemae ŋen sokbemsame ku tokutuwe.
1JO 2:11 Ma an ŋen egaŋ notnaŋgat keŋ kasa nâmpewe egaŋ yomgalen tambusosok keŋan tati tambusosok seleset meti set ku ekti mesâgât olabe enenogat tambusosogaŋ zikatnaŋ simuŋ tapme kegok mbe.
1JO 2:12 Kilaismagen nemunambanne, in Zisas Kilais egat pembenaŋgapmti yomin zulutindendeŋaŋ keyepm zet kapi kumindayap.
1JO 2:13 Yeŋ bipmne in Kilais eweŋan baenen takwapme egat yaŋaŋ nâmâtâbien keyepmti zet kapi kumindayap. Anemba zomolimne in Kawawaŋaŋ windeŋaŋ indame an bekanaŋ mimi windeŋaŋ mtobien keyepmti zapat meluwaŋ kapi kumindayap. Animbi nemba, in Biwin Kawawaŋgat nâmâtâlip keyepmti zapat meluwaŋ kapi kumti indayap.
1JO 2:14 Bienne, in Kilais egat yaŋaŋ nâmâtâlip keyepmti zapat meluwaŋ kapi kumindayap. Anemba zomolim, in windeŋin temaŋ tazin ma Kawawaŋgalen zet keŋinan tapme Sadaŋgalen tetimaemaeen katikŋaŋ bewien, keyepmti zapat meluwaŋ kapi kumti indayap.
1JO 2:15 In am mama mimiŋin bekanaŋ ekŋenmak ku tusuwep ma keŋin msatgalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyet palen ku peme wembe. Kogok mbep beme in Biwinnaŋgat tikŋaŋ ku nâmbep.
1JO 2:16 Nâip, mama mimi bekanaŋ seginaŋ nâmtikŋaŋ mamin ke ma msat palen kwitnaŋ kwitnaŋgat eksegat ma sekŋ mobot ke Biwinnaŋgalen ŋoktikŋaŋgatnaŋ yek. Ke msat kapiyelen kwitnaŋ kwitnaŋgat tikŋaŋetaŋ.
1JO 2:17 Âpme msat kapiyelen kwitnaŋ kwitnaŋ ma tikŋaŋaŋ tazin kapi ilinsakwep yek bemâbe. Mme an ŋen Kawawaŋgalen zet gawepumti mambe beme egaŋ kwesiŋ mamti mamambe.
1JO 2:18 Nemunambanne, Kilaisiyaŋ kokogalen kan ilak bududukbein. In Kilaisiyet kasaŋane sokbembeyet zeme nâwien e ilak omba penaŋ sokbemâbienaŋ tapmaip. Keyepmti kan bududuk penaŋ bein kegok ilak nânup.
1JO 2:19 Ekŋen keyaŋ ningat tuŋgupmnangatnaŋ sokbewien keyaŋgut ekŋenaŋ ninmak tusumti ku mamaip. Ekŋenaŋ ninmak keŋ kwep mambiek ze ku katimndewiek. Yaŋ ndemebien keyepmti ekŋengat yaŋaŋ kapigok nânup ekŋen ke Kawawaŋaŋ ninmak mamayet ku ombemindeye.
1JO 2:20 In ekŋen nemboŋ yek. In Emetak Teŋ ke timâbiengapmti in Kawawaŋgalen zet katnaŋ ke nâmkawaŋbewien.
1JO 2:21 Meluwaŋ kapi in, “Kawawaŋgalen zet penaŋ ŋotekŋaŋ ke ku nâip,” zemti ku kumindayap. In zet ke nâmâtât talip keyepm kumindayap. An zet dâsukitoŋaŋ zet tazeip ke Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋ kemagengatnaŋ yek. Ilinaŋgat keŋinangalak tazeip.
1JO 2:22 An zet dâsukitoŋ ke kwiyet zesenup? An ŋenaŋ zewe, “Zisas Kilais Kawawaŋaŋ ku ombempemti zempeme toge,” zewe beme an keyaŋ Bien ma Nemuŋaŋ eget mambamkumidein keyepmti ek Kilais egat kasaŋaŋ.
1JO 2:23 An ŋenaŋ Zisas Kawawaŋgat Nemuŋaŋ mambamkumpein keyaŋ zeinen egaŋ Bipmaŋ Kawawaŋ ku nâmpein kogok bein. An ŋenaŋ Nemuŋaŋgat an Kawawaŋaŋ ombempepeŋaŋ Kilais zein beme egaŋ Bipmaŋgat kegogak ŋep nâmpein zenup.
1JO 2:24 Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ Zisasiyaŋ eweŋan baenen msalen ekmak mamti nâmkwabien ke mkatikŋaŋ bemti mambep. Kawawaŋgalen zet katnaŋ ke nâmkatik bemti mame Bip Nemuŋ zut egelaŋ kegogak ingat nâmtikŋaŋ mamimindein.
1JO 2:25 Ke Zisasiyaŋ ikŋaŋ mama kanzizit mama ke ndandayet zetik mti buŋam zapatnaŋ diindoye ke ndawe.
1JO 2:26 Am keŋin mamimyuŋgumindeip ekŋengat zet zapat kegok kumindayap.
1JO 2:27 In Emetak Teŋ Kawawaŋmagengatnaŋ tiwiengapmti in nânâ notnaŋgat ku maolalip yek. Emetak Teŋ egaŋ mama mimi dolakŋaŋ manzemzikat indamin. Emetak Teŋgalen zet ke dâsuki yek, penaŋ sukwep keyepmti egaŋ manzemzikat indain kataŋ keŋinan mkatikŋaŋ bemti mamambep.
1JO 2:28 Nembanne penaŋ, in Kilaismak tusum mamambep. Âpme maneti kan delaŋ zenzeŋaŋ ikŋaŋ kot sokbemkawaŋ beme in windeŋinbeŋ tabep keyepm nin egat zikatnan sakambuk ku mbanup.
1JO 2:29 In Kilais ek teŋ toŋaŋ maekmâtâlip beme in pigok nâmâtâlit. In am ŋen mama mimi teŋ mme in nâip ek Kawawaŋgat nemunambaŋaŋgapmti kegok mamin.
1JO 3:1 Neŋe neŋe, Bipm Kawawaŋ egaŋ gogot omba penaŋ mimndamti ningat, “Nemunambanne,” manzein. Kogogapmti nin egat nemunambaŋane mamann msat kapiyelen am ekŋenaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ ku maekmâtâlip. Sepem kegogak ekŋenaŋ ningat yaŋŋ ku manndikmâtâlip.
1JO 3:2 Notnne penaŋ, kan pigogat nin Kawawaŋgalen nemunambaŋane penaŋ mamanup yaŋgut maneti naman sepem zigok penaŋ mamambanup? Alak sosok ku sokbemkawaŋ beme eknup keyaŋgut nin kapigok nânup. Bamgat Amobotnaŋaŋ sosok sokbemkawaŋ bewe kan keyet ikŋaŋ penaŋ ilak ekti egalen mama sepem keboŋak mambanup. Kan keyet nin ilak ikŋaŋgalen yaŋaŋ penaŋ ke ekmâtâbanup.
1JO 3:3 Âpme am sambeyaŋ kan keyet webemti damuŋ mambep ekŋenaŋ Kilaisiyaŋ kwetetepmaŋ mamain sepem keboŋagak kwetetepmaŋ besâgât webematalip.
1JO 3:4 An ŋenaŋ yom mamin beme Kawawaŋgalen zet maaŋgosoin eneyet zet aŋgososo ke yom.
1JO 3:5 Ma Kilais egat yaŋaŋ nânup. Egaŋ yom peme mebegat kwatoti ikŋaŋ yompiŋ penaŋ maŋge.
1JO 3:6 Keyepmti am sambe ekŋenaŋ Kilaismak tusumti mamaip ekŋenaŋ yom mti mimiek ku mamip. Âk ŋen egaŋ yom tusumti mamin beme egaŋ Kilais ewe ku ege ma yaŋaŋ ku nâmâtâge kegok bein.
1JO 3:7 Nembanne penaŋ, in weyaŋ damuŋ mbep. Am notnaŋaŋ bekanaŋ mimiyet zet kelakŋaŋ mme in ku nâmindewep. Ŋen egaŋ mama mimiŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ pembenaŋ mamin an keyaŋ kwetetepmaŋ mamain. Kilaisiyaŋ kwetetepmaŋ mamain sepem keboŋak egaŋ mamain.
1JO 3:8 An ŋenaŋ yom tusumti ewe mbe beme an ke Sadaŋgalen maŋgeengatnaŋ. Sadaŋ ek eweŋanak yaŋbemti yom aigeyaŋ ewe mamkwazin. Keyepmti Kawawaŋgat Nemuŋaŋ egaŋ Sadaŋgalen mulup kumaseksâgât koge.
1JO 3:9 Am ŋen Kawawaŋgat nemunambaŋaŋ bewe beme egaŋ yom tusumti ewe ku mbe. Kawawaŋmak mamayelen winde tatsame ekmagengatnaŋ sokbeye. Keyepmti egaŋ mama mimi bekanaŋ ewe ku tusumti mbe.
1JO 3:10 Kawawaŋgalen nemunamba mamaip ma Sadaŋgalen nemunamba mamaip keyet yaŋaŋ kapigok sokbemkawaŋ beme ekmâtâtâtgalen: An ŋen mamaŋaŋ teŋ ku mamti notnane notnaŋ ekŋengat gogot ku mbe beme ek, “Kawawaŋgalen nemunamba,” ku zenzeyelen.
1JO 3:11 Kawawaŋgalen buŋam zapalen in zet kapigok nâmkwabien: ŋenaŋ ŋeniyet gogot ŋenaŋ ŋeniyet gogot mbep.
1JO 3:12 Nin Kaingalen mama mimi mgeen ke ku mbanup. Ek Sadaŋgalen an bemti meniŋaŋ isikŋaŋ kume gakiye. Kume gakiye keyet yaŋaŋ kapigok, egalen mama mimiŋaŋ bekanaŋ âpme meniŋaŋgalen mama mimiŋaŋ teŋ ke eksokbemtiyepm kuye.
1JO 3:13 Kilaismagen notnne, am nâmkiŋpepepiŋ ekŋenaŋ keŋ kasa mimindame ku palapewep.
1JO 3:14 An ŋen egaŋ notnaŋgat keŋaŋ ku bewe beme ek Kawawaŋgalen an yek; gakikiŋaŋ nemboŋ mamain. An ŋen notnaŋgat gogot mam beme egaŋ mama kanzizit ke timti mama mimiŋaŋ gakikiŋaŋ nemboŋ keyetnaŋ wage sepem bein.
1JO 3:15 An ŋenaŋ notnaŋ ŋeniyet keŋ kasa mpewe beme Kawawaŋgat zikatnan an keyaŋ notnaŋ penaŋ kume gakiye. In nâip an ŋenaŋ notnaŋ kume gakin beme ekmagen mama kanzizit ke ku tasain.
1JO 3:16 Notnnaŋgat keŋ bembe keyet yaŋaŋ Kilaisiyaŋ ningapmti mamaŋaŋ ketalasiye keyet palen ekmâtâbenn. Âpme nin kegogak notnne nâmkiŋpepeŋinmak ekŋengat sekŋ talasimti gakiwanup beme keyaŋ mukulem mimindewanup.
1JO 3:17 Yaŋgut an ŋen mânep milawatnaŋ sambe penaŋ tasawe mene beme egaŋ ekme notnaŋ nâmkiŋpepeŋinmak ŋen milawatgat olat olat mme ekti sasapiŋ igak timti mambe beme egaŋ, “Neŋ Kawawaŋ gogot mamsayap,” zenzepiŋ. Kegok zeme ŋep ku benak.
1JO 3:18 Nemunambanne, nin am notnne notnaŋ ekŋengat gogot ke belak zeletaŋ ma belak dembusegaŋ etaŋ ku zewanup. Nin ekŋengat keŋŋ penaŋ beme mukulem dolakŋaŋ penaŋ mimindewanup.
1JO 3:19 Nin notnnaŋgat gogot mamnup beme nin mama mimi penaŋ sukwep Kawawaŋgalen zelaŋ zein ke mâti mamnup. Mme keŋnan Kawawaŋgat zikatnan kiŋgagapiŋ nâmtalati matazin.
1JO 3:20 Kawawaŋ kwitnaŋ kwitnaŋgat yaŋaŋ ŋotekŋaŋ nâmâtâpme delaŋ zein keyepmti ŋoktikŋnaŋ zem ndowe beme nin Kawawaŋgat zikatnan ku kiŋgagatgalen.
1JO 3:21 Kilaismagen notnne, nin yom ku tatndain beme Kawawaŋmak zet zenâ zenâ mimiyet ku kiŋgabanup.
1JO 3:22 Nin egalen zetnaŋ penaŋ ke maŋgawepumti mama mimi Kawawaŋaŋ egaŋ nâme dolakŋaŋ mambein ke maminup keyepmti nin kwileki ŋeniyet dundumsaman egaŋ mandain.
1JO 3:23 Kawawaŋaŋ nin egalen zetnaŋ gawepupuyet nâmti kapigok zeye: Nin Nemuŋaŋ Zisas Kilais egat penaŋ sukwep nâmkiŋpemti egalen zetnaŋ kapi maŋgawepumambanup, nin ŋenaŋ ŋengat gogot mti gogot palen mamayet manzein ke mbanup.
1JO 3:24 An ŋen egaŋ Kawawaŋgalen zetnaŋ gawepumti mamain egaŋ Kawawaŋmak tususu kwep mamalup. Mme Kawawaŋaŋ ikŋaŋ ekmak wetekumti mamain. Nin Zisasi nâmkiŋpemann kan keyet Kawawaŋaŋ Emetak Teŋaŋ mandain. Emetak Teŋ ndaye keyaŋ msokbeinen Kawawaŋaŋ ninmak tusumti mamain.
1JO 4:1 Kilaismagen notnne, am dâsuki omba penaŋ sokbemti msat kataŋ mekobienaŋ tapmaipgapmti ekŋengalen zet ke Kawawaŋmagengatnaŋ ma yek zemti weyaŋ nâmâtâbep.
1JO 4:2 Kawawaŋgalen Emetak Teŋ kapigok set ŋep ekmâtâtâtgalen. An ŋenaŋ, “Zisas Kilais ek Kawawaŋmagengatnaŋ an penaŋ sokbeye,” kogok zewe beme ek Kawawaŋgalen Emetak Teŋ tasain.
1JO 4:3 Ma an ŋenaŋ, “Zisas Kilais ek Kawawaŋmagengatnaŋ an penaŋ ku sokbeye,” kegok zewe beme ek Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ku tasain. Ek Kilaisiyet kasaŋaŋgalen zet zemkawaŋ bein. Ek Kilaisiyet kasaŋaŋ sokbembeyet zeme nâmbien ke ilak sokbemti tapmain.
1JO 4:4 Nembanne penaŋ, ilin Kawawaŋmak mamaip keyepmti in an zet dâsuki ekŋengalen zet ke mtopewien. Emetak Teŋaŋ ingat keŋinan tazin keyelen windeŋaŋaŋ am msat kapiyelen ke sebempein.
1JO 4:5 Am zet dâsuki toŋ ekŋenaŋ ilinaŋgalen ŋoktikŋinaŋgat etaŋ zet manzeip ke Kawawaŋmagengatnaŋ yek. Ilinaŋgalen ŋoktikŋinaŋgat manzeip ekŋen ke Kilaisiyet kasaŋane. Zet manzeip ke msat kapiyelen etaŋ masokbein keyepmti am sambeyaŋ zet ke tikŋaŋ nâmti mamâlip.
1JO 4:6 Nin Kawawaŋgalen am keyepmti an ŋenaŋ Kawawaŋ manâmâtâzin an keyaŋ ningalen zet manâin. Ma an ŋen Kawawaŋ ku nâmâtâpein an keyaŋ ningalen zet ku manâin. Sepem kegok sokbeme zet penaŋgalen Emetak Teŋ ma zet dâsukiyelen am ke maekmâtâtnup.
1JO 4:7 Kilaismagen notnne, nin ŋenaŋ ŋeniyet gogot ŋenaŋ ŋeniyet gogot mbanup. Eneyet notnnaŋgat gogot mimi ke toŋaŋ Kawawaŋ. Gogot palen mama ke ekmagengatnaŋ. Keyepmti an ŋen gogotmak mambe beme ek Kawawaŋgat nemunambaŋaŋ bein. Kawawaŋgat yaŋaŋ nâmâtâtpein.
1JO 4:8 An ŋenaŋ gogot mimipiŋ mambe beme egaŋ Kawawaŋ ku nâmâtâtpein. Eneyet Kawawaŋ ek notnnaŋgat gogot mimi keyet ŋotekŋaŋ penaŋ.
1JO 4:9 Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋ kwewetaŋ ke nin mama kanzizit aikndandayet nâmti msalen peme toge. Egat gogotnaŋgat yaŋaŋ ninmagen mimkawaŋ beye kegok mgeyepmti nin Nemuŋaŋgalen pembenaŋgat mama kanzizit titiyelen.
1JO 4:10 Âpme gogotgat yaŋaŋ kapigok tazin, nin Kawawaŋ keŋ taolet ku msawen egaŋ ikŋaŋ Nemuŋaŋ peme toti ningalen yom zulutmâge.
1JO 4:11 Kilaismagen notnne, Kawawaŋaŋ gogot temaŋ kegok mimndayeyepmti nin kegogak gogot dopdop mti mambanup.
1JO 4:12 Msat palen kapi an ma imbi ŋenaŋ Kawawaŋ ku ege. Yaŋgut nin am ŋenaŋ gogot dop dop mti manup beme Kawawaŋ ninmak main ma egalen gogotnaŋaŋ ninmagen mawemndain.
1JO 4:13 Kawawaŋaŋ ikŋaŋgalen Emetak Teŋaŋ ndaye keyepmti nin egat nembaŋane kok nânupgapmti ekmak ningalen tususu kwep tatndain.
1JO 4:14 Bien egaŋ Nemuŋaŋ msat kataŋ am yommak nin aŋgalaŋndendeyet nâmti peme toge. Âpme nin zikatn penaŋaŋ ekbenn keyepmti nin zet keyet yaŋaŋ mandiindonup.
1JO 4:15 Keyepmti an ŋenaŋ, “Zisas ek Kawawaŋgat Nemuŋaŋ,” zet kegok ke zemkawaŋ bewe beme egaŋ Kawawaŋmak tususu kwep mti mamalup. Ma Kawawaŋaŋ ekmak wetekumti mamain.
1JO 4:16 Kawawaŋ gogotnaŋ ninmagen sokbeye ke nin ekti nâmkatik pewenn. Kawawaŋ ek gogotgat ŋotekŋaŋ penaŋ keyepm ŋen ek gogotmak mambe ek Kawawaŋmak tususu kwep mti mambe ma Kawawaŋaŋ kegogak ekmak wetekumti mambe.
1JO 4:17 Zisasiyaŋ msalen maŋge kan keyet egat mama mimiŋaŋ gogot palen mama ke mgeyet sepem kegok nin gawepumti egalen mama mimiŋaŋ ke mâbanup. Âpme mama mimi nodaŋgat gembembe ke keŋdan misisikŋaŋmak tapme ikŋaŋgat kokotnaŋgat kanaŋ beme nin kingagapiŋ tabanup.
1JO 4:18 Gogot palen mama ma kiŋgagat palen mama egelaŋ notn notn ku milup. An ŋenaŋ pigok zein, “Kawawaŋ egaŋ nenaŋgat yomm dopmaŋ mutumnawe.” Kegok manzemkiŋgazin ma an ŋenaŋ pigok zein, “Kawawaŋ nâgât gogot mamin.” An kegok zeinaŋ ku makiŋgazin. Gogot penaŋaŋ kiŋgagat sambe makwizikme mowezingapmti am gogot mamip ekŋenmagen kiŋgagat ku tazin.
1JO 4:19 Nin Kawawaŋaŋ gogot kukŋaŋgat mimndayeyepmti nin kegogak ek gogot mpewanup.
1JO 4:20 An ŋenaŋ notnaŋgat msalen kapi tati notnaŋgat gogot ku min beme egaŋ kegogak Kawaŋaŋgat yaŋaŋ ku nâmâtâzin. “Neŋ Kawawaŋ ke nâmpeap,” zein beme an ke, “Kawawaŋ gogot mamsayap,” zemtiŋgut naman notnaŋ ŋengat keŋ kasa nâmpewe beme an keyet an dâsukitoŋ zewanup.
1JO 4:21 Nin Zisas Kilaismagen zet penaŋ kapigok tiwenn: An ŋenaŋ Kawawaŋ gogot mamsain egaŋ notnane kegogak gogot mamimindain.
1JO 5:1 An ŋenaŋ, “Zisas Kilais ek Kawawaŋaŋ ningapmti peme toge,” zemti nâmkiŋpemti mambe beme ek Kawawaŋgat nembaŋaŋ. Ma an ŋenaŋ Bipmaŋ Kawawaŋ gogot mampein egaŋ Kawawaŋgat nembaŋane kegogak gogot mam indein.
1JO 5:2 An ŋenaŋ kapigok zein, “Neŋ Bipm Kawawaŋ gogot temaŋ mampeap,” zemti zetnaŋ penaŋ maŋgawepumti naman nemunambaŋaneyet gogot ku mamindein an ke Kawawaŋgat zikatnan egalen gogot palen mama ke ku matazin. Kawawaŋ ma nemunambaŋane ekŋen sepemin kwep keyepmti nin gogot sepem kwep mimindawanup.
1JO 5:3 Nin Kawawaŋ gogot etaŋ ku msasayelen; egalen zetnaŋ gawepumti minup keyaŋ gogot msanup bein. Kawawaŋmak tusumti manup beme egalen zetnaŋ mâti mimiyelen ke nukŋaŋ penaŋ yek.
1JO 5:4 Kawawaŋgalen zetnaŋ nâmkiŋpemti keŋnan mkatikbempenup keyaŋ msalengalen mama mimi bekanaŋ keyet windeŋaŋ matimtopein.
1JO 5:5 Kwiyaŋ kasa kumti yomgalen mama mimiyet windeŋaŋ mam mtopein? An ŋenaŋ Zisasiyet Kawawaŋgat Nemuŋaŋ manâmkiŋpein an keyaŋ yomgat windeŋaŋ mam mtozin.
1JO 5:6 Kawawaŋaŋ Zisas Kilaisiyet yaŋaŋ msat palen amnaŋ nin eksokbembeyet kapigok mge. Nemuŋaŋaŋ tu zulutme kan keyet Kawawaŋaŋ kapigok zemkawaŋ beye, “Kapi nenaŋgat nemun penaŋ.” Âpme ŋen kapigok, Zisasiyaŋ tewen mopme sipmaŋ mulage. Egaŋ tu zululuge ke etaŋ yaŋaŋ ku msokbein
1JO 5:7 kegogapm Emetak Teŋaŋ yaŋaŋ nâmâtâtâgalen ningat keŋnan mulupmaŋ mti kapigok manzein Zisas Kilais ek Kawawaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ. Egaŋ zet manzein ke penaŋ.
1JO 5:8 Zisas Kilaisiyet mamaŋaŋgat yaŋaŋ tuk kegok Kawawaŋaŋ zemkawaŋ bein keyaŋ zet kwep bandim mpemti zeip.
1JO 5:9 An ŋenaŋ msat palen kapi zet ŋen tazein ke nâmann penaŋ ma dâsuki kok mambein. Yaŋgut Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋgat zet zein keyaŋ penaŋ amgalen zet omba penaŋ mtopein.
1JO 5:10 An ŋen egaŋ Zisas ek Kawawaŋgat Nemuŋaŋ zet ke zemkawaŋ bewe beme egaŋ Kawawaŋgalen zet penaŋ ŋotekŋaŋ ke matin. An ŋenaŋ Kawawaŋgalen zet nâmkatik bembepiŋ mbe beme egaŋ Kawawaŋgat an dâsukitoŋ zein kegok bewe beme an keboŋ egaŋ Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋgat zetnaŋ bandim mpeye keyet nâme penaŋepiŋ kegok mambein.
1JO 5:11 Kawawaŋaŋ zet zemkawaŋ beye ke pigok: Kawawaŋ egaŋ mama kanzizit mama ke ndaye. Âpme mama kanzizit keyet ŋotekŋaŋ ke Nemuŋaŋ egaŋ bein.
1JO 5:12 Zisas ek mama kanzizitgat toŋaŋ. Keyepmti an ŋen egaŋ Nemuŋaŋ mkitik mampein beme mama kanzizit ke matin. Âpme an ŋenaŋ Nemuŋaŋ ku mkitikmampein beme egaŋ mama kanzizit ku eknâmâtâzin.
1JO 5:13 In Zisasiyet manâmkiŋpeip keyepm neŋ zet kapi in kapigok kum indama nâit, zet kapi main nâmti ilinak atam kitik mmaneti mama kanzizit ke tiwep.
1JO 5:14 Nin Kawawaŋmak keŋ kwep manupgapmti kwileki ŋeniyet yaŋkwesimann egaŋ zetn manâin keyepmti nin egat kandaŋan kiŋgagapiŋ ma sakambuk palen ku mambanup.
1JO 5:15 Mme Kawawaŋaŋ ningalen zetn manâin keyepmti nin egat kwileki ŋengat yaŋkwesiwanup beme egaŋ ŋep ndawe ke nânup.
1JO 5:16 Yaŋgut an ŋenaŋ Kawawaŋgalen zetnaŋ kasa kasa mpemti mambamkumpein ek Sadaŋmak tususu kwep mambe beme Kawawaŋgat zikatnanen yom keyaŋ nukŋaŋ penaŋ mambein kogogapm ek teziŋ ŋandaŋgat zapat matazin. Keyepmti, “Kawawaŋgat am ekŋen keboŋgat dunduindewep,” ke ku zeyap. An ŋenaŋ yomaŋ tasain Kawawaŋgalen zetgat kasa kasa mamip keyet sepem ku mimiŋaŋ egat Kawawaŋ dundunduŋanen yaŋkwesime yomaŋ ke Kawawaŋaŋ katikpemti mama kanzizit sawe.
1JO 5:17 Mama mimi bekanaŋ mamip ke yom. Yaŋgut yom sambe ke teziŋ ŋandaŋ mebegalen zapat yek.
1JO 5:18 Am ŋen egaŋ Kawawaŋgalen nemunambaŋaŋ mamain egaŋ bekanaŋgalen mama mimi ke mâti ku mamin. Zet ke in nâmâtât talip. Am keboŋ ke Kawawaŋgat Nemuŋaŋaŋ ŋep damuŋ pembenaŋ mimiyelen keyepmti an bekanaŋ toŋaŋaŋ sokŋan koti ku walet sawe.
1JO 5:19 Nin nânup am sambe Sadaŋgat kandaŋan taliwaŋgut nin Kawawaŋgat zapat manup.
1JO 5:20 Nin nânup Kawawaŋgat Nemuŋaŋ egaŋ kwatoti Kawawaŋ penaŋ main egat nâmti mamayelen ŋoktik ndayeyepmti nin Kawawaŋ ke penaŋ zet penaŋgat ŋotekŋaŋ nâmpewanup. Ya nin Kawawaŋ penaŋ ekmak tususu kwep mamanup ma Nemuŋaŋ Zisas Kilaismak tususu kwep mti mamanup. Kawawaŋ ek Kawawaŋ penaŋ ma ek mama kanzizit keyet toŋaŋ.
1JO 5:21 Nembanne, in nopiom ekŋen bamkumindemâbep.
2JO 1:1 Neŋ ingalen an ŋeŋaŋin ya dapmelaŋge ingat tikŋaŋ manâmindeyapgapm zapat meluwaŋ kapi kumindayap. Yaŋgut neŋ etaŋ yek. An imbi sambe zet penaŋ ŋotekŋaŋ manâmaip ekŋenaŋ ingat kegogak nâme tikŋaŋ mambein.
2JO 1:2 Zet ŋotekŋaŋ ke ninmagen tazin ya tati tapmebe keyepmti nin ingat tikŋaŋ penaŋ manâmindenup.
2JO 1:3 Âpme Kawawaŋ Bipm ma egat Nemuŋaŋ Zisas Kilais egegat keŋ taolelit ma aŋgalaŋ gogot ma keŋ sewakŋaŋit inmagen wemti wembe. Mti nin zet penaŋ mkatik bemti gogot palenak mamambanup.
2JO 1:4 Inmagengatnaŋ notnaŋ ekŋenaŋ Bipm Kawawaŋgalen zet ndaye ke gawepumti zet penaŋ ŋotekŋaŋ ke ŋep mâti mamaip. Zet zapat dolakŋaŋ kegok zeme nâma keŋ oloŋen penaŋ bein.
2JO 1:5 Keyepm neŋ zet alakŋaŋ ŋen ku diindoma nâsâbip. Zet kapi alakŋaŋ penaŋ yek. Zisasiyaŋ sokbembeŋanen baen zet ikŋaŋ diindoye. Ke alak neŋ pi zet ikŋaŋ keyegak tazeap: nin gogot dopdop mamambanup.
2JO 1:6 Nin Kawawaŋ gogot etaŋ ku msasayelen. Egalen zetnaŋ maŋgawepunup keyaŋ gogot msanup bein. Zet kapi Zisasiyaŋ eweŋan baenen msalen ekmak mamti nâmkwabien keyet zet zapatnaŋ ke nâmti tikâk mpemti mamayet nâmti mandiindoin.
2JO 1:7 Nâit, am dâsuki an sambe penaŋ mepmâbien mamaip ekŋenaŋ Zisas Kilais ek msalen am nemboŋ ku sokbeye zet ke manzemtalalip. Am ekŋen keboŋ ke an dâsukitoŋ ma Kilaisiyet kasaŋene zewanup.
2JO 1:8 Neŋ Kawawaŋgalen zet zikat indama nâmti mkatik bempemti keŋ kwep mambep. Mneti peme towembeyet weyaŋti ekdamuŋ mmambep keyepmti bamgat Kawawaŋaŋ tosaŋin in mamip keyet kataŋ indawe.
2JO 1:9 Am notnaŋ Kawawaŋgalen zet mamkipmaŋ beip ekŋenaŋ Kawawaŋmak Nemuŋaŋ egetmak tususu kwep mti maip. Âpme am notnaŋ ekŋen Kilaisiyelen zet zemzikat indama nâmti mâpmeneti naman belaknik ke Kawawaŋgalen zetnaŋ ke ku mamkipmaŋbeip ekŋen ke Kawawaŋmak tususuŋin ku tazin.
2JO 1:10 An ŋen ek Kawawaŋgalen zet ku manzemzikatindain ya naman egaŋ zet ikŋaŋgat ŋoktikŋaŋgat etaŋ manzein an keyaŋ inmagen kopme in mkaŋin samti notn notn ku mpewep.
2JO 1:11 In an dâsuki keboŋ ke notn notn mpewep beme in myuŋguŋguŋaŋ ke mukulem mpewep.
2JO 1:12 Zet sambe penaŋ tatnainaŋgut papiaen meluwaŋ mimiyet nâma ŋep penaŋ ku bein keyepmti naman neŋ nen negak inmagen kot indikti inmak zet zenâ zenâ mimiyet keŋnan nâma ŋep penaŋ bein.
2JO 1:13 Amdine sambe piyaŋ ingat indamukuip.
3JO 1:1 Neŋ ingalen an ŋeŋaŋin ya Gaias gâgât tikŋaŋ nâmgemti gogot mamgayapgapmti zapat meluwaŋ kapi kumti gayap.
3JO 1:2 Nâgât notn penaŋ, geŋ Zisasmak tususundi ma ekmak zenâ zenâ dolakŋaŋ penaŋ matazingapm neŋ Kawawaŋgat dunduma geŋmagen sek zawat kumbemgawe mme kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ sambeyaŋ geŋmagen wembe.
3JO 1:3 Geŋ zet penaŋ ŋotekŋaŋ ŋep mmamti maŋgawepunik keyet zapadi am notnne ekŋenaŋ kot zeme nâma keŋŋ dolakŋaŋ penaŋ beye.
3JO 1:4 Nemban geŋ ma nodine in zet penaŋ ŋotekŋaŋ keyelen set mamâpmelip zet ke nâmti keŋŋ oloŋen omba penaŋ manâyap.
3JO 1:5 Notn, geŋ nâmkiŋpepemak nodine mukulem mamimindenik am sokŋan kapiyetnaŋ etaŋ yek. Kawawaŋgalen mulup am notnaŋ beŋangatnaŋ ekŋenaŋ kopme kegogak mukulem mamimindanik. Kegok ke dolakŋaŋ penaŋ mamnik.
3JO 1:6 Am ekŋenaŋ gogot mimindi dolakŋaŋ ya dapmelaŋge ŋenaŋ yaŋdi zemsokbeme ekŋenaŋ gâgât nâme mobotnaŋ beye. Keyepm geŋ Kawawaŋgalen mulup an notnaŋ ekŋenaŋ selen mebegalen indamukulem mane mebep. Kegok mmane dolakŋaŋ penaŋ nâmgewap.
3JO 1:7 Ekŋenaŋ Zisasiyet zet zapatnaŋ zemkawaŋ bembeyet mulupmaŋ am msat palen kapi mamti mandiindome manâip. Ke ekŋenaŋ, “Muluwinaŋgat tosaŋaŋ kogok nda,” kok ku zenzeyelen.
3JO 1:8 Keyepmti nin am ekŋen keboŋ indamukulem mti bandim mimindemti nin mulup keyet toŋaŋnok bemti nsakwep zet ke mpalakŋaŋ bembeyet zemndendeŋaŋ.
3JO 1:9 Neŋ dapmelaŋge ekŋengat zet zapat meluwaŋ notnaŋ kuwan yaŋgut Daiotepis ek ikŋaŋ amobotnaŋ kwesâtgat nâmti zetn manzemtalazin.
3JO 1:10 Keyepmti neŋ koti mama mimiŋaŋ zigok mamain keyet yaŋaŋ msokbewap. Egaŋ ningat dâsuki penaŋ zemti manzemtalatndein yaŋgut ke etaŋ yek. Egaŋ am nâmkiŋpepemak notnne ekŋenaŋ am kup notnaŋ kopme ikŋaŋ timbumululuŋpiŋ tapme am notnaŋ ekŋenaŋ timbumuluŋ indame, kegok ku mimiyet zemkulumindemti am mukup dapmelaŋge notnaŋ ekŋengalen zet nânâyelen mme egaŋ zupman maindamâzin.
3JO 1:11 Notn, geŋ an keyaŋ mama mimi bekanaŋ ŋen mme ekti sepem keyak ku mâti mbanik. Geŋ naman mama mimi dolakŋaŋ mâti mbanik. An ŋen mama mimi dolakŋaŋ mbe egat Kawawaŋmak tususu dolakŋaŋ mamain kegok bewe. Ma an ŋenaŋ bekanaŋ mti mambe beme egaŋ Kawawaŋ ku nâmkiŋpein kegok zenzeyelen.
3JO 1:12 Demitias egat am sambe ekŋenaŋ nâme dolakŋaŋ mambein. Ma Kawawaŋgalen zet penaŋ ŋotekŋaŋ yaŋaŋaŋ kegogat zemkawaŋ mambein. Neŋ ma mulup an notnne nin kegogak zetnaŋ zeme nâmann ŋep penaŋ mambein. Ya nin zet penaŋ manzenup ke manânik.
3JO 1:13 Zet zenzeyelen sambe penaŋ tazin yaŋgut zet ke papiaen kukuyet nâma ŋep penaŋ ku bein.
3JO 1:14 Neŋ sakwep penaŋ geŋmagen kot gikti nit nsakwep zenâ zenâ mimiyelen nâyap.
3JO 1:15 Kawawaŋgalen keŋ sewakŋaŋ geŋmak wemti tabe. Nodine pi taliwen ekŋenaŋ gâgât nâpeŋ mamaip. Ningat notnne ke taliwen ke giti indamukuwanik.
JUD 1:1 Âpme neŋ Zudas Zisas Kilaisiyelen mulup an ma Zemsiyet meniŋaŋ. Yaŋ neŋ zet zapat meluwaŋ kapi Kawawaŋaŋ am indakumtetiye ma Kawawaŋ Biwinaŋ ikŋaŋ in gogot mimindeme Zisas Kilais egaŋ maindikdamuŋ min ingat kumindayap.
JUD 1:2 Kegogapmti Kawawaŋgalen aŋgalaŋ gogot ma keŋ sewakŋaŋ ma gogotnaŋ inmagen bemisiksikŋaŋmak weweyet nâmti mandunduyap.
JUD 1:3 Notnne penaŋ, neŋ inmagen zet zapat meluwaŋ ŋeŋaŋ in ma neŋ ningalen nâmkiŋpepeyet yaŋaŋ Zisas Kilaisiyaŋ ningat yomgapmti gakiye manânup keyet kumindasâgât mneti pemaweme naman zet kapi ŋoktiknnan nâmkawaŋ bemtiyepm inmagen sakwep zemsokbemindandayelengapmti kumindasowap. Kawawaŋgalen zet katnaŋ penaŋ in kukŋaŋgat indadaŋaŋ e zet penaŋ ilak ke. Kogogapmti egalen zelen in ekmak tusum mamayelen zemâtâtât sambe tazin ke ingat nâmkiŋpepeŋin mkaliŋaŋ bembeyelengat zet windeŋaŋbeŋ zemti tabep. Zet ke nâmkiŋpepeŋin mkaliŋaŋ bemti weyaŋ mamayelen golaŋ zet kegok kumindayap.
JUD 1:4 An notnaŋ Kawawaŋgat ku manâmkiŋpeip ekŋen keyaŋ buzak ingat tuŋguwinan kobienaŋ mamaip, ekŋen ke in ku indikmâtâbien. Ekŋen keyelen mzikat indanda kapigok set tazin. Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋgat manzemyuŋgumti zemgulu gilik mamip, “Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋ tazingapmti yom ŋep mseip,” zeme in yom mamip. Ma Amobotnaŋŋ Zisas Kilais winde sambeyet toŋaŋ ek manzemkandatpeip. Kogogapm kan tipman baenen golaŋ zenze an ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ an ekŋen set kileŋ mama ekŋenaŋ zet kaboŋ kapi zewep nâmtiyepm dopmaŋin bekanaŋ mutumindasâgât nâmti zeme kuwien.
JUD 1:5 In zet kapi nâmtalip keyegak neŋ ewe zema in keyet otnâit. Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ eweŋan Islael am mulup katikŋaŋ Izip msalen mame Kawawaŋaŋ indamukulem mme Izip msat ke katikpemti mebien. Yaŋgut keyet palaŋanen am notnaŋ ekŋen Kawawaŋgalen zetnaŋ kuluwiengapmti indawalet mâge.
JUD 1:6 Âpme in ensel ekŋen Kawawaŋgalen zetnaŋ kulumti ek sebempepeyelen mme Kawawaŋgalen mundumen ke Kawawaŋaŋ âtâtindeme kwatobien keyet nâmtalip. Topme Kawawaŋaŋ selin belin zamti mundumin tambusosogen zemindeyeyaŋ ke etaŋ ke matalip. Yaŋ bamgat zemdelaŋ zenze kanen Kawawaŋaŋ ekŋen zemindondoyet zapat zemindeyeyaŋ talip.
JUD 1:7 Ma in itnaŋaŋ tipman baenen mka temaŋ zut Sodom ma Gomola ma mka ŋande sokŋan sokŋan tapmebien ekŋen keyelen zet zapat ke otnâit. Ekŋenaŋ anaŋ anaŋ ilinak set kileŋ mulup mbien ma imbi imbiyaŋ ilinak set kileŋ mimiyelen nâmtikŋaŋ penaŋ mti bekanaŋ ke mkwabien. Kegok mamme Kawawaŋaŋ am ma mka temaŋ ekŋen ke yominaŋgat dopmaŋ tewaŋ indabume delaŋ zemâge. Keyaŋ ningat piliŋ bein ma teziŋ kwesiŋ kwesiŋ manzin keyet keŋan ayomtoŋaŋ dopmaŋin ke indeme towebep.
JUD 1:8 Âpme sakam kegogak an ekŋen keyaŋ ki kimbemti ilinaŋgalen ŋoktik ke bandim mti otnâmti set kileŋ mulup mti sekŋin mawalelip. Ekŋenaŋ Kawawaŋgalen windeyet zemtalati ensel dolakŋaŋ ekŋengat mtotindemti zet bekanaŋ manzeip.
JUD 1:9 Yaŋgut eweŋan penaŋ ensel dolakŋaŋ ekŋengalen ŋeŋaŋin kwitnaŋ Maikel ekmak Sadaŋmak Mosesiyet sekŋaŋ gakikiŋaŋgat msalen kapi mdândâmti zet mmot mtot mbun. Yaŋ mbunaŋ yek beme ensel Maikel egaŋ Sadaŋ zet mtopemti zenzeyet nâme ŋep ku beme pigok etaŋ dunduye, “Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ ikŋaŋ dopmaŋ mutumgawe.” Egaŋ zeye keyet kataŋ ekŋenaŋ ku tapmip.
JUD 1:10 Âpme set kileŋ an ekŋen keyaŋ zet yaŋaŋ ku nâmâtâlip keyet ekŋenaŋ zet belakŋaŋ penaŋ manâip. Keyaŋgut an ekŋen keyaŋ tam boyaŋ sekŋinaŋgat tikŋaŋ nâmti mamâlip keyet kataŋ ekŋenaŋ ilinaŋgat sekŋinaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋgat nânâ etaŋ mamâlip. Kegok mti ilinaŋgat keŋin ma sekŋin mawalelip.
JUD 1:11 Wakae! An ekŋen sindem omba penaŋ tiwep. Ekŋen keyaŋ an ŋen kwitnaŋ Kein egalen mama mimi mamâlip. An ŋen kwitnaŋ Balaam egalen mama mimi mâti mânep mandam titiyelen mulup kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mam mâlip. Ma sakam kegogak an kwitnaŋ Kola ek ma maŋgeŋane ekŋenaŋ Kawawaŋgat zet bamset zeme indawalege. An ekŋen kemagen Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ ekŋengat palen timtapme tapmaip.
JUD 1:12 Âpme am nâmkiŋpepeŋinmak in tu meuŋin timbum ondekti Amobotnaŋgat keŋ oloŋen tatnime set kileŋ an ekŋen keyaŋ inmagen koti meu ilinsakwep tatnip. Keyaŋ ingalen totatalin ke mme mgasik tabein. Mti keyet ekŋenaŋ sakambuk ku mamip. Ekŋenaŋ ilinaŋgat an damuŋ manzeip keyaŋgut dapmelaŋgeŋine ku maindikdamuŋ mip. An ekŋen keyet yaŋin zanza sopmaŋ tâgâyaŋ kumbume pelelaŋ mekopme mawaŋ ku makozin keboŋ. Ma ekŋen ke tep katnaŋ kananen ku maelikme selume memuŋaŋ penaŋ mambein keboŋ.
JUD 1:13 Ma an ekŋen keyet mama mimiŋin nembu mamaŋ temaŋaŋ kwati mpulup pulup kaputimti gambibigen mopmayaloŋzin keboŋ. Ma ekŋengalen mama mimiŋin sakambukŋaŋmak mamip ke nembu mamaŋ zawak salaŋ kalak kalak mamin keboŋ. Ma an ekŋen ke wenzimaŋ mundumaŋ katikpemti belakŋaŋ mepmatazin keboŋ. Ma an ekŋen ke Kawawaŋaŋ tambusosok gimbikŋan keŋan mamayet zapat ombempeye keyet tabep.
JUD 1:14 Âpme Adam ekmagengatnaŋ am sokbemkwatnepeme sek 7 beme an kwitnaŋ Inok egaŋ sokbeye. Egaŋ an ekŋen keyet ma am notnaŋ keboŋgat golaŋ zenze an keyaŋ zet kapigok zeye, “Egit! Amobotnaŋ ek enselŋane teŋ sambe sopmaŋ ekŋenmak koti
JUD 1:15 am sambe zemindomti am yomtoŋ ekŋen egat ku manâmkiŋpemti mulup bekanaŋ am notnaŋmagen mamip ma zet kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ Kawawaŋ egat manzemtalalip am ekŋen keboŋ ke dopmaŋin bekanaŋ penaŋ egaŋ mutumindawe.”
JUD 1:16 Âpme an ekŋen ke âŋ zelinbeŋ ma am notnaŋgat nâmbekam bembe mamip. Mti ilinaŋgalen mama mimi bekanaŋ ke mamâlip ma ilinaŋgat sek mobot zet zemti zet kelakŋaŋ mimindame ekŋengat kwizet buŋamin mmobotgat mamip.
JUD 1:17 Yaŋgut notnne, in Amobotnaŋ Zisas Kilaisiyelen mulup anene mamti egalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zempalakŋaŋ bembeyelen nâmti ombemindeye ekŋenaŋ zet tipman baenen kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbembeyet diindowienen ke otnâit!
JUD 1:18 Ekŋenaŋ ingat kapigok zewien, “Kan Zisas Kilaisiyelen kokotnaŋgalen kan bududuk beme am Kawawaŋgat ku manâmkiŋpeip ekŋen keyaŋ ingat zet mtotindende zet diindowep ma an ekŋen keyaŋ ilinaŋgalen mama mimi bekanaŋ mamâlip.”
JUD 1:19 Ma ekŋen keyaŋ am maŋge makalaŋindeip ma ekŋen Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ ku maindikdamuŋ min. Sekgalen tikŋaŋaŋ etaŋ maindikdamuŋ min.
JUD 1:20 Yaŋgut notnne, in nâmkiŋpepeŋin esemteŋ taindain keyet dukŋaŋ imtati kwitnaŋ kwitnaŋ pembenaŋ akumbembeyet mti nâmkiŋpepeen semembep. In Emetak Teŋaŋ nânâ indame egalen nânâ mâti mandundumambep.
JUD 1:21 Ma in Kawawaŋgalen gogotnaŋ kandaŋan mamti ku bamkumpewep. Kegok mti kan delaŋ zenzeyet damuŋ tapme Amobotnaŋ Zisas Kilais egaŋ ingat aŋgalaŋ gogot mimindamti mama kwesiŋ kwesiŋ ke indawe.
JUD 1:22 In am ekŋen nâmkiŋpepeŋin ku mamkatikbeip ekŋen keyet keŋ sewakŋaŋ palen indamambep.
JUD 1:23 Ma in am mama mimiŋin bekanaŋ mamip ekŋen teziŋ ŋandeŋen mesâipgat indamukulem mbep. Ma notnaŋ ekŋen bekanaŋ kileŋ penaŋ mti mamaip in kembeŋ palen indamukulem mbewaŋgut eksemambe mbep mneti in indamandame in kogogak bekanaŋin keŋan toti yommak bewepgat teleŋan tati mbep.
JUD 1:24 Neŋ Kawawaŋaŋ in ŋep kapigok mimindandayelen maotnâyap. Egaŋ in ŋep indamukulem mme yomen ku toindowe ma egaŋ kegogak ŋep indatimti mama kwesiŋ kwesiŋ busatnaŋmak ikŋaŋgalen mundum keyet keŋan moindewe. Ma egaŋ in Kilaisiyet pembenaŋgat mti in indikme myuŋguŋguŋinpiŋ beme oloŋen palen ekmak mambep.
JUD 1:25 Kogogapmti nin Kawawaŋgat kwizet buŋamaŋ mwatpene. Ek kwewetaŋ Kawawaŋ. Egaŋ Amobotnaŋ Zisas Kilais egalen gakikiŋaŋgapmti am nin yomengatnaŋ gilik zemti ndatiye. Ek Amobotnaŋ temaŋ ma ek kwitnaŋ kwitnaŋ sambe keyet toŋaŋ ma ek windeŋaŋ temaŋaŋ eweŋan baen takwage yaŋ alak takwazin yaŋ ewe tapmobe! Ke penaŋ.
REV 1:1 Papia kapi kan belaknik kapiyet keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ penaŋ sokbesâpm keyet zapatnaŋ am Kawawaŋ nâmkiŋpemti msalen mamaip ekŋengat zemsokbemindandayet Kawawaŋaŋ Zisas Kilaisiyet zeme naman Zisas Kilaisiyaŋ enselnaŋ kululuŋengatnaŋ peme Zân Zisas Kilaisiyelen sisiliŋ an ekmagen toti zemzikat saye.
REV 1:2 Zikat same Zânaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ eknâm mge keyet ma Kawawaŋgalen zelen kwitnaŋ kwitnaŋ bamgat sokbesâpm ke eknâm mge ma Zisas Kilaisiyelen zet zapat penaŋ zemkawaŋ beye ekŋen ke papiaen kume towege.
REV 1:3 Mme am ekŋen zet kapi mamakuiwaŋ keŋin dolakŋaŋ bek ma am ekŋenaŋ zet kapi nâmti maŋgawepuip keŋin dolakŋaŋ talit eneyet kan bududuk beme meluwaŋ papia kapiyet keŋan kukuŋaŋ ke ilak sokbesâpm.
REV 1:4 Neŋ dapmelaŋge 7 Esia msalen talip ingat meluwaŋ pigok kumindayap: Kawawaŋ eweŋan baen takwageyaŋ alak tapmain ya ewe tapmobe. Âpme Kawawaŋ ek ma Emetak Teŋaŋ mulupmaŋ katnaŋ 7 mamm keyaŋ Kawawaŋaŋ mundum totatatnaŋ matazinen kemagen egaŋ sokŋan matazin. Ma Zisas Kilaisiyelen zetnaŋ amnaŋ ŋep mkipmaŋ bembeyelen ma egaŋ gakikiengatnaŋ kukŋaŋgat wati mama kanzizitgalen sek ke tiye yaŋ alak pigogat msat sambeyelen amobotnaŋ sambeyet Amobotnaŋin maŋgeyaŋ main. Ya ekŋen tuk keyaŋ dapmelaŋge 7 in keŋ taolet ma keŋ sewakŋaŋ indawep keyet neŋ mandunduyap. Zisas Kilaisiyaŋ ningat gogot mti gakimti sipmaŋ mulage keyepm ningalen yom peme mege.
REV 1:6 Kegok mti Zisas Kilaisiyaŋ nin mme am dundundueset indamukulem mimiyelen mulup nsakwep mti Kawawaŋ Bipm sesewatpenup. Kame Zisas Kilais sesewatsane; egaŋ kwesiŋ kwesiŋ damuŋ mulupmaŋ windeŋaŋbeŋ penaŋ mamm. Ke penaŋ.
REV 1:7 “Nâit, ek zanza paleset kopme am sambe zikalin ekmagen ekme mesâpm. Ke am tewen kuwienaŋ kegogak eksâbip. Mti am sambe msat ŋen msat ŋen mamaip ekŋenaŋ egat si kembeŋ mbep.” Penaŋ sokbesâpm. Ke penaŋ.
REV 1:8 Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ windeŋaŋmak egaŋ zeye, “Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet toŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe nen maekdamuŋ miyap ma neŋ eweŋan takwabanaŋ alak tapmayawaŋ ya ewe tapmobap.”
REV 1:9 Zân neŋ Amobotnaŋmagen ingat nolingapmti sisipeŋpeŋ nsakwep mamindaip ma nsakwep Kawawaŋgalen damuŋ katnanen mama keyet keŋanen nâmisim tatnup. Naman neŋ Kawawaŋgalen zet zemkawaŋ bewan ma Zisas zet penaŋ mkoge ke zemsokbema kasa ekŋenaŋ neŋ Patmos msat nembu tuŋgupmanen mka katikŋan neme taban.
REV 1:10 Ke tapmopma Sonda ŋengat Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ keŋnan bemisikme zet ŋandaŋaŋ temaŋ sepemaŋ lumun nemboŋ bamnaset kume nâmban.
REV 1:11 Nâma zeye, “Geŋ papiaen kwitnaŋ kwitnaŋ zikat gasowawen keyet meluwaŋ kumti dapmelaŋge 7 mka temaŋ ekŋen kapiyet bemane mebe. Epesa ma Samilina ma Pelegamam ma Taitala ma Salidisa ma Piladelpia ma Laodosia mka temaŋ ekŋen keyet.”
REV 1:12 Âpme neŋ an zet zeye ke eksâgât gilik zemti ekma lam 7 goliyaŋ weyayaŋaŋ ke onzempepeŋaŋgat
REV 1:13 busatnaŋin sutnateman an ŋen Angat Nemuŋaŋ nemboŋ. Egaŋ kâlâpmaŋ teepmaŋ miakti bitim nemboŋ goliyaŋ weyayaŋaŋ keyaŋ mamsosoŋanen zamti tage.
REV 1:14 Ma ŋokzupmaŋ satnaŋ kwalem zupmaŋ keboŋ ma zikatnaŋ ilizuzut taŋam nemboŋ.
REV 1:15 Ma setnaŋ sokŋaŋmak penaŋ galas peyak peyak mam keboŋ. Ma zet ŋandaŋaŋ temaŋ tu saŋsaŋ bimaŋ maoingalen kwisakŋaŋ keboŋ.
REV 1:16 Ma betnaŋ penaset wenzim 7 atam tage ma dembusekŋanen wanam teepmaŋ kukŋaŋ nembet nembet apum tage ma ŋenzimosetnaŋgalen busatnaŋ kasup tinsutnan maekzin keboŋ.
REV 1:17 Âpme neŋ ek ekti setnanen tokutumti gakikiŋanok wemban. Ya egaŋ betnaŋ penaŋaŋ neŋ natamti zeye, “Kiŋgagapiŋ! Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ yaŋbembeŋaŋ tapma sokbeyeyaŋ ewe delaŋ zenzeŋaŋ kogogak tapma kwitnaŋ kwitnaŋ delaŋ zemâbe.
REV 1:18 Neŋ mama toŋaŋaŋ gakimti waban ya mamti mambap. Neŋ zemdelaŋ zenzeyelen winde neŋmak tazin ma teziŋ ŋandaŋ keŋan mebegalen winde neŋ nanaŋaŋ.
REV 1:19 Ilakgat geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ eksâpmnik keyet meluwaŋ kusenik. Kwitnaŋ kwitnaŋ tazin ke alak kapi eksâpmnik ma bam kwabe keyelen eksokbesâpmnik ekŋen ke kusenik.
REV 1:20 Ma bet penaset wenzim 7 ma lam 7 ekdak keyet yaŋaŋ kapi zema nâmbak: wenzim 7 ke dapmelaŋge 7 ekŋengalen an damuŋ 7 ma lam 7 ke dapmelaŋge 7 ilin.”
REV 2:1 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Epesa mka temanen talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet papiaen pigok kumti bemane melak: ‘Betn penaset wenzim 7 mmamti lam 7 golaŋ mimiŋaŋ keyet tuŋgupman mebe kokot mamiap neŋ zet kapigok zesowap,
REV 2:2 Neŋ mama mimiŋinaŋgalen yaŋaŋ ŋep nâyap ma neŋ in ammagen muluwin temaŋ mbien ma ammagen sewak sewak mambien ke neŋ ŋep nâyap. Ma in am bekanaŋ yominmak indikpeŋpeŋ mimindeme ingat tuŋguwinanen ku talip. Ma in an ekŋen Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ zet zikat indanda penaŋ manzeip ekŋen keyet mama mimiŋinaŋgat yaŋin msokbemindikbienen ekŋen zet zikat indanda penaŋ yek. Ma in indiksokbewienen ekŋen an dâsukitoŋ etaŋ.
REV 2:3 In neŋmak tusuwien keyepmti sek sindem nâmisimatip keyaŋgut in epumti sewak sewak mulup giŋgiŋ mamip.
REV 2:4 Yaŋgut neŋ ingalen nukŋaŋin kapigok mtati ingat oloŋen ku mamiap.
REV 2:5 Nâip, itnaŋaŋ in nâgât igagen indembeye yaŋgut alak pigogat yek. Keyepmti in yominangatnaŋ keŋin ku gilik zewep beme neŋ koti ingat dapmelaŋge dolakŋaŋ ku nâmindewap.
REV 2:6 Yaŋgut mama mimiŋin kapiyaŋ dolakŋaŋ bein. In Nikolaiten am ekŋengalen mama mimiŋin bekanaŋgalen set ke in sekaŋgaŋ manâmindeip. In ekŋengalen mama mimi bekanaŋ neŋ sekaŋgaŋ manâyapnok in kegok manâip. Ke pembenaŋ.
REV 2:7 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zeyap ke in nâit. Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe neŋmagen atam tati bekanaŋgalen winde ke kume tobe beme egaŋ Kawawaŋgalen muluwen tep katnaŋ mama maindain ke neŋ ŋep nâmpema nimti kwesiŋ kwesiŋ mambe.’”
REV 2:8 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Samilina mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet zapat meluwaŋ pigok kumti bemane melak. ‘Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet toŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe nen maekdamuŋ miyap ma neŋ gakikiengatnan belak zemamaen kwaban.
REV 2:9 Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋgapmti in sisipeŋpeŋ mimindawien ke nâyap. Ma in milawatmageset bekopsat matalip yaŋgut nâmkiŋpepemageset in katikŋaŋ penaŋ beip. Zuda am ekŋenaŋ in zemtalatindemti zet mobotnaŋ mimindawep ke neŋ nâyap. Ekŋen keyet nâmkiŋpepeŋin penaŋmak yek; ekŋen ke Sadaŋgalen maŋge.
REV 2:10 In sisipeŋpeŋ ewe sokbemindawe keyet ku kiŋgabep. Nâip, Sadaŋ ek ingat windeŋin mim eegat nâmti egaŋ mulupmaŋ mti inmagengatnaŋ notnaŋ mka katikŋan indewe. Âpme ingalen nukŋaŋin ke msasa 10 kapi tabe. In nâmkiŋpemnepeŋ mamambepgapmti indome gakiwep beme nâmkiŋpepeŋinaŋgat tosaŋaŋ mama kanzizit tiwep.
REV 2:11 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zeyap ke in nâit. Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe neŋmagen atam tati bekanaŋgalen winde ke kume tobe beme gakiki delaŋ zenzeŋepiŋ teziŋ ŋandaŋen ke ku towebe.’”
REV 2:12 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Pelegamam mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet zapat meluwaŋ pigok kumti bemane melak. ‘Neŋ wanam teepmaŋ kukŋaŋ nembet nembet mtalap. Nâlen zetn kapi zesowap,
REV 2:13 In mka temanen matalip keyet yaŋaŋ neŋ ŋep nâyap. Sadaŋ ek mka keyet amobotnaŋ bemti matazin keyaŋgut in nâgât kwizet buŋam esemteŋ mmambienen Antipas Kawawaŋgalen zapat dolakŋaŋ zemkawaŋ beme Kilaisiyaŋ ŋep mamkipmaŋ bein ek Sadaŋgalen mka temanen ke kume gakiye. Âpme in kan keyet nâmkiŋpem nanayet meluwaŋ mti wisat ku mbien.
REV 2:14 Âpme neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ mamip keyet keŋ kwep ku mambeyap. Inmagen am notnaŋaŋ an kwitnaŋ Balaamgalen zemzikat indanda ke mamkatik bemti matalip. Egaŋ an kwitnaŋ Balakgat zemzikat same Balakgaŋ zemindeme Islael am ekŋenaŋ nopiomgat meu wisikŋ sasaŋaŋ ke nimti ma sek kileŋ mama ke mâti yom aikbien kegok ekŋenaŋ ewe tapmip.
REV 2:15 Âpme sepem kegogagak inmagen am notnaŋaŋ Nikolaiten ekŋengalen zemzikat indanda mamâlip.
REV 2:16 Keyepmti in yominangatnan keŋin gilik zek! Yek bewe beme neŋ inmagen sakwep koti am mama mimiŋin keboŋ mamaip ekŋen ke zemdelaŋ zenzeyelen winde nanaŋaŋ wanam teepmaŋ nemboŋ dembusekŋnan kwati matazin keyaŋ ekŋen indowe.
REV 2:17 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zet zein ke nâit! Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe neŋmagen mamtati bekanaŋgalen winde ke kume tobe beme an ke meu kululuŋengalen ke nimbe. Ma neŋ nanzaŋ satnaŋ kwit alakŋaŋaŋ keyet palen tatatnaŋ ke sama atawe ke am ŋenaŋ meluwaŋ ke ku eknâmbe ikŋaŋ etaŋ nâmbe.’”
REV 2:18 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Taitala mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet zapat meluwaŋ pigok kumti bemane melak. ‘Meluwaŋ kapi neŋ Kilais Kawawaŋgat Nemuŋaŋ nâlen. Ma nâgât zikatn taŋam nemboŋ ma setn sokŋaŋmak balas zulupme peyak peyak mamm keboŋ.
REV 2:19 Neŋ ingalen muluwinaŋgalen yaŋaŋ nâyap. In gogot mamneip ma manâmkiŋpemneip ma nolin mamukulem mip keŋ sewakŋaŋ palen mamaip ma alak muluwin omba tapmip keyaŋ itnaŋaŋ ke sebempein.
REV 2:20 Yaŋgut neŋ zet piyet keŋ kwep ku beyap eneyet in imbi Zesebel nâmpeme egaŋ ikŋaŋak neŋ golaŋ zenze imbi zemti nâlen mulup anne ekŋen zemzikat indamti bekanaset indatime toti ekŋenaŋ sek kileŋgalen mama mimi ke mâti meu nopiomgat sasaŋaŋ ke manip.
REV 2:21 Neŋ egaŋ keŋaŋ yomengatnan gilik zenzeyelen kanaŋ bempewan yaŋgut egaŋ sek kileŋ mamaŋaŋ ke ku peme tapme keŋaŋ ku gilik zeye.
REV 2:22 Keyepmti mama mimiŋaŋ keyet dopmaŋ zawat sek sindem temaŋ tiwe. Ma am ŋenaŋ ekmak sek kileŋ mamain egaŋ kegogagak dopmaŋ sek sindem mobotnaŋ penaŋ tiwe. Yaŋgut yomengatnan keŋin gilik zewe beme dopmaŋ ku tiwep.
REV 2:23 Ma nemunambaŋane ekŋenmagen zawat temaŋ penaŋ pema koti mme gakimâbep. Kegok mma mka kataŋ nâmkiŋpepemak maŋge ekŋenaŋ nâmbep neŋ am ŋoktikŋinmak keŋin maegap. Neŋ in muluwinaŋgat tosaŋaŋ sepem igak igak indawap.
REV 2:24 Mti Taitalayetnaŋ am notnaŋ in zemzikat indanda ke ku mammtalip ma in Sadaŋgalen mulup penaŋ ke ku mamkatik beip ingat kapigok zeyap, Neŋ mulup ŋen in ku tusumindawap.
REV 2:25 Yaŋgut in ewe nâgât nâmkiŋpemti muluwin dolakŋaŋ mkwabien ke mâti atam kitik mtapmetne peme neŋ gilik zemkobap.
REV 2:26 Am ŋenaŋ Sadaŋgalen windeŋaŋ ke kume topme nâlen zet zemkawaŋ bemindawan ke mkatik bemti tapmetnepeme delaŋ zenzeŋaŋ ek Kawawaŋaŋ winde same msat sambe kapi indikdamuŋ mbe.
REV 2:27 “Âpme egaŋ am aen butnaŋaŋ amobotnaŋgalen toŋganok mtati indikdamuŋ mbe. Mti indawalebe ma kumsome isisikŋaŋ menzim tosinok zaliwep.”
REV 2:28 Âpme neŋ wenzim “Saputuŋ” matazin ke an ke sawap.
REV 2:29 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zet zeyap ke in nâit.’”
REV 3:1 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Saldis mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet zapat meluwaŋ pigok kumti bemane melak. Zet kapi neŋmagengatnaŋ kozin. ‘Neŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ neŋmak mamti mulupmaŋ katnaŋ 7 mamm ma neŋ wenzim 7 mammtalap. Ma am ekŋenaŋ dapmelaŋge ingat muluwin dolakŋaŋ penaŋ mamip manâmindeip. Yaŋgut in Kawawaŋgalen ze zapat dolakŋaŋ ku mkawaŋ bemti mâbien. Neŋ ingalen mamaŋinaŋgat yaŋaŋ ke nâyap kelak in am gakikiŋaŋnok maip.
REV 3:2 Neŋ ingalen mama mimiŋin ekma Kilais mâbâgalen Kawawaŋaŋaŋ piliŋ bempeye keyet kataŋ ku bein. Keyepm in gakikiŋaŋnok maiwengatnaŋ wati mulup dolakŋaŋ windeŋaŋbeŋ neŋmagen mti kwitnaŋ dolakŋaŋ inmak taindain ke mkatik beit. Mti mama mimi dolakŋaŋ inmagen tazin bugan keyaŋ delaŋ zewemagengat. Neŋ ingalen muluwin Kawawaŋgat zikatnan esemteŋ penaŋ ku aikban.
REV 3:3 In Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ eweŋan baenen diindowien ke otnâit ma ke in gawepumti mambep. Kegok mti in yominangatnan keŋin gilik zemti mamaen kwabep. Yek beme neŋ gilik zemti kambu titi an sepemnok ingalen kobap. Kan keyet in mulup mimipiŋ ma in nânâpiŋ tapme neŋ kobap.
REV 3:4 Âpme Saldis mkaengatnaŋ am kwep kwep yom mimipiŋ maip in kâlâp satnaŋ indama miakti neŋmak mebep. In esemteŋ mambiengapmti neŋmak ŋep mambep.
REV 3:5 An ŋenaŋ nâmkiŋpepe Kawawaŋmagen windeŋaŋ bem tabe beme egaŋ kâlâp satnaŋ munduŋbe. Ma neŋ kwilin mama kanzizitgalen papia tazin ke ku asekbap. Ma neŋ Bien ma enselŋaneyet zikalinan, “Ekŋen nâlen zapat,” ke sosok zemkawaŋ bewap.
REV 3:6 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zeyap ke in nâit!’”
REV 3:7 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Piladelpia mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet papiaen pigok kumti bemane melak. ‘Neŋ teŋ toŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ zema penaŋak masokbein. Ma neŋ winden sakamaŋ amobotnaŋ Dewitgalen nemboŋ. Ya am ŋenaŋ nâlen mulupmnaŋgat ŋep ku zemkululuyelen.
REV 3:8 Neŋ ingalen muluwin ŋep nâmâtâlap. Ma neŋ nâyawen in winde isikŋaŋ bugan taindain yaŋgut in nâlen zetn gawepumti nâgât ku wasinewien. Neŋ mulup Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ mkawaŋ bembeyelen omba penaŋ indawan ma am ŋenaŋ muluwin ke ku zemkuluye.
REV 3:9 Nâip! Am dâsukitoŋ ekŋen Sadaŋgalen maŋge ekŋenaŋ ilinaŋgat Zuda am manzeiwaŋgut yek penaŋ. Neŋ ekŋen ke indatima inmagen sokŋan koti ingat pedondom indawep. Mti in kapigok nâmâtâbep, neŋ dapmelaŋge ingat neŋ gogot mamiyap.
REV 3:10 In nâlen zet ke gawepumti sisipeŋpeŋ mimindame in nâmisim tabiengapmti sisipeŋpeŋ ma nukŋaŋ temaŋ msat kataŋ kwabeen kan keyet neŋ indikdamuŋ mma tetimaemae kanen windeŋaŋ beŋ bemti tabep.
REV 3:11 Âpme neŋ sakwep kosowapgat nâmkiŋpepe taindain ke weyaŋ ekdamuŋ mbep. Ma ŋenaŋ ingalen mama mimiŋinaŋgalen tosaŋaŋ kululuŋen tiwep ke ku mpewe.
REV 3:12 Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe Kawawaŋmagen windeŋaŋ bem tabeen ke Kawawaŋ nnaŋgalen sesewat mkayelen tepumaŋ temaŋnok bein. Ma egaŋ mka ke ku katipewe; neŋ egat palen Kawawaŋ nnaŋgat kwitnaŋ kumpewap ma neŋ kegogak Kawawaŋ nnaŋgalen mka temaŋ kululuŋengatnan kwatobe ke kwitnaŋ Zelusalem alakŋaŋ kuwap. Neŋ kegogagak egat palen kwitn alakŋaŋ kuwap.
REV 3:13 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zet zeyap ke in nâit.’”
REV 3:14 Âpme Kilaisiyaŋ nâgât kapigok zeye, “Dapmelaŋge Laodosia mka temaŋ talip ekŋengalen an damuŋgat ma ilinaŋgat zet zapat meluwaŋ pigok kumti bemane melak. ‘Neŋ zet, “Ke penaŋ” manzenup ke neŋ ma Kawawaŋgalen zet penaŋ manzemkawaŋ beyap. Ma neŋ amnaŋ maeknâmneip. Ma Kawawaŋaŋ msat kululuŋ yaŋbemti msokbeye keyet toŋaŋegak.
REV 3:15 Neŋ ingalen muluwinaŋgalen yaŋaŋ ŋep nâyap. In nâmkiŋpepeŋinmak ku talip ma in nâmkiŋpepemagen keŋ zut talip. Keyet nâme pembenaŋ bein keyepm neŋ ingat oloŋen ku miyap.
REV 3:16 Inmagen nâmkiŋpepe kaliŋaŋ ku taindaye keyepmti neŋ zemindewap.
REV 3:17 In ilinaŋgat pigok manzeip, “Nin milawatn omba penaŋ tatndain keyepm totatatn pembenaŋ. Nin kwileki ŋengat ku matimatnup.” Kegok manzeip yaŋgut neŋ ingat kapigok zesowap, in ilinaŋgat yaŋin ku maekmâtâlip. In am bekopsat. In ola olat palen mamaip ma zikalin beŋaŋ ma talak mamaip.
REV 3:18 Keyepmti neŋ pigok zemâtâtindewi: In neŋmagen koti gol tewaŋ zime dolakŋaŋ penaŋ bembeŋaŋ ke kwitiit. Ma kâlâp teepmaŋ satnaŋ neŋmagen kwitimti munduŋme toti sekŋin sakambuginaŋ tazinen ke aŋgalaŋti tabe ma zikatgalen melesen ŋen neŋmagen kwitimti zikalinan kaputi zikalin dolakŋaŋ ekmâtâbep. Kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen keboŋ keyaŋ am keŋin mukulem mme nâlen bewep.
REV 3:19 Neŋ in notn mamimindeyap keyepm keŋ gilik zemti yomin katipewep. Âk yek bewe beme indom musuwetindewap.
REV 3:20 Nâip, neŋ sekekegen tati set tâŋtâŋ takuma am ŋenaŋ nâlen tâŋtâŋ ke nâmti kot set mâtâbe beme neŋ egalen mka keŋan tati tu meu nsakwep nimbalup.
REV 3:21 Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe Kawawaŋmagen windeŋaŋbeŋ bemti tabeen neŋ ekŋen mundum totatat nenaŋgat solonan indema totabep. Neŋ kasa temanen ke windennbeŋ bemti tabangapmti in kegogak windebeŋ bemti tapme Bipmnaŋ Amobotnaŋgalen mundum ke neŋ name mundum totatat nenaŋgat solonan ke in indema totabep.
REV 3:22 In wakŋin bemti nâlen Emetak Teŋaŋ nâgât zet zeme neŋ dapmelaŋgenne ekŋengat zet zeyap ke in nâit!’”
REV 4:1 Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ke eknâm mtiŋgut tati ekma kululuŋen sekekek ŋandemti tapme ekban. Âpme zet ŋen lumun kwisaknok nâma kegogak ewe sokbemti pigok dinoye, “Geŋ pien kwapmane gatati mamti kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbewe ke zemzikat gama eksenik.”
REV 4:2 Kegok zeme keyegak Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ keŋŋ meleŋ beleŋ mme ekma kululuŋen Amobotnaŋgalen mundumaŋ keyet palen an ŋenaŋ totapme ekban.
REV 4:3 An keyelen ŋenzimosetnaŋgalen sokŋaŋ nanzaŋ kwilit zaspamak kalnelien nemboŋ. Âpme Amobotnaŋgalen mundum totatat keyet tazinen bitimnatagaŋ tokwat bembuluŋti tage sek sepemaŋ nanzaŋ dolakŋaŋ kwitnaŋ emelal nemboŋ.
REV 4:4 Ekma Amobotnaŋgalen mundum totatat keyet solonan mundum totatat 24 kapiyaŋ bembuluŋ tabien. Tapme ŋeŋaŋ bembe an 24yaŋ mundum keyet palen tokwa bembuluŋ totabien. An ekŋen ke kâlâwin satnaŋaŋ mundumti ŋokŋinanen elimiak goliyaŋ weyayaŋaŋ ke mundum tabien.
REV 4:5 Amobotnaŋgalen mundum totatalen keyetnaŋ kululuŋ ambeyegaŋ tapmme taeknepema kululuŋ kwisak tembe kume nâmban. Ma egalen mundum totatat ŋenzimosetnaŋ ke ekma taŋam sokŋaŋ 7naŋ ziye. Taŋam ke Kawawaŋgalen Emetak Teŋ mulupmaŋ katnaŋ mam 7 keyaŋ ziye.
REV 4:6 Âpme Amobotnaŋgalen mundum totatat zikatnaset mundum ke ekma saŋga soŋga tu lemunaŋ temaŋ ma galas nemboŋ beye. Mme Amobotnaŋgalen mundum totatalen ke ganzenaŋ ilindiŋ ke kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak zikalin sambe ŋenzimoselinaset ma baminaneset nembet nembet ekmâtâtâtgalen ku olalatgalengapmti zikalin kegok tatindaye.
REV 4:7 Soŋgom ŋeŋaŋ tage ke laion nemboŋ. Mme keyet bamanen makau apmaŋ nemboŋ. Ma eget zut keyet bamidanen soŋgom ŋen ŋenzimosetnaŋ amgalen nemboŋ. Mme soŋgom delaŋ zenzeŋaŋ ke muŋtinaŋ mapâmain keboŋ.
REV 4:8 Soŋgom zulak zulak ekŋen kwep kwep ke pâwin sikis sikis zikalin sambe biselinaset ma mamsosoŋinaset taindain. Tambu msat zet kapigok kwesiŋ kwesiŋ zepeŋ matakwalip: “Geŋ An Teŋgat Teŋgalen toŋaŋ. Geŋ Amobotnaŋ Kawawaŋ windendibeŋ. Kawawaŋ geŋ eweŋan tabanan, alak tapmanigaŋ ya bam tapmobanik.”
REV 4:9 Âpme soŋgom mamaŋinmak ekŋenaŋ egaŋ ikŋaŋgalen mundumanen ke kwesiŋ kwesiŋ tapmoti tatagalen keyet kwizet buŋamaŋ mwati wisikŋ zemti sesewat tapmsaip.
REV 4:10 Kegok mme an ŋeŋaŋ bembe 24 ekŋenaŋ egaŋ kwesiŋ kwesiŋ mamain keyet totatatnaŋ kandaŋan ke pedondomti sesewat tapmsaip. Ekŋenaŋ bunduŋin elimieyakŋaŋmak ke saŋti egalen totatat kandaŋan bemti kapigok zeip,
REV 4:11 “Geŋ ningalen Amobotnaŋ ma ningalen Kawawaŋ! Gâgât kwizet buŋamdi mwatgenup ma windendi temaŋgat wisikŋ nâmgenup. Geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke msokbemane mamaŋinmak sokbewien.”
REV 5:1 Âpme neŋ ekma an ŋenaŋ Amobotnaŋgalen mundum totatalen papia muŋguŋguŋaŋ betnaŋ penaset mtapme ekban. Papia keyet palen meluwaŋ nembet nembet kumpepeŋaŋ tapme ekban. Mme papia setnaŋ kwep palen keyet palen gwede 7 kapiyaŋ piliŋ amnaŋ keŋan ku eegalen bumilikpepeŋaŋ.
REV 5:2 Neŋ ekma ensel windeŋaŋbeŋ yaŋkwesisi ŋen kwizet palen kapigok kuye, “An teŋ penaŋ kwiyaŋ ŋep gwedem papiaen milikpepeŋaŋ kapi mâtâpemti papia ŋep mendesinak?”
REV 5:3 Yaŋgut an ŋen kululuŋengatnaŋ ma msat kataŋ taliwen kapiyetnaŋ ma msat kandaŋan maip ekŋen kemakgatnaŋ an ŋenaŋ gwedem papiaen bumilikpepeŋaŋ ke mâtâtpemti keŋan eegalen ke an ŋen ku tage
REV 5:4 keyepm neŋ si temaŋ suwan.
REV 5:5 Âpme an ŋeŋaŋ bembe ŋenaŋ nâgât kapigok zeye, “Si susupiŋ! Ekbak, Laion ek Zudayelen maŋgeengatnaŋ ma Dewitgalen alikŋaŋ ŋenaŋ kasa temanen ke an aumti kasaŋaneyelen windeŋin mtoindeyeyepmti egaŋ gwede 7 papiaen bumilikpepeŋaŋ ke ŋep mâtâpewe.”
REV 5:6 Âpme Amobotnaŋgalen mundum totatalen kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ma an ŋeŋaŋ bembe ekŋengat tuŋguwinanen neŋ ekma Sipsip kume gakimti wageyelen gwilim zembeŋaŋmak dendaŋ tapme ekban. Eget zegalipmaŋ 7 ma zikatnaŋ 7 keyaŋ Kawawaŋgalen Emetak msat kataŋ indeme toti mebe kokot mti muluwin katnan 7 mamip ke mbien.
REV 5:7 Kegok sokbeme Sipsiwaŋ Amobotnaŋgalen mundum totatalen ke meti betnaŋ penaset papia muŋguŋguŋaŋ ke mge.
REV 5:8 Kok ke mme kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ekŋen ma am ŋeŋaŋ bembe 24 Sipsipgat kandaŋan pedondom sawien. Ekŋen kwep kwewaŋ gita temaŋ nemboŋ ma bati goliyaŋ weyayaŋaŋ keŋanen tu sesikŋaŋ dolakŋaŋmak atamti egat kandaŋan pedondom sawien. Kwitnaŋ kwitnaŋ belinan atamti pedondowien ekŋen ke Kawawaŋgalen am ekŋengalen dundundu.
REV 5:9 Kok mti silik alakŋaŋ kapigok kuwien, “Geŋ gwede papia muŋguŋguŋaŋ palen tazin ekŋen ke ŋep mâtâpepeyelen keyepmti gâgât nâmann mobotnaŋ bein. Geŋ am ekŋenaŋ gome gakiwanan keyepm am yaŋin igak igak ma am zelin ŋande igak igak ma am sek sepemin igak igak ma msalin igak igak tapmelip kataŋ Kawawaŋgat zapat gakimti sipdaŋ indakwitimti indabanan.
REV 5:10 Geŋ nin mmane amdine ekŋengat tuŋguwinan mamti dundundu ma sesewat mulup mimiyelen kwati msat sambe ekdamuŋ mbanup.”
REV 5:11 Âpme ewe ekma ensel sambe sopmaŋ penaŋaŋ Sipsiwaŋ Kawawaŋ ikŋaŋgalen munduman totage ma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ke ma ŋeŋaŋ bembe an ekŋen ensel ekŋen keyaŋ indabembuluŋti dendaŋ tapme ekma
REV 5:12 silik omba kapigok kume nâmban, “Sipsip Nembaŋaŋ, Geŋ damuŋ mimiyelen windendi igagen tagaen ma kwitnaŋ kwitnaŋ polak polak wem gain ma nânândi temaŋ ma sebet susuk ku mamnik, ma kwizet buŋamdi temaŋ penaŋ ma kwidi mwawagalen ma zemsesewatgeŋgeyelen. Ya amgapm gome gakiwanan keyepm nin sesewatgenup. Geŋ An Teŋ.”
REV 5:13 Âpme neŋ eknâma Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe mamaŋinmak msokbembeŋaŋ kululuŋen ma msat palen ma msat keŋan ma nembu keŋan ma msat kataŋ ekŋenaŋ silik kapigok kuwien, “Geŋ Kawawaŋgapm gitaŋgalen mundum totatalen totadik ma geŋmak Sipsip Nembaŋaŋ igat sesewatidanup. Kwizet buŋamit mmot idenup ma windeŋit igagen keyaŋ kwesiŋ kwesiŋ tapmobe.”
REV 5:14 Kegok sokbeme kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak keyaŋ zewien, “E penaŋ!” Ekŋenaŋ kegok zeme an ŋeŋaŋ bembe ekŋenaŋ egegat kandaŋidan pedondom idamti eget sesewatidawien.
REV 6:1 Âpme neŋ eknâma Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede 7 keyet keŋanen kwep mâtâpeme ke eknepema kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ekŋenmagengatnaŋ kwewaŋ zetnaŋ kululuŋ kwisaknok kumti zeye, “Geŋ pien kot!”
REV 6:2 Kegok sokbeme neŋ ekti ewe weyaŋ ekma âs satnanen an ŋenaŋ totati timbiŋaŋ betnanen atamti amobotnaŋgalen bunduŋ goliyaŋ weyayaŋaŋ same munduŋge. Same âsiŋaŋ palen totati kasa kuku an ŋenaŋ kasa kumti kasaŋene indomdelaŋ zemti metnak keyet katnan motati mege.
REV 6:3 Âpme Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede ŋen mâtâpeme neŋ nâma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋaŋmak soŋgom nemboŋ ŋenaŋ kapigok zeye, “Kot!”
REV 6:4 Kegok zeme âs ŋen ŋamaŋ penaŋaŋ kosokbeye. An âs palen tage ke kasa msat kataŋ kukuyelen ke winde sasaŋaŋ keyepm anaŋ ilin ilinak aumsomti gakim temebegalen. Ek wanam teepmaŋ sasaŋaŋ.
REV 6:5 Âpme naman keyegak Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede tuk ke mâtâpeme neŋ nâma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋaŋmak soŋgom nemboŋ tuk egaŋ kapigok zeye, “Kot!” Zeme neŋ taekma âs sopmaŋaŋ kosokbeye. Mme an dukŋan gwaen tage ek skel betnaŋaŋ mti tage keyaŋ mkawaŋ beinen meuyet kambeŋ temaŋ sokbesâpm.
REV 6:6 Kegok kwapme kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ekŋengat tuŋguwinan an zet ŋandenok sokbemti pigok zeme nâmban, “Plawa wilaŋ weyayaŋaŋ nukŋaŋaŋ kilo kwep e msasa kwepgat an peme weweŋaŋgalen tosaŋaŋ ma plawa baliyaŋ weyayaŋaŋ nukŋaŋaŋ kilo tuk e msasa kwepgat an peme weweŋaŋgalen tosaŋaŋ. Kogok mti olip tep ma wain tek muluwen ke walelepiŋ!”
REV 6:7 Âpme naman keyegak Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede 4 ke mâtâpeme neŋ nâma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ 4 egaŋ kapigok zeye, “Kot!”
REV 6:8 Mme neŋ taekma âs ŋen sekŋaŋ alaŋaŋ piyaŋ kosokbeye. An âs dukŋan gwaen tage ek kwitnaŋ “Gakiki.” Ma gakikiŋaŋ ekŋengalen mundum toŋaŋ keyaŋ egat baman âs kwepgat dukŋan moti tabun. Kawawaŋaŋ an zut âs palen tabunen ke msat palen toti kwitnaŋ kwitnaŋ sokbesâpm kapiyelen idaye. Kwitnaŋ kwitnaŋ ke kapi: Msalen amnaŋ ilinak kasa kasa mti aumti gakiwep ma meuyet kambeŋ tati gakikiyelen ma zawat bekanaŋ mti gakikiyelen ma soŋgom zupmaŋ kukŋaŋbeŋ temaŋaŋ am indawalepme gakikiyelen winde keyelen idaye. Kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ am maŋge kwep indawalepme gakiwep. Âpme maŋge tugaŋ belak tabep.
REV 6:9 Âpme naman keyegak Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede 5 ke mâtâpeme ekma sisak kandaŋan am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ zemti Kilaismagen nâmkiŋpepeen katikŋaŋ tapme indome gakiwien ekŋenaŋ tapme indikban.
REV 6:10 Mme ekŋenaŋ kwizet omba kapigok kuwien, “Amobotnaŋ, windendi igagen. Geŋ teŋ toŋaŋ ma penaŋgalen toŋaŋ. Nin gâgât damuŋ zigok ewe tapmann geŋ koti am ekŋen msalen kapi nin ndondoŋaŋgat zemindomti ma dopmaŋ mutumindawanik?”
REV 6:11 Kegok yaŋkwesime Kawawaŋaŋ kâlâp teepmaŋ satnaŋ kwep kwep indamti pigok diindoye, “Nâlen mulup an ma nâmkiŋpepeen noline ekŋen msalen alik talip kegogak indome gakiwep sakam in indome gakiwienok. In bugan kwesiŋnik tapmeŋgut kasaŋineyaŋ ekŋen noline in zigok indome gakiwien keyet kataŋ indowep.”
REV 6:12 Âpme naman keyegak Sipsip Nembaŋaŋaŋ gwede 6 ke mâtâpeme eknâma mâkinaŋ temaŋ mge ma kasup sopsop kume menzim tikandaŋaŋ tewen zimti sopmaŋ makuin keboŋ beye ma eyoŋgayaŋ ŋamaŋ sip sepem sokbeye.
REV 6:13 Âpme wenzimaŋ kululuŋengatnaŋ msalen saŋganeŋ katnaŋ kaikŋaŋ tepmanengatnaŋ tâgâ temaŋaŋ kumbume matelakzemtozin kegok tobien.
REV 6:14 Ma kululuŋaŋ galaŋ zem mekoge ke papia palakŋaŋ yaŋ muŋguŋme matazinok beye. Âpme kalaŋ ma msat nembu palen sambe ilindiŋ ekŋenaŋ mundumin pemti mebe kokot mbien.
REV 6:15 Kwitnaŋ kwitnaŋ kegok sokbeme msat kataŋ amobotnaŋ ma an ŋeŋaŋine ma kasa kuku an ŋeŋaŋine ma am mânep milawalin temaŋ ma am winde igagen ma am notnaŋ sambe sisiliŋ am ma am lala ilinsakwep nanzaŋ aimboŋaŋ ma kapalaŋ kandaŋinan enzilim tati
REV 6:16 kalaŋ ma ŋandaŋ kapalaŋ egegat pigok zewien, “It ndakwatamti enzilim ndeme an Amobotnaŋgalen mundum totatalen totazin egalen ŋenzimosetnanen ma Sipsip Nembayelen ŋenzinziŋaŋ temaŋ ke nin ku eksenup.
REV 6:17 Ŋenzinziŋ temaŋ keyet kanaŋ ke sokbein ke an kwiyaŋ ŋep tasâpm?”
REV 7:1 Keyetnaŋ ekma ensel zulak zulak ekŋen keyet keŋanen kwep kwewaŋ msatgalen ganzenaŋ zulak zulak keyet nembet nembet dendaŋ tapme indikban. Ke tati msatgalen tâgâ atam tabiengapmti tâgâyaŋ msat palen ma nembu palen ma tep ku indakumbuye.
REV 7:2 Âpme neŋ ekma ensel ŋenaŋ kasup kwakwatnaset Kawawaŋgalen piliŋ betnanen atamti koge. Koti ensel zulak zulak ekŋen msat ma nembu waleletgalen winde indandaŋaŋ ekŋengat kwizet
REV 7:3 kumti zeye, “In msat ma nembu ma tep ekŋen waleindendepiŋ tapme nin Kawawaŋnnaŋgalen mulup an monzalaminanen piliŋ kumindemanngulak.”
REV 7:4 Âpme am ekŋen keyet monzalamin palen Kawawaŋgalen piliŋ bemindendeŋaŋ makukuŋin 144 tausen kegok eknâmban. Ke Islael am maŋge 12 ekŋenmagengatnaŋ.
REV 7:5 Ekŋen sambe maŋge kapiyelen ikŋaŋgat kwep kwepgat makukuŋin 12 tausen kegogaŋ tabien: Zudayelen maŋgeengatnaŋ ma Lubengalen maŋgeengatnaŋ ma Gatgalen maŋgeengatnaŋ ma Asayelen maŋgeengatnaŋ ma Naptaliyelen maŋgeengatnaŋ ma Manaseyelen maŋgeengatnaŋ ma Simiongalen maŋgeengatnaŋ ma Liwaiyelen maŋgeengatnaŋ ma Isakayelen maŋgeengatnaŋ ma Sebulamgalen maŋgeengatnaŋ ma Zosepgalen maŋgeengatnaŋ ma Benzamingalen maŋgeengatnaŋ ekŋen keyaŋ Kawawaŋgalen piliŋ tiwien.
REV 7:9 Kwitnaŋ kwitnaŋ ke eknâm mti ekma msat kataŋgalen am msalin igak igak ma yaŋin igak igak ma sek sepemin igak igak ma zelin ŋande sepem igak igak am ŋenaŋ ku indamakukuyelen. Ekŋen ke Kawawaŋaŋ mundumaŋ totatatnanen tage ma Sipsip egegat zimoselidan dendaŋ tapme indikban. Ekŋenaŋ kâlâwin teepmaŋ satnaŋ munduŋti belinan timbikim sinaŋ atamti tapme indikban.
REV 7:10 Ekŋenaŋ kwizet omba kapigok kumti zewien, “Kawawaŋmak Sipsip Nembaŋaŋ egelaŋ aŋgalaŋndemti kasanne ekŋen indom moti Amobotnaŋgalen mundum totatalen Kawawaŋaŋ totazin ma Sipsip Nembaŋaŋaŋ ekmak tazin keyepm sesewatidane.”
REV 7:11 Âpme ensel ekŋenaŋ ma ŋeŋaŋ bembe ma kwitnaŋ kwitnaŋ soŋgom nemboŋ mamaŋinmak zulak zulak ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen mundum totatat zimosetnan pedondomti Kawawaŋ sesewatsamti
REV 7:12 zewien, “Ke penaŋ! Zemsesewatpepeyelen ma kwidi mwawagalen ma nânândi temaŋmak manik ma wisikn zemgaŋgayelen ma kwizet buŋamdi temaŋ penaŋ tagain ma windendi igagen tazin ma sebet susuk ku mammnik ke Kawawaŋnnaŋgalen ya wemeti wembe. Penaŋ!”
REV 7:13 Âpme ŋeŋaŋ bembe an ŋenaŋ kapigok nayaŋkwesiye, “Ekŋen kâlâp satnaŋ teepmaŋaŋ mundum talip ekŋen ke kwi ma desetgatnaŋ kobien?”
REV 7:14 Kegok nayaŋkwesime neŋ zet dopmaŋ kapigok gilik zemsawan, “Amobotnaŋ, e neŋ ku nâyap, geŋ nâmtadik.” Zema egaŋ pigok dinoye, “Am ekŋen ke sisipeŋpeŋ temaŋ mimindandaŋaŋaŋ koloyaŋ talip. Ekŋen kâlâwin teepmaŋ Sipsip Nembaŋaŋgat sipmaŋaŋ zulupme sat kume talip.
REV 7:15 Keyepmti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mundum totatat Kawawaŋ ikŋaŋgat zikatnan mamti sesewat mulup tambumbu ma msasa kataŋ sesewat mka temanen ke msawep. Ma Kawawaŋaŋ ikŋaŋgalen mundum totatalen ke totati indikdamuŋ mbe.
REV 7:16 Ma Sipsip Nembaŋaŋ mundum totatatnanen ekŋengat sutnan totati ekŋen indikdamuŋ mamin. Egaŋ sipsip damuŋnok tati maindatim tu zikatnaŋ makwapmâzinen indatimepme tu ke nimti mama matipgapmti ekŋenaŋ tu meuyet ŋen ewe ku gakiwep ma kasuwaŋ ŋen ewe ku indambuwe ma tâgâ kipmaŋaŋ ku indakumbewe. Kegok mme Kawawaŋaŋ zikalinanen siawin kaput indemâbe.”
REV 8:1 Âpme Sipsip Nembaŋaŋ gwede 7 delaŋ zenzeŋaŋ ke mâtâpme eknâma kululuŋen kwisak ŋen kukupiŋ tapmetnepeme kan isikŋaŋ bugan mee kegok beye.
REV 8:2 Kegok sokbeme neŋ taekma ensel 7 kapiyaŋ Kawawaŋgat zimosetnan mot tapme lumun 7 ilinok toŋaŋ toŋaŋ indaye.
REV 8:3 Kegok sokbeme ensel ŋenaŋ koti sisakmagen ke tati bati goliyaŋ weyayaŋaŋ tep tuŋaŋ sesikŋaŋmak mambuip ke mtage. Ma egaŋ tep tuŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋaŋ kasak sesik pembenaŋ mambuip ke timti sisak goliyaŋ weyayaŋanen Amobotnaŋgalen mundum totatatmagen ke busât amgalen dundundumak tep tuŋaŋ sesik dolakŋaŋmak temakwep lumaŋti bembuye.
REV 8:4 Mme kasak tep tuŋaŋ pembenaŋ kemak Kawawaŋgat am ŋeneyelen dundunduyaŋ enseliyet betnanengatnaŋ Kawawaŋmagen mowege.
REV 8:5 Ensel keyaŋ kegok mti sisakŋengatnaŋ teziŋ timti pelepmanen beme gak zeme mti msalen mulapme topme kululuŋ kwisak ma ambeyak ma mâkinaŋ temaŋ mge.
REV 8:6 Âpme ensel 7 ekŋenaŋ lumuŋin kumbusâpmti weyayaŋ mulup mbien.
REV 8:7 Mti ensel ŋeŋaŋ egaŋ lumun kumbume map ais temaŋmak teziŋ sipmak lumamaŋaŋ keyaŋ msalen mulapme toweti msat paŋaŋ temaset tage mme msat paŋaŋ isikŋaset ziye. Tep omba sambe tabien mme isikŋaŋ zimti msikokok ma kwaŋ zime delaŋ peye.
REV 8:8 Âpme naman ensel ŋen egaŋ lumunaŋ kumbume kwitnaŋ ŋen kalaŋ temaŋ keboŋaŋ tep temaŋ tazime beke melesiŋ nembu keŋan peme toweti nembu paŋaŋ isikŋaset sipbemâge.
REV 8:9 Kegok sokbeme soŋgom mamaŋinmak nembu keŋangatnaŋ keyaŋ gakimâpme delaŋ zeye ma waŋga mee kegogak kumsagep mge. Mme nembu paŋaŋ temaset kwitnaŋ keboŋ keyaŋ ku sokbeye.
REV 8:10 Âpme naman ensel ŋen egaŋ lumun kumbume wenzim temaŋaŋ kululuŋengatnan toti busatnaŋaŋ taŋam keboŋ sokbeye. Sokbeme kululuŋen gwaen pemti msat paŋaŋ isikŋaŋgalen tu ma tu zikatnaŋ wenzim temaŋ keyaŋ atame msat paŋaŋ temaŋ kwitnaŋ keboŋ keyaŋ ku sokbeye.
REV 8:11 Kegok mme tu paŋaŋ zut tapme paŋaŋ kwep akŋaŋ beye. Bemâpme am sambeyaŋ tu ke nimti gakim walelet mbien enenogât tu ke akŋaŋ. Ma wenzim ke kwitnaŋ “Akŋaŋ”.
REV 8:12 Âpme naman ensel ŋen egaŋ lumunaŋ kumbume kasup ma eyoŋga ma wenzim paŋaŋ temaset tapme paŋaŋ isikŋaset ke mamanamaŋ sepem ŋen sokbeme busatnaŋin paŋaŋ temaset tapme paŋaŋ isikŋaset tambusosogaŋ sokbeme msasa ma tambumbu paŋaŋ temaset tapme paŋaŋ isikŋaset kegogak tambusosok sokbemâge.
REV 8:13 Âpme naman tati ekma mepme muntin ŋen ekban. Ek kululuŋ bete bete gwaen penaŋ mamti kwizet ŋakŋak kapigok kuye, “Wakae, in sindem omba penaŋ tiwep. Ensel tuk ekŋengalen lumuŋin tazin ke kumbume am msat palen talip in sindem omba penaŋ tisâbip.”
REV 9:1 Âpme naman ensel ŋen egaŋ lumunaŋ kumbume wenzim ŋen kululuŋengatnaŋ telak zemti msalen topme ekban. Ek msat aimboŋaŋ teepmaŋ keyelen sekekek ke mâtâtâgalen ki sasaŋaŋ.
REV 9:2 Âpme egaŋ msat aimboŋaŋ teepmaŋgalen sekekek mâtâpme kasak temaŋ kwalage. Kasak ke tep temaŋ penaŋ kwalam peme makwazin keboŋ kasup ma kululuŋ mme tambusosok etaŋ sokbeye.
REV 9:3 Âpme gwidegaŋ kasak keyelen keŋanengatnan msalen tomâpbien. Toti windeŋin salisiyelen nemboŋak tiwien.
REV 9:4 Timti ekŋen ke kwaŋ ma tep sinaŋ ma didik ku niniyelen zemindeye. Ekŋen ke am Kawawaŋgalen piliŋ monzalaminan ku tazin ekŋen ke etaŋ indime zawat mbep.
REV 9:5 Yaŋgut penaŋ indime gakikiyet yek belak eyoŋga 5 keyet kataŋ indime sek sindem palen mamayet zenzeŋaŋ. Sindem ke salisiyaŋ indime sindem manâip sepem kegok.
REV 9:6 Eyoŋga 5 keyet keŋan am ekŋen keyaŋ sekŋin walesât sek sindem mulup mbep yaŋgut penaŋ ŋep ku gakiwep.
REV 9:7 Gwidek ekŋen ke sek sepemin âs; kasa ekŋenaŋ kasaen mesâti âs maondak beip sepem keboŋ. Ŋokŋinanen amobotnaŋgalen elemiak bunduŋ ŋen goliyaŋ mimiŋaŋ keyet sepem tage. Zimoselin amgalen zimoset keyet kataŋ.
REV 9:8 Zuwin imbi satnaŋgalen ŋokzuwin teepmaŋ keboŋ ma zelin kukŋaŋ temaŋ laiongalen keboŋ.
REV 9:9 Ma melakanduŋin mampoŋgaŋinan kapayaŋ weyayaŋaŋ nemboŋaŋ tage. Ma ekŋengat pâwinaŋgalen kwisakŋaŋ age enzange sambe ekŋengalen pâwin kwisak keboŋ kuye. Ma kalis sambe âs mandamti kasaen mamelipnok kuye.
REV 9:10 Ma dakŋin indindiŋaŋgalen sindemaŋ salisiyelen keboŋ. Am dakŋinaŋ maindip keyaŋ am eyoŋga 5 keyet keŋan sek sindem titiyelen keyet winde indandaŋaŋ.
REV 9:11 Ekŋen amobotnaŋ kapiyaŋ maindikdamuŋ mamin ma ek ke ensel msat aimboŋaŋ teepmaŋ maekdamuŋ min ek kwitnaŋ Ibulu zeleset Abadon ma Glik zeleset Apolion. (Kwit eget keyet yaŋit Waleletgalen Toŋaŋ.)
REV 9:12 Walelet ekŋen kapi delaŋ zeme pi naman walelet zut ŋenaŋ kosâpmilup.
REV 9:13 Âpme naman ensel 7 egaŋ lumunaŋ kumbume nâma sisak goliyaŋ weyayaŋaŋ busilinaŋ zulak zulak ke Kawawaŋgat zikatnan tage. Keeset zet bim ŋande kapigok koge.
REV 9:14 Zet bim ŋande keyaŋ ensel lumunaŋ mtagemagen kapigok mepme nâŋge, “Yupeletis Tu temaŋ ganzenan ensel zulak zulak tegaŋ zam indendeŋaŋ ke kwaletinde!” Kegok zempeme meti ensel ekŋen ke kwaletindeye.
REV 9:15 Kegok mimindeme ensel zulak zulak ekŋen ke Kawawaŋaŋ muluwin mimiyelen weyaŋindeye ke nup kan ma eyoŋga ma kasup ma aua kan keyet sokbeme msat kataŋ am paŋaŋ temaset tapme paŋaŋ isikŋaset indawalebien.
REV 9:16 Âpme ensel zulak zulak ekŋengalen kasa kuku ekŋen âsien totabien. Ekŋen indamakume 200 milien talip zemti zeme nâmban.
REV 9:17 Kegok sokbeme neŋ kie kienok ekma anaŋ âs palen totabienen kolowin kapayaŋ mimiŋaŋ sepemaŋ ŋamaŋ tep kwitnaŋ ma kâŋkâmaŋ ma alaŋaŋ nanzaŋ sulpa ekŋen keboŋ munduŋbien. Ma âs ekŋengalen ŋokaselin laiongalen keboŋ ma kaŋgaleminaset taŋam ma kasak ma nanzaŋ sulpayaŋ kwawabien.
REV 9:18 Kwawati keyaŋ am msalen paŋaŋ temaset tapme paŋaŋ isikŋaset indondoyelen zenzeŋaŋ ke indome gakimâbien.
REV 9:19 Âsi ekŋengat windeŋin ke dembusekŋinan ma dakŋinanen tage. Dembusekŋinaŋ winde tage keyaŋ am indome gakikiyelen. Ma dakŋin ke nombe ekŋengalen nemboŋ ŋokasetnaŋmak keyaŋ am sindem indawien.
REV 9:20 Âpme am butnaŋ zawat ma walelelaŋ ku indatime gakiwien ekŋenaŋ nopiom ilin belinaŋ weyayaŋaŋ ma we bekanaŋ ke ku katikpewien. Ekŋenaŋ nopiom gol ma silwayaŋ mimiŋaŋ ma aenaŋ ma nanzaŋaŋ ma tewaŋ mimiŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ek nâm mimiŋaŋpiŋ ma set mebe kokotnaŋpiŋ ke ewe mandundumsaip.
REV 9:21 Kegok mti am indome gakiki ma aŋkambuk mulup ma aindindi mulup mimi ma animbi set kileŋ mama ma kambutiti mama mimi keboŋ ke ku katikpemti yomin ku zemkawaŋ bewien.
REV 10:1 Âpme ensel windeŋaŋbeŋ ŋen kululuŋengatnan kwatopme neŋ ekban. Ma ensel ke zanzayaŋ sumumuŋaŋ ma ŋokŋanen bitimnatagaŋ kiliŋ zemtatatnaŋ ma zimosetnaŋ kasup sepem keboŋ ma setnaŋ tapum tewaŋ zime ŋam makumtazin keboŋ ekban.
REV 10:2 Betnaŋaŋ papia isikŋaŋ ŋen muŋguguŋaŋ kwaleletnaŋ mtapme ekban. Âpme setnaŋ penaŋ nembu palen imti setnaŋ alomaŋ msat palen imti tage.
REV 10:3 Tati zet laionaŋ kwilin makuip keyet kataŋ kume kululuŋ patataŋ sakwalam kumepme 7 beyeen an bim ŋande keŋaŋ kuye.
REV 10:4 Kwizet kegok kume neŋ kululuŋ eksât mnepema zet kululuŋengatnaŋ neŋmagen kapigok sokbeye, “Kululuŋ patataŋ 7 kumti zet zeyo ke papiaen kukupiŋ belak keŋdanen nâpemane wek!”
REV 10:5 Âpme ensel setnaŋaŋ msalen ma nembuyen imti tapme ekban egat betnaŋ penaŋaŋ kululuŋen peme mopme
REV 10:6 Kawawaŋ mama katikŋan mamti mamain ma egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zeme weŋge: Kululuŋ ma msat ma nembu zeme sokbeye ma ekŋengat keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ zeme sokbewien. Enseliyaŋ egat kwitnanen zemkatik bemti kapigok zeye, “Kawawaŋaŋ golaŋ zenze an itnaŋaŋ ekŋen zezapat mimindaye ke ewe kwesiŋ ku tasâpm; sakwep sokbesâpm.
REV 10:7 Ensel 7 egaŋ lumunaŋ kumbume kan keyet Kawawaŋ egalen nâmbiliwewetnaŋ enzililiŋan takwapme mulup anene golaŋ zenze an tipman baen diindoye keyet penaŋaŋ sokbemdelaŋ zesâpm.”
REV 10:8 Âpme kululuŋengatnaŋ zet nâwan keyaŋegak sokbemti pigok dinoye, “Geŋ meti papia kwaleletnaŋ ensel setnaŋ nembet msalen ma setnaŋ nembet nembu palen imtati papia mti tazin ke mi.”
REV 10:9 Zeme neŋ enselmagen papia ke nanayet yaŋkwesima egaŋ kapigok dinoye, “Papia kapi mti ni. Nimane dembusekdanen bizik tuŋaŋ tikŋaŋ keboŋ besem yaŋgut kambakdanen baen towepme akŋaŋ besem.”
REV 10:10 Kegok zemti papia ke name nima dembuseknan bizik tuŋaŋ tikŋaŋ kegok beme tikŋaŋ nâmban. Yaŋ wilikpema tipmamnan towepme akŋaŋgat mban.
REV 10:11 Nima Kawawaŋaŋ kapigok dinoye, “Geŋ am sek sepemin igak igak ma am msalin igak igak ma zelin ŋande sepem igak igak ma amobotnaŋine ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zet ewe zemsokbemindamane nâmbep.”
REV 11:1 Âpme Kawawaŋaŋ tek bemak eek ke mtot namti zeye, “Geŋ wati met Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ ma sisak ke bemak ekbak. Ma sesewat mka temaŋ keyet keŋanen am kwi ekŋenaŋ sesewat tapmip ekŋen ke indamaiŋsenik.
REV 11:2 Ma sesewat mka temaŋ keyelen tambaŋgum ke bemamakpiŋ; belak pemane tasem. Ke am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat ketalasim indandaŋaŋ. Ekŋen keyaŋ Zelusalem mka temaŋ kambuk manzenup ke eyoŋga 42 kegok ma tambu msasaŋaŋ makuwenegen 1, 260 benak keyet kataŋ ekŋenaŋ mka temaŋ ke kumwaleti mme belakŋaŋ bewe. Kegok sokbeme neŋ kan keyet zet zapatn zenze an zut idema toti amnaŋ kembeŋ ŋen tati miak miak mamtalip keyet kataŋ miak tati zet zapatn zemkawaŋ bewalup.”
REV 11:4 Eget ke olip tep zut ma lam zut nemboŋ ke Amobotnaŋgalen mulup anenet msalen mulup mimiyet ombemideyeyaŋ zikatnan talup.
REV 11:5 An ŋenaŋ egegat kasa mimidasâgât mbe beme egegat dembusekŋidangatnan tewaŋ toti ziwe keyepmti an ŋenaŋ eget idosât mbe beme an ke tewaŋ zime gakiwe.
REV 11:6 Ma kegogak eget map ku zemalut tototgalen winde idadaŋaŋ kan egelaŋ Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ mkawaŋ bembe kanen ke. Ma kegogak eget tu zikatnaŋ sambeyet zemalut siwaŋ pesakpepeyelen winde taidain. Ma egelaŋ kegogak nukŋaŋ penaŋ msat same sek zigok mmalu kwakwagalen winde taidain.
REV 11:7 Âpme zet zapat dolakŋaŋ zenze kanaŋ delaŋ zeme msat aimboŋaŋ teepmaŋ penaŋ keyet keŋangatnaŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ nemboŋaŋ kwati eget kasa mimidamti idime gakiwalup.
REV 11:8 Ma segidaŋ mka temaŋgalen selen ke wembe ke Amobotnaŋit tewen amnaŋ kumasasokpewien keyet katnaŋ. Mka temaŋ keyet bemzenze kwit kapigok kukuŋaŋ: Sodom ma Izip.
REV 11:9 Am sek sepem igak igak tabien ma am yaŋin igak igak ma zelin ŋande sepem igak igak ma am msalin igak igak mambien kataŋ am ekŋen keyaŋ meti segit ke ekti tapme kopme msasa tukmak butnaŋ ku nâmindame eget sumen indabewien.
REV 11:10 Kegok mti an zut egelaŋ am alik sambe penaŋ msalen sindem temaŋ indawun keyepmti egelaŋ gakimalu msat sambe am sambe ekŋenaŋ keŋin dolakŋaŋ beme tewalaŋ dopmaŋ sam dopmaŋ sam tapm mme indikban.
REV 11:11 Yaŋgut kasup tukmak butnaŋ ke delaŋ zeme Kawawaŋaŋ zeweleleŋaŋ kumbume keŋidan toweti mme wapmalu am sambeyaŋ idikti kiŋgagat temaŋ penaŋaŋ indaige.
REV 11:12 Keyaŋ sokbeme kululuŋengatnaŋ kwizet kapigok egetmagen toge, “It pien kwalit!” Kegok kume am kasaŋitne ekŋenaŋ taekme zanza paleset kululuŋen mowebun.
REV 11:13 Kan egelaŋ kululuŋen mowepmalu keyegak mâkinaŋ temaŋ penaŋ mme mka temaŋ keŋanen paŋan 9 tapme paŋan kwep kumsage mge. Keyet kenanen am gakime makume 7000 beye. Kegok sokbeme am notnaŋ alik tabien ekŋenaŋ kiŋgati Kawawaŋ kululuŋ toŋaŋgat sesewatsawien.
REV 11:14 Âpme nukŋaŋ tugaŋ zut delaŋ zeme ekmane nukŋaŋ kwep sakwep penaŋ kosâpm.
REV 11:15 Âpme ensel 7 egaŋ lumunaŋ kume kululuŋen kwizet temaŋ sokbeye. Sokbemti kapigok zeye, “Msat ekdamuŋ mimiyelen winde ke Amobotnaŋ Kawawaŋ ma An egaŋ ombempeme am yominan mndatiye winde keyaŋ egetmagen kwawozin ma egelaŋ msat kwesiŋ kwesiŋ ekdamuŋ mbalup.”
REV 11:16 Ma ŋeŋaŋ bembe an 24 ekŋenaŋ Kawawaŋgat zimosetnan mundumin elimiakŋaŋmak keyet palen totabien. Ekŋenaŋ mundumin ke pemti totpedondomti Kawawaŋgat zemsesewati pigok zewien:
REV 11:17 “Amobotnaŋ Kawawaŋ geŋ windendimak mambanannaŋ mamanik. Geŋ windendi temaŋ ke mtati damuŋ mimindi yaŋbewanan keyepmti nin geŋ olim sesewat mganup.
REV 11:18 Âpme am gâgât ku nâmkiŋpeip ekŋenaŋ gâgât ŋenzinziŋ temaŋ mbien. Kegok mme gâlen ŋenzinziŋ kanaŋ sokbem tazin ma am gakikiŋaŋ ekŋenmagen zet zemdelaŋ zenze mulup mimiyelen kandi sokŋanik sokbein. Mti mulup amdine ma golaŋ zenze anne ma amdine nâmkiŋpepeŋinmak ma am mobotnaŋ ma tototnaŋ ekŋenaŋ gâgât mobotnaŋ nâmti mamaip. Ekŋen tosaŋaŋ indandayelen kandi bududuk bein. Ma msat mawalelip ekŋengalen kan dopmaŋ indawaleletgalen sokŋan sokbem tazin.”
REV 11:19 Kegok zemdelaŋ zeme an ŋenaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋ kululuŋen keyet sekekekŋaŋ kwaseleme neŋ ekma boŋgis temaŋ zii zet bempeme matatan sakamaŋ Kawawaŋaŋ Mosesimak ma Islael ammak tâtâ mimiyet zii zet same bempeye ke nemboŋaŋ tage. Ma keyegak ambeyegaŋ peyak peyak mge ma kululuŋ kwisakŋaŋ mandamti omba kuye ma mâkinaŋ mge ma map katnaŋ temaŋaŋ toge.
REV 12:1 Âpme kululuŋen muluwaŋ ŋen kapigok sokbeye. Imbi ŋen tage ek kasuwaŋ saŋgum melakandunok zamunduŋti tage ma setnaŋ kandeŋan eyoŋgayaŋ tage. Ma ŋokŋanen amobotnaŋgalen bunduŋ elimiakŋaŋmak wenzim 12 kapiyaŋ zampeme tage.
REV 12:2 Ma ek nemba kambakmak ya nemba ambesâgât sek sindem temaŋ nâmti si sumti ŋakŋak tapmmaŋge.
REV 12:3 Ek kegok tapmme kululuŋen muluwaŋ mamanamaŋ ŋen pigok sokbeye. Gazu gazu temaŋ ŋen tage ma sek sepemaŋ ŋamaŋ ŋokasetnaŋ 7 ma zegalipmaŋ 10. Ma ŋokasetnaŋ kwep kwep kataŋ amobotnaŋgalen bunduŋ elimiakŋaŋmak tapmege.
REV 12:4 Ma gazu gazu keyet dakŋaŋaŋ kululuŋengatnaŋ wenzim butnaŋ kwep kaputim msalen topme butnaŋ zut tage. Kegok mti ekme imbi keyaŋ nemba ambesâgât mme kapigok nâmbiliweti sokŋanik metage, “Imbi kapi nemba ambepme neŋ keyegak mti wiliksap.” Kegok nâye.
REV 12:5 Âpme imbi kemagen nemba okak an sokbeye. Ya nemba keyaŋ am sambe msat kataŋ aen toŋge mmamti indadamuŋ windeŋaŋbeŋ mimiyet zempepeŋaŋ. Ya nemba okak keyaŋ sokbeme Kawawaŋaŋ keyegak mti mot kululuŋen mundum elimiakŋaŋmak mundum keyet dukŋan mot peme tage.
REV 12:6 Âpme mamaŋ egaŋ kunzuŋti msat tuŋgupman ampiŋan mege. Ke kasup mulup mimi 1,260 ke mame ekdamuŋ mpepeyet nâmti Kawawaŋaŋ mundum ke aikpeye.
REV 12:7 Âpme kululuŋen kasa temaŋ sokbeye. Ensel ŋeŋaŋ bembe an kwitnaŋ Maikel ek ma maŋgeŋane ekŋenaŋ gazu gazu kumti mâpmâgat ondekbien ma nembet gazu gazu ma maŋgeŋane ekŋenaŋ ondekbien.
REV 12:8 Mti ekŋenaŋ an temaŋ omti gazu gazu egalen maŋgeyaŋ ku katikŋaŋ bewien keyepmti kululuŋ mkaen ku mamayet indamâbien.
REV 12:9 Âpme Kawawaŋgalen ensel ekŋenaŋ gazu gazu temaŋ kululuŋengatnaŋ âtâpeme toge ma ek ke nombe kwemunaŋ takwage. Ke ma kwitnaŋ ŋen an dâsukitoŋ ma kwitnaŋ ŋen am sambe keŋin mamimyuŋgume yom mamip. Ek âtâpeme toge kan keyegak maŋgeŋane ilinsakwep âtâindeme tobien.
REV 12:10 Âpme kululuŋen kwizet omba kapigok sokbeme nâmban, “Alak Kawawaŋaŋ am maŋgeŋane aŋgalaŋ gogot mimindein. Kawawaŋ ek Amobotnaŋ ma windeŋaŋ temaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ekdamuŋ mamin. Ma Kawawaŋaŋ Kilais ombempeye mulupmaŋ sosok sokbein ke ilak Kawawaŋaŋ notnne ekŋengat kasaŋin Kawawaŋgat zikatnan tambu msa manzemindoin ek âtâpeme toge.
REV 12:11 Zisas ek Kawawaŋgalen Sipsip Nembaŋaŋ keyepmti egaŋ gakimti sipmaŋ mulapme am nâmkiŋpepeŋinmak Kawawaŋgalen zet zapat dolakŋaŋ zemkawaŋ bewiengapmti windeŋaŋ bemti kasa kume topme tabien. Mti mamaŋin gakikiyet nâmtalati ketalasiwien.
REV 12:12 Keyepmti kululuŋ keŋan ŋen ŋen maip in oloŋen mbep! Wakae! Msat ma nembu in sindem omba penaŋ tiwep. Pi Sadaŋ ek ilak inmagen kwatozin yaŋgut kanaŋ ilak sakwep delaŋ zewe ke nâmti keyepm ŋenzinziŋ palen tapmain.”
REV 12:13 Âpme gazu gazu ek msalen âtâpeme toti gilik zemti ku mebegalen imbiyaŋ nemba an ambege ke mâpme kunzuŋge.
REV 12:14 Kegok sokbeme imbi ek age mutin temaŋ keyet pâpmaŋ zut ke same mti msat tuŋgupman gazu gazu ek peme tapme Kawawaŋaŋ msat ke egat zapat nâmpepeŋaŋ ke enzilim mamayelen pâmege. Ke mepmame Kawawaŋaŋ nup kan tuk ma butnaŋ kegogat tu meu ekdamuŋ mbe ma gazu gazuyaŋ imbi ku walepewe.
REV 12:15 Kegok mti imbi ek pâmti mepme gazu gazu ek tu wasekme imbi keyet bamanen tu teepmaŋ temaŋ mâge. Imbi ke waletpepeyelen kegok mge.
REV 12:16 Âpme msalaŋ imbi ke mukulem mpesâti ŋandemti tapme gazu gazuyaŋ tu wasekme toti mege keyaŋ egat keŋan mepme delaŋ zeye.
REV 12:17 Msalaŋ kegok mme gazu gazu ek imbi keyet ŋenzinziŋ temaŋ mti gilik zemti egalen maŋgeŋane indosâgât mege. Kawawaŋgalen zet gawepumti Zisasiyelen zetnaŋ zeyeen mamkatik bemtalip ekŋen ke indomwalet msâgât
REV 13:1 meti nembu ganzenan gambibik palen met tapmaŋge. Âpme neŋ taekma nembu keŋangatnan soŋgom temaŋ kukŋaŋbeŋ ŋenaŋ kwage. Ek zegalipmaŋ 10 ma ŋokasetnaŋ 7. Mme zegalipmaŋ kwep kwep keyet dukŋan amobotnaŋgalen bunduŋ elemiakŋaŋmak tabien. Âpme ŋokasetnanen kwep kwepgat Kawawaŋ mtopepeyelen kwit ŋen ekŋengat palen kumpepeŋaŋ.
REV 13:2 Soŋgom temaŋ kukŋaŋbeŋ ekban ke sek sepemaŋ tamŋauŋ temaŋgalen keboŋ ma setnaŋ betnaŋ palakŋaŋ soŋgom temaŋ penaŋ ŋen egalen keboŋ ma zetnaŋ ke laion temaŋ kukŋaŋbeŋ egalen keboŋ. Âpme gazu gazuyaŋ windeŋaŋ ma ikŋaŋgalen amobotnaŋ mundumaŋ ke ma msalen damuŋ mimiŋaŋ soŋgom ketalasim saye.
REV 13:3 Soŋgom keyet ŋokasetnan kwep ŋengat liŋgilaŋ tapme gakiweweŋaŋ sepem ekban. Yaŋgut egat liŋgitnaŋ bekanaŋ keyaŋ ŋelume dolakŋaŋ beye. Kegok sokbeme msat sambe am ekŋenaŋ soŋgom ke ektemtem mpemti ek mâti mambien.
REV 13:4 Âpme gazu gazu ek an ŋeŋaŋ ya egaŋ soŋgom winde saye keyepmti amnaŋ gazu gazu zemsesewat msawien. Ma soŋgom ek kegogak amnaŋ zemsesewatpemti kapigok zewien, “Ninmagengatnaŋ ŋenaŋ soŋgom keboŋ kemak ŋep ku bemekmekgalen. Ma ninmagengatnaŋ ŋenaŋ ekmak ŋep ku auuk.”
REV 13:5 Âpme Kawawaŋaŋ sek mmobot zet ma zet Kawawaŋgat kwitnaŋ mtotot mimiyelen ke ku zenzeyet zembekekpepeŋaŋ. Mti mulupmaŋ eyoŋga 42 keyet keŋan etaŋ mti mamayet zempepeŋaŋ.
REV 13:6 Kegok sokbeme keyepmti Kawawaŋ ikŋaŋ ma kwizet buŋamaŋ ma kululuŋen egalen mundum ma am kululuŋen mamaip ekŋen zemtalatindemti maŋge.
REV 13:7 Mti Kawawaŋgalen am nâmkiŋpepemak ekŋen kasa mimindamti indomwalet mimindendeyet nâmpepeŋaŋ. Mti am yaŋin igak igak ma msalin igak igak ma zelin ŋande sepem igak igak ma sek sepemin igak igak ekŋengalen ŋeŋaŋ bembe an kwage.
REV 13:8 Âpme msat kataŋ am ekŋenaŋ soŋgom zemsesewatpewep. Mme itnaŋaŋ penaŋ Kawawaŋaŋ kululuŋ ma msat weyayaŋpiŋ mti egaŋ amŋene sambe kwilin mama kanzizitgalen papia keyet keŋan kuye. Am ekŋen kwilin mama kanzizitgalen papiaen ke keŋan tazin ekŋen keyaŋ soŋgom ku sesewatsawep.
REV 13:9 In wakŋin bemti nâlen zet ingat kapigok zema nâit:
REV 13:10 Kawawaŋaŋ am nâmkiŋpepemak ŋen mka katikŋan zapat nâmpeye beme mka katikŋan mebe. Ma ŋen kasa kuku ekŋenaŋ wanamaŋ aŋme gakikiyet Kawawaŋaŋ nâmpeye egaŋ kegoset gakiwe. Kan keyet Kawawaŋgalen amnaŋ nâmkiŋpepeŋin mkatikŋaŋ bemtati kupeme towembe.
REV 13:11 Âpme msat keŋangatnan soŋgom kukŋaŋbeŋ ŋen kwapme ekban. Ma ek zegalipmaŋ zut sipsipgalen nemboŋ; zetnaŋ ŋandaŋaŋ gazu gazuyelen zetnok zeye.
REV 13:12 Âpme soŋgom keyaŋ soŋgom ŋeŋaŋ kwage egat zimosetnan tati egalen windeen mulup mgeyaŋ ewe mamin. Mti msalen am mimindeme eweŋan soŋgom gakikiŋaŋnok mti wage ek ke pedondom samti sesewatsawien.
REV 13:13 Mti soŋgom msat keŋangatnaŋ kwage egaŋ menok temaŋ mme am msalengatnaŋ taekme egaŋ zeme kululuŋengatnaŋ tewaŋ zipeŋ toge.
REV 13:14 Menok kwitnaŋ kwitnaŋ kegok mimiyet Kawawaŋaŋ nâmpepeŋaŋ keyepmti egaŋ soŋgom ŋeŋaŋ keyet zikatnan kegok mti msalen am keŋin mme yuŋguye. Mti zeme soŋgom maiwaŋ ome gakikiŋaŋnok mwati mamayelen tage keyet sepem weŋaŋ weyaŋbien.
REV 13:15 Soŋgom keyet weŋaŋ ke mti onzempeme tapme soŋgom bamgatnaŋ ekŋen miap maip mamin ek ke menok mimiyet nâmpepeŋaŋ. Âpme egalen zeweleleŋaŋ kumbume soŋgom kukŋaŋgalen weŋaŋ keŋan megeyepm wati zetnaŋ zeye. Zemti amnaŋ soŋgom weŋaŋ ke ku sesewatsaip ekŋen ke egaŋ zeme indome gakiwien.
REV 13:16 Kegok sokbeme egaŋ am mobotnaŋ ma tototnaŋ am milawatmak ma am bekopsat am lala talip ma am lala ku matalip ekŋen nemboŋ am keyet ekŋengat mepmit zeme ilindiŋ penaŋ belin penaŋset ma monzalamnan meluwaŋ kuindeye.
REV 13:17 Âpme am soŋgomgalen kwitmak mamaip ekŋenaŋ etaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kwititiyet ma meaem kwaem ŋep mbien. Am ekŋen ke soŋgomgalen kwitnaŋ ma kwit yaŋaŋ mâsâgât makuku mulup mme sokbenak keyet kataŋ tage.
REV 13:18 Nin kapiyet weyaŋ nâsenup. An ŋen nânâŋaŋmagaŋ keyaŋ soŋgom keyet kwitnaŋ makuku mulup mti nâmbe. 666 ke makuku mulup mme kwit keyet yaŋaŋ kegok sokbeye.
REV 14:1 Âpme neŋ ekma mepme Sipsip Nembaŋaŋ Zaion Kalaŋan tapme ekban. Ekmak am 144 tausen kegogaŋ tabien. Monzalaminan ikŋaŋgalen kwitnaŋ kumpepeŋaŋ ma Bipmaŋgat kwitnaŋ kegogak kumpepeŋaŋ.
REV 14:2 Âpme kululuŋen zet ŋen nâmban. Ke tu bimaŋ ome kwisak omba penaŋ makuin sepem keboŋ nâmben ma kululuŋ kwisakŋaŋ temaŋ makuin kwisak keboŋ. Yaŋgut kwisak ke nâma gita kulele kwisaknok beye. Am sambe gita kulele kumenok kwisakŋaŋ makuin kegok nâmban.
REV 14:3 Ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen mundum elimiakŋaŋmak ma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak zulak zulak ma an damuŋ ekŋengat zimoselinan sesewat silik alakŋaŋ kuwien. Silik ke am notnaŋaŋ kumti nânâyelen. Am msat sambe ekŋengat tuŋguwinaŋgatnaŋ am Kawawaŋaŋ 144 tausen gilik zemindatiye ekŋenaŋ ŋep nânâyelen.
REV 14:4 Ekŋenaŋ teŋ penaŋ mambien imbiŋen sekŋaŋ ku ekbien. Ekŋenaŋ Sipsip Nembaŋaŋ mamain keyet kataŋ mamaip. Ekŋen ke msalen am sambe ekŋenmagengatnaŋ Sipsip Nembaŋaŋ ekmak mamayet Kawawaŋaŋ ŋeŋaŋ yaŋbemti indatiye.
REV 14:5 Ma zet dâsuki ŋen ku zewien penaŋ; ekŋen an ke teŋ penaŋ.
REV 14:6 Âpme neŋ ensel ŋen ekma ek pâmti msat tuŋgupman gwaen kwawege. Ek msalen am sambe sek sepem igak igak ma am maŋge temaŋ ikŋak ikŋak ma am zelin sambe manzeip kataŋ ma am msalen msat kataŋ talip ekŋengat buŋam zapat dolakŋaŋ mama kanzizit ke mti mamaŋge.
REV 14:7 Egaŋ zet zapat dolakŋaŋ kapigok zeye, “In Kawawaŋgat nâme mobotnaŋ beme kwizet buŋaman mimwabep. Kawawaŋaŋ am yaŋin mimsokbemti dopmaŋ indandayelen kanaŋ sokŋan bein. Kululuŋ ma msat ma nembu ma tu zikatnaŋ sambe ke weyaŋgeyepmti egat dundum sesewatsawep.”
REV 14:8 Kegok zemti mepme naman ensel ŋenaŋ koti zet kapigok kuye, “Babilon mka temaŋ kumasekzin. Asekme delaŋ penaŋ zein. Mka keyelen am ekŋenaŋ msat kataŋ am sambe mme imbimak set kileŋ mama keyet mama mimi mâbien sepem ilin mambienok.”
REV 14:9 Âpme ensel bamnanen ŋen ewe koge egaŋ zet kapigok zeye, “Am ekŋenaŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ maweŋaŋgat pedondom sawep ma monzalaminan ma belinanen egalen kwitnaŋaŋ tageyepm
REV 14:10 ekŋengat Kawawaŋaŋ ŋenzinziŋ temaŋ penaŋ mge. Mti enselŋane teŋ ma Sipsip Nembaŋaŋ ekŋenaŋ taindikme am ekŋenaŋ tepmak nanzaŋ sulpa taŋamaŋ keŋan toweti ke sek sindem temaŋ nâmti kwesiŋ mambep.
REV 14:11 Âpme tewaŋ am keboŋ ekŋen ke indazime tep kasagaŋ sindem temaŋ indame kasagaŋ bep zenzepiŋ kwesiŋ moti wembe. Keyepmti am soŋgom kukŋaŋbeŋ ma egat weŋaŋgat sesewat mti kwitnaŋ mmambien ekŋen sindemen indewe. Ekŋen sindemen tambu msa tagogopiŋ tiwep.”
REV 14:12 Kan keyet Kawawaŋgalen am mamaip ekŋenaŋ nâmkiŋpepe windeŋaŋmak mambep. Ekŋen ke Kawawaŋgalen zet gawepumamti Zisasiyet nâmkiŋpepeŋin katipepepiŋ ek mâti mamambep.
REV 14:13 Âpme neŋ tatnâma kwizet ŋen kululuŋengatnaŋ kwatoti kapigok zeme nâmban, “Geŋ zet papiaen meluwaŋ mi, ‘Kan alakgatnaŋ mezin Amobotnaŋ ekmagen wetekumti mamti gakim mosâip keyepmti ekŋenaŋ oloŋen mtatmâlip.’” Kawawaŋgalen Emetagaŋ zein, “Penaŋ, ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mulup katikŋaŋ mti sek sindem palen mambien. Ke peme tapme met kâtnânâ aikti oloŋen mbep. Mti mama mimiŋin pembenaŋgat penaŋaŋ gwaen tiwep.”
REV 14:14 Âpme neŋ ekma zanza satnaŋ sokbeme ekban. Mme zanza palen an ŋen Angat Nemuŋaŋ nemboŋ tapme ekban. Ŋokŋanen amobotnaŋgalen bunduŋ golaŋ mimiŋaŋ ke munduŋti tage ma betnaŋaŋ wanam kukŋaŋbeŋ ke mti tage.
REV 14:15 Âpme ensel ŋen sesewat mka temaŋ keŋangatnan kwatoti gwaen ekpeme mopme an zanza palen tage egat kapigok kwizet kuye, “Geŋ wanamdi mti tadik keyaŋ wit muluwen eleŋgeŋgeyelen kanaŋ bein. Msalen mulup ke penaŋaŋ ilak titiyelen bein keyepm met kumeleŋgemât.”
REV 14:16 Kegok zeme an zanza palen tage egaŋ wanamaŋ atam tati msalen wit mulup penaŋaŋ eleŋgeme delaŋ zemâge.
REV 14:17 Âpme ensel ŋenaŋ kululuŋ sesewat mka temaŋ keŋangatnan kwatoge. Ek kegogak wanam kukŋaŋbeŋ penaŋ mti tage.
REV 14:18 Âpme ensel ŋenaŋ sâpe sâpe bumbuyelen munduman koge. Ek tep keyet damuŋaŋ ensel wanam kukŋaŋbeŋ mti tage egat kapigok zeye, “Geŋ wanamdi kukŋaŋbeŋ keyaŋ msalen wain penaŋaŋ ekŋen sambe ilak kwipman beingat eleŋgemât.”
REV 14:19 Kegok zeme ensel keyaŋ wanam atam tati msalen wain tekŋanen katnaŋ antimti timtati time batikondo temaŋ keŋan towege. Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ wain katnaŋ timti batikondo temaŋ keŋan time towepme amnaŋ selaŋ maip keyet kataŋ am yomtoŋ ekŋenmagen sakam kegok sokbewe.
REV 14:20 Âpme ekŋenaŋ wain katnaŋ ke mti mka temaŋ keyet ganzenan baenen batikondo temaŋ tage keyet keŋan bemti selaŋ ime zalimti amgalen sip keyaŋ batikondo temaŋ keŋangatnan zupman toti msat teepmaŋ 180 mael keyet kataŋ mepme sipgat sememeŋaŋ kwageen mita zut keyet kataŋ kwage.
REV 15:1 Âpme kululuŋen muluwaŋ temaŋ piseseŋaŋmak mamanamaŋ ŋen sokbeme ekban. Ensel 7 ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak 7 mti tabien. Kwitnaŋ kwitnaŋ keyaŋ ŋeŋaŋ sokbemti wemeŋgut mameti Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ sokbem delaŋ zenzeyet zenzeŋaŋ.
REV 15:2 Âpme neŋ nembu ŋen ekma ke galas tepmak lumaŋtinok tapme ekban. Âpme soŋgom kukŋaŋbeŋ ma weŋaŋ ma meluwaŋ ke windeŋaŋ bemti kiŋgatpewien. Am ekŋen keyaŋ nembu keyet ganzenan tapme Kawawaŋaŋ gita kulele indame ke mti tabien.
REV 15:3 Ekŋenaŋ Kawawaŋgat mulup anaŋ Mosesiyet ma Sipsip Nembaŋaŋ egat silikŋaŋ kapigok mililim kuwien, “O Amobotnaŋ Kawawaŋ winde toŋaŋ. Geŋ mulupdi temaŋ penaŋ ma kiŋgagatnaŋmak maminik. Msalen am sambe ekŋengalen amobotnaŋin. Geŋ mamandi teŋ mamanik ma kwitnaŋ kwitnaŋ mmane penaŋaŋmak etaŋ mambein.
REV 15:4 Amobotnaŋ, am sambeyaŋ sesewatgemti kwizet buŋamdi mmobep. Geŋ kwewetaŋaŋ teŋ mamanik ma geŋ musuwewet mulup penaŋak mmane keyet yaŋaŋ masokbemkawaŋ mambein keyepmti am sambe penaŋ ekŋenaŋ geŋmagen koti sesewatgewep.”
REV 15:5 Âpme neŋ ekma kululuŋgalen sesewat mka temaŋ Kawawaŋaŋ mundum keŋan matazin keyelen set ŋandepeŋ tapme ekban.
REV 15:6 Ŋandeme ensel kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak 7 timti tabien ekŋenaŋ keyet keŋangatnan kwatobien. Ekŋenaŋ melakanduŋin bumbulumepiŋ; satnaŋ penaŋ peme topme tabien. Ma mampoŋgaŋinan bitim golaŋ mimiŋaŋ ke zamti tabien.
REV 15:7 Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak tabien ekŋenmagen ŋenaŋ pelep golaŋ mimiŋaŋ 7 kapi timti ensel 7 ke indaye. Pelep keyet keŋan Kawawaŋ mama kanzizit mama main egalen ŋenzinziŋaŋ gak zemti tage ke indaye.
REV 15:8 Âpme sesewat mka temaŋ keyet keŋan Kawawaŋgalen busatnaŋaŋ ma windeŋaŋ keyelen kasak temaŋ penaŋaŋ kwalati tage keyepmti am ŋenaŋ sesewat mka temaŋ keŋan mobogalen kataŋ ku beye. Ekŋenaŋ damuŋ tapme ensel 7 ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak timti tabien ekŋenaŋ muluwin mdelaŋ zenzeyelen keyet damuŋ tabien.
REV 16:1 Âpme neŋ ekma sesewat mka temaŋ keyetnan zet bim ŋande zeye egaŋ ensel 7 ekŋen zet ŋen kapigok diindoye, “In meti Kawawaŋgalen ŋenzinziŋ pelep 7 tazin ke mti mulapme msalen towelek.”
REV 16:2 Âpme ensel kukŋaŋgat egaŋ meti pelepmaŋ ke mtageen mulapme msalen toge. Toti an soŋgom kukŋaŋbeŋ egalen meluwaŋ belinan ma monzalaminan tageen ma egalen weŋaŋ mti mamti masesewatsaip ekŋen liŋgit katikŋaŋ kiŋgagatnaŋmak penaŋ sindemaŋ temaŋ sokbemindaye.
REV 16:3 Kegok mme ensel kukŋaŋgat keyet baman egaŋ pelepmanen kwitnaŋ kwitnaŋ ke mulapme nembuen toge. Topme nembuyaŋ gilik zemti am gakikiŋaŋgalen sip keboŋ beye. Beme nembuen kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak gakime delaŋ zeye.
REV 16:4 Âpme ensel ŋen egaŋ pelepmanen kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak mulapme tuyen ma tu zikatnanen toti sip bemâge.
REV 16:5 Beme ensel tu damuŋ pewien egaŋ Kawawaŋgat kapigok zeme nâmban, “Geŋ eweŋan baen takwabanan ma alak ewe tapmanik. Geŋ yompiŋ; teŋ mambananaŋ manik keyepm dopmaŋ mutumindanik ke esemteŋ mamutunik.
REV 16:6 Am bekanaŋ ekŋenaŋ gâgât am nâmkiŋpewien ma golaŋ zenze andine ekŋengalen sip walebien keyepmti siwagak mti indamane nimbep. Nime keyaŋ dopmaŋ gilik zemindawanik keyaŋ pembenaŋ bein.”
REV 16:7 Âpme sâpe sâpe bumbu munduman zet kapigok zeme nâmban, “Amobotnaŋ Kawawaŋ geŋ winde toŋaŋ! Tosa mututundi teŋ ma penaŋaŋmak masokbein.”
REV 16:8 Âpme ensel ŋenaŋ egaŋ pelepmanengatnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak mulapme kasup keŋan towepme tep omba penaŋ zime kipmaŋaŋ msalen am omba penaŋ indezimâge.
REV 16:9 Ekŋenaŋ tep kipmaŋaŋ omba penaŋ indakâyeyepmti Kawawaŋgat zet mobotnaŋ mbien. Kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak ke mme sokbembeyet windeŋaŋ tazin yaŋgut ekŋenaŋ yomengatnan keŋin gilik zemti ek ku nâmkiŋpewien.
REV 16:10 Âpme ensel ŋenaŋ pelepmanengatnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak mulapme soŋgom kukŋaŋbeŋ ŋeŋaŋ tage egalen amobotnaŋ mundumen toge. Topme msat sambe egalen am mataliwen ke tambusosok etaŋ sokbeye. Âpme am ekŋenaŋ sindem omba penaŋ nâmbiengapm zelin penaŋ aŋgalik mâbien.
REV 16:11 Mme ekŋenaŋ sindem ma liŋgilin ke ekti Kawawaŋ kululuŋengatnaŋ egat kwelatnaŋ kuwien. Yaŋgut ekŋenaŋ keŋin ku gilik zeme mama mimi bekanaŋ mbien ke ku katikpewien.
REV 16:12 Âpme ensel ŋenaŋ pelepmaŋ mti kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak mulapme Yupeletis Tu teman towepme tu ke bep zeme delaŋ zeye. Tu beme set sokbeme kasup zikatnaŋ kwakwatnaset amobotnaŋ ekŋenaŋ kokogalen kegok mge.
REV 16:13 Âpme neŋ taekma gazu gazu egalen kaŋgalimangatnan ma soŋgom kukŋaŋbeŋ egalen kaŋgalemengatnan ma golaŋ zenze an dâsuki ekŋengalen kaŋgalemengatnaŋ we bekanaŋ notnaŋ bet keboŋ bemti topme indikban.
REV 16:14 Ekŋen ke we bekanaŋ penaŋ menok mulup ke mamtemien. Ekŋen tuk keyaŋ msat kataŋ amobotnaŋ sambemagen meti keŋin mimwatindeme ondektati Kawawaŋgalen nâmkiŋpepe am mekum kwakum Kawawaŋgalen kan delaŋ zenze kanaŋ keyet zetnaŋ zewien. Kawawaŋaŋ amobotnaŋ sambe sebemindein.
REV 16:15 Amobotnaŋ Zisas Kilais kapigok zeye, “Nâip, neŋ kambu titi an sepem kegok pempetuk kobap keyepmti an ŋen ek talak mame neŋ kot ekma sakambuk mbemagengat. Keŋ kaik mamti saŋgum melakanduŋaŋgat damuŋ tabe. An keyaŋ oloŋen mbe.”
REV 16:16 Âpme we bekanaŋ ekŋenaŋ amobotnaŋ sambe ma ekŋengalen kasa kuku an msat ke Ibulu zeleset kwitnaŋ Amagedon makuip ke ondekindewien.
REV 16:17 Âpme ensel bam mulup mdelaŋ zenzeyelen tage egaŋ pelepmanengatnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ kiŋgagatnaŋmak mulapme msat tuŋgupman kaŋgwa toge. Âpme sesewat mka temaŋ keyet keŋan Kawawaŋgalen mundum elimiakŋaŋmak keyet keŋaŋgatnan kwizet temaŋ ŋen kapigok sokbeye, “Ilak delaŋ zein!”
REV 16:18 Âpme kululuŋ kwisak ma ambeyak ma zet kwisak temaŋ ma mâkinaŋ temaŋ penaŋ mge. Am mamkwabien kan keyet mâkinaŋ keboŋ penaŋ ŋen ku mge.
REV 16:19 Âpme Babilon mka temaŋ ke epeemti tuk beye. Ma msat sambe am ekŋengalen mka ŋande asekmâge. Mme Kawawaŋ egaŋ Babilon am ekŋengat nâmti ŋenzinziŋ mti indawalege.
REV 16:20 Mti msat nembu tuŋgupman sambe ma kalaŋ temaŋ ekŋen kegogak asekme delaŋ zewien.
REV 16:21 Ma kululuŋen map katnaŋ temaŋ temaŋ kwep kwep tobiengat nukŋaŋin 50 kilo sepem keboŋ. Am map katnaŋ kiŋgagatnaŋmak keboŋ keyaŋ omba penaŋ indowe keyepmti am ekŋenaŋ Kawawaŋgat kwelatnaŋ kuwien.
REV 17:1 Âpme ensel 7 pelep 7 mmambien ekŋenmagen kwep ŋenaŋ neŋmagen toti zeye, “Imbi set kileŋ kwizapatnaŋmak ek mka temaŋ tu temaŋ sambe ganzenan matazin. Ek dopmaŋ sasayet kanaŋ bein, keyet kopmane met zikat gama ekbak.
REV 17:2 Msat kataŋ amobotnaŋ ekŋenaŋ ekmak set kileŋ mamaip ma msat kataŋ am ekŋenaŋ ekmagengatnan wain tu nimti keŋin kileŋ mambein.”
REV 17:3 Kegok zeme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ winde namti zikatn mme menoknok mme enseliyaŋ ikŋaŋak naikti msat tuŋgupman meneme nilizut tabelin. Msat tuŋgupmanen ke imbi ŋen tapme ekbelin. Ek soŋgom kukŋaŋbeŋ ŋamaŋ keyet palen totage. Soŋgom keyet palen kwit sambe Kawawaŋ mtotogalen kukuŋaŋ keyaŋ sekŋanen bee kume delaŋ zenzeŋaŋ. Mme soŋgom kukŋaŋbeŋ keyet ŋokasetnaŋ 7 ma zegalipmaŋ 10
REV 17:4 ma imbi ek saŋgum melakanduŋaŋ sepemaŋ ŋamaŋaŋ zut igak igaknok munduŋti miak miak sopmaŋ mti tage. Betnan okop ŋen golaŋ mimiŋaŋ mti tage ke ikŋaŋgalen mama mimi okbi okbiŋaŋmak ma ikŋaŋgalen set kileŋgalen mama keyaŋ gak zemti tage.
REV 17:5 Monzalaman kwit yaŋaŋ enzililiŋaŋ kapigok kumpepeŋaŋ tage,
REV 17:6 Imbi ikŋaŋ ke am Kawawaŋgat nâmkiŋpepemak ma Zisas egalen zapat zemkawaŋ bembe maindomtan. Keyepmti ekŋengalen siwin nimti keŋaŋ kileŋ penaŋ beme an notnaŋ tu katikŋaŋ wain nimti mamipnok sakam kegok mme ekti nâmtemtem penaŋ mban.
REV 17:7 Mme ensel egaŋ kapigok nayaŋkwesiye, “Geŋ kwilekiyet nâmtemtem penaŋ mnik? Neŋ imbi egat yaŋaŋ ma soŋgom ŋenaŋ sekti tazin egat yaŋaŋ ma soŋgom ŋokasetnaŋ 7 ma zegalipmaŋ 10 keyet yaŋin ilinsakwep zema nâmbak.
REV 17:8 Geŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ ekdak keyaŋ kopme msalen am ekŋen kwilin Kawawaŋaŋ kululuŋ ma msat ku sokbeye keyetnaŋ yaŋbemti mama kanzizit keyelen papiaen ku kumpepeŋaŋ ekŋen keyaŋ soŋgom eweŋan etaŋ maŋge pi ewe ku mamain ya bam ewe mambe ke msat aimboŋaŋ teepmaŋ penaŋengatnan gilik zemti kwapme Kawawaŋaŋ waletpeme ekŋenaŋ ke ekti ektemtem mbep.
REV 17:9 Pi am ŋoktikŋin temaŋ ekŋenaŋ nânâyelen keyet sepem tazin. Soŋgomgalen ŋokasetnaŋ 7 ke kalaŋ temaŋ 7 imbi keyaŋ keyet palen topmatazin.
REV 17:10 Kalaŋ 7 keyaŋ kogogak amobotnaŋ 7 keyet sepem bep. Amobotnaŋ 5 ekŋen gakimâpme kwep ek alak kapi msat damuŋ mti tapmain. Mme kwep ŋen bam sokbesâpm. Sokbemti kan isikŋaŋ bugan msat damuŋ mimiyelen zempepeŋaŋ.
REV 17:11 Mme soŋgom kukŋaŋbeŋ mamti yek bewien ke amobotnaŋ 7 yaŋ ekŋengat tuŋguwinangatnaŋ keyetnaŋ ŋenaŋ ewe gilik zemkoti amobotnaŋ kwapme indamakuman an keyaŋ amobotnaŋ tapme 8 bein. Egaŋ amobotnaŋ gilik zemkwati msat belatnik damuŋ mmeti walebe.
REV 17:12 Mme zegalipmaŋ 10 ekdak ke kegogak amobotnaŋ 10 yaŋgut ekŋenaŋ damuŋ muluwin kan kapigogak ku yaŋbeip. Gazu gazu amobotnaŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ muluwin nâmdelaŋ zemindemti ekmak tusumti kan isikŋaŋ bugan mbep.
REV 17:13 Ekŋen keyaŋ ŋoktik sepem kwep bemtati soŋgom kukŋaŋbeŋ egat kandaŋan muluwin windeŋaŋbeŋ msawep.
REV 17:14 Ekŋenaŋ Sipsip Nembaŋaŋ ekmak kasa âwep keyaŋgut Sipsip Nembaŋaŋ egaŋ windeŋaŋ bemti indomâbe. Egaŋ msalen amobotnaŋ ekŋengalen Amobotnaŋin Temaŋ ma msalen an damuŋ ekŋengalen An Damuŋin Temaŋ keyepm kasaŋane kume tobe. Am ikŋaŋ indakumtetiti ombemindeme ek mâbien nâmisimti maip ekŋen kemak Sipsip Nembaŋaŋmak ekŋenaŋ kasaŋineyelen winde kume tobe.”
REV 17:15 Âpme Ensel egaŋ kegok zemti ewe kapigok tusumti dinoye. “Imbi set kileŋ mama ke tu sambe keyet ganzenan tapme ekdak. Tu ke am msalen msat kataŋ talip ma am sek sepem igak igak ma zelin igak igak manzeip kataŋ ke tu ke nemboŋ.
REV 17:16 Ma zegalipmaŋ 10 ekdak ke ma soŋgom kukŋaŋbeŋ ke ilinsakwep imbi set kileŋ mama zemtalatpemti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe egat palen tati saŋgum melakandu kumâtâtpeme talak tapme sekŋaŋ nim wiaŋti kanziŋaŋ tewen bume zimâbe.
REV 17:17 Yaŋgut ke ilinaŋgat keŋinaŋgat etaŋ ku mbep. Kawawaŋaŋ keŋin ke mimiyet meleŋ belaŋ bemindeme ekŋenaŋ zetnaŋ gawepumti keŋ kwep bemti soŋgom kukŋaŋbeŋ ke mulup msawien. Mulup msamti manepeme Kawawaŋgalen zet penaŋaŋmak beye.
REV 17:18 Âpme geŋ imbi ekdak ke mka temaŋ. Ma imbi ke amobotnaŋ sambe msat kataŋ ekŋenaŋ ekdamuŋ mbep. Bemzenze zet egat palen bem zemkwakwatnaŋ.”
REV 18:1 Naman neŋ ekma ensel ŋen kululuŋengatnan kwatopme ekban. Ek windeŋaŋ temaŋ penaŋ ma saŋga soŋgaŋaŋaŋ msat sambe mbusatnaŋ bemâge.
REV 18:2 Egaŋ kwizet temaŋ ŋakŋak palen kapigok kuye, “Wakae! Babilon mka temaŋ kumasekme delaŋ penaŋ pein. Mka temaŋ ke we bekanaŋ ekŋengalen mka. Age mgasik sepem igak igak bekanaŋ mimiyelen mka temaŋ keyegak talip.
REV 18:3 Kan Babilon mka temaŋ ke kumasesekpiŋ tapme msat kataŋ am sambeyaŋ imbi keyelen mama mimi bekanaŋ ke mâbien. Msat kataŋ amobotnaŋ ekŋenaŋ koti ekmak set kileŋ mama mulup mbien. Âpme imbi keyaŋ aem kwaem mulup an ekŋengalen milawalin sambe egomti kwitime keyepmti ekŋenaŋ mânepmak omba bewien.”
REV 18:4 Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ ke ewe sokbembepiŋ tapme ŋeŋaŋ kululuŋen zet ŋen ewe kapigok neŋmagen toge, “Aminne, in mka temaŋ ke pemti melit! Mneti in ke tatneti set kileŋ mamayelen tusuwepmagengapmti in ekŋenmak walebepmagengat mka temaŋ ke peit!
REV 18:5 Am mka temaŋ keyet keŋan keyaŋ yom mti mimiek mme sambe sopmaŋ penaŋ bein. Kegok mme Kawawaŋaŋ ekŋengalen yom keyet otnâmti enseliyet pigok zeye.
REV 18:6 Imbi egaŋ mulup kwitnaŋ kwitnaŋ mgasik mge keyet dopmaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mgasik msawanik. Ma egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mge ke geŋ sebempemti bugan temaŋ mosawanik. Ma egaŋ okop keŋanen kwitnaŋ kwitnaŋ okbi okbiŋaŋmak lumaŋti indayeyepmti in kogogak sebempemoti sawep.
REV 18:7 Egaŋ ikŋaŋgat sekŋaŋ mmoti ma set kileŋ mama mimiŋaŋ gogot mti keyet oloŋenmak tage. Keyet kataŋ in egat sek sindem ma si kembeŋ temaŋ aik sawep. Egaŋ keŋaŋaŋ pigok manâin, ‘Neŋ imbi mobotnaŋ penaŋ. Neŋ imbi kwambet yek ma neŋ si kembeŋ ku mbap ma keŋ oloŋen palen mameti mambap.’
REV 18:8 Kegok manzein keyepmti kasup kwep ŋengat ekmagen kwitnaŋ kwitnaŋ nukŋaŋ ke kapigok sokbewe: zawat sek sindem ma si kembeŋ ma meuyet kambeŋ egalen kanaŋ bewe. Ma imbi ke tewen ziwe enenogat Amobotnaŋ Kawawaŋaŋ ek winde toŋaŋ egaŋ yomaŋgat dopmaŋ mutumsame delaŋ zewe.
REV 18:9 Âpme msat kataŋ amobotnaŋ ekmak set kileŋ mamti egat gogot temaŋ mampeip. Kogogapm ek tewaŋ bume zimti tep kasakŋaŋ mopme ekti si kembeŋ temaŋ mbep.
REV 18:10 Ekŋenaŋ sindem tisenup zemkiŋgagalaŋ indaikme beŋan tati kapigok zewep, ‘Wakae! Babilon mka temaŋ, Babilon mka katikŋaŋ, geŋ mama mimi bekanaŋdaŋgat dopmaŋ pempetuk sokbemgain.’
REV 18:11 Kegok mme msat kataŋ am ekmak milawalin egaŋ makwitimtan. An ekŋen keyaŋ an ŋenaŋ milawalin ku kwitiwepgapm si kembeŋ temaŋ mbep.
REV 18:12 Milawat kapigok dopmaŋ sam dopmaŋ sam mbien: gol ma silwa ma kekek tosaŋaŋ temaŋ ma saŋgum kake katikŋaŋ ke kwetetepmaŋ mânepmaŋ temaŋ ma saŋgum ŋamaŋ ma aiaikŋaŋ ma saŋgum ŋamaŋ palen kâŋkâŋaŋmak tatatnaŋ ke ma tep sesikŋaŋ dolakŋaŋmak ma elepan ke bo temaŋ penaŋgat zegalipmaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ notnaŋ mimiŋaŋ ma tep notnaŋ mânewin temaŋ ma kapayaŋ ma aenaŋ ma nanzaŋ saŋga soŋgaŋaŋmak nukŋaŋbeŋaŋ mimiŋaŋ
REV 18:13 ma mâmbuzuzup sekŋaŋ ma dip ma kabilam ma tep tuŋaŋ sesikŋaŋ dolakŋaŋmak notnaŋ ma wet sesikŋaŋ dolakŋaŋ ma wain ma wet tuŋaŋ dolakŋaŋ ma meu kânzunzuŋaŋ ma wit katnaŋ sepemaŋ saŋgom nemboŋ ma makau ma sipsip ma âsimak ma mulup an tosaŋinpiŋ amnaŋ ekŋen indakwitime ekŋengalen bewien.
REV 18:14 Ma an ekŋen ekmak omkwiti kwiti mamtemien egat zewien, ‘Geŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ ego egomak makwitimtemanan wan alak delaŋ zein. Ma milawadi sambe ma kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ tosaŋaŋ temaŋ delaŋ zein. Geŋ ewe ŋen ku aikbanik penaŋ!’
REV 18:15 Âpme ekŋen ke omkwiti kwiti mka temaŋmak mbiengapm ekŋenaŋ mânepmak kwabien. Ma ekŋen sindem tisenup ze kiŋgagalaŋ indaikme beŋan tati si kembeŋ mti
REV 18:16 kapigok zewep, ‘Wakae! Babilon mka temaŋ! Egaŋ saŋgum kwetetepmaŋ ma mânepmaŋ temaŋ ma ŋamaŋ ma ŋamaŋmak kâŋkâŋaŋmak manzamtatan. Ma egaŋ sekŋaŋ gol ma nanzaŋ dolakŋaŋ penaŋ ma kekek mânepmaŋ mobotnaŋ penaŋ keyaŋ sekŋin miak pemti mamaip.
REV 18:17 Ma kan isikŋaŋ bugan kapiyet mânep milawatnaŋ ma elimiak ke yek beme delaŋ zep!’ Âpme waŋga sambe mamaiwen ma am waŋgaen mulup mamip ekŋen ma an waŋga mti maindap mainen ma an ekŋen nembu palen mulup kwitnaŋ kwitnaŋ mânep titiyelen mamiwen ekŋenaŋ kegogak beŋan tati
REV 18:18 ekme Babilon kasakŋaŋaŋ kwaikme tep temaŋaŋ zime si kembeŋ temaŋ mti zewien, ‘Mka temaŋ keboŋ ke ŋen ewe ku tazin.’
REV 18:19 Kegok zemti kânzunzu time ŋokŋinan mopme si kembeŋ temaŋ mti zewien, ‘Wakae! mka temaŋ ke waŋga toŋane nembuyen mamaip ekŋenaŋ mânep temaŋ milawalinaŋgat tiwien. Âpme pi memendepmak mka temaŋ lambaŋaŋ etaŋ tage.’
REV 18:20 Am kululuŋen talip in ma Kawawaŋgalen am ma ombemindendeŋaŋ ma golaŋ zenze an in keŋ oloŋen nâmti segeyak mbep. Mka temaŋ kumasekbiengapmti aminne, in kululuŋen tati oloŋen mbep! Ma Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zenzeyelen mama mimi bekanaŋ egaŋ ingat mgeyepmti in Kawawaŋgalen am nâmkiŋpepeŋinmak ma Kawawaŋgalen nembaŋane ma golaŋ zenze an in oloŋen mbep!”
REV 18:21 Zet kegok sokbeme ensel ŋen windeŋaŋ temaŋ egaŋ nanzaŋ siput temaŋ ke mwati witikpeme nembu keŋan met towepme kapigok zeye, “Babilon mka temaŋ ke kegogak witikpeme nembu keŋan metopme bam ku ekbep.
REV 18:22 Âpme gita kulele ma silik eŋsasat ma lumun kwisak ke geŋmagen ŋen ewe ku sokbewe. Ma am notnaŋ mulup kwitnaŋ kwitnaŋ mamip ke ewe geŋmagen ku aikbep. Ma mulup mme kwisak kwisak makun kegokpiŋ tuŋtaŋ pemti tabe.
REV 18:23 Taŋam busatnaŋaŋ geŋmagen ŋen ewe ku sokbewe ma an imbi ekŋengalen ma kan an imbiŋ bembeyelen kan kwisakŋaŋ ma oloŋen ŋen ku sokbewe. Gâlen an milawat dopmaŋ sam dopmaŋ sam mamtemien ekŋenaŋ msat kataŋ milawat omkwiti kwitiyelen nânâŋin temaŋmak kwati mambien. Ma gâlen aŋkambuk mulup msat kataŋ am keŋin mme yuŋguye.
REV 18:24 Âpme golaŋ zenze an ma Kawawaŋgalen am nâmkiŋpepeŋinmak ma msat kataŋ am indomwalet mbanan ekŋengalen siwin Kawawaŋaŋ Babilon mka temaŋ keyet keŋan aikge. Ya keyelen yom ke Babilonmagen tazin keyepmti set ke ekmagen sokbeye.”
REV 19:1 Mme delaŋ zeme neŋ kululuŋen an maŋge temaŋ ekŋengalen sesewat silik kwisak temaŋnok nâmban. Ekŋenaŋ pigok kuwien, “Kawawaŋ ek am yomengatnan indatin ma ek an kwizetpatnaŋmak ma winde ke ekmagen etaŋ tazingapmti Kawawaŋŋgat sesewatne.
REV 19:2 Kawawaŋaŋ zemdelaŋ zenzeyelen zet mme penaŋaŋmak ma teŋ penaŋ mambein. Egaŋ set kileŋ mama imbi temaŋ ek zemdelaŋ zenzeyelen am msat kataŋ yom ekmak set kileŋ mama mbien. Mti imbi temaŋ egaŋ Kawawaŋgalen mulup an indome gakiwiengapm Kawawaŋaŋ dopmaŋ mutumsame delaŋ zein.”
REV 19:3 Kegok zemti ewe pigok kuwien, “Mka temaŋ keyelen kasakŋaŋ mot kwesiŋ kwesiŋ tapmobe keyepmti Kawawaŋgat sesewatne.”
REV 19:4 Âpme an damuŋ 24 ma kwitnaŋ kwitnaŋ mamaŋinmak soŋgom nemboŋ zulak zulak ekŋenaŋ Kawawaŋgalen mundum Kawawaŋ ikŋaŋ totage egat zikatnan ekŋenaŋ pedondom samti sesewati pigok zewien, “Penaŋ sukwep, Kawawaŋgat sesewatne!”
REV 19:5 Âpme Kawawaŋgalen mundumen zet ŋandaŋ ŋen pigok sokbeye, “Kawawaŋgalen mulup an ma am nâmkiŋpepeŋinmak sambe inmagen mobotnaŋ ma tototnaŋ in Kawawaŋ sesewatsait ma eksempeit.”
REV 19:6 Âpme neŋ am sambeyelen bim ŋandaŋ temaŋnok nâmban. Ke tu bimaŋ ome kwisakŋaŋ temaŋ makuinok ma kululuŋ kwisak temaŋ makuinok nâma kwizet kapigok sokbeye, “Amobotnaŋ Kawawaŋŋ winde toŋaŋ ndikdamuŋ mamingapmti ek sesewatpene!
REV 19:7 Sipsip Nembaŋaŋ egalen aimbiŋ bembeyelen kan sokbein ma imbiŋaŋaŋ ikŋaŋgat aimbiŋ bembeyelen elemiak weyaŋ mgeyepmti nin keŋ oloŋen ma keŋ segeyak ma egat sesewatsane.”
REV 19:8 Kawawaŋaŋ imbi saŋgum melakandu satnaŋ penaŋ dolakŋaŋ ke munduŋ mamayet nâmsaye. Kawawaŋgalen am mulup teŋ mti mamtemien ekŋen keyaŋ keboŋ beip.
REV 19:9 Âpme enselaŋ zet ŋen kapigok dinoye, “Geŋ meluwaŋ kapigok ku, ‘Sipsip Nemba egalen awembiŋ bembeyelen tu meu niniyelen am ekŋen indayaŋkwesime kobien ekŋen ke oloŋen mit.’” Kegok mti zeye, “Zet diŋgoyap ke Kawawaŋgalen zet ŋotekŋaŋ penaŋ.”
REV 19:10 Kegok dinome neŋ egat setnaŋ ganzenan pedondomti dundum sasâgât mma egaŋ zemkulumnemti kapigok dinoye, “Geŋ nâgât kegok mimipiŋ. Neŋ mulup an nodi ma nodine notnaŋ Zisasiyelen zet zapat dolakŋaŋ kiŋgagapiŋ manzemkawaŋ bemtemien ekŋengat nolin. Geŋ Kawawaŋgat etaŋ sesewatsa. Kawawaŋgalen Emetak ke am Kawawaŋgat nâmkiŋpewienen ekŋen Zisasiyelen zezapat dolakŋaŋ zenzeyelen indamukulem mamin.”
REV 19:11 Âpme neŋ ekma kululuŋ ŋandeme âs satnaŋ ŋen tapme ekma an ŋen dukŋan tage ke am ekŋenaŋ kwitnaŋ kapigok makuip: Egaŋ amŋane ku matalasim indein ma egaŋ zet penaŋ keyet toŋaŋ bein. Keyepmti egaŋ dopmaŋ mututu ma kasa kukuŋaŋ mulup esemteŋ penaŋ mamin.
REV 19:12 Zikatnaŋ nembet nembet teziŋ taŋamaŋ keboŋ ma ŋokŋanen amobotnaŋgalen bunduŋ isikŋaŋ sambe tapmâge. Ma kwit kumpepeŋaŋ ke igak etaŋ maiŋti manâin.
REV 19:13 Ma kâlâpmaŋ teepmaŋ mundum tazin ke siwaŋ etaŋ metekumpepeŋaŋ an ke mundum tage egat kwitnaŋ “Kawawaŋgalen Zet.”
REV 19:14 Egaŋ âs satnaŋ keyet palen moti mepme egalen kasa kuku an maŋge temaŋ kululuŋengatnaŋ ekŋenaŋ kâlâwin satnaŋ penaŋ mundumti ek mâti âsiŋin satnaŋ dukŋan mepmâbien.
REV 19:15 Ma dembusekŋaŋgatnan kasayelen wanam kukŋaŋbeŋ keyaŋ kwage. Keyaŋ am sambe msat sambeyet indomti indawalebe. Mti Kawawaŋ winde toŋaŋ ma egalen ŋenzinziŋ temaŋ kasaŋane ekŋenmak mbe. Egaŋ aen toŋge mmamti am indom walebe ke sepem wain katnaŋ selaŋ im ziniŋ ziniŋ mamip sepem kegok mbe.
REV 19:16 Kâlâpmaŋ palen ma tambaŋanen tage ke kwitnaŋ kapigok kukuŋaŋ:
REV 19:17 Âpme neŋ ekma mepme ensel ŋen kasuwen tapme ekban. Egaŋ ke tati age sambe tedukŋan gwaen kwapme indikti ekŋengat kwizet kumti zeye, “Kawawaŋaŋ tu meu temaŋ aikzingat toti kot ondegit.
REV 19:18 In ondekti amobotnaŋ ekŋengalen sek sesumbaŋin ma kasa kuku an ŋeŋaŋ bembe ekŋengalen sek sesumbaŋin ma an windeŋinbeŋ ekŋengalen sek sesumbaŋin ma âs ma an âs palen maip ekŋengalen sek sesumbaŋin ma am sambe ekŋengalen sek sesumbaŋin ma am lala ku mamaiwen ma am lala mamaiwen ekŋengalen sek sesumbaŋin ma amobotnaŋ ma am tototnaŋ ekŋengat sek sesumbaŋin nseip!”
REV 19:19 Âpme neŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ ma msat kataŋ amobotnaŋ ma kasa kuku anŋane ilinsakwep ondek tapme ekban. Ekŋenaŋ an âs satnanen tage ek ke ma kasa kuku anŋane ekŋenmak kasa kusâgât kegok mbien.
REV 19:20 Âpme kasa kumti soŋgom kukŋaŋbeŋ ke ma golaŋ zenze an dâsuki eget sukŋaŋ beme idatawien. Golaŋ zenze an dâsuki egaŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ egat zikatnan menok kwitnaŋ kwitnaŋ mge. Mme am soŋgom kukŋaŋbeŋ egalen weŋaŋ mimiŋaŋ ke pedondom sesewatsamti mambien ma egalen muluwaŋ sekŋinan timti mamtemien. Am ekŋen ke keŋin mme yuŋgumtemege. Kegok mmalu an ekŋenaŋ âs palen soŋgom kukŋaŋbeŋ ma golaŋ zenze an dâsuki eget ke alik tapmalu eget idatimti aimboŋan tep temaŋ nanzaŋ salpa tazin maŋge keyet keŋan ideme towebun.
REV 19:21 Kegok sokbeme egegalen kasa kuku anŋane tabien ekŋengut an âs satnaŋ dukŋan tage keyelen dembusekŋanengatnaŋ kasayelen wanam kukŋaŋbeŋ keyaŋ toti kasa kuku ekŋen ke indome gakime ageyaŋ ekŋengat sesumbaŋin omba ŋep nimti kambakŋin kwapme wisat mbien.
REV 20:1 Âpme neŋ taekma kululuŋengatnaŋ ensel ŋen topme ekban. Ek msat aimboŋaŋ teepmaŋ butnepiŋ keyelen ki ma tek aenaŋ weyayaŋaŋ katikŋaŋ ke mtoge.
REV 20:2 Ensel egaŋ gazu gazu temaŋ ke nombe itnaŋaŋ maŋgeyaŋ main. Ke ek we bekanaŋ ekŋengat ŋeŋaŋin. Enseliwan Sadaŋ atamti tegaŋ aenaŋ setnaŋ betnaŋ zamti nup kanen tausen kwep mamayet nâmti âtâpeme msat aimboŋaŋ teepmaŋ keŋan towege.
REV 20:3 Towepme ensel keyaŋ set kiŋaŋ mpemti sekekek palen gwadeyaŋ milikpeye mneti ke amnaŋ set mâtâpme egaŋ kwawabe. Mme egaŋ am ewe keŋin mme kileŋ bembepiŋ manepeme nup kan tausen kwep bembeyet zenzeŋaŋ. Ke manepeme nup kan sambe bemeŋgut kwalepepeyet zempepeŋaŋgapmti kwalep peme kwati mulupmaŋ kan belaknik mbe.
REV 20:4 Âpme neŋ mundum totatat elimiakŋaŋmak sambe tapme ekban. Kegogak ekma am Kawawaŋgalen zetnaŋ zemkawaŋ bemti egalen zet mâti windeŋaŋbeŋ mambien ma am ekŋen keyaŋ soŋgom kukŋaŋbeŋ ikŋaŋ ma muluwaŋ weŋaŋ ku pedondom sesewatsawien ma kwitnaŋ monzalaminan ma belinan ku kumpepeŋaŋgapmti soŋgom kukŋaŋgalen kasa kuku an ekŋenaŋ bimin eleŋgewien. Ekŋen keyelen weŋin tapme indikban. An ekŋen keyaŋ gakikiengatnaŋ mamaen gilik zemkoti Kawawaŋaŋ am ekdamuŋ mimiyelen winde indame mundum totatat elimiakŋaŋmak sambe keyet dukŋan totati Kilaismak mulup zemindendeŋaŋ ke nup kan tausen kwep mbep.
REV 20:5 Mti am ekŋen ke wawat kukŋaŋgat ekŋenaŋ wabien. Âpme am gakikiŋaŋ ŋen mama ku tiwienaŋgut ekŋen keyaŋ nup kan tausen kwep kegok tapme delaŋ zewe.
REV 20:6 Am ekŋen ke wawat kukŋaŋgat keyet wawagat zapat mamaiwaŋ wati Kawawaŋ ikŋaŋgalen amŋane teŋ penaŋ ma ekŋen oloŋen mip. Am ekŋen keboŋ ke gakiki ŋen keyaŋ ku indatiwe keyet yaŋaŋ kapigok: Ekŋen ke msat aimboŋaŋ teepmaŋ penaŋ tepmak keŋan ke ku waletbep. Ekŋenaŋ Kilais ma Kawawaŋ egegalen am ekŋengat tuŋguwinan mamti dundundu mulup mbep. Mti Kawawaŋmak am ekŋen kemak am indikdamuŋ mti manepeme nup kan tausen kwep delaŋ zewe.
REV 20:7 Âpme nup kan tausen kwep delaŋ zeme Sadaŋaŋ msat aimboŋaŋ teepmaŋ keŋangatnan ewe kwaletpeme kwati
REV 20:8 am sambe msat kataŋ mamaip ekŋen zet dâsukiyaŋ keŋin myuŋguwe. Am ekŋen kegok mimindawe ekŋen ke kwilin Gok ma Magok. Kegok sokbeme Sadaŋaŋ am ekŋen ke indamakuman nembu ganzenangalen gambibik sambe keboŋ ondekindemti weyeyaŋ mulup mti an kasa mimiyelen tabep.
REV 20:9 Âpme ekŋenaŋ msat sambe kataŋ koti Islael msalen am ekŋengalen ondedak munduminan meti am ekŋen ma Zelusalem mka temaŋ Kawawaŋ meluwaŋ mamtan kemak bembuluŋbien. Kegok mti tatnepeme kululuŋengatnaŋ tewaŋ toti Sadaŋgalen am ekŋen ke indazimâge.
REV 20:10 Kegok mme Sadaŋ am keŋin myuŋgumindemti maŋge ek ke mtati tep temaŋ nanzaŋ salpamak tazimaŋgeen ke soŋgom kukŋaŋbeŋ ek ma golaŋ zenze an dâsuki egelaŋ matatemunen ke peme towege. Ekŋenaŋ keyet keŋan tati sindem temaŋ tambuyet mamsayet matimambep.
REV 20:11 Âpme neŋ mundum totatat elimiakŋaŋmak satnaŋ temaŋ ekti keyet dukŋan an ŋen tapme ekma egalen kogeyelen windeyaŋ ma ŋenzimosetnaŋ kopataŋ zeye keyaŋ kululuŋ ma msat galaŋ zewun. Egelaŋ an keyet ŋenzimosetnaŋ ŋep ku tatagalen keyepmti kegok galaŋ zewun.
REV 20:12 Âpme am mobotnaŋ ma tototnaŋ gakiwien ekŋenaŋ mundum totatat elimiakŋaŋ keyet ganzenan tapme indikban. Tapme papia ŋotekŋaŋ notnaŋ tage ke ensel ekŋenaŋ mâtâbien. Papia ŋen mâtâge ke am mama kanzizit keyet zapat maip ekŋengalen kwit tage. Mme am sambe gakikiŋaŋ ekŋengalen mama mimiŋin ke papia ekŋen keyet keŋan tage ke ekti zelin zemdelaŋ zemindeye.
REV 20:13 Âpme am notnaŋ nembu keŋan toti gakiwien ekŋen nembuengatnan gilik zemti wabien. Ma an damuŋ am gakikiŋaŋ maindikdamuŋ min egaŋ am gakikiŋaŋ indeme mebien ma an damuŋ am gakikiŋaŋgalen mundum maekdamuŋ min egaŋ kegogak am gakikiŋaŋ indeme mebien. An damuŋ zut ke Sadaŋgat kandaŋan mamalup. Kegok sokbeme am ekŋen ke msat palen mama mimiŋin mambien keyet kataŋ Kawawaŋaŋ zemindoye.
REV 20:14 Kegok mti an damuŋ am gakikiŋaŋ ekdamuŋ mamin ma an damuŋ am gakikiŋaŋgalen mundum damuŋ mamin an zut ke Sadaŋgat kandaŋan mamalup ya eget âtâtideme msat aimboŋaŋ teepmaŋ keŋan towebun. Gakiki ke Kawawaŋmak mama ke eleŋgemideye.
REV 20:15 Âpme am ŋen ek kwitnaŋ mama kanzizit keyelen papiaen ku tage ekŋen indatimti âtâindeme msat aimboŋaŋ teepmaŋ tep temaŋ tazimaŋgeen ke âtâindeme towebien.
REV 21:1 Âpme neŋ kululuŋ ma msat alakŋaŋ taekma sokbeme kululuŋ ma msat itnaŋaŋ keyaŋ yek bewun ma nembu temaŋaŋ kegogak yek beye.
REV 21:2 Kegok sokbeme Zelusalem mka temaŋ teŋ alakŋaŋ ke kululuŋen Kawawaŋmagengatnaŋ kwatopme ekban. Ke sepemaŋ imbi ŋen an zapatnaŋ ekmagenpepeyelen mamiakpeme damuŋ matazin keboŋ ekban.
REV 21:3 Âpme Kawawaŋgalen mundum totatat elimiakŋaŋmak keyet palengatnan zet ŋande temaŋ kapigok zeme nâmban, “Ekdik, Kawawaŋgalen mka ke amŋanemagen sokbein. Egaŋ ekŋenmak matapme ekŋenaŋ ikŋaŋgalen amŋane penaŋ bemti mambep. Kawawaŋaŋ ekŋenmak mamti ekŋengat Kawawaŋin penaŋ bewe.
REV 21:4 Mamti siawin kaput indewe. Gakiki ma kembeŋ palen mama ma si susu ma sindem mee ke ku tabe. Kwitnaŋ kwitnaŋ msat itnaŋan takwage keyaŋ yek bemâpme delaŋ zeye.”
REV 21:5 Kegok sokbeme Kawawaŋaŋ mundum elimiakŋaŋmak keyet dukŋan tati kapigok dinoye, “Nânik, neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe alakŋaŋ mma sokbein.” Kegok zemti kegogak dinoye, “Geŋ zet ke wembe katn penaŋ amnaŋ nâmkiŋpepeyelengat papiaen meluwaŋ mi!”
REV 21:6 Mti ewe kapigok dinoye, “Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke ilak sokbemâpme delaŋ zeye. Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet toŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe nen maekdamuŋ miyap. Neŋ eweŋan tapma kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeyeyaŋ neŋ tapma kogogak delaŋ zewe. Âpme ŋen egaŋ tuyet gakin beme neŋmagen kopme neŋ tu zikatnaŋ mamaŋaŋmak keyetnaŋ tu ke sama nimti mama kanzizit mambe ke tosaŋepiŋ.
REV 21:7 Am ŋenaŋ nâmkiŋpepe neŋmagen atam tati bekanaŋgalen winde ke kume tobe beme egaŋ kapiyet katnaŋ tabe: Neŋ egat Kawawaŋaŋ penaŋ bema egaŋ nâgât nemun bewe.
REV 21:8 Yaŋgut am Kawawaŋgalen zetnaŋ mkawaŋ bembeyelen makiŋgalip ma am egat nâmkiŋpeip yaŋgut Kawawaŋ bamkumpewien ma am kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mamip ma am maindome gakip ma am set kileŋ mamaip ma am aŋkambuk mulup ma mkambuk mulup ma egegat yeŋ zelit ma agulam mulup mamip ma am notnaŋ mulup sepem kegok mamip ma am nopiom masesewatsaip ma am zet dâsuki manzeip am ekŋen keboŋ keyaŋ mundumin msat aimboŋaŋ teepmaŋ penaŋ tepmak nanzaŋ salpamak omba zimti kipmaŋ penaŋ mambem tazin ke toti gakiki ke Kawawaŋmak mama ke eleŋgemindewe.”
REV 21:9 Âpme ensel kwep ensel 7 ekŋenmagengatnaŋ egaŋ kotati dinoye, “Kopmane Sipsip Nembaŋaŋ egalen imbi zapat ke zikat gama ekbak.” Ensel zet zeye ke pelepmaŋ mtapme makuma 7 kegok beye. Pelepmaŋ ekŋen keyet keŋan kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ 7 kwep kwep kataŋ pelep ekŋen keyet keŋan gak zem tabien.
REV 21:10 Kegok zemti zikat name ekma Kawawaŋgalen Emetakŋaŋ winde namti zikatn mme menoknok ekma enseliyaŋ ikŋaŋak naikti kalaŋ temaŋ teepmaŋ ŋen tage ke nati dukŋan mobelin. Moti mka temaŋ teŋ Zelusalem kululuŋen Kawawaŋmagengatnan toge ke zikat name ekban.
REV 21:11 Toti tapme zikat name ekban ke Kawawaŋgalen busatnaŋ temaŋmak keyaŋ mbusatnaŋ penaŋ bemtage. Ma sokŋaŋ temaŋ puyuk payakŋaŋ nanzaŋ kwitnaŋ zaspa mânepmaŋ temaŋ makwitip sakam keboŋ ekban.
REV 21:12 Mka temaŋ ke ganzenan tokwat bembuluŋti kimbatnaŋ nanzaŋaŋ bempepeŋaŋ ke teepmaŋ ma katikŋaŋ penaŋ kimbat ke setokwakwatnaŋ 12 weyayaŋaŋ. Ma setokwakwatnaŋ 12 keyet ganzenan ensel kwep kwep kataŋ tati setokwakwat damuŋ mbien. Mti setokwakwat 12 keyet palen Islael am maŋge 12 keyet kwilin kwep kwep keyet kalaŋ kumpepeŋaŋ tage.
REV 21:13 Âpme kasup kwakwatnaset sekekek tuk tabien ma kasup towetnaset kogogak tugaŋ tabien. Mme tâgâyaŋbem kukuŋaset sekekek tuk ekma tabien ma tâgâyaŋ mepma delaŋ zein kogogak tugaŋ tabien.
REV 21:14 Mka temaŋ alakŋaŋ keyet tepumaŋ 12 waletpeme kwatage keyet palen Sipsip Nembaŋaŋgat nembaŋane 12gat kwilinaŋ dukŋan kumpepeŋaŋ ekban.
REV 21:15 Ekma ensel zet zeme nâmban keyaŋ tek kwitnaŋ kwitnaŋ bem eekgalen golaŋ weyayaŋaŋ keyaŋ mka temaŋ alakŋaŋ keyelen tepum ma sekekek ke bem eege.
REV 21:16 Mka temaŋ alakŋaŋ keyet kwisimbembeŋaŋ zulak zulak kegok. Mme ekŋen ke bem eekme sakam kwep beye. Âpme kimbatnaŋ bem eek ekban keyet teepmaŋaŋ 1,500 mael mee kegok. Teepmaŋaŋ ekban sepemaŋ kegogak temaŋaŋ ma palakŋaŋaŋ ilizuzut sakamit kwep.
REV 21:17 Mka temaŋ alakŋaŋ keyet kimbatnaŋ bembuluŋ tage keyet mâmaŋ 65 mita. Enselaŋ betnaŋ gwezenaŋgatnaŋ dukŋaŋ keyaŋ mka temaŋ alakŋaŋ keyet kimbatnaŋ bem eekgaen amnaŋ belinaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mambemegip keyet katnan mge.
REV 21:18 Kimbatnaŋ ke nanzaŋ kwitnaŋ zaspa keyaŋ walalatnaŋ ma mka temaŋ alakŋaŋ ikŋaŋ penaŋ ke gol titikŋaŋaŋ walalatnaŋgapmti galasiyaŋ puyuk peyak maminok mme ekban.
REV 21:19 Mka temaŋ alakŋaŋ keyet tepumaŋ kwep kwep nanzaŋ tosaŋin temaŋ ego egoŋaŋmak keyaŋ walalatnaŋ. Nanzaŋ ekŋen keyet kwilin ma ekŋen ziboŋ eknâm mimiyelen kapigok: zaspa ke gol nemboŋ sokŋaŋaŋ puyuk peyak mge ma sapaya nanzaŋ kâŋkâmaŋ kululuŋ nemboŋ ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ aget ke satnaŋ kilimbiŋaŋ ma nanzaŋ ŋen emelal kokŋaŋ msikokok keboŋ ma nanzaŋ ŋen satnaŋmak ŋamaŋ mitipesak kwitnaŋ sadonis ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ kanilian ke alalaŋaŋ, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ kilisolait ke tipkokok, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ beal kokŋaŋ nembu msikokogaŋ keŋan tapme ekbek nemboŋ, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ topaz tipkokok yaŋgut aiaikŋaŋ, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ kilisopalas mitipesak tipkokokmak kokŋaŋmak temakwep metek kukuŋaŋ, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ zakin mitipesak tipkokokmak alaŋaŋmak temakwep metekukuŋaŋ, ma nanzaŋ ŋen kwitnaŋ ametis mitipesak kâŋkâmaŋmak ŋamaŋmak temakwep metek kukuŋaŋ keyet kataŋ.
REV 21:21 Âpme sekekek 12 ekŋen ke mondele katnaŋ nemboŋ kekek tosaŋaŋ mobotnaŋ kwep kwewaŋ sekekek igak igak ke mimiŋaŋ ekban. Mme set tambaŋgumin goliyaŋ mimiŋaŋ kegogapm galasiyaŋ puyuk peyak mge.
REV 21:22 Neŋ mka temaŋ alakŋaŋ keyet keŋan ekpema mopme sesewat mka temaŋ ke ku tapme ekban. Enenogat Amobotnaŋ Kawawaŋ winde toŋ ma Sipsip Nembaŋaŋ egelaŋ sesewat mka temaŋ alakŋaŋnok bemalu amnaŋ sesewatidewep.
REV 21:23 Kawawaŋgalen saŋga soŋgaŋaŋ mka temaŋ alakŋaŋ keyelen taŋam manzin ma kasupmak eyoŋgayaŋ mka ke busatnaŋ ku sasayelen enenogat Sipsip Nembaŋaŋaŋ mka temaŋ alakŋaŋ keyelen taŋam bemti manzim tazin.
REV 21:24 Âpme am msat kataŋgalen ekŋenaŋ busatnaŋin Sipsip Nembaŋaŋ egalen taŋam ziwe keyet busatnanen tabep. Mme amobotnaŋ msat palen maip ekŋenaŋ kwizet buŋamin ke mka temaŋ alakŋaŋ keyet tewalaŋ besât timobep.
REV 21:25 Mka temaŋ alakŋaŋ keyet keŋan tambumbu ŋen ku tabe. Msamti etaŋ tapmepme sekekek sambe ekŋenaŋ mâtâpeŋ matapmambep.
REV 21:26 Mme am sambe msat palen maip ekŋenaŋ kegogak kwizet buŋamin ke tewalaŋ mka temaŋ alakŋaŋ besât mobep.
REV 21:27 Am yominmak ma mama mimi bekanaŋ mti mamaip ma zet dâsukiŋinbeŋ ekŋenaŋ mka temaŋ alakŋan ku mobep. Am kwilin Sipsip Nembaŋaŋgalen mama papiaen tazin ekŋenaŋ etaŋ keyet keŋan mobep.
REV 22:1 Âpme ensel egaŋ mama tu temaŋ ŋen zikat name ekban. Tu ke puyuk payakŋaŋ omba penaŋ sakamaŋ galas nemboŋ. Ke tu zikatnaŋ Kawawaŋ ma Sipsip Nembaŋaŋ egegalen mundum totatat elimiakŋaŋmak keyetnaŋ kwatoge.
REV 22:2 Toti mka temaŋ keyelen set tuŋgupmaset mezin. Tu keyet nembet nembet mamayelen tep keyaŋ tapmege. Tep ekŋen keyet penaŋin nup kan kwep keyet keŋan sek 12 penaŋin maeligip ma eyoŋga kwep keŋan penaŋin sek kwep maeligip. Ma msat kataŋ tep sinaŋ keyaŋ am mme dolakŋaŋ bemâbep.
REV 22:3 Mka temaŋ keyet keŋan am ma kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ saik kumindeye ekŋen keyaŋ keŋan ke ku tabep. Yaŋgut Kawawaŋ ma Sipsip Nembaŋaŋ egegalen mundum elimiakŋaŋitmak mka temaŋ keyet keŋan ilit mundumit keyet dukŋan tapmalu Kawawaŋgalen mulup amŋane ekŋenaŋ ikŋaŋgat sesewatpemti mambep.
REV 22:4 Mti am ekŋen keyaŋ ek weyaŋ ekmâtâti mambep ma ekŋengat monzalaminan egat kwitnaŋaŋ kumpepeŋaŋ tabe.
REV 22:5 Ma mka temaŋ keyet keŋan tambumbu ewe ku tabe ma am ekŋenaŋ taŋam ma kasup keyet olalat mulup ku mbep. Enenogat Amobotnaŋ Kawawaŋ ikŋaŋ busatnaŋ bemindemti mamambe. Kegok sokbeme ekŋenaŋ amobotnaŋ kwati am msalen indikdamuŋ mti kwesiŋ kwesiŋ mameti mambep.
REV 22:6 Âpme ensel keyaŋ pigok dinoye, “Zet papia kapi penaŋaŋmakgapmti amnaŋ ŋep nâmkiŋpewep. Amobotnaŋ Kawawaŋ egak Emetak Teŋaŋ golaŋ zenze an ekŋenmagen indame ikŋaŋgalen zetnaŋ mme sosok kwakwagalen indaye. Egaŋ ensel ŋen am nâmkiŋpepeŋinmagen peme topme kwitnaŋ kwitnaŋ sokŋan sokbesâpm ke zemzikat indaye.”
REV 22:7 Enseliyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Nânik, neŋ sakwep kosowap. Âpme an ŋenaŋ zet papia kapiyet keŋan gawepuween kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbesâpm ke egaŋ oloŋen mbe.”
REV 22:8 Âpme Zânaŋ pigok zeye, “Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke eknâmban. Ke eknâma delaŋ zeyeen ensel keyet setnanen pedondom sawan. Enenogat egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe zemzikat name neŋ egat dundum sasâgât mban.”
REV 22:9 Yaŋgut ensel egaŋ zemkulumnemti zeye, “Yegat, pemane talak! Neŋ mulup an nodi ma golaŋ zenze an nodine ekŋengalen mulup an ma am papia kapiyelen zet gawepumti mambep ekŋengat nolin keyepmti geŋ Kawawaŋ ek etaŋ sesewati dundum sawanik!”
REV 22:10 Kegok zemti kapigok dinoye, “Geŋ papia kapiyet keŋanen zet tazin ke sokbesâpm kapi ku enziliwanik. Zet papiaen kunek ke ilak penaŋaŋ sokbembeyelen kanaŋ sokŋanik bein
REV 22:11 keyepmti kan keŋ gilik zenzeyelen ŋen ewe ku tazin. An bekanaŋ mimi egaŋ bekanaŋ msâti mbe ma egaŋ set kileŋ mama masâgât nâmbe egaŋ ŋep mambe. Ma an teŋ main egaŋ kegogak mambe. Ma an keŋaŋ kwetetepmaŋ main egaŋ kegogak mambe.”
REV 22:12 Âpme Zisasiyaŋ pigok zeye, “Nânik! Neŋ sakwep penaŋ kosowap. Neŋ dopmaŋ mutumindandayelen koti am kwep kwep mama mimiŋinaŋgat kataŋ dopmaŋ mutumindawap.
REV 22:13 Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet toŋaŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe nen maekdamuŋ miyap. Neŋ eweŋan tapma kwitnaŋ kwitnaŋ sokbeyeyaŋ neŋ tapma kogogak delaŋ zewe. Neŋ eweŋan takwaban bam tapmobap.”
REV 22:14 Âpme am nâlen zetn mâti esemteŋ mambien ekŋenaŋ ŋep mka temaŋ keyet setokwakwatnanen moweti keŋan meti mama kanzizitgalen tep keyet katnaŋ nâmindema nimbep keyepmti ekŋenaŋ oloŋen mtalit.
REV 22:15 Âpme am set kileŋ ma kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ mamip ma am aŋkambuk mulup ma mkambuk mulup ma egegat yeŋ zelit ma agulam mamip ma am notnaŋ mulup sepem kegok mamip ma am set kileŋ mamaip ma maindome gakip ma am nopiom sesewatsaip ma am zet dâsuki manzeip ekŋenaŋ mama mimi keboŋgat tikŋaŋ manâipgapmti Kawawaŋgalen mundum dolakŋanen ke ku tabep.
REV 22:16 Âpme Zisasiyaŋ kapigok zeye, “Neŋ nâlen ensel zempema zet ke mti geŋmagen koti geŋ zet ke papiaen kumane zet keyaŋ Kawawaŋ nâmkiŋpemaip ekŋenmagen mebe. Âpme neŋ Dewitgalen iŋsokŋane penaŋ beyap ma neŋ saputuŋ busatnaŋ temaŋ tambuŋan makwatazin keboŋ beyap.”
REV 22:17 Kawawaŋgalen Emetak ma Sipsip Nembaŋaŋgalen imbi zapat mamalup egelaŋ Kilaisiyet pigok zewun, “Geŋ kot!” Ma an ŋenaŋ zet ke nâmti kegogak zewe, “Geŋ kot” Âpme ŋen ekŋen tuyet gakimti kobep ma ekŋen tu niniyet nâmbep ekŋenaŋ koti mama tu tosaŋepiŋ nimbep.
REV 22:18 Âpme Zânaŋ amgat golaŋ zet kapigok zeye, “Am ŋenaŋ golaŋ zet papia kapi keŋan maiŋti nâmbep ekŋengat golaŋin tiyap ke pigok: Am ŋenaŋ keŋaŋgalak zet ŋen tusumti zewe beme Kawawaŋaŋ papiaen kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ sokbembeyet zenzeŋaŋ ke ewe tusumti sawe.
REV 22:19 Ma am ŋenaŋ zet kapi notnaŋ asekbe beme Kawawaŋaŋ mamayelen tep katnaŋ egat zapat tazin ke ma mka temaŋ teŋ keyet keŋan ku mebe ke menzem timâbe. Kwitnaŋ kwitnaŋ ke sepem kegogak papiaen kumpepeŋaŋ matazin keyaŋ sokbewe.”
REV 22:20 Zet sambe zenzeŋaŋ kapiyet toŋaŋaŋ zet kapigok zein, “Penaŋ sukwep! Kann ilik sokŋanik bein.” Zeme Zânaŋ dopmaŋ zeye, “Ke penaŋ, Amobotnaŋ Zisas, geŋ kot!”
REV 22:21 Amobotnaŋ Zisas egalen keŋ taolelaŋ am Kawawaŋgat manâmkiŋpeip ekŋenmak wemti wembe. Ke penaŋ.
