MAT 1:1 Arrpaʼ all aquellcaret̃ Jesucristo paʼtañneshañ eʼñe paʼsoʼchñec̈hnohuenet. Jesucristopaʼ David poʼm̃reneñ, eʼñe Abrahamot̃eñ. Allohuen añ soʼchñetspaʼ ñeñt̃ara mereñtsorecmuet.
MAT 1:2 Abrahampaʼ chemereʼtana Isaac. Isaacñapaʼ chemereʼtana Jacob. Jacobñapaʼ chemereʼtana Judá epuet ñam̃a paʼmoʼnasheñec̈hno.
MAT 1:3 Judáñapaʼ chemereʼtana Fares epuet ñam̃a Zara. Ñet pachoretpaʼ añ paʼsoʼcheñ Tamar. Faresñapaʼ chemereʼtana Esrom. Esromñapaʼ chemereʼtana Aram.
MAT 1:4 Aramñapaʼ chemereʼtana Aminadab. Aminadabñapaʼ chemereʼtana Naasón. Naasónñapaʼ chemereʼtana Salmón.
MAT 1:5 Salmónñapaʼ chemereʼtana Booz. Ña pachorpaʼ añ paʼsoʼcheñ Rahab. Boozñapaʼ chemereʼtana Obed. Ña pachorpaʼ añ paʼsoʼcheñ Rut. Obedñapaʼ chemereʼtana Isaí.
MAT 1:6 Isaíñapaʼ chemereʼtana David ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃. Davidñapaʼ chemereʼtana Salomón. Ñeñt̃paʼ arrot̃ Urías puet̃aporot̃.
MAT 1:7 Salomónñapaʼ chemereʼtana Roboam. Roboamñapaʼ chemereʼtana Abías. Abíasñapaʼ chemereʼtana Asa.
MAT 1:8 Asañapaʼ chemereʼtana Josafat. Josafatñapaʼ chemereʼtana Joram. Joramñapaʼ chemereʼtana Uzías.
MAT 1:9 Uzíasñapaʼ chemereʼtana Jotam. Jotamñapaʼ chemereʼtana Acaz. Acazñapaʼ chemereʼtana Ezequías.
MAT 1:10 Ezequíasñapaʼ chemereʼtana Manasés. Manasésñapaʼ chemereʼtana Amón. Amónñapaʼ chemereʼtana Josías.
MAT 1:11 Josíasñapaʼ chemereʼtana Jeconías epuet ñam̃a paʼmoʼnasheñec̈hno. Ñehua, Josíaspaʼ alla chemereʼtos allempo ac̈hapataret̃tet allap̃ar all anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Babilonia.
MAT 1:12 Allempo huac̈herret Babiloniot̃paʼ Jeconíasñapaʼ chemereʼtuerrana Salatiel. Salatielñapaʼ chemereʼtana Zorobabel.
MAT 1:13 Zorobabelñapaʼ chemereʼtana Abiud. Abiudñapaʼ chemereʼtana Eliaquim. Eliaquimñapaʼ chemereʼtana Azor.
MAT 1:14 Azorñapaʼ chemereʼtana Sadoc. Sadocñapaʼ chemereʼtana Aquim. Aquimñapaʼ chemereʼtana Eliud.
MAT 1:15 Eliudñapaʼ chemereʼtana Eleazar. Eleazarñapaʼ chemereʼtana Matán. Matánñapaʼ chemereʼtana Jacob.
MAT 1:16 Jacobñapaʼ chemereʼtana José ñeñt̃epaʼtchaʼ puerrollar p̃aʼ María. Maríañapaʼ cheyoreʼtana Jesús, ñeñt̃ara ñeñt̃ Cristotats.
MAT 1:17 Allempot̃eñ correʼt̃ Abraham t̃arrempohua allempo correʼt̃ ñam̃a David, ñeñt̃ña allponsheña chemereʼshatnomuetspaʼ alloʼtsencaʼye c̈harrasheña puechenet paʼtatssheña. Ñam̃a allempot̃eñ correʼt̃ David t̃arrempohua allempo ac̈hapataret̃tet Babilonio, ñeñt̃paʼc̈hoʼña alloʼtsenerrerr c̈harrasheña puechena paʼtatssheña ñeñt̃ allponsheña chemereshaʼterrtserr allempo. Ñam̃a allempot̃eñ ac̈hapataret̃tet Babilonio t̃arrempohua allempo eñalleta Cristo, ñeñt̃paʼc̈hoʼña alloʼtsenerrerr c̈harrasheña puechenet paʼtatssheñet ñeñt̃ allponsheña chemereshaʼtnerrtserr t̃arrempohua allempo eñalleta ñam̃a Cristo.
MAT 1:18 T̃eʼpaʼ oʼch neserrpareʼtatas att̃o allempo eñalleta Jesús. Allempoña María ñeñt̃chaʼ pachor p̃aʼ Jesúspaʼ añcaʼye oʼpatenaya José ñoʼch yoreʼ. Ama yoreñaʼpaʼ Maríañapaʼ ahuepaʼt ac̈homenta Parets Puecamquëñot̃.
MAT 1:19 Joséña ñeñt̃chaʼ puerrollar p̃aʼpaʼ ñañapaʼ eʼñe cohuen acheñer ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ ama mueno oʼch pencach. Ñañapaʼ atet̃ cot̃apeʼch oʼch ser eʼñe aʼnahuot̃a.
MAT 1:20 Allempoña atet̃ cot̃apeʼchenpaʼ machayot̃oʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Ñeñt̃ orrtoya puec̈hopoñopaʼ atet̃ otos: —José Davidnaʼtare, amach p̃aʼllpatsto; pocteʼcaʼye oʼch peyore María ñeñt̃chaʼ pet̃apor pep̃aʼ t̃arroʼmar ñapaʼ oʼcaʼye ac̈homenta Parets Puecamquëñot̃.
MAT 1:21 T̃eʼpaʼ eñalletatanchaʼ asheñorr, ñeñt̃ñapaʼ pesochchaʼ Jesús t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃aterreʼ paʼcheñer poʼchñarot̃et. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ och mellañot̃eñ.
MAT 1:22 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ p̃a att̃och etsota ñeñt̃ atet̃ eñoranaʼtaneʼt̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tahueteʼt̃ Yompor poʼñoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃:
MAT 1:23 Ñeñt̃ña shopsheshaʼpaʼ amach aʼp̃llaret̃ot̃eyeʼ ac̈homento; cheyoreʼtanach asheñorr, ñeñt̃ñapaʼ sochetchaʼ Emanuel. Ñeñt̃ ña soʼchñetspaʼ atet̃ oten: T̃eʼña Paretspaʼ eʼñe parroʼtseney.
MAT 1:24 Allempoña José oyerr ñemot̃, atet̃ och Yompor poʼm̃llañot̃eñerpaʼ ñañapaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Yoran María ñeñt̃chaʼ puet̃apor p̃aʼ.
MAT 1:25 T̃arraña ñapaʼ ama aʼp̃lleñe t̃arrempohua allempoch emareʼtua; ñeñt̃ña asheñorrpaʼ soch JESÚS.
MAT 2:1 Allempo eñalleta Jesús all Beléño, eʼñe alla Judeopaʼ añ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Herodes. Oʼña eñalletuapaʼ eñotañneshaʼña huac̈haʼtet allot̃ huena atsrret̃paʼ oʼ c̈hac̈haʼtet Jerusaléño.
MAT 2:2 Ñetñapaʼ atet̃ otyesoset: —¿Erroʼtsenaʼtña ñeñt̃ eñalletatsa ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼ judioneshaʼ? Yapaʼ yeñoteñ oʼ eñalleta t̃arroʼmar yapaʼ oʼ yentoñ poʼrantor allot̃ huena atsrret̃; yapaʼ ñeñt̃ecopña yehuena oʼch yeconcorpanaʼteñaʼ.
MAT 2:3 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Herodes eʼman atet̃ ñoñetspaʼ ñañapaʼ ñeñt̃a naʼ pueyoc̈hro ama eñmato pueyoc̈hro. Allohuen jerusaléñoʼmarneshaʼpaʼc̈hoʼña ama eseshaʼ eñmatatseto ñamet pueyoc̈hreto.
MAT 2:4 Allempoñapaʼ agotatan am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ara judioneshet; oʼch apc̈het allohuen cornaneshaʼ ñeñt̃ atarr sherb̃aʼyets judioneshacop. Oʼch apc̈het ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayeneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Allña aʼp̃t̃oʼtyesanet: —¿Erraʼt oteteʼt̃ña allchaʼ eñalletaña ñeñt̃chaʼ Cristoterrets?
MAT 2:5 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Arr anetso Beléño allara Judeo t̃arroʼmar quellcopaʼ atet̃ anuaret̃, atet̃ quellquëʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ Yomporña atet̃ otatseʼt̃:
MAT 2:6 Añ Beléñ ñeñt̃ judanaʼtarneshaʼ poʼpatseñ, eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ anetser ñeñt̃ atarr asherben entyeñet allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa alloʼmarneshaʼ. T̃arroʼmar all Beléño allchaʼ eñalleterra ñam̃a ñeñt̃chaʼ atarr am̃chaʼtaret̃terrtsa ñeñt̃chaʼ cohuam̃perreʼ allohuen neyochreshac̈hno ñeñt̃ara israelneshaʼ.
MAT 2:7 Allempoña otuoset atet̃paʼ Herodesñapaʼ eʼñe aʼnahua agotaterran ñam̃a poʼpotantañ eñotañneshaʼ ñeñt̃ c̈hac̈haʼtats allempo Jerusaléño. Allñapaʼ eʼñe acop̃a aʼp̃t̃oʼtareʼtyesapanet: —Rantopaʼ ¿eʼñeʼtña esempot̃eñña señch ñeñt̃ sorrtoya ñenmat̃?
MAT 2:8 Allempoña eñotatosetpaʼ ñañapaʼ otanet: —T̃eʼpaʼ oʼch ahues Beléño, eʼñech acop̃a seʼnyesos ñeñt̃ cheshat̃oll. Ñerraʼm oʼch señchpaʼ oʼch sotuerren allochñapaʼ napaʼc̈hoʼña oʼch ahuen oʼch neconcorpanaʼteñaʼ nam̃a.
MAT 2:9 Ñetñapaʼ allempo eʼmhuanmuet atet̃ otanet am̃chaʼtaret̃paʼ allempoñapaʼ ahuanmuet. Rantoña ñeñt̃ entnenet allot̃ huena atsrret̃paʼ taʼnetsa allenet̃ senet, att̃ot̃apaʼ oʼ c̈hap eʼñe alloʼtsen cheshat̃oll. Oʼña c̈hap alloʼtsen cheshat̃ollpaʼ oʼ muechechosa eʼñe alla ento eʼñe pocto.
MAT 2:10 Allempoña enterreterr rantopaʼ atarr nanac coshet.
MAT 2:11 Allempoñapaʼ oʼ beʼt̃ososet pocollo, allña entoset cheshat̃oll epuet pachor María. Concorpanaʼtosyetpaʼ maʼyochosyet. Toram̃pesyesoset poʼtsapotpaʼ aposet eʼñe att̃a oro, aposet tsach pueseʼ ñeñt̃ atarr eñmosat̃. Aposet ñam̃a eñmosat̃ puerets.
MAT 2:12 Allempoña ñetpaʼ eñotatanet Yompor puec̈hopoño allochñapaʼ att̃och ama oñerreto Herodeseshoʼmar. Allempo puerrerret paʼnyetopaʼ aña cot̃erret poʼpoñ t̃oñ.
MAT 2:13 Puerrac̈herrtsetpaʼ Yomporña poʼm̃llañot̃eñerpaʼ alla orrterranerr José puec̈hopoñot̃. Ñeñt̃paʼ atet̃ otererr: —Petantayeʼcha oʼch p̃aʼyech cheshat̃oll pachoreʼna, orrayeʼchap̃ all anetso Egipto allchaʼ seyc̈hosa. Esempohuañenñapaʼ oʼch alla noterrperr atet̃chaʼ pep̃a. Herodes poʼñoc̈hpaʼ eʼnatanchaʼ añ cheshat̃oll att̃och muetsatach.
MAT 2:14 Allempoña oʼ tantapaʼ anman cheshat̃oll, pachoreʼna yeta tsapo, ahuanmuet Egipto.
MAT 2:15 Allñapaʼ alleneta att̃ot̃añapaʼ oʼ rromuen Herodes. Att̃oña etsota Yompor poʼñoñ atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ poʼñoñ; ñeñt̃paʼ Yompor atet̃ otatseʼt̃: “Egiptot̃chaʼ nagotater Nechemer.”
MAT 2:16 Ñehua, allempoña Herodespaʼ oʼ eñoch c̈ha shecaʼnem̃ eñotañneshaʼpaʼ ñañapaʼ ñeñt̃a atarr atsrreʼmateʼ. Att̃o atsrreʼma nanacpaʼ allempoñapaʼ mueñan ñeñt̃chaʼ muetsueʼ allohuen asheñorrot̃olleshaʼ ñeñt̃ Beléñoʼtsaʼyen ñam̃a ñeñt̃ allohuen allampañoʼtsaʼyen Beléño. Allohuen asheñorrot̃olleshaʼ ñeñt̃ echeneʼ epa poʼcharña amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ eñalletyetsa chentaʼ eʼñe poctacma muetsanatuet. Ñehua, ñeñt̃ atet̃ eñotatos eñotañneshaʼpaʼ ñañapaʼ atet̃ cot̃apeʼch ahuoʼt̃eʼ epa char eñalletuaña ñeñt̃ cheshat̃oller.
MAT 2:17 Att̃oña etsota ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Jeremías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃; ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃:
MAT 2:18 Ñeñt̃ anetser Ramopaʼ atarrchaʼ eʼmorrterra yahueñets, atarr gogatstena; allpaʼ Raquelcaʼye yaʼnaʼteneʼ puechoyoreshaʼ; ama mueno oʼch eseshaʼ emyaʼteʼ t̃arroʼmar puechoyoreshaʼpaʼ ama eñallmeñe, oʼ eʼñe muetsanatuet.
MAT 2:19 Allempoña rroma Herodespaʼ Yomporña poʼm̃llañot̃eñerpaʼ alla orrterranerr José puec̈hopoño all Egipto.
MAT 2:20 Allñapaʼ otererr: —T̃eʼñapaʼ oʼch petanterra, oʼch alla p̃aner cheshat̃oll pachoreʼna oʼch alla pepuerrerra israelneshaʼ paʼnyo; oʼcaʼye collaʼhuaña ñeñt̃ oʼpatayeʼt̃ añ cheshat̃oller ñeñt̃oʼch muetsayeñ.
MAT 2:21 Atet̃ otuepaʼ ñañapaʼ allent̃a tantena oʼ alla anerran cheshat̃oll pachoreʼna alla ahuerret israelneshaʼ paʼnyo.
MAT 2:22 Allempo ahuerretpaʼ ñetñapaʼ eʼmareʼtueret añ am̃chaʼtaret̃terrtsa Judeo ñeñt̃ Herodesoñ puechemer ñeñt̃ sochetsa Arquelao. Ñeñt̃oʼmarña mechaʼtenet serrtset all. Puec̈hopoñoñapaʼ alla eñotatererr ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ alla serr Galileo.
MAT 2:23 C̈herr Galileopaʼ ahuerr pat̃err anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Nazaret. Allñapaʼ alla yec̈haʼhuerra. Att̃ot̃caʼyeña etsotaña ñeñt̃ atet̃ otyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ; ñetpaʼ atet̃ otyeseteʼt̃ ñeñt̃chaʼ Cristoterretspaʼ “oteñetchaʼ nazaretoʼmarneshaʼ.”
MAT 3:1 Allempoñapaʼ orrta Juan ñeñt̃ apatoseʼ acheñeneshaʼ Yomporecop. Ñañapaʼ arr serrpareʼtatosanet amayo eʼñe alla Judeo.
MAT 3:2 Allñapaʼ atet̃ otosanet: —T̃eʼpaʼ oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop t̃arroʼmar oʼ c̈hapmoch allempoch ayochreshat̃terra Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.
MAT 3:3 Ñehua, añmapaʼ ñocopcaʼye eñoseʼt̃ña Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Allempopaʼ atet̃ oteʼt̃: Eʼmorrterrach puesheñarr poʼñoñ all amayo allchaʼña serrpareʼtaterranña acheñeneshaʼ. Puerranarot̃paʼ añchaʼ tomaʼntaterranet t̃oñ, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ oterranet: “T̃eʼpaʼ oʼch saʼcohuenetyes t̃oñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ, oʼch eʼñe saʼpac̈harretyesoñ paʼt̃ep̃.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ Cristocop.
MAT 3:4 Ñeñt̃ña Juanpaʼ camello pueʼch apomotaret̃ ñeñt̃ paʼshtam pen. Allo chanena ñeñt̃paʼ paʼrrom. Allñapaʼ rraʼyesaneʼt̃ ahuañchenclla ñeñt̃a puerrar peʼt̃ epuet pets poʼmoñ.
MAT 3:5 Allempoña jerusaléñoʼmarneshaʼpaʼ c̈hocma huac̈haʼtyenet ñesho ñam̃a allohuen judeoʼmarneshaʼ. Huac̈haʼtyeññaña ñam̃a allohuen jordanasoʼmarneshaʼ.
MAT 3:6 Allña ñetpaʼ aʼmet̃aʼyesoset poʼchñaret, Juanñapaʼ apatyesapanet Yomporecop. Ñeñt̃ña oñ all apatyesapanet añ paʼsoʼcheñ Jordanas.
MAT 3:7 Allempoña entapan shonteʼ saduceoneshaʼ ñam̃a fariseoneshaʼ ñeñt̃areta ñeñt̃et judioneshet. Ñetpaʼ t̃arroʼmar huac̈henet añ muenenet oʼch apatapanet Juan. Juanña serrpareʼtatapanetpaʼ otapanet: —Sapaʼ ama cohuenayayso atarr ashcarñat̃es, c̈ha sottena ñerraʼmrrat̃eʼ shechp̃a sompor sepen. Poʼñoc̈hcaʼ ama eseshayeʼ sotenaye eʼñech sapataret̃teñot̃a oʼch sequeshperra allochñapaʼ amach coñchatuerrso Yompor allempoch yoroc̈htatuer tsapat̃onet̃.
MAT 3:8 Napaʼ añchaʼña notapas oʼch sorrtatyes ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ poʼñoc̈h oʼ cot̃apeʼcherran ello cohuen Yomporecop.
MAT 3:9 Sapaʼ c̈ha soteneñ seyoc̈hro añoʼ es sepallteno, sapaʼ añoʼ eʼñe seyemtena satañ Abrahamañ. T̃arraña napaʼ oʼch notas amach atet̃ soct̃apeʼchatsto t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama esoyeʼ enteñe Yompor. T̃arroʼmar oʼch notas ñerraʼm Yompor muenetseñ amaʼt añ mapueʼ ñeñt̃ senten arr oʼch aʼpnasereñ Abraham poʼm̃reneñ.
MAT 3:10 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas ñerraʼm amach soct̃apeʼcherro cohuen Yomporecop oʼ mameshamerra oʼch c̈haponasa att̃och coñchaterres Yompor. Oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allempo oʼch aʼmataʼtmochet tsach. Oʼ eʼñe onañchachet gach allchaʼ tet eʼñe allohua huañen puepallactar. Ñeñt̃ allohuen tsachec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayeʼ meʼtetsopaʼ aʼmataʼtueretchaʼ saprrochetchaʼ all huorten tsoʼ allchaʼ eʼñe aʼpoyatatueret.
MAT 3:11 Elloña Juanpaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃es cot̃apeʼcherreʼ cohuen Yomporecop napaʼ amaʼt eʼñe poʼñoc̈h napatensoñ Yomporecop, napaʼ eʼñecaʼye oñochaya napatenes. T̃arraña Cristo ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼpaʼ ñapaʼ añchaʼcaʼye chorratossa Parets Puecamquëñ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm tsoʼ. Ñapaʼ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets, nañapaʼ ama es nesherbeno att̃och amaʼt poʼsapatapaʼ oʼch nanmoñ.
MAT 3:12 Ñapaʼ atarr ahuamencat̃ ñapaʼ ñach acrerreʼ allohuen acheñeneshaʼ. Ñapaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ orreneʼ pueshoshnat alloch shoshnan poʼtrigo oʼch eʼñe pueʼllom̃rochayam̃a. Ñeñt̃ña pueʼllomerpaʼ oʼch aʼyapac̈heʼ oʼch aññoʼch allecma aññoʼteñ eʼñe cohuen. Pueʼsheʼmarñapaʼ oʼch huaporeʼch tso allchaʼ eʼñe poyhua. Ñeñt̃ña tsoʼpaʼ ama emayaʼpahuo amaʼt errponaña. Ñeñt̃paʼ allohua atet̃ serrpareʼtatanet Juan.
MAT 3:13 Allempo huapa Jesús Galileot̃, c̈hap Jordanaso alloʼtsen Juan, ñapaʼ añ muenen oʼch apatap̃ Juan Yomporecop.
MAT 3:14 Juanñapaʼ eñoratsa c̈ha mueneñeñ oʼch emman Jesús. Ñeñt̃paʼ atet̃ otap̃: —Ama pocteyaye oʼch napatapap̃ p̃a, añña poctetsa p̃achña napatoseʼ. P̃apaʼ esoʼmaruachñacaʼye p̃onña nesho, p̃acaʼyeña ñeñt̃ep̃ atarr sherbets.
MAT 3:15 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —P̃apatapnoʼt̃ach Juanachaʼ t̃arroʼmar atet̃caʼye poctetsa oʼch yetsota allohuen ñeñt̃ poctetsa Partsocop. Allempoña Juanpaʼ eʼñe pocteʼ eñch,
MAT 3:16 allempoñapaʼ apatapan Jesús. Eʼne apatueʼpaʼ oʼ c̈haʼnerrña Jesús oñot̃, enetñapaʼ ahuepaʼt atoraret̃ta. Allot̃ña eʼñe sohuaʼnma Parets Puecamquëñ, Jesúsñapaʼ eʼñe atet̃ entap̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yep̃ oʼ sohuaʼnma entot̃, eʼñe c̈hap ñesho.
MAT 3:17 Allempoñapaʼ c̈ha eʼmorrtatsa ñam̃a ñoñets entot̃ atet̃ eñorena Yompor. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten: —Añmapaʼ ñeñt̃ña Nechemer ñeñt̃ atarr nemorrentena. Ña atarr nanac nocshateneʼ.
MAT 4:1 Allempoña Parets Puecamquëñpaʼ anman Jesús all amayo. Ñeñt̃paʼ añecop atet̃ p̃a att̃ochña allpaʼ oʼch huapoña oneñet̃, t̃arroʼmar ñapaʼ añ mueneñ oʼch atet̃ p̃atyes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor.
MAT 4:2 Allñapaʼ ama rreno eʼñe aña t̃orrena att̃och etsotuan ora allohuen ñeñt̃ cohuentetsa Pomporecop. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt oʼ paʼtatsoch c̈harramatpaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama es rreno yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo. Oʼña paʼtatsoch c̈harramatuapaʼ c̈ho cheporratsa.
MAT 4:3 Allempoñapaʼ huapoña oneñet̃. Att̃o topatosan Jesúspaʼ atet̃ otos: —P̃a ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃paʼ oʼch p̃ot: Añ mapueʼ puenasepaʼ pan.
MAT 4:4 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —Napaʼ ama nemno oʼch atet̃ nep̃a t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Allohueney acheñeneshohueneypaʼ ama eʼñe rreñtsa ñapuet̃ yocrram̃ yepeno. Añeʼnaña yocrram̃ yepen yecamquëñecop ñeñt̃ allohuen allpon oteney Yompor.”
MAT 4:5 Allempoña oneñet̃paʼ oʼ anem̃ all Jerusaléño, ñeñt̃ anetserpaʼ anaret̃ Partsocop. Allñapaʼ aʼtapatos nanac eno allohuanen Parets paʼpaquëll.
MAT 4:6 Allñapaʼ otuererr: —P̃apaʼ ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃ t̃eʼpaʼ p̃omacha arrot̃ t̃arroʼmar amach p̃aʼtserrp̃o t̃arroʼmar Parets poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ñeñt̃paʼ amaʼtña atet̃ oten: Yomporpaʼ oʼch mueñonap̃ poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃chaʼ pecuam̃p̃sapueʼ. Ñetchaʼ p̃agapapuet, oʼch enatapapet att̃och amach p̃aʼtserrp̃atcaʼtoso mapyo.
MAT 4:7 Allempoña Jesúspaʼ alla otererr: —Añpaʼc̈hoʼña anuaret̃ Yompor poʼñoño: “Amach yaʼllocchameʼtatsche Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen.”
MAT 4:8 Allempoña oneñet̃paʼ oʼ alla anerranerr Jesús all atarr aspent̃o eʼñe aʼnoso. Allot̃ña gatyesuererr allohuen ñeñt̃ allpon all am̃chaʼtaret̃etyena paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa errap̃aren añe patsro, gatyesuererr all atarr cohuentatyeñet.
MAT 4:9 Oneñet̃ñapaʼ alla otuererr: —Ñerraʼm na pemaʼyocheñot̃en oʼch peconcorpanaʼtna, napaʼ napap̃chaʼ ora allohuen ñeñt̃ cohuen pentyen arr.
MAT 4:10 Jesúsñapaʼ alla otererr: —T̃eʼpaʼ oʼch orrerrep̃ oneñet̃e. Napaʼ ama nemno oʼch atet̃ nep̃a t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Añach ñapuet̃ yemaʼyochena Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen, eʼñech ñapt̃a yesherbeʼ.”
MAT 4:11 Allempoña oneñet̃ topatuahuan Jesúspaʼ oʼ ahuerr oʼ quec̈hpaʼner. Allempoñapaʼ c̈hac̈haʼtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar; ñetñapaʼ eʼñe cohuen sherb̃oset Jesús all. Arrpaʼ allohua huañ att̃o oneñet̃paʼ topatenan Jesús allempo.
MAT 4:12 Allempoña Jesús eʼmareʼtan Juan oʼ yottam̃p̃set, ñañapaʼ allent̃a ahuerr Galileo.
MAT 4:13 C̈herr Galileopaʼ ama aʼpohuerro anetso Nazareto, arraña serr Capernaumo, allña yec̈haʼhuerra. Ñeñt̃ Capernaumpaʼ eʼñe saʼpatop̃ñoʼtsen, allara ñeñt̃ otenet Zabulónnaneshaʼ paʼnetser ñam̃a Neftaleneshaʼ paʼnetser.
MAT 4:14 Ñeñt̃paʼ allña yec̈haʼhuerra allochñapaʼ att̃och etsota Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ; ñeñt̃ ñapaʼ atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃e anetsrecop:
MAT 4:15 Ñeñt̃ Zabulónnaneshaʼ paʼnetsro ñam̃a Neftaleneshaʼ paʼnetsro ñeñt̃ all saʼpatop̃ño all Jordanas yom̃taʼn, allara Galileo all yec̈haʼyena paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayeto.
MAT 4:16 Ñeñt̃ acheñenesharpaʼ ñetpaʼ aña yec̈haʼyenet ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor; ñetpaʼ c̈ha ottenet ñerraʼm checmetoʼtseneta. T̃arraña t̃eʼñapaʼ oʼ enteret ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen aʼpuetarsam̃perrahuet poct̃ap̃ñet. Ñetña amaʼt aña oʼpatyesahuetañeʼt̃ rromueñets ñeñt̃ara chenquëñets, t̃eʼñapaʼ amaʼt ñocpuetpaʼ oʼ aʼpuetarsam̃p̃saret̃terret eʼñe cohuen. Arrpaʼ allohua atet̃ naneʼt̃ Isaías poʼñoñ.
MAT 4:17 Allempo c̈herr Jesús Galileo allempoña eʼñe ñenmat̃ serrpareʼtatuerranet all. Ñeñt̃paʼ atet̃ otuerranet: —T̃eʼpaʼ oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈herrmoch allempoch ayochreshat̃terra Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.
MAT 4:18 Allempo Jesúspaʼ chopeñeʼchyen all saʼpatop̃ñoʼmar; ñeñt̃ña saʼppaʼ añ paʼsoʼcheñ Galileas. Allñapaʼ entosan acheñ epsheña; ñeñt̃ña puesheñarrpaʼ añ paʼsoʼcheñ Simón ñeñt̃ara sochetsa Pedro epuet paʼmoʼnasheñ Andrés. Ñetñapaʼ terrayetset eʼñe alla saʼpo t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe ñeñt̃a poʼtaruas penet.
MAT 4:19 Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet: —T̃eʼñapaʼ oʼch notas, soct̃aʼn na att̃och neyochreshaʼ neperres. Ñeñt̃ atet̃ sepena ahuat̃ot̃eñ eʼneʼ cac t̃eʼñapaʼ oʼch neyc̈haterres att̃och seʼnerr ñam̃a acheñ ñeñt̃chaʼ sameʼñaterra.
MAT 4:20 Ñetñapaʼ allorocma naʼnmuet poʼterrayapaʼ oʼ cot̃et Jesús.
MAT 4:21 Allempoña meterrerr allot̃paʼ entuerranerr poʼpoñ acheñ epsheña; ñeñt̃ña puesheñarrpaʼ añ paʼsoʼcheñ Jacobo epuet paʼmoʼnasheñ Juan; ñeñt̃paʼ Zebedeo puechemereshaʼ. Ñetñapaʼ poʼnoñt̃oʼtsaʼyenet; alloʼtsen ñam̃a pomporet all aʼcohuenetyenet poʼterraya. Jesúsñapaʼ c̈horeʼtuerraneterrpaʼ atet̃ otuerraneterr ñamet: —T̃eʼpaʼ oʼch soct̃aʼn sam̃a.
MAT 4:22 Ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe allorocma naʼnmuet poʼnoñt̃ ñam̃a pomporet oʼ cot̃et ñamet Jesús att̃och pueyochreshaʼ perranet ñamet.
MAT 4:23 Allempoñapaʼ chopeñeʼchyes Jesús errap̃aren Galileoʼmar. Yec̈hatyesosan judioneshaʼ eʼñe ñet poʼprahueto. Allñapaʼ serrpareʼtatosanet cohuen ñoñets att̃o ayochreshat̃tena Yompor. Aʼcrratyesosan acheñeneshaʼ; amaʼt paʼnamen osyenahuet, amaʼt paʼnamen aʼprramaʼyenahuet, ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesuosanet.
MAT 4:24 Att̃eñapaʼ eʼmareʼtuet errap̃aren amaʼt Sirioʼmar. Huapatyesoñet allohuen ñeñt̃ mueroc̈htatyen atsnañets. Huapatyesoñet ñeñt̃ osyen paʼnamen atsnañets ñam̃a ñeñt̃ atserrp̃añac̈hno. Huapatyesoñet ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñam̃a ñeñt̃ ot̃añac̈hno ñam̃a echarrtañac̈hno. Allohuenetpaʼ ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesuerranet.
MAT 4:25 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼyeseʼ. Cot̃aʼyes galileoʼmarneshaʼ, ñam̃a decapolisoʼmarneshaʼ ñam̃a jerusaléñoʼmarneshaʼ, ñam̃a judeoʼmarneshaʼ; amaʼt ñeñt̃ yec̈hetsa Jordanaso yom̃taʼnpaʼ oʼ eʼñe cot̃aʼyesuet.
MAT 5:1 Allempoña entan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃eneʼ, Jesúsñapaʼ ahuoʼ aspent̃o. Allña anorrospaʼ huac̈haʼtoña allohuen pueyochreshac̈hno.
MAT 5:2 Ñañapaʼ yec̈hatapanetpaʼ atet̃ otapan acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr cosheñtsoʼtsaʼyenet:
MAT 5:3 —Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ ama esoyeʼ asherbenayeʼ entyetso pueyoc̈hreto Yomporecop t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼpaterretchaʼ Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena pueʼntañot̃.
MAT 5:4 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ llecaʼyetsa Yomporecop t̃arroʼmar ñetpaʼ coshaterranetchaʼ Yompor.
MAT 5:5 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ ama añeyeʼ eʼneneto ñeñt̃ eʼñe ñocpueta t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼpataterranetchaʼ Yompor allohuanen pats.
MAT 5:6 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ nanac mueneneʼ oʼch eʼñe orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ mueneñet ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nanac yachporrena ñam̃a nanacchaʼ yoʼñpaʼten. Nanac cosheñtsoʼtsaʼyenet ñet t̃arroʼmar Yomporña eʼñe atet̃ muenaterranet.
MAT 5:7 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ nanac cohuen muerannetsa t̃arroʼmar elloña Yomporpaʼ atarrchaʼ muererranet ñet.
MAT 5:8 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ eʼñe pueyoc̈hretopaʼ ama eñalle sosyaʼtsañ amaʼt coñeʼt̃a t̃arroʼmar ñetpaʼ enteretchaʼ Parets.
MAT 5:9 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ c̈hocma amoʼtstannaʼtatenahuet t̃arroʼmar ñetpaʼ poʼñoc̈hchaʼ Yompor puechemer perranet.
MAT 5:10 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼtyenet att̃o ñetpaʼ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyenet Yomporecop. Nanac cosheñtsoʼtsaʼyenet t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼpaterretchaʼ Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena pueʼntañot̃.
MAT 5:11 ’Sapaʼc̈hoʼña nanac cosheñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm esempo errot̃uanen penset noʼmar. Nanac cosheñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm c̈ho sapaʼ sasareʼtyenset, eʼmoñeʼtyenset, paʼnamen sosey tomaʼtam̃pesyenset.
MAT 5:12 C̈hocmuepaʼchña socsha t̃arroʼmar shonteʼ ñeñt̃ oʼpatatensa Yompor pueʼntaño; ñeñt̃chaʼña atarr socshaterreʼ. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ allempo ama seʼñalletenaʼ att̃ecma eʼmoñeʼtyeseteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ.
MAT 5:13 ’Sapaʼ ñeñt̃es nameʼñenaya añ netmaʼntatensa atet̃ ñerraʼm pos ñeñt̃ atarr sherbeneʼ allohuen acheñeneshaʼ arr patsro. T̃arraña pospaʼ ñerraʼm oʼch huañer poʼposerrteña amach errot̃enot̃ ellopaʼ yaʼposerrtatere. Allempopaʼ oʼhuañchaʼ es sherb̃aʼ acheñeneshacop; añecpach sherberr oʼch yehuaporeʼch aʼyo allchaʼ at̃mamaʼch acheñeneshaʼ.
MAT 5:14 ’Ñam̃a añ netmaʼntatensa puetareʼ elloña ñeñt̃ña atarr sherbeneʼ acheñeneshaʼ arr patsro. Sapaʼ c̈hocmach cohuen es sorrtatyen. Atet̃chaʼ sepena ñerraʼmrrat̃eʼ pat̃err anets ñeñt̃ eʼñe aʼnosoʼtsen aspent̃o. Ñeñt̃ña anetserpaʼ c̈hocmach cohuen orrtena allem̃at̃eñ, amach errot̃enot̃ maʼnatacheto.
MAT 5:15 Ñam̃a ñerraʼm esempo yaʼllchaten lampareñpaʼ ñeñt̃paʼ ama t̃arrecpayeʼ yaʼllchateñe oʼch yeʼrramam̃pes coym̃o. Ñeñt̃paʼ añecopña yaʼhuortateñ oʼch yeneʼ enonet̃ att̃och eʼñe c̈hoyoʼtam̃pesuan allohuen ñeñt̃ pocolloʼtsaʼyen.
MAT 5:16 Sapaʼ att̃ecmuepaʼchña sorrtatyen ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Allochñapaʼ poʼpotantañpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ entennaset atet̃ es sorrtatyen cohuen. Att̃ochña ñetpaʼc̈hoʼña cohuentatapreterrnasetchaʼ Seyomporer ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.
MAT 5:17 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Amach soct̃apeʼchatsto napaʼ añecopt̃eʼ nohuapa oʼch nehuaporeʼtaterr Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ atet̃ anaret̃ atet̃ ñerraʼm Moisés poʼñoñ ñam̃a añ poʼñoñ ñeñt̃ quellcaʼyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo oʼch nehuaporeʼtach, napaʼ eʼñechcaʼyeña netsotatuer.
MAT 5:18 Eʼñe poʼñoc̈h notenes: Ama ahuaporeʼtpahuoyaye Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, amaʼt t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ chencaʼhuerra pats ñam̃a enet. Amaʼt pat̃rra ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe pat̃rra quellec pueshempot̃ollohuenpaʼ amach chenquërro amaʼt t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ oten ahuat̃ot̃eñ.
MAT 5:19 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm eseshaʼ oʼhuañ eʼñeyeʼ ameʼñaʼpoʼ entan amaʼt pat̃rrat̃olla ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñam̃a ñerraʼm att̃ach yec̈hatan poʼpotantañ, ñeñt̃ña acheñerpaʼ amach tama sherbeno Yomporecop ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼchña eʼñe etsoterreʼ ñam̃a ñerraʼm eʼñech atet̃ yec̈hatan poʼpotantañ, ñeñt̃ña acheñerpaʼ ñeñt̃chaʼña atarr sherberrets Yomporecop att̃och ayochreshat̃terra ña.
MAT 5:20 Napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈hcaʼye sa atet̃ eʼñe pocteʼ es sorrtatyen, ellochña sem̃tanaʼtuerepaʼch atet̃ es cohuen orrtatyeneñ fariseoneshaʼ ñam̃a añ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñerraʼm amach sem̃tanaʼtuerranetopaʼ amach errot̃enot̃ soʼpataprechoña Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. Att̃oña amaʼt ahuat̃apaʼ amach sec̈herro all am̃chaʼtaret̃tena pueʼntaño.
MAT 5:21 Jesúsñapaʼ alla yerpaterraneterr ñeñt̃ atet̃ anaret̃teteʼt̃ ahuat̃ot̃eñ ñoñets, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Sa ahuat̃ot̃eñpaʼ seʼmart̃eʼña atet̃ otaret̃teʼt̃ ahuat̃ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otaret̃teteʼt̃: “Amach muetsatsteto acheñ. Ñerraʼm eseshaʼ muetseneʼ acheñpaʼ ñapaʼc̈hoʼña muetseretchaʼ t̃arroʼmar ñeñt̃ot̃chaʼña oʼpatateret coñcheñets.”
MAT 5:22 Elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres, amaʼt ñeñt̃ att̃a eʼmoñeʼteneʼ pamoʼtspaʼ ñapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ot̃ach oʼpatateret coñcheñets. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ atarr sosyot̃ sochatseʼteñet pamoʼts ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ot̃ach oʼpatateret coñcheñets alloʼtsaʼyen am̃chaʼtaret̃neshac̈hno allecma aʼpoctatenet ñoñets. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ puepencareʼteñot̃ atarr sosyot̃ sochatseʼteñet pamoʼts ñeñt̃paʼc̈hoʼña acheñerpaʼ añ oʼpatenaya tsoʼ ñeñt̃ parrarets errap̃aren.
MAT 5:23 ’Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas: Ñerraʼm esempo c̈ho es p̃apuen Yomporecop allecma sherbeñet Yompor allñapaʼ t̃aya oʼ peyerposya p̃amoʼtsñapaʼ c̈ha p̃atsrreʼmateñ,
MAT 5:24 p̃añapaʼ ñeñt̃chaʼ p̃ap Yomporpaʼ penaʼner alla. Oʼch ahuerrep̃, pemoʼnasheñña ñanom p̃amoʼtsterraʼ. Allempochña pepuerrerra allecma sherbeñet Yompor allempochña p̃aphuer Yompor ñeñt̃ p̃oʼpatateña.
MAT 5:25 ’Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ setmanteneʼ oʼch anmaset am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ saʼpoctaterraʼ señoñ, sañapaʼ eʼñech allorocma samoʼtstera ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ t̃ayepaʼtñapaʼ ama sec̈henaʼ am̃chaʼtaret̃esho. C̈hosachña amoʼtsterraya ñeñt̃ setmanteneʼ t̃eʼt att̃ot̃ pomataterrset am̃chaʼtaret̃esho ñañapaʼ oʼch pomuensaʼ guardiyesho ñeñt̃chaʼ seyottam̃p̃seʼ.
MAT 5:26 Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas, ñerraʼm c̈hoch yottam̃p̃sasetpaʼ allenasachcaʼye oʼpono allot̃paʼ amachcaʼye ahuen c̈haʼnmaterrseto. Esempohuañenchaʼ c̈hoch sec̈haʼnmaterret ñerraʼm esempoch eʼñe setsaʼtuerra ora allohuen ñeñt̃ allpon quelle muenenet. Amaʼt eʼñe eptalla centavot̃ollña ñerraʼm ama setsaʼtueñaʼpaʼ amachcaʼye c̈haʼnmaterrseto allot̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes oʼch eʼñe cohuen samoʼtstera ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ t̃ayepaʼtñapaʼ ama c̈hennasaʼ ñeñt̃ atarr yoroc̈hen senten socop.
MAT 5:27 ’Ñam̃a sapaʼ ahuat̃ot̃eñ seʼmart̃eʼña atet̃ otaret̃teʼt̃ acheñeneshaʼ: “Amach chetapretatsteto t̃aporets.”
MAT 5:28 Elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres, ñerraʼm eseshaʼ cohueneʼ coyaneshaʼ pueyeʼcheñot̃, oʼcaʼye ochñaʼtet pueyoc̈hreto.
MAT 5:29 ’Ñeñt̃oʼmarña notenes: Ñerraʼm seclleʼ p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ seyeʼchena seclloyot̃. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho serrot̃en seclleʼ oʼch sehuaporeʼch, amaʼt ñeñt̃ seclleʼ secohuenrot̃eʼtsen ñeñt̃ atarr sesherbeneʼ. Añña ama tama yoroc̈henayaye socop oʼch saʼypoʼñer eʼne t̃ayecma ñeñt̃ soct̃apeʼchateneʼ sosyaʼtsañ. Añchaʼña atarr yoroc̈hen socop ñerraʼm ama t̃ayecma saʼypoʼñerepaʼ esempohuañenpaʼ orach huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ yaʼchencaterr pat̃err yechets amaʼt yeclleʼ amaʼt yot, t̃eʼt esempohuañen ora yechtsohuenpaʼ huaporeʼterryet coñchaʼpuetso.
MAT 5:30 Att̃ecma ñam̃a ñerraʼm sotpaʼ p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ atet̃ c̈hocma p̃atseʼtatyenes sot. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sepechen sotpaʼ oʼch sehuaporeʼch, amaʼt ñeñt̃ secohuenrot̃eʼtsen sot ñeñt̃ atarr sesherbeneʼ. Ñeñt̃paʼ oʼch alla noterrserr. Añña ama tama yoroc̈henayaye socop oʼch saʼypoʼñer eʼñe t̃ayecma ñeñt̃ soct̃apeʼchateneʼ sosyaʼtsañ. Añchaʼña atarr yoroc̈hen socop ñerraʼm ama t̃ayecma saʼypoʼñerepaʼ esempohuañenpaʼ orach huaporeʼterrset coñchaʼpuetso.
MAT 5:31 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Sapaʼ ahuat̃ot̃eñpaʼ señoteñeʼtña atet̃ otaret̃teteʼt̃: “Ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃aporpaʼ apaʼnmepaʼña papell all aquellcaret̃ att̃och quec̈hpuerran puet̃apor.”
MAT 5:32 Elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres: Ñerraʼm ama añecpayeʼ quec̈hpuerrano puet̃apor att̃o ama c̈hoyeʼ aguënano poʼpsheñeñ yacma, ñerraʼm att̃ot̃a serran puet̃apor, ñañapaʼ ochñaʼtaterranchaʼ puet̃aporesheʼmañ poʼpsheññeshot̃; ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼña yorerreʼ ñeñt̃ asaret̃paʼ ñeñt̃ña yacmarpaʼ c̈hach chetapretenan poʼpsheñeñ puet̃apor; ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama cohuenayeʼ enteñe Yompor.
MAT 5:33 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Sa ahuat̃ot̃eñpaʼ seʼmareʼtña ñeñt̃ atet̃ otaret̃teteʼt̃: “Amach eʼñe orrena naʼyeneto poʼñoñet Parets paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen neneʼ poʼñoñ Parets paʼsoʼchño ñeñt̃paʼ atarr huomenc ñoñets amach att̃a puesatscheto, c̈hocmachña eʼñe aʼpoctatyenet ñeñt̃ atet̃ oʼ nohuetña poʼñoñet Parets paʼsoʼchño.” Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye otaret̃teteʼt̃ña ahuat̃ot̃eñ.
MAT 5:34 T̃arraña elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres: Amaʼt eʼñe erraʼtsena paʼsoʼchñopaʼ amach senatsto señoñ. Amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Yompor pueʼntañ paʼsoʼchño; ñeñt̃paʼ ama tama huomencayeʼ senteññe ñeñt̃ecop atet̃ senen señoñ. T̃arroʼmar napaʼ oʼch notas amaʼt pueʼntañpaʼ ñeñt̃ poʼconañ pen Parets ñeñt̃oʼmarña att̃era atarr huomenc ñerraʼm Pamoʼmteʼ.
MAT 5:35 Ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Yompor poʼpatseñ paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃era atarr huomenc t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña nen Parets paʼtconet̃. Ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Jerusaléñ paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃ecma atarr huomenc t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ paʼnetser pen Parets.
MAT 5:36 Ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ eʼñe sa soñ paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama soyaye seyec̈hcatar. Amaʼt eʼñe puep̃arra sechpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ selloʼtacheña sa. Ñam̃a ñerraʼm esempoch selloʼtenpaʼ amach errot̃enot̃ alla saʼquelluetatereña sa.
MAT 5:37 Amaʼt errot̃ena sep̃aʼyesaʼchpaʼ atet̃chaʼ sotannaʼtyesa: Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye yepeʼ. Ama palltenoña oʼch senaʼyen señoñ amaʼt eʼñe esa paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sep̃aʼyenapaʼ ñeñt̃paʼ oneñet̃eshot̃a huena.
MAT 5:38 ’Oʼch alla noterrserr poʼpoñ: Ñam̃a sapaʼ ahuat̃ot̃eñ seʼmareʼtña ñeñt̃ atet̃ oteteʼt̃: “Ñerraʼm eseshaʼ pochoclleʼcheʼ pamoʼts, semoñseñot̃ ñeñt̃ apochoclleʼcharet̃paʼ sepochoclleʼch ñam̃a ñeñt̃ pochoclleʼcheneʼ pamoʼts. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ pueʼmoñeʼteñot̃an aʼcayam̃p̃san pamoʼts paʼspaʼ semoñseñot̃paʼ saʼcayam̃pes ñam̃a paʼs ñeñt̃ aʼcayam̃peneʼ pamoʼts paʼs.” Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye otaret̃teteʼt̃ña ahuat̃.
MAT 5:39 T̃arraña na t̃eʼpaʼ oʼch notas ellonet̃: Amach semoñsatstoña sa eʼñe sañeña ñerraʼm esempo eʼmoñeʼtyenset. Atet̃ ñerraʼm esempo eseshaʼ pueʼmoñeʼteñot̃etas oʼch tacllaset setsaʼpo secohuenrot̃, sañapaʼ poctepaʼchña señch tacllerrserrepaʼ ñam̃a poʼpshem̃tañot̃.
MAT 5:40 Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ mueneneʼ oʼch temantaset att̃och puerratam̃p̃saset seshtam, sañapaʼ poctepaʼchña señch puerratam̃p̃sasetepaʼ seshtam ñeñt̃ muenenet amaʼt ñam̃a poʼpmañ seshtam allo sepmatena.
MAT 5:41 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ sanmatsreʼtateneʼ eʼñe att̃a pat̃err kilómetro, sañapaʼ poctepaʼchña señch oʼch sanmatsreʼch amaʼt epa kilómetro.
MAT 5:42 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ es senamueneʼ, sañapaʼ sapepaʼch. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼch senamueneʼ oʼch es sarchapaʼ sañapaʼ sarchepaʼch.
MAT 5:43 ’Ñam̃a sapaʼ seʼmart̃eʼña atet̃ oteteʼt̃ ahuat̃: “Mueryetchaʼ pamoʼtset ñeñt̃ muerenahuet. T̃arraña ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuetpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼch eʼmoñeʼchet ñamet.” Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oteteʼt̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ.
MAT 5:44 T̃arraña naña t̃eʼpaʼ elloña oʼch noterres: Semueryach amaʼt ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ. Ñam̃a ñeñt̃ sarrnomareʼtenaya sañapaʼ oʼch senamaterrñañ Yompor paʼnateña. Ñam̃a ñeñt̃ errot̃ sepeneʼpaʼ sañapaʼ añchaʼ atet̃ sepoñ ñeñt̃ atarr cohuen enten ña. Ñam̃a ñeñt̃ saʼmueroc̈htateneʼ sañapaʼ oʼch semaʼyocham̃pesya.
MAT 5:45 Att̃ochña sapaʼ eñotenset poʼñoc̈h puechemer penes Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen t̃arroʼmar sapaʼ añ sorrtatyen cohuen amaʼt eʼñe allohuenacop eʼñe atet̃ pena Sompor ñapaʼ eʼñe cohuenareʼ es orrtatyen amaʼt allohuenacop. Atet̃ ñapaʼ c̈hocma huapataʼmuenaneʼt̃ poʼpuetarenña allohuenacop amaʼt atsrreʼmñat̃ecop ñam̃a ñeñt̃ cohuenacop acheñer. Ñam̃a ñapaʼ c̈hocma huatateñ añecop ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets amaʼt ñam̃a añecop ñeñt̃ ama pocteyeʼ es p̃aʼyetso.
MAT 5:46 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Ñerraʼm aña eʼñe semorrentena ñeñt̃ semorrentenaya sam̃a ñeñt̃paʼ amach eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa, att̃oña Yomporpaʼ amach es apuerrso ñeñt̃chaʼ atarr socshaterreʼ. T̃arroʼmar ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor, ñetpaʼ aña morrentenet ñeñt̃ eʼñe morrentenahuet ñamet. Sapaʼ eʼñecaʼye señoteñ eʼñe atet̃ pena ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobrenan acheñeneshaʼ shonteʼ quelle. Añña atarr cohuentetsa amaʼt ñeñt̃ ama yemorrentenayepaʼ oʼch yemorreñcha eʼñe cohuen.
MAT 5:47 Ñam̃a ñerraʼm eʼñe aña cohuen saguën ñeñt̃ eʼñe samoʼts sepen, ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ sem̃tanoña ñeñt̃ ama ameʼñetso, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe aña cohuen aguënet ñeñt̃ eʼñe pamoʼts penet.
MAT 5:48 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes: Sapaʼ eʼñepaʼchña cohuenareʼ es sorrtatyen allohuenacop eʼñe atet̃ pena Sompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen eʼñe cohuenareʼ es orrtatyenña ña.
MAT 6:1 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Eʼñech señota, amachña eʼñe sommoʼcheñot̃eʼnaña es sorrtatyeno cohuen Yomporecop att̃och acheñeneshaʼpaʼ oʼch entenset sapaʼ atarroʼ cohuen acheñreseñ. T̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃ecpaʼna es sorrtatyen cohuen, Yomporña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsenpaʼ amach es apuerrsoña sa ñeñt̃chaʼ atarr socshaterreʼ.
MAT 6:2 Ñerraʼm esempo es sapueñ huocchañneshaʼpaʼ eʼñechña aʼnahua sapuenanet. Sommoʼcheñot̃paʼ amach sotatsto entasepaʼ allohuen acheñeneshaʼ att̃och eʼñe cohuen entasetañ. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ommoñat̃eneshaʼ atet̃ petsa. Ñeñt̃ ommoñat̃eneshaʼpaʼ ñerraʼm esempo es apueñet huocchañneshac̈hnopaʼ oʼch orrtachet alloʼtsaʼyen allohuen acheñeneshaʼ all puerahuoʼmar amaʼt ñam̃a t̃oñoʼmar; att̃ochña allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entenanetañ. T̃arraña napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ Yomporñapaʼ amach es apuerraneto ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet. T̃arroʼmar ñetpaʼ aña eʼnenet acheñeneshach cohuentatenahuet. Ñetpaʼ eʼñech alla atsaʼtaret̃terret.
MAT 6:3 T̃arraña sapaʼ ñerraʼm esempo es sapueñ huocchañneshac̈hno amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt ñeñt̃ eʼñe parro seyemtannena.
MAT 6:4 Eʼñechña aʼnahua es cohuen sep̃aʼyen, allochñapaʼ Sompor ñeñt̃ña enteneʼ allohuen ñeñt̃ aʼnahua es sep̃aʼyen, ñachña sapuerreʼ ñeñt̃chaʼ ello atarr socshaterreʼ.
MAT 6:5 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñam̃a ñerraʼm esempo semaʼyochena sapaʼ amach atet̃ sep̃atsto atet̃ pena ommoñat̃eneshaʼ. Ñetpaʼ añecpaña maʼyochenet att̃och acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entenanetañ. Ñeñt̃oʼmarña allempo maʼyochenetpaʼ arrach t̃omyesoset all shontena acheñeneshaʼ puerahuoʼmar amapaʼ all etsapeʼtyena t̃oñ allecma huac̈hena shonteʼ acheñeneshaʼ att̃ochña allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entenanetañ. T̃arraña napaʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ atet̃ ommoʼchetsa Yomporñapaʼ amach apuerraneto ñeñt̃chaʼ coshaterrahuet t̃arroʼmar ñetpaʼ aña eʼnenet acheñeneshach cohuentatenahuet. Ñetpaʼ eʼñech alla atsaʼtaret̃terret.
MAT 6:6 Sañapaʼ ñerraʼm esempo semaʼyochenapaʼ oʼch sebeʼt̃osyes soʼponro c̈hochña seyottam̃p̃sa att̃ochña sapaʼ amach sommoʼcheñot̃a semaʼyocheñoña Sompor, ñeñt̃paʼ eʼñech ñapuet̃ alloʼtsenes epas. Allochñapaʼ Sompor ñeñt̃ eʼñe ñapt̃a senteneʼ ñachña sapuerreʼ ñeñt̃chaʼ ello atarr socshaterreʼ.
MAT 6:7 ’Sa ñerraʼm c̈ho semaʼyochenapaʼ amach att̃a nanac señosatsto atarr aton eʼñe orrena ñeñt̃ atet̃ pena poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñenayo ñeñt̃ ya Yeyomporer. Ñetpaʼ atarr t̃ematen maʼyochenetañpaʼ t̃arraña ñeñt̃ach alla oterreteʼt̃. C̈hat̃eʼ otenapuetañ ñerraʼm atarr t̃ematen eñosetpaʼ eʼñet̃eʼ cohuen entenanet Yompor att̃och eʼñe cohuen eʼm̃ñotenanet.
MAT 6:8 Sañapaʼ amach atet̃ sep̃atsto atet̃ penet ñet t̃arroʼmar sapaʼ amaʼt ama es senamuenaʼ semaʼyocheñot̃, Somporña eʼñe eñotuennas ñeñt̃ sepalltaʼyena.
MAT 6:9 Sañapaʼ atet̃chaʼña cohuen semaʼyochaña sa: Yompore Partso ñeñt̃ep̃ peʼntañoʼtsen, yentapepaʼch p̃a atarr Partsop̃.
MAT 6:10 C̈hapuepaʼch Nompore allempoch atarr p̃aʼyochreshat̃terra arr patsro. Yetsotonapepaʼch arr patsro ñeñt̃ atet̃ pemnen p̃a Nompore ñeñt̃ atet̃ penet ñam̃a all peʼntaño.
MAT 6:11 C̈hocmuepaʼch Nompore p̃apueney ñam̃a yocrram̃ ñeñt̃ allpon yepalltaʼyena pat̃eʼtets yet̃.
MAT 6:12 Pep̃retnaʼhuonayepaʼch Nompore allohuen yoʼchñar ñeñt̃ ama pocteyeʼ pentapretenye att̃o Nompore yapaʼc̈hoʼña yep̃retnannena ñerraʼm esempo errot̃ yep̃annena.
MAT 6:13 Ñam̃a amach Nompore pemnatatsche sosyaʼtsañ oʼch atarr topateney. Añchaʼña c̈hoch Nompore p̃aʼypoʼñataterrey allohuen sosyaʼtsañec̈hno. T̃arroʼmar eʼñe p̃a Nompore ayochreshat̃tetsa ñeñt̃ep̃ atarr Partseshatets, eʼñe p̃apt̃a ñeñt̃ep̃ Nompore ayeʼchoc̈htataret̃tetsa eʼñe errponañohuen. Ñeñt̃ach nenamap̃; ñeñt̃paʼ att̃epaʼch Nompore.
MAT 6:14 ’Ñerraʼm sa c̈hocma sep̃retnannena att̃o errot̃ sep̃annenapaʼ sapaʼc̈hoʼña c̈hocmach peretnerresña Sompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.
MAT 6:15 T̃arraña ñerraʼm ama c̈ho sep̃retnannenopaʼ Somporpaʼc̈hoʼña amach peretnerrnasoña sam̃a soʼchñar.
MAT 6:16 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñam̃a ñerraʼm esempo semneñ semaʼyocheñot̃ Yompor oʼch sequec̈hpaʼ serrar ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och entas acheñeneshaʼ ñerraʼm c̈ha sellcaʼhuena. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ommoñat̃eneshaʼña atet̃ petsa. Ñetpaʼ ñerraʼm esempo quec̈hpuenet puerrar Yomporecop ñetpaʼ att̃ach atsoclloyayenet allochñapaʼ att̃och eñotenanet acheñeneshaʼ ñetpaʼ Yomporecpoʼ atet̃ penet. T̃arraña na poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ atet̃ ommoʼchetsa puet̃oreʼteñot̃ Yomporñapaʼ amach es apuerraneto ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet. T̃arroʼmar ñetpaʼ aña eʼnenet acheñeneshach cohuentatenahuet. Ñetpaʼ eʼñech alla atsaʼtaret̃terret.
MAT 6:17 T̃arraña sa ñerraʼm esempo eʼñe semaʼyocheñot̃ Yompor oʼch sequec̈hpaʼ serrar sapaʼ att̃erachña sorrtena eʼñech cohuen satsam̃oʼtyena ñam̃a seʼpaclleʼchyena.
MAT 6:18 Allochña acheñeneshaʼpaʼ amach c̈ha eñotaseto sapaʼ c̈ho sequec̈hpuen serrar maʼyochaya Yompor. Sapaʼ eʼñech ñapt̃a Sompor senteneʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Allochñapaʼ Sompor ñeñt̃ eʼñe ñapt̃a senteneʼ ñachña sapuerreʼ ñeñt̃chaʼ ello atarr socshaterreʼ.
MAT 6:19 Jesúspaʼ alla oterrerr: —Ñam̃a amach seshontaʼyesatsto checmañats añe patsro ñeñt̃chaʼ atarr semorrentena. Ñeñt̃paʼ atarr apom̃pereʼchña atarr aptsaña. Amaʼt eñet̃paʼ oʼch beʼt̃osam̃p̃sonasapaʼ oʼch yoratsreʼtam̃pesuas.
MAT 6:20 Yompor pueʼntañochña seshontaʼyesña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets. Ñeñt̃paʼ ama apom̃pereʼchño ñam̃a ama aptsaño. Allpaʼ amaʼt eñet̃apaʼ ama beʼt̃eno att̃och yoratsreʼtam̃pesuas.
MAT 6:21 T̃arroʼmar ñerraʼm all Yompor pueʼntaño seshontaʼnen ñeñt̃ atarr cohuen senten, yeñoteñ eʼñe ñeñt̃a pat̃err senen seyoc̈hro ñeñt̃ña atarr sherbets Yomporecop. T̃arraña arr patsro ñerraʼm aña seshontaʼnen ñeñt̃ atarr semorrentena, yeñoteñ eʼñe ñeñt̃a pat̃err senen seyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ ama es sherbenoña Yomporecop.
MAT 6:22 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Yeclleʼpaʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ poʼlampareñ pen ora yechets. Ñerraʼm eʼñe cohuen huomech yeclleʼpaʼ eʼñech cohuen entateney puetareʼ. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen t̃orratyenana allemeñ yechets t̃arroʼmar eʼñe cohuen aʼpuetarsam̃p̃saret̃tenet. T̃arraña yeclleʼña ñerraʼm ama eʼñe cohuen huom̃cheyayepaʼ amach eʼñe cohuenayeʼ entatenye puetareʼ att̃ochña amach eshcayeʼ t̃orratyenano allemeñ yechets t̃arroʼmar c̈ha ottena ñerraʼmrrat̃eʼ checmetoʼtsaʼyeneta. Att̃ecma pena ñam̃a yeyoc̈her. Ñerraʼm eʼñe cohuen yoct̃apeʼchyen yeyoc̈hro, ama aña es yeʼnyeno ñeñt̃ eʼñe yocpa, att̃oña c̈hennayaña eʼñe ora allohuen Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ poʼcohuenña pen. Att̃oña ora yoct̃ap̃ñapaʼ eʼñech aʼpuetarsam̃p̃saret̃tena Yomporeshot̃. T̃arraña ñerraʼm ama cohuenayeʼ yoct̃apeʼcheno yeyoc̈hro, ñerraʼm aña yeʼnyen ñeñt̃ eʼñe yocpa ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ aʼpuetarsam̃penyeña ñeñt̃ yoct̃ap̃ña yepen. Ñeñt̃ña yoct̃ap̃ña yepenpaʼ atarrchaʼ aʼchecmetam̃pennay yeyoc̈her.
MAT 6:24 ’Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ yetmaʼntacha: Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach errot̃enot̃ eʼñe cohuen yetaruasoña epsheñoʼmar yamoʼmtayecop. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ puesheñarr eʼñech cohuen yemorrenteñot̃ yocsheñeshocmañen yesherbeñ, poʼpsheñeññapaʼ amach eʼñeyeʼ yemorrenteño; c̈hach yottena ñerraʼm c̈ha yetsenaʼteñ. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ amach cohuenayeʼ yesherbeñe. Ñerraʼm aña eʼñe semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ eʼñe socpa att̃och segana aton quelle, ñeñt̃ atet̃paʼ amach errot̃enot̃ semaʼyoc̈hroña ñam̃a ñeñt̃ecop atarr sherbets Yomporecop.
MAT 6:25 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr: Amach aña sellcatsto ñeñt̃ att̃o yocrrena arr patsro. Amaʼt seyoc̈hrapaʼ amach sotatsto, esuachcaʼ yerrerrerrt̃eʼ tsapat̃onet̃, esuachcaʼ yorrt̃eʼ. Ñam̃a amach aña sellcatsto ñeñt̃ eʼñe sechtsocpa. Amach sotatsto, esuachcaʼ yechorrat̃eʼ. T̃arroʼmar Yompor ña yapueneʼ yoʼrrerrña allo yocrrena ñeñt̃ña atarr nanac sherbets. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ña yapueneʼ ñam̃a yerrar ñeñt̃ña ñocoppaʼ ama esoyeʼ enteñe. Ñam̃a ña yec̈hcateneʼ yeʼchets ñeñt̃ atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ña yapueneʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ yechorraʼyena ñeñt̃ña ñocop ama esoyeʼ enteñe.
MAT 6:26 Senteñt̃eʼ att̃o correna ot̃neshac̈hno ñeñt̃ anomc̈haʼtyetsa entonet̃. Ñetpaʼ ama c̈hoyeʼ nareʼtatseʼteneto ñam̃a ama c̈hoyeʼ apc̈haʼyeneto puerrar ñeñt̃chaʼ rraʼyenet. Ñetpaʼ ama es echenaye allchaʼ es aññoʼtyenet. Amaʼt att̃o correnet Somporña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsenpaʼ eʼñe yec̈hcatyesuanet ñeñt̃chaʼ puerrar p̃aʼyenet. Elloña sa Yomporpaʼ atarr morrentensa sa; ello sem̃taneñ ñeñt̃ att̃o atarr morrentenana ot̃neshac̈hno.
MAT 6:27 Ñam̃a amach sellcatsto att̃och amach serromo t̃arroʼmar amaʼt sellquënañ att̃och atarr atomat socrra arr patsro, t̃arraña amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ soʼchtatoña socrreña amaʼt eʼñe pamt̃arra.
MAT 6:28 ’Esoʼmareʼtchaʼña sellcaʼyesaña att̃och sepashta. Senteñt̃eʼ atet̃ yec̈hquëna rorec̈hno ñeñt̃ chopyets ñota allemeñ. Ñetpaʼ ama c̈hoyeʼ taruasaʼyeneto amaʼt mamesha ama c̈hoyeʼ taneneto ñeñt̃ chorraʼyenet att̃o eʼñe cohuen orretyenet.
MAT 6:29 T̃arraña napaʼ oʼch notas: Amaʼt am̃chaʼtaret̃ Salomón att̃o eʼñe aʼcohuentateʼt̃ ahuat̃, amaʼt ñapaʼ ama chorraneʼt̃eña ñeñt̃ atarr cohuen ñeñt̃ atet̃ atarr cohuentena ror.
MAT 6:30 Ñam̃a ñeñt̃ ror pueʼchorpaʼ ñeñt̃ara taʼteʼ ñeñt̃ chopyets allemeñ ñeñt̃ sentyen t̃eʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpa. Amaʼt cohuen chopyeneñ t̃eʼpaʼ tsapat̃onet̃ñapaʼ oʼch et̃omam̃peretpaʼ eʼñech collaʼhuerrapaʼ oʼhuañchaʼ cohuenta. Ñehua, Yompor att̃o cohuentatyenan amaʼt ñeñt̃ eʼñe mamecpa, elloña sapaʼ atarr chorratyensañ sam̃a; sañapaʼ esoʼmart̃eʼña amaña eʼñeyeʼ seyemteño.
MAT 6:31 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Amach atarr sellcaʼyesatsto. Amach sotatsto: “Esuachcaʼye yerraʼt̃eʼ. Esuachcaʼye yorrt̃eʼ.” Amach sotatsto: “Esuachcaʼye yechorrat̃eʼ.”
MAT 6:32 T̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñaʼyetso, ñetpaʼ ñeñt̃aña eʼñe pat̃err eʼnenet. Ñehua, Somporña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñapaʼ eʼñe entuenes ñeñt̃ allpon paʼnamen sepalltaʼyena arr patsro.
MAT 6:33 Sapaʼ añchaʼña eʼñe ñanom semaʼyoc̈hrena Yomporecop att̃och atarr ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a añchaʼña semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten ña, allochñapaʼ ñachña sapaʼyeneʼ ñeñt̃ allpon sepalltaʼyena sam̃a.
MAT 6:34 Amach eʼñe t̃ayecma sellcaʼyesatsto ñeñt̃chaʼ setantyesoya tsapat̃onet̃. T̃arroʼmar amaʼt eʼñe t̃ayot̃eñpaʼ c̈hocma eñall ñeñt̃ allcatañetyetsa amaʼt eʼñe pat̃eʼtets yet̃.
MAT 7:1 Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ eʼñe att̃ot̃apaʼ amach sotteñeʼchatsche poʼpsheñeñ allochñapaʼ amach otteñeʼcherrso sam̃a Yompor.
MAT 7:2 T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sotteñeʼchyeñ poʼpotantañ, Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma otteñeʼcherres sam̃a. Ñerraʼm errponochchaʼ sotteñeʼchyeñ poʼpotantañpaʼ sapaʼc̈hoʼña eʼñech allponoch otteñeʼcherres sam̃a Yompor.
MAT 7:3 Amach atet̃ sentatsche poʼpotantañ ñerraʼm ñetpaʼ ama cohuenayeʼ es peneto, amaʼt sapaʼ ama sentenoña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena sa ñeñt̃paʼ ello sem̃taneñña poʼpotantañ ñeñt̃ atet̃ es p̃aʼyenet ñet. Ñerraʼm ama cohuenayeʼ es sepeno sam̃apaʼ amach sotatscheña poʼpotantañ: “Napaʼ oʼch noct̃apeʼchatuerres eʼñe cohuen.” T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ c̈ha sommoʼchena. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ sepeno sa, allochñapaʼ att̃och señoch cot̃apeʼchateʼ samoʼts eʼñe cohuen. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena oʼch sentoñ poʼpsheñeñ paʼclloyoʼtsen puepachña amaʼt sa seclloyopaʼ alloʼtsen tsach; ñeñt̃ñapaʼ ama senteñe. Ñerraʼm atet̃paʼ amach errot̃enot̃ socheña poʼpsheñeñ napaʼ oʼch nechterrnap̃ peclloyot̃ pepachña t̃arroʼmar añ tsach ñeñt̃ seclloyoʼtsenpaʼ c̈ha aʼnpuennasña att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr tsach seclloyot̃ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Att̃ochña eʼñe cohuen sechterrñañ poʼpsheñeñ puepachña paʼclloyot̃.
MAT 7:6 Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr poʼpoñ: —Ñeñt̃ ama quec̈hpuenaye pachm̃areñ ñam̃a pat̃pareñ amach alla seserrpareʼtaterraneteʼt̃e Parets poʼcohuenña. T̃arroʼmar ñetpaʼ att̃a penet ñerraʼmrrat̃eʼ ochec. Ñehua, ochec ñerraʼm esempo amaʼtchaʼ atarr cohuen yap̃paʼ yaʼnach rremaʼpes c̈hach ac̈hotaʼteypaʼ oʼch shetsay. Ñam̃a amaʼt atet̃ ñerraʼm chañcho ñerraʼm esempo es yenaʼ ñesho amaʼtchaʼ atarr cohuen yenten ya, yeser, chañchoñapaʼ att̃ach at̃mamaʼtam̃p̃sey t̃arroʼmar chañchopaʼ ama esoyeʼ entenano amaʼt ñeñt̃ atarr cohuen.
MAT 7:7 Jesúspaʼ alla yec̈haterraneterr poʼpoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Eʼñe senamueñot̃, Yomporñapaʼ apaschaʼ. Seʼnameʼteñot̃paʼ señchchaʼ; sec̈horeʼteñot̃, Yomporñapaʼ eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃espaʼ eʼñech cohuen toram̃p̃sapas.
MAT 7:8 T̃arroʼmar ñeñt̃ es enamareʼtetspaʼ ñetña es aguëtset; ñam̃a ñeñt̃ es eʼnameʼtets ñetñapaʼ c̈hocmach eñchet ñam̃a erraʼtsen ñeñt̃ c̈horeʼtyeneʼ ñetñapaʼ eʼñe eʼm̃ñotenanet Yompor.
MAT 7:9 ’Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen c̈hocmach eʼñe cohuenareʼ es apaʼyeney ñerraʼm esempo es yenamueñ. Ñapaʼ amach aña apuenye ñeñt̃ ama cohuenayeʼ yenteno ya. Amaʼt sa ñeñt̃es arromñat̃es atet̃ sepeñ sam̃a sechemer, eʼñech cohuen es sapueñ ñerraʼm esempo es enamuenes. Atet̃ ñerraʼm allempo paʼchporrñot̃ es enamuenes, oʼch enamas mam ñeñt̃chaʼ rraʼ, sapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach aña sapueñeña sechemer mapueʼ ñeñt̃ ama arrapahuoyaye. Amapaʼ ñerraʼm cac enamuenes sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach aña sapueñeña sechemer shechep̃ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ. Ñeñt̃oʼmarña sa amaʼt arromñat̃es amaʼt ñam̃a atsrreʼmñat̃es sapaʼ eʼñe señoteñ apaʼyeseʼ sechemereshaʼ eʼñe cohuenareʼ. Añña ñeñt̃ Seyomporer sepen sam̃a ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen elloña ñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃o eʼñe cohuenareʼ es apaʼyenes sam̃a ñeñt̃es es enamueneʼ.
MAT 7:12 ’Ñeñt̃oʼmarña atet̃ notenes: Ñerraʼm erraʼtsent̃eʼ eʼñe cohuen senten ñeñt̃ semnen sa ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onas poʼpsheñeñ, sapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma sep̃anet sam̃a. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ, amaʼt Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñpaʼ eʼñe att̃ecma otyeseteʼt̃.
MAT 7:13 Jesúsñapaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Sebeʼt̃os yetarro añet̃oll t̃arroʼmar ñeñt̃ atarr yetarr, atarr t̃oñ ñeñt̃paʼ alla sen chencaʼpuetso. Shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ eʼñe alla beʼt̃osc̈haʼtyenet.
MAT 7:14 Ñeñt̃ña añet̃oll yetarr, añet̃oll t̃oñ ñeñt̃ñapaʼ arr sen corraʼpuetso allña sapaʼ corretsasach. Eʼñe puesheñaʼttsa enteneʼña ñeñt̃ t̃oñer. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena att̃och yoct̃er Cristo, c̈hoch yesuanemña ñeñt̃ ama cohuenayeʼ entapretenye.
MAT 7:15 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ señotaʼt̃ach t̃arroʼmar huaponasach ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnatatsa ñetpaʼ aʼm̃tenetoʼ Yompor poʼñoñ. Ñetpaʼ pueshquëñot̃etpaʼ ottenetañ atet̃ ñerraʼm atarr cohuen acheñret eʼñech att̃etañ ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero ñeñt̃ ama errot̃ ap̃añeyaye amaʼt mamesha. T̃arraña ñetpaʼ att̃a shequënet t̃arroʼmar eʼñe poʼñoc̈h ñetpaʼ eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarr ñeñt̃ añach eʼnyen ñeñt̃ eʼñe ñocpa. Att̃ot̃chaʼña eʼñe aʼchencatuerran acheñeneshaʼ.
MAT 7:16 T̃arraña sapaʼ att̃ot̃chaʼña eʼñe sechmeʼtyesanet. T̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñeneshar, ñetpaʼ añchaʼña orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ. T̃arraña poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye, ñetñapaʼ añach orrtatyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha. Ora allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsochec̈hnopaʼ pueʼmerpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ. Amaʼt parrochapaʼ amach meʼtoña ñeñt̃ ama cohuenayaye. Añña poʼpchañec̈hno narmetsochec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayaye, pueʼmerpaʼc̈hoʼña amach cohuenayaye. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt parrochapaʼ amach meʼtenoña eʼñe cohuen. Ñam̃a yapaʼ eʼñe yeñoteñ amaʼt errot̃enapaʼ ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña lloʼm ajchot̃. Ñam̃a amaʼt errot̃enapaʼ ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña ap rrenagachot̃. Ñeñt̃oʼmarña att̃oña yeñoteñ erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsoch, ñam̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye; pueʼmerot̃ña yechmeʼteñ. Ñam̃a allohuen narmetsochec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayeʼ meʼtyetsopaʼ aʼmataʼtueretchaʼ saprrotueretchaʼ tso.
MAT 7:21 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃ notyenayeñ: “P̃apaʼ poʼñoc̈h naʼyochreshat̃er nepenep̃”, t̃arraña amach allohuenacmayeʼ c̈hapueto all am̃chaʼtaret̃tena Nompor Parets ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Añach c̈hapyerrets all ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ peneʼ ñeñt̃ atet̃ muenen Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.
MAT 7:22 Allempopaʼ shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ notyerrayeñ: “Poʼñoc̈h Ayochreshat̃e eʼñe pesoʼchñopaʼ c̈hocmacaʼye yaʼm̃tonapeʼt̃ña peñoñ. Ñam̃a yec̈horeʼteñot̃ep̃ pesoʼchñopaʼ c̈hocmacaʼye yequec̈hpatacheʼt̃ña shonteʼ oneñet̃ec̈hno. Ñam̃a yec̈horeʼteñot̃ pesoʼchñopaʼ epayeʼcaʼye yorrtatyeseʼt̃ña partsoteñets.”
MAT 7:23 Naña allempopaʼ naʼmet̃aʼhuerranetchaʼ, notyerranetchaʼ: “Amaʼt ahuat̃apaʼ ama nentarso, ama neyochreshayayso. T̃eʼpaʼ orrerres, sapaʼ aña setsoten ñeñt̃ ama cohuenayeʼ nenteno.”
MAT 7:24 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Allohuen ñerraʼm erraʼtsenchaʼ eʼm̃ñoteneʼ neñoñ ñeñt̃ atet̃ eʼñe cohuen neyc̈hatenanet, ñerraʼm ñetña eʼñech atet̃ penet, ñetñapaʼ eʼñech eñoteñet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets. Ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ ñapaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr es eñotets. Ñañapaʼ t̃omatan paʼpaquëll, eʼñe echarr peʼ.
MAT 7:25 Eʼñe t̃omatueʼpaʼ huata huomenc, apellchena oñ, orrnota, pocollñapaʼ orrnotam̃p̃sa. Ama aʼmatam̃p̃se t̃arroʼmar quellpachpaʼ eʼñe echarr at̃omataret̃.
MAT 7:26 T̃arraña poʼpotantañña ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ neñoñ ñetña ñerraʼm amach att̃eyeʼ peneto ñeñt̃ notenanet, ñetñapaʼ eʼñech att̃eta ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ ama es eñoteno. Ñapaʼc̈hoʼña t̃omataneñchaʼña paʼpaquëll, t̃arraña amach echarroyeʼ pe.
MAT 7:27 Eʼñe t̃omatueʼpaʼ huata huomenc, apellchena oñ, orrnota, pocollñapaʼ orrnotam̃p̃satsapaʼ c̈hepaʼtchaʼ mataʼnerretspaʼ eʼñe muellotsetuerra.
MAT 7:28 Allempo serrpareʼtatuanet Jesús, acheñeneshaʼñapaʼ epayeʼ cohuanrrorteñet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet ña.
MAT 7:29 T̃arroʼmar ñapaʼ atarr cohuen yec̈hatenanet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Partseshot̃. Judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ ama eʼñeyeʼ att̃eyeʼ yec̈hateneto.
MAT 8:1 Allempoña err Jesús aspent̃ot̃paʼ cot̃aʼhuanererr acheñeneshaʼ nanac shonteʼ.
MAT 8:2 Allñapaʼ huapoña puesheñarr ñeñt̃ osen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra. C̈hap Jesúseshopaʼ allent̃a concorposana Jesúspaʼ atet̃ otos: —Ayochreshat̃e ñerraʼm p̃a muenats p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ atarr ahuamencat̃eshap̃ p̃aʼcrratayeʼcherren allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerren acheñeneshaʼ.
MAT 8:3 Jesúsña anretapaʼ allent̃a aʼp̃lleʼ, atet̃ och: —Napaʼ nemneñcaʼye, metuerrepaʼña peptsarña allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerrep̃ allohuen acheñeneshaʼ. Yacmañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ metuerña pueptsarñapaʼ c̈ha cohuenterrtsa.
MAT 8:4 Jesúsñapaʼ alla otererr: —T̃eʼ att̃o oʼ naʼcrraterrep̃paʼ poʼñoc̈h amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ amach p̃otap̃saʼtatsche amaʼt mamesha. Corneshachña pegatenaʼ all peptsarseʼt̃. Atet̃ naneʼt̃ Moisés ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃chaʼ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼch es p̃anom ñeñt̃chaʼ p̃apos all ñeñt̃ Yomporecop allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen enterrep̃ allohuen acheñeneshaʼ.
MAT 8:5 Allempoña c̈herr Jesús Capernaumopaʼ allñapaʼ huapoña puesheñarr solltar poʼcap̃taner, ñeñt̃ñapaʼ romoʼmarneshaʼ ama judioneshayaye. Ñañapaʼ atarr otareʼtosan Jesús,
MAT 8:6 ñeñt̃paʼ atet̃ otos: —Nomporchaʼ nepacllopaʼ atarr paʼnat̃tenapa neñañra. Alla p̃anena poʼmayo nanac mueroc̈htena c̈ha echarrtena.
MAT 8:7 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Amaʼtpaʼ napaʼ oʼch ahuen oʼch naʼcrrateraʼ.
MAT 8:8 Capitánña puepatareʼteñot̃paʼ atet̃ och: —Na Nomporchaʼpaʼ ama cohuenayayno att̃och pebeʼt̃osapoʼtam̃pesna nepacllo. Arrot̃ach p̃ot: “Amaʼtpaʼ correrrepaʼ peñañra”, neñañrañapaʼ acrrerrocheʼch.
MAT 8:9 T̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en ñeñt̃ atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ otenen ñeñt̃ neyechenaya na. Napaʼc̈hoʼña eñall ñeñt̃ neyechena nam̃a ñeñt̃ nesolltarer nepen. Ñerraʼm puesheñarr solltar noteñ: “P̃apaʼ oʼch ahuep̃ aʼyo”, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ ahuoʼ. Ñam̃a poʼpsheñeñ solltar ñerraʼm noch: “P̃apaʼ ap̃on arr”, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ huapa. Ñam̃a poʼpsheñeñ naʼtaruasañer ñerraʼm noch: “P̃apaʼ arrchaʼ petaruasaʼmuen”, ñapaʼ allchaʼc̈hoʼ taruasaʼmuen. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñotenep̃ ñerraʼm errot̃en p̃otenpaʼ eʼñechcaʼye atet̃ pena.
MAT 8:10 Allempo eʼman Jesús ñeñt̃ atet̃ oten capitán, ñañapaʼ atet̃ otan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼ: —Ñapaʼ atarrcaʼye yemtenna, amaʼt ñapaʼ amacaʼye judioneshayaye. Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas: Amaʼt ahuat̃apaʼ ama nentareña acheñ ñeñt̃ eʼñe atet̃ neyemtenaya, amaʼt allohuen israelenaʼtarneshaʼpaʼ amaʼt puesheñarra ama nentareña ñeñt̃ atet̃ atarr neyemtenaya.
MAT 8:11 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃chaʼña eʼñe neyemterraya. Allochñapaʼ esempohuañenpaʼ ñetñapaʼ allem̃at̃eñchaʼ eʼñe huac̈haʼtuerret ñeñt̃chaʼ anorrc̈haʼtyesuerrets all eʼñe Yomporesho all am̃chaʼtaret̃tena ña pueʼntaño. Allchaʼña rrallmeʼchapreteret yatañneshac̈hno Abraham, ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob.
MAT 8:12 Shonteñña judioneshaʼ ñetchaʼña c̈hapatsetañ all am̃chaʼtaret̃tena Yompor, t̃arraña ñetñapaʼ amach c̈hapueto all t̃arroʼmar ñetpaʼ ama nayeʼ yemteneto. Ñetñapaʼ allach ahuaporeʼtaret̃terret aʼyot̃ checmeto. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret, panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyesosetchaʼ paʼs.
MAT 8:13 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr capitán: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ pepacllo, eʼñe att̃o atarr peyemtennapaʼ att̃etepaʼch p̃ocop. Pueñañrañapaʼ eʼñe allempocma correrra.
MAT 8:14 Allot̃ñapaʼ c̈hap Jesús Pedro paʼpacllo. Allñapaʼ entosñañ paʼsoʼmue alla p̃anena poʼmayo c̈ha atsnaʼten, c̈ha hueraten.
MAT 8:15 Jesúsñapaʼ allent̃a aʼp̃llosñañ potpaʼ c̈ha metuerretsña poʼurateña. Allent̃a tantapaʼ oʼ yemaʼtallmeʼchap̃a.
MAT 8:16 Ñeñt̃e yet̃rocma allempo ellerrenpaʼ huac̈haʼtateññañeterr shonteʼ ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃. Jesúsñapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a quec̈hpatuerranet oneñet̃ ñeñt̃ chorraʼyenahuet. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ oʼ aʼcrratyesapanet.
MAT 8:17 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ p̃a allochñapaʼ att̃och etsota Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ; ñapaʼ atet̃ oteʼt̃: “Ñapaʼ ñach yahuanmam̃perreʼ ñeñt̃ yemueroc̈htatyeneʼ, ñapaʼ ñach ahuanerreʼ allohuen ñeñt̃ yaʼtserrp̃aʼyeneʼ.”
MAT 8:18 Poʼpocheño allempo Jesúspaʼ entapuenanerr shonteʼ acheñeneshaʼ c̈ha emchorraʼhueñerr, ñañapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuam̃p̃sey yom̃taʼn.
MAT 8:19 Allñapaʼ huapoña puesheñarr ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñañapaʼ atet̃ otos: —Na t̃eʼpaʼ Maestrochaʼ nemneñ oʼch noct̃areʼtyesep̃ amaʼt errohuanenchaʼ pechopeñeʼchyes.
MAT 8:20 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —T̃eʼpaʼ napaʼ peñotenchaʼ amaʼt nepacllapaʼ ama necheñe allchaʼ neyc̈henañ. Roʼquëp̃paʼ c̈hocma eñall paʼpon allecma yec̈hena. Ot̃ec̈hnopaʼc̈hoʼña c̈hocma eñall paʼmaʼ allecma yec̈haʼyenet. T̃arraña naña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ ama eñalle ñeñt̃ eʼñe nepaquëll nepen allchaʼ nep̃anena.
MAT 8:21 Poʼpocheño Jesúspaʼ atet̃ otenanerr poʼpsheñeñ pueyochreshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och eʼñe poʼñoc̈h neyochreshaʼ neperrep̃. T̃arraña ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ otan Jesús: —T̃eʼpaʼ arrchaʼña ñanom pemnaterren oʼch ahuerren apuesho oʼchña nepampaʼhueraʼ apañpaʼ allempochña nohuerrapaʼ oʼch noct̃ap̃.
MAT 8:22 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ otererr: —Acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama yerpaʼpenaye Yompor, ñetñapaʼ pampannaʼtetepaʼ parro arromñat̃ecmuet. T̃arraña p̃ocoppaʼ ñeñt̃ep̃ oʼ peyerpuera Yompor añ poctetsa oʼch p̃oct̃aʼn att̃och poʼñoc̈h eʼñe neyochreshaʼ neperrep̃.
MAT 8:23 Allempoña Jesúspaʼ aʼtapos noñt̃o pueyochreshaʼñapaʼ cot̃aʼhuanmet, ahuam̃p̃set rroc̈haʼsonet̃ atarr saʼpo.
MAT 8:24 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ huomenquëshatam̃pesnomuet. Emoʼyareʼña c̈ha eshaʼtena noñt̃o, att̃eña oññapaʼ chorramoch noñt̃o. Jesúsñapaʼ c̈ha muen.
MAT 8:25 Att̃eña pueyochreshaʼñapaʼ ponem̃yet Jesús all muenpaʼ opueret atet̃ ochet: —¡P̃aʼqueshp̃atayeʼchey Ayochreshat̃e poʼñoc̈huachcaʼye yocllaʼhuerrat̃eʼ!
MAT 8:26 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Esoʼmareʼtña nanac seyoren. Sapaʼ ama eʼñeyeʼ seyemtenno. Jesúsña tanterrapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a aʼmtsoññetuerran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼpaʼ oʼ eʼñe aʼmtsoññetuer. Att̃oña ñetpaʼ oʼ alla eʼñe cohuen muechet̃tam̃perret.
MAT 8:27 Att̃a cohuanrrorteñet ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Taʼmcaʼye, añ acheñerpaʼ esonaʼtart̃eʼcaʼye. Atarrepaʼt es aʼmchechaten, amaʼt poʼñoñot̃apaʼ aʼmchechaterran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼ oñ.
MAT 8:28 Allempoñapaʼ oʼ etsotoset yom̃taʼn all sechenet. Allpaʼ añ paʼney peneʼ gadaroʼmarneshaʼ. Allñapaʼ huapoña ñam̃a epsheña acheñ t̃arraña ñetpaʼ añ chorrenahuet oneñet̃. Ñeñt̃paʼ arrot̃ huenet allecma pampaʼyeñet arromñat̃ec̈hno. Allenet̃ñapaʼ ama eseshayeʼ setso t̃arroʼmar ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñetpaʼ atarr am̃chaʼnoc̈hetyenet allenet̃.
MAT 8:29 Allempoñapaʼ rranareʼtapet Jesús, atet̃ ochet: —Esoʼmaruachcaʼye, Parets Puechemerechaʼ p̃aʼtsrreʼmoc̈htanaʼtosey. P̃apaʼ añecopt̃eʼ pehuena oʼch pecoñchaterrey amaʼt ama c̈henaʼ allempoch yaʼcoñchataret̃terra.
MAT 8:30 Ñehua, allpaʼ aʼyent̃eʼtsaʼyen shonteʼ chañchoc̈hno all rratseʼtyen.
MAT 8:31 Ñeñt̃oʼmarña oneñet̃ec̈hnopaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús: —Ñerraʼm c̈hoch pequec̈hpatosey acheñpaʼ arrña pemñayeʼchosey chañchesho allochñapaʼ oʼch yechorraʼyererr ñam̃a chañchoc̈hno.
MAT 8:32 Jesúsñapaʼ allent̃a otanet: —Amaʼtcaʼyepaʼ orrascaʼye. Allempoña oneñet̃ec̈hnopaʼ quec̈hpaʼneret acheñpaʼ oʼ chorrereterr ñam̃a chañchoc̈hno. Chañchoña allempo chorrosya oneñet̃ec̈hnopaʼ c̈hepaʼtchaʼ matrraʼtua allohuen ñegonet̃, shorc̈haʼtuos allot̃paʼ eʼñe ñoʼshrraʼtuosa oño.
MAT 8:33 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ chañcho, ñetñapaʼ allent̃a matrraʼtet ñamet poʼyorñot̃, ahuanmuet anetso. Allñapaʼ serrpareʼtyesoset ora atet̃ oʼ perra ñeñt̃ chorraʼyeseʼt̃ oneñet̃.
MAT 8:34 Allent̃epaʼtchaʼ ahuanmaña allohuen anetsoʼmarneshaʼ ahuoʼch enteñetaʼ Jesús. Ñetña entoset Jesúspaʼ atet̃ otoset: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ arrot̃, yenyot̃.
MAT 9:1 Allot̃ña Jesúspaʼ aʼterr noñt̃opaʼ pechaterra, c̈herr anetso all aʼpuena.
MAT 9:2 Allñapaʼ huapatam̃p̃soñet echarrtaña, puechecnapeʼna. Jesúsñapaʼ eñotapanet ñetpaʼ atarr nanac yemteñet. Allempoña ñapaʼ otapan echarrtaña: —C̈hochña neyochre p̃ocsherra t̃arroʼmar t̃eʼ ñeñt̃ p̃oʼchñarpaʼ ap̃retnaʼhuaret̃terra.
MAT 9:3 Puesheñaʼtetsña ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñetñapaʼ att̃a otatseʼtyeset pueyoc̈hreto eʼñe ñagattseta, ñeñt̃paʼ atet̃ otet: “Añ acheñerpaʼ c̈ha achmenan Yompor.”
MAT 9:4 Jesúsñapaʼ oʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ otyenet ñocop, ñañapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ esoʼmareʼtchaʼña atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyesña seyoc̈hro.
MAT 9:5 Sapaʼ c̈hat̃eʼ soten ñeñt̃ atet̃ oʼ notue echarrtaña poʼchñar oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye. Sapaʼ añña atarr t̃orrapoʼ senten att̃och naʼcrrater c̈honchaʼña oteʼ: “Petantena pechopeʼchnen.”
MAT 9:6 Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ñeñt̃en aparet̃en llesens att̃och nach peretnerreʼ ochñarets añe patsro. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ atet̃ oterranerr echarrtaña: —T̃eʼpaʼ oʼch petantena, pechtaʼnen pemueʼpaʼ pechopeʼchnen, ahuenep̃ pepacllo.
MAT 9:7 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ echarrtañañapaʼ c̈ha tantetsa allorocma, ahuerr paʼpacllo.
MAT 9:8 Acheñeneshaʼña all ñeñt̃ enteneʼ ñetñapaʼ c̈ha yorenet, elloñapaʼ alla cohuentaterrñañet Yompor. Atet̃ otyenet: —Yomporcaʼyeña oʼ llesenserran ñeñt̃ amaʼt eʼñe acheña.
MAT 9:9 Jesúsña meterrerr allot̃paʼ entnoman puesheñarr acheñ ñeñt̃ñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Mateo. All anen allecma cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Jesúsñapaʼ atet̃ otosan Mateo: —T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och neyochreshaʼ neperrep̃. Mateoñapaʼ c̈ha tantnomtsapaʼ allent̃a cot̃an Jesús.
MAT 9:10 Allempoña c̈hap ñam̃a allempoch rrallmeʼchen Jesús pocollo. Allñapaʼ huac̈haʼta poʼpotantañ shonteʼ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cobraʼyeñet acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñeñt̃paʼ atarr ashcañneshaʼ entyeñ allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a epuet poʼpotantañ ochñat̃eneshac̈hno ñetñapaʼ all anorrc̈haʼtyesoset all anen Jesús epuet pueyochreshac̈hno.
MAT 9:11 Añña fariseoneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñetña allempo atet̃ eñchetpaʼ allent̃a otoñet pueyochreshaʼ: —Esoʼmareʼtña ñeñt̃ semaestror sepenpaʼ rrallmeʼchapretenanña añ acheñeneshar ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ ñam̃a epuet acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno.
MAT 9:12 Att̃o eʼmanet Jesús, ñañapaʼ atet̃ tomaʼntatanet: —Ñeñt̃ eʼñe huomech entetsapaʼ ñetpaʼ ama eʼneñetoña apartañ. Añña ñeñt̃ atsnaʼtetspaʼ ñetñapaʼ c̈hocma eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼcrraterrahuet.
MAT 9:13 Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ eʼñe atet̃ entetsañ ñetpaʼ eʼñoʼ cohuen es p̃aʼyenet. Napaʼ añecopña nohuapa att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ atarr ochñat̃ entyetsa. Allochñapaʼ att̃och oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop. Socoppaʼ añ poctetsa ñerraʼm oʼch ahuerrespaʼ señotuerrepaʼchña ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney añ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor: “Napaʼ ama eʼñe aña cohuen nenteno oʼch sapuenen sayara ñeñt̃ semtsen nocop. Añeʼnaña atarr cohuen nenten oʼch semuereña allohuen samoʼtseshaʼ.”
MAT 9:14 Allempoñapaʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Juan ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñeneshaʼ ñetña huac̈haʼtoñet Jesúspaʼ atet̃ otoset: —Yapaʼ t̃oreʼtetsay Yomporecop ñam̃a fariseoneshaʼpaʼc̈hoʼña t̃oreʼtetset. P̃añapaʼ ¿esoʼmareʼtña ama t̃oreʼtenoña peyochreshaʼ?
MAT 9:15 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntatanet, atet̃ otanet: —Ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno all rrallmeʼchapreteñet ñeñt̃ errteʼ senaʼtetsa, ama pocteyaye oʼch yotanet amach es serraʼyesatsto. Amach yellcatatstaneto t̃arroʼmar atet̃ coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa. T̃arraña ñerraʼm esempo machayot̃a saʼnerranet ñeñt̃ senaʼtetsa, ñeñt̃ña parro yemuetyena allempoña ñetpaʼ eʼñe puellquëñot̃et quec̈hpaʼhuerretchaʼ puerrar, amach arrenayeʼ enterreto. Ñeñt̃paʼ att̃ochña t̃oreʼterret allempo Yomporecop eʼñe poʼñoc̈h. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ Jesús tomaʼntata ña senaʼtostsa.
MAT 9:16 Elloñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ arr patsro, ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: —Yapaʼ ñerraʼm mellashañ yeshtampaʼ amach yelltatsche emarr lletamtso. T̃arroʼmar amaʼt atet̃ yep̃atseʼchpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena yellteñ t̃arroʼmar ñeñt̃ emarr lletamuetspaʼ ñerraʼm esempo yatsamaʼtam̃pespaʼ c̈hach chellamaʼta c̈hach martseʼtatanña shetamtsosheʼm. Ñeñt̃ña yelltenpaʼ alloʼnach sen rrarrtseʼtats nanac.
MAT 9:17 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ oʼch yec̈hcatenet paʼrrom orrot̃. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: —Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach yeshatstoña vinos emasa mellashaʼm̃añ orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yepeʼpaʼ oʼch chasaʼña vinospaʼ c̈hach aʼptsan orrot̃, vinosñapaʼ eʼñech shebhua, ñeñt̃ña orrot̃paʼ amaʼt mameshapaʼ amach es sherberro. Añña ñerraʼm emasa vinos, arrchaʼña yesheʼ emerra orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. Allochñapaʼ amaʼtchaʼ chasaʼ vinospaʼ amach c̈ha potsaʼpsoña vinos, ñeñt̃paʼ allach yechen epoʼmar. Ñeñt̃paʼ att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra.
MAT 9:18 Allempo atet̃ eñorena Jesúspaʼ huapa ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshacop, concorposñañapaʼ atet̃ otos: —Nesñeñpaʼ eʼñe errteʼ rromuets. T̃arraña amaʼt oʼ rromañpaʼ t̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃erren, amaʼt att̃apaʼ oʼch p̃aʼp̃lleñaʼ p̃otot̃ att̃och oʼch alla correrra.
MAT 9:19 Eʼñe otueʼpaʼ allempoñapaʼ allent̃a cot̃aʼner Jesús epuet pueyochreshaʼ.
MAT 9:20 Allñapaʼ cot̃aʼnmanet ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtets. C̈harraʼ puechena epa char ñeñt̃ att̃o c̈hocma yellaʼyena. Ñañapaʼ allent̃a cot̃aʼnenan Jesús chentaʼ paʼcheʼñot̃, allñapaʼ aʼp̃llerrñañaʼ paʼshtam paʼrrpeʼmot̃.
MAT 9:21 T̃arroʼmar, ñapaʼ atet̃ oten pueyoc̈hro: “Amaʼt paʼshtama naʼp̃lloñpaʼ ñeñt̃ach naʼcrraterreʼ.”
MAT 9:22 Allempo att̃o aʼp̃llaʼhuoñ paʼshtampaʼ Jesúsña allent̃a puetallerra paʼcheʼñonet̃paʼ entan coyaneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ och: —C̈hoña nesñeshachaʼ p̃ocsherra t̃arroʼmar att̃o atarr peyemtenna na, att̃oña t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe naʼcrratnomuep̃. Coyaneshaʼñapaʼ allorocma correrra.
MAT 9:23 Jesúsña allempo c̈hap am̃chaʼtaret̃ paʼpacllo allñapaʼ entosan ñeñt̃ pencllaʼtam̃pesyeneʼ arromñat̃ llequëñtsorec̈ho, entosan ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ all puellquëñot̃et atarr anoʼtatseʼtyenet.
MAT 9:24 Jesúsñapaʼ atet̃ otosan acheñeneshaʼ: —Sahuanerra arrot̃, añ shopsheshaʼpaʼ amacaʼye c̈hoyeʼ rromueno, c̈hacaʼye muen. Ñetñapaʼ pachm̃areʼteñot̃etpaʼ att̃a cheʼtatsetyesapet t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñecaʼye eñoteñet c̈hocaʼye rromuen.
MAT 9:25 Allempoña c̈haʼnmac̈haʼtatuosan ñeñt̃ shontetsa all, ñañapaʼ beʼt̃osos oʼpono. Allempoña Jesúspaʼ rromotaʼtosan shopsheshañ potot̃ ñañapaʼ c̈hepaʼtchaʼ tanterrtsa.
MAT 9:26 Allempoñapaʼ eʼmareʼtuet errap̃aren anetsoʼmar Jesúspaʼ oʼ tantaterran arromñat̃.
MAT 9:27 Ahuerrerr Jesús allot̃paʼ cot̃aʼnem̃ ñam̃a epsheña aporoʼyet̃. Rranareʼtneñet chentaʼ atet̃ otneñet: —Pemuerayeʼcherrya ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtare.
MAT 9:28 C̈hap Jesús pocollopaʼ all beʼt̃osos allña rromueraʼña ñam̃a aporoʼyet̃. Jesúsñapaʼ aʼp̃t̃oʼtapanet: —¿Seyemtennat̃eʼ napaʼ ahuamencat̃en att̃ot̃chaʼ necuaterres? Ñetñapaʼ atet̃ otoset: —Yeyemtenp̃acaʼye, Ayochreshat̃e.
MAT 9:29 Allempoñapaʼ allent̃a aʼp̃llaclleʼchanetpaʼ atet̃ otanet: —Att̃o atarr seyemtennapaʼ att̃etepaʼch socop.
MAT 9:30 Allempocma eʼñe cohuen cohuerret. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas: Amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto, amaʼt eʼñe puesheñarra.
MAT 9:31 Elloña ñetñapaʼ ahuanmuet aʼmet̃areʼtyeset Jesús. Errap̃aren allampañoʼmar eʼmareʼtuet Jesús atet̃ pena.
MAT 9:32 Allempo ahuen epsheña aporoʼyet̃ allña Jesúseshopaʼ huapaterrñañeterr ñam̃a opan ñeñt̃ chorrena oneñet̃.
MAT 9:33 Jesúsñapaʼ allent̃a quec̈hpatan oneñet̃ ñeñt̃ att̃o opanatateñ, opanñapaʼ allent̃a eñorerra. Acheñeneshaʼñapaʼ cohuanrrorteñetpaʼ atet̃ otyenet: —Israelneshaʼpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puentarano ñeñt̃ atet̃ pena t̃eʼ Jesús.
MAT 9:34 Fariseoneshaʼñapaʼ puesasareʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset: —Oneñet̃t̃eʼ pompor ahuamencat̃ peneʼ att̃ot̃ quec̈hpatenan oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ.
MAT 9:35 Allot̃ñapaʼ asuahuanom Jesús allohuen anetso amaʼt ñam̃a all ama tama eñalle acheñ. All yec̈hatyesosanet puerahuoʼmar. Serrpareʼtatosanet ñeñt̃ cohuen ñoñets att̃o ayochreshat̃tena Yompor. Aʼcrratyesosan ñeñt̃ osyen paʼnamen atsnañets ñam̃a ñeñt̃ paʼnamen atsotyenet.
MAT 9:36 Allempo entosan shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ ñañapaʼ nanac muerenanet. T̃arroʼmar eʼñe atet̃ entenanet ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero ñeñt̃ ama acuam̃p̃saret̃eyaye; ñeñt̃oʼmarña nanac allpatataret̃tenet t̃arroʼmar ama eñalle ñeñt̃chaʼ ahuamencat̃ penahuet.
MAT 9:37 Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otan pueyochreshaʼ: —Shonteʼ narmets ñeñt̃ nanac ellom̃reʼtets ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈hetañ. T̃arraña ataruasañña ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈heʼpaʼ ama atarr atonayayeto.
MAT 9:38 T̃eʼpaʼ añchaʼña sanamoñ pamoʼmteʼ mueñanepaʼña ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈herrets paʼmro. Ñeñt̃paʼ atet̃ tomaʼntatanet Jesús att̃o atarr shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ ameʼñerrtsañ t̃arraña ñeñt̃chaʼ ameʼñaterrahuetpaʼ ama atarr atonayayeto. Añchaʼña yanam Yompor ñeñt̃ Yamoʼmteʼ yepen mueñanepaʼña paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ t̃orraʼyerrtsa ñocop allemeñ anetsoʼmar.
MAT 10:1 Allempo c̈hapaʼmuen allempo Jesús agotaʼmuenan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. Eʼñe apc̈haʼhuet ñeshopaʼ ñañapaʼ apanet llesens att̃och quec̈hpatyeset oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. Ñam̃a llesensanet att̃och aʼcrratyeset acheñeneshaʼ ñeñt̃ osyen allohuen paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñam̃a ñeñt̃ paʼnamen atsotyenet.
MAT 10:2 Ñehua, ñetpaʼ arroʼtsaʼyenet paʼsoʼchñec̈hno; allohuenetpaʼ c̈harrasheñet puechena epsheña ñeñt̃ llesensaʼ. Ñeñt̃ ñanom atarr sherbets ñeñt̃paʼ Simón ñeñt̃ara sochetsa Pedro, allot̃paʼ ñam̃a Andrés ñeñt̃ eʼñe paʼmoʼnasheñ; allot̃ñapaʼ ñam̃a Jacobo ñeñt̃ Zebedeo puechemer epuet paʼmoʼnasheñ Juan.
MAT 10:3 Allot̃ñapaʼ ñam̃a Felipe ñam̃a Bartolomé; allot̃ñapaʼ ñam̃a Tomás ñam̃a Mateo ñeñt̃ cobrayeʼt̃ acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop; allot̃ñapaʼ Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, allot̃paʼ ñam̃a Tadeo.
MAT 10:4 Allot̃ñapaʼ ñam̃a Simón ñeñt̃ cananistaneshaʼ ñeñt̃ nanac t̃orratseʼt̃ paʼnetsrecop, allot̃paʼ ñam̃a Judas Iscariote ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ tsapat̃onet̃ Jesús.
MAT 10:5 Ñeñt̃ña c̈harrasheña puechena epsheña llesensanet att̃och ahuanemyeset paʼnamen anetsoʼmar, ñeñt̃paʼ atet̃ otapanet: —Amach arrent̃a setatsto all yec̈haʼyena ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a amach arrent̃a setatsto samarioʼmarneshaʼ paʼnetsro all yec̈haʼyenet.
MAT 10:6 Arrchaʼña seta all yec̈haʼyena israelenaʼtarneshaʼ. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ nentenanet ñerraʼmrrat̃eʼ carrneroc̈hno ñeñt̃ payaʼtyetsa.
MAT 10:7 Allchaʼ soñemyespaʼ seserrpareʼtatyesnomanetchaʼ atet̃chaʼ sotyesnomanet: “T̃eʼpaʼ oʼ c̈herr allempoch ayochreshatt̃ena Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.”
MAT 10:8 Ñam̃a alla oterranerr pueyochreshaʼ: —Ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ saʼcrratyesnomanetchaʼ, ñeñt̃ rromayetspaʼ setantatyesnom̃chaʼ, ñeñt̃ osyen puetsarñatspaʼ saʼcrratyesnom̃chaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerranet acheñeneshaʼ, sequec̈hpatatyeschaʼ ñam̃a oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ chorraʼyenaya acheñeneshaʼ. Sapaʼ eʼñe att̃a aparet̃es huomencñats att̃o es cohuen sorrtatyen Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃a sapaʼyesanet sam̃a, amach secobratstaneto ñeñt̃ atet̃ oʼ sep̃aʼyesanet.
MAT 10:9 ’Ñam̃a oʼch notas: Ñerraʼm oʼch sahuanmapaʼ amaʼt puetallarrapaʼ amach seshaʼtatsetnomo quelle. Amaʼt orotllellen, amaʼt huallatllellen, amaʼt cobretllellen amach seshaʼtatsetnome.
MAT 10:10 Amaʼt eʼñe coñeʼt̃a amach es sanmatsto allchaʼ sechopeñeʼchyes, amaʼt sebolsa, amaʼt eʼñe epma seshtam, amaʼt sesapata, amaʼt secarra, amach sanmatsche t̃arroʼmar ñeñt̃eschaʼ t̃orraʼyetsapaʼ eʼñe pocteʼ rratyesapasetchaʼ.
MAT 10:11 ’Amaʼt erraʼtsena anetser amaʼt ñam̃a all ama tama eñalle acheñ ñerraʼm erra sec̈hapaʼchpaʼ c̈hochña ñanom saʼp̃t̃oʼtyesosanet erroʼtsent̃eʼ cohuen acheñpaʼ allchaʼña sec̈hap. Allñapaʼ allchaʼña saʼposa t̃arrempohuach esempoch seserrerr ñam̃a allot̃.
MAT 10:12 Amaʼt erraʼtsena pocoller allchaʼ sec̈hap, eʼñe sehuom̃chaʼteñot̃ oʼch senamatosanet Yompor paʼnateña.
MAT 10:13 Ñetña ñerraʼm eʼñe cohuen acheñret, Yomporñapaʼ aʼnatenanetchaʼ. Ñerraʼm ama cohuenayaye acheñretpaʼ Yomporñapaʼ oʼch alla apuerres sa paʼnateña.
MAT 10:14 Ñerraʼm erra anetsro ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapaseto t̃arroʼmar ñetpaʼ amach mueneto oʼch eʼm̃ñotapaset ñeñt̃ atet̃ seserrpareʼten, sañapaʼ oʼch sem̃terrerr ñam̃a allot̃. Ñerraʼm allempo sem̃terrerrña ñam̃a allot̃, ñeñt̃ña setcoʼtsaʼyen pañeʼteʼ patspaʼ c̈hoch sepaʼshetcaʼtyesnomña setac. Att̃ochña alloʼmarneshaʼpaʼ oʼch señotatnomanet ñetpaʼ amacaʼye pocteyeʼ entenanetoña Yompor.
MAT 10:15 Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ añ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃chaʼ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ, ñetñapaʼ nanacchaʼ aʼcoñchataret̃terretña allempo. Amaʼt sodomoʼmarneshaʼ ñam̃a gomorroʼmarneshaʼ ñetpaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terreto atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃chaʼ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ.
MAT 10:16 ’Ñam̃a sapaʼ ñerraʼm oʼch ahues t̃eʼpaʼ señochchaʼ poʼñoc̈h c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼteʼ amaʼt sapaʼ amach c̈ho errot̃ sepenaneto ñet. Ñeñt̃oʼmarña notenes t̃eʼpaʼ oʼch nemñas eʼñech att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero oʼch ahuoʼ alloʼtsaʼyen maʼyarroc̈hno. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ señotaʼt̃ach atet̃ ñerraʼm shechep̃paʼ atarr eñoteʼ. T̃arraña sapaʼ amach errot̃ ap̃añso atet̃ ñerraʼm yep̃paʼ ama errot̃ ap̃añeyaye.
MAT 10:17 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Señotaʼt̃ach t̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ errot̃uanenchaʼ perrset, sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ otteñeʼcherrset. Nalleʼtyerrsetchaʼ all judioneshaʼ poʼprahuoʼmar.
MAT 10:18 Poʼñoc̈h eʼñe noʼmarpaʼ rremanaterrsetchaʼ att̃och mueroc̈htatyerrset, sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃esho ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ec̈hno allchaʼña saʼmet̃aʼyesosnanchaʼ neñoñ. Ñam̃a arrchaʼ saʼmet̃errnan neñoñ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayaye.
MAT 10:19 Ñam̃a allempoch sanmaret̃etyesapaʼ amaʼt mameshapaʼ amach c̈ha sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto: Errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho ñerraʼm oʼch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen. T̃arroʼmar allempopaʼ Somporchaʼña Puecamquëñ señotatyesoseʼña all.
MAT 10:20 Att̃oña amach eʼñe sochaya seʼñoraʼyesoso, añchaʼña Sompor Puecamquëñ ñeñt̃chaʼña seʼñoratyeseʼ.
MAT 10:21 ’Allempoch atet̃ perrsetpaʼ ñeñt̃ eʼñe semoʼnasheñ sepen ñatoʼ ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ att̃och muetsaterres t̃arroʼmar ñapaʼ amacaʼye ameʼñenno. Amapaʼ ñatoʼ pomporpaʼ oʼch pomuerran ñam̃a puechemer. Amaʼt ñam̃a puechemerpaʼ ñatoʼ pat̃parñot̃paʼ oʼpaterranach pamoʼmteʼ att̃och muetsatater.
MAT 10:22 Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena. Amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrsetpaʼ t̃arraña eseshaʼch eʼñe ahuantaʼhuanmueʼ eʼñe pueyemteñot̃en na, ñeñt̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃terrtsa.
MAT 10:23 Ñerraʼm esempo eʼmoñeʼterrset ñeñt̃ anetsro alloʼtsenes oʼch seyetam̃p̃sanetpaʼ oʼch sahuanma poʼpoñ anetso. Allpaʼc̈hoʼña ñerraʼm att̃ecma eʼmoñeʼterrseterrpaʼ oʼch seyetam̃perraneterr oʼch sahuanerrerr ñam̃a poʼpoñ anetso. Eʼñe poʼñoc̈h notenes: Amach eʼñe sepaʼhuenaʼ ora allohuen israelneshaʼ paʼnetsropaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch alla norrterra.
MAT 10:24 ’Ñam̃a oʼch noterrserr: Ñeñt̃ yochreshatspaʼ ñerraʼm eʼmoñeʼteññañet poʼmaestror, eʼñech att̃ecma eʼmoñeʼterrñañet ñam̃a ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen. Ñam̃a ñeñt̃ ñañretsotyets ñerraʼm eʼmoñeʼteññañet pamoʼmteʼ eʼñech att̃ecma eʼmoñeʼterrñañet ñam̃a pueñañreshac̈hno.
MAT 10:25 Ñeñt̃ yochreshatsoc̈hnopaʼ eʼñepaʼchña pocteʼ entyeñet oʼch atet̃ ap̃aret̃terret atet̃ ñerraʼm poʼmaestroret. Ñam̃a ñeñt̃ ñañretsoc̈hnopaʼ eʼñepaʼchña pocteʼ entyeñet ñam̃a oʼch atet̃ ap̃aret̃terret atet̃ ñerraʼm pamoʼmteʼ. Ñam̃a señochepaʼch ñerraʼm na puesochatseʼteñot̃etan otennet napaʼ oneñet̃oʼ pomporen ñeñt̃ otenet Beelzebú, sapaʼc̈hoʼña ellochña atarr sochatseʼterrset. Amaʼt na ñeñt̃en eʼñe samoʼmteʼ sepenen att̃o atarr sochatseʼtennet na, sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃es nechemereshac̈hno nepen, elloña sapaʼ atarrchaʼ nanac sochatseʼterrset sam̃a.
MAT 10:26 ’Amaʼt att̃eñpaʼ t̃arraña sapaʼ amach sem̃chaʼtatstaneto t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ allohuen ñeñt̃ att̃o eʼñe aʼnahua shecareʼtyenet t̃eʼ, esempohuañenñapaʼ aʼmet̃am̃p̃saret̃terretchaʼ. Amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼñe aʼnasotyenet t̃eʼpaʼ esempohuañenñapaʼ eʼñech eñotataret̃etuerret.
MAT 10:27 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt erraʼtsena neserrpareʼtatyenes t̃eʼ eʼñe sapt̃ocheʼ, esempoña sapaʼ eʼñech señotatuer ora allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt erraʼtsen ñeñt̃ atet̃ neserrpareʼtatyenes t̃eʼ eʼñe aʼnahua oʼpono pocollo, esempoña sapaʼ seserrpareʼterrchaʼ allchaʼ eʼñe cohuen eʼmuerres allohuen acheñeneshaʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ enot̃ seserrpareʼten shelletot̃.
MAT 10:28 Amach aña sem̃chaʼtatsto ñeñt̃chaʼ semtseʼ. T̃arroʼmar añach muetsonaset sechets, secamquëññapaʼ amach errot̃enot̃ muetsonaseto. Añchaʼña sem̃chaʼnaʼt Yompor t̃arroʼmar ñerraʼm ña muenatspaʼ eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ oʼch aʼchencatonay yeʼchets yecamquëñpaʼc̈hoʼña oʼch aʼchencatonay coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ.
MAT 10:29 ’Elloña t̃eʼpaʼ napaʼ oʼch notas: C̈hocmach seyemcha Yompor, poʼñoc̈h ñapaʼ ñach secuam̃peneʼ. Amaʼt ot̃et̃olleshaʼpaʼc̈hoʼña c̈hocma cohuam̃peñ. Ñehua, amaʼt yapaʼ yeñoteñ ot̃et̃ollpaʼ ama tama sherbeno. Amaʼt yepomatset epa ot̃et̃olleshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ ama tsaʼteyaye, eʼñe puetallarrat̃olla centavo tsaʼtena. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ amaʼt pat̃rra ot̃et̃oll amach rromo att̃och shoraʼnom ñerraʼm ama Sompor muenataye atet̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes: Amaʼt mameshapaʼ amach sem̃chaʼtatsto, Yomporchaʼña eʼñe seyemta. Att̃o atarr morrentenana ot̃et̃olleshaʼ elloña sapaʼ atarr nanac morrentensa. Ñehua, amaʼt allpon sechet̃olleshaʼ allpon soñoʼtsen ñapaʼ eʼñe eñotennas.
MAT 10:32 ’Elloña napaʼ oʼch noterrserr: Allohuen amaʼt erraʼtsenchaʼ ñeñt̃chaʼ ama naʼnasotenaye acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ amach naʼnasotuerraneto nam̃a Nomporesho all pueʼntaño.
MAT 10:33 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ naʼnasotenaya na arr patsro acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña naʼnasoterranetchaʼ Nomporesho all pueʼntaño.
MAT 10:34 ’Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añecopt̃eʼ nohuapa oʼch eʼñe cohuen namoʼtstannaʼtatera acheñeneshaʼ arr patsro. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Añecpaʼnaña nohuapa allochñapaʼ eʼñe noʼmarpaʼ acheñeneshaʼñapaʼ oʼch att̃a elloptannaʼtyeset.
MAT 10:35 Ñehua, ñeñt̃ noten t̃eʼ amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuet ñatoʼ noʼmarach eʼmoñeʼtannerret. T̃arroʼmar ñatoʼ eñallchaʼ ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya, pamoʼtseshetñapaʼ ñatoʼ amach ameʼñerrneto. Ñeñt̃oʼmarña notenes eʼñe noʼmarpaʼ ñatoʼ puechemerpaʼ oʼch epatareʼtenan pompor, ñam̃a ñatoʼ puechoyorpaʼ oʼch epatareʼtenan pachor, ñam̃a ñatoʼ ñeñt̃ paʼt̃oʼñen pen oʼch epatareʼtenan ñam̃a paʼsoʼmue.
MAT 10:37 ’T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nemorrenterrayañ ñerraʼm ñetña pompora atarr morrentenet ñamet pachoret ñeñt̃ña acheñerpaʼ ama eʼñeyeʼ pocteʼ nenteñe att̃och neyochreshaʼ neperranet. Ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ nemorrenterrayañ ñetpaʼc̈hoʼña ñerraʼm puechemera atarr morrentenetpaʼ ñam̃a poʼsñet ñeñt̃paʼc̈hoʼña acheñerpaʼ ama eʼñeyeʼ pocteʼ nenteñe att̃och eʼñe neyochreshaʼ neperranet.
MAT 10:38 T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen ama eʼñeyeʼ sehuanmaye ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta att̃och cot̃errnet eʼñe poctacma, nañapaʼ amach pocteʼ nenteñe oʼch neyochreshaʼ neperranet. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sechechnen secorsoch alloch semueroc̈hta sam̃a.
MAT 10:39 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña eʼnenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ aʼchencaterretchaʼ ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sehuanmuet nocop ñeñt̃ atet̃ muenenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta arr patsro ñeñt̃ña acheñerpaʼ corretsach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
MAT 10:40 Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ: —Ñerraʼm oʼch sahuanma, ñerraʼm eseshaʼch eʼñe cohuen sagapueʼ sa, ñetpaʼ naʼnacaʼyeña aguënet eʼñe cohuen. Ñam̃a ñeñt̃ eʼñe cohuen naguëneʼ na, ñetpaʼ Nomporeʼnacaʼyeña aguënet ñeñt̃ nellsenseneʼ na.
MAT 10:41 Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ t̃arroʼmar ñapaʼ Yomporcaʼye poʼñoñ aʼm̃ten, ñeñt̃ña acheñer ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼpaʼ Yomporchaʼña apuerreʼ ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ. Eʼñech att̃ecma apuer ñeñt̃ atet̃ coshatenan ñeñt̃ aʼm̃teneʼ poʼñoñ. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es orrtatyets Yomporecop t̃arroʼmar ñapaʼ Yomporecopcaʼye eʼñe pocteʼ es orrtatyen, Yomporchaʼña apuerreʼ ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ. Eʼñech att̃ecma apuer ñeñt̃ atet̃ coshatenan ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es orrtatyets Yomporecop.
MAT 10:42 Ñam̃a añ ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ enteneto, erraʼtsenchaʼ apapueʼ ñeñt̃chaʼ orros t̃arroʼmar ñapaʼ nocaʼye neyochreshaʼ, amaʼt coñeʼt̃a oñ apapet, napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, Yomporchaʼcaʼyeña apuerrahuetña ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet.
MAT 11:1 Yec̈hatuahuan Jesús pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña atet̃chaʼ p̃aʼyeset, allempoñapaʼ ahuoʼ ñam̃a Jesús allot̃ yec̈hatyesets; serrpareʼtatyesan acheñeneshaʼ all paʼnetsreto.
MAT 11:2 Añña Juanpaʼ alloʼtsena all yottam̃peñet. Allñapaʼ oʼ eʼmareʼtan Cristo atet̃ p̃aʼyena, allent̃a mueñan pueyochreshaʼ Jesúsesho.
MAT 11:3 Ñetña oʼ c̈hapuet allpaʼ atet̃ otoset: —Ñatoʼ p̃at̃eʼña ñeñt̃ep̃ eʼñe poʼñoc̈h Cristotets ñeñt̃ atarr yecuen ahuat̃ot̃eñ oʼch huapa. Ñerraʼm amat̃eʼ ñeñt̃eyaypepaʼ oʼch eʼñe p̃otey allochñapaʼ añchaʼ yecuaʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ huapatsa ñeñt̃ eʼñe Cristo.
MAT 11:4 Jesúsñapaʼ anapanetpaʼ atet̃ otapanet: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerres seserrpareʼtatuerchaʼ Juan ora allpon ñeñt̃ atet̃ sentyesuennanaʼ arr ñam̃a ora allpon ñeñt̃ atet̃ seʼmyesuennanaʼ arr.
MAT 11:5 Oʼch eʼñe seserrpareʼtatuer ora amaʼt att̃o aporoʼyet̃ec̈hnopaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe necuatyesuerranet ñam̃a ñeñt̃ checaʼrepayetspaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe chopeʼchyesuerret cohuen, ñam̃a ñeñt̃ aʼptsaresyen leprapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe aʼcohuentataret̃etuerret ñamet, ñam̃a ñeñt̃ paquetneshac̈hnopaʼ amaʼt ñetpaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe eʼmyesuerret cohuen, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ rromayets t̃eʼñapaʼ oʼ alla atantataret̃etuerret, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ huocchañneshac̈hno t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe neserrpareʼtatuerranet añ cohuen ñoñets alloch queshperret ñamet.
MAT 11:6 Jesúsñapaʼ alla oterranerr Juan pueyochreshaʼ: —Ñam̃a ellonet̃paʼ oʼch sotuer Juan ñeñt̃ atet̃ notenes, atarr cosheñtsoʼtsen amaʼt allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na, ñeñt̃ ama eʼnenaye poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ coshaterrahuet.
MAT 11:7 Allempoña Juan pueyochreshaʼpaʼ oʼ ahuanerret. Jesúsñapaʼ alla serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ahuaña Juan, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Ahuaña allempo seteʼt̃ amayo all serrpareʼten Juan, sapaʼ amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch sentenaʼ amuesmaʼ atet̃ aʼymaʼtateñ m̃orr.
MAT 11:8 Ñam̃a amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch senteñaʼ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam all, t̃arroʼmar yeñoteñ amayopaʼ amacaʼye eñalleña all ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam. Yapaʼ yeñoteñ arrña yentenña ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ chorraʼyenaya shetamuets am̃chaʼtaret̃epahuo.
MAT 11:9 Sapaʼ añecopcaʼyeña seteʼt̃ña amayo oʼch senteñaʼ all ñeñt̃ poʼñoc̈h aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Napaʼ oʼch notas: Juanpaʼ att̃o atarr sherbenan Yomporpaʼ ello metanaʼtuan allohuen ñeñt̃ att̃o aʼm̃tenet Yompor poʼñoñ.
MAT 11:10 T̃arroʼmar Juanpaʼ ñocop eñoseʼt̃ Yompor ahuat̃. Ñehua, allempopaʼ atet̃ otneʼt̃ na ñeñt̃ atet̃chaʼ p̃osa Juan nocop esempoch huapa, ñeñt̃paʼ atet̃ anaret̃ ñoñets ahuat̃ot̃eñ: P̃apaʼ peñochepaʼch napaʼ oʼch nemñonap̃ puesheñarr ñeñt̃chaʼ ñanom otatsa ñeñt̃chaʼ p̃aʼcohuentatyeseʼ p̃ocop allchaʼ p̃oñmos.
MAT 11:11 Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ notenes: Allohuen allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ eñalletetsa arr patsro amaʼt puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ atarr sherbets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Juan ñeñt̃ apatyesayeʼt̃ ahuaña acheñeneshaʼ Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ enteneto amaʼt mamesha, t̃arraña ñerraʼm pueyochreshaʼ peñ Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen att̃o t̃eʼpaʼ ayochreshat̃tena ña, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrcaʼye sherben, ello metanenan att̃o atarr sherben Juan.
MAT 11:12 ’T̃arroʼmar añña ñoñets, Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a añ ñoñets ñeñt̃ quellcaʼyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ñetpaʼ ñeñt̃aña serrpareʼteteʼt̃ att̃och atarr ayochreshat̃terra Yompor t̃arrempohua allempo orrtosa Juan. Ñam̃a allempot̃eñ serrpareʼtatosanet Juan amaʼt t̃emeʼttsen eʼñe poʼhuamencocma serrpareʼtatyeset atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃och ayochreshat̃terra ña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Amaʼt atsrreʼmñat̃neshaʼpaʼ eʼñe ñeñt̃a atarr muenet pueyoc̈hrocmañen.
MAT 11:14 Ñam̃a ñerraʼm poʼnoc̈h sameʼñyañchaʼ Juanpaʼ ñacaʼyeña Elíasoterrets ñeñt̃ atarr secuen ñeñt̃chaʼ sehuerroya.
MAT 11:15 Allohuenes ñeñt̃es neʼm̃ñoteneʼ neñoñ, c̈haponasepaʼchña seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ notenes.
MAT 11:16 Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr acheñeneshaʼ: —Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ pena patantarr acheñeneshaʼ ñeñt̃ yentyen t̃eʼ ñeñt̃ amaʼt errot̃ena ama acshatpoteneto. Ñeñt̃paʼ fariseoneshaʼ atet̃ petsa. T̃arroʼmar amaʼt allempo orrta Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃ ñapaʼ ama rraneʼt̃e ñeñt̃ yocrram̃ yepen allohueney, ama orraneʼt̃e ñeñt̃ecma yorren allohueney. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ c̈ha sotyeseʼt̃ c̈hoʼt̃eʼ chorreña oneñet̃; amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama pocteyeʼ señcheʼt̃e. T̃eʼñapaʼ oʼ norrterra nam̃a Ñeñt̃en Acheñetosets. Napaʼ paʼnamen nerraʼyen ñam̃a norryen. Saña t̃eʼpaʼ att̃a sesochatseʼtyenen nam̃a atarroʼ arratsñat̃en ñam̃a atarroʼ orrarñat̃en napaʼ añoʼchña eʼñe neyemuetyena ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñam̃a ashcarñat̃ec̈hno ñeñt̃ atarr cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle. T̃arraña amaʼt atet̃ sepennoñpaʼ Nomporña eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets ñocop. Ñam̃a allohueney ñeñt̃ey eʼñe puechemereshaʼ p̃ohueney ñeñt̃ey cot̃eneʼ ña poct̃ap̃ña yapaʼc̈hoʼña eʼñe yeñotuenña ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yorrtatyeññañ ñeñt̃ cohuen enten ña. Sañapaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama acshatpahuoyayso, eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ cheshaneshaʼ ñeñt̃ c̈hocma poʼpoñ entannaʼtuenet amach mueno oʼch yemtana all yellsheñen poʼpotantañ pacmachoreshaʼ all plazo all shontena acheñeneshaʼ. Ñetñapaʼ amach mueneñeto oʼch coshaprechet pacmachoreshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ att̃o yellsheñenetpaʼ atet̃ oteñet poʼpotantañ pacmachoreshaʼ: “Yapaʼ amaʼt oʼ yerequërcaʼhua allo yocshameʼtenapaʼ sañapaʼ amaña sesheʼraram̃penye; allot̃paʼ amaʼt oʼ yepoctorareʼtua ñeñt̃ yaʼchpeñtsorec̈h allo yellcanrrortenapaʼ sañapaʼ amaña sellcapretenyo.”
MAT 11:20 Allempoña Jesúspaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtyenan acheñeneshaʼ all paʼnetsreto all epayeʼ entatyenanet poʼpartsoña ahuañmoʼchot̃eñ. Amaʼt entatyenanetañ poʼpartsoña ñetñapaʼ ama es cot̃apeʼchenaye ello cohuen Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña allpaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtyesanet. Ñeñt̃paʼ atet̃ otyesanet:
MAT 11:21 —Nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes coraziñoʼmarneshachaʼ, nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes sam̃a betsaidoʼmarneshachaʼ. T̃arroʼmar amaʼt atarr norrtatyennaseñ nepartsoña sesho, sañapaʼ amaña soct̃apeʼcherroña ello cohuen Yomporecop. Ñerraʼm arrchaʼña norrtatañ nepartsoña tiroʼmarneshesho ñam̃a sidónoʼmarneshesho, ñetñapaʼ ahuat̃ot̃eñt̃eʼ cot̃apeʼcherretañ eʼñe cohuen Yomporecop. Ñetpaʼ att̃och eʼñe orrtetañ c̈ha llecatenanet poʼchñaret, cotnasheʼmach chorraʼyesetañ, tsapñach epachshemaʼtyenetañ all anorrc̈haʼtyenet puellquëñot̃et.
MAT 11:22 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ tiroʼmarneshaʼ ñam̃a sidónoʼmarneshaʼ ñetñapaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terretoña allempo. Coraziñoʼmarneshachaʼ ñam̃a betsaidoʼmarneshachaʼ saña allempopaʼ atarrchaʼ aʼcoñchataret̃es.
MAT 11:23 Ñam̃a sa capernaumoʼmarneshachaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ att̃o eʼñe cohuen sentyena sañeña, Yomporñapaʼ allent̃ach aʼtapaterres pueʼntaño. Ñeñt̃paʼ amachcaʼye att̃eyeʼ perrsoña Yompor, allachcaʼye huaporeʼterres oʼpono coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. T̃arroʼmar amaʼt atarr norrtatonaseñ nepartsoña sesho, sañapaʼ amaña semnoña oʼch soct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop. Ñerraʼm arrchaʼ ñanom norrtatañ ahuat̃ot̃eñ nepartsoña sodomoʼmarneshesho ñetpaʼ allorocmat̃eʼ cot̃apeʼcherretañ cohuen Yomporecop. Allempopaʼ amat̃eʼ aʼpoyatataret̃terretañeña paʼnetser. Orat̃eʼ alloʼtsenaraña.
MAT 11:24 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ sodomoʼmarneshaʼ ñetpaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terretoña allempo. Capernaumoʼmarneshachaʼ saña allempopaʼ atarrchaʼ aʼcoñchataret̃es.
MAT 11:25 Allempoña Jesúspaʼ maʼyochenana Pompor, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: —Na Apachaʼ oʼch naʼyeʼchoc̈htatonap̃, p̃apaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ayochreshat̃tetsa peʼntaño amaʼt ñam̃a arr patsro. Naʼyeʼchoc̈htatonap̃ t̃arroʼmar ora añec̈hno ñeñt̃ pecohuenña pepen, ñeñt̃paʼ ama arreyeʼ pec̈hapateñe pueyoc̈hro ñeñt̃ atarr eñotañ entyetsa. P̃apaʼ aña pec̈hapaten pueyoc̈hreto ñeñt̃ ama eñotañeyeʼ entyetso.
MAT 11:26 T̃arroʼmar Apa eʼñe pemuereñot̃ ñeñt̃paʼ atet̃ña eʼñe pocteʼ penten p̃a. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ maʼyochenana Pompor.
MAT 11:27 Jesúspaʼ alla oterranerr acheñeneshaʼ: —Nompor allohuen poʼcohuenña eʼñe eñotatuenen. Na ñeñt̃en Puechemerenpaʼ ama poʼñoc̈h eseshayeʼ neñotenaye, ñapt̃aña Nompor eʼñe eñotenen. Nomporpaʼc̈hoʼña ama poʼñoc̈h eseshayeʼ eñotenaye napt̃aña na ñeñt̃en Puechemeren eʼñe neñoteñ Nompor, ñam̃a erraʼtsenchaʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenten na ñeñt̃en Puechemeren ñeñt̃ñapaʼ oʼch neñotater Nompor.
MAT 11:28 Sehuac̈haʼta nesho allohuenes ñeñt̃es neneʼ seyoc̈hro ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ sentyen. Eʼñe sameʼñeñot̃en na, napaʼ naʼhuañam̃perreschaʼ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ sentyen. Napaʼ añchaʼña nenerrnas ñeñt̃ amach c̈ha mueroc̈htaterrso; ñeñt̃ña sapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Att̃ochña sapaʼ señotenen napaʼ atarr nemuerensa ama atsrreʼmoc̈hen entñeno amaʼt eʼñe puesheñarrocpa. Amaʼt eʼñe mamesha ama añeyeʼ neʼneno ñeñt̃ eʼñe nocpa. Att̃ochña eʼñe cohuen nocshaterres seyoc̈hro amaʼt eʼñe secamquëñohuen.
MAT 12:1 Allempoña c̈herrerr pamt̃arr allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ arr oñem chetsoʼmar epuet pueyochreshac̈hno. Allempo oñenet pueyochreshaʼñapaʼ eʼñe paʼchporrñot̃etpaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet puechm̃aʼtets trigo oʼ rraʼyesnomet.
MAT 12:2 Fariseoneshaʼña ñeñt̃ entahuet atet̃ p̃aʼnmuetpaʼ ñetñapaʼ allent̃a otyeset Jesús: —Pecueʼñacaʼyeña añ peyochreshaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet trigo; atet̃ penet ñeñt̃ ama pocteyaye oʼch atet̃ yep̃a taruasats añe yet̃ro t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ añe yet̃ro ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ allempocmach yamesen.
MAT 12:3 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ amaʼtrra selleyareña ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ David allempo cheporraʼnma epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ.
MAT 12:4 Ña allempopaʼ beʼt̃osos Yompor paʼpacllo allñapaʼ rrosan pan ñeñt̃ atmaʼntataret̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nenet all Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ panpaʼ ama pocteyayñe oʼch rros David ñam̃a ñeñt̃ epuet. Ñeñt̃paʼ añach ñapuet̃ rreneʼ cornaneshac̈hno; ñeñt̃paʼ atet̃ anuaret̃ judioneshacop.
MAT 12:5 Ñam̃a amaʼt selleyareña ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ Moisés poʼñoñ all oten atet̃ pena ñam̃a cornaneshaʼ Parets paʼpacllo. Ñehua, ñet puesherbeñot̃etpaʼ ama ameseneto añe yet̃ro allempocma yamesen. Ñetpaʼ amaʼt atet̃ penetpaʼ Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ entenanet.
MAT 12:6 Napaʼ oʼch notas: Napaʼ ñeñt̃en arroʼtsenen nanac nesherben ello nem̃taneñ ñeñt̃ atet̃ sherben Parets paʼpaquëll.
MAT 12:7 Ñehua, añ ñoñetspaʼ ñeñt̃ña atet̃ oteʼt̃ Yompor ahuat̃: “Napaʼ ama eʼñe aña cohuen nenteno oʼch sapuenen sayara ñeñt̃ semtsen nocop. Añeʼnaña atarr cohuen nenten oʼch semuereña allohuen samoʼtseshaʼ.” Ñerraʼm c̈ho c̈hennasañ seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor, amach errot̃ sotatscheña amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor.
MAT 12:8 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃en allsensaret̃en, nacaʼyeña atet̃ otets est̃eʼ poctetsaña ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añe yet̃ro allempocma yamesen.
MAT 12:9 Metuerrerr Jesús allot̃paʼ beʼt̃osuerrerr judioneshaʼ poʼprahuo.
MAT 12:10 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha chellena pot. Fariseoneshaʼñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼchet: —Añe yet̃ro allempocma yamesenpaʼ taʼm ¿pocteʼt̃eʼ penteñ oʼch p̃aʼcrrateñerr acheñ? T̃arroʼmar atet̃ aʼp̃t̃oʼteñet allochñapaʼ eshecchaʼ otteñeʼchet.
MAT 12:11 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ ñerraʼm c̈ho shoraʼnen amaʼt puemocarra secarrneror añe yet̃ro allempocma yamesen, amaʼtchaʼña allent̃a sechtere amaʼt ñeñt̃e yet̃ro allempo yamesen allohueney.
MAT 12:12 Ñehua, acheñpaʼ ellocaʼye metanenanña ñeñt̃ att̃o sherben carrnero. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes eʼñe pocteʼ oʼch atet̃ yep̃a ñeñt̃ cohuentetsa amaʼt añe yet̃ro allempocma yamesen.
MAT 12:13 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan yacma ñeñt̃ chelletsa pot: —T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ petapuerr p̃ot. Eʼñe otueʼpaʼ ñañapaʼ allent̃epaʼtchaʼ tapuerran pot, eʼñe allorocma cohuenterra pot eʼñe att̃ecmaterr ñerraʼm poʼpshem̃tañot̃ pot.
MAT 12:14 Fariseoneshaʼña c̈haʼnmac̈herretpaʼ cot̃apeʼchatannaʼtyesnerret, atarr oʼpateñet Jesús att̃och muetsatachet.
MAT 12:15 Jesúsña eñotanetpaʼ ahuerr allot̃. Shonteʼ acheñeneshac̈hno cot̃aʼhuanereterr. Allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ eʼñe aʼcrratyesuerranet.
MAT 12:16 Atet̃ otyesanet: —Poʼñoc̈h amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto napaʼ na ñeñt̃en Yompor Puechemeren.
MAT 12:17 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a allochñapaʼ att̃och etsota Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor Puechemerecop ñeñt̃chaʼ Cristoterrets:
MAT 12:18 Añmapaʼ ñeñt̃chaʼ atarr t̃orrerrtsa nocop, ñapaʼ ñeñt̃ nenen ñeñt̃chaʼ atarr sherberrets. Ñapaʼ ñeñt̃ atarr nemorrentena ñeñt̃ eʼñe nocshateneʼ. Ñapaʼ ñach ahuamencat̃ neperr necamquëñot̃, ñach eñotaterreʼ allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Añchaʼ eñotaterranet ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets att̃ochña eʼñe pocteʼ nentuerranet.
MAT 12:19 Ñapaʼ amach es otnareʼtyerraneto amaʼt mameshapaʼ amach amaʼtoc̈hetyerro. Amaʼt mameshapaʼ amach cheʼc̈hameʼtyerraneto amaʼt allecma chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ.
MAT 12:20 Amaʼt ñeñt̃ mueroc̈hetyetsapaʼ ñapaʼ eʼñech muererranet. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha ñerraʼmrrat̃eʼ amaʼt puecharra choʼneʼch tsopaʼneʼpaʼ ñañapaʼ amach c̈ha aʼmeyatere. Ñam̃a ñerraʼm lampareñ c̈ha mueneʼ mayen ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach emayatere. Ñapaʼ amach c̈ha es am̃chaʼnoc̈htanaʼtyerro, t̃arraña esempohuañenpaʼ eʼñech att̃a aʼmchechatuerran ora allohuen ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor.
MAT 12:21 Ñeñt̃oʼmarña allohuen paʼnamen acheñeneshac̈hno ñachña eʼñe yemuetuerret. Arrpaʼ allohua huañ atet̃ oteʼt̃ Yompor ñeñt̃ quellquëʼt̃ Isaías.
MAT 12:22 Jesúspaʼ alla huapaterrñañeterr puesheñarr yacma ñeñt̃ aporoʼyet̃ ñeñt̃ chorrena oneñet̃ c̈ha opanatateñ. Jesúsñapaʼ aʼcrratap̃, ñeñt̃ña opanerpaʼ oʼ alla eñorerra, ñam̃a oʼ eʼñe cohuen cohuerr.
MAT 12:23 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ atarr cohuanrrorteñet, ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —Ñatoʼ añt̃eʼcaʼyeña David poʼm̃reneñ ñeñt̃chaʼ Cristotosets.
MAT 12:24 Fariseoneshaʼña allempo eʼmareʼchetpaʼ ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —Att̃o quec̈hpatatyenan oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ añacaʼye ahuamencat̃ peneʼ Beelzebú ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno.
MAT 12:25 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet pueyoc̈hreto ñocop ñeñt̃ att̃o otyeñet ñapaʼ oneñet̃a pompor poʼhuamencot̃ quec̈hpatatenan oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm puesheñarr am̃chaʼtaret̃ elloptannena paʼcheñer eʼñe ñagattsetpaʼ eʼñech poctacma aʼcllatannaʼtuerret. Att̃ecmach p̃annerra ñeñt̃ parro yec̈hetsa pat̃err anetso, ñerraʼm c̈ho elloptannenet eʼñe ñagattsetpaʼ ñeñt̃ña att̃o huomencatenetpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hachcaʼye huañerrets. Att̃ecmach p̃annerra amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuet ñerraʼm elloptannerret eʼñe ñagattsetpaʼ ñeñt̃ña att̃o huomencatenetpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hachcaʼye huañerrets.
MAT 12:26 Att̃ecmach p̃annaʼta ñam̃a oneñet̃ pueyochreshac̈hno ñerraʼm oneñet̃ec̈hno eʼmoñeʼtannenet, ñerraʼm huaporeʼtannenet eʼñe ñagattseta amach errot̃enot̃ alloʼna atarr huomencatneneto. Poʼñoc̈h oneñet̃paʼ amacaʼye huaporeʼtanneno.
MAT 12:27 Sapaʼ atet̃ sotenen napaʼ Beelzeboʼ poʼhuamencot̃ nequec̈hpateññañ eʼñe ña pueyochreshaʼ, ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ seyochreshaʼ sepen sa ñeñt̃ eñoteneʼ ñamet oʼch quec̈hpatachet oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ, ñetpaʼc̈hoʼña amaña Beelzebú poʼhuamencot̃eyeʼ quec̈hpateñetoña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. Ñetpaʼc̈hoʼña Yomporoña poʼhuamencot̃ quec̈hpateñetña oneñet̃. Ñeñt̃ña oʼ eñotatas ñeñt̃ atet̃ sotennoñ ñeñt̃paʼ amacaʼye poʼñoc̈h att̃eyaye.
MAT 12:28 Poʼñoc̈hcaʼye Yompor eʼñe Puecamquëñot̃ ñeñt̃ña ahuamencat̃ nepeneʼ att̃ot̃ nequec̈hpateñña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ, ñeñt̃chaʼña señotateʼ t̃eʼpaʼ oʼ nec̈hapatonas Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o poʼñoc̈h atarr ayochreshat̃tena ña.
MAT 12:29 ’Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃o atarr ahuamencat̃tena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ cohuam̃pesyenan allohuen eʼñe cohuen ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen. T̃arraña ñerraʼm esempo oʼch huapoña ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃chaʼ metanoseʼña poʼhuamenc atet̃ ñerraʼm na Nompor, ñeñt̃chaʼña rromoseʼ oʼch huancos, allochñapaʼ oʼch beʼt̃osos all ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen oʼch eʼñe puerratam̃p̃sos ñeñt̃ allpon oʼpatyena ña.
MAT 12:30 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas allohuenes: Ñerraʼm eseshas ñeñt̃es ama net̃orrapretenaye ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hacaʼye epatareʼtennan ñeñt̃ atet̃ net̃orraʼyena na. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃: Ñerraʼm eseshaʼ ama naʼyapac̈hapretenaye ñeñt̃ naʼyapac̈hen na, ñeñt̃ñapaʼ c̈ha aʼparratseʼtam̃penen aʼyenet̃.
MAT 12:31 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: Allohuen paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor amaʼt ñam̃a achm̃areʼtannaʼteñets ñeñt̃paʼ ap̃retnaʼpoʼ nenteñ.
MAT 12:32 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ nesaseneʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃paʼ ap̃retnaʼpoʼ nenteñ. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ añ achm̃areʼteññañet Parets Puecamquëñ ñeñt̃ñapaʼ amacaʼye ap̃retnaʼpahuoyeʼ nenteñe. Ñeñt̃paʼ amach ap̃retnaʼpahuoterro eʼñe t̃ayot̃eñ errponohuañen.
MAT 12:33 ’Ñehua, yeñoteñ allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñer, ñetchaʼña orrtatenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ. T̃arraña poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye ñetñapaʼ añach orrtatenet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntaterrsa: Ora allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen narmetsoch pueʼmerpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ. Añña poʼpchañ narmetsoch ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ pueʼmerpaʼc̈hoʼña amach eʼñe cohuenayaye. Ñeñt̃oʼmarña att̃oña yeñoteñ erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsoch ñam̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye narmetsoch, pueʼmerot̃ña eʼñe yechmeʼtenanet.
MAT 12:34 Sapaʼ ama cohuenayayso. C̈ha sottena ñerraʼm shechp̃a eʼñe sompor sepen allohuenes. Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ señoso cohuen t̃arroʼmar sapaʼ poʼñoc̈hpaʼ ama cohuenayayso. Eʼñe atet̃ atarr soct̃apeʼchatseʼtyen seyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayaye, att̃ot̃caʼyeña señosatseʼtyen. Amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen ñapaʼ añchaʼña orrtatyen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro t̃arroʼmar pueyoc̈hroña all cot̃apeʼchenan shonteʼ ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa. T̃arraña poʼpoñ acheñer ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye, ñapaʼc̈hoʼña añach orrtatyen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar pueyoc̈hroña all cot̃apeʼchenan shonteʼ paʼnamen sosyaʼtsañ. T̃arroʼmar ñerraʼm shonteʼ yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa, ñeñt̃paʼ eʼñech ñeñt̃a cohuen yeserrpareʼten. T̃arraña ñerraʼm shonteʼ yoct̃apeʼchen ñam̃a yeyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech ñeñt̃a yemnen oʼch yeserrpareʼtyen.
MAT 12:36 Poʼñoc̈h napaʼ oʼch alla noterrserr, esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ allohuen ñoñets ñeñt̃ att̃a otatseʼtyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ñapaʼ aʼmet̃atatyeretchaʼ.
MAT 12:37 T̃arroʼmar ñerraʼm eʼñe cohuenareʼ seserrpareʼtyen t̃eʼ Yomporñapaʼ eʼñech pocteʼ entuerrnas señoñ allempo. T̃arraña t̃eʼpaʼ ñerraʼm c̈ha señosatseʼtyen ñeñt̃ña señoñerpaʼ ñeñt̃achña secoñchaterreʼ allempo.
MAT 12:38 Allempoña allponsheña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a allpon fariseoneshaʼ ñetña eʼñe pueshquëñot̃etpaʼ atet̃ ochet Jesús: —Yapaʼ Maestrochaʼ yemneñ oʼch p̃orrtatonay pepartsoña ñeñt̃chaʼ yeñotateʼ p̃apaʼ poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃t̃eʼ Cristotosets.
MAT 12:39 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ ñetñapaʼ ama cohuenayeʼ cot̃apeʼchyeneto, ama añeyeʼ cosheneto Yompor ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe orrena otennet ahuoʼch norrtatanet nepartsoña. T̃arraña amach es norrtataneto. Napaʼ añach pat̃err neñotatanet atet̃ eñotataneʼt̃ Jonás ahuat̃ nínivoʼmarneshaʼ allempo aʼm̃taneʼt̃ Yompor poʼñoñ.
MAT 12:40 Ñehua, yeñoteñ Jonás allempopaʼ alloʼtsena cacacotmo maʼpamuet, yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo ñeñt̃ añecmuen cac. Atet̃chaʼ neperra nam̃a Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼc̈hoʼña nemaʼpamuetchaʼ oʼpono eʼñe allohuanen patso, yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo. Ñeñt̃chaʼña eñotaterrahuet atet̃ penaña ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃.
MAT 12:41 T̃arroʼmar ahuat̃ allempo serrpareʼtataneʼt̃ Jonás nínivoʼmarneshaʼ, ñetñapaʼ allempocma cot̃apeʼcherret eʼñe cohuen Yomporecop. T̃eʼña arr seshopaʼ alloʼtsenen na ñeñt̃en ello metaneneʼ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtateʼt̃ Jonás. T̃arraña sañapaʼ amaña soct̃apeʼchenoña ello cohuen Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ña nínivoʼmarneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen cot̃apeʼcherrets Yomporecop ahuat̃, ñetpaʼc̈hoʼña orrterretchaʼ, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼña sapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyayeña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ t̃arroʼmar ama soct̃apeʼcherro ello cohuen Yomporecop.
MAT 12:42 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch neyerpatasa ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ atarr b̃ac̈hayo allohuanen pats saʼponet̃. Ñeñt̃ña coyaneshaʼpaʼ allot̃eñ on oʼch eʼm̃ñotenanaʼ Salomón pueserrpareñ ñeñt̃ atet̃ atarr eñotañteʼt̃. T̃eʼña arr eʼñe seshopaʼ alloʼtsenen ñeñt̃en puesheñarrana ñeñt̃en atarr es neñoten nam̃a, ello nem̃taneñ att̃o eñotañteʼt̃ Salomón. T̃arraña sañapaʼ amaña es sotapoteno. Ñeñt̃oʼmar esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ, ñeñt̃ña coyaneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen eʼm̃ñotatseʼt̃ ñapaʼc̈hoʼña orrterrach, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ sapaʼ ama pocteyayeña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ t̃arroʼmar sapaʼ ama es sameʼñeʼt̃e amaʼt eʼñe mamesha.
MAT 12:43 ’Ellonet̃paʼ oʼch alla neñotaterrserr poʼpoñonet̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ ap̃aret̃terra acheñeneshaʼ ñeñt̃ t̃eʼpaʼ ama eʼñeyeʼ cohuen cot̃apeʼcheneto Yomporecop. Ñehua, oneñet̃ ñerraʼm esempo c̈haʼnom acheñenesheshot̃, ñeñt̃ña oneñet̃paʼ oʼch auyes errap̃aren amaʼt amayoʼmar eʼnyeseʼ poʼpsheñeñ allchaʼ yec̈herrerr allchaʼ eʼñe amesuerrerr cohuen. T̃arraña ñerraʼm amach erra eñchepaʼ att̃eñapaʼ oʼch ot: “Napaʼ oʼch alla ahuerren nepacllo allot̃ nec̈haʼnom ahuaña.” Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a. Oʼch alla ahuerr allot̃ c̈haʼnom ahuaña. Allña oʼch c̈herrpaʼ eʼñech cohuen entuerran paʼpaquëll, eʼñech cohuen atarrapoʼtuaret̃, eʼñech cohuen aññoʼtyesaret̃, t̃arraña amach eseshayeʼ yec̈hetso all. Allempoñapaʼ oʼch alla ahuerr alloʼtsaʼyen pamoʼtseshaʼpaʼ oʼch enanaʼ poʼpoñ canc̈herrsheña oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ nanac sosyareʼ, ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ñeñt̃ atet̃ sosyaten ñeñt̃ huaʼñeneʼ oʼch yec̈haprecha. Allohuenetpaʼ oʼch chorreñet ñeñt̃ acheñer. Allempoña tsapat̃onet̃paʼ alloʼnach sen ñeñt̃ acheñer sosyatnomuets huomenc. Elloch metanerran ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeseʼt̃ ñenmat̃. Poʼñoc̈hchaʼcaʼye atet̃ perraña acheñeneshaʼ ñeñt̃ t̃eʼpaʼ ama eʼñeyeʼ cohuen cot̃apeʼcheneto Yomporecop.
MAT 12:46 Allempo atet̃ eñoranaʼtenana acheñeneshaʼpaʼ oʼ huapa Jesús pachor epuet ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ. Oʼ c̈hapuet allpaʼ ñetñapaʼ alla t̃omc̈henet aʼyot̃. Añ muenenet ahuoʼch serrpareʼtatoset.
MAT 12:47 Allempoña puesheñarrpaʼ atet̃ otan Jesús: —Oʼcaʼye huapaña p̃achor ñam̃a pemoʼnasheñneshaʼ. Ñetpaʼ aʼyot̃eʼtsaʼyenet, mueneñet oʼch serrpareʼtatospet.
MAT 12:48 Ñañapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ oteneʼ: —¿Amaʼt señoteñe ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nachor nepen ñam̃a ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nemoʼnasheñ nepen?
MAT 12:49 Allempoñapaʼ yochan pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otanet: —Napaʼ añcaʼyeña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nachor nepen ñam̃a ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nemoʼnasheñneshaʼ nepen.
MAT 12:50 Ñehua, amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ eʼñe atet̃ p̃ohueneʼ ñeñt̃ atet̃ muenen Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃caʼyeña eʼñe poʼñoc̈h nemoʼnasheñ nepen ñeñt̃ña noc̈h nepen ñeñt̃ña nachor nepen.
MAT 13:1 Ñeñt̃e yet̃ropaʼ c̈haʼnerrerr Jesús pocollot̃paʼ anorruerr saʼpatop̃ño.
MAT 13:2 Allñapaʼ emchorraʼhuererr shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ aʼtap noñt̃opaʼ ahuam̃pes mameʼ allpononet̃ allñapaʼ anorros noñt̃o. Acheñeneshaʼña allohuenetpaʼ alla t̃omc̈haʼtet saʼpatop̃ño.
MAT 13:3 Allñapaʼ esocmañen yec̈hatyenan acheñeneshaʼ paʼnamen tomaʼnteñtsoc̈hno. Ñeñt̃ ñanompaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ña aʼparreneʼ puerets ñañapaʼ ahuoʼ allchaʼ aʼparreʼtyenanaʼ puepuer.
MAT 13:4 All aʼparreʼtyeñ patantaʼtetsñapaʼ alla c̈hapyes t̃oñoʼmar. Allñapaʼ huac̈haʼtyesa ot̃ eʼñe añyallmechuenanaʼ puerets.
MAT 13:5 Poʼpoñec̈hnoñapaʼ alla c̈hapyes mapuetroʼmesoʼmar all ama tama eñalle pats. Ama nanac oʼponoʼtseno patso ñeñt̃oʼmarña mamet̃ollapaʼ cheparesuañ.
MAT 13:6 Oʼña enomeʼtaʼmuen atsrret̃paʼ alla aʼuyatuer. Ama erc̈haʼtenaʼ ñeñt̃oʼmarña alla hueyaʼhuerra.
MAT 13:7 Poʼpotantañña pueretspaʼ alla c̈hapyes allchaʼ chepares aj. Allpaʼc̈hoʼ mameshapaʼ cheparesuañpaʼ ajñapaʼ mameshapaʼ ateshaʼtua alla caʼmatuerranña narmets alla aʼcllatuer.
MAT 13:8 Poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ñapaʼ arr c̈hapyes all eʼñe cohuen patso. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe cohuen chepares. Allempoña ateshaʼtuapaʼ ñeñt̃ñapaʼ atarr aton ellom̃reʼtyes—puechaʼtetspaʼ c̈harroch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpchañec̈hnopaʼ pechapoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpchañec̈hnopaʼ maʼpoch c̈harraʼ pueʼllomer.
MAT 13:9 Allempoña Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Ñeñt̃es poʼñoc̈h neʼm̃ñoteneʼ, c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatensa añ ñoñets.
MAT 13:10 Allempoñapaʼ ponem̃ya pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otoset: —¿Esoʼmareʼtña peserrpareʼteñot̃paʼ att̃a es petmaʼntatyenanet?
MAT 13:11 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sa t̃eʼpaʼ Yomporña oʼ muenaterres att̃och señoterr ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃ atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. T̃arraña poʼpotantañec̈hnoñapaʼ ñeñt̃ att̃a es puec̈haʼyetsa, ñocpuetñapaʼ amach errot̃enot̃ eñoterrñañeto Yompor poʼcohuenña.
MAT 13:12 Eseshaʼt̃eʼ oʼ c̈herranet pueyoc̈hreto amaʼt eʼñe allpona Yompor poʼñoñ elloña Yomporpaʼ alloʼnach eñotatnenanet nanac shonteʼ. T̃arraña eseshaʼña ñerraʼm ama c̈henaneto pueyoc̈hro t̃arroʼmar ñetpaʼ ama poʼñoc̈hayeʼ aguëññañeto Yompor poʼñoñ, amaʼt allpon eñotyenetañ pueyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ c̈hach puerratam̃perranet Yompor.
MAT 13:13 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt neserrpareʼtatenanet tomaʼnteñtso, ñocpuetñapaʼ ama eñoteñetoña ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatenanet. Att̃oña amaʼt enteñetañ, ñetñapaʼ ama amnataret̃teneto oʼch es c̈hapahuet pueyoc̈hreto. Amaʼt eʼmueñetañ amaña c̈henanetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor poʼcohuenña.
MAT 13:14 Atet̃ penet ñetpaʼ t̃eʼñapaʼ poʼñoc̈h oʼ etsotua Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor: Amaʼtchaʼ poʼñoc̈h eʼmueñetañ amaʼt eʼñe ahuat̃apaʼ amach c̈hapanetoña pueyoc̈hreto. Ñam̃a amaʼtchaʼ c̈ho eʼñe es entenetañpaʼ amach c̈hapanetoña pueyoc̈hreto.
MAT 13:15 T̃arroʼmar ñeñt̃ acheñeneshar t̃eʼña ñet pueyoc̈hretopaʼ nanac echarrtenet att̃ochña amach es c̈henahueto pueyoc̈hreto. T̃eʼña ñetpaʼ amach mueneñeto oʼch es eʼm̃ñotet t̃ayeʼtoʼt̃eʼ es c̈henahuet pueyoc̈hreto. T̃eʼñapaʼ amach mueneñeto oʼch es entet t̃ayeʼtoʼt̃eʼ c̈herranet pueyoc̈hreto. Att̃ochña amach es cot̃apeʼcherreto nocop amaʼt eʼñe mamesha att̃ochña naʼqueshp̃aterranetañ.
MAT 13:16 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ: —Saña poʼñoc̈hpaʼ atarr cosheñtsoʼtsenes sa t̃arroʼmar att̃o oʼ senterrñañ Yompor poʼcohuenña seclloyot̃ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe c̈herrnasa seyoc̈hro. Ñam̃a att̃o seʼmuerrñañ Yompor poʼñoñ, t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe c̈herrnasa seyoc̈hro.
MAT 13:17 Poʼñoc̈hcaʼye notenes eʼñe ahuat̃ot̃eñpaʼ shonteʼ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyestseʼt̃ allempo, ñetñapaʼ atarr muenetañeʼt̃ oʼch enterrñañetañ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ oʼ senter sa t̃eʼ. T̃arraña allempo ñetpaʼ amaña eseshayeʼña enterrapaye Yompor poʼcohuenña. Amaʼt atarr muenetañeʼt̃ oʼch eʼm̃ñoterrñañet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ oʼ seʼmuerr sa t̃eʼ. T̃arraña allempo ñetpaʼ amaña eseshayeʼña eʼmuerrapayeña Yompor poʼñoñ.
MAT 13:18 Jesúsñapaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ: —Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ sapaʼ seʼm̃ñoten oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney ñeñt̃ atet̃ oʼ netmaʼntatua atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr ñeñt̃ aʼparreneʼ puerets.
MAT 13:19 Ñehua, añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets t̃oñoʼmar, ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Amaʼt eʼm̃ñotenetañ t̃arraña ama c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ oteney Yompor. Ñeñt̃oʼmar allorocmach huapa oneñet̃paʼ oʼch alla puerratam̃perranet Yompor poʼñoñ eʼñe pueyoc̈hretot̃.
MAT 13:20 Ñam̃a ñeñt̃ c̈hapyesets mapuetroʼmesoʼmar ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñerraʼm esempo eʼm̃ñoteññañet Yompor poʼñoñ eʼñech allorocma pocsheñeshaʼ aguëññañetañ Yompor poʼñoñ. Eʼñech cohuen ameʼñeretañ t̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpach atet̃ penet. T̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ narmets ñeñt̃ chepuets mapyo amach eñalle puerec̈h. Tsapat̃onet̃ña ñerraʼm oʼch huapanet topateñets ñeñt̃chaʼ mueroc̈htatahuet t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ ameʼñeretañ Yompor poʼnoñ, ñetñapaʼ allorocmach alla quec̈hpuerretña Yompor poʼñoñ.
MAT 13:22 Ñam̃a puerets ñeñt̃ c̈hapyesets ajmoʼmar, ñeñt̃paʼ añ netmaʼntatena poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ. Amaʼtchaʼ c̈hapanetañ pueyoc̈hreto, t̃arraña ñetpaʼ alloʼnach senet eʼñech aña atarr cot̃apeʼchenet ñeñt̃ llecaʼyenet arr patsro ñeñt̃ eʼñe ñocpueta. Añach muenenet oʼch esocmañen es echyenet, t̃arraña ñeñt̃paʼ c̈hacaʼye shequënanet. Att̃oña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ orrtatyesñañetoña ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor. Ñetpaʼ eʼñe att̃eta ñerraʼm narmets ñeñt̃ c̈ha aʼcllaten ajmaʼ ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ meʼteneto oʼch ellom̃reʼtyeset.
MAT 13:23 Ñam̃a añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets eʼñe cohuen patso ñeñt̃ eʼñe cohuen cheparsatspaʼ ñeñt̃ña tomaʼntenaya poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ Yompor poʼñoñ, ñoñetspaʼ eʼñech cohuen c̈henanet pueyoc̈hreto. Ñetñapaʼ ñeñt̃et poʼñoc̈h orrtatyenet ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop. Att̃oña ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼm narmets ñeñt̃ atarr aton ellom̃reʼtyets—pat̃eʼtets c̈harroch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpoñpaʼ pechapoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpoñpaʼ maʼpoch c̈harraʼ pueʼllomer.
MAT 13:24 Allempoña Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o t̃eʼ ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ aʼparreneʼ cohuen puerets paʼmro.
MAT 13:25 Eʼñe cohuen aʼparreʼtuepaʼ t̃arraña allempo manrrenet allohuenet, eʼñeʼt aʼnahua huapa ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼpaʼ allñapaʼ ahuoʼt aʼparreʼtyesuenanaʼ taʼtllom̃ eʼñe all aʼparraret̃ cohuen trigo. Ahuoʼtña aʼparreʼtueñaʼpaʼ oʼ ahuerr aʼnahua.
MAT 13:26 Narmetsñapaʼ oʼ cheparesua oʼ meʼtyesuapaʼ allempoñapaʼ entet ñam̃a taʼteʼ oʼ chepares epuet trigo.
MAT 13:27 Allempoñapaʼ huac̈haʼta pamoʼmteʼ paʼtaruasañer, ñetñapaʼ atet̃ otoset: “¿Amaʼt, Nomporchaʼ cohuenayeʼ p̃aʼparrenoña puerets p̃aʼmro? Errot̃enot̃uañacaʼye oʼ chopña ñam̃a taʼteʼ all.”
MAT 13:28 Ñañapaʼ atet̃ otanet: “Eʼñecaʼye cohuen naʼparrañña nepuer all. Ñeñt̃ neʼmoñeʼteneʼpaʼ ñeñt̃t̃eʼcaʼyeña oʼ atet̃ p̃am̃p̃sen.” Paʼtaruasañerñapaʼ atet̃ ochet: “¿Amaʼt pemno oʼch ahuey oʼch yaʼmareʼtuerraʼña taʼteʼ?”
MAT 13:29 Ñañapaʼ atet̃ otanet: “Amachcaʼye saʼmareʼtatsche t̃eʼt c̈ha saʼmaram̃pennan netrigor.
MAT 13:30 Allepaʼ chepuepaʼ epuet. Esempoch pomellaʼhua trigopaʼ allempochña noch ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈heʼ trigo: Ñanomchaʼ añ saʼyapac̈haʼ taʼteʼ oʼch sehuancachmech att̃och yaʼpoyatater. Sehuancaʼhuepaʼ c̈hoschaʼña aʼyapac̈heʼña ñam̃a trigo oʼch saññoʼteñaʼ allecma neshontateñ.”
MAT 13:31 Allempoña Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Añ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃, ñanompaʼ eʼñech puesheñaʼttsa ameʼñaʼyestsa. Allempoteññapaʼ alloʼnach sen atonetnomtsa ñeñt̃chaʼ ameʼñerrtsa att̃ochña eʼñe epaʼhuerra erracmañen Yompor poʼcohuenña. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntaterraneterr mostazllom̃: —Ñeñt̃ña pueʼllom̃ret̃ollpaʼ puesheñarrñapaʼ oʼ anem̃ paʼmro allchaʼ nareʼteñaʼ.
MAT 13:32 Ñehua, eʼñe yeñoteñ mostazllom̃ ñeñt̃paʼ atarrcaʼye nanac añet̃olleshallmerr, t̃arraña ñerraʼm oʼch yenareʼchpaʼ allempoña choppaʼ alloʼnach sen rrorranmats cohuen, atarrchetnomuets, elloch metanaʼtuan poʼpchañ narmetsoc̈hno. Ñeñt̃ña narmetsocherpaʼ oʼch huac̈haʼtoña ot̃ec̈hno ñeñt̃chaʼ amaʼtanatyesosets puetacroʼmar.
MAT 13:33 Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr ellonet̃ ñeñt̃ atet̃ pena Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. Ñeñt̃paʼ amaʼtchaʼ añet̃olla ñeñt̃chaʼ ñanom orrtatsa t̃arraña eʼñe ña poʼhuamencot̃ mamet̃ollapaʼ oʼch eʼñe epaʼhua ora errap̃aren. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntaterraneterr atet̃ pena chaseʼ: —Ñeñt̃ chaseʼpaʼ allo tsetenan coyaneshaʼ harinaʼ ñeñt̃ oñetsetstaten att̃och aʼchasatan harinaʼ eshecchaʼ eʼñe aʼmuesatue. Ñeñt̃ña chaseʼpaʼ amaʼtchaʼ añet̃olla net, amaʼtchaʼ aton harinaʼ ñeñt̃ maʼpa arroga, mamet̃ollapaʼ oʼch eʼñe aʼmuesatuanña amaʼt atarr aton harinaʼ.
MAT 13:34 Ora allpon ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenan Jesús acheñeneshaʼ, ñeñt̃paʼ att̃o es tomaʼntatyenanet. Allempopaʼ ama serrpareʼtataneto eʼñe att̃a, c̈hocmaña serrpareʼtatenanet tomaʼnteñtso.
MAT 13:35 Att̃oña oʼ etsoterra ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ ñeñt̃ atet̃chaʼ yec̈haterr Cristo: Napaʼ neñerrchaʼ eʼñe tomaʼnteñtso; naʼpot̃errchaʼ ñeñt̃ ama aʼpot̃aret̃eyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ allempot̃eñ Yompor yec̈hcatan añ patser.
MAT 13:36 Allot̃ña Jesúspaʼ saʼnman acheñeneshaʼpaʼ oʼ c̈herr pocollo. Allña huac̈haʼtoña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otoset: —T̃eʼpaʼ oʼch p̃otey eʼñe eñotoc̈hen ñeñt̃ tomaʼntena taʼteʼ ñeñt̃ chepuets p̃aʼmro.
MAT 13:37 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ nareʼteneʼ eʼñe cohuen pueretspaʼ ñeñt̃paʼ nacaʼye Ñeñt̃en Acheñetosets.
MAT 13:38 Ñeñt̃ naʼmuer nepenpaʼ ñeñt̃caʼyeña añe patser. Ñeñt̃ cohuen pueretspaʼ ñeñt̃caʼyeña Yompor pueyochreshaʼ ñeñt̃chaʼña c̈herrets all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Ñeñt̃ taʼteʼpaʼ ñeñt̃caʼyeña oneñet̃ pueyochreshaʼ.
MAT 13:39 Ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ nareʼtam̃p̃seʼ taʼteʼ ñeñt̃caʼyeña oneñet̃ pompor. Esempoch c̈herr allempoch pomellaʼhuapaʼ ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena allempochña mellapoterra. Ñeñt̃chaʼña aʼyapac̈herretspaʼ ñeñt̃caʼyeña mellañoteñnaneshaʼ ñeñt̃chaʼ huac̈haʼttsa entot̃.
MAT 13:40 Atet̃ apc̈henet taʼteʼ t̃eʼ oʼch aʼpoyatachet tsopaʼ atet̃chaʼ perrñañetña oneñet̃ pueyochreshac̈hno allempoch mellapoterra.
MAT 13:41 Ñehua, na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ nach mueñerreʼ nem̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈haʼtuerreʼ allohuen ñeñt̃ cot̃apeʼchatyenahuet sosey ñam̃a allohuen ñeñt̃ eʼñe aña etsotayen pat̃pareñ. Arrot̃chaʼ aʼyapac̈haret̃terra alloʼtsaʼyen ñam̃a Yompor pueyochreshac̈hno, amaʼt eʼñe all ayochreshat̃tena ña.
MAT 13:42 Oʼch eʼñe aʼyapac̈haret̃etuerretpaʼ allempochña asaprrotaret̃tet oʼpono all huorten tsoʼ. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret, panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyerretchaʼ paʼs.
MAT 13:43 Allempoña allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyets ñetñapaʼ poptetsetach eʼñech att̃et ñerraʼm atsrret̃. Eʼñech cohuen popuetyenet all am̃chaʼtaret̃tena ñeñt̃ pompor penet. Allohuenes ñeñt̃es neʼm̃ñoteneʼ neñoñ c̈haponasepaʼchña seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ notenes.
MAT 13:44 Poʼpocheño Jesúspaʼ alla tomaʼntaterranet poʼpoñonet̃. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntatanet Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña, ñeñt̃ñapaʼ atarr ayeʼchoc̈hen. Ñeñt̃paʼ atet̃ tomaʼntatanet ñerraʼmrrat̃eʼ shonteʼ quelle ñeñt̃ eʼpotaret̃tetsa eʼñe patso. Ñeñt̃ña quelle puesheñarr yacmapaʼ machayot̃ach entos. Oʼña entuepaʼ oʼ alla pampaʼner ñañapaʼ oʼ ahuerr eʼñe pocsheñeshaʼ allent̃a pomhuahuerran ora ñeñt̃ allpon echyen allochñapaʼ att̃och echan quelle alloch rañt̃errana ñeñt̃ patser alloʼtsen quelle. Att̃ochña ganam̃perrana atarr shonteʼ quelle ñeñt̃ atarr yeʼchena.
MAT 13:45 Poʼpocheñopaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr: —Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña ñeñt̃paʼ atarr ayeʼchoc̈hen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ serets. Puesheñarrña ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa ñeñt̃ach atarr eʼnyen ñeñt̃chaʼ rañt̃a.
MAT 13:46 Pamt̃arrñapaʼ entosan serets ñeñt̃ atarr nanac coc̈hneshaʼ ñeñt̃ñapaʼ atarr tsaʼteʼ. Ñañapaʼ allent̃ach ahuerr oʼch pomhuahuerran ora ñeñt̃ allpon echyen allochñapaʼ att̃och echan quelle alloch rañt̃errana serets ñeñt̃ atarr nanac coc̈hneshaʼ.
MAT 13:47 Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr; ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena pueʼntañot̃ ñeñt̃ñapaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ terraya añecmuen. Oʼch terrayet saʼpopaʼ oʼch eʼñe apc̈haʼhuan allohuen paʼnamen cacac̈hno.
MAT 13:48 Ñerraʼm oʼch eʼñe chorra allempoñapaʼ oʼch chetam̃peret top̃ñaso, oʼch anorrc̈haʼtet allchaʼ acret ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ ñeñt̃chaʼña eshaʼtanatet puecañt̃ro. Ñeñt̃ña ama cohuenayayepaʼ oʼch saprrochet.
MAT 13:49 Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye perraña allempoch mellapoterra. C̈haʼnmac̈haʼtchaʼ mellañoteñneshaʼ ñeñt̃chaʼ ellopaʼtetstaterreʼ ñeñt̃ atsrreʼmñat̃neshaʼ ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyets.
MAT 13:50 Ñeñt̃ña atsrreʼmñat̃neshaʼpaʼ huaporeʼteretchaʼ oʼpono all huorten tsoʼ. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret, panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyerretchaʼ paʼs.
MAT 13:51 Allempoñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼtanet: —¿Eñotoc̈henaʼt sentenña allohuen ñeñt̃ atet̃ notyenes? Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Eñotoc̈hencaʼye yenteñ.
MAT 13:52 Allempoñapaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃oʼmarña amaʼt allohuen erraʼtsen ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñerraʼm elloña ayc̈hataret̃tet ñamet ñeñt̃ atet̃ pena Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña, ñeñt̃ña acheñer atarrchaʼ cohuen orrtatenan cot̃ap̃ñats ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ, elloña cohuenchaʼ orrtaterran ñam̃a ñeñt̃ eʼñe etserra cot̃ap̃ñats. Eʼñech atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ apacllat̃eshaʼ. All aññoʼtyenan ñeñt̃ atarr morrentena errot̃enopaʼ oʼch orrtatenan ñeñt̃ errteʼ aññoʼten all; errot̃enoñapaʼ oʼch orrtatyenan ñam̃a ñeñt̃ aññoʼten ahuat̃ot̃eñ all paʼpacllo.
MAT 13:53 Serrpareʼtatuanet Jesús ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatyesanet, ñañapaʼ ahuerrerr allot̃.
MAT 13:54 C̈herr paʼnyo all Nazareto yec̈hatuerraneterr all poʼprahueto. Allñapaʼ nanac cohuanrrorteñet, atet̃ otyeñet: —Ñapaʼ errahuañacaʼyeña eñotanña ora allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena. Eseshaʼhuañacaʼyeña eñotateneʼña att̃ot̃ orrtatenan partsoteñets.
MAT 13:55 Ñapaʼ aña puechemer ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch t̃orrenana tsach att̃och es yec̈hcatyen paʼnamen. Pachorpaʼ aña María. Paʼmoʼnasheñpaʼc̈hoʼña aña Jacobo, José, Simón, Judas.
MAT 13:56 Allohuen poʼc̈haneshaʼpaʼ eʼñecaʼye yechmeʼtuenanet parroʼmarneshayarramcheʼ. Taʼm ñañapaʼ errot̃enot̃t̃eʼña atarr es eñotyen.
MAT 13:57 Ñeñt̃oʼmarña all eʼñe ña paʼnyo ama eseshayeʼ acuaʼpenaye entenaye. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñpaʼ c̈hocmacaʼye am̃chaʼnaʼtpoʼ entyeñña allohuen acheñeneshaʼ, arrña paʼnyo alloʼtsen eʼñe ña pamoʼtsnaʼtarneshaʼ ñetñapaʼ ama acuaʼpenayeʼ enteñeto. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ parro yec̈henet paʼpaclleto, ñetpaʼc̈hoʼña ama acuaʼpenayeʼ enteñeto.
MAT 13:58 Ama ameʼñeñeto ñeñt̃oʼmarña allpaʼ ama atonocheyeʼ orrtataneto poʼpartsoña.
MAT 14:1 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Herodespaʼ eʼmareʼtenan atet̃ p̃aʼyena Jesús. Ñehua, Herodespaʼ all am̃chaʼtaret̃tena anetso Galileo.
MAT 14:2 Allempoñapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ sherbeneʼ: —Añepaʼtcaʼyeña Juanañ ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñ Yomporecop; taʼmcaʼye c̈hat̃eʼcaʼye tanterraña rromot̃. Ñeñt̃oʼmart̃eʼcaʼyeña t̃eʼpaʼ orrtaterranña partsoteñets.
MAT 14:3 Ñehua, allempopaʼ ahuañmoʼchacma rrematenanaʼ Juanañ oʼ huancachpaʼ allña yottam̃p̃sach att̃och coshatan Herodías ñeñt̃ paʼmoʼnasheñ Felipe puet̃apor.
MAT 14:4 T̃arroʼmar Juanañpaʼ ña otayeʼt̃ Herodes: —Amacaʼye pocteyaye oʼch peyoram̃pes pemoʼnasheñ puet̃apor.
MAT 14:5 Amaʼt atarr mueneñeñ oʼch muetsatacheñ eʼñe allempocma t̃arraña Herodespaʼ mechaʼtenan acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ muetsatache. T̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen enteñet Juanañ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ.
MAT 14:6 Allempoña coshameʼtapreteñet Herodes allempo eñalletña allñapaʼ oʼ tancsosa Herodías puechoyor.
MAT 14:7 Herodesñapaʼ ñeñt̃a atarr cohuen ent. Ñeñt̃oʼmarña och: —Na poʼñoc̈hpaʼ oʼch nenaʼ neñoñ eʼñe Parets paʼsoʼchño, amaʼt es penamuenpaʼ napaʼ napap̃chaʼ.
MAT 14:8 Pachorñapaʼ allent̃a otareʼch eʼñe aʼnahua: —Oʼhua p̃ocht̃eʼ am̃chaʼtaret̃: “Añchaʼ p̃apuen Juan poñ.” Allempoña shopsheshaʼpaʼ atet̃ otan Herodes: —Napaʼ añ nemnen oʼch pepechennanaʼ Juan poñ ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñeneshaʼ, oʼch penon platopaʼ oʼch p̃aphuerren eʼñe arrma.
MAT 14:9 Oʼña enamhuepaʼ am̃chaʼtaret̃ñapaʼ c̈ha lleca. T̃arraña amaʼt llecañpaʼ oʼ nohuanña poʼñoñ huomenc eʼñe Yompor paʼsoʼchño ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ huaʼñen ñeñt̃ eʼmueneʼ atet̃ oten ñeñt̃oʼmarña otanet: —T̃eʼpaʼ oʼch sap̃ Juan poñ.
MAT 14:10 Allempoñapaʼ oʼ mueñan paʼcheñer oʼch pecheñetaʼ Juan all yottam̃peñet.
MAT 14:11 Allempoña oʼ huapaterrñañet poñ platopaʼ aphueret shopsheshaʼ. Ñañapaʼ anem̃ pachoresho oʼch apueñaʼ.
MAT 14:12 Allempoñapaʼ ahuanma Juanañ pueyochreshaʼ oʼ aneret apecharet̃ oʼch pampueretaʼ. Oʼña pampaʼhueretaʼpaʼ oʼ ahuanerret oʼch eʼmareʼtateñetaʼ Jesús.
MAT 14:13 Jesúspaʼ allempo eʼmareʼtan Juanañ, ñañapaʼ ahuam̃pes noñt̃o oʼ saʼnman acheñeneshaʼ oʼch ahuoʼ all ama acheñempañoyaye. Acheñeneshaʼñapaʼ allempo eʼmareʼchet ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet ñamet. Allohuen anetsot̃paʼ eʼñe ahuanmuet oʼch enteretaʼ Jesús. Ñetñapaʼ alla oñmac̈haʼtet patsoʼmar.
MAT 14:14 Allempoña sehuosa Jesús noñt̃ot̃paʼ alla entuerraneterr oʼ alla shontaʼhuerrerr acheñeneshaʼ. Ñañapaʼ atarr nanac mueraʼhuerraneterr. Allñapaʼ oʼ alla aʼcrratyesuerraneterr patsnañet̃er.
MAT 14:15 Att̃eñapaʼ ellerren pueyochreshaʼñapaʼ oteñetaʼ Jesús: —T̃eʼpaʼ arroʼtseney all ama acheñempañoyaye ñam̃a oʼcaʼye ellerren. T̃eʼpaʼ oʼch p̃och acheñeneshaʼ ahuanemyerretepaʼ anetsoʼmar allchaʼ rañt̃aʼyesuerret puerraret ñeñt̃chaʼ rraʼyesuerret.
MAT 14:16 Jesúsñapaʼ otanet: —Amachcaʼye ahuanmatsterreto. Sachcaʼye apaʼyesahuet ñeñt̃chaʼ rret.
MAT 14:17 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Ya arrpaʼ amacaʼye es yechenoña amaʼt coñeʼt̃a; yapaʼ eʼñecaʼye amnara pan yechen ñam̃a epat̃oll cac.
MAT 14:18 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: —Sanmon arrma oʼch sapuennaʼ.
MAT 14:19 Allempoñapaʼ otan acheñeneshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch sanorrc̈haʼtyes eʼñe all cohuen emmoʼratyen pasetmaʼ. Allempoña agapan ñeñt̃ amnar pan ñam̃a epat̃oll cac, oʼ cohuaʼ enonet̃, parasyosoʼtam̃p̃san pan allot̃ñapaʼ shotaʼtan pan, apanatyesan pueyochreshaʼ. Ñetñapaʼ oʼ epatyeset allohuen acheñeneshaʼ.
MAT 14:20 Eʼñe epaʼhuet, allempoña oʼ rrallmeʼchet allohuenet eʼñepaʼtchaʼ yetrraʼtuahuet. Eʼñe yetuahuetpaʼ c̈ha aʼpchatyeset ñeñt̃ñapaʼ aʼyapac̈heret. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrats c̈harraʼ puechena epa cañt̃er eʼñe t̃amoʼyareʼ.
MAT 14:21 Ñeñt̃ña rrallmeʼchatspaʼ atarr shonteʼ acheñeneshaʼ; ñatoʼ alloʼtsent̃eʼ amnaroch mil ñeñt̃ eʼñe yacmaneshocheʼ. Ellonet̃paʼ alloʼtsaʼyen ñam̃a coyaneshac̈hno ñam̃a cheshaneshac̈hno.
MAT 14:22 Allempoña Jesúspaʼ otan pueyochreshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch saʼtac̈haʼt noñt̃o oʼch sota sanom oʼch sep̃chaterra yot̃. Napaʼ oʼch nesoʼtnom̃ ora acheñeneshaʼ.
MAT 14:23 Oʼña soʼtuanmanetpaʼ ñañapaʼ ahuoʼ aspent̃o eʼñe ñapuet̃ allña maʼyochosa. Amaʼt oʼ tsapuenpaʼ ñañapaʼ alloʼtsena ñapuet̃.
MAT 14:24 Noñt̃ñapaʼ ñeñt̃a rroc̈hasoʼtsenara saʼpo, emoʼyareʼñapaʼ c̈ha anmapeʼcham̃penanet, aʼpuerrameʼtam̃penanet orrno.
MAT 14:25 Att̃eña allempoña puetarenmochpaʼ huenanet Jesús c̈ha chopeʼchnen enot̃ oño.
MAT 14:26 All chopeʼchnen allempoña entapueñ pueyochreshaʼ, ñetñapaʼ c̈ha t̃oratsetyeset pueyoc̈hret, atet̃ otannaʼtyeset: —Choyesheʼmatst̃eʼcaʼye huaponaya. Pueyorñot̃etpaʼ att̃a rrannartet.
MAT 14:27 Jesúsñapaʼ eñoranaʼtuenanet, atet̃ otuenanet: —C̈hoñacaʼye socshapuenna, nacaʼye oʼ nohuapa, amach att̃a sem̃chaʼtatstapno.
MAT 14:28 Allempoña Pedropaʼ eñoranaʼcha ñeñt̃paʼ atet̃ och: —Ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ p̃a Partseshachaʼ, t̃eʼpaʼ oʼch p̃otosen, ap̃oncaʼye nesho, pechopeʼchnom p̃am̃a enot̃ oño.
MAT 14:29 Jesúsñapaʼ allent̃a och: —Ap̃oncaʼye. Ñañapaʼ allent̃a sohua noñt̃ot̃paʼ oʼ chopeʼchnom ñam̃a enot̃ oño oʼch ahuoʼ Jesúsesho.
MAT 14:30 Chopeʼchnomtsapaʼ oʼ cohuaʼnman huomenquëshaʼ ñeñt̃ c̈ha emoʼyartatenan saʼppaʼ c̈ha yoreʼch. C̈ha yoreʼchpaʼ alla mueneʼ eshaʼta oño. Allñapaʼ rranareʼta atet̃ otan Jesús: —¡P̃aʼqueshp̃atosen Partseshachaʼ!
MAT 14:31 Jesúsña t̃ecma rremap̃paʼ atet̃ och: —P̃apaʼ amaʼt eʼñeyeʼ peyemtenno. Esoʼmareʼt c̈ha peʼcharrtatenña peyoc̈her.
MAT 14:32 Eʼñe aʼtac̈haʼtatseta noñt̃opaʼ huomenquëshaʼñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ muetsoñeñterrtsa.
MAT 14:33 Ñeñt̃ña noñt̃oʼtsaʼyenpaʼ allent̃epaʼtchaʼ concorpanrrortanaʼtapetpaʼ atet̃ otyeset: —Poʼñoc̈hepaʼt p̃apaʼ eʼñe Parets Puechemerep̃.
MAT 14:34 Allempoña pechatam̃p̃setpaʼ arr etsotoset all oteñet Genesareto.
MAT 14:35 Ñeñt̃ña aneʼtañneshaʼ allpaʼ oʼ chemeʼtapet Jesús. Att̃o chemeʼtapetpaʼ ñetñapaʼ allent̃a mueñet acheñ, oʼch eʼmareʼtatenanaʼ acheñeneshaʼ allampañoʼmar. Allot̃ñapaʼ huapatyesoñet allohuen atsnañet̃ec̈hno.
MAT 14:36 Ñeñt̃ña atsnañet̃ec̈hnopaʼ oʼ enamyesoset amaʼt posoʼmot̃a oʼch aʼp̃llaʼyesosñañet paʼshtam. Allpon ñeñt̃ aʼp̃llaʼyesoseʼ Jesús paʼshtam allponc̈hoʼ eʼñe corraʼyesuerrtsa.
MAT 15:1 Allempoña fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop ñetñapaʼ arrot̃ huac̈haʼtet Jerusaléñot̃. C̈hac̈haʼtet Jesúseshopaʼ atet̃ otyesoset:
MAT 15:2 —Esoʼmareʼtña peyochreshaʼñapaʼ quec̈hpuerretña ñeñt̃ atet̃ yeyc̈heʼt̃ ya ahuat̃ yatañneshohuen. Ñeñt̃oʼmar oʼhuañ eʼpotaʼtetña Partsocop allempo rrenet.
MAT 15:3 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃oʼmareʼtrraña sat̃pareʼteññañña sam̃a Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ allochñapaʼ eʼñech sañeña seyc̈heña eʼñe setsotayen.
MAT 15:4 Ñehua, poʼñoc̈hcaʼye yeñoteñ Yomporpaʼ atet̃ oteney: “Semorrenteñot̃paʼ sem̃chaʼnaʼchchaʼ sompor ñam̃a sachor.” Elloña ñam̃a poʼpoñonet̃ atet̃ oteney: “Ñerraʼm eseshaʼ sasareʼteneʼ pompor ñam̃a pachor ñeñt̃paʼ muetsetepaʼ.”
MAT 15:5 T̃arraña sañapaʼ amaña att̃eyeʼ sepeno t̃arroʼmar sapaʼ c̈haña atet̃ sotyen: —Ñerraʼm eseshaʼ atet̃ oteneʼ pompor ñam̃a pachor: “Ñeñt̃ nechen oʼch napapeñpaʼ t̃arraña amach napape t̃eʼpaʼ oʼch neneʼ Yomporecop”
MAT 15:6 ñeñt̃ña acheñerpaʼ sañapaʼ atet̃chaʼ soteñ: “P̃ocoppaʼ ama pallteno oʼch es p̃ap̃ p̃amoʼmteʼ.” Sapaʼ att̃ocaʼyeña sehuaporeʼteññañña Yompor poʼñoñ allochñapaʼ eʼñech aña setsoten ñeñt̃ eʼñe sañeña seyc̈heña.
MAT 15:7 Sapaʼ atarrcaʼye ommoñat̃neshas t̃arroʼmar atarr seshcareʼten amaña Yomporeyeʼña sesherbeno. Isaíaspaʼ eʼñe cohuen aʼm̃taneʼt̃ Yompor poʼñoñ, saña t̃eʼpaʼ eʼñe atet̃ sepena atet̃ oteʼt̃; allempopaʼ atet̃ ot Yompor:
MAT 15:8 Ñeñt̃ acheñenesharpaʼ eʼñe puenamot̃a cohuentatennanetañ; pueyoc̈hretoñapaʼ ama c̈henaneto ñeñt̃ cohuen nenten na.
MAT 15:9 Eʼñe orrena maʼyochennet, ñeñt̃ atet̃ yec̈hatannenetpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe acheña nayeʼt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ña.
MAT 15:10 Allempoña Jesúspaʼ c̈horeʼtan acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa, ñetñapaʼ atet̃ otanet: —Sañapaʼ eʼñepaʼchña cohuen seʼm̃ñoten allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen c̈haponasa seyoc̈hro.
MAT 15:11 Ama añeyeʼ yaʼsosyatenaye Partsocop ñeñt̃ yerraʼyen yenamot̃. Añcaʼyeña yaʼsosyateneʼ yeñoñ ñeñt̃ c̈haʼnets yenamot̃ ñeñt̃ atet̃ yeñosatseʼtyen.
MAT 15:12 Allñapaʼ atet̃ oteñaʼ pueyochreshaʼ: —¿Peñoteñeʼt fariseoneshaʼñapaʼ allempo eʼmonapet peñoñ ñeñt̃ atet̃ p̃otyenanet ñetñapaʼ c̈ha atsrreʼmuet?
MAT 15:13 Ñañapaʼ atet̃ tomaʼntatanet ñeñt̃chaʼ atet̃ ap̃aret̃terra fariseoneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Allohuen narmetsoc̈hno ñeñt̃ ama añeyeʼ nareʼtaye Apa ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃ñapaʼ aʼmareʼtaret̃etuerrach.
MAT 15:14 Ñetpaʼ ottetepaʼt̃a. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr ñeñt̃ aporoʼyet̃paʼ ñapaʼ oʼch echaʼnman poʼpsheñeñ ñeñt̃ parro aporoʼyet̃ecmuet. Allempo atet̃ penet ñerraʼm arrorot̃ont̃a echaʼnmannaʼtnomuet epsheñoʼmaret c̈hach shoraʼnmoset arrorot̃o. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatanet atet̃ ñerraʼm ya allempo ama yoct̃apeʼcherraʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop amach errot̃enot̃ yoct̃apeʼchache poʼpsheñeñ ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ cohuen enten Yompor.
MAT 15:15 Allempoña Pedropaʼ atet̃ ot: —Yapaʼ c̈hochña peserrpareʼtatey eʼñe cohuen eñotoc̈hen ñeñt̃ atet̃ petmaʼntatena ñorraʼ.
MAT 15:16 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Amaʼt sapaʼc̈hoʼña amaʼtña señoteñaʼ.
MAT 15:17 Sapaʼ amaʼt c̈hennasoña seyoc̈hro ñeñt̃ yerraʼyen yenamot̃paʼ alla sen yat̃o ñeñt̃paʼ c̈hocmach yener aʼyo.
MAT 15:18 Añña ñeñt̃ c̈haʼnets yenamot̃ ñeñt̃ att̃o yeñosatseʼtyen ñeñt̃paʼ eʼñe yeyoc̈hrot̃ huena ñeñt̃ña c̈hocma yaʼsosyateneʼña Partsocop.
MAT 15:19 Eʼñe yeyoc̈hrot̃ huena cot̃ap̃ñats ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayaye, ñeñt̃paʼ añ: muetsannaʼteñets, chetapretannaʼteñets, cañoreshaʼteñets, etatsreʼtyeñets, tomaʼtam̃p̃sannaʼteñets, sasareʼteñets.
MAT 15:20 Ñeñt̃ allohuen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ huetsa yeyoc̈hrot̃ ñeñt̃ña poʼñoc̈h yaʼsosyateneʼ Partsocop. T̃arraña allempo yerrallmeʼchyen amaʼt ama yeʼpotaʼtyesopaʼ ñeñt̃paʼ amaña ñeñt̃eyeʼña yaʼsosyatenayeña Partsocop.
MAT 15:21 Ahuerrerr Jesús allot̃paʼ alla c̈hap allampaño anets Tiro ñam̃a Sidón.
MAT 15:22 Allñapaʼ oʼ huapa puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ cananoʼmarneshaʼ. Ñañapaʼ allent̃a rranareʼtospaʼ atet̃ otos: —Pemuerayeʼchosna, Nepapareshachaʼ p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃. Na nacñeʼt̃erpaʼ atarr mueroc̈htateñ oneñet̃.
MAT 15:23 Jesúsñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama eñoranaʼteño. Att̃eñapaʼ oʼ ponem̃ya pueyochreshaʼ otoset: —Peʼm̃ñochñacaʼye t̃ecma allochñapaʼ oʼch ahuerr, c̈hacaʼye cot̃aʼneney perranareʼtnomueʼ.
MAT 15:24 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Napaʼ eʼñe añecpa allsensaret̃en ñeñt̃ israelenaʼtarneshacop; ñetpaʼ eʼñe atet̃ nentenanet ñerraʼm carrneroc̈hno ñeñt̃ payaʼtyetsa.
MAT 15:25 Coyaneshaʼña ñeñt̃ ama israelenaʼtareyayepaʼ ñañapaʼ allent̃a on eʼñe ñesho concorposñañapaʼ atet̃ otos: —C̈hoña Nepapareshachaʼ pebensam̃p̃sayeʼcherrnan nacñeʼt̃er.
MAT 15:26 Jesúsñapaʼ tomaʼntatana acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama israelenaʼtarneshayaye ñeñt̃oʼmarña atet̃ och: —Ama pocteyaye oʼch yeprratam̃pes yacñet̃ar puerrar oʼch yehuaporeʼtam̃pes alloʼtsen ochec oʼch rreʼ ñam̃a ochec.
MAT 15:27 Coyaneshaʼñapaʼ atet̃ otererr: —Amaʼt att̃eñ Nepapareshachaʼ t̃arraña amaʼt ochecpaʼc̈hoʼña rraʼyenan ñeñt̃ aʼshoreʼtatyen pamoʼmteʼ poʼmesap̃nac̈ho.
MAT 15:28 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otererr: —C̈hepaʼt nesñeshachaʼ atarr nanac peyemtenna ñeñt̃epñapaʼ att̃etepaʼch p̃ocop atet̃ pemnen p̃a. Pacñeʼt̃erñapaʼ allorocma correrra.
MAT 15:29 Ahuerrerr Jesús allot̃paʼ alla oñem saʼpatop̃ñoʼmar eʼñe Galileaso. Allot̃paʼ ahuoʼ aspent̃o allñapaʼ anorros.
MAT 15:30 Allñapaʼ alla huac̈herrñañerr shonteʼ acheñeneshaʼ. Huapatyerrñañeterr checaʼrepac̈hno, mancoc̈hno, aporoʼyet̃ec̈hno, opananeshac̈hno ñam̃a huapatoñet shonteʼ poʼpotantañec̈hno. Ñeñt̃ñapaʼ alla nanatyesosñañet paʼrrp̃ot̃. Ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesuerranet.
MAT 15:31 Allña acheñeneshaʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrorteñet allempo eñchet att̃o opanac̈hno c̈ha eñoraʼyerrtsa, mancoc̈hnopaʼc̈hoʼña c̈ha cohuenetyerrtsa, checaʼrepac̈hnopaʼc̈hoʼña c̈ha chopeʼchyerrets, aporoʼyet̃ec̈hnopaʼc̈hoʼña c̈ha eʼñe cohuen cohuaʼyerrets. Atet̃ eʼñe cohuen eñchetpaʼ allohuenetñapaʼ cohuentateññañet israelneshaʼ Poʼyomporer.
MAT 15:32 Allempoña Jesúspaʼ agotan pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otapanet: —Napaʼ c̈ha atarr nemuereña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa arr. Oʼ maʼpamtoset nesho ama eñallmeñeto ñeñt̃chaʼ rret. Ama pocteyeʼ nenteñe oʼch ahuanerret eʼñe paʼchporrñeshaʼ t̃eʼt ama aʼñsheʼmterreto t̃oño.
MAT 15:33 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ otoset: —Errahuachcaʼye yentña allpon rreñets ñeñt̃chaʼ yerrach shonteʼ acheñ, arrpaʼ amayacaʼye.
MAT 15:34 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ ¿errponaʼt sechenña pan? Ñetñapaʼ otereterr: —Eʼñecaʼye canc̈hrra ñam̃a coñeʼt̃ cacat̃olleshaʼ.
MAT 15:35 Allempoñapaʼ otan acheñeneshaʼ: —T̃eʼpaʼ sanorrc̈haʼtyes patso.
MAT 15:36 Allñapaʼ agapan ñeñt̃ canc̈herr pan ñam̃a cacat̃olleshaʼ. Agaphuepaʼ oʼ parasyosoʼtenanerr Pompor allot̃ñapaʼ oʼ shotaʼtan pan, shetseʼtan ñam̃a cac, apanatyesan pueyochreshaʼ. Ñetñapaʼ oʼ epatyeset ñamet allohuen acheñeneshaʼ eʼñe epaʼhuet.
MAT 15:37 Allempoñapaʼ oʼ rrallmeʼchet allohuenet, eʼñe yetrraʼtuahuet. Oʼ eʼñe yetuahuetpaʼ c̈ha aʼpchatyeset ñeñt̃ñapaʼ aʼyapac̈heret. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrats canc̈herr cañt̃er eʼñe t̃amoʼyareʼ.
MAT 15:38 Ñeñt̃ rrallmeʼchats atarr aton acheñeneshaʼ ñatoʼ alloʼtsent̃eʼ paʼtatsoch mil ñeñt̃ eʼñe yacmaneshocheʼ. Ellonet̃ñapaʼ alloʼtsaʼyen ñam̃a coyaneshac̈hno ñam̃a cheshaneshac̈hno.
MAT 15:39 Allempoña Jesúspaʼ soʼtnerran acheñeneshaʼpaʼ ahuerr, aʼtapos noñt̃opaʼ ahuam̃perr oʼch ahuoʼ anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Magdala.
MAT 16:1 Fariseoneshaʼ ñam̃a saduceoneshaʼ ñetpaʼ oʼ ahuanmuet oʼch enteñetaʼ Jesús. C̈hac̈haʼtet Jesúsesho ñetña pueshquënot̃etpaʼ atet̃ otyesoset: —Yapaʼ añ yemnen oʼch pegatapuey pepartsoña entot̃ allochñapaʼ att̃och yeñotosep̃ poʼñoc̈h p̃apaʼ Parets Puechemerep̃. Ñetpaʼ c̈ha mueneñet oʼch topatoset Jesús.
MAT 16:2 Ñañapaʼ aña yerpatapanet ñeñt̃ atet̃ otyenet ñet paʼnyeto: —Sapaʼ ñerraʼm esempo sentnen oʼch tsatatetnena enet, sañapaʼ c̈hocmach atet̃ sotyesneneʼt̃: “Tsapat̃paʼ atarrchaʼ char.”
MAT 16:3 Aromtañañapaʼ ñerraʼm esempo sentaʼmuen enet c̈ha tsatattaʼmuena, sañapaʼ c̈hocmach atet̃ sotyesaʼmueneʼt̃: “C̈hoch huataʼmuena ñeñt̃oʼmar oʼ c̈ha rrenarsaʼmuen.” Sapaʼ atarr señoteneñña ñeñt̃ sentyen ento ñeñt̃ña señotateneʼ. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ norrtatyennas nepartsoteña esoʼmart̃eʼña ñeñt̃ñapaʼ amaña eñotatensoña ñeñt̃ atet̃ pennas Yompor t̃eʼ oʼch orrtatonas poʼcohuenña. Ñeñt̃paʼ att̃at̃eʼ seshquën.
MAT 16:4 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ ñetñapaʼ ama cohuenayeʼ cot̃apeʼchyeneto, ama añeyeʼ cosheneto Yompor ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe orrena otennet ahuoʼch norrtatanet nepartsoña. T̃arraña amach es norrtataneto. Napaʼ añach pat̃err neñotatanet atet̃ eñotataneʼt̃ Jonás ahuat̃ nínivoʼmarneshaʼ. Jesúsñapaʼ saʼnerranetpaʼ ahuerr.
MAT 16:5 Allempoña pechatrraʼtet yom̃taʼn oʼ c̈hapuet all, pueyochreshaʼñapaʼ oʼ yerpuerret ñetpaʼ ama anmueto pan ñeñt̃chaʼ rroset all.
MAT 16:6 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: —Eʼñech señota ñatoʼt semeñeʼteñaʼña fariseoneshaʼ amaʼt ñam̃a saduceoneshaʼ poʼchaser allo tsetenet pan.
MAT 16:7 Ñetña cot̃apeʼchyesetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Amacaʼye yanmoña pan ñeñt̃oʼmart̃eʼcaʼyeña oteney añoʼch yemeñeʼtatscheña fariseoneshaʼ poʼchaser.
MAT 16:8 Jesúsña allempo eñotanet atet̃ cot̃apeʼchyenet ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Esoʼmareʼt sellquëñeshaʼ sotannaʼtyena añoʼ eñalle ñeñt̃chaʼ serraʼ. Sapaʼ amaʼtña eʼñeyeʼ seyemtenno.
MAT 16:9 T̃emeʼttsenaʼtña ama es sec̈henoyoña seyoc̈hro. Amaʼtña seyerpuenoña allempo natontat amnar pan ñeñt̃ nerratallmeʼchpaʼ alloʼtsen amnaroch mil acheñeneshaʼ. Amaʼt seyerpuenoña ñam̃a ñeñt̃ allpon chorrarerrets cañt̃ro ñeñt̃ sapc̈herr allempo.
MAT 16:10 Amaʼt ñam̃a allempo natontaterrerr ñeñt̃ canc̈herr pan ñeñt̃ña nerratallmeʼcherrerrpaʼ alloʼtsen paʼtatsoch mil acheñeneshaʼ. Ñam̃a ñeñt̃ allpon chorrarerrets cañt̃ro ñeñt̃ sapc̈herrerr allempo.
MAT 16:11 Errot̃enot̃uañacaʼyeña ama señotenoña ñeñt̃ atet̃ notas ñorraʼ att̃och ama semeñeʼtatsche fariseoneshaʼ amaʼt ñam̃a saduceoneshaʼ poʼchaser ñeñt̃paʼ ama rreñtsoyeʼ notenso.
MAT 16:12 Allempoña ñetpaʼ oʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto, atet̃ otannaʼtet: —Amuepaʼtcaʼye añeyeʼ otenye pan poʼchaser; añepaʼtcaʼyeña oteney amach yemeñeʼtatsche fariseoneshaʼ amaʼt ñam̃a saduceoneshaʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ yec̈hatannenet ñeñt̃ ama cohuenayaye, t̃eʼt mamesha epaʼhua erracmañen eʼñe atet̃ pena chaseʼ mameshapaʼ oʼch aʼchasaʼhuan ora all yeneñ.
MAT 16:13 Allempoña c̈hap Jesús all Cesarea ñeñt̃ara Filipo, allñapaʼ otosan pueyochreshaʼ: —¿Errot̃enaʼt otyenenña allohuen acheñeneshaʼ, na Ñeñt̃en Acheñetosets eseshant̃eʼ?
MAT 16:14 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —Patantarr acheñeneshaʼpaʼ atet̃caʼye otyenpet p̃apaʼ Juanañp̃oʼt̃eʼ ñeñt̃ep̃oʼ apatañtatseʼt̃ Yomporecop. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ Elíasop̃oʼt̃eʼ; poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ Jeremíasop̃oʼt̃eʼ amapaʼ añep̃oʼt̃eʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
MAT 16:15 Allempoñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼterraneterr: —Sañapaʼ ¿errot̃enaʼtña sotenenña sa?
MAT 16:16 Simón Pedroñapaʼ eñoratsapaʼ atet̃ och: —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃caʼye atarr yecuen amaʼt ahuat̃ot̃eñ; ñeñt̃ep̃caʼye Parets Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃ Cristotosets. Ñeñt̃ña Parets ama arromñat̃eshayaye.
MAT 16:17 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Nanac cosheñtsoʼtsenep̃, Simóna ñeñt̃ep̃ Jonás puechemerep̃ t̃arroʼmar att̃o peñotenenpaʼ ñeñt̃paʼ ama arromñat̃eshayeʼ peñotatenaye; naña Nompor peñotateneʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.
MAT 16:18 Napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ p̃am̃a, p̃apaʼ añchaʼ nesocherrep̃ Pedro. (Ñehua, añ soʼchñets Pedropaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ atarr es echarr atet̃ ñerraʼm mapueʼ.) Ñam̃a p̃a eʼñe peyemteñot̃en na, na poʼñoc̈hpaʼ naña Cristotosets, ñeñt̃paʼ allochcaʼyeña norrtaterrña allohuen ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya ñeñt̃chaʼ apc̈haʼyerrtsa eʼñe na pameʼñeñot̃et. Atarrchaʼ huomenc echarr nep̃aʼyerranet allohuenet ñeñt̃etchaʼ apc̈haʼyerrtsa pameʼñeñot̃etan na att̃ochña ñocpuetpaʼ amach eñalle ñeñt̃chaʼ huaporeʼterrahuet, amaʼt ahuat̃a. Amaʼt rromueñets poʼhuamencpaʼ amach errot̃enot̃ metanerranetoña ñet poʼhuamenc.
MAT 16:19 Ñam̃a na t̃eʼpaʼ oʼch napuerrep̃ llesens att̃och p̃aʼpot̃errñañ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃; ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ llave alloch petoram̃per allohuen ñeñt̃ mueneneʼ oʼch pueyochreshaʼ perranet. Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsenchaʼ eʼñe pocteʼ pent ñeñt̃chaʼ penaʼyes arr patsropaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen eʼñech att̃ecma pocteʼ enterranet. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ ama pocteyeʼ penteno ñeñt̃chaʼ penaʼyes arr patsro, Yomporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen eʼñech att̃ecma amach pocteyeʼ enterraneto.
MAT 16:20 Allempoñapaʼ otan pueyochreshaʼ: —Amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt puesheñarra napaʼ na ñeñt̃en Cristotosets.
MAT 16:21 Jesúsña eʼñe allempot̃eñpaʼ mot̃etnom̃ eñotatyesnomueʼ pueyochreshaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñocop, ñapaʼ mueroc̈htateretchaʼ; oʼch ahuoʼ Jerusaléño allñapaʼ allchaʼ mueroc̈htateret. Añchaʼ errot̃uanen perreʼ ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Allñapaʼ allchaʼ muetsatateret t̃arraña puemaʼpamtañoña Pomporpaʼ oʼch alla tantater.
MAT 16:22 Pedroñapaʼ allent̃a anem̃ aʼyenet̃paʼ allñapaʼ atet̃ otos: —Arepaʼchña Partseshachaʼ att̃eyeʼ perrpeto amaʼt errponaña. Yomporepaʼchña eʼñe pecuam̃peneʼ.
MAT 16:23 Ñañapaʼ puetallsa aʼyenet̃ mameʼpaʼ atet̃ otan Pedro: —Orrap̃ aʼyo neshot̃ oneñet̃e, p̃apaʼ eʼñe orrena pepatareʼtenen; p̃apaʼ amacaʼye Yomporeyeʼ atet̃ p̃oct̃apeʼchatenaye, ñeñt̃paʼ acheñarramcheʼ poct̃ap̃ña.
MAT 16:24 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: —Ñerraʼm eseshaʼ mueneneʼ oʼch cot̃errnet na eʼñe poʼñoc̈h att̃och neyochreshaʼ neperranet, añ poctetsa sehuanmuetepaʼña ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta. Att̃ochña ñetpaʼ oʼch eʼñe tomaʼnteret ñeñt̃ chechneneʼ poʼcorsoch allchaʼ mueroc̈htet ñamet. Att̃ochña cot̃errnet eʼñe poʼñoc̈h.
MAT 16:25 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña muenenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ c̈hach aʼchencatenet eʼñe ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sohuanerret eʼñe pocrreñohuenet nocop, ñeñt̃ña acheñerpaʼ ñañapaʼ corretsach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
MAT 16:26 Amaʼt errponenap̃aren esocmañen es yeyoratseʼtyes ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsro, t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃ach eʼñe yaʼchencaterreʼ yecamquëñohuen, ñeñt̃ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach es sherberrye. T̃arroʼmar ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ atarr sherbets, añña atarr nanac sherbets ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃aterreʼ yecamquëñ. T̃arroʼmar yocoppaʼ ama es eñalle ñeñt̃chaʼ yepomuerr alloch alla yerañt̃erra yecamquëñ.
MAT 16:27 Poʼñoc̈h napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nohuerra epan ñam̃a nem̃llañot̃eñnaneshar. Eʼñech Nompor poʼcohuenñot̃ nohuerra. Allempochña netsaʼterranet eʼñe puesheñaʼttsocmuet errot̃ent̃eʼ p̃aʼyeseteʼt̃.
MAT 16:28 Poʼñoc̈hcaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas, patantaʼttsos ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes amaʼt ama serromhuenaʼpaʼ oʼ senterrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ atarrchaʼ naʼyochreshat̃terra.
MAT 17:1 Allempo pechapmaterrerr, Jesúsñapaʼ ahuanerranerr pueyochreshaʼ; añ anem Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Jacobo paʼmoʼnasheñ. Ñetpaʼ arr anmanet atarr aspent̃o eʼñe ñapt̃ochayet.
MAT 17:2 Allña Jesúspaʼ machayot̃epaʼtchaʼ poʼpoñetam̃p̃sosanet. Paʼclloyot̃paʼ c̈ha poptosa eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ atsrret̃ poptetsa. Eʼñe paʼshtamohuen atarr huallamaʼt̃o poptosa c̈ha aʼpuetaresue aʼyohuen.
MAT 17:3 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Moisés ñam̃a Elías. Ñetñapaʼ alla serrpareʼtoset epuet Jesús.
MAT 17:4 Pedroña eñoratsapaʼ atet̃ otan Jesús: —Atarruacaʼye Partseshachaʼ, cohuenoʼtseneyt̃eʼ arr. Amaʼt pocteʼ penteñe napaʼ oʼch nat̃omatonas maʼppahua quërpachet—puepahuarrpaʼ p̃ocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Moisésocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Elíasocopchaʼ.
MAT 17:5 Allempo eñorena Pedropaʼ c̈ha orrtosahuet os ñeñt̃ atarr cohuen poptetsa c̈hepaʼtchaʼ aʼpomam̃p̃sosanet. C̈ha eʼmorrtostsa ñoñets osot̃; ñeñt̃ña ñoñetspaʼ Yompor otosahuet; ñeñt̃paʼ atet̃ ot: —Añmapaʼ ñeñt̃ no Nechemer ñeñt̃ atarr nemuerena ñeñt̃ña atarr nocshateneʼ, ñeñt̃chaʼña eʼñe cohuen seʼm̃ñoterr.
MAT 17:6 Allempo atet̃ eʼmuet ñoñets pueyochreshaʼñapaʼ alla rremaʼrrtet patso atarr nanac yorenet.
MAT 17:7 Jesúsñapaʼ allent̃a ponerranetpaʼ aʼp̃llaʼhuerranet, atet̃ otanet: —Setanterra, amach c̈ha seyorenatsto.
MAT 17:8 Allempoña oʼ cohuerretpaʼ arepaʼtchaʼ eseshayeʼ enterreto, ñapt̃a enteret Jesús.
MAT 17:9 Allempo onac̈herret aspent̃ot̃ Jesúsñapaʼ atet̃ otnerranet: —T̃eʼpaʼ amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt eʼñe puesheñarra ñeñt̃ atet̃ oʼ sentua. T̃arrempohuach allempoch netanterra rromot̃ na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempochña seserrpareʼtaterña allohuen acheñeneshaʼ.
MAT 17:10 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ otnerret: —¿Esoʼmareʼtña otenña ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, Elíasoʼch ñanom huerrtsa?
MAT 17:11 Ñañapaʼ atet̃ otnerraneterr: —Elías poʼñoc̈hpaʼ ñachcaʼyeña huerrtsa, ñapaʼ eʼñechcaʼye aʼcohuentatuer ora allohuen.
MAT 17:12 T̃arraña napaʼ oʼch notas: Elíaspaʼ oʼcaʼye huaphuerrañ arr t̃arraña amacaʼye eseshayeʼ chemeʼtapuerraye ñeñt̃apaʼ c̈haña errot̃uanen p̃apueret ñeñt̃ atet̃ muenaʼyenet ñet. Eʼñech att̃ecma perrnet nam̃a Ñeñt̃en Acheñetosets.
MAT 17:13 Allempoñapaʼ oʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto ñeñt̃ otenanetpaʼ añepaʼtcaʼye Juanañ ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñeneshaʼ Yomporecop ñeñt̃epaʼtcaʼyeña Elíasoterrets.
MAT 17:14 C̈herreterr all shontena acheñeneshaʼ puesheñarrña yacmapaʼ ponmapuerrana Jesús concorposñaña.
MAT 17:15 Atet̃ otos: —Pemuerayeʼchosnana, Ayochreshat̃e, nacñeʼt̃er c̈ha ot̃ena, nanac mueroc̈htena. Epayeʼ coyaʼnmameʼtateñ tso, errot̃enopaʼ oʼch coyaʼnmameʼtach ñam̃a oño.
MAT 17:16 Nanomhue peyochresheshopaʼ ñetñapaʼ ama errot̃eyeʼ peto att̃och aʼcrrateret.
MAT 17:17 Jesúsñapaʼ atet̃ ot: —Sa ñeñt̃es acheñres amaʼt mameshaʼpaʼ ama ayemtenayeʼ sentpenno; c̈hach poʼpoñ sentuena seyoc̈hro nocop. Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen arr patsro napaʼ att̃a atarr naʼhuantennas, att̃a necuenes ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch sameʼñerrna. Allempoñapaʼ atet̃ otanet: —Amaʼtpaʼ sanmoncaʼye cheshaʼ arr.
MAT 17:18 Jesúsñapaʼ atet̃ otapan oneñet̃ ñeñt̃ ot̃ateneʼ: —T̃eʼpaʼ poʼñoc̈h oʼch notap̃, pequec̈hpuer cheshachor. Oneñet̃ñapaʼ allent̃epaʼtchaʼ quec̈hpaʼner. Cheshachorñapaʼ allorocma correrra.
MAT 17:19 Allempoñapaʼ ponem̃ya pueyochreshaʼ, eʼñe ñapt̃ochayetpaʼ atet̃ otoset: —Yañapaʼ ¿esoʼmareʼtña ama eshcayeʼ yequec̈hpatereña oneñet̃ att̃o ot̃atenan cheshachor?
MAT 17:20 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —T̃arroʼmarcaʼye amacaʼ eʼñeyeʼ seyemtenno ñeñt̃ atet̃ notenes. Napaʼ oʼch notas, ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe na seyemtenañ napaʼ eʼñecaʼye naʼpoctatenña neñoñ ñeñt̃ atet̃ notenes. Amaʼtchaʼ allponat̃ollot̃a seyemtenna ñerraʼmrrat̃eʼ mostazllomet̃oll sañapaʼ amaʼt erraʼtsena senamuennoñ amaʼt ñeñt̃ atarr echarr sentenpaʼ nañapaʼ atet̃chaʼ nepennaseñ. Oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼm oʼch sot: “Añ aspenet̃paʼ rrot̃eʼtepaʼ aʼyenet̃”, aspenet̃ñapaʼ atet̃chaʼc̈hoʼña pennasañ ñeñt̃ eʼñe atet̃ soteñ. Amaʼt mameshapaʼ amach eñalleña ñeñt̃ t̃orrapoʼ senten ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h na seyemtena.
MAT 17:21 Ñehua, ñeñt̃ atet̃ oneñet̃paʼ amach errot̃enot̃ yequec̈hpatacheña acheñ eʼñe att̃a. C̈hochña yemaʼyochena ñam̃a yemaʼyoc̈hreñot̃ amaʼt yerrarpaʼ oʼch yequec̈hpueʼ mameʼ. Att̃ot̃chaʼña yequec̈hpaterña oneñet̃ ñeñt̃ atet̃.
MAT 17:22 Allempo chopeñeʼchyenet parro all Galileoʼmar, Jesúsña allpaʼ eñotatan pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet: —Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ pomuerrnetchaʼ att̃ochña errot̃uanenchaʼ perrnet.
MAT 17:23 Att̃eñapaʼ oʼch muetsataterrnet t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ oʼch alla netanterra. Ñetñapaʼ ñeñt̃a atarr nanac llecaʼrrtatyesahuet.
MAT 17:24 Allempoña Jesús epuet pueyochreshac̈hnopaʼ oʼ alla c̈hac̈herreterr Capernaumo. Allñapaʼ huapanet ñeñt̃ tsaʼtatenaya acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ impuesto; ñeñt̃paʼ Parets paʼpacllecop. Ñetpaʼ atet̃ otoset Pedro: —Semaestrorpaʼ ¿amaʼt pomuenanaʼña quelle impuesto añecop Parets paʼpacllecop?
MAT 17:25 Pedroñapaʼ atet̃ otanet: —C̈hocmach tsaʼta. Allempo c̈hap pocollopaʼ Pedroñapaʼ ama otenanaʼña Jesús, ñañapaʼ ñanmacma otapan Pedro: —¿Errot̃enaʼt, Simóna, penteñña p̃a? Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hno ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyen, ¿eseshaʼtña cobrenetña quelle ñeñt̃ impuestocop, ñatoʼ añat̃eʼ cobrenet ñeñt̃ eʼñe ñet pamoʼtsnaʼtarecmuet amapaʼ añt̃eʼ cobrenet ñeñt̃ elloʼmarneshaʼ?
MAT 17:26 Pedroña atet̃ otan Jesús: —Añcaʼye cobrenet ñeñt̃ elloʼmarneshaʼ. Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Ñeñt̃epñapaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuetpaʼ amaʼtrra ñeñt̃eyeʼ cobreneto.
MAT 17:27 Amaʼt pocteñ amach netsaʼtatsto t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en Puechemeren ñeñt̃ paʼpaquëll peneʼ ñeñt̃ecop tsaʼtenet, t̃arraña att̃och ama yaʼtsrreʼmatanetopaʼ eʼñecaʼye pocteʼ oʼch netsaʼta. Oʼch ahuep̃ oño oʼch pegoʼtenaʼ all. Erraʼtsenchaʼ ñanom pechtaʼ pegorot̃ ñeñt̃ñapaʼ oʼch pec̈hete. Puenamopaʼ allchaʼcaʼye pent puetallarr quelle. Ñeñt̃ña quellepaʼ oʼch p̃aner ñeñt̃ñapaʼ alloch petsaʼtanet nocop amaʼt ñam̃a p̃ocop.
MAT 18:1 Allempoña Jesúspaʼ aʼp̃t̃oʼteñaʼ pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ ochet: —Ñeñt̃ey allponey ñeñt̃chaʼ eʼñe pueyochreshaʼ perr Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen, yapaʼ añ yemnen t̃eʼpaʼ oʼch p̃otey, ¿erraʼtsenot̃eyt̃eʼñacaʼyeña ñeñt̃ey atarr sherbets ñeñt̃ey atarr am̃chaʼtaret̃oyen entyenyet?
MAT 18:2 Jesúsñapaʼ cheshat̃olla c̈horeʼtpaʼ t̃omach eʼñe alloʼtsaʼyenet.
MAT 18:3 Allempoñapaʼ atet̃ otanet: —Poʼñoc̈h napaʼ oʼch notas: Ñerraʼm ama c̈ho sequec̈hpaʼhuerro sommoʼcheña att̃och oʼch atet̃ sepena cohuen ñerraʼmrrat̃eʼ añ cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ oʼch ommoʼchena, sañapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ es soʼpaterroña att̃o atarr ayochreshat̃tena Yompor pueʼntañot̃.
MAT 18:4 Ñeñt̃ allpon ñeñt̃chaʼ eʼñe pueyochreshaʼ perr Yompor ñeñt̃ña acheñer att̃o oʼhuañ cohuen enta ñañeña ñeñt̃paʼ oʼ eʼñe atet̃ perra ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ pommoʼcheña. Ñeñt̃ñapaʼ atarr nanac asherben enteñ Yompor.
MAT 18:5 Erraʼtsenot̃es sa ñerraʼm eʼñe sameʼñeñot̃en na eʼñe cohuen saguëñ amaʼt ñeñt̃ ama asherbenayeʼ entyeneto atet̃ ñerraʼm añ cheshat̃oll, naʼnaña eʼñe cohuen saguën.
MAT 18:6 ’Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ ama pommoʼcheñot̃eyeʼ ameʼñenno atet̃ ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ oʼch ommoʼchena, t̃arraña ñerraʼm eseshaʼña poʼpsheñeñ oʼch atet̃ p̃atach ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ aña oʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ atarr huomenc. Amaʼt ñocoppaʼ ama tama yoroc̈henayayñe ñerraʼm ama atet̃ p̃atenanaʼ poʼpsheñeñ, eʼñech allorocma oʼch c̈harachetañ mapueʼ añecmuen paʼc̈hnop̃o allpon ñerraʼm puetseʼtamets oʼch huaporeʼchet oño epo allchaʼ ñoʼshach mapueʼ.
MAT 18:7 Atarr llequëñets acheñeneshacop arr patsro ñerraʼm esempo eseshaʼpaʼ oʼch atet̃ p̃atyenanet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. T̃arroʼmar c̈hocmach huaponaya ñeñt̃chaʼ yetpatyeneʼ oʼch atet̃ p̃atey ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. T̃arraña napaʼ oʼch notas, atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ orrtateneʼ ñeñt̃chaʼ topatyeneʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃ nameʼñenaya oʼch atet̃ p̃atyenanet ñamet ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteno Yompor.
MAT 18:8 ’Ñam̃a oʼch noterrserr: Ñerraʼm sechets p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor atet̃ ñerraʼm sot, setac, seclleʼ, añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ c̈hocma atet̃ p̃atseʼtatyenes sechets. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe allorocma oʼ sepecherr sot, setac, oʼ serrot̃err seclleʼ, oʼch sehuaporeʼter. Añ cohuen socop amaʼt eʼñe sepoʼyotaʼteñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar sotpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama ahuañaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt eʼñe setcot̃paʼ sepshem̃tatquëñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar setacpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama ahuañaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt seclloyot̃ sepshem̃taclloʼyeñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar seclleʼpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ.
MAT 18:10 Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ: —Eʼñech señota, añepaʼchña atarr asherben senten ñeñt̃ ama ommoʼchetso ñeñt̃ atet̃ petsa ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ñapaʼ eʼñech pueñmañeshaʼ yemtenna. T̃arroʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñeñt̃ ama pommoʼcheñot̃eyeʼ nameʼñenayo ñocpuetpaʼ eñalletcaʼyeña poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃chaʼ cohuam̃penahuet. Ñeñt̃ña poʼm̃llañot̃eñretpaʼ c̈hocma Yomporeshoʼtsenet allña eʼñe cohuen eʼm̃ñotenanetña Yompor pueʼntaño.
MAT 18:11 Poʼñoc̈h na Ñeñt̃en Acheñetosets añecopña nohuapa att̃och naʼqueshp̃atyesos acheñeneshaʼ ñeñt̃ chenquëtsa.
MAT 18:12 ’Ñehua, ¿amaʼt atet̃ senteñeña? Amaʼt erraʼtsen acheñer ñeñt̃ echeneʼ shonteʼ poʼcarrneror, c̈harroch c̈harraʼ echen t̃arraña ñerraʼm puemocarrña machayot̃a aʼchencachpaʼ pamoʼmteʼñapaʼ oʼch saʼnman allohuen poʼpotantañ ñeñt̃ oʼ noventa nueb̃am̃a all aspent̃o oʼch ahuoʼ eʼnerrayaʼ puemocarr ñeñt̃ chenquëtsa. Allchaʼ eʼnameʼtyeraʼpaʼ att̃ot̃ach enter.
MAT 18:13 Ñerraʼm ña oʼch enterpaʼ ñeñt̃chaʼña atarr coshaterreʼ. Elloch metanan att̃o coshenana poʼpotantañ noventa nueve poʼcarrneror ñeñt̃ ama payaʼtetso.
MAT 18:14 Atet̃caʼye penaña ñam̃a Sompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen; ñapaʼc̈hoʼña amacaʼ mueno oʼch chenca amaʼt puesheñarrot̃olla acheñ.
MAT 18:15 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr; ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm errot̃en p̃onas semoʼnasheñpaʼ oʼch ahues ñesho eʼñech sapuet̃ oʼch soct̃apeʼchateraʼ eʼñe cohuen. Ñerraʼm c̈ho eʼm̃ñoterrespaʼ allempoñapaʼ oʼch amoʼtsot̃ senterra.
MAT 18:16 Ñerraʼm soct̃apeʼchatueñaʼ amach eʼm̃ñotasopaʼ seʼñ puesheñarr amapaʼ epsheña ñeñt̃chaʼ saʼpoctatapreterreʼ. Atet̃chaʼ sep̃a allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ eñosets epsheña amapaʼ maʼpsheñoʼmareschaʼ eñosets allempopaʼ eʼñech poʼñoc̈h sameʼña ñeñt̃ ñoñets t̃arroʼmar eʼñech att̃ecma otenet.
MAT 18:17 Ñerraʼmña atet̃ña oʼ sep̃ohuerñaʼ amach eʼm̃ñoterrsopaʼ allempoñapaʼ oʼch soch allohuenet ñeñt̃ c̈hocma apc̈hetsa pameʼñeñot̃ Yompor. Cot̃apeʼchateretepaʼ ñamet. Ñerraʼm oʼch cot̃apeʼchatuet allohuenetñaʼ, amaʼt ñetña amach eʼm̃ñoterranetopaʼ sañapaʼ eʼñech att̃a senter ñerraʼm poʼpoñ acheñer ñeñt̃ ama semoʼnasheñeyaye. Eʼñech atet̃ senteñ ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ ama ameʼñetso, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop.
MAT 18:18 ’Ñehua, t̃eʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch alla noterrserr: Ñerraʼm errot̃enchaʼ eʼñe pocteʼ sent ñeñt̃chaʼ senaʼyes arr patsro, Yomporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen eʼñech att̃ecma eʼñech pocteʼ enterranet. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ ama pocteyeʼ senteno ñeñt̃chaʼ senaʼyes arr patsro, Yomporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen eʼñech att̃ecma amach pocteyeʼ enterraneto.
MAT 18:19 ’Ñam̃a oʼch alla noterrserr: Poʼñoc̈h ñerraʼm epsheñas arr patsro oʼch eʼñe saʼpoctatue epsheñoʼmares ñeñt̃chaʼ senamuennan Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñapaʼ amaʼt erraʼtsena senamueñ c̈hocmach eʼñe atet̃ pennas.
MAT 18:20 T̃arroʼmar ñerraʼm erroʼtsen amaʼt eʼñe epsheña amapaʼ maʼpsheña ñeñt̃ apc̈hetsa eʼñe pameʼñeñot̃etan na, naña allpaʼ alloʼtsenenchaʼ eʼñe ñesheto.
MAT 18:21 Allempoña Pedropaʼ aʼp̃t̃oʼtenanaʼ Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: —Partseshachaʼ, ñerraʼm c̈hocma epayeʼ errot̃ penen namoʼts, taʼm ¿errponocheʼtchaʼña nep̃retneʼ ñatoʼ eʼñech canc̈hrrocha nep̃retneʼ?
MAT 18:22 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Napaʼ ama notenpe eʼñech canc̈hrrocha pep̃retneʼ, añña notenep̃ atonochchaʼ pep̃retneʼ—amaʼt canc̈hrrochchaʼ c̈harraʼ, ñam̃a poʼpoñ canc̈herr, allponochchaʼ sep̃retneʼña samoʼts.
MAT 18:23 Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃oʼmarña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃ ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃. Ñeñt̃ñapaʼ añchaʼ muenen oʼch aʼpoctatyesan att̃o teb̃aʼyeñ allohuen paʼtaruasañrec̈hno.
MAT 18:24 Allempoña all eʼñe aʼpoctatyesanetpaʼ allñapaʼ huapatoñet puesheñarr paʼcheñer ñeñt̃ tebeneʼ patoner quelle ñeñt̃ allpon tebenpaʼ ñeñt̃ oteñet shonteʼ millones.
MAT 18:25 Ñañapaʼ ama echenano allpon quelle alloch tsaʼterra ñeñt̃ allpon teben. Poʼpatronarñapaʼ atet̃ otanet: “T̃eʼpaʼ oʼch sepomuer epuet puet̃apor epuet ñam̃a puechemereshaʼ ñam̃a oʼch sepomhuerrñañ errpont̃eʼ echyen allochñapaʼ amaʼt allapaʼ oʼch tsaʼterrna att̃o tebenen.”
MAT 18:26 Allempoñapaʼ allent̃a concorpanaʼcha paʼtaruasañer ñeñt̃ tebeneʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otareʼch: “Amach nomporchaʼ pemaʼyoreʼtatsetno, netsaʼtuerrp̃ach acop̃a.”
MAT 18:27 Poʼpatronarñapaʼ alla morrentera allent̃a aʼrroyer allempocma eʼshohuerrñañ all quellquëññañet ñeñt̃ allpon teben.
MAT 18:28 Ñeñt̃ña paʼtaruasañerpaʼ oʼ c̈haʼnerr entuerran poʼpsheñeñ ñeñt̃ parro ataruasataret̃tenet ñeñt̃ tebeneʼ ñam̃a, ñeñt̃paʼ eʼñe coñeʼt̃a quelle. Ñañapaʼ c̈ha rremaʼhuerreʼpaʼ allent̃a mueñoc̈heʼ atet̃ otuer: “Petsaʼterrnañacaʼye ñeñt̃ allpon petebenen.”
MAT 18:29 Aʼrroyerpaʼ ñañapaʼ allent̃a concorpanaʼtana ñam̃a ñeñt̃ oʼ mueñoc̈hoʼtue. Allñapaʼ atet̃ och: “Amach pemaʼyoreʼtatsetno, netsaʼterrp̃ach acop̃a allpon ñeñt̃ netebenep̃.”
MAT 18:30 Ñañapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñche, ñeñt̃apaʼ anem̃ allchaʼ yottam̃p̃sach. Allñapaʼ allach esempohuach eʼñe tsaʼtuerra ñeñt̃ allpon teben.
MAT 18:31 Añña poʼpotantañec̈hnoña ñeñt̃ parro ataruasataret̃tenetpaʼ ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto ñeñt̃ atet̃ p̃a ñeñt̃ eʼñe att̃a eʼshohuaret̃terrtsa ñeñt̃ allpon teb̃aneʼt̃ poʼpatronar. Allempoña ñetpaʼ allent̃a ahuanmuet poʼpatronaresho. Allñapaʼ aʼmet̃am̃peret.
MAT 18:32 Allempoñapaʼ oʼ alla agotater poʼpatronar. Oʼ c̈herr poʼpatronareshopaʼ atet̃ otapuer: “P̃a naʼtaruasañre, amaʼt mamesha ama cohueneshayaype. P̃añapaʼ att̃a p̃otareʼten napaʼ ahuoʼch nep̃retnerrep̃ nañapaʼ eʼñe att̃a neʼshohuerrnap̃ ñeñt̃ allpon petebenen.
MAT 18:33 Amaʼt eʼñe pocteñ p̃apaʼc̈hoʼña oʼch pemueryañ ñeñt̃ parro petaruasen. Atet̃ nepena na eʼñe cohuen nemuererrp̃a.”
MAT 18:34 Allempoña poʼpatronarpaʼ eʼñe patsrreʼmueñeshaʼ pomuer, oʼ apuer ñeñt̃chaʼ coñchateʼ esempohuañen allchaʼña eʼñe tsaʼtuerrana ñeñt̃ allpon teben.
MAT 18:35 ’Sapaʼc̈hoʼña eʼñe puesheñaʼttsosña ñerraʼm amach sep̃retnere samoʼtspaʼ eʼñech att̃ecma perres sam̃a Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. C̈hocmuepaʼch eʼñe cohuen sep̃retnannenaña sa eʼñe seyoc̈hrocmañen.
MAT 19:1 Serrpareʼtuanerr Jesúspaʼ err Galileot̃. Arr c̈herr Judeo, ñeñt̃ña Judeapaʼ eʼñe alla Jordanaso yom̃taʼn.
MAT 19:2 Cot̃aʼhuanererr shonteʼ acheñeneshaʼ allñapaʼ aʼcrratyesuerraneterr allohuenet patsnañet̃eret.
MAT 19:3 Allñapaʼ oʼ alla huac̈herrñañerr ñam̃a fariseoneshaʼ. Ñetpaʼ añ muenenet eʼñe pueshquëñot̃etpaʼ oʼch eñorachet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Att̃oña ñetpaʼ atet̃ otoset: —Taʼm ¿pocteʼt̃eʼ oʼch yeser yet̃apor ñerraʼm esempo errot̃enot̃?
MAT 19:4 Jesúspaʼ atet̃ otapanet: —Amaʼt selleyareña atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñehua, allpaʼ atet̃ oten, Yomporpaʼ eʼñe ahuat̃ot̃en allempot̃eñ es yec̈hcatyes allempo yec̈hcatan ñam̃a asheñorr, yec̈hcatan ñam̃a peno.
MAT 19:5 Allempo Yomporpaʼ atet̃ ot: “Ñeñt̃oʼmarña yacmapaʼ ñerraʼm esempoch senaʼta, coyaneshaʼpaʼ oʼch echan puerrollar, añ pocteʼ oʼhuañchaʼ tama yemteñet pamoʼmteʼ allochñapaʼ yacmapaʼ att̃ochña eʼñe parrocmat epuet puet̃apor. Att̃oña epsheñoʼmaretpaʼ eʼñech pat̃rra poʼchets penet.”
MAT 19:6 Att̃ot̃chaʼña oʼhuañchaʼ puesheñaʼtetstet, allochñapaʼ oʼch eʼñe puesheñarratet. Ñeñt̃ att̃o Parets eʼñe pat̃rratatan yacma epuet puet̃apor amach c̈ha ellopaʼ alla sannerreto.
MAT 19:7 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: —Ñerraʼm poʼñoc̈h atet̃paʼ ¿esoʼmareʼtña nanña Moisés ñoñets all oteney oʼch yap̃ yet̃apor papell aquellcaret̃ att̃och yesannerra, allempoñapaʼ eʼñech pocteʼ oʼch yeser?
MAT 19:8 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ ama es sec̈henoyo seyoc̈hro ñeñt̃oʼmarcaʼyeña Moiséspaʼ muenatas oʼch seseʼ set̃apor. Amaʼt atet̃ muenataseñpaʼ t̃arraña Yompor eʼñe ahuat̃ot̃eñpaʼ amacaʼyeña att̃eyeʼ oteno.
MAT 19:9 Na t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃apor, puet̃aporñapaʼ ñerraʼm ama c̈ho aguënano poʼpsheñeñ yacma, ñeñt̃ eʼñe att̃a serreʼ puet̃apor, ñañapaʼ c̈hach ochñaʼtam̃perrana puet̃aporesheʼmañ ñerraʼm oʼch alla yorerranerr poʼpoñ coyaneshaʼ. Ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ yorerreʼ coyaneshaʼ asaret̃, ñeñt̃ña yacmarpaʼ c̈hach chetapreten t̃aporets. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama pocteyeʼ enteñe Yompor.
MAT 19:10 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ ochet: —Ñerraʼm amat̃eʼ asapahuo yet̃apor amaʼt ahuat̃apaʼ amat̃eʼ tama pocteyayeña yocop oʼch yeyore coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ yet̃apor yep̃aʼ.
MAT 19:11 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —T̃arraña atet̃paʼc̈hoʼña eʼñecaʼye pocteñ t̃arraña ama allohuenacmayeʼ c̈hennasoña seyoc̈hro atet̃ t̃arroʼmar ama allohuenacmayeʼ seyc̈henoña atet̃. Ñeñt̃paʼ aña eñoteneʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchaten Yompor.
MAT 19:12 Ñehua, atet̃ ñerraʼm puesheñaʼtets yacma ñeñt̃ att̃a eñalletenet eʼñech att̃a yec̈hquënet poʼchets amach mueneñeto coyaneshaʼ. Ellonet̃paʼ eñall ñam̃a poʼpotantañ yacmaneshaʼ, ñetñapaʼ c̈hoch acaparet̃tenet ñeñt̃oʼmarña amach mueneñeto coyaneshaʼ. Ellonet̃paʼc̈hoʼña eñall ñam̃a poʼpotantañ yacmaneshaʼ, ñetñapaʼ añecpach ama mueneñeto coyaneshaʼ eshecchaʼ eʼñech aña maʼyoc̈hrenet Yomporecop att̃och atarr ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. Ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet Yomporecop ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. Att̃epaʼchña pet ñerraʼm Yompor cot̃apeʼchatenahuet atet̃.
MAT 19:13 Allempoñapaʼ huac̈haʼtachet ñam̃a shonteʼ cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho. Ñetpaʼ añecopña huac̈haʼtachet oʼch aʼp̃llaʼyesapanet Jesús att̃och bensareʼtam̃p̃sapanet. Jesúsña pueyochreshaʼ allempo entapan ñeñt̃ huac̈haʼtateʼ cheshaneshac̈hno ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto oʼch anmoset cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho ñeñt̃oʼmarña ama amnataret̃tapueto.
MAT 19:14 T̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Pocteʼñac̈hoʼ semnachñacaʼyeña cheshaneshaʼ onosetepaʼ eʼñe nesho. Amachcaʼye c̈ha sepatareʼtatstapaneto t̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ cheshat̃oll, ñetchaʼ oʼpatenetña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃.
MAT 19:15 Allempoña Jesúspaʼ aʼp̃llaʼyesapan cheshaneshaʼ allohuenet eʼñe puesheñaʼttset. Allempoñapaʼ ahuerr allot̃.
MAT 19:16 Allempoñapaʼ huapa puesheñarr yacma Jesúsesho, ñeñt̃paʼ ora huepueshameñ. Ñañapaʼ atet̃ otos: —Maestro, p̃apaʼ atarr cohuen acheñrep̃, t̃eʼpaʼ oʼch p̃otapuen ¿errot̃enaʼtchaʼña nep̃aña na eʼñe cohuen att̃ochña napaʼ corretsanach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen?
MAT 19:17 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —Esoʼmareʼt p̃otenenña napaʼ atarroʼ cohuen acheñren. Arr arromñat̃eneshaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ ama eñalleña ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñer. Ñapt̃aña Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen. Ñerraʼm añt̃eʼ pemnen att̃och p̃apaʼ corretsap̃ach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen añ poctetsa p̃ocop oʼch eʼñe pep̃ohuoñ ñeñt̃ atet̃ oten Yompor.
MAT 19:18 Huepueshaʼñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼtererr: —¿Erraʼtsent̃eʼña ñoñets ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃ohua? Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Ñeñt̃paʼ añcaʼye, amach pemtsatsto acheñ, amach pechtapretatsto t̃aporets, amach petyesatsto, amach petomaʼtam̃p̃satsche p̃amoʼts eʼñe att̃a.
MAT 19:19 Ñam̃a eʼñe pemorrenteñot̃paʼ pem̃chaʼnaʼchchaʼ p̃ompor ñam̃a p̃achor. Ñam̃a añchaʼ atarr cohuen pemorrenta p̃amoʼts eʼñe atet̃ atarr pemorrentena eʼñe p̃añeña.
MAT 19:20 Huepueshaʼñapaʼ alla oterranerr Jesús: —Eʼñe cheshot̃eñ ora añec̈hnopaʼ napaʼ eʼñecaʼye netsotueñ. Taʼm ¿erraʼtsenmeñt̃eʼña ñeñt̃ nepalltena?
MAT 19:21 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Ñerraʼm añ pemnen oʼch eʼñe petsotua ñeñt̃ pepalltenmeñ t̃eʼpaʼ añchaʼña atet̃ peperra, oʼch ahuerrep̃paʼ oʼch pepomhuerr ora allpon ñeñt̃ pechyen oʼch p̃apaʼyeraʼ huocchañneshac̈hno ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa, att̃ochña p̃apaʼ pecherrchaʼ ñeñt̃ atarr nanac sherbets Yompor pueʼntaño. Allempochña pehuerrapaʼ oʼch p̃oct̃erren att̃och eʼñe neyochreshaʼ neperrep̃ eʼñe poctacma.
MAT 19:22 Oʼña eʼmhuan huepueshaʼ ñeñt̃ atet̃ och Jesúspaʼ ñañapaʼ puellquëñeshaʼ ahuerr t̃arroʼmar ñapaʼ shonteʼ esocmañen echyen.
MAT 19:23 Jesúsñapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: —Poʼñoc̈h napaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃paʼ atarrcaʼye nanac echarr att̃och agapoñet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃.
MAT 19:24 Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha. Yapaʼ yeñoteñ berr añecmuen allpon ñerraʼm huaquësh atarrcaʼye t̃orrapoʼ oʼch eshoʼtosa añet̃ollponat̃ollo atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acosh puetat̃ollo. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye penaña acheñ ñeñt̃ ec̃llayoret̃ ello atarr t̃orrapoʼ oʼch agapan ñam̃a Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña (t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneñeto oʼch sehuanmuet ñeñt̃ atarr morrentenet ñet att̃och pueyochreshaʼ perranetañ Yompor).
MAT 19:25 Pueyochreshaʼña allempo eʼmet Jesús atet̃ oten, ñetñapaʼ c̈ha mueneʼ llecaʼrrtetpaʼ atet̃ otannaʼtyenet: —T̃arraña ñerraʼm atet̃t̃eʼpaʼ amat̃eʼ eseshaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtso amaʼt puesheñarra t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñcaʼye huaquëshpaʼ amacaʼ eshoʼtenoña acshequeto.
MAT 19:26 Allempoña Jesúspaʼ att̃a cohuaʼyesanetpaʼ atet̃ oterraneterr: —Sa arromñat̃eneshaspaʼ amach es errot̃enayeʼ apen senteno. T̃arraña Yomporpaʼ ama eñalle ñocop ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ enten.
MAT 19:27 Allempoña Pedropaʼ atet̃ och: —Partseshachaʼ, poʼñoc̈h yapaʼ oʼ eʼñe yesuanom ora allohuen att̃och eʼñe yoct̃errep̃. Yapaʼ ¿esoʼtchaʼña apuerreyña Yompor?
MAT 19:28 Jesúspaʼ atet̃ otanet: —Poʼñoc̈h notenes, allempoch etserraterr pats allempoch nanorruerr neconaño allchaʼ necohuenetuerra nepartsoteñot̃ na Ñeñt̃en Acheñetosets sapaʼc̈hoʼña allchaʼ sanorryesuerr seconañec̈hno eʼñe puesheñaʼttsos c̈harraʼ puechena epa seconañ ñeñt̃es noct̃eneʼ. Sa ñeñt̃es noct̃eneʼ allchaʼ sanorryesos allot̃chaʼña saʼm̃chaʼtaret̃terraña añecop ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epa Israel poʼm̃renñeneshaʼ.
MAT 19:29 Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Allohuen erraʼtsenchaʼ acheñer ñeñt̃chaʼ eʼñe sehuanmueʼ allohuen amaʼt paʼpacllohuen, amaʼt paʼmoʼnasheñneshaʼ ñatoʼ poc̈haneshaʼ ñatoʼ pompor, pachor ñatoʼ poʼpatseñ, att̃ochña na eʼñech cohuen sherberrnet, amaʼt erraʼtsenchaʼ ñeñt̃chaʼ sehuanmueʼ allohuen, elloña ñetpaʼ oʼch alla aguërret shonteʼ esocmañen ñeñt̃ atarr cohuen. Amaʼt allponapaʼtets sehuanomyesnomuet, elloña c̈harrochchaʼ c̈harraʼ alla agapyerret. Elloña tsapat̃onet̃paʼ oʼch aguërret ñeñt̃ alloch ñetpaʼ corretsetach beñecpuen pocsheñeshocmañen.
MAT 19:30 T̃eʼpaʼ señochepaʼch, eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃ ama esoyeʼ senteno sa t̃eʼ t̃arraña ñetña allempopaʼ atarrchaʼ asherben enterranet Yompor. Ñam̃a eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃ atarr asherben sentyen sa t̃eʼ, t̃arraña ñetña allempopaʼ amach asherbenayeʼ enterraneto Yompor.
MAT 20:1 ’Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ atet̃ pena puesheñarr aneʼtañ. Ñañapaʼ ahuat̃ecma ahuaʼmuen eʼnyenayaʼ acheñ ñeñt̃chaʼ taruasat paʼmro oʼch t̃oteññañetaʼ puenarem̃.
MAT 20:2 Ñeñt̃ allpon entospaʼ atet̃ otosanet: “Amaʼt semno oʼch setaruasenaʼ naʼmro. Pamt̃aʼtetspaʼ netsaʼtasach allpon quelle ñeñt̃ pat̃err denario.” Ñetñapaʼ eʼñe pocteʼ eñchet allent̃a mueñanet paʼmro, allchaʼ t̃otoset narmetsmo.
MAT 20:3 Oʼña enomeʼtaʼmuenpaʼ oʼ alla ahuerrerr allecma shontena acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼnyeneʼ taruas. Allñapaʼ entuerranerr tama allponsheña, ñetpaʼ ama es otteneto.
MAT 20:4 Ñañapaʼ atet̃ otosanet: “Sapaʼc̈hoʼña ñerraʼm semneʼpaʼ oʼch setaruasaʼ naʼmro; napaʼ netsaʼtasach allpon ñeñt̃ poctetsa.” Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a ahuanmuet paʼmro allchaʼ t̃otoset ñamet narmetsmo.
MAT 20:5 Allempo c̈hap poctopaʼ alla ahuerrerr aneʼtañ, alla entuerranerr poʼpotantañ acheñ. Ñetpaʼc̈hoʼña att̃ecma otuerraneterr ñeñt̃ atet̃ otan ñorraʼ poʼpotantañ. Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a mueñerraneterr paʼmro allchaʼ t̃otoset ñamet narmets. Oʼña ellerrenmochpaʼ oʼ alla ahuerrerr, allñapaʼ entuerranerr poʼpotantañ acheñ. Ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma otuerraneterr ñeñt̃ atet̃ otan ñorraʼ poʼpotantañ. Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a mueñerraneterr paʼmro.
MAT 20:6 Att̃eña oʼ ellerrenpaʼ oʼ alla ahuerrerr, allñapaʼ entuerranerr poʼpotantañ acheñ, ñetpaʼc̈hoʼña ama es otteneto. Ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otuerraneterr: “Sapaʼ ¿esoʼmareʼtña att̃a sellapeneʼt̃ t̃omc̈haʼtyesetsña arrma? Amaña es sotteno.”
MAT 20:7 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: “Yapaʼ amacaʼyeña eseshayeʼ yetaruasatenaye ñeñt̃oʼmarcaʼye ama es yotteno.” Ñañapaʼ atet̃ otanet: “Ñehua, sapaʼc̈hoʼña oʼch ahues naʼmro, amaʼt mameshapaʼ setaruasaʼnen. Napaʼ netsaʼtasach allpon ñeñt̃ poctetsa.”
MAT 20:8 Oʼña puenasoʼtenpaʼ aneʼtaññapaʼ otosan ñeñt̃ cohuam̃peneʼ allohuen paʼtaruasañer: “T̃eʼpaʼ oʼch pec̈horeʼter ataruasañneshaʼ, oʼch petsaʼtyesapuerranet eʼñe puesheñaʼttsocmuet. Añchaʼ ñanom petsaʼtapuerra ñeñt̃ taruasosets chentaʼ allot̃eñach p̃amot̃ech tsaʼtyesapuerrahuet att̃ot̃ach petsaʼtuanet ora allohuenet amaʼt ñeñt̃ aromtañohuen.”
MAT 20:9 Ñeñt̃ña taruasosets ellerronet̃ ñetñapaʼ oʼ huac̈herret. Eʼñe allponeshacma atsaʼtaret̃etyesapuerret ñeñt̃ pat̃err denario.
MAT 20:10 Att̃eña allempo oʼ huac̈herra ñam̃a ñeñt̃ taruasosets ahuat̃ecma, ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ ñatoʼ atonchaʼ atsaʼtaret̃tapuerret. T̃arraña ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe puesheñaʼttsocmuetpaʼ eʼñe allponeshacma atsaʼtaret̃tapuerret ñeñt̃ pat̃err denario.
MAT 20:11 Allempo agapetpaʼ ñetñapaʼ c̈ha poʼpoñ entet, c̈ha eʼmoñeʼtueret aneʼtañ.
MAT 20:12 Ñeñt̃oʼmarña atet̃ ochet: “Añeneshaʼ ñeñt̃ huapatsa chentaʼpaʼ ñetñapaʼ mamesha taruasoset. Eʼñe allponeshacma petsaʼtapuerranet ñeñt̃ eʼñe allpon petsaʼtapuerrya yam̃a. Amaʼt yapaʼ oʼ yellapen yaʼñetseʼ yetaruas, nanac etay atsrret̃ all yetaruasen. Esoʼmareʼtña eʼñe allponeshacma petsaʼtapuerrya ñeñt̃ allpon petsaʼtapuera ñam̃a ñeñt̃ taruasosets mameʼ.”
MAT 20:13 Allempo atet̃ otuer ataruasañ, aneʼtaññapaʼ atet̃ och: “Ama, masheñchaʼ, c̈hoyeʼ neshquënpe, eʼñe allpona netsaʼtenp̃a ñeñt̃ allpon yaʼpoctataʼmuen aromtaña.
MAT 20:14 T̃eʼpaʼ p̃anerr pec̃llayor, orrerrep̃. Napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ na allponchaʼ netsaʼcha ñeñt̃ huapatsa chentaʼ allpon netsaʼtasa sam̃a.
MAT 20:15 Sapaʼ amaʼt pocteyeʼ senteñe allpon ñeñt̃ eʼñe nocma napaʼ eʼñech atet̃ nepeʼ ñeñt̃ atet̃ nemnen na. Ñatoʼ t̃arroʼmart̃eʼ c̈ha mueneʼ seʼmoñeʼtenenñaʼ napaʼ atarrcaʼye amuerañan.”
MAT 20:16 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr: Ñeñt̃ ama esoyeʼ senteno sa t̃eʼ t̃arraña ñetña allempopaʼ atarrchaʼ asherben enterranet Yompor. Ñeñt̃ña atarr asherben sentyen t̃eʼ, ñetña allempopaʼ amach tama asherbenayeʼ enterraneto Yompor. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: Amaʼt shonteñña ñam̃a ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ ñeñt̃chaʼ neyochreshaʼ neperreñ, t̃arraña ñetpaʼ eʼñe puesheñaʼttseta ñeñt̃chaʼ eʼñe pocteʼ nenterr na ñeñt̃chaʼña eʼñe neyochreshaʼ neperr poctacma.
MAT 20:17 Jesúspaʼ ahuenerr Jerusaléñonet̃ pueyochreshohuen. Oʼ ahuanenan pueyochreshaʼ aʼyent̃eyeʼ allñapaʼ atet̃ otnenanet:
MAT 20:18 —T̃eʼ poʼñoc̈h oʼ ahueney Jerusaléño, allchaʼ pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets. Añchaʼ nerrmaterreʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyesnet naʼmtsaret̃terrepaʼtoʼ,
MAT 20:19 oʼch pomuerrnet poʼpoñ acheñesho ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñetña puecheʼtatseteñot̃etanpaʼ allchaʼña achm̃areʼterrnet, ashterrnetchaʼ, att̃ot̃chaʼña oʼch corsoʼtam̃perrnet, t̃arraña pomaʼpamtañoch alla netanterra.
MAT 20:20 Allempoñapaʼ ponmosya ñeñt̃ pachor pen Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ. Huapa epuet epsheñoʼmar puechoyor, ñañapaʼ concorpanaʼtosana Jesús att̃och es enamos.
MAT 20:21 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —¿Esoʼtña pemnen? Ñapaʼ atet̃ otos: —Napaʼ añ nemnen t̃eʼpaʼ oʼch pemnatapon añ nechoyor epsheñoʼmar oʼch anorruerret pesho allchaʼ p̃aʼm̃chaʼtaret̃terra eʼñe pecohuenño. Puesheñarrpaʼ anorrosepaʼch pecohuenrot̃, poʼpsheñeññapaʼ anorrosepaʼch peʼchcot̃erot̃, allchaʼ cohuentapreterrpet.
MAT 20:22 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ amacaʼye señoteñe ñeñt̃ poʼñoc̈h senamuenen. Añcaʼyeña senamuenen att̃och semueroc̈htapreterrna sam̃a. Taʼm ¿eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h pocteʼ senteñ oʼch semueroc̈hterra sam̃a t̃arroʼmar napaʼ c̈hocmach naʼmueroc̈htataret̃terra? Ñeñt̃ mueroc̈hteñetspaʼ Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntatanet ñerraʼmrrat̃eʼ atarr pesherr es yorren orram̃tso ñam̃a att̃o yapataret̃tena eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yaʼmtsaret̃terra Yomporecop. Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Yapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼcaʼye yepeʼ.
MAT 20:23 Ñañapaʼ alla oterraneterr: —Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ saʼmueroc̈htataret̃terrach sam̃a att̃eschaʼ ñerraʼm na, saʼmtsaret̃terrach sam̃a. T̃arraña añña att̃och sanorryesos nesho necohuenrot̃ ñam̃a neʼchcot̃erot̃ allchaʼ secohuentapreterrna ñeñt̃paʼ amachcaʼye nayeʼ semnaterraye. Añchaʼña anorryesuerrets all ñeñt̃ eʼñe oʼpatatenna Nompor.
MAT 20:24 Añña poʼpotantañ pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña allempo eʼmet ñeñt̃ atet̃ enamuen Jacobo epuet paʼmoʼnasheñ Juan, ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto c̈ha mueneʼ eʼmoñeʼchet.
MAT 20:25 Allempoña Jesúspaʼ alla c̈horeʼterranet allohuen eʼñe ñesho ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ señoteñt̃eʼ ñeñt̃ atet̃ pena poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er penet eʼñech paʼm̃chaʼnoc̈hteñocmañen pomnaren p̃aʼyenan allohuen pueyochreshac̈hno.
MAT 20:26 Sapaʼ arepaʼchña att̃eyeʼ sep̃annaʼtatsto eʼñe sommoʼcheñot̃. Socoppaʼ añña poctetsa oʼch atet̃ sepena. Ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsañ ñeñt̃es acheñres socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ att̃a atarr taruasets poʼpotantañecop.
MAT 20:27 Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es mueneneʼ oʼch atarr asherben entenset ñeñt̃esña acheñrespaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esoyayso allochñapaʼ att̃ochña eʼñech cohuen set̃orrena poʼpotantañecop atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ ñeñt̃ atarr taruasets eʼñe att̃a.
MAT 20:28 Atet̃ ñerraʼm na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ama añecpayeʼ nehuapo añe patsro allochñapaʼ sapaʼ oʼch att̃a atarr sesherb̃apuen na atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ napaʼ atarr am̃chaʼtaret̃ sentenen. Napaʼ añecopña nehuapa allochñapaʼ nachña sesherb̃oseʼña sa, ñeñt̃oʼmarña napaʼ naña pomostsa nañeña oʼch nerromos socop att̃ochña netsaʼtuerrnasa soʼchñar ñeñt̃es shontes paʼnamen acheñres. Att̃ochña sapaʼ amach sañeña rromatso soʼchñarecop.
MAT 20:29 Allot̃ñapaʼ alla meterreterr Jericót̃paʼ cot̃aʼhuanererr shonteʼ acheñeneshaʼ.
MAT 20:30 Allchaʼ oñmuetpaʼ allñapaʼ ahuepaʼt anorros epsheña aporoʼyet̃ eʼñe t̃oñetop̃ño. Ñetña eñotataret̃tet añ huetsa Jesús. Ñeñt̃ña aporoʼyet̃paʼ allent̃a rranareʼtapet Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otapet: —Pemuerayeʼchnomya, Ayochreshat̃e, p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃.
MAT 20:31 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtnometña aporoʼyet̃, atet̃ otoset: —Oʼhua semma. Aporoʼyet̃ñapaʼ elloña alla rranareʼterreterr atet̃ otereterr: —Pemuerayeʼchnomyañacaʼye, Ayochreshat̃e, p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃.
MAT 20:32 Jesúsñapaʼ alla t̃omos oʼ c̈horeʼtanetpaʼ atet̃ otanet: —¿Esoʼtña semnen ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃oses?
MAT 20:33 Ñetñapaʼ alla otereterr: —Ayochreshat̃e, yapaʼ añ yemnen oʼch pecuatnomuey att̃och oʼch cohuen yenterrapa.
MAT 20:34 Jesúsñapaʼ allent̃a muerosanet att̃oña ñapaʼ aʼp̃llaclleʼchosanet. Aʼp̃llaclleʼchuanetpaʼ aporoʼyet̃ñapaʼ allorocma enterret eʼñe cohuen. Eʼñe cohuerrtsetpaʼ c̈ha cot̃aʼnmuet ñamet Jesús.
MAT 21:1 Att̃eñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼtet allameʼtets Jerusaléño. C̈hapuet aspent̃o ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Olivopen. Allñapaʼ alloʼtsen anets ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Betfagé. Oʼña c̈hapmochet all anetso,
MAT 21:2 Jesúsñapaʼ atet̃ otnoman epsheña pueyochreshaʼ: —Sapaʼ oʼch sota oʼch sec̈hap aʼyent̃eyeʼ eʼñe allara anetso. Allñapaʼ allchaʼ sentos ashen all huanquëñet epuet ñam̃a puechoyor ñeñt̃ rreʼptor. Ñeñt̃ña ashenpaʼ oʼch sepyam̃p̃sospaʼ oʼch sanerrnan.
MAT 21:3 Ñerraʼm eseshaʼ errot̃ sotapueʼ sañapaʼ atet̃chaʼ sotosanet: “Yepartsesharcaʼye mueneneʼña añ ashen. Mameshapaʼ oʼch alla apuerrsaʼ.”
MAT 21:4 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ p̃a allochñapaʼ att̃och etsota añ poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ Yompor eñoratayeʼt̃ atet̃:
MAT 21:5 Atet̃chaʼ soch siónoʼmarneshaʼ ñeñt̃ara jerusaléñoʼmarneshaʼ: “Secueʼt̃ach, t̃eʼchcaʼyeña huaponasaña ñeñt̃chaʼ Saʼm̃chaʼtaret̃er seperr. Att̃o huena ñapaʼ amacaʼye pommoʼcheñot̃eyeʼ c̈hapoña all, ñeñt̃oʼmarña amaʼt rreʼptorechora ashenpaʼ ñeñt̃achcaʼye montaʼnena.” Arrpaʼ allohua huañ añ poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ.
MAT 21:6 Allempoña pueyochreshaʼña ñeñt̃ mueñapaʼ ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet all anetso. Eʼñe atet̃ otapanet Jesús, ñetñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ p̃oset.
MAT 21:7 Allempoñapaʼ huapaterrñañet ashen epuet ñam̃a puechoyor. Ñetñapaʼ nohuerret paʼshtam ashnacheʼñopaʼ montatueret Jesús.
MAT 21:8 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ t̃ot̃maʼtyesoñet paʼshtam t̃oño allchaʼ oñem Jesús. Poʼpotantañec̈hnoñapaʼ tsorrmoʼreʼtyeset tsach pueʼmoʼrer allo topanetyeset t̃oñ.
MAT 21:9 Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ otac̈hetsa ñam̃a ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ chentaʼ ñetñapaʼ puerrannarteñot̃etpaʼ atet̃ atarr cohuentatyesneññañetpaʼ atet̃ otenet: —¡Acsherrapoʼch allohueney! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ David poʼm̃reneñ! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ llesensen Yompor! ¡Yaʼyeʼchoc̈htaterrñañepaʼch Yompor Parets ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen!
MAT 21:10 Att̃eñapaʼ oʼ c̈hap Jesús Jerusaléño. C̈hap allpaʼ allohuen anetsoʼmarneshaʼ epayeʼ cohuanrrortapet. Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —¿Eseshaʼt̃eʼña añ acheñer?
MAT 21:11 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼpaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset: —Añcaʼyeña Jesús ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Ñapaʼ Galileot̃caʼye huena allara anetso Nazareto.
MAT 21:12 Allot̃ña Jesúspaʼ beʼt̃osos Parets paʼpacllo. Allñapaʼ mueñoʼtuosan allohuen ñeñt̃ pomatsreʼtetsa all ñam̃a allohuen ñeñt̃ rañt̃aʼyetsa. Eʼñe c̈haʼnmac̈haʼtatosanet allot̃, aʼcoyeʼtam̃p̃sosanet poʼmesac̈hno allecma cam̃yatyenet poʼc̃llayoret, aʼcoyeʼtuosan ñam̃a allecma anorryen ñeñt̃ pomueneʼ yepec̈hno.
MAT 21:13 Allempoñapaʼ atet̃ otosanet: —Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ allñapaʼ atet̃caʼye oten Yompor: “Añ ñeñt̃ nepaquëll nepenpaʼ añecpacaʼyeña sherben allecmach maʼyochennet.” T̃arraña sañapaʼ eʼñe atet̃ sepeññañña Yompor paʼpaquëll ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃ ñeñt̃ epotyetsa mapuetpono.
MAT 21:14 Allña Parets paʼpacllopaʼ huac̈haʼtoña aporoʼyet̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ checaʼrepayets. Ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesapanet.
MAT 21:15 Añña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ entoñet ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ atet̃ orrtatyen Jesús ñeñt̃ amaʼt eseshapaʼ ama puentareto. Ñam̃a eʼmueññañet cheshaneshaʼ all Parets paʼpacllo puerranarot̃etpaʼ atet̃ otyenet: —¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ David poʼm̃reneñ! Ñetña atet̃ entetpaʼ ñeñt̃epaʼtchaʼ atarr atsrreʼmatahuet.
MAT 21:16 Allempoñapaʼ atet̃ ochet Jesús: —¿Amaʼt peʼmuenoña atet̃ otac̈hreʼtapap̃ cheshaneshaʼ? Jesúsñapaʼ otanet: —Neʼmueñcaʼye. Sañapaʼ amaʼt selleyareña Yompor poʼñoñ. All anaret̃ ñoñetspaʼ ñeñt̃ña atet̃ oten: Amaʼt cheshat̃olleshaʼ eʼñe puenamot̃et eʼñech cohuen peʼñoratos ac̈hotac̈hreʼteñtso. Amaʼt ñeñt̃ ora momuenmeñ peʼmorrtatoschaʼ eʼñe cohuen p̃ocop.
MAT 21:17 Oʼña yerpatuerranet añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñocop, allempoña saʼnerranet ñeñt̃e anetsrot̃paʼ oʼ alla ahuerrerr Betanio. Allpaʼ allecma ommuena.
MAT 21:18 Tsapat̃ puetaren alla ahuaʼmuenerr Jesús anetso Jerusaléño. T̃oñoñapaʼ c̈ha cheporraʼnma.
MAT 21:19 Allñapaʼ entnoman higoch t̃oñetop̃ñoʼtsen. Ponmosya ama entoñe pueʼmer, pasopanrepaʼtchaʼ entosñañ. Jesúsña c̈hepaʼtchaʼ eñorostsa higochecop, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: —¡Arepaʼch eñalleterro pueʼmer amaʼt eʼñe ahuat̃a! Eʼñe otueʼpaʼ allorocmuepaʼtchaʼ hueyaʼhuaña pasopaner.
MAT 21:20 Pueyochreshaʼñapaʼ eʼñe enteñet oʼ hueyaʼhuaña higochpan. Ñetñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet, atet̃ otannaʼtet: —Errot̃enot̃uañacaʼyeña oʼ aʼuyatachña eʼñe mamecmat̃eʼ.
MAT 21:21 Jesúsña atet̃ otanet: —Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas: Ñerraʼm seyemteña Yompor, ama c̈hoyeʼ seʼcharrtateno seyoc̈her, amach añayaya atet̃ sep̃o atet̃ nep̃aʼ higoch. Añeʼnachña eʼñe setsoten ñeñt̃ ello atarr t̃orrapoʼ senten. Oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ añ aspenet̃. Ñerraʼm eseshaschaʼ otets aspent̃ecop, “Añ aspenet̃paʼ rrot̃eʼtepaʼch arrot̃, arrepaʼchña eshaʼtosa saʼpo allchaʼ eʼñe chencosa”, aspenet̃ñapaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ p̃onasa.
MAT 21:22 Amaʼt allohuen erraʼtsenchaʼ es senam̃ Yompor eʼñe semaʼyocheñot̃, ñerraʼm c̈ho senamueñ eʼñe seyemteñocmañen, ñeñt̃ñapaʼ sagap̃chaʼ.
MAT 21:23 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla c̈herrerr Jerusaléño, allñapaʼ beʼt̃osuerrerr Parets paʼpacllo. Allñapaʼ yec̈hatuerranerr acheñeneshaʼ. Att̃o yec̈hatenan acheñeneshaʼpaʼ allempoña huac̈haʼtoña ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet puesheñaʼtets ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otoset: —Ñehua, yapaʼ añecop yohuena yemneñ oʼch p̃otey ¿errot̃eʼt apuenpetña llesens? ¿Eseshaʼtña p̃apueneʼña llesens att̃ot̃ p̃orrtatyenña ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma pep̃aʼyena?
MAT 21:24 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: —Ñehua, napaʼc̈hoʼña nemneñ oʼch naʼp̃t̃oʼtapas sam̃a amaʼt pat̃rra ñoñets. Ñerraʼm sanaposenchaʼpaʼ napaʼc̈hoʼña att̃ochña notapas nam̃a allot̃ apuennetña llesens ñeñt̃oʼmar atet̃ nepena.
MAT 21:25 Sapaʼc̈hoʼña oʼch sotosen, ahuañmoʼcha allempo apateʼt̃ Juanañ Yomporecop, ñapaʼ ¿eseshaʼtña llesenseʼ ñatoʼ Yompor amapaʼ acheñat̃eʼ apueʼña llesens? Nemnen oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa. Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua otannaʼtyeset: —Taʼm errot̃chaʼcaʼye yocht̃eʼ. Ñerraʼm c̈ha yoch Yomporeshot̃caʼye apetña llesens, ñapaʼ c̈hat̃eʼcaʼye otey: “Ñehua, sañapaʼ esoʼmareʼtña ama seʼm̃ñocheña ahuaña allempo serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ.”
MAT 21:26 Elloña ñerraʼm c̈ha yoch acheñeshot̃a apet llesenspaʼ acheñeneshaʼñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼmoñeʼtyet, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe cohuen eñcheteʼt̃ Juanañ, c̈hocma otyeñet ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña aʼm̃toseʼ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ mechaʼteñet acheñeneshaʼ.
MAT 21:27 Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ ochet Jesús: —Taʼm yapaʼ amacaʼyeña yeñoteñe; errot̃t̃eʼ huapaña Juanañ, errot̃t̃eʼ apetña ñam̃a llesens. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amach notaso sam̃a allot̃ aparet̃en nam̃a llesens att̃ot̃ atet̃ nep̃aʼyena.
MAT 21:28 Jesúsñapaʼ alla oterranerr judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ: —Ahuañmoʼcha allempo huapa Juanañ, ñapaʼ añecop huapa att̃och ñach seyc̈haterreʼ allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor. T̃arraña sañapaʼ ama sameʼñyo. Aña eʼñe cohuen ameʼñapaya ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno atet̃ ñerraʼm añ ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼyeneʼ eʼñe pueshquëñot̃et cobraʼyeñet acheñeneshac̈hno quelle ñeñt̃ gobiernocop ñam̃a aña eʼñe cohuen ameʼñapayaña Juanañ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃ec̈hno. Allempo sentanet att̃o ñetpaʼ cot̃apeʼcherret ello cohuen Yomporecop, sañapaʼ amaña eseshas cot̃apeʼcherrayeña cohuen Yomporecop att̃och oʼch sameʼñera sam̃a. Ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼch netmaʼntacha. Ñehua, puesheñarr yacma eñall epsheña puechemer. Ñañapaʼ atet̃ otenanaʼ puesheñarr puechemer: “T̃eʼpaʼ nechemere, oʼch ahuaʼmuenep̃ yaʼmro allchaʼ petaruasaʼmuen.” Ñañapaʼ ellont̃a otapan pompor: “Amacaʼye nemno, amachcaʼye neto.” T̃arraña elloñapaʼ cot̃apeʼcherran cohuen allempoñapaʼ ahuoʼ pompor paʼmro taruasats. Allempoña pomporpaʼ ahuoʼ ñam̃a poʼpsheñeñ puechemeresho, ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otos atet̃ otuan poʼpsheñeñ puechemer: “T̃eʼ nechemere, oʼch ahuaʼmuenep̃ yaʼmro allchaʼ petaruasaʼmuen p̃am̃a.” Ñañapaʼ eʼñe cohuen otapan pompor: “Ñehua, apachaʼ oʼch ahuen oʼch netaruasaʼmuen yaʼmro.” T̃arraña ñañapaʼ amaʼt atet̃ otañpaʼ ama to. Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —T̃eʼpaʼ oʼch naʼp̃t̃oʼtas sa, ñeñt̃ epsheña puechemer, ¿erraʼtsenaʼt sentenña sa ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ muenen pompor? Judioneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Añcaʼye ñeñt̃ ñanom, ñeñt̃ otapueʼ ñapaʼ añoʼch to taruasats t̃arraña elloñapaʼ allent̃a ahuoʼ taruasats paʼmro. Ñeñt̃caʼyeña etsoteneʼña ñeñt̃ atet̃ muenen pompor. Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshac̈hno ñam̃a ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃ec̈hno, ñetñapaʼ poʼñoc̈h allent̃a aguërret Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Sañapaʼ amaña allent̃ayeʼ saguëreña sam̃a t̃arroʼmar sapaʼ c̈haña atarr seʼcharrtatenña seyoc̈her.
MAT 21:33 Jesúsñapaʼ alla oterranerr judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ: —T̃eʼñapaʼ seʼm̃ñotenchaʼ, napaʼ oʼch netmaʼntatasa poʼpoñ. Eñall puesheñarr aneʼtañ, ñañapaʼ nareʼtanatatnoman shonteʼ uvach; paʼmuerñapaʼ eʼñe ora uvachmatatue. Eʼñe conc̈haʼtam̃pesue allot̃ñapaʼ eñan ñam̃a allchaʼ aʼpechoʼtoñet uvas poʼñer. Allñapaʼ t̃omatatnoman torrepoʼ allot̃chaʼ cohuam̃p̃soñet paʼmuer. ’T̃omatuepaʼ naʼnman ñeñt̃chaʼ taruasatats ñeñt̃chaʼ coyerrahuet allpon ñerraʼm esempoch t̃oteñet. Oʼña nareʼtanatatuepaʼ oʼ ahuoʼ poʼpoñ anetso b̃ac̈hayo.
MAT 21:34 C̈hap allempo yen uvachllom̃paʼ ñañapaʼ mueñerran poʼpsheññec̈hno paʼtaruasañer ñetchaʼ enamuerrtsetaʼ uvachllom̃ poʼpsheñeñ paʼtaruasañresho ñeñt̃ cohuam̃peneʼ uvachmaʼ.
MAT 21:35 Allempoña c̈henet allpaʼ enamosan ñeñt̃ allpon oʼpatena pamoʼmteʼ, arepaʼtchaʼña es apapuenayeña uvachllom̃, elloña ñeñt̃apaʼ c̈ha rremapoñet paʼtaruasañer, c̈ha nalleʼtapueñet puesheñarr, c̈ha muetsapet poʼpsheñeñ, poʼpsheñeñpaʼc̈hoʼña c̈ha rrolleʼtapoñet.
MAT 21:36 Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen uvachmaʼpaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼpsheññec̈hno paʼtaruasañer shonteʼ. Allempo c̈hapuet ñamet allpaʼ att̃ecma errot̃uanen ap̃aret̃tapuet ñamet.
MAT 21:37 ’Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ penetpaʼ ñañapaʼ atet̃ ot: “T̃eʼpaʼ oʼch nemñe all ñeñt̃ eʼñe na nechemer. Ñatoʼrraña ñeñt̃paʼ mechaʼnaʼtapetchaʼ.”
MAT 21:38 Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt mameshapaʼ arepaʼtchaʼña mechaʼnaʼtapeto. Allempo entapoñet puechemer ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: “Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña puechemer ñeñt̃chaʼ oʼpaterraya pompor puenarem̃ esempo. Ñapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼchcaʼye yemtsap̃ allochñapaʼ yachcaʼyeña eʼñe oʼpaterrayaña pompor puenarem̃. T̃eʼpaʼ oʼch ahuey oʼch yemtsap̃ ñam̃a.”
MAT 21:39 Allempoñapaʼ oʼ rromapet oʼ chetareʼtnomet narmetsmot̃ aʼyenet̃, allña muetsapetña ñam̃a. Arrpaʼ allohua atet̃ tomaʼntata Jesús eʼñe ñañeña.
MAT 21:40 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñehua, ñerraʼm esempoch huerra ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen ataruasañec̈hnopaʼ ¿señoteñeʼtña ñetpaʼ atet̃chaʼ ap̃aret̃terret?
MAT 21:41 Judioneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ atet̃ oterreterr: —Ñerraʼm huerrachpaʼ ñeñt̃ña ama matsrreʼmñopaʼ eʼñech aʼcllatuerranet pamoʼmteʼ, nanacchaʼ coñchatuerranet; narmetsmoñapaʼ elloch nerranerr poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ taruaserrtserr all uvachmo. Nerranerrchaʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h apuerreʼ pueʼmer ñerraʼm esempoch yen.
MAT 21:42 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amaʼtña selleyareña ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten nocop, na atmaʼntataret̃ mapueʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Añ mapueʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ entyeno ñeñt̃ t̃omatyeneʼ pocoll, ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ anaret̃terra ñeñt̃chaʼ ello atarr cohuen sherberrets eʼñe atet̃ ñerraʼm quellpach allo eʼñe cohuen echarr orratenet pocoll. Ñeñt̃paʼ Yomporcaʼyeña atet̃ p̃ateneʼ, ñeñt̃oʼmarña yapaʼ eʼñe cohuen yenteñ. Arrpaʼ allohua atet̃ tomaʼntaterrerr Jesús eʼñe ñañeña.
MAT 21:43 Ñeñt̃oʼmarña sa ñeñt̃es judioneshaspaʼ t̃eʼña Yomporpaʼ puerratam̃perreschaʼ poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Añchaʼña apuerr ellonet̃ poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃chaʼ poʼñoc̈h orrtaterreʼ eʼñe ña poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña.
MAT 21:44 Allohuen erraʼtsenchaʼ atetsa añ mapyo ñeñt̃ña mapueʼpaʼ eʼñech aʼyosatseʼtuanet. Ñam̃a ñerraʼm eseshesho shoraʼnom ñeñt̃ mapyerpaʼ eʼñech aʼpep̃tseʼtuosanet. Att̃oña Jesúspaʼ tomaʼntatanet ñerraʼm ama eseshaʼ pocteyeʼ entenaye Cristo ñerraʼm erraʼtsenchaʼ ama aguërraye, ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hocmach huapoña ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterrahuet.
MAT 21:45 Allempo atet̃ eʼmyes ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a fariseoneshaʼ, ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatenanet Jesús, ñetña allempopaʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto ñocpuetepaʼt serrpareʼtenña Jesús.
MAT 21:46 Ñetñapaʼ mueneñetañ oʼch rremuetañ t̃arraña ama eseshaʼ rromaye t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈ha mechaʼteñet acheñeneshaʼ. Ñehua, acheñeneshaʼ eʼñecaʼye cohuen enteñet Jesús ñapaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ.
MAT 22:1 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterrpaʼ atet̃ oterraneterr:
MAT 22:2 —Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃ ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃. Ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ puetareʼtatan shonteʼ rreñets ñeñt̃chaʼ nanac rret allempoch senaʼta puechemer.
MAT 22:3 Oʼña aʼpotatuan rreñetspaʼ oʼ mueñan paʼtaruasañreneshaʼ oʼch otyeñetaʼ ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ oʼch rrapretenetaʼ rreñets. Oʼña otyesuaret̃tetpaʼ ñetñapaʼ arepaʼtchaʼ eseshayeʼ sechatso oʼch ahuet all.
MAT 22:4 Poʼpocheñopaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼpotantañ paʼtaruasañreneshaʼ. Ama senetaʼpaʼ atet̃ otapanet: “Sotoschaʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ahuaʼñaret̃: ‘Am̃chaʼtaret̃caʼye sagotateneʼ, atet̃caʼye oten: Rreñetspaʼ oʼ eʼñe naʼpotatue. Huacshec̈hno ñam̃a beserec̈hno ñeñt̃ neʼsoyaʼtatyen oʼ eʼñe nemtsatue ñam̃a oʼcaʼye eʼñe naʼpotatue. T̃eʼpaʼ sonac̈haʼtepaʼtoʼ ahuoʼch serrapreteñaʼ.’ ”
MAT 22:5 Ahuaʼñaret̃neshaʼñapaʼ arepaʼtchaʼ aʼcuaʼpsenayeʼ eñchetoña ñeñt̃ huaʼñenahuet. Ñeñt̃apaʼ ahuanemyeset ñopaʼtets. Puesheñarrpaʼ ahuoʼ paʼmro, poʼpsheñeñpaʼ ahuoʼ pomatsreʼtatsa.
MAT 22:6 Poʼpotantaññapaʼ ñeñt̃apaʼ oʼ rremapoñetña paʼtaruasañreneshaʼpaʼ errot̃uanen pet, att̃eñapaʼ oʼ muetsanatuet.
MAT 22:7 Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmateʼ. Allempoñapaʼ oʼ mueñan ñam̃a poʼsolltar-reneshaʼ ñeñt̃chaʼ aʼcllatenayaʼ ñeñt̃ amtsañec̈hno, ñeñt̃chaʼ aʼpoyatatuenayaʼ ñam̃a paʼnetser.
MAT 22:8 Allot̃ña am̃chaʼtaret̃paʼ atet̃ oterranerr poʼpotantañ paʼtaruasañreneshaʼ: “Rreñtsoc̈hnoña poʼñoc̈hpaʼ epayeʼcaʼye. T̃arraña ñeñt̃ña ahuaʼñaret̃paʼ ñetpaʼ amacaʼye cohuenayeʼ nentenaneto.
MAT 22:9 T̃eʼpaʼ orras sam̃a alloʼtsen t̃oñec̈hno t̃arroʼmar allpaʼ shonteʼ chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ. Allohuen errponchaʼ sentyes oʼch sotyesapanet onetepaʼ arr oʼch rrapretennetaʼ rreñets ñeñt̃ shonteʼ naʼpotaten.”
MAT 22:10 Allempoña alla ahuanerrerr paʼtaruasañreneshaʼ, ñetñapaʼ añ cot̃aʼyeset t̃oñ. Ñeñt̃ allpon poctaʼyeset t̃oñoʼmar eʼñe sechatyesuahuet, amaʼt atsrreʼmñat̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ cohuen acheñ. Att̃eñapaʼ oʼ c̈ha shontosa ñeñt̃ huaʼñenet. Allña pocollo all senaʼtena puechemerpaʼ eʼñe quec̈hcosa ñeñt̃ ahuaʼñaret̃.
MAT 22:11 ’Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ allent̃a beʼt̃os oʼch entapan ñeñt̃ huaʼñatyen ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchosets all. Allñapaʼ entan puesheñarr yacma. Ñañapaʼ ama añeyeʼ chorreno shetamuets emarr ñeñt̃ecma chorrenet all att̃o coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa.
MAT 22:12 Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ atet̃ och: “Esoʼmareʼtña masheñe pebeʼt̃enña arr amacaʼye añeyeʼ pechorreno shetamuets emarr att̃och p̃ocshaprecha ñeñt̃ senaʼtetsa.” Ñañapaʼ ama eñoro.
MAT 22:13 Allempoña am̃chaʼtaret̃paʼ otan paʼtaruasañreneshaʼ: “Sehuancoñ paʼtac ñam̃a potpaʼ c̈hosa huaporeʼterreʼ aʼyot̃ checmetot̃. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret, panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyerretchaʼ paʼs.”
MAT 22:14 T̃arroʼmar amaʼt shonteñña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃paʼ t̃arraña puesheñaʼttsaña ñeñt̃ eʼñe cohuen aʼcraret̃.
MAT 22:15 Allempoña fariseoneshaʼpaʼ ahuanerra. Ñetñapaʼ c̈ha atarr cot̃apeʼchatannaʼtenetaʼ. Ñetpaʼ aña atarr eʼnenet att̃och eʼñe pueshquëñot̃etpaʼ amaʼt parrochapaʼ oʼch eñorachet Jesús ñeñt̃ ama pocteyaye. Allochñapaʼ att̃ot̃chaʼña otteñeʼchet.
MAT 22:16 Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua mueñet ñet pueyochreshaʼ epuet ñam̃a puesheñaʼtets Herodes pueyochreshaʼ. Ñetña c̈hapuet Jesúseshopaʼ eʼñe pueshquëñot̃et atet̃ otoset: —Maestrochaʼ yapaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ ama peshquëno amaʼt mamesha ñam̃a ñeñt̃ att̃o peyc̈haten Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe cohuenacma, ama shequëñtsoyaye amaʼt mamesha. Ñam̃a p̃apaʼ ama aña ñapuet̃ pemorrenteno ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ. Allohuen acheñ eʼñe cohuen pentueñ.
MAT 22:17 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yapaʼ yemneñ oʼch peñotatapuey erraʼtsent̃eʼña eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa. ¿Pocteʼt̃eʼ penteñña p̃a oʼch yetsaʼta impuestos añecop ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all anetso Romo ñeñt̃ ama judioneshayaye? Ñatoʼ amat̃eʼ pocteyayeña yocop ñeñt̃ey judioneshay oʼch yetsaʼcha am̃chaʼtaret̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye.
MAT 22:18 Jesúsñapaʼ eñotapanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyenetañ ñocop, ñañapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ atarr ashcarñat̃es, esoʼmareʼtña semneñña oʼch seshcareʼtenen.
MAT 22:19 Ñehua, amaʼt att̃eseñpaʼ segatencaʼye puetallarr quelle ñeñt̃ alloch setsaʼta impuestos. Allempoñapaʼ gachet puetallarr quelle ñeñt̃ otenet denario.
MAT 22:20 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñehua, sapaʼ oʼch soten, ¿eseshaʼt sentenña ñeñt̃ atmaʼntaret̃tetsa all? ¿Eseshaʼt paʼsoʼcheñ aquellcaret̃tetsa all?
MAT 22:21 Ñetñapaʼ atet ochet: —Am̃chaʼtaret̃caʼye atmaʼntaret̃tetsaña all, ñam̃a ñocaʼyeña paʼsoʼcheñ ñeñt̃ aquellcaret̃tetsa all. Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Ñeñt̃epñapaʼ añ poctetsa oʼch yap̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ ño ñeñt̃ atet̃ poctetsa gobiernocop, t̃arraña ellonet̃ña ñeñt̃ Yomporo oʼch yap̃ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ poctetsa ñocop.
MAT 22:22 Ñetña atet̃ eʼmueñet Jesús atet̃ anapuenanetpaʼ att̃a cohuanrrorteñet t̃arroʼmar Jesúspaʼ atarrcaʼye cohuen anapuenanet. Att̃eñapaʼ quec̈hpaʼhuaneretpaʼ ahuanerret.
MAT 22:23 Ñeñt̃e yet̃rocma huac̈haʼtoña ñam̃a patantarr ñeñt̃ saduceoneshatets. Ñehua, ñeñt̃ saduceoneshatets ñetñapaʼ ellonet̃ echenet poct̃ap̃ña ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ otenet amat̃eʼ errot̃enot̃ yetanterroña rromot̃ amaʼt errponaña. Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús:
MAT 22:24 —Añ Maestrochaʼ ñeñt̃caʼyeña atet̃ otyeʼt̃ña Moisés ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Ñerraʼm esempo rroma yacma oʼch saʼnman puet̃apor t̃arraña ñerraʼm ama chemereʼtnomopaʼ, añ poctetsa paʼmoʼnasheñchaʼ alla yorerreʼña poʼnorrar allochñapaʼ att̃och eñalleterraña ñeñt̃chaʼ puechemer perr paʼmoʼnasheñeñ. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye quellcaʼnmonayña ahuat̃ Moisés.
MAT 22:25 Ñehua, t̃eʼpaʼ eñall canc̈herrsheña yamoʼts ñeñt̃ eʼñe poctacma paʼmoʼnasheñecmuet. Ñeñt̃ puesheñarr popoʼnaretpaʼ oʼ yoran coyaneshaʼ ñeñt̃ puet̃apor p̃aʼ. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ rroma, att̃a saʼnman puet̃apor ama chemereʼtnomo. Allempoña ñeñt̃ poʼrroc̈hoʼmerpaʼ oʼ yorerran paʼmoʼnasheñeñ puet̃apor.
MAT 22:26 Eʼñe allponmatatsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnomo. Allempoña poʼpsheñeñ paʼmoʼnasheñpaʼ oʼ alla yorerranerr ñam̃a poʼnorrar. Eʼñe allponmaterrtsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnerrerro oʼ att̃a rromuerrerr. Eʼñe att̃ecma p̃ohuet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochetña ñeñt̃ara puesheñarr coyaneshaʼ. Allohuenetpaʼ eʼñe att̃ecma pet rromayestset amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amacaʼyeña chemereʼtnomueto.
MAT 22:27 Allempoñapaʼ c̈ho rromatsña ñam̃a coyaneshaʼ.
MAT 22:28 T̃eʼña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ atanterrapoʼ rromot̃paʼ añña coyaneshaʼñapaʼ allempopaʼ ¿eseshaʼtchaʼña eʼñe ñapuet̃ puet̃apor perreʼ t̃arroʼmar allohuenet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñecaʼye pueyoruarochet?
MAT 22:29 Jesúsñapaʼ atet otapanet: —C̈hacaʼye atarr sepanteñ t̃arroʼmar amacaʼye c̈hennasoña seyoc̈hro ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ yec̈hateney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñam̃a aña sepantateneʼ t̃arroʼmar sapaʼ ama sepocteññañe Yompor poʼhuamenc.
MAT 22:30 T̃arroʼmar esempohuañen allempoch tanterret poʼpocheño, allempopaʼ amaʼt puesheñarrot̃eta amach senaʼterreto, amaʼt coyaneshaʼpaʼc̈hoʼ amach eseshayeʼ apuerraye ñeñt̃chaʼ yorerrahuet. T̃arroʼmar allempopaʼ eʼñech att̃et ñerraʼm Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen.
MAT 22:31 Sapaʼ amaʼtña selleyare ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ ahuat̃ Yompor eʼñe socop att̃och señoch poʼñoc̈hpaʼ amaʼt ñeñt̃ oʼ collaʼhuapaʼ ñetñapaʼ corretseta.
MAT 22:32 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor: “Napaʼ na ñeñt̃en Poʼyomporer pen Abraham ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob amaʼt ñetpaʼ oʼ rromhuet ahuat̃ot̃eñ.” Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama añeyeʼ Poʼyomporer penaye ñeñt̃ rromuets eʼñe poctacma, ñapaʼ añcaʼyeña Poʼyomporer peneʼ acheñ ñeñt̃ corretsetach. Att̃oña Yomporpaʼ eʼñe allameʼttsa entenanet allohuen ñetñapaʼ eʼñe bet̃tetseta.
MAT 22:33 Allempoña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼmueneʼ Jesús att̃o emmaʼhuan saduceoneshaʼ, ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —¡Errot̃enot̃uañacaʼyeña atarr es eñoten, att̃o atarr cohuen yec̈hatyeney!
MAT 22:34 Ñam̃a allempo fariseoneshaʼ eʼmareʼchet att̃o Jesús emmaʼhuan saduceoneshaʼ ñetñapaʼ apc̈hannaʼtet parro.
MAT 22:35 Allempoña puesheñarrot̃et ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñañapaʼ otenanaʼ Jesús. Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmarña atet̃ aʼp̃t̃oʼtos ñetpaʼ c̈hocaʼye mueneñet oʼch topachet Jesús.
MAT 22:36 Ñeñt̃paʼ atet̃ otos: —Maestrochaʼ ¿erraʼtsenaʼt ñoñtsor ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ora allohuen poʼpoñec̈hno ñoñets ñeñt̃ eʼñe parro att̃ecma anaret̃?
MAT 22:37 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —Añcaʼyeña ñeñt̃ ello atarr sherbets, ñeñt̃ ñoñetspaʼ atet̃ oten: “Atarrepaʼch yemorrenteña Yeyomporer ñeñt̃ Yepartseshar yepen eʼñe ora yeyoc̈hrocmañen. Ñam̃a eʼñe yecamquëñot̃ yemorreñchach, amaʼt ñam̃a ora yoct̃ap̃ñohuen.”
MAT 22:38 Ñeñt̃paʼ ñeñt̃caʼye ñoñets ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets, ñeñt̃paʼ ellocaʼyeña metanaʼtuenan poʼpoñec̈hno ñoñtsoc̈hno.
MAT 22:39 Allot̃paʼ poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Atarrchaʼ yemorrenteña yamoʼts eʼñe atet̃ atarr yemorrentena yañeña.”
MAT 22:40 Añ epoʼmar ñoñets ñeñt̃ña eʼñe etsotatueneʼ allohuen poʼpoñec̈hno ñoñtsoc̈hno ñeñt̃ atet̃ anaʼyesaret̃, ñam̃a allohuen Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃taʼyeseteʼt̃ ahuat̃.
MAT 22:41 Allempoña fariseoneshaʼpaʼ ñetñapaʼ alloʼtsenareta all apc̈henet eʼñe ñochayet,
MAT 22:42 Jesúsña allpaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ ¿errot̃enaʼt sotenña sa añecop ñeñt̃chaʼ Cristotosets? ¿Eseshaʼt soten ñeñt̃chaʼ poʼm̃reneñ perreʼña ñeñt̃chaʼ Cristotosets? Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Davidchaʼcaʼye poʼm̃renñot̃ huapaña ñeñt̃chaʼ Cristotosets.
MAT 22:43 Ñañapaʼ alla oterraneterr: —Ñerraʼm poʼñoc̈hchaʼ David poʼm̃reneñ perreʼpaʼ sapaʼ amaʼt señoteñeña Davidpaʼ allempo eñoracheʼt̃ Parets Puecamquëñ ñapaʼ atet̃caʼye oteʼt̃ poʼm̃renñecop ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets: “Napaʼ ñeñt̃caʼyeña Nepartseshar nepen.” David allempopaʼ atet̃caʼye eñoseʼt̃ña añecop ñeñt̃chaʼ Cristoterrets:
MAT 22:44 Yompor Paretspaʼ atet̃ otennan ñeñt̃ eʼñe Nepartseshar nepen na (ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets): “T̃eʼpaʼ oʼch p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pecohuentapreterrna. Att̃ochña amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ napaʼ oʼch eʼñe nameʼñatuerranet allochñapaʼ oʼch atet̃ perret ñeñt̃ pemnen p̃a.”
MAT 22:45 Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oteʼt̃ña David, ñeñt̃chaʼ Cristoterretspaʼ ñeñt̃caʼyeña Poʼpartseshar peʼt̃ña amaʼt allempot̃eñ. Ñehua, amaʼt señoteñeña Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ Davidpaʼ ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ per ñam̃a.
MAT 22:46 Ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ anapuenayeʼ entaye. Ñeñt̃oʼmarña allempot̃eñpaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enterraye.
MAT 23:1 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterran allohuen acheñeneshaʼ ñam̃a eʼñe ña pueyochreshac̈hno. Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
MAT 23:2 —Añña fariseoneshaʼ epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayeneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetpaʼ añecpa anaret̃tenet ñetchaʼ señotateneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ nonaseʼt̃ Moisés ahuat̃.
MAT 23:3 Ñeñt̃oʼmarña socoppaʼ eʼñe pocteʼ oʼch sep̃ohuena ñeñt̃ atet̃ otenset, amachña c̈haña sat̃pareʼteñe. T̃arraña sapaʼ amachña atet̃ sep̃atsto ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet ñet. T̃arroʼmar amaʼt atarr cohuen serrpareʼtenetañpaʼ amacaʼyeña eʼñeyeʼ atet̃ peneto ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatenset.
MAT 23:4 Ñetpaʼ c̈hacaʼye atarr atontatennasetña ñoñets ñeñt̃chaʼ eʼñe atet̃ sep̃ohueneñ ñetpaʼ ñeñt̃acaʼyeña nennaset ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ sentyen. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha ñetpaʼ c̈hacaʼye ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ añ huanquënnaset ñeñt̃ atarr eñerr seʼmuen att̃och sechechnom̃. T̃arraña ñet amaʼt mameshapaʼ amaña anmapretenseto, amaʼt potap̃ot̃etapaʼ ama echantapretnenseto ñeñt̃ chechatnenset.
MAT 23:5 Fariseoneshaʼ allohuen ñeñt̃ atet̃ etsotayeneñpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pommoʼcheñot̃eta atet̃ penet allochñapaʼ acheñeneshaʼñapaʼ eʼñech cohuen entyeñet ñeñt̃ att̃o atarr t̃orraʼyenetañ Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye orrena. Ñam̃a ñetpaʼ c̈hacaʼye ateshatomuerrtatenet porem̃ allñapaʼ all quellquëññañetañ Yompor poʼñoñ amaʼt ñeñt̃paʼc̈hoʼña allocaʼyeña huancatoʼtenet. T̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe añecpa atet̃ penet att̃och acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entenanet. T̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe orrena atet̃ penet ñeñt̃ att̃o ommoʼchenet. Ñam̃a ñetpaʼ añeʼnacaʼyeña allpochaʼp̃tatenet ñeñt̃ c̈heraʼrrtenet paʼshtamueto paʼrrpeʼmonet̃. T̃arraña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe añecpa atet penet eʼñe pommoʼcheñot̃et.
MAT 23:6 Ñam̃a ñetpaʼ ñerraʼm c̈ho rrallmeʼchapretenetpaʼ añacaʼye atarr muenenet oʼch anorrc̈haʼtyenet allecma anorryen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a ñetpaʼ eʼñe att̃ecma penet amaʼt all judioneshaʼ poʼprahuo.
MAT 23:7 Ñam̃a ñetpaʼ eʼñe pommoʼcheñot̃et añeʼnaña atarr muenenet acheñeneshaʼpaʼ oʼch huom̃chaʼtyesapanet pueʼm̃chaʼnañot̃et ñerraʼm esempo chopeñeʼchyenet t̃oñoʼmar allecma shontena acheñeneshaʼ. Ñam̃a pommoʼcheñot̃etpaʼ añeʼnaña atarr muenenet oʼch otanet acheñeneshaʼ ñetpaʼ eʼñoʼ partsesharerochet.
MAT 23:8 ’T̃arraña sayeʼña neyochreshachaʼ ñatoʼtña semnenaʼña oʼch otas acheñeneshaʼ sapaʼ eʼñoʼ partseshareroches. Ñam̃a sa allohuenespaʼ eʼñechña semoʼnasheñecma sep̃annena, t̃arroʼmar sa allohuenacpaspaʼ napt̃acaʼyeña Separtseshar sepenen na ñeñt̃en Cristotosets.
MAT 23:9 Ñam̃a arr patsro amaʼt puesheñarra amach seyomporer sep̃atstaneto. T̃arroʼmar sapaʼ eʼñecaʼye pat̃rraña Sompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.
MAT 23:10 Ñam̃a sapaʼ amach semnatsche amaʼt puesheñarra eʼñe puec̈horeʼteñot̃etaspaʼ oʼch otaset: Naʼyochret̃erneshachaʼ. T̃arroʼmar sa allohuenacpaspaʼ napt̃acaʼyeña Saʼyochreshat̃er sepenen na ñeñt̃en Cristotosets.
MAT 23:11 T̃arroʼmar ñeñt̃ poʼñoc̈h cohuen am̃chaʼtaret̃tetsa sesho ñeñt̃paʼ ñeñt̃caʼyeña atarr t̃orretsaña poʼpotantañecop att̃och orrtatanet ñeñt̃ atarr sherbets ñocpuet.
MAT 23:12 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa eʼñe pommoʼcheñot̃ ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ amach esosheʼmayeʼ entereto. T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entetso t̃eʼ ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ atarrchaʼ cohuen enteret.
MAT 23:13 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sam̃a ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop t̃arroʼmar sapaʼ sommoʼcheñot̃eʼna atarr seshcareʼtyen. T̃arroʼmar amaʼt sapaʼ amacaʼye senteññañeña Yompor poʼcohuenña, ellonet̃paʼc̈hoʼña c̈hocma sepatareʼteñña poʼpotantañ ñeñt̃ eʼneneʼ Yompor poʼcohuenña. C̈ha saʼnpam̃peñña acheñeneshaʼ att̃och ñetpaʼc̈hoʼña amach enterrñañeto Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃.
MAT 23:14 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sam̃a ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, t̃arroʼmar sapaʼ sommoʼcheñot̃eʼna seshcareʼtyeñ. Amaʼt rret̃orrnaneshaʼpaʼ ñeñt̃eʼnaña seprratam̃pesyenña paʼpaquëll. Elloña eʼñe sommoʼcheñot̃paʼ aña atarr semnen oʼch atet̃ sepena ñerraʼm atarr cohuen acheñres ñeñt̃oʼmarña all semaʼyochena allecma shontena acheñeneshaʼpaʼ amach t̃ematenayaya semaʼyocheno. Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ oʼch notas, sapaʼ elloña atarrchaʼ saʼcoñchataret̃terra.
MAT 23:15 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sam̃a ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ t̃arroʼmar sapaʼ sommoʼcheñot̃eʼna atarr seshcareʼtyen. Sapaʼ c̈hocma sechopeñeʼchyen erracmañen patsoʼmar, sep̃chatyena amaʼt ñam̃a sapoʼmar. Ñeñt̃paʼ añecpa atet̃ sepena att̃och sameʼñatyesya amaʼt eʼñe puesheñaʼttsa eʼñe sa soct̃ap̃ña ñeñt̃es judioneshas. Ñeñt̃ allpon sameʼñatyenapaʼ ñetñapaʼ aña seyc̈hatyenanet ñeñt̃ ama cohuenayaye ñeñt̃ eʼñe atet̃ sepena sam̃a. Ñeñt̃oʼmar ñetpaʼc̈hoʼña ello atarr nanac oʼpatataret̃tenet coñcheñets, eʼñe epocheʼttsocma soʼpatatenanet coñcheñets.
MAT 23:16 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes t̃arroʼmar amaʼt ñeñt̃ ama sec̈henoyo seyoc̈hro sañapaʼ ñeñt̃ara seyc̈hateñña poʼpotantañec̈hno. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ sepena ñerraʼmrrat̃eʼ aporoʼyet̃ecmas echaʼnmannetsa. Amaʼt seyc̈hateneñ ñeñt̃ poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye att̃eyaye. Ñeñt̃paʼ atet̃ soteneñ: “Ñerraʼm eseshaʼ neneʼ poʼñoñ ñerraʼm aña Parets paʼpaquëll paʼsoʼchño nenan poʼñoñ saña ñeñt̃paʼ c̈ha soten añoʼ esoyaye ama pallteno oʼch eʼñe poʼñoc̈h aʼpoctatan poʼñoñ.” T̃arraña poʼpoñpaʼ atet̃ soteneñ: “Ñerraʼmña añ oro paʼsoʼchño yenaʼ yeñoñ ñeñt̃ Parets paʼpaclloʼtsen allempoña poʼñoc̈hpaʼ c̈hocmach eʼñe yaʼpoctat yeñoñ.”
MAT 23:17 Sapaʼ atarr otatsñat̃es, ama añeyeʼña sec̈henoyoña seyoc̈hro ñeñt̃ cohuen enten Yompor. C̈hacaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ aporoʼyet̃ecmas. Amaʼt señoteñeña atet̃ sherben oropaʼ eʼñecaʼye att̃ecma sherbenña ñam̃a Parets paʼpaquëll. T̃arroʼmar allempo neteʼt̃ oro Parets paʼpacllo, ñeñt̃ña oropaʼ añcaʼye eʼñe cohuen aʼpoctatayeʼt̃ Partsocop ñeñt̃ara Partsopoʼ.
MAT 23:18 Ñam̃a poʼpoñpaʼ atet̃ soteneñ: “Ñerraʼm eseshaʼ neneʼ poʼñoñ eʼñe altar paʼsoʼchño allecma neñet ñeñt̃ amtsaret̃tetsa Yomporecop, ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈ha soten añoʼ esoyaye, ama pallteno oʼch eʼñe poʼñoc̈h aʼpoctatan poʼñoñ.” T̃arraña poʼpoñpaʼ atet̃ soteneñ: “Ñerraʼmña añ paʼsoʼchño yenaʼ yeñoñ ñeñt̃ amtsaret̃tetsa Yomporecop ñeñt̃ nenet altarro enot̃, allempoña poʼñoc̈hpaʼ c̈hocmach eʼñe yaʼpoctat yeñoñ.” T̃arraña amaʼt atet̃ sotatseʼtyeneñpaʼ ñeñt̃paʼ amacaʼye poʼñoc̈hoyaye.
MAT 23:19 Sapaʼ ama añeyeʼ sec̈henoyoña seyoc̈hro ñeñt̃ cohuen enten Yompor. C̈ha sottena ñerraʼmrrat̃eʼ aporoʼyet̃ecmas. Amaʼt señoteñeña altarpaʼc̈hoʼña atarrcaʼye sherben. Eʼñe att̃ecma sherben ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ amtsaret̃tetsa Yomporecop ñeñt̃ nenet all altarro enot̃. T̃arroʼmar altarpaʼ ñeñt̃caʼyeña aʼpoctateneʼña Yomporecop ñeñt̃ nenet all.
MAT 23:20 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñerraʼm esempo yenen yeñoñ altar paʼsoʼchño, ama eʼñe ñapt̃a altar paʼsoʼchño yenenoña yeñoñ; añohuencaʼyeña yenenña yeñoñ eʼñe paʼsoʼchño allohuen ñeñt̃ naʼyenet all, allecma sherb̃aʼyenet Yompor.
MAT 23:21 Ñam̃a ñerraʼm esempo yenen yeñoñ Partsopoʼ paʼsoʼchño, ama eʼñe ñapt̃a Partsopoʼ paʼsoʼchño yenenoña yeñoñ. Yomporeʼnacaʼyeña paʼsoʼchño yenenña yeñoñ t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñecaʼye ño paʼpaquëll.
MAT 23:22 Ñam̃a ñerraʼm yenen yeñoñ Yompor pueʼntañ paʼsoʼchño, Yomporeʼnacaʼye paʼsoʼchño yenenña yeñoñ amaʼt ñam̃a Yompor poʼconañeʼnacaʼye paʼsoʼchño yenenña yeñoñ t̃arroʼmar enetpaʼ Yomporcaʼye poʼconañ peneʼ t̃arroʼmar allpaʼ alloʼtsencaʼyeña Yompor.
MAT 23:23 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sa ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop t̃arroʼmar sapaʼ sommoʼcheñot̃eʼna atarr seshcareʼtyen. Ora allohuen ñeñt̃ senarem̃ sepen amaʼt c̈hocma sapueñeñ Yompor allpon ñeñt̃ poctetsa ñocop —mentapan, anísopan, cominopan—sapaʼ c̈ha sepsenña ñeñt̃ ñoñtsor ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃caʼyeña ello nanac sherbets. Ñeñt̃paʼ att̃och eʼñe cohuen es sep̃aʼyeññañ poʼpotantañ. Ñeñt̃ña sapaʼ c̈haña sepseñ. Ñam̃a att̃och semuerannaʼta ñeñt̃paʼc̈hoʼña sañapaʼ c̈hacaʼyeña sepseñ. Ñam̃a att̃och poʼñoc̈h eʼñe cohuen sameʼñañat̃tena Yomporecop ñeñt̃paʼc̈hoʼña sañapaʼ c̈hacaʼyeña sepseñ. Sapaʼ eʼñe ñeñt̃aña sepalltena. Ñam̃a att̃o c̈hocma es sapaʼyen Yomporecop ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hocmach atet̃ sepena amach c̈ha sepsatstere.
MAT 23:24 Sapaʼ amaʼt ama c̈hoyeʼ c̈hennaso seyoc̈hro ñeñt̃a atarr semneñ oʼch seyc̈hach poʼpotantañ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ sepena ñerraʼmrrat̃eʼ aporoʼyet̃ecmas echaʼnmannetsa. Añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ socop ñeñt̃ setseten eʼñe soʼna soct̃ap̃ña amaʼt ñeñt̃paʼ atarr coñeʼt̃ot̃ sherben Yomporecop, sañapaʼ ñeñt̃acaʼye atarr semneñ oʼch seyc̈hateñ poʼpotantañ. T̃arraña añ ñoñtsor ñeñt̃ atarr nanac sherbets Yomporecop, saña ñeñt̃paʼ ama c̈hennasoña seyoc̈hro amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr es añet̃oll allpon ñerraʼm c̈hopoʼyet̃oll saña ñeñt̃paʼ c̈hacaʼyeña seyorasoteñ t̃arraña ñeñt̃ña atarr añecmuen allpon ñerraʼm huaquësh sapaʼ ñeñt̃aña sañyen eʼñe att̃a.
MAT 23:25 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sa ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Sapaʼ eʼñe seʼpameʼteneñña setaza enot̃paʼ oʼponot̃ñapaʼ ama seʼparroʼteñe. Seplatopaʼc̈hoʼña enot̃a eʼñe seʼpataʼteñ oʼponot̃ñapaʼ ama seʼpataʼteñe. Eʼñe atet̃ sepena sam̃a. Eʼñe saʼcohuentatena ñeñt̃ enoʼmar ñeñt̃ atet̃ seyc̈hena sa allochñapaʼ att̃och entenes allohuen acheñeneshaʼ sapaʼ eʼñoʼ cohuenes, t̃arraña oʼpono seyoc̈hropaʼ amacaʼyeña saʼcohuentateñe, allñapaʼ eʼñe chorren shonteʼ sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ att̃o eʼñe seshquëñot̃eʼna c̈hocma es seprratam̃pesyen, atarr es seyeʼchapretannena, ñeñt̃ñapaʼ eʼñecaʼye socpa.
MAT 23:26 Ñeñt̃es fariseoneshas, sapaʼ ama añeyeʼ sec̈henoyoña seyoc̈hro ñeñt̃ cohuen enten Yompor. C̈hacaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe aporoʼyet̃ecmas. Socoppaʼ añcaʼyeña poctetsa, ñanomchaʼña oʼponot̃ seʼpameʼtña setaza, seplatopaʼc̈hoʼña ñanomchaʼña oʼponot̃ seʼpatach. Allochñapaʼ oʼch eʼñe cohuenta emoshem̃toʼmar.
MAT 23:27 ’Atarr nanac llequëntsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sa ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Sapaʼ eʼñe att̃es ñerraʼm apampaña ñeñt̃ aʼhuallamaʼt̃tam̃penet. Enot̃paʼ eʼñech cohuen orrtenañ. Oʼponot̃ñapaʼ eʼñech chorren arromñat̃ap ñam̃a paʼnamen ñeñt̃ nanac sosey.
MAT 23:28 Sapaʼc̈hoʼña eʼñerramcheʼ att̃esña sam̃a. Poʼñoc̈hcaʼye ñeñt̃ atet̃ sorrtatyen acheñeneshaʼñapaʼ eʼñe atet̃ entenset ñerraʼmrrat̃eʼ sapaʼ eʼñe cohuenareʼ es sep̃aʼyen. T̃arraña oʼponoña seyoc̈hropaʼ eʼñe aña shontetsa alloch sommoʼchyena, atarr seshcareʼtannaʼtyena, paʼnamen sorrtatyen ñeñt̃ amaʼt mamesha ama cohuenayeʼ entapretenso Yompor.
MAT 23:29 ’Atarr nanac llequëñtsoʼtsenes fariseoneshachaʼ ñam̃a sa ñeñt̃es eʼñe etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop t̃arroʼmar sa t̃eʼpaʼ sat̃omaten enot̃ ñeñt̃ atarr cohuen senten sa all pampaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñam̃a añeʼna saʼcohuentam̃pesyen all pampaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ acheñeneshar ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyeseteʼt̃.
MAT 23:30 Saña t̃eʼpaʼ atet̃ sotyeneñ: “Ñerraʼm allempocmach yeʼñalletañ allempo correʼt̃ yatañneshañ, att̃o ñetpaʼ muetsanacheteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, yañapaʼ amat̃eʼ esoʼmar yemtsapretaneto.”
MAT 23:31 Ñeñt̃ atet̃ sotyeneñpaʼ t̃eʼña eʼñe sa señoñot̃paʼ oʼ saʼmet̃am̃p̃sa eʼñe sañeña poʼñoc̈h sapaʼ poʼm̃renñescaʼye ñeñt̃ muetsanatayeʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ.
MAT 23:32 Ñeñt̃oʼmarña sa t̃eʼpaʼ ñeñt̃acaʼyeña eʼñe setsoteññañ satañneshañ ñeñt̃ allpon sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ eʼñe mot̃etnomnas ahuat̃ot̃eñ eʼñe sa satañneshañ.
MAT 23:33 ’Sapaʼ ama cohuenayayso atarr ashcarñat̃es, c̈ha sottena ñerraʼmrrat̃eʼ shechp̃a sompor sepen. Sapaʼ errot̃enohuachñacaʼyeña sequeshperrat̃eʼ. Sapaʼ añacaʼye soʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ parrareʼ tsoʼ all oʼpono.
MAT 23:34 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ oʼch nemñerrnas ñeñt̃chaʼ aʼm̃taʼyerreʼ neñoñ, ñam̃a ñeñt̃ atarr eñotañ nep̃aʼyen, ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayeneʼ neñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. T̃arraña saña ñeñt̃paʼ c̈hachcaʼyeña semtsanatuerrnan ñeñt̃ patantaʼtets, poʼpotantaññapaʼ eʼñech secorsoʼtam̃pesuerrnan. Poʼpotantañña sapaʼ c̈hach senalleʼtyesuerrnan eʼñe all sa seprahuoʼmar. Atarr seʼmoñeʼtenanet ñeñt̃oʼmarña c̈hocma soct̃areʼtenanet anetsot̃ oʼch saʼyetatuanet ñetñapaʼ oʼch ahuanemyeset poʼpoñ anetsoʼmar.
MAT 23:35 Att̃ocaʼyeña ora allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyestseʼt̃ ñeñt̃ amtsanatyesaret̃tatseʼt̃ ashataret̃etyeseteʼt̃ poʼrras, sañapaʼ allempot̃eñ eʼñe saʼyohuaret̃tena amaʼt t̃emeʼttsen, sa ñeñt̃es corretsa t̃eʼ, amaʼt allempot̃eñ amtsaret̃ta Abel ñeñt̃ ama es yec̈hcatetso amaʼt coñeʼt̃a t̃arrempohua allempo semtser ñam̃a Zacarías ñeñt̃ Berequías puechemer. Ñeñt̃ña sapaʼ alla semtser Parets poʼponro puechaʼpetarot̃ alloʼtsen altar allot̃ecma sherbeteʼt̃ Yompor. Amaʼt allohuen ñeñt̃ amtsanatyesaret̃tatseʼt̃ allempo sañapaʼ eʼñe allempot̃eñ saʼyohuaret̃terra.
MAT 23:36 Poʼñoc̈hcaʼye notenes, acheñeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ ñetñapaʼ atsaʼtataret̃terretchaʼ eʼñe ora allpon atserrp̃atseʼtyesoneteʼt̃ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyestseʼt̃ Yomporecop.
MAT 23:37 ’T̃eʼpaʼ eʼñe nellquëñot̃ oʼch notas sa ñeñt̃es jerusaléñoʼmarneshas, ñeñt̃es muetsanatyesayeʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, sa ñeñt̃es rrollapechyesayeʼt̃ ñeñt̃ amñaret̃tatseʼt̃ sesho, t̃eʼña napaʼ oʼch notas: Napaʼ atarr atonocheʼtats nemneñeñ oʼch naʼyapac̈haʼhuerrsoñ allohuenes nesho att̃och eʼñe cohuen necuam̃pensoñ. Nemneñeñ oʼch naʼyapac̈haʼhuerres atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ atollop aʼyapac̈heneʼ puechoyoreshaʼ oʼch eʼñe setoʼtuanet. T̃arraña sañapaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ amaña semno.
MAT 23:38 T̃eʼñapaʼ all seyc̈hena sa, Yomporñapaʼ oʼch aʼypoʼñerres.
MAT 23:39 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: Na poʼpocheñopaʼ amach alla senterrneʼt̃e. Esempohuañenñapaʼ senterrenchaʼ, allempoñapaʼ atet̃chaʼ soterren: “Ayeʼchoc̈htatpahuepaʼch Jesucristo ñeñt̃ huapatsa ñeñt̃ llesensen Yeyomporer.”
MAT 24:1 Jesúsñapaʼ c̈haʼnerrerr Parets paʼpacllot̃. Alla ahuenerr allempoñapaʼ ponem̃ya pueyochreshaʼ. Ñetñapaʼ allent̃a cohuatyeset ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtyetsa allo orrataret̃tena Partsopoʼ.
MAT 24:2 Allempo Jesúspaʼ atet̃ otanet: —Amaʼt senteñeñ ora allohuen ñeñt̃ coc̈hneshareʼ t̃arraña napaʼ oʼch notas: Poʼñoc̈hcaʼye c̈herrchaʼ allempoch eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra. Amaʼt eʼñe puem̃arra mapyetpaʼ amach aʼpuerroña all allo orratenet Partsopoʼ eʼñechcaʼye poctacma aʼcoyeʼtaret̃etuerra.
MAT 24:3 Ñeñt̃a otuanenanetpaʼ allent̃a ahuen Olivop̃no. Allñapaʼ anorruen, pueyochreshaʼñapaʼ oʼ alla huac̈herrñañeterr, eʼñe ñapt̃ochayet. Ñetñapaʼ atet̃ otuereterr: —Yapaʼ yemneñcaʼye oʼch p̃otey ¿esempoʼtchaʼña atet̃ perra? Ñam̃a ¿esoʼtchaʼ yentyerrña ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ allempoch pehuerrmocha oʼch mellapoterra?
MAT 24:4 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Eʼñech señoterra, allochñapaʼ amach eseshaʼ seshquërraye.
MAT 24:5 T̃arroʼmar shonteʼch orrterrtsa ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnataterreʼ nesoʼcheñ, ñeñt̃chaʼ otyerrets: “Napaʼ ñeñt̃encaʼyeña Cristotets.” Ñetñapaʼ shonteʼch shequëret acheñeneshaʼ.
MAT 24:6 Ñam̃a allempoña sapaʼ seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerr allampañoʼmar, ñam̃a seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerra ora errap̃aren anetsoʼmar. Saña allempopaʼ amach c̈ha seyorenatsto amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye eʼñe poʼñoc̈h perra. T̃arraña allempopaʼ amach c̈henaʼ allempoch eʼñe mellapoterra.
MAT 24:7 Paʼnamen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼpoñeʼttsocma mereñtsoretpaʼ ñetpaʼ quellarannaʼterretchaʼ. Ñam̃a paʼnamen anetsot̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ quellaraterranchaʼ pueyochreneshac̈hno. Orrterrach allemeñ muec̈heñets oʼch eʼñe chaporrñatsotyerr errap̃aren. Ñam̃a orrterrach paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñeñt̃ atarr apatannaʼtpoʼ. Pellaʼyerrach pats ora errap̃aren.
MAT 24:8 Ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña allempopaʼ ñeñt̃chaʼña ñanom mueroc̈htaterrahuetña allempo.
MAT 24:9 ’Allempoña sapaʼ pomuerrsetchaʼ att̃och errot̃uanen perrset allchaʼña muetsatyerrset. Atarrchaʼ eʼmoñeʼterres allohuen acheñeneshac̈hno t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼyeña eʼñe sameʼñena.
MAT 24:10 Ñam̃a shonteʼch acheñ allempo ñeñt̃chaʼ quec̈hpuerreʼ Yompor. Eʼñe ñagattsetapaʼ eʼmoñeʼtannaʼterretchaʼ att̃ot̃chaʼ pomatatannaʼtyerret.
MAT 24:11 Ñam̃a allempopaʼ orretyerrach shonteʼ ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnaterrtsa ñetpaʼ añoʼ aʼm̃tenet Yompor poʼñoñ. T̃arraña poʼñoc̈h amach Yomporeyeʼ poʼñoñ aʼm̃terreto, ñetpaʼ att̃achña shequëretña shonteʼ acheñeneshaʼ.
MAT 24:12 Allempopaʼ atonterrach errap̃aren paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno allochña atarr at̃pareʼterrñañet Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñpaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna morrentannaʼtnenet.
MAT 24:13 T̃arraña amaʼtchaʼ errot̃uanen ap̃aret̃terret, eseshaʼch eʼñe ahuantaʼhuanmueʼ ñeñt̃chaʼ ama nequec̈hpuerraye, ñeñt̃ñapaʼ ñeñt̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃terrtsa.
MAT 24:14 Ñam̃a allempopaʼ añ cohuen ñoñets att̃o ayochreshat̃tena Yompor ñeñt̃chaʼña ñanom serrpareʼtatyeretña acheñeneshaʼ ora errap̃aren allohuanen añe patsro. Att̃ochña eñotateretña ora allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ oteney Yompor. Allempochña poʼñoc̈h mellapoterra.
MAT 24:15 ’Ñehua, ahuat̃ Daniel ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ña poʼquellcopaʼ atet̃ oteʼt̃: “C̈herrchaʼ allempo amaʼt ñeñt̃ ama masosyayeʼ enteno Yomporpaʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈herrchaʼ all amaʼt ñeñt̃ eʼñe Partsocpa anaret̃eñ. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃achcaʼyeña eʼñe aʼchencatuerrahuet.” Ñehua, ñeñt̃chaʼ lleyerreʼ añ ñoñetspaʼ ñetñapaʼ eñoteretepaʼch. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempoch senter oʼ c̈hap all ñeñt̃ eʼñe Partsocpa anaret̃paʼ
MAT 24:16 allempoña ñeñt̃ allpon Judeoʼtsaʼyen ñetñapaʼ allorocmuepaʼch yetrraʼterret, ahuanerretepaʼña aspent̃areronet̃.
MAT 24:17 Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñaʼtets ñatoʼ ñetña allempopaʼ enoʼtsaʼyenetchaʼ paʼpacllato, ñetñapaʼ sohuetepaʼchña t̃ecma t̃arraña amachña beʼt̃osatsetnomuetoña poʼponreto att̃och yoratsreʼtnomuet.
MAT 24:18 Ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ paʼmroʼtsenpaʼ allempoña ñetpaʼ amachña onatsterreto att̃och erretaʼ paʼshtamuet.
MAT 24:19 Allempopaʼ atarrchaʼ llequëñets añecop ñeñt̃ ac̈homenareʼ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ allohuen emaret̃et̃olleshac̈hno. (T̃arroʼmar ñocpuetpaʼ atarr t̃orrapoʼ att̃och yetrraʼtet ñamet.)
MAT 24:20 Ñam̃a Yomporchaʼña semaʼyocha allochñapaʼ amach c̈ha huapoto allempoch seyetam̃pesya ñam̃a amachcaʼye aña yet̃ro seyetatsto allempocma samesen.
MAT 24:21 Allempopaʼ orrterrach mueroc̈hteñets ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterreʼ allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puemueroc̈htareto atet̃ atarr nanac huomenc. Amaʼt allempot̃eñ eʼñe errteʼ ayec̈hcataret̃ta añ patser ama puemueroc̈htareto atet̃. Allempoña ellopaʼ amach atet̃ alla mueroc̈hterreteʼt̃e amaʼt errponaña.
MAT 24:22 Allempoch atarr amueroc̈htataret̃terret. T̃arraña allempoña Yomporpaʼ ñach oterrets t̃eʼpaʼ allohuach. Ñerraʼm amach oto allohuachpaʼ allempoña amaʼt puesheñarrapaʼ amach eseshaʼ queshperrtso. T̃arraña ñeñt̃ña ameʼñenaya ña ñeñt̃ acrenpaʼ ñocpuetñapaʼ oterrchaʼ t̃eʼpaʼ allohuach.
MAT 24:23 ’Ñehua, allempoch orameñ mueroc̈hteñetspaʼ ñerraʼm eseshaʼ soteʼ: “Arroʼtsencaʼyeña Cristo”, amapaʼ oʼch otaset: “T̃arroʼtsencaʼye Cristo”, sañapaʼ amach sameʼñatstaneto.
MAT 24:24 Orretyerrachcaʼye ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña Cristotets. T̃arraña ñeñt̃paʼ att̃achcaʼye shecareʼtyerranña acheñeneshaʼ. Orretyerrach ñam̃a ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña aʼm̃teneʼña Yompor poʼñoñ, t̃arraña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma shecareʼtyerran acheñeneshaʼ, amachña Yomporeyeʼña poʼñoñ aʼm̃teno. Ñeñt̃chaʼ atet̃ shecareʼtyerrets, ñetñapaʼ orrtatyerretchaʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a acheñeneshaʼpaʼ ama puentare, att̃ochña cohuanrrortateretña acheñeneshaʼ. Amaʼt ñeñt̃ Yompor paʼcrarnesharpaʼ mueneñetañchaʼ ñeñt̃eʼnachña shequërret.
MAT 24:25 Señochepaʼch amaʼt ama c̈henaʼ mueroc̈hteñtsopopaʼ napaʼ oʼ eʼñe notuas sa.
MAT 24:26 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ notenes: Ñerraʼm allempoch atet̃ oterrset: “T̃arroʼtsencaʼyeña Cristo aʼyo all amayo”, sañapaʼ ñatoʼtña sesenaʼña all oʼch senteñaʼ. Amapaʼ ñerraʼm atet̃chaʼ oterrseterr: “T̃arroʼtsencaʼye Cristo oʼpono pocollo”, sañapaʼ ñatoʼtña sesenaʼña all oʼch senteñaʼ.
MAT 24:27 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo c̈herr allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets eʼñe allohuen acheñeneshaʼpaʼ entapuerrnetchaʼ t̃arroʼmar allempopaʼ atet̃chaʼ nep̃ater ñerraʼmrrat̃eʼ meratsteʼ, oʼch meratsta huomencpaʼ eʼñech aʼpuetaresuan ora enet errap̃aren, amaʼt allot̃ huena atsneʼ amaʼt eʼñe allohuanen emuena.
MAT 24:28 Ñeñt̃paʼ eʼñechcaʼye atet̃ perraña ñeñt̃ atet̃ senten t̃eʼ ñerraʼm erroʼtsen ñeñt̃ rromuepaʼ allchaʼcaʼyeña shonterraña tseʼm.
MAT 24:29 ’Oʼchña huañerr ñeñt̃ mueroc̈hteñetspaʼ allempoñapaʼ eʼñech allorocma mayerr atsneʼ. Arrorrpaʼc̈hoʼña oʼhuañchaʼ atsnom. Rantoc̈hnopaʼc̈hoʼña shorc̈haʼterrchaʼ entot̃. Ñam̃a ñeñt̃ huomenc orraʼyetsa ento t̃eʼ allempoña amaʼt ñeñt̃paʼ pellaʼyerrach.
MAT 24:30 Allempoñapaʼ orrterrach ento ñeñt̃chaʼ señotaterreʼ nacaʼyeña oʼ nohuerra Ñeñt̃en eʼñe Acheñetosets. Allempochña nanac llecanrrorterra allohuen paʼnamen acheñeneshac̈hno ñeñt̃ añe patsroʼtsen. Entapuerrnetchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nesuam̃perra osot̃ eʼñe entot̃. Eʼñe nepartsoteñohuen eʼñech necohuenteñeshaʼ nohuerra.
MAT 24:31 Nemñerchaʼ nem̃llañot̃eñnaneshar ñetchaʼña poctoraʼnerrtset atarr huomenc. Ñetchaʼña aʼyapac̈haʼhuerret allem̃at̃eñ ñeñt̃ acren Nompor nocop eʼñech paʼtatsshem̃toʼmarohuen allot̃ecma orrnotena. Eʼñech allem̃at̃eñ aʼyapac̈haʼhueretchaʼ eʼñe allohuanen añ patsrot̃.
MAT 24:32 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ señochepaʼch ñeñt̃ atet̃ pena higoch. Ñehua, esempoch senteñ higoch oʼch em̃c̃achyen puetacret̃olleshaʼ allot̃chaʼ oʼch alla tapnaʼtyerrerr pasopaner, sañapaʼ ñeñt̃chaʼña señotateneʼ oʼ c̈henmoch allempoch huorateterrerr.
MAT 24:33 Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch sentyerr ñam̃a ñeñt̃ allponoʼ notuas, sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ poʼñoc̈h oʼcaʼye c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra, oʼcaʼye eʼñe allameʼttsamerra.
MAT 24:34 Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe corretsa t̃eʼ ñetña amach eʼñe rromhuenetaʼpaʼ allempocmach eʼñech etsoterra allohuen añec̈hno.
MAT 24:35 Esempohuañen añ enet ñeñt̃ senten t̃eʼpaʼ eʼñech chencaʼhuerra; patspaʼc̈hoʼña att̃ecmach perra eʼñech chencaʼhuerra. T̃arraña naña neñoñpaʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe ahuat̃a.
MAT 24:36 ’T̃arraña ñeñt̃ yet̃roch nohuerrapaʼ ñeñt̃ñapaʼ ama eseshayeʼ eñotenaye. Amaʼt erroʼtsent̃eʼ atsneʼ amaʼt erroʼtsen tsapro ñeñt̃paʼ amaʼt mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen ñetpaʼc̈hoʼña amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amaña eseshayeʼña eñotenaye allempoch nohuerrerr poʼpocheño. Amaʼt na ñeñt̃en Yompor Puechemeren napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ ama neñoteñe, ñapt̃aña Nompor Parets eñoteneʼ.
MAT 24:37 ’T̃arraña allempoch nohuerra poʼpocheño na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempopaʼ eʼñech atet̃ perret eʼñe atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ allempo correʼt̃ Noé.
MAT 24:38 Ñehua, allempopaʼ ama es puec̈haʼyeneto aña eʼñe cot̃apeʼcheteʼt̃ att̃o atarr paʼnamen muenenet ñeñt̃chaʼ rraʼyenet, orrareʼtyeseteʼt̃, senaʼtanatyena yacmaneshac̈hno, coyaneshac̈hnopaʼc̈hoʼña apanatyeseteʼt̃ ñeñt̃ yoranatyesahueteʼt̃. Ñetñapaʼ ñeñt̃a eʼñe cohuen enteteʼt̃. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo beʼt̃osos Noé poʼhuarcopahuo.
MAT 24:39 Ama es puec̈haʼyeseteʼt̃e machayot̃epaʼtchaʼ chop̃a oñ erracmañen, att̃oña añyanatuerranet oñ allohuenet. Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets. Machayot̃achcaʼye nohuerra.
MAT 24:40 Ñam̃a allempopaʼ atet̃chaʼcaʼye perra; puesheñaʼtetspaʼ anmaret̃terrach; amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼts p̃annenetañ ñeñt̃ñapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. Ñatoʼ allempopaʼ alloʼtsenchaʼ epsheña yacma paʼmro, puesheñarrñapaʼ anmaret̃terrach poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra.
MAT 24:41 Amapaʼ ñatoʼ allempo alloʼtsenchaʼ epsheña coyaneshaʼ ñeñt̃ parro puetseʼtets mapyo, ñeñt̃paʼc̈hoʼña puesheñarrpaʼ anmaret̃terrach poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra.
MAT 24:42 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: C̈hocmuepaʼch señoseʼrtenna t̃arroʼmar sapaʼc̈hoʼña ama señotenno esempoch nohuerra na ñeñt̃en eʼñe Separtseshar sepen.
MAT 24:43 Napaʼ eʼñech machayot̃a nohuerra atet̃ pena eñet̃ allempo att̃a es sepc̈haʼyena machayot̃ach huaponasa oʼch yoratsreʼtensaʼ. T̃arraña sa ñeñt̃es apacllat̃es señochepaʼch ñerraʼm señoteñeñ eʼñech esempo tsapro huaponasa eñet̃, sapaʼ c̈hochña señoseʼrtenañ att̃och amach semnacheña oʼch toram̃p̃sas sepacllo oʼch beʼt̃osam̃p̃sasa oʼch yoruennasaʼ ñeñt̃ allpon semorrentyena.
MAT 24:44 Ñeñt̃oʼmar notenes sapaʼc̈hoʼña c̈hocmuepaʼchña señoseʼrtenna t̃arroʼmar allempoch att̃a es sepc̈haʼyenapaʼ allempochña nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets.
MAT 24:45 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñonet̃, atet̃ oterraneterr: —Allohuenespaʼ atet̃chaʼ sep̃a eʼñe cohuen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr ameʼñañat̃tetsa ñam̃a eʼñech eñotenan ñeñt̃ atarr sherbets. Ñeñt̃ña yacmarpaʼ añ yechenaya pamoʼmteʼ eʼñe alla paʼpacllo. Añchaʼ poʼtaruas pen c̈hocmach apaʼyesan allohuen poʼpotantañ pamoʼmteʼ paʼtaruasañer puerraret allpon ñeñt̃ poctetsa puesheñaʼttsocop. Ñapaʼ att̃ecmach penanet, c̈hocmach apuenanet ñerraʼm esempoch c̈herrerr allempo atet̃ anaret̃ ñocop oʼch alla apaʼyerraneterr poʼpocheño. Ñapaʼ c̈hocmach atet̃ pena amach quec̈hpuenaneto t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃och eʼñe coshatenan pamoʼmteʼ.
MAT 24:46 Ñeñt̃ña ataruasañpaʼ atarrchaʼ coshatapuerran pamoʼmteʼ. Ñerraʼm esempoch huerra oʼch alla entuenan paʼtaruasañer ama c̈ho quec̈hpuenano ñeñt̃ poʼtaruas apaʼnem̃ ahuañmoʼchot̃eñ.
MAT 24:47 Poʼñoc̈h oʼch notas, ñeñt̃ña yacmar atarrchaʼ coshatueñ pamoʼmteʼ. Añchaʼ coshaterreʼ oʼch nohuer am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃sapreteʼ ñeñt̃ allpon echyen pamoʼmteʼ.
MAT 24:48 T̃arraña ñeñt̃ña ataruasañer allempo ama huerraʼ pamoʼmteʼ ñerraʼm ñapaʼ att̃a oten pueyoc̈hro, namoʼmteʼpaʼ amach ahuen huerro, allempoña ñapaʼ c̈hach ashtapechyenan ataruasañec̈hno ñeñt̃chaʼ rratañ. Ñañapaʼ ñerraʼm att̃ach allemeñ rrapretyen ñam̃a att̃ach orrareʼtapretyen allchaʼ atarr posaʼtareʼtyen, ñeñt̃ña ataruasañ atet̃paʼ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayaye.
MAT 24:50 Ñeñt̃ña ataruasañer ñerraʼm ñapaʼ att̃ach ottatseʼtyena amach es puec̈haʼyeno amach eñoteñe ñeñt̃e yet̃roch huerra pamoʼmteʼ amaʼt erroʼtsenchaʼ yet̃ro huena.
MAT 24:51 Machayot̃achña huerra pamoʼmteʼpaʼ atarrchaʼ coñchatuer, allach mueñuer all ñeñt̃ oʼpatenaya allohuen ñeñt̃ poʼñoc̈h ama ameʼñetso ñeñt̃ att̃a shecareʼtyets. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyesosetchaʼ paʼs.
MAT 25:1 Jesúsñapaʼ alla yec̈haterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Allempoch am̃chaʼtaret̃terra Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen allempoch nohuerra na, ñeñt̃ña allempopaʼ atet̃chaʼ perra eʼñech atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈harrasheña shopshareʼ ñeñt̃chaʼ tatsa allchaʼ cohuoset allempoch huerranet ñeñt̃ eʼñe errteʼ senaʼtetsa. Ñetñapaʼ anomyeset poʼlampareñ alloch poctapueñet ñerraʼm esempoch huerra.
MAT 25:2 Ñeñt̃ña amnarsheña ñetpaʼ att̃a es puec̈haʼyenet ñeñt̃oʼmarña ama anmuetoña poʼpoñ aceiteʼ alloch aʼhuortaterret poʼlampareñ allempoch huañ ñeñt̃ anmam̃p̃set poʼlamparñem̃o. Poʼpotantañ amnarsheña ñetpaʼ atarr eñotenet att̃och eñoseʼrteñet eʼñe cohuen, ñeñt̃oʼmarña ñet eʼñe ellonet̃paʼ anomyeset aceiteʼ puetellm̃o alloch aʼhuortaterret poʼlampareñ ñerraʼm esempo huañap̃set ñeñt̃ poʼlampareñem̃oʼtsenet.
MAT 25:5 Allña ñetpaʼ cohueñet, ama ahuenayeʼ huerranetoña ñeñt̃ senaʼtetsa. Ñetña all machayot̃a moñeʼtyesetpaʼ c̈hepaʼtchaʼ manrraʼtuatset.
MAT 25:6 Oʼña ñarenen tsappaʼ allempoñapaʼ machayot̃a eʼmuet rranarets, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten: “T̃ayacaʼyeña huennasaña ñeñt̃ senaʼtetsa ñeñt̃ atarr secuen. Sec̈haʼnomñacaʼyeʼ oʼch sepocteñ.”
MAT 25:7 Allempoñapaʼ allent̃a tantrraʼtuaña allohuen shopshareʼ ñetñapaʼ aʼcohuenetyeset poʼlampareñ.
MAT 25:8 Amnarsheñaña ñeñt̃ ama yerpaʼpesnomaye aceiteʼ ñetñapaʼ atet̃ otareʼchet poʼpotantañ amnarsheña ñeñt̃ c̈hocma anmueʼ aceiteʼ: “T̃eʼpaʼ oʼch socyaʼy yam̃a aceiteʼ ñeñt̃chaʼ yaʼhuortatnom. Yapaʼ oʼ mayaʼhuaña yelampareñ.”
MAT 25:9 Ñeñt̃ña eʼñe cohuen eñoteneʼ eñoseʼrtatsapaʼ ñetñapaʼ atet̃ ochetña poʼpoñ amnarsheña ñeñt̃ enamuenahuet aceiteʼ: “Amachcaʼye yocyaso t̃eʼt yehuañapen yam̃a. Sapaʼ arrña seta all pomueñet oʼch serañt̃eñaʼ sam̃a socop.”
MAT 25:10 Ñet ahuanmatset oʼch rañt̃eñetaʼpaʼ ñeñt̃ña senaʼtetsapaʼ eʼñe allorocma c̈hen. Ñeñt̃ña poʼpoñ amnarsheña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h c̈hocma eñoseʼrtetsa, ñetñapaʼ beʼt̃osc̈haʼtet parro epuet ñeñt̃ senaʼtetsa. Allñapaʼ allchaʼ atarr coshameʼtapreteret. Allñapaʼ eʼñe echarr yottam̃p̃set.
MAT 25:11 Allña eʼñe oʼchtatsapaʼ oʼ huac̈herraña poʼpotantañ amnarsheña shopshareʼ ñeñt̃ ahuanmatsa ñorraʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otuerret: “Petoram̃p̃sayeʼchapuerrey Nepapareshachaʼ.”
MAT 25:12 Ñañapaʼ atet̃ otapuerranet: “T̃eʼ napaʼ oʼch notapuerres, sa amacaʼye poʼñoc̈hayeʼ seyemtenno.”
MAT 25:13 Jesúsñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ: —Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ oʼch notas: Sapaʼ c̈hocmuepaʼchña eʼñe cohuen señoseʼrtena, t̃arroʼmar sapaʼ amacaʼye señoteñe erraʼtsenchaʼ yet̃ñatsro allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets, ñam̃a erroʼtsenchaʼ yet̃ro amaʼt ñeñt̃paʼ ama señoteñe.
MAT 25:14 Jesúsñapaʼ alla yec̈haterraneterr poʼpoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Allempoch am̃chaʼtaret̃terra Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen allempoch nohuerra na, ñeñt̃ña allempopaʼ eʼñech atet̃ perra ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma oʼch ahuoʼ b̃ac̈hayo. Ñeñt̃ña yacmarpaʼ oʼch agotnoman paʼtaruasañreneshaʼpaʼ oʼch apaʼyesnomanet quelle ñeñt̃ allpon echen; ñetñapaʼ oʼch cohuam̃p̃soñet t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ huerra.
MAT 25:15 ’Puesheñarrpaʼ apaʼnem̃ amnarmeta talento, ñeñt̃paʼ atarr shonteʼ quelle allpon ñerraʼm amnar mil. Ñapaʼ añecop apaʼnem̃ att̃och ellopaʼ oʼch atontatan poʼpatronar poʼc̃llayor. Poʼpsheñeñpaʼ apaʼnem̃ epmeta talento, ñeñt̃paʼ allpon quelle allpon ñerraʼm epa mil. Poʼpsheñeñpa apaʼnem̃ puemetarr talento. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña allpon quelle ñerraʼmrrat̃eʼ pat̃err mil. Ñehua, puesheñaʼttsetpaʼ eʼñe allpona apaʼyesnomanet ñeñt̃ eʼñe allpona eñotyenet att̃och ellonet̃paʼ atontatet quelle. Ñeñt̃a apaʼyesuanmanetpaʼ ñañapaʼ allent̃a ahuoʼ b̃ac̈hayo.
MAT 25:16 Ñeñt̃ agapueʼ amnar mil ñañapaʼ allorocma ahuoʼ allchaʼ taruasatan quelle; att̃oña ellonet̃paʼ oʼ alla ganerrerr poʼpoñ amnar mil quelle.
MAT 25:17 Atet̃ p̃a ñam̃a ñeñt̃ agapueʼ epa mil. Ñapaʼc̈hoʼña ellonet̃paʼ ganerrerr poʼpoñ epa mil quelle.
MAT 25:18 T̃arraña añña ñeñt̃ agapueʼ pat̃err mil ñañapaʼ allent̃a anem̃ allchaʼ pampueñaʼ; att̃ocaʼyeña ñapaʼ c̈ha eʼpotanña quelle.
MAT 25:19 ’Oʼña atomatpaʼ oʼ huerranetña poʼpatronaret, allent̃a agotatuerranet att̃och entuerranet poʼtaruas errot̃ent̃eʼ taruasaʼyeset eʼñe puesheñaʼttset.
MAT 25:20 Ñeñt̃ña agapueʼ amnar mil ñañapaʼ huapapaʼ apapuenan poʼpatronar poʼpoñ amnar mil quelle, ñeñt̃paʼ atet̃ otapueñ: “Añña Nomporchaʼ ñeñt̃ p̃apaʼnmuen amnar mil quelle ahuaña, napaʼ ellocaʼye neganerrerrña pec̃llayorot̃ poʼpoñ amnar mil quelle.”
MAT 25:21 Poʼpatronarpaʼ atet̃ och: “Eʼñe pocteʼ neyochrechaʼ; p̃apaʼ atarr cohuen pesherbenen. P̃apaʼ eʼñe cohuen petsoton ñeñt̃ atet̃ notnomuep̃. Amaʼt allponat̃olla napaʼnmap̃ ahuaña, p̃añapaʼ atarroʼt cohuen pesherb̃aton. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ p̃ach necuam̃p̃sapreterreʼ ñeñt̃ atarr aton. T̃eʼña p̃apaʼ pebeʼt̃os allchaʼ atarr p̃ocshapreterrna.”
MAT 25:22 Allempoñapaʼ ñeñt̃ agapueʼ ñam̃a epa mil, ñapaʼc̈hoʼ huapapaʼ apapuenan poʼpatronar poʼpoñ epa mil quelle. Ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otapueñ: “Nomporchaʼ ñeñt̃ p̃apaʼnmuen nam̃a epa mil, napaʼc̈hoʼña ellocaʼye neganerrerrña pec̃llayorot̃ poʼpoñ epa mil quelle.”
MAT 25:23 Ñapaʼc̈hoʼña poʼpatronarpaʼ atet̃ och: “Eʼñe pocteʼ; p̃apaʼc̈hoʼña atarroʼt cohuen pesherbenen. P̃apaʼc̈hoʼña eʼñe cohuen petsoton ñeñt̃ atet̃ notnomuep̃. Amaʼt allponat̃olla napaʼnmap̃ ahuaña, p̃añapaʼ atarroʼt cohuen pesherb̃aton. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ p̃am̃a p̃ach necuam̃p̃sapreterreʼ ñeñt̃ atarr aton. P̃apaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ pebeʼt̃os p̃am̃a allchaʼ atarr p̃ocshapreterrna.”
MAT 25:24 Allempoñapaʼ huapa ñam̃a ñeñt̃ agapueʼ pat̃err mil quelle. Ñañapaʼ atet̃ otapueñ: “Napaʼ neñotenep̃ Nomporchaʼ. P̃apaʼ amacaʼye matsrreʼmñape; p̃apaʼ c̈hocmacaʼye peprratam̃pesyen amaʼt ñeñt̃paʼ ama p̃oyaye ñam̃a c̈hocmacaʼye p̃ocsechatyenña ñeñt̃ ama p̃ayeʼ nareʼtatyenaye; c̈hocma es p̃aʼyapac̈haʼyen amaʼt ñeñt̃paʼ amacaʼye p̃ayeʼ naʼyenaye.
MAT 25:25 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ c̈ha nem̃chaʼtenep̃. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ p̃apaʼnmuen ahuaña pat̃err mil quellepaʼ nañapaʼ c̈ha nepamponap̃. T̃eʼñapaʼ oʼch alla napapuerrep̃ ñeñt̃ eʼñe p̃o.”
MAT 25:26 Allempoña poʼpatronarpaʼ atet̃ och: “P̃aña poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye cohuenayeʼ pesherbenno amaʼt mamesha; atarrcaʼye quellañtsop̃. Ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h peñotennoñ c̈hocma es neprratam̃pesyeneñ ñeñt̃ ama noyaye; ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma nocsechatyeneñ ñeñt̃ ama nayeʼ nareʼtatyenaye; ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma es naʼyapac̈haʼyeneñ ñeñt̃ ama nayeʼ naʼyenayñe, ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h atet̃ pentennoñpaʼ
MAT 25:27 esoʼmaruañacaʼye amaña bancoyeʼ penennanoña nec̃llayor allochñapaʼ t̃eʼña oʼ nehuerrapaʼ nagaphuerreñchaʼ ñam̃a allo atontatonet nec̃llayor.”
MAT 25:28 Allempoñapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets all: “T̃eʼpaʼ c̈hosa puerratam̃perreʼña ñeñt̃ pat̃err mil quelle oʼch sapuer ñeñt̃ echeneʼ c̈harraʼ mil quelle.”
MAT 25:29 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ es echets shonteʼ eʼñe puesherb̃ateñot̃et pamoʼmteʼ, ñetña ellonet̃paʼ oʼch alla aparet̃terret poʼpoñ aton. T̃arraña ñeñt̃ ama es echetsopaʼ amaʼt allponat̃olla ñeñt̃ echyenetañ aprratam̃p̃saret̃terretchaʼ.
MAT 25:30 Ñam̃a añ ataruasañer ñeñt̃ ama nesherbenaye, t̃eʼñapaʼ c̈hosaña huaporeʼteʼ aʼyot̃ checmetot̃. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrortenet panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyesosetchaʼ paʼs.”
MAT 25:31 Allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets, nohuerrach eʼñe nepartsoteñohuen epan allohuen nem̃llañot̃eñnaneshar. Allempopaʼ nanorruerrchaʼ neconaño allchaʼña eʼñe nepartsotuerr eʼñe necohuenteñeshaʼ.
MAT 25:32 Allempoñapaʼ eʼñech nesho apc̈herra allohuen paʼnamen acheñ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa arr patsro. Allempochña nellopaʼtetstaterranet eʼñe atet̃ pena ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen carrnero, ñañapaʼ oʼch ellopaʼtetstatenan carrneroc̈hno ñam̃a cabrac̈hno.
MAT 25:33 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ eʼñe cohuenpaʼ ñetñapaʼ necohuenrot̃chaʼ nenuerranet ñeñt̃ eʼñe atet̃ ñerraʼm carrneroc̈hno. Ñam̃a ñeñt̃ña ama cohuenayayepaʼ ñetñapaʼ neʼchcot̃erot̃ach nenuerranet ñeñt̃ eʼñe atet̃ ñerraʼm cabrac̈hno.
MAT 25:34 Naña allempoch atarr naʼm̃chaʼtaret̃terrapaʼ, atet̃chaʼ noter ñeñt̃ necohuenront̃eʼtsaʼyen: “Sapaʼ sonac̈haʼt allohuenes t̃arroʼmar Nompor oʼcaʼye atarr bensareʼtam̃perres. T̃eʼña sapaʼ oʼch saguërr ñeñt̃ oʼpatatensa ahuat̃ot̃eñ. Amaʼt allempot̃eñ Nomporpaʼ errteʼ yec̈hcateneʼ pats sañapaʼ allempot̃eñ oʼpatatasa att̃och saʼm̃chaʼtaret̃tapretera.
MAT 25:35 T̃arroʼmar napaʼ allempo nachporreʼt̃paʼ sacaʼyeña nerratallmeʼchayeʼt̃. Allempo noʼñpaʼteʼt̃paʼ sacaʼyeña nonayesayeʼt̃. Allempo nec̈hapueʼt̃ sesho all ama nentare sañapaʼ c̈hocma eʼñe cohuen sagapneʼt̃.
MAT 25:36 Allempo nemuelleʼt̃paʼ sacaʼyeña nepashtayeʼt̃. Allempo natsnaʼteʼt̃paʼ sañapaʼ c̈hocma secuam̃pesneʼt̃. Allempo yottam̃pesneteʼt̃paʼ sacaʼyeña eʼñe cohuen nemoʼtayeʼt̃.”
MAT 25:37 Allempoña ñeñt̃ eʼñe cohuen es nep̃aʼyesayeʼt̃paʼ ñetñapaʼ atet̃chaʼ oterrnet: “Taʼm Partseshachaʼ, ¿esempoʼtña yentapeʼt̃ allempo p̃achporreʼt̃ allempo yerratallmeʼchapeʼt̃? ¿Esempoʼtña yentapeʼt̃ allempo p̃oʼñpaʼteʼt̃ allempo yonapeʼt̃?
MAT 25:38 ¿Esempoʼtña yentapeʼt̃ allempo pec̈hapueʼt̃ yesho all ama pentare allempo eʼñe cohuen yagapapeʼt̃? Taʼm ¿esempot̃eʼña yentapeʼt̃ allempo pemuelleʼt̃ allempo yepashtapeʼt̃?
MAT 25:39 ¿Esempoʼt yentapeʼt̃ña allempo p̃atsnaʼteʼt̃ ñam̃a allempo yottam̃p̃sapeteʼt̃ allempo yemoʼtapeʼt̃?”
MAT 25:40 Allempoña na ñeñt̃en Partseshanpaʼ atet̃chaʼ noterres: “T̃eʼ napaʼ oʼch notas: Poʼñoc̈hpaʼ allempo eʼñe cohuen atet̃ sep̃aʼyesnaneʼt̃ na nemoʼnasheñneshaʼ naʼnacaʼyeña eʼñe cohuen atet̃ sepen. Amaʼt puesheñarra ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeseʼt̃e acheñeneshaʼ allempo, t̃arraña saña allempopaʼ att̃o eʼñe cohuen es sep̃aʼyesaneteʼt̃, naʼnacaʼyeña eʼñe cohuen atet̃ sepen allempo.”
MAT 25:41 ’Allempoña ñeñt̃ neʼchcot̃eront̃eʼtsenpaʼ atet̃chaʼ noterranet: “Sapaʼ orrerres arrot̃, sapaʼ aña soʼpatenaya ñeñt̃ atarr yoroc̈hen. T̃eʼñapaʼ orras all huorten tsoʼ errap̃aren ñeñt̃ ama amayaño amaʼt errponaña. Ñeñt̃ña tsorpaʼ añ oʼpatateñet oneñet̃ eʼñe pueyochreshohuen.
MAT 25:42 T̃arroʼmar na allempo nachporreʼt̃paʼ sapaʼ amacaʼye sayeʼ nerratallmeʼchayeʼt̃e. Allempo noʼñpaʼteʼt̃paʼ amacaʼ sayeʼña nonayeʼt̃e.
MAT 25:43 Allempo nec̈hapueʼt̃ sesho all ama nentare sapaʼ amacaʼye cohuenayeʼ sagapneʼt̃e. Allempo nemuelleʼt̃paʼ sapaʼ amacaʼye sayeʼ nepashtayeʼt̃e. Allempo natsnaʼteʼt̃ amaʼt ñam̃a allempo yottam̃pesneteʼt̃paʼ sañapaʼ amacaʼye semoʼtneʼt̃e.”
MAT 25:44 Allempoña ñetpaʼ atet̃chaʼ oterrnet: “¿Esempohuañacaʼye, Partseshachaʼ, yentapeʼt̃ allempo p̃achporreʼt̃ ñam̃a allempo p̃oʼñpaʼteʼt̃ ñam̃a allempo pec̈hapueʼt̃ yesho all ama pentare ñam̃a allempo pemuelleʼt̃ ñam̃a allempo p̃atsnaʼteʼt̃, ñam̃a allempo yottam̃p̃sapeteʼt̃? ¿Esempoʼtña yentapeʼt̃ atet̃ allempo yapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama es yapapeʼt̃e?”
MAT 25:45 Allempoña napaʼ atet̃chaʼ noterranet: “T̃eʼpaʼ oʼch notas: Poʼñoc̈h sa allempo ama aʼcuaʼp̃senayeʼ sentoneʼt̃e allohuen na nemoʼnasheñneshaʼ, naʼnacaʼyeña atet̃ senteʼt̃ña allempo.”
MAT 25:46 Allempoña acheñeneshaʼ ñeñt̃ neʼchcot̃eront̃eʼtsen, ñetñapaʼ ahuanerretchaʼ allchaʼ coñcherret eʼñe errponohuañen. Añña ñeñt̃ eʼñe cohuen es p̃aʼyestseʼt̃ ñetñapaʼ ahuanerretchaʼ Yomporesho allña ñetpaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen errponañohuen.
MAT 26:1 Jesúsñapaʼ allempo serrpareʼtatuahuanet allohuen añ ñoñetspaʼ allempoñapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ:
MAT 26:2 —Sapaʼ señoteñ oʼcaʼye epomtam̃apaʼ oʼch c̈hapaʼmuen pascuapo. Allempoña na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ allempochña pomuerrnet att̃ot̃chaʼña corsoʼtam̃perrnet.
MAT 26:3 Allempoña allohuen judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñetñapaʼ apc̈het. Añ apc̈hatsa allohuen ñeñt̃ judioneshaʼ poʼcornaneshar paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Ñetñapaʼ arr apc̈henet corneshaʼ paʼpacllo, ñeñt̃ña corneshaʼpaʼ ñacaʼyeña atarr nanac paʼm̃chaʼtaret̃er penet, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Caifás.
MAT 26:4 Allña ñetpaʼ cot̃apeʼchatannenet, Jesúsa atarr oʼpatenet. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Errot̃uachcaʼye yepeʼt̃eʼ att̃och yeshcach eʼñe aʼnahua eshecchaʼ yerrmach att̃ot̃chaʼ yemtsatach.
MAT 26:5 Ñetña allempopaʼ alla otannaʼtyerreterr: —T̃arraña t̃eʼ pascuapo allempo shontena acheñeneshaʼ amachcaʼye yerrmatsche allañacaʼye c̈ha yatsrreʼmoc̈htateñ acheñeneshaʼ.
MAT 26:6 Pamt̃arrña Jesúspaʼ Betanioʼtsen all Simón paʼpacllo, ñeñt̃ña Simónpaʼ ñeñt̃ oseʼt̃ puetsarñats.
MAT 26:7 Jesúsñapaʼ alla anen all rrallmeʼchen. Allñapaʼ huapoña puesheñarr coyaneshaʼ, huapatan eñmosat̃ ñeñt̃ ama matsaʼto; huapatam̃pes puetellm̃o ñeñt̃ña puetellem̃paʼ añ socheñet alabastro. Ñeñt̃ña eñmosat̃paʼ alla sheʼ Jesús poño.
MAT 26:8 Pueyochreshac̈hnoña ñetña eñchetpaʼ c̈ha atsrreʼmuet, atet̃ otyeset: —Esoʼmareʼtña att̃a aʼpertatosanña eñmosat̃. Ñeñt̃ eñmosat̃erpaʼ amacaʼye matsaʼto.
MAT 26:9 C̈hochñac̈hoʼ pomoseñpaʼ ganañchaʼ shonteʼ quelle allempoñapaʼ apaʼyesaneñchaʼ ñam̃a allohuen huocchañneshac̈hno.
MAT 26:10 Jesúsña eʼmanetpaʼ ñañapaʼ atet̃ otanet: —Esoʼmareʼtchaʼ c̈ha mueneʼ satsrreʼmoc̈htanaʼtap̃ña coyaneshaʼ. Ñapaʼ atarrcaʼye cohuen p̃osen.
MAT 26:11 T̃arraña amaʼtchaʼ c̈ho pomosaneñ eñmosat̃ alloch es apaʼyesaneñ huocchañneshac̈hno, t̃arraña c̈hocmachcaʼye eñallña huocchañneshac̈hno arr patsro. Nañapaʼ poʼñoc̈hpaʼ amachcaʼye alloʼna sentenno arr patsro.
MAT 26:12 Ñeñt̃ att̃o shosnan t̃eʼ eñmosat̃ nechtso, ñeñt̃paʼ añecpaʼnacaʼye sherben t̃arrempohua allempoch aʼyanaʼterrneterr ñeñt̃chaʼ epuet pampaʼpesnet.
MAT 26:13 Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Ora erracmañen añ patsro errach serrpareʼtatyenet añ cohuen ñoñets allempopaʼ serrpareʼchetchaʼ ñam̃a atet̃ penen t̃eʼ añ coyaneshaʼ, att̃ochña ñaʼnach yerpuenet.
MAT 26:14 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harraʼ puechetsa epsheña, puesheñarrña ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Judas Iscariote, ñañapaʼ allent̃a ahuoʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar.
MAT 26:15 C̈hap allpaʼ ñañapaʼ atet̃ otosanet: —Ñerraʼm oʼch negatas Jesús att̃och serrmueʼpaʼ ¿errponaʼtchaʼña setsaʼtna? Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Oʼchcaʼye yapap̃ maʼpoch c̈harratlla quelle.
MAT 26:16 Allempoña ñapaʼ aña eʼñe cot̃apeʼchyen errot̃enot̃chaʼ pomuerranña Jesús.
MAT 26:17 Allempoña c̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃ñatsro allempoch rrerreterr pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ. C̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃erpaʼ Jesúsñapaʼ huac̈haʼtoña pueyochreshaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset: —T̃eʼpaʼ ¿erraʼt pemneñ allchaʼ yaʼpotonap̃ ñeñt̃chaʼ perraʼ pascuapo?
MAT 26:18 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —T̃eʼpaʼ oʼch ahues anetso; oʼch sec̈hap alloʼtsen puesheñarr acheñ. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ sotos: “Ñeñt̃ña Maestro Jesúspaʼ atet̃caʼye oten: ‘T̃eʼpaʼ oʼ c̈hapmoch allempoch nerroma, t̃eʼ pascuapopaʼ arrchaʼ nerraʼnom pepacllo neyochreshohuen.’ ”
MAT 26:19 Atet̃ otanet Jesúspaʼ ñetñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet. Allcaʼyeña aññoʼtosñañetña rreñets allchaʼ rrallmeʼchet.
MAT 26:20 Oʼña ellerrotenapaʼ Jesúsñapaʼ anorros allchaʼ rrallmeʼchatnenan pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epsheña.
MAT 26:21 Allña rrallmeʼchetsetpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Puesheñarrot̃es sa ñeñt̃eschaʼcaʼye nepomuerreʼ.
MAT 26:22 Ñetñapaʼ c̈ha atarr llecaʼrrtet. Aʼp̃t̃oʼtyeset eʼñe puesheñaʼttset: —Partseshachaʼ taʼm ¿amat̃eʼ na nepomuerrmochape?
MAT 26:23 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃ netsapechapreteneʼ nerrarpaʼ ñeñt̃chaʼcaʼyeña nepomuerreʼ.
MAT 26:24 Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ alloʼna sen etsotnomtsa ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño nocop Ñeñt̃en Acheñetosets; att̃ot̃chaʼ muetsaterrnet. T̃arraña nocoppaʼ eʼñe pocteʼ; añña poʼñoc̈h acheñer ñeñt̃chaʼ nepomuerreʼ ñocopñapaʼ atarr llequëñets. Añ acheñerpaʼ eʼñecaʼye pocteñ ñocop amachñac̈hoʼ eñalletatstañe.
MAT 26:25 Judasña ñeñt̃chaʼ pomuerreʼpaʼ ñañapaʼ atet̃ och: —Maestrochaʼ taʼm ¿amat̃eʼ na nepomuerrmochape? Jesúsñapaʼ atet̃ och: —P̃at̃eʼcaʼye atet̃caʼ p̃oten.
MAT 26:26 All rrallmeʼchenet, Jesúsñapaʼ chetan pan parasyosoʼtan Pompor. Parasyosoʼtuepaʼ shotaʼtan panpaʼ apaʼyesan pueyochreshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Sagapyes oʼch serreʼ añmapaʼ ñeñt̃chaʼña nechets sepen.
MAT 26:27 Allot̃ñapaʼ chetan ñam̃a orramets parasyosoʼtuerrerrpaʼ apaʼyerraneterr. Ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Sorr ñam̃a añ narmetsos allohuenes.
MAT 26:28 Añpaʼ nerrascaʼye sepeñ ñeñt̃chaʼ ashataret̃tatsa shonteʼ acheñeneshacop alloch ap̃reʼtnaret̃terret poʼchñaret. Añ nerraspaʼ alloch eʼñe etserra aʼpoctaterra acheñeneshaʼ Apuesho.
MAT 26:29 Napaʼ oʼch notas: T̃eʼpaʼ amach alla norrerreʼt̃e añ narmetsos t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach allempoch alla ello yorrerrerr parro allempoch am̃chaʼtaret̃etuerra Apa.
MAT 26:30 Allempoña oʼ morrechuanmuet Yomporecoppaʼ ahuaneneterr Olivop̃no.
MAT 26:31 Allñapaʼ atet̃ otosanet Jesús: —Añ tsaprocmach sa allohuenespaʼ saʼypoʼñaʼhuanmuenchaʼ t̃arroʼmar Yompor poʼñoñopaʼ atet̃caʼye anuaret̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor nocop: “Oʼch nemtsater ñeñt̃ cohuam̃peneʼ carrnero, poʼcarrnerorñapaʼ c̈hach matrraʼtyesa allemeñ.”
MAT 26:32 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —T̃arraña esempoch alla netanterra napaʼ nanomchaʼ oterrtsa Galileo.
MAT 26:33 Allempoña Pedropaʼ atet̃ och: —Amaʼt allohuenet ñerraʼm aʼypoʼñaʼhuerrpetchaʼpaʼ naña amaʼt ahuat̃apaʼ amach naʼypoʼñerrpe.
MAT 26:34 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notap̃, añe tsaprocma amach eñenaʼ atolloppaʼ p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna.
MAT 26:35 Pedroñapaʼ alla otererr: —Amaʼtchaʼ yerromhuanen parropaʼ nañapaʼ amaʼt parrocha amach naʼnasotap̃o. Allohuen pueyochreshaʼpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma otyeñetañ ñamet.
MAT 26:36 Allot̃ñapaʼ c̈hap Jesús pueyochreshohuen all narmetsm̃o, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Getsemaní. Allñapaʼ otosanet: —T̃eʼ sapaʼ allach sanorrc̈haʼtos arrma, napaʼ oʼch nemaʼyochenaʼ t̃arront̃eyeʼ.
MAT 26:37 Allñapaʼ aña anmos Pedro ñam̃a Zebedeo puechemereshaʼ, epsheña. Jesúsñapaʼ c̈ha nanac llequëna, nanac allpatena.
MAT 26:38 Allempoñapaʼ atet̃ otosanet: —Napaʼ c̈ha chepoc̈henen nellquëña neyoc̈hro, c̈ha mueneʼ nerromuen nellquëñot̃. Sapaʼ allasaʼt̃ach arr secuapretosnoʼt̃ach.
MAT 26:39 Ñañapaʼ ahuoʼ aʼyent̃eyeʼ all rremosa patso atet̃ maʼyochosa: —Apa, ñerraʼm errot̃enot̃paʼ arepaʼchña pemnatatsche oʼch c̈hapona ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ nenten. T̃arraña ñerraʼm p̃ach muenats añepaʼchña atet̃ pep̃aton ñeñt̃ pemnen p̃a, amachña añeyaye ñeñt̃ nemnen na.
MAT 26:40 Oʼña atet̃ maʼyochuapaʼ oʼ ahuerr alloʼtsaʼyen pueyochreshaʼ maʼpsheña. Oʼ c̈herr allpaʼ alla entuerranet ñetñapaʼ c̈ha atarr manrrenet. Allempoñapaʼ otuerran Pedro: —Amaʼt mamesha areʼtchaʼña acuenayeʼ sentoso. Amahuachñacaʼ secuapretosnot̃eʼ amaʼt mamesha.
MAT 26:41 Eʼñe señoseʼrteñot̃paʼ c̈hoña semaʼyochosa allochñapaʼ att̃och amach sañeña aʼpuerrataterro topateñets ñeñt̃chaʼ sehuapoya atarr huomenc. Ñeñt̃paʼ amaʼt atarr semneñeñ t̃arraña sechetsñapaʼ amacaʼye ahuamencat̃eyeʼ penso, ñeñt̃oʼmarña notenes c̈hocmach semaʼyochena.
MAT 26:42 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr puepocheño oʼch maʼyocherrerr, ñeñt̃ara atet̃ otuerrerr: —Ñerraʼm Apachaʼ aña pemnaten oʼch c̈hapona ñeñt̃chaʼ atarr naʼmueroc̈htateʼ, ñerraʼm ama errot̃enot̃ p̃aʼhuañatam̃perrno, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. Añepaʼchña atet̃ pep̃aton ñeñt̃ pemnen p̃a.
MAT 26:43 Oʼña alla maʼyochuerrerrpaʼ allempoñapaʼ huerrerr alla entuerranerr pueyochreshaʼ ñetñapaʼ oʼ alla manrrerreterr, c̈ha nanac atserr moñeʼtenet.
MAT 26:44 Jesúsñapaʼ alla saʼnerraneterrpaʼ ahuerrerr maʼyochatsa pomaʼpocheñohua. Eʼñe att̃ecma maʼyochuerrerr atet̃ otua ñorraʼ.
MAT 26:45 Oʼña maʼyochuerrapaʼ allempoñapaʼ alla huerrerr pueyochreshesho, atet̃ otuerraneterr: —Amaʼt t̃emeʼttsenpaʼ allaʼt semanrren; amaʼtpaʼ alla sames. T̃eʼpaʼ señochepaʼch oʼ c̈hap allempoch pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets att̃ot̃chaʼ errot̃uanen perren ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ.
MAT 26:46 T̃eʼñapaʼ setanterra oʼch ahuey oʼch yepocteʼ. Secueʼcaʼye ñeñt̃chaʼ nepomueʼ ñeñt̃paʼ allaʼtsena.
MAT 26:47 All atet̃ eñorena Jesúspaʼ c̈ha huapatsa puesheñarr ñeñt̃ pueyochreshaʼ peneñ ñeñt̃ aʼpchenahuet epsheña, ñeñt̃ñapaʼ añ Judas. Ñañapaʼ huac̈haʼtatan shonteʼ acheñeneshaʼ occhellet̃areret ñam̃a etsachperet̃areret. Ñehua, añ ñeñt̃ huac̈haʼttsapaʼ añ mueñenahuet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Ñetcaʼyeña mueñeneʼña ñeñt̃chaʼ rremuenayaʼ Jesús.
MAT 26:48 Ñehua, Judas ñeñt̃ pomuerreʼ Jesúspaʼ ñañapaʼ atet̃ otnoman acheñeneshaʼ ñeñt̃ anom att̃och chemeʼtoset Jesús. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet: —Erraʼtsenchaʼ nehuom̃chaʼtos eʼñe netsoʼtstsapaʼteñot̃paʼ ñeñt̃caʼyeña Jesús. Sañapaʼ ñeñt̃chaʼña serrmos.
MAT 26:49 Allempoña huapapaʼ c̈ha ponmosaya Jesús huom̃chaʼtos eʼñe puetsoʼtstsapaʼteñeshaʼ atet̃ otos: —Tsapo, Maestrochaʼ.
MAT 26:50 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —Esoʼmaruañacaʼ masheñe, penña arr nesho. Allempoña acheñeneshaʼpaʼ ponmosyet Jesúspaʼ rromoset eʼñe poʼhuamencocma.
MAT 26:51 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ epuet Jesúspaʼ ñañapaʼ poʼcchella chetaʼpaʼ oʼch c̈hontoʼtapaneñ corneshaʼ pueñañra, puetepaʼtchaʼ tsorroñ. Ñeñt̃paʼ año pueñañra ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar.
MAT 26:52 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ och: —Penerr alla p̃occhell allecma peneñ. Allohuen ñeñt̃ orrotetsa poʼcchellopaʼ cochllochcaʼye collaʼhuerret.
MAT 26:53 P̃apaʼ c̈hat̃eʼ p̃otenapañ amat̃eʼ errot̃enot̃ es nenameña Nompor. Amaʼt peñoteñe ñerraʼm c̈ho nenam̃paʼ ñapaʼ allorocmach mueñoneñ shonteʼ nanac poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃chaʼ nemoñsayañ,
MAT 26:54 t̃arraña ñerraʼm atet̃ nep̃apaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ etsotoña ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño nocop. Allña oten ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye perra.
MAT 26:55 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ: —Esoʼmareʼt sehuac̈haʼtennanaña eʼñe occhellet̃areroches ñam̃a etsachperet̃areroches att̃och serrmaʼn. Napaʼ ¿eʼñeʼt atet̃ sentenen ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃en? Oʼ allponmatuanen nanorryen Parets paʼpaclloʼmar, all neyc̈hatyen, esoʼmareʼtña ama allempocmaña serrmaʼneʼt̃e.
MAT 26:56 Amaʼtpaʼ att̃epaʼcaʼye perra allochñapaʼ att̃och eʼñe etsotuerra ñeñt̃ allpon quellcaʼyeseʼt̃ nocop ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Allempoña allohuen pueyochreshaʼpaʼ allorocma aʼypoʼñaʼhuanmet, ñetñapaʼ yetrraʼtuet.
MAT 26:57 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ rromoseʼ Jesúspaʼ ñetñapaʼ anmet alloʼtsen Caifás ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Allñapaʼ all apc̈henet parro allohuen ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ.
MAT 26:58 Pedroñapaʼ cot̃aʼnmanet t̃arraña ñapaʼ chentaʼ en aʼyot̃. Eʼñe corneshaʼ poʼpampohua allñapaʼ anorros epuet ñeñt̃ guardianeshaʼ allochñapaʼ eshecchaʼ entan Jesús att̃och errot̃uanenchaʼ pet.
MAT 26:59 Cornaneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼpoctatyeneʼ ñoñets ñocpuet ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet ñeñt̃chaʼ tomaʼtam̃p̃seʼ Jesús allochñapaʼ att̃och muetsatachet.
MAT 26:60 Amaʼt shonteʼ huapatsañ ñeñt̃chaʼ tomaʼtam̃p̃sosayeñpaʼ am̃chaʼtaret̃neshaʼña amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ entayeña att̃och muetsatachet. Att̃eñapaʼ huapa ñam̃a epsheña ñeñt̃chaʼ tomaʼtam̃p̃seʼ.
MAT 26:61 Ñetñapaʼ atet̃ otoset: —Añ acheñer ahuañapaʼ atet̃caʼye oten: “Napaʼ atarr ahuamencat̃en att̃och naʼmaterrñañ Parets paʼpaquëll. Allot̃ña pomaʼpamtañopaʼ oʼch alla nat̃omater.” Ñapaʼ atet̃caʼye otña allempo.
MAT 26:62 Allempoñapaʼ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ allent̃a t̃ompaʼ atet̃ otan Jesús: —P̃añapaʼ ¿amaʼtchaʼña p̃anapaneto? ¿Errot̃enot̃eʼtña otteñeʼchenpet?
MAT 26:63 Jesúsñapaʼ ama eñoreno. Allempoña corneshaʼpaʼ alla otererr: —T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ oʼch p̃otey eʼñe Yompor paʼsoʼchño ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye, p̃apaʼ ¿p̃aʼtña ñeñt̃ep̃ Parets Puechemerep̃, ñeñt̃ep̃t̃eʼ Cristotosets?
MAT 26:64 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Napaʼ poʼñoc̈hcaʼye ñeñt̃en eʼñe atet̃ p̃oten. Elloña napaʼ oʼchcaʼye notas, oʼcaʼye eʼñe c̈hapmoch allempoch eʼñe senterren na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼchcaʼye alla nanorruerr Parets poʼcohuenrot̃ allchaʼ nepartsotapretera. Ñam̃a poʼpocheño oʼch sentapuerren oʼch nesuam̃perra oso Yompor pueʼntañot̃.
MAT 26:65 Corneshaʼñapaʼ ñeñt̃a eʼmpaʼ allent̃a rrarreʼtan paʼshtam eʼñe patsrreʼmueñot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: —Oʼcaʼye c̈ha achm̃areʼtanña Yompor. Ñeñt̃epñapaʼ amach yeʼnatsche poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ aʼmet̃am̃p̃soseʼ. T̃eʼ amaʼt sapaʼ oʼcaʼye seʼm̃ atet̃ achm̃areʼtenan Yompor. ¿Errot̃enaʼt senteñña sa?
MAT 26:66 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —Ña poʼñoc̈hpaʼ atarrcaʼye nanac achm̃areʼtenan Yompor, pocteʼñac̈hoʼ t̃eʼpaʼ oʼch semtsatach.
MAT 26:67 Allempoñapaʼ aʼcoshareʼtyeset eʼñe paʼclloyot̃, c̈hoʼña c̈hotaʼtyeset; poʼpotantañec̈hnoñapaʼ tacllapechyeset.
MAT 26:68 Pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset: —T̃eʼña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Cristop̃paʼ eñoratenperrepaʼ Parets allochñapaʼ att̃och p̃otey eseshaʼt̃eʼña pec̈hotaʼtyeneʼ.
MAT 26:69 Pedropaʼ aʼyot̃eʼtsen all anen pampo. Allñapaʼ huapoña coyaneshaʼ ñeñt̃ corneshaʼ pueñañra, ñañapaʼ atet̃ otosan Pedro: —P̃acaʼye eʼñe cot̃ayeʼt̃ña Jesús ñeñt̃ galileoʼmarneshaʼ.
MAT 26:70 Pedroñapaʼ anapueʼpaʼ c̈ha aʼnasocha. Allohuenetñapaʼ eʼñe eʼmhueñet atet̃ ot: —Napaʼ amacaʼye neñoteñe ñeñt̃ atet̃ p̃otenen.
MAT 26:71 Allempoña Pedropaʼ ahuerr, c̈herr allot̃ecma beʼt̃enet oʼch c̈hapuet oʼpono pampo. Allñapaʼ entuererr poʼpsheñeñ coyaneshaʼ ñeñt̃ corneshaʼ pueñañra. Ñañapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ parro alloʼtsaʼyenet: —Añ acheñerpaʼ ñeñt̃caʼye cot̃eneʼña Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ.
MAT 26:72 Pedroñapaʼ alla aʼnasotererrpaʼ atet̃ oterrerr: —T̃eʼ napaʼ oʼch notas eʼñe Yompor paʼsoʼchño, napaʼ amacaʼye nentareña añ yacmar ñeñt̃ p̃otenen.
MAT 26:73 Oʼña oʼchterrerrpaʼ huapoña ñam̃a ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets all, ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otoset: —Poʼñoc̈hcaʼye p̃apaʼ Jesúscaʼye pueyochreshap̃. Eʼñe atet̃ peñen ñerraʼmrrat̃eʼ galileoʼmarneshaʼ, ñeñt̃oʼmarcaʼyeña oʼ yeñotap̃.
MAT 26:74 Allempoña Pedropaʼ eʼñe pueshquëñot̃anetpaʼ att̃a otatseʼtyerraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Napaʼ eʼñe Yompor paʼsoʼchño notenes, ñerraʼm amat̃eʼ poʼñoc̈hoyeʼ notensopaʼ t̃eʼpaʼ nerromuepaʼ. Napaʼ poʼñoc̈hcaʼye ama nentareña añ yacmar. Ñeñt̃a otuanetpaʼ eʼñepaʼtchaʼ allempocma eñenña atollop.
MAT 26:75 Allempoña Pedropaʼ alla yerpuerrana ñeñt̃ atet̃ oteñ Jesús: “Amach eñenaʼ atollop p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna.” Allempoña Pedro c̈haʼnom allot̃paʼ ahuoʼ aʼyenet̃ allñapaʼ all atarr yahuosa huomenc.
MAT 27:1 Tsapat̃ña puetarenpaʼ ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetñapaʼ apc̈haʼmueneterr parro epuet ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ. Allña apc̈henetpaʼ ñetña allohuenetpaʼ cot̃apeʼchatannaʼtet att̃ot̃chaʼ muetsatateret Jesús.
MAT 27:2 Jesúsñapaʼ oʼ huancotaʼtuet allempoñapaʼ anmaʼmueñet alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ Poncio Pilato (ñeñt̃ nen gobierno Romot̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa alloʼmarneshacop). Allcaʼye pomaʼmueñetña Jesús.
MAT 27:3 Judasña ñeñt̃ pomueʼ Jesúspaʼ allempoña ñapaʼ eñoch Jesúspaʼ c̈hochcaʼye muetseret. Allempoña puellquëñot̃paʼ ello alla cot̃apeʼcherran cohuen. Allempo atet̃ cot̃apeʼcherrpaʼ ñañapaʼ alla pomuerran quelle maʼpoch c̈harratlla. Alla apuerranaʼ cornaneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ.
MAT 27:4 Allñapaʼ atet̃ otuerranet: —Napaʼ oʼ c̈ha norrtaterr ñeñt̃ ama cohuenayaye, oʼcaʼye c̈ha nepomuer acheñ att̃och muetseret amaʼt ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃a amacaʼye eñalleña poʼchñar. Ñetñapaʼ atet̃ anaprraʼtet: —Ñeñt̃paʼ amacaʼye errot̃enoña yocop, ñeñt̃paʼ p̃ocpacaʼye.
MAT 27:5 Allempoña ñapaʼ att̃a huaporeʼterranaʼ quelle oʼpono Parets paʼpacllopaʼ oʼ alla ahuerr, eʼñe puellquëñot̃paʼ tsom̃aʼhuerra ñañeña.
MAT 27:6 Cornaneshaʼñapaʼ oʼ alla cheterret quelle. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset. —Añ quellepaʼ allocaʼye atsaʼtaret̃ta att̃och shataterrñañet acheñ poʼrras. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ amat̃eʼcaʼye pocteyaye oʼch alla yenererr allecma apc̈henet quelle Parets paʼpacllo.
MAT 27:7 Allempoña eʼñe ñagattsetapaʼ atet̃ aʼpoctachet oʼch rañt̃oñet allo añ poʼpatseñ ñeñt̃ yec̈hcatyeneʼ patsrroʼ allochñapaʼ allchaʼ pampaʼyeret amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ ahuapña ñerraʼm esempo rromayenet allampaño.
MAT 27:8 Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ patserpaʼ añ sochet Errasatsotnanen t̃arroʼmar ñeñt̃e quellayero rañt̃yet allo ashataret̃terra errasats. Amaʼt t̃emeʼttsen ñeñt̃ patser socheñet Errasatsotnanen.
MAT 27:9 Att̃ocaʼyeña etsotaña atet̃ oteʼt̃ Jeremías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, ñeñt̃paʼ atet̃caʼye quellquëʼt̃ Cristocop: “Cheterretchaʼ ñeñt̃ maʼpoch c̈harratlla quelle ñeñt̃ allpon poʼtsaʼ nen israelenaʼtarneshaʼ att̃o muetsatateret.
MAT 27:10 Ñeñt̃ña quellepaʼ allochcaʼye rañt̃errñañet poʼpatseñ ñeñt̃ yec̈hcateneʼ patsrroʼ. Atet̃caʼye otenenña Partseshaʼ oʼch atet̃ nep̃a.”
MAT 27:11 Allempo c̈hapachet Jesús am̃chaʼtaret̃ Pilatesho, allñapaʼ all am̃chaʼtaret̃ñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼtap̃: —P̃apaʼ ¿p̃aʼtña am̃chaʼtaret̃tetsaña judioneshacop? Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Napaʼ ñeñt̃encaʼye atet̃ p̃oten.
MAT 27:12 Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñetña allpaʼ atarr otteñeʼchyesoset Jesús. Ñañapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama eñoreno, amaʼt parrocha ama anapuenaneto ñeñt̃ att̃o aʼmet̃areʼteñet.
MAT 27:13 Allempo Pilatopaʼ atet̃ och: —¿Amaʼt peʼmuenoña atet̃ aʼmet̃areʼtenpetpaʼ esocmañen otenpet?
MAT 27:14 Ñañapaʼ ama anapuenaneto amaʼt eʼñe parrocha. Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃paʼ nanac cohuanaʼteñ. Ama eñoteñeto esoʼmart̃eʼ ama eñoreno ñocop.
MAT 27:15 Ñehua, ñetpaʼ atet̃caʼye yec̈henet. Eʼñe pat̃eʼtets char allempoch c̈herrerr pascuapo, ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobierno Romot̃paʼ ñañapaʼ c̈hocmach aʼrroyerran puesheñarr judioneshacop ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa allempo, ñeñt̃ara ñeñt̃ pamoʼts penet ñet. Oʼch apanet erraʼtsenc̈hoʼ enamuenet ñeñt̃ muenenet ñet. Ñeñt̃paʼ añecop aʼrroyenanetña puesheñarr pamoʼtset att̃och eʼñe cohuen coshatenan allohuen judioneshaʼ.
MAT 27:16 Ñam̃a eʼñe allempopaʼ alloʼtsen puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Barrabás. Allohuenetpaʼ eʼñe eñotueñet añecopña yottam̃peñet ñapaʼ c̈hocma at̃pareʼtaneʼt̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobierno Romot̃.
MAT 27:17 Ñeñt̃oʼmarña allempo apc̈haʼhua allohuen acheñeneshaʼpaʼ am̃chaʼtaret̃ña Pilatopaʼ aʼp̃t̃oʼtapanet: —¿Erraʼtsenaʼt semnenña ñeñt̃chaʼ naʼrroyonas, ñatoʼ añchaʼ Barrabás amapaʼ Jesús ñeñt̃ otenet Cristo?
MAT 27:18 Ñehua, Pilatopaʼ eñotapan judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñetpaʼ eʼñe pueʼmoñeʼtateñmeʼchatsa oʼ pomueret Jesús. Ñeñt̃oʼmarña Pilatopaʼ añ muenen oʼch aʼp̃t̃oʼtan allohuen acheñeneshaʼ t̃arroʼmar ñapaʼ añcaʼye eʼnen att̃och aʼrroyerran Jesús.
MAT 27:19 Ñam̃a t̃arroʼmar allempo anorros poʼconaño allchaʼ aʼpoctatan ñoñets, puet̃aporñapaʼ oñmach poʼñoñ all oteñ: “Amach errot̃ pep̃atsche Jesús ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñer t̃arroʼmar amaʼt añ tsapro napaʼ oʼ nec̈hopoʼteñ; napaʼ ñeñt̃ña atarr neyoreʼteʼ.”
MAT 27:20 T̃arraña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñetñapaʼ aña atarr cot̃apeʼchatenet acheñeneshaʼ att̃och ñetpaʼ allohuenetpaʼ oʼch ochet Pilato: —Añchaʼ p̃aʼrroyerrnay Barrabás, Jesúsñapaʼ pemtsatachepaʼch.
MAT 27:21 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Pilatopaʼ oʼ alla aʼp̃t̃oʼterraneterr: —¿Erraʼtsenaʼtña poʼñoc̈h añ epsheñoʼmar semnen ñeñt̃chaʼ naʼrroyerrnas? Ñetña anaprraʼtetpaʼ atet̃ ochet: —Añchaʼcaʼye p̃aʼrroyerrnay Barrabás.
MAT 27:22 Pilatoñapaʼ alla oterraneterr: —Ñehua, añ Jesús ñeñt̃ otenet Cristopaʼ ¿errot̃eʼtchaʼña nepeʼ? Allohuenetñapaʼ alla otereterr: —¡Ñapaʼ pecorsoʼtam̃p̃sachñacaʼye!
MAT 27:23 Pilatoñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñapaʼ ¿esoʼtña pen ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ sentapreteñe? Ñetñapaʼ alla rrannarterreterr huomencpaʼ atet̃ oterreterr: —Ñapaʼ ¡c̈hop̃añacaʼyeña corsoʼtam̃p̃sateʼ!
MAT 27:24 Pilatoñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃och ñapaʼ amach errot̃ pe, elloña acheñeneshaʼpaʼ c̈ha atarr atsrreʼmoc̈htanaʼteñet. Allempoñapaʼ chetan oñpaʼ eʼpotaʼta allochñapaʼ att̃och eñotatanet ñapaʼ amacaʼye ñayeʼ otteñeʼchenaye, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼ amach seyohuatsetno att̃och rroma añ acheñer ñeñt̃ amaʼt coñeʼt̃a ama c̈hoyeʼ errot̃ es peno. Ñeñt̃paʼ ama nocpaʼnayaye, ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye sapt̃ecpa.
MAT 27:25 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ ñetñapaʼ alla otereterr: —Att̃och rromapaʼ amaʼtpaʼ yohuaʼyetepaʼ—ya ñam̃a amaʼt yem̃renñohuen.
MAT 27:26 Allempoñapaʼ aʼrroyerranet Barrabás, Jesúsñapaʼ ashtach allempoñapaʼ otan poʼsolltarneshar: —T̃eʼpaʼ oʼch secorsoʼtam̃peñaʼ.
MAT 27:27 Ñehua, solltarneshaʼña ama aneñetaʼ allchaʼ corsoʼtam̃p̃soset ñetñapaʼ arrña ñanom anmet Jesús am̃chaʼtaret̃epahuo. Allña agotachet allohuen poʼpotantañ solltarneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen oʼch eʼñe apc̈het Jesúsesho.
MAT 27:28 Allñapaʼ paʼllocchameʼteñot̃et Jesúspaʼ rrotam̃pes paʼshtam, chorrachet shetamuets tsamamuen ñeñt̃ paʼshtam pen ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa.
MAT 27:29 Pelltaʼtoñet ñam̃a choyoʼmets agrec̈hpaʼ ñeñt̃ña choyoʼm̃tachet ñeñt̃ atet̃ choyoʼm̃tena ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. Orrachet ñam̃a tsachep̃ poto poʼcohuenrot̃ ñeñt̃ atet̃ orren ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. Allempoñapaʼ concorpaʼyesyet. Paʼllocchameʼteñot̃etpaʼ eʼñe atet̃ p̃achet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. Pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ oteñet: —Puetareʼ am̃chaʼtaret̃echaʼ, atarruacaʼ cohuenep̃t̃eʼ p̃a ñeñt̃ep̃ judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erep̃.
MAT 27:30 Puecheʼtatseteñot̃et aʼcoshareʼteñetpaʼ oʼ chetam̃peretña ñam̃a tsachep̃ potot̃paʼ alloña astoʼtameʼteñet poño.
MAT 27:31 Oʼña achm̃areʼtuahuetpaʼ allempoñapaʼ rrotam̃peret shetamuets tsamamuen chorrateret eʼñe ña paʼshtam. Allempoñapaʼ anmet aʼyo allchaʼ corsoʼtam̃peñetaʼ.
MAT 27:32 Eʼñe ahuanmatsetpaʼ allña oñenetpaʼ oʼ poctet puesheñarr yacma ñeñt̃ cireneoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Simón. Ñañapaʼ allent̃a chechatnomet Jesús poʼcorsoch.
MAT 27:33 C̈hapachet all socheñet Gólgota ñeñt̃ yoten yeñoño Poñetallep̃no.
MAT 27:34 Oʼ c̈hapachet all Jesúspaʼ aposetañ vinos ñeñt̃paʼ añ atsetaret̃ pueretso ñeñt̃ atarr pesherr. Att̃a am̃lleʼpaʼ ama mueno oʼch orr.
MAT 27:35 Allempoña oʼ corsoʼtam̃pesuetpaʼ solltarneshaʼñapaʼ allent̃a yellsheñeʼchatoñet paʼshtam poʼsuertot̃ att̃och orrtet eʼñe puesheñaʼttsetpaʼ oʼch yorayesñañet paʼshtam puemaʼtets. Att̃oña etsoterra añ ñoñets ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Ñehua, allempopaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo otatseʼt̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Yellsheñeʼchaterrnanetchaʼ neshtam poʼsuertot̃ att̃och orrtet eʼñe puesheñaʼttsetpaʼ oʼch yorayesonet neshtam puemaʼtets.”
MAT 27:36 Allempoña solltarneshaʼpaʼ alla anorrc̈haʼtet oʼch cohuam̃p̃set.
MAT 27:37 Ñehua, poñot̃ all corsocho all noñet tsachtall aquellcaret̃ att̃ochña eñoteñet ñeñt̃ecop corsoʼtam̃peñet. Ñeñt̃ña quellecpaʼ atet̃ oten: “Añ Jesúspaʼ ñeñt̃caʼyeña judioneshaʼ Paʼm̃chaʼtaret̃er.”
MAT 27:38 Allñapaʼ corsoʼtam̃p̃set epuet ñam̃a epsheña eñet̃, puesheñarrpaʼ nosñañet poʼcohuenrot̃, poʼpsheñeññapaʼ nosñañet pueʼchcot̃erot̃.
MAT 27:39 Ñeñt̃ña oñmac̈hets allpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña c̈hocma achm̃areʼtneñet. Pachm̃arñot̃etpaʼ coñoʼcoñtanaʼtyesneñet,
MAT 27:40 ñeñt̃paʼ atet̃ otyesneñet: —P̃a ñeñt̃ep̃ p̃ommoʼcheñot̃paʼ p̃otatseʼteʼt̃ p̃oʼch aʼmaterrayeñ Parets paʼpaquëll, pomaʼpamtañocmoʼch alla p̃at̃omatereñ, t̃eʼñapaʼ p̃aʼqueshp̃aterrañacaʼye eʼñe p̃añeña. Ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃paʼ pesuerrañacaʼyena t̃ayecma corsochot̃.
MAT 27:41 Eʼñe att̃ecma achm̃areʼteñ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ, amaʼt allohuenet fariseoneshohuen. Ñetñapaʼ pachm̃areʼteñot̃paʼ atet̃ otatseʼtyeñet:
MAT 27:42 —T̃eʼña p̃apaʼ oʼ p̃aʼqueshp̃atyes poʼpotantañ, p̃añapaʼ esoʼmareʼtchaʼña ama eshcayeʼ p̃aʼqueshp̃aterroña eʼñe p̃añeña. Eʼñe pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyereterr: —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃oʼcaʼye israelneshaʼ Paʼm̃chaʼtaret̃erep̃paʼ pesuerrañacaʼye corsochot̃ allochñapaʼ att̃och yameʼñap̃a yam̃a.
MAT 27:43 P̃apaʼ p̃a yemtenaya Yomporpaʼ t̃eʼñapaʼ aʼqueshp̃aterrpepaʼñacaʼye ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ eʼñe cohuen muerenp̃a. P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ poʼñoc̈h atet̃ otets Yomporoʼ Puechemerep̃.
MAT 27:44 Eʼñe att̃ecma peʼ ñam̃a eñet̃ ñeñt̃ epuet corsoʼtam̃peñet ñetpaʼc̈hoʼña atarr es otnareʼchet allot̃ poʼcorsochot̃.
MAT 27:45 Oʼña c̈hap poctopaʼ oʼhuañ atsnom oʼ eʼñe checmetua ora errap̃aren añe patsro, oʼña ellerrotenmochapaʼ oʼ alla puetarerr.
MAT 27:46 Allempoña ellerrotnenmochapaʼ Jesúsñapaʼ rrana huomenc, ñeñt̃paʼ atet̃ ot eʼñe ña poʼñoño: —Elí, Elí, lama sabactani. Ñeñt̃ña ñoñtsorpaʼ atet̃ oten: Esoʼmaruachñacaʼye Neyompor-rechaʼ p̃aʼypoʼñerren.
MAT 27:47 Puesheñaʼtetsña ñeñt̃ t̃omc̈hets all ñeñt̃ eʼmueʼ atet̃ oten Jesús, ñetñapaʼ amacaʼye eʼmueññañeto poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oten, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ c̈ha otyeset: —Oʼ c̈ha c̈horeʼtant̃eʼ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Parets poʼñoñ.
MAT 27:48 Allempoñapaʼ mata puesheñarr ñeñt̃ alloʼtsen, eʼc̈homosan chellaʼso ñeñt̃ atsotsoʼtpoʼ oʼ neʼ tsachp̃opaʼ allot̃ña tsotsoʼtatosanña Jesús.
MAT 27:49 Poʼpotantaññapaʼ atet̃ ochet ñeñt̃ tsotsoʼtateneʼ: —Amach es p̃apatsche, t̃eʼpaʼ att̃achcaʼye yecueʼ ñatoʼrraña huapa Elías ñach aʼqueshp̃atoseʼ.
MAT 27:50 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla rranerrerr huomencpaʼ rroma.
MAT 27:51 Allempoña besom allo yottam̃peññañet Parets paʼpaquëll oʼponopaʼ ahuepaʼt rrarraʼnom eʼñe poctacma, ellopaʼtetsta enot̃eñ eʼñe sotatsohua. Allempoñapaʼ oʼ pella pats atarr huomenc, rrarnaʼtyes mapuetac̈hno.
MAT 27:52 Tornaʼtam̃pesyes apampaña. Shonteʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets ñeñt̃ oʼ collaʼhuañ, ñetñapaʼ ahuepaʼt eʼñe tantrraʼtuerret.
MAT 27:53 Allempoña tanterra Jesúspaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ sohuanerretña all apamparet̃teteʼt̃ oʼ alla ahuanerret anetso Jerusaléño ñeñt̃ anaret̃ Partsocop, allñapaʼ shonteʼ acheñ ñeñt̃ entapuerrahuet.
MAT 27:54 Eʼñe allempo rroma Jesús, solltarneshaʼña epuet poʼcap̃taner ñeñt̃ allpon cohuam̃peneʼ Jesús, ñetñapaʼ eʼñe enteñet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyesa allempo, att̃o pella pats. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atarr yorenet. Allempoñapaʼ atet̃ otet: —Poʼñoc̈huacaʼye añmapaʼ Partsepaʼtcaʼye Puechemer.
MAT 27:55 Alloʼtsaʼyen ñam̃a shonteʼ coyaneshac̈hno, ñetñapaʼ aʼyot̃a cohuanrrorteñet. Ñetpaʼ ñetcaʼyeña cot̃aʼhuanmueʼña Jesús Galileot̃eñ ñeñt̃ sherb̃aʼyesayeʼt̃.
MAT 27:56 Ñeñt̃paʼ María Magdalena ñam̃a poʼpsheñeñ María ñeñt̃ Jacobo pachor ñam̃a José. Alloʼtsen ñam̃a ñeñt̃ pachor pen Zebedeo puechemereshaʼ, ñam̃a poʼpotantañec̈hno coyaneshac̈hno.
MAT 27:57 Att̃eñapaʼ oʼ ellerren. Puesheñarr ñeñt̃ ec̃llayoret̃ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ José ñeñt̃ arimateoʼmarneshaʼ ñeñt̃ara Jesús pueyochreshaʼ ñañapaʼ ahuos Pilateshopaʼ oʼch oteñaʼ pocteʼch eñch ñach asuatoseʼ Jesús ñeñt̃ rromuets corsocho. Pilatopaʼ atet̃ otan paʼcheñer: —T̃eʼpaʼ oʼch saʼrroyoñ arromñat̃ anerepaʼ. Oʼña ellerren Joséñapaʼ oʼ c̈herr corsocho,
MAT 27:59 aʼsuatuerran Jesús corsochot̃ all rromuen. Allempoñapaʼ ep̃atseʼch shetamtso ñeñt̃ eʼñe cohuen emarr. Allempoñapaʼ anem̃ allchaʼ pampueñaʼ.
MAT 27:60 All eʼñe errteʼ eñateneʼ mapuetpon ñeñt̃paʼ eʼñe pamoʼtsnaʼtarneshacpañ allcaʼyeña nenanaʼña Jesús. Allempoñapaʼ attomeʼterrñañ mapueʼ añecmuen allo yottam̃pesner ñeñt̃ puepampuer p̃ach. Oʼña yottam̃pesuanerpaʼ Joséñapaʼ ahuerr.
MAT 27:61 Allñapaʼ alloʼtsen María Magdalena ñam̃a poʼpsheñeñ María. Ñetñapaʼ alla anorrc̈haʼtoset allameʼtets all pampueñet.
MAT 27:62 Met añ yet̃er allempo c̈hocmach aññoʼterreterr ñeñt̃ tsapat̃ecop allempocma amesen judioneshaʼ. Tsapat̃ñapaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a fariseoneshaʼ ñetñapaʼ eʼñe alla shontenet parro all Pilatesho.
MAT 27:63 Ñeñt̃paʼ atet̃ otoset: —Nomporchaʼ yapaʼ oʼcaʼye yeyerpuera añ acheñer ñeñt̃ atarr ashcañpaʼ allempo correʼt̃paʼ atet̃caʼye otyeʼt̃: “Napaʼ amaʼt puemaʼpamtañopaʼ netanterrachcaʼye rromot̃.”
MAT 27:64 T̃eʼpaʼ pemñayeʼchñacaʼye ñeñt̃chaʼ nanac cohuam̃p̃soseʼ puepampro eʼñe puemaʼpamtañohua, t̃eʼt huapa pueyochreshaʼpaʼ c̈hat̃eʼcaʼye eʼñe aʼnahua eretaʼ. Allempoña ñetpaʼ c̈hat̃eʼ ochet acheñeneshaʼ Jesúspaʼ oʼcaʼye tanterra rromot̃. Ellot̃eʼña ñet allempopaʼ nanact̃eʼ shecareʼteret acheñeneshaʼ. Ellot̃eʼ metanerret ñeñt̃ att̃o shecareʼtyeseteʼt̃ ahuaña acheñeneshaʼ.
MAT 27:65 Pilatoñapaʼ atet̃ otapanet: —Añcaʼyeña guardianeshaʼ, t̃eʼpaʼ orras parro, ñetpaʼ oʼch cohuam̃p̃soset, eʼñech echarr sep̃am̃p̃sosñañ puepampuer, errot̃enchaʼ eʼñe pocteʼ sent sa.
MAT 27:66 Ñetñapaʼ ahuanmuet puepampro. Mapueʼ allo yottam̃peñetpaʼ eʼñe cohuen yomrraram̃p̃soset att̃ochña eñoteret ñerraʼm eseshaʼch toram̃perreʼ. Oʼña eʼñe cohuen p̃am̃pesuetpaʼ allempoñapaʼ naʼneret guardia all ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃seʼ.
MAT 28:1 Oʼña huañ yet̃ñats allempocma amesenet allempoña t̃aya puetaren temenc allempo mot̃taʼmuena yet̃ñatspaʼ Maríaña Magdalena ñam̃a poʼpsheñeñ María ñetñapaʼ ahuat̃ecma ahuanmaʼmuenet oʼch entaʼmueñet Jesús puepampro.
MAT 28:2 Allempoña machayot̃epaʼtchaʼ pella pats huomenc; añ sohuatsa Yompor poʼm̃llañot̃eñer entot̃. Oʼ sohuapaʼ aʼrrot̃eʼtosan mapueʼ aʼyenet̃ ñeñt̃ña mapueʼpaʼ allña anorros.
MAT 28:3 Ñañapaʼ atarr nanac poptosa eʼñe atet̃ orrtosa ñerraʼmrrat̃eʼ meratsteʼ. Paʼshtamñapaʼ atarr nanac huallamaʼt̃.
MAT 28:4 Guardianeshaʼñapaʼ ñeñt̃ña atarr yoreʼtoseʼ. Puem̃chañot̃etpaʼ c̈ha yonshemaʼtyeset c̈ha ot̃aʼyeset eʼñe att̃et ñerraʼm c̈ho rromuenet.
MAT 28:5 Allempoña mellañot̃eñpaʼ atet̃ otapan coyaneshac̈hno: —Amach c̈ha seyorenatsto. Napaʼ neñotenes añcaʼye semnen oʼch sentaʼmueñ Jesús ñeñt̃ corsoʼtam̃p̃set.
MAT 28:6 Amacaʼ arroʼtsenaro arr, ñapaʼ atet̃ otaseʼt̃paʼ t̃eʼñapaʼ oʼcaʼye tanterra. Soncaʼye secueñaʼ all p̃anet amacaʼ eñalle.
MAT 28:7 Secuaʼhuepaʼ orrerres semaʼyoreñ oʼch soterrñañaʼ pueyochreshaʼ: “Oʼcaʼye tanterraña Jesús rromot̃. Ñapaʼ ñanomchaʼ otatsa oʼch ahuen Galileo. Sapaʼ allchaʼña sentuer.”
MAT 28:8 Allempoñapaʼ puemaʼyoreñ ahuanerret puepamprot̃. Amaʼt yorenetañpaʼ pocsheñeshaʼ matrraʼterret oʼch oteññañetaʼ pueyochreshaʼ.
MAT 28:9 Matac̈hetsetpaʼ Jesúsñapaʼ ahuepaʼtchaʼ poctanet, huom̃chaʼtapanet. Ñetñapaʼ allent̃a ponem̃yet, rromoset paʼrrp̃ot̃ concorposñañet.
MAT 28:10 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: —Amach sem̃chaʼtatsetno. Orrerres sotennanaʼ nemoʼnasheñneshac̈hno ahuanmuetepaʼ Galileo, allchaʼña eʼñe enterrnet.
MAT 28:11 Ahuanmatsetpaʼ puesheñaʼtetsña guardiapaʼ ahuanmuet ñamet anetso. Allñapaʼ serrpareʼtatoset cornaneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ allohuen atet̃ oʼ entuet.
MAT 28:12 Ñetña allempo apc̈henet epuet ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ ñetñapaʼ cot̃apeʼchatannaʼtet. Oʼña cot̃apeʼchatannaʼtuetpaʼ allempoñapaʼ apet solltarneshaʼ shonteʼ quelle.
MAT 28:13 Ñeñt̃paʼ atet̃ ochet solltarneshaʼ: —T̃eʼpaʼ atet̃chaʼ sot: “Yaña tsapopaʼ muetsyeʼtpaʼ pueyochreshaʼñapaʼ ahuoʼt huapuet aʼnahuaʼt eretaʼña arromñat̃.”
MAT 28:14 Ellopaʼ alla oterranerr solltarneshaʼ: —Ñerraʼm am̃chaʼtaret̃ c̈ha eʼmareʼteʼ yapaʼ yaʼpoctatonaschaʼ eʼñe cohuen ñesho att̃ochña sapaʼ amach errot̃ p̃aseto.
MAT 28:15 Ñetña allempo agaphuet quellepaʼ atet̃ otaret̃tetpaʼ atet̃c̈hoʼ pet. Ñeñt̃oʼmarña ñet pueserrparñetpaʼ eʼñe allempot̃eñ epaʼhua judionesheshoʼmar.
MAT 28:16 Ñeñt̃ c̈harraʼ puechena pat̃err pueyochreshaʼpaʼ ñetñapaʼ ahuanerret Galileo. Arr ahuanmuet all aspent̃o all otanet Jesús allchaʼ tet.
MAT 28:17 Allempo entosetpaʼ ñetñapaʼ c̈ha concorpaʼrretyesoset. Puesheñaʼtetsñapaʼ c̈ha echarrtanet pueyoc̈hro.
MAT 28:18 Allempoña Jesúspaʼ ponmanet atet̃ otapanet: —Napaʼ aparet̃en allohuen llesens añe patsrecop ñam̃a Yompor pueʼntañecop.
MAT 28:19 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ orras oʼch seyc̈hatyes ora allohuen paʼnamen acheñ att̃och neyochreshaʼ neperranet. Oʼch sapatanet Yompor Parets paʼsoʼchño ñam̃a Yompor Puechemer paʼsoʼchño ñam̃a eʼñe Yompor Puecamquëñ paʼsoʼchño allochñapaʼ att̃ochña eʼñe pueyochreshaʼ perranet Yompor Parets.
MAT 28:20 Ñam̃a c̈hocmach oʼch eʼñe seyc̈hatyesanet allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen ameʼñerrnanet eʼñe ora ñeñt̃ allpon oʼ notuas. Ñam̃a señochepaʼch napaʼ eʼñe pat̃eʼtets yet̃ c̈hocmach alloʼtseney parro att̃och c̈hocma nebensareʼtam̃penes amaʼt t̃arrempohuach esempohuañen allempoch mellapoterra. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
MAR 1:1 T̃eʼ arr napaʼ oʼch nequellconas ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets alloch yequeshperra eʼñe yameʼñeñot̃a Jesucristo ñeñt̃ Puechemer pen Yompor. Ñehua, ñeñt̃ ñanom orrtatsa ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ oʼ perra eʼñe atet̃ quellquëʼt̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Isaíaspaʼ ñapaʼ añcaʼye quellquëʼt̃ ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan Puechemer ñeñt̃ara Cristo, ñeñt̃paʼ atet̃ och: T̃eʼpaʼ peñochepaʼch napaʼ nemñerrnap̃chaʼ puesheñarr ñeñt̃chaʼ p̃otam̃perraya. Eʼñe ña pueserrpareʼteñot̃paʼ aññoʼterrnap̃chaʼ allchaʼ p̃oñmos p̃am̃a esempo.
MAR 1:3 Ñapaʼ eʼmorrterrach poʼñoñ all amayo allchaʼña serrpareʼtaterranña acheñeneshaʼ. Puerranarot̃paʼ añchaʼ tomaʼntaterranet t̃oñ, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ oterranet: “T̃eʼpaʼ oʼch saʼcohuenetyes t̃oñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ, oʼch eʼñe saʼpac̈harretyesoñ paʼt̃ep̃.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ Isaías.
MAR 1:4 Eʼñe atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ perra allempo orrtosa Juan ñeñt̃ apatoseʼ acheñeneshaʼ Yomporecop. Ñapaʼ alla orrta amayo allña serrpareʼtatosanña acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otosanet: —T̃eʼpa oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop allochñapaʼ eʼñech cohuen sapataret̃terra eʼñe sameʼñeñot̃ Yompor. Att̃ochña Yomporpaʼ oʼch peretnaʼhuerrnas soʼchñar.
MAR 1:5 Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ c̈hocma huac̈haʼtyenet ñesho oʼch eʼm̃ñoteñetaʼ. Allohuen ñeñt̃ judeoʼmarneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ jerusaléñoʼmarneshaʼ c̈hocma huac̈haʼtyenet ñesho. Allña ñetpaʼ aʼmet̃aʼyesoset poʼchñaret, Juanñapaʼ apatyesapanet Yomporecop. Ñeñt̃ña oñ all apatyesapanet añ paʼsoʼcheñ Jordanas.
MAR 1:6 Ñeñt̃ña Juanpaʼ camello pueʼch apomotaret̃ ñeñt̃ paʼshtam pen. Allo chanena ñeñt̃paʼ paʼrrom. Allñapaʼ rraʼyesaneʼt̃ ahuañchenclla ñeñt̃a puerrar peʼt̃ epuet pets poʼmoñ.
MAR 1:7 Juanñapaʼ atet̃ serrpareʼtatanet: —Cristoña ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼpaʼ ñapaʼ atarrcaʼye ahuamencat̃eshaʼ, nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets, nañapaʼ ama es nesherbeno att̃och nemoʼca paʼrrp̃ot̃ amaʼt poʼsapatrec̈hapaʼ oʼch nepyoñ.
MAR 1:8 Ñam̃a napaʼ amaʼt napatensoñ Yomporecoppaʼ eʼñecaʼye oñochaya napatyenes. T̃arraña Cristoñapaʼ añchaʼcaʼye chorratossa Parets Puecamquëñ.
MAR 1:9 Allempoña huapa Jesús Nazaretot̃ allara Galileo. C̈hap Juanesho allñapaʼ apatap̃ Juan oño Jordanaso.
MAR 1:10 Eʼñe apatueʼpaʼ oʼ c̈haʼnerrña Jesús oñot̃paʼ allent̃a entan enet atoraret̃. Allot̃ña eʼñe sohuaʼnmaña Parets Puecamquëñ eʼñe atet̃ entap̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yep̃ oʼ sohuaʼnma entot̃. Eʼñe arr c̈hap Jesúsesho.
MAR 1:11 Allempoñapaʼ c̈ha eʼmorrtatsa ñam̃a ñoñets entot̃ atet̃ eñorena Yompor. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten: —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Nechemerep̃ ñeñt̃ep̃ atarr nemorrentena, p̃a atarr nocshateneʼ.
MAR 1:12 Allempoña Parets Puecamquëñpaʼ allent̃a anman Jesús all amayo.
MAR 1:13 Paʼtatsoch c̈harramat alloʼtsena amayo; allñapaʼ alloʼtsaʼyen paʼnamen berroc̈hno. Att̃oña allpaʼ oʼ huapoña oneñet̃ mueneñ oʼch atet̃ p̃atyes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Pompor Parets. Oʼña topatuahueñaʼpaʼ allempoñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar; ñetña sherb̃osetña Jesús all.
MAR 1:14 Allempoña yottam̃p̃set Juan allchaʼ mueroc̈htachet, Jesúsñapaʼ allent̃a ahuerr Galileo. Oʼña c̈herr all ñañapaʼ serrpareʼtatuerranet ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch yequeshperra. Ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otuerranet: —T̃eʼñapaʼ oʼ etsoterra yet̃ñats, oʼ c̈herrmoch allempoch atarr ayochreshat̃terra Yompor. Socoppaʼ añ poctetsa oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop ñam̃a oʼch sameʼñerra ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets allochcaʼyeña sequeshperra.
MAR 1:16 Allempo Jesúspaʼ chopeñeʼchyen all saʼpatop̃ñoʼmar; ñeñt̃ña saʼppaʼ añ paʼsoʼcheñ Galileas. Allñapaʼ entnoman Simón epuet paʼmoʼnasheñ Andrés. Ñetñapaʼ all terrayenet eʼñe all saʼpo t̃arroʼmar ñetpaʼ ñeñt̃ poʼtaruas penet.
MAR 1:17 Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet: —T̃eʼñapaʼ oʼch notas: Soct̃aʼn na att̃och neyochreshaʼ neperres. Ñeñt̃ atet̃ sepena ahuat̃ot̃eñ eʼneʼ cac t̃eʼñapaʼ oʼch neyc̈haterres att̃och seʼnerr ñam̃a acheñ ñeñt̃chaʼ sameʼñaterra.
MAR 1:18 Ñetñapaʼ allorocma naʼnmuet poʼterrayapaʼ oʼ cot̃et Jesús.
MAR 1:19 Oʼña meterrerr aʼyent̃eyeʼpaʼ allñapaʼ entuerranerr ñam̃a Jacobo epuet paʼmoʼnasheñ Juan; ñeñt̃paʼ Zebedeo puechemereshaʼ. Ñetñapaʼ poʼnoñt̃oʼtsaʼyenet all aʼcohuenetyenet poʼterraya.
MAR 1:20 Jesúsñapaʼ c̈horeʼtuerraneterrpaʼ atet̃ otuerraneterr ñamet: —T̃eʼpaʼ oʼch soct̃aʼn sam̃a. Ñetñapaʼ allent̃a saʼnmet pomporet Zebedeo all poʼnoñt̃o epuet ñam̃a paʼtaruasañret. Ñetpaʼc̈hoʼña cot̃et Jesús att̃och pueyochreshaʼ perranet ñamet.
MAR 1:21 Att̃eñapaʼ ahuanmuet ñam̃a anetso Capernaumo. Oʼña c̈hap añ yet̃ñatsro allempocma amesen judioneshaʼ, allña Jesúspaʼ beʼt̃osos judioneshaʼ poʼprahuo, all yec̈hatyesosanet.
MAR 1:22 Allempo serrpareʼtatuanet Jesús, acheñeneshaʼñapaʼ epayeʼ cohuanrrorteñet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet ña. T̃arroʼmar ñapaʼ atarr cohuen yec̈hatenanet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Partseshot̃. Judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ atarr etsotayeneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ ama eʼñeyeʼ att̃eyeʼ yec̈hateneto.
MAR 1:23 Puesheñarrña yacma ñeñt̃ alloʼtsen puerahuo, ñeñt̃ñapaʼ añ chorrenaya oneñet̃. Ñaña rranareʼtapaʼ atet̃ otapan Jesús:
MAR 1:24 —Esoʼmareʼtchaʼña errot̃ pep̃osey Jesúso, p̃a ñeñt̃ep̃ nazaretoʼmarneshap̃. ¿Añecopt̃eʼ pehuena oʼch p̃aʼchencaterrey? Napaʼ oʼ neñotapap̃. P̃apaʼ atarr Partsop̃ añ pellsenseneʼ P̃ompor ñeñt̃ atarr nanac Parets.
MAR 1:25 T̃arraña Jesúspaʼ ama muenache oʼch eñoranaʼcha. Ñañapaʼ atet̃ och: —Pemma, t̃eʼpaʼ c̈hop̃aña quec̈hpaʼnerreʼña añ acheñer.
MAR 1:26 Oneñet̃ñapaʼ c̈ha atanman yacmapaʼ alla oʼshsheʼma. Oneñet̃ñapaʼ c̈ha rranareʼtnoma allempo quec̈hpaʼnerran acheñ.
MAR 1:27 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha atarr t̃orats p̃anet pueyoc̈hret. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Taʼmcaʼye, errot̃ent̃eʼcaʼyeña Jesús poʼñoñ; poʼpoñont̃epaʼtcaʼye yec̈hatyen. Ñeñt̃paʼ errot̃ent̃eʼcaʼye. Eʼñe atet̃ pena poʼñoñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Yomporeshot̃. ¡Amaʼt oneñet̃ errot̃ otenpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃ateñ, eʼñech ameʼñateña!
MAR 1:28 Eʼñe mamecmapaʼ oʼ eʼñe serrpareʼtuahuet allampañoʼmar Galileo atet̃ p̃aʼyena Jesús.
MAR 1:29 Allempoña c̈haʼnmac̈herret puerahuot̃paʼ arr ahuanmuet all yec̈hena Simón ñam̃a paʼmoʼnasheñ Andrés. Allñapaʼ añ cot̃aʼnmueʼ Jacobo ñam̃a Juan.
MAR 1:30 Allña Simón paʼsoʼmuepaʼ c̈ha atsnaʼten, c̈ha huoraten, alla p̃anena poʼmayo. Otapet Jesús: —Simón paʼsoʼmuepaʼ c̈ha atsnaʼten.
MAR 1:31 Allempoña Jesúspaʼ ponmosana atsnañet̃paʼ rremotaʼtos potot̃paʼ c̈ha echantoseʼ c̈ha metuerretsña att̃o huoraten. Allempoña oʼ metua poʼurateñapaʼ allent̃a tanta oʼ agapapanet eʼñe cohuen oʼ yemaʼtapanet.
MAR 1:32 Ñeñt̃e yet̃rocma allempo ellerren oʼ emuena atsrret̃paʼ acheñeneshaʼña huapatyesnenet Jesúsesho allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyets ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃.
MAR 1:33 Huac̈haʼtyesoña allohuen anetsoʼmarneshaʼ, ñetñapaʼ alla shontoset allot̃ecma beʼt̃enet pocollo.
MAR 1:34 Jesúsña allempopaʼ eʼñe aʼcrratyesuapanet, amaʼt shonteʼ paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñeñt̃ osyenahuet. Amaʼt ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe quec̈hpatyesuapanet oneñet̃ ñeñt̃ chorraʼyenahuet. Jesúsñapaʼ ama muenatano oneñet̃ att̃och eñoranaʼtnomet, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe eñoteñet ñapaʼ ñeñt̃caʼye Cristotets.
MAR 1:35 Tsapat̃ña eʼñe ahuat̃ecma tantaʼmuena Jesús, ama eʼñe orretuenaʼ c̈haʼnmaʼmuen ñeñt̃e anetsrot̃ ahuaʼmuen all ama acheñempañoyaye allchaʼ maʼyochaʼmuena.
MAR 1:36 Eʼñe oʼchtatsapaʼ ahuaʼmuen ñam̃a Simón ñam̃a poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ epuet taʼmuena. Ñetpaʼ oʼch eʼneretaʼ Jesús.
MAR 1:37 Allempoña entosetpaʼ atet̃ otoset: —P̃apaʼ allohuen acheñeneshaʼ c̈hocmacaʼye eʼnenpet.
MAR 1:38 Ñañapaʼ otapanet: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuey poʼpoñ anetso ñeñt̃ara allampañoʼmar allpaʼc̈hoʼña oʼch neserrpareʼtatyesnomanet t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃ecopcaʼyeña nohuapa.
MAR 1:39 Allempoñapaʼ chopeñeʼchyes Jesús errap̃aren Galileoʼmar, serrpareʼtatyesanet eʼñe ñet poʼprahueto. Ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe quec̈hpatyesuerranet.
MAR 1:40 Allempoñapaʼ huapoña ñam̃a puesheñarr yacma ñeñt̃ osen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra. C̈hap Jesúseshopaʼ concorpanaʼtosana Jesúspaʼ atet̃ otos: —Ñerraʼm p̃a muenatspaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ahuamencat̃eshap̃ p̃aʼcrratayeʼcherren allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerren acheñeneshaʼ.
MAR 1:41 Jesúsñapaʼ eʼñe cohuen muerapya ñeñt̃oʼmarña anretapaʼ allent̃a aʼp̃lleʼ, atet̃ och: —Napaʼ nemneñcaʼye, metuerrepaʼña peptsarña allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerrep̃ allohuen acheñeneshaʼ.
MAR 1:42 Yacmañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ metuerña pueptsarña c̈ha cohuenterrtsa.
MAR 1:43 Jesúsñapaʼ alla otererr: —T̃eʼ att̃o oʼ naʼcrraterrep̃paʼ poʼñoc̈h amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ amach p̃otap̃saʼtatsche amaʼt mamesha. Corneshachña pegatenaʼ all peptsarseʼt̃. Atet̃ naneʼt̃ Moisés ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃chaʼ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼch es p̃anom ñeñt̃chaʼ p̃apos all ñeñt̃ Yomporecop. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerrep̃ allohuen acheñeneshaʼ. Att̃ot̃caʼyeña Jesúspaʼ mueñe oʼch ahuoʼ corneshesho.
MAR 1:45 Ñañapaʼ allempo ahuoʼpaʼ eʼñe serrpareʼtatyesuanman allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña eʼñe ña paʼmet̃areʼteñot̃paʼ oʼ erracmañen eñotuet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ ama eshcayeʼ seno anetso all shontena acheñeneshaʼ. Ñapaʼ alla chopeñeʼchyen aʼyoʼmar all ama acheñempañoyaye. T̃arraña amaʼt atet̃ penañ acheñeneshaʼñapaʼ allem̃at̃eñ huac̈haʼteññañet ñeñt̃ shontenoya amaʼt all.
MAR 2:1 Oʼña met allponmat Jesúsñapaʼ oʼ alla c̈herrerr anetso Capernaumo. Acheñeneshaʼñapaʼ eʼmareʼchet oʼ alla c̈herrerr pocollo.
MAR 2:2 Allempoñapaʼ oʼ alla shonterrñañerr acheñeneshaʼ. Att̃eñapaʼ oʼhuañ epuet oʼpono pocollo. Amaʼt allot̃ beʼt̃enet pocollopaʼ oʼhuañ epuet. Jesúsña allpaʼ serrpareʼtatapan acheñeneshaʼ Yompor poʼñoñ.
MAR 2:3 Att̃eñapaʼ huapatam̃p̃soñet ñam̃a echarrtaña ñeñt̃ñapaʼ paʼtatssheña ñeñt̃ anmam̃peneʼ puechecnap̃ot̃.
MAR 2:4 Ñetpaʼ añ muenenetañ oʼch beʼt̃ososet oʼch eʼñe noset Jesúsesho, t̃arraña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ abeʼt̃osetoña atsnañet̃ att̃och c̈hapachet eʼñe Jesúsesho. Att̃eña aʼtapatoset enot̃ pocollato, ñeñt̃ña pocollpaʼ patsopoʼ. Ñetñapaʼ rrorosetña ñeñt̃ pocollatar enot̃ eʼñe ñeñt̃ecoptaroʼtsen Jesús all patsot̃. Allot̃ña aʼsuatam̃p̃sosetña echarrtaña eʼñe puechecnapeʼna. Att̃oña c̈hapachet eʼñe rroc̈ho alloʼtsen Jesús.
MAR 2:5 Jesúsñapaʼ eñotapanet ñetpaʼ atarr nanac yemteñet. Allempoña ñapaʼ otapan echarrtaña: —T̃eʼña neyochre, p̃a p̃oʼchñarpaʼ oʼ ap̃retnaʼhuaret̃terra.
MAR 2:6 Ñehua, allñapaʼ alloʼtsaʼyen ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. All anorrc̈haʼtyenet ñetñapaʼ atet̃ otatseʼtyeset pueyoc̈hreto:
MAR 2:7 “Esoʼmareʼtña atet̃ eñenña añ acheñer. Ñeñt̃ atet̃ otenpaʼ ñapaʼ c̈hacaʼye achm̃areʼtenanña Yompor t̃arroʼmar arr patsropaʼ amaʼt eʼñe puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ peretneneʼ ochñarets ñapt̃aña Yompor peretneneʼ ochñarets.”
MAR 2:8 Jesúsña pueyoc̈hropaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ otyenet ñet pueyoc̈hreto ñocop. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ esoʼmareʼtchaʼña atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyesña seyoc̈hro.
MAR 2:9 Sapaʼ c̈hat̃eʼ soten ñeñt̃ atet̃ oʼ notue echarrtaña poʼchñar oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta, ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye. Sapaʼ añña atarr t̃orrapoʼ senten att̃och naʼcrrater, c̈honchaʼña oteʼ: “Petantena, pechtaʼnen pemueʼpaʼ oʼch pechopeʼchnen.”
MAR 2:10 Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ñeñt̃en aparet̃en llesens att̃och nach peretnerreʼ ochñarets añ patsro. Ñeñt̃oʼmarña Jesús allempopaʼ atet̃ otan echarrtaña:
MAR 2:11 —T̃eʼña napaʼ oʼch notap̃: Petantena, pechtaʼnen pemueʼpaʼ oʼch pechopeʼchnen, ahuenep̃ pepacllo.
MAR 2:12 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ echarrtañañapaʼ c̈ha tantetsa eʼñe allorocma, oʼ chetaʼnenan poʼmueʼpaʼ c̈haʼnen allot̃. Allohuenña acheñeneshaʼ eʼñe entueñet; ñetñapaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueñet. Ñeñt̃oʼmarña ñet allempopaʼ atarr cohuentatyeññañet Yompor. Ñetñapaʼ atet̃ otyenet: —Yapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentareña atet̃ ñeñt̃ atarr cohuen.
MAR 2:13 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr saʼpatop̃ño. Allohuen acheñeneshaʼpaʼ alla huac̈herrñañeterr, ñañapaʼ yec̈hatyesapanet.
MAR 2:14 Oʼña yec̈hatuanetpaʼ oʼ meterrerr Jesús allot̃, allña oñenpaʼ entnoman ñam̃a Leví ñeñt̃ Alfeo puechemer. Ñañapaʼ alla anen allecma cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Jesúsñapaʼ atet̃ otosan Leví: —T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och neyochreshaʼ neperrep̃. Eʼñe otueʼ Jesús atet̃paʼ Levíñapaʼ c̈ha tantnomtsapaʼ allent̃a cot̃an Jesús.
MAR 2:15 Allempoña c̈hap ñam̃a allempo Jesúspaʼ alla rrallmeʼchen Leví paʼpacllo. All rrallmeʼchapreteñ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼyenet ñamet oʼch cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñetpaʼ atarr ashcañneshaʼ entenanet acheñeneshaʼ. Ñam̃a alloʼtsaʼyen shonteʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ entyen acheñeneshaʼ. Ñetñapaʼ all anorrc̈haʼtyenet all anen Jesús epuet pueyochreshaʼ. T̃arroʼmar shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ Jesús.
MAR 2:16 Añña fariseoneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃areta judioneshet, ñetña allempo enteñet Jesús all rrallmeʼchapretenan ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñetñapaʼ allent̃a otoñet pueyochreshaʼ: —Esoʼmareʼtña ñeñt̃ semaestror sepenpaʼ rrallmeʼchapretenanña añ acheñeneshar ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ ñam̃a epuet acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno.
MAR 2:17 Atet̃ eʼmanet Jesús, ñañapaʼ atet̃ tomaʼntatanet: —Ñeñt̃ eʼñe huomech entetsapaʼ ñetpaʼ ama eʼneñetoña apartañ. Añña ñeñt̃ atsnaʼtetspaʼ ñetñapaʼ c̈hocma eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼcrraterrahuet. Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ eʼñe atet̃ entetsañ ñetpaʼ eʼñoʼ cohuen es p̃aʼyenet. Napaʼ añecopña nohuapa att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ atarr ochñat̃ entyetsa. Allochñapaʼ att̃och oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop.
MAR 2:18 Parrochña allempo t̃oreʼtyena Juan pueyochreshaʼ Yomporecop ñam̃a fariseoneshaʼ pueyochreshaʼ, puesheñaʼtetsña acheñpaʼ huac̈haʼtet Jesúsesho, ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: —Juan pueyochreshaʼpaʼ t̃oreʼtetset Yomporecop; fariseoneshaʼ pueyochreshaʼpaʼc̈hoʼña t̃oreʼtetset ñamet Yomporecop. P̃aña peyochreshaʼpaʼ esoʼmareʼtña amaña t̃oreʼteneto.
MAR 2:19 Jesúsñapaʼ atet̃ tomaʼntatanetpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno all rrallmeʼchapreteñet ñeñt̃ eʼñe errteʼ senaʼtetsa, ama pocteyaye oʼch yotanet “amach es serraʼyesatsto” t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa. Amachña c̈ha t̃oreʼteno allempo alloʼtsenmeñ parro ñeñt̃ errteʼ senaʼtetsa.
MAR 2:20 T̃arraña ñerraʼm esempo machayot̃a saʼnerranet ñeñt̃ senaʼtetsa, ñeñt̃ña parro yemuetyenapaʼ allempoña ñetpaʼ eʼñe puellquëñot̃et quec̈hpaʼhuerretchaʼ puerrar, amach arrenayeʼ enterreto. Ñeñt̃paʼ att̃ochña t̃oreʼterret allempo Yomporecop eʼñe poʼñoc̈h. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ Jesús tomaʼntata ña senaʼtostsa.
MAR 2:21 Elloñapaʼ oʼ alla tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ arr patsro ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: —Yapaʼ ñerraʼm mellashañ yeshtampaʼ amach yelltatsche emarr lletamtso. T̃arroʼmar amaʼt atet̃ yep̃atsechpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena yellteñ t̃arroʼmar ñeñt̃ emarr lletamuetspaʼ ñerraʼm esempo yatsamaʼtam̃pespaʼ c̈hach chellamaʼta c̈hach martseʼtatanña shetamtsosheʼm. Ñeñt̃ña yelltenpaʼ alloʼnach sen rrarrtseʼtats nanac. Ñeñt̃paʼ att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra.
MAR 2:22 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ oʼch yec̈hcatenet paʼrrom orrot̃. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: —Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach yeshatstoña vinos emasa mellashaʼm̃añ orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yepeʼpaʼ oʼch chasaʼña vinospaʼ c̈hach aʼptsan orrot̃, vinosñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼñe shebhua, ñeñt̃ña orrot̃paʼ amaʼt mameshapaʼ amach es sherberro. Añña ñerraʼm emasa vinos arrchaʼ yesheʼ emerra orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra.
MAR 2:23 Allempoña c̈herrerr pamt̃arr allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ arr oñem chetsoʼmar epuet pueyochreshac̈hno. Allempo oñenet chetsoʼmar pueyochreshaʼñapaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet puechm̃aʼtets trigo.
MAR 2:24 Fariseoneshaʼñapaʼ ñeñt̃ entahuet ñetñapaʼ allent̃a otyeset Jesús: —Pecueʼ esoʼmareʼtña peyochreshaʼñapaʼ atet̃ penet ñeñt̃ ama pocteyaye oʼch atet̃ yep̃a t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ añe yet̃ropaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ allempocmach yamesen.
MAR 2:25 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ amaʼtrra selleyareña ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ David allempo palltaʼp̃sa ñeñt̃chaʼ rret allempo cheporraʼnma epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ.
MAR 2:26 Ña allempopaʼ beʼt̃osos Yompor paʼpacllo, allñapaʼ rrosan pan ñeñt̃ atmaʼntataret̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nenet all Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ panpaʼ ama pocteyayñe oʼch eseshaʼ rreʼ. Ñeñt̃paʼ añach ñapuet̃ rreneʼ cornaneshac̈hno, ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ anuaret̃ judioneshacop. Ñeñt̃ña panpaʼ oʼ rros David, rratosan ñam̃a allohuen ñeñt̃ epuet. Ñehua, ñeñt̃paʼ t̃arrempo atet̃ peʼt̃ David allempo judioneshaʼ poʼcornanesharpaʼ añ paʼm̃chaʼtaret̃er peteʼt̃ Abiatar.
MAR 2:27 Jesúsña alla oterraneterr: —Añ yet̃ro allempo yamesen ñeñt̃paʼ añecop anaret̃ acheñeneshacpay ñeñt̃chaʼ yesherbeneʼ. Amaña añecpayeʼ anaret̃eña yet̃ñats ñeñt̃chaʼ yesherben ya.
MAR 2:28 Ñeñt̃oʼmar na Ñeñt̃en Acheñetosets, ñeñt̃en allsensaret̃en, nacaʼyeña atet̃ otets est̃eʼ poctetsaña ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añe yet̃ro allempocma yamesen.
MAR 3:1 Poʼpocheñoña Jesúspaʼ alla beʼt̃osuenerr judioneshaʼ poʼprahuo. Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha chellena pot.
MAR 3:2 Fariseoneshaʼña allpaʼ Jesúsa atarr cohuanaʼtyenet att̃och eñchet ñatoʼrraña aʼcrratenanerrchaʼ acheñ añe yet̃ro allempocma amesenet. Ñerraʼm oʼch aʼcrratenanerr amaʼt puesheñarra añe yet̃ro allempo amesenet, allempoñapaʼ eshecchaʼ aʼmet̃am̃peñetaʼ am̃chaʼtaret̃esho.
MAR 3:3 Allempoña Jesúspaʼ otan ñeñt̃ chelletsa pot: —Ap̃on, p̃at̃omos arrma.
MAR 3:4 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —¿Errot̃enaʼtña ñeñt̃ eʼñe pocteʼ senten ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añ yet̃ro allempo yamesen? Ñatoʼ oʼch atet̃ yepeʼ eʼñe cohuen poʼpsheñeñ, amapaʼ ñatoʼ oʼch atet̃ yep̃oñ ñeñt̃ ama cohuenayaye. ¿Ñatoʼ añt̃eʼ pocteʼ senten oʼch yaʼcrrach acheñ amapaʼ añt̃eʼ pocteʼ senten amach yaʼcrratatsche c̈hachña yemtsatach? Ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ anapaye.
MAR 3:5 Allempoña Jesúspaʼ cohuaʼyesanet, amaʼt mamesha ama pocteyeʼ entenaneto, atarr llecateñet t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneneto oʼch c̈hapanet cohuen pueyoc̈hreto. Allempoña Jesúspaʼ otan yacma ñeñt̃ chelletsa pot: —T̃eʼpaʼ oʼch notap̃, petapuerr p̃ot. Eʼñe otueʼpaʼ ñañapaʼ allent̃epaʼtchaʼ tapuerranña pot, oʼ eʼñe cohuenterra pot.
MAR 3:6 Fariseoneshaʼña c̈haʼnmac̈herretpaʼ cot̃apeʼchatannaʼtet epuet Herodes pueyochreshaʼ, ñetñapaʼ Jesúsa atarr oʼpatenet att̃och muetsatachet.
MAR 3:7 Allempoña Jesúspaʼ ahuerr saʼpatop̃ñoʼmar pueyochreshaʼna. Shonte acheñ galileoʼmarneshaʼpaʼ cot̃aʼhuanmet ñamet. Ñam̃a shonteʼ poʼpotantañec̈hno acheñeneshaʼ ñetña allempo eʼmareʼteñet Jesús ñapaʼ atarr cohuen orrtatyen ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a huac̈haʼtyesoñet ñamet. Allem̃at̃eñ anetsot̃ huac̈haʼtyeset Judeot̃, Jerusaléñot̃, Idumeot̃, Jordanas yom̃taʼnot̃, ñam̃a alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ huetsa Tirot̃ ñam̃a Sidónot̃. Ñetpaʼ añ atarr muenenet oʼch enteñetaʼ Jesús.
MAR 3:9 Shonteʼ nanac acheñeneshaʼ. Att̃och ama atarr quec̈hcareʼteñe Jesús acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa, ñañapaʼ otan pueyochreshaʼ: —C̈hocmach sehuapaton noñt̃.
MAR 3:10 Allempo Jesúspaʼ aʼcrratyesan shonteʼ atsnañet̃ec̈hno ñeñt̃oʼmarña allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyets ñetña allempopaʼ atarr emchorreñet Jesús, añ atarr muenenet oʼch aʼp̃lloset Jesús.
MAR 3:11 Añña oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ chorraʼyenaya acheñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña allempo entoset Jesúspaʼ allepaʼtchaʼ rromam̃p̃sosyet paʼrrp̃ot̃, rranareʼtyesosetpaʼ atet̃ otoset: —¡Pepaʼtña Parets Puechemerep̃!
MAR 3:12 Jesúsñapaʼ ama muenatano oneñet̃ec̈hno oʼch oteñet ñapaʼ poʼñoc̈h Parets Puechemer.
MAR 3:13 Allempoña Jesúspaʼ ahuoʼ aspent̃o. Allot̃ña agotatosan ñeñt̃ eʼñe cohuen enten ña ñeñt̃chaʼ pueyochreshaʼ p̃aʼ. Ñeñt̃ agotatenpaʼ ñetña allent̃a ahuanmuet ñesho. Oʼña c̈hac̈haʼtuetpaʼ
MAR 3:14 ñañapaʼ napanet ñeñt̃et c̈harrasheñet ñeñt̃ puechetsa epsheña, ñetñapaʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe parro chopeñeʼchyen ñam̃a ñeñt̃chaʼ llesensen att̃och serrpareʼtyerret Yompor poʼcohuenña.
MAR 3:15 Ñam̃a oʼch apuerranet llesens att̃och quec̈hpatyeret oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ.
MAR 3:16 Ñeñt̃ llesensaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼchñec̈hno: Simón ñeñt̃ara oʼ sochererr Pedro,
MAR 3:17 allot̃paʼ ñam̃a Jacobo ñam̃a paʼmoʼnasheñ Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ; ñetñapaʼ oʼ socherraneterr Boanerges ñeñt̃ yoten yeñoño T̃ecorenaʼtar.
MAR 3:18 Allot̃paʼ ñam̃a Andrés, ñam̃a Felipe, ñam̃a Bartolomé, ñam̃a Mateo, ñam̃a Tomás, ñam̃a Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, ñam̃a Tadeo, ñam̃a ñeñt̃ poʼpsheñeñ Simón ñeñt̃ cananistaneshaʼ ñeñt̃ atarr t̃orratseʼt̃ paʼnetsrecop.
MAR 3:19 Allot̃paʼ ñam̃a Judas Iscariote ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ tsapat̃onet̃ Jesús. Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla c̈herrerr pocollo pueyochreshaʼna.
MAR 3:20 Allñapaʼ oʼ alla shonterrñañerr allohuen acheñeneshaʼ, ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ ama eshcayeʼ rreneto.
MAR 3:21 Allempo eʼmareʼch Jesús pamoʼtseshaʼ atet̃ p̃aʼyenapaʼ ñetñapaʼ huac̈haʼtet oʼch eretaʼ Jesús t̃arroʼmar ñetpaʼ otenapuetañ ñatoʼ c̈hot̃eʼ oʼ mospaña Jesús.
MAR 3:22 Puesheñaʼtetsña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñetpaʼ Jerusaléñot̃ huac̈haʼtet. Ñetñapaʼ atet̃ otyesoset Jesúsocop: —Añ yacmarpaʼ añacaʼye chorrenaya Beelzebú ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno; ñeñt̃caʼyeña ahuamencat̃ peneʼ att̃ot̃ quec̈hpatenanña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ.
MAR 3:23 Allempoña Jesúspaʼ c̈horeʼtan acheñeneshaʼ, allempoñapaʼ atet̃ otapanet: —Oʼch notas, poʼñoc̈h oneñet̃paʼ amacaʼye huaporeʼtanneno.
MAR 3:24 Atet̃ ñerraʼm pat̃err am̃chaʼtaret̃ ñerraʼm c̈ho elloptannena pueyochreshaʼ ñeñt̃ña att̃o am̃chaʼtaret̃tena c̈hach huañerrets amach alloʼna huomencatneno.
MAR 3:25 Att̃ecmach p̃annerra ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuet p̃annenet ñerraʼm c̈ho elloptannenet eʼñe ñagattsetapaʼ ñeñt̃ña att̃o huomencatenetpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hachcaʼye huañerrets.
MAR 3:26 Att̃ecmach p̃annerra ñam̃a oneñet̃ pueyochreshac̈hno, ñerraʼm oneñet̃ec̈hno eʼmoneʼtannenet, ñerraʼm tantannaʼta oneñet̃ec̈hnopaʼ ñeñt̃ña att̃o huomencatenetpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña c̈hachcaʼye huañerrets amach alloʼna huomencatneneto. Ñeñt̃oʼmarña poʼñoc̈h oneñet̃paʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ huaporeʼtannaʼteto eʼñe ñagattseta.
MAR 3:27 ’Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃o atarr ahuamencat̃tena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ cohuam̃pesyenan allohuen eʼñe cohuen ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen. T̃arraña ñerraʼm esempo oʼch huapoña ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃chaʼ metanoseʼña poʼhuamenc atet̃ ñerraʼm na Nompor, ñeñt̃chaʼña rromoseʼ oʼch huancos, allochñapaʼ oʼch beʼt̃osos all ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen oʼch eʼñe puerratam̃p̃sos ñeñt̃ allpon oʼpatyena ña.
MAR 3:28 Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈h allohuen paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor amaʼt ñam̃a achm̃areʼtannaʼteñets ñeñt̃paʼ ap̃retnaʼpoʼ nenteñ.
MAR 3:29 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ añ achm̃areʼteññañet Parets Puecamquëñ ñeñt̃ñapaʼ amacaʼye ap̃retnaʼpahuoyeʼ nenteñe. Ñeñt̃ña poʼchñaretpaʼ amachcaʼye ap̃retnaʼpahuoterro eʼñe t̃ayot̃eñ errponohuañen.
MAR 3:30 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet Jesús t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ otyeñet Jesús, ñapaʼ añoʼ chorrenaya oneñet̃ ñeñt̃oʼña ahuamencat̃ peneʼ.
MAR 3:31 Allempoñapaʼ huapa Jesús pachor epuet ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ. C̈hapuet allpaʼ ñetñapaʼ alla t̃omc̈haʼtoset aʼyot̃, allot̃ña agotatoset Jesús.
MAR 3:32 Ñeñt̃ anorrc̈haʼtyets epuet Jesús ñeñt̃ arrotam̃penaya, ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Oʼcaʼye huapa p̃achor ñam̃a pemoʼnasheñneshaʼ. Ñetpaʼ aʼyot̃eʼtsaʼyenet, p̃acaʼye eʼnenet.
MAR 3:33 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Amaʼt señoteñe ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nachor nepen ñam̃a ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h nemoʼnasheñ nepen.
MAR 3:34 Allempoñapaʼ cohuaʼyesan acheñeneshaʼ ñeñt̃ arrotam̃penaya all anorrc̈henet. Allempoñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼ añcaʼyeña ñeñt̃ poʼñoc̈h nachor nepen ñam̃a ñeñt̃ poʼñoc̈h nemoʼnasheñneshaʼ nepen.
MAR 3:35 Ñehua, amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ eʼñe atet̃ p̃ohueneʼ ñeñt̃ atet̃ muenen Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃caʼyeña eʼñe poʼñoc̈h nemoʼnasheñ nepen ñeñt̃ña noc̈h nepen ñeñt̃ña nachor nepen.
MAR 4:1 Jesúsñapaʼ alla yec̈haterranerr acheñeneshaʼ eʼñe alla saʼpatop̃ño. Allña emchorraʼhuererr shonteʼ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ aʼtap noñt̃opaʼ ahuam̃pes mameʼ allpononet̃ allñapaʼ anorros noñt̃o eʼñe all saʼpo. Acheñeneshaʼña allohuenetpaʼ eʼñe saʼpatop̃ñoʼtsaʼyenet all mast̃o.
MAR 4:2 Allñapaʼ esocmañen serrpareʼtatenan acheñeneshaʼ paʼnamen tomaʼnteñtsoc̈hno. All yec̈hatyenanetpaʼ atet̃ otanet:
MAR 4:3 —Seʼm̃ñoton añ ñeñt̃ atet̃ notenes: Ñeñt̃ña aʼparreneʼ puerets ñañapaʼ ahuoʼ allchaʼ aʼparreʼtyenanaʼ puepuer.
MAR 4:4 All aʼparreʼtyeñ patantaʼtetsñapaʼ alla c̈hapyes t̃oñoʼmar. Allñapaʼ huac̈haʼtyesa ot̃ eʼñe añyallmeʼchuenanaʼ puerets.
MAR 4:5 Poʼpoñec̈hnoñapaʼ alla c̈hapyes mapuetroʼmesoʼmar all ama tama eñalle pats. Ama nanac oʼponoʼtseno patso ñeñt̃oʼmarña mamet̃ollapaʼ cheparesuañ.
MAR 4:6 Oʼña enomeʼtaʼmuen atsrret̃paʼ alla aʼuyatuer. Ama erc̈haʼtenaʼ ñeñt̃oʼmarña alla hueyaʼhuerra.
MAR 4:7 Poʼpotantañña pueretspaʼ alla c̈hapyes allchaʼ chepares aj. Allpaʼc̈hoʼ mameshapaʼ cheparesuañpaʼ ajñapaʼ mameshapaʼ ateshaʼtua alla caʼmatuerranña narmets alla aʼcllatuer, ñeñt̃oʼmarña ama ellom̃reʼto.
MAR 4:8 Poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ñapaʼ arr c̈hapyes all eʼñe cohuen patso. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe cohuen chepares. Allempoña ateshaʼtuapaʼ oʼ ellom̃reʼtyes. Atarr atonapaʼtets ellom̃reʼtyes—puechaʼtetspaʼ maʼpoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpchañec̈hnoñapaʼ pechapoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpchañec̈hnoñapaʼ c̈harroch c̈harraʼ pueʼllomer.
MAR 4:9 Allempoña Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Ñeñt̃es poʼñoc̈h neʼm̃ñoteneʼ, c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatensa añ ñoñets.
MAR 4:10 Allempoña patmuerra acheñpaʼ oʼ ñapt̃am̃a Jesús epuet ñam̃a pueyochreshaʼ ñam̃a puesheñaʼtets poʼpotantañ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen, ñetñapaʼ atet̃ ochet Jesús: —Taʼm ¿est̃eʼña petmaʼntatenyaña ñorraʼ?
MAR 4:11 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sa t̃eʼpaʼ Yomporña semnateneʼ att̃och señoterr ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña. T̃arraña poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ att̃a es puec̈haʼyetsa, ñocpuetpaʼ ama eñoteñeto ñeñt̃ atet̃ atmaʼntataret̃ ñoñets.
MAR 4:12 Att̃oña amaʼt enteñetañ ñetñapaʼ amach errot̃enot̃ es c̈hapahueto pueyoc̈hreto. Amaʼt eʼmueñetañ amach c̈henanetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor poʼcohuenña. Att̃oña amach cot̃apeʼcherreto ello cohuen Yomporecop att̃och ñach peretnerrahuet poʼchñaret.
MAR 4:13 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Sapaʼ amaʼt mameshapaʼ areʼt señotenoña ñeñt̃ oʼ netmaʼntatuasa ñorraʼ. Ñerraʼm ama c̈hennaso seyoc̈hro ñeñt̃ oʼ netmaʼntatuasa ñorraʼpaʼ errot̃enot̃uachñacaʼyeña c̈haponasaña seyoc̈hro allohuen poʼpoñec̈hno ñeñt̃chaʼ netmaʼntaterrserr tsapat̃onet̃.
MAR 4:14 Allempoña Jesúspaʼ eñotatanet ñeñt̃ atet̃ oʼ tomaʼntatuanet ñoñets ñocpuet, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ aʼparreʼtyeneʼ puerets, ñeñt̃ña pueretspaʼ añcaʼye notenes Yompor poʼñoñ allempo serrpareʼteñet.
MAR 4:15 Añ puerets ñeñt̃ c̈hapyets t̃oñoʼmar ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ. Allempo eʼm̃ñotuetpaʼ allorocmach huapa oneñet̃ oʼch alla puerratam̃perranet Yompor poʼñoñ amaʼt allpon ñeñt̃ eñotetañ pueyoc̈hreto.
MAR 4:16 Ñam̃a ñeñt̃ c̈hapyesets mapuetroʼmesoʼmar ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñerraʼm esempo eʼm̃ñoteññañet Yompor poʼñoñ eʼñech allorocma pocsheñeshaʼ aguëññañetañ Yompor poʼñoñ. Eʼñech cohuen ameʼñeretañ t̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpach atet̃ penet. T̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ narmets ñeñt̃ chepuets mapyo amach eñalle puerec̈h. Tsapat̃onet̃ña ñerraʼm oʼch huapanet topateñets ñeñt̃chaʼ mueroc̈htatahuet t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ ameʼñeretañ Yompor poʼñoñ, ñetñapaʼ allorocmach alla quec̈hpuerrñañet Yompor poʼñoñ.
MAR 4:18 Ñam̃a poʼpoñec̈hno puerets ñeñt̃ c̈hapyets ajmoʼmar ñeñt̃paʼ añ netmaʼntatena poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ.
MAR 4:19 Amaʼtchaʼ c̈hapanetañ pueyoc̈hreto t̃arraña ñetpaʼ alloʼnach senet eʼñech aña atarr cot̃apeʼchenet ñeñt̃ llecaʼyenet arr patsro ñeñt̃ eʼñe ñocpueta. Añach muenenet oʼch esocmañen es echyenet t̃arraña ñeñt̃paʼ c̈hacaʼye shequënanet. Att̃ach paʼnamen yeʼchatseʼtyenet. Att̃oña huenanet topateñets ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ orrtatoñetoña ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor. Ñetpaʼ eʼñe att̃eta ñerraʼm narmets ñeñt̃ c̈ha caʼmateñ ajmaʼ ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ meʼteneto oʼch ellom̃reʼtyeset.
MAR 4:20 Ñam̃a añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets eʼñe cohuen patso ñeñt̃ eʼñe cohuen cheparsatspaʼ ñeñt̃ña tomaʼntenaya poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ Yompor poʼñoñ. Ñoñetsñapaʼ eʼñech cohuen c̈henanet pueyoc̈hreto. Ñetñapaʼ ñeñt̃et poʼñoc̈h orrtatenet ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop. Att̃oña ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼm narmets ñeñt̃ atarr meʼtets—pat̃eʼtets maʼpoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpoñpaʼ pechapoch c̈harraʼ pueʼllomer, poʼpoñpaʼ c̈harroch c̈harraʼ pueʼllomer.
MAR 4:21 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Ñerraʼm esempo yaʼllchaten lampareñ, ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ yehuapateñe oʼch alla yeʼrramam̃p̃sos coym̃o. Ñam̃a ama añecpayeʼ yaʼhuortatenoña lampareñ oʼch yeneʼ oʼponot̃ yemayep̃nac̈ho. Añecopña yaʼhuortatenña lampareñ oʼch yeneʼ enonet̃ att̃och c̈hoyoʼtam̃pesuan allohuen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen.
MAR 4:22 T̃arroʼmar allohuen paʼnamen ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ, t̃eʼñapaʼ oʼch eʼñe orrtataret̃terra att̃ochña oʼch eʼñe eñotataret̃etuerret eʼñe poctacma.
MAR 4:23 Ñeñt̃es poʼñoc̈h neʼm̃ñoteneʼ c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatensa añ ñoñets.
MAR 4:24 Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Sapaʼ señotenat̃eʼ eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h cohuen seʼm̃ñoteññañ Yompor poʼñoñ ñatoʼpaʼ amat̃eʼ. T̃arroʼmar ñerraʼm errot̃ sep̃oñ poʼpsheñeñ ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporñapaʼ att̃ecmach perres sam̃a. Ñam̃a ñerraʼm eʼñe cohuen sepenanet, Yomporñapaʼ eʼñech cohuen perres sam̃a amaʼt ellonet̃ oʼch apuerres ñeñt̃ eʼñe cohuen.
MAR 4:25 T̃arroʼmar eseshaʼt̃eʼ c̈hena pueyoc̈hro amaʼt eʼñe allpona Yompor poʼñoñ, elloña Yomporpaʼ alloʼnach eñotatnenanet nanac shonteʼ. T̃arraña eseshaʼña ñerraʼm ama c̈henaneto pueyoc̈hreto t̃arroʼmar ñetpaʼ ama poʼñoc̈hayeʼ aguëññañeto Yompor poʼñoñ, amaʼt allpon eñotyenetañ pueyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ c̈hach puerratam̃perranet Yompor.
MAR 4:26 Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña, ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr acheñ ñeñt̃ nareʼteneʼ puepuer. Oʼchña nareʼtuepaʼ oʼch ahuerr paʼpacllo.
MAR 4:27 Allach allponmaterraʼ oʼch tsapuenpaʼ allach mueneʼt̃, yet̃oñapaʼ c̈hocmach tantaʼmueneʼt̃, puepuerñapaʼ att̃eñapaʼ oʼch chepua oʼch ateshaʼta. Pamoʼmteʼñapaʼ amach eʼñeyeʼ eñoteñe errot̃enot̃t̃eʼña chepyen.
MAR 4:28 Ñehua, yeñoteñ patspaʼ ñeñt̃caʼye aʼchpateneʼ yepuer eʼñe ñot̃a. C̈hoch ñanom c̈hoʼpeʼchyes allempoñapaʼ oʼch atarrchet c̈hoch potsets att̃och ellom̃reʼtyes, att̃ot̃achc̈hoʼ eʼñe poʼnuen.
MAR 4:29 Eʼñe errteʼ poʼnetspaʼ eʼñech allorocma mueñan ñeñt̃chaʼ tsorrenayaʼ. Oʼcaʼ c̈hen allempoch apc̈henetña ñeñt̃ narmetser.
MAR 4:30 Jesúsña ellonet̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Añ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña—ñanompaʼ eʼñech puesheñaʼttsa ameʼñaʼyestsa, allempot̃eññapaʼ alloʼnach sen atonetnomtsa ñeñt̃chaʼ ameʼñerrtsa, att̃ochña eʼñe epaʼhuerra erracmañen Yompor poʼcohuenña. Ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼch netmaʼntatasa ñeñt̃ atet̃ pena ña.
MAR 4:31 Ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ añ pueʼllomer ñeñt̃ atarr añet̃olleshallmerr ñeñt̃ otenet mostazllom̃. Ñeñt̃ña pueʼllom̃ret̃ollpaʼ oʼch nareʼchet patso. Ñehua, eʼñe yeñoteñ mostazllom̃ ñeñt̃paʼ atarrcaʼye nanac añet̃olleshallmerr.
MAR 4:32 T̃arraña ñerraʼm oʼch nareʼchetpaʼ allempoña choppaʼ alloʼnach sen rrorranmats cohuen, atarrchetnomuets, elloch metanaʼtuan poʼpchañ narmetsoc̈hno. Puetacreʼnach ateshatacrerrtatsa. Allñapaʼ oʼch huac̈haʼtoña ot̃ec̈hno oʼch rremaʼrrartosa puetacroʼmar poʼmañt̃ero.
MAR 4:33 Shonteʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ alla tomaʼntaterraneterr att̃o serrpareʼtatenanet Yompor poʼñoñ. Att̃oña eʼñe allpona serrpareʼtatanet ñeñt̃ñapaʼ eʼñe cohuen eñotatanet pueyoc̈hreto.
MAR 4:34 Ama serrpareʼtatenaneto att̃a, añña c̈hocma serrpareʼtatenanet tomaʼnteñtso. Ellonet̃paʼ c̈hocma eʼñe eñotoc̈hen serrpareʼtatenan pueyochreshaʼ.
MAR 4:35 Ñeñt̃e yet̃rocma eʼñe ellerronet̃ Jesúsñapaʼ otan pueyochreshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuam̃p̃sey yom̃taʼn.
MAR 4:36 Pueyochreshaʼna sohuanmet acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ara noñt̃o alloʼtsen Jesúspaʼ alloña anmam̃peñet Jesús oʼch ahuam̃p̃set yom̃taʼn. Allñapaʼ cot̃aʼhuanmanet poʼpnañec̈hno noñt̃ec̈hno.
MAR 4:37 Allempo ahuam̃p̃set allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ huomenquëshatam̃pesnomuet. Emoʼyareʼña c̈ha eshaʼtena noñt̃o att̃eña oññapaʼ chorramoch noñt̃o.
MAR 4:38 Jesúsñapaʼ alla muen puepopato alla ñotena. Pueyochreshaʼña opueretpaʼ atet̃ ochet: —¡Maestro, amahuacaʼye pellquënyot̃eʼ oʼrramcheʼ yocllaʼhuamocha!
MAR 4:39 Jesúsña tanterrapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a aʼmtsoññetuerran huomenquëshaʼ. Ñam̃a poʼñoñot̃a aʼmtsoñeñterran saʼp ñeñt̃ emoʼyartetsa, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: —¡Muechecherrepaʼ, muetsoñeñterrepaʼ! Eʼñe otueʼpaʼ c̈ha muechecherrtsaña huomenquëshaʼ. Att̃oña ñetpaʼ oʼ alla muechet̃tam̃perret eʼñe cohuen.
MAR 4:40 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ esoʼmareʼtña c̈ha atarr seyoren. Esoʼmareʼtña ama eʼñeyeʼ seyemtenno.
MAR 4:41 Ñetñapaʼ c̈ha atarr nanac yorenet, atet̃ otannaʼtyeset: —Taʼmcaʼye añ acheñerpaʼ esonaʼtart̃eʼcaʼye. Atarrepaʼt es aʼmchechaten, amaʼt poʼñoñot̃apaʼ aʼmchechaterran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼ oñ.
MAR 5:1 Allempoñapaʼ oʼ etsotoset yom̃taʼn all sechenet. Allñapaʼ añ paʼney peneʼ gadaroʼmarneshaʼ.
MAR 5:2 Jesúsñapaʼ sehuosa all noñt̃ot̃, allñapaʼ huapoña puesheñarr yacma t̃arraña ñapaʼ añ chorrenaya oneñet̃. Ñeñt̃paʼ arrot̃ huapa allecma pampaʼyeñet arromñat̃ec̈hno.
MAR 5:3 Ñehua, ñapaʼ alla yec̈hena all pampueñet arromñat̃ec̈hno. Amaʼt puesheñarrapaʼ ama eseshayeʼ errot̃ penaye att̃och aʼmchecheret. Amaʼt c̈hocma huanquëñetañ asrerec̈ho paʼtcot̃ ñam̃a potot̃, ñañapaʼ c̈hach tsepeʼtuerranña asrerec̈h allo huanquëñet potot̃ ñam̃a paʼtcot̃ c̈hach rrollapecheñ oʼch eʼñe tsepeʼtatue. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt eʼñe eseshapaʼ ama eshcayeʼ aʼmchecheñeto.
MAR 5:5 Allñapaʼ ellapeneʼt̃chaʼ ñam̃a arepeneʼt̃chaʼ chopeñeʼchyesets apampañoʼmar ñam̃a aspent̃areroʼmar. Allñapaʼ allecma atarr amaʼtoc̈htena, tsotseʼtyena mapyo eʼñe ñañeña.
MAR 5:6 T̃arraña allempo entapan Jesús aʼyot̃eñ allent̃epaʼtchaʼ matosa concorpanaʼtosana Jesús.
MAR 5:7 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otosan oneñet̃ ñeñt̃ chorrenaya ñeñt̃ yacmar, atet̃ otos: —Oʼch oneñet̃e notosep̃ t̃eʼñapaʼ ¡pequec̈hpaʼner añ acheñer! Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ chorrena oneñet̃paʼ rranosa huomencpaʼ atet̃ otapan Jesús: —Esoʼmaruachcaʼye Jesúsochaʼ p̃atsrreʼmoc̈htanaʼtosna, p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Ñeñt̃ nanac Parets Puechemerep̃. T̃eʼpaʼ oʼch notapap̃ eʼñe Parets paʼsoʼchño, amach c̈ha pecoñchatatstosno.
MAR 5:9 Jesúsñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ chorrena oneñet̃: —P̃apaʼ ¿esoʼtña pesoʼcheñ? Ñañapaʼ atet̃ oterranerr Jesús: —Napaʼ añ nesoʼcheñ Legión t̃arroʼmar yapaʼ nanac patonrey.
MAR 5:10 Allempoña ñeñt̃ chorrena oneñet̃paʼ ñañapaʼ atet̃ otareʼtapan Jesús: —Amach pemñoʼtatsterrye allap̃ar b̃ac̈hayo.
MAR 5:11 Ñehua, allpaʼ aʼyent̃eʼtsaʼyen shonteʼ chañchoc̈hno ñeñt̃ rratseʼtyets aspent̃onet̃.
MAR 5:12 Ñeñt̃oʼmarña oneñet̃ec̈hnopaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús: —Ñerraʼm c̈hoch mueneʼ errot̃en pep̃oseypaʼ arrña pemñayeʼchosey chañchesho allochñapaʼ oʼch yechorraʼyererr ñam̃a chañchoc̈hno.
MAR 5:13 Jesúsñapaʼ allent̃a otanet: —Amaʼtcaʼyepaʼ orrascaʼye. Allempoña oneñet̃ec̈hnopaʼ quec̈hpaʼneret acheñ oʼ chorrereterr ñam̃a chañchoc̈hno. Chañchoña allempo chorrosya oneñet̃ec̈hnopaʼ c̈hepaʼtchaʼ matrraʼtua ñegonet̃, shorc̈haʼtuos allot̃paʼ eʼñe ñoʼshrraʼtuosa oño. Ñeñt̃ña chañchoc̈hnopaʼ alloʼtsent̃eʼ epoch mil.
MAR 5:14 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ chañcho, ñetñapaʼ allent̃a matrraʼtet ñamet poʼyorñot̃ ahuanmuet anetso. Allñapaʼ serrpareʼtyesoset ñam̃a ora allohuen allampañoʼmar. Acheñeneshaʼñapaʼ allent̃a ahuanmuet ahuoʼch enteñetaʼ.
MAR 5:15 Oʼ c̈hac̈haʼtet Jesúseshopaʼ allñapaʼ entoset yacma ñeñt̃ chorreʼt̃ oneñet̃ec̈hno alla anen ashtamat̃, oʼ eñoterra, oʼ cohuenterra. Ñetñapaʼ c̈ha atarr mechaʼnaʼtoset.
MAR 5:16 Añña ñeñt̃ enteneʼ Jesús att̃o quec̈hpaterran oneñet̃ acheñ, oʼ alla mueñererr chañchesho, ñetñapaʼ allent̃a serrpareʼtatyesapet ñeñt̃ huac̈haʼttsa anetsot̃.
MAR 5:17 Allempoña acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ atet̃ ochet Jesús: —T̃eʼpaʼ ahuerrep̃ arrot̃ yenyot̃.
MAR 5:18 Allempoña Jesúspaʼ aʼterr noñt̃o oʼch ahuerr, yacmaña ñeñt̃ chorreʼt̃ oneñet̃ ñañapaʼ allent̃a otan Jesús: —Napaʼ nemneñcaʼye t̃eʼpaʼ oʼch noct̃errep̃.
MAR 5:19 T̃arraña Jesúsñapaʼ ama muenache atet̃ och: —Allap̃ach, t̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ pepacllo pamoʼtseshoʼmar oʼch peserrpareʼtatuerranet ora allohuen att̃o Yomporpaʼ atarr yenposep̃ ñam̃a att̃o atarr muerosp̃a.
MAR 5:20 Ñañapaʼ atet̃ otue Jesúspaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Allent̃a ahuerr serrpareʼtyesnerrets ora anetsoʼmar amaʼt all oteñet Decapoliso att̃o Jesúspaʼ atarr nanac yenpos. Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ att̃a atarr cohuanrrorteñet.
MAR 5:21 Allempoñapaʼ ahuam̃perrerr Jesús noñt̃o, oʼ alla c̈herrerr añem̃taʼn allot̃ ta ahuaña. Allñapaʼ oʼ alla emchorraʼhuererr shonteʼ acheñeneshaʼ eʼñe all saʼpatop̃ño.
MAR 5:22 Allñapaʼ huapoña puesheñarr am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Jairo. Ñapaʼ ñeñt̃ puesheñarr ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshaʼ poʼprahuo. Allempo entosan Jesúspaʼ ñañapaʼ alla rromosa Jesús paʼrrp̃ot̃.
MAR 5:23 Allñapaʼ atet̃ otos: —Nesñet̃ollañac̈hoʼ oʼ c̈ha aʼpoʼntsena. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nohuennap̃a oʼch p̃oct̃erren nepacllo. Amaʼt p̃otot̃apaʼ oʼch p̃aʼp̃lleñaʼ att̃och p̃aʼcrrater oʼch alla huom̃cherra.
MAR 5:24 Jesúsñapaʼ allent̃a cot̃aʼner, allent̃a cot̃aʼhuanem̃ ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ c̈ha emchorratseʼtnomet, c̈ha toʼmamaʼtneñet.
MAR 5:25 Allñapaʼ cot̃aʼnmanet ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtets. C̈harraʼ puechena epa char ñeñt̃ att̃o c̈hocma yellaʼyena.
MAR 5:26 Epayeʼ mueroc̈htateñ shonteʼ apartañec̈hno ñeñt̃ partenayeñ. Amaʼt oʼ aʼgastaʼhuahuan ora allpon quelle echen att̃o partatena ñañapaʼ att̃era amaʼt mameshapaʼ ama c̈hoyeʼ pasateñe. Elloña alloʼna sen aʼpoʼntsaʼnmatsa.
MAR 5:27 Ñeñt̃ coyaneshaʼpaʼ oʼ eʼmareʼtan Jesús ñeñt̃ att̃o c̈hocma aʼcrratyenan atsnañet̃ec̈hno. Ñeñt̃oʼmarña allempo cot̃aʼhuanem̃ Jesús acheñeneshaʼpaʼ ñapaʼc̈hoʼña allent̃a cot̃aʼnman Jesús chentaʼ paʼcheʼñot̃. Att̃oña allpaʼ aʼp̃llaʼnmoñ paʼshtam.
MAR 5:28 T̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro: “Amaʼt paʼshtama naʼp̃lloñpaʼ ñeñt̃achcaʼ naʼcrraterreʼ.”
MAR 5:29 Eʼñe aʼp̃llaʼhueʼ paʼshtampaʼ allorocmuepaʼtchaʼ maserrña poʼrras. Ñapaʼ eʼñe eñotena poʼchtso oʼ metueña ñeñt̃ mueroc̈htateneʼ.
MAR 5:30 Jesúsñapaʼ eñotnom̃ eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ oʼ aʼcrratnoman puesheñarr atsnañet̃. Ñañapaʼ allent̃a puerraperra alla acheñenesheshonet̃ ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ, allñapaʼ atet̃ otanet: —¿Eseshaʼtña oʼ aʼp̃llaʼnmuenña neshtamot̃?
MAR 5:31 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ ochet: —Pentent̃eʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ allot̃emeña petoʼmamaʼtneneʼ. Esoʼmareʼtña p̃otenña eseshaʼt̃eʼ p̃aʼp̃lleneʼ peshtamot̃.
MAR 5:32 Jesúsñapaʼ alla cohuaʼyesanet oʼch entan ñeñt̃ aʼp̃lleneʼ paʼshtamot̃.
MAR 5:33 Ñeñt̃ña coyaneshaʼpaʼ ñapaʼ oʼ eñotnoma Jesúscaʼyeña oʼ aʼcrratnom̃. Ñañapaʼ c̈ha paʼshmuena poʼyorñot̃ allempoñapaʼ concorposa Jesús paʼrrp̃ot̃. Allñapaʼ eʼñe aʼmet̃aʼnman ora allpon ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ cot̃apeʼchen.
MAR 5:34 Jesúsñapaʼ atet̃ otapan coyaneshaʼ: —P̃apaʼ nesñeshachaʼ att̃o atarr peyemtenna na, att̃oña t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe naʼcrratnomuep̃. T̃eʼñapaʼ oʼch ahuerrep̃ peñmañeshaʼ, t̃arroʼmar amach alla mueroc̈htaterrperro atsnañets.
MAR 5:35 Allempo eñorena atet̃paʼ allñapaʼ huac̈haʼta ñeñt̃ huetsa am̃chaʼtaret̃ Jairo paʼpacllot̃. Ñetña huapuetpaʼ atet̃ otoset Jairo: —Peseñpaʼ oʼcaʼye rroma. T̃eʼñapaʼ amach alloʼna p̃atsrreʼmoc̈htanaʼtatsche Maestro oʼch cot̃errep̃ pepacllo.
MAR 5:36 Jesúsña amaʼt eʼman atet̃ otoset Jairopaʼ ñañapaʼ atet̃ otan Jairo ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshaʼ poʼprahuo: —P̃apaʼ amach c̈ha peʼcharrtatatsto peyoc̈her, nachña eʼñe peyemta.
MAR 5:37 Jesúsñapaʼ aña muenat Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a paʼmoʼnasheñ Juan. Ñeñt̃ach cot̃aʼnmueʼ.
MAR 5:38 Allempoñapaʼ ahuanmuet am̃chaʼtaret̃ Jairo paʼpacllo. Oʼña c̈hac̈haʼtet allpaʼ, allñapaʼ entoset shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ anoʼtatseʼtets, all yahuanrrortenet, atarr yaʼnaʼteñet arromñat̃.
MAR 5:39 Jesúsñapaʼ beʼt̃osos pocollo, ñañapaʼ atet̃ otosanet: —Sapaʼ esoʼmareʼtña atarr sanoʼtatsen, c̈ha atarr seyahuanrrortena. Añ shopsheshaʼpaʼ amacaʼye c̈hoyeʼ rromueno, c̈hacaʼye muen.
MAR 5:40 Ñetña pachm̃areʼteñot̃etpaʼ att̃a cheʼtatsetyesapet t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñecaʼye eñotenet c̈hocaʼye rromuen. Allempoña Jesúspaʼ c̈haʼnmac̈haʼtatosan allohuen acheñeneshaʼ pocollot̃. Ñañapaʼ beʼt̃osos oʼpono alloʼtsen shopsheshaʼ ñeñt̃ rromuets. Ñapaʼ aña muenatos arromñat̃ puepapar ñam̃a pachor ñam̃a ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ, ñeñt̃aña epuet beʼt̃osc̈haʼtoset alloʼtsen arromñat̃.
MAR 5:41 Allempoña Jesúspaʼ rromotaʼtosan shopsheshañ potot̃paʼ atet̃ otos eʼñe ña poʼñoño: —Talita cumi—ñeñt̃ yoten ya yeñoño: Oʼch nesñet̃olle notosep̃ t̃eʼpaʼ c̈hop̃a tanterrtsa.
MAR 5:42 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ allent̃epaʼtchaʼ tanterra, c̈ha chopeʼcherrets. Ñehua, ñeñt̃ shopshesharpaʼ c̈harraʼ puechena epa poʼcharña. Allohuenetñapaʼ c̈ha atarr cohuanrrorteñet.
MAR 5:43 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ amach eseshaʼ señotatatsto amaʼt eʼñe puesheñarra. Alla oterraneterr: —T̃eʼpaʼ serratallmeʼcherñacaʼye.
MAR 6:1 Jesúsña ahuerrerr allot̃paʼ oʼ alla c̈herrerr paʼnyo all Nazareto. Pueyochreshaʼñapaʼ alla cot̃aʼhuanererr.
MAR 6:2 Allñapaʼ allempo c̈herr yet̃ allempocma amesenet, ñañapaʼ arr yec̈hatuerraneterr judioneshaʼ poʼprahuo. Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotapuerreʼ atet̃ serrpareʼtatuerranet all, ñetñapaʼ nanac cohuanrrortapueret, allempoñapaʼ atet̃ otyeset ñocop: —Ñapaʼ errahuañacaʼyeña eñotanña ora allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena. Eseshaʼhuañacaʼyeña eñotateneʼña att̃ot̃ orrtatenan partsoteñets. Errot̃uacaʼyeña huenaña ñeñt̃ eñoteñtsor ñeñt̃ orrtatyen ña.
MAR 6:3 Ñapaʼ añacaʼye ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch t̃orrenana tsach att̃och es yec̈hcatyen paʼnamen. Ñapaʼ añacaʼye María puechoyor. Paʼmoʼnasheñpaʼc̈hoʼña añacaʼye Jacobo, José, Judas, ñam̃a Simón. Ñam̃a poʼc̈haneshaʼpaʼ eʼñecaʼye yechmeʼtenanet, parroʼmarneshayarramcheʼ. Ñeñt̃oʼmarña all eʼñe ña paʼnyopaʼ ama eseshayeʼ acuaʼpenaye entenaye.
MAR 6:4 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñpaʼ c̈hocmacaʼye am̃chaʼnaʼtpoʼ entyeñña allohuen acheñeneshaʼ; arrña paʼnyo alloʼtsen eʼñe ña pamoʼtsnaʼtarneshaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtar penpaʼ ñetñapaʼ ama acuaʼpenayeʼ enteñeto. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ parro yec̈henet paʼpaclleto, ñetpaʼc̈hoʼña ama acuaʼpenayeʼ enteñeto.
MAR 6:5 Ama ameʼñeñeto ñeñt̃oʼmarña allpaʼ ama atonocheyeʼ orrtataneto poʼpartsoña. Allpaʼ aña orrtatyen att̃och aʼp̃llaʼyenan puesheñaʼtets atsnañet̃ allpaʼ att̃ocaʼyeña aʼcrratenanet.
MAR 6:6 Ñeñt̃oʼmarña Jesús atarr cot̃apeʼchateñ pamoʼtseshaʼ att̃o ñetpaʼ ama acuaʼpenayeʼ enteñeto, ñapaʼ c̈ha mueneʼ llecateñet. Allempoña Jesúspaʼ alla chopeñeʼchyerrerr yec̈hatyerrtserr allemeñ anetsoʼmar.
MAR 6:7 Allempo c̈hapaʼmuen allempo Jesús agotaʼmuenan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. Eʼñe apc̈haʼhuet ñeshopaʼ ñañapaʼ apanet llesens att̃och quec̈hpatyeset oneñet̃ec̈hno att̃o chorraʼyenana acheñeneshac̈hno. Att̃oña llesensanet ñetpaʼ oʼch ahuanemyeset eʼñe epsheñaʼttsocmuet.
MAR 6:8 Ñam̃a atet̃ otapanet: —Ñerraʼm oʼch sahuanmapaʼ amach es sanmatsto amaʼt coñeʼt̃a allchaʼ sechopeñeʼchyes—amaʼt sebolsa, amaʼt ñeñt̃chaʼ serraʼyesnom, amaʼt sec̃llayora. Amaʼt eʼñe epma seshtampaʼ amach sanmatsche. Añach sanem secarr, senaʼnomchaʼ ñam̃a sesapat.
MAR 6:10 Alla oterraneterr: —Amaʼt errach pocollro sec̈hap allach sommosa allponmat esempohuach ahuerrserr poʼpoñ anetso.
MAR 6:11 Ñerraʼm erra anetsro ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapaseto ñerraʼm amach mueneto oʼch eʼm̃ñotapasetpaʼ oʼch sem̃terrerr ñam̃a allot̃. Ñerraʼm allempo sem̃terrerr ñam̃a allot̃, ñeñt̃ña setcoʼtsaʼyen pañeʼteʼ patspaʼ c̈hoch sepaʼshetcaʼtyesnomña setac. Att̃ochña alloʼmarneshaʼpaʼ oʼch señotatnomanet ñetpaʼ amacaʼye pocteyeʼ entenanetoña Yompor. Poʼñoc̈h oʼch notas: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ, añña anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama sagapaye ñetñapaʼ atarrchaʼ aʼcoñchataret̃terret. Elloch metanaʼtueret ñeñt̃ att̃o aʼcoñchataret̃terra sodomoʼmarneshaʼ ñam̃a gomorroʼmarneshaʼ.
MAR 6:12 Eʼñe ñeñt̃a otaret̃etuetpaʼ ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet oʼch chopeñeʼchyeset erracmañen anetsoʼmar. Allñapaʼ serrpareʼtyesnomuet ñeñt̃ poctetsa allohuenacop oʼch cot̃apeʼcherret ello cohuen Yomporecop.
MAR 6:13 Ñam̃a all chopeñeʼchyeset erracmañenpaʼ ñetpaʼ allña quec̈hpatyeset shonteʼ oneñet̃ec̈hno att̃o chorraʼyenana acheñeneshac̈hno. Ñam̃a shonteʼ poʼpotantañec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtyets all, ñetñapaʼ aʼyanaʼtyesoset atsnañet̃ec̈hno olivosoʼyo eʼñe aʼcrratyesoset.
MAR 6:14 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Herodes ñañapaʼ atet̃ eʼmareʼtenan Jesús ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena, t̃arroʼmar Jesús allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe eʼmareʼtueñet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena. Ñañapaʼ atet̃ ot: —Añepaʼtcaʼyeña Juanañ ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñ Partsocop. Taʼmcaʼye c̈hat̃eʼ tanterraña rromot̃. Ñeñt̃oʼmarepaʼtcaʼyeña t̃eʼpaʼ orrtaterranña partsoteñets.
MAR 6:15 Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenet: —Añepaʼtcaʼyeña Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Poʼpotantaññapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otyenet: —Añepaʼtcaʼyeña ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ, eʼñecaʼye atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
MAR 6:16 Herodesña allempo eʼmareʼch ñañapaʼ atet̃ ot: —Añepaʼtcaʼyeña Juanañ ñeñt̃ nepechat ahuañmoʼcha, c̈hepaʼtrramcheʼ tanterraña rromot̃.
MAR 6:17 Ñehua, allempo Herodespaʼ ahuañmoʼchacma rromatenanaʼ Juanañ oʼ huancachpaʼ allña yottam̃p̃sach att̃och coshatan Herodías ñeñt̃ paʼmoʼnasheñ Felipe puet̃apor. T̃arroʼmar allempo Herodespaʼ oʼcaʼye puerraterran paʼmoʼnasheñ puet̃apor.
MAR 6:18 Juanañpaʼ ñacaʼye otayeʼt̃ Herodes: —Amacaʼye pocteyaye oʼch peyoram̃pes pemoʼnasheñ puet̃apor.
MAR 6:19 Ñeñt̃oʼmarña allempo Herodíaspaʼ atarr eʼmoñeʼtaneʼt̃ Juan, atarr mueneñeʼt̃ oʼch muetsatacheñ t̃arraña ama errot̃ pe.
MAR 6:20 T̃arroʼmar Herodespaʼ mechaʼnaʼtaneʼt̃ Juan, eñocheʼt̃ ñapaʼ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyeseʼt̃. Eñocheʼt̃ ñapaʼ añecpaʼna atarr t̃orrena Partsocop. Ñeñt̃oʼmareʼnaña eʼñe cohuen cohuam̃p̃sacheʼt̃ allochñapaʼ amach muetseto. Allempo eʼm̃ñotenan Juan att̃o serrpareʼteʼt̃ atarr cohuen enteñeñ, t̃arraña ama eʼñeyeʼ eñotenanoña ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateñ Juan eʼñe cohuen.
MAR 6:21 Att̃eñapaʼ c̈hapaʼmuen pamt̃arr allempoch Herodías eñoteñ att̃ot̃chaʼ muetsaterran Juan. Ñeñt̃paʼ t̃arrempo atet̃ p̃a allempo c̈hapaʼmuen Herodes pueʼñalletño ñeñt̃ puerrollar pen Herodías. Allempoña Herodespaʼ huaʼñatyesan acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchapretenayaʼ. Añ huaʼñatyes ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ solltar poʼcap̃tanreneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃eneshaʼ ñeñt̃ galileoʼmarneshaʼ.
MAR 6:22 Allempo rrallmeʼchetpaʼ allña beʼt̃ososña ñam̃a shopsheshaʼ ñeñt̃ Herodías puechoyor. Ñañapaʼ allña tancsareʼtosa. Herodesñapaʼ ñeñt̃a atarr cohuen ent amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno. Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃ Herodespaʼ atet̃ otan shopsheshaʼ: —Amaʼt erraʼtsena penamuenenpaʼ napaʼ napap̃chaʼ.
MAR 6:23 Elloñapaʼ eʼñe Yompor paʼsoʼchño nan poʼñoñ, allempoñapaʼ alla otererr: —Poʼñoc̈hcaʼye napaʼ amaʼt es penamuen napaʼ napap̃chaʼ amaʼt pueshmet nepatseñ all naʼm̃chaʼtaret̃tena.
MAR 6:24 Allempoña shopsheshaʼpaʼ c̈haʼnerr ahuerr pachoresho, atet̃ otosan pachor: —Taʼm ¿eschaʼ nenam̃ña am̃chaʼtaret̃? Pachorñapaʼ atet̃ och: —Añchaʼ penam̃ Juan poñ ñeñt̃ apatayeʼt̃ ahuaña acheñ.
MAR 6:25 Allempoña shopsheshaʼpaʼ materra alla am̃chaʼtaret̃ Herodesesho atet̃ otuerran am̃chaʼtaret̃: —Napaʼ añ nemnen oʼch pepechennanaʼ Juan poñ ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñeneshaʼ oʼch penon platopaʼ oʼch p̃aphuerren eʼñe arrma.
MAR 6:26 Allempo enamhue shopsheshaʼ Juan poñpaʼ am̃chaʼtaret̃ñapaʼ c̈ha lleca. T̃arraña amaʼt llecañpaʼ oʼ nohuanña poʼñoñ huomenc eʼñe Yompor paʼsoʼchño ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ huaʼñen ñeñt̃ eʼmueneʼ atet̃ oten ñeñt̃oʼmarña c̈hocmach aʼpoctatan poʼñoñ atet̃ otuan ñorraʼ shopsheshaʼ.
MAR 6:27 Allempoñapaʼ allent̃a otan poʼsolltarer: —T̃eʼpaʼ oʼch pepecheññañaʼ Juan poñ all neyottam̃p̃sateñ; poññapaʼ pehuapater arrma.
MAR 6:28 Solltarñapaʼ allent̃a ahuoʼ pechenanaʼ Juan poñ, oʼ huapater plato, aphuerran shopsheshaʼ. Shopsheshaʼñapaʼ apuenanaʼ ñam̃a pachor.
MAR 6:29 Allempoña Juan pueyochreshaʼpaʼ oʼ eʼmareʼchet oʼ pecheret paʼyochreshat̃eret Juanañ, allempoña ñet ahuanmuet all pecheret Juanañ allempoña ñetpaʼ eretaʼ apecharet̃ oʼch pampueñetaʼ.
MAR 6:30 Att̃ot̃añapaʼ oʼ c̈hac̈herr ñeñt̃ llesensen Jesús. Ñetñapaʼ serrpareʼtatueret Jesús allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeset. Serrpareʼtatueret ñam̃a atet̃ yec̈hatyeset acheñeneshaʼ Yompor poʼñoñ.
MAR 6:31 Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr pueyochreshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuey eʼñe yapt̃ocheʼ all ama acheñempañoyaye; sapaʼ allchaʼña samesuerr allponmat. Ñeñt̃ allempopaʼ atet̃ otan Jesús pueyochreshaʼ t̃arroʼmar allempo shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈haʼtyetsa ñam̃a ñeñt̃ c̈hocma ahuanemyetsa ñeñt̃oʼmar amaʼt mameshapaʼ ama eshcayeʼ rreneto.
MAR 6:32 Allempoñapaʼ eʼñe ñapt̃ochayet ahuanmam̃p̃set noñt̃o, oʼch ahuanmuet all ama acheñempañoyaye all otenanet Jesús.
MAR 6:33 Allempoña shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ alla enterraneterr all oñmam̃penet. Allempoña achmeʼtaret̃tapuetpaʼ acheñeneshaʼñapaʼ oʼ alla matrraʼterrerr allohuen ñeñt̃e anetsot̃. Ñetñapaʼ patsoʼmara oñmac̈haʼtet ñanmacmueta c̈hac̈haʼtet all sechena Jesús pueyochreshohuen.
MAR 6:34 Allempoña sehuosa Jesús allpaʼ alla entuerraneterr oʼ alla shontaʼhuerrerr acheñeneshaʼ. Atarr nanac mueraʼhuerraneterr Jesús, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe atet̃ entuerraneterr ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero ñeñt̃ ama acuam̃p̃saret̃eyaye. Allempoña Jesúspaʼ alla yec̈hatuerraneterr paʼnamen esocmañen ñeñt̃ Yompor poʼcohuenña.
MAR 6:35 Att̃eñapaʼ ellerren pueyochreshaʼñapaʼ oteñetaʼ Jesús: —T̃eʼpaʼ arroʼtseney all ama acheñempañoyaye ñam̃a oʼcaʼye ellerren.
MAR 6:36 T̃eʼpaʼ oʼch p̃och acheñeneshaʼ ahuanemyerretepaʼ anetsoʼmar allchaʼ rañt̃aʼyesuerret puerraret ñeñt̃chaʼ rraʼyesuerret t̃arroʼmar arrpaʼ ama es eñalle.
MAR 6:37 T̃arraña Jesúsñapaʼ otan pueyochreshaʼ: —Sachcaʼye apaʼyesahuet ñeñt̃chaʼ rret. Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —¿Añeʼt pemnen oʼch ahuey oʼch yepomuenaʼ shonteʼ quelle ñeñt̃ doscientos denario alloch yerañt̃enaʼ pan ñeñt̃chaʼ yerratuerranet allohuenet?
MAR 6:38 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñehua, secuaʼ pan, ¿errpont̃eʼ sechen? Ñetña cohuet panpaʼ atet̃ otereterr: —Eʼñecaʼye amnara pan eñall ñam̃a epat̃oll cac.
MAR 6:39 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch sanorrc̈haʼtyes eʼñe sopaʼttsocma eʼñe all cohuen emmoʼratyen pasetmaʼ.
MAR 6:40 Ñetñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet. Anorrc̈haʼtyeset eʼñe ñopaʼttsocmuet—c̈harrasheñaʼttsocma c̈harrapaʼtets ñam̃a amnarsheñaʼttsocma c̈harrapaʼtets ñeñt̃ anorrc̈haʼtyesets.
MAR 6:41 Allempoña Jesúspaʼ agapan ñeñt̃ amnar pan ñam̃a epat̃oll cac, cohuaʼ enonet̃ parasyosoʼtam̃p̃san pan. Allempoñapaʼ shotaʼtan panpaʼ apanatyesan pueyochreshaʼ, ñetñapaʼ epatyeset allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ anorrc̈haʼtyets all, eʼñe epaʼhuet. Ñam̃a shetseʼtan cac att̃och epatyesanet allohuenet.
MAR 6:42 Allempoñapaʼ oʼ rrallmeʼchet allohuenet eʼñepaʼtchaʼ yetrraʼtuahuet.
MAR 6:43 Eʼñe yetuahuetpaʼ elloña c̈ha aʼpchatyeset cac ñam̃a pan ñeñt̃ ashotaʼtyesaret̃. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrerrets c̈harraʼ puechena epa cañt̃er.
MAR 6:44 Ñeñt̃ña rrallmeʼchats atarr shonteʼ acheñeneshaʼ alloʼtsen amnaroch mil ñeñt̃ eʼñe yacmaneshocheʼ.
MAR 6:45 Allempoña Jesúspaʼ otan pueyochreshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch saʼtac̈haʼt noñt̃o oʼch sota sanom oʼch sep̃chaterra yot̃ oʼch sec̈herr anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Betsaida. Allempoña Jesúspaʼ oʼ soʼtnoman acheñeneshaʼ.
MAR 6:46 Soʼtuanmanetpaʼ ñañapaʼ ahuoʼ aspent̃o, allchaʼ maʼyochosa.
MAR 6:47 Att̃eñapaʼ oʼ tsapuen, ñapaʼ alloʼtsenara eʼñe ñapuet̃ aspent̃o. Noñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃a rroc̈hasoʼtsenara saʼpo.
MAR 6:48 Allot̃ña entenan pueyochreshaʼ ñeñt̃ noñt̃oʼtsaʼyen. Ñetñapaʼ eʼñe poʼmueroc̈henñot̃eta echotnenet oñ t̃arroʼmar orrnoñapaʼ c̈ha aʼpuerrameʼtam̃penanet. Att̃eña allempoña puetarenmochpaʼ huenanet Jesús c̈ha chopeʼchnen enot̃ oño. Ahuoʼch metanenanetañ,
MAR 6:49 allempoña pueyochreshaʼpaʼ entapueñet c̈ha chopeʼchnen enot̃ oño. Ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ choyesheʼmatst̃eʼ huapanet. C̈ha rrannartet puem̃chañot̃.
MAR 6:50 Allohuenetpaʼ eʼñe entuapet nanac yoreʼtosanet. Jesúsñapaʼ eñoranaʼtuenanet, atet̃ otuenanet: —C̈hoñacaʼye socshapuenna, nacaʼye oʼ nohuapa, amach att̃a sem̃chaʼtatstapno.
MAR 6:51 Allempoña Jesúspaʼ aʼtapos noñt̃o alloʼtsaʼyen pueyochreshaʼ. Huomenquëshaʼñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ muetsoñeñterrtsa. Ñetñapaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueñet.
MAR 6:52 Ama c̈henaneto pueyoc̈hreto amaʼt att̃o Jesúspaʼ atontatan pan, amacaʼye es c̈henahueto pueyoc̈hreto.
MAR 6:53 Allempoña pechatam̃p̃setpaʼ arr etsotoset all oteñet Genesareto.
MAR 6:54 Allempo sohuac̈haʼtoset noñt̃ot̃, añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen, ñetñapaʼ chemeʼtapet Jesúspaʼ
MAR 6:55 allent̃a matrraʼtyeset ora erracmañen all yec̈haʼyena acheñeneshaʼ. Att̃ot̃caʼyeña huapatam̃pesyesoñetña atsnañet̃ec̈hno allem̃at̃eñ. Amaʼt erra eʼmareʼteñet oʼ c̈hap all, allchaʼc̈hoʼ anmoñetña patsnañet̃er puechecnapeʼna.
MAR 6:56 Amaʼt erra c̈hapyen all shontena acheñeneshaʼ ñam̃a ñerraʼm arr c̈hen all ama tama eñalle acheñ, amaʼt allecma oñen acheñeneshaʼ ñetñapaʼ allchaʼc̈hoʼ naʼyenetaʼ patsnañet̃eret allchaʼ enamapet amaʼt posoʼmot̃a oʼch aʼp̃llapoñet paʼshtam. Allpon ñeñt̃ aʼp̃llaʼyesapueʼ Jesús paʼshtampaʼ allponc̈hoʼ eʼñe corraʼyesuerrtsa.
MAR 7:1 Allempoña allpaʼ huac̈haʼtoña fariseoneshaʼ epuet ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ huac̈hetsa Jerusaléñot̃ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop.
MAR 7:2 Ñetña allpaʼ entosñañet Jesús pueyochreshaʼ att̃a rraʼyenet ama eʼpotaʼtyeneto pot Partsocop allempoch rrallmeʼchet.
MAR 7:3 (Ñehua, allohuen fariseoneshaʼ amaʼt ñam̃a allohuen judioneshaʼ ñetpaʼ atet̃ yec̈henet amach rrenetaʼpaʼ oʼch eʼpotaʼtyeset Partsocop. T̃arraña ñeñt̃paʼ paʼtañneshaña yec̈hatnomahuet.
MAR 7:4 Ñam̃a poʼpoñ ellonet̃paʼ atet̃ yec̈hataneteʼt̃ paʼtañneshañ ñerraʼm esempo huerret allot̃ecma pomatsreʼtyenet, amach rrenetaʼpaʼ c̈hoch ñanom aʼcohuentatenetañ Partsocop. Ñam̃a shonteʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ eʼñe yec̈hatyesaneteʼt̃ paʼtañneshañ. Amaʼt ñeñt̃ porret̃ p̃aʼyenet ñam̃a poʼpajoc̈hnetpaʼ c̈hochña eʼñe eʼpameʼtyeñetañ Partsocop, eʼparroʼtyenetañ amaʼt ñam̃a paʼsrerrogac̈hno Partsocop. Amaʼt ñam̃a all p̃anrameʼtyenet eʼñech eʼpataʼtueñetañ Partsocop.)
MAR 7:5 Añña fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop ñetña allempo entosñañet Jesús pueyochreshaʼ att̃a rraʼyenet ama eʼpotaʼteneto Partsocop ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ otoset Jesús: —Peyochreshac̈hnoñapaʼ esoʼmareʼtña ama eseshaʼ yec̈henayeña ñeñt̃ atet̃ yec̈heʼt̃ yatañneshañ. Ñetpaʼ att̃a rraʼyenet ama eʼpotaʼteneto Partsocop allempo rrenet.
MAR 7:6 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ atarruacaʼye ommoñat̃neshast̃eʼ t̃arroʼmar atarr seshcareʼten, amaña Yomporeyeʼ sesherbeno. Isaíaspaʼ eʼñe cohuen aʼm̃taneʼt̃ Yompor poʼñoñ, saña t̃eʼñapaʼ eʼñe atet̃ sepena atet̃ oteʼt̃ allempo atet̃ ot Yompor: Ñeñt̃ acheñenesharpaʼ eʼñe puenamot̃a cohuentatennanetañ; pueyoc̈hretoñapaʼ ama c̈henaneto ñeñt̃ cohuen nenten na.
MAR 7:7 Eʼñe orrena maʼyochennet, ñeñt̃ atet̃ yec̈hatannenetpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe acheña nayeʼt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ña.
MAR 7:8 Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Sapaʼ c̈hacaʼye sequec̈hpuenña ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃aʼyen cohuen; sapaʼ añacaʼyeña atarr setsotayen ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyesnomues saʼtañneshañ; ñeñt̃a atet̃ sep̃aʼyen orrot̃ec̈hno eʼpameʼtyeseʼ ñam̃a sepajoc̈hno. Ñam̃a poʼpoñec̈hno paʼnamen sep̃atseʼtyeneñ ñeñt̃ soten Partsocpañoʼ.
MAR 7:9 Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Sapaʼ añacaʼye atarr señoten att̃och sehuaporeʼtoñ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney ña ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a cohuen; ñeñt̃oʼmarña sapaʼ eʼñe aña setsotayen ñeñt̃ yec̈hatyesnomues satañneshañ.
MAR 7:10 Ñehua, Moiséspaʼ atet̃caʼye oteʼt̃: “Semorrenteñot̃paʼ sem̃chaʼnaʼchchaʼ sompor ñam̃a sachor.” Elloña ñam̃a poʼpoñonet̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Moisés: “Ñerraʼm eseshaʼ sasareʼteneʼ pompor ñam̃a pachor ñeñt̃paʼ muetsetepaʼ.”
MAR 7:11 T̃arraña sañapaʼ atet̃ sotyen ñerraʼm eseshaʼ atet̃ oteneʼ pompor ñam̃a pachor: “Ñeñt̃ nechen oʼch napapeñpaʼ t̃arraña amach napape t̃eʼpaʼ oʼch neneʼ Yomporecop ñeñt̃ otenet Corbán”,
MAR 7:12 ñeñt̃ña acheñerpaʼ sañapaʼ atet̃chaʼ soteñ: “P̃ocoppaʼ ama pallteno oʼch es p̃ap̃ p̃amoʼmteʼ.” Att̃oña sapaʼ ama semnateñe ñeñt̃ acheñer eʼñe ña puemorrenteñot̃paʼ oʼch es apuenan pompor ñam̃a pachor.
MAR 7:13 Att̃ocaʼyeña sehuaporeʼteññañña Yompor poʼñoñ allochñapaʼ eʼñech aña setsoten ñeñt̃ eʼñe sa seyc̈heña. Amaʼt ellonet̃paʼc̈hoʼña shonteʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyena paʼnamenaʼttsocma.
MAR 7:14 Allempoña Jesúspaʼ c̈horeʼtan acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa, ñetñapaʼ atet̃ otanet: —Sañapaʼ poʼñoc̈h allohuenes eʼñepaʼchña cohuen seʼm̃ñoten allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen c̈haponasa seyoc̈hro.
MAR 7:15 Ama añeyeʼ yaʼsosyatenaye Partsocop ñeñt̃ yerraʼyen. Añcaʼyeña yaʼsosyateneʼ eʼñe ya yoct̃apeʼchatseʼteñot̃ ñeñt̃paʼ yeyoc̈hrot̃caʼye huena.
MAR 7:16 Ñeñt̃es poʼñoc̈h neʼm̃ñoteneʼ c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatensa añ ñoñets.
MAR 7:17 Allempoña Jesúspaʼ saʼnerran acheñeneshaʼpaʼ ñañapaʼ beʼt̃osuerrerr pocollo allña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otoset: —¿Esoʼtña petmaʼntatyeneyña ñorraʼ?
MAR 7:18 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼc̈hoʼña eʼñeʼtña att̃ecmas sam̃a, ama es sec̈henoyo seyoc̈hro. Sapaʼ amaʼt señotenoña ñeñt̃ yerraʼyen yenamot̃ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ aʼsosyatyeña Partsocop.
MAR 7:19 T̃arroʼmar ñeñt̃ yerraʼyenpaʼ amacaʼye yeyoc̈hroyeʼ c̈heno, yat̃acaʼye c̈hen. Ñeñt̃paʼ c̈hocmachcaʼye yener aʼyo. Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ eñotateney Jesús allohuen rreñtsoc̈hnopaʼ eʼñecaʼye cohuenacma eʼñe arrapahuocma.
MAR 7:20 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Añña ñeñt̃ c̈haʼnets yenamot̃ ñeñt̃ att̃o yeñosatseʼtyen ñeñt̃paʼ eʼñe yeyoc̈hrot̃ huena ñeñt̃ña c̈hocma yaʼsosyateneʼña Partsocop.
MAR 7:21 Eʼñe yeyoc̈hrot̃ huena cot̃ap̃ñats ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayaye, ñeñt̃paʼ añ: chetapretannaʼteñets t̃aporets, cañoreshaʼteñets, muetsannaʼteñets,
MAR 7:22 etatsreʼtyeñets, yeʼchapretannaʼteñets, atsrreʼmueñets, shecareʼtannaʼteñets, ottatseʼteñets, moparrñats, sasareʼteñets, ommoʼcheñets, otatseʼteñets.
MAR 7:23 Ñeñt̃ allohuen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃paʼ yeyoc̈hrot̃caʼyeña huena, ñeñt̃caʼyeña yaʼsosyateneʼña Partsocop.
MAR 7:24 Allempoñapaʼ ahuerrerr Jesús allot̃paʼ alla c̈hap allampaño anets Tiro ñam̃a Sidón. Allempo c̈hap all pocollopaʼ ñapaʼ mueneñeñ eʼñoʼch aʼnahua c̈hapañ. T̃arraña ama errot̃enot̃ c̈hapo aʼnahua,
MAR 7:25 t̃arroʼmar eʼñe allempo c̈hap c̈ha eʼmareʼteʼ puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ achoyoret̃. Puechoyorñapaʼ penochor ñeñt̃ñapaʼ c̈ha chorreña oneñet̃. Ñeñt̃ña coyaneshaʼ huapapaʼ rromosa Jesús paʼrrp̃ot̃.
MAR 7:26 Ñeñt̃ña coyanesharpaʼ ama judioneshayaye, ñapaʼ poʼpoñ acheñ ñeñt̃ sirofenicioʼmarneshaʼ. All rromosa Jesús paʼrrp̃ot̃paʼ atet̃ otos: —Nepapare, pequec̈hpatatayeʼchapon nechoyor oneñet̃.
MAR 7:27 Jesúsñapaʼ atet̃ tomaʼntatana acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃oʼmarña atet̃ och: —Ñanomchaʼ ya yacñet̃ar yaʼyetaʼ t̃arroʼmar ama pocteyaye oʼch yeprratam̃pes yacñet̃ar puerrar oʼch yehuaporeʼtam̃pes alloʼtsen ochec oʼch rreʼ ñam̃a ochec.
MAR 7:28 Coyaneshaʼñapaʼ atet̃ otererr: —Amaʼt atteñ nepapareshachaʼ t̃arraña amaʼt ochecpaʼc̈hoʼña rraʼyenan cheshaneshaʼ puerrar ñeñt̃ aʼshoreʼtatyenet poʼmesap̃nac̈ho.
MAR 7:29 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otererr: —Eʼñe pocteʼ atet̃ peʼñorena; eʼñepaʼt p̃ameʼñenna. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ eʼñe peñmañeshaʼ, t̃eʼña oneñet̃paʼ oʼ quec̈hpaʼnerrnap̃ pechoyor.
MAR 7:30 Allempoña coyaneshaʼpaʼ ahuerr paʼpacllo, oʼ c̈herrpaʼ alla entuerran puechoyor alla p̃anena eʼñe cohuen poʼmayo, oneñet̃ñapaʼ oʼ quec̈hpaʼner.
MAR 7:31 Allempo puerrerra allot̃ ñeñt̃ allampañot̃ Tirot̃, arr oñemhuanom anetso Sidón allot̃ ñam̃a poʼpoñ anetso Decapolisoʼmar. Att̃oña oʼ alla ahuerr saʼponet̃ all Galileyaso.
MAR 7:32 Oʼ c̈herr allpaʼ huapaterrñañeterr puesheñarr yacma ñeñt̃ñapaʼ paquet ñam̃a ama eʼñeyeʼ cohuenayeʼ eñeno. Ñeñt̃ña huapateʼpaʼ atet̃ otosan Jesús: —Añecopcaʼ nehuapateñ oʼch p̃aʼp̃lleʼ p̃otot̃ att̃och correrra.
MAR 7:33 Jesúsñapaʼ allent̃a anem̃ ñapuet̃ aʼyenet̃, allñapaʼ eshoʼtosan potap̃ paquet pueto; ñam̃a oʼ senmareʼpaʼ oʼ alla aʼp̃llerrñañer ñam̃a pueñeñ.
MAR 7:34 Allempoña Jesús cohuaʼ enonet̃paʼ enara. Allempoñapaʼ atet̃ ot eʼñe ña poʼñoño: —Efata —ñeñt̃ yoten yeñoño: Potaʼnerrepaʼ pet allochñapaʼ oʼch peʼmuerra eʼñe cohuen.
MAR 7:35 Eʼñe otueʼpaʼ c̈ha potaʼnerrets puetpaʼ eʼñe cohuen eʼmuerra. Amaʼt ñeñt̃ echarrtateneʼ pueñeñpaʼ oʼ aʼrroyer c̈ha eñorerrtsa eʼñe cohuen.
MAR 7:36 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —T̃eʼpaʼ amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt eʼñe puesheñarra. Amaʼt atet̃ otanetañ elloña ñetpaʼ aʼmet̃areʼteñet.
MAR 7:37 Allñapaʼ atarr nanac cohuanrrorteñet, atet̃ otyenet: —Jesúspaʼ atarroʼtrra cohuenña ñeñt̃ allohuen atet̃ es p̃aʼyen. Amaʼt paquetneshaʼpaʼ c̈hocma eʼñe cohuen eʼmatuenanet. Amaʼt ñam̃a opananeshac̈hnopaʼ c̈hocma eʼñe cohuen eñoratyenanet.
MAR 8:1 Allempoña poʼpocheño shonterrerr acheñeneshaʼ Jesúsesho. Allempopaʼc̈hoʼña ama eñalle ñeñt̃chaʼ rret. Ñeñt̃oʼmar Jesúspaʼ agotan pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otapanet:
MAR 8:2 —Napaʼ c̈ha atarr nemuereña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa arr. Oʼ maʼpamtoset nesho ama eñallmeñeto ñeñt̃chaʼ rret.
MAR 8:3 Ama pocteyeʼ nenteñe oʼch ahuanerret eʼñe paʼchporrñeshaʼ t̃eʼt ama aʼñsheʼmterreto t̃oño t̃arroʼmar patantaʼtetspaʼ atarr b̃ac̈hayot̃ huapyenet.
MAR 8:4 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ ochet: —Errahuachcaʼye yentña rreñetst̃eʼ ñeñt̃chaʼ yerrach shonteʼ acheñ arrpaʼ amayacaʼye.
MAR 8:5 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ ¿errponaʼt sechenña pan? Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: —Eʼñecaʼye canc̈hrra yechen.
MAR 8:6 Allempoñapaʼ otan acheñeneshaʼ: —T̃eʼpaʼ sanorrc̈haʼtyes patso. Allñapaʼ agapan ñeñt̃ canc̈herr pan. Agaphuepaʼ oʼ parasyosoʼtenanerr Pompor allot̃ñapaʼ oʼ shotaʼtan pan, apanatyesan pueyochreshaʼ. Ñetñapaʼ oʼ epatyeset ñamet allohuen acheñeneshaʼ eʼñe epaʼhuet.
MAR 8:7 Apuanet panpaʼ eñall ñam̃a pat̃eʼtets cacat̃olleshaʼ. Jesúsñapaʼ alla parasyosoʼtam̃perranerr ñam̃a cacat̃olleshaʼ allempoñapaʼ oterranerr pueyochreshaʼ: —Sepatyerraneterr ñam̃a cacat̃olleshaʼ.
MAR 8:8 Allempoñapaʼ oʼ rrallmeʼchet allohuenet, eʼñe yetrraʼtuahuet. Oʼ eʼñe yetuahuetpaʼ c̈ha aʼpchatyeset ñeñt̃ñapaʼ aʼyapac̈heret. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrats canc̈herr cañt̃er eʼñe t̃amoʼyareʼ.
MAR 8:9 Ñeñt̃ rrallmeʼchats atarr aton acheñeneshaʼ ñatoʼ alloʼtsent̃eʼ paʼtatsoch mil acheñeneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ soʼtnerran acheñeneshaʼpaʼ ahuerr,
MAR 8:10 aʼtapos noñt̃o pueyochreshohuen ahuam̃p̃set oʼch ahuanmuet anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Dalmanuta.
MAR 8:11 Allempoña Jesúspaʼ huac̈herrñañerr ñam̃a fariseoneshaʼ ahuoʼch otnareʼchet Jesús. Ñetñapaʼ c̈ha mueneñet oʼch topachet Jesús. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otoset: —Yapaʼ añcaʼye yemnen oʼch pegatapuey pepartsoña entot̃ allochñapaʼ att̃och yeñotosep̃ poʼñoc̈h p̃apaʼ Parets Puechemerep̃.
MAR 8:12 Jesúsñapaʼ allent̃a enara c̈ha mueneʼ poʼpoñ entanet pueyoc̈hro ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: —Esoʼmart̃eʼcaʼye acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet oʼch norrtatanet nepartsoña entot̃. Poʼñoc̈hcaʼye na t̃eʼpaʼ oʼch notas, amaʼt coñeʼt̃a amach es negataneto.
MAR 8:13 Allempoña Jesús sohuanerranetpaʼ aʼtaphuerr noñt̃opaʼ ahuam̃pes, pechaterra yom̃taʼn.
MAR 8:14 Pueyochreshaʼñapaʼ c̈ha puesnomuet oʼch anmuet pocrram̃, noñt̃opaʼ ama es eñalle ñeñt̃chaʼ rret, eʼñe pat̃rra pan eñall.
MAR 8:15 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otanet: —Eʼñech señota ñatoʼt semeñeʼteñaʼña fariseoneshaʼ amaʼt ñam̃a Herodes poʼchaser allo tsetenet pan.
MAR 8:16 Ñetña cot̃apeʼchyesetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Amacaʼye yechenoña pan ñeñt̃oʼmart̃eʼcaʼyeña oteney añoʼch yemeñeʼtatscheña fariseoneshaʼ poʼchaser.
MAR 8:17 Jesúsña allempo eñotanet atet̃ cot̃apeʼchyenet ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Esoʼmareʼt sellquëñeshaʼ sotannaʼtyena añoʼ eñalle ñeñt̃chaʼ serraʼ. ¿Amaʼt señoteñe? ¿Amaʼt c̈hennasoña seyoc̈hro? T̃emeʼttsenaʼt seʼcharrtatenña seyoc̈her.
MAR 8:18 Sapaʼ amaʼt aclloʼyet̃eseñpaʼ c̈hacaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ ama senteno. Amaʼt etat̃eseñpaʼ c̈hacaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ ama seʼmueno. Amaʼt mameshapaʼ areʼtña es seyerpueno.
MAR 8:19 Ñehua, ahuaña allempo neshotaʼt amnar pan eʼñecaʼye epaʼhua amnaroch mil yacmaneshaʼ. Ellopaʼ ¿errponaʼtña sapc̈haʼhuerrña ñeñt̃ ashotaʼtyesaret̃ allempo eʼñe seyetua? ¿Errponaʼtña cañt̃er seʼchorrerr? Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —C̈harraʼcaʼye puechena epa cañt̃er.
MAR 8:20 —Ñam̃a allempo neshotaʼt canc̈herr pan paʼtatsoch mil acheñ ñeñt̃ rreʼ ¿errponaʼtña sapc̈herrerrña ñeñt̃ ashotaʼtyesaret̃ allempo eʼñe seyetuerrerr? ¿Errponaʼtña cañt̃er seʼchorrerrerr? Ñetña atet̃ ochet: —Canc̈herrcaʼye cañt̃er yeʼchorrerrerrña allempo.
MAR 8:21 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —T̃eʼñapaʼ ¿amaʼtña oʼ c̈haponasoña seyoc̈hro? Ñeñt̃ neñotatenes ñeñt̃paʼ ama serrarecpayeʼ notenso.
MAR 8:22 Allempoña c̈hac̈haʼtet anetso Betsaido, allñapaʼ huapaterrñañeterr aporoʼyet̃, ñeñt̃paʼ atet̃ otoset Jesús: —Añecopcaʼye yehuapateñña oʼch p̃aʼp̃llaclleʼchap̃ att̃och pecuater.
MAR 8:23 Allempoña Jesúspaʼ echaʼnman aporoʼyet̃ potot̃paʼ anem̃ aʼyenet̃ all ama eñalle pocoll. Allñapaʼ aʼyaclleʼchos paʼsnemo, att̃oña aʼp̃llaclleʼchos, allñapaʼ atet̃ och: —¿Amaʼt coñeʼt̃apaʼ amaʼt oʼ pento?
MAR 8:24 Aporoʼyet̃ña cohuaʼyestsapaʼ allent̃a otan Jesús: —Oʼcaʼye nent acheñ alla chopeñen t̃arraña eʼñe atet̃ nentyenanet ñerraʼmrrat̃eʼ tsach t̃omc̈haʼtyets.
MAR 8:25 Jesúsñapaʼ alla aʼp̃llaclleʼchererr, aporoʼyet̃ñapaʼ cohuaʼyerrtserrpaʼ c̈hepaʼtchaʼ eʼñe cohuenterrtsaña paʼclleʼ. Eʼñe cohuen es entyesuahuerr allohuen.
MAR 8:26 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ och: —T̃eʼña ñerraʼm oʼch ahuerrep̃ pepacllopaʼ t̃arraña amach p̃oñmatsterroña anetsoʼmar, allochñapaʼ amach eseshaʼ p̃otap̃saʼtatsetnerro amaʼt eʼñe puesheñarra.
MAR 8:27 Allempoña ahuerrerr Jesús pueyochreshohuen. Arr sechenet all oteñet Cesarea ñeñt̃ara Filipo allchaʼ chopeñeʼchyenetaʼ all anetsoʼmar. Allña t̃oñopaʼ aʼp̃t̃oʼtnoman pueyochreshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet: —¿Errot̃enaʼt otyenenña allohuen acheñeneshaʼ, napaʼ eseshant̃eʼ?
MAR 8:28 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —Patantarr acheñeneshaʼpaʼ atet̃caʼye otyenpet p̃apaʼ Juanañp̃oʼt̃eʼ ñeñt̃ep̃oʼ apatañtatseʼt̃ Yomporecop. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ Elíasop̃oʼt̃eʼ; poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ añep̃oʼt̃eʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
MAR 8:29 Allempoñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼterraneterr: —Sañapaʼ ¿errot̃enaʼtña sotenenña sa? Pedroña eñoratsapaʼ atet̃ och: —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃caʼye Cristotosets.
MAR 8:30 Allempoñapaʼ otan pueyochreshaʼ: —Amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt puesheñarra napaʼ na ñeñt̃en Cristotets.
MAR 8:31 Jesúsña eʼñe allempot̃eñpaʼ mot̃etnom̃ eñotatyesnomueʼ pueyochreshaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñocop, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ atet̃ anaret̃ nocop, nanacchaʼ naʼmueroc̈htataret̃terra. Amach eseshaʼ pocteyeʼ nenterraye—amaʼt ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ, amaʼt ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen judioneshaʼ poʼcornaneshar, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop—amaʼt ñetpaʼ amach eseshayeʼ neyemterraye. Att̃ochña napaʼ muetsataterrnetchaʼ. T̃arraña pomaʼpamtañoch oʼch alla netanterra.
MAR 8:32 Ñeñt̃paʼ eʼñe eñotoc̈hen otnomanet ñapaʼ atet̃chaʼ ap̃aret̃terra. Pedroñapaʼ allent̃a anem̃ aʼyenet̃paʼ allñapaʼ atet̃ otos: —Arepaʼch Partseshachaʼ att̃eyeʼ perrpeto amaʼt errponaña.
MAR 8:33 Jesúsñapaʼ alla puerraperra cohuos pueyochresheshonet̃ allñapaʼ atet̃ otan Pedro: —Orrap̃ aʼyo neshot̃ oneñet̃e; p̃apaʼ amacaʼye Yomporeyeʼ atet̃ p̃oct̃apeʼchatenaye; ñeñt̃paʼ acheñarramcheʼ poct̃ap̃ña.
MAR 8:34 Allempoña Jesúspaʼ agotan acheñeneshaʼ ñam̃a pueyochreshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm eseshaʼ mueneneʼ oʼch cot̃errnet na eʼñe poʼñoc̈h att̃och neyochreshaʼ neperranet añ poctetsa sohuanmuetepaʼña ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta amaʼt eʼñe pocrreñohuenet. Att̃ochña ñetpaʼ oʼch eʼñe tomaʼnteret ñeñt̃ chechneneʼ poʼcorsoch allchaʼ mueroc̈htet ñamet. Att̃ochña cot̃errnet eʼñe poʼñoc̈h.
MAR 8:35 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña muenenet oʼch correnet atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ c̈hach aʼchencatet ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sohuanerret eʼñe pocrreñohuenet nocop att̃och epatuerret cohuen ñoñets ñeñt̃paʼ alloch sequeshperra, ñeñt̃ña acheñerpaʼ ñañapaʼ corretsach eʼñe cohuen t̃ayot̃eñ errponañohuen.
MAR 8:36 Amaʼt errponenap̃aren esocmañen es yeyoratsetyes ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsro, t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃ach eʼñe yaʼchencaterreʼ yecamquëñohuen, ñeñt̃ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach es sherberrye. T̃arroʼmar ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ atarr sherbets, añña atarr nanac sherbets ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃aterreʼ yecamquëñ.
MAR 8:37 T̃arroʼmar yocoppaʼ ama es eñalle ñeñt̃chaʼ yepomuerr alloch alla yerañt̃erra yecamquëñ.
MAR 8:38 T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nepenquënaya na t̃eʼ, neñoñpaʼc̈hoʼña c̈ha apencoc̈hen entennanet, napaʼc̈hoʼña nepencaʼhuerranetchaʼ esempoch nohuerra. Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ arr patsro ñetñapaʼ atarr ochñat̃eneshet t̃arroʼmar ñetpaʼ poʼpoña poʼyomporer p̃aʼyenet. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼch puepenquëñot̃etan na amach aʼmet̃enneto all, ñeñt̃ña acheñerpaʼ napaʼc̈hoʼña c̈hach nepencaʼhuera ñerraʼm esempoch nohuerra. Poʼñoc̈h napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ nohuerrach eʼñe Nompor poʼcohuenñot̃ epan ñam̃a poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ eʼñe t̃orraʼyetsa Partsocop.
MAR 9:1 Allempoña Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ oʼch notas, patantaʼttsos ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes t̃eʼña amaʼt ama serromhuenaʼpaʼ oʼch senterrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o atarrchaʼ ayochreshat̃terra ña eʼñe poʼhuamencot̃.
MAR 9:2 Allempo pechapmaterrerr, Jesúsñapaʼ ahuanerranerr pueyochreshaʼ; añ anem Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan. Ñetpaʼ arr anmanet atarr aspent̃o eʼñe ñapt̃ochayet all aspent̃o. Allña Jesúspaʼ machayot̃epaʼtchaʼ eʼñe poʼpoñetam̃p̃sosanet.
MAR 9:3 Paʼshtampaʼ c̈ha popta atarr nanac huallamaʼt̃. Arr patsropaʼ ama eñalle alloch yaʼhuallamaʼt̃tat yeshtam atet̃ ñerraʼm ña paʼshtam atarr huallamaʼt̃o poptena.
MAR 9:4 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Elías ñam̃a Moisés. Ñetñapaʼ alla serrpareʼtoset epuet Jesús.
MAR 9:5 Pedroña eñoratsapaʼ atet̃ otan Jesús: —Atarruacaʼye Maestrochaʼ cohuenoʼtseneyt̃eʼ arr. Amaʼt pocteʼ penteñe yapaʼ oʼch yat̃omatonas maʼppahua quërpachet, puepahuarrpaʼ p̃ocopchaʼ poʼppahueñpaʼ Moisésocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Elíasocopchaʼ.
MAR 9:6 Ñehua, Pedroña pueyorñot̃ att̃a mueneʼ otatseʼt, ama eñoche errot̃enchaʼ ot.
MAR 9:7 Allempo eñorena Pedropaʼ c̈ha orrtosahuet os ñeñt̃ atarr cohuen poptetsa c̈hepaʼtchaʼ aʼpomam̃p̃sosanet. C̈ha eʼmorrtostsa ñoñets osot̃; ñeñt̃ña ñoñetspaʼ Yompor otosahuet; ñeñt̃paʼ atet̃ ot: —Añmapaʼ ñeñt̃ no Nechemer ñeñt̃ atarr nemuerena, ñeñt̃chaʼña eʼñe cohuen seʼm̃ñoterr.
MAR 9:8 Allempoña oʼ cohuaʼyerretpaʼ arepaʼtchaʼ eseshayeʼ enterreto, ñapt̃a enteret Jesús.
MAR 9:9 Allempo onac̈herret aspent̃ot̃ Jesúsñapaʼ atet̃ otnerranet: —T̃eʼpaʼ amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt eʼñe puesheñarra ñeñt̃ atet̃ oʼ sentua. T̃arrempohuach allempoch netanterra na rromot̃ na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempochña seserrpareʼtaterña allohuen acheñeneshaʼ.
MAR 9:10 Ñetña atet̃ otanet Jesúspaʼ atet̃c̈hoʼ pet, ama aʼmet̃eññañeto poʼñoñ. T̃arraña ñetñapaʼ att̃a aʼp̃t̃oʼtannaʼtyesnerret: —Taʼm ¿est̃eʼña oteneyña Jesús oʼch tanterra rromot̃?
MAR 9:11 Allempoña pueyochreshaʼ atet̃ otnerret: —¿Esoʼmareʼtña otenña ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, Elíasoʼch ñanom huerrtsa?
MAR 9:12 Ñañapaʼ atet̃ otnerraneterr: —Elías poʼñoc̈hpaʼ ñachcaʼyeña huerrtsa ñanom, ñapaʼ eʼñechcaʼye aʼcohuentatuer ora allohuen. T̃arraña sapaʼ amaʼt señotenoña ñam̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃ quellco eʼñe nocop. Ñeñt̃ allpaʼ atet̃caʼ oten na Ñeñt̃en Acheñetosets atarrchaʼ naʼmueroc̈htataret̃terra, atarrchaʼ tsenaʼterrnet.
MAR 9:13 T̃arraña napaʼ oʼch notas, Elíaspaʼ oʼcaʼye huaphuerrañ arr, ñeñt̃apaʼ c̈haña errot̃uanen p̃apueret ñeñt̃ atet̃ muenaʼyenet ñet. Att̃ocaʼyeña etsoterraña ñam̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃ quellco ñocop.
MAR 9:14 Allempoña c̈hac̈herret alloʼtsaʼyen pueyochreshaʼ allñapaʼ alla entuereterr shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ emchorrenaya poʼpotantañ pueyochreshaʼ. Ñeñt̃ña etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ alla entuerraneterr all es otnareʼteññañet pueyochreshaʼ.
MAR 9:15 Allempoña entapuer allohuen acheñeneshaʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueret, matrraʼtet ñeshopaʼ huom̃chaʼtapueret.
MAR 9:16 Jesúsñapaʼ allent̃a otuerranet: —Sapaʼ ¿errot̃enaʼtña sotannaʼtyena?
MAR 9:17 Puesheñarrña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ñañapaʼ atet̃ otap̃: —Maestrochaʼ napaʼ oʼcaʼye nohuapatonapeñña nechemer, c̈hacaʼye chorreña oneñet̃ c̈ha opanatateñ.
MAR 9:18 Ñerraʼm errot̃eno rremueñpaʼ c̈hachcaʼye ataʼtateñ patso, c̈hach amtan paʼpoʼpaʼ oʼch rrasoʼtan paʼs, oʼch eʼñe echarrta. Oʼ notuosnap̃ña peyochreshaʼ oʼch quec̈hpateret oneñet̃ ñeshot̃paʼ t̃arraña ñetpaʼ amacaʼye eshcayeʼ quec̈hpateñeto.
MAR 9:19 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Sa ñeñt̃es acheñres amaʼt mameshapaʼ ama ayemtenayeʼ sentpenno. Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen arr patsro, napaʼ att̃a atarr naʼhuantennas, att̃a necuenes ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch sameʼñerrna. Allempoñapaʼ atet̃ otanet: —Amaʼtpaʼ sanmoncaʼye cheshaʼ arr.
MAR 9:20 Allempoña anmoñet cheshaʼpaʼ oneñet̃ñapaʼ entosan Jesúspaʼ c̈hepaʼtchaʼ ot̃atosanña cheshaʼpaʼ alla ata patso, c̈ha pomeroʼta, amtan ñam̃a paʼpoʼ.
MAR 9:21 Jesúsñapaʼ allent̃a otoñ pompor: —¿Esempot̃eñeʼtña atet̃ perra? Ñañapaʼ atet̃ och: —Cheshot̃eñcaʼye atet̃ perra.
MAR 9:22 Oʼt̃eʼ epayeʼ ataʼtater amaʼt tso amaʼt ñam̃a oño att̃och muetsereñ. P̃aña t̃eʼpaʼ ñerraʼm errot̃enot̃paʼ eʼñe pemuereñot̃ pebensam̃p̃sayeʼcherrnan nechemer allochñapaʼ att̃och metuer att̃o mueroc̈htena.
MAR 9:23 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Ñerraʼm na peyemtena amacaʼye eñalleña ñeñt̃ t̃orrapoʼ añecop ñeñt̃ eʼñe neyemtenaya na.
MAR 9:24 Allempoña ñeñt̃ pompor pen cheshaʼpaʼ rranapaʼ atet̃ otererr: —Napaʼ neyemtenp̃añcaʼye, t̃eʼñapaʼ peyenpaʼn Ayochreshat̃e att̃och neyemterrp̃a eʼñe poctacma.
MAR 9:25 Allempoña Jesúspaʼ entapan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ matac̈hetsa ñeshonet̃, ñañapaʼ allent̃a otan oneñet̃: —P̃a oneñet̃e, opanatatañep̃, aʼpaquetatañep̃, t̃eʼñapaʼ oʼch notap̃: Pequec̈hpaʼner cheshachor eʼñe t̃ayecma, amaʼt errponaña amach alla pechorrereʼt̃e.
MAR 9:26 Eʼñe otueʼ atet̃ oneñet̃ñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ rranaʼnmatsa, alla ot̃atnerranerr cheshachorpaʼ c̈ho quec̈hpaʼnmueʼ oʼ ahuerr. Cheshachorpaʼ ama pelleno c̈ha otta ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ rroma. Acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ otyes: —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼcaʼye rroma.
MAR 9:27 Jesúsñapaʼ allent̃a cheteʼ potot̃paʼ oʼ tantach, cheshaʼñapaʼ c̈ha t̃errets eʼñe cohuen.
MAR 9:28 Allempoña Jesúspaʼ ahuerr pueyochreshohuen, oʼ beʼt̃osc̈haʼtuerret pocollo, allpaʼ eʼñe ñapt̃ochayet, pueyochreshaʼñapaʼ allent̃a otueret Jesús: —Yapaʼ ¿esoʼmareʼtña ama eshcayeʼ yequec̈hpatatereña oneñet̃?
MAR 9:29 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ atet̃ oneñet̃paʼ amach errot̃enot̃ yequec̈hpatatereña eʼñe att̃a. C̈hochña yemaʼyochena ñam̃a yemaʼyoc̈hreñot̃ amaʼt yerrarpaʼ oʼch yequec̈hpueʼ mameʼ. Att̃ot̃chaʼña yequec̈hpataterña oneñet̃ ñeñt̃ atet̃.
MAR 9:30 Ahuanerreterr allot̃paʼ arr oñemhuanerret Galileoʼmar. Jesúsñapaʼ mueneñeñ aʼnahuot̃oʼch metañ
MAR 9:31 t̃arroʼmar ñapaʼ mueneñ oʼch yec̈hatnoman pueyochreshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet: —Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ pomataterrnetchaʼ att̃ochña errot̃uanenchaʼ perrnet. Att̃eñapaʼ oʼch muetsataterrnet t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ oʼch alla netanterra.
MAR 9:32 Ñeñt̃ña ñoñets ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ eñotenayeʼ enteñeto ñeñt̃oʼmarña ama aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enteñeto.
MAR 9:33 Allempoña c̈hac̈haʼtet ñam̃a Capernaumo. Allempoña c̈hapuet pocollo Jesúsñapaʼ otanet: —Sapaʼ, ¿esoʼt sotannaʼtyesnenaña ñorraʼ t̃oño?
MAR 9:34 Ñetñapaʼ ama eseshayeʼ anapuenayeʼ entaye t̃arroʼmar ñetpaʼ añcaʼye otannaʼtyesnenetña t̃oño: —Yapaʼ erraʼtsenot̃eyt̃eʼñacaʼyeña ñeñt̃ey atarr sherbets, ñeñt̃ey atarr am̃chaʼtaret̃oyen enteney acheñeneshaʼ.
MAR 9:35 Jesúsñapaʼ all anorrospaʼ allent̃a c̈horeʼtan allohuen pueyochreshac̈hnopaʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsañ, ñeñt̃es acheñres socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ att̃a atarr taruasets poʼpotantañecop, amaʼt ñam̃a allohuenacop.
MAR 9:36 Jesúsñapaʼ cheshat̃olla c̈horeʼtpaʼ t̃omach eʼñe alla, allent̃a enachpaʼ atet̃ otanet:
MAR 9:37 —Erraʼtsenot̃es sa ñerraʼm eʼñe cohuen saguëñ amaʼt ñeñt̃ ama asherbenayeʼ entyeneto atet̃ ñerraʼm añ cheshat̃oll t̃arroʼmar sapaʼ na sameʼñena, naʼnaña eʼñe cohuen saguën. Elloña ñam̃a erraʼtsenot̃es sa ñeñt̃es naguëneʼ na, ama eʼñe napt̃ocheyeʼ saguëno, añeʼnaña saguënnan Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ.
MAR 9:38 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ Juanpaʼ atet̃ otan Jesús: —Maestro, ya ahuañapaʼ atet̃ yeñch puesheñarr yacma ñeñt̃ quec̈hpateneʼ oneñet̃. Eʼñe puec̈horeʼteñot̃ep̃ p̃a pesoʼchñopaʼ quec̈hpatan oneñet̃. Yañapaʼ ama pocteyeʼ yeñche t̃arroʼmar ñapaʼ ama parroyeʼ yeyemteno. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ atet̃ yoch: —Amach atet̃ pep̃atsto.
MAR 9:39 Jesúsñapaʼ atet̃ ot: —Sapaʼ amachcaʼye sepatareʼtatsche t̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsenchaʼ orrtateʼ partsoteñets eʼñe na nesoʼchño, ñeñt̃ña acheñer tsapat̃onet̃paʼ amachcaʼye muenere alla oʼch achm̃areʼterren.
MAR 9:40 Ñam̃a ñerraʼm ama c̈ho epatareʼtenye yam̃a, ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñecaʼye parrocma yeyenpannena.
MAR 9:41 Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃chaʼ sapueʼ amaʼt coñeʼt̃a oñ t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe na neyochreshaʼ nepenes, ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hocmach atsaʼtaret̃terra ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ ña.
MAR 9:42 ’Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ ama pommoʼcheñot̃eyeʼ ameʼñenno atet̃ ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ oʼch ommoʼchena, t̃arraña ñerraʼm eseshaʼña poʼpsheñeñ oʼch atet̃ p̃atach ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ aña oʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ atarr huomenc. Amaʼt ñocoppaʼ ama tama yoroc̈henayayñe ñerraʼm ama atet̃ p̃atenanaʼ poʼpsheñeñ, eʼñech allorocma c̈harachetañ mapueʼ añecmuen paʼc̈hnop̃o allpon ñerraʼm puetseʼtamets oʼch huaporeʼchet oño epo allchaʼ ñoʼshach mapueʼ.
MAR 9:43 Ñam̃a oʼch noterrserr: Ñerraʼm sechets p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor atet̃ ñerraʼm sot, setac, seclleʼ, añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ c̈hocma atet̃ p̃atseʼtatyenes sechets. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe allorocma oʼ sepecherr sot, setac, oʼ serrot̃err seclleʼ, oʼch sehuaporeʼter. Añ cohuen socop amaʼt eʼñe sepoʼyotateñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar sotpaʼ oʼch sec̈herr coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama emayaʼpahuoyaye. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt eʼñe setcot̃paʼ sepshem̃tatquëñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar setacpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama emayaʼpahuoyaye. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt seclloyot̃ sepshem̃taclloʼyeñot̃ oʼch sec̈herr all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar seclleʼpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña.
MAR 9:49 Ñeñt̃ña Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr: —Allohuen ñeñt̃chaʼ cohuenterrtsapaʼ añchaʼcaʼye aʼcohuentateneʼ tsoʼ; ñam̃a allohuen ayarrac̈hno ñeñt̃ amtsaret̃tetsa Yomporecoppaʼ añcaʼyeña aʼcohuentateneʼ pos.
MAR 9:50 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ pospaʼ atarr cohuen sherbeney. T̃arraña ñerraʼm posña poʼposerrteña huañerretspaʼ yapaʼ amat̃eʼ errot̃ yepe oʼch alla yaʼposerrtater att̃och alla sherberrey. Sapaʼ eʼñepaʼchña cohuen sesherb̃annena eʼñech att̃es ñerraʼm pospaʼ atarrchaʼ sherbeney. Att̃ochña eʼñe cohuen sentannena eʼñech muechet̃ seyc̈haʼyena.
MAR 10:1 Allempoña Jesúspaʼ err Capernaumot̃paʼ ahuerr anetso Judeo ñam̃a arreʼna sen Jordanas yom̃taʼn. Allñapaʼ alla shonterrñañerr acheñeneshaʼ, ñañapaʼ yec̈haterraneterr Yompor poʼñoñ ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma penanet.
MAR 10:2 Allñapaʼ oʼ alla huac̈herrñañerr ñam̃a fariseoneshaʼ. Ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet eʼñe pueshquëñot̃et poʼñoñot̃etpaʼ oʼch eñorachet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ otoset: —Taʼm ¿pocteʼt̃eʼ oʼch yeser yet̃apor?
MAR 10:3 Ñañapaʼ atet̃ otapanet: —Sapaʼ ¿amaʼt señotenoña Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ nonaseʼt̃?
MAR 10:4 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Moisés poʼñoñpaʼ atet̃caʼye oten, c̈hoch yequellcoñ yet̃apor papell ñeñt̃chaʼ yap̃ allempochña yeser.
MAR 10:5 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —T̃arraña sa seyoc̈hropaʼ c̈hocmacaʼye poʼpoñ sentuena ñeñt̃oʼmarcaʼyeña Moiséspaʼ atet̃ quellconaseʼt̃ att̃och seseʼ set̃apor.
MAR 10:6 Amaʼt atet̃ muenataseñpaʼ t̃arraña Yomporpaʼ eʼñe ahuat̃ot̃eñ allempot̃eñ es yec̈hcatyes “allempo yec̈hcatan ñam̃a asheñorr, yec̈hcatan ñam̃a peno.”
MAR 10:7 Allempo Yomporpaʼ atet̃ ot: “Ñeñt̃oʼmarña yacmapaʼ ñerraʼm esempoch senaʼta, coyaneshaʼpaʼ oʼch echan puerrollar, añ pocteʼ oʼhuañchaʼ tama yemteñet pamoʼmteʼ allochñapaʼ yacmapaʼ att̃ochña eʼñe parrocmat epuet puet̃apor.
MAR 10:8 Att̃oña epsheñoʼmaretpaʼ eʼñech pat̃rra poʼchets penet.” Att̃ot̃chaʼña oʼhuañchaʼ puesheñaʼtetstet, allochñapaʼ oʼch eʼñe puesheñarratet.
MAR 10:9 Ñeñt̃ att̃o Parets eʼñe pat̃rratatan yacma epuet puet̃apor amach c̈ha ellopaʼ alla sannerreto.
MAR 10:10 Allempo c̈hac̈herret pocollo, allña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otueret: —¿Errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ atet̃ p̃oten ñorraʼ añoʼ asannaʼtpahuo?
MAR 10:11 Ñañapaʼ oterraneterr: —Ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃apor oʼch alla yorerran poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ puet̃apor perr, ñeñt̃ña yacmarpaʼ c̈hachcaʼye ochñaʼtam̃perrana puet̃aporesheʼmañ. Ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor.
MAR 10:12 Ñam̃a coyaneshaʼ ñerraʼm serran puerrollar oʼch yorer poʼpsheñeñ yacma ñeñt̃chaʼ puerrollar perr, ñeñt̃ña coyanesharpaʼ c̈hachcaʼye ochñaʼtam̃perrana ñam̃a puerrollaresheʼmañ. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor.
MAR 10:13 Allempoñapaʼ huac̈haʼtachet ñam̃a shonteʼ cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho. Ñetpaʼ añecopña huac̈haʼtachet oʼch aʼp̃llaʼyesapanet Jesús. Jesúsña pueyochreshaʼ allempo entapan ñeñt̃ huac̈haʼtateʼ cheshaneshac̈hno ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto oʼch anmoset cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho ñeñt̃oʼmarña ama amnataret̃tapueto.
MAR 10:14 T̃arraña Jesúsña allempo entan pueyochreshaʼ c̈ha epatareʼtapan cheshat̃olleshaʼ, ñañapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ entaneto. Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Pocteʼñac̈hoʼ semnachñacaʼyeña cheshaneshaʼ onosetepaʼ eʼñe nesho. Amachcaʼye c̈ha sepatareʼtatstapaneto t̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ cheshat̃oll, ñetchaʼ oʼpatenetña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña.
MAR 10:15 Poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas, ñerraʼm eseshaʼ ama eʼñeyeʼ pueyemteñot̃eyeʼ aguëññañeto Yompor poʼcohuenña amach atet̃ perreto ñerraʼm cheshat̃oll eʼñech yemtenana ñeñt̃ cohuam̃peneʼ, ñetñapaʼ amach oʼpatenetoña Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña.
MAR 10:16 Allempoña Jesúspaʼ aʼc̈honoʼtyesapan cheshaneshaʼpaʼ allña aʼp̃llaʼyesapanetña eʼñe ña potot̃ att̃oña bensareʼtam̃p̃sapanet.
MAR 10:17 Allempoña Jesúspaʼ oʼch ahuenñerr allenet̃ sechena. Allent̃epaʼtchaʼ huapaʼmuena puesheñarr yacma eʼñe matenacma huapa. Alla concorpanaʼtosana Jesúspaʼ atet̃ otos: —Maestro, p̃apaʼ atarr cohuen acheñrep̃, t̃eʼpaʼ oʼch p̃otapuen ¿errot̃enaʼtchaʼ nepaña na ñeñt̃ eʼñe cohuen att̃ochña napaʼ corretsanach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen?
MAR 10:18 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: Esoʼmareʼt p̃otenenña napaʼ atarroʼ cohuen acheñren. Arr arromñat̃eneshaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ ama eñalleña ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñer. Ñapt̃aña Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen.
MAR 10:19 P̃apaʼ eʼñe peñotuen Yompor poʼñoñ all oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ yepena eʼñe cohuen, ñeñt̃ atet̃ oteney: “Amach yechtapretyesatsto t̃aporets, amach yemtsannaʼtatsto, amach yetyesatsto, amach yetomaʼtam̃p̃satsche yamoʼts eʼñe att̃a, yeshquëñot̃paʼ amach es yeprratam̃p̃satsche poʼpsheñeñ, ñam̃a yemorrenteñot̃paʼ yem̃chaʼnaʼchchaʼ yompor ñam̃a yachor.”
MAR 10:20 Ñeñt̃ña aʼp̃t̃oʼteneʼpaʼ atet̃ otererr: —Maestrochaʼ napaʼ eʼñecaʼye cheshot̃eñ ora añec̈hnopaʼ eʼñecaʼye netsotueñ.
MAR 10:21 Jesúsña eʼñe puemorrenteñot̃ cohueʼpaʼ atet̃ otererr: —Eñallmeñcaʼye pat̃err ñeñt̃ pepalltena ñeñt̃ ama att̃eyeʼ pepeno. T̃eʼpaʼ añchaʼña atet̃ pep̃a oʼch ahuerrep̃ oʼch pepomhuerr ora allpon ñeñt̃ pechyen oʼch p̃apaʼyeraʼ huocchañneshac̈hno ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa, att̃ochña p̃apaʼ pecherrchaʼ ñeñt̃ atarr nanac sherbets Yompor pueʼntaño. Allempochña pehuerrapaʼ oʼch p̃oct̃erren att̃och eʼñe neyochreshaʼ neperrep̃ eʼñe poctacma.
MAR 10:22 Oʼña eʼmhuan ñeñt̃ atet̃ och Jesúspaʼ ñañapaʼ c̈ha atarr nanac lleca t̃arroʼmar ñapaʼ shonteʼ esocmañen echyen. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe puellquëñeshaʼ ahuerr.
MAR 10:23 Allempoña Jesúspaʼ cohuaʼyesanetpaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: —Ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃paʼ atarrcaʼye nanac echarr att̃och agapoñet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña.
MAR 10:24 Pueyochreshaʼñapaʼ c̈ha mueneʼ yoreʼtanet ñeñt̃ atet̃ otenanet. Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Nechemerneshachaʼ oʼch notas: Añ acheñer ñeñt̃ añach eʼñe yemtena ñeñt̃ allpon echyen arr patsro ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrcaʼye nanac echarr oʼch agapoñet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña.
MAR 10:25 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha. Poʼñoc̈h yapaʼ yeñoteñ berr añecmuen allpon ñerraʼm huaquësh atarrcaʼye t̃orrapoʼ oʼch eshoʼtosa añet̃ollponat̃ollo atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acosh puetat̃ollo. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye penaña acheñ ñeñt̃ ec̃llayoret̃, ello atarr t̃orrapoʼ oʼch agapan ñam̃a Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña (t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneñeto oʼch sehuanmuet ñeñt̃ atarr morrentenet ñet att̃och pueyochreshaʼ perranetañ Yompor).
MAR 10:26 Pueyochreshaʼña allempo eʼmet Jesús atet̃ oten, ñetñapaʼ c̈ha mueneʼ llecaʼrrtetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —T̃arraña ñerraʼm atet̃t̃eʼpaʼ amat̃eʼ eseshaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtso amaʼt puesheñarra t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñcaʼye huaquëshpaʼ amacaʼ eshoʼtenoña acshequeto.
MAR 10:27 Allempoña Jesúspaʼ att̃a cohuaʼyesanetpaʼ atet̃ oterraneterr: —Sa arromñat̃eneshaspaʼ amach es errot̃enayeʼ apen senteno. T̃arraña Yomporpaʼ ama eñalleña ñocop ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ enten.
MAR 10:28 Allempoña Pedropaʼ atet̃ och: —Partseshachaʼ poʼñoc̈h yapaʼ oʼ eʼñe yesuanom ora allohuen att̃och eʼñe yoct̃errep̃.
MAR 10:29 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Allohuen erraʼtsenchaʼ acheñer ñeñt̃chaʼ eʼñe sehuanmueʼ allohuen amaʼt paʼpacllohuen, amaʼt paʼmoʼnasheñneshaʼ ñatoʼ poʼc̈haneshaʼ ñatoʼ pompor, pachor ñatoʼ puet̃apor, ñatoʼ pacñet̃ar ñatoʼ poʼpatseñ att̃ochña napaʼ eʼñech cohuen sherberrnet pueserrpareʼteñot̃et cohuen ñoñets alloch aʼqueshp̃ataret̃terra acheñeneshaʼ,
MAR 10:30 elloña ñetpaʼ oʼch alla aguërret shonteʼ esocmañen ñeñt̃ atarr cohuen. Amaʼt allponapaʼtets sehuanomyesnomuet, elloña c̈harroch c̈harraʼch alla agapyerret, amaʼt eʼñe t̃ayot̃eñ allempo correnet arr patsro—amaʼt ñeñt̃chaʼ paʼpacllac̈hno perret ñam̃a ñeñt̃chaʼ paʼmoʼnasheñeshac̈hno perret, ñam̃a ñeñt̃chaʼ poʼc̈haneshac̈hno perret, ñam̃a ñeñt̃chaʼ pachorneshac̈hno perret ñam̃a ñeñt̃chaʼ pacñet̃arec̈hno perret, ñam̃a ñeñt̃chaʼ poʼpatseñ perret. T̃arraña amaʼtchaʼ atet̃ aparet̃terretañpaʼ c̈hocmach amueroc̈htataret̃terret pameʼñeñot̃etan na. Elloña tsapat̃onet̃ña ñetñapaʼ aguërretchaʼ ñeñt̃ alloch corretsetach beñecpuen pocsheñeshocmañen.
MAR 10:31 T̃eʼpaʼ señochepaʼch eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃ ama asherbenayeʼ senteno sa t̃eʼ t̃arraña ñetña allempopaʼ atarrchaʼ asherben enterranet Yompor. Ñam̃a eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃ atarr asherben sentyen sa t̃eʼ, t̃arraña ñetña allempopaʼ amach asherbenayeʼ enterraneto Yompor.
MAR 10:32 Allempo ahuaneneterr ñam̃a Jerusaléñonet̃, all oñenet t̃oñoʼmar Jesúsñapaʼ ña otetsa. Pueyochreshaʼñapaʼ c̈ha t̃oratsetyesnenet pueyoc̈hret, eʼñe puem̃chaʼnañot̃a cot̃eñ. Pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epsheña ñeñt̃ñapaʼ ahuanem̃ Jesús ellonet̃, allñapaʼ eñotaterraneterr ñeñt̃chaʼ huapoya ñocop.
MAR 10:33 Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼcaʼye ahueney Jerusaléño. Allchaʼ pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets. Añchaʼ nerrmuerreʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyesnet naʼmtsaret̃terrepaʼtoʼ oʼch pomuerrnet poʼpoñ acheñesho ñeñt̃ ama judioneshayaye.
MAR 10:34 Ñetña puecheʼtatseteñot̃etanpaʼ allchaʼña achm̃areʼterrnet, ashterrnetchaʼ, aʼcoshareʼterrnetchaʼ att̃ot̃chaʼña oʼch corsoʼtam̃perrnet, t̃arraña pomaʼpamtañoch alla netanterra.
MAR 10:35 Allempoñapaʼ atet̃ oteñaʼ Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otoset: —Maestrochaʼ yapaʼ añcaʼye yemnen oʼch atet̃ pep̃aʼy ñeñt̃chaʼ yotap̃.
MAR 10:36 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ ¿errot̃enaʼtña semnen atet̃chaʼ nep̃as?
MAR 10:37 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: —Yapaʼ añcaʼye yemnen t̃eʼpaʼ oʼch pemnatey oʼch yanorruerr pesho pecohuenño, puesheñarrot̃eypaʼ pecohuenrot̃chaʼ yanorryesuerr, poʼpsheñeñpaʼ peʼchcot̃erot̃chaʼ anorruerr allchaʼ yecohuentapreterrp̃a.
MAR 10:38 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ amacaʼye señoteñe ñeñt̃ poʼñoc̈h senamuenen. Añcaʼyeña senamuenen att̃och semueroc̈htapreterrna sam̃a. Taʼm ¿eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h pocteʼ senteñ oʼch semueroc̈hterra sam̃a t̃arroʼmar napaʼ c̈hocmach naʼmueroc̈htataret̃terra? Ñeñt̃ mueroc̈hteñetspaʼ Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntatanet ñerraʼmrrat̃eʼ atarr pesherr es yorren orram̃tso ñam̃a att̃o yapataret̃tena eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈hoʼ yaʼmtsaret̃terra Yomporecop.
MAR 10:39 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Yapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼcaʼye yep̃a. Ñañapaʼ alla oterraneterr: —Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ saʼmueroc̈htataret̃terrach sam̃a att̃eschaʼ ñerraʼm na, saʼmtsaret̃terrach sam̃a.
MAR 10:40 T̃arraña añña att̃och sanorryesuerr nesho necohuenrot̃ ñam̃a neʼchcot̃erot̃ allchaʼ secohuentapreterrna ñeñt̃paʼ amacaʼye nayeʼ semnatenaye. Añchaʼña anorryesuerrets all ñeñt̃ eʼñe oʼpatatenna Nompor.
MAR 10:41 Añña poʼpotantañ pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña allempo eʼmet ñeñt̃ atet̃ enamuen Jacobo epuet paʼmoʼnasheñ Juan, ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto c̈ha mueneʼ eʼmoñeʼchet.
MAR 10:42 Allempoña Jesúspaʼ alla c̈horeʼterranet allohuenet ñesho ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ señoteñt̃eʼ ñeñt̃ atet̃ pena poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er penet eʼñech paʼm̃chaʼnoc̈hteñocmañen pomnaren p̃aʼyenan allohuen pueyochreshac̈hno.
MAR 10:43 Sapaʼ arepaʼchña att̃eyeʼ sep̃annaʼtatsto eʼñe sommoʼcheñot̃. Socoppaʼ añña poctetsa. Ñerraʼm erraʼtsenot̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsañ ñeñt̃es acheñres socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ att̃a atarr taruasets poʼpotantañecop.
MAR 10:44 Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es mueneneʼ oʼch atarr asherben entenset ñeñt̃esña acheñrespaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esoyayso allochñapaʼ att̃ochña eʼñech cohuen set̃orrena poʼpotantañecop amaʼt ñam̃a allohuenacop atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ ñeñt̃ atarr taruasets eʼñe att̃a.
MAR 10:45 Atet̃ ñerraʼm na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ama añecpayeʼ nehuapo añe patsro allochñapaʼ sapaʼ oʼch att̃a atarr sesherb̃apuen na atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ napaʼ atarr am̃chaʼtaret̃ sentenen. Napaʼ añecopña nehuapa allochñapaʼ nachña sesherb̃oseʼña sa, ñeñt̃oʼmarña napaʼ naña pomostsa nañeña oʼch nerromos socop att̃ochña netsaʼtuerrnasa soʼchñar ñeñt̃es shontes paʼnamen acheñres. Att̃ochña sapaʼ amach sañeña rromatso soʼchñarecop.
MAR 10:46 Allempoñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼtet Jericó. Allempo meterrerr Jericót̃ epuet pueyochreshaʼ ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ eʼñe allpona serreterrpaʼ allña eʼñe t̃oñetop̃ñopaʼ ahuepaʼt anorros puesheñarr aporoʼyet̃ ñeñt̃ c̈hocma enamareʼtets quelle. Ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Bartimeo ñeñt̃paʼ Timeo puechemer.
MAR 10:47 Ñañapaʼ eñotatoset añ huetsa Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. Ñeñt̃ña aporoʼyet̃paʼ allent̃a rranareʼch atet̃ otapan Jesús: —¡Pemuerayeʼchnomna Jesúsochaʼ nam̃a! P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃.
MAR 10:48 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtnometña aporoʼyet̃paʼ atet̃ otoset: —Oʼhua pemma. Aporoʼyet̃ñapaʼ ello alla rranareʼterrerr atet̃ oterrerr: —¡Pemuerayeʼchnomnañacaʼye Ayochreshat̃e! P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃.
MAR 10:49 Jesúsñapaʼ alla t̃omos atet̃ otosan acheñeneshaʼ: —Sec̈horeʼchñacaʼye onepaʼ arr. Ñetña c̈horeʼchet aporoʼyet̃paʼ atet̃ ochet: —T̃eʼpaʼ c̈hop̃a cosherrtsa, ñapaʼ oʼcaʼye agotosep̃. Petantnoma eʼñe t̃ayecma.
MAR 10:50 Eʼñe atet̃ otuetpaʼ c̈ha tantatsa c̈ha aʼmeyanmueʼ allo caʼmap̃naʼtenapaʼ allent̃a ahuoʼ Jesúsesho.
MAR 10:51 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —P̃apaʼ ¿esoʼtña pemnen ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃osep̃? Aporoʼyet̃ñapaʼ atet̃ och: —Añcaʼye Maestro nemnen oʼch pecuatnomuen att̃och oʼch cohuen nenterrapa.
MAR 10:52 Jesúsñapaʼ alla otererr: —T̃eʼpaʼ ahuerrep̃ eʼñe peñmañeshaʼ t̃arroʼmar att̃o atarr peyemtapna na ñeñt̃caʼyeña oʼ eʼñe aʼcrraterrep̃. Eʼñepaʼtchaʼ allorocma eʼñe cohuen enterra. Eʼñe cohuerrtsapaʼ c̈ha cot̃aʼnmueʼ ñam̃a Jesús allenet̃ sen.
MAR 11:1 Att̃eñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼtet allameʼtets Jerusaléño. C̈hapuet aspent̃o ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Olivopen. Allñapaʼ alloʼtsen anets ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Betfagé, poʼpoñpaʼc̈hoʼ alloʼtsen anets ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Betania. Oʼña c̈hapmochet all anetso,
MAR 11:2 Jesúsñapaʼ atet̃ otnoman epsheña pueyochreshaʼ: —Sapaʼ oʼch sota oʼch sec̈hap aʼyent̃eyeʼ eʼñe allara anetso. Allñapaʼ allchaʼ sentos ashen rreʼptor all huanquëñet; ñeñt̃paʼ amaʼt puesheñarra acheñ amacaʼye monteñaʼ. Ñeñt̃ña ashenpaʼ oʼch sepyam̃p̃sospaʼ oʼch sanerrnan.
MAR 11:3 Ñerraʼm eseshaʼ sotapueʼ: “¿Esoʼmareʼt sepyam̃penña ashen?” sañapaʼ atet̃chaʼ sotosanet: “Yepartsesharcaʼye mueneneʼña añ ashen. Mameshapaʼ oʼch alla apuerrsaʼ.”
MAR 11:4 Allempoña ñetpaʼ allent̃a ahuanmuet. Oʼña c̈hapuet anetsopaʼ all entoset ashen ehuancaret̃ eʼñe opellrrom̃taʼnot̃eʼtsen all t̃en eʼñe t̃oñot̃. Ñetñapaʼ pueyam̃p̃soset.
MAR 11:5 Allempoña puesheñaʼtets ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets allpaʼ atet̃ otapanet: —¿Esoʼt sottenña arr? ¿Esoʼmareʼtchaʼ sepyam̃p̃sosña ashen?
MAR 11:6 Ñetña atet̃ otapanet Jesúspaʼ atet̃c̈hoʼ otoset. Allempoñapaʼ atet̃ otaret̃tet: —Ñeñt̃epñapaʼ sanercaʼye.
MAR 11:7 Allempoñapaʼ allent̃a anerretña ashen Jesúsesho. Nohuerret paʼshtam ashnacheʼñopaʼ Jesúsñapaʼ allent̃a montaʼnmana ashen.
MAR 11:8 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ t̃ot̃maʼtyesoñet paʼshtam t̃oño allchaʼ oñem Jesús. Poʼpotantañec̈hnoñapaʼ tsorrmoʼreʼtyeset tsach pueʼmoʼrer allo topanetyeset t̃oñ.
MAR 11:9 Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ otac̈hetsa ñam̃a ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ chentaʼ ñetñapaʼ puerrannarteñot̃etpaʼ atet̃ atarr cohuentatyesneññañetpaʼ atet̃ otenet: —¡Acsherrapoʼch allohueney! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ llesensen Yompor!
MAR 11:10 ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃terrtsa! T̃eʼpaʼ oʼcaʼ huerraña yatañ David paʼm̃chaʼtaret̃teña. ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch ñam̃a Yompor Parets ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen!
MAR 11:11 Att̃eñapaʼ c̈hap Jesús Jerusaléñopaʼ allent̃a ahuos Parets paʼpacllo, all beʼt̃osos, cohuaʼyesosan ora allohuen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen. Cohuaʼyesueñaʼpaʼ oʼ c̈haʼnerrpaʼ ahuoʼ anetso Betanio allohuen pueyochreshohuen ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epsheña t̃arroʼmar allempopaʼ oʼcaʼye ellerren.
MAR 11:12 Tsapat̃ allempo onac̈haʼtaʼmuenet Betaniot̃, Jesúsñapaʼ cheporraʼnma.
MAR 11:13 All oñenet Jesúsñapaʼ aʼyot̃eñ entosan higoch ñeñt̃ t̃aya oʼ asopanreʼterr. Ñañapaʼ allent̃a ponem̃ya oʼch enteñaʼ ñatoʼ eʼmeret̃t̃eʼ. Oʼña c̈hap allameʼtetspaʼ pasopanrepaʼtchaʼ entosñañ t̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempo meʼten.
MAR 11:14 Jesúsña c̈hepaʼtchaʼ eñorostsa higochecop, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: —Amaʼt errponañapaʼ amuepaʼch eseshaʼ tsomuerraye añ higoch pueʼmer. Pueyochreshaʼñapaʼ eʼñe eʼmueñet atet̃ eños higochecop.
MAR 11:15 Allempo entuanman Jesús higoch allempoñapaʼ oʼ alla c̈hac̈heneterr Jerusaléño. Jesúsñapaʼ beʼt̃osuenerr Parets paʼpacllo, allñapaʼ allent̃epaʼtchaʼ mueñoʼtuosan allohuen ñeñt̃ pomatsreʼtetsa all ñam̃a allohuen ñeñt̃ rañt̃aʼyetsa. Eʼñe c̈haʼnmac̈haʼtatosanet allot̃, aʼcoyeʼtam̃p̃sosanet poʼmesac̈hno allecma cam̃yatyenet poʼc̃llayoret, aʼcoyeʼtuosan ñam̃a allecma anorryen ñeñt̃ pomueneʼ yepec̈hno.
MAR 11:16 Allempo Jesúspaʼ amaʼt puesheñarrot̃a ama muenaterraneto oʼch es oñmatet all Parets paʼpaclloʼmar.
MAR 11:17 Allempoña yec̈hatosanetpaʼ ñapaʼ atet̃ otosanet: —Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ allñapaʼ atet̃caʼye oten Yompor: “Añ ñeñt̃ nepaquëll nepenpaʼ añecpacaʼyeña sherben allecmach maʼyochennet amaʼt allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ.” T̃arraña sañapaʼ eʼñe atet̃ sepeññañña Yompor paʼpaquëll ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃ ñeñt̃ eʼpotyetsa mapuetpono.
MAR 11:18 Añña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a añ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ allempo atet̃ eʼmareʼtetpaʼ Jesúsepaʼtchaʼ atarr oʼpatet oʼch muetsatachet. T̃arraña allempopaʼ ama errot̃ peto c̈ha mechaʼnaʼchet t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼpaʼ atarrcaʼye cosheññañet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet, nanac cohuen enteñet.
MAR 11:19 Allempoña oʼ ellerrenpaʼ onac̈heneterr Jerusaléñot̃paʼ ahuaneneterr Betanio.
MAR 11:20 Tsapat̃ña ahuat̃ecma alla oñmaʼmueneterr alloʼtsen higoch. Entueneterrpaʼ oʼ eʼñe hueyaʼhuenaña higoch eʼñe puerc̈hohuen.
MAR 11:21 Allempoña Pedro allent̃a yerpana atet̃ eños ellerro Jesús higochecop, ñañapaʼ allent̃a otosan Jesús: —Maestro, pecuaʼ añ higoch ñeñt̃ p̃otnom ellerro amaʼt eseshaʼpaʼ amach tsomuerrñañeto pueʼmer, t̃eʼñapaʼ oʼ hueyaʼhua.
MAR 11:22 Jesúsñapaʼ atet̃ otnomanet: —Sapaʼc̈hoʼña eʼñeñacaʼyeña seyemteraña Yompor.
MAR 11:23 Poʼñoc̈hcaʼ na t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñerraʼm ama c̈hoyeʼ seʼcharrtateno seyoc̈her, ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe seyemteña Yompor, ñachcaʼyeña atet̃ peneʼña ñerraʼm errot̃en es soten. Añeʼnachña eʼñe setsoten ñeñt̃ ello atarr t̃orrapoʼ senten. Oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ añ aspenet̃. Ñerraʼm eseshaschaʼ otets aspent̃ecop “Añ aspenet̃paʼ rrot̃eʼtepaʼch arrot̃, arrepaʼchña eshaʼtoso saʼpo allchaʼ chencosa”, aspenet̃ñapaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ p̃onasa.
MAR 11:24 Amaʼt allohuen erraʼtsenchaʼ es senam semaʼyocheñot̃, ñerraʼm c̈ho senam eʼñe seyemteñocmañen, ñeñt̃ñapaʼ sagap̃chaʼ.
MAR 11:25 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notnomues: Ñerraʼm semaʼyocheñot̃ c̈ho sat̃en ñerraʼm c̈ho seʼmoñeʼteñ poʼpsheñeñ c̈hosach peretnerreʼ seyoc̈hro allorocma, allochñapaʼ Sompor ñeñt̃ entoʼtsen peretnerrnaschaʼ sam̃a ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyen ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña.
MAR 11:26 T̃arroʼmar ñerraʼm ama sep̃retnannenopaʼ Somporpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ entoʼtsen amach peretnerrnaso sam̃a ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyen ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña.
MAR 11:27 Allempoñapaʼ alla c̈hac̈haʼtaʼmueneterr Jerusaléño. Jesúsñapaʼ all chopeñeʼchen Parets paʼpacllo. Allñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a shonteʼ am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ pomporneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ.
MAR 11:28 Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: —Ñehua, yapaʼ añecop yehuena yemneñ oʼch p̃otey ¿errot̃eʼt apuenpetña llesens? ¿Eseshaʼtña p̃apueneʼña llesens att̃ot̃ p̃orrtatyenña ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma pep̃aʼyena?
MAR 11:29 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: —Ñehua, napaʼc̈hoʼña nemneñ oʼch naʼp̃t̃oʼtapas sam̃a amaʼt pat̃rra ñoñets. Ñerraʼm sanaposenchaʼpaʼ napaʼc̈hoʼña att̃ochña notapas nam̃a allot̃ apuennetña llesens ñeñt̃oʼmarña atet̃ nepena.
MAR 11:30 Sapaʼc̈hoʼña oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa, ahuañmoʼcha allempo apateʼt̃ Juanañ Yomporecop, ñapaʼ ¿eseshaʼtña llesenseʼ ñatoʼ Yompor amapaʼ acheñat̃eʼ apueʼña llesens? Nemnen oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa.
MAR 11:31 Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua otannaʼtyeset: —Taʼm errot̃chaʼcaʼye yocht̃eʼ. Ñerraʼm c̈ha yoch Yomporeshot̃caʼye apetña llesens, ñapaʼ c̈hat̃eʼcaʼye otey: “Ñehua, sañapaʼ esoʼmareʼtña ama seʼm̃ñocheña ahuaña allempo serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ.”
MAR 11:32 Elloña amach yotatsche acheñeshot̃a apet llesens. Ñehua, acheñeneshaʼñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼmoñeʼchet am̃chaʼtaret̃neshaʼ t̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen eñcheteʼt̃ Juanañ ñeñt̃oʼmarña c̈hocma otyeñet ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña poʼñoc̈h aʼm̃toseʼ Yompor poʼñoñ.
MAR 11:33 Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ atet̃ ochet Jesús: —Taʼm yapaʼ amacaʼyeña yeñoteñe; errot̃t̃eʼ huapaña Juanañ, errot̃t̃eʼ apetña ñam̃a llesens. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amach notaso sam̃a allot̃ aparet̃en nam̃a att̃ot̃ atet̃ nep̃aʼyena.
MAR 12:1 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ tomaʼnteñtso, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Eñall puesheñarr acheñ ñeñt̃ nareʼtanatatnomueʼ shonteʼ uvach; paʼmuerñapaʼ eʼñe ora uvachmatatue. Eʼñe conc̈haʼtam̃pesue allot̃ñapaʼ eñan ñam̃a allchaʼ aʼpechoʼtoñet uva poʼñer. Allñapaʼ t̃omatatnoman torrepoʼ allot̃chaʼ cohuam̃p̃soñet paʼmuer. T̃omatuepaʼ naʼnman ñeñt̃chaʼ taruasatats ñeñt̃chaʼ coyerrahuet allpon ñerraʼm esempoch t̃oteñet. ’Oʼña nareʼtanatatuepaʼ oʼ ahuoʼ poʼpoñ anetso b̃ac̈hayo.
MAR 12:2 C̈hap allempo yen uvachllom̃paʼ ñañapaʼ mueñerran poʼpsheñeñ paʼtaruasañer oʼch enamuerraʼ uvachllom̃ poʼpsheñeñ paʼtaruasañreneshesho ñeñt̃ cohuam̃peneʼ uvachmaʼ.
MAR 12:3 Allempoña c̈hen allpaʼ enamosan ñeñt̃ allpon oʼpatena ña, arepaʼtchaʼña es apapuenayeña uvachllom̃, elloña ñeñt̃apaʼ c̈ha rremapueññañet paʼtaruasañerpaʼ oʼ nalleʼtapueñet, oʼ alla mueñoʼteret eʼñe att̃a.
MAR 12:4 Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen uvachmaʼpaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼpsheñeñ paʼtaruasañer. Allempo c̈henerr ñam̃a allpaʼ ñapaʼc̈hoʼña c̈ha rrolleʼtapetpaʼ oʼ atserrp̃apueñet poñopaʼ c̈ha es otnatapueñet.
MAR 12:5 Allempo oʼ alla mueñerranerr poʼpsheñeñ paʼtaruasañer. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña allempo c̈henerr ñam̃a allpaʼ ñañapaʼ c̈hepaʼtchaʼ muetsapueñet. Eʼñe att̃ecma p̃aʼyeset poʼpotantañec̈hno—patantaʼtetspaʼ nalleʼtapueñet, poʼpotantañec̈hnoñapaʼ c̈ha amtsanataret̃tapuenet.
MAR 12:6 ’Ñeñt̃ pamoʼmteʼ penetpaʼ eñallmeñ ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ eʼñe ño puechemer ñeñt̃ atarr morrentena. Allempoñapaʼ atet̃ ot: “T̃eʼpaʼ oʼch nemñe all ñeñt̃ eʼñe na nechemer. Ñatoʼrraña ñeñt̃paʼ mechaʼnaʼtapetchaʼ.”
MAR 12:7 Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt mameshapaʼ arepaʼtchaʼña mechaʼnaʼtapeto. Allempo entapoñet puechemer ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: “Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña puechemer ñeñt̃chaʼ oʼpaterraya pompor puenarem̃ esempo. Ñapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼchcaʼye yemtsap̃ allochñapaʼ yachcaʼyeña eʼñe oʼpaterrayaña pompor puenarem̃. T̃eʼpaʼ oʼch ahuey oʼch yemtsap̃ ñam̃a.”
MAR 12:8 Allempoña oʼ rremapoñet ñam̃a puechemerpaʼ oʼc̈hoʼ muetsapet, huaporeʼteret allot̃ uvachmot̃. Arrpaʼ allohua atet̃ tomaʼntata Jesús eʼñe ñañeña.
MAR 12:9 Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr acheñeneshaʼ: —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen ataruasañec̈hnopaʼ amaʼt señoteñeña sa atet̃chaʼ p̃ohuerranet. Ñerraʼm esempoch huerranet, pamoʼmtayetpaʼ aʼcllatuerranetchaʼ, narmetsmaʼñapaʼ oʼch apuerran poʼpotantañ.
MAR 12:10 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amaʼtña selleyareña ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten nocop, all atmaʼntataret̃en mapueʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Añ mapueʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ entyeno ñeñt̃ t̃omatyeneʼ pocoll, ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ anaret̃terra ñeñt̃chaʼ ello atarr cohuen sherberrets eʼñe atet̃ ñerraʼm quellpach allo eʼñe cohuen echarr orratenet pocoll.
MAR 12:11 Ñeñt̃paʼ Yomporcaʼyeña atet̃ p̃ateneʼ ñeñt̃oʼmarña yapaʼ eʼñe cohuen yenteñ.
MAR 12:12 Ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ Jesús ñetñapaʼ eñoteñet ñeñt̃paʼ ñetcaʼye atmaʼntataret̃tenet, ñeñt̃paʼ ñocpuetcaʼye atet̃ eñorenaña Jesús. Allempoña ñetpaʼ atarr mueneñetañ oʼch rromuet Jesús eʼñe allorocma t̃arraña ama eseshaʼ rromaye t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈ha mechaʼteñet acheñeneshaʼ. Ñehua, acheñeneshaʼ eʼñecaʼye cohuen enteñet Jesús. Ñeñt̃oʼmarña ñetñapaʼ quec̈hpaʼhuaneret Jesúspaʼ ahuanerret.
MAR 12:13 Att̃eñapaʼ c̈hap allempo poʼpocheño eʼñe aʼnahua mueñeññañet puesheñaʼtets fariseoneshaʼ ñesho ñam̃a puesheñaʼtets Herodes pueyochreshaʼ, t̃arraña ñetpaʼ añecpa amñaret̃tenet att̃och eʼñe pueshquëñot̃et poʼñoñot̃etpaʼ oʼch eñoratoset ñeñt̃ ama cohuenayaye. Allochñapaʼ att̃ot̃chaʼña otteñeʼchet.
MAR 12:14 Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ allempo c̈hapuet ñeshopaʼ atet̃ otoset: —Maestrochaʼ yapaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ ama peshquëno amaʼt mamesha ñam̃a ñeñt̃ att̃o peyc̈haten Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe cohuenacma, ama shequëñtsoyaye amaʼt mamesha. P̃apaʼ allohuen acheñpaʼ eʼñe cohuen pentueñ; ama aña ñapuet̃ pemorrenteno ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yapaʼ yemneñ oʼch peñotatapuey erraʼtsent̃eʼña eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa. ¿Pocteʼt̃eʼ penteñña p̃a oʼch yetsaʼta impuestos añecop ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all anetso Romo ñeñt̃ ama judioneshayaye? Ñatoʼ amat̃eʼ pocteyayeña yocop ñeñt̃ey judioneshay oʼch yetsaʼcha am̃chaʼtaret̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye.
MAR 12:15 Jesúsñapaʼ eñotapanet ñetpaʼ c̈hacaʼye shecareʼteñet, ñañapaʼ atet̃ otapanet: —Sapaʼ esoʼmareʼtña semneñña oʼch seshcareʼtosen. Ñehua, amaʼt atet̃ setpatennoñpaʼ sorrtatcaʼyeña puetallarr quelle oʼch necueʼ.
MAR 12:16 Ñetña apetpaʼ ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñehua, sapaʼ oʼch soten, ¿eseshaʼt sentenña ñeñt̃ atmaʼntataret̃tetsaña all? ¿Eseshaʼt paʼsoʼcheñ aquellcaret̃tetsa all? Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Am̃chaʼtaret̃caʼye atmaʼntaret̃tetsaña all, ñocaʼyeña paʼsoʼcheñ ñeñt̃ aquellcaret̃tetsa all.
MAR 12:17 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Ñeñt̃epñapaʼ añ poctetsa oʼch yap̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ ño ñeñt̃ atet̃ poctetsa gobiernocop, t̃arraña ellonet̃ña ñeñt̃ Yomporo oʼch yap̃ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ poctetsa ñocop. Ñeñt̃ña shequënayeñ att̃a cohuanrrorteñet t̃arroʼmar Jesúspaʼ atarrcaʼye cohuen anapuenanet.
MAR 12:18 Allempoñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a patantarr ñeñt̃ saduceoneshatets. Ñehua, ñeñt̃ saduceoneshatets ñetñapaʼ ellonet̃ echenet poct̃ap̃ña ñeñt̃oʼmar atet̃ otenet amat̃eʼ errot̃enot̃ yetanterroña rromot̃ amaʼt errponaña. Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús:
MAR 12:19 —Maestrochaʼ ahuat̃ Moiséspaʼ atet̃ quellconay ñoñets ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Ñeñt̃paʼ atet̃ otenña Moisés poʼñoñ: Ñerraʼm esempo rroma yacma oʼch saʼnman puet̃apor t̃arraña ama chemereʼtnomopaʼ, añ poctetsa paʼmoʼnasheñchaʼ alla yorerreʼña poʼnorrar allochñapaʼ att̃och eñalleterraña ñeñt̃chaʼ puechemer perr paʼmoʼnasheñeñ. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye quellcaʼnmonayña Moisés ahuat̃.
MAR 12:20 Ñehua, t̃eʼpaʼ eñall canc̈herrsheña ñeñt̃ eʼñe poctacma paʼmoʼnasheñecmuet. Ñeñt̃ puesheñarr popoʼnaretpaʼ oʼ yoran coyaneshaʼ ñeñt̃ puet̃apor p̃aʼ. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ rromaña, yacma ama chemereʼtnomo.
MAR 12:21 Allempoña ñeñt̃ poʼrroc̈hoʼmerpaʼ oʼ yorerran paʼmoʼnasheñeñ puet̃apor. Eʼñe allponmatatsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnomo. Allempoña poʼpsheñeñ paʼmoʼnasheñpaʼ oʼ alla yorerranerr ñam̃a poʼnorrar. Eʼñe allponmaterrtsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnerrerro oʼ att̃a rromuerrerr.
MAR 12:22 Eʼñe att̃ecma p̃ohuet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochet ñeñt̃ara puesheñarr coyaneshaʼ. Eʼñe allohuenetpaʼ eʼñe att̃ecma pet rromayestset amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama chemereʼtnomueto. Oʼ rromapesuaña canc̈herrsheñoʼmar puerrollareshaʼpaʼ c̈ho rromatsña ñam̃a coyaneshaʼ.
MAR 12:23 T̃eʼña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ yetantena rromot̃paʼ añña coyaneshaʼ allempoñapaʼ ¿eseshaʼtchaʼña puet̃apor perreʼ t̃arroʼmar allohuenet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochet?
MAR 12:24 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ ñeñt̃oʼmarcaʼyeña c̈ha atarr sepanteñ t̃arroʼmar amacaʼye c̈hennasoña seyoc̈hro ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ yec̈hateney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñam̃a aña sepantateneʼ t̃arroʼmar sapaʼ ama sepocteññañe Yompor poʼhuamenc.
MAR 12:25 T̃arroʼmar esempohuañen allempoch tanterret poʼpocheño, allempopaʼ amaʼt puesheñarrot̃eta amach senaʼterreto, amaʼt coyaneshaʼpaʼc̈hoʼ amach eseshayeʼ apuerraye ñeñt̃chaʼ yorerrahuet. T̃arroʼmar allempopaʼ eʼñech att̃et ñerraʼm Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen.
MAR 12:26 Sapaʼ amaʼtña selleyareña ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ Moisés att̃och señoch amaʼt ñeñt̃ oʼ collaʼhuapaʼ ñetñapaʼ corretseta. Ñehua, all aquellcaret̃ tsachmoʼr ñeñt̃ eʼñe ñot̃a huortets. Allot̃ñacaʼyeña Yomporpaʼ eñoranaʼtanaña Moisés; ñeñt̃paʼ atet̃caʼ otña Yompor allempo: “Napaʼ ñeñt̃en Poʼyomporer pen Abraham ñam̃a Isaac, ñam̃a Jacob.”
MAR 12:27 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama añeyeʼ Poʼyomporer penaye ñeñt̃ rromuets eʼñe poctacma, ñapaʼ añcaʼyeña Poʼyomporer peneʼ acheñ ñeñt̃ corretsach. Att̃oña Yomporpaʼ eʼñe allameʼttsa entenanet allohuenet ñetñapaʼ bet̃tetseta. Ñeñt̃oʼmarcaʼyeña sapaʼ atarr sepanteñ.
MAR 12:28 Allempoña huapoña ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñañapaʼ eʼmosan ñeñt̃ atet̃ aʼp̃t̃oʼtareʼteñet Jesús. Ñañapaʼ eʼmosan Jesús eʼñe cohuen anapuenanet. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼc̈hoʼña allent̃a aʼp̃t̃oʼtos, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: —¿Erraʼtsenaʼt ñoñtsor ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ atarr sherbets, ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ora allohuen poʼpoñec̈hno ñoñets ñeñt̃ eʼñe parro att̃ecma anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ?
MAR 12:29 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —Ñeñt̃ ñoñtsor ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ poʼpoñec̈hno ñoñetspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Seʼm̃ñot israelneshachaʼ att̃och señoch: Ñeñt̃ Yeyomporer yepenpaʼ ñapaʼ eʼñecaʼye pat̃rra ñeñt̃ Yepartseshar yepen.
MAR 12:30 Ñeñt̃oʼmarña atarrepaʼchña yemorrenteña Yeyomporer ñeñt̃ Yepartseshar yepen eʼñe ora yeyoc̈hrocmañen. Ñam̃a eʼñe yecamquëñot̃ yemorreñchach, ñam̃a yoct̃ap̃ñohuen, amaʼt ñam̃a eʼñe ora yehuamencohuen.”
MAR 12:31 Allot̃paʼ poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Atarrchaʼ yemorrenteña yamoʼts eʼñe atet̃ atarr yemorrentena yañeña.” Añ epoʼmar ñoñetspaʼ ñeñt̃caʼyeña atarr sherbets, ñeñt̃ña ello metanaʼtueneʼña poʼpoñec̈hno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃.
MAR 12:32 Allempoña ñeñt̃ etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñañapaʼ atet̃ oterranerr Jesús: —Maestrochaʼ p̃apaʼ eʼñecaʼye poʼñoc̈h atet̃ p̃oten. Poʼñoc̈h Yomporpaʼ eʼñecaʼye pat̃rra ama eñalleña poʼpoñ Yeyomporer pat̃rracaʼye.
MAR 12:33 Ñerraʼm c̈hoch yemorrenteña Yompor eʼñe yeyoc̈hrocmañen eʼñe yeñoteñohuen, ñam̃a eʼñe yecamquëñot̃ yemorreñchach eʼñe yehuamencohuen ñam̃a ñerraʼm atarr yemorrenteña ñam̃a yamoʼts eʼñe atet̃ atarr yemorrentena yañeña, ñeñt̃caʼyeña atarr nanac sherbets. Ellocaʼyeña metanaʼtuenan allohuen poʼpoñec̈hno amaʼt ayarrac̈hno ñeñt̃ yemtsayen Yomporecop, amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ yachamuen allo yesherbeñ Yompor.
MAR 12:34 Jesúsñapaʼ atet̃ eñch ñapaʼ atarr eñotenan ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña atet̃ otererr: —P̃apaʼ amacaʼye atarr atonayeʼ pepallteno att̃och eʼñe p̃agaphuerrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña. Allempoñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enterrayeña Jesús.
MAR 12:35 Allempoña Jesúspaʼ alla yec̈haterraneterr all Parets paʼpacllo. Ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetpaʼ esoʼmart̃eʼña otyenet ñeñt̃chaʼ Cristotosets ñapaʼ aña poʼm̃reneñ peneʼ David t̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ Cristoterrets ama aña poʼm̃reneñ peneʼ David t̃arroʼmar ñapaʼ Poʼpartseshareʼnaña peʼt̃ David.
MAR 12:36 T̃arroʼmar amaʼt Davidpaʼ allempo eñoracheʼt̃ Parets Puecamquëñ, allempopaʼ atet̃caʼye eñoseʼt̃ña añecop ñeñt̃chaʼ Cristoterrets: Yompor Parets atet̃ otennan ñeñt̃ Nepartseshar nepen na (ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets): “Teʼpaʼ oʼch p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pecohuentapreterrna. Att̃ochña amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ napaʼ oʼch nameʼñatuerranet allochñapaʼ oʼch atet̃ perret ñeñt̃ pemnen p̃a.”
MAR 12:37 Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oteʼt̃ña David, ñeñt̃chaʼ Cristoterretspaʼ ñeñt̃caʼyeña Poʼpartseshar peʼt̃ña amaʼt allempot̃eñ. Ñehua, amaʼt señoteñeña Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ Davidpaʼ ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ alla poʼm̃renñ per ñam̃a. Ñeñt̃oʼmarña Jesús allempo yec̈hatenan shonteʼ acheñeneshaʼ ñetpaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ eʼm̃ñoteñet.
MAR 12:38 All yec̈haterraneterr ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Amach semeñeʼtapretatsche ommoñat̃eneshaʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃areta ñeñt̃et atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arroʼmar ñetpaʼ añeʼnaña atarr cohuen entenet oʼch chorrenet atarrom shetamuets oʼch att̃a yormaʼtatseʼtenet paʼshtam. Ñam̃a pommoʼcheñot̃etpaʼ atarrchaʼ mueneñet oʼch eʼñe puem̃chaʼnaʼteñot̃ eʼñech cohuen huom̃chaʼtenanet acheñeneshaʼ all chopeñeʼchyenet.
MAR 12:39 Ñam̃a ñetpaʼ añeʼnach atarr muenenet oʼch anorrc̈haʼtyenet judioneshaʼ poʼprahuo allecma anorryen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ ñam̃a eʼñe att̃ecma penet ñam̃a all rrallmeʼchapretenet.
MAR 12:40 T̃arraña ñetñapaʼ rret̃orrnaneshaʼnaña puerratam̃pesyenetña paʼpaquëll. Elloña eʼñe pommoʼcheñot̃etpaʼ aña atarr muenenet oʼch atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ ñetpaʼ atarr cohuen acheñret ñeñt̃oʼmarña arr maʼyochyenet all shontena acheñeneshaʼpaʼ amach t̃ematenayaya maʼyocheneto. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ oʼch notas ñeñt̃ atet̃ petsa pommoʼcheñot̃ elloña atarrchaʼ aʼcoñchaʼtaret̃terret.
MAR 12:41 Allempo Jesúspaʼ alla anen aʼyent̃eyeʼ allecma naʼyenet quelle Parets paʼpacllo. Allñapaʼ shonteʼ entenan acheñeneshaʼ ñeñt̃ naʼyeneʼ quelle Partsocop, shonteʼ ec̃llayoret̃eneshaʼ ñeñt̃ naʼyeneʼ shonteʼ poʼc̃llayor Partsocop.
MAR 12:42 Jesúsña allpaʼ att̃a cohuenanet, huapa ñam̃a puesheñarr rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ atarr huocchañetets. Ñapaʼc̈hoʼña nosan eptallat̃oll quellayet̃oll ñeñt̃ cobretall, ñeñt̃ quellayerpaʼ ama tsaʼteno, ama es sherbeno.
MAR 12:43 Allempoña Jesúspaʼ agotan pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otanet: —T̃eʼpaʼ oʼch notas, añ rret̃orrnaneshar amaʼt atarr huocchañpaʼ ñapaʼ poʼñoc̈hcaʼye atarr aton nosan quelle, ello metanaʼtuosan allohuen poʼpotantañec̈hno allpon quelle ñeñt̃ naʼyenet ñet.
MAR 12:44 T̃arroʼmar allohuenet ñeñt̃ naʼyenet quellepaʼ añacaʼye naʼyenet ñeñt̃ aʼpchaʼtyenet, ñañapaʼ amaʼt atarr huocchañpaʼ eʼñe pomhuahuospan allohuen ñeñt̃ echyen ñeñt̃ muenatenaneñ att̃och yoran alloch correna arr patsro.
MAR 13:1 Allempo c̈haʼnerrerr Jesús Parets paʼpacllot̃ puesheñarrña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ och: —Maestro, pecuayeʼch, atarruacaʼ coc̈hneshaʼt̃eʼ mapyet ñeñt̃ allo orratyenet Partsopoʼ, atarr coc̈hneshac̈hnot̃eʼ Parets paʼpacllec̈hno.
MAR 13:2 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Amaʼt sentyeñ t̃eʼ ñeñt̃ atarr coc̈hneshareʼ pocollec̈hno t̃arraña esempopaʼ c̈herrchaʼ allempoch eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra. Amaʼt eʼñe puem̃arra mapyetpaʼ amach aʼpuerroña all allo orratenet Partsopoʼ.
MAR 13:3 Allempoña ahuenerr Olivop̃nopaʼ anorruenerr all, eʼñe alla yot̃ Parets paʼpacllot̃. Allempo anen all eʼñe ñapt̃ochayet allpaʼ aña epuet Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan ñam̃a Andrés. Ñetñapaʼ atet̃ oteñet:
MAR 13:4 —T̃eʼpaʼ yemneñ oʼch p̃otey, ¿esempoʼtchaʼña atet̃ perra? Ñam̃a allempopaʼ ¿esoʼtchaʼña yentyerr ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ p̃oteney t̃eʼ?
MAR 13:5 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Eʼñech señoterra allochñapaʼ amach eseshaʼ seshquërraye.
MAR 13:6 T̃arroʼmar shonteʼch orrterrtsa ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnataterreʼ nesoʼcheñ, ñeñt̃chaʼ otyerrets: “Napaʼ ñeñt̃encaʼyeña Cristotets.” Ñetñapaʼ shonteʼch shequëret acheñeneshaʼ.
MAR 13:7 ’Ñam̃a allempoña sapaʼ seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerr allampañoʼmar, ñam̃a seʼmareʼtyerrchaʼ oʼ quellareñtsotyerra ora errap̃aren anetsoʼmar. Saña allempopaʼ amach c̈ha seyorenatsto amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye eʼñe poʼñoc̈h perra. T̃arraña allempopaʼ amach c̈henaʼ allempoch eʼñe mellapoterra.
MAR 13:8 Paʼnamen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼpoñeʼttsocma mereñtsoretpaʼ ñetpaʼ quellarannaʼterretchaʼ. Ñam̃a paʼnamen anetsot̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ quellaraterranchaʼ pueyochreneshac̈hno. Pellaʼyerrach pats ora errap̃aren. Orrterrach allemeñ muec̈heñets oʼch eʼñe chaporrñatsotyerr errap̃aren. Orrterrach ñam̃a at̃pareʼteñtsoc̈hno att̃ochña atarrchaʼ amaʼtoc̈htatannaʼterret. Ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña allempopaʼ ñeñt̃chaʼña ñanom mueroc̈htaterrahuetña allempo.
MAR 13:9 ’Sapaʼ señotaʼt̃ach allempoch atet̃ perrset. Sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ otteñeʼcherrset. Sashtaret̃terrach all judioneshaʼ poʼprahuoʼmar. Eʼñe sameʼñeñot̃en na sapaʼ c̈hapaterrsetchaʼ am̃chaʼtaret̃nesheshoʼmar ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃neshaʼ; sapaʼ allchaʼ saʼmet̃osnanña neñoñ.
MAR 13:10 Ñam̃a allempoch ama mellapoterraʼpaʼ añ cohuen ñoñets alloch sequeshperra ñeñt̃chaʼ ñanom serrpareʼtatyeretña allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ora errap̃aren allohuanen añe patsro.
MAR 13:11 Ñam̃a allempoch sanmaret̃etyesa allchaʼ otteñeʼcherrset amaʼt mameshapaʼ amach c̈ha sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho allempoch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen. Allempopaʼ añchaʼña seʼñoratoseʼ Parets Puecamquëñ. Att̃ochña amach eʼñe sot̃ayeʼ seʼñoroso, añchaʼña seʼñoratoseʼ Parets Puecamquëñ.
MAR 13:12 Allempoch atet̃ perrsetpaʼ ñeñt̃ eʼñe semoʼnasheñ sepen ñatoʼ ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ att̃och muetsaterres t̃arroʼmar ñapaʼ amacaʼye ameʼñenno. Amapaʼ ñatoʼ pomporpaʼ oʼch pomuerran ñam̃a puechemer. Amaʼt ñam̃a puechemerpaʼ ñatoʼ pat̃parñot̃paʼ oʼpaterranach pamoʼmteʼ att̃och muetsatater.
MAR 13:13 Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena. Amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrsetpaʼ t̃arraña eseshaʼch eʼñe ahuantaʼhuanmueʼ eʼñe pueyemteñot̃en na, ñeñt̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃terrtsa.
MAR 13:14 ’Ñehua, ahuat̃ Daniel ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ña poʼquellcopaʼ atet̃ oteʼt̃: “C̈herrchaʼ allempo amaʼt ñeñt̃ ama masosyayeʼ enteno Yomporpaʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈herrchaʼ all amaʼt ñeñt̃ eʼñe Partsocpa anaret̃eñ. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃achcaʼyeña eʼñe aʼchencatuerrahuet.” Ñehua, ñeñt̃chaʼ lleyerreʼ añ ñoñetspaʼ ñetñapaʼ eñoteretepaʼch. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempoch senter oʼ c̈herr all ñeñt̃ ama pocteyaye allempoña ñeñt̃ allpon Judeoʼtsaʼyen ñetñapaʼ allorocmuepaʼch yetrraʼterret, ahuanerretepaʼña aspent̃areronet̃.
MAR 13:15 Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñaʼtets ñatoʼ ñetña allempopaʼ enoʼtsaʼyenetchaʼ paʼpacllato, ñetñapaʼ sohuetepaʼchña t̃ecma t̃arraña amachña beʼt̃osatsetnomuetoña poʼponreto att̃och yoratsreʼtnomuet.
MAR 13:16 Ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ paʼmroʼtsenpaʼ allempoña ñetpaʼ amachña onatsterreto att̃och erretaʼ paʼshtamuet.
MAR 13:17 Allempopaʼ atarrchaʼ llequëñets añecop ñeñt̃ ac̈homenareʼ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ allohuen emaret̃et̃olleshac̈hno. (T̃arroʼmar ñocpuetpaʼ atarr t̃orrapoʼ att̃och yetrraʼtet ñamet.)
MAR 13:18 Ñam̃a Yomporchaʼña semaʼyocha allochñapaʼ amach c̈ha huapoto allempoch seyeta.
MAR 13:19 Allempopaʼ orrterrach mueroc̈hteñets ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterreʼ allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puemueroc̈htareto atet̃ atarr nanac huomenc, amaʼt allempot̃eñ eʼñe errteʼ yec̈hcatyeneʼ Yompor allohuen paʼnamen ñeñt̃ yentyen arr patsro. Allempoña ellopaʼ amach atet̃ alla mueroc̈hterreteʼt̃e amaʼt errponaña.
MAR 13:20 Allempoch atarr amueroc̈htataret̃terret. T̃arraña allempoña Yomporpaʼ ñach oterrets “t̃eʼpaʼ allohuach.” Ñerraʼm amach oto allohuachpaʼ allempoña amaʼt puesheñarrapaʼ amach eseshaʼ queshperrtso. T̃arraña ñeñt̃ña ameʼñenaya ña ñeñt̃ acrenpaʼ ñocpuetñapaʼ oterrchaʼ “t̃eʼpaʼ allohuach.”
MAR 13:21 ’Ñehua, allempoch orameñ mueroc̈hteñetspaʼ ñerraʼm eseshaʼ soteʼ: “Secueñaʼ, arroʼtsencaʼyeña Cristo”, amapaʼ oʼch otaset: “Secueñaʼ t̃arroʼtsencaʼye Cristo”, sañapaʼ amach sameʼñatstaneto.
MAR 13:22 Orretyerrachcaʼye ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña Cristotets. T̃arraña ñeñt̃paʼ att̃achcaʼye shecareʼtyerranña acheñeneshaʼ. Orretyerrach ñam̃a ñeñt̃chaʼ otyerrets ñapaʼ ñoʼña aʼm̃teneʼña Yompor poʼñoñ, t̃arraña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma shecareʼtyerran acheñeneshaʼ, amachña Yomporeyeʼña poʼñoñ aʼm̃teno. Ñeñt̃chaʼ atet̃ shecareʼtyerrets, ñetñapaʼ orrtatyerretchaʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a acheñeneshaʼpaʼ ama puentare, att̃ochña cohuanrrortateretña acheñeneshaʼ. Amaʼt ñeñt̃ Yompor paʼcrarnesharpaʼ mueneñetañchaʼ ñeñt̃eʼnachña shequërret.
MAR 13:23 Señochepaʼch amaʼt ama c̈henaʼ mueroc̈hteñtsopopaʼ na allohuenpaʼ oʼ eʼñe notuas.
MAR 13:24 ’Oʼchña huañerr ñeñt̃ mueroc̈hteñetspaʼ allempoñapaʼ c̈hoch mayerrets ñam̃a atsneʼ. Arrorrpaʼc̈hoʼña oʼhuañchaʼ atsnom.
MAR 13:25 Rantoc̈hnopaʼc̈hoʼña shorc̈haʼterrchaʼ entot̃. Ñam̃a ñeñt̃ huomenc orraʼyetsa ento t̃eʼ allempoña amaʼt ñeñt̃paʼ pellaʼyerrach.
MAR 13:26 Allempoñapaʼ entapuerrnetchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nesuam̃perra osot̃ eʼñe nepartsoteñohuen eʼñe necohuenteñeshaʼ.
MAR 13:27 Nemñerchaʼ nem̃llañot̃eñnaneshar, ñetñapaʼ aʼyapac̈haʼhueretchaʼ allem̃at̃eñ ñeñt̃ acren Nompor nocop eʼñech paʼtatsshem̃toʼmarohuen allot̃ecma orrnotena. Eʼñech allem̃at̃eñpaʼ aʼyapac̈haʼhueretchaʼ eʼñe allohuanen añ patsrot̃.
MAR 13:28 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ señochepaʼch ñeñt̃ atet̃ pena higoch. Ñehua, esempoch senteñ higoch oʼch emc̃achyen puetacret̃olleshaʼ allot̃chaʼ oʼch alla tapnaʼtyerrerr pasopaner, sañapaʼ ñeñt̃aña señotateneʼña oʼ c̈henmoch allempoch huorateterrerr.
MAR 13:29 Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch sentyerr ñam̃a ñeñt̃ allponoʼ notuas, sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ poʼñoc̈h oʼcaʼye c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra, oʼcaʼye eʼñe allameʼttsamerra.
MAR 13:30 Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe corretsa t̃eʼ ñetña amach eʼñe rromhuenetaʼpaʼ allempocmach eʼñech etsoterra allohuen añec̈hno.
MAR 13:31 Esempohuañen añ enet ñeñt̃ senten t̃eʼpaʼ eʼñech chencaʼhuerra; patspaʼc̈hoʼña att̃ecmach perra eʼñech chencaʼhuerra. T̃arraña naña neñoñpaʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe ahuat̃a.
MAR 13:32 ’T̃arraña ñeñt̃ yet̃roch nohuerrapaʼ ñeñt̃ñapaʼ ama eseshayeʼ eñotenaye. Amaʼt erroʼtsent̃eʼ atsneʼ amaʼt erroʼtsen tsapro ñeñt̃paʼ amaʼt mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen ñetpaʼc̈hoʼña amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amaña eseshayeʼña eñotenaye allempoch nohuerrerr poʼpocheño. Amaʼt na ñeñt̃en Yompor Puechemeren napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ ama neñoteñe, ñapt̃aña Nompor Parets eñoteneʼ.
MAR 13:33 ’Sapaʼ señotaʼt̃ach ñam̃a c̈hocmach señoseʼrtenna ñam̃a c̈hocmach semaʼyochena t̃arroʼmar sapaʼ amaña señoteñe esempoch c̈herr ñeñt̃eñpo allempoch nohuerra.
MAR 13:34 Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñerraʼm esempo ta b̃ac̈hayopaʼ oʼch naʼnman paʼtaruasañrec̈hno paʼpacllo ñeñt̃chaʼ apaʼyesnom taruas eʼñe puesheñaʼttsocmuet. Ñam̃a poʼpoñ paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ cohuets yetarrot̃ ñapaʼ atet̃chaʼ otnom̃ pamoʼmteʼ: “P̃apaʼ c̈hocmach peñoseʼretna.”
MAR 13:35 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: C̈hocmuepaʼch señoseʼrtenna na ñeñt̃en Samoʼmteʼ sepen ñeñt̃en senaʼnmueʼ na nepacllo t̃arroʼmar sapaʼc̈hoʼña ama señotenno esempoch nohuerra. Ñatoʼ ellerronet̃chaʼ nohuena, ñatoʼ rroc̈h tsapo, ñatoʼ puetarenmoch allempo eñen atollop, amapaʼ ñatoʼ aromtañach nohuena.
MAR 13:36 Oʼch alla noterrserr: C̈hocmuepaʼch señoseʼrterrna, ñerraʼm machayot̃a nohuerrapaʼ ñatoʼrraña alla nentuerres sapaʼ c̈ha atarr semanrren.
MAR 13:37 Ñeñt̃ atet̃ notenes sa ñeñt̃paʼ allohuenacpascaʼye, ñeñt̃oʼmarña oʼch alla noterrserr: C̈hocmuepaʼch señoseʼrterrna allohuenes.
MAR 14:1 Epomtameñ palltena oʼch alla c̈herrerr pascuapo allempoch rrerranerr judioneshaʼ pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ. Ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet att̃och shequët Jesús eʼñe aʼnahua eshecchaʼ rremuetpaʼ oʼch muetsatachet.
MAR 14:2 Ñetñapaʼ otannaʼtyenet: —T̃arraña t̃eʼ pascuapo allempo shontena acheñeshaʼpaʼ amachcaʼye yerrmatsche allañacaʼyeña c̈ha yaʼtsrreʼmoc̈htateñ acheñeneshaʼ.
MAR 14:3 Pamt̃arrña Jesúspaʼ Betanioʼtsen all Simón paʼpacllo, ñeñt̃ña Simónpaʼ ñeñt̃ oseʼt̃ puetsarñats. Jesúsñapaʼ all anen all rrallmeʼchen. Allñapaʼ huapoña puesheñarr coyaneshaʼ, huapatan eñmosat̃ ñeñt̃paʼ eʼñe ñeñt̃ocheʼ ñeñt̃ otenet nardo pueseʼ ñeñt̃ ama matsaʼto. Huapatam̃pes puetellm̃o ñeñt̃ña puetellem̃paʼ añ socheñet alabastro. Allempoña ñeñt̃ coyanesharpaʼ potam̃p̃sosan eñmosat̃; ñeñt̃ña eñmosat̃paʼ alla sheʼ Jesús poño all rrallmeʼchen.
MAR 14:4 Puesheñaʼtetsñapaʼ ñeñt̃ña c̈ha atsrreʼmatanet, atet̃ otannaʼtyeset: —Esoʼmareʼtña att̃a aʼpertatosanña eñmosat̃.
MAR 14:5 Ñeñt̃ eñmosat̃erpaʼ amacaʼye matsaʼto. C̈hochñac̈hoʼ pomoseñpaʼ ganañchaʼ shonteʼ quelle c̈hachcaʼye metananeñña ñeñt̃ trescientos denario. Allempoñapaʼ apaʼyesaneñchaʼ ñam̃a allohuen huocchañneshac̈hno. Ñeñt̃paʼ atet̃ sasareʼchet coyaneshaʼ.
MAR 14:6 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: —Semnachñacaʼyeña coyaneshaʼ ñeñt̃ atet̃ penen. Esoʼmareʼtchaʼ c̈ha mueneʼ satsrreʼmoc̈htanaʼtap̃a. Ñapaʼ atarrcaʼye cohuen p̃osen.
MAR 14:7 T̃arraña amaʼtchaʼ c̈ho pomosaneñ eñmosat̃ alloch es apaʼyesaneñ huocchañneshac̈hno, t̃arraña c̈hocmachcaʼye eñallña huocchañneshac̈hno arr patsro. Ñerraʼm esempo semneñ oʼch eʼñe cohuen sorrtatyesanet ñocpuet c̈hocmach atet̃ sep̃anet. T̃arraña nañapaʼ poʼñoc̈hpaʼ amachcaʼye alloʼna sentenno arr patsro.
MAR 14:8 Añ coyanesharpaʼ añcaʼye apuenen ñeñt̃ allpon echyen. Ñeñt̃ att̃o shosnan t̃eʼ eñmosat̃ nechtso, ñeñt̃paʼ añecpaʼnacaʼye sherben t̃arrempohua allempoch aʼyanaʼterrnaneterr ñeñt̃chaʼ epuet pampaʼpesnet.
MAR 14:9 Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Ora erracmañen añ patsro errach serrpareʼtatyenet añ cohuen ñoñets allempopaʼ serrpareʼchetchaʼ ñam̃a atet̃ penen t̃eʼ añ coyaneshaʼ, att̃ochña ñaʼnach yerpuenet.
MAR 14:10 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harraʼ puechetsa epsheña, puesheñarrña ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Judas Iscariote, ñañapaʼ allent̃a ahuoʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Ñañapaʼ añecpa sen att̃och pomataterran Jesús.
MAR 14:11 Ñeñt̃ña atarr coshatenahuet. Ñetñapaʼ allempocma aʼpoctachet c̈hochcaʼye tsaʼchetña Judas allpon quelle. Allempoña ñapaʼ aña eʼñe cot̃apeʼchyen errot̃enot̃chaʼ pomuerranña Jesús.
MAR 14:12 Allempoña c̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃ñatsro allempoch rrerreterr pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ allempoch muetserreterr ñam̃a carrnero; ñeñt̃paʼ pascuapo. C̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃erpaʼ pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ otaʼmueñet Jesús: —T̃eʼpaʼ ¿erraʼt pemneñ allchaʼ yetaʼmuena allchaʼ yaʼpotonap̃ ñeñt̃chaʼ perraʼ pascuapo?
MAR 14:13 Allempoña ñeñt̃ epsheña pueyochreshaʼ ñeñt̃chaʼ mueña, Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuaʼmuenes anetso allchaʼ sepocteʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ anmam̃peneʼ oñ porrt̃o. Ñeñt̃ña acheñerpaʼ oʼch soct̃aʼner.
MAR 14:14 Allchaʼ beʼt̃osuerr allchaʼña sebeʼt̃osos sam̃a. Allñapaʼ atet̃chaʼ sotos ñeñt̃ apacllat̃eshaʼ: “Yemaestrorpaʼ atet̃ oteney atet̃chaʼ yotosep̃: ‘¿Erroʼtsenaʼtña pecuarto allchaʼ nerrallmeʼchos pascuapo epan neyochreshaʼ?’ ”
MAR 14:15 Ñeñt̃ apacllat̃eshaʼpaʼ gatapaschaʼ eno poʼcuarto ñeñt̃ atarr aʼyohuen eʼñe cohuen ap̃aret̃. Allchaʼña saññoʼtosña ñeñt̃chaʼ yerraʼ pascuapo.
MAR 14:16 Allempo atet̃ otuanet Jesúspaʼ pueyochreshaʼñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, c̈ha ahuanmatset. Oʼña c̈hac̈haʼtet anetso, eʼñe atet̃ otapanetpaʼ ñetñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ entoset. Allña aññoʼtosñañetña rreñets allchaʼ rrallmeʼchet ñeñt̃e pascuapo.
MAR 14:17 Allempoña oʼ puenasoʼtenpaʼ oʼ c̈hap ñam̃a Jesús all epuet pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epsheña.
MAR 14:18 All anorrc̈henet all rrallmeʼchoset, Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Poʼñoc̈hcaʼ notenes: Puesheñarrot̃es sa ñeñt̃eschaʼcaʼye nepomuerreʼ. Eʼñe puesheñarr ñeñt̃ eʼñe parro nerren ñeñt̃chaʼcaʼyeña nepomuerreʼ.
MAR 14:19 Ñetñapaʼ c̈ha atarr llecaʼrrtet. Aʼp̃t̃oʼtyeset eʼñe puesheñaʼttset: —Taʼm amat̃eʼ na nepomuerrmochape.
MAR 14:20 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Eʼñe puesheñarrot̃es ñeñt̃es c̈harrasheñas sepchena epsheña ñeñt̃ña netsapechapreteneʼ nerrar, ñeñt̃chaʼcaʼye nepomataterreʼ.
MAR 14:21 Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ alloʼna sen etsotnomtsa ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ nocop na Ñeñt̃en Acheñetosets; att̃ot̃chaʼ muetsaterrnet. T̃arraña nocoppaʼ eʼñe pocteʼ; añña poʼñoc̈h acheñer ñeñt̃chaʼ nepomuerreʼ ñocopñapaʼ atarr llequëñets. Añ acheñrecoppaʼ eʼñecaʼye pocteñ amachñac̈hoʼ eñalletatstañe.
MAR 14:22 All rrallmeʼchenet, Jesúsñapaʼ chetan pan parasyosoʼtan Yompor. Parasyosoʼtuepaʼ shotaʼtan panpaʼ apaʼyesan pueyochreshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Sagapyes, añmapaʼ ñeñt̃chaʼña nechets sepen.
MAR 14:23 Allot̃ñapaʼ chetan ñam̃a orramets parasyosoʼtuerrerrpaʼ apaʼyerraneterr. Ñetña allohuenetpaʼ eʼñe orryesuahuet.
MAR 14:24 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Añpaʼ nerrascaʼye sepeñ ñeñt̃chaʼ ashataret̃tatsa shonteʼ acheñeneshacop. Añ nerraspaʼ alloch eʼñe etserra aʼpoctaterra acheñeneshaʼ Apuesho.
MAR 14:25 Na t̃eʼpaʼ oʼch notas: Amach alla norrerreʼt̃e añ narmetsos t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach allempoch alla ello yorrerrerr parro allempoch am̃chaʼtaret̃etuerra Yompor.
MAR 14:26 Allempoña oʼ morrechuanmuet Yomporecoppaʼ ahuaneneterr Olivop̃no.
MAR 14:27 Allñapaʼ atet̃ otosanet Jesús: —Añ tsaprocmach sa allohuenespaʼ saʼypoʼñaʼhuanmuenchaʼ t̃arroʼmar Yompor poʼñoñopaʼ atet̃caʼye anuaret̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor nocop: “Oʼch nemtsater ñeñt̃ cohuam̃peneʼ carrnero, poʼcarrnerorñapaʼ c̈hach matrraʼtyesa allemeñ.”
MAR 14:28 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —T̃arraña esempoch alla netanterra napaʼ nanomchaʼ oterrtsa Galileo.
MAR 14:29 Allempoña Pedropaʼ atet̃ och: —Amaʼt allohuenet ñerraʼm aʼypoʼñaʼhuerrpetchaʼpaʼ naña amaʼt ahuat̃apaʼ amach naʼypoʼñerrpe.
MAR 14:30 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notap̃, añe tsaprocmach amaʼt eʼñe epocha amach eñenaʼ atollop p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna.
MAR 14:31 Pedroñapaʼ alla otererr: —Amaʼtchaʼ yerromhuanen parropaʼ naña poʼñoc̈hpaʼ amaʼt parrocha amach naʼnasotap̃o. Allohuen pueyochreshaʼpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma otyenetañ ñamet.
MAR 14:32 Allot̃ñapaʼ c̈hap Jesús pueyochreshohuen all narmetsm̃o, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Getsemaní. Allñapaʼ otosanet: —T̃eʼ sapaʼ allach sanorrc̈haʼtos arrma, napaʼ oʼch nemaʼyochenaʼ.
MAR 14:33 Allñapaʼ aña anmos Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan. Jesúsñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama eñmateno pueyoc̈hro, c̈ha nanac allpatena.
MAR 14:34 Allempoñapaʼ atet̃ otosanet: —Napaʼ c̈ha chepoc̈henen nellquëña neyoc̈hro, c̈ha mueneʼ nerromuen nellquëñot̃. Sapaʼ allasaʼt̃ach arr secuapretosnoʼt̃ach.
MAR 14:35 Ñañapaʼ ahuoʼ aʼyent̃eyeʼ all rremosa patso atet̃ maʼyochosa: —Apa, p̃ocoppaʼ ama eñalle ñeñt̃ ama errot̃en apen penteno; ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ notenep̃ amach pemnatatsche oʼch c̈hapona ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ nenten na. T̃arraña ñerraʼm p̃ach muenatspaʼ añepaʼchña atet̃ pep̃aton ñeñt̃ pemnen p̃a, amachña añeyaye ñeñt̃ nemnen na.
MAR 14:37 Oʼña atet̃ maʼyochuapaʼ oʼ ahuerr alloʼtsaʼyen pueyochreshaʼ maʼpsheña. Oʼ c̈herr allpaʼ alla entuerranet ñetñapaʼ c̈ha atarr manrrenet. Allempoñapaʼ otuerran Pedro: —C̈haʼt Simóna atarr pemos. Amaʼt mamesha areʼtña acuenayeʼ penteno.
MAR 14:38 Eʼñe señoseʼrteñot̃paʼ c̈hoña semaʼyochosa allochñapaʼ att̃och amach sañeña aʼpuerrataterro topateñets ñeñt̃chaʼ sehuapoya atarr huomenc. Ñeñt̃paʼ amaʼt atarr semneñeñ t̃arraña sechetsñapaʼ amacaʼye ahuamencat̃eyeʼ penso, ñeñt̃oʼmarña notenes c̈hocmach semaʼyochena.
MAR 14:39 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr puepocheño oʼch maʼyocherrerr, ñeñt̃ara atet̃ otuerrerr.
MAR 14:40 Oʼña alla maʼyochuerraʼpaʼ allempoñapaʼ huerrerr, alla entuerranerr pueyochreshaʼ ñetñapaʼ oʼ alla manrrerreterr, c̈ha nanac atserr moñeʼtenet. Ama eñoteñeto errot̃enchaʼña otapuereteʼt̃.
MAR 14:41 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr maʼyochatsa. Oʼña maʼyochuerraʼpaʼ allempoñapaʼ alla huerrerr pomaʼpocheñohua, atet̃ otuerranerr pueyochreshaʼ: —Amaʼt t̃emeʼttsenpaʼ allaʼt semanrren; amaʼtpaʼ alla sames. T̃eʼpaʼ ñeñt̃epaʼt̃a, señochepaʼch oʼ c̈hap allempoch pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets att̃ot̃chaʼ errot̃uanen perren ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ.
MAR 14:42 T̃eʼñapaʼ setanterra oʼch ahuey oʼch yepocteʼ. Secueʼcaʼye ñeñt̃chaʼ nepomueʼ ñeñt̃paʼ allaʼtsena.
MAR 14:43 All atet̃ eñorena Jesúspaʼ c̈ha huapatsa puesheñarr ñeñt̃ pueyochreshaʼ peneñ ñeñt̃ aʼpchenahuet epsheña, ñeñt̃ñapaʼ añ Judas. Ñañapaʼ huac̈haʼtatan shonteʼ acheñeneshaʼ occhellet̃areret ñam̃a etsachperet̃areret. Ñehua, añ ñeñt̃ huac̈haʼttsapaʼ añ mueñenahuet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Ñetcaʼyeña mueñeneʼña ñeñt̃chaʼ rromuenayaʼ Jesús.
MAR 14:44 Ñehua, Judas ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ Jesúspaʼ ñañapaʼ atet̃ otnoman acheñeneshaʼ ñeñt̃ anom att̃och chemeʼtoset Jesús. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet: —Erraʼtsenchaʼ nehuom̃chaʼtos eʼñe netsoʼtstsapaʼteñot̃paʼ ñeñt̃caʼyeña Jesús. Sañapaʼ ñeñt̃chaʼña serrmospaʼ oʼch sanem̃ eʼñe sehuamencocma.
MAR 14:45 Allempoña huapapaʼ c̈ha ponmosaya Jesús huom̃chaʼtos eʼñe puetsoʼtstsapaʼteñeshaʼ, atet̃ otos: —Tsapo, Maestrochaʼ.
MAR 14:46 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ ponmosyet Jesúspaʼ rromoset eʼñe poʼhuamencocma.
MAR 14:47 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ Jesús pueyochreshaʼ ñañapaʼ poʼcchella chetaʼpaʼ oʼch c̈hontoʼtapaneñ corneshaʼ pueñañra puetepaʼtchaʼ tsorroñ. Ñeñt̃paʼ año pueñañra ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar.
MAR 14:48 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ: —Esoʼmareʼt sehuac̈haʼtennanaña eʼñe occhellet̃areroches ñam̃a etsachperet̃areroches att̃och serrmaʼn. Napaʼ ¿eʼñeʼt atet̃ sentenen ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃en?
MAR 14:49 Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen Parets paʼpacllo eʼñe parro sesho, esoʼmareʼtña amaña allempocmaña serrmaʼneʼt̃e. Amaʼtpaʼ att̃epaʼcaʼye perra allochñapaʼ att̃och eʼñe etsotuerra ñeñt̃ allpon quellcaʼyeseʼt̃ nocop ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ.
MAR 14:50 Allempoña allohuen pueyochreshaʼpaʼ allorocma aʼypoʼñaʼhuanmet, ñetñapaʼ yetrraʼtuet.
MAR 14:51 Ñehua, allempopaʼ alloʼtsen ñam̃a puesheñarr huepueshachor ñeñt̃ epuet ta Jesús. Ñañapaʼ c̈ha muelleʼmquën att̃a ep̃amcoʼtnoma. Ñapaʼc̈hoʼña ahuoʼch rremuetañpaʼ
MAR 14:52 aña aʼmeyam̃peretaʼ allo ep̃amcoʼtena, huepueshachorñapaʼ muelleʼmcot̃a aʼyetachet.
MAR 14:53 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ rromoseʼ Jesúspaʼ ñetñapaʼ arr anmet alloʼtsen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Allñapaʼ all apc̈ha ñam̃a amaʼt allohuen cornaneshac̈hno ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñetña allohuenet eʼñe all apc̈henet.
MAR 14:54 Pedropaʼ ñapaʼc̈hoʼña cot̃eʼ t̃arraña ñapaʼ chentaʼ en aʼyot̃. Corneshaʼ poʼpampopaʼ allñapaʼ anorros epuet ñeñt̃ guardianeshaʼ all aʼt̃orenet tsoʼ all shotoset parro.
MAR 14:55 Cornaneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ allohuen ñoñets ñeñt̃ judioneshacop, ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼmet̃areʼtam̃p̃soseʼ Jesús allochñapaʼ att̃och muetsatachet. Amaʼt shonteʼ huapatsañ ñeñt̃chaʼ tomaʼtam̃p̃sosayeñpaʼ am̃chaʼtaret̃neshaʼña amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ entayeña att̃och muetsatateret t̃arroʼmar allohuenet ñeñt̃ tomaʼtam̃p̃sosayeñpaʼ ama eʼñe att̃ecmayeʼ otosetoña Jesúsocop.
MAR 14:57 Allempoña t̃omc̈haʼtos ñam̃a poʼpotantañ; ñetpaʼc̈hoʼña tomaʼtam̃p̃soset Jesús; ñetñapaʼ atet̃ otoset:
MAR 14:58 —Ya ahuañapaʼ yeʼmeʼt̃caʼyeña Jesús atet̃caʼye oteʼt̃: “Napaʼ oʼchcaʼye naʼmaterrñañ añ Parets paʼpaquëll ñeñt̃paʼ acheñacaʼye pueyec̈hcatar; t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ napaʼ oʼchcaʼye alla nat̃omater poʼpoñ ñeñt̃paʼ amachcaʼye añeyaye ñeñt̃ yec̈hcaten acheñ.”
MAR 14:59 T̃arraña amaʼt atet̃ tomaʼtam̃pesyesosetañpaʼ ama eʼñe att̃ecmayeʼ otoseto.
MAR 14:60 Allempoña corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ allent̃a t̃ompaʼ atet̃ otan Jesús: —P̃añapaʼ ¿amaʼtchaʼña p̃anapaneto? ¿Errot̃enot̃eʼtña otteñeʼchenpet?
MAR 14:61 Jesúsñapaʼ ama eñoreno, ama anapuenaneto. Allempoña corneshaʼpaʼ alla otererr: —T̃eʼpaʼ oʼch notap̃, nemneñ oʼch p̃oten p̃apaʼ ¿p̃aʼtña ñeñt̃ep̃t̃eʼ Cristotosets? ¿Ñeñt̃ep̃t̃eʼ Parets Puechemerep̃, ñeñt̃ Parets c̈hocma yaʼyeʼchoc̈htateññañ?
MAR 14:62 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Napaʼ ñeñt̃encaʼye. Elloña napaʼ oʼchcaʼye notas, senterrenchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼchcaʼye alla nanorruerr Parets poʼcohuenrot̃. Ñam̃a poʼpocheño oʼch sentapuerren oʼch nesuam̃perra osot̃ Yompor pueʼntañot̃.
MAR 14:63 Corneshaʼñapaʼ ñeñt̃a eʼmpaʼ allent̃a rrarreʼtan paʼshtam eʼñe patsrreʼmueñot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: —T̃eʼpaʼ amachcaʼye yeʼnatsche poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ aʼmet̃am̃p̃soseʼ.
MAR 14:64 T̃eʼ amaʼt sapaʼ oʼcaʼye seʼm̃ atet̃ achm̃areʼtenan Yompor. ¿Errot̃enaʼt senteñña sa? Ñetña allohuenetpaʼ atet̃ otyeset: —Ña poʼñoc̈hpaʼ atarrcaʼye nanac achm̃areʼtenan Yompor, pocteʼñac̈hoʼ t̃eʼpaʼ oʼch semtsatach.
MAR 14:65 Allempoñapaʼ aʼcoshareʼtyeset, huancaclleʼchet paʼclloyot̃paʼ c̈hotaʼtyeset. Pachm̃areʼteñot̃et atet̃ otyeñet: —T̃eʼña eñoratenperrepaʼ Parets allochñapaʼ att̃och p̃otey eseshaʼt̃eʼña pec̈hotaʼtyeneʼ. Amaʼt guardianeshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ c̈hotaʼchet.
MAR 14:66 Pedroña allempopaʼ patsot̃eʼtsen pampat̃ollo. Allempoña allpaʼ huapa puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ sherbeneʼ corneshaʼ.
MAR 14:67 Ñañapaʼ entosan Pedro all shotenana tsoʼ. Cohuanaʼtospaʼ atet̃ och: —P̃acaʼye eʼñe cot̃ayeʼt̃ña Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ.
MAR 14:68 Pedroña anapueʼpaʼ c̈ha aʼnasochapaʼ atet̃ och: —Napaʼ amacaʼye nentareña, amaʼt napaʼ amacaʼye neñoteñeña ñeñt̃ atet̃ p̃otenen. Allempoña Pedropaʼ ahuerr, c̈herr allot̃ecma beʼt̃enet oʼch c̈hapuet oʼpono pampo. Allempoña allent̃a eñen atollop.
MAR 14:69 Allñapaʼ entuererr coyaneshaʼ ñeñt̃ corneshaʼ pueñañra. Ñañapaʼ atet̃ oterranerr ñeñt̃ parro alloʼtsaʼyenet: —Añ acheñerpaʼ ñeñt̃caʼye eʼñe parro yemtenet ahuaña.
MAR 14:70 Pedroñapaʼ alla aʼnasotererr. Oʼña oʼchterrerrpaʼ ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets all, ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otereterr: —Poʼñoc̈hcaʼye p̃apaʼc̈hoʼña eʼñecaʼye parro seyemtena t̃arroʼmar p̃apaʼc̈hoʼña galileoʼmarneshap̃caʼye ñeñt̃oʼmar eʼñe atet̃ peñen ñerraʼm ña.
MAR 14:71 Allempoña Pedropaʼ eʼñe pueshquëñot̃anetpaʼ att̃a otatseʼtyerraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Napaʼ eʼñe Yompor paʼsoʼchño notenes, ñerraʼm amat̃eʼ poʼñoc̈hoyeʼ notensopaʼ t̃eʼpaʼ nerromuepaʼ. Napaʼ poʼñoc̈hcaʼye ama nentareña añ yacmar.
MAR 14:72 Oʼña atet̃ otuanetpaʼ eʼñepaʼtchaʼ allempocma puepocheño eñenña atollop. Allempoña Pedropaʼ alla yerpuerrana ñeñt̃ atet̃ oteñ Jesús: “Amaʼt eʼñe epocha amach eñenaʼ atollop p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna.” Allempoña Pedropaʼ allent̃a atarr yahuena huomenc.
MAR 15:1 Tsapat̃ oʼ t̃aya puetarenpaʼ ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetñapaʼ apc̈haʼmueneterr parro epuet ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñam̃a añ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch aʼpoctatan ñoñets judioneshacop. Ñetñapaʼ cot̃apeʼchatannetset, att̃oña oʼ eʼñe aʼpoctataʼmueñet atet̃chaʼ p̃aʼmueñet Jesús. Jesúsñapaʼ oʼ huancotaʼtuet allempoñapaʼ anmaʼmueñet alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ Pilato (ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa alloʼmarneshacop).
MAR 15:2 Pilatoña aʼp̃t̃oʼtapan Jesúspaʼ atet̃ och: —P̃apaʼ ¿p̃aʼtña am̃chaʼtaret̃tetsaña judioneshacop? Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Napaʼ ñeñt̃encaʼye atet̃ p̃oten.
MAR 15:3 Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetña allpaʼ shonteʼ paʼnamenot̃ otteñeʼchaʼmueñet Jesús.
MAR 15:4 Pilatoñapaʼ atet̃ otererr: —P̃apaʼ ¿areʼtchaʼña p̃anapaneto? ¿Amaʼt peʼmuenanetoña ñetpaʼ paʼnamenot̃ aʼmet̃areʼtam̃penpet?
MAR 15:5 Jesúsñapaʼ amaʼt eʼñe parrocha ama anapuenaneto. Ñeñt̃oʼmarña Pilatopaʼ c̈ha atarr cohuanaʼtapan Jesús.
MAR 15:6 Ñehua, ñetpaʼ atet̃caʼye yec̈henet. Eʼñe pat̃eʼtets char allempoch c̈herrerr pascuapo, ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃paʼ ñañapaʼ c̈hocmach aʼrroyerran puesheñarr judioneshacop ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa allempo, ñeñt̃ara ñeñt̃ pamoʼts penet ñet. Oʼch apanet erraʼtsenc̈hoʼ enamuenet ñeñt̃ muenenet ñet. Ñeñt̃paʼ añecop aʼrroyenanetña puesheñarr pamoʼtset att̃och eʼñe cohuen coshatenan allohuen judioneshaʼ.
MAR 15:7 Ñam̃a eʼñe allempopaʼ alloʼtsen puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Barrabás. Ñehua, ñeñt̃ Barrabás ahuañmoʼchot̃eñ yottam̃peñet epuet poʼpotantañ t̃arroʼmar ñetpaʼ ñetcaʼye yec̈hatenetña acheñeneshaʼ at̃pareʼchetepaʼtoʼ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃. Eʼñe pat̃pareʼteñot̃et oʼ muetset ñam̃a acheñ.
MAR 15:8 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ c̈hac̈haʼtet Pilateshopaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset: —T̃eʼpaʼ oʼch p̃aʼrroyerrnay puesheñarr ñeñt̃ atet̃ c̈hocma peperrnayeʼt̃.
MAR 15:9 Pilatoñapaʼ atet̃ otapanet: —Sapaʼ ¿añeʼtña semnen oʼch naʼrroyerrnas ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshacop?
MAR 15:10 Ñehua, Pilatopaʼ atet̃ otapan acheñeneshaʼ t̃arroʼmar ñapaʼ eñotenan cornaneshac̈hno paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ ñetpaʼ eʼñecaʼye pueʼmoñeʼtateñmeʼchatsa pomueñetña Jesús.
MAR 15:11 T̃arraña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetñapaʼ aña atarr cot̃apeʼchatenet acheñeneshaʼ att̃och ñetpaʼ allohuenetpaʼ oʼch ochet Pilato: “Añchaʼ p̃aʼrroyerrnay Barrabás.”
MAR 15:12 Allempoña Pilatopaʼ alla oterraneterr: —Ñehua, añ ñeñt̃ soten judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er, ñapaʼ ¿errot̃eʼtchaʼña nepeʼ?
MAR 15:13 Ñetña puerranareʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset: —Ñapaʼ ¡pecorsoʼtam̃p̃sachñacaʼye!
MAR 15:14 Pilatoñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñapaʼ ¿esoʼtña pen ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ sentapreteñe? Ñetñapaʼ alla rrannarterreterr huomencpaʼ atet̃ oterreterr: —Ñapaʼ ¡c̈hop̃añacaʼyeña corsoʼtam̃p̃sateʼ!
MAR 15:15 Pilatoñapaʼ añ atarr muenen oʼch coshatan acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña aʼrroyerranet Barrabás ñeñt̃ enamueñet. Allempoña ashtatan ñam̃a Jesús allot̃ñapaʼ otan poʼsolltarneshar: —T̃eʼpaʼ oʼch secorsoʼtam̃peñaʼ.
MAR 15:16 Ñehua, solltarneshaʼña ama aneñetaʼ allchaʼ corsoʼtam̃p̃soset arrña ñanom anmetña Jesús am̃chaʼtaret̃epahuo. Allña agotachet allohuen poʼpotantañ solltarneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen oʼch eʼñe apc̈het Jesúsesho.
MAR 15:17 Allñapaʼ paʼllocchameʼteñot̃et Jesús chorrachet shetamuets tsamamuenoʼ quelluemamtena ñeñt̃ paʼshtam pen ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. Pelltaʼtoñet ñam̃a choyoʼmets agrec̈hpaʼ ñeñt̃ña choyoʼm̃tachet ñeñt̃ atet̃ choyoʼm̃tena ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa.
MAR 15:18 Pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ oteñet: —¡Puetareʼ am̃chaʼtaret̃echaʼ atarruacaʼ cohuenep̃t̃eʼ! p̃a ñeñt̃ep̃ judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erep̃.
MAR 15:19 Puecheʼtatseteñot̃et astoʼtameʼteñet tsachp̃o poño, aʼcoshareʼteñet, allempoña concorpanaʼteñet, ottenetañ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈hoʼ muechatseʼteñet.
MAR 15:20 Oʼña achm̃areʼtuahuetpaʼ allempoñapaʼ rrotam̃peret shetamuets tsamamuen chorrateret eʼñe ña paʼshtam. Allempoñapaʼ anmet aʼyo allchaʼ corsoʼtam̃peñetaʼ.
MAR 15:21 Eʼñe ahuanmatsetpaʼ allña oñenetpaʼ oʼ poctet puesheñarr yacma ñeñt̃ cireneoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Simón ñeñt̃ errteʼ huerrtsa aʼyot̃. Ñañapaʼ allent̃a chechatnomet poʼcorsoch. Ñeñt̃ña Simónpaʼ ñeñt̃paʼ añ pompor pen Alejandro ñam̃a Rufo.
MAR 15:22 C̈hapachet all socheñet Gólgota ñeñt̃ yoten yeñoño Poñetallep̃no.
MAR 15:23 Oʼ c̈hapachet allpaʼ Jesúspaʼ aposetañ vinos ñeñt̃paʼ añ atsetaret̃ pueretso ñeñt̃ atarr pesherr ñeñt̃ otenet mirra t̃arraña Jesúspaʼ ama mueno oʼch orr.
MAR 15:24 Allempoña oʼ corsoʼtam̃pesuetpaʼ solltarneshaʼñapaʼ allent̃a yellsheñeʼchatoñet paʼshtam poʼsuertot̃ att̃och orrtet eʼñe puesheñaʼttsetpaʼ oʼch yorayesñañet paʼshtam puemaʼtets.
MAR 15:25 Oʼña enomeʼtaʼmuen atsneʼ allempocaʼye corsoʼtam̃p̃saʼmueñetña Jesús.
MAR 15:26 Ñehua, poñot̃paʼ all corsocho all noñet tsachtall aquellcaret̃ att̃ochña eñoteñet ñeñt̃ecop corsoʼtam̃peñet. Ñeñt̃ña quellecpaʼ atet̃ oten: “Añpaʼ ñeñt̃caʼyeña judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er.”
MAR 15:27 Allña corsoʼtam̃p̃set epuet ñam̃a epsheña eñet̃, puesheñarrpaʼ nosñañet poʼcohuenrot̃, poʼpsheñeññapaʼ nosñañet pueʼchcot̃erot̃.
MAR 15:28 Att̃ocaʼyeña etsoterraña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ Cristocop; ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oten: “Ñapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma enteret ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeneʼ ñeñt̃ ama pocteyaye.”
MAR 15:29 Ñeñt̃ña oñmac̈hets allpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña c̈hocma achm̃areʼtneñet. Pachm̃arñot̃etpaʼ coñoʼcoñtanaʼtyesneñet, ñeñt̃paʼ atet̃ otyesneñet: —P̃a ñeñt̃ep̃ p̃ommoʼcheñot̃paʼ p̃otatseʼteʼt̃ p̃oʼch aʼmaterrayeñ Parets paʼpaquëll, pomaʼpamtañocmoʼch alla p̃at̃omatereñ,
MAR 15:30 t̃eʼñapaʼ p̃aʼqueshp̃aterrañacaʼye eʼñe p̃añeña, pesuerrañacaʼyeña t̃ayecma corsochot̃.
MAR 15:31 Eʼñe att̃ecma achm̃areʼteñ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñetñapaʼ eʼñe parrocma pachm̃areʼteñot̃paʼ atet̃ otatseʼtyeñet: —T̃eʼña p̃apaʼ oʼ p̃aʼqueshp̃atyes poʼpotantañ, p̃añapaʼ esoʼmareʼtchaʼña t̃eʼpaʼ ama errot̃enot̃ p̃aʼqueshp̃aterroña eʼñe p̃añeña.
MAR 15:32 Eʼñe pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyereterr: —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃oʼcaʼye Cristotostsañ, ñeñt̃ep̃oʼcaʼye israelneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpeñ, pesuerrañacaʼye corsochot̃ allochñapaʼ att̃och yameʼñap̃a yam̃a. Eʼñe att̃ecma peʼ ñam̃a eñet̃ ñeñt̃ epuet corsoʼtam̃peñet, ñetpaʼc̈hoʼña atarr es otnareʼchet allot̃ poʼcorsochot̃.
MAR 15:33 Oʼña c̈hap poctopaʼ oʼhuañ atsnom oʼ eʼñe checmetua ora errap̃aren añe patsro, oʼña ellerrotenmochapaʼ oʼ alla puetarerr.
MAR 15:34 Allempoña ellerrotnenmochapaʼ Jesúsñapaʼ rrana huomenc, ñeñt̃paʼ atet̃ ot eʼñe ña poʼñoño: —Eloi, Eloi, lama sabactani. Ñeñt̃ña ñoñtsorpaʼ atet̃ oten: Esoʼmaruachñacaʼye Neyompor-rechaʼ p̃aʼypoʼñerren.
MAR 15:35 Puesheñaʼtetsña ñeñt̃ t̃omc̈hets all ñeñt̃ eʼmueʼ atet̃ oten Jesús, ñetñapaʼ amacaʼye eʼmueññañeto poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oten, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ c̈ha otyeset: —Seʼmueñeʼt oʼ c̈ha c̈horeʼtant̃eʼ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Parets poʼñoñ.
MAR 15:36 Allempoñapaʼ mata puesheñarr ñeñt̃ alloʼtsen, eʼc̈homosan chellaʼso ñeñt̃ atsotsoʼtpoʼ oʼ neʼ tsachp̃opaʼ allot̃ña tsotsoʼtatosanña Jesús. Ñañapaʼ atet̃ otanet: —T̃eʼpaʼ oʼch yecueʼ Elías ñatoʼrraña oʼch huapapaʼ ñach aʼsuatoseʼ.
MAR 15:37 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla rranerrerr huomencpaʼ rroma.
MAR 15:38 Allempoña besom allo yottam̃peññañet Parets paʼpaquëll oʼponopaʼ ahuepaʼt rrarraʼnom eʼñe poctacma, ellopaʼtetsta enot̃eñ eʼñe sotatsohua.
MAR 15:39 Capitánña ñeñt̃ romoʼmarneshaʼpaʼ ñeñt̃ t̃ets allameʼtets ñañapaʼ eʼñe entenan Jesús att̃o rroma, allempoña ñapaʼ atet̃ ot: —Poʼñoc̈huacaʼye añ acheñerpaʼ Partsepaʼtcaʼye Puechemer.
MAR 15:40 Alloʼtsaʼyen ñam̃a shonteʼ coyaneshac̈hno, ñetñapaʼ aʼyot̃a cohuanrrortenet. Ñetpaʼ ñetcaʼyeña cot̃aʼhuanmueʼña Jesús Galileot̃eñ ñeñt̃ sherb̃aʼyesayeʼt̃. Ñeñt̃paʼ María Magdalena ñam̃a poʼpsheñeñ María ñeñt̃ Jacobo pachor ñam̃a José. Ñehua, ñeñt̃ Jacobopaʼ puechoyomer peñ José. Alloʼtsaʼyen ñam̃a shonteʼ poʼpotantañ coyaneshac̈hno ñeñt̃ cot̃aʼyesayeʼt̃ Jesús Jerusaléño.
MAR 15:42 Att̃eñapaʼ oʼ ellerren. Ñehua, ñeñt̃ yet̃ñatsropaʼ allempocaʼye c̈hocma aññoʼtena judioneshaʼ ñeñt̃ tsapat̃ecop allempoch ameserreterr.
MAR 15:43 Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ Joséña ñeñt̃ arimateoʼmarneshaʼpaʼ ñañapaʼ ama puem̃chaʼñot̃eyeʼ ahuoso Pilatesho oʼch oteñaʼ pocteʼch eñch ñach aʼsuatoseʼ Jesús ñeñt̃ rromuets corsocho. Ñehua, ñeñt̃ Josépaʼ atarr cohuen acheñ, atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ enteñ allohuen ñeñt̃ parro aʼpoctatenet ñeñt̃ llequëna allohuen judioneshaʼ. Ñapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ atarr cohueneʼ Yompor esempohuañenchaʼ oʼch atarr ayochreshat̃terra.
MAR 15:44 Allempo atet̃ enamosan Pilato, Pilatoñapaʼ atet̃ ot: —Taʼm ¿poʼñoc̈ht̃eʼ oʼ rromaña eʼñe mamecma? Allempoñapaʼ agotan solltar poʼcap̃tanerpaʼ aʼp̃t̃oʼch: —¿Poʼñoc̈haʼt oʼ rromaña Jesús?
MAR 15:45 Capitánñapaʼ atet̃ otos: —Poʼñoc̈hcaʼye oʼcaʼye rroma. Pilatoñapaʼ atet̃ otan José: —Ñeñt̃epñapaʼ p̃aʼsuater corsochot̃paʼ p̃anercaʼye.
MAR 15:46 Joséñapaʼ allent̃a rañt̃osana emarr shetamuets, c̈herr corsochopaʼ aʼsuaterranña Jesús corsochot̃ all rromuen. Ep̃atseʼch shetamtso ñeñt̃ eʼñe cohuen. Allempoñapaʼ anem̃ allchaʼ pampueñaʼ. All eñatenan mapuetpon allcaʼyeña nenanaʼña Jesús. Allempoñapaʼ attomeʼtuerrñañ mapueʼ allo yottam̃pesner ñeñt̃ puepampuer p̃ach.
MAR 15:47 All cohueñ María Magdalena ñam̃a poʼpsheñeñ María, José pachor. Ñetñapaʼ eʼñe enteñet all naʼneret Jesús.
MAR 16:1 Oʼña huañ yet̃ allempo amesenet, María Magdalena ñam̃a Salomé ñam̃a poʼpsheñeñ María ñeñt̃ Jacobo pachor, ñetñapaʼ rañt̃aʼyesnenet eñmosat̃ ñeñt̃chaʼ anmaʼmuenet tsapat̃ Jesús puepampro alloch aʼyanaʼteretaʼ amaʼt rromot̃a.
MAR 16:2 Tsapat̃ allempo mot̃taʼmuena yet̃ñats temenc ñetñapaʼ eʼñe ahuat̃ecma ahuanmaʼmuenet Jesús puepampro. Oʼ t̃aya huapaʼmuena atsneʼpaʼ allempo ahuanmaʼmuenet.
MAR 16:3 Ñetñapaʼ otannaʼtyesnomuet: —Taʼ, eseshaʼch aʼrrot̃eʼteʼña mapueʼ añecmuen ñeñt̃ allo yottam̃peñet att̃och yebeʼt̃os all puepampro eshecchaʼ yaʼyanaʼteraʼ eñmosat̃o.
MAR 16:4 Ñetña c̈hapatseta all, cohuostseta entoset mapueʼ oʼ aʼrrot̃eʼtaret̃tena aʼyenet̃, amaʼt ñeñt̃ mapueʼpaʼ añecmuen.
MAR 16:5 Ñetña allempo beʼt̃ososet puepampro allñapaʼ all entoset puesheñarr huepueshaʼ all anen poʼcohuenrot̃. Paʼshtamñapaʼ atarr huallamaʼt̃, c̈ha t̃orats p̃anet pueyoc̈hret.
MAR 16:6 Ñeñt̃ña mellañot̃eñerpaʼ atet̃ otapanet: —Amach c̈ha seyorenatsto. Napaʼ neñotenes añcaʼye semnen oʼch sentaʼmueñ Jesús ñeñt̃ otenet nazaretoʼmarneshaʼ ñeñt̃ oʼ corsoʼtam̃perret. T̃arraña ña t̃eʼ oʼcaʼye tanterra, ama arroʼtsenaro. Secueñaʼcaʼye all neretañ, amacaʼye eñalle.
MAR 16:7 Allempoña mellañot̃eññapaʼ alla oterraneterr: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerres oʼch sotuer Pedro ñam̃a poʼpotantañ pueyochreshaʼ, Jesús oten oʼch ota oʼch ahuerr Galileo. C̈hoschaʼña ahuanmatsa sam̃a allochñapaʼ allchaʼ senter ñeñt̃ atet̃ otaseʼt̃ ahuaña.
MAR 16:8 Allempoña coyaneshac̈hno atet̃ otaret̃tet all Jesús puepampro, ñetña c̈haʼnmac̈herretpaʼ matenacma ahuanerret poʼyorñot̃etpaʼ c̈ha yonshemaʼtyesnerret. Pom̃chañot̃et amaʼt eʼñe eseshapaʼ ama errot̃enayeʼ otenayeʼ entnerreto.
MAR 16:9 Ñehua, ahuat̃ecma tanterra Jesús añe yet̃ro allempo mot̃taʼmuenerr yet̃ñats temenc. Allempo tanterrapaʼ añ ñanom orrterra María Magdalena. Ñeñt̃ña Maríapaʼ canc̈herrsheña oneñet̃ ñeñt̃ chorrayeʼt̃ Jesúsñapaʼ eʼñe quec̈hpatam̃p̃satuer.
MAR 16:10 Maríañapaʼ allent̃a ahuoʼ oʼch otenanaʼ ñeñt̃ epuet yemteʼt̃ Jesús all puellquëñot̃et atarr yahuanrrortenet.
MAR 16:11 Ñetña allempo eʼmareʼchet oʼ tanterra Jesús, Maríapaʼ oʼcaʼye enter, ñetñapaʼ arepaʼtchaʼ ameʼñyeto.
MAR 16:12 Poʼpocheño Jesúspaʼ eʼñe poʼpoñot̃ orrterrana epsheña pueyochreshaʼ allempo chopeñeʼchnenet allampañoʼmar.
MAR 16:13 Ñetñapaʼ allent̃a puerrerret oʼch otueret poʼpotantañ, arepaʼtchaʼña ameʼñaret̃tapuerreto ñeñt̃ atet̃ enteret ñamet Jesús.
MAR 16:14 Poʼpocheño Jesúspaʼ alla orrterranerr pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa pat̃err all rrallmeʼchenet. Ñañapaʼ atet̃ cot̃apeʼchatuenanetpaʼ atet̃ otuenanet: —Sapaʼ esoʼmareʼtña ama sameʼñeñoña poʼpotantañ ñeñt̃ soteneʼ napaʼ oʼcaʼye netanterra t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈hocaʼye enterrnet. T̃arraña sapaʼ amacaʼye es sec̈henoyo seyoc̈hro.
MAR 16:15 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —T̃eʼpaʼ oʼch auyeses ora errap̃aren allohuanen añ patser, seserrpareʼtach allohuen acheñeneshaʼ añ cohuen ñoñets alloch aʼqueshp̃ataret̃terret.
MAR 16:16 Allohuen amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya añ cohuen ñoñets ñam̃a ñeñt̃ pameʼñeñot̃etpaʼ apataret̃terretchaʼ ñetñapaʼ aʼqueshp̃ataret̃terretchaʼ. T̃arraña ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerrtso, ñetñapaʼ amñaret̃terrach coñcheñtso.
MAR 16:17 Ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya ñocpuetpaʼ norrtaterranetchaʼ nepartsoña. Eʼñe na nesoʼchñoch quec̈hpatyesetchaʼ oneñet̃ec̈hno, ñam̃a eñosyesetchaʼ poʼpoñeʼttsocma ñoñtso.
MAR 16:18 Ñam̃a ñerraʼm eʼñe potot̃et chetetchaʼ shechep̃, t̃arraña amach errot̃ p̃aneto; ñam̃a amaʼtchaʼ añ orret ñeñt̃ amtsañtetsa t̃arraña amach errot̃ p̃aneto. Ñam̃a ñerraʼm esempoch aʼp̃llaʼyeñet atsnañet̃, atsnañet̃ñapaʼ acrrerrocheʼch.
MAR 16:19 Oʼña atet̃ otuanerranet Partseshaʼ Jesúspaʼ allent̃a aʼtapater Pompor pueʼntaño, allñapaʼ anorruen eʼñe Pompor poʼcohuenrot̃, all partsotapretuera.
MAR 16:20 Pueyochreshaʼñapaʼ ahuanomyeset, serrpareʼtyesnomuet errap̃aren. Partseshaʼ Jesúspaʼ c̈hocma t̃orrapretenanet, orrtatenanet poʼpartsoña att̃och acheñeneshaʼ eʼñech eñotenanet ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtyenet, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h Parets poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
LUK 1:1 Masheñe Teófilo, p̃apaʼ peñoteñ ahuañmoʼchapaʼ paʼnamen esocmañen ñeñt̃ atet̃ etsotayeseʼt̃ Jesús acheñeneshesho ñeñt̃ eʼñe ñanom ameʼñaya ña, amaʼt t̃emeʼttsen yocpaʼnaña ñeñt̃ey oʼ yameʼñera yam̃a. Ñam̃a allempot̃eñ Jesúspaʼ orrtana paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ entyesayeʼt̃ eʼñe allameʼtets. Ñetñapaʼ eʼñe entuoñeteʼt̃ allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseʼt̃. Ñetñapaʼ serrpareʼtyeseteʼt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ. Att̃ot̃ña eñotaterryetña yam̃a. Ñeñt̃ atet̃ eñotatyenet ñetpaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ quellcaʼyesetañ ñeñt̃ atet̃ p̃osa Cristo allempo huapa. Ñeñt̃oʼmarña napaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ nenteñ oʼch nequellconap̃ eʼñe ora allpon ñeñt̃ atet̃ orrtatos Jesús, t̃arroʼmar napaʼ ahuañmoʼchot̃eñ atarr noct̃apeʼcheñ oʼch eʼñe neñoch errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ p̃aʼyesosa Jesús. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ arrpaʼ oʼch eʼñe neñotatap̃ ora allpon ñeñt̃ oʼ etsotua allochñapaʼ att̃och eʼñe peñotuer p̃am̃a ñeñt̃ allpon yec̈hatenpetpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Ñehua, arrpaʼ atet̃ oʼ etsotua.
LUK 1:5 Ahuat̃ allempo añ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Herodes all anetso Judeo, eñall ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ judioneshaʼ poʼcorneshar. Ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Zacarías ñeñt̃ c̈hocma yemtenana poʼpotantañ cornaneshac̈hno ñeñt̃ otenet Abíasonaʼtar ñeñt̃ t̃orratseʼt̃ Yompor paʼpacllo. Zacarías puet̃apor añ paʼsoʼcheñ Elisabet; ñapaʼc̈hoʼña corneshap̃nor ñeñt̃ poʼm̃reneñ pen Aarón ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ ahuat̃.
LUK 1:6 Ñetña epsheñoʼmaretpaʼ Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ entenanet ñeñt̃ atet̃ penet ñet, eʼñe cohuen etsotueññañet ora poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ acheñeneshacop ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃ohuenet. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt puesheñarrapaʼ amach errot̃enot̃ otaret̃teto, “ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ sepena.”
LUK 1:7 Ñetpaʼ ama eñalleto amaʼt puesheñarra pacñeʼt̃er t̃arroʼmar Elisabetpaʼ ama achoyoreʼtañeyaye. Amaʼt ñam̃a puerrollar epsheñoʼmaret oʼ att̃a poʼnmeʼtuenet.
LUK 1:8 Att̃eñapaʼ c̈hap allempo t̃orrena allohuen cornaneshac̈hno ñeñt̃ epuet parro yemtena Zacarías att̃o corneshatenet Yomporecop. Ñehua, allempopaʼ allohuen ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ Yomporecop, ñetñapaʼ añ yec̈heteʼt̃ ahuoʼch yellsheñeʼchenet allohuenet att̃och eñochet poʼsuertot̃ erraʼtsenchaʼ puesheñarrer ñeñt̃chaʼ beʼt̃osets Yompor paʼpacllo allchaʼ aʼcrratan ñeñt̃chaʼ eñmosat̃tatsa Yomporecop. Allempoña pamt̃arrpaʼ aña orrtatsa Zacarías ñeñt̃chaʼ beʼt̃osets Yompor paʼpacllo allchaʼ aʼcrratan ñeñt̃chaʼ eñmosat̃tatsa Yomporecop.
LUK 1:10 Ñehua, allempo c̈hap allempoch beʼt̃osos puesheñarr Yompor paʼpacllo shonteʼ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ allach t̃omc̈haʼtet aʼyot̃ allchaʼ maʼyochrraʼtoset. Amaʼt allempo beʼt̃osos Zacaríaspaʼ att̃erach maʼyochrraʼtet aʼyot̃.
LUK 1:11 Ñehua, Zacarías allempo sherbenan Yompor oʼpono, allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Arr t̃omos altar poʼcohuenrot̃, ñeñt̃ altarpaʼ allecma aʼcrratenet ñeñt̃ eñmosat̃tetsa Yomporecop, ñeñt̃paʼ att̃o sherbeteʼt̃ Yompor.
LUK 1:12 Allempo orrtoña mellañot̃eñ, Zacaríasñapaʼ atarr yoren, atarr nanac mechaʼch.
LUK 1:13 Mellañot̃eññapaʼ atet̃ otosan Zacarías: —Zacarías, amach peyorenatsto t̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼmuennap̃ ñeñt̃ atet̃ penamueñ pemaʼyocheñot̃. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ pet̃apor Elisabetpaʼ eñalletaterranchaʼ pat̃err asheñorr ñeñt̃ eʼñe p̃o pechemer, ñeñt̃ñapaʼ pesochchaʼ Juan.
LUK 1:14 P̃apaʼ atarrchaʼ p̃ocshena nanac. Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ nanac p̃ocshapretaya att̃o oʼ eñalleta pechemer.
LUK 1:15 Ñapaʼ atarrchaʼ asherben enteñ Yompor. Ñapaʼ amach orrarñat̃eyaye, amaʼt vinosapaʼ amach orreñe. Amaʼt ñam̃a paʼnamen ñeñt̃ aposaʼtpotetsapaʼ amach orreñe amaʼt mamesha. Ñapaʼ eʼñech aña chorraya Parets Puecamquëñ. Amaʼt allempot̃eñ pachor paʼt̃oʼtsen ñapaʼ eʼñech chorreña Parets Puecamquëñ.
LUK 1:16 Allempoña mellañot̃eñpaʼ alla otererr: —Ñapaʼ cohuenchaʼ cot̃apeʼchaterran shonteʼ israelenaʼtarneshaʼ allochñapaʼ att̃och cot̃apeʼcherret eʼñe cohuen Yomporecop ñeñt̃chaʼ Poʼpartseshar perret.
LUK 1:17 Ñeñt̃ña Juanpaʼ ñeñt̃chaʼña ñanom orrtatsa Yomporecop. Ñapaʼ añchaʼ ahuamencat̃ peneʼ Yompor Puecamquëñ atet̃ peʼt̃ ahuat̃ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen amoʼtstaterrana achemeret̃ec̈hno puechemereshaʼ. Allochñapaʼ amaʼt ñeñt̃ at̃pareʼtetsapaʼ oʼch ameʼñaterranet ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets. Att̃ochña cot̃apeʼchaterranet cohuen, allochñapaʼ att̃och agapueret Partseshaʼ ñerraʼm esempoch orrta.
LUK 1:18 Zacaríasñapaʼ ahuoʼ aʼp̃t̃oʼtan mellañot̃eñ, ahuoʼ och: —Taʼ, ¿errot̃enochña neñoch eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h oʼch eñalleta cheshat̃oll? T̃arroʼmar napaʼ oʼ nepoʼnmeʼten; net̃aporpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecmay oʼ atarr yepoʼnmeʼtuen.
LUK 1:19 Mellañot̃eññapaʼ alla otererr: —Napaʼ ñeñt̃en Gabrieletets ñeñt̃en sherbeneʼ Yompor. Napaʼ ña nellsenseneʼ att̃och neʼñoranaʼtap̃a oʼch neñotatap̃ añ cohuen ñoñets.
LUK 1:20 T̃arraña p̃apaʼ ama p̃ameʼñenno ñeñt̃ atet̃ notenep̃, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ p̃apaʼ oʼch p̃oʼpanat, amach eshec peʼñorerro t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach allempoch eñalleta pechemer, allempochña peʼñorerra. T̃arroʼmar poʼñoc̈h etsoterrach ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃ oʼch c̈hap allempo onañcharet̃. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot mellañot̃eñ.
LUK 1:21 Att̃oʼ ellapes Zacarías oʼponopaʼ acheñeneshaʼñapaʼ cohueñet aʼyot̃ ama c̈haʼnerro. Att̃oʼ cohueñetpaʼ otannaʼtet: —¿Esoʼmart̃eʼ amoʼ c̈haʼnerroña Yompor paʼpacllot̃?
LUK 1:22 Allempoña c̈haʼnerrpaʼ ama eshcayeʼ eñoranaʼtuerraneto. Ñetñapaʼ otyenet pueyoc̈hreto, ñatoʼ c̈hot̃eʼ es orrtoya Yomporecop ñeñt̃oʼmart̃eʼña atarr ellapes oʼpono Yompor paʼpacllo. Ñañapaʼ ama eshcayeʼ eñoranaʼtuerraneto, potot̃a eñotatuerranet ñeñt̃ atet̃ ent Yompor paʼpacllo.
LUK 1:23 Allempoña oʼ c̈hap allponmat ñeñt̃ att̃o sherbenet Yompor paʼpacllo, Zacaríasñapaʼ oʼ ahuerr paʼpacllo.
LUK 1:24 Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ ac̈homenta puet̃apor. Allempot̃eñña Elisabetpaʼ ama mueno oʼch orrterra acheñeneshesho. Amaʼt oʼ amnarm̃a arrorrpaʼ ñañapaʼ ama orrteno. Ñañapaʼ atet̃ oten:
LUK 1:25 —T̃eʼñapaʼ atarr cohuen mueraʼna Yepapar, allochñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna pencnaʼntatnennet t̃arroʼmar napaʼ otyennet muec̈hopenoʼ.
LUK 1:26 Allempoña oʼ pechapm̃a arrorr ac̈homenta Elisabet, Yomporñapaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ara Gabriel. Arr mueñe anetso Nazareto ñeñt̃ara Galilea.
LUK 1:27 Allempoña c̈hap Nazareto, allñapaʼ orrtosana puesheñarr shopsheshaʼ ñeñt̃ ama aʼp̃llaret̃eyaye. Ñehua, ñeñt̃ shopsheshaʼpaʼ añ oʼpatenaya yacma ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ José, ñoʼch yoreʼ. Ñeñt̃ña shopsheshaʼ arrot̃ eñalletña David poʼm̃renñot̃; ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ María.
LUK 1:28 Mellañot̃eñña allempo c̈hap eʼñe ñeshopaʼ atet̃ otos: —Oʼch noc̈ha nehuom̃chaʼtosep̃. Yompor eʼñe puemuereñot̃ep̃ p̃apaʼ atarrchaʼ coshaterrep̃, ñapaʼ eʼñe peshoʼtsen. Yomporpaʼ atarr bensareʼtam̃penep̃. Ello pem̃tanaʼtueñ allohuen p̃acmaneshaʼ att̃o bensareʼtam̃penanet ñet.
LUK 1:29 Allempo eʼman atet̃ och mellañot̃eñ, ñañapaʼ c̈ha moññeʼtacha, c̈ha cot̃apeʼch pueyoc̈hro: —Taʼ, ¿est̃eʼ otenenña ñeñt̃ atet̃ huom̃chaʼtenen?
LUK 1:30 Mellañot̃eññapaʼ alla otererr: —María, amach pem̃chaʼtatsto, Yomporpaʼ atarr oʼ morrenterrp̃a.
LUK 1:31 T̃eʼpaʼ p̃ac̈homentach, pechyoreʼtchaʼ ñeñt̃paʼ asheñorrchaʼ. Ñeñt̃ñapaʼ pesochchaʼ JESÚS.
LUK 1:32 Ñeñt̃chaʼ nanac am̃chaʼtaret̃tatsa. Otyesetchaʼ ñapaʼ ña Ñeñt̃ Nanac Parets Puechemer. Pomporña ñeñt̃ara Paretspaʼ ñachña neʼ am̃chaʼtaret̃ atet̃ am̃chaʼtaret̃teʼt̃ paʼtañ David.
LUK 1:33 Att̃eña ñapaʼ am̃chaʼtaret̃tach Jacob poʼm̃renñecop ñeñt̃ara israelneshaʼ. Amaʼt errponañapaʼ amach huañerro ñeñt̃ att̃o am̃chaʼtaret̃tena ña.
LUK 1:34 Maríañapaʼ atet̃ otapan mellañot̃eñ: —Taʼm ¿errot̃enot̃chaʼña nechyoreʼtña? Napaʼ amaʼt puesheñarra encaneshaʼ amarramtso yorennaʼ.
LUK 1:35 Mellañoteññapaʼ alla otererr: —Paretschaʼcaʼye Puecamquëñ pec̈hapoya. Ñeñt̃ Nanac Parets poʼhuamencpaʼ aʼpomam̃p̃sosep̃chaʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ os p̃aʼpomam̃peneʼ. Ñeñt̃oʼmarña cheshat̃oll ñeñt̃chaʼ peʼñalletatpaʼ ñapaʼ añach eʼñe maʼyoc̈hrosa ñeñt̃ atet̃ muenen Parets. Otyesetchaʼ ñapaʼ ña eʼñe Yompor Puechemer.
LUK 1:36 Ñam̃a Elisabetña ñeñt̃ p̃amoʼts pepen, ñapaʼc̈hoʼña oʼ t̃otana asheñorrot̃oll, amaʼt oʼ poʼnmeʼten. Ñam̃a amaʼt oteñet muec̈hop̃paʼ t̃eʼñapaʼ oʼ pechapm̃a arrorr oʼ ac̈homenta.
LUK 1:37 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama eñalle ñocop ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ enten.
LUK 1:38 Allempoña Maríapaʼ alla oterranerr mellañot̃eñ: —Ñehua, napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ oʼch nesherber Yepapar ñeñt̃ Nepartseshar nepen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch nocop ñeñt̃ atet̃ p̃otenen. Allempoña mellañot̃eñpaʼ oʼ ahuerr.
LUK 1:39 Maríañapaʼ allent̃a ahuoʼ pomaʼyorñecma oʼch emoʼtenanaʼ Elisabet. All yec̈henapaʼ all shonteʼ aspent̃arer allara Judeo. Allempoña c̈hap anetso all sechenapaʼ beʼt̃osos Zacarías paʼpacllo, huom̃chaʼtosan Elisabet.
LUK 1:41 Ñañapaʼ allempo eʼmapan María ñeñt̃ atet̃ huom̃chaʼtospaʼ pueʼmaret̃ollña ñeñt̃ paʼt̃oʼtsenpaʼ allent̃epaʼtchaʼ pella. Pachorñapaʼ eʼñe chorreña Parets Puecamquëñ.
LUK 1:42 Ñeñt̃ña eñorateneʼ, pocsheñeshocmañen eñorena huomencpaʼ atet̃ otapan María: —P̃apaʼ oʼ atarr coshaterrep̃ Yepapar. P̃apaʼ oʼ eʼñe pem̃tanaʼtue ora allohuen yacmaneshac̈hno att̃o coshatenanet ñet Yepapar. Ñam̃a Yepaparpaʼ atarrchaʼ bensareʼtam̃pennap̃ pechoyoret̃oll.
LUK 1:43 Amaʼt na Yepaparpaʼ atarr coshatenen att̃o pemoʼtenen amaʼt ñeñt̃ep̃ pachor pen ñeñt̃chaʼ Yepartseshar yeperr.
LUK 1:44 T̃arroʼmar eʼñe allempocma neʼmaponap̃ peñoñ atet̃ pehuom̃chaʼtosen, neʼmaret̃ollpaʼ eʼñe pocsheñeshot̃paʼ allent̃epaʼtchaʼ pella nat̃o.
LUK 1:45 P̃aña t̃eʼpaʼ atarr cosheñtsoʼtsenep̃ t̃arroʼmar p̃apaʼ eʼñe p̃ameʼñaʼhuoña ñeñt̃ atet̃ otuenp̃aʼ Yepapar. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ eʼñech atet̃ etsoterra p̃ocop.
LUK 1:46 Maríañapaʼ alla otererr: —T̃eʼñapaʼ eʼñech neyoc̈hrocmañen naʼyeʼchoc̈htatoñ Yepapar.
LUK 1:47 Necamquëñohuen atarr nocsheña Yepapar ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen.
LUK 1:48 Yepapar eʼñe puemuereñot̃en ñapaʼ entenen ama esoyayno, añana ñeñt̃en t̃orretsa ñocop. T̃arraña t̃eʼpaʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ mererrtsa arr patsro ñetñapaʼ atarrchaʼ coshapreterrnet att̃o Yepaparpaʼ oʼ atarr coshaterren na.
LUK 1:49 T̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃oña oʼ orrtaton ñeñt̃ nanac sherbets, ñeñt̃ara Yepapar ñeñt̃ otenet Ñeñt̃ atarr nanac Parets.
LUK 1:50 Allohuen ñeñt̃ am̃chaʼnaʼtpoʼ enteneʼ Yepapar, ñañapaʼ c̈hocmach atarr muererranet amaʼt t̃ayot̃eñ errponañohuen amaʼt allpon allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ mererrtsa arr patsro.
LUK 1:51 Ñam̃a ñapaʼ eʼñe etsotuenan amaʼt ñeñt̃ atarr nanac echarr entyenet, ñam̃a allpon allohuen acheñ ñeñt̃ atarr asherben entyetsa, ñañapaʼ eʼñech pomnaren p̃ohuerranet.
LUK 1:52 Ñam̃a ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ entyetsa ñañapaʼ eʼñech aʼsuatanrrortatuerranet allot̃ am̃chaʼtaret̃tenet. T̃arraña ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyetsopaʼ ñetñapaʼ Yepaparchaʼ nohuerrahuet att̃ot̃chaʼ am̃chaʼnaʼtpoʼ enter allohuen acheñeneshaʼ.
LUK 1:53 Ñam̃a ñeñt̃ nanac es palltaʼyetsa, ñetñapaʼ Yepaparchaʼ esocmañen aphuerrahuet. T̃arraña ñeñt̃ atarr esocmaneñ es echyets, ñetñapaʼ Yepaparchaʼ puerratam̃pesuerrahuet, amach es anerreto amaʼt coñeʼt̃a.
LUK 1:54 Yepaparpaʼ añach c̈hocma yenpuen israelenaʼtar ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ña. Amach pueserrano ñeñt̃ atet̃ otaneʼt̃ ahuat̃ yamoʼmtayñeneshañ ñeñt̃chaʼ atet̃ perranet ñam̃a allohuen ñeñt̃chaʼ poʼm̃reneñ perret. Eʼñe atet̃ otaneʼt̃ ahuat̃ Abraham poʼm̃renñecop. Att̃och c̈hocma muerenanet amaʼt errponohuañen. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ac̈hotan María Yompor.
LUK 1:56 Allempoñapaʼ ñatoʼ maʼpm̃at̃eʼ arrorr alla aʼpa Elisabetesho. Allot̃ña Maríapaʼ ahuerr paʼpacllo.
LUK 1:57 Allempoña c̈hap allempoch emareʼten Elisabet. Ñeñt̃ña pueʼmarpaʼ asheñorrot̃oll.
LUK 1:58 Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa all ñesho ñam̃a allohuen pamoʼtseshaʼ ñetñapaʼ eʼñe coshaprechet. T̃arroʼmar eñoteñet Yomporpaʼ oʼ orrtatoñ att̃o ñapaʼ atarr muereña.
LUK 1:59 Allempoña oʼ posocmataʼmuen ñeñt̃ña asheñorrot̃ollpaʼ oʼ tsorrat̃olleʼtaʼmueñet t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃caʼye yec̈henet ñeñt̃et judioneshet. Allempopaʼ añ sochetañ Zacarías oʼch anmatoñetañ pompor paʼsoʼcheñ.
LUK 1:60 T̃arraña pachorpaʼ otanet: —Napaʼ ama nemno oʼch sesochon neʼmar Zacarías. Napaʼ añchaʼ nesoch Juan.
LUK 1:61 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ atet̃ ochet: —¿Esoʼmareʼt pemneñña oʼch pesoch Juan t̃arroʼmar amaʼt puesheñarra p̃amoʼtspaʼ ama eñalle ñeñt̃ sochetsa Juan?
LUK 1:62 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ eʼñe potot̃eta aʼp̃t̃oʼtoñet emat̃oll pompor eschaʼ sochanña puechemeret̃oll.
LUK 1:63 Ñapaʼc̈hoʼña potot̃a eñotatan acheñeneshaʼ oʼch apet quellcatets allchaʼ quellcan ñeñt̃chaʼ sochan puechemeret̃oll. Allempoñapaʼ apet quellcatets, allñapaʼ atet̃ quellcaʼ: “Añchaʼ yesoch Juan.” Acheñeneshaʼñapaʼ att̃a cohuanrrorchet.
LUK 1:64 Eʼñe allempocma Zacaríasñapaʼ allent̃a eñorerra. Allorocma ayeʼchoc̈htaterran Yompor.
LUK 1:65 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ allohuenet atarr mechaʼnaʼteñet Yompor. Ñetñapaʼ serrpareʼtatannaʼtyeset all aspent̃arero Judeo.
LUK 1:66 Ñam̃a amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼmareʼtyeseʼ ñetñapaʼ cot̃apeʼchyeset pueyoc̈hreto, atet̃ otyenet: —Añ cheshat̃ollpaʼ poʼñoc̈hchaʼ atarr sherberran Yompor tsapat̃onet̃. T̃arroʼmar Yomporpaʼ atarr muereña.
LUK 1:67 Cheshat̃ollña pompor ñeñt̃ Zacaríaspaʼ añ chorrenaya Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña eñoraterreʼ Yomporecop ñeñt̃chaʼ atet̃ perra amaʼt esempo. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot Zacarías:
LUK 1:68 —Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Yompor, ñeñt̃ara ñeñt̃ Poʼpartseshar pen allohuen israelneshaʼ, t̃arroʼmar t̃eʼñapaʼ oʼ orrtaterrnay puemuereña ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ ñeñt̃ey puechemer pen.
LUK 1:69 Ñapaʼ oʼ orrtatonay ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atañterrtsa ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ eñalletatsa David poʼm̃renñot̃, ñeñt̃ara David ñeñt̃ atarr sherb̃ayeʼt̃ ahuat̃ Yompor.
LUK 1:70 Ñeñt̃paʼ ahuat̃ot̃eñ atet̃ eñoratyesaneʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ, amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼñe maʼyoc̈hraʼyestseʼt̃ Partsocop.
LUK 1:71 Amaʼt ñam̃a allohuen allpon ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa yocop, ñachña yaʼrroyataterreʼ.
LUK 1:72 Att̃ochña etsotaterrnay ñeñt̃ atet̃ otaneʼt̃ ahuat̃ yatañneshañ ñeñt̃chaʼ att̃o c̈hocma muererrya. Att̃eña ñapaʼ amach pueserrano ñeñt̃ atet̃ aʼpoctat ahuat̃ot̃eñ yocop t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñe Partseshot̃ aʼpoctataret̃ta.
LUK 1:73 Ñehua, añpaʼ atet̃ p̃a allempo Yomporpaʼ ahuat̃ otan yatañ Abraham ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay eʼñe poʼñoc̈h.
LUK 1:74 Ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor yocop amaʼt ñeñt̃ allpon ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hen yentyen ya, ñañapaʼ ñach yaʼrroyataterreʼ. Allochña yapaʼ oʼhuañchaʼ yem̃chaʼnañot̃ yesherber Yompor.
LUK 1:75 Att̃och yetsotoñ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Parets allochñapaʼ att̃ochña pocteʼ enteney ñam̃a acheñeneshaʼ att̃o eʼñe cohuen es yep̃aʼyen eʼñech t̃arrempohua esempohuach yocrrena arr patsro.
LUK 1:76 T̃eʼpaʼ oʼch nechemeret̃olle notap̃: P̃apaʼ oterrpetchaʼ ñeñt̃ep̃oʼ ñeñt̃chaʼ eñoranaʼtena ñeñt̃ nanac Parets. T̃arroʼmar p̃apaʼ p̃anomchaʼ orrtatsa att̃och p̃aʼcohuentatyesoñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ.
LUK 1:77 Ñeñt̃paʼ att̃och p̃oct̃apeʼchater acheñeneshaʼ eʼñe cohuen allochña ñetpaʼ eshecchaʼ ap̃retnaret̃terret poʼchñaret att̃och aʼqueshp̃ataret̃terret.
LUK 1:78 T̃eʼpaʼ c̈hapchaʼ allempoch Yompor eʼñe puemuereñot̃ey c̈hapaterrnaychaʼ ñeñt̃ huetsa entot̃ ñeñt̃chaʼ yoct̃apeʼchaterreʼ eʼñe cohuen, ñeñt̃ña cot̃ap̃ñatserpaʼ ñeñt̃chaʼ yaʼpuetarsam̃perreʼ.
LUK 1:79 Att̃ochña aʼpuetarsam̃p̃saret̃terra allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ checmetoʼtsaʼyeneta, ñeñt̃ ama eñotenaye Yompor, ñetñapaʼ aña oʼpatenahuet rromueñets ñeñt̃ara coñcheñets. Ñeñt̃ att̃o aʼpuetarsam̃p̃saret̃ey ñeñt̃chaʼña yeñotateneʼ att̃och eʼñe cohuen yocsheñeshocmañen yeyc̈hena arr patsro. Arrpaʼ allohua huañ att̃o Zacaríaspaʼ ac̈hotenan Yompor eʼñe pocsheñeshocmañen.
LUK 1:80 Añña cheshat̃oll Juanpaʼ alloʼna sen atarretnomtsa. Puecamquëñot̃paʼ atarr ahuamencat̃etnena. Ñañapaʼ alla yec̈hena allap̃ar amayo t̃arrempohua allempo orrta israelenaʼtarneshesho.
LUK 2:1 Allempopaʼ añ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Augusto. Ñañapaʼ nenan poʼñoñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Allohuen acheñeneshaʼ errap̃aren añe patsropaʼ quellcatyesetepaʼ paʼsoʼcheñ.
LUK 2:2 Ñehua, allempo ñanom quellcatyeset paʼsoʼcheñpaʼ, arrña anets Siriapaʼ añ am̃chaʼtaret̃tetsa ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Cirenio ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ.
LUK 2:3 Ñehua, allohuenet ahuanerret paʼtañneshaʼ paʼnetsro allochñapaʼ allchaʼ quellcatyerretaʼ paʼsoʼcheñ.
LUK 2:4 Ñeñt̃oʼmarña Josépaʼ on Nazaretot̃ allara anets Galileo, oʼch ahuoʼ all paʼnetser peʼt̃ paʼtañneshañ, ñeñt̃ña anetserpaʼ añ paʼsoʼcheñ Beléñ, allara Judeo, t̃arroʼmar Beléño eñalleta ahuat̃ paʼtañ David. T̃arroʼmar Josépaʼ Davidnaʼtarcaʼye.
LUK 2:5 Allempoña Josépaʼ ahuoʼ epuet María oʼch quellcatenetaʼ paʼsoʼcheñ. Maríapaʼ José oʼpatenaya ñoʼch yoreʼ. Allempoña Maríapaʼ ac̈homenepaʼtoʼ.
LUK 2:6 Allempoña alloʼtsaʼyenet Beléño, Maríañapaʼ ahuepaʼt c̈hen allempoch emareʼten.
LUK 2:7 Alla emareʼt, ñeñt̃ña pueʼmaret̃ollpaʼ asheñorrot̃oll ñeñt̃ eʼñe poʼmot̃er p̃aʼ. Epeʼ poʼñoʼmopaʼ alla p̃anat̃olleʼch huacshepahuo allot̃ecma apueñet huaquësh puerrar. Ñehua, t̃arroʼmar alla emareʼtos huacshepahuoñaʼ muetsopahuopaʼ ama eseshaʼ epatso eʼñe poctacma eshepena acheñ ñeñt̃ manrraʼtosets all.
LUK 2:8 Allempo emareʼten María all Beléño ñeñt̃e tsaprocma allampañoʼtsen ñam̃a ñeñt̃ cohuam̃peneʼ poʼcarrneror pastemo.
LUK 2:9 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Yompor poʼm̃llañot̃eñer, c̈ha poptanaʼtosanet. Ñeñt̃paʼ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ c̈ha aʼpuetarsam̃p̃sosahuet. Ñetñapaʼ atarr nanac mechaʼtrraʼtapet.
LUK 2:10 Mellañot̃eññapaʼ otosanet: —Amach sem̃chaʼtatsetno c̈hoña seʼm̃ñoten na, oʼch neñotatoses ñeñt̃chaʼ atarr socshaterreʼ sa amaʼt ñam̃a allohuen errap̃aren acheñeneshacop.
LUK 2:11 T̃eʼpaʼ socop oʼ eñalleta ñeñt̃chaʼ Saʼqueshp̃atañer seperr ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ Cristotats ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñeñt̃ña cheshat̃ollpaʼ arr eñalleta David paʼnetsro allara Beléño.
LUK 2:12 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr att̃och señoch ñeñt̃ cheshat̃oller. Ñeñt̃chaʼ sentos cheshat̃oll ep̃aret̃ poʼñoʼmo all p̃anat̃olleʼteñet huacshepahuo, ñeñt̃caʼyeña Yompor Puechemer.
LUK 2:13 Allempoñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrterrerr poʼpotantañ shonteʼ mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ oʼ sohuac̈herrerr entot̃. Ñeñt̃ña mellañot̃eñneshaʼpaʼ atarr ayeʼchoc̈htatosñañet Yompor.
LUK 2:14 Atet̃ otoset: ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Yeyomporer ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen! Amaʼt ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsen coshaʼrrtetepaʼ ñamet ñeñt̃ coshaten Yompor.
LUK 2:15 Allempoña mellañot̃eñneshaʼpaʼ sohuaneret ñeñt̃ cohuam̃peneʼ poʼcarrneror, ñetñapaʼ oʼ ahuanerret pueʼntaño. Allempoña ñeñt̃ cohueneʼ poʼcarrnerorpaʼ allent̃a otannaʼtyeset: —Errot̃enuacaʼyeña ñeñt̃ otenyaʼ Yompor. Oʼch ahuey Beléño oʼch yenteñaʼ ñeñt̃ atet̃ otenyetaʼ.
LUK 2:16 Allempoñapaʼ pomaʼyorñecma ahuanmuet, oʼña c̈hapuet Beléñopaʼ all entoset María ñam̃a José ñam̃a cheshat̃oll all p̃anat̃olleʼtena huacshepahuo.
LUK 2:17 Allempo entoset ñetñapaʼ serrpareʼtoset ñeñt̃ atet̃ oʼ otuenanetaʼ mellañot̃eñ cheshat̃ollecop. Allohuen ñeñt̃ eʼmueneʼpaʼ nanac cohuanrroretyeset, otannaʼtyeset: —Taʼm errot̃enot̃t̃eʼñacaʼ oʼ serrpareʼtosña atet̃.
LUK 2:19 Maríañapaʼ eʼñe ñeñt̃a nen pueyoc̈hro eʼñe ñeñt̃a cot̃apeʼchen ñeñt̃ allpon oʼ entua ahuañot̃eñ.
LUK 2:20 Allempoña ñeñt̃ cohueneʼ poʼcarrnerorpaʼ oʼ ahuanerret. Atet̃ otenanetaʼ mellañot̃eñneshaʼpaʼ ñetñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h entoset. Allpon ñeñt̃ atet̃ eʼmuet, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atet̃ entet, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe paʼyeʼchoc̈htateñeshet ahuanerret, att̃oña ñetpaʼ atarr cohuentatnerrñañet Yompor.
LUK 2:21 Ñehua, allempoña oʼ posocmataʼmuen, ñeñt̃ asheñorrot̃ollpaʼ oʼ tsorratat̃olleʼchet, ñeñt̃paʼ atet̃ yec̈henaña allohuen judioneshaʼ. Allempo ñeñt̃ña cheshat̃ollpaʼ oʼ sochet JESÚS. Ñehua, ñeñt̃ soʼchñets ñeñt̃paʼ atet̃ otenanaʼ mellañot̃eñ María amaʼt ahuañmoʼchot̃eñ allempo ama ac̈homentenaʼ.
LUK 2:22 Allempoña c̈hap allempoch aʼpoctachet ñeñt̃ atet̃ naneʼt̃ Moisés poʼñoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ yec̈haʼ judioneshaʼ. Ñehua, ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten: “Ñerraʼm esempoch cheyoreʼten coyaneshaʼ, ñerraʼm asheñorr pueʼmaret̃oll ñeñt̃ eʼñe poʼmot̃erpaʼ neñetepaʼ Partsocop.” Ñam̃a poʼpoñ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ neʼt̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Muetsatenetepaʼ epm̃a arot amapaʼ epm̃a yepec̈hoʼyeʼ ñeñt̃chaʼ net Yomporecop.” Ñeñt̃oʼmarña allempo c̈hap allempoch aʼpoctatet Yomporecop ñeñt̃ atet̃ anaret̃ poʼñoñ, ñeñt̃ña cheshat̃ollpaʼ allent̃a anmet Jerusaléño, allchaʼ aʼpoctachet Yomporecop.
LUK 2:25 Allempoña c̈hapuet Jerusaléñopaʼ oʼ beʼt̃ososet Parets paʼpacllo att̃och aʼpoctatenetaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñeñt̃ atet̃ oten ñoñets ñeñt̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Allñapaʼ huapa puesheñarr yacma añ paʼsoʼcheñ Simeón ñeñt̃paʼ jerusaléñoʼmarneshaʼ. T̃arroʼmarña ñapaʼ allempocma huapañaʼ ñapaʼ añ eñotateʼ Parets Puecamquëñ. T̃arroʼmar ñeñt̃ acheñerpaʼ atarr cohuen ñeñt̃ atarr maʼyoc̈hrenaya ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñapaʼ ñeñt̃ atarr cohueneʼ esempoch huapa ñeñt̃chaʼ aʼrroyataterreʼ israelenaʼtarneshaʼ allochñapaʼ oʼch alla atarr cosherret. Att̃o c̈hapoña Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña eñotateneʼ ñapaʼ amach rromuenaʼpaʼ enterranchaʼ Yompor Puechemer ñeñt̃ Cristo ñeñt̃chaʼ llesenserr esempo.
LUK 2:28 Huaptsapaʼ allent̃a enatat̃olleʼtosan cheshat̃oll, atarr ayeʼchoc̈htatosan Yompor. Ñeñt̃paʼ atet̃ otos:
LUK 2:29 T̃eʼña poʼñoc̈h Nompore amaʼtchaʼ nerromapaʼ eʼñech nocsheñeshocmañen nerroma t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ poʼñoc̈h oʼ nenterrnap̃ ñeñt̃ oʼ pemñerrnay ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ eʼñe atet̃ p̃otneʼt̃ ahuañmoʼchot̃eñ na ñeñt̃en atarr pesherbeneʼ.
LUK 2:31 Ñeñt̃ña oʼ p̃orrtaterrnay allohuenacpay ñeñt̃ey paʼnameney acheñeneshacpay añe patsro.
LUK 2:32 Ñapaʼ ñach sherberrets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puetareʼ ñeñt̃chaʼ aʼpuetarsam̃perreʼ allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama israelenaʼtareyaye att̃och ñetpaʼc̈hoʼña oʼch eñoteret ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atañterrtsa eʼñe poʼñoc̈h. Allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ eʼñe cohuen ayeʼchoc̈htaterrnap̃ ñam̃a peyochreshac̈hno ñeñt̃ara israelenaʼtarneshaʼ.
LUK 2:33 Ñeñt̃ña pamoʼmteʼ pen cheshat̃ollpaʼ ñetñapaʼ att̃a cohuanaʼteñet Simeón atet̃ eñoranaʼtenanet pueʼmaret̃ollet.
LUK 2:34 Oʼ eñoranaʼtuanet pueʼmaret̃olletpaʼ allempoñapaʼ enamatanet ñamet ñocpuet Yompor paʼnateña. Allempoñapaʼ otoñ pachor María, ñeñt̃paʼ atet̃ och: —Peñochepaʼch añ cheshat̃oll ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña onañcheʼt̃ ahuat̃ Yompor. Ñocoppaʼ shonteʼch israelenaʼtarneshaʼ ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerrayo ñeñt̃chaʼ chenquërrtsa. T̃arraña eñall ñam̃a shonteʼ poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya ñeñt̃chaʼ cohuenoʼtsenterrtsa. T̃arroʼmar Pomporpaʼ añecopña mueñer allochñapaʼ ñach eñotaterrahuet ñapaʼ Pomporeshot̃ huapa. T̃arraña shonteʼch acheñ ñeñt̃chaʼ achm̃areʼterreʼ.
LUK 2:35 P̃apaʼ ñeñt̃chaʼña atarr pellcaterreʼña p̃a. Atarrchaʼ atserr peʼmuerr pellquëña eʼñech atet̃ peʼmuerr puellquëña atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ cochllo patenpet peyoc̈hro. Elloña puesheñaʼtetspaʼ eñotaterranetchaʼ errot̃ent̃eʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyenet pueyoc̈hreto.
LUK 2:36 Allñapaʼ alloʼtsen ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Ana ñeñt̃ecma aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Ñapaʼ añoʼ poʼseñ ñeñt̃ sochetsa Fanuel, ñeñt̃paʼ Asernaʼtar. Ñeñt̃ña Anapaʼ oʼ atarr nanac poʼnmeʼten. Ñehua, allempo shopshenaʼpaʼ someʼta, eʼñe canc̈herr charohua yec̈hañ epuet puerrollarpaʼ oʼ rromapes.
LUK 2:37 Ñeñt̃ña rret̃orrnaneshaʼpaʼ att̃a correna ñapuet̃. Oʼ poscoch c̈harraʼ puechena paʼtats char allponmat correna att̃a. Ñapaʼ eʼñe ellapeneʼt̃ sherbeʼ Yompor amaʼt ñam̃a tsapomeʼtets. All Yompor paʼpacllot̃paʼ amach c̈haʼneno. All atarr maʼyochenana Yompor. Errot̃eno eʼñe puemaʼyocheñot̃ Yomporpaʼ amach rreno amaʼt coñeʼt̃a.
LUK 2:38 Ñapaʼc̈hoʼña allempocma huapa all oʼ c̈hapachet cheshat̃oll Jesús. Ñañapaʼ maʼyochosa, atarr parasyosoʼtenan Yompor cheshat̃ollecop. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atarr serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ ñeñt̃ cheshat̃ollecop t̃arroʼmar oʼ huapa ñeñt̃ atarr cohuen allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atoseʼ israelneshaʼ ñeñt̃ paʼnetser peneʼ Jerusaléñ.
LUK 2:39 Allempoña oʼ aʼpoctatuet ora allpon ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño ñeñt̃chaʼ eʼñe yec̈haʼ judioneshaʼ ñetñapaʼ ahuanerret paʼnyeto Nazareto allara Galileo.
LUK 2:40 Cheshat̃ollñapaʼ alloʼna sen rrorranmats, alloʼna sen huomencatnomuets, nanac eñotnenan ñeñt̃ atarr cohuen enten Pompor Parets, ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ atarr muereña.
LUK 2:41 Ñehua, ñeñt̃ cheshachor pamoʼmteʼ ñetpaʼ atet̃ yec̈henet pat̃eʼtets char pascuapopaʼ c̈hocmach senet Jerusaléño oʼch coshapretenetaʼ pascua ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ.
LUK 2:42 Allempo c̈hap Jesús poʼcharña c̈harraʼ puechena epa ahuanerreterr Jerusaléño, ñetpaʼ atet̃caʼye yec̈henet.
LUK 2:43 Oʼña huañ pascuapaʼ ñetñapaʼ oʼ ahuanerret. Ñeñt̃ña cheshachor Jesúspaʼ allaʼt aʼpa Jerusaléño. Pomporña ñam̃a pachorpaʼ ama eñoteñeto oʼt̃eʼ alla aʼpa.
LUK 2:44 C̈ha otapuetañ añt̃eʼ cot̃aʼnen poʼpotantañ ñeñt̃ parro onac̈henet. Oʼña chopeʼcherret pamt̃arrpaʼ allempoñapaʼ oʼ yerpueret, eʼnameʼtyeretaʼ pamoʼtsesheshoʼmar. Eʼnameʼtyeretaʼ alloʼtsen ñeñt̃ eʼñe chemeʼtyen pompor ñam̃a pachor.
LUK 2:45 Oʼña eʼnameʼtuet ama es enterrayepaʼ oʼ alla ahuerret Jerusaléño. Allpaʼc̈hoʼ eʼnameʼtuereterr.
LUK 2:46 Pomaʼpamtañoñapaʼ alla enteretaʼ Parets paʼpacllo. All anen eʼñe parro maestroneshaʼ ñeñt̃ atarr eñotyeneʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Jesúsñapaʼ all eʼm̃ñotyenanet ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtyenetpaʼ oʼchc̈hoʼ aʼp̃t̃oʼtyerranet.
LUK 2:47 Ñeñt̃oʼmarña allohuen ñeñt̃ eʼmueneʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrorteñet, otyenet: —Errot̃enot̃uañacaʼyeña atarr es eñoten ñeñt̃oʼmar atarr cohuen es anapyen.
LUK 2:48 Allempo enter pompor ñam̃a pachorpaʼ att̃a cohuanaʼtoset. Pachorñapaʼ atet̃ otos: —¿Esoʼmart̃eʼña neʼmare oʼ atarr pellcatya? ¿Amaʼt peñoteñe atarr yellquëñeshaʼ yeʼnamenep̃?
LUK 2:49 Ñañapaʼ otapanet: —Esoʼmareʼtña seʼnameʼtenen. Amaʼt señotennoña napaʼ ñeñt̃ poctetsa nocop oʼch net̃orreññaña ñeñt̃ poctetsa Nomporecop.
LUK 2:50 Ñetñapaʼ ama es eñotaye ñeñt̃ atet̃ otanet.
LUK 2:51 Allempoñapaʼ oʼ cot̃erran pamoʼmteʼ oʼ c̈hac̈herret Nazareto, ñapaʼ eʼñe cohuen ameʼñenana pompor ñam̃a pachor. Pachorñapaʼ allohuen ñoñetspaʼ eʼñe eñotueñ pueyoc̈hro.
LUK 2:52 Jesúsñapaʼ alloʼna sen rrorranmats atarretnomtsa. Alloʼna nanac eñotañetnena. Pomporña Paretspaʼ atarr cohuen enteñ, ñam̃a acheñeneshaʼpaʼ atarr cohuen enteñet.
LUK 3:1 Ñehua, allempo c̈hap allempoch am̃chaʼtaret̃ta ñam̃a ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Tiberio all Romo. Allempo c̈hap oʼ am̃chaʼtaret̃ta c̈harraʼ puechena amnar char allempoña Judeopaʼ añ am̃chaʼtaret̃tatsa ñam̃a Poncio Pilato. Galileoñapaʼ añ am̃chaʼtaret̃tatsa Herodes. Paʼmoʼnasheñña Felipepaʼ ñapaʼ epa anetsocop am̃chaʼtaret̃ta, ñeñt̃paʼ arr am̃chaʼtaret̃ta Iturea ñam̃a Traconite. Lisaniasñapaʼ arr am̃chaʼtaret̃ta Abilinio.
LUK 3:2 Ñehua, allempopaʼ judioneshaʼ añ poʼcorneshar penet Anás ñam̃a Caifás, ñeñt̃ poʼcorneshar pen ora allohuen cornaneshac̈hno. Eʼñe ñeñt̃e chararocma am̃chaʼtaret̃etyenet allemeñ anetsoʼmar eʼñe allempocma Yomporpaʼ eñoranaʼtana ñam̃a Juan ñeñt̃ Zacarías puechemer ñeñt̃ amayoʼtsen.
LUK 3:3 Ñeñt̃oʼmarña Juan allempopaʼ oʼ chopeñeʼchyes erracmañen Jordanasoʼmar, all serrpareʼtyesnom. Ñeñt̃paʼ atet̃ otyesnomanet: —T̃eʼpaʼ oʼch soct̃apeʼcherr eʼñe ello cohuen Yomporecop att̃och Yomporpaʼ oʼch peretnerrnas allohuen soʼchñar, allochñapaʼ oʼch sapataret̃terra Yomporecop.
LUK 3:4 Ñeñt̃paʼ añ serrpareʼtatosanet att̃och etsoterra ñoñets ñeñt̃ anaret̃ ñeñt̃ atet̃ eñoseʼt̃ ahuat̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃ Isaías poʼñoñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Eʼmorrterrach puesheñarr poʼñoñ all amayo allchaʼña serrpareʼtaterranña acheñeneshaʼ. Puerranarot̃paʼ añchaʼ tomaʼntaterranet t̃oñ, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ oterranet: “T̃eʼpaʼ oʼch saʼcohuenetyes t̃oñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ, oʼch eʼñe saʼpac̈harretyesoñ paʼt̃ep̃.
LUK 3:5 All rrapatseʼtyen patspaʼ oʼch eʼñe saʼmuepñetyes, all pocmoʼyaretyenapaʼ oʼch eʼñe saʼmuepñetuahue, all terepeʼp̃arretyenapaʼ oʼch eʼñe saʼpac̈harretyes, all arrorot̃etyena t̃oñpaʼ oʼch eʼñe sepampaʼhuahue.
LUK 3:6 Allempoña allohuen acheñeneshaʼpaʼ enteretchaʼ ñeñt̃ oʼ mueñerrnay Yompor ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ Cristocop.
LUK 3:7 Allempoñapaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ huac̈haʼtet Juanesho. Ñetpaʼ t̃arroʼmar huac̈henet añ muenenet oʼch apatapanet Juan Yomporecop. Juanña serrpareʼtatapanetpaʼ otapanet: —Sapaʼ ama cohuenayayso atarr ashcarñat̃es, c̈ha sottena ñerraʼmrrat̃eʼ shechp̃a sompor sepen. Poʼñoc̈hcaʼ ama eseshayeʼ sotenaye eʼñech sapataret̃teñot̃a oʼch sequeshperra allochñapaʼ amach coñchatuerrso Yompor allempoch yoroc̈htatuer tsapat̃onet̃.
LUK 3:8 Napaʼ añchaʼña notapas oʼch sorrtatyes ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ poʼñoc̈h oʼ cot̃apeʼcherran ello cohuen Yomporecop. Sapaʼ c̈ha soteneñ seyoc̈hro añoʼ es sepallteno sapaʼ añoʼ eʼñe seyemtena satañ Abraham. T̃arraña napaʼ oʼch notas amach atet̃ soct̃apeʼchatsto t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama esoyeʼ enteñe Yompor. T̃arroʼmar oʼch notas ñerraʼm Yompor muenetseñ amaʼt añ mapueʼ ñeñt̃ senten arr oʼch aʼpnasereñ Abraham poʼm̃reneñ.
LUK 3:9 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas ñerraʼm amach soct̃apeʼcherro cohuen Yomporecop oʼ mamesham̃a oʼch c̈haponasa att̃och coñchaterres Yompor. Oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allempo oʼch aʼmatamochet tsach. Oʼ eʼñe onañchachet gach allchaʼ tet eʼñe allohua huañen puepallactar. Ñeñt̃ allohuen tsachec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayeʼ meʼtetsopaʼ aʼmataʼtueretchaʼ saprrochetchaʼ all huorten tsoʼ allchaʼ eʼñe aʼpoyatatueret.
LUK 3:10 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼtyeset Juan, ochet: —Ñehua, ¿esoʼtña poctetsaña yocop att̃och eʼñe yorrtatyes ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop?
LUK 3:11 Ñañapaʼ anapanetpaʼ otanet: —Ñerraʼm eseshas echeneʼ epma seshtam oʼch sap̃ ñeñt̃ ama echenaye ñeñt̃chaʼ chorrena. Ñam̃a ñerraʼm eseshas echeneʼ serrar oʼch sap̃ ñeñt̃ ama echenaye ñeñt̃chaʼ rrenet.
LUK 3:12 Allempoña huac̈haʼta ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ att̃o cobrenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñetpaʼc̈hoʼña añecop huenet Juanesho oʼch apataret̃tet Yomporecop. Ñetpaʼc̈hoʼña oʼ aʼp̃t̃oʼtoset Juan, atet̃ otoset: —Yocop Nomporchaʼ ¿esoʼtña poctetsa att̃och yorrtatyes yam̃a ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop?
LUK 3:13 Ñañapaʼ anapanetpaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ allpon quelle ñeñt̃ eʼñe allpona enamuen gobiernopaʼ eʼñech allpona secobreñña acheñeneshaʼ, amachña alloʼna atarr aton secobraʼneñe acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ eʼñech socpaʼna.
LUK 3:14 Allempoña patantarr guardianeshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyenpaʼ aʼp̃t̃oʼtoset ñamet, ñetpaʼ atet̃ otet: —Yocoppaʼc̈hoʼña ¿esoʼtña poctetsa ñeñt̃chaʼ att̃och yorrtatyes yam̃a ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop? Ñaña anapanetpaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ amach es seprratam̃p̃satsche acheñeneshaʼ eʼñe seʼmueñocma ñam̃a saʼmet̃am̃peñot̃ eʼñe seshquëñot̃paʼc̈hoʼña amach es seprratam̃p̃satsto eʼñe att̃ot̃a. Ñam̃a ñeñt̃ allpon tsaʼtenset gobierneshot̃paʼ eʼñepaʼchña ñeñt̃a cohuen socshena.
LUK 3:15 Acheñeneshaʼñapaʼ att̃a cohueñet, pueyoc̈hretoñapaʼ att̃a cot̃apeʼchyenet c̈ha otenapuetañ Juanpaʼ ñeñt̃t̃eʼña Cristotets ñeñt̃ cohuenet ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃chaʼ mueñerranet Yompor.
LUK 3:16 Juanñapaʼ atet̃ otanet: —Napaʼ ama añeyayno ñeñt̃ Cristotets, t̃arroʼmar napaʼ amaʼt napatensoñ Yomporecop eʼñe oñochaya napatenes. T̃arraña Cristo ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼpaʼ ñapaʼ añchaʼña chorratossa Parets Puecamquëñ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm tsoʼ. Ñapaʼ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ, nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets, nañapaʼ ama es nesherbeno att̃och amaʼt poʼsapatrec̈hapaʼ oʼch nepyoñ.
LUK 3:17 Ñapaʼ atarr ahuamencat̃, ñapaʼ ñach acrerreʼ allohuen acheñeneshaʼ. Ñapaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ orreneʼ pueshoshnat alloch shoshnan poʼtrigo oʼch eʼñe pueʼllom̃rochayam̃a. Ñeñt̃ña pueʼllomerpaʼ oʼch aʼyapac̈heʼ oʼch aññoʼch allecma aññoʼteñ eʼñe cohuen. Pueʼsheʼmarñapaʼ oʼch huaporeʼch tso allchaʼ eʼñe poyhua. Ñeñt̃ña tsoʼpaʼ ama emayaʼpahuo amaʼt errponaña.
LUK 3:18 Juanña allpaʼ atet̃ serrpareʼtatyenanet cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch yequeshperra. Ellonet̃ñapaʼ shonteʼ paʼnamen serrpareʼtatan acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor.
LUK 3:19 Allempoña oʼ atarr apataret̃ta shonteʼ acheñeneshaʼ Yomporecoppaʼ c̈ho apataret̃tatsa ñam̃a Jesús. Eʼñe apataret̃etuatsapaʼ oʼ maʼyocha. Allempoña maʼyochenapaʼ enetñapaʼ ahuepaʼt atoraret̃ta. Allot̃ña eʼñe sohuaʼnma Parets Puecamquëñ eʼñe atet̃ entapet ñerraʼmrrat̃eʼ yep̃ oʼ sohuaʼnma entot̃. Eʼñe arr c̈hap Jesúsesho. C̈ha eʼmorrtatsa ñoñets entot̃ atet̃ eñorena Yompor. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten: —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Nechemerep̃ ñeñt̃ep̃ atarr nemorrentena, p̃a atarr nanac nocshateneʼ. Allempoña am̃chaʼtaret̃ Herodespaʼ oʼ yottam̃p̃satan Juan t̃arroʼmar Juanpaʼ eñotach ama pocteyeʼ enteñe ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyena. Amaʼt paʼmoʼnasheñ Felipe puet̃aporpaʼ oʼ yoram̃per. Amaʼt shonteʼ paʼnamen ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyena Herodespaʼ elloñapaʼ oʼc̈hoʼ yottam̃p̃saterranerr ñam̃a Juan.
LUK 3:23 Ñehua, Jesúspaʼ allempo orrta oʼ t̃orraʼmochana ñeñt̃ poʼtaruas pen Pomporecop, allempoña poʼcharñapaʼ ñatoʼ oʼt̃eʼ c̈hap maʼpoch c̈harraʼ char. Acheñeneshaʼñapaʼ aña pompor p̃ateñet ñeñt̃ José. Ñehua, Josépaʼ Elí puechemer,
LUK 3:24 Elípaʼ Matat puechemer, Matatpaʼ Leví puechemer, Levípaʼ Melqui puechemer, Melquipaʼ Jana puechemer, Janapaʼ José puechemer,
LUK 3:25 Josépaʼ Matatías puechemer, Matatíaspaʼ Amós puechemer, Amóspaʼ Nahum puechemer, Nahumpaʼ Esli puechemer, Eslipaʼ Nagai puechemer,
LUK 3:26 Nagaipaʼ Maat puechemer, Maatpaʼ Matatías puechemer, Matatíaspaʼ Semei puechemer, Semeipaʼ José puechemer, Josépaʼ Judá puechemer.
LUK 3:27 Judápaʼ Joana puechemer, Joanapaʼ Resa puechemer, Resapaʼ Zorobabel puechemer, Zorobabelpaʼ Salatiel puechemer, Salatielpaʼ Neri puechemer,
LUK 3:28 Neripaʼ Melqui puechemer, Melquipaʼ Adi puechemer, Adipaʼ Cosam puechemer, Cosampaʼ Elmodam puechemer, Elmodampaʼ Er puechemer,
LUK 3:29 Erpaʼ Josué puechemer, Josuépaʼ Eliezer puechemer, Eliezerpaʼ Jorim puechemer, Jorimpaʼ Matat puechemer,
LUK 3:30 Matatpaʼ Leví puechemer, Levípaʼ Simeón puechemer, Simeónpaʼ Judá puechemer, Judápaʼ José puechemer, Josépaʼ Jonán puechemer, Jonánpaʼ Eliaquim puechemer,
LUK 3:31 Eliaquimpaʼ Melea puechemer, Meleapaʼ Mainán puechemer, Mainánpaʼ Matata puechemer, Matatapaʼ Natán puechemer,
LUK 3:32 Natánpaʼ David puechemer, Davidpaʼ Isaí puechemer, Isaípaʼ Obed puechemer, Obedpaʼ Booz puechemer, Boozpaʼ Salmón puechemer, Salmónpaʼ Naasón puechemer,
LUK 3:33 Naasónpaʼ Aminadab puechemer, Aminadabpaʼ Aram puechemer, Arampaʼ Esrom puechemer, Esrompaʼ Fares puechemer, Farespaʼ Judá puechemer,
LUK 3:34 Judápaʼ Jacob puechemer, Jacobpaʼ Isaac puechemer, Isaacpaʼ Abraham puechemer, Abrahampaʼ Taré puechemer, Tarépaʼ Nacor puechemer,
LUK 3:35 Nacorpaʼ Serug puechemer, Serugpaʼ Ragau puechemer, Ragaupaʼ Peleg puechemer, Pelegpaʼ Heber puechemer, Heberpaʼ Sala puechemer,
LUK 3:36 Salapaʼ Cainán puechemer, Cainánpaʼ Arfaxad puechemer, Arfaxadpaʼ Sem puechemer, Sempaʼ Noé puechemer, Noépaʼ Lamec puechemer,
LUK 3:37 Lamecpaʼ Matusalén puechemer, Matusalénpaʼ Enoc puechemer, Enocpaʼ Jared puechemer, Jaredpaʼ Mahalaleel puechemer, Mahalaleelpaʼ Cainán puechemer,
LUK 3:38 Cainánpaʼ Enós puechemer, Enóspaʼ Set puechemer, Setpaʼ Adán puechemer, Adánpaʼ Yompor puechemer.
LUK 4:1 Allempoña Jesúspaʼ oʼ err Jordanasot̃. Ñañapaʼ añ eʼñe chorrenaya Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña anmueʼña all amayo.
LUK 4:2 Att̃oña allpaʼ oʼ huapoña oneñet̃, mueneñ oʼch atet̃ p̃atyes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Pompor. Allñapaʼ ama rreno eʼñe aña t̃orrena att̃och etsotuan ora allohuen ñeñt̃ cohuentetsa Pomporecop. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt oʼ paʼtatsoch c̈harramatpaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama es rreno. Oʼña paʼtatsoch c̈harramatuapaʼ c̈ho cheporratsa.
LUK 4:3 Allempoña oneñet̃ att̃o topatosan Jesúspaʼ atet̃ otos: —P̃a ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃paʼ oʼch p̃ot: Añ mapueʼ puenasepaʼ pan.
LUK 4:4 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —Napaʼ ama nemno oʼch atet̃ nep̃a t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Allohueney acheñeneshohueneypaʼ ama eʼñe rreñtsa ñapuet̃ yocrram̃ yepeno. Añeʼnaña yocrram̃ yepen yecamquëñecop ñeñt̃ allohuen allpon oteney Yompor.”
LUK 4:5 Allempoña oneñet̃paʼ oʼ anem̃ all atarr aspent̃o eʼñe aʼnoso. Allot̃ña gatyesuererr allohuen ñeñt̃ allpon all am̃chaʼtaret̃etyena paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa errap̃aren añe patsro. Allot̃ña amaʼt mamesha cohuospaʼ eʼñe orreʼtuena erracmañen.
LUK 4:6 Oneñet̃ñapaʼ alla oterranerr Jesús: —Ora allohuen ñeñt̃ oʼ pentyesua ñeñt̃paʼ eʼñe nocma t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ na aparet̃. Ñerraʼm eseshaʼ nemnen oʼch nap̃paʼ napaʼ nap̃chaʼcaʼye. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notap̃, ñerraʼm na pemaʼyocheñot̃en oʼch peconcorpanaʼtna, napaʼ napap̃chaʼ ora all am̃chaʼtaret̃etyenet all atarr cohuentatyeñet, eʼñe ora allohuen ñeñt̃paʼ eʼñech p̃ocma.
LUK 4:8 Jesúsñapaʼ alla otererr: —T̃eʼpaʼ oʼch orrerrep̃ oneñet̃e. Napaʼ ama nemno oʼch atet̃ nep̃a t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Añach ñapuet̃ yemaʼyochena Yeyomporer ñeñt̃ Yepartseshar yepen, eʼñech ñapt̃a yesherbeʼ.”
LUK 4:9 Allempoña oneñet̃paʼ oʼ anerranerr Jesús Jerusaléño. Allñapaʼ aʼtapatos nanac eno allohuanen Parets paʼpaquëll. Allñapaʼ otuererr: —P̃apaʼ ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Parets Puechemerep̃ t̃eʼpaʼ p̃omacha arrot̃ t̃arroʼmar amach p̃aʼtserrp̃o
LUK 4:10 t̃arroʼmar Parets poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ñeñt̃paʼ amaʼtña atet̃ oten: Yomporpaʼ oʼch mueñonap̃ poʼm̃llañot̃eñreneshaʼ ñeñt̃chaʼ pecuam̃p̃sapueʼ.
LUK 4:11 Ñetchaʼ p̃agapapuet oʼch enatapapet att̃och amach p̃aʼtserrp̃atcaʼtoso mapyo.
LUK 4:12 Allempoña Jesúspaʼ alla otererr: —Añpaʼc̈hoʼña anuaret̃ Yompor poʼñoño, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amach yaʼllocchameʼtatsche Yeyomporer ñeñt̃ Yepartseshar yepen.”
LUK 4:13 Allempoña oneñet̃ topatuahuan Jesús paʼnamenot̃paʼ oʼ ahuerr oʼ cac̈hpaʼner allponmat t̃arroʼmar oneñet̃ c̈hocma topach.
LUK 4:14 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla ahuerr Galileo. Ñapaʼ añ atarr ahuamencat̃ peneʼ Parets Puecamquëñ. Errap̃aren Galileoʼmar oʼ eʼñe eʼmareʼtuet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús.
LUK 4:15 All apc̈haʼyena judioneshaʼ poʼprahuetopaʼ ñañapaʼ all yec̈hatyenanet. Att̃oña allohuen acheñeneshaʼpaʼ atarr cohuen enteñet.
LUK 4:16 Att̃eñapaʼ oʼ alla c̈herr Nazareto all yec̈hacheʼt̃ pompor allempo cheshenaʼ. Pamt̃arrña allempo c̈hap yet̃ allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ, Jesúsñapaʼ oʼ ahuoʼ judioneshaʼ poʼprahuo, ñapaʼc̈hoʼ atet̃ yec̈hena. Oʼ c̈hap puerahuopaʼ allñapaʼ t̃omos allchaʼ lleyatan acheñeneshaʼ Yompor poʼñoñ.
LUK 4:17 Allñapaʼ añ apet libro ñeñt̃ alloʼtsen Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Ñañapaʼ toran libropaʼ all entan ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ñocop, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten:
LUK 4:18 Napaʼ añ nechorrenaya Nompor Puecamquëñ t̃arroʼmar ña nellsenseʼ nach serrpareʼtaterreʼ ora allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr es palltetsa. Napaʼ añchaʼ neñotaterranet cohuen ñoñets ñeñt̃paʼ alloch queshperret. Ñam̃a añecopña llesenserren att̃och nach aʼcrratyerreʼ allohuen ñeñt̃ mueroc̈hetyetsa puellquëñot̃ pueyoc̈hreto. Nach eñotaterreʼ ñam̃a ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃etyetsa allochñapaʼ oʼch atoram̃p̃saret̃terret. Nach eñotaterreʼ ñam̃a ñeñt̃ ama entetso allochñapaʼ oʼch enterret. Ñam̃a ñeñt̃ amueroc̈htataret̃etyetsa nachña aʼrroyataterrahuet.
LUK 4:19 Ñam̃a napaʼ añecopña llesenserren nach eñotaterrahuet t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempo pocteʼ enteñ Yompor oʼch atarr orrtaterranet puemuereña. Ñehua, arrpaʼ allohua ñeñt̃ allpon lleyatanet Isaías poʼñoñ.
LUK 4:20 Oʼ lleyatuanetpaʼ oʼ alla eʼtam̃perran libro apuerran ñeñt̃ sherbets all puerahuo. Allempoñapaʼ oʼ alla anorruerr. Allohuenña acheñeneshaʼ ñeñt̃ puerahuoʼtsaʼyen ñetñapaʼ atarr cohuanrrorteñet Jesús.
LUK 4:21 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Att̃oʼ oʼ seʼmhua añ ñoñetspaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe c̈herr att̃och eʼñe etsoterra ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ.
LUK 4:22 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen eñoraʼyenet Jesúsocop. Atarr coc̈hneshaʼ enteññañet poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatyenanet. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyenet: —Errot̃enot̃uañacaʼyeña atarr coc̈hneshareʼ serrpareʼtatyeney. Ñapaʼ añacaʼye José puechemer.
LUK 4:23 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ seʼmareʼton ñeñt̃ atet̃ norrtatyenaʼ ahuaña Capernaumo t̃eʼña sapaʼ c̈ha semneñ oʼch soten añ ñoñets ñeñt̃ecma mueneʼ yotannena amaʼt ahuat̃ot̃eñ: “P̃a ñeñt̃ep̃ aʼcrratañtetsa t̃eʼpaʼ oʼch p̃aʼcrrata eʼñe p̃añeña”, t̃arroʼmar sapaʼ añt̃eʼ semnen oʼch atet̃ norrtat ñam̃a arr cohuen eʼñe ya yaʼnetsro atet̃ norrtatenaʼ ahuaña Capernaumo.
LUK 4:24 T̃arraña napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas: —Ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ amaʼt puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ eʼñe cohuen enten allohuen pamoʼtseshaʼ ñeñt̃ parro yec̈henet all eʼñe ñet paʼnetsreto.
LUK 4:25 Napaʼ poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ añchaʼ neyerpatasa ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Ñehua, allempopaʼ oʼ maʼpa char ñam̃a poʼpoñ pueshmet charpaʼ nanac chares amaʼt mameshapaʼ ama huateno ñeñt̃oʼmarña orrta muec̈heñets erracmañen all anetso ñeñt̃ Israel all yec̈heʼt̃ Elías. Ñam̃a amaʼt shonteñ israelenaʼtar ñeñt̃ rret̃orrnaneshatyets allempo, t̃arraña Yomporñapaʼ ama alleyeʼ mueñanoña Elías att̃och yenposan amaʼt puesheñarra rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼts pen ña. Arra mueñe poʼpoñ anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Sarepta ñeñt̃ allara Sidón alloʼtsen puesheñarr rret̃orrnaneshaʼ, ñañapaʼ ñeñt̃a yenpos.
LUK 4:27 Elloña oʼch alla neyerpaterrserr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ñam̃a Eliseo, ñapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Ñehua, allempopaʼ shonteʼ israelenaʼtarneshaʼ ñeñt̃ osyen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra all anetso Israel all yec̈heʼt̃ Eliseo. T̃arraña amaʼt att̃eñ amaʼt puesheñarrot̃apaʼ ama aʼcrratereña Eliseo eʼñe all Israelo. Ñapaʼ aña aʼcrraterr ñeñt̃ poʼpoñenaʼtar acheñ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Naamán ñeñt̃paʼ poʼpoñ anetsoʼmarneshaʼ; ñeñt̃ paʼnetser penpaʼ añ paʼsoʼcheñ Siria.
LUK 4:28 Acheñeneshaʼña allempo eʼmet ñeñt̃ atet̃ yerpatanet Jesúspaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmatahuet allohuenet ñeñt̃ puerahuoʼtsaʼyen.
LUK 4:29 Ñetña tantrraʼtetpaʼ oʼ mueñoʼteret allot̃ paʼnetsretot̃. Chetaʼneret, allot̃paʼ arr anmet allohua huañen pocoll allot̃ eʼñe atseret̃tena allchaʼ huaporeʼchet att̃och muetsatachet.
LUK 4:30 T̃arraña amaʼt huaporeʼchetañ, Jesúsñapaʼ oʼ chopeʼchnerr amaʼt all shontena acheñeneshaʼ. Ñañapaʼ all chetaʼtnerra rroc̈hopaʼ oʼ ahuerr.
LUK 4:31 Allempoñapaʼ oʼ alla ahuerrerr anetso Capernaumo allara Galilea. Pamt̃arrña allempo c̈hap yet̃ñats allempo amesen judioneshaʼ ñañapaʼ oʼ ahuoʼ poʼprahueto. Allñapaʼ yec̈hatyesosan acheñeneshaʼ.
LUK 4:32 Ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet, acheñeneshaʼñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet. T̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ yec̈hatenanet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Partseshot̃.
LUK 4:33 Puesheñarrña yacma ñeñt̃ alloʼtsen puerahuo, ñeñt̃ñapaʼ añ chorrenaya oneñet̃. Ñaña rranareʼtapaʼ atet̃ otapan Jesús:
LUK 4:34 —¿Esoʼmareʼtchaʼña errot̃ pep̃osey Jesúso, p̃a ñeñt̃ep̃ nazaretoʼmarneshap̃? Añecopt̃eʼ pehuapa oʼch p̃aʼchencaterrey. Napaʼ oʼ neñotapap̃. P̃apaʼ atarr Partsop̃ añ pellsenseneʼ P̃ompor ñeñt̃ atarr nanac Parets.
LUK 4:35 T̃arraña Jesúspaʼ ama muenache oʼch eñoranaʼcha. Ñañapaʼ atet̃ och: —Pemma, t̃eʼpaʼ c̈hop̃aña cac̈hpaʼnerreʼña añ acheñer. Oneñet̃ñapaʼ c̈ha atanman yacmapaʼ alla oʼshsheʼma eʼñe all shontena allohuen acheñeneshaʼ. Allempoñapaʼ oʼ cac̈hpaʼner eʼñe att̃a, ama errot̃ p̃aʼnme.
LUK 4:36 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha atarr t̃oratsp̃anet pueyoc̈hret. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Taʼmcaʼye, errot̃ent̃eʼcaʼyeña Jesús poʼñoñ, atarrepaʼt huomenc poʼñoñ pen. Eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ. Amaʼt oneñet̃ errot̃ otenpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃ateñ. Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ oʼ c̈haʼnerr oneñet̃.
LUK 4:37 Allempoñapaʼ erracmañen allampañoʼmar serrpareʼtyeset ñeñt̃ atet̃ pena Jesús.
LUK 4:38 Allempoña Jesúspaʼ c̈haʼnerr puerahuot̃ oʼ ahuoʼ ñam̃a Simón paʼpacllo. Allña Simón paʼsoʼmuepaʼ c̈ha atsnaʼten, c̈ha atarr nanac hueraten. Otapet Jesús: —T̃eʼ yapaʼ yemneñ oʼch p̃aʼcrratos atsnañet̃.
LUK 4:39 Allempoña Jesúspaʼ oʼ ponmosana atsnañet̃paʼ c̈ha aʼhuañam̃p̃soseʼña poʼurateña. Allempoña oʼ metua poʼurateñapaʼ allent̃a tanta oʼ agapapanet eʼñe cohuen oʼ yemaʼtapanet.
LUK 4:40 Ñeñt̃e yet̃rocma allempo oʼ emuena atsneʼpaʼ acheñeneshaʼña allohuenet ñeñt̃ atsnaʼtyets pamoʼtseshaʼ ñetñapaʼ oʼ huapatyesnenet atsnañet̃ eʼñe Jesúsesho. Ñañapaʼ naʼyesapanet pot ñesheto puesheñaʼttset, att̃oña aʼcrratyesapanet allohuenet.
LUK 4:41 Ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ cac̈hpatatyesapanet oneñet̃ ñeñt̃ puerranarot̃ otnomueʼ Jesús: —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ eʼñe poʼñoc̈h Parets Puechemerep̃. T̃arraña Jesúspaʼ aʼmtsoñeñtanet, ama muenataneto oʼch eñoranaʼtnomet, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe eñotnomet ñapaʼ ñeñt̃ Cristotets.
LUK 4:42 Tsapat̃ña oʼ puetarenpaʼ Jesúsñapaʼ ahuaʼmuen aʼyo all ama acheñempañoyaye. Acheñeneshaʼñapaʼ eʼnameʼtaʼmueñet. Att̃eñapaʼ oʼ c̈hapaʼmuenet alloʼtsen Jesús. Ñetñapaʼ ama mueneñeto oʼch erra saʼnmanet.
LUK 4:43 Ñañapaʼ atet̃ otapanet: —Napaʼ añ poctetsa nocop oʼch ahuen poʼpoñ anetsoʼmar, allpaʼc̈hoʼña oʼch neserrpareʼtatyesnomanet ñeñt̃ cohuen ñoñets, oʼch neñotatyesosanet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃och ayochreshat̃tena ña, t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃ecopña llesenserren Nompor.
LUK 4:44 Att̃eñapaʼ oʼ serrpareʼtatyesnoman acheñeneshaʼ errap̃aren Galileoʼmar all apc̈haʼyenet poʼprahueto.
LUK 5:1 Allempoña poʼpocheño Jesúsñapaʼ eʼñe saʼpatop̃ño t̃en, ñeñt̃ña saʼppaʼ añ paʼsoʼcheñ Genesaretas. Allñapaʼ huac̈haʼtoña shonteʼ acheñeneshaʼ oʼ c̈ha echtaʼtatseʼtannaʼtoset. Att̃oña amaʼt Jesúspaʼ oʼc̈ha echtaʼtoset. Ñetpaʼ añ muenenet oʼch eʼm̃ñotosñañet Yompor poʼñoñ.
LUK 5:2 Jesúsñapaʼ all entosan epna noñt̃ eʼñe all sohuaʼpuetso. Ñeñt̃ña poʼtaruas peneʼ ñeñt̃ rremueneʼ cacpaʼ ñetñapaʼ ama poʼnoñt̃oʼtsaʼyeneto. Ñetpaʼ oʼ ahuanmuet aʼyenet̃ allchaʼ tsamaʼtenetaʼ poʼterraya.
LUK 5:3 Jesúsña allpaʼ aʼtapos puenarr noñt̃o, ñeñt̃ Simón poʼnoñt̃. Aʼtapospaʼ otan Simón: —Pechtam̃p̃sen mameʼ rroc̈haʼsonet̃. Jesúsña anorros noñt̃opaʼ allot̃ña yec̈hatosan allohuen acheñeneshaʼ.
LUK 5:4 Allempoña serrpareʼtatuanet, oʼ alla oterranerr Simón: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ rroc̈haʼsonet̃ epopaʼ oʼch alla peterrayerrerr, t̃eʼpaʼ perrmaʼch shonteʼ cac.
LUK 5:5 Simónñapaʼ atet̃ och: —Yapaʼ oʼ Maestrochaʼ eʼñe yarepen t̃orratsa terrayats eʼñe orrena amaʼt parra cac ama yerrmueñe. T̃eʼña p̃acaʼ noteneʼ oʼch alla neterrayerrerr amaʼtpaʼ atet̃chaʼ nep̃a oʼch alla neterrayerrerr.
LUK 5:6 Allempoñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, oʼ alla terrayerreterr. Terrayañapaʼ shonteʼ rroman cac nanac aton, c̈ha mueneʼ rrarreʼtatan terraya.
LUK 5:7 Att̃eñapaʼ agochet poʼpotantañ pamoʼtset ñeñt̃ poʼnoñt̃oʼtsaʼyen oʼch huapuet ñeñt̃chaʼ rromapretahuet cac. Oʼña c̈hapuet oʼ eshaʼtanatet cac noñt̃o eʼñe epnoʼmar chorrares cac noñt̃o, c̈ha mueneʼ eshaʼtatan noñt̃.
LUK 5:8 Allempoña atet̃ eñch Simón Pedro ñañapaʼ pomaʼyorñecma ponmana Jesús, concorposa paʼrrp̃ot̃, all otos: —Amach Partseshachaʼ alloʼna peyemtatsetnenno t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en atarr ochñat̃en.
LUK 5:9 Atet̃ otan Jesús pueyorñot̃ t̃arroʼmar eñoteñ ñeñt̃ att̃o rreman shonteʼ cacpaʼ Parets atet̃ p̃ateneʼ. Amaʼt allohuen ñam̃a ñeñt̃ epuet taruasenetpaʼ atarr nanac yorenet.
LUK 5:10 Amaʼt ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ ñeñt̃ parro taruasen Simón, atarr nanac yorenet. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterranerr Simón: —Amach c̈ha peyorenatsto. Ñeñt̃ atet̃ pepena ahuat̃ot̃eñ eʼneʼ cac t̃eʼñapaʼ atet̃chaʼ peperra eʼnerreʼ ñam̃a acheñ ñeñt̃chaʼ p̃ameʼñaterra.
LUK 5:11 Allempoñapaʼ ahuam̃perret oʼch etsotuerret allecma etsotenet. Ñetñapaʼ allempocma sohuanmuet allohuen ñeñt̃ allpon echyenet. Allempoñapaʼ cot̃eret Jesús att̃och pueyochreshaʼ perranet.
LUK 5:12 Allempo poʼpocheño Jesúsñapaʼ alla c̈herrerr poʼpoñ anetso. Allñapaʼ huapoña puesheñarr yacma ñeñt̃ osen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra, atarr apoc̈htateñ. Entosan Jesúspaʼ alla rromam̃p̃sosya. Allña rromuenapaʼ allot̃ña enamosan Jesús, atet̃ otos: —Ayochreshat̃e ñerraʼm p̃a muenatspaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ahuamencat̃eshap̃ p̃aʼcrratayeʼcherren allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerren acheñeneshaʼ.
LUK 5:13 Jesúsña anretapaʼ allent̃a aʼp̃lleʼ, atet̃ och: —Napaʼ nemneñcaʼye, metuerrepaʼña peptsarña att̃och eʼñe cohuen enterrep̃ allohuen acheñeneshaʼ. Yacmañapaʼ allorocma metuer pueptsarña.
LUK 5:14 Jesúsñapaʼ alla otererr: —T̃eʼ att̃o oʼ naʼcrraterrep̃paʼ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ amach p̃otap̃saʼtatsche. Corneshachña pegatenaʼ all peptsarseʼt̃. Atet̃ naneʼt̃ Moisés ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃chaʼ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼch es p̃anom ñeñt̃chaʼ p̃apos all ñeñt̃ Yomporecop. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen enterrep̃ allohuen acheñeneshaʼ.
LUK 5:15 Elloña atarr nanac serrpareʼtyeñet, oʼ erracmañen epaʼhua att̃oʼ pena Jesús. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ huac̈haʼtoñet att̃och eʼm̃ñotoñet poʼñoñ ñam̃a att̃och aʼcrratyesapanet allohuen paʼtsnañet̃eret.
LUK 5:16 T̃arraña ñapaʼ errot̃enopaʼ oʼch ahuerr aʼyo all ama acheñempañoyaye allchaʼ maʼyochena.
LUK 5:17 Poʼpocheño allempo Jesúspaʼ all yec̈haterranerr shonteʼ acheñeneshaʼ, allña allpononet̃paʼ all anorrc̈haʼtyen ñam̃a patantarr fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñetpaʼ paʼnamen anetsot̃ huac̈haʼtyenet—Galileot̃ ñam̃a Judeot̃ ñam̃a Jerusaléñot̃. Jesúsñapaʼ atarr ahuamencat̃ peñ Pompor, att̃oña aʼcrratyesan shonteʼ ñeñt̃ atsnaʼtyets.
LUK 5:18 Att̃eña oʼ huapatoñet ñam̃a echarrtaña, huapatam̃p̃set puechecnap̃ot̃. Ñetpaʼ añ muenenetañ oʼch beʼt̃oset oʼch eʼñe noset Jesúsesho.
LUK 5:19 T̃arraña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ abeʼt̃osetoña atsnañet̃ att̃och c̈hapachet eʼñe Jesúsesho. Att̃eñapaʼ aʼtapatoset enot̃ pocollato. Allñapaʼ oʼ aʼrrot̃eʼtoset pat̃ep̃rarr echet allot̃ña aʼsuatam̃p̃set echarrtaña puechecnapeʼna. Att̃oña c̈hapachet eʼñe rroc̈ho alloʼtsen Jesús.
LUK 5:20 Jesúsñapaʼ eñotapanet ñetpaʼ atarr nanac yemteñet, ñeñt̃oʼmarña atet̃ otapan echarrtaña: —Masheñchaʼ t̃eʼña p̃a p̃oʼchñarpaʼ oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta.
LUK 5:21 Otueʼ atet̃paʼ añña fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñetñapaʼ otatseʼtet ñañeñeta: —Eseshaʼhuañacaʼye oʼ achm̃areʼtanña Yompor. Arr patsropaʼ amaʼt puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ peretneneʼ ochñarets, ñapt̃aña Yompor peretneneʼ ochñarets.
LUK 5:22 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ otenet ñocop, ñañapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ esoʼmareʼtchaʼña atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyesña seyoc̈hro.
LUK 5:23 Ñehua, sapaʼ c̈ha soten ñeñt̃ atet̃ oʼ notue echarrtaña poʼchñarpaʼ oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta, ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye. Sapaʼ añña atarr t̃orrapoʼ senten att̃och naʼcrrater c̈honchaʼña oteʼ: “Petantena, pechopeʼchnen.”
LUK 5:24 Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ aparet̃en llesens att̃och nach peretnerreʼ ochñarets añ patsro. Ñeñt̃oʼmarña Jesús allempopaʼ atet̃ otan echarrtaña: —T̃eʼña napaʼ oʼch notap̃: Petantena, pechtaʼnen pemueʼ oʼch pechopeʼchnen, ahuenep̃ pepacllo.
LUK 5:25 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ echarrtañañapaʼ c̈ha tantetsa eʼñe allorocma. Allohuenña acheñeneshaʼ eʼñe entueñet. Oʼ chetaʼnenan poʼmueʼ paʼyeʼchoc̈htateñeshaʼ Yompor oʼ ahuen paʼpacllo.
LUK 5:26 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueñet. Att̃oña ñetpaʼc̈hoʼña atarr cohuentatyeññañet Yompor. Allohuenetñapaʼ atarr nanac yorenet, atet̃ otyenet: —T̃eʼpaʼ oʼ yenterr ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentareña ya ñeñt̃ atarr cohuen.
LUK 5:27 Allempoñapaʼ oʼ ahuerrerr Jesús. All oñempaʼ all entnoman puesheñarr ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cobrenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñeñt̃ñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Leví. Alla anen allecma apc̈henet quelle ñeñt̃ gobiernocop. Jesúsñapaʼ otosan Leví: —T̃eʼpaʼ p̃oct̃aʼn att̃och neyochreshaʼ neperrep̃.
LUK 5:28 Eʼñe otueʼ atet̃ Levíñapaʼ c̈ha tantnomtsa oʼ cot̃an Jesús. Att̃oña ñapaʼ eʼñe sohuanman ñeñt̃ allohuen paʼnamen.
LUK 5:29 Allempoñapaʼ c̈hapaʼmuen ñam̃a pamt̃arr allempo Leví paʼpacllopaʼ yec̈hcatatan shonteʼ rreñets att̃och coshameʼtam̃pesyet Jesús. All rrallmeʼchapreteñ shonteʼ acheñeneshaʼ. Alloʼtsaʼyen ñam̃a ñeñt̃ parro yemtena Leví. Ñetpaʼc̈hoʼña ñeñt̃areta ñeñt̃ poʼtaruas penet oʼch cobraʼyeñet acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop, t̃arraña ñetpaʼ pueshquëñot̃eʼna cobreñet acheñeneshaʼ aton. Ñeñt̃ rrallmeʼchapreteneʼ Jesús.
LUK 5:30 Fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ sasareʼteññañet Jesús pueyochreshaʼ. Att̃eñapaʼ otaret̃tet: —Taʼm, esoʼmart̃eʼña serrallmeʼchapreteñña añ acheñeneshar ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ aton quelle ñam̃a epas acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno.
LUK 5:31 Atet̃ eʼmanet Jesús, ñañapaʼ atet̃ tomaʼntatanet: —Ñeñt̃ eʼñe huomech entetsapaʼ ñetpaʼ ama eʼneñetoña apartañ. Añña ñeñt̃ atsnaʼtetspaʼ ñetñapaʼ c̈hocma añ eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼcrraterrahuet.
LUK 5:32 Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ eʼñe atet̃ entetsañ ñetpaʼ eʼñoʼ cohuen es p̃aʼyenet. Napaʼ añecopña nohuapa att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ atarr ochñat̃ entyetsa. Allochñapaʼ att̃och oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop.
LUK 5:33 Ñetñapaʼ alla otereterr Jesús: —Ñeñt̃ Juan pueyochreshaʼpaʼ c̈hocma t̃oreʼtenet Yomporecop, c̈hocma maʼyochenet. Ñam̃a fariseoneshaʼ pueyochreshaʼpaʼc̈hoʼña att̃ecma penet. T̃arraña p̃aña peyochreshaʼpaʼ esoʼmareʼtña ama att̃eyeʼ peneto. Ñetpaʼ atta es rratseʼtyenet, att̃a es orryenet.
LUK 5:34 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterrpaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno all rrallmeʼchapreteñet ñeñt̃ eʼñe errteʼ senaʼtetsa, ama pocteyaye oʼch yotanet “amach es serraʼyesatsto”, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa.
LUK 5:35 T̃arraña ñerraʼm esempo machayot̃a saʼnerranet ñeñt̃ senaʼtetsa, ñeñt̃ña parro yemuetyena allempoña ñetpaʼ eʼñe puellquëñot̃et cac̈hpaʼhuerretchaʼ puerrar, amach arrenayeʼ enterreto. Ñeñt̃paʼ att̃ochña t̃oreʼterret allempo Yomporecop eʼñe poʼñoc̈h. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ Jesús tomaʼntata ña senaʼtostsa.
LUK 5:36 Elloñapaʼ oʼ alla tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ arr patsro ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: —Ñehua, ñerraʼm yechen epma yeshtam, pat̃err emarr ñam̃a poʼpoñ mellashañpaʼ amach yerrarratstoña emarr yeshtam alloch yelltaʼ yeshtam mellashañ all rrarraʼnen. T̃arroʼmar amaʼt atet̃ yep̃atsechpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena. Amaʼt yeshtam emarrpaʼ oʼhuañchaʼ cohuenta all yerrarreñ. Ñam̃a yeshtam mellashañ amaʼt oʼ yelltereñ emarropaʼ amach alla cohuenterro t̃arroʼmar ñeñt̃ allo oʼ yellterpaʼ ama mellashañecmayaye, ñeñt̃oʼmarña amach ñeñt̃tatere. Ñeñt̃paʼ att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra.
LUK 5:37 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ oʼch yec̈hcatenet paʼrrom orrot̃. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: —Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach yeshatstoña vinos emasa mellashaʼm̃añ orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yepeʼpaʼ oʼch chasaʼña vinospaʼ c̈hach aʼptsan orrot̃, vinosñapaʼ eʼñech shebhua, ñeñt̃ña orrot̃paʼ amaʼt mameshaʼpaʼ amach es sherberro.
LUK 5:38 Añña ñerraʼm emasa vinos, arrchaʼña yesheʼ emerra orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. Allochñapaʼ amaʼtchaʼ chasaʼ vinospaʼ amach c̈ha potsaʼp̃soña vinos ñeñt̃paʼ allach yechen epoʼmar. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra.
LUK 5:39 Poʼpoñonet̃paʼ alla tomaʼntaterraneterr Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃ eʼñe yec̈henaya oʼch orran coʼnes ñeñt̃ atarr chaseʼpaʼ ñapaʼ ama mueno oʼch orran coʼnes emasa, t̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ oten ñeñt̃ atet̃ yec̈hena ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃a eʼñe cohuen enten.
LUK 6:1 Allempoña c̈herrerr allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ arr oñem chetsoʼmar epuet pueyochreshac̈hno. Allempo oñenet chetsoʼmar pueyochreshaʼñapaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet puechm̃aʼtets trigo aʼsheʼchallmeʼchyesnomet att̃ot̃ rrocllomeʼchachet oʼ rraʼyesnomet.
LUK 6:2 Ñeñt̃ña patantaʼtets fariseoneshaʼpaʼ cheʼptareʼtanet, atet̃ otaret̃tet: —Esoʼmareʼtña atet̃ sepena ñeñt̃ ama pocteyaye oʼch atet̃ yep̃a t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ añe yet̃ro ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ allempocmach yamesen.
LUK 6:3 Jesúsñapaʼ otanet: —Sapaʼ amaʼtrra selleyareña añ ñoñets all oten ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ David allempo cheporraʼnma epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ.
LUK 6:4 Ña allempopaʼ beʼt̃osos Yompor paʼpacllo, allñapaʼ chetosan pan ñeñt̃ atmaʼntataret̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nenet all Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ panpaʼ ama pocteyayñe oʼch eseshaʼ rreʼ. Ñeñt̃paʼ añach ñapuet̃ rreneʼ cornaneshac̈hno; ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ anuaret̃ judioneshacop. Ñeñt̃ña panpaʼ oʼ chetos David, rros, rratosan ñam̃a allohuen ñeñt̃ epuet.
LUK 6:5 Allempoña alla oterraneterr Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃en allsensaret̃en, nacaʼye atet̃ otets est̃eʼ poctetsaña ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añe yet̃ro allempocma yamesen.
LUK 6:6 Allempoñapaʼ c̈herrerr poʼpocheño ñeñt̃ yet̃ñatsro allempocma amesenet. Jesúsñapaʼ beʼt̃osuenerr judioneshaʼ poʼprahuo. Allñapaʼ yec̈hatyesuenanerr acheñeneshaʼ. Allñapaʼ alloʼtsen ñam̃a puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha chellena pot poʼcohuenrot̃.
LUK 6:7 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ epuet ñam̃a fariseoneshaʼ ñetña allpaʼ Jesúsa atarr cohuanaʼtyenet att̃och enteñeterr ñatoʼrraña oʼch aʼcrratenanerr acheñ añe yet̃ro allempocma amesenet. Ñerraʼm oʼch aʼcrratenanerr amaʼt puesheñarra acheñ añe yet̃ro allempo amesenet, allempoñapaʼ eshecchaʼ aʼmet̃am̃peñetaʼ am̃chaʼtaret̃esho.
LUK 6:8 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet pueyoc̈hreto. Ñañapaʼ atet̃ otan yacma ñeñt̃ chelletsa pot: —Ap̃on p̃at̃omos arrma. Yacmaña huapapaʼ oʼ t̃omos all rroc̈ho.
LUK 6:9 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Ñehua, napaʼ oʼch naʼp̃t̃oʼtas: ¿Erraʼtsenaʼtña ñeñt̃ eʼñe pocteʼ senten ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añ yet̃ro allempo yamesen? Ñatoʼ oʼch atet̃ yepeʼ eʼñe cohuen poʼpsheñeñ, amapaʼ ñatoʼ oʼch atet̃ yepoñ ñeñt̃ ama pocteyaye. Ñatoʼ añt̃eʼ pocteʼ senten oʼch yaʼcrrach acheñ amapaʼ añt̃eʼ pocteʼ senten amach yaʼcrratatsche c̈hachña yemtsatach. Ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ anapuenaye entaye.
LUK 6:10 Ñañapaʼ cohuaʼyesan allohuen ñeñt̃ anorrc̈hets all, allempoñapaʼ otan ñeñt̃ chelletsa pot: —T̃eʼpaʼ oʼch notap̃: Petapuerr p̃ot. Eʼñe otueʼpaʼ ñañapaʼ allent̃epaʼtchaʼ tapuerran pot, oʼ eʼñe cohuenterra pot.
LUK 6:11 Fariseoneshaʼñapaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmatahuet. Allempoñapaʼ cot̃apeʼchatannaʼtet, atarr oʼpachet Jesús.
LUK 6:12 Allempoña Jesúspaʼ oʼ alla ahuerrerr aʼyo aspent̃o allchaʼ maʼyochenaʼ. Allñapaʼ arepen maʼyochaya Pompor.
LUK 6:13 Tsapat̃ña puetarenpaʼ agotaʼmuenan allohuen ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen. Allempo c̈hac̈haʼtet ñeshopaʼ ñañapaʼ oʼ acrapan ñeñt̃ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñeñt̃chaʼ llesensaʼ ñeñt̃chaʼ serrpareʼtyetsaʼ allemeñ anetsoʼmar.
LUK 6:14 Ñeñt̃ llesensaʼ ñeñt̃paʼ añec̈hno: Simón ñeñt̃ socherr Pedro, allot̃paʼ ñam̃a paʼmoʼnasheñ Andrés, allot̃paʼ Jacobo ñam̃a paʼmoʼnasheñ Juan, allot̃paʼ Felipe, ñam̃a Bartolomé,
LUK 6:15 ñam̃a Mateo ñam̃a Tomás ñam̃a Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, ñam̃a ñeñt̃ poʼpsheñeñ Simón ñeñt̃ cananistaneshaʼ ñeñt̃ atarr t̃orratseʼt̃ paʼnetsrecop,
LUK 6:16 allot̃paʼ ñam̃a Judas ñeñt̃ Jacobo paʼmoʼnasheñ, allot̃paʼ ñam̃a poʼpsheñeñ Judas Iscariote ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ tsapat̃onet̃ Jesús.
LUK 6:17 Allempoña huerra Jesús aspent̃ot̃ epuet pueyochreshaʼ, t̃omc̈haʼtuerret all aspenet̃ pacñeʼt̃pener poño poʼmopñero. Allñapaʼ oʼ c̈hac̈haʼt shonteʼ poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen. Ñam̃a alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈hetsa allemeñ anetsot̃—Judeot̃ ñam̃a Jerusaléñot̃, ñam̃a saʼpatop̃ñoʼmarneshaʼ ñeñt̃ huetsa Tirot̃ ñam̃a Sidónot̃. Ñetpaʼ añecopña huac̈henet oʼch eʼm̃ñoteret ñamet Jesús ñeñt̃ atet̃ serrpareʼten ñam̃a añecpaʼnaña huac̈henet att̃och aʼcrratyesapanet Jesús patsnañet̃eret.
LUK 6:18 Amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ mueroc̈htatyen oneñet̃ ñañapaʼ eʼñe aʼcrratyesuapanet.
LUK 6:19 Allohuenña acheñeneshaʼpaʼ atarr mueneñet oʼch aʼp̃lloset Jesús t̃arroʼmar ñapaʼ ña atarr ahuamencat̃eshaʼ, eʼñe ña poʼhuamencot̃ aʼcrratyenan allohuen acheñeneshaʼ.
LUK 6:20 Allempoña Jesúspaʼ cohuaʼyesan ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen, ñañapaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃es atarr huocchañneshaʼ entetsa ñeñt̃eschaʼña atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar sapaʼ oʼpataterrsach Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña.
LUK 6:21 ’Ñam̃a sapaʼ ñeñt̃es cheporrareʼtyetsa t̃eʼ ñeñt̃eschaʼña atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar Yomporchaʼña eʼñe señmataterreʼ. ’Ñam̃a sapaʼ ñeñt̃es yahuetsa t̃eʼ eʼñe sellquëñot̃ ñeñt̃eschaʼña atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar Yomporchaʼña eʼñe secheʼtaterreʼ socsheñot̃.
LUK 6:22 ’Ñam̃a sapaʼ atarr cosheñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm esempo eʼmoñeʼtenset noʼmar ñerraʼm esempo mueñoʼtenset, ñerraʼm esempo puesasareʼteñot̃etas sochatseʼtenset t̃arroʼmar sapaʼ na sameʼñena Ñeñt̃en Acheñetosets.
LUK 6:23 Allempo atet̃ penset ñeñt̃ ama cohuenayaye, sañapaʼ socshepaʼch nanac ñam̃a señochepaʼch shonteʼ ñeñt̃ oʼpatatensa Yompor pueʼntaño ñeñt̃chaʼña atarr socshaterreʼ. Ñehua, ñetpaʼ paʼtañneshañpaʼ att̃ecma mueroc̈htatyeseteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
LUK 6:24 ’T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas sa ñeñt̃es atarr ec̃llayoret̃es ñeñt̃es echeneʼ ora allpon ñeñt̃ eʼñe socpa. Sapaʼ ñeñt̃eschaʼña atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes t̃arroʼmar esempopaʼ huañerrchaʼ ñeñt̃ socshateneʼ.
LUK 6:25 ’Ñam̃a atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes ñeñt̃es atarr esocmañen es echyets allo eʼñe señmatena seyeteñot̃. C̈herrchaʼ allempoch atarr sepallterra ñeñt̃chaʼ serrar seperr. ’Ñam̃a atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes sa ñeñt̃es t̃eʼpaʼ eʼñe socsheñeshaʼ secheʼtatsetyena. C̈herrchaʼña allempoch seyahuerra sellquëñot̃.
LUK 6:26 ’Ñam̃a atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm esempo allohuen acheñeneshaʼ eʼñech cohuen entapretenset, eʼñe cohuen eñosyenet socop. T̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ peteʼt̃ paʼtañneshañ ahuat̃, eʼñe cohuen eñosyeseteʼt̃ añ acheñreneshacop ñeñt̃ amaʼt ama Yomporeyeʼ poʼñoñ aʼm̃taʼyeseteʼt̃e.
LUK 6:27 ’Sa ñeñt̃es neʼm̃ñoteneʼ oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a eʼñe cohuen, semueryach amaʼt ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ. Oʼch atet̃ sepeʼ eʼñe cohuen.
LUK 6:28 Ñam̃a amaʼt erraʼtsen ñeñt̃ sarrnomareʼtenaya sañapaʼ oʼch senamaterrñañ Yompor paʼnateña. Ñam̃a ñeñt̃ sesasareʼteneʼ sañapaʼ oʼch semaʼyocham̃penanet.
LUK 6:29 Nehua, atet̃ ñerraʼm esempo eseshaʼ pueʼmoñeʼteñot̃etas oʼch tacllaset setsaʼpo, sañapaʼ poctepaʼchña señch tacllerrserrepaʼ ñam̃a poʼpshem̃tañot̃. Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ seprratam̃p̃seʼ seshtam, sañapaʼ poctepaʼchña señch puerratam̃p̃sasetepaʼ seshtam ñeñt̃ muenenet amaʼt ñam̃a poʼpmañ seshtam allo sepmatena.
LUK 6:30 Ñerraʼm eseshaʼ es senamueneʼ sañapaʼ sapepaʼch amaʼt esesha. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ seyoratsreʼtam̃p̃seʼ sañapaʼ amach alla senamatstere apuerrsetepaʼ alla.
LUK 6:31 Ñehua, ñerraʼm erraʼtsent̃eʼ eʼñe cohuen senten ñeñt̃ semnen sa ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onas poʼpsheñeñ, sapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma sep̃anet sam̃a.
LUK 6:32 ’Ñam̃a sa ñerraʼm aña semorrentena ñeñt̃ atarr semorrentenaya sam̃a, ñeñt̃paʼ amach eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa, t̃arroʼmar ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor ñetpa aña morrentenet ñeñt̃ eʼñe morrentenahuet ñamet. Añña atarr cohuentetsa amaʼt ñeñt̃ ama yemorrentenayepaʼ oʼch yemorreñcha eʼñe cohuen.
LUK 6:33 Ñam̃a ñerraʼm aña eʼñe cohuen seyenpaʼyen ñeñt̃ seyenpaʼyeneʼ sam̃a, ñeñt̃paʼ ama eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa, t̃arroʼmar ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor ñetpaʼ aña yenpaʼyenet ñeñt̃ yenpaʼyenahuet ñamet.
LUK 6:34 Ñam̃a ñerraʼm añecpa es sartannaʼtyena att̃och ellopaʼ oʼch alla apuerrset sam̃a, ñeñt̃ atet̃ sepenapaʼ ama eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa; añchaʼña es saretyena poʼpsheñeñ amaʼt ñetpaʼ amaʼtchaʼ ama apuerrseto amaʼt coñeʼt̃a, t̃arroʼmar atet̃ pena ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor ñerraʼm eñoteñet oʼch alla aparet̃terret ñamet eshecchaʼña archet poʼpsheñeñ.
LUK 6:35 T̃arraña napaʼ oʼch notas, sapaʼ añeʼnachña semorrentena amaʼt ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ. Ñam̃a sapaʼ añeʼnachña seyenpuen amaʼt ñeñt̃ ama seyenpuenaye. Ñam̃a sapaʼ añeʼnachña es saretyena amaʼt ñeñt̃chaʼ ama sapuerraye. Ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃a Yomporñapaʼ apuerreschaʼ ello ñeñt̃chaʼ atarr socshatuerreʼ. Ñapaʼ allempoch eʼñe puechemer perres, ñeñt̃ara Yompor Ñeñt̃ Nanac Parets. T̃arroʼmar ñapaʼ añeʼnaña muerena amaʼt ñeñt̃chaʼ ama coshaterraye ña, ñeñt̃ara ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es petso.
LUK 6:36 Sapaʼc̈hoʼña atarrepaʼchña semuerannaʼta eʼñe atet̃ pena ñeñt̃ Yeyomporer yepen atarr muerenya yam̃a.
LUK 6:37 ’Sapaʼ amach sotatsche poʼpsheñeñ “ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena”, allochñapaʼ amach otuerrso sam̃a Yompor ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena sam̃a. Ñam̃a eʼñe att̃ot̃apaʼ amach sott̃eñeʼchatsche poʼpsheñeñ allochñapaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña amach otteñeʼchuerrso sam̃a, c̈hochña eʼñe cohuen sep̃retnannena allochñapaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen peretnaʼhuerres sam̃a.
LUK 6:38 Ñam̃a sapaʼ eʼñech cohuen es sapannaʼtyena allochñapaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen es apuerres sam̃a. Shonteʼch nanac es apuerres, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho es eʼchorratenset soshaco atet̃ ñerraʼm c̈hop eʼcharet̃. Oʼch chorrapaʼ oʼch aʼrrapuet eshecchaʼ eshaʼtereterr poʼpoñ, ñerraʼm oʼch chorrerrerrpaʼ oʼch paʼshmuet att̃och eʼñe aʼt̃amoʼyonaset. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena att̃o es apueney Yompor nanac aton. Ñam̃a errponchaʼ sap̃ poʼpsheñeñ, sapaʼc̈hoʼña eʼñech allpon apuerres sam̃a Yompor.
LUK 6:39 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ aporoʼyet̃paʼ ñapaʼ amach errot̃enot̃ echaʼnmano poʼpsheñeñ ñeñt̃ parro aporoʼyet̃ecmuet. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ penet, ñerraʼm arrorot̃ont̃a echaʼnmannaʼtnomuetpaʼ epsheñoʼmaret c̈hach shoraʼnmuet arrorot̃o. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatanet atet̃ ñerraʼm ya allempo ama yoct̃apeʼcherraʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop amach errot̃enot̃ yoct̃apeʼchache poʼpsheñeñ ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ cohuen enten Yompor.
LUK 6:40 ’Ñeñt̃ ayc̈hataret̃tetsapaʼ amaʼt puesheñarra amach errot̃enot̃ metanetoña ñeñt̃ allpon eñoten ñeñt̃ yec̈hateneʼ. Amaʼt allempo eʼñe ayc̈hataret̃tapaʼ eʼñech allpona yec̈haʼ ñeñt̃ allpon eñoten ñam̃a ñeñt̃ yec̈hateʼ.
LUK 6:41 Amach atet̃ sentatsche poʼpotantañ ñerraʼm ñetpaʼ ama cohuenayeʼ es peneto amaʼt sapaʼ ama sentenoña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena sa; ñeñt̃paʼ ello sem̃taneñña poʼpotantañ ñeñt̃ atet̃ es p̃aʼyenet ñet. Ñerraʼm ama cohuenayeʼ es sepeno sam̃apaʼ amach sotatscheña poʼpotantañ: “Masheñchaʼ napaʼ oʼch noct̃apeʼchaterrep̃ eʼñe cohuen.” T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ c̈ha sommoʼchena. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ sepeno sa, allochñapaʼ att̃och señoch cot̃apeʼchateʼ samoʼts eʼñe cohuen. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena oʼch senten poʼpsheñeñ paʼclloyoʼtsen puepachña amaʼt sa seclloyopaʼ alloʼtsen tsach; ñeñt̃ñapaʼ ama senteñe. Ñerraʼm atet̃paʼ amach errot̃enot̃ socheña poʼpsheñeñ: “Masheñchaʼ napaʼ oʼch nechterrnap̃ peclloyot̃ pepachña.” T̃arroʼmar añ tsach ñeñt̃ seclloyoʼtsenpaʼ c̈ha aʼnpuennasña att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr tsach seclloyot̃ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Att̃ochña eʼñe cohuen sechterrñañ poʼpsheñeñ puepachña paʼclloyot̃.
LUK 6:43 ’T̃arroʼmar allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñer, ñetñapaʼ añchaʼ orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ. T̃arraña poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye ñetñapaʼ añach orrtatyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntaterrsa: Ora allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen narmetsoch, pueʼmerpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ. Añña poʼpchañec̈hno narmetsoch ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ pueʼmerpaʼc̈hoʼña amach eʼñe cohuenayaye.
LUK 6:44 Ñeñt̃oʼmarña att̃oña yeñoten erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsoch ñam̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye, pueʼmerot̃ña eʼñe yechmeʼteñ. Ñam̃a yapaʼ eʼñe yeñoteñ ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña lloʼm ajchot̃. Ñam̃a ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña ap rrenagachot̃.
LUK 6:45 Amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen, ñapaʼ añchaʼña orrtaten ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro t̃arroʼmar pueyoc̈hro allña shonteʼ cot̃apeʼchenan ñeñt̃ cohuentetsa. T̃arraña poʼpoñ acheñer ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye, ñapaʼc̈hoʼña añach orrtaten ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen pueyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar pueyoc̈hro allña shonteʼ paʼnamen cot̃apeʼchenan sosyaʼtsañ. T̃arroʼmar ñerraʼm shonteʼ yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa, ñeñt̃paʼ eʼñech ñeñt̃a cohuen yeserrpareʼten. T̃arraña ñerraʼm shonteʼ yoct̃apeʼchen ñam̃a yeyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech ñeñt̃a yemnen oʼch yeserrpareʼteñ.
LUK 6:46 ’Sapaʼ esoʼmaruañacaʼyeña sotenen napaʼ Saʼyochreshat̃eroʼ sepenen, sapaʼ amacaʼ c̈hoyeʼ sameʼñenno ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas.
LUK 6:47 Allohuen erraʼtsenchaʼ huapatsa nesho ñeñt̃chaʼ nameʼñenaya na ñam̃a ñerraʼm eʼm̃ñotennanet neñoñ ñeñt̃ atet̃ cohuen neyc̈hatenanet ñerraʼm atet̃ eʼñe penet, ñetñapaʼ atarrchaʼ eñotenet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets.
LUK 6:48 Ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ atet̃ petsa oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr es eñotets ñeñt̃ t̃omateneʼ pocoll ñeñt̃ eʼñech echarr penan paʼpaquëll. Ñañapaʼ atarrchaʼ oʼpono eñan pats att̃och eʼñe echarr p̃an poʼquellpach. Att̃eñapaʼ oʼ c̈hap allempo apellchena oñ, pocollñapaʼ ama aʼmato apellcheʼ t̃arroʼmar quellpachpaʼ atarr huomenc at̃omataret̃.
LUK 6:49 T̃arraña poʼpotantañ ñeñt̃ eʼmueneʼ neñoñ ñetña ñerraʼm ama att̃eyeʼ peneto ñeñt̃ atet̃ notenanet, ñetñapaʼ eʼñech att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ ama es eñoto. Ñapaʼc̈hoʼña oʼ t̃omataneñ paʼpaquëll t̃arraña ñañapaʼ ama atarr oʼponoyeʼ eñanoña pats att̃och eʼñe echarr p̃an poʼquellpach. Allempoñapaʼ apellcha oñ apellcheʼñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ aʼmatam̃p̃sos paʼpaquëll. Pocollñapaʼ eʼñe poctacma muelloʼtstosa.
LUK 7:1 Allempoña Jesúspaʼ serrpareʼtatuerranerr allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ, ñañapaʼ ahuerrerr, oʼ c̈herrerr Capernaumo.
LUK 7:2 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ solltar poʼcap̃taner, ñeñt̃paʼ romoʼmarneshaʼ, ama judioneshayaye. Ñeñt̃ña capitánpaʼ echenan puesheñarr paʼtaruasañer c̈ha atsnaʼten atarr paʼnat̃tena, ñañapaʼ atarr morrentenana paʼtaruasañer.
LUK 7:3 Ñeñt̃ña capitánpaʼ allempo eʼmareʼtan Jesús oʼ alla c̈herr Capernaumo, ñañapaʼ oʼ mueñan patantarr acheñ ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ, oʼch oteñetaʼ Jesús att̃o agotateñ capitán oʼch aʼcrraterrñañaʼ paʼtaruasañer.
LUK 7:4 Allempoña c̈hapuet Jesúseshopaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset: —Ñeñt̃ capitánpaʼ ñapaʼ atarr cohuen acheñ, ñapaʼ atarr morrentenya ya ñeñt̃ey israelenaʼtarey, amaʼt yeprahuapaʼ oʼ t̃omatatuosnay. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt yapaʼ eʼñe pocteʼ yenteñ oʼch peyenpueñaʼ ñam̃a, ñapaʼ amaʼt ama judioneshayaye. Att̃oña atarr enamueñet Jesús att̃och yenpuenanaʼ capitán.
LUK 7:6 Allempoñapaʼ cot̃aʼnerranet Jesús. C̈hapmochet capitán paʼpacllo, capitánñapaʼ mueñerranerr poʼpotantañ acheñ ñeñt̃ parro yemtena ñeñt̃chaʼ otapueʼ Jesús atet̃ oten capitán: —Yapaʼ atet̃ otapuey capitán att̃oʼch yotapap̃: “Amach Ayochreshat̃e atsrreʼmoc̈hen nentatatstapape t̃arroʼmar napaʼ ama cohuenayayno att̃och pebeʼt̃osapoʼtam̃pesna nepacllo.
LUK 7:7 Napaʼ ama cohuenayayno ñeñt̃oʼmarña aña nemñen poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ nepoctatapap̃, ñeñt̃chaʼ p̃otap correrrepaʼ naʼtaruasañer, ñañapaʼ acrrerrocheʼch.
LUK 7:8 T̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en ñeñt̃ atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ otenen ñeñt̃ neyechenaya. Ñam̃a napaʼc̈hoʼña eñall ñeñt̃ neyechena nam̃a ñeñt̃ nesolltarer nepen. Ñerraʼm puesheñarr solltar noteñ: P̃apaʼ oʼch ahuep̃ aʼyo, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ ahuoʼ. Ñam̃a poʼpsheñeñ solltar ñerraʼm oʼch noch: P̃apaʼ ap̃on arr, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ huapa. Ñam̃a poʼpsheñeñ naʼtaruasañer ñerraʼm oʼch noch: P̃apaʼ arrchaʼ petaruasaʼmuen, ñañapaʼ allchaʼc̈hoʼ taruasaʼmuen. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñotenep̃ ñerraʼm errot̃en p̃otenpaʼ eʼñechcaʼye atet̃ pena.”
LUK 7:9 Allempo eʼman Jesús ñeñt̃ atet̃ oten capitán, ñañapaʼ alla cohuaʼyesan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼ. Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Errot̃enot̃uañacaʼyeña atarr yemtenna, ñapaʼ amacaʼye judioneshayaye. Napaʼ oʼch notas, amaʼt ahuat̃apaʼ ama nentareña acheñ ñeñt̃ eʼñe atet̃ neyemtenaya, amaʼt allohuen israelenaʼtarneshaʼpaʼ amaʼt puesheñarra ama nentareña ñeñt̃ atet̃ atarr neyemtenaya. Amaʼtpaʼ correrrepaʼ paʼtaruasañer.
LUK 7:10 Allempoña ñeñt̃ pocteʼ Jesús oʼ ahuanerret capitán paʼpacllo. Ñetñapaʼ entuerrñañet capitán paʼtaruasañer oʼ eʼñe correrra.
LUK 7:11 Allempo allponmaterrerr, Jesúsñapaʼ ahuerrerr poʼpoñ anetso, ñeñt̃ añets añ paʼsoʼcheñ Naín. Alla cot̃aʼhuanererr pueyochreshaʼ ñam̃a shonteʼ poʼpotantañ acheñeneshaʼ.
LUK 7:12 Oʼ c̈hapmochet all allot̃ecma beʼt̃enet att̃och c̈hapuet anetso. Allot̃ñapaʼ c̈haʼnmac̈haʼtos ñeñt̃ aneneʼ arromñat̃, oʼch pampueñetaʼ. Arromñat̃ñapaʼ asheñorr ñeñt̃ eʼñe poʼpat̃rror pen pachor. Pachorñapaʼ rret̃orrnaneshaʼ. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ llecapretnenaya rret̃orrnaneshaʼ all cot̃aʼneñet.
LUK 7:13 Partseshaʼña Jesús allempo entapan rret̃orrnaneshaʼ puellcapreteñot̃paʼ atarr muerosya. Ñañapaʼ atet̃ otapan rret̃orrnaneshaʼ: —Amach noc̈ha peyahuatsto.
LUK 7:14 Allempoña ponmapana arromñat̃, aʼp̃llataʼtosñañ poʼcajon. Ñeñt̃ña aneneʼpaʼ alla t̃omc̈haʼtoset. Jesúsñapaʼ otan huepueshaʼ ñeñt̃ rromuets: —Napaʼ oʼch notap̃: ¡T̃eʼpaʼ oʼch petanterra!
LUK 7:15 Eʼñe otueʼpaʼ ñeñt̃ña arromñat̃paʼ allent̃a tanterra c̈ha eñorerrtsa. Jesúsñapa oʼ alla apuerrñañ pachor.
LUK 7:16 Acheñeneshaʼñapaʼ atarr nanac yorenet. Poʼyorñot̃etpaʼ atarr ayeʼchoc̈htateññañet Yompor. Ñetñapaʼ atet̃ otyenet: —T̃eʼpaʼ oʼ orrtonaya puesheñarr ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Yomporpaʼ oʼ yerpuerrya ñeñt̃ey eʼñe pueyochreshay peney.
LUK 7:17 Att̃oña acheñeneshaʼñapaʼ epayeʼ serrpareʼtyesuerret ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús. Oʼ eʼñe epaʼhua ora Judeoʼmar ñam̃a ora erracmañen allampañoʼmar.
LUK 7:18 Añña Juan ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃, ñañapaʼ c̈hocma serrpareʼtateñ pueyochreshaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús.
LUK 7:19 Att̃eña Juanñapaʼ agotatan epsheña ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ñeñt̃chaʼ mueña Jesúsesho ñeñt̃chaʼ aʼp̃t̃oʼtenayaʼ Jesús poʼñoc̈ht̃eʼ ñapaʼ ñeñt̃ Cristotets ñeñt̃ atarr cohuenet ahuat̃ot̃eñ, ñatoʼ amat̃eʼ ñeñt̃eyayepaʼ añchaʼ cohuet poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ huapatsa.
LUK 7:20 Allempoña ñetpaʼ ahuanmuet. Allempo c̈hapuet alloʼtsen Jesús, Jesúsñapaʼ añ t̃orraʼyena aʼcrratanatyeseʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtyets ñeñt̃ paʼnamen mueroc̈htatyenahuet. Ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñapaʼ oʼ eʼñe cac̈hpatatuerranet oneñet̃. Ñam̃a shonteʼ aporoʼyet̃ec̈hno ñañapaʼ oʼ alla eʼñe cohuatyesuerranet. Ñeñt̃ña Juan pueyochreshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼtoset Jesús, atet̃ otoset: —Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃ Yomporecop yapaʼ ñeñt̃ña yemñeneʼ oʼch yotenp̃aʼ, ñatoʼ p̃at̃eʼña ñeñt̃ep̃t̃eʼ eʼñe poʼñoc̈h Cristotets ñeñt̃ atarr yecuen ahuat̃ot̃eñ oʼch huapa; ñerraʼm amat̃eʼ ñeñt̃eyaypepaʼ oʼch eʼñe p̃otey allochñapaʼ añchaʼ yecuaʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ huapatsa ñeñt̃ eʼñe Cristo.
LUK 7:22 Jesúsñapaʼ otapanet: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerres seserrpareʼtatuerchaʼ Juan ora allpon ñeñt̃ atet̃ sentyesuennanaʼ arr ñam̃a ora allpon ñeñt̃ atet̃ seʼmyesuennanaʼ arr. Oʼch eʼñe seserrpareʼtatuer ora amaʼt att̃o aporoʼyet̃ec̈hnopaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe necuatyesuerranet, ñam̃a ñeñt̃ checaʼrepayetspaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe chopeʼchyesuerret, ñam̃a ñeñt̃ osyen puetsarñats, t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe aʼcohuentataret̃etuerret ñamet, ñam̃a paquetneshac̈hnopaʼ amaʼt ñetpaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe eʼmyesuerret cohuen, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ rromayets t̃eʼñapaʼ oʼ alla atantataret̃etuerret, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ huocchañneshac̈hno t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe neserrpareʼtatuerranet añ cohuen ñoñets alloch queshperret ñamet.
LUK 7:23 Jesúsñapaʼ alla oterranerr Juan pueyochreshaʼ: —Ñam̃a ellonet̃paʼ oʼch sotuer Juan ñeñt̃ atet̃ notenes: Atarr cosheñtsoʼtsen amaʼt allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na, ñeñt̃ ama eʼnenaye poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ coshaterrahuet.
LUK 7:24 Allempoña Juan pueyochreshaʼpaʼ oʼ ahuanerret. Jesúsñapaʼ alla serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ahuaña Juan, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Ahuaña allempo seteʼt̃ amayo all serrpareʼten Juan, sapaʼ amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch sentenaʼ amuesmaʼ atet̃ aʼymaʼtateñ m̃orr.
LUK 7:25 Ñam̃a amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch sentenaʼ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam all, t̃arroʼmar yeñoteñ amayopaʼ amacaʼye eñalleña all ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam. Yapaʼ yeñoteñ arrña yentenña ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ chorraʼyenaya shetamuets am̃chaʼtaret̃epahuo.
LUK 7:26 Sapaʼ añecopcaʼyeña seteʼt̃ña amayo oʼch sentenaʼ all ñeñt̃ poʼñoc̈h aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Napaʼ oʼch notas, Juanpaʼ att̃o atarr sherbenan Yomporpaʼ ello metanaʼtuenan allohuen ñeñt̃ att̃o aʼm̃tenet Yompor poʼñoñ.
LUK 7:27 T̃arroʼmar Juanpaʼ ñocop eñoseʼt̃ Yompor ahuat̃. Ñehua, allempopaʼ atet̃ otneʼt̃ na ñeñt̃ atet̃chaʼ p̃osa Juan nocop esempoch huapa, ñeñt̃paʼ atet̃ anaret̃ ñoñets ahuat̃ot̃eñ: P̃apaʼ peñochepaʼch napaʼ oʼch nemñonap̃ puesheñarr ñeñt̃chaʼ ñanom otatsa ñeñt̃chaʼ p̃aʼcohuentatyeseʼ p̃ocop allchaʼ p̃oñmos.
LUK 7:28 Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ atet̃ notenes: Allohuen allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ eñalletetsa arr patsro amaʼt puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ atarr sherbets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Juan ñeñt̃ apatyesayeʼt̃ ahuaña acheñeneshaʼ Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ enteneto amaʼt mamesha, t̃arraña ñerraʼm pueyochreshaʼ peñ Yompor att̃o t̃eʼpaʼ oʼ ayochreshat̃tena, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrcaʼye sherben, ello metanenan att̃o atarr sherben Juan.
LUK 7:29 Allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ashcañetyestseʼt̃ att̃o atarr cobraʼyeseteʼt̃ quelle ñeñt̃ gobiernocop ñeñt̃ apatyes Juan, ñetñapaʼ att̃o eʼm̃ñotenetpaʼ otyeset: “Eʼñe pocteʼ atet̃ oteney Yompor.”
LUK 7:30 T̃arraña fariseoneshaʼ epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñetñapaʼ amaʼt eʼñe mamesha ama pocteyeʼ enteñeto ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor ñocpuet, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ ama apataneto Juan Yomporecop allempo. Partseshaʼñapaʼ atet̃ oterraneterr:
LUK 7:31 —Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ pena patantarr acheñeneshaʼ ñeñt̃ yentyen t̃eʼ ñeñt̃ amaʼt errot̃ena ama acshatpoteneto. Ñeñt̃paʼ fariseoneshaʼ atet̃ petsa. T̃arroʼmar amaʼt allempo orrta Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃ ñapaʼ ama rraneʼt̃e ñeñt̃ yocrram̃ yepen allohueney, ama orraneʼt̃e ñeñt̃ecma yorren allohueney. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ c̈ha sotyeseʼt̃ c̈hot̃eʼ chorreña oneñet̃, amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama pocteyeʼ señcheʼt̃e. T̃eʼñapaʼ oʼ norrterra nam̃a Ñeñt̃en Acheñetosets. Napaʼ paʼnamen nerraʼyen ñam̃a norryen. Saña t̃eʼpaʼ att̃a sesochatseʼtyenen ñam̃a atarroʼ arratsñat̃en ñam̃a atarroʼ orrarñat̃en napaʼ añoʼchña eʼñe neyemuetyena ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñam̃a ashcarñat̃ec̈hno ñeñt̃ atarr cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle. T̃arraña amaʼt atet̃ sepennoñpaʼ Nomporña eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets ñocop. Ñam̃a allohueney ñeñt̃ey eʼñe puechemereshaʼ p̃ohueney ñeñt̃ey cot̃eneʼ ña poct̃ap̃ña yapaʼc̈hoʼña eʼñe yeñotuenña ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yorrtatyeññañ ñeñt̃ cohuen enten ña. Sañapaʼ amaʼt eʼñe mamesha ama acshatpahuoyayso, eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ cheshaneshaʼ ñeñt̃ c̈hocmach poʼpoñ entannaʼtuenet amach mueno oʼch yemtana all yellsheñen poʼpotantañ pacmachoreshaʼ all plazo all shontena acheñeneshaʼ. Ñetñapaʼ amach mueneñeto oʼch coshaprechet pacmachoreshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ att̃o yellsheñenetpaʼ atet̃ oteñet poʼpotantañ pacmachoreshaʼ: “Yapaʼ amaʼt oʼ yerequërcaʼhua allo yocshameʼtenapaʼ sañapaʼ amaña sesheʼraram̃penye; allot̃paʼ amaʼt oʼ yepoctorareʼtua ñeñt̃ yaʼchpeñtsorec̈ho allo yellcanrrortenapaʼ sañapaʼ amaña sellcapretenyo.”
LUK 7:36 Allempoña Jesúspaʼ oʼ huapoña ñam̃a puesheñarr fariseo oʼch otenanaʼ Jesús rrallmeʼchapreteñepaʼ paʼpacllo. Jesúsñapaʼ allent̃a cot̃erran fariseo. Allempoña c̈hapach paʼpacllo anorrc̈haʼtoset parro allchaʼ rrallmeʼchapretos.
LUK 7:37 Puesheñarrña coyaneshaʼ ñeñt̃ alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃, ñañapaʼ oʼ eʼmareʼch oʼ c̈hap Jesús fariseo paʼpacllo all rrallmeʼchen. Ñañapaʼ huapa, huapatan ñeñt̃ atarr eñmosat̃ ñeñt̃ nanac tsaʼteʼ; huapatam̃pes puetellm̃o ñeñt̃ otenet alabastro.
LUK 7:38 Allñapaʼ pueyaʼchpeñeshaʼ huapa, ponmosana Jesús paʼtco. All atarr yahuosa, pueseʼñapaʼ c̈ha tsopsaʼtos Jesús paʼtco. Allempoña chetosanña pueʼchpaʼ alloña alla aʼporrarraʼtquër, tsoʼtstecaʼtosan paʼtac, sheʼtatcaʼtos eñmosat̃o.
LUK 7:39 Añña fariseo ñeñt̃ huaʼñeneʼ Jesús, ñañapaʼ eñchpaʼ atet̃ ot pueyoc̈hro: T̃arraña añ yacma ñerraʼm poʼñoc̈h ñeñt̃ aʼm̃tenayeñ Yompor poʼñoñpaʼ eñotapaneñchaʼña añ coyaneshaʼ ñeñt̃ aʼp̃lleneʼpaʼ atarr ecañoreshat̃, amach muenacheñe oʼch aʼp̃llosñañ amaʼt paʼtca.
LUK 7:40 Jesúsñapaʼ atet̃ otan fariseo: —Napaʼ nemneñ oʼch masheñe Simóna notap̃ allpon ñoñets. Fariseoñapaʼ atet̃ och: —Eʼñe pocteʼ nenteñ Maestrochaʼ oʼch p̃oten.
LUK 7:41 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntacha, atet̃ och: —Napaʼ oʼch not, alloʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ artetsa quelle. Ñañapaʼ artana puesheñarr acheñ nanac shonteʼ quelle ñeñt̃ otenet quinientos denario; poʼpsheñeññapaʼ archa poʼpoñ quelle ñeñt̃ ama tama atonayaye ñeñt̃ otenet cincuenta denario.
LUK 7:42 Att̃oña epsheñoʼmaretpaʼ ama eshcayeʼ tsaʼtuerreto ñeñt̃ allpon teb̃aʼyenet t̃arroʼmar ama echeneto alloch tsaʼterret. Ñañapaʼ eʼñe att̃a peretnaʼhuerranet epsheñoʼmaret, eʼñe att̃ecma ama eseshayeʼ tsaʼterrtso. T̃eʼña masheñe Simóna oʼch naʼp̃t̃oʼtap̃, añ epsheñoʼmar ñeñt̃ amorrentaret̃ att̃och peretnerranet allpon tebenet ¿erraʼtsenaʼt pentenña p̃a ñeñt̃ atarr morrentenaya ñeñt̃ peretneneʼ, ñatoʼ añt̃eʼ acheñer ñeñt̃ tebeneʼ quinientos denario amapaʼ añt̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cincuenta denario tebeneʼ?
LUK 7:43 Simónñapaʼ alla anapuerranerr Jesús, atet̃ otererr: —Ñehua, añt̃eʼcaʼye atarr morrentenaya ñeñt̃ ap shonteʼ quelle, t̃arroʼmar ñapaʼ shonteʼ oʼ att̃a ap̃retnaret̃terra ñeñt̃ allpon shonteʼ teben. Jesúsñapaʼ alla otererr: —Atet̃caʼye masheñe.
LUK 7:44 Allempoña Jesúspaʼ cohuaʼ allent̃eʼtsen coyaneshaʼ allot̃ñapaʼ alla oterranerr Simón: —Pecueʼ añ coyaneshaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃osen. Allempo nec̈hap pepacllopaʼ p̃añapaʼ ama es p̃apapno amaʼt oñapaʼ ama p̃apapno alloch neʼpatcaʼtosa. T̃arraña añña coyaneshaʼpaʼ ñaña neʼpatcaʼtoseʼ eʼñe ña puesoʼyo allempoñapaʼ alla aʼporrarraʼtquërren eʼñe ña pueʼcho.
LUK 7:45 Ñam̃a allempo nec̈hap pepacllopaʼ p̃añapaʼ amaʼt pehuom̃chaʼteñot̃apaʼ ama petsoʼtstsaʼpaʼtapno. T̃arraña añ coyaneshaʼ eʼñe allempo nec̈hap pepacllo ama att̃a cac̈hposno allorocma tsoʼtstecaʼtosen att̃oña orrtatosan puemorrenteña nocop.
LUK 7:46 P̃apaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama es peshapono noño amaʼt olivosoʼya ñeñt̃ ama tsaʼteyaye. T̃arraña ñañapaʼ eñmosat̃o sheʼtatcaʼtosen ñeñt̃ atarr tsaʼteʼ.
LUK 7:47 Att̃oña t̃eʼpaʼ atarr orrtatosnan ñeñt̃ att̃o morrentosna. Napaʼ neñoteññañ amaʼt shonteʼ poʼchñar t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃ta. T̃arraña poʼpsheñeñ amaʼt ama tama ochñat̃eyaye att̃oña ap̃retnaʼhuaret̃ta poʼchñarpaʼ ñañapaʼ ama eʼñeyeʼ morrentapanoña ñeñt̃ oʼ peretnerrñañ poʼchñar.
LUK 7:48 Allempoña Jesúspaʼ otan coyaneshaʼ: —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼ eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃terra p̃oʼchñar.
LUK 7:49 Allempoñapaʼ ñeñt̃ parro rrallmeʼchenet, ñetñapaʼ otannaʼtyeset: —Eseshaʼhuañacaʼyeña añ yacmar att̃o peretnerranña ochñarets.
LUK 7:50 Jesúsñapaʼ alla oterranerr coyaneshaʼ: —P̃apaʼ att̃o atarr peyemtenna ñeñt̃ña oʼ aʼqueshp̃aterrep̃. T̃eʼñapaʼ oʼch ahuerrep̃ eʼñe peñmañeshaʼ.
LUK 8:1 Allempoñapaʼ chopeñeʼcherrerr Jesús errap̃aren serrpareʼtyesnomueʼ cohuen ñoñets att̃och c̈hap allempo ayochreshat̃tena Yompor. Erracmañen chopeñeʼchyen, ora allemeñ anetsoʼmar all shontaʼyena acheñeneshaʼ ñam̃a all ama tama shonteyaye acheñ. Allñapaʼ cot̃aʼhuanererr pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña.
LUK 8:2 Allñapaʼ cot̃aʼhuanem̃ ñam̃a patantarr coyaneshac̈hno ñeñt̃ aʼcrratyesua Jesús ahuañmoʼcha, puesheñaʼtetspaʼ ñeñt̃ cac̈hpatatyerr oneñet̃ ñeñt̃ chorrahueteʼt̃, poʼpsheññec̈hnopaʼ ñeñt̃ aʼcrratyes ñeñt̃ paʼnamen atsnañtsor mueroc̈htatyesahueteʼt̃. Puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ María Magdalena. Ñeñt̃ Maríarpaʼ Jesúsñapaʼ puecac̈hpatataroñ canc̈herr oneñet̃.
LUK 8:3 Ñehua, poʼpsheñeñ coyaneshaʼ añ paʼsoʼcheñ Juana. Puerrollarñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Chuza añ poʼtaruas pen att̃o sherbenan am̃chaʼtaret̃ Herodes. Allot̃ña poʼpsheñeñ coyaneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼ Jesús ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Susana. Ellopaʼ shonteʼ poʼpotantañ coyaneshac̈hno ñeñt̃ es apaʼyesayeʼt̃ Jesús ñeñt̃ allpon echyenet ñet.
LUK 8:4 Allem̃at̃eñ anetsot̃ huac̈haʼtyena acheñeneshaʼ ñeñt̃ c̈hac̈hets Jesúsesho. Allempoñapaʼ oʼ c̈ha shontoset nanac, Jesúsñapaʼ serrpareʼtatapanet, atet̃ tomaʼntatapanet:
LUK 8:5 —Ñeñt̃ña aʼparreneʼ puerets ñañapaʼ ahuoʼ allchaʼ aʼparreʼtyenanaʼ puepuer. All aʼparreʼtyeñ patantaʼtetsñapaʼ alla c̈hapyes t̃oñoʼmar, ñeñt̃ñapaʼ att̃a at̃mamaʼtyes acheñeneshaʼ. Allñapaʼ huac̈haʼtyesa ñam̃a ot̃ eʼñe añyallmeʼchuenanaʼ puerets.
LUK 8:6 Poʼpoñec̈hnoñapaʼ alla c̈hapyes mapuetroʼmesoʼmar. Ñeñt̃ñapaʼ mameshapaʼ cheparesuañ, t̃arraña mameshapaʼ alla hueyaʼhuerra t̃arroʼmar all mapuetroʼmesopaʼ ama eñalle amaʼt coñeʼt̃a oñ ñeñt̃chaʼ aʼyamosam̃p̃seʼ narmets ñeñt̃ oʼ cheparesua all.
LUK 8:7 Poʼpotantañña pueretspaʼ alla c̈hapyes allchaʼ chepares aj. Allpaʼc̈hoʼ mameshapaʼ cheparesuañpaʼ ajñapaʼ mameshapaʼ ateshaʼtua alla caʼmatuerranña narmets alla aʼcllatuer.
LUK 8:8 Poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ñapaʼ arr c̈hapyes all eʼñe cohuen patso. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe cohuen chepares. Allempoña ateshaʼtuapaʼ atarr aton ellom̃reʼtyes. Puechaʼtetspaʼ c̈harroch c̈harraʼ pueʼllomer. Allempoña serrpareʼtatuanet atet̃paʼ oʼ alla oterraneterr. Eʼñe huomencocma eñoranaʼtanet, atet̃ otanet: —Ñeñt̃es poʼñoc̈h neʼm̃ñoteneʼ, c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatensa añ ñoñets.
LUK 8:9 Allempoña pueyochreshaʼpaʼ ochet Jesús: —Taʼm ¿est̃eʼña petmaʼntatenya? Yañapaʼ ama yeñoteñe.
LUK 8:10 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Sa t̃eʼpaʼ Yomporña oʼ muenaterres att̃och señoterr ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. T̃arraña poʼpotantañec̈hnoña ñeñt̃ att̃a es puec̈haʼyetsa, ñocpuetpaʼ ama eñoteñeto ñeñt̃ atet̃ atmaʼntataret̃ ñoñets. Att̃oña amaʼt enteñetañ ñetñapaʼ amach es c̈henahueto pueyoc̈hreto. Amaʼt eʼmueñetañ amaña c̈henanetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor poʼcohuenña.
LUK 8:11 ’Ñehua, ñeñt̃ atet̃ netmaʼntatasa ñorraʼpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ notenes: Ñeñt̃ aʼparreʼtyeneʼ puerets, ñeñt̃ pueretspaʼ añ notenes Yompor poʼñoñ allempo serrpareʼteñet.
LUK 8:12 Añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets t̃oñoʼmar ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ. Allempo eʼm̃ñotuetpaʼ allorocmach huapa oneñet̃ oʼch alla puerratam̃perranet Yompor poʼñoñ pueyoc̈hretot̃. Att̃oña amach mueneñeto oʼch ameʼñenet, att̃ochña ñetpaʼ amach aʼqueshp̃ataret̃terreto.
LUK 8:13 Ñam̃a ñeñt̃ c̈hapyesets mapuetroʼmesoʼmarpaʼ ñeñt̃paʼ añ notenes acheñeneshaʼ ñerraʼm esempo eʼm̃ñoteññañet Yompor poʼñoñ eʼñech pocsheñeshaʼ aguërrñañetañ Yompor poʼñoñ. Eʼñech cohuen ameʼñeretañ t̃arraña ñetpaʼ mamecpach atet̃ pet. T̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ narmets ñeñt̃ chepuets mapyo amach eñalle puerec̈h. Tsapat̃onet̃ña ñerraʼm oʼch huapanet topateñets, ñetñapaʼ oʼch alla cac̈hpuerrñañet Yompor poʼñoñ.
LUK 8:14 Ñam̃a puerets ñeñt̃ c̈hapyesets ajmoʼmar, ñeñt̃paʼ añ netmaʼntatena poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenayeñ Yompor poʼñoñ. Amaʼtchaʼ c̈hapanetañ mameʼ pueyoc̈hreto, t̃arraña ñetpaʼ alloʼnach senet aña atarr cot̃apeʼchenet ñeñt̃ llecaʼyenet arr patsro ñeñt̃ eʼñe ñocpueta. Añach muenenet oʼch esocmañen es echyenet att̃och allo eʼñe coshaʼyenet. Att̃oña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ orrtatoñeto ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop. Ñetpaʼ eʼñe att̃eta ñerraʼm narmets ñeñt̃ c̈ha caʼmatuerr ajmaʼ amach errot̃enot̃ ellom̃reʼtyeseto.
LUK 8:15 Ñam̃a añ puerets ñeñt̃ c̈hapyesets eʼñe cohuen patso ñeñt̃ eʼñe cohuen cheparsatspaʼ ñeñt̃ña tomaʼntenaya poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ Yompor poʼñoñ. Ñetñapaʼ att̃o ameʼñeññañet Yompor poʼñoñ amach puesereto c̈hoch eñochet pueyoc̈hreto att̃och eʼñe cohuen maʼyoc̈hroñet Yompor poʼñoñ. C̈hocmach orrtatyenet ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop amachña c̈ha cac̈hpueñeto. Att̃oña ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼm narmets ñeñt̃ atarr aton ellom̃reʼtyets.
LUK 8:16 Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñonet̃; ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm esempo yaʼllchaten lampareñ ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ yaʼhuortateñe oʼch alla yeʼrramam̃per coym̃o. Ñam̃a ama añecpayaye oʼch alla yener oʼponot̃ yemayep̃nac̈ho. Añecopña yaʼhuortatenña lampareñ oʼch yeneʼ enonet̃ att̃och c̈hoyoʼtam̃pesuan allohuen acheñ ñeñt̃ beʼt̃osc̈hets oʼpono pocollo.
LUK 8:17 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ, t̃eʼñapaʼ oʼch eʼñe orrtataret̃terra att̃och eʼñech eñotataret̃etuerret eʼñe poctacma.
LUK 8:18 ’Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ señotenat̃eʼ eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h cohuen seʼm̃ñoteññañ Yompor poʼñoñ ñatoʼpaʼ amat̃eʼ. Eseshaʼt̃eʼ c̈hena pueyoc̈hro amaʼt eʼñe allpona Yompor poʼñoñ, elloña Yomporpaʼ alloʼnach eñotatnenanet nanac shonteʼ. T̃arraña eseshaʼña ñerraʼm ama c̈henaneto pueyoc̈hro t̃arroʼmar ñetpaʼ ama poʼñoc̈hayeʼ aguëññañeto Yompor poʼñoñ amaʼt allpon eñotenetañ pueyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ c̈hach puerratam̃perranet Yompor.
LUK 8:19 Allempoñapaʼ huapa Jesús pachor epuet ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ. C̈hapuet allpaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ emchorrenaya Jesús. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ ama eshcayeʼ entosetoña Jesús allameʼtets.
LUK 8:20 Allempoña acheñeneshaʼ ochet Jesús: —Oʼcaʼye huapaña p̃achor ñam̃a pemoʼnasheñneshaʼ. Ñetpaʼ aʼyot̃eʼtsaʼyenet, mueneñet oʼch entenpetaʼ.
LUK 8:21 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Allohuen ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ Nompor poʼñoñ ñetña ñerraʼm atet̃ p̃ohuenet ñeñt̃ atet̃ oteney, ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h nachor nepen ñam̃a ñeñt̃ña eʼñe nemoʼnasheñ nepen.
LUK 8:22 Allempo c̈herrerr pamt̃arr Jesúsñapaʼ aʼtapos noñt̃o epuet ñam̃a pueyochreshaʼ. Ñañapaʼ atet̃ otanet: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuam̃p̃sey yom̃taʼn. Allempoñapaʼ ahuam̃p̃set noñt̃o.
LUK 8:23 Allempo ahuam̃p̃set Jesúsñapaʼ alla maʼ noñt̃o. All muenpaʼ machayot̃a huomenquëshatam̃pesnomuet. Emoʼyareʼñapaʼ c̈ha eshaʼtena noñt̃o, att̃eñapaʼ chorramoch oñ noñt̃o c̈ha mueneʼ eshaʼtatan noñt̃.
LUK 8:24 Att̃eña pueyochreshaʼñapaʼ ponem̃yet Jesús all muenpaʼ opueret, atet̃ ochet: —Maestro, poʼñoc̈huachcaʼye yocllaʼhuerrat̃eʼ. Jesúsña tanterrapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a aʼmtsoññetuerran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼpaʼ oʼ eʼñe aʼmtsoññetuer. Att̃oña ñetpaʼ oʼ alla eʼñe cohuen muechet̃tam̃perret.
LUK 8:25 Allempoña Jesúspaʼ otanet: —Esoʼmareʼtña sapaʼ ama eʼñeyeʼ seyemtenno. Ñetñapaʼ c̈ha atarr nanac yorenet. Att̃a cohuanrrorteñet ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Taʼmcaʼye añ acheñerpaʼ esonaʼtart̃eʼcaʼye. Atarrepaʼt es aʼmchechaten, amaʼt poʼñoñot̃apaʼ aʼmchechaterran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼ oñ.
LUK 8:26 Allempoñapaʼ oʼ etsotoset yom̃taʼn all senet. Allpaʼ añ paʼney peneʼ gadaroʼmarneshaʼ alla yot̃ Galileot̃.
LUK 8:27 Allña sohuosa Jesús noñt̃ot̃paʼ allñapaʼ huapoña puesheñarr yacma ñeñt̃ alloʼmarneshaʼ, t̃arraña ñapaʼ añ chorrenaya oneñet̃ patoner. Ñeñt̃ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ att̃a chopeñeʼchyen muelleʼmcot̃, ama shetamteno. Ñapaʼ alla yec̈hena all pampueñet arromñat̃ec̈hno ama pocolloyeʼ yec̈heno. Ñehua, oneñet̃paʼ allempo rromuenan yacmapaʼ epayeʼ ottatseʼtacheʼt̃ allempot̃eñ. Pamoʼtseshaʼñapaʼ ahuoʼch rromuetpaʼ oʼch huanquëtañ att̃och cohuam̃peñet. Ñañapaʼ c̈hach tsepeʼtuanman allo huanquëññañet pot ñam̃a paʼtac oneñet̃ñapaʼ ahuoʼchc̈hoʼ matach aʼyo amayo. Allempoña entapan Jesúspaʼ rranaʼnma huomenc, mata Jesúsesho, rromosñaña allameʼtets. Allempoña Jesúspaʼ otosan oneñet̃ ñeñt̃ chorrenaya yacma: —T̃eʼpaʼ oʼch pecac̈hpaʼner añ acheñer. Ñeñt̃ña chorrena oneñet̃paʼ ñañapaʼ atet̃ otapan Jesús: —Esoʼmaruachcaʼye Jesúso p̃aʼtsrreʼmoc̈htanaʼtosen, p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Ñeñt̃ Nanac Parets Puechemerep̃. T̃eʼpaʼ notapap̃chaʼ amach pecoñchatatstosno.
LUK 8:30 Jesúsñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ chorrena oneñet̃: —P̃apaʼ ¿esoʼtña pesochena? Ñañapaʼ atet̃ oterranerr Jesús: —Napaʼ añ nesoʼcheñ Legión. Ñehua, añ soʼchñets ñeñt̃ otenet shonteʼ nanac, t̃arroʼmar ñeñt̃ nanac patoner oneñet̃ ñeñt̃ chorrenaya.
LUK 8:31 Ñehua, oneñet̃ec̈hnoñapaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús: —Amach arra pemñatstosye oʼpono coñchaʼpuetso.
LUK 8:32 Ñehua, allpaʼ aʼyent̃eʼtsaʼyen shonteʼ chañchoc̈hno ñeñt̃ rratseʼtyets aspent̃onet̃. Ñeñt̃oʼmarña oneñet̃ec̈hnopaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús: —Ñerraʼm c̈hoch mueneʼ errot̃en pep̃oseypaʼ arrña pemñayeʼchosey chañchesho allochñapaʼ oʼch yechorraʼyererr ñam̃a chañchoc̈hno. Jesúsñapaʼ allent̃a otanet: —Amaʼtcaʼye orrascaʼye.
LUK 8:33 Allempoña oneñet̃ec̈hnopaʼ cac̈hpaʼhuaneret yacmapaʼ, alla chorrereterr ñam̃a chañchoc̈hno. Chañchoñapaʼ allempo chorrosya oneñet̃ec̈hnopaʼ c̈hepaʼtchaʼ matrraʼtua allohuen ñegonet̃ shorc̈haʼtuos allot̃paʼ eʼñe ñoʼshrraʼtuosa oño.
LUK 8:34 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ chañcho allempo eñchet atet̃ p̃a chañcho oʼ shorc̈haʼtua oño, ñetñapaʼ allent̃a matrraʼtet ñamet pueyorñot̃ ahuanmuet anetso. Allñapaʼ serrpareʼtyesoset ñam̃a ora allohuen allampañoʼmar.
LUK 8:35 Acheñeneshaʼñapaʼ allent̃a ahuanmuet ahuoʼch enteñetaʼ. Oʼ c̈hac̈haʼtet Jesúseshopaʼ allñapaʼ entoset yacma ñeñt̃ chorreʼt̃ oneñet̃. Alla anen allameʼtets Jesús paʼtcot̃ ashtamat̃. Oʼ eñoterra oʼ cohuenterra. Ñetñapaʼ c̈ha atarr mechaʼnaʼtoset.
LUK 8:36 Añña ñeñt̃ enteneʼ Jesús att̃o cac̈hpatatenan oneñet̃ acheñ, ñetñapaʼ allent̃a serrpareʼtatapet ñeñt̃ huac̈haʼttsa anetsot̃.
LUK 8:37 Allempoña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa all ñeñt̃ gadaroʼmarneshaʼ ñetñapaʼ pueyorñot̃et atet̃ otoset Jesús: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ arrot̃. Allempoña Jesúspaʼ aʼterr noñt̃o oʼch ahuerr.
LUK 8:38 Yacmaña ñeñt̃ chorreʼt̃ oneñet̃ ñañapaʼ allent̃a otan Jesús: —Napaʼ nemneñcaʼye t̃eʼpaʼ oʼch noct̃errep̃. T̃arraña Jesúsñapaʼ ama muenache, atet̃ och:
LUK 8:39 —Allap̃ach, t̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ pepacllo p̃amoʼtseshoʼmar oʼch peserrpareʼtatuerranet ora allohuen att̃o Yompor atarr yenposep̃. Ñañapaʼ atet̃ otue Jesúspaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Allent̃a ahuerr serrpareʼtyesnerrets ora anetsoʼmar att̃o Jesúspaʼ atarr nanac yenpos.
LUK 8:40 Allempoña alla c̈herr Jesús añem̃taʼn allot̃ ta ahuaña. Acheñeneshaʼña allpaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ agapapueñet t̃arroʼmar oʼ atarr cohueret oʼch huerra.
LUK 8:41 Allempoña allpaʼ huapoña puesheñarr am̃chaʼtaret̃ añ paʼsoʼcheñ Jairo. Ñapaʼ ñeñt̃ puesheñarr ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshaʼ poʼprahuo. Ñañapaʼ alla rromosa Jesús paʼtcot̃paʼ atet̃ otosan Jesús: —Napaʼ nemneñ oʼch p̃oct̃erren nepacllo,
LUK 8:42 t̃arroʼmar neseñ ñeñt̃ nepat̃rrorpaʼ c̈ha atsnaʼten oʼ aʼpoʼntsaʼmocha. Ñehua, ñeñt̃ poʼseñpaʼ allpont̃eʼ echenan poʼcharña c̈harraʼ puechena epa char.
LUK 8:43 Allempo cot̃aʼner Jesús cot̃aʼhuaner ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ c̈ha emchorratseʼtnomet, c̈ha toʼmamaʼtneñet. Allñapaʼ cot̃aʼnmanet ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtets. C̈harraʼ puechena epa char ñeñt̃ att̃o c̈hocma yellaʼyena. Amaʼt epayeʼ partata oʼ aʼgastaʼhuahuan poʼc̃llayor att̃o parteñet amaña eseshayeʼ aʼcrraterraye.
LUK 8:44 Ñañapaʼ all cot̃aʼnenan Jesús paʼcheʼñot̃, allñapaʼ aʼp̃llerrñañaʼ paʼshtam paʼrrpeʼmot̃. Eʼñe aʼp̃llaʼhueʼ paʼshtampaʼ allorocma maserrña poʼrras, oʼ metuer ñeñt̃ att̃o mueroc̈htena.
LUK 8:45 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —¿Eseshaʼtña oʼ aʼp̃llaʼnmuenña neshtamot̃? Ama eseshayeʼ eñoratso. Pedroña ñam̃a ñeñt̃ epuet yemtena, ñetñapaʼ atet̃ ochet Jesús: —Maestrochaʼ p̃apaʼ penteñt̃eʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ allot̃emeña petoʼmamaʼtneneʼ. ¿Esoʼmareʼtña p̃otenña eseshaʼt̃eʼ p̃aʼp̃lleneʼ peshtamot̃?
LUK 8:46 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼ neñoteñ poʼñoc̈h puesheñarr acheñ eʼñe puemnenñot̃ aʼp̃llenen neshtamot̃ t̃arroʼmar napaʼ neñotena napaʼ oʼ naʼcrrach eʼñe na nehuamencot̃ att̃o aʼp̃llenen.
LUK 8:47 Coyaneshaʼña allempo ñapaʼ eñotena amach errot̃enot̃ aʼnasoto. Ñapaʼ c̈ha paʼshmuena pueyorñot̃ concorposa Jesús paʼrrp̃ot̃. Allñapaʼ eʼñe aʼmet̃aʼhuosan ñapaʼ añecopña aʼp̃llenan Jesús paʼshtam att̃och correrra eʼñe cohuen. Allñapaʼ atet̃ otan allohuen acheñeneshaʼ: —Na allempo naʼp̃lloñ Ayochreshat̃ paʼshtampaʼ ñeñt̃ña naʼcrraterreʼ allorocma.
LUK 8:48 Jesúsñapaʼ atet̃ otan coyaneshaʼ: —P̃apaʼ nesñeshachaʼ att̃o atarr peyemtenna na att̃oña t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe naʼcrratnomuep̃. T̃eʼñapaʼ oʼch ahuerrep̃ eʼñe peñmañeshaʼ.
LUK 8:49 Allempo eñorena atet̃paʼ allñapaʼ huac̈haʼta ñeñt̃ huetsa am̃chaʼtaret̃ Jairo paʼpacllot̃. Ñetña huapuetpaʼ atet̃ otoset Jairo: —Peseñpaʼ oʼcaʼye rroma. T̃eʼñapaʼ amach alloʼna p̃aʼtsrreʼmoc̈htanaʼtatsche Maestro oʼch cot̃errep̃ pepacllo.
LUK 8:50 Jesúsña amaʼt eʼman atet̃ otoset Jairopaʼ ñañapaʼ atet̃ otan Jairo: —P̃apaʼ amach c̈ha peʼcharrtatatsto peyoc̈her, nachña eʼñe peyemta att̃och correrraña peseñ.
LUK 8:51 Allempoñapaʼ ahuanmuet Jairopahuo. C̈hapuet pocollo allñapaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñeneshaʼ all yahuanrrortenet, yaʼnaʼteñet arromñat̃. Jesúsñapaʼ otosanet: —Amach atarr seyahuatsto. Añ shopsheshaʼpaʼ amacaʼye c̈hoyeʼ rromueno c̈hacaʼye muen. Ñetña pachm̃areʼteñot̃etpaʼ att̃a cheʼtatsetyesapet t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñecaʼye eñoteñet c̈hocaʼye rromuen. Allempoña Jesúsñapaʼ ama muenatano allohuen acheñeneshaʼ oʼch beʼt̃oset alloʼtsen arromñat̃. Ñapaʼ aña muenat Pedro ñam̃a Juan, ñam̃a Jacobo ñam̃a arromñat̃ puepapar ñam̃a pachor ñeñt̃aña epuet beʼt̃osc̈haʼtoset alloʼtsen arromñat̃.
LUK 8:54 Allempoña Jesúspaʼ rremotaʼtosan shopsheshañ potot̃paʼ poʼhuamencocma otos: —Oʼch nesñe notosep̃, t̃eʼpaʼ c̈hop̃a tanterrtsa.
LUK 8:55 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ allent̃epaʼtchaʼ oʼrrerrerra c̈ha tanterrtsa. Jesúsñapaʼ otanet: —T̃eʼpaʼ oʼch serratallmeʼcher.
LUK 8:56 Puepaparña ñam̃a pachorpaʼ ñetñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt puesheñarra ñeñt̃ atet̃ oʼ norrtatennasaʼ sepacllo.
LUK 9:1 Allempo c̈hapaʼmuen allempo Jesús agotaʼmuenan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. Eʼñe apc̈haʼhuet ñeshopaʼ ñañapaʼ atarr ahuamencat̃ p̃aʼyesanet, att̃oña apanet ñam̃a llesens att̃och cac̈hpatatyeret oneñet̃ acheñeneshaʼ amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atarr mueroc̈htatyenahuet. Ñam̃a ahuamencat̃ p̃anet att̃och aʼcrratyeset acheñeneshaʼ amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ osyenahuet.
LUK 9:2 Att̃oña llesensanet att̃och ahuanemyeset paʼnamen anetsoʼmar serrpareʼtyesnomuet Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a añecpaʼnaña llesensenanet att̃och aʼcrratyesoset acheñeneshaʼ.
LUK 9:3 Ñam̃a atet̃ otapanet: —Amach es sanmatsto amaʼt coñeʼt̃a allchaʼ sechopeñeʼchyes—amaʼt secarra, amaʼt sebolsa, amaʼt ñeñt̃chaʼ serraʼyesnom amaʼt sec̃llayora amaʼt eʼñe epma seshtampaʼ amach sanmatsche sechopeʼchpayo.
LUK 9:4 Alla oterraneterr: —Amaʼt errach pocollro sec̈hap allach sommosa allponmat esempohuach ahuerrserr poʼpoñ anetso.
LUK 9:5 Ñerraʼm erra anetsro ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapasetopaʼ oʼch sem̃terrerr ñam̃a allot̃. Ñerraʼm allempo sem̃terrerrña ñam̃a allot̃ ñeñt̃ña setcoʼtsaʼyen pañeʼteʼ patspaʼ c̈hoch sepaʼshetcaʼtyesnomña setac. Att̃ochña alloʼmarneshaʼpaʼ oʼch señotatnomanet ñetpaʼ amacaʼye pocteyeʼ entenanetoña Yompor.
LUK 9:6 Eʼñe ñeñt̃a otaret̃etuetpaʼ ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet oʼch chopeñeʼchyeset erracmañen anetsoʼmar. Allñapaʼ añ serrpareʼtyesnomuet cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñam̃a all chopeñeʼchyeset erracmañenpaʼ allña aʼcrratyesnomet ñeñt̃ atsnaʼtyets.
LUK 9:7 Am̃chaʼtaret̃ña Herodespaʼ ñañapaʼ atet̃ eʼmareʼtenan Jesús ora ñeñt̃ allpon atet̃ p̃aʼyena. Ñañapaʼ c̈ha atarr llequëna t̃arroʼmar patantaʼtets acheñeneshaʼpaʼ atet̃ otyenet t̃eʼpaʼ oʼ orrterra Juanañ, oʼ tanterra rromot̃. (Herodespaʼ añña atarr llecateneʼ t̃arroʼmar ñapaʼ ña pechateʼ Juan ahuaña.) Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ ñeñt̃a nen pueyoc̈hro att̃o acheñeneshaʼ otenet ahuoʼ tanterra Juan rromot̃.
LUK 9:8 Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenet: —Elíasoñcaʼye oʼ orrterra. Poʼpotantaññapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otyenet: —Añpaʼ ñeñt̃caʼye aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, t̃eʼñapaʼ oʼ tanterra rromot̃.
LUK 9:9 Am̃chaʼtaret̃ña Herodespaʼ atet̃ ot: —Napaʼ neñotena nacaʼye pechateʼña Juan ahuaña. Eseshaʼhuañacaʼyeña ñeñt̃ orrtateneʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentare ñeñt̃ atet̃ atarr neʼmareʼten. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atarr mueneñ oʼch entan ñeñt̃ Jesúsotets ñeñt̃ orrtatyeneʼ ñeñt̃ ama puentare acheñeneshaʼ.
LUK 9:10 Allempo huac̈herra Jesús pueyochreshaʼ ñeñt̃ llesensaʼyes ahuaña. Ñetñapaʼ oʼ c̈hac̈herret Jesúsesho, serrpareʼtatyesueret Jesús allohuen allpon atet̃ p̃aʼyeset allemeñ anetsoʼmar. Allempoña Jesúspaʼ ahuanman pueyochreshaʼ eʼñe ñapt̃ochayet, c̈hapuet all ama acheñempañoyaye all allameʼtets anetso, ñeñt̃ anetspaʼ añ paʼsoʼcheñ Betsaida.
LUK 9:11 T̃arraña acheñeneshaʼñapaʼ allempo eʼmareʼchet oʼ ahuanmuet all, ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a ahuanmuet ñamet. C̈hac̈haʼtet Jesúsesho ñañapaʼ eʼñe cohuen agapanet. Allñapaʼ serrpareʼtatyesapuerraneterr atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a allpaʼ aʼcrratyesapuerranerr ñeñt̃ atsnaʼtyets.
LUK 9:12 Att̃eñapaʼ oʼ ellerren. Añña pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñetñapaʼ oteñetaʼ Jesús: —T̃eʼpaʼ oʼch pemueñhuer acheñeneshaʼ ahuanemyerretepaʼ anetsoʼmar allampaño allchaʼ mayesuerret allchaʼ entyesuerret puerrar ñeñt̃chaʼ rraʼyesuerret. T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ arroʼtseney all ama acheñempañoyaye.
LUK 9:13 T̃arraña Jesúsñapaʼ otan pueyochreshaʼ: —Sachcaʼye apaʼyesahuet ñeñt̃chaʼ rret. Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Ya arrpaʼ amacaʼye es yecheno amaʼt coñeʼt̃a. Yapaʼ eʼñe amnara pan yechen ñam̃a epat̃oll cac. Ñatoʼ yapaʼ oʼch ahuey anetso allchaʼ yerañt̃enaʼ rreñets ñeñt̃chaʼ yerrach allohuen shonteʼ acheñeneshaʼ.
LUK 9:14 Ñehua, alloʼtsen shonteʼ acheñeneshaʼ amnarocht̃eʼ mil yacmaneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch soch acheñeneshaʼ anorrc̈haʼtyesetepaʼ eʼñe ñopaʼttsocmuet, eʼñech amnarocheʼttsocma c̈harrapaʼtets anorrc̈haʼtyeset.
LUK 9:15 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, anorrc̈haʼtatyeset acheñeneshaʼ allohuenet.
LUK 9:16 Allempoña Jesúspaʼ agapan ñeñt̃ amnar pan ñam̃a epat̃oll cac, cohuaʼ enonet̃ parasyosoʼtam̃p̃san pan. Allempoñapaʼ shotaʼtan pan, shetseʼtan ñam̃a cac. Apanatyesan pueyochreshaʼ, ñetñapaʼ epatyeset allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ anorrc̈haʼtyets all.
LUK 9:17 Oʼña epaʼhuet allempoña oʼ rrallmeʼchet allohuenet, eʼñe yetrraʼtuahuet. Oʼña yetuahuetpaʼ c̈ha aʼpchatyeset ñeñt̃ñapaʼ aʼyapac̈heret. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrats c̈harraʼ puechena epa cañt̃er eʼñe t̃amoʼyareʼ.
LUK 9:18 Allempoña pamt̃arrpaʼ alloʼtsen Jesús all maʼyochena eʼñe ñapt̃ochayet pueyochreshaʼ epuet alloʼtsen. Allñapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: —¿Errot̃enaʼt otyenenña allohuen acheñeneshaʼ napaʼ eseshant̃eʼ?
LUK 9:19 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —Patantarr acheñeneshaʼpaʼ atet̃caʼye otyenpet p̃apaʼ Juanañp̃oʼt̃eʼ ñeñt̃ep̃oʼ apatañtatseʼt̃ Yomporecop. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet, p̃apaʼ Elíasop̃oʼt̃eʼ. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ ñeñt̃ep̃oʼ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. T̃eʼñapaʼ ahuoʼ alla petanterra perromñot̃.
LUK 9:20 Allempoñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼterraneterr: —Sañapaʼ ¿errot̃enaʼt sotenenña sa? Pedroñapaʼ eñoratsapaʼ atet̃ och: —P̃apaʼ ñeñt̃ep̃caʼye Parets Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃ Cristotosets.
LUK 9:21 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Amaʼt puesheñarrot̃a amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto napaʼ ñeñt̃en Yompor Puechemeren ñeñt̃en Cristotets. Eʼñe poʼñoc̈h notenes amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto.
LUK 9:22 Elloñapaʼ alla oterraneterr: —Napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosets, atet̃ anaret̃ nocop, nanacchaʼ naʼmueroc̈htataret̃terra. Amach eseshaʼ pocteyeʼ nenterraye—amaʼt ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ, amaʼt ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Amaʼt ñetpaʼ amach eseshayeʼ neyemterraye. Att̃achña napaʼ muetsataterrnetchaʼ. T̃arraña pomaʼpamtañopaʼ oʼch alla tantaterren Nompor.
LUK 9:23 Elloñapaʼ alla oterraneterr allohuenet: —Ñerraʼm eseshaʼ mueneneʼ oʼch cot̃errnet na eʼñe poʼñoc̈h att̃och neyochreshaʼ neperranet, añ poctetsa sehuanmuetepaʼña ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta. Att̃ochña ñetpaʼ oʼch eʼñe tomaʼnteret ñeñt̃ chechneneʼ poʼcorsoch amaʼt pat̃eʼtets yet̃ allchaʼ mueroc̈htet ñamet. Att̃ochña cot̃errnet eʼñe poctacma.
LUK 9:24 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña muenenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ c̈hach aʼchencatet ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch sohuanmuet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta arr patsro att̃ochña ñetpaʼ añach maʼyoc̈hret ñeñt̃ cohuentetsa nocop, ñeñt̃ña acheñerpaʼ corretsach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
LUK 9:25 Amaʼt errponenap̃aren esocmañen es yeyoratsetyes ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsro, t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃ach eʼñe yaʼchencaterreʼ yecamquëñohuen ñeñt̃ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach es sherberrye.
LUK 9:26 T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nepenquënaya na t̃eʼ neñoñpaʼc̈hoʼña c̈ha apencoc̈hen entennanet, napaʼc̈hoʼña nepencaʼhuerranetchaʼ esempoch nohuerra. Poʼñoc̈h napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosets nohuerrach eʼñe na necohuenñot̃, ñeñt̃ara Nompor poʼcohuenña epan ñam̃a poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ eʼñe t̃orraʼyetsa Partsocop.
LUK 9:27 Poʼñoc̈hcaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas: Patantaʼttsos ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes t̃eʼña amaʼt ama serromhuenaʼpaʼ oʼch senterrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃terra ña.
LUK 9:28 Allempo met allponmat ñatoʼ poʼpsocmatño Jesúspaʼ ahuanman pueyochreshaʼ; añ anem Pedro ñam̃a Juan ñam̃a Jacobo. Arr anmanet aspent̃o allchaʼ maʼyochenaʼ Jesús.
LUK 9:29 Allña maʼyochosapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ poʼpoñetam̃p̃sosanet. Paʼclloyot̃paʼ c̈ha poʼpoñ orrtosanet. Paʼshtamohuen atarr huallamaʼt̃o poptosa.
LUK 9:30 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Moisés ñam̃a Elías. Ñetpaʼc̈hoʼña atarr cohuen orretyenet. Allñapaʼ serrpareʼtoset epuet Jesús. Ñetpaʼ añ serrpareʼtenet att̃o oʼ c̈hapmoch att̃och rroma Jesús oʼch ahuerr pueʼntaño. Ñetpaʼ atet̃ otyenet, arrchaʼ atet̃ peret Jerusaléño.
LUK 9:32 Ñehua, Pedro ñam̃a ñeñt̃ epuet alloʼtsen, ñetñapaʼ amaʼt atarr moñeʼtenetañpaʼ alla eʼñe achñesuerret, att̃oña entoñet Jesús poʼcohuenña amaʼt ñeñt̃ parro t̃omc̈hen.
LUK 9:33 Oʼ maʼnaterrmocha Moisés ñam̃a Elías att̃och saʼneret Jesús. Pedroñapaʼ allent̃a eñora, atet̃ otan Jesús: —¡Atarruacaʼye Maestrochaʼ cohuenoʼtseneyt̃eʼ arr! Amaʼt pocteʼ penteñe oʼch yat̃omatonas maʼppahua quërpachet, puepahuarrpaʼ p̃ocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Moisésocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Elíasocopchaʼ. Pedropaʼ pueyorñot̃ att̃a mueneʼ otatseʼt, ama eñoche errot̃enchaʼ ot.
LUK 9:34 Allempo eñorena Pedropaʼ c̈ha orrtosahuet os c̈hepaʼtchaʼ aʼpomam̃p̃sosanet. Att̃o aʼpomam̃p̃sosanet ospaʼ ñetñapaʼ atarr nanac yorenet.
LUK 9:35 C̈ha eʼmorrtostsa ñoñets osot̃; ñeñt̃ña ñoñetspaʼ Yompor otosahuet; ñeñt̃paʼ atet̃ ot: —Añmapaʼ ñeñt̃ no Nechemer ñeñt̃ atarr nemuerena ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen seʼm̃ñoterr.
LUK 9:36 Allempo oʼhuañ eʼmorrta ñoñetspaʼ oʼ eʼñe ñapt̃amerra Jesús. Pueyochreshaʼña allempopaʼ att̃a aʼnasoteñet. Amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama otuerreto ñeñt̃ atet̃ oʼ entuahuet.
LUK 9:37 Tsapat̃ña allempo huac̈henet aspent̃ot̃paʼ allñapaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈haʼttsa ñeñt̃ pocterrahuet.
LUK 9:38 Alloʼtsen puesheñarr yacma ñañapaʼ atet̃ otosan Jesús: —Maestro, napaʼ atarr nemneñ oʼch pentennanaʼ nacñeʼt̃er. Napaʼ eʼñe ñeñt̃et̃ollapa nepat̃rror.
LUK 9:39 Ñapaʼ ñerraʼm esempo rromueñ oneñet̃paʼ c̈hach rranareʼta oʼch ot̃achpaʼ oʼch ataʼtach patso c̈hach amtan paʼpoʼ. Att̃oña atarr atserrp̃atseʼtateñ. Ama mueno oʼch aʼrroyer.
LUK 9:40 Napaʼ oʼ notuosnap̃ña peyochreshaʼ oʼch cac̈hpatateret oneñet̃ t̃arraña ñetñapaʼ ama errot̃ peto att̃och cac̈hpatateret oneñet̃ ñeñt̃ atarr mueroc̈htateneʼ.
LUK 9:41 Jesúsñapaʼ atet̃ ot: —Sapaʼ ñeñt̃es acheñres amaʼt mameshapaʼ ama ayemtenayeʼ sentpenno, c̈hach poʼpoñ sentuena seyoc̈hro nocop. Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen arr patsro napaʼ att̃a atarr naʼhuantennas, att̃a necuenes ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch sameʼñerrna. Allempoñapaʼ atet̃ otan yacma ñeñt̃ oteneʼ oʼch aʼcrratoñ puechemer: —T̃eʼpaʼ oʼch p̃anmon pechemer arr.
LUK 9:42 Allempo anem̃ Jesúseshopaʼ oneñet̃ñapaʼ alla rromuerranerr cheshachor oʼ alla ot̃atererr alla ataʼtatererr patso. Jesúsñapaʼ atet̃ otapan oneñet̃: —T̃eʼpaʼ poʼñoc̈h oʼch notap̃, pecac̈hpaʼnerñacaʼyeña añ cheshachor. Allempo aʼcrrater Jesús oʼ alla apuerrñañ pompor.
LUK 9:43 Allohuen acheñeneshaʼpaʼ att̃a cohuanrrorteñet. Ñetpaʼ eʼñe eñoteñet Yompor poʼpartsoña orrtetsa. Att̃a epayeʼ cohuanrrorteñet atarr cohuen enteññañet poʼpartsoña, t̃arraña Jesúsñapaʼ alla yerpaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
LUK 9:44 —T̃eʼpaʼ seʼm̃ñoten eʼñe cohuen, amach sepsatsterrnano neñoñ ñeñt̃ atet̃ notenes t̃eʼ. Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ pomataterrnetchaʼ att̃ochña errot̃uanenchaʼ perrnet.
LUK 9:45 Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eshcayeʼ eñotenayeʼ enteñeto t̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempoch c̈hapanet pueyoc̈hreto. Ñetña pueyorñot̃etpaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenaye est̃eʼ otenanetña att̃o eñoranaʼtenanet.
LUK 9:46 Poʼpocheñoña pueyochreshaʼpaʼ eʼñe ñagattseta otannaʼtyeset: —Taʼmcaʼye erraʼtsenot̃eyt̃eʼñacaʼye ñeñt̃ey atarr sherbets ñeñt̃ey atarr am̃chaʼtaret̃oyen enteney acheñeneshaʼ.
LUK 9:47 Jesúsñapaʼ eʼñe eñotenanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet ñet pueyoc̈hreto att̃o eʼñe cohuen entyenet eʼñe ñañeñeta. Ñañapaʼ cheshat̃olla c̈horeʼtpaʼ t̃omach eʼñe ñesho,
LUK 9:48 allempoñapaʼ atet̃ otanet: —Erraʼtsenot̃es sa ñerraʼm eʼñe cohuen saguëñ amaʼt ñeñt̃ ama asherbenayeʼ enteneto atet̃ ñerraʼm añ cheshat̃oll t̃arroʼmar sapaʼ na sameʼñena, naʼnaña eʼñe cohuen saguën. Elloña ñam̃a erraʼtsenot̃es sa ñeñt̃es naguëneʼ na, ama eʼñe napt̃ocheyeʼ saguëno, añeʼnaña saguënnan Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ. T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsenchaʼ pocteʼ enteneʼ oʼch yenpuenan amaʼt ñeñt̃ ama esoyeʼ enteneto, ñetñapaʼ atarrchaʼ poʼñoc̈h asherben entenanet Yompor.
LUK 9:49 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ Juanpaʼ atet̃ otan Jesús: —Maestro, ya ahuañapaʼ atet̃ yeñch puesheñarr yacma ñeñt̃ cac̈hpatateneʼ oneñet̃ acheñ. Eʼñe puec̈horeʼteñot̃ep̃ p̃a pesoʼchñopaʼ oneñet̃paʼ cac̈hpaʼnerran acheñ. Yañapaʼ ama pocteyeʼ yeñche t̃arroʼmar ñapaʼ ama parroyeʼ yeyemteno. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yoch: —Amach atet̃ pep̃atsto.
LUK 9:50 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Amachcaʼye sepatareʼtatsche t̃arroʼmar ñerraʼm ama c̈ho epatareʼtenye yam̃a ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñecaʼye parrocma yeyenpannena.
LUK 9:51 C̈hapmoch allempoch oʼch alla ahuerr Jesús pueʼntañopaʼ ñañapaʼ atarr sechena oʼch ahuerr Jerusaléño. Ñeñt̃oʼmarña mueñan pueyochreshaʼ ñeñt̃chaʼ otrraʼtatsa
LUK 9:52 oʼch ahuet samarioʼmarneshaʼ paʼnetsro oʼch eʼnoset muets allchaʼ c̈hap ñam̃a Jesús allchaʼ amesnom epuet pueyochreshaʼ.
LUK 9:53 T̃arraña samarioʼmarneshaʼñapaʼ ama mueneto oʼch agaparet̃tet all paʼnetsreto, t̃arroʼmar ñetpaʼ eñoteñet arr sechenet oʼch ahuet Jerusaléño.
LUK 9:54 Ñeñt̃oʼmarña Jacobo ñam̃a Juan ñetñapaʼ atet̃ ochet Jesús: —Partseshachaʼ ¿amaʼt pocteʼ penteñe yapaʼ oʼch yenam huapuepaʼ tsoʼ entot̃? allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ aʼpoyatatuerrahuet ñeñt̃chaʼ eʼñe aʼchencatuerrahuet ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
LUK 9:55 Jesúsñapaʼ att̃a cohuanetpaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyenpaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyaye. Amaʼt señoteñeña Yomporpaʼ ama att̃eyeʼ cot̃apeʼchatenyeña Puecamquëñot̃. Ñeñt̃ semnen sapaʼ poʼpoña cot̃ap̃ñats.
LUK 9:56 Na Ñeñt̃en eʼñe Acheñetosetspaʼ amacaʼyeña añecop nohuapo oʼch naʼchencatos acheñeneshaʼ. Napaʼ añecopcaʼyeña nohuapa oʼch naʼqueshp̃atos allohuen acheñeneshaʼ. Allempoñapaʼ oʼ metac̈haʼtet allot̃paʼ ahuanmuet poʼpoñ anetso.
LUK 9:57 Poʼpocheñoñapaʼ allempo oñemyenet t̃oñoʼmar allñapaʼ poctanet puesheñarr yacmapaʼ ñañapaʼ atet̃ otapan Jesús: —Na t̃eʼpaʼ nemneñ oʼch noct̃areʼtyesep̃ amaʼt errohuanenchaʼ pechopeñeʼchyes.
LUK 9:58 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —T̃eʼpaʼ napaʼ peñotenchaʼ amaʼt nepacllapaʼ ama necheñe all neyc̈henañ. Roʼquëp̃paʼ c̈hocma eñall paʼpon allecma yec̈hena. Ot̃ec̈hnopaʼc̈hoʼña c̈hocma eñall paʼmaʼ allecma yec̈haʼyenet. T̃arraña naña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ ama eñalle ñeñt̃ eʼñe nepaquëll nepen allchaʼ nep̃anena.
LUK 9:59 Poʼpocheñoña Jesúspaʼ atet̃ oterranerr poʼpsheñeñ acheñ: —T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och poʼñoc̈h neyochreshaʼ neperrep̃. T̃arraña ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ otan Jesús: —T̃eʼpaʼ arrchaʼña ñanom pemnaterren oʼch ahuerren apuesho, oʼchña nepampaʼhueraʼ apañpaʼ allempochña nohuerrapaʼ oʼch noct̃ap̃.
LUK 9:60 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ och: —Acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama yerpaʼpenaye Yompor, ñetñapaʼ pampannaʼtetepaʼ parro arromñat̃ecmuet. T̃arraña p̃ocoppaʼ ñeñt̃ep̃ oʼ peyerpuera Yompor añ poctetsa oʼch auyesep̃ serrpareʼtyeseʼ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña.
LUK 9:61 Poʼpocheño allempo serrpareʼten Jesús epuet ñeñt̃ ameʼñenaya, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ otan Jesús: —Napaʼ Ayochreshat̃e poʼñoc̈hchaʼcaʼye noct̃ap̃. T̃eʼpaʼ atoʼt nasuerraʼ nepacllo att̃och nesoʼteraʼ namoʼtseshaʼ; allempochña alla nohuerrerrpaʼ oʼch noct̃ap̃.
LUK 9:62 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Ñeñt̃ ama eʼñeyeʼ maʼyoc̈hrenaye att̃och t̃orrenet eʼñe cohuen Yomporecop, ñeñt̃ña acheñerpaʼ amach eʼñe cohuenayeʼ sherbeno att̃och eʼñe epatuan Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñeñt̃ acheñerpaʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha: Ñerraʼm eseshaʼ orreneʼ etamapets att̃och etaman pats eʼñe cohuen pac̈harr paʼmro, ñerraʼm paʼcheʼñont̃a cohuaʼnom amaʼt mameshapaʼ amach etsotanoña etamapets att̃och eʼñe pac̈harr etaman pats allchaʼ nareʼtatseʼt paʼmro.
LUK 10:1 Allempoña Partseshaʼpaʼ alla llesenserranerr poʼpotantañ pueyochreshaʼ canc̈hrroch c̈harrasheña ñeñt̃chaʼ otrraʼtatsa oʼch serrpareʼtyesnomuet. Ñetpaʼ atet̃chaʼ p̃aʼnmuet eʼñech epsheñaʼttsocma tet. Arrchaʼ taʼyeset ora allohuen anetsoʼmar ñam̃a amaʼt allampañoʼmar; allochñapaʼ allchaʼ oñem ñam̃a tsapat̃onet̃ Jesús.
LUK 10:2 Ama ahuanenetaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Shonteʼ narmets ñeñt̃ nanac ellom̃reʼtets ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈hetañ. T̃arraña ataruasañña ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈heʼpaʼ ama atarr atonayaye. T̃eʼpaʼ añchaʼña sanamoñ pamoʼmteʼ mueñanepaʼña ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈herrets paʼmro. Ñeñt̃paʼ atet̃ tomaʼntatanet Jesús att̃o atarr shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ ameʼñerrtsañ t̃arraña ñeñt̃chaʼ ameʼñaterrahuetpaʼ ama atarr atonayaye. Añchaʼña yenam Yompor ñeñt̃ Yamoʼmteʼ yepen mueñanepaʼña paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ t̃orraʼyerrtsa ñocop allemeñ anetsoʼmar.
LUK 10:3 Ñam̃a sapaʼ ñerraʼm oʼch ahues t̃eʼpaʼ señochchaʼ poʼñoc̈h c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼteʼ amaʼt sapaʼ amach c̈ho errot̃ sepenanetañe ñet. Ñeñt̃oʼmarña notenes t̃eʼpaʼ oʼch nemñas eʼñech att̃es ñerraʼm carrnero oʼch ahuoʼ alloʼtsen maʼyarroc̈hno.
LUK 10:4 Ñam̃a amach sanmatsto quelle, amaʼt sebolsa, amaʼt poʼptaña sesapatpaʼ amach sanmatsche. Oʼch ahues semaʼyorñecma. Amaʼt eseshaʼch sehuom̃chaʼtyesnom t̃oñoʼmarpaʼ amach alla soʼchtatsto.
LUK 10:5 Allempoch sec̈hap amaʼt erraʼtsena anetsro all sesen, amaʼt erraʼtsena pocoll allchaʼ sec̈happaʼ ñanomchaʼ atet̃ sep̃osa. Eʼñe sehuom̃chaʼteñot̃ ñeñt̃ apacllat̃eshaʼpaʼ oʼch senamatosñañ Yompor paʼnateña. Ñerraʼm ñetña poʼñoc̈h eʼneññañet Yompor paʼnateña, Yomporñapaʼ aʼnatenanetchaʼ.
LUK 10:6 T̃arraña ñerraʼm ñetña ama eʼneññañeto Yompor paʼnateñapaʼ Yomporñapaʼ oʼch alla apuerres sa paʼnateña.
LUK 10:7 Ñeñt̃e pocollro allchaʼ eʼñe cohuen agapaset allach saʼposa. Ñeñt̃ rrenet ñet ñeñt̃chaʼ rratapaset, ñeñt̃ach serros sam̃a. T̃arroʼmar ñeñt̃es t̃orretsa eʼñe pocteʼ atet̃chaʼ tsaʼtenset. Amach sommareʼtyesatsto allemeñ pocolloʼmar, allach eʼñe sommosa puepahuarro.
LUK 10:8 Amaʼt erraʼtsena anetsro allchaʼ sec̈herrerr allchaʼ eʼñe cohuen aguërrseterr, amaʼt errot̃ena rreñets apasetpaʼ ñeñt̃ach serros.
LUK 10:9 Allñapaʼ saʼcrratyesoschaʼ ñam̃a ñeñt̃ atsnaʼtyets. Allchaʼ seserrpareʼtatyesosanet, atet̃chaʼ sotos: “T̃eʼpaʼ oʼ yec̈hapatonas Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Aña palltetsa oʼch sameʼñera att̃och eʼñe c̈haponasa seyoc̈hro.”
LUK 10:10 T̃arraña ñerraʼm erra anetsro allchaʼ sec̈hap ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapaseto, allña t̃oño allecma chopeñeʼchyenet ñet oʼch señotatnomanet. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ sotnomanet:
LUK 10:11 “Amaʼt pats ñeñt̃ oʼ cheta yetco arr saʼnetsro, t̃eʼñapaʼ oʼch yepaʼshetcaʼtyesnoma att̃och señoch sapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ entenso Yompor. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ t̃eʼpaʼ oʼch neñotatnomues Yompor poʼcohuenña autsa c̈haponasañ ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña.”
LUK 10:12 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ allempo ama senetaʼ: —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas, esempohuañen allempoch aʼcraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ añ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ, nanacchaʼ yoroc̈henoʼtsenterret allempo. Amaʼt sodomoʼmarneshaʼpaʼ amach tama yoroc̈henoʼtsenterreto atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ.
LUK 10:13 Allempoña Jesúspaʼ alla oterrerr: —Nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes coraziñoʼmarneshachaʼ; nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes sam̃a betsaidoʼmarneshachaʼ. T̃arroʼmar amaʼt atarr norrtatyennaseñ nepartsoña sesho, sañapaʼ amaña soct̃apeʼchuerroña ello cohuen Yomporecop. Ñerraʼm arrchaʼña norrtatañ nepartsoña tiroʼmarneshesho ñam̃a sidónoʼmarneshesho, ñetñapaʼ ahuat̃ot̃eñt̃eʼ cot̃apeʼcherretañ eʼñe cohuen Yomporecop. Ñetpaʼ att̃ochña eʼñe orrtetañ c̈ha llecatenanet poʼchñar, cotnasheʼmach chorraʼyesetañ, tsapñach epachshemaʼtyenetañ all anorrc̈haʼtyenet puellquëñot̃et.
LUK 10:14 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes, esempohuañen allempoch aʼcraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ tiroʼmarneshaʼ ñam̃a sidónoʼmarneshaʼ ñetñapaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terreto allempo. Coraziñoʼmarneshachaʼ ñam̃a betsaidoʼmarneshachaʼ saña allempopaʼ atarrchaʼ coñchaterrset.
LUK 10:15 Ñam̃a sa capernaumoʼmarneshachaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ att̃o eʼñe cohuen sentyena sañeña, Yomporñapaʼ allent̃ach aʼtapaterres pueʼntaño. Ñeñt̃paʼ amachcaʼye att̃eyeʼ perrsoña Yompor, allachcaʼye huaporeʼterres oʼpono coñchaʼpuetso.
LUK 10:16 Jesúsña allempo ama senaʼ pueyochreshaʼ oʼch serrpareʼtyenetaʼ anetsoʼmar ñañapaʼ alla oterraneterr: —Ñerraʼm eseshaʼch seʼm̃ñotapueʼ sa, naʼnaña eʼm̃ñotenet. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼch ama sagapaye sa, naʼnaña ama aguëneto. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ ama mueno oʼch agapnet na, Nomporeʼnaña ama mueneñeto oʼch agapet t̃arroʼmar ñapaʼ ña nellsenseneʼ. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ otan pueyochreshac̈hno ñeñt̃ canc̈hrroch c̈harrasheña. Allempoñapaʼ mueñanet allchaʼ serrpareʼtatyesnomuet.
LUK 10:17 Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ alla huac̈herra pueyochreshaʼ ñeñt̃ canc̈hrroch c̈harrasheña. Ñetñapaʼ eʼñe pocsheñeshocmañen huac̈henet Jesúsesho. Atet̃ serrpareʼtatueñet: —Partseshachaʼ amaʼt oneñet̃ec̈hnopaʼ eʼñe yec̈haʼnmac̈haʼtatue eʼñe yec̈horeʼteñot̃ p̃a pesoʼchño.
LUK 10:18 Ñañapaʼ otapuenanet: —Napaʼ neñchcaʼye oneñet̃ allempo aprratam̃p̃saret̃ta poʼhuamenc. Eʼñe att̃emaʼt̃ ñerraʼm ñapaʼ oʼ c̈haʼnmachet entot̃ atet̃ pena meratsteʼ huetsa entot̃ oʼch c̈hap añe patsro.
LUK 10:19 Poʼñoc̈hcaʼye napaʼ atarr ahuamencat̃ nep̃aʼyesapas. Amaʼt allohuen ñeñt̃ seʼmoñeʼtyeneʼ sañapaʼ ñeñt̃ecopña nellsensaʼyesas allochñapaʼ att̃och eʼñe saʼmchechatyesuenaʼ allohuen paʼnamen, amaʼt shechpec̈hno ñam̃a yellasoc̈hno, eʼñe sat̃mamaʼteñot̃paʼ eʼñe saʼpep̃tseʼtatseʼtueñaʼ. Allochñapaʼ amach eñalleterreʼt̃e ñeñt̃chaʼ semueroc̈htateʼ amaʼt pat̃rra.
LUK 10:20 Amaʼt atarr ahuamencat̃eseñ att̃o oʼ saʼmchechatyesuahue oneñet̃ec̈hno, amachña ñeñt̃a atarr socshatsto. Añchaʼña eʼñe socshena att̃o aquellcaʼyesaret̃es sesoʼcheñ Yomporesho ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.
LUK 10:21 Eʼñe allempoña Jesúspaʼ atarr coshateñ Parets Puecamquëñ. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ eʼñe pocsheñeshot̃ maʼyochenana Pompor, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: —Na Apachaʼ oʼch naʼyeʼchoc̈htatonap̃, p̃apaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ayochreshat̃tetsa peʼntaño amaʼt ñam̃a arr patsro. Naʼyeʼchoc̈htatonap̃ t̃arroʼmar ora añec̈hno ñeñt̃ pecohuenña pepen, ñeñt̃paʼ ama arreyeʼ pec̈hapateñe pueyoc̈hro ñeñt̃ atarr eñotañ entyetsa. P̃apaʼ aña pec̈hapaten pueyoc̈hreto ñeñt̃ ama eñotañeyeʼ entetso. T̃arroʼmar Apa eʼñe pemuereñot̃ ñeñt̃paʼ atet̃ña eʼñe pocteʼ penten p̃a. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ maʼyochenana Pompor.
LUK 10:22 ’Nompor allohuen poʼcohuenña eʼñe eñotatuenen. Na ñeñt̃en Puechemerenpaʼ ama poʼñoc̈h eseshayeʼ neñotenaye, ñapt̃aña Nompor eñotenen. Nomporpaʼc̈hoʼña ama poʼnoc̈h eseshayeʼ eñotenaye, napt̃aña na ñeñt̃en Puechemeren eʼñe neñoteñ Nompor, ñam̃a erraʼtsenchaʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenten na ñeñt̃en Puechemeren ñeñt̃ñapaʼ oʼch neñotater Nompor.
LUK 10:23 Allempoñapaʼ alla cohuerranerr pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otanet eʼñe ñocpueta: —Atarr cosheñtsoʼtsaʼyenes sa t̃arroʼmar eʼñe sa seclloyot̃paʼ oʼ senterrñañ Yompor poʼcohuenña.
LUK 10:24 Poʼñoc̈hcaʼye notenes eʼñe ahuat̃ot̃eñpaʼ shonteʼ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ allempo, ñetñapaʼ atarr muenetañeʼt̃ oʼch enterrñañetañ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ oʼ senterr sa t̃eʼ. T̃arraña allempo ñetpaʼ amaña eseshayeʼña enterrapaye Yompor poʼcohuenña. Amaʼt atarr muenetañeʼt̃ oʼch eʼm̃ñoterrñañet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ oʼ seʼmuerr sa t̃eʼ t̃arraña allempo ñetpaʼ amaña eseshayeʼña eʼmuerrapayeña Yompor poʼñoñ.
LUK 10:25 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñaña tantapaʼ atet̃ otan Jesús att̃och eñoch errot̃ent̃eʼ yec̈haten ña, ñeñt̃paʼ atet̃ och: —Maestrochaʼ taʼ, ¿errot̃enaʼtchaʼ nep̃aña na eʼñe cohuen att̃och napaʼ corretsanach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen?
LUK 10:26 Jesúsña anap̃paʼ atet̃ och: —¿Errot̃enaʼt otenña ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ? ¿Esoʼtña ñoñtsor pelleyenña p̃a ñeñt̃ anaret̃ all?
LUK 10:27 Ñañapaʼ atet̃ och: —Ñeñt̃ ñoñetspaʼ atet̃ oten: “Atarrchaʼ yemorrenteña Yeyomporer ñeñt̃ Yepartseshar yepen eʼñe yeyoc̈hrocmañen. Ñam̃a eʼñe yecamquëñot̃ yemorreñchach eʼñe yehuamencohuen, amaʼt ñam̃a ora yoct̃ap̃ñohuen.” Ellonet̃ poʼpoñpaʼ atet̃ oten: “Atarrchaʼ yemorrenteña yamoʼts eʼñe atet̃ atarr yemorrentena yañeña.”
LUK 10:28 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Atet̃caʼye eʼñe atet̃ p̃oten. Ñerraʼm atet̃chaʼ eʼñe pep̃ohuapaʼ p̃añapaʼ corretsap̃ach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen.
LUK 10:29 Ñeñt̃ña acheñerpaʼ aña atarr muenen oʼch eʼñe cohuen enteñ Jesús ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña alla aʼp̃t̃oʼterranerr Jesús: —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch p̃oten ¿eseshaʼtña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h namoʼts nepen?
LUK 10:30 Att̃och eñotach ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h amotsot̃ entetsa ñeñt̃ eʼñe pamoʼts p̃annena, Jesúsñapaʼ atet̃ tomaʼntacha, ñeñt̃paʼ atet̃ serrpareʼtach: —Eñall puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ huetsa Jerusaléñot̃, ñapaʼ arr sen Jericó. T̃oñoñapaʼ alla rromap̃ eñet̃ eʼñe puerratam̃p̃satsreʼtuet amaʼt paʼshtam. Atarr atserrpet. Autsa muetsapuetañ allempoña ñeñt̃ atserrp̃apueʼpaʼ ahuanerret.
LUK 10:31 Allempoña t̃ematenpaʼ puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ corneshaʼ ñapaʼc̈hoʼña all oñem. Ñañapaʼ amaʼt entospaʼ att̃a oñmatseʼtam̃pesya aʼyoʼmarpaʼ oʼ metane.
LUK 10:32 Allempoña t̃ematenpaʼ huapa ñam̃a poʼpsheñeñ judioneshaʼ ñeñt̃ levitaneshatets. Ñapaʼc̈hoʼña amaʼt entospaʼ att̃a oñmatseʼtam̃pesya aʼyoʼmar oʼ metane ñam̃a.
LUK 10:33 Allempoña t̃ematerrerr oʼ huapa ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃paʼ samarioʼmarneshaʼ. Ñapaʼ ñeñt̃ pamoʼtseshaʼ pen ama amoʼtstenano judioneshaʼ. T̃arraña ñapaʼ allempo entosan puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ atserrpenetpaʼ atarr muerosya.
LUK 10:34 Allent̃a ponmosya, shosñañ olivoseʼ ñam̃a vino allo partosñañ all atserrpeñet. Allempoñapaʼ huanquërrñañ all atserrpeñet. Tantaterpaʼ montacha pashanoropaʼ anem̃ allchaʼ mos. Allñapaʼ all cohuam̃p̃sos.
LUK 10:35 Tsapat̃ñapaʼ chetaʼmuenan epa denario apaʼmuenan apacllat̃eshaʼ atet̃ otaʼmueñ: “T̃eʼpaʼ pecuam̃peschaʼ, errponchaʼ p̃aʼgastaʼ ello pec̃llayor, napaʼ netsaʼtuerrp̃ach esempoch nehuerra.”
LUK 10:36 Jesúsñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ acheñer: —Maʼpsheñoʼmaretpaʼ p̃apaʼ ¿erraʼtsenaʼtña pentenña ñeñt̃ atarr amoʼtsot̃ entetsa ñeñt̃ eʼñe pamoʼts peneʼ ñeñt̃ rromaʼ eñet̃?
LUK 10:37 Ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ oterranerr Jesús: —Añcaʼye eʼñe pamoʼts peneʼ ñeñt̃ eʼñe puemuereñot̃ partatseʼterreʼ. Jesúsñapaʼ atet̃ och: —T̃eʼpaʼ atet̃chaʼ peperra p̃am̃a. Oʼch ahuerrep̃paʼ atarrchaʼ pemorrentera ora allohuen acheñeneshaʼ.
LUK 10:38 All oñen Jesúspaʼ oʼ c̈hap pat̃err anetso. Allña puesheñarr coyaneshaʼ añ paʼsoʼcheñ Marta, ñañapaʼ eʼñe cohuen agapapan Jesús paʼpacllo.
LUK 10:39 Ñeñt̃ña Martapaʼ eñall ñam̃a paʼmoʼnerr ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ María. Maríañapaʼ all anen Partseshaʼ Jesús paʼrrp̃ot̃ allot̃ eʼm̃ñoteññañ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatenanet.
LUK 10:40 Paʼmoʼnerrña Martapaʼ aña eʼñe maʼyoc̈hrena aʼt̃oram̃p̃seʼ all puetareʼtallmeʼchen. Ñañapaʼ ponmana Jesúspaʼ atet̃ otos: —Ayochreshat̃e, amat̃eʼ pocteʼ penteñe napt̃a neptareʼtallmeʼchen; nemoʼnerrñapaʼ ama yenpuenno. T̃eʼpaʼ oʼch p̃och aʼt̃oram̃p̃sapretnepaʼ nat̃ar.
LUK 10:41 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Noc̈ha Marta, shonteʼ paʼnamen ñeñt̃ pet̃orraʼyena, p̃apaʼ ñeñt̃aña atarr pellcateneʼ.
LUK 10:42 T̃arraña eʼñe pat̃rraña ñeñt̃ atarr sherbets; ñeñt̃paʼ att̃o eʼñe cohuen socshennana neñoñ. Pemoʼnerr Maríapaʼ ñapaʼ ñeñt̃ña atarr eʼnen. Ñeñt̃paʼ amaʼt eʼñe esesha amach errot̃enot̃ puerratam̃pereto.
LUK 11:1 Poʼpocheño Jesúspaʼ alla maʼyocherrerr. Oʼ maʼyochuapaʼ puesheñarrña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ och: —Partseshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch peyc̈hatey maʼyochatsa atet̃ peʼt̃ Juanañ, ñapaʼ c̈hocma yec̈hataneʼt̃ ña pueyochreshaʼ atet̃chaʼ maʼyochet.
LUK 11:2 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Ñehua, ñerraʼm esempoch semaʼyochena atet̃chaʼ sot: Yompore Partso ñeñt̃ep̃ peʼntañoʼtsen, yentapepaʼch p̃a atarr Partsop̃. C̈hapuepaʼch Nompore allempoch atarr p̃aʼyochreshat̃terra arr patsro. Yetsotonapepaʼch arr patsro ñeñt̃ atet̃ pemnen p̃a Nompore atet̃ penet ñam̃a peʼntaño.
LUK 11:3 C̈hocmuepaʼch Nompore p̃apueney ñam̃a yocrram̃ ñeñt̃ allpon yepalltaʼyena pat̃eʼtets yet̃.
LUK 11:4 Pep̃retnaʼhuonayepaʼch Nompore allohuen yoʼchñar ñeñt̃ ama pocteyeʼ pentapretenye, att̃o Nompore yapaʼc̈hoʼña yep̃retnannena ñerraʼm esempo errot̃ yep̃annena. Ñam̃a amach Nompore pemnatatsche sosyaʼtañ oʼch atarr topateney. Añchaʼña c̈hoch Nompore p̃aʼypoʼñataterrey allohuen sosyaʼtsañec̈hno.
LUK 11:5 Elloñapaʼ alla yec̈haterraneterr ñeñt̃ att̃o eʼñe yenamueñot̃ Yompor apueychaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ serrpareʼtaterraneterr tomaʼnteñtso. —Ñerraʼm eñall puesheñarr ñeñt̃ eʼñe cohuen yeyemtenaya, amaʼt rroc̈h tsapo oʼch ahuey paʼpacllo yec̈horeʼteñot̃paʼ atet̃chaʼ yotos: “Napaʼ masheñchaʼ añecop nohuena oʼch p̃apuen amaʼt coñeʼt̃a rreñets,
LUK 11:6 t̃arroʼmar oʼ c̈hap puesheñarr namoʼts ñeñt̃ huetsa b̃ac̈hayot̃, napaʼ ama es necheno amaʼt coñeʼt̃a alloch neyemaʼcha.”
LUK 11:7 T̃arraña ñapaʼ poʼponrot̃paʼ ñatoʼ c̈hach otapuey: “Amach p̃aʼtsrreʼmoc̈htanaʼtatstosno t̃arroʼmar oʼ eʼñe echarr neyottam̃pesuena, allohuen nacñet̃aret̃olleshohuenpaʼ oʼ yemanrraʼtuen. Ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ atantenno oʼch nec̈haʼnmonap̃a att̃och es napap̃.”
LUK 11:8 T̃arraña napaʼ oʼch notas, amaʼt ñeñt̃ atarr yeyemtenañaʼ ñerraʼm ama c̈haʼnmaponayopaʼ yañapaʼ ñerraʼm alla yenamuereʼt̃paʼ c̈haʼnmaponayach att̃och apapuey amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atarr yenamueñ att̃och amach alla yaʼtsrreʼmoc̈htanaʼtneñe es enamareʼteʼ.
LUK 11:9 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas: Eʼñe senamueñot̃, Yomporñapaʼ apaschaʼ. Seʼnameʼteñot̃paʼ señchchaʼ, sec̈horeʼteñot̃, Yomporñapaʼ eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃espaʼ eʼñech cohuen toram̃p̃sapas.
LUK 11:10 T̃arroʼmar ñeñt̃ es enamareʼtetspaʼ ñetña es aguëtset; ñam̃a erraʼtsen ñeñt̃ es eʼnyetspaʼ ñetñapaʼ enteretchaʼ, ñam̃a erraʼtsen ñeñt̃ c̈horeʼtyeneʼ ñetñapaʼ eʼñech eʼm̃ñotenanet Yompor.
LUK 11:11 ’Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen c̈hocmach eʼñe cohuenareʼ es apaʼyeney ñerraʼm esempo es yenamueñ. Ñapaʼ amach aña apuenye ñeñt̃ ama cohuenayeʼ yenteno ya. Amaʼt sa ñeñt̃es arromñat̃es atet̃ sepeñ sam̃a sechemer, eʼñech cohuen es sapueñ ñerraʼm esempo es enamuenes. Atet̃ ñerraʼm allempo paʼchporrñot̃ es enamuenes, oʼch enamas mam ñeñt̃chaʼ rraʼ, sapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach aña sapueñeña sechemer mapueʼ ñeñt̃ ama arrapahuoyaye. Amapaʼ ñerraʼm cac enamuenes sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama aña sapueñeña sechemer shechep̃ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ. Amapaʼ ñerraʼm paʼmeʼ enamuenes sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama aña sapueñeña sechemer yellas. Ñeñt̃oʼmarña sa amaʼt arromñat̃es amaʼt ñam̃a atsrreʼmñat̃es sapaʼ eʼñe señoteñ apaʼyeseʼ sechemereshaʼ eʼñe cohuenareʼ. Añña ñeñt̃ Seyomporer sepen sam̃a ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen elloña ñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃o eʼñe cohuenareʼ es apaʼyenes sam̃a. Amaʼt Puecamquëñ ñeñt̃ eʼñe cohuen Parets att̃oña eʼñe cohuen chorratensa allohuenes ñeñt̃es enamyeneʼ ña.
LUK 11:14 Poʼpocheño alloʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ chorrena oneñet̃, c̈ha opanatateñ. Allempoña Jesúspaʼ cac̈hpatosan oneñet̃ att̃o chorrenana acheñ. Att̃o cac̈hpaʼner oneñet̃ ñeñt̃ña opanpaʼ oʼ alla eñorerra. Acheñeneshaʼña allpaʼ att̃a cohuanrrorteñet, atarr cohuen enteñet.
LUK 11:15 T̃arraña poʼpotantañec̈hnoña acheñeneshaʼpaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto. Ñetñapaʼ atet̃ otyeñet: —Att̃o cac̈hpatatenan oneñet̃ acheñpaʼ añacaʼye ahuamencat̃ peneʼ Beelzebú ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno.
LUK 11:16 Poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ c̈ha mueneñet oʼch topachet Jesús. Ñetpaʼ atet̃ ochet: —Yapaʼ añ yemnen oʼch pegatey pepartsoña entot̃ allochñapaʼ att̃och yeñotap̃ poʼñoc̈h p̃apaʼ Parets Puechemerep̃.
LUK 11:17 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet pueyoc̈hreto ñocop ñeñt̃ att̃o otyeñet ñapaʼ oneñet̃a pompor poʼhuamencot̃ cac̈hpatenanetña oneñet̃ec̈hno. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm puesheñarr am̃chaʼtaret̃ elloptannena paʼcheñer eʼñe ñagattsetapaʼ eʼñech poctacma aʼcllatannaʼtuerret. Att̃ecmach p̃annerra amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuet ñerraʼm elloptannerret eʼñe ñagattsetpaʼ eʼñech aʼcllatannaʼtuerret.
LUK 11:18 Att̃ecmach p̃annerra ñam̃a oneñet̃ pueyochreshac̈hno ñerraʼm oneñet̃ec̈hno eʼmoñeʼtannenet eʼñe ñagattseta, ñetña att̃o huomencatenetpaʼ c̈hach huañerrets amach alloʼna huomencatneneto. Ñeñt̃paʼ atet̃ oʼ notuas t̃arroʼmar sapaʼ c̈ha sotenen napaʼ Beelzeboʼ poʼhuamencot̃ necac̈hpatateññañ eʼñe ña pueyochreshaʼ ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno. Poʼñoc̈h oneñet̃paʼ amacaʼye huaporeʼtanneno.
LUK 11:19 Sapaʼ atet̃ sotenen napaʼ Beelzeboʼ poʼhuamencot̃ necac̈hpatateññañ eʼñe ña pueyochreshaʼ, ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ seyochreshaʼ sepen sa ñeñt̃ eñoteneʼ ñamet oʼch cac̈hpatachet oneñet̃ acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña amaña Beezebú poʼhuamencot̃eyeʼ cac̈hpatateñetoña oneñet̃ acheñeneshaʼ. Ñetpaʼc̈hoʼña Yomporoña poʼhuamencot̃ cac̈hpatatenetña oneñet̃. Ñeñt̃ña oʼ eñotatas ñeñt̃ atet̃ sotennoñ ñeñt̃paʼ amacaʼye poʼñoc̈h att̃eyaye.
LUK 11:20 Poʼñoc̈hcaʼye Yompor poʼhuamencot̃ necac̈hpatateñña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼña señotateʼ t̃eʼpaʼ oʼ nec̈hapatonas Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o poʼñoc̈h atarr ayochreshat̃tena ña.
LUK 11:21 ’Ñeñt̃paʼ oʼ eʼñe notuas atet̃ t̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃o atarr ahuamencat̃tena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ cohuam̃pesyenan allohuen eʼñe cohuen ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen. Ñapaʼ poʼhuamencocmañen naʼyenan ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuam̃peneʼ all am̃chaʼtaret̃tena ña.
LUK 11:22 T̃arraña ñerraʼm esempo oʼch huapoña ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃chaʼ ello metanoseʼña poʼhuamenc atet̃ ñerraʼm na Nompor, ñeñt̃chaʼña eʼñe aʼmchechatoseʼ. Att̃oña eʼñe puerratam̃p̃sosñañ ñeñt̃ allpon moñenaya ñeñt̃ atarr yemuetyena ña. Allochñapaʼ oʼch beʼt̃osos all ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen oʼch eʼñe puerratam̃peshuos ñeñt̃ allpon oʼpatyena ña.
LUK 11:23 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas allohuenes: Ñerraʼm eseshas ñeñt̃es ama net̃orrapretenaye ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hacaʼye epatareʼtennan ñeñt̃ atet̃ net̃orraʼyena na. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃: Ñerraʼm eseshaʼ ama naʼyapac̈hapretenaye ñeñt̃ naʼyapac̈hen na, ñeñt̃ñapaʼ c̈ha aʼparratseʼtam̃penen aʼyenet̃.
LUK 11:24 ’Ellonet̃paʼ oʼch alla neñotaterrserr poʼpoñonet̃: Oneñet̃ ñerraʼm esempo c̈haʼnom acheñeshot̃, ñeñt̃ña oneñet̃paʼ oʼch auyes errap̃aren amaʼt amayoʼmar eʼnyeseʼ poʼpsheñeñ allchaʼ yec̈herrerr allchaʼ eʼñe amesuerrerr cohuen. T̃arraña ñerraʼm amach erra eñchepaʼ att̃eñapaʼ oʼch ot: “Napaʼ oʼch alla ahuerren nepacllo allot̃ nec̈haʼnom ahuaña.”
LUK 11:25 Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a. Oʼch alla ahuerr allot̃ c̈haʼnom ahuaña. Allña oʼch c̈herrpaʼ eʼñech cohuen entuerran paʼpaquëll, eʼñech cohuen atarrapoʼtuaret̃, eʼñech cohuen aññoʼtyesaret̃.
LUK 11:26 Allempoñapaʼ oʼch alla ahuerr alloʼtsaʼyen pamoʼtseshaʼpaʼ oʼch enanaʼ poʼpoñ canc̈herrsheña oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ nanac sosyareʼ, ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ñeñt̃ atet̃ sosyaten ñeñt̃ huaʼñeneʼ oʼch yec̈haprecha. Allohuenetñapaʼ oʼch chorreñet ñeñt̃ acheñer. Allempoña tsapat̃onet̃paʼ alloʼnach sen ñeñt̃ acheñer sosyatnomuets huomenc. Elloch metanerran ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeseʼt̃ ñenmat̃.
LUK 11:27 Jesús allempo atet̃ serrpareʼtatenan acheñeneshaʼpaʼ puesheñarrña coyaneshaʼpaʼ machayot̃epaʼtchaʼ rrana, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: —Amaʼt ñeñt̃ p̃achor pepen p̃apaʼ atarr cosheñtsoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ peʼñalletateʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr cohuen es peyec̈hcaten ñam̃a ñapaʼ eʼñe cohuen cohuam̃p̃sap̃ allempo cheshat̃ollenp̃aʼ.
LUK 11:28 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Elloña allohuenetpaʼ atarr cosheñtsoʼtsaʼyenet ñeñt̃ pueʼm̃ñoteñot̃et Yompor poʼñoñ eʼñe atet̃ p̃ohuenet.
LUK 11:29 Allempoña acheñeneshaʼ emchorreñet Jesús, ñañapaʼ atet̃ otanet: —Acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ ñetñapaʼ ama cohuenayeʼ cot̃apeʼchyeneto. T̃arroʼmar ñetpaʼ aña eʼnenet ahuoʼch norrtatanet nepartsoteña att̃oʼchña eñotnet napaʼ poʼñoc̈hoʼt̃eʼ Parets Puechemeren ñeñt̃enoʼt̃eʼ Cristotosets. T̃arraña amach es norrtataneto. Napaʼ añach pat̃err neñotatanet atet̃ eñotataneʼt̃ Jonás ahuat̃ nínivoʼmarneshaʼ allempo aʼm̃taneʼt̃ Yompor poʼñoñ.
LUK 11:30 T̃arroʼmar att̃o eñotataneʼt̃ Jonás nínivoʼmarneshaʼ ahuat̃ ñapaʼ Yomporeshot̃ huena, napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ atet̃chaʼ neñotach nam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ napaʼc̈hoʼña Yomporeshot̃ nohuena.
LUK 11:31 T̃arroʼmar ahuat̃ allempo serrpareʼtataneʼt̃ Jonás nínivoʼmarneshaʼ ñetñapaʼ allempocma cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop. T̃eʼña arr seshopaʼ alloʼtsenen na ñeñt̃en ello metaneneʼ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtateʼt̃ Jonás. T̃arraña sañapaʼ amaña soct̃apeʼchenoña ello cohuen Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña esempohuañen allempoch aʼcraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ, ñeñt̃ña nínivoʼmarneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen cot̃apeʼcherrets Yomporecop ahuat̃, ñetpaʼc̈hoʼña orrterretchaʼ, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼña sapaʼ amaʼt mamesha ama pocteyayeña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ t̃arroʼmar sapaʼ ama soct̃apeʼcherro ello cohuen Yomporecop. Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch neyerpatasa ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ atarr b̃ac̈hayo allohuanen pats saʼponet̃. Ñeñt̃ña coyaneshaʼpaʼ allot̃eñ on oʼch eʼm̃ñotenanaʼ Salomón pueserrpareñ ñeñt̃ atet̃ atarr eñotañteʼt̃. T̃eʼña arr eʼñe seshopaʼ alloʼtsenen ñeñt̃en puesheñarrana ñeñt̃en atarr es neñoten nam̃a, ello nem̃taneñ att̃o eñotañteʼt̃ Salomón. T̃arraña sañapaʼ amaña es sotapoteno. Ñeñt̃oʼmarña esempohuañen allempoch aʼcraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ, ñeñt̃ña coyaneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen eʼm̃ñotatseʼt̃ ñapaʼc̈hoʼña orrterrach, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ sapaʼ ama pocteyayeña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ t̃arroʼmar sapaʼ ama es sotapoteʼt̃e amaʼt eʼñe mamesha.
LUK 11:33 Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Ñerraʼm esempo yaʼllchaten lampareñ, ñeñt̃paʼ ama t̃arrecpayeʼ yaʼhuortateñe oʼch yeneʼ oʼpono eʼñe aʼnaret̃o. Ñam̃a ama añecpayeʼ yaʼllchateñe oʼch yeʼrramam̃pes coym̃o. Ñeñt̃paʼ añecopña yaʼhuortatenña lampareñ oʼch yeneʼ enonet̃ att̃ochña eʼñech c̈hoyoʼtam̃pesuan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ beʼt̃osc̈hets all pocollo.
LUK 11:34 Yeclleʼpaʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ poʼlampareñ pen allohuen yechets. Ñerraʼm eʼñe cohuen huomech yeclleʼpaʼ eʼñech cohuen entateney puetareʼ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen t̃orratyenana allemeñ yechets t̃arroʼmar eʼñe cohuen aʼpuetarsam̃p̃saret̃tenet. T̃arraña yeclleʼña ñerraʼm ama eʼñe cohuen huom̃cheyayepaʼ amach eʼñe cohuenayeʼ entatenye puetareʼ att̃ochña amach eshcayeʼ t̃orratyenano allemeñ yechets t̃arroʼmar c̈ha ottena ñerraʼmrrat̃eʼ checmetoʼtsaʼyeneta. Att̃ecma pena ñam̃a yeyoc̈her. Ñerraʼm eʼñe cohuen yoct̃apeʼchyen yeyoc̈hropaʼ att̃oña c̈hennayaña yeyoc̈hro eʼñe ora allohuen Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ poʼcohuenña pen. Att̃oña ora yoct̃ap̃ñapaʼ eʼñech aʼpuetarsam̃p̃saret̃tena Yomporeshot̃. T̃arraña oʼch yeñota eʼñe yañeña t̃arroʼmar ñerraʼm ama cohuenayeʼ yoct̃apeʼcheno yeyoc̈hro, ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ aʼpuetarsam̃penyeña ñeñt̃ yoct̃ap̃ña yepen. Ñeñt̃ña yoct̃ap̃ña yepenpaʼ c̈hach aʼchecmetam̃pennay yeyoc̈her.
LUK 11:36 T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro, att̃oña c̈hennayaña yeyoc̈hro eʼñe ora allohuen Yompor poct̃ap̃ña att̃ochña yeñoteñ orrtatyeseʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen enten ña. Att̃oña eʼñech cohuen es yep̃aʼyen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ lampareñ eʼñe cohuen c̈hoyoʼtam̃peney att̃och eʼñe cohuen es yentyen. Allempopaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna yechecmetam̃pesnen.
LUK 11:37 Oʼ serrpareʼtatuanet Jesúspaʼ puesheñarrña fariseoneshaʼpaʼ huaʼñaʼnerran Jesús oʼch rrallmeʼchapreteñaʼ paʼpacllo. Allempo c̈hap Jesús allpaʼ beʼt̃osos anorros allchaʼ rrallmeʼchapretosan ñeñt̃ huaʼñeneʼ.
LUK 11:38 Ñeñt̃ña fariseopaʼ entenan Jesús att̃o ñapaʼ ama eʼpotaʼto ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ. Ñehua, ñetpaʼ atet̃ yec̈henet, amach rrallmeʼchenetaʼpaʼ oʼch eʼpotaʼtyeset Partsocop. Ñeñt̃oʼmarña fariseopaʼ atet̃ cot̃apeʼch Jesúsocop: —Taʼm, esoʼmart̃eʼcaʼye amaña eʼpotaʼtenoña ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop.
LUK 11:39 Partseshaʼña Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntatana ñeñt̃ atet̃ pena allohuen fariseoneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otan ñeñt̃ huaʼñeneʼ: —Ñeñt̃es fariseoneshas sapaʼ eʼñe seʼpameʼteneñña setaza enot̃paʼ oʼponot̃ñapaʼ ama seʼparroʼteñe. Seplatopaʼc̈hoʼña enot̃a eʼñe seʼpataʼteñ oʼponot̃ñapaʼ ama seʼpataʼteñe. Eʼñe atet̃ sepena sam̃a. Eʼñe saʼcohuentatena ñeñt̃ enoʼmar ñeñt̃ atet̃ seyc̈hena sa allochñapaʼ att̃och entenes allohuen acheñeneshaʼ sapaʼ eʼñoʼ cohuenes, t̃arraña oʼponot̃ seyoc̈hropaʼ ama saʼcohuentateñe, allñapaʼ eʼñe chorren shonteʼ sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ att̃o eʼñe seshquëñot̃ c̈hocma es seprratam̃pesyen, seshonten paʼnamen ñeñt̃ ama pocteyeʼ entapretenso Yompor.
LUK 11:40 C̈ha sottena ñerraʼm erraʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ ama es eñoteno. Amaʼt señoteñeña Yomporña ñeñt̃ yec̈hcatyeneʼ allohuen ñeñt̃ allpon yentyen arr patsro, ñeñt̃ aʼyot̃eʼtsaʼyen yeshot̃ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hcateʼ ñam̃a yeyoc̈her alloch eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen oʼpono yeyoc̈hro.
LUK 11:41 Ñerraʼm oʼch poʼñoc̈h soct̃apeʼcherr cohuen seyoc̈hro Yomporecop att̃ochña eʼñe cohuen seyoc̈hrocmañen es sapaʼyen att̃och seyenpaʼyeñ poʼpotantañ. Ñerraʼm atet̃chaʼ seperrapaʼ Yomporñapaʼ eʼñech cohuenareʼ enterres.
LUK 11:42 ’Atarr llequëñtsoʼtsenes sa ñeñt̃es fariseoneshas t̃arroʼmar ama att̃eyeʼ sepeno ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas. Ora allohuen ñeñt̃ senarem̃ sepen amaʼt c̈hocma sapueñeñ Yompor allpon ñeñt̃ poctetsa ñocop—mentapan ñam̃a rudapan. T̃arraña añña ñeñt̃ nanac sherbets Yomporecop eʼñech pocteʼ es yepeññañ poʼpsheñeñ ñam̃a eʼñech cohuen yemorrenteña Yompor. Ñeñt̃ atet̃paʼ sañapaʼ ama soct̃apeʼcheñe amaʼt mamesha. Sapaʼ ñeñt̃ña sepalltena oʼch eʼñe atet̃ sep̃ohua. T̃arraña ñeñt̃ att̃o c̈hocma es sapaʼyen Yomporecop ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach secac̈hpatsche.
LUK 11:43 ’Atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes sa ñeñt̃es fariseoneshas t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe sommoʼcheñot̃ atarr semneñ allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch eʼñe cohuen entenset. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ aña atarr semnen oʼch sanorrc̈haʼtyen judioneshaʼ poʼprahuo allecma anorryen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ enten allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a sapaʼ aña atarr semnen allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch huom̃chaʼtenset puem̃chaʼnañot̃ ñerraʼm esempo sechopeñeʼchen t̃oñoʼmar allecma chopeñeʼchyen allohuen acheñeneshaʼ.
LUK 11:44 ’Atarr llequëñets socop, t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ apampaña ñeñt̃ amach orrteno enot̃ all apamparet̃tena arromñat̃ oʼpono patso. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼpaʼ allach chopeñeʼchyenet all ama eseshaʼ eñotenaye oʼponopaʼ alloʼtsaʼyen arromñat̃ap all eʼñe chorren sosyaʼtsañ.
LUK 11:45 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ atarr etsotenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñañapaʼ atet̃ otan Jesús: —Maestro, ñeñt̃ atet̃ p̃oten yaʼnaña c̈ha mueneʼ pepencaten.
LUK 11:46 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Sapaʼ ñeñt̃es atarr etsotenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, sapaʼc̈hoʼña atarr llequëñets socop, t̃arroʼmar sapaʼ atarr es senaʼyeññañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr echarrareʼ entyenet ñet, poʼñoc̈hpaʼ amach errot̃enot̃ eʼñe atet̃ p̃ohueto. Sapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama ayenpuenayeʼ sentpenaneto.
LUK 11:47 ’Llequëñtsa ñam̃a socop t̃arroʼmar sa t̃eʼpaʼ sat̃omaten enot̃ ñeñt̃ atarr cohuen senten sa all pampaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ ñeñt̃ muetsanatyeseʼt̃ ñeñt̃ satañneshañ sepeʼt̃.
LUK 11:48 Sapaʼ eʼñe señoteññañ saʼtañneshañ att̃o ñetpaʼ muetsanacheteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ t̃arraña sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃aña eʼñe pocteʼ senten sam̃a ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ eʼñe saʼcohuentam̃penanet all apamparet̃tenet.
LUK 11:49 ’Amaʼt Yompor ahuat̃, eʼñe pueñoteñot̃paʼ atet̃ oteʼt̃: “Napaʼ oʼch nemñe acheñeneshesho ñeñt̃chaʼ aʼm̃teneʼ neñoñ ñam̃a ñeñt̃ nellsensarneshaʼ nep̃aʼyen. T̃arraña patantarrña acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha muetsanatanet, poʼpotantaññapaʼ c̈ha cot̃areʼtyeset.”
LUK 11:50 Att̃oña eʼñe allempot̃eñ ayec̈hcataret̃ta añ pats, ora allohuen ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ allpon ñeñt̃ amtsanatyesaret̃tatseʼt̃ ashataret̃etyeseteʼt̃ poʼrras, sañapaʼ allempot̃eñ eʼñe saʼyohuaret̃tena t̃emeʼttsen sa ñeñt̃es corretsa t̃eʼ.
LUK 11:51 Eʼñe allempot̃eñ muetseret Abel t̃arrempohua allempo muetseret ñam̃a Zacarías ñeñt̃paʼ alla semtser Parets poʼponro puechaʼpetarot̃ alloʼtsen altar allot̃ecma sherbeteʼt̃ Yompor. Poʼñoc̈hcaʼye notenes añeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ atarr ayohuaret̃tenet.
LUK 11:52 ’Llequëñtsa socop ñeñt̃eschaʼ eʼñe etsotenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop t̃arroʼmar sapaʼ c̈ha seprratam̃peñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloch enteret ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h alloch queshperret. T̃arroʼmar amaʼt sapaʼ amacaʼye senteññañeña Yompor poʼcohuenña, ellonet̃paʼc̈hoʼña c̈hocma sepatareʼteñña poʼpotantañ ñeñt̃ eʼneneʼ Yompor poʼcohuenña.
LUK 11:53 Allempoña ñetpaʼ eʼñe paʼtsrreʼmueñot̃ atarr es aʼp̃t̃oʼtareʼtyeset Jesús.
LUK 11:54 Ñetpaʼ añ atarr eʼnenet att̃och otatseʼtachet allochñapaʼ ñatoʼ poʼtatseʼtateñot̃etpaʼ att̃och otteñeʼcheñet.
LUK 12:1 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈henoya Jesús, shonteʼ nanac patoner. C̈ha cheʼmuechoset Jesúsesho att̃a at̃matcaʼtannaʼtyesoset. Jesúsña ñanompaʼ alla serrpareʼtaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Eʼñech señota ñatoʼt semeñeʼteñaʼ fariseoneshaʼ poct̃ap̃ña, t̃arraña ñeñt̃ poct̃ap̃ña penet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ ommoʼcheñtsa. Ñeñt̃paʼ mamet̃ollapaʼ oʼch epaʼhua errap̃aren eʼñe atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ chaseʼ mamet̃ollapaʼ oʼch eʼñe es aʼchasaʼhua.
LUK 12:2 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ allohuen ñeñt̃ allo eʼñe aʼnahua shecareʼtyenet t̃eʼ esempohuañenñapaʼ aʼmet̃am̃p̃saret̃terretchaʼ. Amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼñe aʼnasotyenet t̃eʼpaʼ esempohuañenñapaʼ eʼñech eñotataret̃etuerret.
LUK 12:3 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt erraʼtsena seserrparen eʼñe aʼnahua t̃eʼ esempopaʼ señotatuerchaʼ ora allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atet̃ seserrpareʼtyen t̃eʼ eʼñe aʼnahua oʼpono pocollo, esempopaʼ seserrpareʼtatchaʼ allchaʼ eʼñe cohuen eʼmhuerres allohuen acheñeneshaʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ enot̃ seserrpareʼten shelletot̃.
LUK 12:4 T̃eʼpaʼ oʼch notas masheñneshachaʼ, amach aña sem̃chaʼtatsto ñeñt̃chaʼ semtseʼ. T̃arroʼmar añach muetsonaset sechets, secamquëññapaʼ amach errot̃enot̃ muetsonaseto.
LUK 12:5 Añchaʼña sem̃chaʼnaʼt Yompor t̃arroʼmar ñerraʼm ña muenats eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ oʼch aʼchencatonay yeʼchets, yecamquëñpaʼc̈hoʼña oʼch mueñonay coñcheñtso all parraren tsoʼ. Eʼñe poʼñoc̈h notenes, Yomporchaʼña sem̃chaʼnaʼten.
LUK 12:6 Elloña t̃eʼpaʼ napaʼ oʼch notas, c̈hocmach seyemcha Yompor, poʼñoc̈h ñapaʼ ñach secuam̃peneʼ. Amaʼt ot̃et̃olleshaʼpaʼc̈hoʼña c̈hocma cohuam̃peñ. Ñehua, amaʼt yapaʼ yeñoteñ ot̃et̃ollpaʼ ama tama sherbeno. Amaʼt yepomatset, amnar ot̃et̃olleshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ ama tsaʼteyaye, eʼñe eptallat̃olla centavo tsaʼtena. T̃arraña amaʼt att̃eñ Yomporña amaʼt pat̃rra ot̃et̃ollpaʼ ama pueseñe. Ñeñt̃oʼmarña notenes, amaʼt mameshapaʼ amach sem̃chaʼtatsto, Yomporchaʼña eʼñe seyemta. Att̃o atarr morrentenana ot̃et̃olleshaʼ elloña sapaʼ atarr nanac morrentensa. Ñehua, amaʼt allpon sechet̃olleshaʼ allpon soñoʼtsen ñapaʼ eʼñe eñotennas.
LUK 12:8 Elloña napaʼ oʼch noterrserr, allohuen amaʼt erraʼtsenchaʼ ñeñt̃chaʼ ama naʼnasotenaye acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ amach naʼnasotuerraneto nam̃a Nomporesho alloʼtsaʼyen epuet poʼm̃llañot̃eñnaneshar.
LUK 12:9 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ naʼnasotenaya na arr patsro acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña naʼnasoterranetchaʼ Nomporesho alloʼtsaʼyen epuet poʼm̃llañot̃eñnaneshar.
LUK 12:10 ’Ñerraʼm eseshaʼ nesaseneʼ na Ñeñt̃en Acheñetsosets ñeñt̃paʼ ap̃retnaʼpoʼ nenteñ. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ añ achm̃areʼtenet Parets Puecamquëñ ñeñt̃ñapaʼ ama ap̃retnaʼpahuoyeʼ nenteñe.
LUK 12:11 Ñam̃a oʼch noterrserr, ñerraʼm esempoch anmaset judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼ aʼmet̃areʼtam̃p̃saset am̃chaʼtaret̃esho, sañapaʼ amach c̈ha sellcaʼp̃satsto, amach c̈ha sotap̃saʼtatsto: Errot̃uachcaʼye notost̃eʼ att̃och cohuen nanapos, esuachcaʼye nott̃eʼ.
LUK 12:12 Sapaʼ añchaʼña seʼñoratoseʼ Parets Puecamquëñ eʼñe allempo aʼp̃t̃oʼtareʼtenset all.
LUK 12:13 All cheʼmuechen shonteʼ acheñeneshaʼ Jesúsesho, puesheñarrñapaʼ atet̃ otan Jesús: —Maestro, t̃eʼpaʼ oʼch p̃oton nemoʼnasheñ nepoʼnar apuerrnepaʼñacaʼyeña nam̃a ñeñt̃ allpon oʼpatatnomna nomporeñ.
LUK 12:14 T̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Masheñchaʼ napaʼ ama eseshayeʼ nenaye ñeñt̃enchaʼ aʼpoctateneʼ ñoñets att̃och soten oʼch napaʼyesas allpon oʼpatatyenset.
LUK 12:15 Alla oterraneterr Jesús: —Eʼñech señota sañeña, amaʼt seyoc̈hrapaʼ amach es seyeʼchapretannaʼtatsto amaʼt eʼñe coñeʼt̃a t̃arroʼmar att̃o yocrrena arr cohuen añe patsropaʼ ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch esocmañen es yechyerr ñeñt̃chaʼ atarr yocshaterreʼ tsapat̃onet̃.
LUK 12:16 Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet tomaʼnteñtso: —Eñall puesheñarr acheñ atarr nanac ec̃llayoret̃. Allña poʼpatsñopaʼ shonteʼ nanac aton aʼyec̈hcaten.
LUK 12:17 Ñeñt̃ña ec̃llayoret̃paʼ atet̃ cot̃apeʼchen pueyoc̈hropaʼ atet̃ oten: “Errot̃uachcaʼye nep̃aʼña, ñeñt̃ atarr nanac aton net̃otaten amacaʼye eñalleña allchaʼ eʼñe naññoʼtue.”
LUK 12:18 Allempo atet̃ cot̃apeʼchenpaʼ alla oterrerr: “T̃eʼpaʼ oʼcaʼ neñoch atet̃chaʼcaʼye nep̃a. Oʼchcaʼye naʼmaterrña pocollasheʼm allecma naññoʼteʼt̃ coñeʼt̃aʼtets t̃eʼñapaʼ oʼch alla nat̃omaterr atarrpoʼ allchaʼ eʼñe naññoʼtua allohuen ñeñt̃ allpon net̃otaten amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon paʼnamen esocmañen nechyen.
LUK 12:19 Allempoñapaʼ atet̃chaʼ not neyoc̈hro: Napaʼ ama es nepallteno amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃ allpon shonteʼ oʼ naññoʼtuapaʼ atarrchaʼ atomat char amach es nepallterreʼt̃e. T̃eʼpaʼ oʼch names eʼñe poctacma. Nellapeneʼt̃chaʼ rrats, nellapeneʼt̃chaʼ orrareʼtats; ñeñt̃chaʼña eʼñe nocshateneʼña na.”
LUK 12:20 T̃arraña ñeñt̃ acheñerpaʼ Yomporpaʼ atet̃ och: “P̃apaʼ atarr otatsñat̃ep̃, ama es peñoteno amaʼt mamesha. T̃eʼpaʼ añe tsaprocmach oʼch perromuen. Ñeñt̃ña shonteʼ oʼ p̃aññoʼtuapaʼ t̃eʼñapaʼ eseshaʼhuachñacaʼye oʼpaterraya.”
LUK 12:21 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ, ñeñt̃ aññoʼteneʼ shonteʼ esocmañen ñeñt̃ eʼñe ñocpa, ñeñt̃ña acheñer atet̃paʼ ama echenanoña ñeñt̃ sherbets Yomporecop.
LUK 12:22 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ: —Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr, amach aña sellcatsto ñeñt̃ att̃o yeyc̈hena arr patsro. Amaʼt seyoc̈hra amach sotatsto, esuachcaʼye yerrerrerrt̃eʼ tsapat̃onet̃. Ñam̃a amach aña sellcatsto ñeñt̃ eʼñe sechtsocpa, amach sotatsto, esuachcaʼye yechorrat̃eʼ.
LUK 12:23 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ña yapueneʼ yoʼrrerrña allo yocrrena ñeñt̃ña atarr nanac sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ña yapueneʼ ñam̃a yerrar, ñeñt̃ña ñocoppaʼ ama esoyeʼ enteñe. Ñam̃a ña yec̈hcateneʼ yechets ñeñt̃ atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ña yapueneʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ yechorraʼyena, ñeñt̃ña ñocop ama esoyeʼ enteñe.
LUK 12:24 Sentent̃eʼ att̃o correna paʼnamen ot̃neshac̈hno. Ñetpaʼ ama c̈hoyeʼ nareʼtatseʼteneto ñam̃a ama c̈hoyeʼ apc̈haʼyeneto puerrar ñeñt̃chaʼ rraʼyenet. Ñetpaʼ ama es echenaye allchaʼ es aññoʼtyenet. Amaʼt att̃o correnetpaʼ Yomporña eʼñe yec̈hcatyesuanet ñeñt̃chaʼ puerrar p̃aʼyenet. Elloña sa Yomporpaʼ atarr morrentensa sa; ello sem̃taneñ ñeñt̃ att̃o atarr morrentenana ot̃neshac̈hno.
LUK 12:25 Ñam̃a amach sellcatsto att̃och amach serromo, t̃arroʼmar amaʼt sellquënañ att̃och atarr atomat socrra arr patsro t̃arraña amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ soʼchtatoña socrreña amaʼt eʼñe pamt̃arra.
LUK 12:26 Ñehua, att̃o amaʼt eʼñe sellquëñot̃a sa ama errot̃ es sepeno, ñeñt̃epñapaʼ amach paʼnamena es sellcaʼyesatsto t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñech orrena es sellcaʼyena.
LUK 12:27 ’Ñam̃a sentent̃eʼ atet̃ yec̈hquëna rorec̈hno. Ñetpaʼ ama c̈hoyeʼ taruasaʼyeneto amaʼt mamesha, ama c̈hoyeʼ taneneto ñeñt̃ chorraʼyenet att̃o eʼñe cohuen orretyenet. T̃arraña napaʼ oʼch notas, amaʼt am̃chaʼtaret̃ Salomón att̃o eʼñe aʼcohuentateʼt̃ ahuat̃, amaʼt ñapaʼ ama chorraneʼt̃eña ñeñt̃ atarr cohuen ñeñt̃ atet̃ atarr cohuentena ror.
LUK 12:28 Ñeñt̃ ror pueʼchorpaʼ ñeñt̃ara taʼteʼ ñeñt̃ chepyets allemeñ ñeñt̃ sentyen t̃eʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpa. Amaʼt cohuen chepyeneñ t̃eʼpaʼ tsapat̃onet̃ñapaʼ oʼch et̃omam̃peretpaʼ eʼñech collaʼhuerra oʼhuañchaʼ cohuenta. Ñehua, Yompor att̃o cohuentatyenan amaʼt ñeñt̃ eʼñe mamecpa, elloña sapaʼ atarr chorratyensañ sam̃a; sañapaʼ esoʼmart̃eʼña amaña eʼñeyeʼ seyemteño.
LUK 12:29 Amach eʼñe pat̃rra seʼneno ñeñt̃ att̃o serren ñam̃a ñeñt̃ att̃o es sorryen. Amach ñeñt̃aña eʼñe pat̃err sellcaʼyesatsto.
LUK 12:30 T̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñaʼyetso, ñetpaʼ ñeñt̃aña eʼñe pat̃err eʼnenet. Ñehua, Somporña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñapaʼ eʼñe entuenes ñeñt̃ allpon paʼnamen sepalltaʼyena arr patsro.
LUK 12:31 Sapaʼ añchaʼña eʼñe ñanom semaʼyoc̈hrena Yomporecop att̃och atarr ayochreshat̃terra ña allochñapaʼ ñachña sapaʼyeneʼ ñeñt̃ allpon sepalltaʼyena sam̃a.
LUK 12:32 ’Amach neyochreneshac̈hnochaʼ es sellcatsto amaʼt ama atarr shonteyayso, Yomporña atarr cohuen secuam̃peneʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe poʼcarrneror penes. Eʼñe pocsheñeshot̃paʼ apaschaʼ att̃och eʼñe cohuen socshapreterrñaña poʼcohuenña att̃och atarr ayochreshat̃terra.
LUK 12:33 T̃eʼpaʼ oʼch sepomyen ñeñt̃ allpon sechyen allochñapaʼ oʼch sapaʼyes ñam̃a ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa. Ñerraʼm atet̃ sepena alloʼnach atarr aton seshontaʼnen ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atarr sherbets Yomporecop. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ sec̃llayepoʼrer sepen arr patsro, ñeñt̃paʼ atarr am̃llashaʼtña. T̃arraña ñeñt̃ seshontaʼnen ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ ama ahuañaño, ñeñt̃paʼ arr seshonteñ Yompor pueʼntaño. Allña amaʼt eñet̃apaʼ amach c̈heno oʼch etatsreʼtas ñam̃a amaʼt pomp̃apaʼ amach eñalle ñeñt̃chaʼ rrerreʼ ñeñt̃ seshonten all.
LUK 12:34 T̃arroʼmar ñerraʼm all pueʼntaño seshontaʼnen ñeñt̃ atarr cohuen senten, yeñoteñ eʼñe ñeñt̃a pat̃err senen seyoc̈hro ñeñt̃ña atarr sherbets Yomporecop. T̃arraña arr patsro ñerraʼm aña seshontaʼnen ñeñt̃ atarr semorrentena, yeñoteñ eʼñe ñeñt̃a pat̃err senen seyoc̈hro ñeñt̃ñapaʼ ama es sherbenoña Yomporecop.
LUK 12:35 T̃eʼpa oʼch notas poʼpoñ: C̈hocmuepaʼch señosereʼtna esempohuañenpaʼ oʼch alla nohuerra. Ñatoʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr ayochreshat̃. Ñapaʼ ahuoʼ allchaʼ rrallmeʼchapretenanaʼ pacma ñeñt̃ senaʼtetsa. Pueyochreshaʼñapaʼ alla cohuet paʼpacllo esempoch huerra. Allempoña ñetpaʼ aʼhuortatyeset poʼlampareñ allochñapaʼ att̃och ñerraʼm esempoch huerra ñeñt̃ pamoʼmteʼ penet ñerraʼm oʼch c̈horeʼtuenanetpaʼ ñetñapaʼ allorocmach toram̃p̃sapueñet att̃och sherb̃apueñet.
LUK 12:37 Atarr cosheñtsoʼtsaʼyen pueyochreshaʼ ñerraʼm esempoch huerret pamoʼmteʼ allñapaʼ entuenanet c̈ho atarr eñoseʼrteñet. Poʼñoc̈hpaʼ napaʼ oʼch notas, ñachcaʼyeña sherb̃aʼhueneʼña ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ña. Oʼch chanaʼhuena ñam̃apaʼ oʼch anorrc̈haʼtatuenanet allchaʼ rrallmeʼchatuenanet.
LUK 12:38 Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perranet amaʼt rroc̈h tsapopaʼ oʼch huenanet amapaʼ oʼch puetarenmochpaʼ oʼch huenanet. Ñeñt̃oʼmarña notenes, ñerraʼm alla entuenanet c̈ho atarr eñoseʼrteñet, ñeñt̃ña atarr eñoseʼretyenayapaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyenet.
LUK 12:39 Eʼñech machayot̃a nohuerra atet̃ pena eñet̃ allempo att̃a es sepc̈haʼyena machayot̃ach huaponasa oʼch yoratsreʼtensaʼ. T̃arraña sa ñeñt̃es apacllat̃es ñerraʼm señoteñeñ eʼñech esempo huaponasa eñet̃ amach c̈ha semanrraʼteno att̃och amach semnacheña oʼch toram̃p̃sas sepacllo oʼch beʼt̃osam̃p̃sasa oʼch yoruennasaʼ ñeñt̃ allpon semorrentyena.
LUK 12:40 Ñeñt̃oʼmar notenes, sapaʼc̈hoʼña c̈hocmuepaʼchña señoseʼrtenna t̃arroʼmar ñerraʼm allempo att̃a es sepc̈haʼyenapaʼ allempochña nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets.
LUK 12:41 Allempoña Pedropaʼ atet̃ aʼp̃t̃oʼch: —Partseshachaʼ ñeñt̃ atet̃ petmaʼntatena t̃eʼ ñeñt̃paʼ ¿eseshacpaʼtña, ñatoʼ yocpat̃eʼ ñeñt̃ey peyochreshay pepeney amapaʼ ñatoʼ allohuenacpaʼnat̃eʼ?
LUK 12:42 Partseshaʼñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñonet̃, atet̃ oterraneterr: —Allohuenespaʼ atet̃chaʼ sep̃a eʼñe cohuen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ yechena ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen all paʼpacllo. Ñeñt̃chaʼ poʼtaruas peneʼ c̈hocmach apaʼyesan allohuen poʼpotantañ pamoʼmteʼ paʼtaruasañer puerraret allpon ñeñt̃ poctetsa puesheñaʼttsocop. Ñapaʼ att̃ecmach pena c̈hocmach apuenanet ñerraʼm esempoch c̈herrerr allempo atet̃ anaret̃ ñocop oʼch alla apaʼyerraneterr poʼpocheño. Ñapaʼ c̈hocmach atet̃ pena amach cac̈hpuere t̃arroʼmar ñapaʼ eñoteñ att̃och eʼñe coshatenan pamoʼmteʼ.
LUK 12:43 Ñeñt̃ña ataruasañpaʼ atarrchaʼ coshatueñ pamoʼmteʼ; ñerraʼm esempoch huerrapaʼ alla entuenan paʼtaruasañer ama c̈ho cac̈hpuenano ñeñt̃ poʼtaruas apaʼnem̃ ahuañmoʼchot̃eñ.
LUK 12:44 Poʼñoc̈h oʼch notas, atarrchaʼ coshatueñ. Añchaʼ coshaterreʼ oʼch nohuer pamoʼmteʼ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃sapreteʼ ñeñt̃ allpon echyen pamoʼmteʼ.
LUK 12:45 T̃arraña ñeñt̃ ataruasañer allempo ama huerraʼ pamoʼmteʼ ñerraʼm ñapaʼ att̃a oten pueyoc̈hro, namoʼmteʼpaʼ amach ahuen huerro, allempoña ñapaʼ c̈hach ashtapechyenan ataruasañec̈hno ñeñt̃chaʼ rratañ amaʼt ñam̃a coyaneshohuen. Ñañapaʼ att̃ach allemeñ rrapretyen ñam̃a att̃ach orrareʼtapretyen allchaʼ atarr posaʼtareʼtyen.
LUK 12:46 Ñeñt̃ña ataruasañer ñerraʼm ñapaʼ att̃ach ottatseʼtyena amach es puec̈haʼyeno amach eñoteñe ñeñt̃e yet̃aroch huerra pamoʼmteʼ amaʼt erroʼtsenchaʼ yet̃ro huena. Machayot̃achña huerra pamoʼmteʼpaʼ atarrchaʼ coñchatuer, allach mueñuer all ñeñt̃ oʼpatenaya allohuen ñeñt̃ ama es otapotetso amaʼt mamesha.
LUK 12:47 ’Elloña napaʼ oʼch notas, amaʼt erraʼtsena ataruasañer ñerraʼm eñotenan ñeñt̃ atet̃ muenen pamoʼmteʼ t̃arraña ñerraʼm ama cohuen ameʼñenano pamoʼmteʼ ñerraʼm ama eʼñe cohuenayeʼ es p̃aʼyeno att̃och eʼñe cohuen aguërran pamoʼmteʼ esempoch huerra, amaʼt erraʼtsena ataruasañerpaʼ ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ atarrchaʼ ashtaret̃terret.
LUK 12:48 T̃arraña erraʼtsenchaʼ ataruasañer ñeñt̃ ama eñotano ñeñt̃ atet̃ muenen pamoʼmteʼ amaʼt ñetpaʼc̈hoʼña aña atet̃ p̃aʼyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye amaʼt eʼñe pocteñ att̃ecmach ashtaret̃terretañ ñamet, t̃arraña ñetpaʼ mameshaʼttsach ashtapecharet̃etyerret t̃arroʼmar ñetpaʼ ama eñoteneto ñeñt̃ atet̃ muenen pamoʼmteʼ. Allohueney erraʼtsenot̃ey ñeñt̃ey atarr aparet̃ey att̃och atarr yeñoterrñañ ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop, ñeñt̃eychaʼña atarrchaʼ cohueney Yompor oʼch eʼñe yesherb̃atuoñ shonteʼ allohuen ñeñt̃ atarr eñotateney. Ñam̃a allohueney erraʼtsenot̃ey ñeñt̃ey atarr yemtenya Yompor elloña allempopaʼ atarrchaʼ cohueney oʼch alloʼna eʼñe cohuen yesherb̃aʼneñ.
LUK 12:49 ’T̃eʼpaʼ oʼch neñotaterrserr poʼpoñ. Napaʼ att̃o nohuena arr patsro oʼch norrtatos elloptannaʼteñets ñeñt̃ atarr huomenc atet̃ ñerraʼm tsoʼ atarr atserrtetsa. Pocteʼ nenteñ oʼch orrtet eʼñe t̃ayecma.
LUK 12:50 Ñam̃a nocoppaʼ eʼñe atet̃ anaret̃ naʼmueroc̈htataret̃terrach eʼñe atarr huomenc atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho chorratennet ñeñt̃chaʼ atarr nemueroc̈htaterreʼ. Ñeñt̃oʼmar napaʼ ñeñt̃ña atarr nellcateneʼ t̃eʼ att̃a atarr naʼhuanteñ esempoch eʼñech etsotuerra.
LUK 12:51 Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añecopt̃eʼ nohuapa oʼch eʼñe cohuen namoʼtstannaʼtatera acheñeneshaʼ arr patsro. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Añecpaʼnaña nohuapa allochñapaʼ eʼñe noʼmarpaʼ acheñeneshaʼñapaʼ oʼch att̃a elloptannaʼtyeset.
LUK 12:52 Ñehua, ñeñt̃ noten t̃eʼ eʼñe t̃ayot̃eñ ñatoʼ all yec̈hena amnarsheña puepahuarro pocollopaʼ ñatoʼ ñetpaʼ oʼch ellopaʼtetstatet poct̃ap̃ña. Ñatoʼ alloʼtsen maʼpsheña ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya, ñatoʼ epsheñañapaʼ amach mueno oʼch ameʼñerrnet. Amapaʼ ñatoʼ epsheñach alloʼtsen ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya, maʼpsheñañapaʼ amach mueno oʼch ameʼñerrnet.
LUK 12:53 Ñatoʼ eʼñe noʼmarpaʼ oʼch ellopaʼtetstatenet poct̃ap̃ña. Ñatoʼ pompor oʼch epatareʼtenan puechemer, amapaʼ ñatoʼ puechemerñapaʼ oʼch epatareʼtenan ñam̃a pompor, ñam̃a ñatoʼ pachorpaʼ oʼch epatareʼtenan puechoyor amapaʼ puechoyor oʼch epatareʼtenan pachor, ñam̃a ñatoʼ paʼsoʼmue oʼch epatareʼtenan paʼt̃oʼñen amapaʼ ñatoʼ paʼt̃oʼñenñapaʼ oʼch epatareʼtenan paʼsoʼmue.
LUK 12:54 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ yerpatana acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ otyenet ñet paʼnyeto: —Sapaʼ ñerraʼm esempo senten arr chorren os all emuena atsneʼ, sañapaʼ c̈hocmach atet̃ sotyen: “T̃eʼpaʼ c̈hach huatena.” Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a, oʼchc̈hoʼ huatena.
LUK 12:55 Ñam̃a ñerraʼm esempo senten huena m̃orr topot̃ot̃, ñeñt̃paʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sotyen: “T̃eʼpaʼ oʼ charenmoch.” Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a, oʼchc̈hoʼ huoraterr huomenc.
LUK 12:56 Sapaʼ atarr señoteneñña ñeñt̃ sentyen ento ñeñt̃ña señotateneʼ; amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atet̃ sentyen ñam̃a arr patsro ñeñt̃paʼ eʼñe señotueñeñ. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ norrtatyennas nepartsoteña, esoʼmart̃eʼña ñeñt̃ñapaʼ amaña eñotatensoña ñeñt̃ atet̃ pennas Yompor t̃eʼ oʼch orrtatonas poʼcohuenña. Ñeñt̃paʼ att̃at̃eʼ seshquëñ.
LUK 12:57 ’Elloña eʼñe sot̃a señotepaʼchña ñeñt̃ pocteʼ enten Yompor socop ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃annena.
LUK 12:58 Ñatoʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eseshaʼ setmanteneʼ ñeñt̃chaʼ sanmueʼ am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ saʼpoctaterr señoñ. Añ poctetsa allempo ama sec̈henaʼ am̃chaʼtaret̃esho oʼch p̃och ñeñt̃ petmanteneʼ: “Oʼch yaʼpoctaterr yeñoñ eʼñe cohuen t̃ayecma t̃ayepaʼtña ama yec̈henaʼ am̃chaʼtaret̃esho.” T̃arroʼmar ñeñt̃ petmanteneʼ ñerraʼm oʼch c̈hapatap̃ am̃chaʼtaret̃esho, am̃chaʼtaret̃ñapaʼ c̈hat̃eʼ pomap̃ policeyaneshesho, ñetñapaʼ c̈hat̃eʼ abeʼt̃apet cárcelo allchaʼ mueroc̈htaterrpet.
LUK 12:59 Oʼch notas, ñerraʼm c̈hoch yottam̃p̃sasetpaʼ allasach oʼpono, allot̃ñapaʼ amach ahuen c̈haʼnmaterrseto. Esempohuañenchaʼ c̈hoch sec̈haʼnmaterret ñerraʼm allempoch eʼñe setsaʼtuerra ora allohuen ñeñt̃ allpon quelle muenenet. Amaʼt eʼñe eptalla centavot̃ollña ñerraʼm ama setsaʼtueñaʼ amachcaʼye c̈haʼnmaterrseto allot̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes oʼch eʼñe cohuen samoʼtstera ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ t̃ayepaʼtñapaʼ ama c̈hennasaʼ ñeñt̃ atarr yoroc̈hen senten socop.
LUK 13:1 Allempo huapa puesheñaʼtets acheñeneshaʼ Jesúsesho, ñetñapaʼ serrpareʼtatoset Jesús atet̃ entenet ñet; ñeñt̃paʼ atet̃ otoset: —Allponsheña ñeñt̃ galileoʼmarneshaʼ alloʼtsaʼyenet allecma muetsatenet berr ñeñt̃ Yomporecop. Allempoñapaʼ huapanet ñeñt̃ mueñen am̃chaʼtaret̃ Pilato ñetñapaʼ c̈ha muetsanatosanet eʼñe all allempo muetsatenet berr ñeñt̃ Yomporecop. Att̃oña ñetpaʼ allña atsetatseʼtataret̃tet ñet poʼrras epuet pueberroret poʼrras.
LUK 13:2 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃ galileoʼmarneshaʼ allempo atet̃ ap̃aret̃tet ñatoʼ ñetpaʼ atarrt̃eʼ nanac ochñat̃et ellot̃eʼ metanaʼtueñet allohuen poʼpotantañ galileoʼmarneshaʼ poʼchñaret. C̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃oʼmart̃eʼña atet̃ ap̃aret̃tet ñeñt̃ atarr sosey apencoc̈hen.
LUK 13:3 T̃arraña napaʼ oʼch notas: Amaʼt allohuenes sam̃a ñerraʼm amach eʼñe cohuen soct̃apeʼcherro ello Yomporecop, sapaʼc̈hoʼña att̃ecmach seperra sechencaʼhuerrach eʼñe poctacma.
LUK 13:4 Ñam̃a ñeñt̃ c̈harraʼ ñeñt̃ puechetsa posocsheña ñeñt̃ collaʼhuatsa ahuaña ñeñt̃ aʼtpetseʼt pocoll torrepoʼ allempo mataʼnerr Jerusaléño eʼñe all oteñet Siloé. Ñehua, sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃ aʼcllaterr torrepaʼ ñetpaʼ atarrt̃eʼ at̃parñat̃et ellot̃eʼ metanaʼtueñet allohuen poʼpotantañ ñeñt̃ att̃o at̃pareʼtena jerusaléñoʼmarneshaʼ.
LUK 13:5 T̃arraña napaʼ oʼch notas: Amaʼt allohuenes sam̃a ñerraʼm amach eʼñe cohuen soct̃apeʼcherro ello Yomporecop, sapaʼc̈hoʼña att̃ecmach seperra sechencaʼhuerrach eʼñe poctacma.
LUK 13:6 Allempoña Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpocheño, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Puesheñarr acheñ all puenarem̃mopaʼ allñapaʼ ahuañmoʼchot̃eñ nareʼtatenan ñam̃a puecharr partech. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo huapa eʼnosñañ pueʼmer. T̃arraña amaʼt puem̃arrapaʼ ama entosñañe pueʼmer. Partayechpaʼ ama meʼteno.
LUK 13:7 Allempoñapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ cohuam̃peneʼ puenarem̃maʼ: “T̃eʼpaʼ oʼ met maʼpa char c̈hocma nohuena eʼneneʼ partech pueʼmer. T̃emeʼttsen amaʼt puem̃arra pueʼmerpaʼ ama nenteññañe. T̃eʼpaʼ oʼch p̃aʼmater t̃arroʼmar eʼñe orrena quec̈hcareʼtennay yepatseñ att̃o ama yenareʼteno poʼpoñ narmets all.”
LUK 13:8 T̃arraña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ narmetspaʼ atet̃ otan pamoʼmteʼ: “Allach nomporchaʼ añ char ñeñt̃ oʼ huerrerrpaʼ napaʼ oʼch naʼmueñtsetam̃pes pats oʼch nenoñ amar.
LUK 13:9 Ñatoʼrraña atet̃ nepeʼpaʼ oʼch cohuen meʼt tsapat̃ charo. T̃arraña ñerraʼm ama meʼtopaʼ pocteʼñac̈hoʼ allempopaʼ oʼch p̃aʼmatater.”
LUK 13:10 Allempo c̈hapaʼmuenerr allempo amesenet, Jesúsñapaʼ yec̈hatenanet judioneshaʼ poʼprahueto.
LUK 13:11 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ c̈ha moʼquëna, ama eshcayeʼ pac̈harrteno. Ñeñt̃paʼ oneñet̃ atet̃ p̃ateneʼ. Ahuat̃ot̃eñ att̃a pena oʼ c̈harren char puechena posoc att̃a moʼquëna.
LUK 13:12 Jesúsñapaʼ all eñchpaʼ oʼ c̈horeʼtospaʼ atet̃ och: —Noc̈ha t̃eʼpaʼ pasaterrep̃chaʼ ñeñt̃ att̃o atarr pemueroc̈htena.
LUK 13:13 Allempoñapaʼ aʼp̃llamcoʼch. Aʼp̃llamcoʼtueʼpaʼ allorocma eʼñe cohuen pac̈harrterra. Ñañapaʼ atarr ayeʼchoc̈htaterran Yompor.
LUK 13:14 Allempoña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all judioneshaʼ poʼprahuo, ñapaʼ allempo entan atet̃ oʼ aʼcrratan Jesús atsnañet̃, ñañapaʼ ñeñt̃a atarr atsrreʼmateʼ. Amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñche oʼch aʼcrratan acheñ ñeñt̃e yet̃ro allempo amesenet. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ: —Eñall pechapmat yet̃ allempo pocteʼ oʼch yetaruasen. Ñeñt̃paʼ pocteʼ oʼch sehuapa allempo att̃och saʼcrrater atsnañet̃. T̃arraña añ yet̃ro allempo yamesen amach sehuapatsto aʼcrrateʼ atsnañet̃.
LUK 13:15 Partseshaʼñapaʼ atet̃ och: —Sapaʼ ñeñt̃es eʼñe sommoʼcheñot̃paʼ atarr seshcareʼten. Sapaʼc̈hoʼña amaʼt añe yet̃ro allempocma yamesen c̈hocma setaruasen sam̃a. Sepyam̃peñ sehuacsher, sashanor allecma serrateñ oʼch sanem̃ ñam̃a oño allchaʼ sonayeñ oñ.
LUK 13:16 Añ coyaneshaʼ amaʼt ñeñt̃ poʼm̃reneñ pen yatañ Abraham amaʼt c̈harraʼ puechena posoc char ñeñt̃ allponmat oʼ huanquër oneñet̃, pocteʼcaʼye oʼch yaʼrroyatater amaʼt añe yet̃ro allempo yamesen.
LUK 13:17 Acheñeneshaʼ allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ ñetpaʼ ñeñt̃ña atarr pencatahuet. Poʼpotantañña acheñeneshac̈hnopaʼ ñetñapaʼ atarr nanac coshenet. Atarr nanac cohuen entenet ñeñt̃ atet̃ p̃a Jesús.
LUK 13:18 Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ alla oterraneterr: —Añ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña, ñanompaʼ eʼñech puesheñaʼttsa ameʼñaʼyestsa, allempot̃eññapaʼ alloʼnach sen atonetnomtsa ñeñt̃chaʼ ameʼñerrtsa att̃ochña eʼñe epaʼhuerra erracmañen Yompor poʼcohuenña. Ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼch netmaʼntatasa ñeñt̃ atet̃ pena ña.
LUK 13:19 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ pueʼllomer ñeñt̃ atarr añet̃olleshallmerr ñeñt̃ otenet mostazllom̃. Ñeñt̃ pueʼllom̃ret̃ollpaʼ puesheñarrñapaʼ oʼ anem̃ paʼmro allchaʼ nareʼteñaʼ. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ chop, ñeñt̃ñapaʼ alloʼna sen rrorranmats eʼñe cohuen atarrchetnom. Ñeñt̃ña narmetsocherpaʼ oʼch huac̈haʼtoña ot̃ec̈hno ñeñt̃chaʼ amaʼtanatyesosets puetacroʼmar.
LUK 13:20 Elloña alla oterraneterr: —Poʼpoñonet̃ oʼch netmaʼntatasa ñeñt̃ atet̃ pena Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñeñt̃paʼ amaʼtchaʼ añet̃olla ñeñt̃chaʼ ñanom orrtatsa t̃arraña eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ mamet̃ollapaʼ oʼch eʼñe epaʼhua ora errap̃aren.
LUK 13:21 Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntaterraneterr atet̃ pena chaseʼ: —Ñeñt̃ chaseʼpaʼ allo tsetenan coyaneshaʼ harinaʼ ñeñt̃ oñetsetstaten att̃och aʼchasatan harinaʼ eshecchaʼ eʼñe aʼmuesatue. Ñeñt̃ña chaseʼpaʼ amaʼtchaʼ añet̃olla net, amaʼtchaʼ aton harinaʼ ñeñt̃ maʼpa arroga, mamet̃ollapaʼ oʼch eʼñe aʼmuesatuanña amaʼt atarr aton harinaʼ.
LUK 13:22 All oñemyen Jesús eʼñe ora asuahuanom allohuen anetsoʼmar all shontaʼyena acheñeneshaʼ amaʼt ñam̃a all ama tama eñalleyaye acheñeneshaʼ. Allña eʼñe serrpareʼtatyesnomanet. Allempo oñemyen allemeñ anetsoʼmar ñapaʼ arr sen Jerusaléño all sechena.
LUK 13:23 All oñen t̃oñopaʼ allempoña puesheñarrpaʼ aʼp̃t̃oʼtnom̃, atet̃ och: —Ayochreshat̃e, ñeñt̃chaʼ allpon aʼqueshp̃ataret̃terrtsapaʼ taʼm ñetpaʼ ¿puesheñaʼttsetat̃eʼ ñatoʼ amapaʼ atarrchaʼ shonteʼ? Jesúsñapaʼ atet̃ och:
LUK 13:24 —Sapaʼ añchaʼña eʼñe cohuen semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ cohuen enten Yompor att̃ochña sesuanom ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno ña. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allchaʼ yebeʼt̃os eshecchaʼ yec̈hap ñesho ñeñt̃paʼ atarr añet̃oll, atarr t̃orrapoʼ oʼch yebeʼt̃os all. Ñam̃a oʼch notas esempohuañen amaʼtchaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ atarr muenatseñ oʼch beʼt̃erretañ all att̃och c̈herretañ Yomporesho t̃arraña allempopaʼ amach eshec beʼt̃erreto att̃och c̈herret all t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch huañerr att̃o atarr cohueney Yompor.
LUK 13:25 Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ esempo oʼch c̈hen ñeñt̃ apacllat̃eshaʼ ñañapaʼ oʼch tantuena oʼch eʼñe echarr yottam̃pesuena. Allempopaʼ amaʼt eʼñe eseshapaʼ amach eshec beʼt̃osoña all. Allempoña amaʼtchaʼ shonteseñ oʼch sehuac̈haʼta all petot̃ach sechorros allot̃chaʼ sec̈horeʼtos apacllat̃eshaʼ. Allña sapaʼ atet̃chaʼ sotos: “Ayochreshat̃e petoram̃p̃sapuey.” Ñapaʼ atet̃chaʼ otapas: “Napaʼ ama nentarso, errot̃t̃eʼ sehuenaña sa.”
LUK 13:26 Sañapaʼ atet̃chaʼ sotererr: “Amaʼt parrocma yerrallmeʼchyeseʼt̃eña ahuañmoʼcha ñam̃a amaʼt ya yaʼnetsroʼmar allecma chopeñeʼchyenet allcaʼyeña peyc̈hatyeseʼt̃.”
LUK 13:27 T̃arraña ñapaʼ atet̃chaʼ oterrserr: “T̃eʼpaʼ oʼch notas, napaʼ amacaʼye poʼñoc̈h nentarso, errot̃t̃eʼ sehuenaña sa. T̃eʼpaʼ orrerres arrot̃ neshot̃ allohuenes ñeñt̃es maʼyoc̈hrenaya ñeñt̃ ama pocteʼ enteno Yompor.”
LUK 13:28 Oʼch ahues all ñeñt̃ oʼpatatenset sa. Allñapaʼ allchaʼ seyahuanrrortosa, sanmueñot̃ atserrpaʼ serrasoʼtyesoschaʼ sas. Allot̃chaʼña sentosña satañneshac̈hno—Abraham ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñetñapaʼ eʼñe Yomporeshoʼtsaʼyenet all am̃chaʼtaret̃tena ña. Sañapaʼ chaʼpetot̃aña huaporeʼtenset.
LUK 13:29 Allñapaʼ allem̃at̃eñchaʼ huac̈haʼta shonteʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃chaʼ anorrc̈haʼtyesosets all eʼñe Yomporesho all am̃chaʼtaret̃tena ña allchaʼ rrallmeʼchoset all eʼñe cohuentena Yompor.
LUK 13:30 T̃eʼpaʼ señochchaʼ eñall acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama asherbenayeʼ senteno sa t̃eʼ t̃arraña allempoña ñetpaʼ atarrchaʼ asherben enterranet Yompor. Ñam̃a eñall acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr asherben sentyen sa t̃eʼ, t̃arraña allempoña ñetpaʼ amach asherbenayeʼ enterraneto Yompor.
LUK 13:31 Eʼñe ñeñt̃e yet̃rocma allempo huac̈haʼtoña patantarr fariseoneshaʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: —T̃eʼpaʼ oʼch peyeta arrot̃ t̃arroʼmar am̃chaʼtaret̃ Herodespaʼ oʼpatenp̃a ahuoʼch muetsatap̃.
LUK 13:32 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: —Oʼch ahuerrespaʼ atet̃chaʼ sotuer Herodes ñeñt̃ atarr eñoteneʼ shequëñets: “T̃eʼpaʼ oʼch peñoch, napaʼ att̃erach necac̈hpatateññañ acheñeneshaʼ poʼneñet̃er ñam̃a att̃erach shonteʼ naʼcrratyes ñeñt̃ atsnaʼtyets. Atet̃ nepena t̃eʼ, tsapat̃onet̃paʼc̈hoʼña att̃ecmach nepena, oʼchña tsapat̃ont̃errerrpaʼ oʼch eʼñe netsotatue allohuen.”
LUK 13:33 Nocoppaʼ añ poctetsa c̈hocmach nesen amaʼt t̃eʼ, amaʼt tsapat̃onet̃paʼc̈hoʼña, amaʼt ñam̃a oʼch tsapat̃ont̃errerrpaʼ c̈hocmach nesen. Att̃ot̃ach nec̈herr Jerusaléño, t̃arroʼmar allpaʼ allecma c̈hocma muetsayeseteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ.
LUK 13:34 Allempoña Jesús eʼñe puellquëñot̃ judioneshaʼpaʼ atet̃ eñorena ñocpuet, ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: —Sa jerusaléñoʼmarneshachaʼ ñeñt̃es muetsanatyesayeʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, sa ñeñt̃es rrollapechyesayeʼt̃ ñeñt̃ amñaret̃ sesho. Atarr atonocheʼtats nemneñeñ oʼch naʼyapac̈haʼhuerrsoñ allohuenes nesho att̃och eʼñe cohuen necuam̃pensoñ. Nemneñeñ oʼch naʼyapac̈haʼhuerres atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ atollop aʼyapac̈heneʼ puechoyoreshaʼ oʼch eʼñe setoʼtuanet. T̃arraña sañapaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ amaña semno.
LUK 13:35 T̃eʼñapaʼ all seyc̈hena sa, Yomporñapaʼ oʼch aʼypoʼñerres. T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: Na poʼpocheñopaʼ amach alla senterrno t̃eʼ. Esempohuañenñapaʼ senterrenchaʼ allempoñapaʼ atet̃chaʼ soterren: “Ayeʼchoc̈htatpahuepaʼch Jesucristo ñeñt̃ huapatsa ñeñt̃ llesensen Yeyomporer.”
LUK 14:1 Allempoña c̈herrerr pamt̃arr allempo amesenet. Jesúsñapaʼ ahuoʼ allchaʼ rrallmeʼchapretenanaʼ puesheñarr fariseo ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa. C̈hap all paʼpacllopaʼ poʼpotantañña fariseoneshaʼ ñetñapaʼ atarr cohuanaʼtyesapet Jesús.
LUK 14:2 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha ananen.
LUK 14:3 Jesúsñapaʼ all serrpareʼtos epuet fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñañapaʼ att̃a aʼp̃t̃oʼtosanet eʼñe poʼtomña, allochñapaʼ oʼch eñoch ñatoʼ errot̃enchaʼ anapet. Ñeñt̃paʼ atet̃ otosanet: —¿Errot̃enaʼtña sotenña sa, taʼm pocteʼt̃eʼ oʼch naʼcrratos atsnañet̃ añe yet̃ro allempo yamesen? ¿Att̃eʼt otenña ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñatoʼ amat̃eʼ?
LUK 14:4 Fariseoneshaʼñapaʼ ama eseshayeʼ anapuetso amaʼt puesheñarrot̃a. Allempoña Jesúspaʼ aʼp̃llamcoʼtosan atsnañet̃. Eʼñe aʼp̃llamcoʼtueʼpaʼ c̈ha correrrtsa allent̃a mueñer paʼpacllo.
LUK 14:5 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr fariseoneshaʼ: —Sapaʼ ñerraʼm sashanor amapaʼ sehuacsher shoraʼnets arrorot̃o all chorren oñ, amaʼtchaʼña sechtereña allot̃ eʼñe allorocma amaʼt añe yet̃ro allempocma yamesen.
LUK 14:6 Ñetñapaʼ ama errot̃enayeʼ otenayeʼ enteñeto amaʼt eʼñe puesheñarrot̃a.
LUK 14:7 Allempoña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃neshaʼ ñetñapaʼ aña atarr muenenet oʼch anorryesoset allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet. Jesúsñapaʼ entapanet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñet oʼch c̈ha ommoʼchyesoset. Allempoñapaʼ atet̃ otapanet:
LUK 14:8 —Ñerraʼm esempo ahuaʼñaret̃es oʼch serrallmeʼchapreteñaʼ ñeñt̃ senaʼtetsa, sommoʼcheñot̃paʼ amach arra sanorratsetyesoso allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet. Ñetña chentaʼpaʼ oʼch huapuet ñamet.
LUK 14:9 Aneʼtañ ñeñt̃ sehuaʼñeneʼ allohuenes ñañapaʼ oʼch huapa pesho oʼch otap̃: “T̃eʼpaʼ oʼch petanterra arrot̃, all p̃anen t̃eʼpaʼ oʼ huapaña ñeñt̃ panorrpueʼ peneʼ all p̃anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet.” P̃aña allempopaʼ atarrchaʼ pepenquëñot̃ petanterra oʼch ahuep̃ allchaʼ p̃anorros allecma anorryen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto.
LUK 14:10 Sapaʼ atet̃chaʼña sep̃a ñerraʼm esempo huaʼñenset. Allempo sec̈hap all huaʼñenset sapaʼ allach sanorros allecma anorrc̈haʼtyen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto. Allñapaʼ oʼch huapa aneʼtañ, ñapaʼ atet̃chaʼ otosep̃: “Masheñchaʼ p̃apaʼ arrchaʼ p̃anorros allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet.” Att̃ochña allohuen ahuaʼñaret̃neshaʼpaʼ oʼch entapet p̃apaʼ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenpet.
LUK 14:11 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa eʼñe pommoʼcheñot̃ ñetña tsapat̃onet̃paʼ amach esosheʼmayeʼ entereto. T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entetso t̃eʼ, ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ atarrchaʼ cohuen enteret.
LUK 14:12 Allempoñapaʼ atet̃ otan aneʼtañ ñeñt̃ huaʼñeneʼ: —Ñerraʼm esempoch p̃orrtaten rreñets ñeñt̃chaʼ serraʼmuen aromtaña amapaʼ ellerronet̃ amach eʼñe aña pehuaʼñatsto ñeñt̃ eʼñe parro peyemtena ñam̃a ñeñt̃ pemoʼnasheñ pepen ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ eʼñe p̃amoʼtseshaʼ pepen amaʼt ñam̃a alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃et. T̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a pehuaʼñenpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña tsapat̃onet̃ oʼch alla huaʼñerrpet p̃am̃a. Att̃och tsaʼterrpet.
LUK 14:13 T̃arraña ñerraʼm esempoch p̃orrtat rreñets añeʼnachña pehuaʼñaʼyes ñeñt̃ atarr huocchañetyets ñam̃a achocrañac̈hno ñam̃a ñeñt̃ checaʼreʼpac̈hno ñam̃a aporoʼyet̃ec̈hno.
LUK 14:14 Att̃ochña p̃apaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsenep̃ t̃arroʼmar ñetpaʼ amach errot̃enot̃ alla tsaʼterrpeto. P̃apaʼ esempohuañenchaʼña atsaʼtaret̃ep̃ allempoch atantataret̃terra allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyestseʼt̃.
LUK 14:15 Allempo eʼmueñet Jesús atet̃ serrpareʼtatuanet, puesheñarrña ñeñt̃ parro anorrc̈henet ñeñt̃ parro rrallmeʼchenet, ñañapaʼ atet̃ otan Jesús: —Atarrchaʼ cosheñtsoʼtseney allohueney ñeñt̃eychaʼ rrallmeʼchapreterreʼ Yompor all am̃chaʼtaret̃tena pueʼntaño.
LUK 14:16 Jesúsñapaʼ tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Eñall puesheñarr aneʼtañ ñañapaʼ oʼch yec̈hcatatan atarr shonteʼ aton rreñets. Allempoñapaʼ otyesan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchapretenayaʼ esempoch eʼñe aʼpotatuan rreñets.
LUK 14:17 Oʼña c̈hap allempo eʼñe aʼpotatuan rreñetspaʼ ñañapaʼ mueñan paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ huaʼñaʼyenayaʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ otaret̃tatsa ahuaña. Ñeñt̃ña paʼtaruasañerpaʼ atet̃ otosan acheñeneshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼcaʼye eʼñe aʼpotaret̃etuaña rreñets sonac̈haʼt oʼch serrallmeʼchapretenaʼ.
LUK 14:18 T̃arraña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hnopaʼ ñetñapaʼ ama eseshaʼ tatso. Ñehua, ñeñt̃ ñanom puesheñarrpaʼ atet̃ ot: “Napaʼ t̃eʼpaʼ oʼcaʼye nerañt̃a pats, oʼchcaʼye ahuen oʼch necuaʼyeñaʼ. P̃otuerchaʼ p̃amoʼmteʼ peretnerrnepaʼ, napaʼ amachcaʼye neto.”
LUK 14:19 Poʼpsheñeñpaʼc̈hoʼña atet̃ ot: “Napaʼc̈hoʼña oʼcaʼye nerañt̃a c̈harrana toro poʼyuntohuen eʼñe epnaʼttsocma; oʼchcaʼye ahuen oʼch netpach taruasateʼ. P̃otuerchaʼ p̃amoʼmteʼ peretnerrnepaʼ, napaʼ amachcaʼye neto.”
LUK 14:20 Poʼpsheñeñpaʼc̈hoʼña atet̃ ot: “Napaʼ errtencaʼye senaʼtetsa ñeñt̃oʼmarña napaʼ amachcaʼye eshec neto.”
LUK 14:21 Ñeñt̃ña ataruasañer atet̃ otyes acheñeneshaʼpaʼ ñañapaʼ ahuerr pamoʼmtayesho, serrpareʼtatuerran pamoʼmteʼ atet̃ otyeset ñeñt̃ huaʼñaʼyeseñ. Aneʼtaññapaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmateʼ. Patsrreʼmueñot̃paʼ atet̃ oterranerr paʼtaruasañer: “T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrperr eʼñe t̃ayecma ñam̃a all anetso allecma atarr chopeñeʼchyen shonteʼ acheñeneshaʼ. Allot̃chaʼña pehuapaterr huocchañneshac̈hno ñam̃a achocrañac̈hno ñam̃a aporoʼyet̃ec̈hno ñam̃a checaʼrepac̈hno.”
LUK 14:22 Paʼtaruasañerñapaʼ atet̃c̈hoʼ perrerr. Allempo huerra atet̃ otuerranerr pamoʼmteʼ: “Nomporchaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃otenpaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe atet̃ nep̃ohua. T̃arraña allchaʼ anorrc̈haʼtyes ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchosetspaʼ orameñ.”
LUK 14:23 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otererr: “T̃eʼpaʼ oʼch alla ahuerrperr allampañoʼmar all shonteʼ t̃oñec̈hno allecma chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ. Allñapaʼ atarrchaʼ p̃otareʼtyes acheñeneshaʼ onetepaʼ arr nepacllo att̃och eʼñe chorra acheñeneshaʼ arr nepacllo.
LUK 14:24 Poʼñoc̈h t̃eʼ napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ ñanom nehuaʼñatyeseñpaʼ ñetña t̃eʼñapaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃etapaʼ amach rrallmeʼchapreterrneto att̃och cosherret nesho.”
LUK 14:25 All oñemyen Jesúspaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ cot̃aʼhuaneneʼ. Ñañapaʼ cohuaʼnmanet allenet̃ shontenetpaʼ atet̃ otnomanet:
LUK 14:26 —Ñerraʼm eseshaʼ mueneʼ oʼch cot̃erren eʼñe poʼñoc̈h, añ nemnen oʼch atarr nanac morrentennet. Elloch metaneñet att̃o atarr morrenteñet pompor, amaʼt ñam̃a pachor, amaʼt ñam̃a puet̃apor ñam̃a puechemereshaʼ, paʼmoʼnasheñneshaʼ, poʼc̈haneshaʼ. Att̃o atarr morrentennet ello metaneñet att̃o atarr morrentenet ñañeñeta ñeñt̃ att̃o correnet arr patsro. Ñerraʼm erraʼtsen ama att̃eyeʼ nemorrentenayepaʼ nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperraneto.
LUK 14:27 T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen ama eʼñeyeʼ sehuanmaye ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta att̃och cot̃errnet eʼñe poctacma, nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperraneto. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sechechnen secorsoch allchaʼ semueroc̈hta sam̃a.
LUK 14:28 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm erraʼtsenot̃es mueneneʼ oʼch neyochreshaʼ neperres, añ poctetsa c̈hoch ñanom soct̃apeʼch, eʼñet̃eʼ pocteʼ senteñ oʼch sesuanom ora allohuen ñeñt̃ atet̃ notenes. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eseshas mueneneʼ oʼch sat̃omat sepaquëll atarrpoʼpaʼ añ sepalltena c̈hoch ñanom sanorr allchaʼ soct̃apeʼch errpont̃eʼ tsaʼtena. Ñatoʼ eñallt̃eʼ allpon quelle att̃och mameshapaʼ oʼch saʼpueʼ.
LUK 14:29 Ñerraʼm ama atet̃ ñanom soct̃apeʼchenopaʼ ñatoʼ oʼch sat̃omatañ ñanom alloch echarr sorrat sepaquëll, ñerraʼm c̈ha sehuañapes quelle att̃och saʼpañ sepaquëllpaʼ att̃ach secac̈hpueʼ. Acheñeneshaʼña ñeñt̃ senteneʼpaʼ c̈hach cheʼtatsetaset;
LUK 14:30 ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyeset: “Añ acheñerpaʼ oʼ t̃omataneñña atarrpoʼ paʼpaquëll, alla huañapes quellepaʼ ama esoyeʼ aʼpatano paʼpaquëll.”
LUK 14:31 Ñeñt̃ara cot̃ap̃ñatser oʼch alla netmaʼntacha poʼpoñonet̃. Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃ ñerraʼm añ cot̃apeʼchen oʼch quellaratan poʼsolltarer epuet poʼpsheñeñ am̃chaʼtaret̃ poʼsolltarer c̈hoch ñanom anorr allchaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼch. Allempopaʼ atet̃chaʼ ot: “Napaʼ eʼñecaʼ c̈harraʼ mila nechen nesolltarer; poʼpsheñeñña am̃chaʼtaret̃paʼ echenan poʼsolltarer epoch c̈harraʼ mil. Taʼm, pocteʼt̃eʼ oʼch nemñe c̈harraʼ mil nesolltarer ñeñt̃chaʼ poctapueʼ epoch c̈harraʼ mil solltarneshaʼ ñeñt̃chaʼ yehuapoya. Taʼmcaʼye aʼmchechatuett̃eʼcaʼye—shonteʼ.”
LUK 14:32 Allempoña oʼch atet̃ cot̃apeʼchuapaʼ ñerraʼm ama errot̃ apenayeʼ eñchepaʼ allempo ama aponmaret̃tenetaʼ ñañapaʼ oʼch mueñan allponsheña ñeñt̃chaʼ atet̃ otosahuet: “Yapaʼ añecop yen oʼch yaʼpoctaterr ñoñets eʼñe cohuen eʼñe att̃a, amach yec̃llarannaʼtatsto.”
LUK 14:33 Ñeñt̃oʼmar notenes, ñerraʼm eseshas ama eʼñe pocteyeʼ senteñe oʼch sesuanom ora ñeñt̃ allpon sechen, nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperrso.
LUK 14:34 ’Ñehua, yapaʼ yeñoteñ pospaʼ atarr cohuen sherbenan allohuen acheñeneshaʼ arr patsro. (Allohuen ñeñt̃ poʼñoc̈h neyochreshaʼ nepen ñetñapaʼ atarr sherbenet att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ pos atarr cohuen sherbeney.) T̃arraña pospaʼ ñerraʼm oʼch huañerr poʼposerrteña amach errot̃enot̃ ellopaʼ yaʼposerrtatere.
LUK 14:35 Att̃oña amach es sherberro amaʼt eʼñe coñeʼt̃a. Amaʼt att̃och yetnarrataterr allo patspaʼ amaʼt ñeñt̃ecpapaʼ amach sherberro; ñeñt̃oʼmarña amaʼt ñeñt̃ecpapaʼ amach yaññoʼtatsche. Ñeñt̃oʼmarña oʼch yehuaporeʼter aʼyo. Ñerraʼm eseshast̃eʼ neʼm̃ñoteneʼpaʼ c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatenes.
LUK 15:1 Shonteʼ ñeñt̃ cobrets quelle gobiernocop ñeñt̃ara ñeñt̃ atarr shecareʼtyets ñam̃a shonteʼ ochñat̃eneshaʼ, ñetñapaʼ huac̈haʼtet Jesúsesho oʼch eʼm̃ñoteññañetaʼ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatenan allohuen acheñeneshaʼ.
LUK 15:2 Añña fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteñeto. Ñetñapaʼ att̃a sasareʼteñet Jesúspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otannaʼtyenet: —Añ acheñer amaʼt ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼpaʼ esoʼmart̃eʼña eʼñe cohuen agapyenanet, ñam̃a alla rrallmeʼchapreteñet.
LUK 15:3 Ñeñt̃oʼmar Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr; ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
LUK 15:4 —Sapaʼ ñerraʼm eseshas echeneʼ shonteʼ secarrneror, c̈harroch c̈harraʼ sechen t̃arraña ñerraʼm pomocarrña machayot̃a saʼchencachpaʼ amaʼt atet̃ sepeno. Oʼch sesaʼnom allohuen poʼpotantañ ñeñt̃ oʼ noventa nueb̃am̃a all amayo amaʼt atarr aʼyopaʼ oʼch ahues eʼnerrayaʼ pomocarr ñeñt̃ chenquëtsa. Allchaʼ seʼnameʼtyeraʼpaʼ att̃ot̃ach senter.
LUK 15:5 Allña senterpaʼ oʼch senatner, eʼñech socsheñeshocmañen saner.
LUK 15:6 Oʼchña sec̈hapater sepacllopaʼ allñapaʼ oʼch sec̈horeʼtuer samoʼtseshaʼ oʼch onac̈haʼtet. Allñapaʼ oʼch sotuerr: “T̃eʼpaʼ oʼch socshapreterrna necarrneror, t̃eʼpaʼ oʼ nenterrña ñeñt̃ naʼchencaten.”
LUK 15:7 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes: Yamoʼmteʼ ñeñt̃ pueʼtañoʼtsen att̃ecmach atarr nanac cosherrana amaʼt puesheñarra acheñ ñeñt̃ atarr ochñat̃ ñerraʼm esempoch oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen ñocop. Elloch metanaʼtuerran ñeñt̃ att̃o coshenana poʼpotantañ ñeñt̃ shonteʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyenet ñocop amaʼt ñetpaʼ shontet atet̃ ñerraʼm noventa nueve carrnero ñam̃a ñetpaʼ amaʼt ama pallteneto oʼch cot̃apeʼcherret ello cohuen.
LUK 15:8 ’Ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats, t̃eʼpaʼ ñatoʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha poʼpoñonet̃ atet̃ ñerraʼm puesheñarr coyaneshaʼ ñerraʼm echenan c̈harratlla poʼc̃llayor ñeñt̃ atarr morrentena. Ñerraʼm c̈ho aʼchencach puetallarrpaʼ amaʼtchaʼ aʼllchatanoña poʼlampareñ att̃och tarrapoʼtenan paʼpaquëll allchaʼ eʼnameʼtyerran puetallarr poʼc̃llayor. Att̃ot̃chaʼña enter.
LUK 15:9 Oʼchña enterpaʼ allempoñapaʼ oʼch agotan pamoʼtseshaʼ eʼñe pacmaneshocheʼ, atet̃chaʼ otanet: “T̃eʼpaʼ oʼch socshapreterrna ñeñt̃ puetallarr nec̃llayor ñeñt̃ naʼchencat, t̃eʼpaʼ oʼ nenter.”
LUK 15:10 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr, elloña atarrchaʼ nanac coshateret Yompor poʼm̃llañot̃eñreneshohuen ñerraʼm esempo amaʼt puesheñarra acheñ ñeñt̃ atarr ochñat̃paʼ oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop.
LUK 15:11 Elloña Jesúspaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Eñall puesheñarr acheñ echenan epsheña puechemer.
LUK 15:12 Ñeñt̃ña puechoyomer penpaʼ atet̃ otan pompor: “Apachaʼ ñeñt̃ ora allpon pechen t̃eʼ napaʼ nemneñ oʼch p̃apuen eʼñe t̃ayecma ñeñt̃ allpon p̃oʼpatatenna.” Allempoña pompor ora ñeñt̃ allpon echyenpaʼ oʼ apaʼyesan epsheñoʼmar puechemereshaʼ ñeñt̃ allpon oʼpatatyenanet eʼñe puesheñaʼttset.
LUK 15:13 Eʼñe allponmatatsa ñeñt̃ña puechoyomer penpaʼ oʼ eʼñe pomhuahuanman ora allohuen ñeñt̃ allpon ap̃ pompor allo agapan shonteʼ quelle att̃och ta b̃ac̈hayo poʼpoñ anetso. Allempoña c̈hap b̃ac̈hayopaʼ allñapaʼ sosyaʼtsañec̈hna atet̃ p̃aʼyesos. Att̃oña amaʼt shonteʼ poʼc̃llayor ñeñt̃ anem oʼ eʼñe aʼgastaʼhuahue eʼñe pottatseʼteñot̃.
LUK 15:14 Oʼ eʼñe aʼgastaʼhuan ora poʼc̃llayorpaʼ allempoña allpaʼ oʼ orrta muec̈heñets all ñeñt̃e anetsro. Ñañapaʼ oʼhuañ errayeʼ entan puerrar ñeñt̃chaʼ rren.
LUK 15:15 Allempoña ñapaʼ oʼ ahuoʼ alloʼtsen aneʼtañ all eʼnyenan taruas. Aneʼtaññapaʼ aña ap̃ poʼtaruas oʼch auyesos aʼyenet̃ allchaʼ cohuam̃pesyesoñ poʼchañchor.
LUK 15:16 Ña paʼchporrñot̃paʼ atarr mueneñ oʼch rrapretosan chañcho puerrar att̃och yetosa. Amaʼt chañchopaʼ paʼtalleʼtsa puerrar pen ñapaʼc̈hoʼña ñeñt̃aña atarr muenen oʼch rros t̃arraña amaʼt chañcho ama eseshayeʼ apuenaye puerrar ñeñt̃chaʼ rraʼ.
LUK 15:17 Att̃eñapaʼ machayot̃a c̈hapoña pueyoc̈hro, atet̃ ot: “Apa paʼtaruasañer amaʼt shontetpaʼ echyenet puerrar, ello puechareʼtyena. Naña arrpaʼ oʼ nerromuerrmoch nachporrñot̃.
LUK 15:18 T̃eʼpaʼ oʼch ahuerren apuesho; t̃eʼ napaʼ atet̃chaʼ notuer: Apachaʼ napaʼ oʼ nep̃ohua ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecop amaʼt ñam̃a p̃ocop.
LUK 15:19 Napaʼ ama cohuenayayno att̃och pechemer pep̃apuerren. T̃eʼ napaʼ aña poctetsa nocop p̃apaʼ p̃aʼtaruasañrach pep̃apuerren.”
LUK 15:20 Oʼña atet̃ cot̃apeʼchua ello eʼñe cohuen Yomporecoppaʼ allempoñapaʼ ahuen pomporesho. ’Amaʼt atarr ellap̃armeñ allempo entapueñ pompor eʼñe puemuereñot̃ mata poctapueñpaʼ aʼc̈honoʼtapueñ, tsoʼtstsapaʼtapueñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ huom̃chaʼtapuenan puechemer att̃o eʼñe cohuen agapapueñ.
LUK 15:21 Puechemerñapaʼ atet̃ otueñ: “Apachaʼ napaʼ oʼ nep̃ohua ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecop amaʼt ñam̃a p̃ocop. Na t̃eʼpaʼ ama cohuenayayno att̃och pechemer pep̃apuerren.”
LUK 15:22 T̃arraña pomporñapaʼ eʼñe allorocma otan pueñañreshac̈hno: “Oʼch senaʼ eʼñe t̃ayecma shetamuets ñeñt̃ atarr cohuen coc̈hneshaʼ, oʼch sechorratapuennana nechemer. Oʼch senatapueñ ñam̃a anillo potap̃o, oʼch senatapueñ ñam̃a sapatets paʼtco.
LUK 15:23 Oʼch sennanaʼ ñam̃a nehuacsher ñeñt̃ atarr neʼsoyaʼtaten oʼch semtse oʼch yerrallmeʼch oʼch yocshameʼtam̃p̃sapueña.
LUK 15:24 T̃arroʼmar añ nechemer amaʼt oʼ rromhuañ, t̃eʼñapaʼ oʼ alla tanterra. Amaʼt oʼ chencaʼhuañpaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ alla nenter.” Allempoñapaʼ atarr nanac coshameʼtam̃p̃sapueñet.
LUK 15:25 ’Ñehua, poʼpsheñeñ puechemer ñeñt̃ popoʼnar ñañapaʼ paʼmroʼtsen allempo c̈hen puechoyomer. Allempoña err paʼmrot̃ eʼñe yaʼrroterrtsa pocollopaʼ oʼ eʼmhuerran cosham̃ñats all requërquënet ñam̃a asheʼrarañ.
LUK 15:26 Allempoñapaʼ c̈horeʼtuerran cheshachorpaʼ aʼp̃t̃oʼtuer: “¿Esoʼmareʼtña coshameʼtenet? ¿Esoʼtña atarr coshameʼtam̃penet?
LUK 15:27 Cheshachorñapaʼ atet̃ otapuer: “Oʼ huena pemoʼnasheñ, p̃omporpaʼ oʼ muetsatan becer ñeñt̃ seʼsoyaʼtaten t̃arroʼmar atarr coshapuenana puechemer. Ama c̈hoyeʼ rromueno, eʼñe huomech agapapueñ.”
LUK 15:28 Ñañapaʼ ñeñt̃a atarr atsrreʼmatuerreʼ ama mueno oʼch beʼt̃osuerr all oʼ c̈hen paʼmoʼnasheñ. Att̃eñapaʼ c̈haʼnom pomporpaʼ allach otereʼt̃: “Pebeʼt̃osuerr.” Ñañapaʼ ama mueno oʼch beʼt̃osuerr.
LUK 15:29 Ñañapaʼ atet̃ otuerran pompor: “Napaʼ peñotenen oʼ shonteʼ char eʼñe cohuen nameʼñenp̃a; napaʼ amaʼt parrochapaʼ ama esempo nat̃pareʼtenpe. T̃arraña amaʼt atet̃ nepenpeñpaʼ nañapaʼ amaʼt esempapaʼ ama p̃apuennoña amaʼt pat̃rra cabra att̃och nocshameʼta nam̃a epan ñeñt̃ parro neyemuetyena na.
LUK 15:30 T̃eʼña oʼ huena ñeñt̃ pechemermaʼt̃ pepen amaʼt ora oʼ aʼgastaʼhuonap̃ pec̃llayor eʼñe puecañoreshaʼteñot̃, t̃eʼña p̃apaʼ oʼ pemtsatapueñ becer ñeñt̃ yeʼsoyaʼtaten.”
LUK 15:31 Pomporñapaʼ atet̃ otererr: “Poʼñoc̈h nechemerchaʼ p̃apaʼ c̈hocma arroʼtseney parro. Amahuacaʼye nechemerchaʼ peñoteñet̃eʼ ñeñt̃ allpon nechenpaʼ eʼñerramcheʼ p̃ocma.
LUK 15:32 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yocshameʼtam̃p̃sapueña pemoʼnasheñ, oʼch atarr nanac yocshena t̃arroʼmar amaʼt oʼ rromhuañ t̃eʼñapaʼ oʼ alla tanterra; amaʼt oʼ chencaʼhuañ t̃eʼñapaʼ oʼ alla yenter.”
LUK 16:1 Elloña Jesúspaʼ alla tomaʼntaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ serrpareʼtaterraneterr: —Eñall yacma puesheñarr ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃. Ñapaʼ echenan paʼcheñer ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cohuam̃p̃san ora allpon ñeñt̃ echyen pamoʼmteʼ. Ñam̃a ñach quellquëneʼ poʼpotantañ ñeñt̃ allpon teb̃aʼyeññañet pamoʼmteʼ. Att̃eña allempoña puesheñaʼtets acheñeneshaʼpaʼ aʼmet̃am̃peñetaʼ pamoʼmtayesho, atet̃ otoñet pamoʼmteʼ: “Oʼcaʼye att̃a aʼchencatatsreʼtap̃ña ñeñt̃ penen ñeñt̃chaʼ pecuam̃p̃satsreʼteneʼ.”
LUK 16:2 Allempoña pamoʼmteʼ atet̃ eʼmareʼchpaʼ allent̃a agotach. Allempoña huapapaʼ atet̃ otap̃: “Esoʼmaruañacaʼyeña atet̃ p̃aʼchencatatsreʼtenen. T̃eʼpaʼ oʼch peñotatnomuen eʼñe ora allohuen ñeñt̃ allpon petaruasen t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ ama nemno oʼch alloʼna pecuam̃p̃satsreʼtenen.” Oʼ atet̃ otue pamoʼmteʼ, ñañapaʼ allent̃a ahuerr.
LUK 16:3 Allempoña paʼtaruasañer ñapt̃opaʼ atet̃ cot̃apeʼchen: “T̃eʼpaʼ amach alloʼna netaruasaʼneno namoʼmtayesho; oʼcaʼye mopaʼtam̃perrenña allo neganena. T̃eʼpaʼ errot̃enuachñacaʼye nep̃at̃eʼ. Napaʼ ama necheno nehuamenc att̃och namreʼt ñeñt̃chaʼ netaruas neperreñ, ñam̃a ama nemno oʼch netaruas nep̃aʼ oʼch att̃a nenamareʼtyen quelle atet̃ p̃aʼyena poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch enamareʼtyeset quelle, t̃arroʼmar na ñeñt̃paʼ atarr apencoc̈hen nenteñ.”
LUK 16:4 Allempoña oʼ eʼñe cot̃apeʼchuepaʼ atet̃ ot: “T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼcaʼye neñoch atet̃chaʼcaʼye nep̃a att̃och acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen agapnet paʼpacllo tsapat̃onet̃ allempoch huañ nec̃llayor ñeñt̃ allpon naguën t̃eʼ netaruasot̃.”
LUK 16:5 Allempoña atet̃ cot̃apeʼchenpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Ñeñt̃oʼmarña agotatan allohuen allponsheña ñeñt̃ teb̃aʼyets pamoʼmtayesho. Eʼñe puesheñaʼttsa ñanom aʼp̃t̃oʼtyesap, atet̃ otapanet: “P̃apaʼ ¿errponaʼt petebeñña namoʼmteʼ?”
LUK 16:6 Ñañapaʼ atet̃ otos: “Napaʼ netebeñcaʼye c̈harroch c̈harraʼ cilindro aceiteʼ.” Ñeñt̃ patron paʼcheñerñapaʼ ap̃ allo quellquëññañ ñeñt̃ allpon teben ahuat̃ot̃eñ. Allempoñapaʼ atet̃ otererr: “T̃eʼpaʼ oʼch p̃anorr t̃ecmapaʼ oʼch peʼsherrña ñeñt̃ c̈harroch c̈harraʼ cilindro oʼch pequellquërr amnaroch c̈harraʼ oʼcaʼye allponam̃aña ñeñt̃ peteben.”
LUK 16:7 Allempoñapaʼ oterranerr ñam̃a poʼpsheñeñ: “P̃apaʼc̈hoʼña ¿errponaʼt petebeñña namoʼmteʼ?” Ñañapaʼ atet̃ otos: “Napaʼ netebeñ c̈harroch c̈harraʼ arroga trigo.” Ñeñt̃ patron paʼcheñerñapaʼ ap̃ ñam̃a allo quellquëññañ ñeñt̃ allpon teben ahuat̃ot̃eñ allempoña ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otererr: “P̃apaʼc̈hoʼña p̃anorr t̃ecma oʼch peʼsherrña ñeñt̃ c̈harroch c̈harraʼ arroga oʼch pequellquërr poscoch c̈harraʼ; t̃eʼpaʼ oʼcaʼye allponam̃aña ñeñt̃ allpon petebeñ namoʼmteʼ.”
LUK 16:8 Allempo pamoʼmteʼ eñotan ñeñt̃ paʼtaruasañer att̃a shecareʼteñ, ñañapaʼ atet̃ oten: “Añ acheñer amaʼt pueshquëñot̃paʼ eʼñe eñoteñ oʼch entan ñeñt̃chaʼ atarr sherberreʼ ñocop tsapat̃onet̃.” Poʼñoc̈h acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñetso ñetñapaʼ atarr eñoteñet att̃och eʼñech aña eʼnenet ñeñt̃chaʼ atarr sherberrets ñocpuet tsapat̃onet̃. T̃arraña ñeñt̃ña ameʼñetsapaʼ ama tama eñoteñeto, ama es cot̃apeʼcheneto oʼch eʼnenet ñeñt̃chaʼ atarr sherberrahuet ñamet tsapat̃onet̃.
LUK 16:9 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notenes: —Ñeñt̃ allpon paʼnamen sechyen sec̃llayorohuen ñeñt̃paʼ añecpuepaʼchña sherbenes alloch seyenpueñ poʼpotantañ allochñapaʼ att̃ochña eʼñech cohuen muererrset. Sapaʼ añecpuepaʼchña setaruasatña sa sec̃llayor ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop amaʼt yeñoteñ quellepaʼ atarr aʼgastaʼpoʼ amaʼt ñam̃a añecop ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Allochñapaʼ eñallchaʼ socop ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen sagüerreʼ eʼñe all Yomporepahuo esempoch sec̈hac̈herr all, allempopaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna sherbenes quelle ñeñt̃ patsoʼmarecpa. Att̃och allohuenes eʼñech cohuen socrraʼhuerra Yomporepahuo ñeñt̃paʼ ama ahuañaño.
LUK 16:10 ’Elloña oʼch notas: —Amaʼt eʼñe coñeʼt̃a yechen ñerraʼm añecop yesherb̃ateñ ñeñt̃ cohuen enten Yompor, ñañapaʼ eñoteney atet̃ ñerraʼm amaʼt atarr aton yechen att̃erach yesherb̃ateñ ñocop. T̃arraña amaʼt eʼñe coñeʼt̃a yechen ñerraʼm ama añecpayeʼ yesherb̃ateñe ñocop, ñañapaʼ eʼñech eñoteney att̃oña amaʼtchaʼ atarr aton yecheneñpaʼ att̃erach amach es yesherb̃ateñe ñocop.
LUK 16:11 Ñam̃a amaʼt eʼñe allpona quelle yechen arr patsro amaʼt eʼñe patsoʼmarecpa t̃arraña ñerraʼm ama añecop yesherb̃ateñe ñeñt̃ cohuen enten Yompor allempopaʼ amach errot̃enot̃ alla apuerryerroña ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets ñeñt̃ apueney ña.
LUK 16:12 Ñam̃a ñerraʼm ama es yesherb̃ateññañe ñeñt̃ poʼpsheñño atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ Yomporo, allempopaʼ amach errot̃enot̃ apyeña ñam̃a ñeñt̃ eʼñe yocop ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen yocshateneʼ.
LUK 16:13 ’Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha: —Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach errot̃enot̃ eʼñe cohuen yetaruasoña epsheñoʼmar yamoʼmtayecop. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ puesheñarr eʼñech cohuen yemorrenteñot̃ yocsheñeshocmañen yesherbeñ, poʼpsheñeññapaʼ amach eʼñeyeʼ yemorrenteño; c̈hach yottena ñerraʼm c̈ha yetsenaʼteñ. Ñeñt̃oʼmar atet̃paʼ amach cohuenayeʼ yesherbeñe. Ñerraʼm aña eʼñe semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ eʼñe socpa att̃och segana aton quelle, ñeñt̃ atet̃paʼ amach errot̃enot̃ semaʼyoc̈hroña ñam̃a añecop ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop.
LUK 16:14 Añña fariseoneshaʼ ñeñt̃ eʼmueneʼ Jesús ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatenan acheñeneshaʼ, ñetñapaʼ aña atarr yeʼchapretenet quelle. Ñeñt̃oʼmarña ñet allempopaʼ puesasareʼteñot̃et Jesúspaʼ c̈ha atarr cheʼtatseteñet.
LUK 16:15 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ c̈ha sottenañ ñerraʼmrrat̃eʼ atarr cohuensoñ att̃oña acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen entyensetañ. T̃arraña Yomporñapaʼ eʼñe eñotennas seyoc̈her ñeñt̃ att̃o sapaʼ atarr seshcareʼtyeñ acheñeneshaʼ. T̃arraña ñeñt̃ eʼñe ñañeñeta atarr cohuen entyetset arr patsro, ñetñapaʼ atarr tsenaʼtenanet Yompor.
LUK 16:16 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ poʼpoñonet̃: —Añña ñoñets Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a añ ñoñets ñeñt̃ quellcaʼyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ñetpaʼ ñeñt̃a eʼñe serrpareʼteteʼt̃ t̃arrempohua allempo orrtosa Juan. Allempoteñ serrpareʼtatosanet Juanpaʼ ñapaʼ añ serrpareʼtatosanet atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña, ñeñt̃ara cohuen ñoñets alloch sequeshperra. Ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ eʼñe pueyoc̈hrocmañenet ñeñt̃a atarr muenenet.
LUK 16:17 ’T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoñ amaʼt pat̃rra quellec pueshempot̃ollohuenpaʼ amach chenquërro. T̃arroʼmar Yompor poʼñoñpaʼ amach errot̃eno yaʼhuañatere ñeñt̃ att̃o sherbeney. Patsña epuet enet ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ.
LUK 16:18 ’Ama aʼhuañatpahuoyaye Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ yoteneʼ ama asaʼpahuo yet̃apor t̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃apor oʼch yorerran poʼpsheñeñ coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ puet̃apor perretpaʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈hach ochñaʼtam̃perrana puet̃aporesheʼmañ; ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ yorerreʼ coyaneshaʼ asaret̃, ñeñt̃ yacmarpaʼ c̈hach chetapreten t̃aporets; ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama cohuenayeʼ enteñe Yompor.
LUK 16:19 Elloña Jesúspaʼ atet̃ serrpareʼtatanet: —Eñall puesheñarr ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃ ñeñt̃ chorrenaya shetamuets atarr coc̈hneshareʼ ñeñt̃ atarr cohuen apomotyesaret̃. Epayeʼ coshatseʼtatyeñ ñeñt̃ allpon echyen. Eʼñe pocsheñot̃paʼ eʼñe ellapeneʼt̃ rrallmeʼchats.
LUK 16:20 Eñall ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ atarr huocchañetets ñeñt̃ñapaʼ c̈ha ora puetsaren, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Lázaro. Ñañapaʼ allach ellapeneʼt̃ aʼyot̃ yetarrot̃ allot̃ecma beʼt̃en ec̃llayoret̃ paʼpacllo.
LUK 16:21 Ñapaʼ añach atarr yeʼchena oʼch rraʼyesan amaʼt coñet̃aʼttsa rreñets ñeñt̃ aʼshoreʼtatyen ec̃llayoret̃ poʼmesap̃nac̈ho. Allña ochecpaʼ oʼch huapoña oʼch tsoʼnaʼteññañaʼ pueptsarña.
LUK 16:22 Att̃eña oʼ c̈hap pamt̃arr allempo rroma ñeñt̃ huocchañneshar. Oʼ rroma mellañot̃eñneshaʼña huac̈haʼtapaʼ oʼ aneret eʼñe Abrahamuesho, allñapaʼ oʼ c̈hapachet atarr cosheñtso. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo rroma ñam̃a ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃, ñeñt̃ñapaʼ pampueñetaʼ.
LUK 16:23 Ñañapaʼ alla c̈hap coñchaʼpuetso ñeñt̃ oʼpatenaya ñeñt̃ rromuets ñeñt̃ ama ameʼñetso. Allñapaʼ atarr mueroc̈htosa all coñchosa. Att̃eñapaʼ cohuaʼ enonet̃paʼ allot̃ña entosan Abraham allap̃aroʼtsen ento. Allñapaʼ alloʼtsen epuet Lázaro.
LUK 16:24 Ñeñt̃ña ec̃llayoret̃ allent̃a c̈horeʼtan Abraham, ñeñt̃paʼ atet̃ och: “Nompore Abrahama pemuerayeʼchna, pemñayeʼchon Lázaro oʼch huapa arr att̃och eshaʼtosan potap̃ oño, amaʼt potap̃ot̃apaʼ oʼch onenapnaʼ oñ att̃och aʼyamoserraponaʼ neñeñ oʼ eʼñe neporrarraʼnmahuap. Atarr nanac oʼ nemueroc̈htosa arr tso.”
LUK 16:25 Abrahamñapaʼ atet̃ och: “Nechemerñechaʼ t̃eʼpaʼ oʼch peyerposa ora allpon paʼnamen ñeñt̃ pechyeseʼt̃ ñeñt̃ atarr coc̈hneshareʼ pentyeseʼt̃ allempo p̃ocrreʼt̃ patso. Lázaroñapaʼ ama es echeʼt̃e amaʼt coñeʼt̃a ñeñt̃ atarr cohuen enten ñam̃a. T̃eʼña ñapaʼ oʼ atarr acshataret̃terra, p̃añapaʼ oʼ atarr p̃aʼcoñchataret̃terra.
LUK 16:26 Elloña t̃eʼpaʼ amaʼt eʼñe eseshapaʼ amach errot̃enot̃ c̈hapam̃p̃sapeto alloʼtsenep̃ t̃arroʼmar p̃apaʼ atseret̃oʼtsenp̃a yom̃taʼn. Sapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esapaʼ amach errot̃enot̃ sec̈hapam̃pesyo yam̃a. Amat̃eʼ errot̃ yepereʼt̃e ñeñt̃paʼ atet̃ anaret̃ att̃och yelloʼtsentataret̃terra.”
LUK 16:27 Allempoña ec̃llayoret̃paʼ atet̃ oterranerr Abraham: “T̃arraña amaʼt att̃eñ nomporepaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ oʼch pemñer Lázaro all patsro nompor paʼpacllo.
LUK 16:28 T̃arroʼmar all napaʼ nechen amnarsheña nemoʼnasheñ. Ñeñt̃oʼmarña nemneñ oʼch ahuerr oʼch cot̃apeʼchaterranetaʼ eʼñe cohuen t̃eʼt ñetpaʼc̈hoʼña esempopaʼ alla c̈hapuet arr coñchaʼpuetso.”
LUK 16:29 Abrahamñapaʼ alla otererr: “Ñetpaʼ echenet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ quellquëʼt̃ Moisés ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. T̃eʼpaʼ eʼm̃ñoterrñañetepaʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ echenet.”
LUK 16:30 Ñañapaʼ atet̃ oterranerr Abraham: “Ñatoʼ amach eʼm̃ñoterrñañeto Yompor poʼñoñ, t̃arraña nompore Abrahama ñerraʼm eseshaʼ tanterrtsa rromot̃ ñeñt̃chaʼ orrterrahuet allempoñapaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃chaʼña cot̃apeʼchaterrahuet ello eʼñe cohuen Yomporecop.”
LUK 16:31 Abrahamñapaʼ alla otererr: “Ñerraʼm amach eʼm̃ñoterrñañeto Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ Moisés ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, t̃eʼña amaʼt eseshaʼch tanterrtsa rromot̃paʼ amach eshec c̈hapanetoña pueyoc̈hreto att̃och cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop.”
LUK 17:1 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —C̈hocmach huaponaya ñeñt̃chaʼ yetpatyeneʼ oʼch atet̃ p̃atey ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. T̃arraña napaʼ oʼch notas, atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ orrtateneʼ ñeñt̃chaʼ topatyeneʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃ nameʼñenaya oʼch atet̃ p̃atyenanet ñamet ñeñt̃ amaʼt mamesha ama pocteyeʼ enteno Yompor.
LUK 17:2 Amaʼt ñeñt̃ eʼñe errteʼ nameʼñenaya ñerraʼm eseshaʼ oʼch orrtatanet att̃och oʼch atet̃ p̃atachet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ aña oʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ atarr huomenc. Amaʼt ñocoppaʼ ama tama yoroc̈henayayñe ñerraʼm ama atet̃ p̃atenanaʼ poʼpsheñeñ, eʼñech allorocma c̈harachetañ mapueʼ añecmuen paʼc̈hnop̃o allpon ñerraʼm puetseʼtamets oʼch huaporeʼchet oño epo allchaʼ ñoʼshach mapueʼ.
LUK 17:3 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ eʼñech señota, amach sorrtatatsto att̃och saʼshoratach poʼpsheñeñ amaʼt erraʼtsena. ’Elloña napaʼ oʼch alla noterrserr, ñerraʼm esempo samoʼts errot̃ p̃onas sa ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, socoppaʼ añ poctetsa oʼch soct̃apeʼchater eʼñe cohuen oʼch p̃oter ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohuonap̃paʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor. Allochñapaʼ ñerraʼm oʼch alla cot̃apeʼcherran cohuen Yomporecop, sañapaʼ añ poctetsa oʼch alla eʼñe cohuen sep̃retner.
LUK 17:4 Amaʼtchaʼ atonocheʼtats atet̃ penset, amaʼtchaʼ pamt̃arrpaʼ canc̈hrrocheʼtatschaʼ atet̃ penset ñerraʼm oʼch alla llequërrana ñeñt̃ atet̃ pennaset, ñerraʼm amaʼt pamt̃arr canc̈hrrocheʼtats oʼch alla oterrset: “Napaʼ oʼ atet̃ nep̃onap̃ ñeñt̃ ama pocteyaye t̃arraña t̃eʼña ellopaʼ amach alla atet̃ neperreʼt̃e”, socoppaʼc̈hoʼña añña eʼñe poctetsa oʼch alla eʼñe cohuen sep̃retner ñeñt̃ atet̃ sepeneʼ.
LUK 17:5 Allempo atet̃ otaret̃tenet añña puellsensarneshaʼñapaʼ atet̃ ochet Poʼpartsesharet Jesús: —Elloña yapaʼ ahuamencat̃chaʼ pep̃aʼy allochñapaʼ eʼñech cohuen yeyemterrp̃a.
LUK 17:6 Partseshaʼñapaʼ alla oterraneterr: —Ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe na seyemtenañ napaʼ eʼñecaʼye naʼpoctatenña neñoñ ñeñt̃ atet̃ notenes, amaʼtchaʼ allponat̃ollot̃a seyemtenna ñerraʼmrrat̃eʼ mostazllomet̃oll, sañapaʼ amaʼt erraʼtsena senamuennoñ amaʼt ñeñt̃ atarr echarr sentenpaʼ nañapaʼ atet̃chaʼ nepennaseñ. Oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼm oʼch sot añ tsachecop sicómoʼrech: “Beraʼnmuepaʼch arrot̃ all t̃en, arrepaʼchña t̃omhuerrerr aʼyo saʼpo”, tsachñapaʼ atet̃chaʼc̈hoʼña p̃añ eʼñe atet̃ soteñ.
LUK 17:7 Ellopaʼ alla tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Ñerraʼm eseshas echeneʼ saʼtaruasañer, ñatoʼ ñapaʼ ellapeneʼt̃chaʼ llampueʼ sechamuelleñ amapaʼ ñatoʼ ellapeneʼt̃chaʼ cohuam̃peneʼ sayarac̈hno ellerronet̃ña allempoch huerra poʼtaruasot̃paʼ sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach sotapuereña señañra: “T̃eʼpaʼ oʼch pebeʼt̃osuerr oʼch yerrallmeʼchnen parro.”
LUK 17:8 Elloña ñeñt̃apaʼ oʼchc̈hoʼ alla sotapuererr: “T̃eʼñapaʼ oʼch peptareʼtuerren ñeñt̃chaʼ nerraʼnen, allot̃ñapaʼ oʼch p̃aʼcohuenetuerr peshtam att̃och eʼñe cohuen pesherb̃aʼhuerren c̈hop̃chaʼña naphuerreʼ nerrar ñeñt̃chaʼ nerraʼnen. Oʼchña nerruanen napaʼ allempoñapaʼ c̈hop̃chaʼña rrallmeʼchnets p̃am̃a.”
LUK 17:9 Amaʼtña sapaʼ atet̃caʼye sepena. Ñam̃a saʼtaruasañer ñerraʼm esempoch eʼnuan ora poʼtaruas ñeñt̃ seyecheña, sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach sotereña: “Parasyos oʼ peʼnuon netaruas.” Amaʼt ama atarr socshateñe ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ ñocop t̃arroʼmar ñapaʼ allpona oʼ eʼnua ñeñt̃ allpon seyecheña.
LUK 17:10 Sapaʼc̈hoʼña Yompor paʼtaruasañer sepeneʼ. Ñam̃a amaʼt allempoch setsotuen ora allohuen ñeñt̃ atet̃ otenes Yompor att̃erepaʼchña sentena ama atarr atonayeʼ sesherbeno. Aña setsoten ñeñt̃ eʼñe poctetsa allohuen añecop ñeñt̃ paʼtaruasañer pen Yompor.
LUK 17:11 Allempo sechena Jesús Jerusaléño arr oñem allohua temuena Samaria epuet Galilea.
LUK 17:12 Allempoñapaʼ c̈hap pat̃err anetso. Allñapaʼ huac̈haʼtoña c̈harrasheña ñeñt̃ osyen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra. Ñeñt̃ña aptsarñat̃ec̈hno aʼyot̃a t̃omc̈haʼtyesoset.
LUK 17:13 Ñetñapaʼ allot̃ña rranareʼtyesosetpaʼ atet̃ ochet Jesús: —Maestro Jesúsochaʼ pemuerayeʼchosya yam̃a.
LUK 17:14 Jesúsñapaʼ allent̃a cohuosanetpaʼ atet̃ otosanet: —T̃eʼpaʼ oʼch ahues oʼch segatyenaʼ sañeña judioneshaʼ poʼcornanesharesho att̃och ñetpaʼ oʼch eñotaset t̃eʼpaʼ oʼ socrrerra. Atet̃ otanet Jesús, ñetña ahuanmatsetpaʼ eʼñe allorocma acrraʼyesuerrochet.
LUK 17:15 Puesheñarrña allempo eñota oʼ correrrapaʼ alla puetallerrapaʼ oʼ alla ahuerr Jesúseshonet̃ atarr nanac pocsheñeshaʼ ayeʼchoc̈htatnerran Yompor.
LUK 17:16 Eʼñe pueparasyosoʼteñeshaʼ rromosa Jesús paʼrrp̃ot̃. Ñehua, ñeñt̃ atet̃ p̃atsapaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña samarioʼmarneshaʼ.
LUK 17:17 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen: —Amaʼt c̈harrasheña ñeñt̃ oʼ naʼcrratyesua t̃eʼ. ¿Poʼpotantañña esconsheñapaʼ? Ñetñapaʼ ama es yerpaʼpesnomayeña att̃och ayeʼchoc̈htatoñet Yompor.
LUK 17:18 Eʼñe puesheñarraña ñeñt̃ puerrerrtsa att̃och atarr ayeʼchoc̈htatan Yompor amaʼt ñapaʼ ama judioneshayaye.
LUK 17:19 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan ñeñt̃ aʼcrraterr: —T̃eʼñapaʼ oʼch petanterra, eʼñech cohuen peserr t̃arroʼmar p̃apaʼ eʼñe peyemteñot̃en na oʼ p̃ocrrerra.
LUK 17:20 Parrochña fariseoneshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼchet Jesús: —¿Esempoʼtchaʼ orrterraña Yompor poʼcohuenña allempoch atarr am̃chaʼtaret̃terra ña? Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ñapaʼ ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ es yentyen yeclloyot̃.
LUK 17:21 Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ oteto: “Arrcaʼyeña am̃chaʼtaret̃tenaña Yompor”, amapaʼ “T̃arrocaʼyeña am̃chaʼtaret̃tenaña Yompor.” T̃arroʼmar Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ñapaʼ ñeñt̃paʼ oʼcaʼye mot̃etnoma orrtatsa eʼñe sesho amaʼt seyoc̈hro.
LUK 17:22 Elloña ñapaʼ atet̃ oterranerr pueyochreshaʼ: —C̈herrchaʼ esempohuañen allempoch atarr seʼnerren atarrchaʼ semnerren Ñeñt̃en Acheñetostseʼt̃ oʼch norrterrnasa amaʼt eʼñe pamt̃arra. T̃arraña amaʼt eʼñe allempa amach senterrno.
LUK 17:23 Saña allempopaʼ atet̃chaʼ otasetañ: “T̃eʼpaʼ oʼ orrterraña Cristo alloʼtsencaʼye”, amapaʼ “T̃arroʼtsencaʼyeña Cristo.” Sañapaʼ amach setatstoña all, amach soct̃atscheña ñeñt̃ sets all.
LUK 17:24 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo c̈herr allempoch nohuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets eʼñe allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñech entuapuerrnet t̃arroʼmar allempopaʼ atet̃chaʼ perra ñerraʼmrrat̃eʼ meratsteʼ, oʼch meratsta huomencpaʼ eʼñech aʼpuetaresuan ora enet errap̃aren.
LUK 17:25 Ñehua, na t̃eʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ nocop ñanompaʼ atarrchaʼ naʼmueroc̈htataret̃ta, amaʼt namoʼtseshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼpaʼ amach eseshayeʼ naguënaye.
LUK 17:26 T̃arraña allempoch nohuerra poʼpocheño na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempopaʼ eʼñech atet̃ perret eʼñe atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ allempo correʼt̃ Noé.
LUK 17:27 Allempopaʼ ama es puec̈haʼyeneto aña eʼñe cot̃apeʼcheteʼt̃ att̃o atarr paʼnamen muenenet ñeñt̃chaʼ rraʼyenet, orrareʼtyeseteʼt̃, senaʼtanatyena yacmaneshac̈hno, coyaneshac̈hnopaʼc̈hoʼña apanatyeseteʼt̃ ñeñt̃ yoranatyesahueteʼt̃. Ñetñapaʼ ñeñt̃a eʼñe cohuen enteteʼt̃. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo beʼt̃osos Noé poʼhuarcopahuo. Allempoñapaʼ huata, chop̃a oñ erracmañen, eʼñe aʼcllatuan allohuen acheñeneshaʼ errap̃aren.
LUK 17:28 Att̃ecma perreterr allempo correʼt̃ Lot, aña eʼñe cot̃apeʼchyerreterr shonteʼ rrallmeʼchyeseteʼt̃ ñam̃a shonteʼ orrareʼtyeseteʼt̃, atarr es rañt̃aʼyeseteʼt̃, ñam̃a pomatsreʼtyeseteʼt̃. Shonteʼ esocmañen ñeñt̃ paʼnamen nareʼtyeseteʼt̃, t̃omatyeseteʼt̃ ñam̃a shonteʼ pocollac̈hno. Ñetñapaʼ eʼñe ñeñt̃a cohuen enteteʼt̃.
LUK 17:29 Att̃eñapaʼ c̈hap allempo c̈haʼnom Lot ñeñt̃ anetsrot̃. Eʼñe ñeñt̃e yet̃rocma allempo c̈haʼnom Lot allot̃, Yomporña pueʼntañot̃ aʼshoranet tsoʼ ñeñt̃ shemashrepñeñenoʼ huorten, ñeñt̃ña eʼñe aʼcllatuerrahueterr allempo.
LUK 17:30 Att̃ecmach perreterr allempoch norretuerra na Ñeñt̃en Acheñetosets.
LUK 17:31 ’T̃arraña allempoch norrterra na sapaʼ arepaʼchña aña soct̃apeʼcheno ñeñt̃ patsoʼmarecpa, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr ñatoʼ aʼyot̃eʼtsenach paʼpacllot̃ arepaʼchña beʼt̃osatsterro amaʼt eʼñe mamesha paʼpacllo att̃och yoratsreʼtnoma. Amapaʼ ñerraʼm puesheñarr paʼmroʼtsenpaʼ arepaʼchña onatsterro.
LUK 17:32 Seyerpuepaʼchña atet̃ p̃a ahuat̃ Lot puet̃apor ñeñt̃ atarr morrentnomaya ñeñt̃ patsoʼmarecpa.
LUK 17:33 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña eʼnenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ aʼchencaterretchaʼ ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sehuanmuet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta arr patsro ñeñt̃ña acheñerpaʼ corretsach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
LUK 17:34 ’Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas atet̃chaʼcaʼye perra allempoch nohuerra, puesheñaʼtetspaʼ anmaret̃terretchaʼ; amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼts peneʼ, ñeñt̃ñapaʼ allach asaʼnmaret̃terra. Atet̃ ñerraʼm tsapo all manrrenet epsheñoʼmaret, puesheñarrpaʼ anmaret̃terrach, poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra.
LUK 17:35 Amapaʼ ñatoʼ allempopaʼ alloʼtsenchaʼ epsheña coyaneshaʼ ñeñt̃ parro puetseʼtets mapyo ñeñt̃paʼc̈hoʼña puesheñarrpaʼ anmaret̃terrach ñam̃a poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra.
LUK 17:36 Amapaʼ ñatoʼ allempopaʼ alloʼtsenchaʼ ñam̃a epsheña ñeñt̃ eʼñe parro taruasenet paʼmro. Puesheñarrñapaʼ anmaret̃terrach, poʼpsheñeññapaʼ allach asaʼnmaret̃terra.
LUK 17:37 Allempoña pueyochreshaʼpaʼ aʼp̃t̃oʼchet, atet̃ ochet: —Partseshachaʼ ñeñt̃paʼ ¿erraʼtchaʼña atet̃ perra? Jesúsñapaʼ atet̃ otanet tomaʼnteñtso: —Ñerraʼm erroʼtsenchaʼ ñeñt̃ rromueʼpaʼ allchaʼña shontaña tseʼm.
LUK 18:1 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr tomaʼnteñtso att̃och eñochet ñeñt̃ poctetsa yocop c̈hocmach yemaʼyochena amach yemuenmeʼchatsche maʼyochatsa.
LUK 18:2 Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ atet̃ otanet: —Pat̃err anetso alloʼtsen puesheñarr juez ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch eʼñe cohuen aʼpoctatan ñoñets acheñeneshacop ñerraʼm esempo eʼmoñeʼtannenet. T̃arraña ñeñt̃ña juezpaʼ atarr atsrreʼmñat̃. Amaʼt Yomporpaʼ ama am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ enteñe amaʼt eʼñe mamesha. Acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña amaʼt puesheñarrapaʼ ama acuaʼpenayeʼ entenaneto.
LUK 18:3 Ñeñt̃ña anetsropaʼ all yec̈hena ñam̃a puesheñarr rret̃orrnaneshaʼ. Ñañapaʼ eñall poʼpsheñeñ ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ, c̈hocmach errot̃ peññañ ñeñt̃ ama pocteyaye. Rret̃orrnaneshaʼñapaʼ c̈hocmach seneʼt̃ juezesho. Allchaʼ c̈hocma atet̃ otareʼtenan juez: “T̃eʼpaʼ nemneñ oʼch eʼñe cohuen peyenpaʼn att̃och p̃aʼpoctaton cohuen ñoñets añecop ñeñt̃ neʼmoñeʼteneʼ.”
LUK 18:4 Juezñapaʼ amaʼt allponmat ama mueno oʼch yenpueʼ. T̃arraña rret̃orrnaneshaʼ ñapaʼ c̈hocmach sen juezesho enamareʼteneʼ att̃och aʼpoctatoñ ñoñets añecop ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ. Att̃eñapaʼ c̈hap allempo cot̃apeʼch juezpaʼ atet̃ ot: “Napaʼ poʼñoc̈h amaʼt Parets ama nem̃chaʼteñe; acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña amaʼt mameshapaʼ ama acuaʼpenayeʼ nentenaneto.
LUK 18:5 T̃arraña añ rret̃orrnanesharpaʼ atarr atsrreʼmoc̈htanaʼtenen, epayeʼ huapameʼtennana, oʼcaʼye atarr aʼmñechatna. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch neyenpueʼ allochñapaʼ amach alla huerrnaneʼt̃e.”
LUK 18:6 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterrerr: —Amaʼt seʼmueñeña ñeñt̃ atet̃ oten juez ñeñt̃ atarr atsrreʼmñat̃. T̃eʼpaʼ oten ahuoʼch aʼpoctatan rret̃orrnaneshacop amaʼt ñapaʼ ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ atarr atsrreʼmñat̃.
LUK 18:7 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr: Yomporpaʼ elloña nanacchaʼ cohuen aʼpoctatonay ñeñt̃ey oʼ acrerrey ya ñeñt̃eychaʼ eʼñe puechemer pen ñerraʼm yapaʼ c̈hocmach yec̈horeʼteñ amaʼt yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo. Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, Yomporñapaʼ amach atomato, c̈hoch yeʼm̃ñoteʼ; ñapaʼ eʼñechcaʼye allorocma eʼm̃ñotey oʼch eʼñe cohuen aʼpoctatonay ñeñt̃ yocop. T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñerraʼm esempoch nehuerra Ñeñt̃en Acheñetosets, errponsheñat̃eʼña nentuerrña arr patsro ñeñt̃ eʼñe cohuen nameʼñenaya.
LUK 18:9 Poʼpocheñoña Jesúspaʼ atet̃ serrpareʼtatan allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe ñeta yemtetset t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe cohuen entyenet eʼñe ñañeñeta. Ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayeʼ enteñetoña poʼpotantañ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ alla tomaʼntatanet, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
LUK 18:10 —Eñall epsheña acheñ ñeñt̃ sets Parets paʼpacllo allchaʼ maʼyochoset. Puesheñarr ñeñt̃paʼ fariseo ñeñt̃ eʼñe ñañeña cohuen entetsa; poʼpsheñeññapaʼ ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop.
LUK 18:11 Ñeñt̃ña fariseopaʼ t̃omos all maʼyochosañ, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: “Nompore, napaʼ oʼch neparasyosoʼtosep̃ t̃arroʼmar napaʼ atarr cohuen acheñren, napaʼ ama att̃eyayno Nompore ñerraʼm poʼpotantañ acheñeneshaʼ. Ñetpaʼ atarr es puerratam̃p̃sannaʼtyenet, ama pocteyeʼ es p̃annaʼtyeneto, atarrchaʼ chetaʼyeñet coyaneshac̈hno ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye. Napaʼ ama att̃eyeʼ Nompore nepeno. Napaʼ ama neshcareʼteno atet̃ pena añ acheñer ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle gobiernocop.
LUK 18:12 Napaʼ pat̃eʼtets semanapaʼ epochchaʼ net̃oreʼtena Nompore p̃ocop, ñam̃a amaʼt ora ñeñt̃ allpon naguën c̈hocma napuenep̃ allpon poctetsa p̃ocop amaʼt nediezmo Nompore.” Allohua huañ atet̃ maʼyochena fariseo.
LUK 18:13 Poʼpsheñeñña ñeñt̃ cobrets quelle ñañapaʼ alla t̃omos aʼyot̃. Ñapaʼ eñotena atarr ochñat̃ ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ ama cohuoso enonet̃ Yomporeshonet̃. Ña puellquëñot̃paʼ nosan pot puesomapo. Ña puemaʼyocheñot̃ atet̃ otos: “Nompore, t̃eʼpaʼ oʼch pemorrenterrna att̃och eʼñe pep̃retnaʼhuerrnan allohuen noʼchñar t̃arroʼmar napaʼ atarrcaʼye ochñat̃en.”
LUK 18:14 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ña atet̃ aʼmet̃eneʼ poʼchñar ñeñt̃ña acheñerpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ Yompor. Ñeñt̃oʼmarña allempo maʼyochuapaʼ oʼ ahuerr paʼpacllo eʼñe cohuen ap̃retnaʼhuaret̃terra poʼchñar. Poʼpsheñeñña fariseo ñeñt̃ ama aʼmet̃osaye poʼchñar, Yomporñapaʼ arepaʼtchaʼ pocteyeʼ eñche. T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa eʼñe pommoʼcheñot̃ ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ amach esosheʼmayeʼ entereto. T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entetso t̃eʼ, ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ atarrchaʼ cohuen enteret.
LUK 18:15 Ñam̃a allempopaʼ shonteʼ huac̈haʼtachet cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho. Ñetpaʼ añecopña huac̈haʼtachet oʼch aʼp̃llaʼyesapanet Jesús att̃och bensareʼtam̃p̃sapanet. Jesúsña pueyochreshaʼ allempo entapan ñeñt̃ huac̈haʼtateʼ cheshaneshac̈hno, ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto oʼch anmoset cheshat̃olleshaʼ Jesúsesho ñeñt̃oʼmarña ama amnataret̃tapueto.
LUK 18:16 T̃arraña Jesúsñapaʼ allent̃a c̈horeʼtapanet, atet̃ otapanet: —Pocteʼñac̈hoʼ semnachñacaʼyeña cheshaneshaʼ onosetepaʼ eʼñe nesho. Amachcaʼye c̈ha sepatareʼtatstapaneto t̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ cheshat̃oll, ñetchaʼ oʼpatenetña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃.
LUK 18:17 Poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas, ñerraʼm eseshaʼ ama eʼñeyeʼ pueyemteñot̃eyeʼ aguëññañeto Yompor poʼcohuenña amach atet̃ perreto ñerraʼm cheshat̃oll eʼñech yemtenana ñeñt̃ cohuam̃peneʼ, ñetñapaʼ amach pueyochreshayeʼ perraneto Yompor att̃o atarr ayochreshat̃tena ña.
LUK 18:18 Poʼpocheñoña puesheñarr ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa aʼp̃t̃oʼtosan Jesús, atet̃ otos: —Maestro, p̃apaʼ atarr cohuen acheñrep̃, t̃eʼpaʼ oʼch p̃otapuen ¿errot̃enaʼtchaʼ nep̃aña na eʼñe cohuen att̃ochña napaʼ corretsanach eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen?
LUK 18:19 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —Esoʼmareʼt p̃otenenña napaʼ atarroʼ cohuen acheñren. Arr arromñat̃eneshaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ ama eñalleña ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñer. Ñapt̃aña Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen.
LUK 18:20 P̃apaʼ eʼñe peñotuen Yompor poʼñoñ all oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ yepena eʼñe cohuen; ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Amach yechtapretyesatsto t̃aporets; amach yemtsannaʼtatsto; amach yetyesatsto; amach yetomaʼtam̃p̃satsche yamoʼts eʼñe att̃a; ñam̃a yemorrenteñot̃paʼ yem̃chaʼnaʼchchaʼ yompor ñam̃a yachor.”
LUK 18:21 Ñeñt̃ña aʼp̃t̃oʼteneʼpaʼ atet̃ otererr: —Napaʼ eʼñecaʼye cheshot̃eñ ora añec̈hnopaʼ eʼñecaʼye netsotueñ.
LUK 18:22 Oʼña atet̃ otua Jesúsñapaʼ alla otererr: —Eñallmeñcaʼye pat̃err ñeñt̃ pepalltena ñeñt̃ ama att̃eyeʼ pepenaʼ. T̃eʼpaʼ añchaʼña atet̃ pep̃a oʼch eʼñe pepomhuerr ora allpon ñeñt̃ pechyen oʼch p̃apaʼyeraʼ huocchañneshac̈hno ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa att̃ochña p̃apaʼ pecherrchaʼ ñeñt̃ atarr nanac sherbets Yompor pueʼntaño. Allempochña pehuerrapaʼ oʼch p̃oct̃erren att̃och eʼñe neyochreshaʼ neperrep̃ eʼñe poctacma.
LUK 18:23 Oʼña eʼmhuan ñeñt̃ atet̃ och Jesúspaʼ ñañapaʼ c̈ha atarr lleca t̃arroʼmar ñapaʼ atarr ec̃llayoret̃, shonteʼ paʼnamen echyen.
LUK 18:24 Jesúsña eñch ñeñt̃ atet̃ atarr llecapaʼ ñañapaʼ puellcapreteñot̃paʼ atet̃ ot: —Ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃paʼ atarr nanac echarr att̃och agapoñet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña.
LUK 18:25 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha. Poʼñoc̈h yapaʼ yeñoteñ berr añecmuen allpon ñerraʼm huaquësh atarrcaʼye t̃orrapoʼ oʼch eshoʼtosa añet̃ollponat̃ollo atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acosh puetat̃ollo. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye penaña acheñ ñeñt̃ ec̃llayoret̃ ello atarr t̃orrapoʼ oʼch agapan ñam̃a Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña (t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneñeto oʼch sehuanmuet ñeñt̃ atarr morrentenet ñet att̃och pueyochreshaʼ perranetañ Yompor).
LUK 18:26 Ñeñt̃ña eʼmueneʼ atet̃ oten Jesús ñetñapaʼ atet̃ ochet: —T̃arraña ñerraʼm atet̃t̃eʼpaʼ amat̃eʼ eseshaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtso amaʼt puesheñarra t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñcaʼye huaquëshpaʼ amacaʼye eshoʼtenoña acshequeto.
LUK 18:27 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sa arromñat̃eneshaspaʼ amach es errot̃enayeʼ apen senteno. T̃arraña Yomporpaʼ ama eñalle ñocop ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ enten.
LUK 18:28 Pedroñapaʼ atet̃ och: —Partseshachaʼ poʼñoc̈h yapaʼ oʼ eʼñe yesuanom ora allohuen amaʼt yepacllohuen att̃och eʼñe yoct̃errep̃.
LUK 18:29 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Poʼñoc̈hpaʼ oʼch notas, allohuen erraʼtsenchaʼ acheñer ñeñt̃chaʼ eʼñe sehuanmueʼ allohuen amaʼt paʼpacllohuen, ñatoʼ puet̃apor, paʼmoʼnasheñneshaʼ ñatoʼ pompor, pachor, ñatoʼ amaʼt ñam̃a puechemereshaʼ att̃och eʼñe cohuen sherb̃aterrñañet Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña,
LUK 18:30 amaʼt erraʼtsenchaʼ ñeñt̃chaʼ sohuanmueʼ allohuen, elloña ñetpaʼ oʼch alla aguërret shonteʼ esocmañen ñeñt̃ atarr cohuen amaʼt t̃eʼ allempo eʼñe correnet, elloña tsapat̃onet̃ñapaʼ oʼch aguërret ñeñt̃ alloch ñetpaʼ corretsetach beñecpuen.
LUK 18:31 Ñeñt̃ pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epsheña, Jesúsñapaʼ ahuanmanet ellonet̃, allñapaʼ atet̃ otosanet: —T̃eʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch ahueney Jerusaléño. All ora allpon quellcaʼyesoneʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ naʼp̃aret̃terra na Ñeñt̃enchaʼ Acheñetosets, t̃eʼñapaʼ oʼch eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ anaret̃ nocop.
LUK 18:32 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ pomuerrnetchaʼ poʼpoñ acheñesho ñeñt̃ ama judioneshayaye. Allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch achm̃areʼterrnet, oʼch atserrp̃atseʼterrnet, pueʼmoñeʼteñot̃etanpaʼ oʼch aʼcoshareʼterrnet.
LUK 18:33 Oʼch nashtaret̃terra, att̃ot̃chaʼña muetserrnet. T̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ oʼch alla netanterra.
LUK 18:34 Amaʼt atet̃ otuanet, ñetñapaʼ ama eseshayeʼ eñotaye ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatanet. Amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama c̈hapanetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ otenanet.
LUK 18:35 All oñenet oʼña c̈hapmochet anetso Jericópaʼ allña eʼñe t̃oñetop̃ñopaʼ all anen puesheñarr aporoʼyet̃ ñeñt̃ c̈hocma enamuets quelle.
LUK 18:36 Ñeñt̃ña aporoʼyet̃paʼ oʼ eʼmapan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ metac̈hets all t̃oño, ñañapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼtanet: —¿Esoʼmareʼt shonteʼ metac̈henña acheñeneshaʼ?
LUK 18:37 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Añcaʼye huetsa Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ.
LUK 18:38 Ñañapaʼ allent̃a rrana huomencpaʼ atet̃ otapan Jesús: —Pemuerayeʼchnomna Jesúsochaʼ nam̃a. P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃.
LUK 18:39 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ otac̈hetsa ñetñapaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtnomet, atet̃ otoset: —Oʼhua pemma. Aporoʼyet̃ñapaʼ elloña alla rranerrerr atet̃ oterranerr Jesús: —Ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtarep̃, pemuerayeʼchnomnañacaʼye.
LUK 18:40 Allempoña Jesús alla t̃omos otosan acheñeneshaʼ: —Sanmon arr nesho. Oʼ huapapaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃:
LUK 18:41 —¿Esoʼtña penmen ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃osep̃? Ñañapaʼ atet̃ och: —Añcaʼye Ayochreshat̃e nemnen oʼch pecuatnomuen att̃och oʼch cohuen nenterrapa.
LUK 18:42 Jesúsñapaʼ alla otererr: —Pecuerrepaʼch, t̃arroʼmar att̃o atarr peyemtapna na ñeñt̃caʼyeña oʼ eʼñe aʼcrraterrep̃.
LUK 18:43 Eʼñepaʼtchaʼ allorocma eʼñe cohuen enterra. Eʼñe cohuerrtsapaʼ c̈ha cot̃aʼnmueʼ ñam̃a Jesús, allent̃a atarr ayeʼchoc̈htatnoman Yompor all cot̃aʼnenan Jesús. Att̃oʼ enteñ allohuen acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe cohuen ayeʼchoc̈htatneññañet Yompor.
LUK 19:1 Allempoña Jesúspaʼ c̈hap all anetso Jericó, all oñmos anetsoʼmar.
LUK 19:2 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ sochetsa Zaqueo ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er peñ allohuen ñeñt̃ cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle gobiernocop. Ñañapaʼ atarr ec̃llayoret̃.
LUK 19:3 Zaqueoñapaʼ atarr mueneñ oʼch entapan ñeñt̃ otenet Jesús. Ñehua, ñapaʼ amach errot̃enot̃ entapano Jesús t̃arroʼmar shonteʼ acheñ ñeñt̃ emchorraʼnenaya all oñen ñam̃a Zaqueopaʼ allponmet̃olla.
LUK 19:4 Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ mata allenet̃chaʼ oñem, aʼtapos tsacho ñeñt̃ paʼsoʼcheñ sicómoʼrech allot̃chaʼ entapan Jesús t̃arroʼmar allchaʼ oñem.
LUK 19:5 Allempoña c̈hap Jesús eʼñe ñesho, cohuostsa enonet̃paʼ alla entos, ñañapaʼ atet̃ otos: —Zaqueo, pesuerra t̃ecma. T̃eʼ napaʼ eʼñe poctennana oʼch nec̈hap pepacllo.
LUK 19:6 Ñañapaʼ allent̃a sohuerra t̃ecma eʼñe pocsheñeshaʼ agapap̃.
LUK 19:7 Allempoña acheñeneshaʼ atet̃ eñchet, ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ es entaye. Ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Esoʼmarchaʼcaʼyeña beʼt̃ososña Jesús allchaʼ mos añ acheñer paʼpacllo ñeñt̃ atarr nanac ochñat̃.
LUK 19:8 Zaqueoñapaʼ allent̃a t̃omhuerrpaʼ atet̃ otapan Partseshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch peʼm̃ñotosen Ayochreshat̃e. Ñeñt̃ ora allpon nechyen, t̃eʼñapaʼ oʼch napaʼyer pueshmet huocchañneshac̈hno. Poʼñoc̈h allempo es neprratam̃pesyeseʼt̃ puesheñaʼtetspaʼ t̃eʼñapaʼ paʼtatsocheʼtatschaʼ napuerranet.
LUK 19:9 Jesúsñapaʼ atet̃ otos: —T̃eʼñapaʼ oʼ c̈hapanet allohuenacop ñeñt̃ yec̈hetsa añ pocollro alloch aʼqueshp̃ataret̃terret. Amaʼt ñapaʼc̈hoʼña Abrahamcaʼye poʼm̃reneñ.
LUK 19:10 Na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃oʼmarña nohuapa añe patsro oʼch neʼnyesos acheñeneshaʼ ñeñt̃ chenquëtsa ñeñt̃chaʼña naʼqueshp̃atyesos.
LUK 19:11 Acheñeneshaʼ oʼ eʼm̃ñotenet shonteʼ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatanet Jesús ñeñt̃ atet̃ pena Yompor poʼcohuenña, ñam̃a Jesúspaʼ oʼ c̈hapmoch Jerusaléño. Ñeñt̃oʼmarña ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ allempocmach etsota allempopaʼ ñach am̃chaʼtaret̃tatsa Yomporeshot̃ arr patsro. Ñeñt̃oʼmarña elloña ñapaʼ tomaʼntatanet poʼpoñ.
LUK 19:12 Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Eñall puesheñarr acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuen am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ amaʼt eʼñe pamoʼtseshohuen. Ñeñt̃ña acheñerpaʼ arr sechena b̃ac̈hayo poʼpoñ anetso allot̃chaʼ apet llesens att̃och esempoch huerrapaʼ oʼch am̃chaʼtaret̃etuerra all paʼnyo.
LUK 19:13 Allempo ama senaʼpaʼ agotatnoman c̈harrasheña paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ apaʼyesnom allponeshapaʼtets quelle eʼñe puesheñaʼttsocmuet. Allempo apaʼyesnomanetpaʼ atet̃ otyesnomanet: “Añ quellepaʼ oʼch setaruasach nocop. Esempoch nehuerrapaʼ allempochña eʼñe neñotuerrnas eʼñe puesheñaʼttsos errpont̃eʼ quelle seganaʼyesa ñeñt̃ nocop.”
LUK 19:14 T̃arraña patantarr acheñeneshaʼ ñeñt̃ paʼnyoʼmarneshaʼ, ñetñapaʼ atarr eʼmoñeʼteñet. Ñeñt̃oʼmar allempo ta ñeñt̃ anetsro, ñetñapaʼ mueñet allponsheña ñeñt̃chaʼ eñososets all sen oʼch oteñetaʼ alloʼmarneshaʼ: “Yapaʼ ama yemno oʼch seneʼ añ acheñer oʼch am̃chaʼtaret̃ta yocop.”
LUK 19:15 T̃arraña amaʼt atet̃ petañ ñocopñapaʼ c̈hocmach apet llesens att̃och huerra oʼch am̃chaʼtaret̃etuerra all paʼnyo pamoʼtseshacop. Allempoña c̈herrpaʼ agotatuerran paʼtaruasañreneshaʼ ñeñt̃ apaʼyesnom quelle ahuaña. Ñapaʼ añecopña agotatyesuerranet oʼch eñotuerranet errpont̃eʼ quelle ganatyesñañet poʼc̃llayor eʼñe puesheñaʼttset.
LUK 19:16 Att̃oña apc̈haʼhuerranet ñeshopaʼ ñeñt̃ ñanom huapatsapaʼ atet̃ otos: “Ayochreshat̃e, ñeñt̃ allpon p̃apaʼnmuen ahuaña quelle, nañapaʼ ello neganaterrnaperr pec̃llayor c̈harroch.”
LUK 19:17 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otuer: “Eʼñe pocteʼ, p̃apaʼ atarr cohuen pesherbenen. Amaʼt allponat̃olla napaʼnmap̃ ahuaña, p̃añapaʼ atarr cohuen pesherb̃aton. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ c̈harracop anets allchaʼ paʼm̃chaʼtaret̃terra p̃a.”
LUK 19:18 Allempoñapaʼ oʼ huapa ñam̃a poʼpsheñeñ paʼtaruasañerpaʼ ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otos: “Ayochreshat̃e, na ñeñt̃ allpon p̃apaʼnmuen ahuaña quelle, nañapaʼ ello neganaterrnaperr pec̃llayor anmaroch.”
LUK 19:19 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otuer: “Eʼñe pocteʼ, t̃eʼpaʼ oʼch nenuerrep̃ p̃am̃a amnarecop anets allchaʼ p̃aʼm̃chaʼtaret̃terra p̃am̃a.”
LUK 19:20 Allempoñapaʼ huapa poʼpsheñeñ paʼtaruasañer, ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otos: “Ayochreshat̃e, arrpaʼ ñeñt̃a allponara ñeñt̃ eʼñe allpona p̃apaʼnmuen ahuaña quelle. Napaʼ alla naññoʼtennap̃ eʼñe cohuen nepennap̃ pañello.
LUK 19:21 Napaʼ c̈ha nem̃chaʼtenep̃ t̃arroʼmar neñotenep̃ p̃apaʼ amacaʼye matsrreʼmñape. P̃apaʼ c̈hocmacaʼye peprratam̃pesyen amaʼt ñeñt̃paʼ ama p̃oyaye, ñam̃a c̈hocmacaʼye pet̃otatyenña ñeñt̃ ama p̃ayeʼ nareʼtatyenaye.”
LUK 19:22 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otuer: “P̃aña poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye cohuenayeʼ pesherbenno amaʼt eʼñe mamesha. Eʼñe atet̃ p̃otenen napaʼ atarroʼ atsrreʼmñat̃en t̃eʼñapaʼ poʼñoc̈h atet̃chaʼcaʼye natsrreʼmoc̈htanaʼtuerrep̃chaʼ. Ñerraʼm poʼñoc̈h peñotennoñ napaʼ atarr atsrreʼmñat̃eneñ, ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma neprratam̃pesyeneñ ñeñt̃ ama noyaye, ñam̃a napaʼ ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma net̃otatyeneñ ñeñt̃ ama nayeʼ nareʼtatyenaye,
LUK 19:23 ñerraʼm poʼñoc̈h atet̃ pentennoñpaʼ, esoʼmaruañacaʼyeña ama bancoyeʼ penennanoña nec̃llayor allochñapaʼ t̃eʼña oʼ nehuerrapaʼ nagapuerreñchaʼ nec̃llayor allo atontateñet.”
LUK 19:24 Allempoña pamoʼmteʼpaʼ atet̃ otan ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets all: “T̃eʼpaʼ oʼch seprratam̃pesuer quelle, oʼch sapuer ñeñt̃ ganateneʼ c̈harroch nec̃llayor.”
LUK 19:25 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: “Ayochreshat̃e, ñapaʼ echenancaʼyeña shonteʼ quelle ñeñt̃ ganena c̈harroch.”
LUK 19:26 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ oterraneterr: “T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñeñt̃ es echets shonteʼ eʼñe puesherb̃ateñot̃et pamoʼmteʼ ñetña ellonet̃paʼ oʼch alla aparet̃terret poʼpoñ aton. T̃arraña ñeñt̃ ama es echetsopaʼ amaʼt allponat̃olla ñeñt̃ echyenetañ aprratam̃p̃saret̃terretchaʼ.
LUK 19:27 Ñam̃a t̃eʼpaʼ añña ñeñt̃ neʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ ama muenenaye oʼch naʼm̃chaʼtaret̃ta ñocpuet, t̃eʼña sapaʼ oʼch sehuapatanet att̃och semtsanatosanet eʼñe arr nesho.”
LUK 19:28 Allempoñapaʼ ahuerrerr Jesús Jerusaléñonet̃.
LUK 19:29 C̈hapmochet aspent̃o ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Olivopen alloʼtsen anets ñeñt̃ Betfagé ñam̃a Betania. Oʼ c̈hapmochet all Jesúsñapaʼ
LUK 19:30 atet̃ otosan epsheña pueyochreshaʼ: —Sapaʼ oʼch sota oʼch sec̈hap aʼyent̃eyeʼ eʼñe allara anetso. Oʼch sec̈hap allpaʼ allchaʼ sentos ashen rreʼptor all huanquëñet; ñeñt̃paʼ amaʼt puesheñarra acheñ ama monteñaʼ. Ñeñt̃ña ashenpaʼ oʼch sepyam̃p̃sospaʼ oʼch sanerrnan arr.
LUK 19:31 Ñerraʼm eseshaʼch sotapueʼ: “¿Esoʼmareʼt sepyam̃peñña ashen?” sañapaʼ atet̃chaʼ sotosanet: “Yepartsesharcaʼye mueneneʼña añ ashen.”
LUK 19:32 Allempoña ñeñt̃ mueñapaʼ ñetñapaʼ ahuanmuet all anetso. Allñapaʼ atet̃c̈hoʼ entoset eʼñe atet̃ otanet Jesús, alloʼtsencaʼye ashen rreʼptor all huanquëñet.
LUK 19:33 Allempo pueyam̃p̃sosetpaʼ pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otapanet: —¿Esoʼmareʼtchaʼña sepyam̃p̃sosnayña yashanor?
LUK 19:34 Ñetñapaʼ atet̃ otosñañetña ashen pamoʼmteʼ: —Yepartsesharcaʼye mueneneʼña añ ashen.
LUK 19:35 Allempoñapaʼ anerretña ashen Jesúsesho. Nohuerret paʼshtam ashnacheʼñopaʼ montatueret Jesús.
LUK 19:36 Allempo montaʼnma Jesús allenet̃ sen, acheñeneshaʼñapaʼ t̃ot̃maʼtyesoñet paʼshtam t̃oño allchaʼ oñem.
LUK 19:37 Att̃eñapaʼ oʼ c̈hapmochet Jerusaléño. Allempo aʼnososet Olivop̃not̃ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya Jesúspaʼ ñetñapaʼ allot̃eñ eʼñe coshaʼrrtoset. Eʼñe pocsheñeshaʼ ahuanenet, panoʼtatseʼteñeshaʼ ayeʼchoc̈htatneññañet Yompor, t̃arroʼmar atarr cohuen entnenet att̃o Jesúspaʼ atarr orrtatenanet Pompor poʼpartsoña.
LUK 19:38 Ñetñapaʼ atet̃ otyesnenet: —¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Am̃chaʼtaret̃ Jesús ñeñt̃ llesensen Yompor! ¡Cosherretepaʼch amaʼt ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch ñam̃a Yompor Parets ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen!
LUK 19:39 Fariseoneshaʼña puesheñaʼtets ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama ameʼñenaye Jesús, ñetñapaʼ atet̃ otapet Jesús: —Maestro, pecheʼptareʼtayeʼchyesnom̃ñacaʼyeña peyochreshac̈hno att̃och amach alloʼna att̃a ac̈hotatsetnenpeto.
LUK 19:40 T̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet: —Napaʼ oʼch notas, amaʼtchaʼ atet̃ notatstanetañpaʼ muemaʼrrtetañchaʼ, mapyec̈hnoñapaʼ puerranareʼteñot̃etpaʼ nac̈hotenayach.
LUK 19:41 Allempo oʼ eʼñe c̈hapmochet att̃o entosan anets Jerusaléñ, Jesúsñapaʼ atarr yaʼnaʼtosan jerusaléñoʼmarneshaʼ.
LUK 19:42 Allpaʼ atet̃ eñorosa ñocpuet: —Atarr nemneñeñ amaʼt eʼñe t̃ayecma poʼñoc̈h sapaʼc̈hoʼña oʼt̃eʼ señotereñ errot̃enchaʼ seperra att̃och Yomporpaʼ oʼch aʼqueshp̃aterrsoñ eʼñech socsheñeshaʼ socrrerrañ. T̃arraña saña t̃emeʼttsen ñeñt̃ñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama c̈hennaso seyoc̈hro.
LUK 19:43 T̃arroʼmar napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈h oʼch c̈hap allempoch ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼpaʼ conc̈haʼtam̃perrnasetchaʼ saʼnetser att̃och eʼñe rroc̈htam̃perrset allem̃at̃eñ sat̃ep̃ot̃paʼ huac̈haʼtonasetchaʼ, att̃och amach errenet̃ seyeterro amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esa.
LUK 19:44 Aʼmataʼtuerrnasetchaʼ ora allohuen saʼnetser att̃och sepaclleʼnachña eʼñe saʼtpetseʼtuerreʼ allohuenes amaʼt sacñet̃aret̃olleshohuen. Allo sorraten sepaquëll amaʼt pat̃rra mapueʼpaʼ amach aʼpuerro, t̃arroʼmar sapaʼ ama semno oʼch saguërrñañ Yompor puemuereña allempo mueneñeñ oʼch yenpuerrsoñ sam̃a.
LUK 19:45 Allempo c̈hap Jerusaléño Jesúsñapaʼ ahuos Parets paʼpacllo. Beʼt̃osospaʼ allot̃ñapaʼ c̈haʼnmac̈haʼtatuosan ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa all.
LUK 19:46 Allñapaʼ atet̃ otosan ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa: —Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, allñapaʼ atet̃ oten Yompor: “Añ ñeñt̃ nepaquëll nepenpaʼ añecpacaʼyeña sherben allecmach maʼyochennet”; t̃arraña sañapaʼ atet̃ sepeññañña Yompor paʼpaquëll atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃ ñeñt̃ eʼpotyetsa mapuetponoʼmar.
LUK 19:47 Pat̃eʼtets yet̃ Jesúspaʼ c̈hocmach seneʼt̃ Parets paʼpacllo all yec̈hatenaneteʼt̃ Yompor poʼñoñ. Añña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a añ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa all anetso, ñetñapaʼ Jesúsa atarr oʼpatyenet att̃och muetsatachet.
LUK 19:48 T̃arraña ñetpaʼ ama errot̃ peto t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼpaʼ atarr yemteññañet Jesús att̃o atarr cohuen serrpareʼtatenanet Yompor poʼñoñ. Ñetpaʼ ñeñt̃ña atarr cohuen entyenet.
LUK 20:1 Poʼpocheño pamt̃arr Jesúsñapaʼ alla yec̈haterranerr acheñeneshaʼ Parets paʼpacllo. Allpaʼ añ serrpareʼtatenanet cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Att̃eñapaʼ huac̈haʼtoña shonteʼ am̃chaʼtaret̃neshaʼ—ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a allponsheña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ pomporneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ.
LUK 20:2 Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: —Ñehua, yapaʼ añecop yehuena yemneñ oʼch p̃otey ¿errot̃eʼt apuenpetña llesens? ¿Eseshaʼtña p̃apueneʼña llesens att̃ot̃ p̃orrtatyenña ñeñt̃ c̈hocma att̃ecma pep̃aʼyena?
LUK 20:3 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: —Ñehua, napaʼc̈hoʼña nemneñ oʼch naʼp̃t̃oʼtapas sam̃a amaʼt pat̃rra ñoñets. Sapaʼc̈hoʼña oʼch sotosen,
LUK 20:4 ahuañmoʼcha allempo apateʼt̃ Juanañ Yomporecop ñeñt̃paʼ ¿eseshaʼtña llesenseʼ ñatoʼ Yompor amapaʼ acheñat̃eʼ apueʼña llesens? Nemnen oʼch sotosen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa.
LUK 20:5 Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua otannaʼtyeset: —Taʼm errot̃chaʼcaʼye yocht̃eʼ. Ñerraʼm c̈ha yoch Yomporeshot̃caʼye apetña llesens, ñañapaʼ c̈hat̃eʼcaʼye otey: “Ñehua, sañapaʼ esoʼmareʼtña ama seʼm̃ñocheña ahuaña allempo serrpareʼtatosan acheñeneshaʼ.”
LUK 20:6 Elloña ñerraʼm c̈ha yoch acheñeshot̃a apet llesenspaʼ acheñeneshaʼñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼmoñeʼtyet. Pueʼmoñeʼteñot̃etaypaʼ c̈hat̃eʼ rrollapechyet t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe cohuen eñcheteʼt̃ Juanañ, c̈hocma otyenet ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña aʼm̃toseʼ Yompor poʼñoñ.
LUK 20:7 Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ ochet Jesús: —Taʼm yapaʼ amacaʼyeña yeñoteñe; errot̃t̃eʼ huapaña Juan, errot̃t̃eʼ apetña ñam̃a llesens.
LUK 20:8 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ amach notaso sam̃a allot̃ aparet̃enña nam̃a llesens att̃ot̃ atet̃ nep̃aʼyena.
LUK 20:9 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ tomaʼnteñtso, Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Eñall puesheñarr acheñ ñeñt̃ña nareʼtanatatnomueʼ shonteʼ uvach, paʼmuerñapaʼ eʼñe ora uvachmatatue. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ naʼnman poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ taruasatats uvachmo ñeñt̃chaʼ coyerrahuet allpon ñerraʼm esempoch t̃oteñet. Allempoña ñapaʼ ahuoʼ b̃ac̈hayo poʼpoñ anetso alla atomat.
LUK 20:10 C̈hap allempo yen uvachllom̃paʼ ñañapaʼ mueñerran poʼpsheñeñ paʼtaruasañer oʼch enamuerraʼ uvachllom̃ poʼpsheñeñ paʼtaruasañresho ñeñt̃ cohuam̃peneʼ uvachmaʼ. Allempoña c̈hen allpaʼ enamhuenan ñeñt̃ allpon oʼpatena pamoʼmtayet arepaʼtchaʼña es apapuenayeña uvachllom̃, elloña ñeñt̃apaʼ c̈ha nalleʼtapueñet, oʼ alla mueñoʼteret eʼñe att̃a.
LUK 20:11 Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen uvachmaʼpaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼpsheñeñ paʼtaruasañer. Allempo c̈henerr allpaʼ ñapaʼc̈hoʼña c̈ha es otnareʼtapetpaʼ oʼc̈hoʼ nalleʼtapet oʼ matateret eʼñe att̃a.
LUK 20:12 Allempo pomaʼpocheño oʼ alla mueñerranerr poʼpsheñeñ paʼtaruasañer. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña allempo c̈henerr ñam̃a allpaʼ ñañapaʼ c̈ha atarr atserrp̃atseʼtapetpaʼ oʼc̈hoʼ alla matateret.
LUK 20:13 ’Allempoña ñeñt̃ pamoʼmteʼ penetpaʼ atet̃ ot: “T̃eʼpaʼ errot̃uachñacaʼyeña nepeʼt̃eʼ. T̃eʼpaʼ oʼch nemñe ñeñt̃ eʼñe na nechemer ñeñt̃ atarr nemorrentena. Ñatoʼrraña ñeñt̃paʼ mechaʼnaʼtapetchaʼ.”
LUK 20:14 Arepaʼtchaʼña amaʼt mameshapaʼ mechaʼnaʼtapeto. Allempo entapoñet puechemerpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: “Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña puechemer ñeñt̃chaʼ oʼpaterraya pompor puenarem̃ esempo. Ñapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼchcaʼye yemtsap̃ allochñapaʼ yachcaʼyeña eʼñe oʼpaterrayaña pompor puenarem̃.”
LUK 20:15 Allempoñapaʼ oʼ rromapet oʼ chetareʼtnomet narmetsmo aʼyot̃, allña muetsapoñetña ñam̃a puechemer. Arrpaʼ allohua atet̃ tomaʼntata Jesús eʼñe ñañeña. Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr acheñeneshaʼ: —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen ataruasañec̈hnopaʼ atet̃chaʼ p̃ohuerranet.
LUK 20:16 Ñerraʼm esempoch huerranet, pamoʼmtayetpaʼ aʼcllatuerranetchaʼ, narmetsmaʼña oʼch apuerran poʼpotantañ. Acheñeneshaʼñapaʼ allempo eʼmueñet Jesús atet̃ oten, ñetñapaʼ atet̃ ochet: —¡Ñeñt̃paʼ arepaʼchña att̃eyeʼ p̃atsterro, Neyompor-re!
LUK 20:17 Jesúsña att̃a cohuanetpaʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm ama atet̃ pueperraʼchepaʼ esoʼmareʼtña otenña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ eʼñechcaʼye poʼñoc̈h atet̃ perra. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten nocop, all atmaʼntataret̃en mapueʼ. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ: Añ mapueʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ entyeno ñeñt̃ t̃omatyeneʼ pocoll, ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ anaret̃terra ñeñt̃chaʼ ello atarr cohuen sherberrets eʼñe atet̃ ñerraʼm quellpach allo eʼñe cohuen echarr orratenet pocoll.
LUK 20:18 Elloñapaʼ atet̃ otanet: —Allohuen ñeñt̃ epot̃oʼtetsa añ mapyopaʼ atarrchaʼ atserrpenanet, ñam̃a añ mapueʼpaʼ ñerraʼm eseshesho mataʼnompaʼ eʼñech aʼtpetseʼtuosanet.
LUK 20:19 Añña ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetña allempopaʼ oʼ eñochet ñetcaʼye atmaʼntataret̃tenet, ñeñt̃paʼ ñocpuetcaʼye atet̃ eñorenaña Jesús. Allempoña ñetpaʼ atarr mueneñetañ oʼch rremuet Jesús eʼñe allorocma t̃arraña ama eseshayeʼ rromaye t̃arroʼmar ñetpaʼ mechaʼteñet acheñeneshaʼ. Ñehua, acheñeneshaʼ eʼñecaʼye cohuen enteñet Jesús.
LUK 20:20 T̃arraña ñetpaʼ aña atarr eʼnenet att̃och amaʼt parrochapaʼ oʼch eñorachet ñeñt̃ ama pocteyaye amaʼt ñam̃a gobiernocop, allochñapaʼ att̃och rremuet oʼch pomueñetaʼ am̃chaʼtaret̃esho ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa alloʼmarecop. Att̃eña ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua mueñet allponsheña acheñ Jesúsesho ñeñt̃ ottetsañ ñerraʼmrrat̃eʼ atarr cohuen acheñ, t̃arraña ñetpaʼ añecpa amñaret̃tet att̃och eʼñe pueshquëñot̃ poʼñoñot̃etpaʼ oʼch eñorachet ñeñt̃ ama cohuenayaye.
LUK 20:21 Allempoña c̈hapuet ñeshopaʼ atet̃ otoset: —Maestrochaʼ yapaʼ yeñotenep̃ ñeñt̃ atet̃ peñen ñam̃a att̃o peyc̈hatyen Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃paʼ eʼñe cohuenacma. P̃apaʼ allohuen acheñ eʼñe cohuen pentueñ; ama aña ñapuet̃ pemorrenteno ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ.
LUK 20:22 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yemneñ oʼch peñotatapuey erraʼtsent̃eʼña eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa. ¿Pocteʼt̃eʼ oʼch yetsaʼta impuestos añecop ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa Romo, ñeñt̃ ama judioneshayaye? Ñatoʼ amat̃eʼ pocteyaye yocop ñeñt̃ey judioneshay oʼch yetsaʼta am̃chaʼtaret̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye.
LUK 20:23 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ shecareʼteñetañ, ñañapaʼ atet̃ otanet:
LUK 20:24 —Ñehua, segaten puetallarr quelle. Gatuetpaʼ atet̃ otanet: —Ñehua, sapaʼ oʼch soten, ¿eseshaʼt sentenña ñeñt̃ atmaʼntataret̃tetsa all? ¿Eseshaʼt paʼsoʼcheñ ñeñt̃ aquellcaret̃tetsaña all? Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Am̃chaʼtaret̃caʼye atmaʼntataret̃tetsaña all ñam̃a ñocaʼyeña paʼsoʼcheñ ñeñt̃ aquellcaret̃tetsa all.
LUK 20:25 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Ñeñt̃epñapaʼ añ poctetsa oʼch yap̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ ño ñeñt̃ atet̃ poctetsa gobiernocop; t̃arraña ellonet̃ ñeñt̃ Yomporo oʼch yap̃ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ poctetsa ñocop.
LUK 20:26 Att̃oña amaʼt pueshquëñot̃et atet̃ otyenetpaʼ ama errot̃enot̃ eñoracheto ñeñt̃ ama pocteyaye amaʼt ñam̃a gobiernocop t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen eʼñe cohuen enteñet atet̃ anapuenanet Jesús. Ñeñt̃ña ashcañneshaʼpaʼ att̃a cohuanrrorteñet t̃arroʼmar atarr cohuen anapuenanet Jesús. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ ama errot̃enayeʼ otenayeʼ entereterro.
LUK 20:27 Allempoñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a patantarr ñeñt̃ saduceoneshatets. Ñehua, ñeñt̃ saduceoneshatets ñetñapaʼ ellonet̃ echenet poct̃ap̃ña ñeñt̃oʼmar atet̃ otenet amat̃eʼ errot̃enot̃ yetanterroña rromot̃ amaʼt errponaña.
LUK 20:28 Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: —Maestrochaʼ ahuat̃ Moiséspaʼ atet̃ quellconay ñoñets ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Ñeñt̃paʼ atet̃ otenña Moisés poʼñoñ: Ñerraʼm esempo rroma yacma oʼch saʼnman puet̃apor t̃arraña ama chemereʼtnomopaʼ añ poctetsa paʼmoʼnasheñchaʼ alla yorerreʼña poʼnorrar allochñapaʼ att̃och eñalleterraña ñeñt̃chaʼ puechemer perr paʼmoʼnasheñeñ. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye quellcaʼnmonayña Moisés ahuat̃.
LUK 20:29 Ñehua, t̃eʼpaʼ eñall canc̈herrsheña ñeñt̃ eʼñe poctacma paʼmoʼnasheñecmuet. Ñeñt̃ puesheñarr popoʼnaretpaʼ oʼ yoran coyaneshaʼ ñeñt̃ puet̃apor p̃aʼ. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ rromaña, yacma ama chemereʼtnomo.
LUK 20:30 Allempoña ñeñt̃ poʼrroc̈hoʼmerpaʼ oʼ yorerran paʼmoʼnasheñeñ puet̃apor. Eʼñe allponmatatsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnomo.
LUK 20:31 Allempoña poʼpsheñeñ paʼmoʼnasheñpaʼ oʼ alla yorerranerr ñam̃a poʼnorrar. Eʼñe allponmaterrtsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnerrerro oʼ att̃a rromuerrerr. Eʼñe att̃ecma p̃ohuet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochet ñeñt̃ara puesheñarr coyaneshaʼ. Eʼñe allohuenetpaʼ eʼñe att̃ecma pet collaʼhuet amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama chemereʼtnomueto.
LUK 20:32 Allempoña oʼ rromaña ñam̃a coyaneshaʼ.
LUK 20:33 T̃eʼña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ yetantena yerromñot̃paʼ añña coyaneshaʼ allempopaʼ ¿eseshaʼtchaʼña puet̃apor perreʼ t̃arroʼmar allohuenet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochet?
LUK 20:34 Allempoña Jesús otanet: —Ñehua, atet̃ yec̈hen acheñeneshaʼ arr patsro, c̈hocmach senaʼtenet, coyaneshaʼpac̈hoʼña apueñet ñeñt̃chaʼ puerrollar p̃aʼ.
LUK 20:35 T̃arraña esempohuañen allempoch tanterret poʼpocheño allohuen ñeñt̃chaʼ eʼñe pocteʼ entuerr Yompor allochñapaʼ att̃och oʼch alla correrret poʼpocheño, ñetña allempopaʼ amaʼt puesheñarrot̃eta amach senaʼterreto, amaʼt coyaneshaʼpaʼc̈hoʼ amach eseshayeʼ apuerraye ñeñt̃chaʼ yorerrahuet.
LUK 20:36 T̃arroʼmar allempopaʼ amach arromñat̃terreto amaʼt ahuat̃a att̃och eʼñech atet̃ perret ñerraʼm mellañot̃eñnaneshaʼ. Yomporñapaʼ oʼch eʼñe puechemer perranet eʼñe poctacma t̃arroʼmar allempopaʼ oʼ tanterret rromot̃paʼ oʼhuañchaʼ arromñat̃terret amaʼt errponaña.
LUK 20:37 Elloña amaʼt Moisés atet̃ eñotataneʼt̃ acheñeneshaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃ collaʼhuatsa allempo, ñetñapaʼ corretseta. Ñehua, all aquellcaret̃ tsachmoʼr ñeñt̃ eʼñe ñot̃a huortets. Allot̃ñacaʼyeña Yomporpaʼ eñoranaʼtanaña Moisés; ñeñt̃paʼ atet̃caʼ otña Yompor allempo: “Napaʼ ñeñt̃en Poʼyomporer pen Abraham ñam̃a Isaac, ñam̃a Jacob.”
LUK 20:38 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama añeyeʼ Poʼyomporer penaye ñeñt̃ rromuets eʼñe poctacma ñapaʼ añcaʼyeña Poʼyomporer peneʼ acheñ ñeñt̃ corretsach. Yomporñapaʼ eʼñe entenanet allohuenetpaʼ eʼñe corretseta.
LUK 20:39 Añña puesheñaʼtets ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Eʼñe Maestrochaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ p̃oten.
LUK 20:40 Ñeñt̃oʼmar allempot̃eñpaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enterraye.
LUK 20:41 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃: —Esoʼmareʼtña otyenet ñeñt̃chaʼ Cristotosets ñapaʼ aña poʼm̃reneñ peneʼ David t̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ Cristoterrets ama aña poʼm̃reneñ peñe David t̃arroʼmar ñapaʼ Poʼpartseshareʼnaña peʼt̃ David.
LUK 20:42 T̃arroʼmar amaʼt Davidpaʼ allempo quellquëʼt̃ all libro Salmo allempopaʼ atet̃caʼye eñoseʼt̃ña añecop ñeñt̃chaʼ Cristoterrets: Yompor Paretspaʼ atet̃ otennan ñeñt̃ Nepartseshar nepen na (ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets): “T̃eʼpaʼ oʼch p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pecohuentapreterrna.
LUK 20:43 Att̃ochña amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ napaʼ oʼch nameʼñatuerranet allochñapaʼ oʼch atet̃ perret ñeñt̃ pemnen p̃a.”
LUK 20:44 Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oteʼt̃ña David ñeñt̃chaʼ Cristoterretspaʼ ñeñt̃caʼyeña Poʼpartseshar peʼt̃ña amaʼt allempot̃eñ. Ñehua, amaʼt señoteñeña Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ David ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ per ñam̃a.
LUK 20:45 Elloña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoʼteneʼ allempo atet̃ otenan Jesús pueyochreshaʼ:
LUK 20:46 —Amach semeñeʼtapretatsche ommoñat̃eneshaʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃areta ñeñt̃et atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arroʼmar ñetpaʼ añeʼnaña atarr cohuen entenet oʼch chorrenet atarrom shetamuets oʼch att̃a yormaʼtatseʼtenet paʼshtam. Ñam̃a pommoʼcheñot̃etpaʼ atarrchaʼ mueneñet oʼch eʼñe puem̃chaʼnaʼteñot̃ eʼñech cohuen huom̃chaʼtenanet acheñeneshaʼ all chopeñeʼchyenet. Ñam̃a ñetpaʼ añeʼnach atarr muenenet oʼch anorrc̈haʼtyenet judioneshaʼ poʼprahuo allecma anorryen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ ñam̃a eʼñe att̃ecma penet ñam̃a all rrallmeʼchapretenet.
LUK 20:47 T̃arraña ñetñapaʼ rret̃orrnaneshaʼnaña puerratam̃pesyenetña paʼpaquëll. Elloña eʼñe pommoʼcheñot̃etpaʼ aña atarr muenenet oʼch atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ ñetpaʼ atarroʼ cohuen acheñret ñeñt̃oʼmarña arrchaʼ maʼyochenet all shontena acheñeneshaʼ, amach t̃ematenayaya maʼyocheneto. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ atet̃ petsa pommoʼcheñot̃paʼ elloña atarrchaʼ aʼcoñchaʼtaret̃terret.
LUK 21:1 Allempo alloʼtsen Jesús Parets paʼpacllo, ñañapaʼ arrenet̃ cohuen allecma nenet quelle Partsocop. Allñapaʼ entenan ec̃llayoret̃eneshaʼ ñeñt̃ naʼyeneʼ shonteʼ poʼc̃llayor Partsocop.
LUK 21:2 Jesúsña allpaʼ att̃a cohuenanet, huapa ñam̃a puesheñarr rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ atarr huocchañetets. Ñapaʼc̈hoʼña nosan eptallat̃oll quellayet̃oll ñeñt̃ cobretall.
LUK 21:3 Jesúsñapaʼ atet̃ ot: —T̃eʼpaʼ oʼch notas, añ rret̃orrnaneshaʼ amaʼt atarr huocchañ ñapaʼ poʼñoc̈hcaʼye atarr aton nosan quelle, ello metanaʼtuosan allohuen poʼpotantañec̈hno allpon quelle ñeñt̃ naʼyenet ñet.
LUK 21:4 T̃arroʼmar allohuenet ñeñt̃ naʼyenet quelle, añacaʼye naʼyenet ñeñt̃ aʼpchatyenet, ñañapaʼ amaʼt atarr huocchañpaʼ eʼñe pomhuahuospan allohuen ñeñt̃ echyen ñeñt̃ muenatenaneñ alloʼch yoran att̃och correna arr patsro.
LUK 21:5 Allempoña puesheñaʼttets ñetñapaʼ aña atarr serrpareʼtyenet att̃o Parets paʼpaquëllpaʼ atarr aʼcohuentateñ. Mapyet ñeñt̃ allo orratenet Partsopoʼ ñeñt̃paʼ atarr coc̈hneshareʼ ap̃aʼyesaret̃. Shonteʼ coc̈hneshareʼ ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ pomyen acheñeneshaʼ all Partsocop. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
LUK 21:6 —Ora ñeñt̃ allpon eʼñe coc̈hneshareʼ sentyen t̃eʼ c̈herrchaʼ allempoch eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra. Amaʼt puem̃arra mapyetpaʼ amach aʼpuerroña all allo orratenet Partsopoʼ.
LUK 21:7 Pueyochreshaʼñapaʼ aʼp̃t̃oʼchet: —Maestro, ñeñt̃paʼ ¿esempoʼtchaʼña atet̃ perra? Ñam̃a allempopaʼ ¿esoʼtchaʼña yentyerr ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ p̃oteney t̃eʼ?
LUK 21:8 Jesúsñapaʼ otanet: —Eʼñech señoterra, allochñapaʼ amach eseshaʼ seshquërraye. T̃arroʼmar shonteʼch orrterrtsa ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnataterreʼ nesoʼcheñ, ñeñt̃chaʼ otyerrets: “Napaʼ ñeñt̃encaʼyeña Cristotets; t̃eʼpaʼ oʼcaʼye c̈herr allempoch norrterra na ñeñt̃en Cristotets.” T̃arraña sañapaʼ ñatoʼtña seʼm̃ñotenanetaʼ.
LUK 21:9 Ñam̃a allempopaʼ oʼch seʼmareʼtyerr oʼ quellareñtsotyerr allemeñ anetsoʼmar ñam̃a oʼch seʼmareʼtyerr oʼ orrterra ñam̃a at̃parñats errap̃aren, saña allempopaʼ amach c̈ha seyorenatsto amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye eʼñe poʼñoc̈h perra. T̃arraña allempopaʼ amach c̈henaʼ allempoch eʼñe mellapoterra.
LUK 21:10 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Paʼnamen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼpoñeʼttsocma mereñtsoret ñetpaʼ quellarannaʼterretchaʼ. Ñam̃a paʼnamen anetsot̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ quellaraterranchaʼ pueyochreneshac̈hno.
LUK 21:11 Pellaʼyerrach pats huomenc ora errap̃aren, ñam̃a orrterrach allemeñ muec̈heñets oʼch eʼñe chaporrñatsotyerr errap̃aren. Orrterrach ñam̃a paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñeñt̃ atarr apatannaʼtpoʼ. Allempopaʼ atarrchaʼ am̃chaʼnoc̈hterra entot̃. Orrterrach ento ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puentareto ñeñt̃chaʼña eñotaterrahuet oʼ eʼñe c̈herrmoch allempoch mellapoterra.
LUK 21:12 ’Ñehua, allempoch ama orrtenaʼ atet̃paʼ saña allempopaʼ rremanaterrsetchaʼ att̃och mueroc̈htaterrset, sanmaret̃terrach judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼña eʼñe otteñeʼcherrset, att̃ochña abeʼt̃errset cárcelo allchaʼ coñchaterrset. Eʼñe sameʼñeñot̃en na sapaʼ sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃nesheshoʼmar ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃neshaʼ.
LUK 21:13 T̃arraña allempopaʼ atarrchaʼ cohuen att̃och saʼmet̃osnanña neñoñ.
LUK 21:14 Ñeñt̃oʼmarña allempo sanmaret̃etyesa allchaʼ otteñeʼcherrset amaʼt mameshapaʼ amach sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto, errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho allempoch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen.
LUK 21:15 T̃arroʼmar allempopaʼ nachcaʼyeña seʼñoratoseʼña all att̃och eʼñe cohuen señotyesña atet̃chaʼ sanapyesosanet. Allochñapaʼ ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼpaʼ amach errot̃enayeʼ otenayeʼ entenseto. Ñam̃a amach errot̃enot̃ otaseto ñeñt̃ atet̃ soten sapaʼ ñeñt̃paʼ amacaʼ poʼñoc̈hayeʼ atet̃ soteno.
LUK 21:16 Elloña allempoch atet̃ perrsetpaʼ ñeñt̃ eʼñe sompor sepen ñam̃a sachor ñatoʼ ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ t̃arroʼmar ñapaʼ amacaʼye ameʼñenno, amapaʼ ñatoʼ semoʼnasheñ, amapaʼ ñatoʼ poʼpotantañ samoʼtseshaʼ, amapaʼ ñatoʼ ñeñt̃ eʼñe parro seyemtena ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ ama parrocmayeʼ att̃ecma soct̃apeʼcheno. Ñam̃a patantaʼttsospaʼ muetsatyerrsetchaʼ.
LUK 21:17 Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena.
LUK 21:18 Napaʼ atarrchaʼ necuam̃penes att̃och amach errot̃enot̃ sechenquërro amaʼt eʼñe ahuat̃a. Att̃oña amaʼt eʼñe puep̃arra sechpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach naʼchencaterrnaso.
LUK 21:19 T̃arraña amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrset c̈hocmachña eʼñe seyemteñot̃en napaʼ eʼñech saʼhuantaʼhuanomña allohuen mueroc̈hteñets. Att̃ochña sapaʼ corretsasach eʼñe poʼñoc̈h.
LUK 21:20 ’Ñerraʼm esempoch senterr añ anetser Jerusaléñpaʼ oʼch eʼñe rroc̈htam̃pera solltarneshaʼ allempoña sapaʼ señochepaʼch oʼ c̈herrmoch att̃och eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra ñeñt̃ anetser Jerusaléñ.
LUK 21:21 Allempoña ñeñt̃ allpon Judeoʼtsaʼyenpaʼ ñetñapaʼ allorocmuepaʼch yetrraʼtuerret ahuanerretepaʼña aspent̃areronet̃. Ñam̃a ñeñt̃ allpon anetsoʼtsaʼyen Jerusaléño, ñetpaʼc̈hoʼña ahuanemyesetepaʼch ñamet allot̃. Ñam̃a ñeñt̃ allpon allampañoʼtsaʼyen all arepaʼchña tatsterretoña all Jerusaléño.
LUK 21:22 T̃arroʼmar allempopaʼ Yomporchaʼña tsaʼtaterrayaña allohuen israelenaʼtarneshaʼ, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eʼñe etsoterra ora allpon ñeñt̃ atet̃ anuaret̃tatseʼt̃ atet̃chaʼ perra allempo.
LUK 21:23 Allempopaʼ atarrchaʼ llequëñets añecop ñeñt̃ ac̈homenareʼ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ allohuen emaret̃et̃olleshac̈hno. (Tarroʼmar ñocpuetpaʼ atarr t̃orrapoʼ att̃och yetrraʼtet ñamet.) T̃arroʼmar allempopaʼ oʼch orrterra ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterrahuet arr patsro. Atarrchaʼ aʼcoñchataret̃terra allohuen acheñeneshaʼ allempo.
LUK 21:24 Ñam̃a allempo shonteʼ acheñpaʼ eʼñech muetsanatuerranet ñeñt̃chaʼ quellarerrahuet. Poʼpotantaññapaʼ rremanatuerranetchaʼ ñeñt̃ quellarenahuet oʼch anmaret̃terret poʼpoñ anetso b̃ac̈hayo all yec̈haʼyena paʼnamen acheñ. Acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ ñeñt̃chaʼña eʼñe aʼmtsoññetuerreʼña jerusaléñoʼmarneshaʼ, att̃och eʼñe at̃mamaʼtueretña ñeñt̃ anetser Jerusaléñ. Atet̃chaʼcaʼye perra ñeñt̃ allponmat onañcharet̃ ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼch am̃chaʼnoc̈hterret all Jerusaléño.
LUK 21:25 ’Allempopaʼ orrterrach ento ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama sentare ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ, ñeñt̃paʼ eʼñech atsnesho, orrterra ñam̃a arrorresho ñam̃a rantoc̈hnesho. Ñam̃a arr patsro ora allpon paʼnamen acheñeneshaʼ pueyorñot̃etpaʼ atarrchaʼ nanac llecaʼrrterret. Añchaʼ atarr yoreʼtameʼterrahuet att̃o ñeñt̃ añecmuen saʼppaʼ oʼch emoʼyarterra, atarrchaʼ huomenc maʼmoreterr allempo.
LUK 21:26 Acheñeneshaʼ eʼñe pom̃chañot̃etpaʼ c̈hach mueneʼ ot̃anatyerret t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eñoterret atarrchaʼ mueroc̈hterret allohuenet arr patsro. Ñam̃a ñeñt̃ huomenc orraʼyetsa ento t̃eʼ, allempoña amaʼt ñeñt̃paʼ pellaʼyerrach.
LUK 21:27 Allempoñapaʼ entapuerrnetchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nesuam̃perra oso eʼñe nepartsoteñohuen eʼñe necohuenteñeshaʼ.
LUK 21:28 Ñerraʼm esempoch senterr oʼ mot̃etnerra orretyestsa ñeñt̃ allpon oʼ notuas, allempoña sapaʼ eʼñech socsheñeshaʼ secuanrrorterr enonet̃ t̃arroʼmar allempo oʼch c̈herrmoch allempoch saʼqueshp̃ataret̃terra eʼñe poctacma.
LUK 21:29 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr tomaʼnteñtso, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Señotent̃eʼ atet̃ pena tsach, higoch.
LUK 21:30 Oʼch senteñ allempo tapnaʼtyen pasopanerpaʼ sañapaʼ ñeñt̃aña señotateneʼña oʼ c̈henmoch allempoch huorateterrerr.
LUK 21:31 Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch sentyerr ñam̃a allpon ñeñt̃ oʼ notuas sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ poʼñoc̈h oʼcaʼye c̈herrmoch allempoch eʼñe etsoterra allempoch am̃chaʼtaret̃terra Yompor.
LUK 21:32 ’Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, acheñeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ ñetpaʼ amach eʼñe rromhuenetaʼpaʼ allempocmach eʼñech etsoterra allohuen añec̈hno.
LUK 21:33 Esempopaʼ añ enet ñeñt̃ sentenpaʼ eʼñech chencaʼhuerra; patspaʼc̈hoʼña att̃ecmach perra eʼñech chencaʼhuerra. T̃arraña naña neñoñpaʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe errponaña.
LUK 21:34 ’T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, sapaʼ c̈hocmachña eʼñe señotnoma att̃och sapaʼ amach aña soct̃apeʼchatsto ñeñt̃ sosyaʼtsañec̈hno, posaʼtareʼteñets, ñam̃a att̃o eʼñe cohuen socrrena añ patsro. T̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a eʼñe soct̃apeʼchenpaʼ machayot̃ach huaponasa añ yet̃er
LUK 21:35 atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tamell eʼñech machayot̃a rreman ñeñt̃ecop amencaret̃. Ñeñt̃e yet̃arocmach c̈herrana ora allohuen ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro errap̃aren.
LUK 21:36 Añchaʼña sapaʼ c̈hocmachña señoseʼrtena ñam̃a añchaʼña senamuen Yompor att̃och saʼhuantaʼhuanom allohuen ñeñt̃chaʼ sehuapoya paʼnamen mueroc̈hteñtsoc̈hno allochñapaʼ sañapaʼ eʼñech señmañeshaʼ sat̃omhuerr nesho na Ñeñt̃en Acheñetosets.
LUK 21:37 C̈hocma atet̃ peʼt̃ Jesús, ellapeneʼt̃chaʼ yec̈hatats Parets paʼpacllo, ellerronet̃ñapaʼ oʼch ahuerr Olivop̃no ñapaʼ allcaʼye eʼñe aʼpueʼt̃.
LUK 21:38 Tsapat̃ puetaren ahuat̃ecmach huapaʼmueneʼt̃ ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotyesayeʼt̃ all serrpareʼtataneteʼt̃ Yompor poʼñoñ all Parets paʼpacllo.
LUK 22:1 Allempoña c̈hapmoch allempoch c̈herrerr pascuapo, allempoch rrerranerr judioneshaʼ pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ.
LUK 22:2 T̃arraña allohuen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a allohuen ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃et ñocpuet, ñetñapaʼ Jesúsa atarr oʼpatenet oʼch muetsatachet t̃arraña ñetpaʼ aña mechaʼnaʼtenet acheñeneshaʼ.
LUK 22:3 Allempoña oneñet̃paʼ chorrenana Judas ñeñt̃ara ñeñt̃ sochetsa Iscariote. Ñehua, añ ñeñt̃ Judaspaʼ Jesús pueyochreshaʼ ñeñt̃ parro yemtena poʼpotantañ ñeñt̃ llesensen Jesús ñeñt̃ allohuenet c̈harrasheñet puechenet epsheña.
LUK 22:4 Ñeñt̃ña Judaspaʼ ahuoʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a alloʼtsaʼyen judioneshaʼ poʼguardiarneshaʼ ñeñt̃ cohuam̃peneʼ Parets paʼpaquëll. Allempo c̈hap allpaʼ Judasñapaʼ serrpareʼtos epuet ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Att̃oña eñotatosanet ñapaʼ mueneñcaʼye oʼch poman Jesús att̃och rromuet. Allempo ñetñapaʼ otannaʼtyeset: —T̃eʼpaʼ errot̃uachñacaʼye yepeʼt̃eʼ att̃och yerrmueʼ.
LUK 22:5 Allempoña ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ atarr coshenet, ñetñapaʼ aʼpoctachet c̈hochcaʼye tsaʼchetña Judas allpon quelle.
LUK 22:6 Ñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch. Allempoña ñapaʼ aña atarr eʼnen errot̃enot̃chaʼ pomanña Jesús eʼñe aʼnahua att̃och amach eñche allohuen acheñeneshaʼ.
LUK 22:7 Allempoña c̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃ñatsro allempoch rrerreterr pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ allempoch muetserreterr ñam̃a carrnero; ñeñt̃paʼ pascuapo.
LUK 22:8 C̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃erpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otaʼmuenan pueyochreshaʼ epsheña Pedro ñam̃a Juan: —Sa t̃eʼpaʼ oʼch ahues allchaʼ saʼpotos rreñets ñeñt̃chaʼ yerraʼ pascuapo.
LUK 22:9 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —¿Erraʼtña pocollro pemneñña allchaʼ yaʼpotaʼña rreñets?
LUK 22:10 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuaʼmuenes anetso allchaʼ sepocteʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ anmam̃peneʼ oñ porrt̃o. Ñeñt̃ña acheñerpaʼ oʼch soct̃aʼner; allchaʼ beʼt̃osuerr pocollopaʼ allchaʼña sebeʼt̃osos sam̃a.
LUK 22:11 Allñapaʼ atet̃chaʼ sotos ñeñt̃ apacllat̃eshaʼ: “Yemaestrorpaʼ atet̃ oteney atet̃chaʼ yotosep̃: ‘¿Erroʼtsenaʼtña pecuarto allchaʼ nerrallmeʼchos pascuapo epan neyochreshaʼ?’ ”
LUK 22:12 Ñeñt̃ apacllat̃eshaʼpaʼ gatapaschaʼ eno poʼcuarto ñeñt̃ atarr aʼyohuen eʼñe cohuen ap̃aret̃. Allchaʼña saññoʼtosña ñeñt̃chaʼ yerraʼ pascuapo.
LUK 22:13 Allempo atet̃ otuanet Jesúspaʼ pueyochreshaʼñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, c̈ha ahuanmatset. Eʼñe atet̃ otapanet, ñetñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ entoset. Allchaʼ aññoʼtosñañetña rreñets allchaʼ rrallmeʼchenet ñeñt̃e pascuapo.
LUK 22:14 Oʼña c̈hap allempoch rrallmeʼchet. Jesúsñapaʼ allña anorros epuet allohuen pueyochreshaʼ.
LUK 22:15 Allñapaʼ atet̃ otosan pueyochreshaʼ: —Napaʼ atarr cohuen nenteñ oʼch yerrallmeʼchen parro añ pascuapo t̃ayepaʼtñapaʼ ama c̈henaʼ allempoch muetsataterrnet.
LUK 22:16 T̃arroʼmar napaʼ oʼch notas, napaʼ poʼpocheño amach alla nerrallmeʼcherreʼt̃e pascuapo. Esempohuañenchaʼ etsoterra ñeñt̃ poʼñoc̈h tomaʼntenaya pascuapo eʼñech allempocma am̃chaʼtaret̃etuerra Yompor. Allempoñapaʼ eʼñech parrocma oʼch alla yocsherrerr.
LUK 22:17 Jesúsña allempopaʼ chetan orramets, parasyosoʼtan pompor, allempoñapaʼ atet̃ otanet: —Añ orrpapoʼpaʼ oʼch sagap̃paʼ oʼch sepatannaʼta sa allohuenes.
LUK 22:18 T̃eʼpaʼ oʼch notas, t̃ayot̃eñ napaʼ amach alla norrerreʼt̃e añ orrpapoʼ ñeñt̃ narmetsos t̃arrempohuach allempoch ello norrererr esempohuañenchaʼ am̃chaʼtaret̃etuerra Yompor.
LUK 22:19 Allempoñapaʼ cheterranerr ñam̃a pan, parasyosoʼterranerr pompor. Chetan panpaʼ shotaʼch. Shotatuepaʼ apaʼyesan pueyochreshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Añpaʼ ñeñt̃chaʼ nechets sepen ñeñt̃chaʼ eʼñe nepom att̃och eʼñe nerroma socop. Ñerraʼm esempoch serren añ pan eʼñech seyerpueñot̃en na oʼch serreñ.
LUK 22:20 Allempoña rrohuet oʼ chetan ñam̃a orramets, ñeñt̃paʼc̈hoʼña atet̃ oterraneterr Jesús: —Añpaʼc̈hoʼña ñeñt̃chaʼ nerras sepen ñeñt̃chaʼ ashataret̃tatsa socop. Ñeñt̃paʼ alloch naʼpoctatonas eʼñe cohuen etserra Nomporesho.
LUK 22:21 ’T̃eʼpaʼ oʼch señoch ñam̃a ñeñt̃chaʼ nepomuerreʼpaʼ eʼñecaʼye parro yerrallmeʼchen.
LUK 22:22 Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ alloʼna sen etsotnomtsa ñeñt̃ atet̃ onañcharet̃ nocop, na Ñeñt̃en Acheñetosets, att̃ot̃chaʼ muetsaterrnet. T̃arraña nocoppaʼ eʼñe pocteʼ; añña poʼñoc̈h acheñer ñeñt̃chaʼ nepomuerreʼ ñocoppaʼ atarr llequëñets.
LUK 22:23 Allempoña atet̃ otua Jesús, pueyochreshaʼñapaʼ allent̃a otannaʼtyeset eʼñe ñañeñeta: —Taʼm, eseshaychaʼcaʼye pomuerreʼña Yaʼyochreshat̃er.
LUK 22:24 Allempoña pueyochreshaʼ eʼñe pommoʼcheñot̃etpaʼ atet̃ otannaʼtyenet eʼñe ñagattseta: —Erraʼtsenot̃eyt̃eʼña ñeñt̃ey atarr asherben enten allohuen acheñeneshaʼ ñatoʼ na, ñatoʼ p̃a.
LUK 22:25 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ señoteñt̃eʼ ñeñt̃ atet̃ pena poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er penet eʼñech paʼm̃chaʼnoc̈hteñocmañen pomnaren p̃aʼyenan allohuen pueyochreshac̈hno. T̃arraña amaʼt atet̃ penetañ pommoʼcheñot̃paʼ añach atarr muenen allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñech mechaʼnaʼtuenanet ñam̃a ñetpaʼ mueneñet acheñeneshaʼpaʼ oʼch entenanet, atarroʼ sherb̃aʼyenanet.
LUK 22:26 Sapaʼ arepaʼchña att̃eyeʼ sep̃annaʼtatsto eʼñe sommoʼcheñot̃. Ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsa, ñeñt̃es acheñrespaʼ socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ atarr huepueshaʼ. Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es mueneneʼ oʼch atarr asherben entenset, ñeñt̃esña acheñrespaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esoyayso, allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen set̃orrena poʼpotantañecop.
LUK 22:27 Ñehua, yeñoteñ acheñeneshaʼ arr patsro añcaʼye atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entenet ñeñt̃ eʼñe cohueno anorrc̈haʼtyets all rrallmeʼchenet, amaña añeyeʼña am̃chaʼnaʼtpoyeʼ enteneto ñeñt̃ puesherbeñot̃ epatyeneʼ rreñets ñeñt̃ anorrc̈hets ñeñt̃ rrallmeʼchets. T̃arraña napaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ecopcaʼyeña nohuapaña sesho att̃och nemaʼyoc̈hrena t̃orraya ñeñt̃chaʼ poʼñoc̈h atarr sherberrets socop.
LUK 22:28 ’T̃arraña sañapaʼ ñeñt̃es atarr nellcapretenaya ñeñt̃ atarr llequëñets nenten na.
LUK 22:29 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenaʼnerres sa ñeñt̃eschaʼña napuerr att̃och saʼm̃chaʼtaret̃tapreterrna eʼñe atet̃ pena Nompor oʼ naʼn nam̃a ñeñt̃enchaʼ am̃chaʼtaret̃tapreterraya.
LUK 22:30 Allchaʼ sanorrc̈haʼtyesuerr eʼñe sa seconaño allchaʼ eʼñe saʼm̃chaʼtaret̃etyesuerra. Eʼñe puesheñaʼttsos añecopchaʼña saʼm̃chaʼtaret̃etyesuerra ñeñt̃ mereñtsorecop israelenaʼtar ñeñt̃ c̈harraʼ mereñtsor ñeñt̃ puechetsa epsheña. Att̃oña allpaʼ oʼch naʼm̃chaʼtaret̃terra eʼñe necohuenño eʼñech cohuen yeparrocmatuerr, allñapaʼ eʼñech yocsheñeshocmañen yerrallmeʼchuerr eʼñe parro.
LUK 22:31 ’Simón, poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notap̃, oneñet̃paʼ atarrcaʼye enamuenen na socop, añ muenen oʼch topatenes oʼch atet̃ p̃atenes ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen ña ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Oʼch atarr huomenc topatenes atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ shoshneneʼ poʼtrigor eʼñech huomenc paʼshmuenan pueshoshnat.
LUK 22:32 T̃arraña Simón oʼch notap̃, t̃eʼpaʼ napaʼ oʼ nemaʼyochua p̃ocop att̃och amach eʼñe poctacma aʼhuañam̃p̃sonapeña p̃a att̃o atarr peyemtenna. T̃arraña amaʼtchaʼ huaponap̃añ topateñets ñeñt̃ atarr huomenc, p̃aña allempopaʼ oʼch alla p̃oct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop. Allempoñapaʼ oʼch alla eʼñe cohuen peyenpuer pemoʼnasheñneshaʼ att̃och ñetpaʼc̈hoʼña oʼch alla huomenc perret pueyoc̈her Yomporecop.
LUK 22:33 Pedroñapaʼ atet̃ och: —Partseshachaʼ napaʼ amach naʼypoʼñape, c̈hocmach noct̃ap̃ amaʼt errach anmapet; ñerraʼm cárceloch anmapet allchaʼ mueroc̈htatapet, napaʼc̈hoʼña nemnen allchaʼ yemueroc̈hta parro. Amaʼtchaʼ c̈ho muetsapetpaʼ yerromuepaʼ parro.
LUK 22:34 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Pedro, oʼch notap̃, eʼñech añe tsaprocma amach eñenaʼ atollop, p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ p̃oten, napaʼ añoʼ pentarno.
LUK 22:35 Elloña Jesúspaʼ yerpaterrana pueyochreshaʼ; ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Ñehua, ahuaña allempo nemñas atet̃ notapas amach es sanmatsto amaʼt coñeʼt̃a, amaʼt sebolsa, amaʼt sec̃llayor amaʼt ñam̃a sesapat. Ñehua allempopaʼ ¿eñalleʼtña ñeñt̃ sepalltena? Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Allempopaʼ amacaʼye c̈ho es yepallto amaʼt eʼñe mamesha.
LUK 22:36 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ, ñerraʼm eseshast̃eʼ ñeñt̃es echeneʼ sec̃llayor t̃eʼpaʼ oʼchcaʼye sanem all sechopeñeʼchyen amaʼt ñam̃a sebolsa. Ñam̃a ñerraʼm ama secheno socchellpaʼ pocteʼcaʼye oʼch sepom seshtam alloch seyora socchell.
LUK 22:37 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: T̃eʼpaʼ oʼchcaʼye eʼñe etsoterra ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ nocop. Allcaʼyeña oten napaʼ errot̃uanenchaʼ perrnet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ napaʼ ñeñt̃en amtsañen. T̃eʼpaʼ ñeñt̃caʼye oʼ etsotmocha ñeñt̃ eʼñe atet̃ anaret̃ nocop.
LUK 22:38 Allempoña ñetñapaʼ atet̃ otereterr: —Partseshachaʼ yapaʼ yechencaʼyeña epmeta cochell. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃achcaʼye.
LUK 22:39 Allempoñapaʼ oʼ rrallmeʼchuanenet ñeñt̃e pascuapo, Jesúsñapaʼ c̈haʼnerrpaʼ ahuenerr Olivop̃no; ñapaʼ att̃ecma pena c̈hocmach sen all. Pueyochreshaʼñapaʼ cot̃aʼhuaneñet.
LUK 22:40 Allempoña c̈henet allpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otuenan pueyochreshaʼ: —T̃eʼpaʼ arrchaʼ semaʼyochuena att̃och eʼñe saʼhuantaʼ ñeñt̃chaʼ sehuapoya t̃eʼ ñeñt̃chaʼ atarr huomenc setpateʼ.
LUK 22:41 Allempoña ñapaʼ ahuoʼ mameʼ aʼyent̃eyeʼ. Ñañapaʼ all concorpaʼhuena oʼ maʼyochuena.
LUK 22:42 Puemaʼyocheñot̃ atet̃ otuen: —Apa, ñerraʼm p̃ach pocteʼ enteʼ arepaʼchña pemnatatsche oʼch c̈hapona ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ nenten. T̃arraña ñerraʼm p̃ach muenats añchaʼña atet̃ pep̃aton ñeñt̃ pemnen p̃a, amachña añeyaye ñeñt̃ nemnen na.
LUK 22:43 Allempoñapaʼ huapoña mellañot̃eñ Yompor pueʼntañot̃ ñeñt̃ña ahuamencat̃ p̃oseʼ att̃och ahuantan puellquëña.
LUK 22:44 Ñapaʼ atarr nanac puellquëñeshaʼ maʼyochena; puemaʼyocheñot̃paʼ atarr nanac ñorraʼten. Poʼñorrñapaʼ c̈ha huatena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ errasats tsopsaʼtets patso.
LUK 22:45 Allempoña maʼyochuapaʼ tanterra, ahuerr pueyochreshesho. All entuerranet ñetñapaʼ c̈ha atarr manrrenet amaʼt eʼñe puellquëñeshet.
LUK 22:46 Ñañapaʼ atet̃ otuerranet: —Sapaʼ esoʼmareʼtña c̈ha atarr semanrraʼten. T̃eʼpaʼ oʼch setanterrapaʼ c̈hoña semaʼyochrraʼta att̃och saʼhuantaʼ ñeñt̃chaʼ sehuapoya topateñets atarr huomenc.
LUK 22:47 All atet̃ otyenan pueyochreshaʼpaʼ allempoñapaʼ huac̈haʼtoña shonteʼ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ huac̈haʼtatahuet ñeñt̃paʼ ñeñt̃ sochetsa Judas ñeñt̃ara ñeñt̃ pueyochreshaʼ peneñ ñeñt̃ c̈harrasheña ñeñt̃ aʼpchenahuet epsheña. Ñañapaʼ c̈ha ponmosaya Jesús, puetsoʼtstsapaʼteñot̃ huom̃chaʼtos.
LUK 22:48 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —Eʼñeʼtchaʼ petsoʼtstsapaʼteñot̃en pepomuerren na Ñeñt̃en Acheñetosets.
LUK 22:49 Añña ñeñt̃ yemtenaya Jesús allempo atet̃ eñchet oʼch rromoset Jesús, ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Ayochreshat̃e ¿amat̃eʼ pocto oʼch yemoñsap̃a yocchello?
LUK 22:50 Puesheñarrña pueyochreshaʼ allent̃a chetan poʼcchell ahuoʼch c̈hontoʼtapan corneshaʼ paʼcheñer puetepaʼtchaʼ tsorroñ poʼcohuenrot̃. Ñeñt̃paʼ año paʼcheñer ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar.
LUK 22:51 Jesúsña allempo entan pueyochreshaʼ atet̃ p̃apaʼ ñañapaʼ otanet: —Ñeñt̃epaʼt̃a, amach atet̃ sep̃atsto. Allempoña ñeñt̃ tsorrquetaʼtetpaʼ alla aʼp̃llerrñañ puet oʼ alla orrater oʼ eʼñe correrra.
LUK 22:52 Ñeñt̃ huac̈haʼtoya ñeñt̃chaʼ rremoseʼ Jesúspaʼ ñeñt̃paʼ añcaʼye ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñam̃a ñeñt̃ judioneshaʼ poʼguardianeshar ñeñt̃ cohuam̃peneʼ Parets paʼpaquëll ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Allempo huac̈haʼtoñetpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: —Esoʼmareʼt sehuac̈haʼtennanaña eʼñe occhellet̃areroches ñam̃a etsachperet̃areroches att̃och serrmaʼn. Napaʼ ¿eʼñeʼt atet̃ sentenen ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃en?
LUK 22:53 Napaʼ allponmatuanen alloʼtsenen Parets paʼpacllo eʼñe parro sesho, esoʼmareʼtña amaña allempocmayeʼña serrmaʼneʼt̃e. T̃arroʼmar t̃eʼ oʼ c̈hap allempo ñeñt̃ poctetsa socop ñeñt̃oʼmar t̃eʼ oʼ c̈hap allempoch oneñet̃paʼ oʼch orrtatennas poʼhuamenc, ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼm checmeteʼ.
LUK 22:54 Allempoñapaʼ rremoset Jesúspaʼ arr aneret am̃chaʼtaret̃ paʼpacllo ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Pedroñapaʼ ñapaʼc̈hoʼña cot̃eʼ t̃arraña ñapaʼ chentaʼ en aʼyot̃.
LUK 22:55 Petot̃ña rroc̈h pampopaʼ all aʼt̃orenet tsoʼ all anorrc̈haʼtyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ shotetsa. Pedroñapaʼ all anorros ñam̃a all shotosa.
LUK 22:56 Allempoña huapa coyaneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ pueñañra. Entosan Pedro all shotenapaʼ alla cohuos, atet̃ otos: —Añpaʼc̈hoʼña encanesharpaʼ ñeñt̃rramtso yemtayeʼt̃ña Jesús.
LUK 22:57 T̃arraña Pedroña c̈ha aʼnasochapaʼ atet̃ otanña coyaneshaʼ: —Napaʼ amacaʼye nentare.
LUK 22:58 Eʼñe oʼchtapaʼ huapa ñam̃a poʼpsheñeñ entuererrpaʼ ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otuererr: —P̃apaʼc̈hoʼña parrocaʼye eʼñe peyemtena. Pedroñapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ yacmar: —Napaʼ amarramcheʼ erra neyemtenoña na epan ña.
LUK 22:59 Oʼ tama oʼchterrerrpaʼ oʼ alla huerrerr poʼpsheñeñ, ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otuererr: —Poʼñoc̈hcaʼye añmapaʼ ñeñt̃caʼye eʼñe yemtenaya t̃arroʼmar ñapaʼc̈hoʼña galileoʼmarneshaʼcaʼye atet̃ ñerraʼm Jesús.
LUK 22:60 Pedroñapaʼ alla oterranerr ñeñt̃ yacmar: —Amarramcheʼ neñoteñeña est̃eʼña atarr p̃otenen. Eʼñe allempo atet̃ eñorena Pedro, eʼñepaʼtchaʼ allempocma eñenña atollop.
LUK 22:61 Allempoña Partseshaʼ Jesúspaʼ cohuaʼ allent̃eʼtsen Pedro. Pedroñapaʼ allent̃a yerpuerrana atet̃ otneñ Partseshaʼ: “Amach eñenaʼ atollop ñeñt̃e tsaprocma p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna.”
LUK 22:62 Allempoña Pedropaʼ ahuoʼ aʼyo all eʼñe puellquëñeshaʼ yahuosa huomenc.
LUK 22:63 All yottam̃p̃sateñet Jesús am̃chaʼtaret̃ paʼpacllo añña solltarneshaʼ ñeñt̃ cohuam̃p̃sachet ñetñapaʼ atarr achm̃areʼteñet Jesús all cohuam̃peñet. Atarr c̈hotaʼteñet.
LUK 22:64 Huancaclleʼcheñet, pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ oteñet: —Ñehua, t̃eʼña eñoratenperrepaʼ Parets allochñapaʼ att̃och p̃otey eseshaʼt̃eʼña pec̈hotaʼtyeneʼ.
LUK 22:65 Elloña pachm̃areʼteñot̃etpaʼ paʼnamen esocmañen otyeñet, sochatseʼtyeñet.
LUK 22:66 Tsapat̃ña allempo puetarenpaʼ apc̈haʼmuena allohuen ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ epuet ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. All apc̈haʼmuena allohuen judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ aʼpoctatyeneʼ ñoñets, all anmaʼmueñetña Jesús. Allñapaʼ aʼp̃t̃oʼtareʼtapet, atet̃ otapet:
LUK 22:67 —Yapaʼ t̃eʼpaʼ yemneñ oʼch p̃otosey ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ p̃a ñeñt̃ep̃ Cristotets. Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet: —Amaʼt notatstas na poʼñoc̈h ñeñt̃en Cristotets sañapaʼ amachcaʼye pocteyeʼ sentno att̃och sameʼñaʼna.
LUK 22:68 Ñam̃a napaʼc̈hoʼña amaʼt oʼch es naʼp̃t̃oʼtas sam̃a sañapaʼ amachcaʼye sanapnoña nam̃a. T̃arroʼmar sapaʼ amachcaʼye semno saʼrroyerren.
LUK 22:69 T̃arraña t̃eʼpaʼ amaʼtchaʼ atet̃ sep̃aʼnoñ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe c̈hap allempoch oʼch alla nanorruerr Nompor poʼcohuenrot̃ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa, amaʼt na Ñeñt̃en Acheñetosets.
LUK 22:70 Allempoña allohuenet atet̃ oteñet: —Ñeñt̃epñapaʼ ¿p̃aʼtrraña Puechemer penña Yompor? Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Eʼñecaʼye poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ sotenen sa.
LUK 22:71 Allempoña ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —T̃eʼ yapaʼ ama yemneñe poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ aʼmet̃areʼtam̃p̃soseʼ t̃arroʼmar t̃eʼ yapaʼ allohueney eʼñe yeʼmhuen ñeñt̃ atet̃ otena añ acheñer, ñapaʼ Yomporoʼ Puechemer. Ñapaʼ c̈hacaʼye atarr achm̃areʼtenan Yompor.
LUK 23:1 Allempoña allohuenet tantrraʼtuet, eʼñe parrocma anmet Jesús alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ Pilato (ñeñt̃ nen gobierno Romot̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa alloʼmarneshacop).
LUK 23:2 Allñapaʼ atarr otteñeʼchoset, tomaʼtam̃pesyesoset, ñeñt̃paʼ atet̃ otyesoset: —Ya añ acheñer c̈hocma yenteñ yec̈hatyenan yamoʼtseshac̈hno judioneshaʼ ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayaye, ñam̃a atet̃ oteney añoʼch yetsaʼtatsto impuesto ñeñt̃ romoʼmarneshacop ñeñt̃ nen am̃chaʼtaret̃ Romot̃. Amaʼt ñapaʼ atet̃ otena ñapaʼ ñoʼ Cristotets ñoʼ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa arr.
LUK 23:3 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Pilatopaʼ aʼp̃t̃oʼtapan Jesús: —P̃apaʼ ¿p̃aʼtña judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erep̃? Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Atet̃caʼye atet̃ p̃otenen.
LUK 23:4 Añña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a acheñeneshac̈hno, ñetñapaʼ atet̃ otanet Pilato: —Ñehua, napaʼ amacaʼyeña nentoñeña ñeñt̃ att̃o ama pocteyeʼ es penoña añ acheñer.
LUK 23:5 Judioneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ alla otereterr Pilato: —T̃arraña yañapaʼ c̈hocmaña yenteñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyenan acheñeneshaʼ att̃och at̃pareʼtatenanet gobierno. Eʼñe Galileot̃eñ atet̃ pena, amaʼt t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap ñam̃a arr Judeo eʼñe att̃ecma oʼ yec̈hatuerrerr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ yenteno ya.
LUK 23:6 Att̃oʼ eʼm̃ñotenan judioneshaʼ atet̃ otyenet eʼñe Galileot̃eñ yec̈haten, allempoña Pilatopaʼ atet̃ aʼp̃t̃oʼtanet: —Jesúspaʼ ñapaʼ ¿galileoʼmarneshaʼtña?
LUK 23:7 Allempoña eñotachet ñapaʼ poʼñoc̈hcaʼye galileoʼmarneshaʼ allempoña Pilatopaʼ atet̃ cot̃apeʼch ñeñt̃paʼ Herodesocpacaʼye t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa galileoʼmarneshacop. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ mueñan Jesús Herodesesho t̃arroʼmar Herodespaʼ allempo c̈hap Jerusaléño all emoʼten.
LUK 23:8 Herodesñapaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ agapaneñ Jesús t̃arroʼmar ahuat̃ot̃eñ atarr mueneñ oʼch eñch t̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ eʼmareʼtenan Jesús ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena. Ñapaʼ añecopña atarr mueneñ oʼch orrtatoñ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena orrtatyeseʼ ñeñt̃ ama puentareto.
LUK 23:9 Atarr es aʼp̃t̃oʼtareʼtapaneñña Jesús t̃arraña ñapaʼ ama anapanoña Herodes amaʼt eʼñe parrocha.
LUK 23:10 All t̃omc̈haʼtoset ñam̃a allohuen am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a alloʼtsen ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets, ñetña allpaʼ otteñeʼchuereterr Jesús all Herodesesho, paʼnamen otyesuerreterr.
LUK 23:11 Allempo Herodes ñam̃a allohuen poʼsolltarneshar ñetpaʼc̈hoʼña puerrap̃soñet ñamet. Achm̃areʼchet all cheʼtatseteñet. Puecheʼtatseteñot̃et chorrachet am̃chaʼtaret̃ paʼshtam ñeñt̃ atarr cohuen. Allempoña Herodespaʼ oʼ alla mueñoʼter Pilatesho.
LUK 23:12 Ñeñt̃oʼmarña Herodes epuet Pilatopaʼ eʼñe allempocma amoʼtstannerret t̃arroʼmar ahuañmoʼchapaʼ c̈ha eʼmoñeʼtannenet.
LUK 23:13 Allempoña Pilatopaʼ alla apc̈haterran ora allohuen judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ poʼcornaneshar paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a poʼpotantañ judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ amaʼt ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ.
LUK 23:14 Pilatoñapaʼ alla otapuerraneterr: —Añ acheñer ñeñt̃ sehuapatennan ñeñt̃ soten sa ahuoʼ yec̈hatyesan acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ senteno sa, t̃eʼña napaʼ oʼ naʼp̃t̃oʼtareʼtue amaʼt allempo alloʼtsaʼyenes t̃arraña nañapaʼ amaʼt parrochapaʼ ama nentoñeña ñeñt̃ atet̃ sotyen att̃oʼ pena ñeñt̃ ama cohuenayaye.
LUK 23:15 Amaʼt ñam̃a Herodespaʼ ama entoñeña ñeñt̃ ama pocteyeʼ yec̈hcateno, ñeñt̃oʼmarña oʼ alla mueñer nesho. Poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye eñalleña ñeñt̃ atet̃ pen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ yenteno allohueney att̃ot̃chaʼ yemtsatach.
LUK 23:16 Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ att̃achcaʼye necoñchach mameʼpaʼ oʼch alla naʼrroyer.
LUK 23:17 T̃arraña allohuen judioneshaʼ puerrannarteñot̃et atet̃ ochet Pilato: —Pemtsatachñacaʼye, añchaʼña p̃aʼrroyerrnay Barrabás. Ñehua, ñeñt̃ Barrabás ahuañmoʼchot̃eñ yottam̃peñet t̃arroʼmar ña yec̈hateneʼ acheñeneshaʼ at̃pareʼchetepaʼ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃. Eʼñe pat̃pareʼteñot̃ oʼ muetsan acheñ. Ñehua, ñetpaʼ atet̃ yec̈henet. Pat̃eʼtets pascuapo ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃paʼ oʼch aʼrroyerrñañet judioneshaʼ puesheñarr pamoʼts ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa ñerraʼm erraʼtsen muenenet ñet, ñeñt̃paʼ añecop aʼrroyenanet att̃och coshatenan judioneshaʼ.
LUK 23:20 Ñeñt̃oʼmarña Pilatopaʼ atarr mueneñeñ oʼch aʼrroyerranet Jesús, ñeñt̃oʼmarña alla aʼp̃t̃oʼterranerr allohuen acheñeneshaʼ.
LUK 23:21 T̃arraña ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ amaña pocteyeʼ enteñeto. Elloña ñeñt̃apaʼ rrannartet allohuenet, atet̃ otereteʼt̃: —¡Pecorsoʼtam̃p̃sach! ¡Pecorsoʼtam̃p̃sachñacaʼye!
LUK 23:22 Pomaʼpocheño Pilatopaʼ alla oterraneterr: —¿Esoʼmareʼtña semneñña oʼch necorsoʼtam̃p̃sach? Napaʼ amacaʼye nenteññañeña ñeñt̃ att̃o ama pocteyeʼ es peno att̃och yemtsatach. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ att̃achcaʼye, necoñchach mameʼ allempopaʼ oʼch alla naʼrroyer.
LUK 23:23 T̃arraña ñetpaʼ ama cac̈hpueñeto otareʼtet. Elloña ñetpaʼ eʼñe puerrannarteñot̃et atarr enamueñet att̃och corsoʼtam̃p̃sach.
LUK 23:24 Ñeñt̃oʼmarña Pilatopaʼ ameʼñachet. Att̃oña ñapaʼ atet̃ eñora: —T̃eʼpaʼ oʼch atet̃ nep̃onas ñeñt̃ atet̃ atarr semnen sa.
LUK 23:25 Ñeñt̃oʼmar allempo aʼrroyanet Barrabás ñeñt̃ enamueñet amaʼt ñeñt̃ pat̃parñot̃ yottam̃peñet ñam̃a puemtseñot̃ acheñ. T̃arraña Jesúsñapaʼ oʼ apanet att̃och muetset ñeñt̃ atarr muenenet ñet.
LUK 23:26 Allempo anmet Jesús aʼyo allchaʼ corsoʼtam̃p̃soset. Allña oñenetpaʼ allñapaʼ poctet puesheñarr yacma ñeñt̃ cireneoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Simón ñeñt̃ errteʼ huerrtsa aʼyot̃. Ñeñt̃ña rremapetpaʼ oʼ chechatnomet Jesús poʼcorsoch ñeñt̃ña anmueʼña chentaʼ.
LUK 23:27 Allñapaʼ cot̃aʼhuanem̃ shonteʼ acheñeneshaʼ, shonteʼ coyaneshac̈hno ñeñt̃ atarr yaʼnaʼtneneʼ Jesús chentaʼ, atarr gogaretyesnenet puellquëñot̃et.
LUK 23:28 T̃arraña Jesúspaʼ allent̃a cohuaʼnmanet, atet̃ otnomanet: —Noc̈hanesha ñeñt̃es jerusaléñoʼmarneshas, amach atarr seyaʼnaʼtatsteno na. Eʼñe socpa atarr seyahuena sacñet̃aret̃olleshohuen.
LUK 23:29 T̃arroʼmar esempopaʼ c̈hocmach huaponasa ñeñt̃chaʼ atarr sellcaterreʼ. Allempoña coyaneshaʼ ñeñt̃ ama achoyoreʼtñepaʼ ñocpuetñapaʼ eʼñech cohuen entaret̃terret allempo t̃arroʼmar ñetpaʼ ama eñalleto puechoyoreshet ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈hterrtsa. Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ otyerrchaʼ allohuen acheñeneshaʼ: “Oʼ atarr cosheñtsoʼtsenterra muec̈hop̃naneshaʼ, amaʼt allohuen ñeñt̃ ama achoyoreʼtñe, amaʼt allohuen ñeñt̃ ama es momaʼyeneto.”
LUK 23:30 T̃arroʼmar allempo puemueroc̈hteñot̃et eʼñe puellquëñot̃etpaʼ atarrchaʼ yaʼñameterret. Pueyaʼñameteñot̃etpaʼ eʼñech pocteʼ entyerret ñegatam̃perretepaʼtoʼ att̃och pampuerranet eʼñe poctacma. Allochñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna atarr nanac mueroc̈htenet.
LUK 23:31 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ att̃o mueroc̈htatennet na amaʼt napaʼ eʼñe cohuen es norrtatyeneñ, eʼñe att̃eneñ ñerraʼm tsach eʼñe cohuen emmoʼrateʼ. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼ napaʼ neñoteñ elloña atarrchaʼ amueroc̈htataret̃terra ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es orrtateno; ñeñt̃ñapaʼ eʼñe atet̃ pena ñerraʼm tsach rromuech. Arrpaʼ allohua atet̃ otnomanet Jesús allempo aneñet allchaʼ corsoʼtam̃p̃soset.
LUK 23:32 All aneñet ñam̃a epsheña ñeñt̃ amtsañ ñeñt̃chaʼ epuet corsoʼtam̃p̃soset.
LUK 23:33 Allempoña c̈hapachet all oteñet Poñetallep̃no, allña corsoʼtam̃p̃sosetña epuet ñam̃a epsheña ñeñt̃ amtsañ, puesheñarr nosñañet poʼcohuenrot̃, poʼpsheñeññapaʼ nosñañet pueʼchcot̃erot̃.
LUK 23:34 Eʼñe allempo corsoʼtam̃p̃sosetpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ maʼyocham̃p̃sosana ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: —Nomporchaʼ t̃eʼpaʼ pep̃retnanetepaʼch t̃arroʼmar ñetpaʼ poʼñoc̈hpaʼ ama eñoteneto ñeñt̃ atet yec̈hcatenet, ñeñt̃ ama pocteyaye. Allempoña solltarneshaʼpaʼ yellsheñeʼchatoñet paʼshtam poʼsuertot̃ att̃och orrta puesheñaʼtets ñeñt̃chaʼ yorayeseʼ puemaʼtets.
LUK 23:35 Acheñeneshaʼñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet all t̃omc̈henet aʼyenet̃. Paʼm̃chaʼtaret̃erneshet ñetñapaʼ atarr es otnareʼteñet, atet̃ otatseʼtyeñet. —T̃eʼña p̃apaʼ oʼ p̃aʼqueshp̃atyes poʼpotantañ, t̃eʼñapaʼ p̃aʼqueshp̃aterra eʼñe p̃añeña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ ñeñt̃ep̃ acren Yompor ñeñt̃chaʼ Cristotosets.
LUK 23:36 Solltarneshaʼpaʼc̈hoʼña atarr achm̃areʼteñet, cheʼtatseteñet. Puecheʼtatseteñot̃etpaʼ ponem̃yetpaʼ aposet vinos ñeñt̃ atarr chellaʼseʼ.
LUK 23:37 Pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeñet: —Ñerraʼm p̃a poʼñoc̈ht̃eʼ ñeñt̃ep̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen judioneshaʼ, t̃eʼñapaʼ p̃aʼqueshp̃aterra p̃añeña.
LUK 23:38 Ñehua, poñot̃ all corsocho all noñet tsachtall aquellcaret̃ ñeñt̃ña quellecpaʼ atet̃ oten: “Añpaʼ ñeñt̃caʼye judioneshaʼ Paʼm̃chaʼtaret̃er.” Ñeñt̃ña quellecpaʼ ñeñt̃ anaret̃ maʼpoʼmar ñoñets—griegac̈h, latinac̈h ñam̃a hebreyac̈h, eʼñe att̃ecma oten.
LUK 23:39 Puesheñarrña amtsañ ñeñt̃ parro corsoʼtam̃peñet, ñapaʼc̈hoʼña achm̃areʼch. Potnareʼteñot̃paʼ atet̃ oteñ: —Ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ Cristop̃paʼ p̃aʼqueshp̃aterra pañeña, yapaʼc̈hoʼña oʼch p̃aʼqueshp̃aterrey.
LUK 23:40 Poʼpsheñeñ amtsañpaʼ cheʼptareʼch. Puecheʼptareʼteñot̃paʼ atet̃ och: P̃apaʼ esoʼmareʼtña ama pem̃chaʼnaʼteñeña Yompor, amaʼt parro amueroc̈htataret̃ey.
LUK 23:41 T̃arraña yocoppaʼ eʼñecaʼye pocteʼ yemueroc̈htena t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ añ tsaʼtatenyet ñeñt̃ allpon yeyec̈hcatyen ñeñt̃ ama cohuenayaye amaʼt eʼñe mamesha. T̃arraña añ acheñer ñeñt̃ parro mueroc̈htatenyet ñapaʼ ama es yec̈hcateno amaʼt mamesha ñeñt̃ ama pocteyaye.
LUK 23:42 Allempoña ñapaʼ atet̃ otan Jesús: —Napaʼ peyerpaʼhuerrnoʼt̃ach allchaʼ p̃aʼm̃chaʼtaret̃etuerra.
LUK 23:43 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Napaʼ poʼñoc̈hcaʼye notap̃, eʼñe t̃ayecma parroʼtseneychaʼ cosheñtso.
LUK 23:44 Allempoña c̈hap pocto atsneʼpaʼ oʼhuañ atsnom, oʼ eʼñe checmetua errap̃aren añe patsro. Oʼña ellerrotnenmochapaʼ oʼ alla puetarerr. Allempoña ñeñt̃ besom allo yottam̃peññañet Parets paʼpaquëll poʼponro ahuepaʼt rrarraʼnom eʼñe poctacma, oʼ eʼñe ellopaʼtetsta.
LUK 23:46 Allempoña Jesúspaʼ rrana. Puerranarot̃paʼ atet̃ ot: —Nomporchaʼ t̃eʼpaʼ oʼ nepomuerra eʼñe p̃ocop eʼñe necamquëñohuen. Eʼñe ñeñt̃a otuapaʼ oʼ rroma.
LUK 23:47 Solltar poʼcap̃táner ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ corsoʼtam̃p̃seʼ, allempo atet̃ ent atet̃ oʼ p̃a, ñañapaʼ allent̃a ayeʼchoc̈htatan Yomporpaʼ ñapaʼ atet̃ ot: —Añ yacmarpaʼ poʼñoc̈huacaʼye eʼñe att̃ot̃a oʼ yemtsatater, amacaʼyeña eñalleña att̃och yemtsatatereñ.
LUK 23:48 Ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ enteʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ach oʼ yoroc̈htach, ñetñapaʼ puellquëñeshaʼ naʼyesnerret pot puesomapo ahuanerret.
LUK 23:49 Allohuen ñeñt̃ atarr yemtayeʼt̃ Jesús ahuañot̃eñ ñam̃a allohuen coyaneshac̈hno ñeñt̃ cot̃aʼhuanmueʼ Galileot̃ ahuañot̃eñ, ñetñapaʼ alla t̃omc̈haʼtyenet aʼyenet̃ allot̃ att̃a cohuanrrorteñet ñamet.
LUK 23:50 Eñall puesheñarr yacma ñeñt̃ara judioneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyen, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ José ñeñt̃ arimateoʼmarneshaʼ. Ñapaʼc̈hoʼña puesheñarr ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ ñeñt̃ parrocma c̈hocmach apc̈henet epuet poʼpotantañ am̃chaʼtaret̃neshaʼ att̃och aʼpoctatenet ñeñt̃ llequëna allohuen judioneshaʼ.
LUK 23:51 Ñehua, ña ahuaña allempo apc̈henet parro poʼpotantañ am̃chaʼtaret̃neshaʼ att̃o oʼpateñet Jesús oʼch muetsatachet, ñañapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñche. T̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ atarr cohueneʼ Yompor esempohuañenchaʼ oʼch atarr ayochreshat̃terra.
LUK 23:52 Ñeñt̃ña Josépaʼ oʼ ahuoʼ Pilatesho oʼch oteñaʼ pocteʼch eñch ñach aʼsuatoseʼ Jesús ñeñt̃ rromuets corsocho.
LUK 23:53 Pilatoñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch, ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ aʼsuater corsochot̃ allempoñapaʼ ep̃atseʼch shetamtso ñeñt̃ eʼñe cohuen, allempoñapaʼ anem̃ allchaʼ pampueñaʼ. All eñaret̃ mapuetpon all ama apamparet̃tenaʼ poʼpoñ arromñat̃, allcaʼyeña nenanaʼña Jesús.
LUK 23:54 Ñehua, allempo pampuet Jesúspaʼ ñeñt̃paʼ añe yet̃ro allempo c̈hocma aññoʼtena judioneshaʼ ñeñt̃ tsapat̃ecop allempoch ameserreterr. Ñehua, allempo pampaʼhuet Jesúspaʼ oʼ ellerren, ñeñt̃oʼmar judioneshaʼpaʼ oʼ mot̃tan ñeñt̃ tsapat̃ecop allempoch amesaʼmuenet eʼñe poctacma.
LUK 23:55 Ñeñt̃ña coyaneshac̈hno ñeñt̃ atarr yemtenaya Jesús ñeñt̃ cot̃aʼhuanmueʼ ahuañot̃eñ Galileot̃, ñetñapaʼ cot̃aʼhuanmet all pampueñetaʼ att̃och eñchet allchaʼ neret Jesús.
LUK 23:56 Allempoña ñet onac̈herret allot̃paʼ oʼ c̈hac̈herret pocollo, ñetñapaʼ allohuenetpaʼ yorayesuerret ñeñt̃ atarr eñmosat̃ec̈hno alloch aʼyanaʼteretaʼ Jesús ora poʼchtsohuen att̃och eʼñe cohuen eñmosat̃tateretaʼ. Ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye atet̃ yec̈henaña judioneshaʼ. Ñetpaʼ alla aññoʼtuaneñetña eñmosat̃ec̈hno t̃arroʼmar tsapat̃paʼ amach serreto puepampro t̃arroʼmar tsapat̃chaʼ c̈hapaʼmuen ñeñt̃e yet̃ro allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃tenet ñocpuet.
LUK 24:1 Allempo oʼ huañ yet̃ñats allempo amesenet, allempo mot̃taʼmuena yet̃ñats temenc coyaneshac̈hnoñapaʼ eʼñe ahuat̃ecma ahuanmaʼmuenet all pampueñet Jesús. Anmaʼmueññañet eñmosat̃ec̈hno ñeñt̃ oʼpatateñet alloch aʼyanaʼtoset. Allñapaʼ cot̃aʼnmaʼmuenanet poʼpotantañ coyaneshac̈hno.
LUK 24:2 Oʼña c̈hac̈haʼtaʼmuenet allpaʼ mapueʼña ñeñt̃ allo mopam̃p̃set Jesús ñeñt̃ puepampuer p̃achet ama att̃erayeʼ entoseto ñeñt̃ atet̃ p̃am̃p̃set poʼpoñ ellerro. Entoset mapueʼ oʼ aʼrrot̃eʼtaret̃tena aʼyenet̃.
LUK 24:3 Allempoña ñetpaʼ eshoʼtrraʼtoset mapuetpono ñeñt̃ puepampuer p̃achet amaña eseshaʼ entosayeña arromñat̃ all net.
LUK 24:4 Ñetñapaʼ c̈ha mueneʼ yoruoset ama eñoteñeto errot̃chaʼña p̃oset. Eʼñe allempo atet̃ cot̃apeʼchyenet ahuepaʼtchaʼ orrtapanet epsheña yacma alla t̃omc̈haʼtoset eʼñe alloʼtsaʼyenet, atarr cohuen popuetyenet paʼshtamuet.
LUK 24:5 Ñetña pueyorñot̃etpaʼ att̃a moʼcrraʼtyeset patso. Pom̃chañot̃et ama eshcayeʼ cohuaʼp̃seto allenet̃ t̃en. Ñeñt̃ña yacma epsheñapaʼ atet̃ otosanet: —Ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye, esoʼmareʼtña seʼnameʼteñña arr allecma nannena arromñat̃eneshaʼ.
LUK 24:6 T̃eʼ ñapaʼ amacaʼye alloʼtsenarayaye arr, oʼcaʼye tanterra. Amaʼt seyerpueñoña ñeñt̃ atet̃ otaseʼt̃ amaʼt ahuañmoʼchot̃eñ allempo Galileoʼtsenmeñ.
LUK 24:7 Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye otaseʼt̃ ñapaʼ ña Ñeñt̃ Acheñetosets c̈hocmach pomueret att̃och errot̃uanen per poʼpoñ acheñ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ att̃och corsoʼtam̃peret, t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ c̈hocmach tanterra.
LUK 24:8 Allempoña ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a yerpueret atet̃ otaneteʼt̃ ahuañmoʼchot̃eñ Jesús.
LUK 24:9 Allempoña coyaneshac̈hnopaʼ onac̈herret puepamprot̃, c̈hac̈herret pocollopaʼ serrpareʼtatueret Jesús puellsensarneshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña ñeñt̃ puesheñarram̃a oʼ puecherra ñam̃a poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen. Coyaneshac̈hnoñapaʼ serrpareʼtueret allohuen ñeñt̃ atet̃ entaʼmuenet Jesús puepampro.
LUK 24:10 Ñeñt̃ serrpareʼtatenayaʼ Jesús puellsensarneshaʼ ñeñt̃paʼ añ María Magdalena ñam̃a Juana ñam̃a poʼpsheñeñ María ñeñt̃ Jacobo pachor ñam̃a poʼpoñec̈hno coyaneshac̈hno.
LUK 24:11 T̃arraña Jesús puellsensarneshaʼ allempo serrpareʼtatosanet coyaneshac̈hno ñeñt̃ atet̃ entuaʼmuenet, ñetñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama ameʼñyetoña coyaneshac̈hno, c̈ha otenapuetañ att̃at̃eʼ otatseʼtyen coyaneshac̈hno.
LUK 24:12 T̃arraña Pedroñapaʼ allent̃a ta eʼñe matenacma. Oʼña c̈hap ñam̃a puepampropaʼ moʼcosa, cohuos oʼpononet̃ all net. Ñapaʼc̈hoʼña ama entose, shetamtsa entos allo ep̃atseʼchet alla oʼshsheʼmaʼyena aʼyenet̃. Ñapaʼc̈hoʼña ahuerr pocollo ama eñoteñe ñatoʼ erroʼtsent̃eʼ.
LUK 24:13 Ñeñt̃e yet̃rocma epsheña pueyochreshaʼ ñetñapaʼ arr senet anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Emaús. Ñehua, ñeñt̃ paʼsoʼcheñ anets Emaúspaʼ Jerusaléñot̃eñpaʼ alloʼtsent̃eʼ c̈harraʼ puechena pat̃err kilómetro c̈hoychaʼ c̈hapats anets Emaúso.
LUK 24:14 Ñetñapaʼ eʼñe pueserrparñeshaʼ senet, añ serrpareʼtyesnenet ñeñt̃ allpon atet̃ oʼ p̃ohua.
LUK 24:15 All senet eʼñe pueserrpareʼteñeshetpaʼ anapannaʼtyesnenet Jesúsñapaʼ alla rremuerranetaʼ. Allempoñapaʼ chopeʼchnomuet eʼñe parro oʼ ahuanmuet anetsonet̃.
LUK 24:16 T̃arraña amaʼt entapetañña Jesúspaʼ ñetñapaʼ c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ ama amnataret̃teneto att̃och chemeʼtapet, ama eseshaʼ chemeʼtaye.
LUK 24:17 Jesúsñapaʼ atet̃ otosan pueyochreshaʼ: —¿Esoʼtña seserrpareʼtyesnen? ¿Esoʼmareʼtña c̈ha atarr sellcaʼnena?
LUK 24:18 Puesheñarrña ñeñt̃ sochetsa Cleofas, ñañapaʼ och: —¿Amaʼt peñoteñeña allohuen ñeñt̃ Jerusaléñoʼtsen ahuañot̃eñ oʼ eʼñe eʼmareʼtuet ñeñt̃ atet̃ oʼ metua all? P̃apaʼ ¿p̃apt̃at̃eʼña ñeñt̃ep̃ t̃aya c̈hapats all Jerusaléño ñeñt̃ep̃ ama eñotosaye ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohuerret Jerusaléño?
LUK 24:19 Ñañapaʼ atet̃ otnomanet: —¿Esoʼtña ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohuerretña all? Ñetñapaʼ alla otnereterr: —Añcaʼye yeserrpareʼtnen Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ ahuaña. Poʼhuamencot̃ orrtatennay poʼpartsoña ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a yapaʼ ama yentare. Ñam̃a atet̃ yec̈hatyeseʼt̃ ñeñt̃paʼ atarr cohuen. Ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ entapreteñ Yompor; acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ enteñet.
LUK 24:20 T̃arraña yaʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetñapaʼ oʼ pomueret Jesús att̃ot̃caʼyeña oʼ muetsatateret, ñeñt̃oʼmarña oʼ corsoʼtam̃peret.
LUK 24:21 T̃arraña yapaʼ ñeñt̃caʼyeña atarr yemneneñ ñatoʼ ñach yaʼrroyatatosayeñña allohueney ñeñt̃ey israelenaʼtarey (att̃o am̃chaʼnoc̈htanaʼtenya romoʼmarneshaʼ ya yaʼnetsro). T̃arraña t̃eʼñapaʼ c̈haña oʼ muetseret. T̃eʼpaʼ oʼcaʼye maʼpamtaʼmuen.
LUK 24:22 Ñam̃a t̃eʼña coyaneshac̈hnoña ñeñt̃ parro yeyemtena, ñetñapaʼ ahuat̃ecma ahuanmaʼmuenet oʼch entaʼmueñet puepampro ñetñapaʼ añoʼ eseshayeʼ entosayeña puepampro all neretañ. Allempoña huac̈herret puepamprot̃ atet̃ serrpareʼtatuerryet, allñapaʼ añoʼ orrtahuet mellañot̃eñ ñeñt̃oʼña otahuet Jesúspaʼ oʼcaʼye tanterra oʼ alla bet̃terra. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ ñeñt̃ña atarr yeyoreʼteneʼ.
LUK 24:24 Allempoña ñam̃a allponsheña ñeñt̃ parro yeyemtena, ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a ahuanmuet ñamet puepampro. Eʼñe atet̃ otuerrey coyaneshac̈hno, ñetpaʼc̈hoʼña ama eseshayeʼ entosaye.
LUK 24:25 Jesúsñapaʼ alla otnerraneterr: —Sapaʼ ama es sec̈henoyoña seyoc̈hro, atarr seʼcharrtaten seyoc̈her att̃och eʼñe sameʼñaʼhuaña ora ñeñt̃ atet̃ eñosyeseteʼt̃ Cristocop allohuen ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ.
LUK 24:26 Amaʼt señoteñeña ñeñt̃chaʼ Cristotatspaʼ atet̃caʼye anaret̃ña ñocop ñapaʼ atarrchaʼcaʼye amueroc̈htataret̃etuanena c̈hoch rromats. Elloñapaʼ oʼch alla c̈herr esempo allempochña eʼñe cohuen aʼcohuentataret̃terra.
LUK 24:27 Allempoña Jesúspaʼ oʼ yerpatnerraneterr ora allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃ añecop ñeñt̃chaʼ Cristotats. Eʼñe Moisés poʼñoñot̃eñ yerpatnomanet ñam̃a poʼpotantañec̈hno poʼñoñ ñeñt̃ eñosyestseʼt̃ Cristocop, ñeñt̃ara ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
LUK 24:28 Allempoñapaʼ c̈hapmochet anetso all sechenet. Jesúsñapaʼ c̈ha otetnena ñerraʼm ñapaʼ am̃tocheʼch.
LUK 24:29 Ñetña alla puepateñot̃etpaʼ atet̃ ochet: —Allachcaʼye yec̈hap arr parro oʼcaʼye tsapuenmoch. Allempoña Jesúspaʼ beʼt̃osos allchaʼ c̈hapuet.
LUK 24:30 Allempoña anorrc̈haʼtoset allchaʼ rrallmeʼchoset. Jesúsñapaʼ chetosan pan, parasyosoʼtam̃p̃sosan pan, shotaʼtospaʼ apaʼyesosanet.
LUK 24:31 Allempo atet̃ p̃osa, pueyochreshaʼña epsheñapaʼ c̈ha eʼñe chemeʼtoset añpaʼ ñeñt̃epaʼtcaʼyeña Jesús. Eʼñe allorocma ñetpaʼ oʼ amnataret̃terret att̃och eʼñe chemeʼteret. Eʼñe chemeʼterretpaʼ allepaʼtchaʼ maʼnatam̃perranet.
LUK 24:32 Allempoña ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Ñeñt̃oʼmarepaʼtcaʼyeña atarr nanac coshatosey ñorraʼ amaʼt c̈ha yellquëna yeyoc̈hro allempo serrpareʼtatnomuey t̃oño all yerpatnomya Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaʼyesaret̃ eʼñe ñocop.
LUK 24:33 Ñetña eʼñe allorocma tantrraʼterretpaʼ oʼ alla ahuanerret Jerusaléño. Allñapaʼ oʼ c̈herret alloʼtsaʼyen poʼpotantañ puellsensarneshaʼ ñeñt̃ oʼ c̈harrasheñam̃a puechena puesheñarr. Alloʼtsen ñam̃a poʼpotantañec̈hno.
LUK 24:34 Allña ñetpaʼ atet̃ otueret poʼpotantañ: —Poʼñoc̈hcaʼye oʼ tanterraña Yepartseshar. Ellonet̃ñapaʼ orrterrana ñam̃a Simón.
LUK 24:35 Allempoña ñetpaʼ serrpareʼtueret ñeñt̃ atet̃ enteret t̃oño ñam̃a all shotaʼtosan pan, att̃oña ñetpaʼ allña eʼñe chemeʼtosetña Jesús.
LUK 24:36 Ñeñt̃a atarr otatsetyenetpaʼ Jesúsñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ t̃omhuets eʼñe all chorren allohuen pueyochreshac̈hno. Alla huom̃chaʼtuenanet, puehuom̃chaʼtueñot̃anetpaʼ atet̃ otuenanet: —T̃eʼpaʼ c̈hosaña eʼñe cosherrtsa seyoc̈hro.
LUK 24:37 T̃arraña ñetñapaʼ c̈ha atarr yoreʼtuenanet, c̈ha atarr mechaʼtrraʼtet, c̈ha otenapuetañ choyesheʼmatst̃eʼ orrterranet.
LUK 24:38 Jesúsñapaʼ atet̃ otuenanet: —Esoʼmareʼtña sañapaʼ c̈haña seyoren. Esoʼmareʼtña sañapaʼ c̈haña atarr seʼcharrtatenña seyoc̈her.
LUK 24:39 T̃eʼpaʼ oʼch secuapuennan not amaʼt ñam̃a netac att̃och eʼñe señotapuerren nacaʼye. Saʼp̃llapuennan nechets, secuaʼyesapuennan nechets allochñapaʼ oʼch eʼñe señotapuenen. Napaʼ ñeñt̃en echtsot̃en, choyesheʼmatspaʼ amacaʼyeña echtsot̃eyayeto ñam̃a amacaʼye anpat̃eyaye atet̃ oʼ sentapuenen napaʼ echtsot̃encaʼye ñam̃a anpat̃encaʼye.
LUK 24:40 Allempoñapaʼ gatuenanet pot ñam̃a paʼtac.
LUK 24:41 Ñetñapaʼ att̃a cohuanrrortapueñet. Amaʼt atarr coshapueñetañpaʼ amaña eʼñeyeʼ ameʼñapueñeto ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ Jesús. Att̃a echarrtatenet pueyoc̈her t̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —¿Arrpaʼ amaʼt secheno amaʼt coñeʼt̃a rreñets?
LUK 24:42 Ñetñapaʼ aña apapueñet pashep̃arr cac achmaret̃ ñam̃a pets pocoyem̃ all nenan poʼmoñ.
LUK 24:43 Ñeñt̃a agaphuenpaʼ oʼ rrohueñ all chorrenet att̃oña ñetpaʼ entapueñet.
LUK 24:44 Allempoñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃ atet̃ notaseʼt̃ allempo orameñ alloʼtseney eʼñe parro, ora allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ Yompor poʼñoño nocop, ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe etsotuerra—eʼñe Moisésot̃eñ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ amaʼt ñam̃a ora allohuen ñeñt̃ quellcaʼyesoneʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ aquellcaret̃tatseʼt̃ libro Salmos, t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña oʼ eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ anaʼyesaret̃ nocop ahuat̃ot̃eñ.
LUK 24:45 Allempoñapaʼ oʼ c̈hapatanet pueyoc̈hreto allohuen ñoñtsoc̈hno ñeñt̃ aquellcaʼyesaret̃ ñocop.
LUK 24:46 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Poʼñoc̈hpaʼ allohuen ñoñets ñeñt̃ aquellcaʼyesaret̃ atet̃caʼye oten ñeñt̃chaʼ Cristotosetspaʼ c̈hocmach poʼñoc̈h rromos, t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ oʼch alla tanterra.
LUK 24:47 Att̃ochña serrpareʼteret Cristo eʼñe Jerusaléñot̃eñ errap̃aren ora allemeñ allohuanen acheñenesheshoʼmar. Att̃ot̃chaʼña acheñeneshaʼpaʼ oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop allochñapaʼ att̃ochña oʼch eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃terret allohuenet poʼchñaret.
LUK 24:48 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —T̃eʼña sapaʼ oʼch saʼpot̃errnan ora ñeñt̃ allpon atet̃ sentyesneʼt̃ amaʼt t̃emeʼttsen.
LUK 24:49 Ñam̃a sa t̃eʼpaʼ ellonet̃ oʼch atet̃ notnerres, poʼñoc̈hcaʼye napaʼ nemñohuerrnaschaʼ Yompor Puecamquëñ entot̃ ñeñt̃chaʼ eʼñe sechorraʼyesaya eʼñe puesheñaʼttsos ñeñt̃ atet̃ oten Yompor ñeñt̃chaʼ eʼñe apaʼyerres. T̃arraña sañapaʼ allasach anetso Jerusaléño, esempohuach chorratasa Parets Puecamquëñ ñeñt̃chaʼña ahuamencat̃ sep̃aʼyesoseʼ ñeñt̃chaʼ apuerres Yompor pueʼntañot̃.
LUK 24:50 Allempoña Jesús err Jerusaléñot̃, ahuanerran pueyochreshac̈hno aʼyo anetso Betanio. Allñapaʼ echantosan potpaʼ bensareʼtam̃pesyesosanet.
LUK 24:51 Eʼñe puebensareʼtam̃peñot̃anetpaʼ allñapaʼ aʼtenocheʼ pueʼntaño oʼ sohuanenanña pueyochreshac̈hno.
LUK 24:52 Ñetña allempo atet̃ entapueret Jesús ahuerr pueʼntañopaʼ paʼyeʼchoc̈htateñeshaʼ maʼyochnerretpaʼ ahuanerret Jerusaléño eʼñe pocsheñeshocmañenet.
LUK 24:53 Ñetña allempopaʼ ellapeneteʼt̃ Parets paʼpacllo all atarr ayeʼchoc̈htateññañet Yompor. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
JOH 1:1 Ahuat̃ot̃eñ eʼñe ñanom paʼmot̃rot̃eñ Cristoñapaʼ eñalla epuet Pompor Parets. Ñañapaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Poʼñoñ p̃aʼ Parets t̃arroʼmar ñach eñotaterreʼ acheñeneshaʼ atet̃ oteñ Yompor Parets. T̃arraña ñapaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma partsoten atet̃ partsoten Pompor ñeñt̃ atarr nanac Parets.
JOH 1:2 Allempo errteʼ ayec̈hcataret̃ta pats, ñañapaʼ eʼñe parro alloʼtsen epuet Pompor Parets.
JOH 1:3 Ñeñt̃oʼmarña allohuen esocmañen ñeñt̃ eñall, ñapaʼ ña eʼñe yec̈hcatueʼ ñeñt̃ atet̃ muenet epuet Pompor. Ñeñt̃ allpon eñallpaʼ ama eñalle ñeñt̃ ama yec̈hcato ña, amaʼt esot̃olla, ñocma pueyec̈hcatar.
JOH 1:4 Ñañapaʼ añepaʼt ñeñt̃ alloch eʼñe yocrrena. Ñeñt̃ña alloch eʼñe yocrrenapaʼ ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ allohuen ñeñt̃ cohuen enten Pompor Parets. Ñeñt̃oʼmar ñapaʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ puetareʼ t̃arroʼmar ñapaʼ ñach aʼpuetarsam̃perreʼ allohuen yoct̃ap̃ña.
JOH 1:5 Amaʼt atet̃ pena sosyaʼtsañec̈hno añe patsro ñerraʼmrrat̃eʼ checmeteʼ, ñañapaʼ eʼñe aʼpuetaresuos. Checmeteʼñapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach errot̃enot̃ aʼchecmetam̃perrano ñeñt̃ puetarñatser ñeñt̃ Yompor poʼcohuenña.
JOH 1:6 Amaʼt allempo ama orrtenaʼ Cristo ñeñt̃chaʼ puetarñatsotosets arr patsro, ñanempaʼ añ orrtatsa puesheñarr yacma ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Juan; ñapaʼ Yompor llesenseʼ.
JOH 1:7 Ñapaʼ añecop huapa ñach aʼpot̃oseʼ att̃och huapa Cristo arr patsro ñeñt̃chaʼ aʼpuetarsam̃perreʼ allohuen yoct̃ap̃ña. Att̃oña ña poʼñoñot̃paʼ ameʼñatosana acheñeneshaʼ.
JOH 1:8 T̃arraña Juanpaʼ ama añeyaye ñeñt̃chaʼ puetarñatsotosets arr patsro; ñapaʼ añecpa huapa att̃och aʼpot̃osan ñeñt̃chaʼ aʼpuetarsam̃p̃sañtostsa.
JOH 1:9 Allempoña c̈hap añe patsro ñeñt̃ puetarñatsotosets t̃arroʼmar añ puetarñatser ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃chaʼ aʼpuetarsam̃p̃soseʼ allohuen acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña, ñeñt̃paʼ alletsa, oʼch orrtosa añe patsro.
JOH 1:10 Amaʼt añ patspaʼ ño pueyec̈hcatareñ, acheñeneshaʼña arr patsropaʼ arepaʼtchaʼ cohuenayeʼ agapapeto t̃arroʼmar ama eseshayeʼ eñotapaye.
JOH 1:11 Amaʼt arr c̈hapañ eʼñe ña pamoʼtseshesho, pamoʼtseshaʼñapaʼ arepaʼtchaʼ cohuenayeʼ agapapeto.
JOH 1:12 T̃arraña puesheñaʼtets ñeñt̃ eʼñe cohuen agapyesapueʼ, amaʼt allohuen ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya ña, ñetñapaʼ apuerranet llesens att̃och eʼñe puechemer perranet Yompor Parets.
JOH 1:13 Ñeñt̃ att̃o puechemer perrey Yompor ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye atet̃ yeʼñalletena ya ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o yeʼñalletena arr patsropaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ anaret̃ey ya ñeñt̃ey arromñat̃ey. Ñam̃a att̃o puechemer oʼ perrey Yompor, ñeñt̃paʼ ama añot̃eyaye ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney poʼpsheñeñ acheñ poct̃ap̃ña. Yapaʼ añot̃ña oʼ puechemer perrey Yompor att̃o oʼ muenaterrey eʼñe ña poct̃ap̃ña.
JOH 1:14 Cristoña ñeñt̃ Poʼñoñ pen Yompor oʼ acheñetos arr patsro, oʼ yeyc̈hañ eʼñe parro mameʼ añe patsro. Ñapaʼ atarr amuerañtosa. Ñam̃a att̃o yec̈hatosey Yompor poʼñoñ ñeñt̃ña ñoñetspaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃, ama shequëñtsoyaye amaʼt mamesha. Ñam̃a yapaʼ c̈hocma yentoñeʼt̃ poʼcohuenña. Ñeñt̃ña poʼcohuenñapaʼ atet̃ ñerraʼm Pompor ñeñt̃ poʼpat̃rror peneʼ ña.
JOH 1:15 Allempoña Juan puerranarot̃paʼ aʼpot̃an Cristo, ñeñt̃paʼ atet̃ eñora ñocop: —Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña notaseʼt̃ ahuaña, ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼ ñapaʼ atarr ahuamencat̃eshaʼ, nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno, t̃arroʼmar ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ eñalla. Amaʼt allempo neʼñalleta na, ñañapaʼ eñalla. Ñeñt̃paʼ allohua atet̃ ot Juan ñenmat̃ Cristocop.
JOH 1:16 Ñapaʼ atarr amuerañtosa ñeñt̃oʼmarña allohueneypaʼ atarr bensareʼtam̃peney. Alloʼna sen yebensareʼtam̃pesneneʼ.
JOH 1:17 Ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ quellconay Moisés ahuat̃. T̃arraña Jesucristopaʼ ñaña orrtatoseʼña muereñets ñam̃a ñapaʼ añ orrtatonay ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ alloch yequeshperra.
JOH 1:18 Yompor Paretspaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama eseshayeʼ puentare. Poʼpat̃rrorña ñeñt̃ Cristotosets ñeñt̃paʼc̈hoʼña Parets ñeñt̃ eʼñe parro att̃ecmuet; ñapaʼ ña yeñotaterreʼña atet̃ penaña Pompor Parets.
JOH 1:19 Allempo judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñetñapaʼ mueñet acheñ Jerusaléñot̃ ñeñt̃chaʼ ahuanmatsa Juanesho. Añ mueñet judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a levitaneshaʼ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch t̃orrenet Parets paʼpacllo. Ñetpaʼ añecop amñaret̃tet ñetchaʼ aʼp̃t̃oʼtoset Juan ñapaʼ eseshaʼt̃eʼña. Oʼña c̈hapuet ñeshopaʼ atet̃ otoset: —P̃apaʼ ¿eseshapeʼtña, amaʼt añeyaype ñeñt̃ep̃chaʼ Cristoterrets?
JOH 1:20 Juanñapaʼ ama aʼnasoto; att̃o aʼmet̃apaʼ ñapaʼ atet̃ otapanet: —Napaʼ amacaʼye añeyayno ñeñt̃chaʼ Cristoterrets.
JOH 1:21 Ñetñapaʼ alla otereterr: —Ñeñt̃epñapaʼ ¿eseshapeʼtña, amaʼt añeyaype Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ? Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Amacaʼye ñeñt̃eyayno. Ñetñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼtereterr: —Amapaʼ ñatoʼ ¿añep̃t̃eʼ ñeñt̃ep̃chaʼ aʼm̃terreʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ yecuen? Ñañapaʼ alla oterraneterr: —Amacaʼye ñeñt̃eyayno.
JOH 1:22 Ñetñapaʼ alla otereterr: —Ñeñt̃epñapaʼ ¿eseshapeʼtña p̃a? Yapaʼ yemneñcaʼye oʼch p̃otey allochñapaʼ oʼch yoteraʼ ñeñt̃ yemñeneʼ. ¿Errot̃enaʼtchaʼña p̃oteyña p̃ocop?
JOH 1:23 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼ nocopcaʼye eñoseʼt̃ña Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Allempopaʼ atet̃caʼ oteʼt̃: Eʼmorrterrach puesheñarr poʼñoñ all amayo allchaʼ serrpareʼtaterranña acheñeneshaʼ. Puerranarot̃paʼ añchaʼ tomaʼntaterranet t̃oñ ñapaʼ atet̃chaʼcaʼye oterranet: “Saʼcohuenetyes t̃oñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ oʼch eʼñe saʼpac̈harretyesoñ paʼt̃ep̃.”
JOH 1:24 Ñehua, ñeñt̃ amñaret̃tatsa Juanesho, ñetpaʼ añcaʼye mueñenahuet ñeñt̃ fariseoneshaʼ ñeñt̃ara judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ.
JOH 1:25 Ñetñapaʼ alla otereterr Juan: —Arepaʼt Cristoyaypepaʼ esoʼmaruañacaʼyeña p̃apatenña Yomporecop, arepaʼt Elíasoyaype, arepaʼt añeyaype ñeñt̃chaʼ aʼm̃terreʼ Yompor poʼñoñ.
JOH 1:26 Juanñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼ amaʼt napatyen Yomporecoppaʼ eʼñecaʼye oñochaya napatyenanet. T̃arraña oʼ c̈hap sesho poʼpsheñeñ ñeñt̃ ello atarr sherbets, t̃arraña sapaʼ amacaʼye señoteñeña sa.
JOH 1:27 Ñapaʼ amaʼtchaʼ chenta huapapaʼ ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña ello atarr sherbets; nañapaʼ ama es nesherbeno att̃och amaʼt poʼsapatrec̈hapaʼ oʼch nepyam̃pes.
JOH 1:28 Ñehua, allpaʼ atet̃caʼye penet all oteñet Betábara allara Jordanaso yom̃taʼn t̃arroʼmar Juanpaʼ allcaʼye apatyenanña acheñeneshaʼ Yomporecop.
JOH 1:29 Tsapat̃ña Juan allempo entapan Jesús ñeshonet̃ en, ñañapaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ: —Añcaʼyeña ñeñt̃ oʼ llesenserr Yompor ñeñt̃chaʼ Poʼcarrneror pen, ñach yahuanmam̃perreʼ yoʼchñar allohueney ñeñt̃ey añe patsroʼtsaʼyeney, t̃arroʼmar ñach rromuerrets yoʼchñarecop atet̃chaʼ perra atet̃ amtsaret̃tena carrnero ochñartsocop.
JOH 1:30 Añmapaʼ ñeñt̃caʼyeña notaseʼt̃ ahuaña: “Ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼpaʼ ñapaʼ atarr ahuamencat̃eshaʼ, nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno, t̃arroʼmar ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ eñalla. Amaʼt allempo neʼñalleta na, ñañapaʼ eñalla.”
JOH 1:31 Amaʼt na ahuañmoʼchapaʼ ama neñoteñe eseshaʼt̃eʼña ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼ ñeñt̃chaʼ Cristoterrets. T̃arraña napaʼ añecpaña nohuena nach apatyesnomueʼ acheñeneshaʼ oño, att̃ochña norrtaterrñañ israelenaʼtarneshacop ñeñt̃ poʼñoc̈h Puechemer pen Yompor.
JOH 1:32 Allempoña Juanpaʼ eñotatan acheñeneshaʼ ñapaʼ atet̃ otanet: —Na ahuaña allempo napatap̃ Jesúspaʼ Yomporña Puecamquëñ eʼñe atet̃ nentap̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yep̃ oʼ sohuaʼnma entot̃, c̈hap eʼñe Jesúsesho.
JOH 1:33 Amaʼt allempo napaʼ ama neñoteñe ñeñt̃t̃eʼña Yompor Puechemer t̃arraña Yompor ñeñt̃ oʼ llesenserren att̃och napatyes acheñeneshaʼ oño, ñapaʼ atet̃caʼye otenen: “Esempoch pent oʼ sohuaʼnma Necamquëñ oʼch c̈hap eʼñe ñesho ñeñt̃chaʼ chorrosaya, ñapaʼ ñeñt̃chaʼcaʼyeña chorraterrahuetña Parets Puecamquëñ.”
JOH 1:34 Na poʼñoc̈hpaʼ oʼcaʼye neñch ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ neñotatenes ñeñt̃caʼyeña Yompor Puechemer.
JOH 1:35 Tsapat̃ñapaʼ poʼpocheño all t̃en Juan epuet epsheña pueyochreshaʼ.
JOH 1:36 Cohuenan Jesús all chopeñeʼchen aʼyenet̃, alla oterraneterr: —Añcaʼyeña ñeñt̃ Poʼcarrneror pen Yompor.
JOH 1:37 Ñeñt̃ña epsheña pueyochreshaʼ allempo eʼmet atet̃ oteñ Juan, ñetñapaʼ allent̃a cot̃aʼnmet Jesús.
JOH 1:38 Puetallesnomtsaña Jesúspaʼ entapanet cot̃aʼneñet chentaʼ ñañapaʼ atet̃ otapanet: —¿Esoʼtña semnen? Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Maestro, ¿erraʼtña pec̈hap?
JOH 1:39 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Soct̃errencaʼye oʼch senteñaʼ. Ñetñapaʼ allent̃a cot̃aʼneret Jesús oʼch enteñetaʼ all aʼposa. Alla aʼposet ñamet ñeñt̃e yet̃ro t̃arroʼmar allempopaʼ oʼ mam̃amena oʼch ellerren.
JOH 1:40 Ñehua, ñeñt̃ña epsheñoʼmaret ñeñt̃ eʼmueʼ atet̃ oten Juan ñeñt̃ cot̃eʼ Jesús, puesheñarr ñeñt̃paʼ Andrés ñeñt̃ Simón Pedro paʼmoʼnasheñ.
JOH 1:41 Andrésñapaʼ allorocma ahuerr eʼnerrayaʼ Simón; oʼña enteraʼpaʼ atet̃ otuerr: —Yapaʼ oʼcaʼye yenter Mesías. (Ñehua, ñeñt̃ña ñoñets Mesías añcaʼye otenet ñeñt̃chaʼ Cristoterrets.)
JOH 1:42 Andrésñapaʼ allent̃a anerran paʼmoʼnasheñ Simón Jesúsesho. Jesúsñapaʼ cohuapueʼpaʼ atet̃ otap̃: —P̃aʼtña Simón, ñeñt̃ep̃ puechemer pen Jonás. T̃eʼpaʼ nesocherrep̃chaʼ Cefas (ñeñt̃ara soʼchñets ñeñt̃ otenet griegac̈ho Pedro).
JOH 1:43 Tsapat̃ña Jesúspaʼ sechena oʼch ahuerr Galileo. Allña entuenan Felipe ñañapaʼ atet̃ otueñ: —Amaʼt pemno oʼch p̃oct̃enen.
JOH 1:44 Ñehua, Felipepaʼc̈hoʼña galileoʼmarneshaʼ, ña paʼnetserpaʼ añ paʼsoʼcheñ Betsaida ñeñt̃ara ñam̃a Andrés paʼnetser ñam̃a Pedro.
JOH 1:45 Felipeñapaʼ entuenan Natanaelpaʼ atet̃ otueñ: —Yapaʼ oʼcaʼye yenter ñeñt̃ ñocop quellquëʼt̃ Moisés all orrtatan ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñam̃a ñocop quellquëʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Añepaʼtcaʼye Jesús ñeñt̃ huetsa Nazaretot̃ ñeñt̃ José puechemer.
JOH 1:46 Natanaelñapaʼ atet̃ otapan Felipe: —Nazaretot̃paʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amacaʼye huenoña ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñ. Felipeñapaʼ atet̃ otererr: —Poʼñoc̈h orracaʼye oʼch penteñaʼ.
JOH 1:47 Natanaelpaʼ allent̃a ahuoʼ oʼch entenanaʼ Jesús. Jesúsñapaʼ entapan Natanaelpaʼ ñañapaʼ atet̃ eñora ñocop: —Añcaʼyeña poʼñoc̈h puesheñarr israelneshaʼ ñapaʼ amacaʼye shequëno amaʼt mamesha.
JOH 1:48 Natanaelñapaʼ atet̃ otosan Jesús: —Napaʼ ¿errot̃enot̃eʼtña peñotenen? Amacaʼye pentarno. Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Allempo ama aʼsechenp̃aʼ Felipe nesho, allempo p̃apaʼ alla p̃anen mañt̃o higocho nañapaʼ nentenep̃caʼye.
JOH 1:49 Natanaelñapaʼ atet̃ otererr: —Maestrochaʼ pepaʼtña Yompor Puechemerep̃. Pepaʼtña Am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ atarr cohuen allohuen israelneshaʼ.
JOH 1:50 Jesúsñapaʼ otererr: —Napaʼ oʼ notap̃ napaʼ nentenep̃ allempo p̃anen mañt̃o higocho, ñeñt̃oʼmart̃eʼña oʼ p̃ameʼñaʼna. T̃eʼñapaʼ oʼch notas, elloña t̃eʼpaʼ nanacchaʼ senterrnan nepartsoña ñeñt̃ ama tama sentennanaʼ.
JOH 1:51 Jesúsñapaʼ alla otererr: —Poʼñoc̈hcaʼ notenes, senterrchaʼ enet atoraret̃ ñam̃a Yompor poʼm̃llañot̃eñreneshaʼ aʼtac̈henet ñam̃a sohuac̈henet eʼñe nesho, na Ñeñt̃en Acheñetosets.
JOH 2:1 Oʼña maʼpamuetuerr allempo c̈herr Jesús Galileo, allña anetso Caná atarr coshaprechet puesheñarr yacma ñeñt̃ senaʼtetsa. Jesúsña pachorpaʼ alloʼtsen.
JOH 2:2 Jesúsña epuet pueyochreshaʼpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña ahuaʼñaret̃tet allchaʼ rrallmeʼchapretenetaʼ.
JOH 2:3 Allñapaʼ c̈ha huañap̃set vinos. Jesúsñapaʼ atet̃ och pachor: —T̃eʼpaʼ ama eñalle vinos, oʼc̈ha huañap̃set.
JOH 2:4 Jesúsñapaʼ atet̃ otan pachor: —Achochaʼ esoʼmareʼtña atet̃ p̃otenenña na. Nocoppaʼ amacaʼye c̈henaʼ allempoch es norrtatyes.
JOH 2:5 T̃arraña amaʼt atet̃ otañpaʼ pachorñapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ sherbets all: —Ñerraʼm errot̃enchaʼ otas nechoyorpaʼ sañapaʼ eʼñech atet̃ sep̃a.
JOH 2:6 Ñehua, allpaʼ alloʼtsen pechapm̃a orrot̃ mapyem̃. Ñeñt̃ña orrot̃ec̈hnopaʼ tama ateshamerr, puem̃aʼttso orrot̃paʼ ñatoʼ sent̃eʼ oñ epa galon amapaʼ maʼpat̃eʼ galon sets oñ att̃och chorraresua. Ñeñt̃ orrot̃ec̈hnopaʼ allecma nenet oñ alloña aʼcohuentatena judioneshaʼ Partsocop ñeñt̃ atet̃ anaret̃tenet ñocpuet.
JOH 2:7 Allñapaʼ atet̃ otan Jesús ñeñt̃ sherbets all: —T̃eʼpaʼ oʼch seʼchorrayes oñ orrot̃o. Ñetñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet eʼñe eʼchorraresuahuet oñ.
JOH 2:8 Allempoña oʼ eʼchorraresuetpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —T̃eʼñapaʼ oʼch sesheʼ coñeʼt̃paʼ oʼch sanem̃ alloʼtsen aneʼtañ. Ñetñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet.
JOH 2:9 Allempoña aneʼtañpaʼ allent̃a amllan oñ ñeñt̃ aʼpnasaret̃ vinos ñañapaʼ ama eñoche errot̃t̃eʼ oʼ huapatetña vinos. Aña eñoteneʼ ñeñt̃ sherbenahuet all ñeñt̃ etasoteʼ oñ. Allempoña amllaʼhuan vinospaʼ ñañapaʼ allent̃a agotan ñeñt̃ senaʼtetsa.
JOH 2:10 Ñeñt̃paʼ atet̃ och: —Ñerraʼm c̈ho yorrpaʼ añchaʼña ñanom yorrtat ñeñt̃ eʼñe cohuen vinos. Oʼchña yonuahue ahuaʼñaret̃ eʼñe cohuen vinospaʼ allempochña yapanet ñam̃a ñeñt̃ ama eʼñe cohuenayaye. T̃arraña p̃añapaʼ amaña att̃eyeʼ pepeno. Ñeñt̃apaʼ c̈haʼtña p̃aññoʼtuaña vinos ñeñt̃ eʼñe cohuen t̃ayañoʼ p̃orrtach. (Aneʼtaññapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ senaʼtetsa t̃arroʼmar ñapaʼ ama eñoteñe.)
JOH 2:11 All ñanom entatanet Jesús poʼpartsoñapaʼ ñeñt̃paʼ arr Cano allara Galileo. Att̃ocaʼyeña orrtatanetña Jesús poʼpartsoteña. Allempoña pueyochreshaʼpaʼ oʼ eñochet poʼñoc̈hepaʼt ñapaʼ Parets att̃oña eʼñe ameʼñyet.
JOH 2:12 Allempoña Jesúspaʼ ahuoʼ Capernaumo pachoreʼna ñam̃a paʼmoʼnasheñec̈hno, ñam̃a allohuen pueyochreshaʼ. Allñapaʼ alla allponmatenetaʼ.
JOH 2:13 Allempoña c̈hapmoch pascuapo allempoch alla cosherrerr judioneshaʼ. Jesúsñapaʼ ahuerr Jerusaléño.
JOH 2:14 Allña Parets paʼpacllopaʼ entuenan ñeñt̃ pomueneʼ poʼhuacsher, ñam̃a carrnero, ñam̃a yep̃; ñam̃a ñeñt̃ cam̃yaʼyenahuet poʼc̃llayoretpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña alla anorrc̈henet.
JOH 2:15 Allñapaʼ pelltaʼtosan apec̈h pashtarec̈h. Eʼñe matatuosan allohuen ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa Parets paʼpacllo, eʼñe ahuanerret poʼhuacsher ñam̃a poʼcarrneroret. Ñam̃a ñeñt̃ cam̃yaʼyenahuet poʼc̃llayoretpaʼ eʼñe yoʼpatsetam̃pesuosanet poʼc̃llayoret patso. Eʼñe aʼcoyeʼtam̃pesuosanet all naʼyenet poʼc̃llayoret.
JOH 2:16 Allpaʼ atet̃ otosan ñeñt̃ pomueneʼ yep̃: —T̃eʼpaʼ sahuanerr añ arrot̃. Amach atet̃ sep̃atstono Nompor paʼpaquëll atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ eʼñe pocollenochaya allecma pomatsreʼtyenet.
JOH 2:17 Allempoña pueyochreshaʼpaʼ allent̃a yerpuet ñoñets ñeñt̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñocop, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Napaʼ atarrchaʼ nempaʼtonap̃ pepaquëll amaʼtchaʼ ñeñt̃oʼmareʼna muetserrnetañ.”
JOH 2:18 Allempoña judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ atet̃ ochet: —Añña p̃orrtatosnay pepartsoña allochñapaʼ att̃ochña yeñotap̃ poʼñoc̈hpaʼ p̃apaʼ allsensaret̃ep̃t̃eʼ, t̃eʼñapaʼ att̃oʼ pep̃osnayt̃eʼ añec̈hno.
JOH 2:19 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ amaʼtchaʼ saʼmatoñ añ Parets paʼpaquëllpaʼ pomaʼpamtañoña napaʼ oʼch alla nat̃omater.
JOH 2:20 Judioneshaʼñapaʼ alla otereterr: —Añ att̃o eʼnuoñet Parets paʼpaquëllpaʼ atarr atomat at̃orraret̃ta eʼñe paʼtatsoch c̈harrohua char puechena pechap. Taʼ, p̃añapaʼ ¿poʼñoc̈hchaʼ eʼñech pomaʼpamtañocma yet̃paʼ oʼch alla p̃at̃omatuer?
JOH 2:21 Ñehua, Jesúspaʼ añepaʼt otanet ña poʼchets ñeñt̃epaʼt paʼpaquëll pen Parets.
JOH 2:22 Ñehua, c̈hap allempo muetseret Jesús allempoña tanterrapaʼ pueyochreshac̈hnoñapaʼ allent̃a yerpuerret ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Jesús allempo. Ñeñt̃oʼmarña allempo Jesús pueyochreshac̈hnopaʼ atarr yemterrñañet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, amaʼt ñam̃a Jesús poʼñoñ atarr ameʼñeret.
JOH 2:23 Allempoña alloʼtsen Jesús Jerusaléño, all coshapretenet pascuapo shonteʼ acheñeneshaʼ enteññañet ñeñt̃ att̃o orrtatenanet poʼpartsoña all, ñeñt̃oʼmarña allpaʼ shonteʼ ameʼñaya.
JOH 2:24 T̃arraña Jesúspaʼ ama yemtaneteʼt̃e ñet, t̃arroʼmar ñapaʼ eñotaneteʼt̃ atet̃ allohueney acheñey c̈hocma yoct̃apeʼchyen ñeñt̃ yemnen ya.
JOH 2:25 Ñapaʼ ama eʼnenano amaʼt puesheñarra ñeñt̃chaʼ oteʼ ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchyen allohueney acheñey. T̃arroʼmar ñapaʼ c̈hocma eñoteney atet̃ yoct̃apeʼchyen allohueney acheñey.
JOH 3:1 Allempopaʼ eñall puesheñarr yacma ñeñt̃ fariseo ñeñt̃ sochetsa Nicodemo. Ñeñt̃ñapaʼ puesheñarr ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshacop.
JOH 3:2 Ñañapaʼ huapa Jesúsesho tsapopaʼ atet̃ otos: —Maestrochaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ añ pellsenseneʼ Yompor att̃och peyc̈hatosey cohuen t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ añach orrtatyeneʼ partsoteñets ñeñt̃ ahuamencat̃ pen Yompor.
JOH 3:3 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —Eʼñe poʼñoc̈h notap̃, eseshaʼch ama eñalleterrtso ello ñetñapaʼ amach errot̃enot̃ pueyochreshaʼ perraneto Yompor.
JOH 3:4 Nicodemoñapaʼ atet̃ otererr: —Amat̃eʼ errot̃enot̃ yeʼñalleterrerroña poʼpocheñoñaʼ oʼcaʼye yepoʼnmeʼten. Errot̃enot̃uat̃eʼñacaʼ yec̈herrerrña yachor paʼt̃o att̃ot̃chaʼ yeʼñalleterrerr poʼpocheño.
JOH 3:5 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Eʼñe poʼñoc̈h notenep̃, erraʼtsenchaʼ ama eñalleterrtso oñot̃ ñam̃a Yompor Puecamquëñot̃, amat̃eʼ errot̃enot̃ pueyochreshaʼ perraneto Yompor ñeñt̃oʼmarña amach eshec oʼpatapreteretoña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña.
JOH 3:6 Ñeñt̃ att̃o eñalletena arromñat̃eneshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ arromñat̃a. T̃arraña ñeñt̃chaʼ eñalleterrtsa Parets Puecamquëñot̃, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña camuecñetsotets ñeñt̃ñapaʼ ama arromñat̃eshayaye.
JOH 3:7 Ñeñt̃ atet̃ notenep̃, “allohuenespaʼ añ sepalltena oʼch seʼñalleterrerr ello”, p̃apaʼ amach c̈ha peʼcharrtatsto peyoc̈hro, amach c̈ha p̃otatsto añoʼt̃eʼ errot̃enot̃ peʼñalleterrerroña ello poʼpocheño.
JOH 3:8 Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ m̃orr. M̃orrpaʼ erra mueneʼpaʼ allchaʼ m̃orraren. Peʼmuent̃eʼ atet̃ maʼmoreten, ama peñoteñe errot̃t̃eʼña huena ñam̃a errat̃eʼña sen. Atet̃chaʼ perra ñam̃a allohuen erraʼtsenchaʼ eñalleterrtsa Yompor Puecamquëñot̃.
JOH 3:9 Nicodemoñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼtererr: —Ñeñt̃paʼ ¿errot̃enaʼtña añ?
JOH 3:10 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —P̃apaʼ amaʼt añepeñ israelneshaʼ poʼmaestror, amaʼt peñotenoña añ.
JOH 3:11 Eʼñe poʼñoc̈h notenep̃: Allohueney ya ñeñt̃ yeñotenpaʼ ñeñt̃chaʼña yeserrpareʼten ñam̃a ñeñt̃ yentyenpaʼ ñeñt̃chaʼña yaʼpot̃en t̃arraña sapaʼ ama c̈hennasoña seyoc̈hro añ ñeñt̃ yaʼpot̃en.
JOH 3:12 Ñerraʼm aña notenes ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena añe patsro, saña ñerraʼm ama sameʼñennopaʼ errot̃enot̃uat̃eʼñacaʼye notasña ñam̃a entoʼmar ñeñt̃ Yomporecop.
JOH 3:13 ’Ama eñalle amaʼt puesheñarra ñeñt̃chaʼ aʼtapuets ento ñam̃a ñeñt̃chaʼ sohuerrtsa ñeñt̃ara entot̃. Napt̃aña na Ñeñt̃en Acheñetosets ñeñt̃en sohuatsa entot̃, napt̃a nentar Nompor pueʼntaño t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃ naʼnetser nepen.
JOH 3:14 Ñehua, ahuat̃ Moiséspaʼ yec̈hcatan ñeñt̃ atmaʼntataret̃ shechep̃ all amayo, ñeñt̃ñapaʼ huanquëʼ tsachopaʼ oʼ echantam̃pes enonet̃. Att̃o Moisés echantam̃p̃san shechep̃ all amayopaʼ, napaʼc̈hoʼña ñeñt̃ poctetsa nocop atet̃chaʼ perrnet nam̃a, corsochot̃chaʼ echantam̃p̃saret̃en.
JOH 3:15 Allochñapaʼ allohuen amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya na, ñetñapaʼ amach chenquërreto, eʼñech corretseta pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
JOH 3:16 ’Att̃o atarr morrentenya Yompor allohueney acheñeneshay arr patsro ñeñt̃oʼmarña apuey Puechemer ñeñt̃ poʼpat̃rror pen, allochñapaʼ allohuen ñerraʼm eseshaʼ ameʼñerraya ña amach chenquërreto, ñetñapaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
JOH 3:17 Yomporpaʼ amacaʼye añecpayeʼ mueñanoña Puechemer arr patsro att̃och mueñosan acheñeneshaʼ coñcheñtso. Ñapaʼ añecopña mueñe att̃och ñach aʼqueshp̃atoseʼña acheñeneshaʼ arr patsro.
JOH 3:18 ’Erraʼtsenchaʼ ameʼñerraya ña ñetñapaʼ amach amñaret̃terreto coñcheñtso. T̃arraña ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerrayo ñocpuetñapaʼ anaret̃tet att̃och amñaret̃terret coñcheñtso t̃arroʼmar ñetpaʼ ama ameʼñoñeto Yompor Puechemer ñeñt̃ poʼpat̃rror pen.
JOH 3:19 Ñañapaʼ oʼ huapa arr patsro att̃och yec̈hatosey ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, att̃oña aʼpuetarsam̃p̃sosnay yoct̃ap̃ña. T̃arraña shonteʼ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ ama mueneto oʼch aʼpuetarsam̃p̃saret̃tet poct̃ap̃ñet. Ñetpaʼ aña muenenet checmeteʼ t̃arroʼmar amacaʼye masosyayeʼ cot̃apeʼchyeneto. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ att̃ot̃chaʼña amñaret̃terret coñcheñtso.
JOH 3:20 Allohuen ñeñt̃ ama masosyayeʼ cot̃apeʼchyeneto ñetpaʼ ama cohuenayeʼ enteñetoña Cristo ñeñt̃ aʼpuetarsam̃peneʼ allohueney yoct̃ap̃ña. Ñeñt̃oʼmarña ama eneto alloʼtsen ñeñt̃ aʼpuetarsam̃p̃sañtetsa t̃ayeʼtoʼt̃eʼ orrtataret̃tet poct̃ap̃ñet ñeñt̃ ama masosyo.
JOH 3:21 Añña ñeñt̃ eʼñe atet̃ peneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h cohuen enten Yompor, ñetpaʼ eʼñe pocteʼ enteñet oʼch onet alloʼtsen ñeñt̃ aʼpuetarsam̃p̃sañtetsa t̃arroʼmar ñetpaʼ añ muenenet oʼch eñotateret poʼpotantañ ñetpaʼ Yompor ahuamencat̃ penahuet ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ añ orrtatyenet ñeñt̃ cohuen enten Yompor.
JOH 3:22 Allempoña Jesúspaʼ ahuerrerr Judeo epuet pueyochreshaʼ. Allñapaʼ alla allponmat epuet pueyochreshaʼ. Allña Jesúspaʼ apatyesan acheñeneshaʼ Yomporecop.
JOH 3:23 Ñam̃a allempo Juanpaʼc̈hoʼña arr apatyenan acheñeneshaʼ all oteñet Enón eʼñe alla allameʼtets Salimo, t̃arroʼmar allpaʼ shonteʼ oñec̈hno. Acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña shonteʼ huac̈haʼtyeset att̃och apataret̃etyeset Yomporecop.
JOH 3:24 Ñehua, allempopaʼ ama yottam̃peñetaʼ Juan.
JOH 3:25 Allempoña Juan pueyochreshaʼpaʼ serrpareʼtet epuet judioneshaʼ. Allpaʼ añ serrpareʼtatannaʼtet est̃eʼ poctetsaña att̃och yaʼcohuentataret̃ta Partsocop, añt̃eʼ ñeñt̃ att̃o apatyen Juan amapaʼ ñatoʼ añt̃eʼ att̃o apatyen Jesús.
JOH 3:26 Ñeñt̃oʼmarña ahuanmuet Juaneshopaʼ ñetñapaʼ atet̃ otoset: —Maestrochaʼ ñeñt̃ epap̃ ahuaña yom̃taʼn Jordanaso, ñeñt̃ peserrpareʼtatosey, ñapaʼc̈hoʼña ñepaʼtcaʼyeña apatyets ñam̃a. Ñeñt̃oʼmarña allohuenetpaʼ oʼcaʼye ahuanmuet ñesho.
JOH 3:27 Juanñapaʼ atet̃ otapanet: —Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ ama ahuamencat̃eyayye ñerraʼm ama Yompor ahuamencat̃ yep̃aye.
JOH 3:28 Sapaʼ amaʼt señoteñe ñeñt̃ atet̃ notuanmas ahuaña, napaʼ ama añeyayno ñeñt̃enchaʼ Cristoterrets. Napaʼ att̃a mueñan nanom att̃och nota.
JOH 3:29 Jesúspaʼ eʼñech atet̃ netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yacma ñeñt̃ senaʼtetsa. Ñehua, ñeñt̃ senaʼtetsa ñeñt̃ñacaʼyeña aguëneʼña coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ puet̃apor p̃aʼ. T̃arraña ñeñt̃ña pueyempaʼ ñeñt̃ parro epuet t̃en ñerraʼm añ eʼm pueyem poʼñoñ ñeñt̃ senaʼtetsapaʼ ñañapaʼ atarrchaʼ coshapretana pueyem. Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ atarr nocshapreteña Jesús.
JOH 3:30 Jesúspaʼ eʼñe pocteʼ alloʼnepaʼñacaʼyeña enteñet poʼñoc̈hpaʼ ñacaʼyeña atarr sherbets. Nañapaʼ eʼñe pocteʼ alloʼnepaʼña entennet napaʼ ama eʼñeyeʼ nesherbeno. Arrpaʼ allohua atet̃ ot Juan Cristocop.
JOH 3:31 Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ huetsa entot̃ Yomporeshot̃ eñchetepaʼ ñapaʼ atarrcaʼye am̃chaʼtaret̃. T̃arraña ñeñt̃ patsoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ alla eñorena patsoʼmar. Ñeñt̃ huetsa entot̃ Yomporeshot̃ eñchetepaʼ ñapaʼ atarrcaʼye am̃chaʼtaret̃.
JOH 3:32 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ entyen Pomporesho ñam̃a ñeñt̃ allpon eʼmyen all, ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña serrpareʼtateney, t̃arraña amaʼt puesheñarrot̃apaʼ ama eseshayeʼ c̈hapahuetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ otenanet.
JOH 3:33 Ñeñt̃ c̈hapa pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatenanet ñeñt̃ huapatsa Yomporeshot̃ ñetñapaʼ atet̃ otet: Yomporpaʼ eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h atet̃ oten Puechemerecop.
JOH 3:34 T̃arroʼmar ñeñt̃ llesensaʼ Yomporpaʼ Yomporo poʼñoño eñorena t̃arroʼmar Yomporpaʼ ama atparet̃ayaya chorratenanetoña Puecamquëñ.
JOH 3:35 Yomporpaʼ atarrcaʼye nanac muerenanaña Puechemer. Ñeñt̃oʼmarña aphuahueñ allohuen allpon eñall allochñapaʼ ñach pomnaren penahuet.
JOH 3:36 Eseshaʼch ameʼñenaya Yompor Puechemer ñetpaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen. Añña ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yompor Puechemer ñetpaʼ amach enterreto ñeñt̃ correñtsor. Ñetñapaʼ c̈hachcaʼye coñchaterranet Yompor.
JOH 4:1 Allempoña Jesúspaʼ atarr ayochreshat̃ta nanac, ello metanenan att̃o yochreshaʼten Juan. Ñam̃a atarr apatyenan acheñeneshaʼ Yomporecop. Ñehua, ama ñayeʼ apatenahueto, aña apatenahuet pueyochreshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña allempo eʼmareʼch fariseoneshaʼ ñeñt̃ara judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ. Jesúsña allempo eñoch att̃o fariseoneshaʼ oʼ eñochet ña atarr nanac ayochreshat̃ta, ñañapaʼ allent̃a quec̈hpaʼnerran Judea, oʼ alla ahuerr Galileo.
JOH 4:4 T̃oññapaʼ eʼñe arr oñen Samarioʼmar, ñeñt̃oʼmarña all oñerrña Jesús.
JOH 4:5 Oʼña c̈hap Samariopaʼ allot̃ñapaʼ oʼ ahuen pat̃err anetso ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Sicar. Añña anets Sicarpaʼ allameʼttsoʼtsena Jacob poʼpatseñ ñeñt̃ apaʼnman puechemer José ahuat̃.
JOH 4:6 Allñapaʼ all poten oñ ñeñt̃ poʼñeñ peʼt̃ Jacob. Jesúsñapaʼ nanac tsanom puechopeʼcheñot̃ ñeñt̃oʼmarña anorros eʼñe allameʼtets apcoʼsat̃o. Allempopaʼ eʼñe poctoʼtsen atsneʼ.
JOH 4:7 Allñapaʼ machayot̃a huapa puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ samarioʼmarneshaʼ ñeñt̃chaʼ etenayaʼ oñ. Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃: —Napaʼ nemneñ oʼch p̃aposen oñ. Ñehua, allempopaʼ pueyochreneshaʼñapaʼ oʼ ahuanmuet anetso oʼch rañt̃enetaʼ ñeñt̃chaʼ rret.
JOH 4:9 Coyaneshaʼña samarioʼmarneshaʼpaʼ atet̃ otos: —P̃apaʼ judioneshap̃paʼ esoʼmareʼtchaʼña penamapuenña oñ oʼch napap̃. P̃apaʼ peñotenen napaʼ ñeñt̃en samarioʼmarneshan. (Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otos t̃arroʼmar judioneshaʼpaʼ ama amoʼtstanneneto epuet samarioʼmarneshaʼ.)
JOH 4:10 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Ñerraʼm peñoteñeñ ñeñt̃ eʼñe att̃a apueney Yompor, ñam̃a ñerraʼm peñotennoñ na ñeñt̃en p̃oteneʼ p̃apuen oñ, p̃apaʼ oʼch penamuennoñ na nañapaʼ oʼch napospeñ oñ cohuen alloch eʼñe p̃ocrrañ. Ñeñt̃ oteñ oʼch ap̃ cohuen oñ, añ oteñ Yompor poʼcohuenña, t̃arraña coyaneshaʼñapaʼ ama eñoche,
JOH 4:11 ñeñt̃oʼmarña atet̃ otererr: —Ama Ayochreshat̃e pecheno alloch pet oñ. Oñpaʼ nanacrramtso oʼponoʼtsen. Errot̃uamtsoch peyoraña oñ ñeñt̃ eʼñe cohuen alloch eʼñe yocrra.
JOH 4:12 Ahuat̃ yatañ Jacoboñ ñeñt̃ yapaʼnmueʼ añ oñ ñapaʼ ñeñt̃ orreʼt̃ ñam̃a puechemerneshañ ñam̃a poʼhuacsherneshañ. P̃apaʼ añep̃huat̃eʼcaʼye ñeñt̃ep̃ ello metaneneʼ yatañ Jacoboñ att̃o am̃chaʼtaret̃teʼt̃ ña.
JOH 4:13 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Allohuen ñeñt̃ orreneʼ añ oñpaʼ elloch alla oñpaʼterreterr.
JOH 4:14 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ orreʼ oñ ñeñt̃chaʼ napanet na amaʼt ahuat̃apaʼ amach oñpaʼterreto. Ñeñt̃chaʼ napanet na oñ, eʼñe pueyoc̈hretopaʼ puenasanetchaʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allot̃ poten oñ, amach huañerro amaʼt ahuat̃a. Att̃ochña ñetpaʼ corretsetach t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen.
JOH 4:15 Coyaneshaʼñapaʼ alla otererr: —Ñeñt̃epñapaʼ Ayochreshat̃e p̃apuen ñeñt̃ oñer allochñapaʼ amach alla noʼñpaʼterrerro allochñapaʼ amach alla nohuerreʼt̃e eterrayerr arr oñ.
JOH 4:16 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —T̃eʼpaʼ orrerrep̃, oʼch pec̈horeʼteraʼ perrollar, allempochña alla pehuerra arr.
JOH 4:17 Coyaneshaʼñapaʼ atet̃ otererr: —Napaʼ amarramtso arrollaret̃eno. Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Eʼñe poʼñoc̈h atet̃ p̃oten añoʼ arrollaret̃eyaype.
JOH 4:18 T̃arroʼmar amnarsheña perrollaresheʼmañ ñeñt̃ pueyoruarep̃. Ñam̃a ñeñt̃ peyoreneʼ t̃eʼpaʼc̈hoʼña ama perrollareyaye. Ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ p̃oten.
JOH 4:19 Allempoña eʼman atet̃ oteñpaʼ coyaneshaʼñapaʼ atet̃ otererr: —Ayochreshat̃e, t̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼ neñotap̃ p̃apaʼ añepepaʼt ñeñt̃ep̃ aʼm̃teneʼ Yepapar poʼñoñ.
JOH 4:20 Yatañneshañ samarioʼmarneshaʼpaʼ ñetpaʼ concorpueteʼt̃ maʼyochatset arr añ aspent̃ero. T̃arraña sa ñeñt̃es judioneshaspaʼ sapaʼ c̈ha soten aña pat̃err poctetsa Jerusaléñoʼchña yeconcorpuenaʼ allohueney.
JOH 4:21 Jesúsñapaʼ alla otererr: —Noc̈heshachaʼ p̃ameʼñona ñeñt̃ atet̃ notenep̃ t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap ñerraʼm esempoch semaʼyocheña Yompor, ama sepallteno oʼch seconcorpueña Apa añ aspent̃ero amaʼt ñam̃a Jerusaléño.
JOH 4:22 Saña ñeñt̃es samarioʼmarneshas aña semchatseʼtyen ñeñt̃ ama señoteno. Yaña ñeñt̃ey judioneshay añ yeconcorpanaʼtena ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h yeñoten, t̃arroʼmar judioneshaʼpaʼ ñetpaʼ oʼ orrtateret ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atañterrtsa.
JOH 4:23 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h ayeʼchoc̈htaterreʼ Yompor, arrchaʼcaʼye ayeʼchoc̈htatoñet eʼñe ñet pueyoc̈hreto. Ñeñt̃chaʼ atet̃ ayeʼchoc̈htaterrñañet ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h atet̃ muenen Yompor.
JOH 4:24 Yompor Paretspaʼ ñapaʼ ña camuecñetsotets amacaʼye entpahuoyaye. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h ayeʼchoc̈htaterreʼ ña, arrchaʼcaʼye ayeʼchoc̈htatoñet eʼñe ñet pueyoc̈hreto, ñeñt̃paʼc̈hoʼña amacaʼye entpahuoyaye. T̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ atet̃ ayeʼchoc̈htaterrñañet ñeñt̃ña poʼñoc̈h atet̃ muenen Yompor.
JOH 4:25 Coyaneshaʼñapaʼ alla otererr: —Napaʼ neñoteñ añ Mesíaspaʼ huapach ñeñt̃ara ñeñt̃ yoten Cristo. Ñerraʼm ña huapatsapaʼ eʼñech serrpareʼtatuerrey ora allohuen ñeñt̃ esocmañen eñall.
JOH 4:26 Jesúsñapaʼ alla otererr: —Napaʼ nacaʼye ñeñt̃en peserrpareʼtateneʼ.
JOH 4:27 Eʼñe allempo atet̃ otenpaʼ pueyochreshaʼñapaʼ huac̈herret. Ñetñapaʼ att̃a cohuanrroretueret all serrpareʼtatenan coyaneshaʼ. T̃arraña ñetpaʼ amaʼt puesheñarrot̃apaʼ ama eseshayeʼ otuerraye ¿esoʼtña pemnen? Amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama otuereto ¿esoʼmareʼt peserrparenña epap̃ coyaneshaʼ?
JOH 4:28 Coyaneshaʼñapaʼ alla naʼnerran porret̃paʼ oʼ ahuerr alla paʼnetsro. Allñapaʼ otuerran pamoʼtseshaʼ:
JOH 4:29 —T̃eʼpaʼ soct̃erren oʼch senteñaʼ puesheñarr encaneshaʼ ñeñt̃ oʼ serrpareʼtatuosen ora allpon ñeñt̃ atet̃ nep̃aʼyesara. Ñatoʼ ñeñt̃t̃eʼña Cristotets ñeñt̃ atarr yecuen oʼch huapa.
JOH 4:30 Ñetñapaʼ allent̃a onac̈haʼtet anetsot̃paʼ oʼ ahuanmuet Jesúsesho.
JOH 4:31 Allempo ama c̈hac̈henetaʼ ñesho pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ otyeñet: —Maestro maʼmat̃eʼt̃ach rreñets.
JOH 4:32 T̃arraña ñapaʼ atet̃ otanet: —Napaʼ nechencaʼye ñeñt̃ nerrar nepen ñeñt̃ña sapaʼ amacaʼye señoteñe.
JOH 4:33 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Amat̃eʼ eseshaʼ huapatoyeña puerrar.
JOH 4:34 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Añcaʼyeña nerrar nepen oʼch nep̃a atet̃ muenen Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ att̃ochña eʼñe netsotuoñ poʼtaruas.
JOH 4:35 Amaʼt sotenoña sa: “Palltenmeñ paʼtatsm̃a arrorr oʼch eʼñe yaʼyapac̈haʼhua yenarem̃.” T̃eʼñapaʼ oʼch notas: T̃eʼpaʼ secueʼcaʼye aʼyo oʼch sentap shonteʼ acheñ ñeñt̃ onac̈hets, oʼcaʼye c̈hap allempoch ameʼñerrnet. T̃eʼ ñetpaʼ eʼñecaʼye atet̃ nentenanet ñerraʼm yenarem̃paʼ oʼ pomellaʼhuen oʼcaʼye c̈hap allempoch yapc̈haʼhue.
JOH 4:36 Ñeñt̃ apc̈hets nocop ñeñt̃paʼ atsaʼtaret̃tetchaʼ ñeñt̃chaʼña atarr coshaterrahuet. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ ameʼñatenet ñetñapaʼ napanetchaʼ alloch eʼñe correrret t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen. Ñeñt̃oʼmarña añ ñeñt̃ nareʼtets ñam̃a ñeñt̃ apc̈hets nocoppaʼ eʼñech parrocma coshapretannenet, amaʼt ñeñt̃ ñanom epatueʼ neñoñ ñam̃a ñeñt̃chaʼ t̃orratsa chentaʼ ñeñt̃ nocop.
JOH 4:37 T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ yepena ñeñt̃ atet̃ oten añ ñoñets ñeñt̃ c̈hocma yotannaʼtyena ya: “Puesheñarrpaʼ oʼch nareʼtatseʼtyes, poʼpsheñeññapaʼ ñeñt̃chaʼ apc̈haʼyesets.”
JOH 4:38 Ñam̃a sapaʼc̈hoʼña oʼch nemñas sam̃a oʼch sameʼñatera acheñeneshaʼ amaʼt ama sanmayeʼ ñanom t̃orratso all nocop, poʼpsheñeñña ñeñt̃ ñanom t̃orratseʼt̃ all. T̃arraña t̃eʼpaʼ sach ameʼñaterrahuet att̃och set̃orrapretera ñeñt̃ ñanom t̃orratseʼt̃ all nocop. T̃eʼpaʼ sach apc̈herrets all amaʼt ama sayeʼ nareʼtatseʼttseʼt̃e all. Amaʼt poʼpsheñeñ nareʼtatseʼttseʼt̃, t̃eʼñapaʼ sach taruasapreterrahuet all.
JOH 4:39 Coyaneshaʼpaʼ eʼñe poʼñoñot̃a ameʼñatana pamoʼtseshaʼ samarioʼmarneshaʼ allempo serrpareʼtatuerranet att̃o Jesúspaʼ oʼ serrpareʼtatos ora allpon ñeñt̃ atet̃ puep̃aʼyesara.
JOH 4:40 Ñeñt̃oʼmarña samarioʼmarneshaʼ allempo huac̈haʼtet ñeshopaʼ atarr nanac aʼpatareʼtapet Jesús aʼposanetepaʼtoʼ all paʼnetsreto. Ñañapaʼ eʼñe epomta aʼposa all.
JOH 4:41 Poʼpotantañec̈hnopaʼ shonteʼ ñeñt̃ ameʼñapaya att̃o serrpareʼtatosanet Jesús all paʼnetsreto.
JOH 4:42 Ñetñapaʼ atet̃ oteñet coyaneshaʼ: —T̃eʼñapaʼ ama eʼñe p̃a peñoñot̃eyeʼ yameʼñeno. T̃eʼpaʼ eʼñe ya eʼmueneʼ yam̃a allohueney. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ yapaʼ oʼ yeñoch poʼñoc̈h ñapaʼ ñach yaʼqueshp̃aterreʼ allohueney ñeñt̃ey añe patsroʼtseney.
JOH 4:43 Allempoña epomtaʼmuen Samario Jesúsñapaʼ oʼ alla ahuen Galileo all paʼney peñ ña.
JOH 4:44 T̃arroʼmar eʼñe poʼñoc̈h atet̃ eñorena Jesús ñocop, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: Ñeñt̃ña aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ paʼnyoʼmarneshaʼñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama mechaʼnaʼteñeto.
JOH 4:45 Allempoña c̈herrerr Jesús Galileo allohuenña galileoʼmarneshaʼpaʼ eʼñe cohuen agapapueñet t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe entuoñet allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyesos Jerusaléño allempo entapretenetaʼ pascua all. Ñetpaʼc̈hoʼña allempopaʼ all ahuanmuet ñamet oʼch entapretenetaʼ pascua.
JOH 4:46 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr poʼpocheño Cano eʼñe allara Galileo all eʼñe ñanem aʼpnasenanaʼ oñ vinos. Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr ñeñt̃ sherbeneʼ am̃chaʼtaret̃. Ñaña puechemerpaʼ c̈ha atsnaʼten all anetso Capernaumo.
JOH 4:47 Allempoña eʼmareʼtan Jesús oʼ huapa Judeot̃ oʼ c̈henerr Galileo, ñañapaʼ allent̃a ahuoʼ oʼch enteñaʼ att̃och oteñaʼ cot̃erepaʼ paʼpacllo att̃och aʼcrraterrñañaʼ puechemer, oʼ rromamoch.
JOH 4:48 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Ñerraʼm ama nentatasñe nepartsoña ñam̃a ñeñt̃ ama sentarepaʼ amat̃eʼ sameʼñennañe.
JOH 4:49 Ñeñt̃ña sherbeneʼ am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ alla otererr: —Oʼch Ayochreshat̃e p̃oct̃erren t̃ayepaʼtñapaʼ ama rromuenaʼ nacñeʼt̃er.
JOH 4:50 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —T̃eʼpaʼ ahuerrep̃, pechemerpaʼ oʼcaʼye alla correrra. Yacmañapaʼ eʼñe ameʼñana Jesús poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ och, ñañapaʼ allent̃a ahuerr.
JOH 4:51 Allempoña ahuen t̃oñoñapaʼ poctenan pueñañreshaʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otapueñet: —P̃acñeʼt̃erpaʼ oʼcaʼye correna.
JOH 4:52 Ñañapaʼ allent̃a otapanet: —¿Esempoʼtña pasateñ? Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: —Ellerro allempo coyatseʼten atsneʼ mameʼpaʼ allempocaʼyeña metueñña poʼurateña.
JOH 4:53 Allempoña pomporpaʼ oʼ yerepya ñañapaʼ atet̃ ot: —Ellerropaʼ allponcaʼyeña atsneʼ otenña Jesús nechemerpaʼ oʼcaʼye correrra. Ñapaʼ ñeñt̃ña ameʼñateʼ amaʼt ñam̃a allohuen pamoʼtseshaʼ ñeñt̃ parro paʼpaclloʼtsaʼyenet eʼñe ameʼñaʼhuet ñamet.
JOH 4:54 Arrpaʼ att̃o puepocheño Jesúspaʼ entatanet poʼpartsoña allempo huapa Judeot̃ oʼ alla c̈herrerr Galileo.
JOH 5:1 Allempoña oʼ alla c̈herrerr allempoch alla cosherrerr allohuen judioneshaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃et ñocpuet. Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr ñam̃a Jerusaléño.
JOH 5:2 All Jerusaléño eʼñe allameʼtets allot̃ecma aʼbeʼt̃eñet carrnero allñapaʼ alloʼtsen oñ apcoʼsat̃tataret̃ ñeñt̃ sochen hebreoneshaʼ poʼñoño Betesda. Ñeñt̃ñapaʼ eñall amnar puechaʼpetar.
JOH 5:3 Allña puechaʼpetarot̃paʼ shonteʼ atsnañet̃neshaʼ ñeñt̃ penaʼrrartetsa all —ñeñt̃ aporoʼyet̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ cheʼcaʼrepac̈hno ñam̃a ñeñt̃ echarretyetsa. Ñetñapaʼ añ cohuenet ñerraʼm esempoch pelleʼllchena oñ.
JOH 5:4 T̃arroʼmar ñerraʼm esempoch pelleʼllchena ñeñt̃ oñerpaʼ mellañot̃eñoʼch sohuetsa all oʼch pelleʼllchatosan oñ. Ñerraʼm eseshaʼ ñanom eshaʼtostsa all oño allempo pelleʼllchena ñeñt̃ña atsnañet̃erpaʼ acrrerrochayoʼch, amaʼt erraʼtsena atsnañtsor rromuenahuet.
JOH 5:5 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ maʼpoch c̈harraʼ puechena posoc char atsnaʼten.
JOH 5:6 Allempoña entos Jesús alla p̃anena ñañapaʼ eñotos shonteʼ char atsnaʼten ñeñt̃oʼmarña atet̃ otos: —¿Amaʼt pemno oʼch p̃ocrrerra?
JOH 5:7 Atsnañet̃ñapaʼ atet̃ otan Jesús: —Amacaʼye Ayochreshat̃e eñalle ñeñt̃chaʼ neshaʼteʼ oño allempo pelleʼllchena. Napaʼ oʼch t̃aya ahuen poʼpsheñeññapaʼ ahuoʼtchaʼ eshaʼtosa ñanom.
JOH 5:8 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —T̃eʼpaʼ oʼch notosep̃: Petantena, pechtaʼnen allo pemuen, pechopeʼchen t̃ayecma.
JOH 5:9 Yacmañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ correna, ñañapaʼ allent̃a chetenan allo muenpaʼ allent̃a chopeʼchnen. Ñehua, ñeñt̃ña yet̃ropaʼ allempo amesen judioneshaʼ.
JOH 5:10 Ñeñt̃oʼmarña judioneshaʼpaʼ atet̃ ochet ñeñt̃ oʼ correrra: —T̃eʼ añe yet̃ro allempocma yamesen. Amacaʼye pocteyaye oʼch p̃anen pemueʼ.
JOH 5:11 T̃arraña ñapaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ oʼ aʼcrratosenpaʼ atet̃caʼ otosen: “Pechtaʼnen pemueʼpaʼ pechopeʼchnen.”
JOH 5:12 Ñetñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼchet: —¿Eseshaʼtña p̃otoseʼña, “Oʼch pechtaʼnen pemueʼpaʼ oʼch pechopeʼchen”?
JOH 5:13 T̃arraña ñeñt̃ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ ama eñoteñe eseshaʼt̃eʼña aʼcrraterreʼ t̃arroʼmar Jesúspaʼ ama alloʼtsenaro, ñapaʼ oʼ ahuerr aʼnahua, t̃arroʼmar all shontosa acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ entenayaʼ.
JOH 5:14 Oʼña atarr oʼchetpaʼ Jesúsñapaʼ alla enterran ñeñt̃ aʼcrraterr ñorraʼ eʼñe alla Parets paʼpacllo. Allñapaʼ atet̃ oter: —T̃eʼpaʼ oʼ p̃ocrrerra. T̃eʼñapaʼ amach alla p̃oʼchñaʼtatsterrerro ñatoʼrraña alla nanac pemueroc̈hterrerr.
JOH 5:15 Yacmañapaʼ oʼ ahuerr, atet̃ otuerran judioneshaʼ: —Jesúsepaʼtcaʼyeña ñeñt̃ naʼcrraterreʼ.
JOH 5:16 Atet̃ pena Jesús añe yet̃ro allempo amesen judioneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ oʼpateñet Jesús.
JOH 5:17 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Nompor eʼñe t̃emeʼttsen atarr t̃orrena ñeñt̃oʼmarña napaʼc̈hoʼña atarr nemneñ oʼch net̃orra nam̃a.
JOH 5:18 Ñeñt̃oʼmarña judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ ello atarr nanac oʼpateñet oʼch muetset, t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ otyeset: —Ñapaʼ ama ñapt̃ayeʼ añe yet̃er oʼ puesuerro allempocma yamesen, ñapaʼ añeʼnaña oten eʼñoʼ Pompor penan Parets, ñapaʼ att̃acaʼye mueneñ oʼch Partsocoptartena.
JOH 5:19 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Eʼñe poʼñoc̈h notenes, na ñeñt̃en Puechemer pen Yompor amat̃eʼ errot̃enot̃ es nep̃oña eʼñe not̃a. Napaʼ añña atet̃ nep̃aʼyen atet̃ nenteññañ Apa, t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ pen Apapaʼ napaʼc̈hoʼña ñeñt̃en Puechemerenpaʼ atet̃chaʼ es nep̃aʼyen nam̃a.
JOH 5:20 Apapaʼ atarr muerenna t̃arroʼmar napaʼ eʼñecaʼye poʼñoc̈h Puechemeren, ñeñt̃oʼmarña gatyenen ora allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyen ña. Elloña ñapaʼ añ gatyenen ñeñt̃ nanac t̃orrapotyets ñeñt̃ atet̃ etsotayen ña; ñeñt̃paʼ añecop atet̃ pennan att̃oña sapaʼ atarrchaʼ secuanrrortenen.
JOH 5:21 Ñehua, yeñoteñ Apapaʼ tantaterran arromñat̃eneshaʼpaʼ apuerranet allochña ñetpaʼ corretsetach. Napaʼc̈hoʼña eʼñecaʼye atet̃ nepenaña nam̃a ñeñt̃en Puechemeren. Ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nemnaʼ na oʼch napanet allochña ñetpaʼ corretsetach atet̃chaʼcaʼye napuerranet.
JOH 5:22 Apapaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ amach aʼmet̃am̃perraneto errot̃enchaʼ entyesuerranet. Naña apuen llesens ñeñt̃en Puechemeren nachña aʼmet̃am̃perrahuet errot̃enchaʼ nentyesuerranet eʼñe puesheñaʼttset.
JOH 5:23 Allochñapaʼ att̃ochña allohuenet mechaʼnaʼtennetchaʼ nam̃a ñeñt̃en Puechemeren eʼñe atet̃ mechaʼnaʼtennanet Nompor Parets. Ñerraʼm eseshaʼ ama nem̃chaʼnaʼtenaye na ñeñt̃en Puechemeren, Nomporeʼnacaʼyeña ama mechaʼnaʼteneto ñeñt̃ nellsenseneʼ.
JOH 5:24 ’Napaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ notenes: Ñerraʼm eseshaʼ eʼm̃ñoteʼ neñoñ ñam̃a ñerraʼm yemterrnanet Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ ñetñapaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ errponañohuen. Amach aʼcoñchataret̃terreto amaʼt errponaña. T̃arroʼmarña ñetpaʼ oʼ metanerretña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h rromueñets, oʼ c̈herret allña ñetpaʼ corretsetach t̃ayot̃en errponañohuen.
JOH 5:25 Eʼñe poʼñoc̈h oʼch noterrserr: Oʼ c̈herrmoch allempoch atet̃ perra, ñeñt̃ arromñat̃eneshaʼpaʼ ñetñapaʼ eʼmuerrnanetchaʼ neñoñ ñeñt̃en Yompor Puechemeren. Ñeñt̃chaʼ eʼm̃ñoterreʼ na neñoñ ñetñapaʼ corretsetach.
JOH 5:26 Ñehua, Apapaʼ eʼñe ñot̃a correna, ña napueneʼña att̃och napaʼc̈hoʼña corretsanach nam̃a ñeñt̃en Puechemeren.
JOH 5:27 Ñam̃a ña napueneʼña llesens att̃och nemñe patantaʼtets acheñeneshaʼ coñcheñtso, poʼpotantaññapaʼ amach nemñerraneto coñcheñtso. Atet̃caʼye allsensaret̃enña na Ñeñt̃en eʼñe Acheñetosets.
JOH 5:28 Ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ amach c̈ha semoññeʼtatsche t̃arroʼmar esempopaʼ c̈herrchaʼ amaʼt ñeñt̃ puepamproʼtsaʼyenpaʼ eʼmuerrnanetchaʼ neñoñ.
JOH 5:29 C̈haʼnmac̈herretchaʼ allot̃ apamparet̃teteʼt̃. Ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyesayeʼt̃ eʼñe cohuen ñeñt̃ poctetsa ñetñapaʼ añecopchaʼ tanterret att̃och ello alla correrret. Ñeñt̃ña p̃aʼyesayeʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyaye ñetñapaʼ añecpach tanterret att̃och ello alla amñaret̃terret coñcheñtso.
JOH 5:30 ’Amat̃eʼ errot̃enot̃ es nep̃aʼyesoña eʼñe not̃a. Atet̃ eñotatenen Nomporpaʼ att̃ochña nemñe patantaʼtets acheñeneshaʼ coñcheñtso, poʼpotantaññapaʼ amach. Ñam̃a errot̃enchaʼ nentyesuerranetpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ t̃arroʼmar ama eʼñe na nemnenñot̃eyeʼ es nep̃aʼyeno. Nomporña puemnenñot̃ es nep̃aʼyen t̃arroʼmar ña nellsenseneʼ.
JOH 5:31 Ñerraʼm eʼñe nañeña aʼpot̃etsa, ñeñt̃ att̃o naʼpot̃enapaʼ amat̃eʼ es sherbeno.
JOH 5:32 Eñallña poʼpsheñeñ ñeñt̃ eʼñe no Nompor ñeñt̃ña naʼpot̃eneʼña na. Ñam̃a neñoteñ ñerraʼm ña naʼpot̃eʼpaʼ ñeñt̃ att̃o aʼpot̃enen ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h sherbets.
JOH 5:33 Ñam̃a sa ahuañmoʼchapaʼ semñe acheñ Juanesho ñeñt̃ aʼp̃t̃oʼtoseʼ nocop. Juanña att̃o aʼpot̃anpaʼ ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h atet̃.
JOH 5:34 Napaʼ ama eʼñe nocpa neʼneno ñeñt̃ naʼpot̃eʼ; añecpaʼnaña notenes sa ñatoʼ sapaʼ sameʼñoñat̃eʼ Juan poʼñoñ att̃o aʼpot̃an na, allochñapaʼ att̃och sequeshperra sameʼñeñot̃en.
JOH 5:35 Juanpaʼ eʼñe atet̃ peʼt̃ ñerraʼmrrat̃eʼ lampareñ corretsa, att̃oña c̈hoyoʼteʼt̃. Sañapaʼ sa muenatseʼt̃ oʼch socshameʼta mameʼ all aʼpuetarsam̃p̃sas.
JOH 5:36 T̃arraña atet̃ naʼpot̃en napaʼ ñeñt̃ña nanac sherbets. Ello metanenan ñeñt̃ atet̃ aʼpot̃an na Juan. Allohuen es nep̃aʼyen ñeñt̃ atet̃ yechenna Apa oʼch eʼñe netsotoñ, añ netsotateñpaʼ ñeñt̃ña oʼ eñotatanet napaʼ Apa nellsenseneʼ.
JOH 5:37 Ñam̃a Apa ñeñt̃ nellsenseneʼ ñapaʼc̈hoʼña ñacaʼyeña naʼpot̃eneʼ. Sapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama seʼmaroñeña poʼñoñ atet̃ eʼmorrtena, ñam̃a ama sentareña atet̃ orrtena ña.
JOH 5:38 Sapaʼ amaʼt poʼñoñapaʼ ama c̈hennasoña seyoc̈hro t̃arroʼmar na ñeñt̃en llesensen Apa, sañapaʼ ama sameʼñenno.
JOH 5:39 Sapaʼ añchaʼ set̃orraʼyesa Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ t̃arroʼmar sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ eʼñe ñoñtsochayot̃apaʼ sapaʼ corretsasat̃eʼ errponohuañen. T̃arraña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ nacaʼyeña aʼpot̃eʼt̃.
JOH 5:40 Sañapaʼ amaña semnoña oʼch sameʼñerrna att̃ochña eʼñe socrrerrañ.
JOH 5:41 ’T̃arraña napaʼ ama añeyeʼ neʼneno att̃och ayeʼchoc̈htatennan acheñeneshaʼ.
JOH 5:42 T̃arroʼmar napaʼ neñotenes sapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama semorrenteño Yompor amaʼt seyoc̈hra.
JOH 5:43 Napaʼ att̃o nohuapa Nomporña nellsenseneʼ t̃arraña sapaʼ amaña sameʼñenno. Ñerraʼm eseshaʼchña huapatsañ ñeñt̃ eʼñe ñot̃a huena saña ñeñt̃paʼ atarrt̃eʼ sameʼñyañ.
JOH 5:44 Sapaʼ t̃arroʼmarña ama sameʼñenno sapaʼ añacaʼye seʼnen oʼch eʼñe sañeña ayeʼchoc̈htatannetsa, amacaʼyeña añeyeʼña seʼneno att̃och eʼñe cohuen entas ñapuet̃ Yompor.
JOH 5:45 Amach soct̃apeʼchatsche ñatoʼ nach sotteñeʼcherreʼ esempohuañen Apuesho. T̃arraña eñallcaʼyeña poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ sotteñeʼcherreʼ ñeñt̃paʼ añcaʼye Moisés, sañapaʼ ñeñt̃aña atarr nanac seyemtena.
JOH 5:46 Ñerraʼm poʼñoc̈h sameʼñeñañ Moiséspaʼ napaʼc̈hoʼña sameʼñennañchaʼ t̃arroʼmar ñapaʼ nocopcaʼye quellconas.
JOH 5:47 T̃arraña ñerraʼm ama sameʼñeññaño ñeñt̃ atet̃ quellconaseʼt̃ ña, ñeñt̃oʼmarña napaʼc̈hoʼña amach errot̃enot̃ sameʼñonoña nam̃a neñoñ.
JOH 6:1 Allempoña Jesúspaʼ ahuoʼ yom̃taʼn saʼp Galileaso, ñeñt̃ara saʼp otenet Tiberias.
JOH 6:2 Allñapaʼ cot̃aʼneñ shonteʼ acheñeneshaʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ entuoñet poʼpartsoña att̃o aʼcrratyerran allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyets.
JOH 6:3 Oʼña c̈hap yom̃taʼn Jesúsñapaʼ ahuos aspent̃o, allña anorros epuet pueyochreshaʼ.
JOH 6:4 Allempopaʼ oʼ c̈hapmoch pascuapo allempoch alla cosherrerr judioneshaʼ.
JOH 6:5 Jesúsña cohuatsa aʼyopaʼ entapan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ onac̈hets ñeshonet̃. Allempoñapaʼ atet̃ otan Felipe: —Errahuachcaʼ yerañt̃aña pant̃eʼ ñeñt̃chaʼ rros acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼ huac̈haʼta.
JOH 6:6 Ñehua, Jesúspaʼ eʼñe poʼtomña atet̃ ot t̃arroʼmar ñapaʼ eñoteñ atet̃chaʼ p̃a.
JOH 6:7 Felipeñapaʼ atet̃ och: —Amaʼt epoch c̈harroch c̈harraʼ denario alloch yerañt̃a panpaʼ amaʼt pueshmetat̃ollapaʼ amat̃eʼ rraʼyeseto.
JOH 6:8 Pueyochreshaʼña Andrés ñeñt̃ paʼmoʼnasheñ Simóm Pedropaʼ ñañapaʼ atet̃ och:
JOH 6:9 —Arr puesheñarr huepueshachorpaʼ echenancaʼye amnar pan ñeñt̃ cebada ñam̃a epa cac. Att̃apaʼ amat̃eʼ yepataneto, acheñpaʼ shonteʼcaʼye.
JOH 6:10 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —T̃eʼpaʼ sotanet anorrc̈haʼtetepaʼ. Ñehua, allpaʼ eʼñe cohuen emmoʼraten pasetmaʼ. Ñetñapaʼ anorrchaʼtet. Yacmaneshaʼpaʼ ñatoʼ amnarocht̃eʼ mil eñall.
JOH 6:11 Jesúsñapaʼ chetan panpaʼ parasyosoʼtam̃pes, allempoñapaʼ apan pueyochreshaʼ. Pueyochreshaʼñapaʼ epatyeset allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ anorrc̈hets all. Att̃ecma p̃a allempo apaʼyesanet ñam̃a cac. Allohuenetpaʼ eʼñe agaphuahuet ñeñt̃ allpon muenaʼyeset.
JOH 6:12 Allempoña oʼ rrallmeʼchuetpaʼ allohuenetpaʼ eʼñepaʼtchaʼ yetrraʼtuahuet. Eʼñe yetuahuetpaʼ Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr pueyochreshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch saʼyapac̈herr ñeñt̃ shotnaʼtyets ñeñt̃ saʼpchatyes allochñapaʼ amach es pertatso.
JOH 6:13 Allempoña aʼyapac̈herret ñeñt̃ shotaʼtatyeset c̈hepaʼtchaʼ chorrats c̈harraʼ puechena epa cañt̃er ñeñt̃ aʼpchatet all rratanet amnar pan cebada.
JOH 6:14 Att̃o orrtatanet poʼpartsoña acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ otyeset: —Añña poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃caʼye aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atarr yecuen oʼch huapa añe patsro.
JOH 6:15 Jesúsñapaʼ eñotanet ñetpaʼ añ muenenet oʼch huapoñetpaʼ oʼch rromoset oʼch noset ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er pet. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ aʼnahua ahuerr all aspent̃o eʼñe ñapuet̃.
JOH 6:16 Allempoña ellerren pueyochreneshaʼñapaʼ ahuanerret saʼpatop̃ño.
JOH 6:17 Aʼtac̈haʼtuerret poʼnoñt̃opaʼ oʼch ahuam̃perret yom̃taʼn, Capernaumonet̃. Allñapaʼ alla checmetam̃p̃set. Jesúsñapaʼ ama huerraʼ all alloʼtsaʼyenet.
JOH 6:18 Allñapaʼ orrnotam̃pesnomuet, saʼpñapaʼ c̈ha emoʼyarerta.
JOH 6:19 Ñetñapaʼ echotnomuet saʼp amnar amapaʼ pechapt̃eʼ kilómetro allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ entapet Jesús chopeʼchnen enot̃ oño. Oʼ allameʼttsam̃a p̃an noñt̃. Ñetñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ mechaʼtapet.
JOH 6:20 T̃arraña ñapaʼ atet̃ otosanet: —Nacaʼye oʼ nohuapa, amach att̃a sem̃chaʼtatstapno.
JOH 6:21 Ñetñapaʼ mueneñetañ oʼch agapapet noñt̃ot̃, eñotostsetpaʼ oʼ c̈hapña noñt̃ yom̃taʼn all sechenet.
JOH 6:22 Tsapat̃ña acheñeneshaʼ ñeñt̃ alla aʼpatsa yom̃taʼn ñetpaʼ eñoteñet eʼñe pat̃rra noñt̃ allo aʼtac̈haʼt Jesús pueyochreshaʼ ñam̃a Jesúspaʼ enteñet amacaʼ aʼtapo noñt̃o epuet pueyochreshaʼ eʼñe ñapt̃ochayeta ahuanmuet.
JOH 6:23 T̃arraña noñt̃ec̈hnoñapaʼ c̈hocma huac̈hena Tiberiasot̃, oʼ c̈hapuet allameʼtets all rret ellerro pan ñeñt̃ parasyosoʼtam̃pes Partseshaʼ Jesús.
JOH 6:24 Allempoña acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsen ñetñapaʼ oʼhuañ eñchet Jesús pueyochreshohuen. Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a aʼtac̈haʼtet ñamet noñt̃o, ahuam̃p̃set Capernaumonet̃, oʼch eʼneretaʼ Jesús.
JOH 6:25 Allempoña entoset yom̃taʼnpaʼ atet̃ otoset: —Maestro, ¿esempoʼtña pec̈herrña p̃a arrma?
JOH 6:26 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: —Na poʼñoc̈hpaʼ oʼch notapas, sapaʼ amacaʼye añecpayeʼ seʼnenno att̃o oʼ norrtatonas nepartsoña. Sapaʼ añecpacaʼyeña seʼnenen att̃o oʼ nerratuas pan oʼ eʼñe seyetua.
JOH 6:27 T̃eʼpaʼ oʼch notas, sapaʼ amach aña semaʼyoc̈hratsto yocrram̃ ñeñt̃ eʼnuapoʼ. Añchaʼña semaʼyoc̈hra socrram̃ ñeñt̃ ama eʼnuapahuoyaye; ñeñt̃ña alloch sapaʼ corretsasach socsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen. Ñeñt̃ña socrram̃paʼ nach sapuerreʼ Ñeñt̃en Acheñetosets t̃arroʼmar Apapaʼ oʼ llesenserren na Ñeñt̃en Acheñetosets arr patsro.
JOH 6:28 Acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ otereterr: —Errot̃enuachcaʼ yep̃aña ñeñt̃ cohuen enten Yompor.
JOH 6:29 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃ cohuen enten Yomporpaʼ oʼch sameʼñaʼna na ñeñt̃en llesensen.
JOH 6:30 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: —Errot̃enot̃uachcaʼ pegateyña pepartsoña ñeñt̃chaʼ yentpaʼ att̃ot̃chaʼ yameʼñap̃a. P̃apaʼ esuañacaʼ petsoten.
JOH 6:31 Ya yatañneshañpaʼ rraʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ maná all amayo atet̃caʼye anuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ: “Rratyesaneteʼt̃ pan ñeñt̃ apaneteʼt̃ Yompor pueʼntañot̃.”
JOH 6:32 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Eʼñe poʼñoc̈h oʼch notas: Ama Moisésoyeʼ apahueteʼt̃eña pan ñeñt̃ huetsa entot̃. Nacaʼye Nompor sapueneʼña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h socrram̃ sepen. Añ socrram̃paʼ entot̃ña huena.
JOH 6:33 Naña socrram̃ sepen ñeñt̃en oʼ apuerres Nompor, napaʼc̈hoʼña entot̃ nohuapa Yomporeshot̃ allochñapaʼ acheñeneshaʼña arr patsropaʼ ñetñapaʼ corretsetach.
JOH 6:34 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: —Ayochreshat̃e yapaʼc̈hoʼña c̈hocmach p̃apuey ñeñt̃ corramets.
JOH 6:35 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Napaʼ na corram̃tsotets alloch eʼñe socrra. Eseshaʼch huapatsa nesho ñetña amaʼt ahuat̃apaʼ amach alla cheporrerreteʼt̃e. Eseshaʼch nameʼñerraya na ñetña amaʼt ahuat̃apaʼ amach alla oñpaʼterreteʼt̃e. Ñehua, ñeñt̃paʼ añ notenes, eseshaʼch nameʼñerraya na ñetñapaʼ c̈hocmach eʼñe cosherret pueyoc̈hreto, amaʼt ahuat̃apaʼ amach alla es eʼnerreteʼt̃e.
JOH 6:36 T̃arraña napaʼ oʼ notuas: Sapaʼ oʼ sentnoñ amaña sameʼñenno.
JOH 6:37 Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼpatatenna Apapaʼ ñetñapaʼ ameʼñerrnetchaʼ. Eseshaʼch nameʼñerraya ñetñapaʼ amach alla nehuaporeʼterraneto.
JOH 6:38 T̃arroʼmar napaʼ ama añecpayeʼ nohuapoña entot̃ att̃och oʼch aña atet̃ nep̃os ñeñt̃ nemnen na. Napaʼ añecopña nohuapa oʼch atet̃ neperr ñeñt̃ atet̃ muenen Nompor ñeñt̃ nellsenserreʼ.
JOH 6:39 Ñeñt̃paʼ atet̃ muenen Nompor ñeñt̃ nellsenserreʼ: Amachña c̈ha naʼchencatereña acheñeneshaʼ ñeñt̃ ora allpon oʼpatatenna na, c̈hochña ello netantaterrñañ esempohuañen.
JOH 6:40 Añmapaʼ ñeñt̃ña muenen Nompor: Erraʼtsenchaʼ neñoterreʼ ñerraʼm ameʼñerrnetchaʼ na ñeñt̃en Yompor Puechemeren, ñetñapaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen. Ñetñapaʼ c̈hocmach netantaterranet esempohuañen.
JOH 6:41 Att̃o Jesúspaʼ otenanet, “Napaʼ na corram̃tsotets ñeñt̃en huapatsa entot̃”, judioneshaʼñapaʼ pocuanaʼteñot̃et otatseʼtyeñet.
JOH 6:42 Ñeñt̃paʼ atet̃ otyeset: —Añmapaʼ añacaʼye Jesús, José puechemer, ñeñt̃ pompor ñam̃a pachor eʼñecaʼye yechmeʼteñ. T̃eʼñapaʼ esoʼmareʼtña oten ñapaʼ entot̃oʼ huapa.
JOH 6:43 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ amach att̃a sotatseʼtannaʼtyesatsto.
JOH 6:44 Amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ ameʼñerrneto ñerraʼm Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ ñerraʼm ña ama cot̃apeʼchaterrahueto cohuen. Ñetñapaʼ netantaterranetchaʼ esempohuañen.
JOH 6:45 Atet̃ quellquëʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, poʼquellcopaʼ atet̃ anuaret̃: “Allohuenetpaʼ Yomporchaʼña eñotaterrahuet.” Allohuen ñeñt̃chaʼ eʼm̃ñoterreʼ Nompor att̃och cohuen cot̃apeʼchaterranet, ñetñapaʼ nachña ameʼñerret.
JOH 6:46 ’Amaʼt eseshapaʼ ama puentareto Apa. Napt̃aña na ñeñt̃en huapatsa Yomporeshot̃ nentarcaʼyeña Apa.
JOH 6:47 Eʼñe poʼñoc̈h notenes: Eseshaʼch nameʼñerraya ñetñapaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
JOH 6:48 Napaʼ na corram̃tsotets alloch eʼñe socrra.
JOH 6:49 Satañneshañpaʼ amaʼt rraʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ maná all amayo, ñetñapaʼ oʼ collaʼhuenet.
JOH 6:50 T̃arraña ñeñt̃en soteneʼ t̃eʼ ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h socrram̃ ñeñt̃en huapatsa entot̃ allochñapaʼ eseshaʼch rreʼpaʼ ñetñapaʼ corretsetach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
JOH 6:51 Eʼñe poʼñoc̈h napaʼ na ñeñt̃en corram̃tsotets alloch eʼñe socrra ñeñt̃en huapatsa entot̃. Ñerraʼm eseshaʼ rreʼ añ corrametspaʼ ñetñapaʼ corretsetach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. Añ corramets ñeñt̃chaʼ nepomuerr na acheñeneshacop arr patsro alloch eʼñe correnet, ñeñt̃paʼ añcaʼye nechets.
JOH 6:52 Judioneshaʼñapaʼ ñeñt̃oʼmarac̈hoʼ es otannaʼtyeset. Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —Errot̃enot̃uachñacaʼ apueyña eʼñe ña poʼchets ñeñt̃chaʼ yerraʼ.
JOH 6:53 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Poʼñoc̈h oʼch notas, ñerraʼm ama serrerrnano nechets Ñeñt̃en Acheñetosets, ñerraʼm ama sorrerrnano ñam̃a nerras, sapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ socrroña sa.
JOH 6:54 Ñerraʼm eseshaʼ rreneʼ nechets ñam̃a ñerraʼm orrennanet nerras, ñetñapaʼ corretsetach t̃ayot̃en eʼñe errponañohuen, t̃arroʼmar nañapaʼ netantaterranetchaʼ esempohuañen.
JOH 6:55 T̃arroʼmar nechets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h corram̃tsotets; ñerraspaʼc̈hoʼña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h orrpapoʼ.
JOH 6:56 Ñeñt̃chaʼ rreneʼ nechets ñam̃a ñerraʼm orrennanet nerras ñetñapaʼ eʼñech parrocmatennet na, napaʼc̈hoʼña eʼñech neparrocmatenanet ñet.
JOH 6:57 Apa ñeñt̃ nellsenseneʼ ñapaʼ ama arromñat̃eshayaye, ñacaʼyeña napueneʼña att̃o napaʼc̈hoʼña corretsanach. Atet̃ nepena nam̃a, allohuen ñeñt̃ pocrram̃ nepeneʼ napaʼc̈hoʼña añ napuenanet att̃och ñetpaʼc̈hoʼña corretsetach ñamet.
JOH 6:58 Na ñeñt̃en socrram̃ sepen ñeñt̃en huapatsa entot̃. Ama att̃eyayno ñerraʼmrrat̃eʼ pan ñeñt̃ rreʼt̃ satañneshañ ahuat̃. Ñetpaʼ oʼ collaʼhuenet. Eseshaʼch eʼñe pocrram̃ nepeneʼ ñetñapaʼ corretsetach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
JOH 6:59 Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenan acheñeneshaʼ judioneshaʼ poʼprahuo all Capernaumo.
JOH 6:60 Allempoña atet̃ eʼmueñet atet̃ oten, shonteʼ pueyochreshac̈hnopaʼ atet̃ otyeset: —Añ ñoñetspaʼ amacaʼye eʼñeyeʼ pocteyaye, amat̃eʼ eseshaʼ ameʼñayo.
JOH 6:61 Jesúspaʼ eʼñe pueyoc̈hro eñotanet c̈ha otatseʼtyen pueyochreshac̈hno, ñeñt̃oʼmarña atet̃ oterraneterr: —Ñeñt̃ atet̃ notenespaʼ areʼt pocteyeʼ senteñe.
JOH 6:62 Taʼm, ¿errot̃enaʼtchaʼ sotña ñerraʼm poʼñoc̈h sentennoñ na Ñeñt̃en Acheñetsosets oʼch alla naʼterreñ ento allot̃ nohuapa ahuat̃?
JOH 6:63 Yecamquëñ alloña eʼñe poʼñoc̈h yocrrena. Yechetspaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama sherbeno. Neñoñ ñeñt̃ neserrpareʼtatenespaʼ eʼñe poʼñoc̈h secamquëñecop ñeñt̃ña poʼñoc̈h alloch eʼñe socrra.
JOH 6:64 T̃arraña pantantaʼttsospaʼ amaña sameʼñenno. Ñehua, Jesúspaʼ eʼñe allempot̃eñ eñotenan ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerrtso. Eʼñe eñotenan ñam̃a ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ.
JOH 6:65 Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notaseʼt̃, amach eseshaʼ nameʼñerrayo ñerraʼm ama Apa cot̃apeʼchaterrahueto att̃och cot̃errnet.
JOH 6:66 Allempot̃eñña shonteʼ Jesús pueyochreshac̈hno puerrac̈herret ñeshot̃paʼ oʼhuañ chopeñeʼchenet parro.
JOH 6:67 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epa: —Sapaʼc̈hoʼ ¿semneñeʼt oʼch sepuerrerra sam̃a?
JOH 6:68 Simón Pedroñapaʼ atet̃ och: —Partseshachaʼ, eseshaʼhuat̃eʼñacaʼye yoct̃aʼ. P̃apt̃acaʼye pechenña ñoñets att̃ochña yapaʼ corretsayach t̃ayot̃eñ errponañohuen.
JOH 6:69 Yapaʼ oʼcaʼye yameʼñap̃a. Yapaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ pepaʼtcaʼye Cristotets, ñeñt̃ep̃ Yompor Puechemerep̃.
JOH 6:70 Jesúsña atet̃ otanet: —Napaʼ nacaʼyeña saʼcrerreʼña sa, c̈harrasheñas sepchena epa. Ñeñt̃ña puesheñarrpaʼ ñeñt̃paʼ oneñet̃enaʼtar.
JOH 6:71 Ñehua, Judasocop atet̃ eñora. Ñeñt̃ Judaspaʼ ñeñt̃ Simón Iscariote puechemer. Amaʼt ñeñt̃ aʼpchenahuetañ epa pueyochreshaʼ, puesheñarrpaʼ ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ.
JOH 7:1 Allempoña Jesúspaʼ alla chopeñeʼchyen eʼñe alla Galileoʼmar. Ama mueno oʼch chopeñeʼchen ñam̃a all Judeoʼmar t̃arroʼmar judioneshaʼpaʼ c̈ha oʼpateñet oʼch muetset.
JOH 7:2 Allempopaʼ oʼ c̈herrmocherr allempoch cosherrerr judioneshaʼ; ñeñt̃chaʼ cosherreterr añ paʼsoʼcheñ Manatpuetsopoʼ, ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñet.
JOH 7:3 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ och paʼmoʼnasheñneshaʼ: —T̃eʼpaʼ orrerrep̃ arrot̃, ahuerrep̃ alla Judeo allochñapaʼ peyochreneshac̈hno ñeñt̃ alloʼtsaʼyen oʼch p̃orrtatuerranet ñamet pepartsoña ñeñt̃ atet̃ pep̃aʼyena t̃eʼ arrma.
JOH 7:4 Ñehua, ñerraʼm yemneñ oʼch yorrta allohuenacoppaʼ amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amachña aʼnahua es yep̃aʼyeno. Ñerraʼm poʼñoc̈h p̃orrtatyen pepartsoña arrpaʼ p̃orrtachñacaʼye ñam̃a allohuen acheñeneshacop añ patsro.
JOH 7:5 Amaʼt paʼmoʼnasheñneshaʼpaʼc̈hoʼña t̃arroʼmar atet̃ ochet ñetpaʼc̈hoʼña amacaʼye ameʼñeñeto.
JOH 7:6 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Allempo ñeñt̃ poctetsa nocop oʼch norrta allohuenacoppaʼ amacaʼye eʼñeyeʼ c̈henaʼ. T̃arraña socoppaʼ eʼñecaʼye pocteʼ c̈hocmacaʼye eñall.
JOH 7:7 T̃arroʼmar acheñeneshaʼña añ patsropaʼ amachcaʼye errot̃enot̃ eʼmoñeʼtasoña sa, t̃arraña napaʼ c̈hocma eʼmoñeʼtyennet t̃arroʼmar napaʼ añcaʼye neñotatyenanet ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet ñeñt̃ ama pocteyaye.
JOH 7:8 Sapaʼ orras socshapretenaʼ. Napaʼ eʼñe t̃ayecmapaʼ amachcaʼye neto coshapretatsa. T̃arroʼmar nocoppaʼ ama eʼñeyeʼ c̈henaʼ allempoch eʼñe poctaʼhuona.
JOH 7:9 Atet̃ otuanetpaʼ ñapaʼ alla aʼpa mameʼ Galileo.
JOH 7:10 Allempoña paʼmoʼnasheñec̈hnopaʼ ñetñapaʼ ahuanmuet coshapretatset. Oʼña tama oʼchetpaʼ ahuoʼ ñam̃a, t̃arraña ñapaʼ ama orrtenaneto, aʼnahua cot̃aʼnenanet chentaʼ.
JOH 7:11 Judioneshaʼña all coshenetpaʼ ñetñapaʼ eʼneñet atet̃ otyenet: —Taʼmcaʼye ¿erroʼtsent̃eʼña Jesús?
JOH 7:12 Allña acheñeneshaʼpaʼ shonteʼ eñosyenet ñocop. Patantaʼtetspaʼ atet̃ otyenet: “Ñapaʼ eʼñe cohuen acheñer”; poʼpotantañec̈hnopaʼ atet̃ otyenet: “Amacaʼye cohuenayaye, att̃acaʼye shecareʼtyenan acheñeneshaʼ.”
JOH 7:13 Ñetpaʼ atarr mechaʼteñet judioneshaʼ ñeñt̃oʼmarña aʼnahua atet̃ otannaʼtyenet.
JOH 7:14 Oʼña patmaʼnma att̃o coshenet Jesúsñapaʼ beʼt̃osos Parets paʼpacllo, yec̈hatosanet all.
JOH 7:15 Allñapaʼ epayeʼ cohuanrrorech judioneshaʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —Taʼ, errot̃ent̃eʼcaʼyeña añ, amaʼt ama ayc̈hataret̃e quellecpaʼ atarrepaʼt es eñotyen.
JOH 7:16 Jesúsñapaʼ otanet: —Ñeñt̃ att̃o neyc̈hatyenes ñeñt̃paʼ amacaʼye noyaye noct̃ap̃ña, ñeñt̃paʼ Yomporoña poct̃ap̃ña ñeñt̃ nellsenseneʼ.
JOH 7:17 Ñerraʼm eseshaʼña mueneʼ oʼch atet̃ pet ñeñt̃ muenen Yompor ñetñapaʼ eñochetchaʼ neyc̈hateñpaʼ Yomporo amacaʼye not̃ayeʼ neñeno.
JOH 7:18 Ñerraʼm eseshaʼ eʼñe ñot̃ot̃a eñenpaʼ ñetñapaʼ añach eʼnenet oʼch cohuentateññañ acheñeneshaʼ eʼñe ñocop. Añña ñerraʼm eseshaʼ eʼneneʼ oʼch cohuentatenan ñeñt̃ llesenseneʼ ñapaʼ ñeñt̃ña eñetsña ñoñtso eʼñe poʼñoc̈h ama shequëñtsoyaye.
JOH 7:19 ’Amaʼt apasoña Moisés ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arraña amaʼt apaseñ, sañapaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esapaʼ ama sep̃ohuenoña ñeñt̃ atet̃ oten añ ñoñets, ñeñt̃epñapaʼ esoʼmareʼtña t̃eʼpaʼ semneñña oʼch semtsan.
JOH 7:20 Acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ otereterr: —P̃apaʼ c̈hat̃eʼ chorrenp̃a oneñet̃. Amarramcheʼ eseshaʼ p̃oʼpatenayeña oʼch muetsapet.
JOH 7:21 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Napaʼ amaʼt parrocha norrtatonas nepartsoña añ yet̃ro allempo yamesen saña allempopaʼ atarr secuanrroretnoñ t̃arraña sañapaʼ ama pocteyeʼ senteñe.
JOH 7:22 Moiséspaʼ apaʼnmas ñeñt̃chaʼ seyc̈haʼ att̃och setsorrannena. Ñehua, poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ ama ñanom Moisésoyeʼ sapaye, ñeñt̃paʼ satañneshañeʼnaña seyc̈hatnomueʼ ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈hocmach setsorrateñ asheñorrot̃oll ñerraʼm oʼch posocmataʼmuen amaʼt añ yet̃ro allempocma yamesen c̈hocmaña setsorrateñña asheñorrot̃oll.
JOH 7:23 Att̃o sapaʼ setsorrateñ asheñorrot̃oll amaʼt añ yet̃ro allempocma yamesen att̃och amach sat̃pueno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Moisésot̃, ñeñt̃epñapaʼ esoʼmaruañacaʼyeña seʼmoñeʼtenenña na allempo eʼñe naʼcrraten puesheñarr acheñ añ yet̃ro allempocma yamesen.
JOH 7:24 Ñerraʼm esempo senteñ poʼpsheñeñ ñeñt̃ atet̃ penpaʼ amachña ñeñt̃ot̃a sotteñeʼchatsche añoʼ cohuenayeʼ es yec̈hcateno. C̈hochña ñanom señoch errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ pena.
JOH 7:25 Patantaʼtets jerusaléñoʼmarneshaʼpaʼ atet̃ otyenet: —Taʼm amat̃eʼ añeyayeña ñeñt̃ oʼpatenet oʼch muetset.
JOH 7:26 Ñapaʼc̈hoʼña alloʼtsenepaʼt arr, att̃a ama es puec̈heno eñosets, amaña errot̃eyeʼña oteñeto. Ñatoʼ t̃arroʼmart̃eʼña amaʼt am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ oʼcaʼye eñotuet poʼñoc̈h ñapaʼ ñeñt̃caʼye Cristotets.
JOH 7:27 T̃arraña añpaʼ yeñoteñcaʼye allot̃ huena. T̃arraña esempoch huapa ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h Cristotats ñapaʼ amach eseshayeʼ eñotapaye errot̃chaʼ huapa.
JOH 7:28 Jesúsña allempo yec̈haten Parets paʼpacllo, ñapaʼ puerranarot̃ atet̃ otanet: —Sapaʼ sechmeʼtennoñt̃eʼ, señotennoñt̃eʼña na errot̃t̃eʼ nohuapa. T̃arraña napaʼ ama not̃ayeʼ nohuapo, eñallña ñeñt̃ nellsenseʼ; ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h ñerraʼm errot̃ ot, ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃ña sapaʼ ama señoteñeña sa.
JOH 7:29 Nañapaʼ eʼñe neñoteñ, ñeshot̃caʼye nohuapa. Ñapaʼ ñeñt̃caʼyeña nellsenserreʼ.
JOH 7:30 Allempocma atarr mueneñet oʼch rromuetañ t̃arraña ama eseshaʼ rromaye. T̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempo ñeñt̃ poctetsa ñocop att̃och rromuet.
JOH 7:31 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñaya. Ñetñapaʼ atet̃ otyenet: —Añt̃eʼcaʼyeña poʼñoc̈h Cristo ñeñt̃ yecuen oʼch huapa. Yapaʼ oʼcaʼye orrtatosnay poʼpartsoña, amat̃eʼ errot̃enot̃ huapo poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ ello metanoseʼ poʼpartsoteña ñeñt̃ atet̃ entatyeney añ yacmar.
JOH 7:32 Fariseoneshaʼñapaʼ eʼmareʼteñet shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen eñosyenet Jesúsocop. Ñeñt̃oʼmar ñet ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetñapaʼ mueñet guardianeshaʼ ñeñt̃chaʼ rromuenayañ Jesús.
JOH 7:33 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Oʼ mamesham̃a eʼñe parroʼtseney. Oʼchña mamerrerrpaʼ oʼch alla ahuerren alloʼtsen ñeñt̃ nellsenseneʼ.
JOH 7:34 Allempoña amaʼtchaʼ seʼnameʼterrenpaʼ amach senterrno. Allchaʼ neserr napaʼ sañapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ sec̈hapo.
JOH 7:35 Judioneshaʼñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Taʼ, ¿errach taña añma ñeñt̃oʼmar amach yentere? Ñatoʼ arrchaʼ ta griegoneshesho all parratseʼtyen yamoʼtseshaʼ oʼch yec̈hatenanaʼ griegoneshaʼ all.
JOH 7:36 Taʼ, ¿est̃eʼña añma ñeñt̃oʼmar atet̃ oten: “Amaʼtchaʼ seʼnerrnaʼpaʼ amach senterrno; allchaʼ neserr napaʼ sañapaʼ amach errot̃enot̃ sec̈hapo”?
JOH 7:37 Oʼ eʼñe huañmoch all coshena judioneshaʼ. Añe yet̃ro allempo nanac coshenet, Jesúsñapaʼ t̃omos all, puerranarot̃ atet̃ otosanet: —Erraʼtsent̃eʼ acheñer oñpaʼtets eʼñe pueyoc̈hreto, onetepaʼ nesho orretepaʼ.
JOH 7:38 Ñeñt̃ nameʼñenaya na eʼñe pueñmateñot̃et pueyoc̈hretopaʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ allot̃ poten oñ aton ñeñt̃ atarr cohuen, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ.
JOH 7:39 Ñehua, añ ñoñetspaʼ añecop serrpareʼten Yompor Puecamquëñecop ñeñt̃chaʼ chorrerraya allohuen ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya ña. T̃arraña allempopaʼ ama aparet̃tenetaʼ Yompor Puecamquëñ, t̃arroʼmar Jesúspaʼ ama c̈henaʼ allempoch alla ahuerr Yompor pueʼntaño allchaʼ eʼñe cohuentaterrñañet.
JOH 7:40 Allempo eʼmhuet ñeñt̃ atet̃ oten Jesús, patantarrña acheñeneshaʼpaʼ atet̃ otyeset: —Poʼñoc̈h añmapaʼ ñeñt̃t̃eʼcaʼye aʼm̃teneʼña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ c̈hocma yecuen.
JOH 7:41 Poʼpotantañpaʼ atet̃ otyeset: —Añmapaʼ ñeñt̃t̃eʼcaʼyeña Cristotets ñeñt̃ c̈hocma yecuen. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenet: —Ñeñt̃chaʼ Cristoterretspaʼ amat̃eʼ arrot̃a huapo Galileot̃.
JOH 7:42 Amaʼt otenoña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃, Davidchaʼ poʼm̃renñot̃ huapaña ñeñt̃chaʼ Cristoterrets; arrot̃chaʼ huapa anetsot̃ ñeñt̃ Beléñ ñeñt̃ paʼnetser peʼt̃ David.
JOH 7:43 Ñeñt̃oʼmarña allohuen acheñeneshaʼpaʼ ellopaʼtetstatenet poct̃ap̃ña Jesúsocop.
JOH 7:44 Patantaʼtetsñapaʼ atarr mueneñet oʼch rromuet, t̃arraña ama eseshaʼ rromaye.
JOH 7:45 Guardianeshaʼñapaʼ puerrac̈herret alloʼtsen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet ñam̃a fariseoneshaʼ. Ñetñapaʼ atet̃ otaret̃tapuerret: —Esoʼmaruañacaʼyeña amaña sehuapatere.
JOH 7:46 Guardianeshaʼñapaʼ atet̃ otuerret: —Amaʼt eseshapaʼ ama pueñosaroña atarr cohuen atet̃ eñen ña.
JOH 7:47 Fariseoneshaʼñapaʼ atet̃ oterraneterr: —T̃arroʼmart̃eʼ ama sehuapatere sapaʼc̈hoʼña c̈hot̃eʼcaʼye shecapas sam̃a.
JOH 7:48 Amaʼt ñam̃a patantarr am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ amaʼt oʼ c̈ha ameʼñyeto ñamet. Amaʼt ñam̃a patantarr fariseoneshaʼpaʼc̈hoʼña oʼt̃eʼcaʼye c̈ha ameʼñyet.
JOH 7:49 T̃arraña ñeñt̃ acheñeneshar ñeñt̃ ama eñotenaye ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñetñapaʼ aʼcmaret̃et.
JOH 7:50 Ñeñt̃ña puesheñarr fariseo ñeñt̃ Nicodemo ñeñt̃ tatsa ahuaña Jesúsesho, ñañapaʼ atet̃ otan pamoʼtseshaʼ fariseoneshaʼ:
JOH 7:51 —Ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ yocoppaʼ atet̃ oteney, amach errot̃enot̃ yecoñchache amaʼt puesheñarra acheñ eʼñe att̃ot̃a. C̈hochña ñanom yeʼm̃ñoch att̃och yeñoch est̃eʼ otatseʼtyen ñeñt̃ atarr sosey yenten eshecchaʼña yecoñchach.
JOH 7:52 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Esoʼmaruachcaʼ pemoñesyaña galileoʼmarneshaʼ, ñatoʼ p̃apaʼ galileoʼmarneshap̃t̃eʼ. P̃apaʼ amarramcheʼ galileoʼmarneshayaype. T̃eʼpaʼ pelleyaʼyes Yompor poʼñoñ allochñapaʼ oʼch peñoch Galileot̃paʼ amaʼt puesheñarrapaʼ amach huapoña ñeñt̃chaʼ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ.
JOH 7:53 Allempoña allohuenet ahuanemyerret paʼpaclleto.
JOH 8:1 Jesúsñapaʼ ahuerr Olivop̃no.
JOH 8:2 Tsapat̃ña poʼpocheño eʼñe ahuat̃ecma alla c̈henerr Parets paʼpacllo. Shonteʼ acheñeneshaʼ alla huac̈heneterr ñesho. Ñañapaʼ anorros allña yec̈hatenaneterr.
JOH 8:3 Ñeñt̃ña etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop ñam̃a fariseoneshaʼ ñetñapaʼ huapatoñet puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ rromuet all eñchet chetapretenan poʼpsheñeñ pacma puerrollar. Nosñañet eʼñe rroc̈ho.
JOH 8:4 Allñapaʼ atet̃ otoset: —Maestro, añ coyaneshaʼpaʼ oʼ yentaprech eʼñe all chetapretenan pacma puerrollar.
JOH 8:5 Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃paʼ atet̃ oteney, añpaʼ c̈hoch yarrolleʼch. T̃eʼña p̃apaʼ ¿errot̃eʼtchaʼña p̃oteyña p̃a?
JOH 8:6 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmara atet̃ otoset ñatoʼrraña eñorachet ñeñt̃ ama pocteyaye allochñapaʼ att̃och aʼmet̃am̃peñetaʼ. Jesúsñapaʼ allent̃a moʼcapaʼ oʼ quellcan pats potap̃o.
JOH 8:7 Ñetñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼtereterr. Jesúsña echanterrtsapaʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm erraʼtsenot̃est̃eʼ ama eñalle soʼchñarpaʼ sarrolleʼchcaʼye sanom.
JOH 8:8 Alla moʼquërrerr oʼ alla quellquërranerr pats potap̃o.
JOH 8:9 Ñetñapaʼ oʼ eʼmet atet̃ otanet Jesúspaʼ eʼñe acop̃ot̃eñ ahuanemhuerret eʼñe puesheñaʼttset. Añ ñanom ahuanerrtsa poʼnmeneshac̈hno, att̃ot̃apaʼ oʼ ñapt̃am̃a Jesús epuet coyaneshaʼ.
JOH 8:10 Jesúsña echanterrerrpaʼ atet̃ otan coyaneshaʼ: —Noc̈heshachaʼ ¿erroʼtsaʼyenetaʼtña? Amaʼt puesheñarrot̃eta ñetpaʼ areʼtchaʼña coñchatape.
JOH 8:11 Ñañapaʼ atet̃ otan Jesús: —Ama Ayochreshat̃e eseshayeʼ necoñchataye. Jesúsñapaʼ alla otererr: —Napaʼc̈hoʼña amach necoñchatape. T̃eʼña ñerraʼm ahuerrep̃paʼ amach alloʼna atet̃ pep̃aʼneno ñeñt̃ amaʼt mamesha ama pocteyaye.
JOH 8:12 Jesúsña poʼpocheñopaʼ serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼ na ñeñt̃en aʼpuetarsam̃peneʼ acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña añe patsro. Eseshaʼch noct̃erreʼ oʼhuañchaʼ alloʼna cot̃apeʼchatnenanet poct̃ap̃ña ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañ; ñeñt̃paʼ checmeta chopeñeʼchyenet. Ñetñapaʼ Yomporchaʼ poʼcohuenño correrret ñeñt̃ara ñeñt̃ puetarets.
JOH 8:13 Fariseoneshaʼñapaʼ atet̃ ochet: —P̃apaʼ p̃añeña aʼpot̃etsa ñeñt̃oʼmarña att̃o p̃aʼpot̃enapaʼ ama sherbeno.
JOH 8:14 Jesúsñapaʼ oterraneterr: —T̃arraña amaʼt nañeña aʼpot̃etsapaʼ att̃o naʼpot̃enapaʼ eʼñe sherben. T̃arroʼmar napaʼ neñoteñ allot̃ nohuapa ñam̃a neñoteñ allchaʼ neserr. Sañapaʼ ama señotenno allot̃ nohuapa ñeñt̃oʼmarña ama señoteñe allchaʼ neserr.
JOH 8:15 Sa sotatseñpaʼ eʼñe orrena atet̃ sepena, arromñat̃eneshasa atet̃ petsa. Napaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ ama notatseʼtenaneto eʼñe att̃a.
JOH 8:16 T̃arraña ñerraʼm esempo naʼmet̃enanet ñeñt̃ atet̃ nentapretyenanet ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ t̃arroʼmar napaʼ ama napt̃eyeʼ es nep̃aʼyeno, napaʼ c̈hocmaña epan Apa ñeñt̃ nellsenseneʼ.
JOH 8:17 Ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ sechen sa, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñerraʼm epsheña aʼpot̃eneʼ eʼñe att̃ecma ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye poʼñoc̈h otenet.
JOH 8:18 Napaʼ ñeñt̃ atet̃ naʼpot̃ena na, Apaña ñeñt̃ nellsenseneʼ ñacaʼyeña naʼpot̃eneʼña nocop.
JOH 8:19 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: —¿Erroʼtsenaʼtña p̃a P̃ompor? Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Amaʼt napaʼ ama señotenno, Apapaʼc̈hoʼ ama señoteñe. Ñerraʼm señotennoñ na Nomporeʼnat̃eʼ señoteneñ.
JOH 8:20 Allempopaʼ atet̃ otanet Jesús all allecma aññoʼtenet quelle ñeñt̃ Yomporecop allempo yec̈hatanet allara Parets paʼpacllo. T̃arraña amaʼt puesheñarra ama eseshayeʼ rromaye t̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempoch ñeñt̃ poctetsa ñocop oʼch rromuet.
JOH 8:21 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Napaʼ oʼch ahuerren, sapaʼ seʼnerrenchaʼ. Sapaʼ orach ochñaret̃es serromhua. Allchaʼ neserrpaʼ sañapaʼ amach sec̈hapo.
JOH 8:22 Judioneshaʼñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Taʼm ñapaʼ oʼch muetsa ñañeña, ¿ñeñt̃oʼmart̃eʼ atet̃ oten allchaʼ serrpaʼ yañapaʼ añoʼch yec̈hapo?
JOH 8:23 Ñañapaʼ alla oterraneterr: —Sapaʼ alla ayec̈hcañas arr patsro. Nañapaʼ entoʼmarneshan. Sapaʼ patsoʼmarneshasa, nañapaʼ ama patsoʼmarneshayayno.
JOH 8:24 Napaʼ oʼ notas sapaʼ orach ochñaret̃es serromhua t̃arroʼmar ñerraʼm amach sameʼñerrno na ñeñt̃en peretneneʼ ochñarets, poʼñoc̈h sapaʼ orach ochñaret̃es serromhua.
JOH 8:25 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: —P̃apaʼ poʼñoc̈h ¿eseshapeʼtña? Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Napaʼ ñeñt̃encaʼye poʼñoc̈h c̈hocma soteneʼ.
JOH 8:26 Atarr nanac palltena c̈hocmach notenes atet̃ sepena sa, shonteʼch neños añecop atet̃ nentyen. T̃arraña ñeñt̃ nellsenseneʼ ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ oten ña. Napaʼ añcaʼyeña neʼñoreññaña acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ atet̃ neʼmueññañ Apa.
JOH 8:27 Ñetñapaʼ ama eseshaʼ c̈hapahueto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ otenanet Pomporecop ñeñt̃ atarr Parets.
JOH 8:28 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Ñerraʼm esempoch sapaʼ sechantam̃p̃sen eno corsocho na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ allempochña c̈haponasa seyoc̈hro napaʼ ñeñt̃en eʼñe poʼñoc̈h c̈hocma soteneʼ. C̈haponasach ñam̃a napaʼ ama es nepeno eʼñe not̃a, añña neʼñorena atet̃ yec̈hatenen Apa.
JOH 8:29 Ñeñt̃ nellsenseneʼ ñapaʼ eʼñe parroʼtsenen. Ama aʼmontsenno, t̃arroʼmar napaʼ eʼñe c̈hocma atet̃ nepena ñeñt̃ muenen ña.
JOH 8:30 Allempo atet̃ serrpareʼtatenanet allempopaʼ shonteʼ ameʼñaya all.
JOH 8:31 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya ña: —Ñerraʼm c̈hocma soct̃apeʼchon neñoñ poʼñoc̈hpaʼ neyochreshaʼch nepenes.
JOH 8:32 Allempopaʼ señoterrchaʼ ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃ña ñoñets poʼñoc̈hpaʼ toram̃perreschaʼ eʼñech cohuenoʼtsenes.
JOH 8:33 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr: —Yapaʼ Abrahamcaʼye poʼm̃renñey. Amaʼt ahuat̃a yapaʼ amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ ama ehuancaret̃eye att̃och eseshaʼ yetaruasateʼ eʼñe att̃a. Esoʼmart̃eʼ p̃añapaʼ p̃oteneyña atoram̃p̃saret̃eyoʼch.
JOH 8:34 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Allohuen ñeñt̃ ochñaʼtareʼtetspaʼ poʼchñara huanquënahuet, ñetñapaʼ poʼchñara taruasatenahuet eʼñe att̃a.
JOH 8:35 Ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a amach c̈hocmayeʼ yec̈herro eʼñe parro epuet pamoʼmteʼ. T̃arraña na ñeñt̃en Puechemeren c̈hocma eʼñe neyc̈hena epan Namoʼmteʼ errponañohuen.
JOH 8:36 Ñeñt̃oʼmarña na ñeñt̃en Puechemeren ñerraʼm na setoram̃perreʼ sapaʼ atoram̃p̃saret̃eschaʼ eʼñe poʼñoc̈h, amach alla taruasaterrseʼt̃e soʼchñar.
JOH 8:37 Na poʼñoc̈hpaʼ neñotenes sapaʼ poʼm̃renñeseñ Abrahampaʼ t̃arraña sapaʼ aña semnen oʼch semtsan. T̃arroʼmar neñoñpaʼ amaʼt mameshapaʼ ama c̈hennaso sa seyoc̈hro.
JOH 8:38 Napaʼ añ neñeñ ñeñt̃ atet̃ nentapreteñ Apa. Sapaʼc̈hoʼña aña atet̃ sepen ñeñt̃ atet̃ seʼmapreteñ ñeñt̃ sompor sepen.
JOH 8:39 Alla otereterr: —Ya yatañpaʼ Abrahamcaʼye. Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ ñerraʼm poʼñoc̈h Abraham poʼm̃renñeseñ soct̃apeʼcheneñt̃eʼ atet̃ eʼñe cohuen cot̃apeʼcheʼt̃ Abraham.
JOH 8:40 T̃arraña sa t̃eʼpaʼ c̈ha soʼpatenna oʼch semtsan na ñeñt̃en seserrpareʼtateneʼ ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ neʼmueññañ Yompor. Abrahampaʼ amacaʼ att̃eyeʼ peʼt̃e.
JOH 8:41 Sapaʼ eʼñe aña soct̃apeʼchen atet̃ pena sompor. Ñetñapaʼ alla otereterr: —Yapaʼ amacaʼye ellapnaneshot̃eyeʼ yeʼñalleto. Eʼñe ñapt̃a Yompor yepeñ ñeñt̃ara Parets.
JOH 8:42 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Ñerraʼm poʼñoc̈h Sompor sepeñeñ Parets atarrt̃eʼ semorrentennañ na t̃arroʼmar napaʼ Partseshot̃caʼye nohuapa oʼ nec̈hap arr. Napaʼ amacaʼye not̃ayeʼ nohuapo, napaʼ Yomporña nellsenseʼ.
JOH 8:43 Esoʼmareʼtña sapaʼ ama c̈hennasoña seyoc̈hro ñeñt̃ notenes. Ñatoʼ t̃arroʼmart̃eʼña ama semno oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃ atet̃ notenes.
JOH 8:44 Sapaʼ oneñet̃acaʼye ñeñt̃ sompor sepen. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ aña semnen oʼch sep̃a ñeñt̃ muenen sompor. Ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ eʼñe paʼmot̃rot̃eñ amtsañta. Ñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama eñoraʼpenoña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h t̃arroʼmar ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye atanenoña ña pueyoc̈hro. Ñerraʼm c̈ho eñorenapaʼ, shequëñtsach eñorena t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe shequëñtsa eñoten. Poʼñoc̈h sequëñetspaʼ pomporcaʼ penanña oneñet̃.
JOH 8:45 T̃arroʼmar napaʼ añ notenes ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sañapaʼ amaña sameʼñenno.
JOH 8:46 Amaʼt puesheñarrot̃esa sa, napaʼ amach errot̃enot̃ sotno napaʼ eñalloʼ noʼchñar. Att̃o napaʼ añ notenes ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h esoʼmareʼtña sañapaʼ ama sameʼñenno.
JOH 8:47 Erraʼtsent̃eʼ Yomporenaʼtarpaʼ ñetñapaʼ c̈hochcaʼye eʼm̃ñoteññañet Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ ama seʼm̃ñoteññañe poʼñoñ, amacaʼye Yomporenaʼtareyayso.
JOH 8:48 Judioneshaʼñapaʼ atet̃ otereterr: —Eʼñe poʼñoc̈h atet̃ yotenep̃, p̃apaʼ samarioʼmarneshap̃, oneñet̃a pechorrenaya.
JOH 8:49 Jesúsñapaʼ oterraneterr: —Napaʼ ama c̈hoyeʼ chorrenno oneñet̃. Napaʼ atarr nanac nem̃chaʼnaʼteñ Nompor Parets. Sañapaʼ ama sem̃chaʼnaʼtenno na.
JOH 8:50 Napaʼ ama añeyeʼ neʼneno att̃och necohuentata nañeña. Eñallña ñeñt̃ necohuentateneʼ na. Ña eñoretsa atet̃ es entyen arr patsro.
JOH 8:51 Poʼñoc̈hcaʼ notenes: Ñerraʼm eseshaʼ eʼñe cot̃apeʼcherreʼ neñoñpaʼ ñetña amaʼt ahuat̃apaʼ amach eʼñe poctacma rromuerreto.
JOH 8:52 Judioneshaʼñapaʼ alla otereterr: —T̃eʼña poʼñoc̈h yapaʼ oʼ yeñotap̃ p̃apaʼ c̈ha chorrenp̃a oneñet̃. Amaʼt Abrahampaʼ oʼ rromuen ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña oʼ collaʼhuenet. T̃eʼña p̃apaʼ atet̃ p̃oteney eseshoʼch cot̃apeʼcherreʼ peñoñpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ añoʼch rromuerreto.
JOH 8:53 P̃apaʼ c̈hat̃eʼ p̃otenapañ ellot̃eʼ pem̃taneñ att̃o am̃chaʼtaret̃teʼt̃ Abraham amaʼt ñapaʼ oʼcaʼye rromuen. Ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ collaʼhuenet. P̃apaʼ c̈hat̃eʼ p̃otenapañ amat̃eʼ arromñat̃eshayaype.
JOH 8:54 Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñerraʼm na cohuentatetsa nañeña, necohuentateña eʼñe napaʼ amat̃eʼ es sherbeno. Nomporpaʼ ña necohuentateneʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ soteneñ Seyompor-roʼ sepeñ sam̃a.
JOH 8:55 Sapaʼ amacaʼye señoteñe t̃arraña napaʼ neñoteñcaʼye. Ñerraʼm na otetseñ ama neñoteñe napaʼc̈hoʼña att̃eneñt̃eʼ ñerraʼm sa, c̈hat̃eʼ neshcareʼtensoñ. Napaʼ eʼñe poʼñoc̈h neñoteñ ñeñt̃oʼmar c̈hocma noct̃apeʼcheññañ poʼñoñ.
JOH 8:56 Abraham ñeñt̃ sa satañpaʼ atarr nanac cosha allempo eñoch oʼ c̈hap allempo ñeñt̃ poctetsa nocop oʼch nohuapa arr patsro. Allempoña eñoch napaʼ oʼ nec̈hap arr patsro atarr nanac cosha.
JOH 8:57 Judioneshaʼñapaʼ alla otereterr: —P̃apaʼ ama pechenaʼ amnaroch c̈harraʼ pecharña p̃añapaʼ esoʼmareʼtña p̃oteneyña p̃apaʼ penteroʼ Abraham, ñeñt̃paʼ ahuat̃rramcheʼ correʼt̃.
JOH 8:58 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Poʼñoc̈hcaʼ napaʼ oʼch notas: Ama eñalletenaʼña Abraham, nañapaʼ eñallana.
JOH 8:59 Ñetñapaʼ allent̃a chetet mapueʼpaʼ oʼch rrolleʼchetañ t̃arraña Jesúsña aʼnahua c̈haʼnerr Parets paʼpacllot̃paʼ oʼ ahuerr oʼ sohuanerranet.
JOH 9:1 All oñen Jesúspaʼ allña entnoman puesheñarr yacma aporoʼyet̃. Ñeñt̃ña aporoʼyet̃paʼ att̃a eñalletña.
JOH 9:2 Pueyochreshaʼñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼchet: —Maestro, ¿eseshaʼtña ochñaʼtats ñatoʼ ña amapaʼ pamoʼmteʼt̃eʼ ñeñt̃oʼmar eñalletaña atet̃ aporoʼyet̃?
JOH 9:3 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Amacaʼye poʼchñarot̃eyaye amaʼt ñam̃a pamoʼmteʼ; ñeñt̃paʼ añecopña allochñapaʼ oʼch norrtatoñ Yompor poʼpartsoña ñesho.
JOH 9:4 Ñeñt̃ poctetsa oʼch norrtatoñ poʼpartsoña ñeñt̃ nellsenseʼ t̃ayepaʼtñapaʼ puetarmeñ. Ñerraʼm oʼch checmetenpaʼ amach eshcayeʼ yetaruaso.
JOH 9:5 T̃ayepaʼtña añe patsroʼtsenmeñenpaʼ na ñeñt̃en aʼpuetarsam̃peneʼ acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña añe patsro.
JOH 9:6 Allempoña atet̃ otuapaʼ allent̃a aʼc̈honan paʼsnom patso oʼ aʼc̈hac̈haʼtach. Ñeñt̃ña c̈hac̈haʼteʼpaʼ alloña aʼyaclleʼchanña aporoʼyet̃.
JOH 9:7 Oʼña aʼyaclleʼchuepaʼ atet̃ och: —T̃eʼpaʼ orrap̃ oño all apcoʼsat̃tataret̃o ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Siloés. Allchaʼ peʼpaclleʼcha. (Ñehua, añcaʼye otenetña Siloés ñeñt̃ oñ ahuaʼñaret̃.) Ñañapaʼ allent̃a ahuoʼ oño allchaʼ eʼpaclleʼchenaʼ. Eʼpaclleʼchuatsapaʼ eʼñe errtsapaʼ allent̃epaʼtchaʼ cohuenterraña paʼclleʼ eʼñe cohuen enterra.
JOH 9:8 Pamoʼtseshaʼña ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ eʼñe chemeʼteneʼ all allempo enamaren quelle, ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —Añpaʼ ¿amaʼt añeyayeña ñeñt̃ anorrtseʼt̃ ñeñt̃ enamareʼtatseʼt̃ quelle?
JOH 9:9 Patantarr acheñeneshaʼpaʼ atet̃ otyenet: —Ñeñt̃caʼye. Poʼpotantañec̈hnopaʼ atet̃ otyenet: —Amacaʼye ñeñt̃eyaye, att̃acaʼ ñeñt̃emaʼt̃tena. Aporoʼyet̃ñapaʼ atet̃ otanet: —Napaʼ ñeñt̃encaʼye.
JOH 9:10 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —¿Errot̃enot̃eʼtña oʼ pecuerr?
JOH 9:11 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Añ yacmar ñeñt̃ otenet Jesús ñacaʼye aʼc̈hac̈haʼteʼña paʼsnomo patspaʼ allocaʼyeña aʼyaclleʼchen. Allempoñapaʼ oten nepaclleʼchenepaʼtoʼ oño Siloéso. Nañapaʼ allña neʼpaclleʼchenaʼ. Eʼñe eʼpaclleʼchuatsanpaʼ allent̃epaʼtchaʼ necuerr.
JOH 9:12 Ñetñapaʼ alla otereterr: —¿Erroʼtsenaʼtña ñeñt̃ yacmar? Ñañapaʼ ot: —Taʼm, amacaʼye neñoteñe.
JOH 9:13 Allempoña ñeñt̃ poroʼyeʼchatseʼt̃paʼ anmet alloʼtsen fariseoneshaʼ.
JOH 9:14 Ñehua, allempo aʼc̈hac̈haʼtan Jesús paʼsnomo pats allo aʼyaclleʼchan aporoʼyet̃ ñeñt̃ cohuaterreʼ allempopaʼ añ yet̃ro allempo amesenet.
JOH 9:15 Fariseoneshaʼñapaʼ ello alla otereterr: —¿Errot̃enot̃eʼtña oʼ cohuaterrpet? Ñañapaʼ atet̃ otosanet: —Añocaʼye aʼyaclleʼcherrnet senmatso ñeñt̃ aʼc̈hac̈haʼtaret̃ epuet pats oʼña neʼpaclleʼcherrapaʼ allent̃a necuerr.
JOH 9:16 Patantarrña fariseoneshaʼpaʼ atet̃ otyeset: —Ñeñt̃ yacmarpaʼ amat̃eʼcaʼye Partseshot̃eyeʼ huapo ñeñt̃oʼmar ama esoyeʼ entenanoña ñeñt̃ anaret̃ pat̃err yet̃ allempocma yamesen. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyeset: —Taʼ, elloña ñerraʼm ochñat̃ acheñ amat̃eʼ errot̃enot̃ orrtatonayeña partsoteñets. Att̃oña eʼñe all ellopaʼtetstatet poct̃ap̃ña ñocop.
JOH 9:17 Ellopaʼ alla otereterr ñeñt̃ poroʼyeʼchatseʼt̃: —¿Errot̃enaʼt p̃otenña p̃a añecop ñeñt̃ oʼ cohuaterrep̃? Ñañapaʼ atet̃ ot: —Ñapaʼ ñeñt̃caʼye aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ.
JOH 9:18 Judioneshaʼñapaʼ atet̃ otyeset: —Ñapaʼ amacaʼye poʼñoc̈h aporoʼyet̃eyaye, eʼñecaʼye cohuen entena. Allempoñapaʼ c̈horeʼtoñet pamoʼmteʼ ñeñt̃ oʼ cohuerr.
JOH 9:19 Ñetñapaʼ atet̃ otapoñet pamoʼmteʼ: —Añpaʼ ¿añeʼtña sacñeʼt̃er ñeñt̃ sotyeseʼt̃ ahuoʼ eñalletaña sacñeʼt̃er aporoʼyet̃? T̃eʼñapaʼ ¿errot̃enot̃eʼtña oʼ cohuerr?
JOH 9:20 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otosanet: —Poʼñoc̈h añcaʼyeña yacñeʼt̃er ñeñt̃ att̃a eñalletatsa aporoʼyet̃.
JOH 9:21 Att̃o oʼ cohuerrpaʼ yapaʼ amacaʼyeña yeñoteñe. Taʼ, eseshaʼt̃eʼ oʼ cohuater, yapaʼ ama yeñoteñe. Saʼp̃t̃oʼch eʼñe ña, ñapaʼ oʼcaʼye att̃a poʼnapen, ñot̃achcaʼye eñora. Judioneshaʼña allempopaʼ atet̃ otyeset: —Poʼñoc̈hepaʼtcaʼye aporoʼyet̃ oʼ cohuerr.
JOH 9:22 Ñehua, pamoʼmteʼ atet̃ otanet t̃arroʼmar ñetpaʼ mechaʼteñet judioneshaʼ. Ñehua, judioneshaʼ ñetpaʼ atet̃ aʼpoctatenet ñerraʼm eseshaʼ otets: Jesúspaʼ ñeñt̃caʼye Cristotets, ñeñt̃ña atet̃ otetspaʼ oʼch mueñoʼchet ñet poʼprahuot̃.
JOH 9:23 Ñeñt̃oʼmarña pamoʼmteʼpaʼ atet̃ otanet: —Ñapaʼ oʼcaʼye att̃a poʼnapen, ñot̃achcaʼye eñora.
JOH 9:24 Puepocheñopaʼ alla c̈horeʼtereterr ñeñt̃ poroʼyeʼchatseʼt̃ atet̃ otapet: —T̃eʼ p̃apaʼ oʼch pecohuentaterrñañ Yompor. Yapaʼ yeñoteñ añ yacmapaʼ atarrcaʼye ochñat̃.
JOH 9:25 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Taʼ, ñatoʼ ochñat̃eñt̃eʼ napaʼ ama neñoteñe. Napaʼ añacaʼye neñoten napaʼ aporoʼyet̃en t̃eʼñapaʼ oʼ cohuen necuerr.
JOH 9:26 Ñetñapaʼ alla otereterr: —¿Errot̃eʼtña perrep̃? ¿Errot̃enot̃eʼtña oʼ cohuaterrep̃?
JOH 9:27 Ñañapaʼ oterraneterr: —Amaʼtña napaʼ oʼcaʼye notuas sañapaʼ areʼtña señoteñe. ¿Esoʼmareʼtña semneñ oʼch alla noterrserr? Ñatoʼ ¿añecopt̃eʼ semneñ oʼch yochreshaʼtasa sam̃a?
JOH 9:28 Ñetña allent̃a otnareʼchetpaʼ atet̃ otereterr: —P̃apaʼ pueyochreshaʼ penep̃ ñeñt̃ yacmar, yañapaʼ Moiséscaʼye pueyochreshay.
JOH 9:29 Yapaʼ yeñoteñ Paretspaʼ eñoranaʼtana Moisés, t̃arraña ñeñt̃ yacmarpaʼ ama yeñoteñe errot̃t̃eʼña huapa.
JOH 9:30 Ñeñt̃ poroʼyeʼchatseʼt̃paʼ atet̃ oterraneterr: —Errot̃enot̃uacaʼye ama señoteñet̃eʼña errot̃t̃eʼ huapaña amaʼt napaʼ oʼcaʼye eʼñe cohuen cohuaterren.
JOH 9:31 Yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ ochñat̃ acheñpaʼ amacaʼye eʼm̃ñoteñe Yompor, t̃arraña ñerraʼm ya yem̃chaʼnaʼteñot̃ Yompor atet̃ yepena ñeñt̃ muenen ñapaʼ c̈hocmach eʼm̃ñoteney.
JOH 9:32 Ya amaʼt ahuat̃apaʼ ama yeʼmareña eseshaʼpaʼ oʼ cohuaterranña ñeñt̃ att̃a eñalletña aporoʼyet̃.
JOH 9:33 Ñerraʼm ñapaʼ ama Yomporeshot̃ huapañe amat̃eʼ errot̃enot̃ cohuaterrnoñe.
JOH 9:34 Ñetñapaʼ alla otereterr: —P̃apaʼ peʼñalleta eʼñe ochñartsot̃. T̃eʼñapaʼ c̈ha pemneñ oʼch peyc̈hatey ya. Allent̃a mueñoʼchet eʼñe ñet poʼprahuot̃.
JOH 9:35 Jesúsñapaʼ oʼ eʼmareʼch ñeñt̃ aporoʼyet̃tatseʼt̃paʼ oʼ mueñoʼchet. Allempoña enter Jesúspaʼ atet̃ oter: —¿P̃ameʼñeñaʼt ñeñt̃ Yompor Puechemer?
JOH 9:36 Ñañapaʼ atet̃ och: —Ayochreshat̃e, ¿eseshaʼtña ñeñt̃ Yompor Puechemer ñeñt̃chaʼ nameʼña?
JOH 9:37 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Ñeñt̃ pecuen, ñeñt̃en atet̃ p̃oteneʼ, nacaʼye.
JOH 9:38 Ñañapaʼ allent̃a concorpa ñeshopaʼ atet̃ otererr: —Nameʼñerrp̃ach Partseshachaʼ.
JOH 9:39 Jesúsñapaʼ alla oterrerr: —Napaʼ añecopña nohuapa arr patsro allochñapaʼ att̃och acraret̃terra acheñeneshaʼ errot̃enchaʼ nentyesanet, allochñapaʼ ñeñt̃ ama entetsopaʼ oʼch eʼñe cohuen enterra. Ñeñt̃ña entetsañpaʼ oʼch alla aporoʼyet̃terra. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntata, ñeñt̃ atarr ochñat̃ entetsa ñerraʼm ameʼñerrana Jesús, ñetpaʼ c̈herranetchaʼ Yompor poʼcohuenña pueyoc̈hreto. Ñeñt̃ña ama ochñat̃eyeʼ entetsañe ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ amach ameʼñereto Jesús, ñetñapaʼ amach c̈herraneto Yompor poʼcohuenña pueyoc̈hreto.
JOH 9:40 Patantaʼtetsña fariseoneshaʼ ñeñt̃ allameʼttsoʼtsaʼyenet ñesho, ñetñapaʼ eʼmueñet ñeñt̃ atet̃ oten Jesús. Ñetpaʼ atet̃ ochet: —Taʼm yapaʼ ¿amat̃eʼ aporoʼyet̃eyeʼ pentenye?
JOH 9:41 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm poʼñoc̈h sa aporoʼyet̃ sentenañ amat̃eʼ eñallmeñeña soʼchñar. T̃arraña sapaʼ atet̃ soten, sapaʼ añoʼ aporoʼyet̃eyayso, eʼñoʼ cohuen secuen, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, soʼchñarpaʼ c̈hocma eñall.
JOH 10:1 Allempoña Jesúspaʼ alla yec̈haterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr: —Poʼñoc̈hcaʼ notenes: All yottam̃peñet carrnero ñerraʼm eseshaʼ ama beʼt̃etso allot̃ecma beʼt̃enet ñerraʼm poʼpshem̃tañot̃a aʼtenet, ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eñet̃caʼye ñeñt̃ aprratam̃p̃sañtetsa.
JOH 10:2 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ beʼt̃ets eʼñe allot̃ecma beʼt̃enet ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃ cohuam̃peneʼ carrnero.
JOH 10:3 Ñeñt̃ cohuam̃peneʼ yetarrpaʼ ñerraʼm esempo huac̈herra ñeñt̃ cohuam̃peneʼ carrnero ñapaʼ c̈hocmach toram̃p̃sapuerranet. Carrneropaʼ eʼñe eñoteññañet pamoʼmteʼ poʼñoñ. Ñañapaʼ oʼch c̈horeʼtyesan poʼcarrneror paʼsoʼchñopaʼ oʼch c̈haʼnmac̈haʼtatan poʼcarrneror.
JOH 10:4 Allempoña c̈haʼnmatue allohuen aʼyot̃paʼ ñañapaʼ oʼch ota. Poʼcarrnerorñapaʼ allent̃ach cot̃aʼhuanem̃ chentaʼ. Ñetñapaʼ eʼñe chemeʼteññañet pamoʼmteʼ poʼñoñ.
JOH 10:5 T̃arraña ahuapñapaʼ ama cot̃eñe, c̈hach matam̃pesya t̃arroʼmar ama eñotenano ahuapña poʼñoñ.
JOH 10:6 Ñeñt̃paʼ atet̃ oterranerr fariseoneshaʼ tomaʼnteñtso t̃arraña ñetñapaʼ ama eñotoñeto ñeñt̃ otenanet.
JOH 10:7 Allot̃ñapaʼ alla oterraneterr Jesús: —Poʼñoc̈hcaʼ notenes: Napaʼ na yetarrotets allot̃chaʼ beʼt̃en carrnero.
JOH 10:8 Allohuen ashcañneshaʼ ñeñt̃ huapyestseʼt̃ allempo ama nohuenaʼ na, ñetpaʼ eñet̃areret ñeñt̃et aprratam̃p̃sañtetsa, t̃arraña ñetpaʼ ama eʼm̃ñotenanetoña carrnero.
JOH 10:9 Napaʼ na yetarrotets. Ñerraʼm eseshaʼch beʼt̃ets nesho ñeñt̃paʼ queshperrach, beʼt̃erretchaʼ ñam̃a c̈haʼnerretchaʼ enterretchaʼ eʼñe cohuen puerrar. Ñehua, ñeñt̃paʼ añ otenanet: Ñerraʼm eseshaʼch ameʼñaya ña ñetñapaʼ queshperretchaʼ. Ñachña cohuam̃perrahuet eʼñe cohuen amach es pallterreto.
JOH 10:10 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Eñet̃paʼ amacaʼye huenoña eʼñe att̃a, añecopña huena oʼch etyes, oʼch es muetsa, oʼch es aʼchencatua. T̃arraña napaʼ añecopña nohuapa att̃ochña sapaʼ corretsasach socsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
JOH 10:11 Napaʼ na ñeñt̃en cohuen cohuam̃peneʼ carrnero. Ñeñt̃ eʼñe cohuen cohuam̃peneʼ carrnero ñapaʼ eʼñe ñañeña aʼrroyerrtsa oʼch rroma poʼcarrnerorecop.
JOH 10:12 T̃arraña poʼpsheñeñ ñeñt̃ atsaʼtaret̃tatsa att̃och cohuam̃penan carrnero ñeñt̃paʼ ama pamoʼmtayeyaye; ñañapaʼ ñerraʼm entapan maʼyarrpaʼ c̈hach mata oʼch saʼnmanña carrnero. Maʼyarrñapaʼ oʼch rromaʼyesosan carrnero, patantarrña carrneropaʼ oʼch att̃a aʼparratseʼtach.
JOH 10:13 Ñeñt̃ att̃a atsaʼtaret̃tetsapaʼ poʼñoc̈hpaʼ ama llecaʼpenanoña carrnero amaʼt mamesha. Ñeñt̃oʼmarña c̈hach saʼnmanña carrnero.
JOH 10:14 ’Napaʼ na ñeñt̃en cohuen cohuam̃peneʼ carrnero. Napaʼ eʼñe nechmeʼteñ ñeñt̃ necarrneror. Ñeñt̃ña nopaʼ eʼñe chemeʼtenen nam̃a.
JOH 10:15 Atet̃ pena Apa eʼñe eñotenen, nañapaʼ eʼñe neñoteñ nam̃a Apa. Napaʼ eʼñe nañeña oʼch naʼrroyerra att̃och nerroma necarrnerorecop.
JOH 10:16 Eñall poʼpoñec̈hño ñeñt̃chaʼ necarrneror neperr, ñetpaʼ ama parrocmateneto arr alloʼtsen ñeñt̃ necarrneror nepen t̃eʼ. Añ poctetsa oʼch nerranetaʼ att̃och eʼm̃ñoterrnanet neñoñ, allochñapaʼ oʼch eʼñe parrocmaterret. Puesheñarrana ñeñt̃enchaʼ cohuam̃perrahuet.
JOH 10:17 ’Apapaʼ ello atarr morrentenna t̃arroʼmar napaʼ naʼrroyena nañeña oʼch nerroma acheñeneshacop, elloñapaʼ oʼch alla netanterra.
JOH 10:18 Amaʼt eseshapaʼ amach puerratam̃pesnoña nocrreña, napaʼ na ñeñt̃en aʼrroyetsa eʼñe nañeña. Napaʼ anaret̃en att̃och naʼrroya oʼch nerroma; anaret̃en ñam̃a att̃och ellopaʼ oʼch alla netanterra. Ñeñt̃paʼ Apaña noteneʼ atet̃chaʼ nep̃a. Arrpaʼ allohua atet̃ tomaʼntatenanet allohuen ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya ñeñt̃ña poʼcarrneror pen ñeñt̃chaʼ atarr cohuen cohuam̃pen.
JOH 10:19 Ñeñt̃ att̃o serrpareʼtatenanet Jesús, allña judioneshaʼpaʼ ellopaʼtetstatenet poct̃ap̃ña Jesúsocop.
JOH 10:20 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ otyesets: —Añmapaʼ c̈hacaʼye chorreña oneñet̃, c̈hacaʼye mospuena. Esoʼmareʼtña seʼm̃ñoteñ.
JOH 10:21 Poʼpotantañec̈hnoñapaʼ ñetpaʼ atet̃ otyenet: Ñerraʼm c̈ho chorreña oneñet̃paʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ eñosoña atet̃ eʼñe cohuen. Oneñet̃paʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ cohuaterranoña aporoʼyet̃.
JOH 10:22 Allempoñapaʼ c̈herrerr allempo alla cosherrerr judioneshaʼ Jerusaléño allempoch yerpuerret ñeñt̃ att̃o neteʼt̃ ahuat̃ Parets paʼpaquëll ñocop. Allempo alla cosherreterrpaʼ allempopaʼ huapo.
JOH 10:23 Jesúsñapaʼ alla chopeñen Parets paʼpacllo all oteñet Salomón puechaʼpetaro.
JOH 10:24 Allñapaʼ arrotam̃pesya judioneshaʼpaʼ atet̃ ochet: —Esempohuachñacaʼye peʼnuaña ñeñt̃ att̃o pemoññeʼtatenya. Ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ p̃a Cristotetspaʼ p̃oteyñacaʼye eʼñe poʼñoc̈h.
JOH 10:25 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Amaʼt notatstas sapaʼ amachcaʼ sameʼñaʼno. Napaʼ eʼñe neyemteñot̃ Apa atet̃ es nep̃aʼyen. Ñeñt̃ norrtatyenpaʼ ñeñt̃chaʼña señotateʼ napaʼ ñeñt̃en Cristotets.
JOH 10:26 T̃arraña sapaʼ ama sameʼñenno t̃arroʼmar sapaʼ ama necarrneroreyayso ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas.
JOH 10:27 Ñeñt̃ poʼñoc̈h necarrnerorpaʼ eʼm̃ñotennanet neñoñ, nañapaʼ neñotenanet. Ñetñapaʼ cot̃ennet.
JOH 10:28 Nañapaʼ napuerranetchaʼ att̃ochña ñetpaʼ corretsetach t̃ayot̃eñ errponañohuen, ñetñapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach chenquërreto. Amaʼt eseshapaʼ amach puerraterrnetoña eʼñe na notot̃.
JOH 10:29 Nomporpaʼ ña napueneʼña ñeñt̃ nameʼñenaya. Ñapaʼ atarr ahuamencat̃eshaʼ. Ña poʼhuamencpaʼ ama eseshayeʼ metanenaye. Amaʼt eseshapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ puerratam̃p̃setoña Nompor eʼñe ña potot̃.
JOH 10:30 Napaʼ eʼñe parro att̃ecman epan ña.
JOH 10:31 Ñeñt̃oʼmarña allempo judioneshaʼ ñetpaʼ chetet mapueʼ alloʼch rrolleʼchet.
JOH 10:32 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Shonteʼ coc̈hneshaʼ norrtatyesonas Nompor poʼhuamencot̃. ¿Erraʼtsenot̃eʼtña añ ñeñt̃ eʼñe coc̈hnesharot̃ sapaʼ semneñ oʼch sarrollaʼn?
JOH 10:33 Judioneshaʼñapaʼ atet̃ otereterr: —Ama p̃orrtateñot̃eyeʼ coc̈hneshaʼ yemneñe oʼch yarrolleʼtap̃. Yapaʼ añecopña yemneñ oʼch yarrolleʼtap̃ att̃o p̃apaʼ atarr p̃achm̃areʼteñ Parets. P̃apaʼ acheñot̃acaʼye pemneñ oʼch pepartsocoptarta.
JOH 10:34 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ socop allpaʼ atet̃caʼye anuaret̃ añecop ñeñt̃ eʼñe ñenmat̃ aʼpot̃eʼ Yompor poʼñoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ otaneteʼt̃ Yompor: “Sapaʼ atet̃chaʼ entenes acheñeneshaʼ ñerraʼmrrat̃eʼ yompores.”
JOH 10:35 Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ama puenesho. Atet̃ otaneteʼt̃ ñetpaʼ yomporoʼch entenanet acheñeneshaʼ,
JOH 10:36 naña ñeñt̃en oʼ nerren Yompor ñeñt̃en oʼ mueñerren arr patsro, sapaʼ achm̃arñat̃ach sepenen t̃arroʼmarot̃ña napaʼ noten Yompor Puechemeren.
JOH 10:37 Ñerraʼm amat̃eʼ añeyeʼ norrtateno Yompor poʼpartsoña ñeñt̃epñapaʼ amach sameʼñatsetno.
JOH 10:38 T̃arraña att̃o poʼñoc̈h norrtateññañ poʼpartsoña amaʼt ñeñt̃apaʼ sameʼñya, amaʼt napaʼ ama ameʼñoyen sentenno. Att̃ochña poʼñoc̈h c̈haponasa seyoc̈hro att̃o Apapaʼ eʼñe parrocmatenna, napaʼc̈hoʼña neparrocmaten epan Apa.
JOH 10:39 Ellopaʼ mueneñetañ oʼch rromuet t̃arraña ñet allempopaʼ c̈ha aʼqueshp̃achet.
JOH 10:40 Allempoña Jesúspaʼ ahuerr yom̃taʼn Jordanaso all eʼñe ñenmat̃ apatyeseʼt̃ Juan Yomporecop. Allñapaʼ alla aʼpa.
JOH 10:41 Shonteʼ huac̈haʼtyestsa ñeshopaʼ ñetñapaʼ atet̃ otyesoset: —Juanpaʼ amaʼt coñeʼt̃a ama orrtatano partsoteñets, t̃arraña allohuen allpon otyesyeʼt̃ Juan añecop ñeñt̃chaʼ Cristoterrets ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ pena.
JOH 10:42 Allñapaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñaya Jesús.
JOH 11:1 Allempo atsnaʼten puesheñarr yacma ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Lázaro ñeñt̃ yec̈hetsa anetso Betania epuet epsheñoʼmar poʼc̈h, puesheñarrpaʼ María, poʼpsheñeñpaʼ Marta.
JOH 11:2 Ñehua, ñeñt̃ña Maríapaʼ ña aʼyatcateʼña Partseshaʼ eñmosat̃o paʼtco allempoña eʼñe ña pueʼchopaʼ alloña aʼporrarraʼtquër, ña poʼse Lázaropaʼ c̈ha atsnaʼten.
JOH 11:3 Poʼc̈haneshaʼñapaʼ allent̃a mueñet acheñ Jesúsesho, ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús: —Partseshachaʼ, ñeñt̃ atarr pemorrentenapaʼ c̈ha atsnaʼten.
JOH 11:4 Jesúsña eʼmareʼchpaʼ ñapaʼ atet̃ otapanet: —Ña amacaʼye añecpayeʼ atsnaʼteno oʼch rroma, t̃arrecpa atet̃ pena allchaʼ norrtatoñ Yompor poʼpartsoña, allochñapaʼ oʼch cohuentatennanet na ñeñt̃en Yompor Puechemeren.
JOH 11:5 Jesúspaʼ amaʼt atarr morrentenanañ Marta ñam̃a paʼmoʼnerr ñam̃a Lázaro,
JOH 11:6 t̃arraña allempoña eʼmareʼtan Lázaropaʼ c̈ha atsnaʼten, ñapaʼ amaña allorocmayeʼ to, ñapaʼ alla epomterr eʼñe all alloʼtsen.
JOH 11:7 Allempoña epomtaʼmuenpaʼ atet̃ otaʼmuenan pueyochreshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrey alla Judeo alloʼtsen Lázaro.
JOH 11:8 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ ochet: —Maestrochaʼ allpaʼ c̈hacaʼye oʼpatenp̃a judioneshaʼ oʼch rrolleʼtapet att̃och muetsapet. Taʼm, ¿p̃aña t̃eʼpaʼ oʼch alla pesechenerr oʼch alla ahuerrperr?
JOH 11:9 Jesúsñapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: —Amaʼtña yet̃paʼ oʼcaʼye ellapen puetarsats. Ñerraʼm yechopeʼch yet̃o amach yepot̃oʼteno t̃arroʼmar eʼñe yenten puetareʼ añe patsro.
JOH 11:10 Añña ñerraʼm yechopeʼch tsapo yepot̃oʼtena t̃arroʼmar ama aʼpuetarsam̃p̃saret̃eye. (Att̃o Jesúspaʼ eʼñe eñotatenanet allponmatmeñ ñocop att̃och eʼñe etsotuan Yompor poʼtaruas t̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempo ñeñt̃ poctetsa ñocop att̃och muetset.)
JOH 11:11 Allempo otua atet̃paʼ oʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ: —Lázaro ñeñt̃ey eʼñe parrocma atarr yemorrentannena ña t̃eʼpaʼ c̈hacaʼye muen, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ oʼch ahuen oʼch alla nopueraʼ.
JOH 11:12 Allempoña pueyochreshaʼ ñetñapaʼ atet̃ otereterr: —Ñerraʼm Partseshachaʼ c̈hat̃eʼ eʼñe cohuen muenpaʼ ñeñt̃epñapaʼ correrrach.
JOH 11:13 Ñehua, Jesúspaʼ añ otenanet att̃o Lázaroñpaʼ c̈hocaʼye rromuen; ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ añt̃eʼ otenanet ñeñt̃ att̃o c̈hocma eʼñe yemuen bet̃nat̃ot̃ey.
JOH 11:14 Allempoña Jesúspaʼ alla oterraneterr att̃och eʼñe eñochet: —T̃eʼpaʼ poʼñoc̈hcaʼye oʼ rroma Lázaroñ.
JOH 11:15 Napaʼ t̃eʼpaʼ atarr nocshena t̃arroʼmar ama alloʼtsenno all. Atarr cohuen nenteñ socop allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen sameʼñerrna. Amaʼtpaʼ t̃eʼpaʼ oʼch ahuey Lázaroñesho, oʼch yenteñaʼ.
JOH 11:16 Tomásña ñeñt̃ otenet Epaneshaʼ ñapaʼ atet̃ otan poʼpotantañ ñeñt̃ parro yochreshatsocmuet: —Amaʼtpaʼ ahuanmapoʼch yerromuepaʼ yam̃a epay Jesús.
JOH 11:17 Allempoña c̈hap Jesús all, ñapaʼ eñotos oʼcaʼye paʼtatsmat pampaʼhuet.
JOH 11:18 Ñehua, Betania allameʼttsam̃a Jerusaléñ —oʼ maʼpam̃a kilómetro att̃och yec̈hap Jerusaléño.
JOH 11:19 Allñapaʼ shonteʼ judioneshaʼ ñeñt̃ huac̈hetsa alloʼtsen Marta epuet paʼmoʼnerr María ñeñt̃chaʼ emyaʼtenahuet att̃o yaʼnaʼteñet poʼsayañet Lázaroñ ñeñt̃ oʼ rromuerr.
JOH 11:20 Allempoña Martapaʼ eʼmareʼtan Jesús oʼ huena ñañapaʼ allent̃a ahuoʼ oʼch poctenan Jesús. Maríañapaʼ alloʼtsena pocollo all anen.
JOH 11:21 Martaña allempo poctenan Jesús atet̃ otapueñ: —Ñerraʼm Partseshachaʼ arroʼtsenpeñchaʼ amat̃eʼ rromuerrñeña nesayañ.
JOH 11:22 Amaʼt t̃eʼpaʼ napaʼ neñotenep̃ ñerraʼm erraʼtsenchaʼ penam̃ Yepapar, ñapaʼ c̈hocmach atet̃ p̃onap̃.
JOH 11:23 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Poʼñoc̈hpaʼ tanterrach pesayañ.
JOH 11:24 Martañapaʼ atet̃ otererr: —Poʼñoc̈h napaʼ neñoteñ tanterrach esempohuañen allempoch atantataret̃ey allohueney.
JOH 11:25 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Napaʼ na ñeñt̃en eʼñe poʼñoc̈h atantatañen, napaʼ ñeñt̃en alloch eʼñe socrrena. Erraʼtsenchaʼ nameʼñenaya na amaʼtchaʼ rromuenetañpaʼ ñetpaʼ ellochña alla correrret.
JOH 11:26 Amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ erraʼtsenchaʼ nameʼñerraya na ñetñapaʼ corretsetach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. P̃apaʼ ¿p̃ameʼñennaʼt ñeñt̃ atet̃ notenep̃?
JOH 11:27 Martañapaʼ atet̃ otererr: —Partseshachaʼ napaʼ neñotenep̃ eʼñe poʼñoc̈h p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Cristotosets, p̃apaʼ Yepapar Puechemerep̃, p̃a atarr yecuen ahuat̃ot̃eñ oʼch pehuapa arr patsro.
JOH 11:28 Allempo atet̃ otuepaʼ ñapaʼ allent̃a ahuerr pocollo, atet̃ otuerran paʼmoʼnerr María, ñeñt̃paʼ atet̃ och aʼnahua: —T̃eʼpaʼ oʼ huena Maestro, oʼ agotatuenep̃.
JOH 11:29 Maríaña eʼmareʼteʼpaʼ atantocheʼ allent̃a ahuoʼ ñam̃a oʼch poctenan Jesús.
JOH 11:30 Ñehua, Jesúspaʼ ama c̈henaʼ anetso, alloʼtsenara all pocteñ Marta.
JOH 11:31 Judioneshaʼña ñeñt̃ alloʼtsaʼyen pocollo ñeñt̃ emyaʼteneʼ ñetñapaʼ enteñet atantocheʼ María puemaʼyoreñ c̈haʼnem ñetñapaʼ allent̃a cot̃aʼhuanmet. Ñetpaʼ c̈ha otenapuetañ arrchaʼ ta poʼsayañ puepampro oʼch yaʼnaʼteñaʼ.
JOH 11:32 Allempoña c̈hap María alloʼtsen Jesús, all entospaʼ concorposa paʼrrp̃ot̃. Ñapaʼc̈hoʼña atet̃ otos: —Ñerraʼm Partseshachaʼ arroʼtsenpeñchaʼpaʼ amat̃eʼ rromuerrñeña nesayañ.
JOH 11:33 Allempo entosan Jesús all atarr yahuena María ñam̃a judioneshaʼ ñeñt̃ cot̃oseʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe parro att̃ecma yahuanrrortenet, ñañapaʼ pueyoc̈hropaʼ atarr llecapretosanet ñeñt̃oʼmarña c̈ha enarosa.
JOH 11:34 Ñañapaʼ atet̃ otapanet: —¿Erraʼtña sepampuer? Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Ñehua, Ayochreshat̃e oʼch ahuey oʼch penteñaʼ.
JOH 11:35 Allempoña Jesúspaʼ yahuosa ñam̃a.
JOH 11:36 Judioneshaʼñapaʼ otyeset: —Ñapaʼc̈hoʼ atarrepaʼtcaʼye morrenteña.
JOH 11:37 Puesheñaʼtetsñapaʼ atet̃ otyeset: —Añmapaʼ ñeñt̃caʼye cohuaterreʼña aporoʼyet̃. Ñerraʼm arroʼtseneñchaʼpaʼ amachcaʼye muenacheñe oʼch rromuerreñña Lázaroñ.
JOH 11:38 Jesúsña eʼñe puellquëñot̃paʼ enarerrerr. Allempoñapaʼ c̈hap puepampro all mapuetpono eʼñe all yottam̃peñet mapyo.
JOH 11:39 Allñapaʼ atet̃ otosanet Jesús: —T̃eʼpaʼ saʼrrot̃eʼt mapueʼ aʼyenet̃. Martaña ñeñt̃ arromñat̃ poʼc̈hpaʼ atet̃ oterranerr Jesús: —Partseshachaʼ oʼt̃eʼ c̈ha pom̃añaʼ oʼ paʼtatsmat pampaʼhuet.
JOH 11:40 Jesúsñapaʼ otererr: —Amaʼtña napaʼ oʼcaʼye notuosep̃ ñerraʼm p̃ameʼñaʼnachpaʼ pentoñchaʼ Yompor poʼpartsoña.
JOH 11:41 Allempoñapaʼ aʼrrot̃eʼtet mapueʼ aʼyenet̃, Jesúsñapaʼ cohuaʼ enonet̃ atet̃ ot: —Apa, neparasyosoʼtap̃ t̃arroʼmar t̃eʼ p̃apaʼ peʼm̃ñotenen ñeñt̃ atet̃ nenamuenep̃.
JOH 11:42 Ñehua, napaʼ neñoteñ c̈hocma peʼm̃ñotenen. Añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ t̃omc̈haʼtets arr ñocpuet neparasyosoʼtenep̃ allochñapaʼ att̃och eñotenpet p̃a ñeñt̃ep̃ nellsenseneʼ.
JOH 11:43 Ñeñt̃a otuapaʼ allempoñapaʼ rrana huomencpaʼ atet̃ ot: —¡Lázaroñe, t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ petantena, pec̈haʼnen!
JOH 11:44 Allempoñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ c̈haʼnetsña Lázaro ñeñt̃ oʼ rromhua, ep̃otaʼtaret̃ poto ñam̃a paʼrrp̃ot̃, ñam̃a paʼclloyot̃paʼ eʼtaclleʼcharet̃ pañello. Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —T̃eʼpaʼ c̈hosañacaʼye toram̃perreʼ eshecchaʼ chopeʼchnerr oʼch ahuerr.
JOH 11:45 Allempoña shonteʼ judioneshaʼ ñeñt̃ cot̃oseʼ María ñeñt̃ enteʼ Jesús att̃o orrtatosanet poʼpartsoña ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe allempocma ameʼñeret ñamet Jesús.
JOH 11:46 T̃arraña poʼpotantañec̈hnoñapaʼ ahuanmuet fariseoneshesho ñetñapaʼ serrpareʼtatoset fariseoneshaʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohua Jesús.
JOH 11:47 Allempoña fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetñapaʼ apc̈hachet allohuen ñeñt̃ aʼpoctateneʼ ñoñets judioneshacop. Ñetña allempopaʼ atet̃ otyeset: —Errot̃uachñacaʼ yepeʼña, ñeñt̃ yacmarpaʼ c̈hocmacaʼye orrtatyenanet partsoteñets.
JOH 11:48 Ñerraʼm att̃a yequec̈hpueʼ allohuenña acheñeneshaʼpaʼ c̈hat̃eʼ ameʼñyet ña, allempoña poʼñoc̈hpaʼ c̈hat̃eʼ huapa am̃chaʼtaret̃neshaʼ romoʼmarneshaʼ c̈hat̃eʼ puerratam̃p̃sosyet Parets paʼpaquëll amaʼt ñeñt̃ anaret̃ Partsocop, amaʼt eʼñe ya yaʼnetserpaʼ c̈hat̃eʼ puerratam̃p̃sosyet.
JOH 11:49 Puesheñarrñapaʼ ñeñt̃ sochetsa Caifás allempopaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñañapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ ama es señoteno, amaʼt coñeʼt̃a.
JOH 11:50 Amaʼt pocteʼ senteñeña ñerraʼm puesheñarr yacmapaʼ oʼch rroma allohuen acheñeneshacop, allochñapaʼ allohuen yamoʼtsnaʼtarpaʼ amach chencaʼhuerreto.
JOH 11:51 Ñapaʼ ama ñot̃ayeʼ eñosoña atet̃. Ña allempopaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ Parets eñosateʼ. Ñapaʼ añ aʼpot̃anet att̃o Jesúspaʼ ñach rromuerrets allohuen pamoʼtsnaʼtarneshacop.
JOH 11:52 Amach eʼñe ñapt̃a pamoʼtsnaʼtarecpayaya rromoña Jesús, añecpaʼnachña rroma allohuenacop amaʼt erraʼtsenchaʼ puechemer perr Yompor arr patsro, ñachña parrocmataterrahuet.
JOH 11:53 Eʼñe allempot̃eñña atarr oʼpateñet Jesús oʼch muetsatachet.
JOH 11:54 Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ oʼhuañ chopeñeʼch alloʼtsaʼyen judioneshaʼ all Judeo. Oʼ ahuoʼ amayareroʼmar, c̈hap pat̃err anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Efraín. Allñapaʼ alla aʼposa epuet pueyochreshaʼ.
JOH 11:55 Allempoña oʼ c̈herrmocherr pascuapo allempoch alla cosherrerr judioneshaʼ. Allampañoʼmarneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyenet shontet ahuanmuet Jerusaléño. Ama c̈henaʼ pascuapo ñetpaʼ añecopña ahuanmuet att̃och aʼcohuentatoset eʼñe ñetañeña Partsocop.
JOH 11:56 Ñetñapaʼ Jesúsa eʼnoset, aʼp̃t̃oʼtannaʼtyesoset allempo t̃omc̈haʼtoset Parets paʼpacllo; allñapaʼ otannaʼtyenet: —¿Errot̃enaʼt sotenña sa, taʼm huapachña Jesús, ñatoʼ amach huapoña arr?
JOH 11:57 Ñehua, ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a fariseoneshaʼ ñetpaʼ atet̃ otyeset acheñeneshaʼ: —Ñerraʼm eseshaschaʼ eñoteʼ erroʼtsent̃eʼña Jesúspaʼ oʼch sotey ya allochñapaʼ oʼch yerrmach.
JOH 12:1 Oʼ pechapmatam̃a oʼch c̈hapaʼmuen pascuapo, Jesúspaʼ alla c̈herr Betanio. Allñapaʼ alloʼtsen Lázaro ñeñt̃ rromats ahuaña ñeñt̃ alla tantaterr Jesús.
JOH 12:2 Allñapaʼ all rrallmeʼchatneñet. Martañapaʼ ña nenahuet rreñets. Lázaroñapaʼ ña rrets epuet Jesús ñam̃a poʼpotantañec̈hno.
JOH 12:3 Allña Maríapaʼ chetan puem̃arr eñmosat̃ ñeñt̃ otenet nardo pueseʼ eʼñe ñeñt̃ocheʼ ñeñt̃ñapaʼ atarr tsaʼteʼ. Ñañapaʼ alloña aʼyatcaʼtan Jesús. Eʼñe ña pueʼchopaʼ alloña aʼporrarraʼtquër. Ñeñt̃ñapaʼ ora eñmosat̃tatan pocollohuen.
JOH 12:4 Judas Iscariote ñeñt̃ Simón puechemer ñeñt̃ara pueyochreshar ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ ñañapaʼ atet̃ ot:
JOH 12:5 —Esoʼmart̃eʼña añ eñmosat̃paʼ ama c̈hoyeʼña yepome, c̈hochñac̈hoʼ yepomeñpaʼ yeganañchaʼ shonteʼ quelle ñeñt̃ trescientos denario allempopaʼ yapaʼyeseñchaʼ huocchañneshac̈hno ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa.
JOH 12:6 Ñapaʼ ama puellquëñot̃eyeʼ huocchañneshac̈hnocop atet̃ oto. Ñapaʼ t̃arroʼmara atet̃ ot, ñapaʼ atarrcaʼye eñet̃. Ñapaʼ eʼñe ñacma anmam̃peneʼ quellayepoʼr ñeñt̃ allohuenacop, ñapaʼ allot̃ña etenña quelle ñeñt̃ eshaʼtenet all.
JOH 12:7 T̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Semnachñacaʼyeña coyaneshaʼ ñeñt̃ atet̃ penen. Ñapaʼ añecop aññoʼtennan ahuat̃ot̃eñ eñmosat̃ t̃arrempohua allempoch aʼyanaʼterrneterr ñeñt̃chaʼ epuet pampaʼpesnet.
JOH 12:8 T̃arraña amaʼtchaʼ c̈ho pomosaneñ eñmosat̃ alloch es apaʼyesaneñ huocchañneshac̈hno, t̃arraña c̈hocmachcaʼye eñallña huocchañneshac̈hno arr patsro. T̃arraña nañapaʼ poʼñoc̈hpaʼ amachcaʼye alloʼna sentenno arr patsro.
JOH 12:9 Shonteʼ judioneshaʼ allempo eʼmareʼchet oʼ alla c̈herr Jesús all Betanio, ñetñapaʼ huac̈haʼtet. Ama eʼñe ñapt̃ecpa Jesúsocop huac̈haʼteto oʼch enteñetaʼ, añecpaʼnaña huac̈haʼtet oʼch enteñetaʼ ñam̃a Lázaro ñeñt̃ rromats ahuaña ñeñt̃ tantaterr Jesús.
JOH 12:10 Ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetñapaʼ añeʼna oʼpatenet Lázaro ñaʼnach muetset.
JOH 12:11 T̃arroʼmar allempo tanterra Lázaro shonteʼ judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñaya Jesús ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ oʼ quec̈hpaʼhueretña ñet poʼcornaneshar.
JOH 12:12 Tsapat̃ña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa pascuacop Jerusaléño, ñetñapaʼ eʼmareʼteñet Jesús oʼ c̈hapmoch ñam̃a Jerusaléño.
JOH 12:13 Ñetñapaʼ tsorroʼtyesnomuet shequëpan ñeñt̃ anemyeset allo topanetyesnomuet t̃oñ allchaʼ oñmos Jesús. Ñetñapaʼ puerranareshet ahuanmuet oʼch poctet Jesús ñeñt̃paʼ atet̃ otyesnomuet: —¡Acsherrapoʼch allohueney! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ llesensen Yompor! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃chaʼ Paʼm̃chaʼtaret̃er perr israelneshaʼ!
JOH 12:14 Ñehua, Jesúsñapaʼ all entnoman pat̃err ashnat̃ollpaʼ allent̃a montaʼnma allo. Ñeñt̃paʼ añecop atet̃ p̃a ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ eʼñe ñocop, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten:
JOH 12:15 Amach c̈ha sem̃chaʼtatsto siónoʼmarneshachaʼ ñeñt̃arasa jerusaléñoʼmarneshas. Secueʼt̃ach t̃eʼchcaʼyeña huaponasaña ñeñt̃chaʼ Saʼm̃chaʼtaret̃er seperr. Ñapaʼ añacaʼye montaʼnena ashen rreʼptorechor.
JOH 12:16 Ñehua, ñeñt̃ ñoñets allempoña pueyochreshaʼpaʼ ama c̈hapaneto pueyoc̈hreto. T̃arraña tsapat̃onet̃ña allempo rroma Jesús, oʼ alla tanterra alla ahuerr pueʼntaño all atarr cohuentatapuer Pompor, ñetñapaʼ allempaña c̈herranetña pueyoc̈hreto t̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼcaʼye etsoterra eʼñe atet̃ anuaret̃ ñocop amaʼt ahuot̃ot̃eñ.
JOH 12:17 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen allempo c̈horeʼtenan Lázaroñ puepamprot̃ att̃o tantater, ñetñapaʼ ñeñt̃a aʼpot̃ayeset.
JOH 12:18 Ñeñt̃oʼmareʼnaña ahuanmaña shonteʼ acheñeneshaʼ oʼch poctet t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ eʼmareʼchet ñamet ñapaʼ orrtatenanet poʼpartsoña.
JOH 12:19 Allempoña fariseoneshaʼpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Señcht̃eʼcaʼyeʼm yapaʼ amat̃eʼ errot̃ es yep̃o amaʼt coñeʼt̃a. Secueʼ shonteʼcaʼye ñam̃a acheñeneshaʼ errap̃arenot̃ oʼ eʼñe cot̃aʼhuanmet.
JOH 12:20 Patantaʼtets griegoneshaʼpaʼ ahuanmuet ñamet oʼch coshapretenetaʼ pascua; ñetpaʼ añecop ahuanmuet oʼch concorposet all.
JOH 12:21 Ñetñapaʼ ponmosyet Felipe ñeñt̃ betsaidoʼmarneshaʼ ñeñt̃ara galileoʼmarneshaʼ. Ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otoset: —Nomporchaʼ yapaʼ añcaʼye yemnen oʼch yeserrpareʼtos epay Jesús.
JOH 12:22 Felipeñapaʼ allent̃a otenanaʼ Andrés. Ñetña eʼñe epsheñoʼmaretpaʼ ahuanmuet oʼch oteñetaʼ Jesús.
JOH 12:23 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet: —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼ etsoterra allempoch na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ oʼch alla cohuentaterren Nompor.
JOH 12:24 Ñeñt̃paʼ eʼñech poʼñoc̈h atet̃ netmaʼntatasa atet̃ pena puerets. Amaʼt erraʼtsena puertsor ama c̈ho pampallmeʼcho patso allchaʼ puetsohua paʼtall ñeñt̃ach pat̃rrara pueʼllomer. T̃arraña ñerraʼm c̈ho pampallmeʼcha patso allchaʼ puetsaʼ paʼtall att̃ochña chop. Amaʼt puellm̃arra pampallmeʼchatsa atarrchaʼ aton ellom̃reʼterr. Ñeñt̃paʼ añ notenes eʼñe pocteʼ oʼch nerroma na ñeñt̃en puesheñarrana att̃ochña shonterra ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya.
JOH 12:25 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Ñeñt̃ atarr morrentenaya att̃o coshena arr patsro, ama pocteyeʼ entenano oʼch es sohuanom Yomporecop, ñeñt̃ña pocrreña atarr morrentena, ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ c̈hach aʼchencatena eʼñe ñañeña. T̃arraña ñeñt̃ ama morrentenaye att̃o coshena arr patsro, eʼñe pocteʼ enteñ oʼch es sohuanom Yomporecop amaʼt pocrreñohuen, ñeñt̃ atet̃ petsa ñetñapaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
JOH 12:26 Ñerraʼm eseshaʼ muenats oʼch t̃orrenet nocop, cot̃aʼnetepaʼ att̃ochña eʼñe neyochreshaʼ neperranet. T̃arroʼmar ñerraʼm erroʼtsenenchaʼ na ñeñt̃ t̃orretsa nocop ñetpaʼc̈hoʼña alloʼtsenetchaʼ ñamet. Eʼñe allohuen erraʼtsenchaʼ t̃orrerrtsa nocop, Nomporñapaʼ atarrchaʼ cohuentaterranet.
JOH 12:27 ’T̃eʼ na neyoc̈hropaʼ c̈ha atarr nellquëna. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ Nomporña napaʼ amach c̈ha notatsche amach muenatano oʼch huapona ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ nenten. Ñeñt̃ atet̃paʼ amach notatsche t̃arroʼmarña napaʼ ñeñt̃ecopcaʼyeña nohuapa nach amueroc̈htataret̃terrtsa. Añchaʼña noch Nompor:
JOH 12:28 —T̃eʼpaʼ pepaʼchña Apa ayeʼchoc̈htataret̃terrtsa. Allempoñapaʼ c̈ha eʼmorrtatsa ñoñets entot̃, Yomporñapaʼ atet̃ ot: —Napaʼ oʼ necohuentatua, elloña oʼch alla necohuentaterrerr nañeña.
JOH 12:29 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ t̃omc̈hets all, ñetña atet̃ eʼmueñetpaʼ atet̃ otyeset: —C̈hot̃eʼcaʼye t̃ecorena. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyeset: —Añcaʼye eñoranaʼtenaya Yompor poʼm̃llañot̃eñer.
JOH 12:30 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ama nocpayeʼ huenoña añ ñoñets. Ñeñt̃paʼ eʼñe socop huena.
JOH 12:31 T̃eʼpaʼ oʼ anaret̃ta allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama nameʼñenaye ñetpaʼ amñaret̃terretchaʼ coñcheñtso. Ñam̃a oneñet̃ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen acheñeneshaʼ arr patsro, t̃eʼ ñocoppaʼ oʼ anaret̃ta ahuaporeʼtaret̃terrach esempohuañen.
JOH 12:32 Na ñerraʼm esempoch echantam̃perrnet corsocho allempoña napaʼ nec̈horeʼterchaʼ allohuen paʼnamen acheñ att̃och ameʼñerrnet.
JOH 12:33 Ñapaʼ añecopña eñoranaʼtenanet att̃och eñotatanet ñapaʼ corsochoch rromuerr.
JOH 12:34 Acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ otyeset: —Yapaʼ yeñoteñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñeñt̃chaʼ Cristoterrets ñapaʼ ama arromñat̃eshayaye amaʼt errponaña. Taʼ, ¿esoʼmart̃eʼ p̃añapaʼ p̃oten ñeñt̃ep̃ oʼ Acheñetosetspaʼ echantam̃p̃saret̃ep̃oʼch corsocho allchaʼ perromuerr? Taʼ, ¿eseshaʼt̃eʼña ñeñt̃ poʼñoc̈h Acheñetosets? amapaʼ ¿ñeñt̃arat̃eʼ ñeñt̃chaʼ Cristoterrets?
JOH 12:35 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Mamesham̃a palltena arroʼtsenmeñen na ñeñt̃en aʼpuetarsam̃p̃sañtetsa. Soct̃apeʼcherrnan eʼñe t̃ayecma neñoñ t̃ayepaʼtña arroʼtsenmeñen ñeñt̃enchaʼ aʼpuetarsam̃perreʼ soct̃ap̃ña allochñapaʼ att̃och amach c̈ha sechencaʼhuerro. Poʼñoc̈h ñeñt̃ ama ameʼñetso ñetpaʼ ama eñoteñeto att̃och chencaʼhuerret. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ checmeta chopeʼchenet ama eñoteñeto errenet̃chaʼ tet.
JOH 12:36 Na ñeñt̃en saʼpuetarsam̃peneʼ soct̃ap̃ñapaʼ t̃eʼpaʼ arroʼtsenmeñen. Soct̃apeʼcherrnan neñoñ t̃ayepaʼtñapaʼ arroʼtsenmeñen. Allochñapaʼ oʼch seyec̈hquërra sa acheñres ñeñt̃eschaʼ atarr cohuen orrtatyerreʼ ñeñt̃ cohuen enten Yompor t̃arroʼmar sapaʼ eʼñech puetaro socrrena. Otua Jesús atet̃paʼ ahuerr aʼnahua; acheñeneshaʼñapaʼ ama eñocheto errat̃eʼ ahuerr.
JOH 12:37 Jesúspaʼ amaʼt shonteʼ orrtatyenanet poʼpartsoña t̃arraña amaña eseshayeʼ ameʼñenayoña ña.
JOH 12:38 Ñeñt̃paʼ att̃ocaʼyeña etsotaña Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ ñocop: Amach Nomporchaʼ eseshayeʼ yameʼñayo ñeñt̃chaʼ atet̃ yeserrpareʼt. Ama Nomporchaʼ eseshayeʼ poctenaye p̃a pehuamenc.
JOH 12:39 Ñeñt̃oʼmarña amat̃eʼ errot̃enot̃ ameʼñeto. T̃arroʼmar ellonet̃ Isaíaspaʼ atet̃ oteʼt̃:
JOH 12:40 Eʼñe pat̃pareʼteñot̃et Yomporñapaʼ muenatanet oʼch echarrtet pueyoc̈hret. Att̃ochña ñetpaʼ c̈hach ottenet ñerraʼm aporoʼyet̃et ñeñt̃ ama es enteno. Ñeñt̃oʼmarña ama muenatenaneto oʼch es entet t̃ayeʼtoʼt̃eʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt mameshapaʼ amach es cot̃apeʼcheneto nocop att̃och naʼqueshp̃aterranetañ.
JOH 12:41 Isaíaspaʼ t̃arroʼmar atet̃ oteʼt̃ ñapaʼ eʼñe entaneʼt̃ Cristo poʼcohuenña ñeñt̃oʼmarña eñoseʼt̃ña ñocop.
JOH 12:42 T̃arraña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñaya Jesús amaʼt ñam̃a am̃chaʼtaret̃ec̈hno. T̃arraña ñetpaʼ mechaʼcheteʼt̃ fariseoneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama aʼmet̃eteʼt̃e. Añ mechaʼtenet t̃ayeʼtoʼt̃eʼ mueñoʼtanet judioneshaʼ poʼprahuot̃.
JOH 12:43 T̃arroʼmar ñeñt̃ ameʼñetsañ ñetpaʼ añeʼna muenenet oʼch eʼñe cohuen entenanet acheñeneshaʼ. Ama añeyeʼña mueneneto oʼch eʼñe cohuen entanet Parets.
JOH 12:44 Jesúsña rranapaʼ atet̃ oterrerr: —Ñerraʼm eseshaʼ nameʼñenaya na, ama napt̃ayeʼ ameʼñenneto. Añeʼnaña ameʼñenet Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ.
JOH 12:45 Eseshaʼ nenteneʼ napaʼ añeʼnaña entenet ñam̃a Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ.
JOH 12:46 Napaʼ añecopña nohuapa arr patsro nach aʼpuetarsam̃peneʼ acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña, allochñapaʼ ñerraʼm eseshaʼch nameʼñaya na amach alloʼtsenareto checmeto. Ñeñt̃ checmetoʼtsena ñetpaʼ ama eñoteñeto ñeñt̃ cohuen enten Yompor.
JOH 12:47 Ñerraʼm eseshaʼ eʼmueʼ neñoñ t̃arraña amaʼt ama ameʼñerrnaneto neñoñ, napaʼ amach nayeʼ mueñenahueto coñcheñtso. T̃arroʼmar napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo arr patsro att̃och nemños acheñeneshaʼ coñcheñtso. Napaʼ añecopña nohuapa oʼch naʼqueshp̃atos acheñeneshaʼ arr patsro.
JOH 12:48 Eseshaʼchña nachmeneʼ ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerraye neñoñ, ñocpuetñapaʼ eñall att̃och amñaret̃terret coñcheñtso. Ñeñt̃ara añ ñoñets ñeñt̃ neñen na t̃eʼpaʼ ñeñt̃chaʼña mueñaterrahuetña coñcheñtso esempohuañen.
JOH 12:49 T̃arroʼmar napaʼ ama eʼñe not̃ayeʼ neñeno. Apaña ñeñt̃ nellsenseneʼ ñapaʼ ñaña noteneʼ atet̃chaʼ notas ñam̃a atet̃chaʼ neʼñoranaʼtasa.
JOH 12:50 Napaʼ neñoteñ ñeñt̃ atet̃ otenen ña ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña allochña sapaʼ corretsasach socsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. Ñeñt̃ atet̃ neñen napaʼ añcaʼye neñen ñeñt̃ atet̃ otenen Apa.
JOH 13:1 Amaʼt ama c̈henaʼ pascuapo allempoch cosherrerr judioneshaʼ, Jesúsñapaʼ eñoteñ eʼñech ñeñt̃eshaña alloʼtsen arr patsro oʼch ahuerr Pomporesho. Ñapaʼ c̈hocma atarr morrentenana allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen arr patsro. Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ eʼñe poctacma morrentuenanet.
JOH 13:2 Ñehua, Judas Iscariote ñeñt̃ Simón puechemer, oneñet̃ñapaʼ ahuepaʼt cot̃apeʼchach pueyoc̈hro oʼch pomuerran Jesús. Jesúsñapaʼ eʼñe eñoteñ ñapaʼ t̃arroʼmar llesenserña Pompor allohuenacop. T̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe eñoteñ Yomporeshot̃caʼye huapa, elloñapaʼ oʼch alla ahuerr ñesho. Ñeñt̃oʼmarña allempo rrallmeʼchnenet Jesúsña oʼ t̃ompaʼ rrotana pat̃err paʼshtam ñeñt̃ nen enot̃ oʼ chetan pat̃err eʼshmocoʼtametspaʼ oʼ chana allo.
JOH 13:5 Allot̃ñapaʼ oʼ shan oñ huantejo alloña eʼpatcaʼtyesanña pueyochreshaʼ. Eʼshmocoʼtam̃tsoñapaʼ alloña aʼporrarraʼtcayerranet ñeñt̃ allo chanena.
JOH 13:6 Att̃eñapaʼ ponmana Simón Pedro, ñañapaʼ atet̃ och: —Partseshachaʼ amacaʼye pocteyaye oʼch peʼpatcaʼtonña netac. T̃arroʼmar p̃apaʼ p̃a atarr sherbets, napaʼ amacaʼye esoyayno.
JOH 13:7 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Ñeñt̃ atet̃ nepenes t̃eʼ sapaʼ amach señoche. Esempopaʼ c̈haponasach seyoc̈hro.
JOH 13:8 Pedroñapaʼ atet̃ otererr: —Amaʼt ahuat̃a napaʼ amach nemnatape oʼch peʼpatcaʼtenña na t̃arroʼmar napaʼ amacaʼye nemno oʼch nepencnaʼntatap̃. Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Ñerraʼm amach neʼpatcaʼtapepaʼ amach errot̃enot̃ eʼñeyeʼ peyemtenno.
JOH 13:9 Simónña Pedropaʼ atet̃ otererr: —Ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃ Partseshachaʼ amachña ñapt̃a netac peʼpatcaʼtono notaʼnachña eʼñe ora noñohuen.
JOH 13:10 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Ñeñt̃ oʼ apuapaʼ amacaʼye es pallteneto, añacaʼyeña palltenet oʼch eʼpatcaʼchet. Atet̃ sepena sa aʼcohuentatuaret̃es sa soct̃ap̃ñot̃. Sapaʼ eʼñe cohuen aʼcohuentatuaret̃eseñ t̃arraña ama allohuenacmayeʼ aʼcohuentatuaret̃eso.
JOH 13:11 Ñehua, Jesúspaʼ eʼñe eñotenan ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: “Ama allohuenacmayeʼ aʼcohuentatuaret̃eso.”
JOH 13:12 Allempoña eʼpatcaʼtuanet paʼtacpaʼ cheterran paʼshtampaʼ oʼ alla anerr. Allempoñapaʼ atet̃ oterraneterr: —T̃eʼpaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ neyc̈hatenes ñeñt̃ att̃o neʼpatcaʼtenes.
JOH 13:13 Ñehua, sapaʼ sotenen Maestro, ñam̃a sotenen Partseshaʼ. Eʼñe pocteʼ poʼñoc̈h sotenen t̃arroʼmar poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃encaʼye.
JOH 13:14 Att̃o na neʼpatcaʼtas sa, amaʼt na ñeñt̃en Separtseshar sepen ñam̃a Semaestror sepenen, sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ eʼñe poctetsa socop seʼpatcaʼtannaʼtepaʼch sam̃a. Ñehua, ñeñt̃ poʼñoc̈h notenes, ñeñt̃paʼ atet̃: Amach sañeña atarr cohuen entetso, att̃ochña eʼñe cohuen sesherb̃annena.
JOH 13:15 Oʼ neñotatas atet̃chaʼ sep̃a sam̃a. Sapaʼc̈hoʼña att̃epaʼch sep̃a atet̃ oʼ nep̃ohuas sa.
JOH 13:16 Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas: Ñeñt̃ ayochreshat̃ ñerraʼm ama esoyeʼ enteno ñañeña amaʼt eʼñe mamesha, ñeñt̃ña pueyochreshac̈hno pen eʼñepaʼch att̃ecmuet amach esoyeʼ enteneto eʼñe ñañeñeta. Amaʼt na ñeñt̃en allsensaret̃en ama esoyeʼ nenteno amaʼt mamesha, ñeñt̃chaʼ nellsensaʼyes nam̃apaʼ amuepaʼchña esoyeʼ enteneto eʼñe ñañeñeta.
JOH 13:17 Ñerraʼm ñeñt̃ña sec̈hapoya seyoc̈hropaʼ ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatenes, sañapaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsenes ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h atet̃ sep̃ohua.
JOH 13:18 ’Ama allohuenacpayaysoyeʼ neñeno. Napaʼ neñotenes eʼñe puesheñaʼttsospaʼ atet̃ soct̃apeʼchyen seyoc̈hro. Amaʼt neñotensoñ att̃eseñpaʼ t̃arraña eʼñe att̃a naʼcrerres allochñapaʼ att̃och etsoterra Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ nocop ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñeñt̃ parro yerrallmeʼchenpaʼ ñepaʼtchaʼña tanterrtsa nocop.”
JOH 13:19 Eʼñe t̃ayot̃eñpaʼ atet̃ notenes amaʼt ama etsotenaʼ allochñapaʼ esempoch etsoterra, sapaʼ sameʼñach napaʼ ñeñt̃en poʼñoc̈h Cristotets.
JOH 13:20 Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas: Ñerraʼm eseshaʼ eʼñe cohuen aguëneʼ ñeñt̃ nellsensen na ñetpaʼ naʼnacaʼyeña aguënet eʼñe cohuen. Ñam̃a ñeñt̃ eʼñe cohuen naguëneʼ na, ñetpaʼ Nomporeʼnacaʼyeña aguënet ñeñt̃ nellsenseneʼ na.
JOH 13:21 Jesúsña allempo atet̃ otuapaʼ pueyoc̈hroñapaʼ c̈ha llecaʼhuena. Allempoñapaʼ atet̃ otanet: —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas, puesheñarrot̃es sapaʼ ñeñt̃eschaʼ nepomuerreʼ.
JOH 13:22 Pueyochreshaʼñapaʼ allent̃a cohuannaʼtyeset. Amaña eseshaʼ eñotaye erraʼtsenacopt̃eʼña eñen.
JOH 13:23 Puesheñarrña pueyochreshaʼ ñeñt̃ atarr muerena Jesús, ñañapaʼ eʼñe epuet Jesús anen all rrallmeʼchenet parro.
JOH 13:24 Ñeñt̃oʼmarña Simón Pedropaʼ agotan ñeñt̃ anets epuet Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ och: —Ñehua, p̃aʼp̃t̃oʼch yemaestror erraʼtsenacopt̃eʼña eñorena ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ.
JOH 13:25 Ñañapaʼ eʼñe allameʼttsa atet̃ otan Jesús: —Partseshachaʼ ¿erraʼtsenacpaʼtña peʼñorena ñeñt̃chaʼ pepomuerreʼ?
JOH 13:26 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Ñeñt̃chaʼ nap añ pan ñeñt̃chaʼ neʼc̈homaʼ ñeñt̃chaʼcaʼyeña nepomuerreʼ. Allempoña eʼc̈homan panpaʼ apan Judas Iscariote ñeñt̃ Simón puechemer.
JOH 13:27 Allempoña aphue panpaʼ allempocmuepaʼt chorrya oneñet̃. Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Errot̃ent̃eʼ pep̃aʼchpaʼ eʼñeñacaʼyeña t̃ayecma atet̃ pepeʼ.
JOH 13:28 Pueyochreshaʼñapaʼ amaʼt puesheñarra ñeñt̃et alloʼtsaʼyenet, ñetñapaʼ ama eseshayeʼ eñotaye esocopt̃eʼ atet̃ otenan Judas.
JOH 13:29 Puesheñaʼttsetpaʼ c̈ha otapuetañ Jesúspaʼ ñatoʼ añt̃eʼ oteñ oʼch rañt̃enanaʼ ñeñt̃ muenenet allchaʼ coshapretet, t̃arroʼmar Judaspaʼ ñacaʼye anmapeʼcham̃peneʼña quellayepoʼr. Amapaʼ ñatoʼ añt̃eʼ oteñ oʼch es apaʼyesan huocchañneshac̈hno.
JOH 13:30 Allempoña Judaspaʼ agapuan panpaʼ allent̃a c̈haʼnerr. Allempopaʼ oʼ tsapuen.
JOH 13:31 Allempoña Jesús c̈haʼnompaʼ atet̃ oterraneterr: —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ eʼñe c̈hapmoch allempoch cohuentaterrnan Parets na Ñeñt̃en Acheñetosets. Att̃ochña napaʼc̈hoʼña necohuentaterrñañchaʼ Nompor Parets.
JOH 13:32 Att̃o napaʼ necohuentaterrñañ Nompor Parets, ñapaʼc̈hoʼña cohuentaterrnanchaʼ na, ñeñt̃paʼ eʼñech mamet̃olla oʼch eʼñe cohuentaterrnan.
JOH 13:33 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Naʼcñet̃arneshachaʼ oʼ eʼñe coñeʼt̃am̃a pallta alloʼtsenmeñenchaʼ na eʼñe arr parro. Napaʼ oʼch ahuerren. Allempoña sapaʼ seʼnerrnaʼch. Atet̃ noteñ ahuaña judioneshaʼ, allchaʼ neserr napaʼ sañapaʼ amach errot̃enot̃ sec̈hapo, t̃eʼpaʼc̈hoʼ sapaʼ eʼñe atet̃ notenes.
JOH 13:34 Ñam̃a oʼch notas atet̃chaʼ sep̃annena ñeñt̃ eʼñe etserra: Semuerannaʼtepaʼch. Atet̃ nepenes sa atarr nemuerensa, sapaʼc̈hoʼña atarrepaʼchña semuerannena.
JOH 13:35 Allochñapaʼ eʼñe semorrentannaʼteñot̃paʼ eñotasetchaʼ sapaʼ sa eʼñe poʼñoc̈h neyochreshas.
JOH 13:36 Simónña Pedropaʼ atet̃ och: —Partseshachaʼ p̃apaʼ ¿erraʼtchaʼña peserr? Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Allchaʼ neserr napaʼ p̃apaʼ amach errot̃enot̃ p̃oct̃aʼnoña na t̃eʼ. Esempoña poʼñoc̈hpaʼ amaʼt chenta seserrchaʼ sam̃a.
JOH 13:37 Pedroñapaʼ atet̃ otererr: —Partseshachaʼ ¿esoʼmareʼtchaʼña ama t̃ayecma noct̃errpe? Napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ yerromuepaʼ eʼñe parro.
JOH 13:38 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —¿Poʼñoc̈haʼt eʼñe pocteʼ penteñ oʼch yerroma parro? Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼ napaʼ oʼch notap̃: Amach eñenaʼ atollop p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna.
JOH 14:1 Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Seyoc̈hropaʼ amach c̈ha sellcatsto. Att̃o seyemteña Yompor napaʼc̈hoʼña c̈hoña seyemterrna.
JOH 14:2 Nompor paʼnetsro all pueʼntaño allpaʼ shonteʼ pocoll allchaʼ seyc̈haʼhuerra. Ñerraʼm ama att̃eñepaʼ napaʼ amat̃eʼ notasñe. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch ahuerren att̃och naññoʼtuerrnas allchaʼ seyc̈haʼhuerra.
JOH 14:3 Ñerraʼm oʼch ahuerren napaʼ naññoʼtuerrnaschaʼ allchaʼ seyc̈haʼhuerra. Ellochña nohuerrerrpaʼ allempochña eʼñe nahuerrsaʼ nesho allochñapaʼ alloʼtseneychaʼ eʼñe parro.
JOH 14:4 Sapaʼ eʼñe señoteñ allchaʼ neserr ñam̃a eʼñe señoteñ att̃och sec̈herr sam̃a all.
JOH 14:5 Tomásñapaʼ atet̃ och: —Ayochreshat̃e yapaʼ amacaʼye yeñotenpe errachña peserr. Errot̃enot̃uachcaʼye yeñocht̃eʼ att̃och yec̈herr yam̃a.
JOH 14:6 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Napaʼ na t̃oñetets ñeñt̃en alloch sec̈herr Yomporesho, napaʼ na ñeñt̃en soteneʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ, napaʼ na ñeñt̃en alloch eʼñe socrrena. Amach eseshaʼ c̈herrtso Yomporesho ñerraʼm ama nanom ameʼñerreto.
JOH 14:7 Ñerraʼm oʼ señoterrnoñ na, Nomporeʼnat̃eʼña señoterreñ. T̃ayot̃eñña eʼñe poʼñoc̈hpaʼ oʼch señoter t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ senter.
JOH 14:8 Felipeñapaʼ atet̃ och: —Partseshachaʼ pegatey ñeñt̃ Apa, yapaʼ oʼ ñeñt̃am̃a yepallta oʼch yeñoch.
JOH 14:9 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Felipe, ahuat̃ot̃eñ napaʼ alloʼtseney parro. P̃añapaʼ ¿amaʼt peñotenno? Ñeñt̃ puentaren napaʼ Apaʼnacaʼyeña oʼ enterret. Esoʼmareʼtña p̃otenen oʼch negatap̃ Apa.
JOH 14:10 P̃apaʼ amaʼtña p̃ameʼñenno napaʼ eʼñe neparrocmaten epan Apa, Apapaʼc̈hoʼña eʼñe parrocmatenna. Ñeñt̃ atet̃ notenespaʼ ama not̃ayeʼ atet̃ notenso. Apaña ñeñt̃ neparrocmaten, ñapaʼ eʼñe etsotatennan ñeñt̃ atet̃ nep̃aʼyen.
JOH 14:11 Sameʼñaʼna ñeñt̃ notenes, napaʼ eʼñe neparrocmaten epan Apa, Apapaʼc̈hoʼña eʼñe parrocmatenna. Amaʼt napaʼ ama ameʼñaʼpoyeʼ sentenno t̃arraña att̃o poʼñoc̈h norrtatyeññañ Nompor poʼpartsoña amaʼt ñeñt̃apaʼ sameʼñyañacaʼye.
JOH 14:12 Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas, ñerraʼm eseshaʼ nameʼñerraya ñetpaʼc̈hoʼña elloch atarr cohuen orrtatyerret ñeñt̃ atet̃ norrtatyen t̃eʼ. T̃arroʼmar na t̃eʼpaʼ oʼch ahuerren Apuesho.
JOH 14:13 Ñerraʼm eschaʼ senamuen eʼñe na nesoʼchño eʼñe seyemteñot̃en na, napaʼ eʼñech atet̃ nepennas. Att̃ochña na ñeñt̃en Yompor Puechemerenpaʼ necohuentateññañchaʼ Apa.
JOH 14:14 Ñerraʼm es senamuen eʼñe nesoʼchño eʼñe seyemteñot̃en na, napaʼ eʼñech atet̃ nepennas.
JOH 14:15 ’Ñerraʼm sa poʼñoc̈h semorrentennat̃eʼpaʼ oʼch sameʼñerrnana neñoñ ñeñt̃ atet̃ notenes.
JOH 14:16 Napaʼ nenamonaschaʼ Apa ñapaʼ apaschaʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ ñeñt̃chaʼña sechorrerraya errponañohuen.
JOH 14:17 Ñeñt̃ña Yompor Puecamquëñ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poct̃ap̃ña. Ñeñt̃ña ama ameʼñetso arr patsropaʼ ñetpaʼ amach errot̃enot̃ chorrerranetoña Yompor Puecamquëñ t̃arroʼmar ñetpaʼ ama enteñeto ñam̃a amach eñoteñeto. T̃arraña sapaʼ oʼ señoter t̃arroʼmar ñapaʼ alloʼtsenes parro epas allchaʼ chorrerrsa.
JOH 14:18 Napaʼ amach c̈ha nehuocchapotatnerrso. Ellochña alla nohuerrerr sesho.
JOH 14:19 Oʼ mameshamerra palltenmeñ ñeñt̃ña ama ameʼñetso arr patsro ñetñapaʼ amach eseshayeʼ nenterraye, t̃arraña sapaʼ c̈hocmach senterren. T̃arroʼmar napaʼ corretsana, ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña corretsasach.
JOH 14:20 Allempoch chorrerrsa Yompor Puecamquëñ allempochña señoter napaʼ eʼñe poʼñoc̈h neparrocmaten epan Apa, sañapaʼ separrocmaterrnach, nañapaʼ neparrocmatennasach.
JOH 14:21 Ñerraʼm eseshaʼ eʼm̃ñoterreʼ neñoñ ñam̃a eʼñech atet̃ perret ñeñt̃ atet̃ notenanet ñetñapaʼ ñeñt̃et eʼñe poʼñoc̈h nemorrentenaya. Ñeñt̃ña nemorrentenaya napaʼ ñetñapaʼ Apach atarr morrentenahuet. Napaʼc̈hoʼña atarr nemorrentenanet, nañapaʼ neñotaterranetchaʼ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ nepena na.
JOH 14:22 Allempoña poʼpsheñeñ Judas ñeñt̃ ama añeyaye Iscariote, ñañapaʼ atet̃ och: —Partseshachaʼ yapaʼ ¿esoʼmareʼtchaʼña t̃eʼpaʼ oʼch peñotatey ya ñeñt̃ atet̃ pepena amachña añeyeʼña peñotato ñeñt̃ ama ameʼñetso arr patsro?
JOH 14:23 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Ñerraʼm eseshaʼch nemorrentaya na eʼñechña atet̃ perret ñeñt̃ atet̃ notenanet. Apañapaʼ atarrchaʼ morrentenanet. Ñeshetoñapaʼ yec̈hapchaʼ att̃och yeyc̈herra ñet pueyoc̈hreto.
JOH 14:24 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm eseshaʼ ama nemorrentayo amach atet̃ perreto ñeñt̃ notenanet. Añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ seʼmuennan ñeñt̃paʼ ama noyaye neñoñ, ñeñt̃paʼ Apoña poʼñoñ ñeñt̃ nellsenseneʼ.
JOH 14:25 ’Añmapaʼ t̃arroʼmar atet̃ notenes t̃ayepaʼtñapaʼ alloʼtsenmeñen na arr eʼñe sesho.
JOH 14:26 T̃arraña Parets Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ, Apapaʼ mueñerrnaschaʼ eʼñe na nesoʼchño eʼñe seyemteñot̃en na. Ñapaʼ ñeñt̃chaʼ señotaterreʼña seyoc̈hro ora allohuen ñeñt̃ c̈hocma neyc̈hatenes t̃eʼ. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ seyerpaterraya allohuen ñeñt̃ atet̃ notyesaseʼt̃.
JOH 14:27 ’Nocshateña nenaʼnerrnaschaʼ alloch eʼñe socsherra seyoc̈hro, napaʼ c̈hochña atarr nocshaterres seyoc̈hro. Ñeñt̃ atet̃ nocshatenes na seyoc̈hro ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼmrrat̃eʼ añ patsoʼmar cosheñets. Ñeñt̃oʼmarña seyoc̈hropaʼ amach c̈ha sellcaʼpeno amaʼt mamesha, amach c̈ha es sem̃chaʼteno.
JOH 14:28 T̃eʼpaʼ oʼ seʼmhue atet̃ oʼ notuas, na oʼch ahuerren, ellochña alla nohuerrerr sesho. Ñerraʼm poʼñoc̈h semorrentennañ oʼt̃eʼ socshañ t̃arroʼmar napaʼ oʼch ahuerren Apuesho. T̃arroʼmar ñapaʼ nanac ahuamencat̃eshaʼ, ello metanenen na.
JOH 14:29 T̃eʼpaʼ amaʼt ama etsotenaʼ, napaʼ oʼ notuas, allochñapaʼ ñerraʼm esempoch etsoterra, sañapaʼ sameʼñerach.
JOH 14:30 ’T̃eʼ eʼñe parroʼtseneypaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna neñosnen shonteʼ t̃arroʼmar oʼ huapmocha oneñet̃ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen acheñeneshaʼ arr patsro. T̃arraña amaʼt oʼ huapañpaʼ eʼñe ñot̃apaʼ amach errot̃ p̃osno.
JOH 14:31 Napaʼ añchaʼña atet̃ nep̃a ñeñt̃ atet̃ otenen Apa. Att̃ochña acheñeneshaʼ arr patsropaʼ eñochetchaʼ na poʼñoc̈hpaʼ eʼñe nemorrenteña Apa. T̃eʼpaʼ sat̃omc̈haʼt oʼch ahuey arrot̃.
JOH 15:1 Jesúsñapaʼ alla yec̈haterraneterr ñapaʼ añ tomaʼntata ña uvachrec̈hmoʼretets. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: —Napaʼ na att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃en uvachrec̈hmoʼretets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen sherbets. Nomporñapaʼ ña amreʼteneʼ ñeñt̃ uvachrec̈hmoʼr.
JOH 15:2 Sa ñeñt̃es neyemtenaya na sapaʼ att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ uvachmoʼr puetaquër. Allohuen puetaquër erraʼtsen ñeñt̃ ama meʼtetso, Nomporñapaʼ c̈hochña pecham̃p̃soñ puetaquër. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ meʼtetspaʼ c̈hochña pechtacreʼtyeset mameshaʼtets att̃och eʼñe cohuen eʼshtacreʼchet allochñapaʼ att̃och atarrchaʼ nanac meʼten.
JOH 15:3 Ñeñt̃ atet̃ neserrpareʼtatenes ñeñt̃ neñoñpaʼ alloña oʼ saʼcohuentataret̃etua atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ uvach oʼ eʼñe eʼshtacreʼtuet eʼñe cohuen.
JOH 15:4 T̃eʼpaʼ att̃oña separrocmatenna att̃oña napaʼc̈hoʼña neparrocmatennasa. Atet̃ pena tsachtaquër ñerraʼm ama parrocmateno pueʼchorot̃ amach meʼto eʼñe ñot̃a, sapaʼc̈hoʼña ñerraʼm ama separrocmatenno amach errot̃enot̃ semeʼtoña sam̃a eʼñe sot̃a.
JOH 15:5 ’Napaʼ na att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ uvachrec̈hmoʼr pueʼchor, sapaʼ sa puetacres. Eseshaʼ neparrocmaterreʼ ñam̃a napaʼ eʼñech neparrocmatenanet, ñeñt̃chaʼña nanac meʼtats. Ñerraʼm aʼyoʼtsensa neshot̃ amat̃eʼ errot̃enot̃ sorrtatyesoña ñeñt̃ cohuen enten Yompor.
JOH 15:6 Eseshaʼch ama neparrocmaterraye ahuaporeʼtaret̃chaʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsachtaquër ñeñt̃ ama meʼtetso c̈hochña pechaʼtam̃p̃setña puetaquër oʼch eʼñe porrarrqueʼchua allempochña aʼyapac̈hetpaʼ oʼch chamuet tso allchaʼ poyua.
JOH 15:7 ’Ñerraʼm separrocmaterrna ñerraʼm c̈hocma soct̃apeʼchennan neñoñ eschaʼ senamuen napaʼ napaschaʼ.
JOH 15:8 Att̃o nanac cohuen semeʼtenpaʼ ñeñt̃paʼ allochña secohuentateññañ Nompor t̃arroʼmar sapaʼ añchaʼ sorrtatyen ñeñt̃ cohuen enten ña. Ñam̃a sapaʼ att̃ochña eñoterres acheñeneshaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃es neyochreshas.
JOH 15:9 Att̃o Apapaʼ atarr nanac muerenna na, napaʼc̈hoʼña atarr nanac nemuerensa sam̃a. C̈hocmuepaʼch seyemtennana ñeñt̃ att̃o napaʼ c̈hocma nemorrentensa.
JOH 15:10 Ñerraʼm sameʼñennana neñoñ ñeñt̃ atet̃ notenes eʼñech señotenen napaʼ atarr nemorrentensa. Atet̃ nepena na eʼñe nameʼñeññaña Nompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otenen, ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe neñoteñ ñapaʼ atarr morrentenna nam̃a.
JOH 15:11 ’Añmapaʼ t̃arroʼmar atet̃ notenes allochñapaʼ ñeñt̃ nocsheña napaʼ coshaterreschaʼ sam̃a. Allochñapaʼ sapaʼ oʼch eʼñe socsherra eʼñe poctacma.
JOH 15:12 Añña ñeñt̃ notenes: Atarrepaʼch semorrentannena allohuenes atet̃ nepena nam̃a atarr nemorrentensa sam̃a.
JOH 15:13 Añmapaʼ ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h morrenteñets, oʼch yaʼrroya yañeña oʼch yerroma añecop ñeñt̃ atarr yemorrentyena.
JOH 15:14 Ñerraʼm eʼñe atet̃ sep̃ohuen ñeñt̃ atet̃ notenes sañapaʼ ñeñt̃es eʼñe neyemtena.
JOH 15:15 T̃eʼpaʼ oʼhuañ att̃eyeʼ nentenes ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ yaʼtaruasañer yepen, t̃arroʼmar ñeñt̃ yaʼtaruasañer yepen ñapaʼ ama eñotenanoña ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen pamoʼmteʼ. T̃arraña na t̃eʼpaʼ eʼñe neyem nepenes t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ neʼmueññañ Apapaʼ sapaʼc̈hoʼña oʼ neñotaterres.
JOH 15:16 Sapaʼ ama sayeʼ naʼcrerraye, napaʼ naña saʼcrerreʼña sa. Att̃oña oʼ napuerresña llesens att̃och seta meʼtarsats att̃och eʼñe cohuen es sorrtatyen ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ seʼmer seperr ñeñt̃ña seʼmerpaʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt ahuat̃a. Allochñapaʼ amaʼt erraʼtsena senamueñ Apa eʼñe na nesoʼchño eʼñe seyemteñot̃en na, ñapaʼ apaschaʼ.
JOH 15:17 Añcaʼyeña notenes: C̈hocmuepaʼch atarr cohuen semorrentannena.
JOH 15:18 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Ñerraʼm acheñeneshaʼ añ patsro eʼmoñeʼtenset sapaʼ señochepaʼch na eʼñe nanom eʼmoñeʼtenet.
JOH 15:19 Ñerraʼm sa eʼñe parro att̃ecmaseñ ñeñt̃ ama ameʼñetso arr patsro, ñetñapaʼ eʼñet̃eʼ cohuen muerensetañ t̃arroʼmar eʼñecaʼye ñeñt̃enaʼtarecmas. T̃arraña sapaʼ ama eʼñe att̃ecmayeʼ separroʼmarneshacmateno atet̃ pena allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso arr patsro. Sañapaʼ oʼ naʼcrerres ellonet̃ nocop. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼ añ patsropaʼ oʼ eʼmoñeʼtaset sam̃a.
JOH 15:20 Seyerpach añ ñoñtsor ñeñt̃ oʼ notuas: “Allohuen ñeñt̃ yochreshats errot̃enchaʼ perrñañet ñeñt̃ yochreshaʼtenahuet, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma ap̃aret̃terret ñamet.” Att̃o napaʼ cot̃areʼtennet pueʼmoñeʼteñot̃etan, sapaʼc̈hoʼña pueʼmoñeʼteñot̃etaspaʼ cot̃areʼtasetchaʼ sam̃a. Att̃o napaʼ ama ameʼñerrnaneto neñoñ, sapaʼc̈hoʼña amach ameʼñerrnaseto sam̃a señoñ.
JOH 15:21 Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perrset t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye sameʼñena t̃arroʼmar ama eseshayeʼ eñotenaye Yompor ñeñt̃ nellsenseneʼ.
JOH 15:22 ’Ñerraʼm ama nohuapañe amach neserrpareʼtatosanetañe, amat̃eʼ eñallñeña att̃och neyohuaʼyesanet poʼchñarot̃et. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ ama eñalle att̃och aʼnasotet poʼchñaret.
JOH 15:23 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm eseshaʼ neʼmoñeʼteneʼ na, Nomporeʼnaña eʼmoñeʼtennanet.
JOH 15:24 Ñerraʼm amach norrtatanetañe cohuenñats ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a poʼpsheññec̈hnopaʼ ama orrtataneteʼt̃e eʼñe att̃ot̃apaʼ amat̃eʼ eñallñeña att̃och neyohuaʼyesanet poʼchñarot̃et. T̃arraña t̃eʼña ñetpaʼ amaʼt eʼñe entennetañpaʼ c̈haña eʼmoñeʼtennet ñam̃a Nomporeʼna eʼmoñeʼtennanet.
JOH 15:25 T̃arraña ñeñt̃paʼ t̃arroʼmara atet̃ penet allochñapaʼ att̃och etsoterra ñoñets ñeñt̃ eʼñe atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten nocop: “Eʼñech att̃ot̃a eʼmoñeʼterrnet.”
JOH 15:26 ’Ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ eʼñe cohuen seyoc̈hro ñeñt̃chaʼ nemñohuerrnas Apueshot̃. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña Apa Puecamquëñ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poct̃ap̃ña t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ Apueshot̃ huena. Ñerraʼm esempoch c̈haponasa ñachña naʼpot̃oseʼ.
JOH 15:27 Sapaʼc̈hoʼña saʼpot̃anchaʼ t̃arroʼmar eʼñe allempot̃eñ net̃orrosa, sapaʼ eʼñe allempot̃eñ parroʼtseney.
JOH 16:1 ’Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmarña oʼ atet̃ notuas allochñapaʼ amach alla ello sepuerrerro.
JOH 16:2 T̃arroʼmar esempopaʼ c̈hapchaʼ allempoch huaporeʼtas judioneshaʼ poʼprahuot̃. Poʼñoc̈h c̈hapchaʼ allempo eseshaʼpaʼ ñatoʼ oʼch muetsaset c̈hach otenapuetañ ñetpaʼ allot̃eʼ sherbeñetña Yompor.
JOH 16:3 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmarchaʼ atet̃ p̃aset ñetpaʼ ama eseshayeʼ eñotenaye Apa amaʼt napaʼ ama eñotenneto.
JOH 16:4 Añec̈hnopaʼ oʼ notuas allochñapaʼ ñerraʼm esempoch c̈hap, sapaʼ seyerpuerrnanach ñeñt̃ atet̃ notaseʼt̃. ’Ahuañmoʼcha añec̈hnopaʼ ama notaseʼt̃e t̃arroʼmar allempot̃eñpaʼ eʼñe parrocma alloʼtseney.
JOH 16:5 Na t̃eʼpaʼ oʼch ahuerren alloʼtsen ñeñt̃ nellsenseʼ. Saña amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amaña saʼp̃t̃oʼtenno, errachña neserr.
JOH 16:6 T̃eʼña ñeñt̃ atet̃ notenes saña seyoc̈hropaʼ c̈haña atarr sellquëna.
JOH 16:7 T̃eʼpaʼ añ notenes ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h. Socoppaʼ aña nanac poctetsa napaʼ oʼch ahuerren. T̃arroʼmar ñerraʼm amach neserro amat̃eʼ errot̃enot̃ huaponasoña Yompor Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ cohuen. T̃arraña ñerraʼm neserrchaʼ napaʼ añchaʼ nemñahuerrnas Yompor Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ cohuen seyoc̈hro.
JOH 16:8 Ñerraʼm esempoch huapa Yompor Puecamquëñ acheñeneshaʼña arr patsropaʼ ñachña c̈hapatahuetña pueyoc̈hreto att̃och eñochet ñet poʼñoc̈hepaʼt eñallet poʼchñaret. Ñam̃a añchaʼña c̈hapatanet pueyoc̈hreto ñeñt̃ eʼñe pocteʼ entyen Yompor. Ñam̃a añchaʼña c̈hapatanet pueyoc̈hreto att̃och ñetpaʼ eñoteretchaʼ poʼñoc̈hpaʼ coñcheñtsach amñaret̃terret ñeñt̃ ama nameʼñenayo na ñeñt̃en Yompor Puechemeren.
JOH 16:9 Yompor Puecamquëñpaʼ eñotaterranchaʼ acheñeneshaʼ poʼñoc̈h ñetpaʼ ama pocteyeʼ entenaneto Yompor t̃arroʼmar ama ameʼñenneto na ñeñt̃en Yompor Puechemeren.
JOH 16:10 Ñam̃a ñach eñotaterrahuet ñeñt̃ eʼñe pocteʼ entyen Yompor t̃arroʼmar napaʼ amach alloʼtsenarano sesho. Napaʼ oʼch ahuerren Apuesho amach alla senterrneʼt̃e.
JOH 16:11 Paretsña Puecamquëñpaʼ ñachña eñotaterrahuet poʼñoc̈hpaʼ coñcheñtsach amñaret̃terret ñeñt̃ ama ameʼñetso t̃arroʼmar oneñet̃ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen shonteʼ acheñeneshaʼ arr patsro, ñocoppaʼ eʼñe poʼñoc̈h anuaret̃ amñaret̃terrach coñcheñtso.
JOH 16:12 ’Shontemeñ ñeñt̃chaʼ notaseñ t̃arraña t̃eʼ sapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ c̈haponaso seyoc̈hro.
JOH 16:13 T̃arraña ñerraʼm esempoch huaponasa Parets Puecamquëñ, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ t̃arroʼmar ñapaʼ ñachcaʼye señotateneʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ama shequëñtsoyaye. Ñapaʼ amacaʼye eʼñe ñot̃a eñeno. Añcaʼyeña eñen ñeñt̃ atet̃ eʼmuen Partsesho. Ñapaʼ añchaʼ serrpareʼtatas ñeñt̃chaʼ atet̃ perra tsapat̃onet̃.
JOH 16:14 Ñapaʼ nachcaʼye cohuentaterreʼ; eʼñe eñotennan ñeñt̃ atet̃ nepena na, ñapaʼ ñeñt̃chaʼña eñotatyerres.
JOH 16:15 Ora allohuen ñeñt̃ atet̃ pena Apapaʼ napaʼc̈hoʼña eʼñe atet̃ nepena nam̃a. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes eñotenan ñeñt̃ atet̃ nepena na, ñapaʼ ñeñt̃chaʼ señotatyerreʼña sam̃a.
JOH 16:16 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —T̃eʼpaʼ mamesham̃a oʼhuañchaʼ alloʼna sentnenen t̃arroʼmar napaʼ oʼch ahuerren Apuesho. T̃arraña sapaʼ eʼñe mameshapaʼ oʼch alla yentannerra.
JOH 16:17 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —¿Errot̃ent̃eʼña añ ñeñt̃oʼmar atet̃ oteney, mamesham̃apaʼ oʼhuañoʼch alloʼna yentneñ t̃arraña mameshapaʼ ahuoʼch alla yentannerra? ¿Errot̃ent̃eʼña añ ñeñt̃oʼmar ñapaʼ atet̃ oteney, ñapaʼ ahuoʼch ahuerr Pomporesho?
JOH 16:18 Alla otannaʼtyenet: —¿Esoʼmart̃eʼña atet̃ oteney, mamesham̃apaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna yentneñ? Amacaʼyeña yeñoteñe est̃eʼña oteney.
JOH 16:19 Jesúsña eñotanet ñetpaʼ c̈ho mueneñetañ oʼch aʼp̃t̃oʼchet. Ñañapaʼ otanet: —¿Ñeñt̃eʼtña sotannena ñeñt̃ atet̃ notenes, oʼ mamesham̃a oʼhuañchaʼ alloʼna sentnenen, t̃arraña mameshapaʼ oʼch alla yentannerra?
JOH 16:20 Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas: Sapaʼ sellquëñot̃paʼ seyahuerrach. Acheñeneshaʼña arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñetso ñetñapaʼ c̈hach atarr coshet. Sapaʼ sellquërrach t̃arraña sellquëña sapaʼ puenaserrnasach socsheña.
JOH 16:21 Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntatasa ñerraʼmrrat̃eʼ coyaneshaʼ allempo c̈heññaña allempoch emareʼten, c̈hach lleca t̃arroʼmar oʼ c̈hapoña allempoch atsotenana puechoyoret̃oll. T̃arraña allempochña eñalletatuepaʼ oʼch alla atarr cosherra oʼch pueserranña att̃o atarr llecach pueʼmaret̃oll, elloñapaʼ atarrchaʼ cosherra t̃arroʼmar oʼ eñalletatuan pueʼmaret̃oll arr patsro.
JOH 16:22 Jesúsña alla oterranerr pueyochreshaʼ: —T̃eʼña sapaʼ nanac llequëñtsoʼtsenes, t̃arraña elloñapaʼ oʼch alla yentannerra. Allempoña sapaʼ oʼch alla atarr socsherra seyoc̈hro. Ñeñt̃ña socsheñapaʼ amaʼt eʼñe puesheñarra amach errot̃enot̃ puerratam̃perrseto.
JOH 16:23 ’Allempopaʼ amach sepallteno oʼch alla es saʼp̃t̃oʼterrnerr. Eʼñe poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñerraʼm es senamueñ Apa eʼñe na nesoʼchño eʼñe seyemteñot̃en na ñañapaʼ apaschaʼ ñeñt̃ senamueñ.
JOH 16:24 Sa t̃emeʼttsenpaʼ ama es senamueno eʼñe seyemteñot̃en na eʼñe nesoʼchño. T̃eʼña ñerraʼm senampaʼ sagap̃chaʼ allochñapaʼ oʼch socsha eʼñe poctacma.
JOH 16:25 ’Ñeñt̃ allpon neserrpareʼtatyesaseʼt̃ ñeñt̃paʼ eʼñe tomaʼnteñtsoc̈hno notyesaseʼt̃. T̃arraña c̈hapchaʼ esempo allempopaʼ amach alla neserrpareʼtaterrserro tomaʼnteñtso. Allempopaʼ añchaʼ neserrpareʼtatas Apacop ñeñt̃paʼ amach tomaʼnteñtsoyaye, allochñapaʼ eʼñech señotue.
JOH 16:26 Allempopaʼ senamueñchaʼ Apa eʼñe seyemteñot̃en na eʼñe nesoʼchño. Allempopaʼ amach pallteno oʼch nemaʼyocham̃pensa Apuesho.
JOH 16:27 Apañapaʼ atarrchaʼ morrentensa att̃o sapaʼ semorrentenna, eʼñe seyemtenna att̃o napaʼ Apueshot̃ nohuapa.
JOH 16:28 Poʼñoc̈h napaʼ Apueshot̃ nohuapa, oʼ nec̈hap añe patsro. Elloñapaʼ oʼch alla nesaʼnerr añ pats, oʼch alla ahuerren Apuesho.
JOH 16:29 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ ochet: —T̃eʼñapaʼ ama tomaʼnteñtsoyeʼ peñeno ñeñt̃oʼmarña yapaʼ eʼñech yeñotue.
JOH 16:30 T̃eʼpaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ eñotueneʼ ora allohuen esocmañen. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ amacaʼye pallteno oʼch alla yaʼp̃t̃oʼterrperr poʼpoñonet̃. T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ Partseshot̃ pehuapa.
JOH 16:31 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ t̃ayaʼtña oʼ sameʼñaʼna.
JOH 16:32 T̃eʼpaʼ oʼ eʼñe c̈hapmoch sa amaʼt puesheñaʼttsospaʼ oʼ c̈haponasañ c̈hach sematrraʼtyesa allemeñ. C̈hach sahuanomyesa allchaʼ semnaʼyes sa. Nañapaʼ saʼypoʼñaʼhuanmuenchaʼ. T̃arraña napaʼ ama eʼñe napt̃eyaye, epanña Apa.
JOH 16:33 Ora allohuen añec̈hnopaʼ oʼ eʼñe notuas allochñapaʼ eʼñe seyemteñot̃en napaʼ c̈hocmach socshena seyoc̈hro. Poʼñoc̈h añ patsropaʼ c̈hocmach semueroc̈htena. T̃arraña eʼñe seyoc̈hro sapaʼ c̈hocmuepaʼchña socshena t̃arroʼmar napaʼ oʼ naʼmchechatue allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ Yompor añe patsrot̃.
JOH 17:1 Allempoña atet̃ otuanet añec̈hno Jesúspaʼ allent̃a cohuaʼ enonet̃paʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otan Pompor puemaʼyocheñot̃: —Apachaʼ t̃eʼpaʼ oʼ c̈hapona allempoch etsota ñeñt̃ nocop. T̃eʼpaʼ pecohuentatonepaʼch na t̃arroʼmar Pechemer pepenen allochña napaʼc̈hoʼña necohuentatonap̃chaʼ p̃am̃a.
JOH 17:2 Att̃o p̃apuen llesenspaʼ alloña pomnaren nepeñña allohuen acheñeneshaʼ. Allochñapaʼ allohuen acheñ ñeñt̃ p̃oʼpatatenna, naña ñetpaʼ napuenanetchaʼ alloch ñetpaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
JOH 17:3 Añmapaʼ ñeñt̃ña alloch ñetpaʼ corretsetach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen ñerraʼm esempo eñoterrpet p̃a ñeñt̃ep̃ p̃apuet̃ eʼñe poʼñoc̈h Yomporetets ñam̃a ñerraʼm eñoterrnet na ñeñt̃en Jesucristo p̃a pellsensaren.
JOH 17:4 ’Napaʼ oʼ eʼñe necohuentatuonap̃ arr patsro. Oʼ eʼñe netsotuonap̃ ñam̃a petaruas ñeñt̃ atet̃ p̃oten.
JOH 17:5 T̃eʼña Apachaʼ, pecohuentaterrnanepaʼch eʼñe alla pesho eʼñe atet̃ allempo atarr aʼcohuentataret̃en pesho ahuat̃ allempo ama eñalletenaʼ añ pats.
JOH 17:6 ’Allohuen acheñ ñeñt̃ neyochreshaʼ pep̃atenen nañapaʼ añ neñotatenanet ñeñt̃ atet̃ pepena p̃a t̃arroʼmar ñetpaʼ ñeñt̃et eʼñe allpona p̃oʼpatatna arr patsro. Ñetñapaʼ pepaʼtña oʼpatenahuet ñeñt̃chaʼ neyochreshaʼ pep̃aten nam̃a. T̃eʼña ñetpaʼ eʼñe ameʼñerrnapet peñoñ.
JOH 17:7 Ñam̃a ñetpaʼ eʼñe eñotueñet allohuen ñeñt̃ atet̃ neʼñorenanet ñam̃a ñeñt̃ es norrtatyenanetpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe ora peshot̃ecma huena.
JOH 17:8 Napaʼ añña neʼñorenanet ñeñt̃ atet̃ p̃otenen p̃a. T̃eʼña ñetpaʼ eʼñe cohuen ameʼñennet. Ñam̃a eʼñe poʼñoc̈h eñoteñet napaʼ eʼñe peshot̃ nohuapa, p̃a ñeñt̃ep̃ nellsenserreʼ.
JOH 17:9 ’T̃eʼña napaʼ oʼch nemaʼyocham̃pesnomanet ñet. Ama allohuenacpayeʼ acheñeneshaʼ arr patsro nemaʼyochenp̃o, eʼñe añecpa nemaʼyochenp̃a ñeñt̃ neyochreshaʼ pep̃atenen t̃arroʼmar ñetpaʼ ñeñt̃areta peyochreshaʼ pepen p̃am̃a.
JOH 17:10 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ eʼñe nocmapaʼ p̃apaʼc̈hoʼña eʼñe p̃ocma. Ñeñt̃ña eʼñe p̃ocmapaʼ napaʼc̈hoʼña eʼñe nocma. Ñetña t̃eʼpaʼ eʼñe cohuentatapretennet.
JOH 17:11 ’T̃eʼña nocoppaʼ oʼ c̈herrmoch eʼñech ñeñt̃eshaña añe patsroʼtsenen t̃arroʼmar napaʼ oʼch alla ahuerren pesho. T̃arraña ñetpaʼ alloʼtsenaretach arr patsro. P̃a Apa Partso, pecuam̃p̃sepaʼch allohuen ñeñt̃ neyochreshaʼ pep̃atenen. Pehuamencot̃chaʼña pecuam̃p̃sanet. Allochña ñetpaʼ oʼch eʼñe parrocmatet eʼñe atet̃ yepena yam̃a.
JOH 17:12 Allempot̃eñ eʼñe parroʼtseney p̃oña pehuamencot̃ necuam̃p̃saneteʼt̃. Napaʼ c̈hocma nemoñenanet. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt puesheñarrot̃eta ñetpaʼ ama naʼchencataneto, ñapt̃aña chenca añ ñeñt̃ oʼpatena chenquëñets. Ñeñt̃paʼ att̃ochña Apa etsoterra peñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ.
JOH 17:13 ’T̃arraña t̃eʼ napaʼ oʼch ahuerren pesho. Napaʼ añecopña neñen añec̈hno añ patsro att̃och ñetpaʼ atarrchaʼ cosherret pueyoc̈hreto eʼñe atet̃ nocshena na.
JOH 17:14 Napaʼ añ neʼñoranaʼtenanet ñeñt̃ eʼñe p̃o peñoñ. Acheñeneshaʼña ñeñt̃ ama ameʼñetso añ patsro, ñetñapaʼ c̈ha eʼmoñeʼtenanet t̃arroʼmar ñetpaʼ ama alloʼna parroʼmarneshateneto ñeñt̃ ama ameʼñetso, atet̃ nepena nam̃a ama neparroʼmarneshatenaneto.
JOH 17:15 Ama añeyeʼ nenamuenpe att̃och p̃ahuenanetaʼ añ patsrot̃, añña nenamuenep̃ oʼch pecuam̃p̃sanet. Amach pemnatatsche oneñet̃ oʼch alla aʼpuerrataterranet.
JOH 17:16 Ñetpaʼ ama alloʼna parroʼmarneshateñeto ñeñt̃ ama ameʼñetso arr patsro atet̃ nepena nam̃a ama neparroʼmarneshatenaneto.
JOH 17:17 Pameʼñeñot̃et p̃a peñoñ p̃aʼcohuentam̃p̃sanetepaʼch eʼñe p̃ocop. P̃a peñoñpaʼ ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h ama shequëñtsoyaye.
JOH 17:18 Att̃o p̃a pemñan na arr patsro, t̃eʼña napaʼ oʼch nemñanet ñamet att̃och serrpareʼtatyeset acheñeneshaʼ arr patsro.
JOH 17:19 Ñeñt̃oʼmarña ñocpuet nañapaʼ oʼ naʼrroyerra p̃ocop, att̃ochña ñetpaʼc̈hoʼña aʼcohuentataret̃terretchaʼ Partsocop. Ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ p̃oteney p̃a peñoñot̃ ama shequëñtsoyaye.
JOH 17:20 ’T̃arraña amach eʼñe añecpa nemaʼyocho ñeñt̃ eʼñe neyochreshaʼ nepen t̃eʼ, añecpaʼnachña nemaʼyocham̃pesnoma allohuen ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya tsapat̃onet̃ eʼñe neyochreshaʼ poʼñoñot̃.
JOH 17:21 Allochña allohuenetpaʼ parrocmatetchaʼ atet̃ pepena p̃a Apa eʼñe peparrocmatennana ñam̃a napaʼ eʼñe neparrocmatennap̃a. Allochña ñetpaʼ oʼch eʼñe parrocmaterryet eʼñe parro epay. Att̃ochña acheñeneshaʼña arr patsropaʼ ñetñapaʼ eñoteretchaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ nellsenserreʼ.
JOH 17:22 Atet̃ pepena p̃a pecohuentapretenna napaʼc̈hoʼña eʼñe necohuentapretenanet ñet, att̃ot̃chaʼña ñetpaʼ eʼñech parrocmatet atet̃ yepena yam̃a eʼñe yeparrocmaten.
JOH 17:23 Napaʼ neparrocmatenanet, p̃añapaʼ peparrocmatenna. Allochña allohuenetpaʼ eʼñech parrocmatuenet eʼñe poctacma. Att̃och acheñeneshaʼ arr patsro ñetpaʼ eñoteretchaʼ p̃apaʼ p̃a nellsenserreʼ. Ñam̃a eñoteretepaʼch p̃apaʼ atarr pemorrentenanet eʼñe atet̃ atarr pemorrentenna na.
JOH 17:24 ’Apachaʼ allohuen ñeñt̃ peyochreshaʼtatenna na, napaʼ añ nemnen erroʼtsenenchaʼ ñetpaʼc̈hoʼña alloʼtsenacmayepaʼchña eʼñe parro. Allochñapaʼ att̃och enterrnanet necohuenña allo oʼ alla pecohuentaterren na, t̃arroʼmar p̃apaʼ pemorrentenna allempot̃eñ ama ayec̈hcataret̃tenaʼ añ patser.
JOH 17:25 Apa, p̃a ñeñt̃ep̃ eʼñe pocteʼ es pets, acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso arr patsro ñetpaʼ ama eñotenpeto. Nañapaʼ eʼñe poʼñoc̈h neñotenep̃. Añña ñeñt̃ eʼñe neyemtenaya ñetñapaʼ eñotenpet p̃apaʼ p̃a nellsenseneʼ.
JOH 17:26 Napaʼ naña eʼñe eñotatenahuet ñet ñeñt̃ atet̃ pepena p̃a. Ellopaʼ allach neñotaterraneterr. Allochñapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñech morrentannaʼterret eʼñe atet̃ pepena p̃a atarr pemorrentenna na. Att̃ochña napaʼ eʼñech neparrocmatenanet ñet. Ñeñt̃paʼ allohuach nemaʼyochap̃a Nompore.
JOH 18:1 Jesúsña allempo maʼyochuanmapaʼ allent̃a ahuanman pueyochreshaʼ oʼch ahuanmuet yom̃taʼn amañesreʼto. Ñeñt̃ amañesreʼteʼpaʼ añ paʼsoʼcheñ Cedrón. Allña yom̃taʼnpaʼ alloʼtsen narmetsmaʼ, all c̈hapña Jesús epuet pueyochreshaʼ.
JOH 18:2 Ñehua, Judas ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ Jesús ñapaʼ eʼñe puentarña all, t̃arroʼmar ahuañmoʼchot̃eñ Jesúspaʼ allecma apc̈hatenan pueyochreshaʼ.
JOH 18:3 Judasñapaʼ allent̃a anman solltarneshaʼ ñam̃a guardianeshaʼ ñeñt̃ mueñen fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Ñetñapaʼ c̈hac̈haʼtet all elamparñet̃areret. Orraʼyesnenet ñam̃a poʼurare. Orraʼyesnenet ñam̃a alloch quellaret.
JOH 18:4 Jesúsñapaʼ eʼñe eñoteñ ora ñeñt̃chaʼ c̈hapoya allempo. Ñaña poctanetpaʼ atet̃ otapanet: —Sapaʼ ¿eseshaʼtña seʼnen?
JOH 18:5 Ñetñapaʼ atet̃ otoset: —Añcaʼye yeʼnen Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. Ñañapaʼ alla oterraneterr: —Napaʼ añencaʼye. Judas ñeñt̃ pomueʼpaʼ ñapaʼc̈hoʼña alloʼtsen.
JOH 18:6 Allempo otenanet Jesús: “Napaʼ añencaʼye”, ñetñapaʼ oʼ cheterret paʼcheʼñonet̃paʼ allepaʼtchaʼ aʼtrraʼtet.
JOH 18:7 Elloñapaʼ alla oterraneterr: —¿Eseshaʼtña seʼnen? Ñetñapaʼ alla otereterr: —Yapaʼ añ yeʼnen Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ.
JOH 18:8 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —Napaʼ oʼcaʼye notuapas napaʼ añen. Ñerraʼm nat̃eʼ seʼnenpaʼ neyochreshaʼñapaʼ semnatanet ñetpaʼ oʼch ahuanerret.
JOH 18:9 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ ot allochñapaʼ att̃och etsota Jesús poʼñoñ atet̃ oʼ otuanom: “Ñeñt̃ allpon neyochreshaʼ pep̃atenen napaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ amach naʼchencache.”
JOH 18:10 Allempoña Simón Pedro ñeñt̃ occhellet̃paʼ ñañapaʼ poʼcchella chetaʼpaʼ oʼch c̈hontoʼtapaneñ corneshaʼ pueñañra puetepaʼtchaʼ tsorroñ. Ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Malco, ñeñt̃paʼ año pueñañra ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar.
JOH 18:11 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ otan Pedro: —Peshaʼterr p̃occhell allecma peneñ. Pocteʼcaʼye oʼch c̈hapona ñeñt̃ amueroc̈htatañ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ muenatenen Nompor.
JOH 18:12 Allempoña solltarneshaʼ epuet poʼcap̃táner ñam̃a judioneshaʼ poʼguardianeshar ñetñapaʼ rromoset Jesúspaʼ oʼ huanquët.
JOH 18:13 Ñanompaʼ arr anmet alloʼtsen Anás, t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ Caifás paʼgoʼ. Ñeñt̃ña Caifáspaʼ ña paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar allempo ñeñt̃e chararo.
JOH 18:14 Caifáspaʼ ñapaʼ ñeñt̃ña cot̃apeʼchatayeʼt̃ judioneshaʼ allempot̃eñ oʼpateñet Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otaneteʼt̃: Añ poctetsa puesheñarr ñeñt̃ acheñerpaʼ oʼch rroma allohuen acheñeneshacop.
JOH 18:15 Simón Pedro ñam̃a poʼpsheñeñ pueyochreshaʼ ñetñapaʼ cot̃aʼnmet ñamet Jesús chentaʼ. Ñeñt̃ña puesheñarrpaʼ eʼñe chemeʼteñ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃tetsa allempo. Ñapaʼc̈hoʼña oʼ beʼt̃ososet epuet Jesús all aconc̈haʼtam̃p̃saret̃tena corneshaʼ poʼpamp.
JOH 18:16 Pedroñapaʼ alla t̃omos aʼyot̃ allot̃ beʼt̃enet. Poʼpsheñeñña pueyochreshaʼ ñeñt̃ eʼñe chemeʼten corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃, ñañapaʼ c̈haʼnerr aʼyot̃, allñapaʼ eñosuerr epuet coyaneshaʼ ñeñt̃ cohueneʼ yetarr. Allempoñapaʼ erranaʼ ñam̃a Pedro.
JOH 18:17 Coyaneshaʼña ñeñt̃ cohueneʼ yetarrpaʼ atet̃ otapan Pedro: —¿Amaʼt p̃apaʼc̈hoʼña pueyochreshaʼt̃eʼcaʼ penep̃ña añ encaneshar? Ñañapaʼ atet̃ otos: —Napaʼ amacaʼye pueyochreshayayno.
JOH 18:18 Ñeñt̃ña taruasets all epuet guardianeshaʼ ñetñapaʼ all tsomaʼtenet quellmesha, aʼhuortatenet t̃arroʼmar allpaʼ nanac sent̃eten. Allña t̃omc̈henet all shotenet. Pedropaʼc̈hoʼña alloʼtsen all shotena ñam̃a.
JOH 18:19 Corneshaʼña ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃tetsa, ñapaʼ allent̃a aʼp̃t̃oʼtapan Jesús pueyochreshacop ñam̃a añecop ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyen.
JOH 18:20 Jesúsñapaʼ atet̃ otos: —Napaʼ ama aʼnahuayaya neserrpareʼtateñe acheñeneshaʼ arr patsro. C̈hocma neyc̈hatyen judioneshaʼ poʼprahuoʼmar ñam̃a Parets paʼpacllo allecma shontena judioneshaʼ. Amaʼt parrochapaʼ ama esempo neñosoña aʼnahua.
JOH 18:21 Esoʼmareʼtña nañeña p̃aʼp̃t̃oʼten. Añchaʼña p̃aʼp̃t̃oʼtyes ñeñt̃ neʼmayeʼt̃ errot̃ent̃eʼ neserrpareʼtatyesaneteʼt̃. Ñetpaʼ eñoteñett̃eʼña ñeñt̃ atet̃ notyesaneteʼt̃.
JOH 18:22 Allempoña atet̃ otuanet Jesúspaʼ puesheñarrña guardia ñeñt̃ allameʼttsoʼtsenapaʼ ñañapaʼ allent̃a taclleʼ, atet̃ och: —Amarramchʼ att̃eyeʼ yanapueñeña corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃.
JOH 18:23 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Ñerraʼm añt̃eʼ neñen ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ p̃oten all ama cohuenayeʼ neñeno. Ñerraʼm cohuent̃eʼ neñenpaʼ esoʼmart̃eʼña petacllenen.
JOH 18:24 Allempoña Anáspaʼ allent̃a mueñe eʼñe ehuancaret̃ paʼñachoresho Caifásesho. Ñeñt̃ña Caifáspaʼ ñeñt̃ eʼñe paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar.
JOH 18:25 Simón Pedroñapaʼ alla t̃en all shotena. Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —P̃apaʼc̈hoʼña ¿amaʼt pueyochreshaʼ penpe? Ñañapaʼ c̈ha aʼnasochapaʼ atet̃ ot: —Napaʼ amacaʼye.
JOH 18:26 Corneshaʼña ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ puesheñarrña ñeñt̃ paʼtaruasañer ñeñt̃ pamoʼts tsorrquetaʼt Simón Pedro, ñañapaʼ atet̃ och: —Napaʼ ¿amaʼt p̃a nentoña narmetsmo? P̃apaʼ alloʼtsenep̃caʼye.
JOH 18:27 Pedroñapaʼ alla aʼnasotererr. Eʼñe allempocmaña eñen atollop.
JOH 18:28 Allempoña Jesúspaʼ anereterr Caifáseshot̃. Eʼñe ahuat̃ecma anmaʼmueñet am̃chaʼtaret̃ poʼpalaciopahuo. Ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃paʼ ñeñt̃ nen gobiernoʼ Romot̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa alloʼmarneshacop. Allohuen judioneshaʼ ñetñapaʼ ama beʼt̃ososeto am̃chaʼtaret̃ paʼpacllo t̃arroʼmar ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃paʼ romoʼmarneshaʼ ama judioneshayaye allochña ñetpaʼ añoʼch c̈ha aʼsosyateto ñañeñeta Partsocop eshecchaʼ eʼñe cohuen rrallmeʼchet pascuapo.
JOH 18:29 Ñeñt̃oʼmarña Pilatopaʼ c̈haʼnmanet aʼyot̃ alloʼtsaʼyenet, atet̃ otapanet: —¿Errot̃enot̃eʼtña sotteñeʼcheñña añ acheñer?
JOH 18:30 Ñetñapaʼ atet̃ otyesoset: —Ñerraʼm ama añ p̃aʼyeno ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ oʼ yehuapacheñeña pesho.
JOH 18:31 Pilatoñapaʼ atet̃ oterraneterr: —C̈hosa sañeña anmueʼ sachña enteʼ errot̃ent̃eʼ ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñoñets socop att̃ot̃chaʼ sotteñeʼch. Judioneshaʼñapaʼ atet̃ otyeset: —Yocop ñeñt̃ey judioneshaypaʼ ama pocteyaye oʼch yemtsach acheñ amaʼt puesheñarra.
JOH 18:32 Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ otyeset allochñapaʼ att̃och etsota Jesús poʼñoñ atet̃ otuanet ahuaña allempo ñanom eñotatanet ñapaʼ corsochoch rroma.
JOH 18:33 Allempoña Pilatopaʼ alla beʼt̃errerr pocollo. Ñañapaʼ agotatan Jesúspaʼ atet̃ och: —P̃apaʼ ¿p̃aʼt am̃chaʼtaret̃tetsaña judioneshacop?
JOH 18:34 Jesúsñapa atet̃ och: —Añpaʼ ¿eʼñeʼt p̃ot̃a p̃otenña atet̃, ñatoʼ eseshaʼt̃eʼ p̃oteneʼña añ nocop?
JOH 18:35 Pilatoñapaʼ atet̃ otererr: —Napaʼ amacaʼye judioneshayayno, ama es neñotenoña socop. P̃aña p̃amoʼtsnaʼtar ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetña t̃eʼpaʼ oʼ pomuerrpet nesho. ¿Esoʼtña pepen ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ entapretenpeto?
JOH 18:36 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Att̃o naʼm̃chaʼtaret̃tena napaʼ ama añe patsroyaye. Ñerraʼm añe patsrach naʼm̃chaʼtaret̃tenañpaʼ allempoña neyochreshac̈hnopaʼ moñsaʼnetañchaʼ, allempopaʼ amach pomnoñeña judioneshaʼ. T̃arraña att̃o naʼm̃chaʼtaret̃tena napaʼ ama arroʼmarecpayaye.
JOH 18:37 Pilatoñapaʼ atet̃ otererr: —Ñeñt̃epñapaʼ pepaʼtcaʼyeña am̃chaʼtaret̃. Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Na poʼñoc̈hpaʼ am̃chaʼtaret̃encaʼye eʼñe atet̃ p̃otenen p̃a. Napaʼ ñeñt̃oʼmarña neʼñalletosa añe patsro att̃och nach aʼpot̃oseʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poct̃ap̃ña. Allohuen ñeñt̃ mueneneʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poct̃ap̃ña, ñetñapaʼ eʼm̃ñotennet.
JOH 18:38 Pilatoñapaʼ alla oterrerr: —¿Erraʼtsenaʼtña ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h? Ñeñt̃a otuapaʼ oʼ alla c̈haʼnerrerr alloʼtsaʼyen judioneshaʼ. Allñapaʼ atet̃ otuerranerr judioneshaʼ: —Napaʼ amacaʼye nenteññañeña ñeñt̃ att̃o ama pocteyeʼ es peno att̃och yemtsatach.
JOH 18:39 T̃arraña atet̃ seyc̈henpaʼ eʼñe pat̃eʼtets char allempoch c̈herrerr pascuapo nañapaʼ c̈hocmach naʼrroyerrnas puesheñarr socop ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃tetsa allempo, ñeñt̃ara ñeñt̃ samoʼts sepen. T̃eʼpaʼ ¿añeʼt semnen oʼch naʼrroyerrnas ñeñt̃ Saʼm̃chaʼtaret̃er sepen sa ñeñt̃es judioneshas?
JOH 18:40 Allempoña ñetpaʼ puerrannarteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset: —T̃arraña Jesúspaʼ amach p̃aʼrroyatsche, añchaʼña p̃aʼrroyerrnay Barrabás. Ñeñt̃ña Barrabáspaʼ ñeñt̃ atarr aprratam̃p̃sañtetsa.
JOH 19:1 Allempoña Pilatopaʼ atet̃ otan poʼsolltar-reneshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch sanem̃ Jesús allchaʼ sashteʼ.
JOH 19:2 Solltarneshaʼña paʼllocchameʼteñot̃et Jesúspaʼ pelltaʼtoñet choyoʼmets agrec̈h ñeñt̃ña choyoʼm̃tachet ñeñt̃ atet̃ choyoʼm̃tena ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. Chorrachet ñam̃a shetamuets ñeñt̃ quelluemamueno tsamamtena ñeñt̃ paʼshtam pen ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa.
JOH 19:3 Paʼllocchameʼteñot̃etpaʼ eʼñe atet̃ p̃achet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h am̃chaʼtaret̃tetsa. Allña ponem̃yetpaʼ pachm̃areʼteñot̃etpaʼ atet̃ oteñet: —Puetareʼ am̃chaʼtaret̃echaʼ, atarruacaʼ cohuenep̃t̃eʼ p̃a ñeñt̃ep̃ judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erep̃. Allñapaʼ tacllapecheñet.
JOH 19:4 Pilatoñapaʼ alla c̈haʼnerrerr alloʼtsaʼyen judioneshaʼ. Allñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Secueʼ, t̃eʼpaʼ oʼcaʼye alla nehuapaterrnaserr Jesús allochñapaʼ oʼch señoch napaʼ amacaʼye nenteññañeña ñeñt̃ att̃o ama pocteyeʼ es peno att̃och yemtsatach.
JOH 19:5 Allempoña c̈haʼnom ñam̃a Jesús achoyoʼm̃tataret̃ agrec̈h ñeñt̃ apelltaʼtaret̃, achorrataret̃a ñam̃a shetamuets ñeñt̃ quelluemamueno tsamamtena. Pilatoñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Secueʼ añcaʼyeña ñeñt̃ yacmar.
JOH 19:6 Ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a guardianeshaʼ allempoña ñetña eñchetpaʼ puerranarot̃etpaʼ atet̃ otyeset: —Ñapaʼ ¡pecorsoʼtam̃p̃sachñacaʼye! Alla otereteʼt̃: ¡Pecorsoʼtam̃p̃sachñacaʼye! Pilatoñapaʼ oterraneterr: —Añcaʼye señaʼ, sañeña corsoʼtam̃p̃seʼ t̃arroʼmar napaʼ amacaʼye nenteññañeña ñeñt̃ att̃o ama pocteyeʼ es peno att̃och yemtsatach.
JOH 19:7 Judioneshaʼñapaʼ atet̃ otereterr: —Yapaʼ yechencaʼye pat̃err ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oteney añ poctetsa ñapaʼ c̈hocmach rroma t̃arroʼmar ñapaʼ pachm̃areʼteñot̃ oten ñapaʼ ñoʼ Parets Puechemer.
JOH 19:8 Allempoña Pilato eʼman atet̃ ñoñetspaʼ c̈ha yoruen.
JOH 19:9 Alla beʼt̃errerr pocollo atet̃ otuerranerr Jesús: —P̃apaʼ ¿erroʼmarneshapeʼtña p̃a? Jesúsñapaʼ ama anape.
JOH 19:10 Pilatoñapaʼ alla otererr: —Amahuachñacaʼyeña p̃anapnot̃eʼ. ¿Amaʼt peñoteñeña napaʼ allsensaret̃en att̃och naʼrroyerrep̃, allsensaret̃en ñam̃a att̃och necorsoʼtam̃perrep̃?
JOH 19:11 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Amach errot̃enot̃ pep̃aʼnoñeña ñerraʼm ama Yompor p̃apayñe llesens atet̃. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ nepomueʼ peshopaʼ ñetpaʼ ello metanennapet p̃oʼchñar.
JOH 19:12 Elloña Pilato atarr mueneñeñ oʼch aʼrroyerran Jesús t̃arraña judioneshaʼñapaʼ puerranarot̃etpaʼ atet̃ otyerreterr: —Ñerraʼm añ p̃aʼrroyerrpaʼ p̃apaʼ ama pemno oʼch p̃aʼm̃chaʼtaret̃er pepeʼ ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa Romo. T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ ñañeña netsa am̃chaʼtaret̃paʼ c̈hocma mueneñ oʼch at̃pareʼteñet ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa Romo.
JOH 19:13 Pilatoña allempo eʼman ñeñt̃ atet̃ otenet allent̃a c̈haʼnmaterran Jesús aʼyot̃ ñañapaʼ anorruerr all poʼconaño allecma aʼpoctatenan ñoñets, ñeñt̃ otenet Mapyetaten. Hebreyac̈hopaʼ oteñet Gabata.
JOH 19:14 Allempopaʼ añe yet̃ro allempo aññoʼtena judioneshaʼ ñeñt̃ att̃ecma penet pascuapo. Oʼña c̈hap poctopaʼ, Pilatoñapaʼ atet̃ oterranerr judioneshaʼ: —Secueʼñacaʼyeña añ ñeñt̃ saʼm̃chaʼtaret̃er sepen.
JOH 19:15 Ñetñapaʼ alla rrannarterreterrpaʼ atet̃ otyerreterr: —¡Ñapaʼ c̈hepaʼ rromats! ¡Pecorsoʼtam̃p̃sachñacaʼye allchaʼ rroma! Pilatoñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sapaʼ ¿att̃eʼt semnen oʼch necorsoʼtam̃p̃sonas saʼm̃chaʼtaret̃er? Ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetñapaʼ atet̃ otyeset: —Yapaʼ amacaʼye eñalleña poʼpoñ yaʼm̃chaʼtaret̃er, ñapt̃aña yaʼm̃chaʼtaret̃ yepeñ ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa Romo.
JOH 19:16 Allempoña Pilatopaʼ apanet Jesús att̃och corsoʼtam̃p̃set. Ñetñapaʼ anmet allchaʼ corsoʼtam̃peñetaʼ.
JOH 19:17 Att̃o sen Jesús allpaʼ anenan poʼcorsoch. C̈hapachet all oteñet Poñetallep̃no, ñeñt̃ otenet hebreyac̈ho Gólgota.
JOH 19:18 Allña corsoʼtam̃p̃soset epuet ñam̃a epsheña acheñ. All corsoʼtam̃p̃setpaʼ rroc̈htam̃p̃satoset epsheña.
JOH 19:19 Pilatoñapaʼ quellcatan ñoñets ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Añmapaʼ Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ ñeñt̃ Paʼm̃chaʼtaret̃er pen judioneshaʼ.” Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ eʼñe corsocho neʼ.
JOH 19:20 Shonteʼ judioneshaʼ ñeñt̃ lleyaʼyeseʼ ñeñt̃ quellec t̃arroʼmar all corsoʼtam̃p̃setpaʼ eʼñe allameʼttsa anetso. Ñeñt̃ña quellecpaʼ eʼñe mapoʼmar ñoñets aquellcaret̃ta —hebreyac̈h, griegac̈h ñam̃a latinac̈h, eʼñe att̃ecma oten.
JOH 19:21 Ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetñapaʼ atet̃ ochet Pilato: —Amachcaʼ pequellcatstoña atet̃. Añchaʼña pequellcaʼ ñocop, “ñapaʼ ñañeñacaʼye otetsa judioneshoʼ Paʼm̃chaʼtaret̃er.”
JOH 19:22 Pilatoñapaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ oʼ nequellcatuapaʼ oʼcaʼye aquellcaʼhuaret̃ta.
JOH 19:23 Allempoña corsoʼtam̃pesuet Jesúspaʼ solltarneshaʼñapaʼ yoroñet ñeñt̃ chorrena. Apannaʼtyeset puemaʼtets paʼtatssheñoʼmaret. Ñeñt̃ña paʼshtampaʼ ama eñalle all sep̃chena, ora apomotaret̃ eʼñe pat̃rra shetamuets eʼñe poñeʼmot̃eñ.
JOH 19:24 Atet̃ otannaʼtyeset: —Amachcaʼye yerrarratsche, c̈hochña yeyellsheñeʼchatoñ paʼshtam yesuertot̃ att̃och orrta erraʼtsenot̃eychaʼ yoreʼ. Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ p̃ohuet allochñapaʼ att̃och etsoterra Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñetpaʼ apannaʼtyerretchaʼ ñeñt̃ nechorrena. Neshtamñapaʼ yellsheñeʼchatonetchaʼ poʼsuertot̃ att̃och orrta ñeñt̃chaʼ yoreʼ.” Ñeñt̃paʼ atet̃ oʼ eʼñe perra solltarneshaʼ.
JOH 19:25 Allña eʼñe allameʼtets Jesús poʼcorsochopaʼ all t̃omc̈hen coyaneshaʼ. Alloʼtsen pachor, ñam̃a pachor paʼmoʼnerr, ñam̃a poʼpsheñeñ María ñeñt̃ Cleofas puet̃apor, ñam̃a María Magdalena.
JOH 19:26 Jesúsña entan pachor ñam̃a pueyochreshaʼ ñeñt̃ nanac morrentena all t̃omc̈henet allameʼtets. Allñapaʼ atet̃ otan pachor: —Achochaʼ añcaʼyeña pechoyor.
JOH 19:27 Allempoñapaʼ atet̃ otan ñeñt̃ pueyochreshaʼ: —Añcaʼye ñeñt̃chaʼ p̃achor pep̃aʼ. Allempoña ñapaʼ anerran Jesús pachor eʼñe ña paʼpacllo allchaʼ cohuam̃pes.
JOH 19:28 Allempoña Jesúspaʼ oʼ eñoch oʼ etsotua ora allohuen ñeñt̃ ñocop, ñañapaʼ atet̃ ot: —C̈ha noʼñpaʼten. Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ ot allochñapaʼ att̃och etsoterra Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ.
JOH 19:29 Allñapaʼ alloʼtsen pajoʼ all chorreʼ chaseʼ. Allña eʼc̈homuetña ñeñt̃ atsotsoʼtpoʼ. Oʼña tsotsoʼtatuet ñeñt̃ñapaʼ net tsachp̃o ñeñt̃ otenet hisopochep̃ alloña c̈hapachet Jesús puenamo.
JOH 19:30 Allempoña Jesúspaʼ agapan chaseʼ ñañapaʼ atet̃ oterrerr: —T̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe etsotuerra allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃ nocop. Allempoña oʼ epapaʼ c̈ha rromats.
JOH 19:31 Allempopaʼ oʼ c̈hap allempoch aññoʼterrerr judioneshaʼ tsapat̃ecop allempocma amesenet. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ ama pocteyeʼ eñcheto oʼch alla ellapen ñeñt̃chaʼ rromanatats corsocho añ yet̃ro allempo amesenet. Ñeñt̃ña yet̃ro allempo amesenet oʼch alla atarr cosherreterr ñam̃a pascua. Ñeñt̃oʼmarña Pilatopaʼ enamueñetaʼ att̃och chenoʼtatoñet paʼt̃ap oʼch rromuet eʼñe mamecma allochñapaʼ oʼch anmaret̃terret corsochot̃.
JOH 19:32 Allempoña ponem̃ya solltarpaʼ chenoʼtosan paʼt̃ap ñeñt̃ parro corsoʼtam̃peñet eʼñe epsheñoʼmar.
JOH 19:33 Allempoña ponem̃yet ñam̃a Jesúspaʼ ñañapaʼ entoset oʼ rroma. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ ama chenam̃p̃seto paʼt̃ap.
JOH 19:34 T̃arraña puesheñarrña solltarpaʼ c̈hocma enos poʼpanmeto puep̃otot̃. Allot̃ña atarr c̈haʼnom poʼrras amaʼt ñam̃a oñsasen.
JOH 19:35 Ñeñt̃ña enteʼpaʼ ñapaʼ serrpareʼtatanet atet̃ ent. Ñapaʼ eʼñe eñoteñ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ oten. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtenpaʼ eʼñe poʼñoc̈h. Att̃ochña sapaʼc̈hoʼña sameʼñerach ñeñt̃ atet̃ oten ña.
JOH 19:36 Ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a att̃och etsoterra Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ña amaʼt pat̃rra pueneppaʼ amach chenam̃pereto.”
JOH 19:37 Amaʼt ñam̃a Yompor poʼñoñ ellonet̃paʼ atet̃ oteʼt̃ ahuat̃: “Ñetpaʼ enteretchaʼ ñeñt̃chaʼ enerret.”
JOH 19:38 Allempoña José ñeñt̃ arimateoʼmarneshaʼpaʼ ñañapaʼ ahuos Pilatesho oʼch oteñaʼ pocteʼch eñch ñach aʼsuatoseʼ Jesús ñeñt̃ rromuets corsocho. Ñehua, ñeñt̃ Josépaʼ cot̃enan ñam̃a Jesús t̃arraña eʼñe aʼnahua, t̃arroʼmar ñapaʼ mechaʼtenan judioneshaʼ. Allempo atet̃ enamosan Pilato, Pilatoñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch, ñeñt̃oʼmarña alla ahuerr corsocho, c̈herr allpaʼ aʼsuatosan Jesús corsochot̃ all rromuen.
JOH 19:39 Allñapaʼ huapa ñam̃a Nicodemo ñapaʼ añ huapatoñ eñmosat̃, atsetaret̃ ñeñt̃ otenet mirra epuet ñam̃a áloe. Alloʼtsent̃eʼ maʼpoch c̈harraʼ kilo. Ñehua, ñeñt̃ Nicodemopaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ huapatsa ñanom Jesúsesho tsapo.
JOH 19:40 Ñetña anerretña Jesús rromueʼ. Allñapaʼ ep̃atseʼtueret shetamtsotomo epuet ñam̃a eñmosat̃. Ñeñt̃paʼ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ ñerraʼm c̈ho pampueñet arromñat̃.
JOH 19:41 Eʼñe allameʼtets all corsoʼtam̃p̃set allñapaʼ alloʼtsen narmetsmaʼ. Allña narmetsmopaʼ alloʼtsen mapuetpon allña pampaʼneretña Jesús allempo rroma. Ñeñt̃ mapuetponpaʼ eʼñe etserra eñaret̃, t̃arraña allpaʼ ama pampueñetaʼ amaʼt pat̃rra arromñat̃.
JOH 19:42 Allempopaʼ t̃arroʼmara alla naʼneret allameʼtets t̃arroʼmar allempopaʼ añ yet̃ro allempoch aññoʼtena judioneshaʼ tsapat̃ecop allempocma amesenet.
JOH 20:1 Allempo mot̃taʼmuenerr yetsñats temenc, Maríaña Magdalenapaʼ ahuat̃ecma ahuaʼmuen puepampro, allempopaʼ ama eʼñe puetaresuenaʼ. Allñapaʼ amuepaʼtchaʼ att̃erayeʼ entosanoña mapueʼ allo yottam̃p̃set. Ama alloʼtsenarayaye, att̃a apmesaret̃ aʼyenet̃ mameʼ.
JOH 20:2 Ñeñt̃a paʼcheʼñera alla materra oʼ ahuerr alloʼtsen Simón Pedro ñam̃a poʼpsheñeñ pueyochreshaʼ ñeñt̃ atarr morrentena Jesús. Maríañapaʼ atet̃ otuerranet: —Oʼ anerrnayett̃eʼ Yepartseshareñ puepamprot̃. Ama yeñoteñe, errat̃eʼña neret.
JOH 20:3 Allempoña Pedro epuet poʼpsheñeñ pueyochreshaʼ ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet ñamet puepampro oʼch enteñetaʼ.
JOH 20:4 Epsheñoʼmaretpaʼ matrraʼtet all. Poʼpsheñeñña pueyochreshaʼpaʼ ñañapaʼ ota, metanan Pedro. Ñañapaʼ ñanmacma c̈hap puepampro.
JOH 20:5 Epostsaña oʼpononet̃ oʼch cohuos all net Jesús ama entose, aña entosñañ allo epet alla oʼyerrmuena. T̃arraña ama beʼt̃oso.
JOH 20:6 Allempoña c̈hap ñam̃a Simón Pedro ñeñt̃ onets chentaʼ. Ñañapaʼ allent̃a beʼt̃osos puepampro ñapaʼc̈hoʼ aña entosñañ allo epet Jesús alla oʼyerrmuena.
JOH 20:7 Añña allo huancoñet poñpaʼ ama parrocmayeʼ alloʼtseno epuet allo epet. Ñeñt̃ñapaʼ ñapuet̃ aʼt̃puetena aʼyenet̃.
JOH 20:8 Allempoñapaʼ beʼt̃osos ñam̃a poʼpoñ pueyochreshaʼ ñeñt̃ ñanom c̈hapats puepampro. Ñapaʼc̈hoʼña entos ama eñalle Jesús. Allempaña ameʼñya poʼñoc̈hepaʼt oʼ tanterraña Jesús rromot̃.
JOH 20:9 T̃arroʼmar ñet allempopaʼ ama c̈henanetoña ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ Jesúsocop all oten Jesúspaʼ c̈hocmach tanterra poʼrromñot̃.
JOH 20:10 Allempoña pueyochreshaʼpaʼ ahuanerret paʼpacllo.
JOH 20:11 Maríañapaʼ alloʼtsenara aʼyot̃ allameʼtets puepampro all nanac yahuena. Allña yahuenapaʼ oʼ epa, oʼ cohuaʼ oʼpononet̃ puepampro all net Jesús.
JOH 20:12 Allñapaʼ aña ent epsheña mellañot̃eñ, paʼshtamuet atarr huallamaʼt̃areret. Eʼñe ñopaʼtets anorryenet puesheñarrpaʼ poñot̃ anen, poʼpsheñeññapaʼ paʼrrp̃ot̃ anen all p̃anet ahuaña Jesús.
JOH 20:13 Ñetñapaʼ atet̃ ochet María: —¿Esoʼmareʼt noc̈hesha nanac peyahuena? Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Ahuoʼt anerrnanett̃eʼ Nepartseshareñ ama neñoteñe errat̃eʼña oʼ net.
JOH 20:14 Ñeñt̃a otuapaʼ puetallerra paʼcheʼñonet̃ allent̃epaʼtchaʼ enterran ñam̃a Jesús eʼñe all. T̃arraña ñapaʼ ama chemeʼche.
JOH 20:15 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —¿Esoʼmareʼt noc̈hesha atarr peyahuena? ¿Eseshaʼtña peʼnen? Ñañapaʼ c̈ha otenapañ añt̃eʼ ñeñt̃ cohuam̃peneʼ narmetsmaʼ all. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atet̃ och: —Ayochreshat̃e ñerraʼm p̃at̃eʼ anmueʼpaʼ pegaterren errat̃eʼ peneñaʼ, ñachña errayaʼ.
JOH 20:16 Jesúspaʼ atet̃ otererr: —¡María! Ñaña puetallerrtserrpaʼ c̈ha eʼñe chemeʼterreʼ ñeñt̃oʼmarña atet̃ ot poʼñoño hebreyac̈ho: —¡Raboni! —ñeñt̃ atet̃ otenet ñet Maestro.
JOH 20:17 Jesúspaʼ atet̃ otererr: —Amach c̈ha perrmatsetno, napaʼ ama naʼtenaʼ Apuesho. Arrña orrap̃ masheñneshesho oʼch p̃otenanetaʼ napaʼ oʼch naʼterr Nomporesho ñeñt̃ Neyomporer nepen ñeñt̃ara ñeñt̃ Seyomporer sepen sam̃a.
JOH 20:18 Maríaña Magdalenapaʼ ahuerr serrpareʼtatuerrñañ pueyochreshaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otuerranet: —Napaʼ oʼrramtso nentaʼmueñña Yepartseshar. Serrpareʼtatuerranet ñeñt̃ atet̃ och Jesús.
JOH 20:19 Ñeñt̃e yet̃rocma allempo mot̃taʼmuena yet̃ñats temenc, ellerronet̃ña pueyochreshac̈hnopaʼ apc̈haʼnenet. Ñetpaʼ c̈ha yoreʼtenanet judioneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe echarr yottam̃penet. Amaʼt atet̃ yottam̃penetañpaʼ Jesúsñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ beʼt̃osuets. Eʼñe rroc̈ho t̃omhuen allempoñapaʼ atet̃ otuenanet: —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ c̈hosa cosherrtsa seyoc̈hro.
JOH 20:20 Allempoña atet̃ otuenanetpaʼ gatyesuenanet pot ñam̃a all enaret̃ puep̃oto. Pueyochreshaʼña atarr nanac coshapueñet allempo entapueñet Poʼpartsesharet.
JOH 20:21 Allempoña Jesúspaʼ oterraneterr alla: —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ c̈hosa eʼñe cosherrtsa seyoc̈hro. Att̃o na mueñan Apa, napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼch nemñas sam̃a.
JOH 20:22 Allempoña otuenanet atet̃paʼ allent̃a aʼt̃orahuenanet atet̃ oterraneterr: —T̃eʼñapaʼ chorrasepaʼch Parets Puecamquëñ.
JOH 20:23 Ñerraʼm eseshaʼ sep̃retnataten poʼchñarpaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña oʼ peretner. Ñerraʼm eseshaʼña ama sep̃retnatateno poʼchñarpaʼ Yomporpaʼc̈hoʼña ama peretneñe.
JOH 20:24 Pueyochreshaʼña Tomás ñeñt̃ otenet Epaneshaʼ ñañapaʼ ama alloʼtsenayaye all apc̈henet allempo huena Jesús.
JOH 20:25 Ñapaʼ att̃aña serrpareʼtater poʼpotantañ ñeñt̃ parro yochreshatsocmuet, ñeñt̃paʼ atet̃ ochet: —Yapaʼ oʼcaʼye yenterña Yepartseshar. Ñañapaʼ c̈ha otanet: —Napaʼ ñerraʼm amach nentoñe pot all patet clavo, ñerraʼm amach c̈ho naʼp̃lloñe eʼñe na notot̃ all patet, amach c̈ho neno not puep̃otot̃ all enetpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ nameʼñaso.
JOH 20:26 Allempoña posocmaterrpaʼ pueyochreshaʼñapaʼ alla apc̈herreterr oʼpono. Allempopaʼ alloʼtsen ñam̃a Tomás. Amaʼt yetarrpaʼ eʼñe echarr ayotetuaret̃ Jesúsñapaʼ all beʼt̃osuenerr t̃omhuenerr eʼñe allpaʼ alla otuenaneterr: —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ c̈hosa cosherrtsa seyoc̈hro.
JOH 20:27 Allempoñapaʼ atet̃ otuenan Tomás: —Pecuon not all pataʼnet, p̃aʼp̃lleʼcaʼye. P̃aʼp̃llaʼn ñam̃a nep̃otot̃ all enanet. Amachña c̈ha peʼcharrtatatsto peyoc̈her c̈hoña p̃ameʼña.
JOH 20:28 Allempoña Tomáspaʼ atet̃ och: —¡Nepartseshare, t̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ Neyomporer nepenep̃!
JOH 20:29 Jesúsñapaʼ alla otererr: —P̃apaʼ c̈ho eʼñe penterren ñeñt̃oʼmaraña t̃eʼpaʼ p̃ameʼñenna. T̃arraña elloña añ atarr cosheñtsoʼtsen ñeñt̃ amaʼt ama c̈ho entennopaʼ ameʼñennet.
JOH 20:30 Poʼñoc̈h shonteʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ atet̃ gatyesan Jesús pueyochreshaʼ poʼpartsoña. Ñeñt̃paʼ ama aquellcaret̃eyaye añ libro.
JOH 20:31 Allpon ñeñt̃ aquellcaret̃tatsa arr libro ñeñt̃paʼ añecop anaret̃ ñeñt̃chaʼ sameʼñateʼ poʼñoc̈h Jesúspaʼ ñeñt̃ Cristotets, ña poʼñoc̈h Yompor Puechemer. T̃arroʼmar eʼñe sameʼñeñot̃a Cristo sañapaʼ corretsasach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
JOH 21:1 Allempoña Jesúspaʼ orrterranerr pueyochreshaʼ eʼñe saʼpatop̃ño Tiberiaso. Allpaʼ atet̃ orrterranet:
JOH 21:2 Ñehua, allempo shontenet allpaʼ alloʼtsen Simón Pedro ñam̃a Tomás ñeñt̃ otenet Epaneshaʼ ñam̃a Natanael ñeñt̃ canoʼmarneshaʼ eʼñe allara Galileo. Ñam̃a alloʼtsen Zebedeo puechemereshaʼ ñam̃a alloʼtsen poʼpoñ epsheña pueyochreshaʼ.
JOH 21:3 Simónña Pedropaʼ atet̃ otanet: —Napaʼ oʼch neterrayenaʼ. Poʼpotantañec̈hnopaʼc̈hoʼña atet̃ ochet: —Yapaʼc̈hoʼña oʼch yoct̃ap̃. Allempoñapaʼ ahuanmuet aʼtac̈haʼtoset noñt̃o. T̃arraña amaʼt arepenetañ terrayatsetpaʼ amaña es rromueneto.
JOH 21:4 Allempoña oʼ puetarenmoch Jesúsñapaʼ t̃omhuen puemeʼtaro. T̃arraña pueyochreshac̈hnoñapaʼ ama eseshaʼ chemeʼtapaye.
JOH 21:5 Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet: —Neyochreneshachaʼ ¿amaʼt eñalleña secacar ñeñt̃chaʼ serraʼmuen? —Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Amacaʼye eñalle.
JOH 21:6 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sehuaporeʼt seterraya noñt̃ poʼcohuenrot̃ allpaʼ serrmueʼchcaʼye. Atet̃ otanetpaʼ atet̃c̈hoʼ pet. Arepaʼtchaʼ eshcayeʼ cheterreto poʼterraya oʼ rromuet nanac aton cac — shonteʼ.
JOH 21:7 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ atarr morrentena Jesúspaʼ ñañapaʼ atet̃ otan Pedro: —¡Yepartsesharepaʼtcaʼye! Simónña Pedropaʼ allempo eñotan Partseshepaʼt huetsa ñañapaʼ puemaʼyoreñ chorrerrana paʼshtam t̃arroʼmar ñapaʼ muelleʼmcot̃a terrayen. Ñañapaʼ puemaʼyorñecma omacha oñopaʼ ahuoʼ Jesúsesho.
JOH 21:8 Poʼpotantañec̈hnoña pueyochreshaʼpaʼ chentaʼ onac̈herret noñt̃o. Ñatoʼ cien metrot̃eʼ alloʼtsen att̃och c̈herret top̃ñaʼso. Chetareʼtnerret poʼterraya eʼñe chorreʼ cac.
JOH 21:9 Allempo sohuaʼrretuerret patsopaʼ all entuerret quellmesh all huorten all achmaret̃tena cac; alloʼtsen ñam̃a pan.
JOH 21:10 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr: —Sacraʼ patantarr cac ñeñt̃ serrmuen eʼñe errteʼ.
JOH 21:11 Allempoña Simón Pedropaʼ alla aʼterr noñt̃o, chetan terraya noñt̃ot̃ oʼ neʼ mast̃o, eʼñe chorreʼ ateshaʼ cacac̈hno — alloʼtsen ciento cincuenta tres ñeñt̃ allpon rromuet cac. T̃arraña amaʼt shonteʼ rromuet cacpaʼ ama rrarratano terraya.
JOH 21:12 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr: —T̃eʼpaʼ sonac̈herr oʼch serraʼmuen. Puem̃chaʼnaʼteñot̃et amaʼt puesheñarrot̃eta ama eseshaʼ otenaye: ¿Eseshapeʼtña p̃a? t̃arroʼmar eñoteñet poʼñoc̈hpaʼ Partseshaʼcaʼye.
JOH 21:13 Allempoña huapanet Jesús allameʼtets, chetosan pan apaʼyesosanet. Apaʼyesosanet ñam̃a cac.
JOH 21:14 Ñeñt̃paʼ allempo pomaʼpocheñohua orrterrana pueyochreshaʼ allempo tanterra rromot̃.
JOH 21:15 Allempoña rrohuaʼmuenet Jesúsñapaʼ atet̃ otan Simón Pedro: —Simón, Jonás puechemere, p̃apaʼ ¿atarrt̃eʼ pemorrentenna, ellot̃eʼ pem̃tanaʼtueñ añeneshaʼ? Ñañapaʼ atet̃ otan Jesús: —Poʼñoc̈hcaʼye Partseshachaʼ peñotenen napaʼ nemorrentenp̃a. Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Ñeñt̃epñapaʼ eʼñech cohuen peserrpareʼtatyes allohuen ñeñt̃ nameʼñenaya; ñetpaʼ eʼñe atet̃ nentenanet ñerraʼmrrat̃eʼ necarrneroret̃olleshaʼ.
JOH 21:16 Puepocheñoñapaʼ alla otererr: —Simón, Jonás puechemere, ¿poʼñoc̈haʼt atarr pemorrentenna? Ñañapaʼ alla oterrerr: —Poʼñoc̈h Partseshachaʼ eʼñe peñotenen napaʼ nemorrentenp̃a. Ñañapaʼ alla otererr: —Ñeñt̃epñapaʼ eʼñech cohuen pecuam̃p̃son allohuen ñeñt̃ nameʼñenaya; ñet poʼñoc̈hpaʼ eʼñe atet̃ nentenanet ñerraʼmrrat̃eʼ necarrnerorec̈hno.
JOH 21:17 Pomaʼpocheñoñapaʼ alla otererr: —Simón, Jonás puechemere, ¿amaʼt eʼñe mamecpa pemorrentenno? Pedroñapaʼ llequënana att̃o alla pomaʼpocheño otererr eʼñe ñeñt̃ara, ¿pemorrentennaʼt?, ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ otererr: —Partseshachaʼ allohuenpaʼ eʼñepaʼt peñotueñ. Eʼñe peñotenen napaʼ nemorrentenp̃a. Jesúsñapaʼ alla otererr: —Ñeñt̃epñapaʼ eʼñech cohuen pecuam̃p̃son necarrnerorec̈hno.
JOH 21:18 Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ oʼch notap̃, p̃a allempo huepueshenp̃aʼ pechorreʼt̃ eʼñe p̃ot̃a, all pesecheʼt̃paʼ all pechopeñeʼchyeseʼt̃. T̃arraña esempoch pepoʼnmeʼtenpaʼ p̃añapaʼ oʼch att̃am̃a peyopen pequeʼ att̃ochña oʼch poʼpsheññam̃a pechorratenaya allempopaʼ anerrpetchaʼ all ama pesecheno.
JOH 21:19 Ñeñt̃paʼ t̃arrecop atet̃ eñoranaʼtenanet allochñapaʼ att̃och eñochet errot̃enot̃chaʼ rromuerr Pedro att̃ot̃chaʼ cohuentaterran Yompor. Ñeñt̃a otuepaʼ alla oterran Pedro: —P̃apaʼ c̈hocmuepaʼch eʼñe p̃oct̃enen.
JOH 21:20 Pedroñapaʼ puetallerrtsa entapan oʼ cot̃aʼnem̃ poʼpsheñeñ pueyochreshaʼ ñeñt̃ atarr morrentena Jesús, ñeñt̃ eʼñe anorrtseʼt̃ epuet ahuañmoʼcha allempo rrallmeʼcheteʼt̃ ñeñt̃ara pueyochreshaʼ ñeñt̃ otayeʼt̃ ahuaña: “Partseshachaʼ ¿erraʼtsenacpaʼtña peʼñorena ñeñt̃chaʼ pepomuerreʼ?”
JOH 21:21 Allempoña entap̃ Pedro, ñañapaʼ allent̃a otan Jesús: —Partseshachaʼ ñocoppaʼ ¿amaʼt eñalleña ñeñt̃chaʼ huapoya ña?
JOH 21:22 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr: —Ñerraʼm na muenateʼ ñapaʼ allach aʼpa esempohuañenña nohuerrapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ ñocop, ñeñt̃paʼ ama p̃ocpayaye. P̃ocoppaʼ añ poctetsa c̈hocmuepaʼch p̃oct̃enen.
JOH 21:23 Ñeñt̃oʼmarña epaʼhua añ ñoñets errap̃aren alloʼtsaʼyen masheñneshaʼ, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyenet, ñeñt̃ pueyochreshaʼpaʼ añoʼch rromuerro amaʼt errponaña. T̃arraña Jesúspaʼ ama att̃eyeʼ oteno amach rromuerro. Ñapaʼ aña oteñ: “Ñerraʼm na muenateʼ ñapaʼ allach aʼpa esempohuañenña nohuerrapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ ñocop, amaña poʼpsheññecpayaye.”
JOH 21:24 Napaʼ ñeñt̃en pueyochreshan ñeñt̃en atet̃ eñotatets atet̃ ñeñt̃arana quellquëʼ añ. T̃eʼña ya allohueney yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ naʼpot̃apaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃.
JOH 21:25 Shonteñ poʼñoñec̈hno ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyesa Jesús. Ñerraʼm eʼñech yequellcaʼhueñ ora allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseʼt̃ Jesús eñalleñt̃eʼ shonteʼ nanac libros. Napaʼ noten shonteñt̃eʼ nanac librospaʼ eʼñech epaʼhuañ ora errap̃aren añe patsro ñerraʼm allponchaʼ yequellcañ libros. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
ACT 1:1 T̃eʼpaʼ masheñe Teófilo, nequellcot̃paʼ oʼch neserrpareʼtaterrperr poʼpocheño. Ahuaña ñeñt̃ nequellconap̃ all neñotatap̃ ora allpon atet̃ peʼt̃ Jesús allempo añe patsroʼtsenmeñ. Ñam̃a ora allpon yec̈hateʼt̃ Jesús, ñeñt̃paʼc̈hoʼ oʼ notuap̃ nequellcot̃.
ACT 1:2 T̃arraña allempot̃eñ aʼterr pueʼntañopaʼ palltena oʼch notap̃ ñam̃a. T̃eʼ añ nequellcot̃paʼ oʼch notap̃. T̃arraña amaʼt allempo ama aʼterraʼ Jesúspaʼ añña ñeñt̃ pueyochreshaʼpaʼ oʼ otuanet atet̃chaʼ pet. Eʼñe Parets Puecamquëñot̃paʼ oʼ llesensaʼhuanerran pueyochreshaʼ ñeñt̃ acraʼ ña.
ACT 1:3 Amaʼt pomueroc̈hteñot̃ oʼ rromua ahuaña, allempoñapaʼ oʼ orrterrana pueyochreshaʼ eʼñe bet̃nat̃ot̃. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eñochet eʼñe poʼñoc̈h añpaʼ ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ rromats ahuaña. T̃arroʼmar paʼtatsoch c̈harramatnerr att̃o orrtameʼtnerranet mameshaʼtets. Ñam̃a c̈hocma eñcheteʼt̃ allameʼtets. Allempoña ñapaʼ aʼpot̃anet atet̃ penaña Parets poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña.
ACT 1:4 Allempo alloʼtsenet eʼñe parro epuet pueyochreshaʼpaʼ atet̃ otanet: —Amach erra setatsto arrot̃, allasach arrma Jerusaléño. Oʼch secueñ esempoch c̈haponasa ñeñt̃ Parets Puecamquëñ. T̃arroʼmar Paretspaʼ oʼ otuas oʼch mueñonas Puecamquëñ. Ñeñt̃oʼmar napaʼ oʼ naʼpot̃uonas Parets poʼñoñ ahuaña.
ACT 1:5 Allempopaʼ añña ñeñt̃ notuas: Juanañpaʼ añot̃ña apateʼt̃ oño, t̃arraña na tsapat̃onet̃paʼ añchaʼña nechorratasa Parets Puecamquëñ. Añpaʼ allohua atet̃ ot Jesús.
ACT 1:6 Poʼpocheño all apc̈henet aspent̃o paʼsoʼcheñ Olivopen. Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ aʼp̃t̃oʼchet Jesús: —T̃eʼpaʼ Partseshachaʼ ñatoʼ pocteʼ penteñ oʼch p̃apaterrey ñeñt̃ey israelneshay yepatseñ. Allochñapaʼ amach eseshaʼ poñeña yeyoreʼtameʼtenaye.
ACT 1:7 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ socoppaʼ ama pocteyaye oʼch señoch. Añña Yompor poʼpartsoteñot̃ eʼñe eñotueñ. Ñapaʼ oʼ neʼ allempoch etsotuerra ora allohuen añec̈hno.
ACT 1:8 Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Añña pocteʼ oʼch señoch, ñerraʼm esempoch huaponasa Parets Puecamquëñ sesho, ñach ahuamencat̃ sep̃oseʼ. Allempopaʼ saʼpot̃onchaʼ neñoñ errap̃aren—Jerusaléño, ñam̃a ora Judeo, ñam̃a Samario, ñam̃a ora allohuanen pats.
ACT 1:9 Ñeñt̃a otuanenanetpaʼ allempoñapaʼ aʼtenochayoʼ enonet̃. Añña pueyochreshaʼ pocuanrrorteñot̃etpaʼ oʼ maʼnatena oso. Oʼhuañ orrta, amaʼt mamesha.
ACT 1:10 Amaʼt allempo oʼhuañ orrta Jesús, ñetpaʼ alloʼ cohuanrrortenet enonet̃ allenet̃ oʼ chencaʼhuanena Jesús. Allempoñapaʼ cohuerrtset patsonet̃paʼ alla entet epsheña yacma oʼ t̃omc̈haʼtoset eʼñe parro. Paʼshtamuetpaʼ nanacoʼ huallamaʼt̃areret.
ACT 1:11 Ñetñapaʼ atet̃ otosanet: —Esuañacaʼ galileoʼmarneshachaʼ secuanrrortenña enonet̃. Añ Jesús ñeñt̃ oʼ aʼterr entopaʼ huerrerrchaʼ poʼpocheño atet̃ senteñ oʼ ahuerr ento.
ACT 1:12 Allempoña oʼ aʼten Jesúspaʼ añña pueyochreshaʼpaʼ oʼ ahuanerret alla Jerusaléño. Oʼ onac̈herret Olivop̃not̃ allot̃ aʼterr Jesús. T̃arroʼmar ñeñt̃ aspenet̃ Olivopenpaʼ allameʼttsoʼtsena Jerusaléñot̃, Olivop̃not̃paʼ ñatoʼ alloʼtsent̃eʼ pat̃err kilómetro att̃och yec̈hap Jerusaléño.
ACT 1:13 Oʼña c̈hac̈herret anetso Jerusaléño all pocollo allecma aʼpuenetpaʼ oʼ beʼt̃osc̈haʼtuerret, aʼtapuet eno all tama aʼyohuen b̃at̃. Allñapaʼ apc̈het allohuenet. Ñeñt̃ apc̈hatsa ñeñt̃paʼ añec̈hno: Pedro, ñam̃a Jacobo, ñam̃a Juan, ñam̃a Andrés, ñam̃a Felipe, ñam̃a Tomás, ñam̃a Bartolomé, ñam̃a Mateo, ñam̃a Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, ñam̃a Simón ñeñt̃ cananistaneshaʼ ñeñt̃ atarr t̃orratseʼt̃ paʼnetsrecop, ñam̃a alloʼtsen Judas ñeñt̃ Jacobo paʼmoʼnasheñ.
ACT 1:14 Allña apc̈henetpaʼ eʼñe ñeñt̃a neteʼt̃ pueyoc̈hro cohuen ñoñets. Allot̃paʼ eʼñe pomaʼyoc̈hreñot̃et cohuenpaʼ c̈hocma maʼyocheteʼt̃. Alloʼtsen ñam̃a coyaneshac̈hno, amaʼt Jesús pachor María, ñam̃a paʼmoʼnasheñneshaʼ alloʼtsenet ñamet.
ACT 1:15 Parrochña Pedropaʼ oʼ t̃omos oʼch serrpareʼtatanet. Allempopaʼ ñatoʼ alloʼtsent̃eʼ ciento veinte acheñeneshaʼ. Allempoñapaʼ otanet:
ACT 1:16 —Oʼch masheñneshachaʼ notas: Poʼñoc̈h oʼ etsotua Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar Parets Puecamquëñot̃ eñoseʼt̃ David. Amaʼt ahuat̃paʼ oteʼt̃ David atet̃chaʼ p̃a Judasoñ ñeñt̃ anmueʼ ñeñt̃ rromueʼ Jesús. Ñehua, pocteʼñac̈hoʼ oʼch etsota Yompor poʼñoñ.
ACT 1:17 Judasoñpaʼ ahuaña allempo alloʼtseney eʼñe parro ñapaʼc̈hoʼña acreñña Jesús oʼch pueyochreshaʼ peʼ.
ACT 1:18 Ñehua, Judasoñpaʼ tsaʼchet allpon quelle att̃o poman Jesús. T̃arraña ñeñt̃ quellepaʼ allo rañt̃et pats. T̃arraña allempo shoraʼnom Judasoñ c̈hap patsopaʼ potsaʼnmos paʼt̃, oʼ yoʼpahua ora. Allempoña eʼmareʼch allohuen jerusaléñoʼmarneshaʼ att̃o Judasoñpaʼ oʼ rroma. Añña pats ñeñt̃ rañt̃et Judasoñ poʼc̃llayorot̃paʼ oʼ sochet Acéldama. Añ ñoñets ñeñt̃ otenet Acéldama ya yeñoño yoteñ Errasatsotnanen.
ACT 1:20 Añña ñeñt̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ David ñeñt̃paʼ anuaret̃ta añ libro Salmos. Añña ñeñt̃ atet̃ oteney: All yec̈hena, puenasepaʼch amarat̃, all amach eseshayeʼ yec̈hatstatso. Ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼ att̃och sherb̃aneñ Yomporpaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ apanepaʼch poʼpsheñeñ. Atet̃ oten añ libro Salmos.
ACT 1:21 Alla oterraneterr Pedro: —Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yeʼñ poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ parro yaʼpot̃a att̃o Jesúspaʼ oʼ tanterra. Oʼch yeʼner puesheñarr ñeñt̃ c̈hocma parro yechopeñeʼcheʼt̃ ahuaña allempo arroʼtsenmeñ Yepartseshar Jesús. Oʼch yeʼner puesheñarr ñeñt̃ c̈hocma yoct̃ayeʼt̃ amaʼt allempot̃eñ Juanañpaʼ apatapan Jesús t̃arrempohua allempo aʼterr Jesús.
ACT 1:23 Allempoñapaʼ oʼ neñet epsheña, puesheñarr añ paʼsoʼcheñ José Justo, ñeñt̃ara José oteñet ñam̃a Barsabás. Poʼpsheñeñpaʼ añ paʼsoʼcheñ Matías.
ACT 1:24 Allempoñapaʼ oʼ maʼyochet. Puemaʼyocheñot̃etpaʼ atet̃ otet: —Yompore, ñeñt̃ep̃ enteneʼ allohueney yeyoc̈her. T̃eʼpaʼ oʼch peñotatey erraʼtsent̃eʼ pemnen p̃a ñeñt̃chaʼ ello alla sherberrets p̃ocop atet̃ ñerraʼm pellsensar.
ACT 1:25 Judasoñpaʼ oʼ saʼnmuey oʼ ahuoʼ all ñeñt̃ oʼpatataret̃tena ña eʼñe ña poʼchñarot̃.
ACT 1:26 Allempoñapaʼ yellsheñeʼchet eʼñe ñet poʼsuertot̃ att̃och eñochet erraʼtsent̃eʼ muenenña Yompor ñeñt̃chaʼ alla sherberrayerr. Allempoña yellsheñeʼchenet aña orrtatsa Matías ñeñt̃epaʼt muenenña Yompor. Allempot̃eñ Matíaspaʼ ahuoʼ aguëñ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ c̈harrasheña puechetsa pat̃err ñeñt̃ puellsensar Jesús.
ACT 2:1 Allempoñapaʼ oʼ meterrerr allponmat amnaroch c̈harramat, oʼ c̈hap allempo coshena judioneshaʼ ñeñt̃ otenet Pentecostepo. Allempoña ñetpaʼ alla apc̈herreterr eʼñe parro ñeñt̃et ameʼñetset.
ACT 2:2 Allempoñapaʼ machayot̃a eʼmapuet atet̃ ñerraʼm huomenquëshaʼ maʼmoreʼtos entot̃. Allohuenet ñeñt̃ alloʼtsaʼyen pocollo eʼñe eʼmhuet.
ACT 2:3 Añña ñeñt̃et apc̈hetsetpaʼ oʼ huapanet atet̃ ñerraʼm tsoʼ. Huapapaʼ c̈ha chapaʼrrtosa poʼhuorter ñesheto. C̈hapyesanet eʼñe puesheñaʼttsocmuet atet̃ ñerraʼm huorteʼ. Añña huorteʼpaʼ alla aʼprraʼta ñesheto.
ACT 2:4 Añña ñeñt̃ c̈hapyesahuet eʼñe puesheñaʼttsocmuetpaʼ añepaʼt Parets Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ chorrahuet. Allempoñapaʼ allorocma eñosyeset poʼpoñ ñoñtso ñeñt̃ ama eñoseteʼt̃e ahuaña. Añña Parets Puecamquëñpaʼ ahuoʼ eñoratyesanet poʼpoñeʼttsocma att̃och serrpareʼtachet paʼnamen acheñ eʼñe ñet poʼñoñeto.
ACT 2:5 Allempo Jerusaléñopaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ judioneshaʼ ñeñt̃ huac̈hetsa paʼnamen anetsot̃. Ñetpaʼ cohuen cot̃apeʼcheteʼt̃ Partsocop.
ACT 2:6 Allempoña eʼmaret̃tet c̈ha anoʼtenetpaʼ oʼ matrraʼtosa shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ oʼch enteñetaʼ ñeñt̃ anoʼtatsets. C̈hapuet all anoʼtatsenetpaʼ oʼ entoset ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ año eñosyenet eʼñe ñet poʼñoñeto. Allempoñapaʼ att̃a cohuanrrortoset.
ACT 2:7 Puemoññeʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset: —Taʼ, errot̃enot̃eʼcaʼ eʼmyennayetña yeñoñ. Yapaʼ yeñotenanet ñetpaʼ galileoʼmarnesheta.
ACT 2:8 Amaʼt poʼpoñ ñeñt̃ yenyoʼmar ñoñetspaʼ eʼmueñet. Allohueneypaʼ oʼ eʼñe yeʼmyes atet̃ eñosyenet eʼñe cohuen yeñoño.
ACT 2:9 Allempopaʼ alla otannaʼtyerreterr: —Yapaʼ yeñen poʼpoñeʼttsocma ñoñets t̃arroʼmar yapaʼ paʼnamen anetsot̃ yehuena. Allot̃ anetsrot̃ yehuapyena ñeñt̃paʼ paʼnamen paʼsoʼchñec̈hno—amaʼt Partiot̃ ñam̃a Mediot̃ ñam̃a Elamot̃ ñam̃a Mesopotamiot̃, Judeot̃, Capadociot̃, Pontot̃, Asiot̃,
ACT 2:10 Frigiot̃, Panfiliot̃, Egiptot̃ ñam̃a Africoʼmarot̃, alla allameʼtets Cireneo. Ñam̃a ñeñt̃ huetsa Romot̃ ñeñt̃ c̈hocma aʼpuetsa arr.
ACT 2:11 Amaʼt ñam̃a judioneshaʼ shonteʼ, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ameʼñaten judioneshaʼ. Ñam̃a ñeñt̃ huetsa Cretot̃ ñam̃a Arabiot̃. Ya t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe yeʼmyes eʼñe yocma yeñoño atet̃ ayeʼchoc̈htateññañet Parets poʼcohuenña eʼñe yeñoño.
ACT 2:12 Otannaʼtyerreterr alla: —Taʼm, ñetpaʼ errot̃enett̃eʼcaʼyet̃eʼ. Yapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentareña galileoʼmarneshaʼpaʼ oʼch eñosyesña eʼñe cohuen yeñoño. Taʼ, esocopt̃eʼ.
ACT 2:13 Añña poʼpotantañ acheñeneshaʼpaʼ oʼ achm̃areʼtanet atet̃ otaret̃tet: —T̃arroʼmar ottenetñaʼ c̈hocaʼye posaʼtyenet.
ACT 2:14 Añña Pedropaʼ tanta oʼ t̃om eʼñe alla epuet poʼpoñec̈hno yochreshats. Eñora huomenc, otanet: —Masheñe judioneshachaʼ ñam̃a allohuenes ñeñt̃es arroʼtsenes Jerusaléño, t̃eʼ oʼch notas: Seʼm̃ñoten oʼch neñotatas att̃ot̃ atet̃ yepena ya.
ACT 2:15 Yapaʼ ama yeposañot̃eyeʼ oʼ yoʼnotap̃saʼmueno atet̃ soteney sa, t̃arroʼmar ama c̈hoyeʼ oʼ yarepeno orrats.
ACT 2:16 Añña ñeñt̃ sentyen t̃eʼ ñeñt̃paʼ añ oʼ etsota ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Joel ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Añña ñeñt̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ Joel:
ACT 2:17 Añ atet̃ oteney Yompor: Allempoch mellapoterrmocha, atet̃chaʼ perra, oʼch nenanet Necamquëñ pueyoc̈hreto, allohuen arromñat̃eneshaʼ oʼch nechorratanet Necamquëñ. Añña pem̃reneñpaʼ ñetchaʼ aʼpot̃erret neñoñ ñeñt̃chaʼ neñotatuanet, amaʼt ñam̃a coyaneshac̈hno aʼpot̃errnanchaʼ neñoñ. Añña ñeñt̃ huepueshareʼ c̈hocmach es norrtatyesanet ñeñt̃chaʼ entyesonet neshot̃. Añña ñeñt̃ poʼnmeneshareʼpaʼ es norrtatyesanetchaʼ puec̈hopoñeto.
ACT 2:18 Amaʼt allohuen ñeñt̃ nesherbeneʼ, ñam̃a amaʼt coyaneshac̈hno nenuanetchaʼ Necamquëñ pueyoc̈hreto att̃och aʼpot̃onet neñoñ.
ACT 2:19 Allempoña enopaʼ oʼch nentatyesanet ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puentareto. Patsopaʼc̈hoʼña oʼch norrtatyesanet ñeñt̃chaʼ eñotaterrahuet. Quellareñtsot̃paʼ norrtatchaʼ errasats. Puet̃omam̃p̃sannaʼteñot̃et paʼnetserpaʼ orrterrach tsoʼ erracmañen, chepoterrchaʼ amos ñam̃a errap̃aren.
ACT 2:20 Amaʼt ñeñt̃ yec̈hoyoʼtam̃peneʼ t̃eʼ allempopaʼ puenaserrach checmeteʼ. Arrorrpaʼc̈hoʼña allempopaʼ tsamaʼt̃terrach atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ errasats. Atet̃chaʼ yoroc̈hterra allempoch huerrmocha Yompor.
ACT 2:21 Allempopaʼ amaʼt erraʼtsena c̈horeʼteʼ Yompor pueyoc̈hrocmañen att̃och aʼqueshp̃achpaʼ, Yomporñapaʼ aʼqueshp̃atanetchaʼ. Arrpaʼ allohua atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ Joel.
ACT 2:22 Añpaʼ ñeñt̃ara alla oterraneterr Pedro: —Oʼch masheñe judioneshachaʼ noterrserr: Sapaʼ señoteñ ahuañapaʼ orrteʼt̃ Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. Ñapaʼ c̈hocma orrtatonaseʼt̃ poʼpartsoteña, ñam̃a c̈hocma orrtatyesonaseʼt̃ ñeñt̃ ama sentare ñeñt̃chaʼ señotateʼ ñapaʼc̈hoʼña nanac Parets. Pompor apueneʼña poʼpartsoña att̃och señotoñ Puechemer ña nanac Parets.
ACT 2:23 Añña ñeñt̃ara Jesús sañapaʼ oʼ sepomhuer att̃och corsoʼtam̃p̃set. Sañapaʼ oʼ sap̃ poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yompor att̃och ñetpaʼ oʼch muetset. Atet̃ oʼ sep̃ohua, Yomporpaʼ ahuat̃ot̃eñ eñotuaseʼt̃ atet̃chaʼ sep̃a, t̃arroʼmar atet̃ mueneʼt̃ ña.
ACT 2:24 T̃arraña amaʼt rromuapaʼ Pomporpaʼ oʼ alla tantater. T̃arroʼmar amat̃eʼ errot̃eno t̃eʼpaʼ alla aʼpo rromueʼ.
ACT 2:25 Amaʼt atet̃ oteʼt̃ David ahuat̃, atet̃ ñerraʼm Jesús eñoratseʼt̃. Atet̃ oteʼt̃: Napaʼ neñoteñ Nompor c̈hocma alloʼtsenen parro epan. Ñach nanac ahuamencat̃ nepeʼ att̃och amach nem̃chaʼto.
ACT 2:26 Ñeñt̃oʼmarña nanac nocshena neyoc̈hro, nocsheñeshocma neñen. Amaʼt nerromapaʼ neñoteñ amach alla naʼpo rromueʼ.
ACT 2:27 Napaʼ neñoteñ amach aʼypoʼñono necamquëñ alla oʼpono. Nomporpaʼ amach mueno oʼch puetsohua alla nechets t̃arroʼmar ñapaʼ entenen eʼñe cohuenareʼ es nepen ñocop.
ACT 2:28 Añchaʼña oʼch entaterren att̃och yocrrerra eʼñe cohuen. Poparrocmateñot̃ epan ñapaʼ ñach nocshaterreʼ nanac. Allohua atet̃ oteʼt̃ David ahuat̃ atet̃ ñerraʼm Jesús eñostseʼt̃.
ACT 2:29 Allempopaʼ alla oterraneterr Pedro: —Oʼch masheñneshachaʼ noterrserr, añ poctetsa eʼñe eñotoc̈hen oʼch notas: Yatañ David ahuat̃paʼ rroma. Rromapaʼ pampuet. All pampuetpaʼ yenteñ amaʼt t̃emeʼttsen. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ahuat̃ allempo oteʼt̃ añ ñoñetspaʼ ama añecpayeʼ serrpareʼteʼt̃e eʼñe ñocop, añecopña serrpareʼteʼt̃ Jesúsocop.
ACT 2:30 T̃arroʼmar David ñapaʼ ña aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Ñapaʼ eʼñe eñotueʼt̃ atet̃chaʼ p̃a ñeñt̃chaʼ Cristotats allempoch c̈hap añe patsro. Ñeñt̃oʼmar amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ eñoseʼt̃ atet̃chaʼ tanterra ñeñt̃chaʼ Cristotats. Pomporpaʼ amach aʼypoʼñano Puechemer oʼpono. Amach muenatoñe oʼch puetsohua poʼchets. Yomporpaʼ amaʼt ahuat̃paʼ atet̃ otan David oʼch noñ puesheñarr poʼm̃renñot̃ ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsa esempo. Davidpaʼ eñotaneʼt̃ Yompor ñapaʼ ama pueno poʼñoñ.
ACT 2:32 T̃eʼña yapaʼ oʼ yeñch Yomporpaʼ oʼ tantaterran Puechemer Jesús.
ACT 2:33 T̃eʼña ñapaʼ eʼñe alloʼtsen epuet Pompor Parets all partsoten ento. Pomporpaʼ oʼ eʼñe aphue Puecamquëñ. T̃eʼñapaʼ añ ñeñt̃ara Puecamquëñ oʼ chorratya yam̃a atet̃ otnerrey ahuaña. Ñeñt̃oʼmarña oʼ orrtonaya atet̃ sentyes ñorraʼ, ñam̃a atet̃ seʼmyes cohuen ñoñets eʼñe sa señoño.
ACT 2:34 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ama añecpayeʼ serrpareʼteʼt̃e David eʼñe ñocop, t̃arroʼmar ñapaʼ rromapaʼ ama tanterro allot̃paʼ ama aʼterro ento atet̃ ñerraʼm Jesús. Ñam̃a poʼpocheño ahuat̃paʼ eñoseʼt̃ David, att̃oʼ oteʼt̃: Yompor Paretspaʼ atet̃ otennan ñeñt̃ eʼñe Nepartseshar nepen na (ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets): “T̃eʼpaʼ oʼch p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pecohuentapreterrna.
ACT 2:35 Att̃ochña amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ napaʼ oʼch eʼñe nameʼñatuerranet allochñapaʼ oʼch atet̃ perret ñeñt̃ pemnen p̃a.” Añpaʼ allohua atet̃ oteʼt̃ David ahuat̃.
ACT 2:36 Allempoñapaʼ alla oterraneterr Pedro: —Sapaʼ israelenaʼtares. Ñeñt̃oʼmarña señochepaʼch eʼñe eñotoc̈hen att̃o Yompor Parets oʼ nan Puechemer Jesús. Ñapaʼ ña Partseshatets, ñeñt̃ara Cristotats. Añ ñeñt̃ Jesús sañapaʼ oʼ secorsoʼtam̃p̃sach. Añpaʼ ñeñt̃a allohua serrpareʼtatanet Pedro.
ACT 2:37 Allempoñapaʼ ñeñt̃ matrraʼtatsa allpaʼ oʼ c̈hapanet pueyoc̈hro añ ñoñets. Nanac llecanrrortet. Atet̃ ochet Pedro ñam̃a poʼpotantañec̈hno Jesús puellsensar. Eʼñe puellquëñot̃et atet̃ otet: —Masheñneshachaʼ, errot̃enuachcaʼye yeperraña t̃eʼ.
ACT 2:38 Pedroñapaʼ atet̃ otanet: —T̃eʼpaʼ aña poctetsa ñeñt̃chaʼ seperra allohuenes. T̃eʼ sellquëñot̃ oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop. Allochñapaʼ Yomporpaʼ peretnaʼhuerrnaschaʼ soʼchñar. Eʼñe sameʼñeñot̃ Jesucristo añ pocteʼ t̃eʼ oʼch sapataret̃terra Partsocop. Allochñapaʼ Paretspaʼ chorraterrsach Puecamquëñ.
ACT 2:39 Ñeñt̃paʼ pocteʼ atet̃chaʼ sep̃a, t̃arroʼmar atet̃ otnerrey Jesús oʼch chorratuerrya eʼñe puesheñaʼttsoy Puecamquëñ, allohueney ñeñt̃ey oʼ huaʼñerrey Yeyomporer Parets oʼch yameʼñera. Ñam̃a oʼch chorratuonasa amaʼt sa sechemereshaʼ Puecamquëñ, ñam̃a allohuen amaʼt ñeñt̃ ellap̃aroʼtsaʼyenet.
ACT 2:40 Allempoñapaʼ oʼ alla serrpareʼtaterraneterr att̃och otanet paʼnamen ñoñets. Att̃och cot̃apeʼchatanetpaʼ atet̃ otanet: —Amach soct̃apeʼchatsto atet̃ cot̃apeʼchen poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Att̃ot̃chaʼ sequeshperrach.
ACT 2:41 Allempoña allohuen ñeñt̃ ameʼñaya Pedro atet̃ otanetpaʼ oʼ apataret̃tet. Allempopaʼ ñatoʼ allpon ameʼñatsa maʼpa mil acheñeneshaʼ. C̈ha shontena ñeñt̃ ameʼñatsa.
ACT 2:42 Allempot̃eñ ñeñt̃ ameʼñatsapaʼ eʼñe maʼyoc̈hrenet atet̃ yec̈hataneteʼt̃ Jesús puellsensar. Nanac cohuen entannaʼteteʼt̃ allecma apc̈heteʼt̃ parro. Pueyerpueñot̃et Jesús oʼ tomaʼntatet pan atet̃ ñerraʼm Jesús poʼchets. Nanac maʼyocheteʼt̃ eʼñe parro.
ACT 2:43 Ñeñt̃ Jesús puellsensarpaʼ orrtataneteʼt̃ shonteʼ paʼnamen ñeñt̃ ama puentareto, orrtataneteʼt̃ partsoteñets att̃och eñochet añmapaʼ Partsepaʼt. Ñeñt̃oʼmarña allohuen acheñeneshaʼpaʼ nanac mechaʼnaʼteteʼt̃.
ACT 2:44 Ñeñt̃ ameʼñatsapaʼ c̈hocma apc̈heteʼt̃ parro, pocsheñot̃ apannaʼtyeseteʼt̃ ñeñt̃ es palltatseʼt̃.
ACT 2:45 Oʼch vendaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ echyenet ñam̃a allpon ñeñt̃ oʼpatyeseteʼt̃ ñeñt̃paʼc̈hoʼña vendaʼyeseteʼt̃. Allpon ganaʼyeseteʼt̃paʼ oʼch apannaʼtyeseteʼt̃ ñerraʼm eseshaʼ es palltatseʼt̃.
ACT 2:46 Pat̃eʼtets yet̃paʼ oʼch ahuanenet eʼñe parro Parets paʼpacllo. Errot̃enopaʼ pueyerpueñot̃et Jesús oʼch tomaʼntacheteʼt̃ pan atet̃ ñerraʼm Jesús poʼchets. Ñam̃a c̈hocmach rrallmeʼchapretannaʼteteʼt̃ paʼpaclleto. Eʼñe pocsheñeshet pueyoc̈hretopaʼ c̈hocmach rrallmeʼcheteʼt̃. Allempopaʼ nanac amuerañterret.
ACT 2:47 Ñam̃a c̈hocmach ayeʼchoc̈htatoñeteʼt̃ Yompor. Allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen entapretaneteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ peteʼt̃. Pat̃eʼtets yet̃ Yomporot̃paʼ c̈hocmach ameʼñacheteʼt̃ poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ. Att̃eñapaʼ oʼ c̈ha shonta ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃ataret̃tatsa.
ACT 3:1 Pamt̃arrpaʼ c̈hap allempocma maʼyochenet Parets paʼpacllo, atet̃ ñerraʼm allempopaʼ ñatoʼ oʼ ellerrenmoch. Pedroñapaʼ ahuoʼ Parets paʼpacllo epuet Juan, oʼch maʼyochoset all.
ACT 3:2 Oʼña c̈hapuet allpaʼ aʼtaposet Parets paʼpacllo. Allempoña aʼtapmochet allpaʼ, allempocma huapachet ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ echarrtetsa paʼtcot̃, ama eshcayeʼ chopeʼcheno. Allempot̃eñ eñalleta ama chopeʼcheno. C̈hocmach pamoʼtseshaʼpaʼ oʼch aneñet allecma beʼt̃enet Parets paʼpacllo. Oʼch naʼnmet allot̃ecma beʼt̃oseteʼt̃ ñeñt̃ oteteʼt̃ Ama Macohueno. Allñapaʼ allchaʼ enamareʼtyenan quelle ñeñt̃ beʼt̃ostseʼt̃ Parets paʼpacllo.
ACT 3:3 Ñeñt̃ña echarrtetsapaʼ entapan Pedro epuet Juan. Ñetpaʼc̈hoʼña beʼt̃osmochet Parets paʼpacllo. Ñañapaʼ enamapanet quelle.
ACT 3:4 Pedroñapaʼ alla oʼchet cohueʼ epuet Juan. Allempoña Pedropaʼ atet̃ otan ñeñt̃ ama chopeʼchetso: —Ñehua, pecuaʼy alla.
ACT 3:5 Ñeñt̃ña echarrtetsapaʼ alla eʼñe cohuanet, ñapaʼ otapañt̃eʼ oʼch apet quelle.
ACT 3:6 T̃arraña Pedroñapaʼ atet̃ och: —Napaʼ ama necheno quelle, t̃arraña ñeñt̃ nechenpaʼ ñeñt̃chaʼña napap̃. Oʼch notap̃, eʼñe poʼpartsoteñot̃ Jesucristo ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ oʼch notap̃, pechopeʼcherrepaʼ.
ACT 3:7 Pedroñapaʼ cheteʼ potot̃ poʼcohuenrot̃paʼ oʼ echañch. Allempocma corraʼhuena paʼtcot̃, amaʼt all meyaʼnen yetacpaʼ oʼ corraʼhuena poctacma.
ACT 3:8 Corraʼhuetsa paʼtcot̃paʼ pocsheñot̃paʼ omacha enonet̃, oʼ t̃en eʼñe cohuen. Allempoñapaʼ chopeñeʼchen. Amaʼt all chopeñeʼchen omachmeʼtetsa all ayeʼchoc̈htatenan Yompor. Att̃eñapaʼ beʼt̃os Parets paʼpacllo epuet Pedro ñam̃a Juan.
ACT 3:9 Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen, ñetpaʼc̈hoʼ enteñet att̃o paʼyeʼchoc̈htateñeshaʼ Yompor all chopeñeʼchen.
ACT 3:10 Ñetpaʼ chemeʼteñet añmapaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ anorrtseʼt̃ allot̃ecma beʼt̃oseteʼt̃ Parets paʼpacllo, ñeñt̃ otenet Ama Macohueno, allecma enamareʼteʼt̃ quelle. Ñetñapaʼ att̃a cohuanrrorteñet.
ACT 3:11 Añña ñeñt̃ correrrtsapaʼ ama aʼrroyen enterrano Pedro ñam̃a Juan. Allempoña all t̃omc̈henet all oteñet Salomón Popellrraro. Acheñeneshaʼ poʼyorñot̃etpaʼ matrraʼtet alloʼtsen Pedro ñam̃a Juan ñam̃a ñeñt̃ aʼcrraterr Pedro.
ACT 3:12 Allempoña c̈hac̈haʼtet all t̃omc̈henetpaʼ, añña Pedropaʼ otapanet, atet̃ ot: Oʼch masheñe israelneshachaʼ notas, esoʼmart̃eʼ secuanrrorteney. C̈hat̃eʼ sotenapañ eʼñet̃eʼ ya yehuamencot̃ yechopeʼchater, amapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ eʼñet̃eʼ ya, yaʼcohuentateñot̃ yechopeʼchater. Añmapaʼ ama att̃eyaye.
ACT 3:13 Añchaʼña oʼch notas: Añmapaʼ Yompor orrtateneʼ ñeñt̃ oʼ sentua. Añña Yomporpaʼ ñeñt̃ara Poʼyomporer peʼt̃ amaʼt Abraham ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob, ñam̃a allohuen yatañneshañ. Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñch oʼch cohuentatan Puechemer Jesús. Ñeñt̃oʼmarña oʼ orrtatonas ñeñt̃ oʼ sentua. T̃arraña sa ñeñt̃ara Jesúspaʼ oʼ sepomhue. Amaʼt allempo Pilatopaʼ pocteʼ enteñeñ oʼch aʼrroyereñ, t̃arraña sañapaʼ c̈ha saʼnasotam̃pesya allohuenes.
ACT 3:14 Amaʼt ñeñt̃ nanac Parets, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets, sañapaʼ c̈ha saʼnasotam̃pesya. Allempo Pilatopaʼ amaʼt mueneñ oʼch aʼrroyer, sañapaʼ aña sanam̃ ñeñt̃ amtsañ ñeñt̃chaʼ aʼrroyonaset.
ACT 3:15 Ñañapaʼ c̈haña semtsach ñeñt̃ alloch eʼñe yocrra. T̃arraña amaʼt muetsetañpaʼ añña Pomporpaʼ oʼ alla tantater. T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ yapaʼ yenter amaʼt allempo tantuerra.
ACT 3:16 Ya yeyemteñot̃ eʼñe Jesús oʼ correrra ñeñt̃ ama chopeʼchetso ñorraʼ. Amaʼt sapaʼ señoteñ att̃o ahuañapaʼ ama chopeʼcheʼt̃e. T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ senter oʼ chopeñeʼcherr. Yapaʼ oʼ yameʼñera Jesús ñeñt̃ oʼ aʼcrrataterran ñeñt̃ echarrtatseʼt̃ ahuaña. T̃eʼña amaʼt sapaʼ oʼ sentuer allohuenes.
ACT 3:17 ’T̃eʼña masheñneshachaʼ napaʼ neñotenes ahuaña sapaʼ ama es sec̈hapoyo seyoc̈hro allempo semtsach Jesús. Amaʼt ñeñt̃ saʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ama es c̈hapahueto pueyoc̈hreto ñamet.
ACT 3:18 T̃arraña ñeñt̃ atet̃ sep̃ohua t̃eʼpaʼ oʼ etsoterra Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñpaʼ att̃ecma oteteʼt̃, ñeñt̃chaʼ Cristotats Partsocoppaʼ mueroc̈htachetchaʼ esempo. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ etsota Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃.
ACT 3:19 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa eʼñe sa sellquëñot̃paʼ oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop. Oʼch sesuanom ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ soct̃ap̃ña. Att̃ot̃chaʼ Yomporpaʼ eʼshohuerrnaschaʼ soʼchñar.
ACT 3:20 Att̃ochña separrocmateñot̃ epas Yomporpaʼ socsherrach seyoc̈hro. Ñam̃a Yomporpaʼ oʼch alla mueñerrnaserr Cristo Jesús ñeñt̃ anaret̃tatsa ñam̃a socop.
ACT 3:21 T̃arraña t̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ allach pueʼntaño t̃arrempohua esempohuañenchaʼ aʼpoctataret̃etua ora allohuen ñeñt̃ atet̃ eñoseʼt̃ Yompor ahuat̃. Amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ eñoranaʼtaneʼt̃ acheñ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enteʼt̃ Parets ñeñt̃chaʼ aʼm̃teʼ poʼñoñ, ñeñt̃chaʼ etsoterrtsa esempohuañen.
ACT 3:22 Añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ ahuat̃ Moisés: “Yompor Paretspaʼ orrtatonaschaʼ ñeñt̃chaʼ aʼpot̃eʼ poʼñoñ, ñeñt̃ara sa samoʼtsnaʼtarot̃paʼ orrtatonaschaʼ, atet̃ ñerraʼm na, Yomporpaʼ oʼ orrtaterren na namoʼtsnaʼtarneshacop. T̃arraña socoppaʼ añ poctetsa c̈hocmach seʼm̃ñoter errot̃enchaʼ oterres.
ACT 3:23 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ amach eʼm̃ñoterraye ñeñt̃chaʼ orrterrtsa, ñeñt̃ña acheñerpaʼ ahuoʼch aʼchencataret̃terrach. Pamoʼtseshaʼña israelneshaʼpaʼ amach alloʼna entneñeto.” Añpaʼ allohua atet̃ oteʼt̃ Moisés ahuat̃.
ACT 3:24 Alla oterrerr Pedro: —Amaʼt allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃paʼ, eñoseteʼt̃ ñeñt̃ oʼ etsotuerra t̃eʼ. Amaʼt Samuel ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, ñam̃a allohuen ñeñt̃ allempot̃eñ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, añña eñoseteʼt̃ ñeñt̃ oʼ etsotuerra t̃eʼ.
ACT 3:25 Añña ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃paʼ ñeñt̃ara samoʼtsnaʼtar sepeʼt̃ amaʼt sa. Atet̃ Yompor aʼpoctatan ñoñets ahuat̃ satañneshacoppaʼ añ ñeñt̃ara ñoñets att̃ecma aʼpoctataret̃ta ñam̃a socop. Atet̃ ñerraʼm ahuat̃ atet̃ otan Yompor satoʼ Abraham: “Ñeñt̃ puesheñarrot̃ pem̃renñot̃paʼ norrtatanetchaʼ ñeñt̃chaʼ amaʼt allohuen paʼnamen acheñeneshaʼpaʼ coshaprechetchaʼ.”
ACT 3:26 Yomporpaʼ oʼ orrtatonay Puechemer oʼ mueñonay ñeñt̃ey judioneshay yanom. Allochñapaʼ ña oʼch coshaterrey nanac atet̃ ñerraʼm allempo oʼ cot̃apeʼchaterrey eʼñe cohuen, ñam̃a allempot̃eñ oʼ yequec̈hpaʼhuerr ñeñt̃ ama pocteyaye Yomporecop.
ACT 4:1 Allempoña serrpareʼtatenanet Pedro epuet Juanpaʼ machayot̃a huac̈haʼtoña aʼm̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼ huapa cornaneshaʼ, huapa ñam̃a guardia paʼm̃chaʼtaret̃er ñeñt̃ cohuam̃peneʼ Parets paʼpaquëll. Oʼ huapoña ñam̃a saduceoneshaʼ ñeñt̃ otets eʼñe ñet poct̃ap̃ñot̃paʼ amach errot̃enot̃ yetanterro.
ACT 4:2 Oʼ huac̈haʼtetpaʼ c̈ha eʼmoñeʼtoset, t̃arroʼmar Pedro ñam̃a Juanpaʼ añ serrpareʼtatenan acheñeneshaʼ att̃o ñerraʼm eʼñe yameʼñera Cristo amaʼt yerroma, yameʼñeñot̃paʼ yetanterrach.
ACT 4:3 Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ oʼ arrmaret̃tet epsheñoʼmaret, abeʼt̃aret̃tet cárcelo. Allempopaʼ oʼ ellerren ñeñt̃oʼmarña tsapat̃ach aʼp̃t̃oʼtyesaret̃tet errot̃enot̃t̃eʼ serrpareʼtenet atet̃.
ACT 4:4 T̃arraña amaʼt atet̃ ap̃aret̃tetpaʼ añña ñeñt̃ eʼmueʼ atet̃ serrpareʼtatanetpaʼ shonteʼ ameʼñyet. Allempoña ñeñt̃ ameʼñetsa ahuañohuenpaʼ oʼ c̈hap allempo amnaroch mil ñeñt̃ ameʼñatsa.
ACT 4:5 Tsapat̃ñapaʼ oʼ apc̈ha am̃chaʼtaret̃neshaʼ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet amaʼt ñam̃a ñeñt̃ etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñeñt̃paʼ arr apc̈het eʼñe alla Jerusaléño.
ACT 4:6 Allempopaʼ alloʼtsen ñam̃a corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Anás. Alloʼtsen ñam̃a Caifás, ñam̃a Juan, ñam̃a Alejandro ñam̃a poʼpoñec̈hno am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecma corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃.
ACT 4:7 Allempoña eʼñe apc̈haʼhuetpaʼ huapachet Pedro ñam̃a Juan eʼñe all apc̈hena am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Allempoñapaʼ aʼp̃t̃oʼtaret̃tet epsheñoʼmaret. Atet̃ otanet am̃chaʼtaret̃: —Sapaʼ ¿eseshoʼtña poʼhuamencot̃ oʼ saʼcrraterña acheñ? ¿Eseshaʼtña sapueneʼña llesens att̃ot̃ atet̃ sepena?
ACT 4:8 Allempoña Pedro eʼñe ahuamencat̃ puepeñot̃ Parets Puecamquëñpaʼ atet̃ otanet: —Am̃chaʼtaret̃neshachaʼ ñam̃a ñeñt̃es pomporneshaʼ penet, t̃eʼpaʼ oʼch notas:
ACT 4:9 Sapaʼ att̃o saʼp̃t̃oʼteney errot̃enet̃t̃eʼ oʼ yep̃a ya cohuen añecop ñeñt̃ mueroc̈htetsa, ñam̃a att̃o saʼp̃t̃oʼteney errot̃enot̃t̃eʼ oʼ yaʼcrrater,
ACT 4:10 ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch seʼm̃ñoten att̃och neñotatas sa amaʼt ñam̃a allohuen israelneshaʼ. Eʼñe añ Jesucristo ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ, ñeñt̃ña ña poʼhuamencot̃ t̃eʼpaʼ arr t̃en eʼñe huomech, ñeñt̃ ahuaña c̈ha echarrtena. Añ ñeñt̃ara Jesús sañapaʼ c̈haña secorsoʼtam̃pes att̃och rroma. T̃arraña Pomporpaʼ oʼ tantater amaʼt rroma.
ACT 4:11 Sapaʼ c̈ha sottena atet̃ ñerraʼm acheñ ñeñt̃ t̃omateneʼ pocoll. Ñeñt̃ña acheñ ñeñt̃ t̃omateneʼ pocollpaʼ c̈ha huaporeʼtan mapueʼ ñeñt̃ nanac sherbets, t̃arroʼmar ama es c̈hapahueto pueyoc̈hro. T̃arraña Jesúspaʼ amaʼt att̃eñ ñerraʼm mapueʼ ñeñt̃ ahuaporeʼtaret̃ ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ña nanac sherbets atet̃ ñerraʼm mapueʼ alloch orratet pocoll nanac echarr.
ACT 4:12 Poʼpsheñeñpaʼ ama eñalle alloch yequeshperra, t̃arroʼmar ama eñalle poʼpsheñeñ ñeñt̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ yec̈horeʼt att̃och oʼch aʼqueshp̃atey. Amaʼt ora erracmañen añe patsro ama eñalle att̃och yequeshperra, ñapt̃aña Jesús. Ñeñt̃paʼ allohua atet̃ otanet Pedro.
ACT 4:13 Añña Pedro ñam̃a Juanpaʼ ama puem̃chaʼnañot̃eyeʼ eñoseto. Amaʼt mameshapaʼ ama mechaʼteneto. Allempoña am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ oʼ eñochet ama puem̃chaʼnañot̃eyeʼ eñenetopaʼ ñetpaʼ atet̃ otet: —Errot̃enot̃uacaʼye eñenetña atet̃. Yapaʼ yeñotenanet ñetpaʼ ama ayc̈hataret̃teto att̃och eñotet quellec huomenc. Ñetpaʼ att̃eta ñerraʼm poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama tama es eñotetso. Errot̃enot̃uañacaʼye eñenetña atet̃ ñerraʼm ayc̈hataret̃et. Allempoñapaʼ oʼ c̈hapanet pueyoc̈hro att̃o Pedro ñam̃a Juanpaʼ ahuaña c̈hocma chopeñeʼcheʼt̃ epuet Jesús.
ACT 4:14 Añña ñeñt̃ correrrtsapaʼ ñapaʼc̈hoʼ eʼñe alla t̃en allameʼtets. Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ ama errot̃enot̃ cheʼptareʼtaneto.
ACT 4:15 Allempoñapaʼ mueñerranet aʼyenet̃. Allempoña am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ serrpareʼtatannaʼtet eʼñe ñañeñeta.
ACT 4:16 Atet̃ otannaʼtyeset: —Errot̃enuachñacaʼ yep̃anetña t̃eʼt̃eʼ. Amaʼt arr ora Jerusaléñopaʼ oʼ eʼñe eñotuaret̃tet att̃o ñetpaʼ orrtatet ñeñt̃ amaʼt yapaʼ ama yentare. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ yapaʼ amach errot̃eno yaʼnasochoñaʼ, eʼñe poʼñoc̈h atet̃.
ACT 4:17 T̃arraña amaʼtchaʼ ama errot̃ yep̃anetopaʼ t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yecheʼptareʼtyesanet oʼch yotanet amach alloʼna serrpareʼtnenetoña ñeñt̃ atet̃ pena Jesús. T̃arroʼmar yapaʼ ama yemno allohuen acheñeneshaʼ oʼch eʼmareʼtaret̃etuet ñeñt̃ atet̃ penet t̃eʼ ñet arr. Oʼch yotanet amaʼt puesheñarra acheñ amach serrpareʼtatatscheto.
ACT 4:18 Allempoñapaʼ alla agotaret̃terret. Atet̃ otaret̃tapuerret eʼñe echeʼc̈harro, atet̃ otet: —T̃eʼpaʼ amach seserrpareʼtatatsto ñeñt̃ atet̃ pena Jesús, amaʼt eʼñe mamesha. Ñam̃a amach seyc̈hatatsto amaʼt mamesha atet̃ yec̈hateʼt̃ Jesús ahuaña.
ACT 4:19 Allempoña Pedro ñam̃a Juanpaʼ atet̃ otanet: —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch soct̃apeʼch sa, allot̃paʼ oʼch sotey, erraʼtsent̃eʼ pocteʼ enten Yompor, ñatoʼ oʼch yameʼñasa sa amapaʼ oʼch yameʼñya Yompor.
ACT 4:20 Yapaʼ amach errot̃enot̃ yemmo. Añña pocteʼ c̈hocmach yaʼpot̃a ñeñt̃ oʼ yentua ñam̃a ñeñt̃ oʼ yeʼmua.
ACT 4:21 Allempoñapaʼ att̃a cheʼptareʼtuapuenanet poʼpocheño, allot̃ñapaʼ aʼrroyaret̃tenet. Am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ amaʼt mueneñetañ oʼch castiganetañpaʼ t̃arraña ama errot̃eno, t̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe pocteʼ enteñet. Acheñeneshaʼpaʼ nanac ayeʼchoc̈htatoñet Yompor añecop ñeñt̃ oʼ entuet att̃o Yompor orrtatanet poʼpartsoña.
ACT 4:22 T̃arroʼmar añ yacma ñeñt̃ oʼ correrrapaʼ ñapaʼ oʼ paʼtatsoch c̈harraʼ poʼcharña.
ACT 4:23 Allempoña aʼrroyeret Pedro ñam̃a Juanpaʼ ahuanmuet alloʼtsen ñeñt̃ parro ameʼñenet. Allempoña c̈hapuet allpaʼ serrpareʼtatosanet atet̃ otanet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet.
ACT 4:24 Allempoña serrpareʼtatuosetpaʼ ñetña allohuenet parropaʼ oʼ maʼyocheret Yompor. Puemaʼyocheñot̃paʼ atet̃ otet: —Yompore, ñeñt̃ep̃ nanac Partsop̃, p̃a ñeñt̃ep̃ yec̈hcatueʼ enet ñam̃a amaʼt añ pats, ñam̃a ora erracmañen saʼp p̃a yec̈hcatueʼ, ñam̃a amaʼt ora esocmañen ñeñt̃ yentyen eʼñe alla eʼñe p̃ocma peyec̈hcatuar.
ACT 4:25 Ahuat̃ yatañ Davidpaʼ nanac sherb̃apeʼt̃. Eʼñe Pecamquëñot̃ peʼñoracheʼt̃, ñeñt̃oʼmar atet̃ oteʼt̃ ña ahuat̃: Errot̃enot̃eʼ atsrreʼmuenaña poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Errot̃enot̃eʼ oʼpateñetña amaʼt Parets, ñeñt̃paʼ eʼñe orrena atet̃ penet.
ACT 4:26 Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsro ñetpaʼ apc̈het att̃och oʼpachet Yompor, oʼpachet ñam̃a ñeñt̃ llesensaʼ ñeñt̃ara Cristo. Añpaʼ allohua atet̃ oteʼt̃ David ahuat̃.
ACT 4:27 Alla maʼyochereterr Yompor, atet̃ oterreterr: —Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ poʼñoc̈h oʼ etsota att̃o arr Jerusaléño oʼ apc̈het att̃och oʼpatonapet Pechemer Jesús amaʼt ñeñt̃ eʼñe cohuen Parets penten p̃a, ñeñt̃ña Jesús ñeñt̃ eʼñe cohuen pesherb̃ayeʼt̃ ñeñt̃ eʼñe p̃o pellsensar. Atet̃ ahuat̃ot̃eñ eʼñe peñotuaneteʼt̃ ñetpaʼ oʼch etsotaterrnapet peñoñ atet̃ ñerraʼm Herodes, ñam̃a Poncio Pilato, ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ ama ameʼñetso, amaʼt ñam̃a israelneshaʼ. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ oʼpachetpaʼ t̃eʼpaʼ oʼ etsotuerra peñoñ.
ACT 4:29 Amaʼt t̃eʼpaʼ Yompore peñoteney ñetpaʼ nanac mueneñet oʼch yoreʼtameʼtyet yam̃a. T̃eʼpaʼ oʼch yenamap̃ ahuamencat̃ pep̃aʼyepaʼch ñeñt̃ey t̃orretsa p̃ocop att̃och amach yem̃chaʼtatsto. Eʼñepaʼch huomencocma yeserrpareʼtonap̃ peñoñ.
ACT 4:30 P̃orrtatonayepaʼch pehuamenc att̃och corraʼhuerra ñeñt̃ atsnaʼtyets. Eʼñe yec̈horeʼteñot̃ Jesús p̃orrtatonayepaʼch pepartsoña, ñam̃a ñeñt̃ ama yentare p̃orrtatanetchaʼ att̃och eñochet p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ nanac Partsop̃—eʼñe yec̈horeʼteñot̃ Pechemer Jesús, ñeñt̃ eʼñe cohuen Parets penten p̃a, ñeñt̃ eʼñe cohuen pesherbeneʼ. Añpaʼ allohua atet̃ maʼyochet.
ACT 4:31 Allempoña maʼyochuetpaʼ allña apc̈henetpaʼ oʼ pella ora all anorrc̈henet. Allempocma allohuenetpaʼ oʼ chorranet Parets Puecamquëñ, att̃och eʼñe huomencocma oʼch serrpareʼtoñet Yompor poʼñoñ.
ACT 4:32 Allempot̃eñña ñet ñeñt̃et ameʼñatseteʼt̃paʼ oʼ parrocmatuet eʼñe cohuen. Eʼñe parra cot̃ap̃ñats anmueteʼt̃ pueyoc̈hreto ñeñt̃ amuerañtetsa. Ama eseshayeʼ otatseʼt̃e ñeñt̃paʼ ñapt̃etach es oʼpatet, añña c̈hocma apannaʼtyeseteʼt̃ ñerraʼm eseshaʼ es palltatseʼt̃.
ACT 4:33 Jesús puellsensarneshaʼpaʼ eʼñe poʼhuamencocmañen aʼpot̃oñeteʼt̃ att̃o tanterra Yepartseshar Jesús. Yomporpaʼ nanac mueraneteʼt̃, ñam̃a nanac ahuamencat̃ p̃aneteʼt̃.
ACT 4:34 Eʼñe ñeshetopaʼ ama eseshaʼ es palltatseʼt̃e. Añña ñeñt̃ allpon echyeseteʼt̃ poʼpatseñ, amapaʼ paʼpaquëllpaʼ oʼch vendaʼyeseteʼt̃. Ñeñt̃ña allpon ganaʼyeseteʼt̃paʼ oʼch huapachet
ACT 4:35 alloʼtsen allsensaret̃. Allot̃ñapaʼ oʼch aposet ñeñt̃ allsensaret̃. Allsensaret̃ñapaʼ oʼch apaʼyesan ñeñt̃ es palltatseʼt̃.
ACT 4:36 Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ puesheñarr añ paʼsoʼcheñ José, ñeñt̃ chiproʼmarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ara levitanaʼtar. Añña ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼpaʼ oʼ socheret José Bernabé. Añña soʼchñets Bernabépaʼ ñeñt̃ otets yeñoño amuerañanaʼtar.
ACT 4:37 Ñañapaʼ echaneʼt̃ allpon pats. Allempoñapaʼ vendaʼhuepaʼ oʼ huapatan allpon quelle ñeñt̃ ganapaʼ oʼ aposan ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼ.
ACT 5:1 T̃arraña eñall poʼpsheñeñ ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼt̃ poʼpoñ, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Ananías epuet puet̃apor ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Safira. Añña Ananíaspaʼ oʼ vendan allpon poʼpatseñpaʼ
ACT 5:2 oʼ huapatan quelle, aposan ñeñt̃ allsensaret̃. T̃arraña ama orayeʼ huapatuano quelle c̈hach shequënet. T̃arroʼmar ñet epuet puet̃aporpaʼ atet̃ aʼpoctachet oʼch yoret allpon quelle eʼñe ñocpuet.
ACT 5:3 Allempoña aposan allsensaret̃ ñeñt̃ oʼ allponam̃a quellepaʼ, Pedroñapaʼ atet̃ och: —Esoʼmareʼt pemnateñ oneñet̃ oʼch cot̃apeʼchatap̃ poʼpoñ peyoc̈hro. P̃apaʼ pemneñeñ oʼch peshquëñ amaʼt Parets Puecamquëñ att̃o p̃apaʼ ahuoʼt peyorañ allpon quelle.
ACT 5:4 Ñeñt̃ pepatseñpaʼ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ p̃o. T̃arraña ñerraʼm ama p̃a muenatsñe oʼch pevendeñpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteñ. Ñam̃a amaʼtchaʼ pevendeñpaʼ ñerraʼm ama p̃a muenatsñe oʼch p̃apyeñ ora allpon quelle ñeñt̃ p̃agappaʼ, ñeñt̃ eʼñe pocteñ ñam̃a. ¿Errot̃enot̃eʼña p̃oct̃apeʼchña atet̃ peyoc̈hro? Ama yapt̃eyeʼ pemnenñe oʼch peshcaʼyeñ, Yomporeʼnaña pemneñeñ oʼch peshquëñ ñam̃a.
ACT 5:5 Allempoña Ananíaspaʼ ñeñt̃a eʼmuapaʼ at̃acoʼrocheʼ eʼñe allpaʼ oʼ rroma. Añña poʼpotantañ acheñeneshaʼ allempo eʼmareʼchetpaʼ nanac yorenet huomenc.
ACT 5:6 Añña yacmaneshaʼ ñeñt̃ poʼnareʼpaʼ oʼ huapuetpaʼ ñetñapaʼ ep̃atseʼchet ñeñt̃ rromats oʼ anmet aʼyo all pampueñetaʼ.
ACT 5:7 T̃ematenpaʼ oʼ huapa ñam̃a puet̃apor ñeñt̃ rromats. Ñapaʼ ama eñoteñe oʼt̃eʼ rroma puerrollar.
ACT 5:8 Allempo huapa Pedroñapaʼ oʼ aʼp̃t̃oʼtap̃: —Ñehua, p̃oten, ¿poʼñoc̈ht̃eʼ allpona quelle sagap allempo sevendaʼhua sepatseñ? Puet̃aporñapaʼ atet̃ och: —Allponacaʼye quelle ñeñt̃ yagap.
ACT 5:9 Pedroñapaʼ atet̃ otererr: —T̃arraña sapaʼ ahuoʼt saʼpoctach epap̃ perrollareñ atet̃chaʼ sep̃a. C̈haʼt sotapañ ñatoʼ oʼch seshquëñ ñam̃a amaʼt Parets Puecamquëñ. Pecueʼ oʼ beʼt̃osc̈haʼtuerrmoch ñeñt̃ oʼ pampaʼhuennap̃aʼ errteʼ perrollareñ. P̃apaʼc̈hoʼ att̃ecmapaʼ anmapetchaʼ aʼyo.
ACT 5:10 Eʼñe allempocma puet̃aporpaʼc̈hoʼña oʼ t̃acoʼra ñam̃a eʼñe alla Pedresho, oʼ rroma ñam̃a. Allempo beʼt̃osc̈haʼtuerr ñeñt̃ anmueʼ puerrollareñ, allñapaʼ entuerrñañet puet̃aporpaʼc̈hoʼña oʼ rroma. Ñapaʼc̈hoʼña anmetpaʼ oʼ pampueñetaʼ aʼyo epuet puerrollareñ.
ACT 5:11 Atarr mechaʼnaʼtet allohuenet ñeñt̃ pameʼñeñot̃ apc̈hetsa, amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼmareʼteʼpaʼ c̈ha yorenet nanac. Añpaʼ ñeñt̃a allohua atet̃ p̃a Ananíasoñ.
ACT 5:12 Añña ñeñt̃ Jesús puellsensarpaʼ nanac orrtateteʼt̃ Yompor poʼpartsoña, amaʼt ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ ama puentare att̃och eñochet añmapaʼ Partsepaʼt. Añña ñeñt̃ parro ameʼñenetpaʼ arr apc̈henet all ocheteʼt̃ Salomón Popellrraro.
ACT 5:13 Poʼpotantañ acheñeneshaʼ amaʼt eʼñe pocteʼ eñcheteʼt̃ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ, allempoña ñet puem̃chañot̃etpaʼ ama apc̈herreto parro.
ACT 5:14 Allempoñapaʼ alloʼna atonetnena poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼña. Shonteʼ oʼ ameʼñana Yompor, amaʼt coyaneshac̈hno ñam̃a yacmaneshac̈hno.
ACT 5:15 Añña ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ oʼ anmet aʼyenet̃ allecma chopeñeʼchenet. Allñapaʼ oʼ p̃anrraʼtyesoset topantso, ñam̃a puesheñaʼtetspaʼ ñatoʼ ora poʼmayeʼna. T̃arroʼmar anmaret̃etyeset allecma chopeñeʼchenet allochñapaʼ ñerraʼm macheʼ huena Pedropaʼ eshecchaʼ amaʼt paʼchoyesheʼma poʼpomaʼmteñapaʼ c̈hapchaʼ ñesheto, ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch correrret.
ACT 5:16 Ñam̃a amaʼt allampañot̃ Jerusaléñot̃paʼ huapatoñ acheñeneshaʼ atsnañet̃ec̈hno ñam̃a amaʼt ñeñt̃ chorrena oneñet̃. Allochñapaʼ allohuenetpaʼ oʼch corraʼhuerret.
ACT 5:17 Allempoñapaʼ ñeñt̃ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ eʼmoñeʼtan allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ parro eʼñe att̃ecmuet cot̃apeʼchenet ñeñt̃ otenet saduceoneshaʼpaʼ oʼ eʼmoñeʼchet ñeñt̃ ameʼñetsa. T̃arroʼmar sopeʼchapretenetñaʼ, acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen enteñet ñeñt̃ ameʼñetsa.
ACT 5:18 Allempoña allsensaret̃neshaʼpaʼ rromueñetpaʼ oʼ abeʼt̃aret̃tet cárcelo eʼñe allecma abeʼt̃eñet acheñeneshaʼ.
ACT 5:19 T̃arraña amaʼt abeʼt̃aret̃tetpaʼ tsapoñapaʼ oʼ huapanet Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa pueʼntañot̃ oʼ toram̃perranet, oʼ c̈hapaterranet aʼyenet̃paʼ atet̃ otanet:
ACT 5:20 —Añ poctetsa oʼch ahues Parets paʼpacllopaʼ oʼch sat̃omos all oʼch seserrpareʼtach allohuen acheñeneshaʼ ora atet̃ yocrrena etserra cohuen Partsocop.
ACT 5:21 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuetpaʼ eʼñe ahuat̃ecma ahuaʼmuenet Parets paʼpacllo, oʼ beʼt̃osc̈haʼtoset, allña yec̈hataʼmuenet. Añña ñeñt̃ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ c̈hapaʼmuen ñam̃a ellonet̃ allot̃chaʼ agotatan am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼch c̈hapaʼmuen ñam̃a allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ. Allot̃chaʼ agotatan allohuen am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets ñeñt̃ pomporneshaʼ penet israelenaʼtarneshaʼ. Oʼña c̈hac̈haʼtuetpaʼ oʼ serrpareʼtatannaʼtet att̃och aʼpoctachet atet̃chaʼ pet. Allempoñapaʼ oʼ agotachet ñeñt̃ abeʼt̃atenet cárcelo.
ACT 5:22 T̃arraña allempoña c̈hap cárcelo ñeñt̃ mueñenetpaʼ ama es entosetoña cárcelo. Oʼ puerrerretpaʼ atet̃ otueret am̃chaʼtaret̃neshaʼ:
ACT 5:23 —Yapaʼ allempo yec̈hap cárcelopaʼ oʼ yentos cárcel eʼñe poctacma echarr ayottam̃p̃saret̃, ñam̃a ñeñt̃ cohuam̃peneʼpaʼ alla t̃omc̈henet allot̃ beʼt̃enet. T̃arraña allempoña toretpaʼ, oʼponoñapaʼ ama eseshaʼ eñalle amaʼt puesheñarra.
ACT 5:24 Allempoña ñeñt̃a eʼmua am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ poʼcap̃táner penet ñeñt̃ cohuam̃peneʼ Parets paʼpaquëll ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornanesharpaʼ ñetñapaʼ atet̃ otet: —Esocopt̃eʼcaʼye oʼ c̈haʼnmac̈henett̃eʼ. T̃eʼpaʼ errot̃uanenchaʼ pett̃eʼ tsapat̃onet̃.
ACT 5:25 Allempoñapaʼ huapa puesheñarr atet̃ otosanet: —Añña ñeñt̃ sabeʼt̃at ellerro cárcelopaʼ t̃eʼñapaʼ alla t̃omc̈henet Parets paʼpacllo yec̈hatetset all.
ACT 5:26 Allempoña añña capitán ñam̃a ñeñt̃chaʼ yenpueʼpaʼ oʼ ahuanmuet alloʼtsen allsensaret̃neshaʼ. Oʼña c̈hapuetpaʼ oʼ ahuenanetaʼ eʼñe cohuenacma. T̃arraña ama errot̃ p̃aneto t̃arroʼmar capitánpaʼ c̈ha mechaʼtenan acheñeneshaʼ. Ñatoʼ c̈hoʼt̃eʼ rrolleʼchet.
ACT 5:27 Oʼña c̈hapaterranetpaʼ nosanet eʼñe alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Añña corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ atet̃ otanet:
ACT 5:28 —Ahuañapaʼ amaʼt eʼñe echeʼc̈harro yotuas amach seserrpareʼtatsterrerro ñeñt̃ poct̃ap̃ña Jesús. T̃arraña sapaʼ ahuoʼt alla seserrpareʼtatuerrerr ñeñt̃ so soct̃ap̃ña. Amaʼt allohuen ñeñt̃ yec̈hetsa arr Jerusaléño oʼ alla seserrpareʼtatuererr. T̃eʼñapaʼ alloʼ seyohuerryerr ahuoʼ yemtsach añ Jesús.
ACT 5:29 Allempoñapaʼ otanet Pedro ñam̃a ñeñt̃ epuet, ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Añña eʼñe pocteʼ amach acheña yameʼño, añña Yomporchaʼña yameʼña.
ACT 5:30 Sapaʼ oʼ sepataʼpes Jesús tsacho att̃oña oʼ semtsatach. T̃arraña Pomporpaʼ ña tantaterreʼ. Añpaʼ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ Poʼyomporer peteʼt̃ ñam̃a ahuat̃ yatañneshañ.
ACT 5:31 T̃eʼña Pomporpaʼ oʼ nanac ahuamencat̃ peʼ, eʼñe poʼcohuenrot̃paʼ all partsoten. Allochñapaʼ att̃och cot̃apeʼchaterran israelenaʼtarneshaʼ ñam̃a att̃och cot̃apeʼcherret cohuen eʼñe etserra att̃och peretnerranet poʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ nan Jesús ñeñt̃chaʼ Yaʼqueshp̃atañer yepen.
ACT 5:32 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼña yapaʼ yaʼpot̃eññañ atet̃ pena Yompor. Yompor Puecamquëñpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ eñotatets. Ñeñt̃ara Puecamquëñ ñeñt̃ nennay yeyoc̈hro, allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña. Añpaʼ allohua atet̃ otanet Pedro.
ACT 5:33 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuet ñeñt̃ atet̃ ot Pedropaʼ añña am̃chaʼtaret̃neshaʼ nanac atsrreʼmatanet, atarr mueneñetañ ahuoʼch muetsuet ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼ.
ACT 5:34 Allempoñapaʼ añña puesheñarr fariseo ñeñt̃ eʼñe parro aʼpoctatyeneʼ ñoñetspaʼ oʼ t̃omos att̃och eños. Ñeñt̃ t̃omosetspaʼ añ paʼsoʼcheñ Gamaliel, ñapaʼ ña ñeñt̃ yec̈hatets ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, t̃arroʼmar ñeñt̃ poʼtaruas pen. Ña allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen enteñet. Gamalielñapaʼ oʼ mueñatuerran allsensaret̃neshaʼ mameʼ aʼyenet̃.
ACT 5:35 Ñeñt̃ epuet cot̃apeʼchatannenetpaʼ atet̃ otanet: —Masheñe israelneshachaʼ oʼch notas: Eʼñech cohuenacma yaʼpoctach ñeñt̃ atet̃chaʼ yep̃anet.
ACT 5:36 Sapaʼ amaʼt seyerpueñoña att̃o ahuaña oʼ orrta puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Teudas. Ñapaʼ atarr mueneʼt̃ oʼch ayochreshat̃ta. Shontoʼ acheñeneshaʼ ñatoʼ alloʼtsenoʼt̃eʼ cuatrocientos ñeñt̃ ameʼñata. Allempoñapaʼ allponmaterrerrpaʼ oʼ muetset. Ñeñt̃ña pueyochreshaʼpaʼ oʼ ahuanomyerret ñopaʼttsocmuet. Allempoñapaʼ oʼhuañ es cot̃apeʼchet.
ACT 5:37 Allempoña allponmaterrerrpaʼ orrta ñam̃a poʼpsheñeñ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Judas ñeñt̃ galileoʼmarneshaʼ. Ñapaʼ t̃arrempo orrta allempo quellcatyenet paʼsoʼchñec̈hno am̃chaʼtaret̃esho. Ñapaʼc̈hoʼña tama yochreshaʼtana allpon acheñeneshaʼ. Allponmaterrerrpaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ chenca. Añña ñeñt̃ pueyochreshaʼpaʼ oʼ parratseʼtuerret.
ACT 5:38 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch saʼrroyer ñeñt̃ serrpareʼteneʼ ñeñt̃ atet̃ pena Jesús. Amach errot̃ sep̃atstaneto, t̃arroʼmar ñerraʼm eʼñe ñot̃ot̃eta poct̃ap̃ñot̃ atet̃ penetpaʼ ñeñt̃paʼ mameshapaʼ oʼch huañerr.
ACT 5:39 T̃arraña ñerraʼm poct̃ap̃ñetpaʼ Yomporeshot̃ huenapaʼ amach errot̃enot̃ sehuaporeʼtache. Ñatoʼ sapaʼ c̈ha seʼmoñeʼteññañ amaʼt Yompor poct̃ap̃ña. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ otan Gamaliel am̃chaʼtaret̃neshaʼ.
ACT 5:40 Atet̃ cot̃apeʼchatanet Gamalielpaʼ eʼñe pocteʼ eñchet. Allempoñapaʼ alla agotaterran allsensaret̃neshaʼ. Allempoña huac̈herretpaʼ oʼ nalleʼtatanet am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼ nalleʼtatuanet am̃chaʼtaret̃neshaʼpaʼ allot̃ñapaʼ otaret̃tet ñam̃a eʼñe echeʼc̈harro: —T̃eʼpaʼ amach seserrpareʼtatsterrerro ñeñt̃ atet̃ pena Jesús. Allempoñapaʼ aʼrroyaret̃tenet.
ACT 5:41 Allempoñapaʼ oʼ ahuanenet, oʼ saʼneñet ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Eʼñe pocsheñeshocmañen ahuanenet t̃arroʼmar Yompor eʼñe pocteʼ entanet ñeñt̃oʼmar muenatanet oʼch mueroc̈htet ñocop.
ACT 5:42 Allempot̃eñ pat̃eʼtets yet̃paʼ c̈hocmach yec̈hateteʼt̃ Parets paʼpacllo amaʼt ñam̃a eʼñe alla paʼpaclleto. Nanac serrpareʼteteʼt̃ att̃o Jesúspaʼ ña Cristotats.
ACT 6:1 Allempot̃eññapaʼ alloʼna sen atonetnomtsa ñeñt̃ ameʼñetsa. T̃arraña eʼñe allempopaʼ oʼ sopeʼchannaʼtet. Ñehua, t̃arroʼmar allempopaʼ atet̃ peteʼt̃. Pat̃eʼtets yet̃ Jesús pueyochreshaʼpaʼ oʼch apaʼyesan allohuen rret̃orrnaneshaʼ rreñets ñeñt̃ palltaʼyesatseʼt̃ rreñets. Ñeñt̃ eʼmueneʼ griegac̈hpaʼ ñetpaʼ atet̃ otyeset: —Ñeñt̃ yamoʼts rret̃orrnaneshaʼpaʼ ñetpaʼ ama allponeshacmayeʼ rreñets agapueto allpon agapyes ñeñt̃ eʼmueneʼ hebreyac̈h. Yamoʼts rret̃orrnaneshaʼpaʼ coñeʼt̃a agapyeset. Ñeñt̃ña rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ eʼmueneʼ hebreyac̈hpaʼ shonteʼ rreñets agapyeset. Att̃ot̃ña sopeʼchannaʼtet.
ACT 6:2 Allempoñapaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃ara Jesús puellsensarpaʼ ñetñapaʼ agotatuet allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa. Oʼña apc̈haʼhuetpaʼ atet̃ otaret̃tapuet: —Yapaʼ ama tama pocteyeʼ yenteñe amaʼt mameshapaʼ oʼch yaʼrroya serrpareʼteʼ Yompor poʼñoñ. Shonteʼ yet̃ yaʼpertaten att̃och yapaʼyes allohuen rret̃orrnaneshaʼ rreñets.
ACT 6:3 Añña pocteʼ masheñneshachaʼ, oʼch seʼñ canc̈herrsheña ñeñt̃ara ñeñt̃ey ameʼñetsa arr parro—erraʼtsent̃eʼ cohuen acheñ senten ñam̃a ñeñt̃ chorrena Parets Puecamquëñ ñam̃a ñeñt̃ atarr eñoteneʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Añ ñeñt̃ara canc̈herrsheña ñeñt̃chaʼ poʼtaruas pet att̃och epatyeset ñeñt̃ palltaʼyetsa rreñets.
ACT 6:4 Allochñapaʼ yapaʼ añach yemaʼyoc̈hra maʼyochatsa ñam̃a oʼch yaʼpot̃oñ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃ach pat̃err yet̃orrena. Atet̃ otanet Jesús pueyochreshaʼ.
ACT 6:5 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ eʼñe pocteʼ eñchet allohuenet. Allempoñapaʼ oʼ neñet Esteban ñeñt̃ nanac ameʼñetsa ñeñt̃ eʼñe chorrena Parets Puecamquëñ. Allot̃paʼ neñet ñam̃a Felipe, ñam̃a Prócoro ñam̃a Nicanor ñam̃a Timón ñam̃a Parmenas ñam̃a Nicolás ñeñt̃ antioquioʼmarneshaʼ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ ameʼñateʼt̃ judioneshaʼ.
ACT 6:6 Añña ñeñt̃ canc̈herrsheña acheñpaʼ oʼ ahuapataret̃tet alloʼtsen Jesús puellsensarneshaʼ. Añña allsensaret̃neshaʼpaʼ allent̃a maʼyocham̃pesyet, oʼ net pot ñesheto, atet̃ otaret̃tet ñeñt̃chaʼ poʼtaruas pet.
ACT 6:7 Allempoñapaʼ oʼ eʼñe epaʼhua Yompor poʼñoñ ora. Allempoñapaʼ alloʼna sen shontaʼnmatsa ñeñt̃ ameʼñetsa all Jerusaléño. Allempopaʼ shonteʼ judioneshaʼ poʼcornaneshar ameʼñatsa.
ACT 6:8 Añña Estebanpaʼ Yompor pomuereñot̃paʼ nanac amuerañta. Eʼñe Parets poʼhuamencot̃paʼ orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto att̃o eñochet añmapaʼ poʼñoc̈h Parets poʼhuamencot̃ orrtena.
ACT 6:9 Allempoñapaʼ puesheñaʼtets judioneshaʼ oʼ achmeñet Esteban poʼñoñ. Añña judioneshaʼ ñeñt̃ara oteñet libertinaneshaʼ. Ñetñapaʼ alla apc̈henet poʼprahuo. Ñam̃a poʼpotantañ judioneshaʼ ñeñt̃ huetsa Cireneot̃ ñam̃a Alejandríot̃ ñam̃a Ciliciot̃ ñam̃a Asiot̃paʼ—ora allohuenetpaʼ eʼñe parrocma achm̃areʼtoñet Esteban poʼñoñ.
ACT 6:10 T̃arraña Estebanpaʼ nanac es eñot att̃o serrpareʼten. Ñetpaʼ ama errot̃enot̃ anapeto. Estebanpaʼ añ chorrayeʼt̃ Parets Puecamquëñ, ñeñt̃oʼmarña ama errot̃enot̃ anapeteʼt̃e.
ACT 6:11 Allempoñapaʼ tsaʼchet poʼpotantañ acheñ añecop att̃och tomaʼtatoñet Esteban poʼñoñ. Ñeñt̃ atsaʼtaret̃paʼ atet̃ otet: —Yapaʼ oʼ yeʼm̃ Esteban añ achm̃areʼten Moisés poʼñoñ amaʼt ñam̃a Yomporpaʼ achmeñ. Atet̃ tomaʼtatoñet Esteban poʼñoñ.
ACT 6:12 Allempoña acheñeneshaʼ atet̃ eʼmuetpaʼ oʼ eʼmoñeʼchet Esteban. Oʼ huapa ñeñt̃ pomporneshaʼ pen judioneshaʼ, huapa ñam̃a ñeñt̃ etsoteneʼ Moisés poʼñoñ. Huapapaʼ oʼ rromueñetaʼ Esteban oʼ anmet am̃chaʼtaret̃neshesho allecma aʼpoctatenet ñoñets.
ACT 6:13 C̈hapuet allpaʼ alla tomaʼtatuerrñañeterr Esteban poʼñoñ, atet̃ otoset: —Añ Estebanpaʼ c̈hocma achm̃areʼtenan Parets paʼpaquëll ñam̃a c̈hocma achm̃areʼtenan Moisés poʼñoñ.
ACT 6:14 Alla oterreterr ñeñt̃ atsaʼtaret̃: —Yapaʼ oʼ yeʼm̃ Esteban atet̃ oten añ Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼpaʼ oʼch aʼmatam̃p̃sey Parets paʼpaquëllpaʼ oʼch huaporeʼtatonay atet̃ yec̈hatyeʼt̃ Moisés.
ACT 6:15 Allempoñapaʼ allohuenet ñeñt̃ alloʼtsaʼyen oʼ cohuanrrorchet Esteban. T̃arraña oʼ eñchet eʼñe cohuen orrtena paʼclloyot̃ atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa entot̃.
ACT 7:1 Allempoñapaʼ añña corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ aʼp̃t̃oʼtan Esteban, atet̃ och: —¿Poʼñoc̈haʼt atet̃?
ACT 7:2 Estebanñapaʼ atet̃ och: —Ñehua, masheñneshachaʼ allohuenes nomporneshachaʼ oʼch seʼm̃ñoten, oʼch notas ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseʼt̃ ahuat̃ yatañneshañ. Ahuat̃paʼ Yompor ñeñt̃ nanac Paretspaʼ orrtaneʼt̃ yatañ Abraham all anetso Mesopotamia. Allempopaʼ ama c̈henaʼ Haráno allchaʼ yec̈herra.
ACT 7:3 Allempo orrtana Abrahampaʼ atet̃ och ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a: “T̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ arrot̃ oʼch pesaʼnom añ peney, oʼch pesaʼnem̃ ñam̃a p̃amoʼtseshaʼ, oʼch ahuep̃ allchaʼ notap̃.” Atet̃ och Yompor, atet̃c̈hoʼ p̃a yatañ Abraham.
ACT 7:4 Allempoñapaʼ aʼypoʼñaʼnman all yec̈heʼt̃ all yec̈hanateʼt̃ ñam̃a caldeoʼmarneshaʼ att̃o c̈hap alloʼtsen anets Harán all yec̈herra. Allempo oʼ rroma pomporeñpaʼ Yomporpaʼ oʼ alla anererr arrma Canaáno all yeyc̈hena ya t̃eʼ.
ACT 7:5 T̃arraña allempo c̈hap arr ahuat̃paʼ Yomporpaʼ ama apueñaʼ añ pats, amaʼt coñeʼt̃a. T̃arraña Yomporpaʼ ahuoʼt och esempohuañen oʼch ap̃ añ pats, eʼñe ñocop, amaʼt puechemerecop, ñam̃a poʼm̃renñecop. T̃arraña allempopaʼ yatañ Abrahampaʼ ama chemereʼtenaʼ.
ACT 7:6 Allempocma Yomporpaʼ oʼ eñotatan Abraham att̃och esempo poʼm̃reneñpaʼ ahuanmuetchaʼ arrot̃, c̈hapuetchaʼ poʼpoñ anetso Egipto all ama paʼnyempañoyaye, allchaʼ yec̈haʼhuerret, allñapaʼ mueroc̈htatapanetchaʼ alloʼmarneshaʼ acheñ. Ñam̃a añ eñotatan Abraham att̃och ataruasataret̃tach eʼñe att̃a poʼm̃reneñ, eʼñe cuatrocientos char amueroc̈htataret̃tet.
ACT 7:7 T̃arraña Yomporpaʼ oʼ eñotatan Abraham ñam̃a poʼpoñ. Ahuoʼt och Yompor: “T̃arraña napaʼ netsaʼtaterach ñeñt̃chaʼ mueroc̈htateʼ pem̃reneñ. Allempoñapaʼ huac̈herretchaʼ alla arr Canaáno allchaʼ maʼyocherrnet.”
ACT 7:8 Ñam̃a allempo Yomporpaʼ ahuoʼt otan Abraham poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ yec̈haʼ judioneshaʼ allempot̃eñ errponohuañen, att̃och eñochet Yomporpaʼ ama pueno poʼñoñ. Añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ otan Abraham: “Añ pocteʼ oʼch setsorre allohuen asheñorrot̃olleshaʼ.” Ñeñt̃oʼmar allempo chemereʼt Abrahampaʼ puechemeret̃oll ñeñt̃ soch Isaacpaʼ ahuoʼt tsorreñ. Poʼpsocmatñopaʼ oʼ tsorre. Isaacñapaʼ allempo oʼ poʼnpaʼ oʼ chemereʼtana Jacob. Jacobñapaʼ chemereʼtana c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃ara yatañneshañ yepen ya ñeñt̃ey israelenaʼtarey.
ACT 7:9 ’T̃arraña allempopaʼ añña ñeñt̃ yatañneshañ yepenpaʼ oʼ sopeʼcheñet paʼmoʼnasheñ José. Ñeñt̃oʼmarña oʼ pomet paʼmoʼnasheñ. Ñeñt̃ña agapueʼpaʼ oʼ anem̃ b̃ac̈hayo all anets Egipto.
ACT 7:10 T̃arraña Yompor ña aʼnataya. Yomporpaʼ oʼ aʼpoctatuoñ ora allohuen att̃o mueroc̈htacheteʼt̃. Añña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Egiptopaʼ eʼñe cohuen entaneʼt̃ José. Añ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Egipto ñeñt̃paʼ oteñet Faraón. Faraónpaʼ eñotan José ñapaʼ nanac es eñoten. Ñeñt̃oʼmar am̃chaʼtaret̃ Faraónpaʼ oʼ nan José ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tapretaya all Egipto. Ñam̃a ora allpon ñeñt̃ taruasets Faraón paʼpaclloʼmarpaʼ oʼ nan José ñeñt̃chaʼ yechenahuet.
ACT 7:11 ’Allempoñapaʼ orrta muec̈heñets. Ora allohuen egiptoʼmarneshaʼ nanac cheporrareʼtet. Ñam̃a ora allohuen canaánoʼmarneshaʼpaʼc̈hoʼña nanac cheporrareʼtet. Paʼchporrñot̃etpaʼ nanac mueroc̈hteteʼt̃. Yatañneshañpaʼ ama echeteʼt̃e pocrramet amaʼt coñeʼt̃a.
ACT 7:12 Allempoñapaʼ yatañ Jacobpaʼ oʼ eʼmareʼtan orameñ rreñets Egipto. Ñeñt̃oʼmarña mueñan puechemereshaʼ ñeñt̃ara yatañneshañ yepen ya. Ñetpaʼ oʼ ahuanmuet Egipto oʼch rañt̃enetaʼ rreñets.
ACT 7:13 Rañt̃aʼhuenetaʼ rreñetspaʼ oʼ puerrac̈herret. Atomatpaʼ oʼ huañaperret pocrram̃paʼ oʼ alla ahuanerreterr Egipto. Allempoña c̈hac̈herreterr Egipto paʼmoʼnasheñet Josépaʼ atet̃ otanet ñapaʼ ñaña paʼmoʼnasheñ penet. Allempoñapaʼ oʼ chemeʼchet paʼmoʼnasheñ José. Paʼmoʼnasheññapaʼ oʼ anmanet am̃chaʼtaret̃esho att̃och chemeʼtatanet.
ACT 7:14 Chemeʼtatuanetpaʼ allempoña Josépaʼ oʼ mueñerranet paʼnyeto añecop att̃och eretaʼ pompor Jacob ñam̃a allohuen pamoʼtseshaʼ, atet̃ ot José: “Onetepaʼ allohuenet Egipto.” Ñeñt̃oʼmarña allohuen canc̈hrroch c̈harraʼ puechena amnarsheña pamoʼtseshaʼ ñetñapaʼ ahuanmuet Egipto alloʼtsen José.
ACT 7:15 Allempoñapaʼ c̈hac̈haʼtet Egipto. Oʼ met allpon charpaʼ oʼ rroma yatañ Jacoboñ all Egipto. Meterrerr allpon charpaʼ oʼ collaʼhua ñam̃a puechemereshañ ñeñt̃ara yatañneshañ yepen. Collaʼhuetpaʼ alla apamparet̃tet all Egipto.
ACT 7:16 Ñehua, meterrerr allpon charpaʼ oʼ ahuanmaret̃terret puenpaʼts anetso Sicm̃o allchaʼ apamparet̃terret ello puenpaʼts. All apamparet̃terretpaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara pats ñeñt̃ oʼ rañt̃aʼhua Abrahamañ ahuat̃. Añña patspaʼ ñeñt̃oʼ vendoñ Hamor puechemereshañ ahuat̃ all Sicm̃o.
ACT 7:17 Alla oterraneterr Esteban, atet̃ ot: —Allponerrerr charpaʼ c̈hapmoch allempo oʼch etsota atet̃ Yomporpaʼ otaneʼt̃ ahuat̃ Abraham allempo huomenc naneʼt̃ poʼñoñ. Ñetpaʼ allempo nanac mereteʼt̃ all Egipto.
ACT 7:18 Att̃eñapaʼ oʼ met shonteʼ charpaʼ oʼ orrta poʼpoñ am̃chaʼtaret̃ Egipto ñeñt̃ ama puentarano José, t̃arroʼmar Josépaʼ ahuat̃ot̃eñ oʼ rroma.
ACT 7:19 Añña am̃chaʼtaret̃paʼ nanac mueroc̈htatyesonay yatañneshañ. Oʼ nanet ñoñets att̃och pamoʼmtayetpaʼ oʼch aʼypoʼñet puechemeret̃oll aʼyo. Añecpoʼch atet̃ peñet att̃och muetsatachet puechemeret̃oll. Allochñapaʼ amach nanac mereto.
ACT 7:20 Eʼñe allempopaʼ oʼ eñalleta Moisés t̃arraña Yomporpaʼ eʼñe cohuen entaneʼt̃ Moisés. Pamoʼmteʼpaʼ eʼñe aʼnahua cohueʼ maʼpm̃a arrorr all paʼpacllo.
ACT 7:21 Allempoñapaʼ oʼ c̈hap allempo amach errot̃eno cohueñeto paʼpacllo aʼnahua. Allempopaʼ aʼypoʼñet aʼyenet̃. Añña am̃chaʼtaret̃ Faraón poʼseñpaʼ ahuoʼ huapa all neñet ahuoʼ entos, nanac amueroc̈hen eñch, allent̃a aner att̃och ñañrecha. Att̃eñapaʼ oʼ atarrtach paʼpacllo atet̃ ñerraʼm puechoyor eʼñe ño.
ACT 7:22 Ñeñt̃oʼmarña Moiséspaʼ ayc̈hataret̃ta ora allpon ñeñt̃ atet̃ eñotyeseʼt̃ egiptoʼmarneshaʼ. Nanac eñotañteʼt̃ ñerraʼm allempo eñoseʼt̃, nanac eñotañteʼt̃ ñerraʼm allempo es p̃aʼyeseʼt̃.
ACT 7:23 ’Allempo c̈hap paʼtatsoch c̈harraʼ poʼcharña Moiséspaʼ nanac yerpaneʼt̃ pamoʼtseshaʼ ñeñt̃ara israelenaʼtarneshaʼ. Atarr secheʼt̃ oʼch ab̃chenanetaʼ. Allempoña parrochpaʼ oʼ ahuoʼ alloʼtsaʼyen pamoʼtseshaʼ.
ACT 7:24 Oʼña c̈hap allpaʼ all entosan puesheñarr egiptoʼmarneshaʼ nanac coñchatenan puesheñarr israelenaʼtar. Ñañapaʼ oʼ moñsosana pamoʼts. Oʼ c̈hote huomencpaʼ c̈ha rroma. Att̃o chemnatanaña pamoʼts.
ACT 7:25 Añña Moiséspaʼ otapañ pamoʼtseshaʼpaʼ eʼñech cohuen entapet. Otapañ oʼt̃eʼ eñochet Yompor mueñeʼ att̃och aʼqueshp̃atan pamoʼtseshaʼ. T̃arraña ñetpaʼ ama eseshayeʼ pocteʼ entaye.
ACT 7:26 T̃arroʼmar tsapat̃ñapaʼ alla ahuenerr, allempopaʼ oʼ entuenanerr epsheña pamoʼtseshaʼ c̈hoʼ orrotenet eʼñe ñañeñeta. Ñañapaʼ mueneñ oʼch amoʼtstaterranet, atet̃ otanet: “Esuañacaʼ masheñneshachaʼ sottenña arr. Añña pocteʼ eʼñech semoʼnasheñ sep̃annena.”
ACT 7:27 Ñeñt̃ cheteneʼ pamoʼtspaʼ oʼ aʼmchech Moiséspaʼ ñañapaʼ atet̃ ot: “Eseshaʼhuañacaʼ peneneʼña p̃a am̃chaʼtaret̃ arr yocop. Eseshaʼhuañacaʼ p̃oteneʼ oʼch p̃aʼtsrreʼmoc̈hta arr.
ACT 7:28 Ñatoʼ añt̃eʼ pemnen oʼch pemtsan nam̃a atet̃ pepeʼ muetseʼ egiptoʼmarneshaʼ ellerro.”
ACT 7:29 Allempoña oʼ eʼman añ ñoñets Moisésñapaʼ oʼ yeta puem̃chañot̃. Oʼ ahuoʼ aʼyo alloʼtsen pats paʼsoʼcheñ Madián. Oʼ yec̈haʼhuerra allap̃ar. Allñapaʼ all senaʼtapaʼ oʼ chemereʼt epsheña.
ACT 7:30 Oʼ alla oterraneterr Esteban, atet̃ ot: —Allempoñapaʼ oʼ meterrerr paʼtatsoch c̈harraʼ char. Parrochpaʼ amarat̃oʼtsen Moisés allameʼtets aspent̃o Sinaíp̃no. Allñapaʼ entosan tsachmat̃oll all ñot̃a huorten. Eʼñe huortot̃ tsoʼpaʼ allot̃ orrtoña Parets poʼm̃llañoteñer.
ACT 7:31 Ñeñt̃ entos Moiséspaʼ atet̃ ot: “¿Est̃eʼ huortetsña t̃arro?” Eʼñe c̈hapatsa allameʼtets oʼch enteñaʼpaʼ oʼ eʼman ñoñets. Partsepaʼt eñets, atet̃ och:
ACT 7:32 “Napaʼ ñeñt̃en Poʼyomporer pen amaʼt p̃atañneshañ ñeñt̃ara Abraham ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob.” Moiséspaʼ c̈ha yoren. Puem̃chañot̃paʼ ama cohuano huorteʼ.
ACT 7:33 Yomporñapaʼ atet̃ otererr: “Pem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ perrot̃eʼt pesapat t̃arroʼmar all p̃at̃enpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼ nanac Parets t̃arroʼmar alloʼtsenen na.”
ACT 7:34 Oʼ alla oterrerr Yompor: “Napaʼ nenteñ att̃o mueroc̈htatennanet ñeñt̃ nechemereshaʼ nepen ñeñt̃ara israelenaʼtar. Napaʼ neʼmuenanet atet̃ yahuanrrortenet. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ nohuapa oʼch naʼqueshp̃atanet. T̃eʼñapaʼ oʼch nemñap̃ p̃a Egipto.” Añpaʼ ñeñt̃a atet̃ otan Yompor Moisés.
ACT 7:35 ’Añña Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ orrtetsa all huorten tsachmopaʼ ñeñt̃ña eñotateʼ Moisés atet̃ muenen Yompor. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Yomporpaʼ ahuoʼt llesensan Moisés oʼ alla mueñer pamoʼtseshesho ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsa ñocpuet ñam̃a ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atahuet allot̃ amueroc̈htataret̃teteʼt̃. Añ ñeñt̃ara Moisés ñeñt̃ ama pocteyeʼ ento ahuaña pamoʼts ñeñt̃ otet ahuaña: “Eseshaʼhuañacaʼ peneneʼ p̃a am̃chaʼtaret̃ arr yocop. Eseshaʼhuañacaʼ p̃oteneʼ oʼch p̃aʼtsrreʼmoc̈hta arr.”
ACT 7:36 Añ ñeñt̃ara Moisés ñeñt̃ anerrahuet Egiptot̃. Ñeñt̃ara Moiséspaʼ orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto all Egipto. Ñam̃a saʼpot̃ ñeñt̃ Tsasasen all orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto, att̃o eñotatanet añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ pena Parets. Ñam̃a all chopeñeʼchen amarat̃oʼmar paʼtatsoch c̈harraʼ char Moiséspaʼ all orrtatyesanet ñeñt̃ ama puentareto. Añpaʼ ñeñt̃ eñotatanet atet̃ penaña Parets.
ACT 7:37 Añ ñeñt̃ara Moisés ahuat̃paʼ oʼ otan israelneshaʼ atet̃: “Yomporpaʼ orrtaterrnaschaʼ puesheñarr ñeñt̃chaʼ aʼm̃terreʼ Parets poʼñoñ, ñeñt̃ara ñeñt̃ eʼñe samoʼts sepen eʼñech att̃ecma orrtaterr eʼñe atet̃ orrtatenen nam̃a. Ñeñt̃chaʼña c̈hocma seʼm̃ñoterrña sa.”
ACT 7:38 Amaʼt allempo yatañneshañ chopeñeʼcheteʼt̃ amarat̃areropaʼ añña Moisés alloʼtseneta parro amaʼt allpaʼ c̈hocmach apc̈heteʼt̃ Yomporecop. Ñapaʼ alloʼtsena aspent̃o Sinaíp̃no allempo orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ eñoranaʼtaya ñam̃a oʼ yec̈hach ñoñets alloch eʼñe yocrra Partsocop. Ñeñt̃ña ñoñets allempo puerrerra Moisés aspent̃ot̃paʼ oʼ yec̈hatuerran ñam̃a pamoʼtseshaʼ.
ACT 7:39 ’T̃arraña amaʼt atet̃ peʼt̃ Moiséspaʼ yatañneshañpaʼ ama mueneteʼt̃e oʼch ameʼñyet Moisés. Ama eseshayeʼ pocteyeʼ entayeʼt̃e. Eʼñe pueyoc̈hretopaʼ atarroʼ mueneteʼt̃ oʼch alla puerrerret Egipto.
ACT 7:40 Amaʼt allempo aspent̃oʼtsen Moiséspaʼ yatañneshañpaʼ atet̃ otoñet paʼmoʼnasheñ Aarón: “T̃eʼpaʼ oʼch peyec̈hcatonay ñeñt̃chaʼ yeyoser yeperr ñeñt̃chaʼ yanerreʼ alla Egipto. Añ Moisés ñeñt̃ yanmueʼ Egiptot̃paʼ yapaʼ ama yeñoteñe, taʼ, ¿errat̃eʼ oʼ ahuoʼ?”
ACT 7:41 Allempoñapaʼ oʼ yec̈hcatanet ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ añ ayec̈hcataret̃ oro. Oʼ muetset carrnero oʼ neññañetaʼ eʼñe ñesho. Nanac cohuen entet ñeñt̃ yec̈hcatet eʼñe potot̃.
ACT 7:42 Allempoña Yomporpaʼ oʼ aʼypoʼñaʼnmanet, oʼ muenatanet att̃och muechatseʼtet ñeñt̃ yec̈hoyoʼtam̃peneʼ amaʼt arrorr ñam̃a ranto. Oʼ pet atet̃ quellquëʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Añmapaʼ ñeñt̃ quellquëʼt̃ ahuat̃, atet̃ ñerraʼm Yompor otets: Napaʼ oʼch notas israelenaʼtarneshachaʼ, amaʼt oʼ semtsa carrnero, amapaʼ huaquësh, t̃arraña ama nocpayeʼ semtso, ñeñt̃paʼ ama neshoyeʼ sehuapache. Amaʼt ora añ paʼtatsoch c̈harraʼ char all sechopeñeʼchen amarat̃arero atet̃ es sep̃aʼyen.
ACT 7:43 Añ seyomporer sepen poʼpoñ, ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ soten alloʼ yec̈hena seyoser ñeñt̃ sesochen Moloc. Amapaʼ atet̃ ñerraʼm ayec̈hcataret̃ rantomaʼt̃ ñeñt̃ soten añmapaʼ seyosroʼ ñeñt̃ sesochen ñam̃a Refán. Shonteʼ ayec̈hcataret̃ec̈hno ñeñt̃ seconcorpanaʼtena. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nemñas nanac allap̃ar, all Babilonio. Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ.
ACT 7:44 Oʼ alla oterraneterr Esteban, atet̃ ot: —Ahuat̃ yatañneshañpaʼ allempo chopeñeʼcheteʼt̃ amarat̃areropaʼ anmueteʼt̃ pocoll shetamtsopoʼ allecma apc̈heteʼt̃ Yomporecop. Oʼponopaʼ all neteʼt̃ mapuettall alloʼ aquellcaret̃ ñoñets ñeñt̃ poctetsa Yomporecop. Añ pocoll shetamtsopoʼ Moiséspaʼ ña yec̈hcatayeʼt̃ eʼñe atet̃ ocheʼt̃ Yompor poʼm̃llañot̃eñer eʼñe atet̃ gacheʼt̃ Yompor.
ACT 7:45 Allempo rromanom Moisés puechopeʼchpayopaʼ oʼ naʼnmet Josué ñeñt̃chaʼ anmueʼ yatañneshañ. Apaʼnmet ñam̃a shetamtsopoʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈hapachet alloʼtsenoʼ pats ñeñt̃ otaneteʼt̃ Yompor ahuat̃ot̃eñ oʼch apanet. Poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ Yomporpaʼ oʼ mueñoʼtuerranet att̃och yatañneshañpaʼ oʼch yec̈haʼhuerret all. Allempopaʼ oʼ c̈hapatet all shetamtsopoʼ allecma apc̈henet Yomporecop. Shetamtsopahuopaʼ allecma apc̈heteʼt̃ t̃arrempohua allempo orrta David.
ACT 7:46 Allempo orrta Davidpaʼ ñapaʼ eʼñe cohuen enteñ Yompor. Ñañapaʼ oʼ enaman Yompor pocteʼt̃eʼ enteñ oʼch yec̈hcatoñ paʼpaquëll ñeñt̃ eʼñe cohuen echarr. Mueneñ oʼch yec̈hcatan Yompor paʼpaquëll, ñeñt̃ara Poʼyomporer peʼt̃ ñam̃a paʼtañ Jacoboñ.
ACT 7:47 T̃arraña amaʼt mueneñeñ ñapaʼ Yomporpaʼ ama mueno. Añña muenatoñ puechemer Salomón, ñach t̃omateʼ paʼpaquëll.
ACT 7:48 T̃arraña Ñeñt̃ nanac Paretspaʼ ama yec̈heno pocollo ñeñt̃ yeyec̈hcaten ya, arromñat̃ey. Amaʼt atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, atet̃ ñerraʼm Yompor eñets, atet̃ oten:
ACT 7:49 Napaʼ nanac Partson. Napaʼ nenten enet atet̃ ñerraʼm neconañ, patsñapaʼ nenteñ atet̃ ñerraʼm allchaʼ nenen netac. Errot̃enohuachñacaʼ seyec̈hcatonña pocoll allchaʼ neyc̈ha. Ama nepallteno allchaʼ neyc̈ha, atet̃ oten Yompor.
ACT 7:50 Napaʼ nehuamencot̃ neyec̈hcatua ora allohuen ñeñt̃ sentyen. Añpaʼ allohua atet̃ ot Yompor.
ACT 7:51 Alla oterraneterr Esteban: —Sapaʼ nanac seʼcharrtena, seyoc̈hropaʼ ama soct̃apeʼcheno atet̃ ñerraʼm Yomporenaʼtares. Ama semno oʼch seʼm̃ñotoñ Yompor poʼñoñ. C̈hocma sat̃pareʼteññañ Parets Puecamquëñ. Atet̃ peʼt̃ satañneshañ ahuat̃ t̃eʼpaʼ atet̃c̈hoʼ sepena sam̃a.
ACT 7:52 Amaʼt allohuen ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ satañneshaññapaʼ c̈ha mueroc̈htatyesaneteʼt̃. Amaʼt ahuat̃ allempo ama orrtenaʼ Jesúspaʼ ñeñt̃ aʼpot̃ayeʼt̃ att̃o esempohuañen oʼch huapa Cristo ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets, ñeñt̃paʼc̈hoʼña satañneshañpaʼ c̈ha muetse. T̃eʼpaʼc̈hoʼña añ Cristo ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es petspaʼ ahuoʼ sepom̃ sam̃a att̃och semtsach.
ACT 7:53 Alla oterraneterr Esteban: —Amaʼt Parets poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ señotateʼ ñeñt̃ poctetsa Yomporecop sañapaʼ sat̃pareʼtoñ Yompor poʼñoñ. Añmapaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatanet Esteban.
ACT 7:54 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuet atet̃ ot Estebanpaʼ nanac atsrreʼmatanet. Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ c̈ha rrasoʼtyeset paʼs.
ACT 7:55 Allempo Estebanpaʼ eʼñe chorreña Parets Puecamquëñ. Ñañapaʼ oʼ cohuaʼ enonet̃, allñapaʼ all entan Yompor poʼcohuenña. Entan Jesús eʼñe poʼpartsoteñot̃ all t̃en Pompor poʼcohuenrot̃.
ACT 7:56 Allempoñapaʼ oterrerr Esteban: —Napaʼ oʼ nent enet atoraret̃. Oʼ nent ñam̃a alloʼtsen Ñeñt̃ Acheñetosets, poʼpartsoteñot̃paʼ all t̃en Parets poʼcohuenrot̃.
ACT 7:57 Acheñeneshaʼña paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ rranareʼtet. Puerranareʼteñot̃etpaʼ mopaquetaʼtyeset, oʼ matrraʼtet ñesho att̃och oʼch rromuet.
ACT 7:58 Oʼ rromuetpaʼ oʼ anmet aʼyenet̃ all ama eñalle pocoll allchaʼ rrolleʼchet. Ñeñt̃chaʼ rrolleʼteʼpaʼ oʼ rrotrraʼtyeset paʼshtam, oʼ naʼyeset eʼñe alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ huepueshameñ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Saulo.
ACT 7:59 Allempoñapaʼ rrolleʼchet. Rrolleʼchetpaʼ Estebanñapaʼ oʼ maʼyochapaʼ, atet̃ ot: —Nepartseshare Jesúso, p̃agaponchaʼ necamquëñ.
ACT 7:60 Allempoñapaʼ concorpa. Concorpapaʼ eñora huomenc, atet̃ ot: —Amach Nepartseshare petsaʼtatatstaneto. Allempoñapaʼ ñeñt̃a otuapaʼ oʼ muechecha, oʼ rroma.
ACT 8:1 Allempopaʼ añña Saulopaʼ eʼñe pocteʼ eñch muetsetepaʼ Esteban. Añña puesheñaʼtets ñeñt̃ nanac ameʼñenaya Yomporpaʼ puellquëñeshetpaʼ oʼ huapuet, oʼch eñetaʼ arromñat̃ att̃och pampueñetaʼ. Nanac yaʼnaʼteñet Estebanañ. Allempot̃eñ nanac mueroc̈htacheteʼt̃ ñeñt̃ pameʼñeñot̃et Cristopaʼ apc̈heteʼt̃ Jerusaléño. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ yetrraʼtatsa poʼpoñ añetsoʼmar. Oʼ parratseʼtuet allemeña—Judeoʼmar ñam̃a Samarioʼmar. T̃arraña añña Jesús puellsensarneshaʼpaʼ ama eseshaʼ yetatso amaʼt puesheñarra.
ACT 8:3 Sauloñapaʼ nanac mueneñ oʼch aʼcllatuan allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa. Oʼch beʼt̃osam̃p̃sanet paʼpaclletopaʼ oʼch rromanet, oʼchc̈hoʼ chetareʼtnerranet. Oʼchc̈hoʼ beʼt̃osuerrerr ñam̃a poʼppauñopaʼ oʼchc̈hoʼ rromaʼhuerraneterr, oʼchc̈hoʼ chetareʼtnerraneterr, oʼch anmanet cárcelo allchaʼ abeʼt̃atuanet. Amaʼt coyaneshac̈hno eʼñe abeʼt̃atuaneteʼt̃ cárcelo.
ACT 8:4 Añña ñeñt̃ yetrraʼtatsa Jerusaléñot̃paʼ all c̈hapyeset, erra taʼyenetpaʼ allchaʼ serrpareʼteññañet Yompor poʼñoñ.
ACT 8:5 Atet̃ ñerraʼm Felipe. Ñapaʼ oʼ ahuoʼ, oʼ c̈hap anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Samaria. Allñapaʼ all serrpareʼtatosanet añepaʼt Cristotats ñeñt̃ara Jesús.
ACT 8:6 Felipepaʼ orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto. Atet̃ eñchetpaʼ oʼ eñochet añpaʼ poʼñoc̈h Parets poʼhuamenc orrtaten. Ñeñt̃oʼmarña allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼm̃ñoteñet eʼñe cohuen atet̃ otanet.
ACT 8:7 Shonteʼ acheñ ñeñt̃ chorraʼyeseʼt̃ oneñet̃ allempopaʼ eʼñe quec̈hpatyesueretña oneñet̃ att̃o chorrenana acheñ. Allempo quec̈hpatyesueret oneñet̃ñapaʼ oʼch rranareʼtnoma. Ñam̃a shonteʼ acheñ ñeñt̃ echarretyestseʼt̃paʼ oʼ corraʼhuerret. Amaʼt ñeñt̃ checareʼpayestseʼt̃paʼ oʼ aʼcrratyesuahuerranet Felipe.
ACT 8:8 Ñeñt̃oʼmarña nanac coshyeteʼt̃ Samario.
ACT 8:9 Allempopaʼ alloʼtsen puesheñarr ñeñt̃ achyoʼtañ ahuaña ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Simón. Allohuenet samarioʼmarneshaʼ amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ cohuanrrortoñeteʼt̃ atet̃ orrtateʼt̃ ñeñt̃ ama puentareto. Ñapaʼ oʼch shequënanet. Ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ ñapaʼ nanact̃eʼ poʼñoc̈h ahuamencat̃, atet̃ oten ña.
ACT 8:10 Allohuen acheñpaʼ eʼm̃ñocheteʼt̃ atet̃ oteʼt̃ ahuaña—amaʼt ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa ñam̃a ñeñt̃ ama esosheʼmayaye acheñ. Ocheteʼt̃: —Poʼñoc̈h añ acheñpaʼ ñeñt̃ Partsocoptartetsa.
ACT 8:11 Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼpaʼ nanac ameʼñyeteʼt̃. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ cohuanrrortoñeteʼt̃ atet̃ orrtateʼt̃ ñeñt̃ ama puentareto.
ACT 8:12 T̃arraña allempo serrpareʼtatanet Felipe cohuen ñoñets oʼ ameʼñatanet allohuen—yacmaneshac̈hno ñam̃a allohuenet coyaneshohuen. Serrpareʼtatanet atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña, ñam̃a atet̃ pena Jesús ñeñt̃ Cristotats. Oʼ ameʼñatuanet allempoñapaʼ apataret̃tet Yomporecop.
ACT 8:13 Amaʼt achyoʼtañ ñeñt̃ sochetsa Simónpaʼ oʼ ameʼñerra ñam̃a. Ñapaʼc̈hoʼña apataret̃ta Yomporecop. Apataret̃etuapaʼ allempot̃eññapaʼ yemterrana Felipe errohuanen c̈hopeñeʼchen. All orrtatanet Felipe ñeñt̃ ama puentareto att̃och eñochet añmapaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h huetsa Partseshot̃. Simónñapaʼ oʼch entan atet̃paʼ atet̃chaʼ ot: —Errot̃enot̃uañacaʼ atet̃ penat̃eʼ.
ACT 8:14 Allempoña Jesús puellsensarneshaʼpaʼ eʼmareʼchet Jerusaléñot̃ shonteʼ samarioʼmarneshaʼ ameʼñeññañet Yompor poʼñoñpaʼ oʼ mueñet Pedro ñam̃a Juan all Samario.
ACT 8:15 Allempo c̈hap Pedro ñam̃a Juan Samariopaʼ maʼyocham̃p̃sosyet samarioʼmarneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Enamet Yompor chorratanetepaʼ Parets Puecamquëñ.
ACT 8:16 T̃arroʼmar allempopaʼ ama chorrenanetaʼ Parets Puecamquëñ. Oʼña apataret̃etuet pameʼñeñot̃et Yepartseshar Jesús.
ACT 8:17 Allempoña Pedro ñam̃a Juanpaʼ oʼ net pot ñesheto ñeñt̃ ameʼñetsa. Nohuet pot ñeshetopaʼ Yomporña Puecamquëñpaʼ ahuepaʼt chorranet.
ACT 8:18 Añña Simón ñeñt̃ achyoʼtañtetsa ahuaña oʼ c̈hapoña pueyoc̈hropaʼ atet̃ ot: —Añecpuepaʼt nenet pot att̃och chorranet Parets Puecamquëñ. Allempoñapaʼ atet̃ otanet Simón: —Llesenschaʼ nomporneshachaʼ oʼch nenanet nam̃a not att̃och chorranet Parets Puecamquëñ. Oʼch napas quelle att̃och sapuen llesens.
ACT 8:20 Pedroñapaʼ atet̃ och: —Pec̃llayorpaʼ chenquëpaʼ alla, allot̃paʼ pechenquëpaʼ p̃am̃a t̃arroʼmar p̃apaʼ p̃otenapañ oʼch perañt̃oña Parets Puecamquëñ. Ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ petsaʼcho. Añña Yomporpaʼ oʼch apuey eʼñe att̃a.
ACT 8:21 Ama pocteyaye oʼch p̃agap p̃a llesens t̃arroʼmar Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entennape peyoc̈her.
ACT 8:22 T̃eʼpaʼ aña poctetsa oʼch p̃oct̃apeʼcherr ello cohuen, oʼch pequec̈hpuerr añ sosyaʼtsañ oʼch penamuer Yompor peretneñets. Ñatoʼ Yomporpaʼ oʼch peretnerrnap̃ att̃o p̃oct̃apeʼchen sosyaʼtsañ.
ACT 8:23 Pedropaʼ alla otererr: —Napaʼ neñotenep̃ nanac sosey p̃oct̃apeʼchen peyoc̈hro, c̈ha p̃ottena atet̃ ñerraʼm p̃oʼchñarpaʼ huanquënep̃.
ACT 8:24 Simónñapaʼ alla otererr: —Oʼch sanamon Yompor nocop att̃och amach es netantoyo atet̃ sotenen. Añpaʼ allohua atet̃ pena Simón.
ACT 8:25 Pedro ñam̃a Juanpaʼ nanac aʼpot̃oñet Yompor poʼñoñ all Samario. Serrpareʼtuenetaʼpaʼ alla ahuanerret Jerusaléño. All oñenet samarioʼmarpaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa t̃oñoʼmarpaʼ eʼñe acop̃ot̃eñ serrpareʼtatyesuaneret.
ACT 8:26 Allempoña añ Felipepaʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer atet̃ otos: —Oʼch c̈hapmoch poctopaʼ oʼch ahuep̃ aʼyo, oʼch pec̈hap amarat̃o alloʼtsen t̃oñ ñeñt̃ sets Jerusaléñot̃ att̃och yec̈hap anetso añ paʼsoʼcheñ Gaza.
ACT 8:27 Ñañapaʼ atet̃ och Yompor poʼm̃llañot̃eñerpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Allempoñapaʼ oʼ ahuoʼ. Oʼ c̈hap all t̃oño ñeñt̃ sets Gazopaʼ oʼ entosan puesheñarr etiopoʼmarneshaʼ. Añ etiopoʼmarneshaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ aña poʼtaruas pen oʼch cohuam̃penan ora allpon quelle ñeñt̃ gobiernocop alla paʼnyo. Paʼneypaʼ añ paʼsoʼcheñ Etiopía. Ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃tetsa all paʼnyopaʼ añ paʼsoʼcheñ Candace ñeñt̃paʼ coyaneshaʼ. Añ yacma ñeñt̃ entos Felipepaʼ ñeñt̃paʼ acaparet̃ acheñ. Añña etiopoʼmarneshaʼpaʼ errteʼ asuenaʼ Jerusaléño allempo entos Felipe. T̃arroʼmar ta all oʼch maʼyochenanaʼ Yompor.
ACT 8:28 Allempoña oʼ alla puerrerra paʼnyo. Ñapaʼ alla anen poʼcarro. Ñeñt̃ña carropaʼ cahualla matateneʼ. All anenpaʼ all lleyenan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ara ñoñets lleyen ñeñt̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ.
ACT 8:29 Añña Parets Puecamquëñpaʼ eñotatan Felipe, ñeñt̃ña oteʼ: —Oʼch penteñaʼ ñeñt̃ anets t̃arro eʼñe all carro.
ACT 8:30 Felipeñapaʼ oʼ mata. Matapaʼ c̈hap allameʼtetspaʼ oʼ eʼmosan c̈hoʼ lleyenan añ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ quellquëʼt̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Eʼmos Felipepaʼ atet̃ otos: —¿Eñotoc̈henaʼt penteñ ñeñt̃ atet̃ oten ñeñt̃ pelleyen?
ACT 8:31 Ñañapaʼ atet̃ och: —Errot̃enohuat̃eʼcaʼye neñochñaʼ amacaʼye eñalle ñeñt̃chaʼ neñotateʼ. Ñatoʼ oʼch p̃aʼtap̃ p̃a oʼch yanorr parro.
ACT 8:32 Oʼ aʼtap Felipepaʼ oʼ cohuos all lleyen. Añ lleyen Yompor poʼñoño ñeñt̃paʼ añ ñoñets ñeñt̃ quellquëʼt̃ Isaías: Atet̃chaʼ p̃a ña atet̃ ñerraʼm carrnero. Ñehua, carrneropaʼ oʼch yanem̃ allchaʼ yemtsepaʼ amach amaʼtoc̈hto. Amapaʼ ñerraʼm yetsorroñ pueʼchpaʼ amach amaʼtoc̈hto. Atet̃chaʼ p̃a ña, amach es oto.
ACT 8:33 Nanac mueroc̈htachet, ama pocteyeʼ ñeñt̃ atet̃ p̃oñet. Ama errot̃eno oʼch yotua ora allohuen ñeñt̃ atet̃ sosey p̃aʼyes pamoʼtsnaʼtarneshaʼ. Oʼ muetsetpaʼ, oʼhuañ corra añe patsro. Añpaʼ allohua atet̃ quellquëʼt̃ Isaías.
ACT 8:34 Allempoña ñeñt̃ etiopoʼmarneshaʼpaʼ oʼ aʼp̃t̃oʼch Felipe: —Ñehua, p̃oten, ¿eseshocpaʼtña eñen arr Isaías, ñatoʼ ñocpat̃eʼ amapaʼ poʼpsheññecopt̃eʼ?
ACT 8:35 Allempoña Felipepaʼ oʼ serrpareʼtach cohuen ñoñets atet̃ pena Jesús. Eñotach añ ñeñt̃ara Isaías poʼñoñpaʼ eñen Jesúsocop. Allempoñapaʼ oʼ eñotach ñam̃a poʼpoñ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ara ñeñt̃ atet̃ pena Jesús.
ACT 8:36 Allña allenet̃ matam̃penetpaʼ oʼ entoset oñ, atet̃ ot etiopoʼmarneshaʼ: —Taʼm, ¿pocteʼt̃eʼ t̃eʼ oʼch napataret̃ta Partsocop?
ACT 8:37 Felipeñapaʼ atet̃ och: —Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h p̃ameʼñena peyoc̈hrocmañenpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch p̃apataret̃ta Partsocop. Etiopoʼmarneshaʼñapaʼ atet̃ ot: —Napaʼ poʼñoc̈h nameʼñena. T̃eʼpaʼ neñoteñ Jesucristo ñeñt̃paʼ ñeñt̃ Yompor Puechemer.
ACT 8:38 Allempoñapaʼ oʼ t̃omatoset poʼcarro sohuaʼrrtosetpaʼ oʼ ahuanmuet oño. Allña apatos Felipe.
ACT 8:39 Oʼ c̈haʼnerret oñot̃paʼ Yompor Puecamquëññapaʼ oʼ anman Felipe aʼyo. Allñapaʼ machayot̃a maʼnata alla. Ñeñt̃ etiopoʼmarneshaʼpaʼ ama enterrano Felipe. Allempopaʼ oʼ ahuerr etiopoʼmarneshaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ. Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ p̃a etiopoʼmarneshaʼ.
ACT 8:40 All anetso Azotopaʼ all orrterraña Felipe. Allñapaʼ serrpareʼtatosanet cohuen ñoñets alloch yequeshp̃a. Allempoñapaʼ oʼ ahuoʼ ñam̃a anetso Cesareo, nanac serrpareʼtyesnom ora anetsoʼmar all oñomyes.
ACT 9:1 Allempoña Saulopaʼ nanac eʼmoñeʼtenan ñeñt̃ ameʼñenaya Yepartseshar Jesús. Paʼtsrreʼmueñot̃paʼ atet̃ ot: —Napaʼ oʼch naʼcllatueñaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya Jesús. Ñeñt̃oʼmarña oʼ ahuoʼ alloʼtsen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ corneshaʼ eʼñe all Jerusaléño.
ACT 9:2 C̈hap alloʼtsenpaʼ oʼ enamos orden att̃och aʼcllatuan ñeñt̃ ameʼñetsa. Oʼ enam orden ñeñt̃chaʼ anom aʼyo anetso Damasco allecma apc̈henet judioneshaʼ poʼprahuo. Oʼch c̈hap allpaʼ oʼch aposan ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa puerahuo. Att̃och apet all llesens att̃och rromanatan acheñ ñeñt̃ cot̃eneʼ Jesús poct̃ap̃ña. Amaʼt coyaneshac̈hno ñam̃a yacmaneshac̈hno oʼch rromanatanet oʼch huancatanet oʼch anmaret̃terret Jerusaléño. Atet̃ cot̃apeʼchña Saulo.
ACT 9:3 Allempoña agapuan orden allempoñapaʼ oʼ ahuoʼ. Oʼ c̈hap allameʼtets Damascopaʼ machayot̃a ñeñt̃ nanac poptetsa entot̃paʼ oʼ c̈hoyoʼtam̃pes eʼñe ñesho.
ACT 9:4 Oʼ c̈hoyoʼtam̃pespaʼ ñañapaʼ alla rromopra patso. C̈hap patsopaʼ eʼman ñoñets ñeñt̃ atet̃ oten: —Esomareʼt Saule pemueroc̈htatennanña ñeñt̃ nameʼñenaya.
ACT 9:5 Sauloñapaʼ atet̃ ot: —¿Eseshapeʼt Ayochreshat̃e eñets? Ñeñt̃ eñetspaʼ alla otererr: —Napaʼ ñeñt̃en Jesúsen, ñeñt̃ara ñeñt̃en pemueroc̈htaten. Añpaʼ p̃añeña mueroc̈htatetsa. T̃arroʼmar c̈ha p̃ottena ñerraʼmrrat̃eʼ ashen ñeñt̃ eʼñe pat̃pareʼteñot̃ ñañeñachña atserrp̃atetsa.
ACT 9:6 Sauloñapaʼ poʼyorñot̃paʼ c̈ha paʼshmuena allempoñapaʼ atet̃ ot: —Partseshachaʼ t̃eʼpaʼ ¿errot̃enaʼt penmen ñeñt̃chaʼ atet̃ nepena? Partseshaʼña Jesúspaʼ atet̃ otererr: —T̃eʼñapaʼ oʼch petanta, ahuep̃ Damasco. Allchaʼña otapet ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a.
ACT 9:7 Ñeñt̃ parro epuet sen Saulo ñetñapaʼ att̃a cohuanrrortenet. Pocuanrrorteñot̃etpaʼ ama errot̃ oteto. Ñetpaʼc̈hoʼña eʼmuet ñeñt̃ eʼmorrtatsa t̃arraña ama es enteto.
ACT 9:8 Allempoña Saulopaʼ oʼ tanta. Tantapaʼ oʼch cohuaʼyespaʼ ama ento. Ñeñt̃oʼmarña att̃a echaʼnmet potot̃paʼ oʼ anmet Damasco.
ACT 9:9 Oʼ c̈hap Damascopaʼ maʼpamuet Sauloñapaʼ ama enteno, ñam̃a ama es rreno, ñam̃a ama es orreno, amaʼt coñeʼt̃a.
ACT 9:10 Damascoñapaʼ alloʼtsen puesheñarr ñeñt̃ nanac ameʼñenaya Yepartseshar Jesús. Ñañapaʼ añ paʼsoʼcheñ Ananías. Añña Ananíaspaʼ Yepartseshar Jesús orrtoña atet̃ ñerraʼm puec̈hopoñot̃ oʼ c̈horeʼchpaʼ atet̃ och: —¡Ananías! Ananíasña anap̃paʼ, atet̃ ot: —Napaʼ Nepartseshare añen.
ACT 9:11 Yepartsesharñapaʼ alla otererr: —Oʼch notap̃ atet̃chaʼ pep̃a. Oʼch ahuep̃ alloʼtsen t̃oñ ñeñt̃ nanac pac̈harr allchaʼ pentos Judas paʼpaquëll. Pec̈hap all paʼpacllopaʼ oʼch p̃aʼp̃t̃oʼtos erroʼtsent̃eʼña ñeñt̃ Saulo ñeñt̃ tarsoʼmarneshaʼ. Alla otererr Yepartseshar: —Oʼch notap̃ ñam̃a, añ ñeñt̃ara Saulo eʼñe t̃eʼpaʼ alloʼtsen maʼyochetsa.
ACT 9:12 Napaʼ oʼ norrtatuoñ ñeñt̃ oʼ entua neshot̃. Oʼ entuan atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ añ paʼsoʼcheñ Ananías huapatsa. Oʼ huapa ñeshopaʼ oʼ nosan pot ñesho oʼch alla cohuerr.
ACT 9:13 Ananíasñapaʼ alla anapuererr: —Partseshachaʼ napaʼ oʼ neʼmareʼch atet̃ oʼ p̃a añ ñeñt̃ara Saulo. Shonteʼ acheñ oʼ eʼmareʼtatnet att̃o ñapaʼ nanac mueroc̈htatenan ñeñt̃ p̃ameʼñenaya Jerusaléño.
ACT 9:14 T̃eʼpaʼ ñapaʼ echenan orden oʼch huancatyesey allohueney ñeñt̃ey p̃ameʼñenaya, oʼch anmatey cárcelo. Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornanesharpaʼ oʼ apet Saulo añ orden.
ACT 9:15 Yepartsesharñapaʼ alla otererr: —T̃arraña amaʼt atet̃ t̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ all, ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃. T̃eʼpaʼ oʼ neneʼ Saulo ñeñt̃chaʼ naʼpot̃eneʼ neñoñ am̃chaʼtaret̃neshesho. Amaʼt poʼpoñec̈hno acheñeneshopaʼ ñapaʼ aʼpot̃onchaʼ neñoñ. Ñam̃a amaʼt israelenaʼtarneshopaʼ oʼch aʼpot̃on neñoñ.
ACT 9:16 Ñam̃a oʼch neñotach Saulo ñapaʼ oʼch mueroc̈hta nanac nocop, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch ameʼñaʼna na. Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ serrpareʼt Yepartseshar epuet Ananías.
ACT 9:17 Allempoñapaʼ oʼ ahuoʼ Ananías oʼch entenanaʼ Saulo. C̈hap allpaʼ oʼ beʼt̃osos pocollo alloʼtsen Saulo. Oʼ ponmosyapaʼ oʼ nosan pot eʼñe ñesho. Nohuan pot eʼñe ñeshopaʼ otosan Saulo, atet̃ och: —Masheñe Saule, Yepartseshar Jesús ñeñt̃caʼye p̃orrtoya allempo p̃oñen t̃oño. T̃eʼpaʼ añ ñeñt̃ara Yepartseshar Jesús oʼ mueñan na oʼch non att̃och alla pecuerr, ñam̃a att̃och chorrap̃a Parets Puecamquëñ.
ACT 9:18 Ñeñt̃a otuapaʼ allorocma rrataʼnom paʼclloyot̃ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ es paʼtall, oʼ alla cohuerr eʼñe cohuen. Alla cohuerr eʼñe cohuenpaʼ allempoñapaʼ apataret̃ta Yomporecop.
ACT 9:19 Oʼ apataret̃etuapaʼ oʼ rrallmeʼcherr. Oʼ alla c̈herr poʼhuamenc. Allempoñapaʼ allponmaterrerr alla Damascopaʼ oʼ serrpareʼt epuet ñeñt̃ ameʼñetsa.
ACT 9:20 Ñam̃a Saulopaʼ c̈hocma sen judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼ serrpareʼtatenanet atet̃ pena Jesús. Otanet añ Jesúspaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña Parets Puechemer.
ACT 9:21 Allohuenet ñeñt̃ eʼmueneʼpaʼ otyeset: —Taʼ, errot̃enuañacaʼyeña t̃eʼ ñeñt̃ yacmar. Añmapaʼ ñeñt̃caʼye mueroc̈htatayeʼt̃ ahuaña ñeñt̃ ameʼñenaya Jesús all Jerusaléño. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ huena arr, mueneñ oʼch rromanatenanaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa oʼch anmaret̃tet cornaneshesho ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar.
ACT 9:22 Saulopaʼ alloʼna sen huomenc p̃aʼnmueʼ pueyoc̈her att̃och serrpareʼtan Yompor poʼñoñ. Nanac serrpareʼtatanet att̃o poʼñoc̈h Jesúspaʼ ñeñt̃ara Cristotats. Amaʼt judioneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa Damascopaʼ ama errot̃eno anapeto.
ACT 9:23 Att̃eña oʼ allponmatpaʼ añña judioneshaʼpaʼ oʼpachet oʼch muetset.
ACT 9:24 Saulopaʼ eʼmareʼch oʼ oʼpachet, oʼch cohuet att̃och oʼch muetset. Arr cohuet allot̃ecma beʼt̃enet all aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ ora anets. Ellapeneteʼt̃ cohuameʼtet ñam̃a arepeneteʼt̃.
ACT 9:25 T̃arraña ñeñt̃ pueyochreshaʼ Saulopaʼ oʼ anmet tsapo alloʼtsen pocoll eʼñe all aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ anets, allñapaʼ eñall ventana allot̃ aʼsuatam̃peret atarret cañt̃rot̃.
ACT 9:26 Allempoñapaʼ ahuerr Jerusaléño. C̈herr Jerusaléñopaʼ atarr mueneñ oʼch entenanaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñeñt̃ña ameʼñetsapaʼ ama mueneto oʼch entenanetaʼ t̃arroʼmar nanac mechaʼteñet, otenapuetañ att̃oʼt̃eʼ shequënanet oʼ ameʼña.
ACT 9:27 Añña puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Bernabépaʼ ñañapaʼ oʼ anem̃ alloʼtsen Jesús puellsensarneshaʼ, oʼ otosanet: —Añ Saulopaʼ oʼ entan Yepartseshar Jesús allempo sen Damasconet̃. Yepartsesharepaʼt epuet serrpareʼt. Ñañapaʼ ama mechaʼto ñeñt̃oʼmar atarr serrpareʼt Damasco atet̃ pena Jesús.
ACT 9:28 Allempot̃eññapaʼ eʼñe pocteʼ eñchet, allempoñapaʼ oʼ eʼñe parrocmatuet. Ñapaʼ ama mechaʼteno amaʼt mamesha. Atarr nanac serrpareʼtan Jesús poʼñoñ.
ACT 9:29 C̈hocmach serrpareʼten epuet judioneshaʼ ñeñt̃ eʼmueneʼ griegac̈hpaʼ t̃arraña amach pocteyeʼ enteñeto. Allempoñapaʼ oʼpachet ñam̃a all oʼch muetset.
ACT 9:30 Allempoña ñeñt̃ parro ameʼñenetpaʼ anmet Saulo poʼpoñ anetso Cesareo. Allot̃paʼ oʼ mueñet ñam̃a anetso Tarso.
ACT 9:31 Att̃eñapaʼ oʼ muetsoñeñtuerra ñeñt̃ amueroc̈htatañ. All Judeo ñam̃a Galileo ñam̃a Samariopaʼ oʼhuañ amueroc̈htataret̃tet atet̃ peteʼt̃ ahuaña. Allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa alloʼna senet huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈hret. Att̃eñapaʼ oʼ shontaʼnma ñeñt̃ ameʼñetsa. Pameʼñeñot̃etpaʼ alloʼna senet mechaʼnaʼtnomuet Yompor. Ñam̃a alloʼna Parets Puecamquëñpaʼ nanac coshatenanet.
ACT 9:32 Att̃eña Pedropaʼ c̈hocmach taʼyena emoʼtyeseʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Parrochpaʼ oʼ c̈hap alloʼtsen ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso paʼsoʼcheñ Lida.
ACT 9:33 Allñapaʼ entosan puesheñarr yacma añ paʼsoʼcheñ Eneas. Ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ echarrtena alla p̃anena oʼ posoc char.
ACT 9:34 Oʼ entos Pedropaʼ atet̃ otos: —Oʼch Eneaso notap̃, Jesucristopaʼ oʼch aʼcrraterrep̃. T̃eʼñapaʼ oʼch petanta oʼch p̃aññoʼten pemueʼ. Allorocma correna, oʼ tantena.
ACT 9:35 Allohuen ñeñt̃ yec̈hetsa Lido ñam̃a Sarónopaʼ allempoña eñchetpaʼ c̈ha puesuerret ñeñt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ñet oʼ ameʼñerrñañet Yompor poʼñoñ.
ACT 9:36 Eñall puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa añ paʼsoʼcheñ Tabita, añ ñeñt̃ara soʼchñets Tabita ñeñt̃ otenet griegac̈ho Dorcas. Ñapaʼ arr yec̈hena anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Jope eʼñe alla allameʼtets Lido. Ñañapaʼ nanac amueraña, c̈hocmach yenpuenan ñeñt̃ huocchañetyets.
ACT 9:37 Allempopaʼ oʼ atsnaʼt. Atsnaʼtpaʼ att̃eñapaʼ oʼ rroma. Rromapaʼ pamoʼtseshaʼñapaʼ oʼ apach atet̃ yec̈henet ñet. Apatuetpaʼ oʼ p̃anet enonet̃ all tama aʼyohuen b̃at̃.
ACT 9:38 Allempoña ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ oʼ eʼmareʼchet Pedro allameʼttsoʼtsena all anets Lido. Oʼ eʼmareʼchetpaʼ oʼ mueñet epsheña yacma att̃och oteñetaʼ onepaʼ all allorocma. Allempoña c̈hapuet Pedreshopaʼ
ACT 9:39 Pedroñapaʼ oʼ cot̃erranet. C̈hap allpaʼ oʼ anmet all cuarto eno alloʼtsen arromñat̃. All t̃omc̈hen shonteʼ rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ llecanrrortetsa. Allñapaʼ all gatannaʼtyenet ñeñt̃ chorraʼyenet ñeñt̃ sepechyesanet ahuaña Tabitañ.
ACT 9:40 Pedroñapaʼ mueñuanet allohuenet aʼyenet̃. Oʼ mueñuanet aʼyenet̃paʼ oʼ concorposa, oʼ maʼyocha. Maʼyochuapaʼ oʼ puetallsa arromñat̃eshonet̃paʼ atet̃ och: —Oʼch Tabita notap̃, petanterra. Allempoñapaʼ acuerrocheʼ. Oʼ enterran Pedropaʼ c̈ha anerrets.
ACT 9:41 Pedroñapaʼ cheter potot̃paʼ echanter att̃och t̃err. Allempoñapaʼ oʼ c̈horeʼterran ñeñt̃ ameʼñetsa ñam̃a rret̃orrnaneshac̈hno. Oʼ beʼt̃osc̈haʼterretpaʼ oʼ gaterranet oʼ tanterra ñeñt̃ rromats.
ACT 9:42 Allohuenet ñeñt̃ yec̈hetsa all Jopopaʼ oʼ eʼmareʼchet atet̃ pena Pedro. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñ oʼ ameʼñeret Yepartseshar Jesús.
ACT 9:43 Pedroñapaʼ alla aʼpa atomat alla Jopo. Oʼ aʼpa all Simón paʼpacllo. Ñeñt̃ Simónpaʼ añ poʼtaruas pen oʼch aʼcohuenetyesan paʼrrom.
ACT 10:1 Eñall puesheñarr capitán, añ socheʼt̃ Cornelio. Ñañapaʼ alloʼtsen anetso añ paʼsoʼcheñ Cesarea. Allñapaʼ ña mueñanateneʼ c̈harroch c̈harraʼ guardianeshaʼ ñeñt̃ oteñet Guardia Italiana.
ACT 10:2 Añña Cornelioñapaʼ nanac cohuen cot̃apeʼcheʼt̃ Partsocop, ñam̃a nanac mechaʼnaʼteñ. Amaʼt ñeñt̃ yec̈hetsa eʼñe parro ñetpaʼc̈hoʼña cot̃apeʼcheteʼt̃ cohuen Partsocop. Ñapaʼ nanac amueraña, shonteʼ es apaʼyesaneʼt̃ ñeñt̃ es palltatseʼt̃. Ñam̃a c̈hocmach maʼyochenana Parets.
ACT 10:3 Att̃a yec̈hena amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Parrochpaʼ oʼ coyaʼnen atsneʼpaʼ orrtoña ñeñt̃ Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Orrtoña atet̃ ñerraʼm puec̈hopoñot̃, t̃arraña ama c̈hoyeʼ c̈hopoʼteñe. T̃arraña oʼ orrtoñapaʼ eʼñe cohuen eñch. Oʼ huapapaʼ atet̃ otos: —¡Cornelio!
ACT 10:4 Ñañapaʼ puem̃chaʼnañot̃paʼ att̃a cohueʼ, allot̃ñapaʼ atet̃ otap̃: —¿Esoʼtña Partseshachaʼ pemnen? Mellañot̃eññapaʼ alla otererr: —Pemaʼyocheñot̃ t̃eʼpaʼ oʼ yerpap̃a Yompor. Eʼñe pocteʼ entennap̃ att̃o es p̃apaʼyeñ ñeñt̃ es palltetsa.
ACT 10:5 T̃eʼñapaʼ añ pocteʼ oʼch pemñe acheñ Jopo oʼch p̃agotach puesheñarr añ paʼsoʼcheñ Simón, ñeñt̃ara oteñet Pedro.
ACT 10:6 Ñapaʼ all aʼpuena poʼpsheñeñ Simón paʼpacllo. T̃eʼpaʼ ñachña p̃oterreʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ peperra. Ñehua, ñeñt̃ Simón all aʼpuena Pedro ñeñt̃caʼye aʼcohuenetyeneʼña paʼrrom. Paʼpaquëllpaʼ ontapoʼtsen. Añpaʼ allohua atet̃ ot Yompor poʼm̃llañot̃eñer.
ACT 10:7 Ñeñt̃a otuapaʼ oʼ ahuerr. Ahuerrpaʼ Cornelioñapaʼ c̈horeʼtan epsheña ñeñt̃ taruasets eʼñe alla pocollo, c̈horeʼtan ñam̃a puesheñarr poʼsolltarer ñeñt̃paʼ aña poʼtaruas penet att̃och cohuam̃peñet poʼcap̃tánret. Añpaʼ ñeñt̃ cohuen cot̃apeʼchets Partsocop ñam̃a.
ACT 10:8 Allot̃paʼ oʼ serrpareʼtatanet ora att̃o orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Ñeñt̃a serrpareʼtatuanetpaʼ oʼ mueñanet Jopo. Allempoñapaʼ ahuanmuet.
ACT 10:9 Tsapat̃ñapaʼ oʼ c̈hapmochet Jopo. Oʼ c̈hapmochetpaʼ Pedroña eʼñe alla pocollopaʼ oʼ aʼtap eno allchaʼ maʼyochosa. Allempopaʼ c̈hapmoch pocto.
ACT 10:10 Oʼ c̈hapmoch poctopaʼ cheporra Pedro. Atarroʼ mueneñeñ oʼch rraʼpaʼ t̃arraña ama potenaʼña rreñets. Alla cohuenpaʼ oʼ huapoña ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm c̈hoʼ es c̈hopoʼten.
ACT 10:11 Entoñapaʼ oʼ entan ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm atarr shetamuets. Enot̃paʼ c̈ha sohuam̃pesnena, ac̈haram̃p̃saret̃ paʼtats poʼtop̃ñeʼmarot̃. Añña ñeñt̃ ac̈haram̃p̃saret̃paʼ sohuaʼnetsa patsonet̃ eʼñe ñeshonet̃.
ACT 10:12 Allña shetamtso eʼñe oʼponopaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ paʼnamen berroc̈hno, amaʼt poʼpoñ berroc̈hno ñeñt̃ ama arrapoyeʼ eñcheʼt̃e judioneshaʼ. Ñam̃a alloʼtsaʼyen paʼnamen shechpec̈hno ñam̃a paʼnamen ot̃ec̈hno.
ACT 10:13 Oʼ c̈hap allameʼtets ñesho, Pedroñapaʼ eʼman ñoñets, atet̃ oten: —Pedro oʼch pemtsa añ berr oʼch perreʼ.
ACT 10:14 Pedroñapaʼ atet̃ ot: —Ama Nomporchaʼ, nerreñe. Napaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama nerrare ñeñt̃ ama arrapahuoyaye atet̃ yeyc̈hena ya ñeñt̃ey judioneshay.
ACT 10:15 Allempoñapaʼ oʼ alla oterrerr ñeñt̃ eñets, atet̃ ot: —Ñeñt̃ oʼ aʼcohuentatua Yomporpaʼ p̃apaʼ amach p̃otatsto añmapaʼ ama cohuenayaye.
ACT 10:16 Añpaʼ eʼñe maʼpocha eʼm̃paʼ allempoñapaʼ oʼ alla aʼterr enonet̃, oʼ alla chenquërra.
ACT 10:17 Allempoñapaʼ Pedropaʼ nanac moññeʼtacha, oʼ cot̃apeʼchpaʼ atet̃ ot: —Esuañacaʼ otenenña ñeñt̃ oʼ nentua. Ñeñt̃ nanac moññeʼtenapaʼ allempocma c̈hap ñam̃a ñeñt̃ mueñen Cornelio. Ñetpaʼ oʼ aʼp̃t̃oʼtnomuet errat̃eʼ yec̈henaña Simón. Allempoña entoñet Simón paʼpaquëllpaʼ, oʼ c̈hapuet allot̃ beʼt̃enetpaʼ
ACT 10:18 oʼ c̈horeʼtoset atet̃ otoset: —¿Arreʼt aʼpuenaña ñeñt̃ sochetsa Simón ñeñt̃ara ñeñt̃ otenet Pedro?
ACT 10:19 Pedroñapaʼ eʼñe alla enopaʼ amaʼt orameñ moññeʼtenana ñeñt̃ oʼ entuapaʼ añña Parets Puecamquëñpaʼ atet̃ och: —Oʼ c̈hap maʼpsheña acheñ ñeñt̃ peʼneneʼ.
ACT 10:20 T̃eʼpaʼ oʼch pesuerra t̃ayecma oʼch p̃oct̃erranet. Amach pem̃chaʼtatsto. Napaʼ na mueñenahuet att̃o huapuet arr. Añpaʼ atet̃ ot Parets Puecamquëñ.
ACT 10:21 Ñeñt̃a otuepaʼ Pedroñapaʼ asuerrocheʼ patso. Oʼ c̈hap alloʼtsen añ maʼpsheña atet̃ otapanet: —Napaʼ naña ñeñt̃en seʼnen. ¿Esocpaʼtña sehuena?
ACT 10:22 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Yapaʼ añ yemñeneʼ capitán Cornelio. Capitánpaʼ oten p̃onepaʼtoʼ. Ñapaʼ orrtoña Parets poʼm̃llañot̃eñer atet̃ och: “P̃agotach Pedro onepaʼ. Ñam̃a pocteʼ oʼch peʼm̃ñoch ñeñt̃chaʼ atet̃ otap̃.” Atet̃ och Parets poʼm̃llañot̃eñer. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼ yehuapa. T̃arroʼmar capitán Corneliopaʼ ñapaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼchen Partsocop ñam̃a nanac mechaʼnaʼteñ. Eʼñe cohuen enteñ allohuen judioneshaʼ.
ACT 10:23 Allempoña Pedropaʼ atet̃ otapanet: —Ñehua, sebeʼt̃os allach saʼpa, tsapat̃achña ahuey parro. Allñapaʼ alla moset, tsapat̃ñapaʼ ahuanenet. Poʼpotantañpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ ameʼñetsa eʼñe alla Jopopaʼ oʼ cot̃aʼhuanmuet ñamet.
ACT 10:24 Tsapat̃ñapaʼ oʼ c̈hapuet Cesareo. Cornelioñapaʼ alla cohuenan Pedro oʼch huapa. Ñapaʼ oʼ huaʼñaʼhuan pamoʼtseshaʼ ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ epuet yemtena. Ñetñapaʼ all cohueñet eʼñe parro.
ACT 10:25 Oʼ huapa Pedro. Oʼ huapapaʼ Cornelioñapaʼ oʼ tantnoma att̃och oʼch poctap̃. Oʼ concorposñaña oʼch maʼyochap̃ya.
ACT 10:26 T̃arraña Pedroñapaʼ oʼ cheterpaʼ atet̃ och: —Petanterra, amach pemaʼyochatsetno. Napaʼc̈hoʼña arromñat̃ena.
ACT 10:27 Oʼ tanterrapaʼ serrpareʼtatannaʼtet mameʼpaʼ allot̃ñapaʼ oʼ beʼt̃osc̈haʼtet pocollo. Allñapaʼ oʼ entosan shonteʼ acheñ ñeñt̃ oʼ c̈hac̈haʼt.
ACT 10:28 Allempoñapaʼ otanet Pedro: —Sapaʼ señoteñ ya judioneshaypaʼ ama pocteyeʼ yenteñe oʼch yeyemcha poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. T̃arroʼmar yapaʼ atet̃ yeyc̈hena amach yeyaʼrrotatsche acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. T̃arraña t̃eʼ Yomporpaʼ oʼ yec̈hatuan amach yentatsche poʼpsheñeñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye.
ACT 10:29 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ nohuapa arr t̃ayecma allempo agotatennet. T̃eʼñapaʼ oʼch naʼp̃t̃oʼtap̃ ¿esocopt̃eʼ p̃agotatenen?
ACT 10:30 Allempoñapaʼ Cornelioñapaʼ atet̃ ot: —Ahuaña oʼ t̃aya paʼtatsmat met, napaʼ alla nemaʼyochena, ñam̃a nemaʼyocheñot̃ oʼ nequec̈hpaʼ nerrar mameʼ. Ñeñt̃ att̃ecma nepena allempocma nemaʼyochena nepacllo atet̃ ñerraʼm t̃eʼ coyaʼnen atsneʼ. Allempopaʼ machayot̃a orrtona puesheñarr yacma eʼñe allameʼtets. Paʼshtampaʼ añ chorrena ñeñt̃ nanac cohuen poptetsa.
ACT 10:31 Ñañapaʼ otosen: “Cornelio, pemaʼyocheñot̃ t̃eʼpaʼ eʼmuenep̃ Yompor. Eʼñe pocteʼ entennap̃ att̃o es p̃apaʼyeñ ñeñt̃ es palltetsa. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ yerpap̃a.
ACT 10:32 T̃eʼñapaʼ oʼch pemñe acheñ Jopo oʼch p̃agotach puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Simón ñeñt̃ara ñeñt̃ otenet Pedro. Ñapaʼ alla aʼpuena poʼpsheñeñ Simón paʼpacllo. Ñach huapatsapaʼ ñapaʼ serrpareʼtatosep̃chaʼ. Ñehua, ñeñt̃ Simón all aʼpuena Pedro ñeñt̃caʼye aʼcohuenetyeneʼña paʼrrom. Paʼpaquëllpaʼ ontapoʼtsen.” Añpaʼ allohua atet̃ oten ñeñt̃ norrtoya.
ACT 10:33 Ñeñt̃oʼmarña nagotatenep̃. T̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ oʼ pehuapa. T̃eʼpaʼ Yompor eñoteney ñeñt̃ey arroʼtsaʼyeney yemneñ oʼch yeʼm̃ñotap̃ oʼch peserrpareʼtatey errpont̃eʼ Yompor yec̈hatenep̃.
ACT 10:34 Pedroñapaʼ alla oterrerr: —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼ neñoch t̃arroʼmar oʼ c̈hapona neyoc̈hro, ama ñapt̃a judioneshaʼ morrentenoña Yompor.
ACT 10:35 Añña amaʼt erraʼtsen paʼnamen acheñ, eñallchaʼña puesheñaʼtets ñeñt̃chaʼ mechaʼnaʼteneʼ Yompor ñam̃a ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen es pets Yomporecop. Ñeñt̃paʼ eʼñech pocteʼ enteñ Yompor, amaʼt erraʼtsena acheñer.
ACT 10:36 Alla oterrerr Pedro: —Sapaʼ señoteñeʼtña Yomporpaʼ oʼ mueñonay Puechemer Jesucristo, ñeñt̃ey judioneshacpay. Añ ñeñt̃ara Jesúspaʼ oʼ aʼpoctatuonay eʼñe cohuen Partsocop att̃och cosheñtsoʼtseneychaʼ. T̃eʼñapaʼ ñach Yepartseshar yeperr allohueney. Añ cohuen ñoñetspaʼ oʼ serrpareʼtuet erracmañen Judeoʼmar. Ñanompaʼ serrpareʼcheteʼt̃ Galileo allempo apateʼt̃ Juanañ.
ACT 10:38 Alla oterraneterr Pedro: —Señoteñt̃eʼ Yomporpaʼ oʼ nan Puechemer Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ. Oʼ chorracha Parets Puecamquëñ ñam̃a nanac ahuamencat̃ peʼ. Allot̃paʼ all chopeñeʼchyeseʼt̃paʼ nanac amuerañteʼt̃. Aʼcrratyesaneʼt̃ allohuen ñeñt̃ mueroc̈htatyeseʼt̃ oneñet̃, t̃arroʼmar Pomporpaʼ nanac yenpueʼt̃.
ACT 10:39 Alla oterraneterr Pedro: —Yapaʼ oʼ yentuoñ ora allpon atet̃ p̃aʼyeseʼt̃ all yec̈hena judioneshaʼ ñam̃a all Jerusaléño. Yapaʼ oʼ yentue ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ yaʼpot̃oñ ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseʼt̃. Allot̃ñapaʼ oʼ corsoʼtam̃p̃set tsacho, att̃o muetset.
ACT 10:40 T̃arraña pomaʼpamtañopaʼ tantater Pompor. Allempoña Pomporpaʼ orrtaterrnay eʼñe ya yocop.
ACT 10:41 T̃arraña ama allohuenacpayeʼ orrterro, eʼñe yañeñacpa ñeñt̃ey naʼ Yompor oʼch yaʼpot̃oñ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Jesús. Allempoña tanterrapaʼ yapaʼ yerrallmeʼchapretuer ñam̃a yorruerr coñeʼt̃aʼtets parro.
ACT 10:42 Alla oterrerr Pedro: —Ñapaʼ oʼ otey oʼch yeserrpareʼtach acheñeneshaʼ, oʼch yaʼpot̃oñ att̃o yeñoch Yomporpaʼ oʼ nan Puechemer Jesús ñach acreʼ allohuen acheñeneshaʼ—errot̃enchaʼ corret puesheñaʼttset. Acranchaʼ allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ corretsa ñam̃a amaʼt ñeñt̃ oʼ collaʼhuena.
ACT 10:43 Alla oterrerr Pedro: —Ñeñt̃ amaʼt ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñpaʼ ñeñt̃ara Jesús aʼpot̃eteʼt̃. Amaʼt ahuat̃ ñetpaʼ oteteʼt̃ ñerraʼm yameʼñera ña Pomporpaʼ eʼñech peretnaʼhuerrnay yoʼchñar.
ACT 10:44 Amaʼt allempo serrpareʼten Pedropaʼ añña Parets Puecamquëñpaʼ ahuepaʼt chorranet allohuenet ñeñt̃et eʼm̃ñoteʼ.
ACT 10:45 Añña judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa ñeñt̃ parro huapa Pedro, ñetñapaʼ att̃a cohuanrrortenet, oʼ otet: —Errot̃enot̃uat̃eʼcaʼye chorranet ñamet Parets Puecamquëñ eʼñe att̃ot̃a, ñetpaʼ amacaʼye judioneshayayeto. Atet̃ otet ñet.
ACT 10:46 T̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ahuepaʼt chorranet ñamet Parets Puecamquëñ t̃arroʼmar ñetpaʼc̈hoʼña ahuepaʼt eñosyeset poʼpoñ ñoñtso. Eʼñe poʼpoñ ñoñtso ayeʼchoc̈htachet Yompor. Att̃o eʼmanet judioneshaʼ. Allempoñapaʼ atet̃ ot Pedro:
ACT 10:47 —Amaʼt pocteʼ senteñe oʼch apataret̃tet Partsocop. T̃arroʼmar oʼ chorranet Parets Puecamquëñ eʼñe atet̃ ñerraʼm ya.
ACT 10:48 Allempoñapaʼ otanet Pedro: —T̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ sameʼñeñot̃ Jesucristo oʼch sapataret̃ta. Allempoña apataret̃etuetpaʼ atet̃ ochet Pedro aʼpuepaʼtoʼ alla allponmat.
ACT 11:1 Oʼ allponmat Jesúsña puellsensarneshaʼ oʼ eʼmareʼchet att̃o poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼ ameʼñerrñañet ñamet Yompor poʼñoñ. Att̃o eʼmareʼch Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ ameʼñetsa all Judeo.
ACT 11:2 Allempoña ahuerr Pedro. Allempo c̈herr Jerusaléñopaʼ judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ oʼ cheʼptareʼtapueret Pedro.
ACT 11:3 Oʼ cheʼptareʼchet Pedro, atet̃ ochet: —Esoʼmareʼtña petaña alloʼtsen ñeñt̃ ama judioneshayaye, amaʼt allpaʼ oʼt̃eʼ c̈ha perrallmeʼchapretos—anet.
ACT 11:4 Allempoña Pedropaʼ oʼ serrpareʼtatuerranet ñeñt̃ eʼñe atet̃ p̃a;
ACT 11:5 atet̃ otanet: —Napaʼ alloʼtsenen Jopo. Allempo nemaʼyochena huapona ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm c̈hoʼ es yec̈hopoʼten. Entoñapaʼ oʼ nent ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ shetamuets. Enot̃paʼ c̈ha sohuaʼnena ac̈haram̃p̃saret̃ eʼñe paʼtats poʼtop̃ñeʼmarot̃. Añña ñeñt̃ ac̈haram̃p̃saret̃paʼ sohuaʼnetsa patsonet̃ eʼñe neshonet̃.
ACT 11:6 Napaʼ oʼ necueʼpaʼ allña oʼponopaʼ nent paʼnamen berroc̈hno ñam̃a ñeñt̃ puetsat̃oʼmar, amaʼt poʼpoñ berroc̈hno ñeñt̃ ama arrapahuoyeʼ yenteno ya ñeñt̃ey judioneshay. Nent ñam̃a paʼnamen shechpec̈hno, amaʼt ñam̃a paʼnamen ot̃ec̈hno.
ACT 11:7 Allempoñapaʼ neʼm ñoñets, atet̃ oten: “Pedro oʼch pemtsa añ berr oʼch perreʼ.”
ACT 11:8 T̃arraña napaʼ not: “Ama Nomporchaʼ nerreñe. Napaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama nerrare ñeñt̃ ama arrapahuoyaye atet̃ yeyc̈hena ya judioneshay.”
ACT 11:9 Allempoñapaʼ alla oterrerr ñeñt̃ eñets entot̃, atet̃ ot: “Ñeñt̃ oʼ aʼcohuentatua Yomporpaʼ p̃apaʼ amach p̃otatsto añmapaʼ ama cohuenayaye.”
ACT 11:10 Añpaʼ eʼñe maʼpocha neʼm̃paʼ allempoñapaʼ oʼ alla aʼterr enonet̃ oʼ alla chenquërra—ora.
ACT 11:11 Allempocma oʼ c̈hap ñam̃a maʼpsheña acheñ. C̈hapuet all pocollo all nommuena. Añ maʼpsheña acheñpaʼ arrot̃ mueñonet Cesareot̃.
ACT 11:12 Añña Yompor Puecamquëññapaʼ oten oʼch noct̃erranet. Oten amach nem̃chaʼtatsto. Añ pechapsheña ñeñt̃ arroʼtsen t̃eʼ oʼ yahuanma parro. Allempoñapaʼ yec̈hap paʼpacllo ñeñt̃ nagotateneʼ.
ACT 11:13 Allempoña oʼ yec̈hap paʼpacllopaʼ ñañapaʼ oʼ serrpareʼtatapuey att̃oʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Orrtoñapaʼ atet̃ otos: “Añ pocteʼ oʼch pemñe acheñ Jopo oʼch p̃agotach puesheñarr añ paʼsoʼcheñ Simón ñeñt̃ara ñeñt̃ otenet Pedro.
ACT 11:14 Añña Pedropaʼ ñeñt̃chaʼ peñotateʼ att̃och pequeshperra ñam̃a allohuen p̃amoʼtseshaʼ.” Atet̃ oten Yompor poʼm̃llañot̃eñer.
ACT 11:15 Nañapaʼ oʼ neserrpareʼtosñañ Yompor poʼñoñ. Allempo neserrpareʼtenpaʼ añña Parets Puecamquëñpaʼ ahuepaʼt chorranet. Oʼ chorranet ñet eʼñe att̃ecma chorraʼya ahuaña yam̃a.
ACT 11:16 Allempoñapaʼ oʼ neyerepya atet̃ otey ahuaña Yepartseshar Jesús: “Juanañpaʼ eʼñe oñochaya apateʼt̃ t̃arraña na añchaʼña nechorratasa Parets Puecamquëñ.”
ACT 11:17 Ñehua, Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ oʼch chorranet ñet eʼñe att̃ecma atet̃ chorraʼya ya allempo yameʼñya Yepartseshar Jesucristo. Ñehua, ñerraʼm eʼñe pocteʼ enteñ Yomporpaʼ nañapaʼ errot̃enot̃uat̃eʼcaʼye necheʼptareʼchña Yompor.
ACT 11:18 Ñeñt̃a otuapaʼ allempoñapaʼ alla momaʼhuet allohuenet. Allempoñapaʼ oʼ ayeʼchoc̈htatoñet Yompor, atet̃ otet: —Amaʼt poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye Yomporpaʼ mueneñ oʼch cot̃apeʼcherret ello cohuen alloch ñetpaʼc̈hoʼña corretsetach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen. Allohua ñeñt̃ atet̃ p̃a Pedro ñam̃a Cornelio.
ACT 11:19 Allempo muetset Estebanpaʼ allempot̃eñña orrta mueroc̈hteñets. Nanac mueroc̈htacheteʼt̃ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñeñt̃oʼmarña yetrraʼtyeset allemeña, parratseʼtyeset poʼpoñ anetsoʼmar. Puesheñaʼtetspaʼ ahuanmuet Fenicioʼmar, poʼpotantaññapaʼ ahuanmuet Chipro, poʼpotantañpaʼ ahuanomyeset Antioquío. All chopeñeʼchyesnomuetpaʼ all serrpareʼtyesnomuet Yompor poʼñoñ, t̃arraña aña serrpareʼtatnomuet ñapuet̃ judioneshaʼ.
ACT 11:20 T̃arraña puesheñaʼtets chiproʼmarneshaʼ ñam̃a cireneoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ oʼ c̈hapuet Antioquío. Allñapaʼ aña serrpareʼtatoset ñeñt̃ griegoneshaʼ. Añ serrpareʼtet ñeñt̃ atet̃ pena Yepartseshar Jesús.
ACT 11:21 Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃ p̃anet. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñ ameʼñachet Yepartseshar Jesús, oʼ aʼypoʼñaʼhuerret ñeñt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ñet.
ACT 11:22 Añña ñeñt̃ ameʼñetsa Jerusaléñopaʼ oʼ eʼmareʼchet att̃o shonteʼ ameʼñetsa Antioquío. Ñeñt̃oʼmarña mueñet Bernabé Antioquío, oʼch yenpuenanetaʼ.
ACT 11:23 Allempo c̈hap Bernabé allpaʼ entosan poʼñoc̈h oʼ orrta Yompor puemuereña all. Ñeñt̃oʼmarña nanac coshosa. Oʼ cot̃apeʼchatosanet, atet̃ otanet: —Amach sequec̈hpatstere Yompor poʼñoñ. Huomencchaʼ sep̃aʼ seyoc̈her.
ACT 11:24 Añña Bernabépaʼ ñapaʼ nanac amueraña, nanac chorreña Parets Puecamquëñ. Atarr ameʼñena. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ ameʼñatana acheñeneshaʼ att̃och cot̃eret Yepartseshar.
ACT 11:25 Allempoña ahuoʼ Bernabé. Oʼ c̈hap Tarso allchaʼ eʼnerranaʼ Saulo. Allña entospaʼ aʼsecher oʼch aner Antioquío.
ACT 11:26 Epsheñoʼmaret alla aʼpuet pat̃err char Antioquío. Allñapaʼ nanac yec̈hacheteʼt̃ ñeñt̃ aʼpc̈hatseʼt̃ all pameʼñeñot̃et Yompor. Shonteʼ acheñ ameʼñatsa all. All Antioquíopaʼ añ asocharet̃tet ñeñt̃ ameʼñetsa “Cristonaʼtarneshaʼ.” Ñanom arr Antioquío asocharet̃tet atet̃.
ACT 11:27 Allempoña Jerusaléñopaʼ alloʼtsen puesheñaʼtets ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Parrochpaʼ onac̈haʼtet. C̈hapuet Antioquíopaʼ
ACT 11:28 añña ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Agabopaʼ oʼ t̃omospaʼ serrpareʼtatosanet, atet̃ otanet: —Orrtach muec̈heñets esempo errap̃aren patso. Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot Agabo. Añ eñotateʼ Yompor Puecamquëñ, amaʼt allempopaʼ ama orrtenaʼ muec̈heñets. Allempo am̃chaʼtaret̃ta Claudiopaʼ allempoʼña orrta muec̈heñets.
ACT 11:29 Ñeñt̃oʼmarña allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa Antioquíopaʼ oʼ aʼpoctachet oʼch mueñet ñeñt̃chaʼ yenpueʼ paʼmoʼnasheñneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa Judeo.
ACT 11:30 Allpon echyenetpaʼ allpon apaʼyeset. Atet̃ aʼpoctachetpaʼ atet̃c̈hoʼ pet. Oʼ apueñet Bernabé ñam̃a Saulo, ñetñapaʼ anmet Jerusaléño, allñapaʼ aposet ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa Jerusaléño.
ACT 12:1 Allempopaʼ añña am̃chaʼtaret̃ Herodespaʼ rromatan puesheñaʼtets ñeñt̃ ameʼñetsa att̃och mueroc̈htachet.
ACT 12:2 Rromuet Jacobo oʼ muetset. Añ Jacoboñpaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ Juan paʼmoʼnasheñ. Att̃o muetsetpaʼ c̈ho pechoñet poñ.
ACT 12:3 Ñeñt̃ña muetseʼpaʼ nanac coshatan judioneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Allempoña am̃chaʼtaret̃paʼ nanac mueneñ oʼch alla coshaterranerr judioneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña pascuapopaʼ allempoch rrerreterr pan ñeñt̃ ama aʼchasaret̃eyayepaʼ oʼ alla rromaterranerr ñam̃a Pedro.
ACT 12:4 Rromuet Pedropaʼ oʼ abeʼt̃et cárcelo. Net c̈harraʼ puechena pechap solltarneshaʼ ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃seʼ. Ñanompaʼ oʼch neñet paʼtatssheña solltarneshaʼ ñeñt̃chaʼ cohuam̃peneʼ. Allot̃paʼ oʼchña muenmeʼcheñetpaʼ oʼch huena poʼpotantañ paʼtatssheña ñeñt̃chaʼ cohuam̃peneʼ ñam̃a. Ñeñt̃ña c̈harraʼ puechena pechap solltarpaʼ att̃ach penet, c̈hach cam̃yannenet. Añ cot̃apeʼchña Herodes oʼch metua pascuapopaʼ oʼch orrtatan Pedro alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ.
ACT 12:5 Att̃eñapaʼ nanac huomenc cohueñet Pedro cárcelo. T̃arraña ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ atarr maʼyocham̃peñet Pedro.
ACT 12:6 Att̃eñapaʼ allponmat oʼ c̈hap allempoch tsapat̃chaʼ Herodespaʼ oʼch orrtataʼmuenan Pedro alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ. Tsapoña Pedropaʼ all muenpaʼ all rroc̈htam̃peñ epsheña guardia all rromam̃peñet allo ehuancaret̃ cadeno epoʼmar puec̃ot̃. Ñam̃a aʼyot̃paʼ all cohuam̃peñ poʼpotantañ solltar eʼñe allot̃ beʼt̃enet.
ACT 12:7 Att̃eñapaʼ machayot̃a puetaresua eʼñe alla oʼpono. Orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Añña mellañot̃eñpaʼ oʼ aʼp̃llan Pedro puep̃otot̃paʼ oʼ opuepaʼ atet̃ och: —Petanta t̃ecma. Añña cadena alloʼ huanquëñetpaʼ c̈ha pueyaʼnets eʼñe ñot̃a.
ACT 12:8 Añña mellañot̃eñpaʼ atet̃ och: —Pechanaʼpena peshtam, oʼch penen ñam̃a pesapat. Atet̃ och mellañot̃eñpaʼ att̃oʼc̈hoʼ p̃a. Allempoñapaʼ alla otererr: —T̃eʼpaʼ pechorrena ñam̃a peshtam ñeñt̃ penen enot̃. Allempoñapaʼ oʼch p̃oct̃enen.
ACT 12:9 Allempoñapaʼ oʼ c̈haʼnen cot̃aʼnenan mellañot̃eñ. Pedroñapaʼ c̈ha otenapañ att̃at̃eʼ c̈hopoʼteñ, t̃arraña ama c̈hoyeʼ c̈hopoʼteñe. Allempoñapaʼ oʼ ahuanenet.
ACT 12:10 Ahuanenetpaʼ oʼ metenet all cohuen puesheñarr guardia. Ahuerreterr allponpaʼ oʼ meterreterr all cohuen poʼpsheñeñ guardia. Allempoñapaʼ oʼ c̈henet allot̃ eʼñe c̈haʼnenet allecma chopeñeʼchen acheñeneshaʼ. C̈henet yetarropaʼ ñeñt̃ña yetarrpaʼ asret nanac echarr. Oʼ c̈henet eʼñe allpaʼ añña yetarrpaʼ oʼ toraʼnom eʼñe ñot̃a. Toraʼnenpaʼ ñetñapaʼ oʼ c̈haʼnenet. C̈henet aʼyot̃paʼ allñapaʼ all chopeʼchnomuet eʼñe parro mameʼpaʼ allot̃ñapaʼ oʼ ahuerrña Yompor poʼm̃llañot̃eñer allot̃ñapaʼ oʼ ñapt̃amena Pedro.
ACT 12:11 Allempoñapaʼ c̈hapoña Pedro pueyoc̈hro, atet̃ ot: —Poʼñoc̈hepaʼt ama c̈hoyeʼ nec̈hopoʼteñe. Yomporepaʼt mueñeneʼ poʼm̃llañot̃eñer att̃och aʼqueshp̃aten. T̃eʼpaʼ Herodespaʼ amach errot̃ p̃aʼno. Judioneshaʼpaʼc̈hoʼña eʼñe orrena oʼpatenna.
ACT 12:12 Oʼ c̈hapoña pueyoc̈hro t̃ematenñapaʼ oʼ c̈hap alloʼtsen María paʼpaquëll. Añña Maríapaʼ ñeñt̃ pachor Juan Marcos. C̈hap all paʼpacllopaʼ allñapaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñ all maʼyochenet oʼpono.
ACT 12:13 Oʼ c̈hap allot̃ beʼt̃enetpaʼ c̈horeʼtosanet. Oʼponot̃ñapaʼ c̈haʼnom puesheñarr shopsheshaʼ añ paʼsoʼcheñ Rode.
ACT 12:14 Huapapaʼ oʼ chemeʼtan Pedro poʼñoñ. Pocsheñeshaʼ materra oʼpono oʼch oterranaʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼponoʼtsaʼyen. T̃arraña ama toram̃p̃sano Pedro. C̈herr oʼponopaʼ atet̃ otanet: —Pedrepaʼt oʼ huena, alloʼtsena aʼyot̃.
ACT 12:15 Ñetñapaʼ c̈ha otet: —Amat̃eʼcaʼye ñeñt̃eyaye, att̃a p̃otyen c̈hat̃eʼ pemospuena. Ñañapaʼ alla oterrerr: —Poʼñoc̈hcaʼye Pedro. Ñetñapaʼ oterreterr: —Amat̃eʼ Pedroyaye. Ñatoʼ añt̃eʼ Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃seʼ Pedro.
ACT 12:16 Att̃eñapaʼ Pedroñapaʼ alla c̈horeʼterraneterr yetarrot̃. Allempoñapaʼ toram̃p̃set. Toram̃p̃setpaʼ añepaʼt Pedro. Allempoñapaʼ att̃a cohuanrrortet.
ACT 12:17 Pedroñapaʼ oʼ echantan pot att̃och oʼch muetsoñeñtet allochñapaʼ oʼch serrpareʼtatuenanet. Allempoña oʼ muetsoñeñtuetpaʼ atet̃ otanet att̃o Yomporpaʼ oʼ c̈haʼnmater cárcelot̃. Otanet ñam̃a: —Oʼch soteñaʼ Jacobo ñam̃a poʼpotantañ masheñneshaʼ att̃o c̈haʼnmaterren Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Allempoñapaʼ alla ahuerr Pedro.
ACT 12:18 Att̃eñapaʼ oʼ puetaren. Arrña cárcelo solltarneshaʼñapaʼ puem̃chañot̃etpaʼ otannaʼtyeset: —Errot̃enot̃uañacaʼye c̈haʼnenña Pedro. Errahuañacaʼye oʼ ahuen.
ACT 12:19 Att̃eñapaʼ oʼ eʼnater Herodespaʼ ama eseshaʼ entaye. Oʼ alla aʼp̃t̃oʼtareʼtereterr solltarneshaʼ ñeñt̃ cohueneʼ cárcel ama eseshaʼ entaye errot̃enot̃eʼ oʼ ahuen. Allempoña Herodesñapaʼ oʼ mueñoʼtuan solltarneshaʼ aʼyo allchaʼ muetsanatatuanet. Oʼ allponmat Herodesñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuoʼ Judeot̃ oʼch ahuoʼ Cesareo allñapaʼ allach allponmatenaʼ.
ACT 12:20 Allempoña Herodesñapaʼ nanac eʼmoñeʼtenan tiroʼmarneshaʼ ñam̃a sidónoʼmarneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña oʼhuañ apanet rreñets ñeñt̃ nanac palltenet paʼnyeto. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ mueneñet oʼch alla amoʼtsteret Herodes att̃och oʼch alla apuerranet ñeñt̃ palltenet. Ñeñt̃oʼmarña huac̈haʼta shonteʼ tiroʼmarneshaʼ ñam̃a sidónoʼmarneshaʼ oʼch enteñetaʼ Herodes. Añña Herodes paʼtaruasañer añ paʼsoʼcheñ Blastopaʼ eʼñe cohuen entapanet. Ñañapaʼ oʼ aʼpoctatanet att̃och ñetpaʼ serrpareʼtet epuet am̃chaʼtaret̃.
ACT 12:21 C̈hap allempoʼch serrpareʼtet epuet am̃chaʼtaret̃paʼ Herodesñapaʼ oʼ chorrana nanac coc̈hneshaʼ paʼshtampaʼ anorros poʼconañopaʼ eñosos. Oʼ eños atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ nanac.
ACT 12:22 Oʼña eñosua acheñeneshaʼñapaʼ oʼ rrannartetpaʼ atet̃ otyeset: —Ama acheñenocheyeʼ eñetso, Partsepaʼt eñets.
ACT 12:23 Eʼñepaʼtchaʼ allempocma huapoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer oʼ atsnaʼtatosan Herodes. Oʼ atsnaʼtpaʼ eʼñe rrohue pueñpaʼ oʼ rroma. T̃arroʼmar Herodespaʼ mueneñ oʼch Partsocoptarta. Acheñeneshaʼñapaʼ oʼ ayeʼchoc̈htatoñet atet̃ ñerraʼm Parets. Amaña c̈hoyeʼ otaneto eñallña pat̃err Yompor. Añpaʼ allohua atet̃ peʼt̃ Herodesoñ.
ACT 12:24 Allempoñapaʼ oʼ epaʼhua Yompor poʼñoñ erracmañen. Alloʼna ameʼñaʼhuanena shonteʼ acheñeneshaʼ.
ACT 12:25 Añña Bernabé epuet Saulopaʼ oʼ asuenetaʼ Jerusaléño, pomhuenetaʼ quelle. Pomhuenetaʼ quellepaʼ oʼ puerrac̈herret Jerusaléñot̃. Añña Juan Marcospaʼ oʼ cot̃erranet.
ACT 13:1 Ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈hatseʼt̃ Antioquíopaʼ alloʼtsen puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Parets poʼñoñ, ñam̃a alloʼtsen ñeñt̃ nanac cohuen yec̈hatatseʼt̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm añ: Bernabé, ñam̃a Simón, ñeñt̃ Simónpaʼ oteñet ñam̃a Negro, ñam̃a alloʼtsen Lucio ñeñt̃ cireneoʼmarneshaʼ ñam̃a alloʼtsen Manaén ñeñt̃ parro cheshat Herodes ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all Galileo, ñam̃a alloʼtsen Saulo.
ACT 13:2 Allempo c̈hocma cohuentatoñeteʼt̃ Yompor, ñam̃a errot̃enopaʼ c̈hoch t̃oreʼteteʼt̃. Att̃eña añña Parets Puecamquëñpaʼ eñotatanet, atet̃ otanet: —Añ pocteʼ oʼch seneʼ Bernabé ñam̃a Saulo ñetpaʼ oʼch senanet nocop. Napaʼ oʼch napanet ñeñt̃chaʼ poʼtaruas pet nocop.
ACT 13:3 Eʼñe allempopaʼ t̃oreʼtetset. Allempoñapaʼ maʼyochet. Maʼyochuetpaʼ oʼ net pot ñeshetopaʼ allsensaret̃tet allchaʼ t̃orroñet Yompor poʼtaruas.
ACT 13:4 Allsensaret̃tet eʼñe Parets Puecamquëñot̃paʼ ahuanmuet Seleucio. Seleuciot̃ñapaʼ ahuam̃p̃set boto, oʼ c̈hapuet Chipro.
ACT 13:5 Allña pueblo all c̈hapuetpaʼ añ paʼsoʼcheñ Salamina. C̈hapuet Salaminopaʼ oʼ ahuanmuet judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼ serrpareʼtosñañet Yompor poʼñoñ. Ñam̃a cot̃enanet Juan Marcos ñeñt̃chaʼ yenpahuet.
ACT 13:6 Att̃eñapaʼ oʼ ahuanmuet serrpareʼtats erracmañen all oteñet Chipre. C̈hapuet poʼpoñ anetso añ paʼsoʼcheñ Pafos. Allñapaʼ entoset puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃paʼ achyoʼtañ añ paʼsoʼcheñ Barjesús. Ñañapaʼ nanac serrpareʼtaten, t̃arraña ama Yomporeyeʼ poʼñoñ aʼm̃teno.
ACT 13:7 Ñañapaʼ c̈hocma yemtenana ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa atet̃ ñerraʼm gobiernoʼ ñeñt̃ alloʼtsen. Añña am̃chaʼtaret̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Sergio Paulo, ñeñt̃paʼ nanac es eñot. Añña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ agotatan Bernabé ñam̃a Saulo. Ñapaʼ mueneñ oʼch eʼman Yompor poʼñoñ atet̃ serrpareʼtenet.
ACT 13:8 T̃arraña ñeñt̃ achyoʼtañpaʼ ama muenatano am̃chaʼtaret̃ oʼch ameʼña. Ñañapaʼ mueneñ oʼch aʼmchet̃tanet att̃och amach ameʼñacheto am̃chaʼtaret̃. Añ ñeñt̃ achyoʼtañpaʼ ñeñt̃ara oteñet ñam̃a Elimas.
ACT 13:9 Allempoña Saulopaʼ oʼ huomenc cohuenan ñeñt̃ achyoʼtañ. Ñehua, Saulopaʼ ñeñt̃ara oteñet ñam̃a Pablo. Ñañapaʼ eʼñe chorreña Parets Puecamquëñ.
ACT 13:10 Oʼ cohuan achyoʼtañpaʼ atet̃ och: —P̃apaʼ nanac peshquëñ acheñ, nanac peyec̈hcaten ñeñt̃ ama cohuenayaye. Aña p̃ompor pepen oneñet̃. Nanac peʼmoñeʼteñ ñeñt̃ poctetsa Yomporecop. Esempohuachñacaʼ peunaʼña att̃o p̃oten ama cohuenaye Yompor poʼñoñ. Añpaʼ ñeñt̃ña poʼñoc̈h ñeñt̃ cohuentetsa.
ACT 13:11 T̃eʼña Yomporpaʼ oʼch tsaʼtatap̃a. T̃eʼpaʼ amach pecuerro. Allponmatchaʼ amach penterro puetareʼ. Allempocma oʼ checmetmara enta. All chopeñeʼchenpaʼ att̃ach otyenanet: —Sanmuen, oʼch sechaʼnmuen.
ACT 13:12 Oʼ entan am̃chaʼtaret̃ atet̃paʼ oʼ ameʼña. Atarr huomenc entan Yompor poʼñoñ. Allohua atet̃ peteʼt̃ all Pafoso.
ACT 13:13 Allempoña Pablo ñam̃a ñeñt̃ cot̃eneʼpaʼ oʼ ahuam̃p̃set boto oʼ c̈hapuet Pergo ñeñt̃ allara Panfilio. C̈hapuet Pergopaʼ Juanña Marcospaʼ oʼ saʼnerranet. Oʼ alla ahuerr Jerusaléño.
ACT 13:14 Allempoña Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ahuanerreterr, oʼ c̈hapuet anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ ñam̃a Antioquía ñeñt̃ allara Pisidio. Allempopaʼ oʼ c̈hapaʼmuen allempo amesen judioneshaʼ Pabloña ñam̃a Bernabépaʼ oʼ ahuanmuet judioneshaʼ poʼprahuo. Allñapaʼ anorrc̈haʼtoset ñamet.
ACT 13:15 Allña judioneshaʼ poʼprahuopaʼ oʼ lleyoñet Moisés poʼñoñ ñam̃a poʼpoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Allempoña oʼ lleyaʼhuetpaʼ añña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa puerahuopaʼ atet̃ otanet: —Eseshast̃eʼ masheñneshare echeneʼ ñoñets att̃och soct̃apeʼchateypaʼ ñatoʼ oʼch seserrpareʼtatey.
ACT 13:16 Allempoña Pablopaʼ oʼ t̃omospaʼ echantan pot att̃och muetsoñeñtuet atet̃ otanet: —Masheñnesha judioneshachaʼ ñam̃a allohuenes ñeñt̃es mechaʼnaʼteneʼ Yompor, seʼm̃ñoten, oʼch notas:
ACT 13:17 Yapaʼ israelenaʼtarey ahuat̃ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entaneʼt̃ yatañneshañ. Nanac aʼm̃ratanet allempo aʼpueteʼt̃ Egipto. Eʼñe Yompor poʼhuamencot̃paʼ oʼ ahuanerranet Egiptot̃.
ACT 13:18 Amaʼt atomat char allempo chopeñeʼcheteʼt̃ amarat̃areropaʼ c̈hocma cohuam̃p̃sanet eʼñe cohuen, ñatoʼ paʼtatsoch c̈harraʼ chart̃eʼ cohuam̃p̃sanet.
ACT 13:19 Allempoña c̈hac̈herret alla Canaáno Yomporpaʼ oʼ huaporeʼtatuerran canc̈herr poʼpoñeʼttsocma acheñ ñeñt̃ yec̈haʼyestseʼt̃ all att̃och apaʼyerran yatañneshañ poʼpatseñ, eʼñe ñocpuet amaʼt ñam̃a puechemereshacpuet.
ACT 13:20 Allempot̃eñ ñatoʼ cuatrocientos cincuenta chart̃eʼ oʼ nanet ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsa ñocpuet. Att̃eñapaʼ oʼ c̈hap allempo orrta ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, añ paʼsoʼcheñ Samuel.
ACT 13:21 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ enamet Yompor oʼch apanet puesheñarr rey ñeñt̃chaʼ nanac am̃chaʼtaret̃tatsa. Oʼ nanet añ paʼsoʼcheñ Saúl ñeñt̃ Cis puechemer ñeñt̃ara pamoʼtsnaʼtar Benjamín. Añña Saúlpaʼ oʼ am̃chaʼtaret̃ta paʼtatsoch c̈harraʼ char.
ACT 13:22 Allempoña Yomporpaʼ oʼ puerratam̃per att̃och oʼhuañ am̃chaʼtaret̃ta Saúlpaʼ oʼ alla nerran poʼpsheñeñ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ David ñeñt̃ara Isaí puechemer. Añ Davidpaʼ eʼñe pocteʼ eñch Yompor ñeñt̃oʼmarña atet̃ ot ñocop: “Davidpaʼ eʼñe att̃ecma cot̃apeʼchen atet̃ noct̃apeʼchen na neyoc̈hro. Ñeñt̃oʼmar neñoteñ ñapaʼ oʼch ameʼñaʼna na eʼñe poctacma.”
ACT 13:23 Alla oterraneterr Pablo: —Ñeñt̃ puesheñarr David poʼm̃renñot̃ Yomporpaʼ oʼ orrtatonay yocop ñeñt̃ey israelenaʼtarey ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ. Añ paʼsoʼcheñ Jesús. T̃eʼpaʼ oʼ etsota atet̃ otyeʼt̃ Yompor ahuat̃.
ACT 13:24 T̃arraña ama c̈henaʼ allempoch serrpareʼtos Jesúspaʼ añ ñanom orrtatsa Juanañ. Ñapaʼ serrpareʼteʼt̃ atet̃ ocheʼt̃, añ pocteʼ oʼch yoct̃apeʼcherr ello cohuen etserra allempoñapaʼ oʼch yapataret̃ta Partsocop. Atet̃ serrpareʼtatey allohueney ñeñt̃ey israelenaʼtarey.
ACT 13:25 Oʼ eʼnuamochan ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼpaʼ Juanaññapaʼ atet̃ otanet: “Napaʼ ama añeyayno ñeñt̃ soten ñeñt̃chaʼ Cristotats. Ñapaʼ t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña noct̃aʼneneʼ chentaʼ. Napaʼ ama esosheʼmano att̃och amaʼt poʼsapatrec̈hapaʼ oʼch nepyoñ.”
ACT 13:26 Alla oterraneterr Pablo: —Sapaʼc̈hoʼña masheñneshachaʼ pamoʼtsnaʼtarecmas penes Abraham. Ñam̃a arroʼtsaʼyen puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃ mechaʼnaʼteneʼ Yompor. Oʼch notas allohuenes, Yompor oʼ mueñonay cohuen ñoñets alloch yequeshperra allohueney.
ACT 13:27 Amaʼt oʼ c̈hap ñeñt̃ Cristotatspaʼ añña ñeñt̃ jerusaléñoʼmarneshaʼ, ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ penet, ñetñapaʼ ama eseshaʼ eñotaye. Ama c̈hapaneto pueyoc̈hreto atet̃ oteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ c̈hocma lleyenet añ yet̃ro allempocma amesenet. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼñapaʼ oʼ etsotatoñet Yompor poʼñoñ. T̃eʼñapaʼ oʼ pomet Jesús att̃och muetset.
ACT 13:28 Ñapaʼ amaʼt ama eñalle poʼchñar att̃a otteñeʼchet att̃och muetsachet. Eʼñe att̃ot̃a enamet Pilato muetsachepaʼtoʼ.
ACT 13:29 Allempoña oʼ etsotatuoñet ora allpon atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñocoppaʼ oʼ aʼsuachet corsochot̃paʼ oʼ net mapuetpono.
ACT 13:30 T̃arraña Yomporpaʼ oʼ tantater amaʼt oʼ rromua.
ACT 13:31 Allempoña tantaterpaʼ allponmat orrtameʼtnerrana ñeñt̃ ñanom cot̃aʼnmueʼ Galileot̃ allempo on Jerusaléño. T̃eʼpaʼ ñetpaʼ oʼ aʼpot̃oñet att̃o tanterra Jesús, oʼ aʼpot̃oñet allohuen acheñeneshesho.
ACT 13:32 ’Yapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼch yeserrpareʼtatas sam̃a añ ñeñt̃ara cohuen ñoñets. Amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ otaneʼt̃ yatañneshañ atet̃chaʼ p̃a esempo
ACT 13:33 t̃eʼñapaʼ oʼc̈hoʼ etsota yocop ñeñt̃ey yatañneshañ poʼm̃renñey. Oʼ etsota poʼñoñ allempo tantaterran Puechemer Jesús, t̃arroʼmar atet̃ oteney ñeñt̃ Salmos 2, atet̃ Yompor otan Puechemer: “P̃apaʼ Nechemerep̃, t̃eʼñapaʼ oʼch neñotach acheñeneshaʼ poʼñoc̈h p̃apaʼ Nechemer nepenep̃.”
ACT 13:34 Amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ oteʼt̃ oʼch tantaterpaʼ amach alla rromuerreʼt̃e. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney añ ñoñets ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ aquellcaret̃: “Poʼñoc̈h oʼch naʼnatap̃a p̃am̃a atet̃ naʼnacha David.”
ACT 13:35 Ñam̃a poʼpoñ capítulo Salmos all oten atet̃: “Yomporpaʼ amach muenatano Puechemer ñeñt̃ nanac Parets oʼch puetsohua poʼchets.”
ACT 13:36 Añ ñoñetspaʼ yeñoteñ ama añecpayaye David t̃arroʼmar yeñoteñ David allempo eʼnuan allpon atet̃ muenach Yompor pamoʼtsnaʼtarecoppaʼ allempoñapaʼ oʼ rroma. Allempo rromapaʼ oʼ pampuet alloʼtsen paʼtañneshañ, poʼchetspaʼ oʼ puetsohua epuet.
ACT 13:37 T̃arraña Jesús poʼchetspaʼ ama puetso amaʼt coñeʼt̃a t̃arroʼmar Pomporpaʼ oʼ tantater.
ACT 13:38 Ñeñt̃oʼmarña añ poctetsa oʼch masheñneshachaʼ señoch añ Jesús ñeñt̃ atet̃ pena. Ñach yep̃retnerreʼ yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼ neserrpareʼtatas.
ACT 13:39 Añ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ amach errot̃enot̃ yep̃retnaterro allo yoʼchñar. T̃arraña t̃eʼpaʼ añña yameʼñeñot̃ Jesúspaʼ añepaʼt alloch eʼñe ap̃retnaʼhuaret̃terra yoʼchñar.
ACT 13:40 Alla oterrerr Pablo: —T̃eʼpaʼ secuach, oʼch soct̃apeʼch cohuen t̃eʼt huaponasa ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Atet̃ oteteʼt̃ ahuat̃:
ACT 13:41 Seʼm̃ñot ñeñt̃es achm̃areʼtets, t̃eʼt secuanrrorteñot̃a sechencaʼhuerra. T̃eʼpaʼ allempo ora socrrenmeñpaʼ napaʼ oʼch norrtatonas ñeñt̃ ama sentare. T̃arraña ñatoʼ sapaʼ amach sameʼñyo amaʼtchaʼ serrpareʼtataset. Añpaʼ allohua huañ atet̃ serrpareʼtatanet Pablo.
ACT 13:42 Allempoña c̈haʼnmac̈herret acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ ochet Pablo huapuepaʼtoʼ poʼpoñ semano oʼch serrpareʼtaterraneterr poʼpocheño añ yet̃ro allempocma amesenet.
ACT 13:43 Allempo ahuanerretpaʼ shonteʼ judioneshaʼ oʼ cot̃aʼhuaneret Pablo ñam̃a Bernabé. Ñam̃a oʼ cot̃aʼhuaner shonteʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye t̃arraña ñetpaʼ oʼ ameʼñatanet judioneshaʼ ahuañacma. Añña Pablo ñam̃a Bernabé serrpareʼtatanet oʼ cot̃apeʼchatanet att̃och c̈hocma oʼch cot̃apeʼchoñet Yompor pomuereña.
ACT 13:44 Poʼpoñ semana oʼ c̈herrerr allempo amesenet. Huac̈henerr shonteʼ acheñeneshaʼ oʼch eʼm̃ñoteneterr Yompor poʼñoñ. Autsa ora allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa all eʼñe huac̈haʼtuet.
ACT 13:45 Allempoña judioneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ oʼ eñchet shonteʼ acheñ huac̈haʼtatsapaʼ, puesopeʼcheñot̃etpaʼ oʼ cohuanaʼchet Pablo. Ñeñt̃ atet̃ oten Pablopaʼ ñetñapaʼ oʼch otenet ama att̃eyaye. Nanac achm̃areʼchet.
ACT 13:46 T̃arraña ama mechaʼto Pablo ñam̃a Bernabé. Oʼ serrpareʼtet huomenc, atet̃ otet: —Añ poctetsa oʼch yeserrpareʼtatas sanom Yompor poʼñoñ, t̃arroʼmar sapaʼ judioneshas. T̃arraña ñerraʼm sapaʼ ama semno, ñerraʼm ama pocteyeʼ señche att̃och sapaʼ corretsasach eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen, amach errot̃ yep̃aso. T̃eʼpaʼ añach yeserrpareʼtat ñeñt̃ ama judioneshayaye.
ACT 13:47 T̃arroʼmar atet̃ oteney Yompor poʼñoñot̃, arr oteney atet̃: Napaʼ oʼch nenas sa atet̃ ñerraʼm puetareʼ, sach aʼpuetarsam̃p̃sats. Oʼch saʼpuetarsam̃p̃soñ poʼpoñ acheñ poct̃ap̃ña ñeñt̃ ama judioneshayaye. Amaʼt allohuen acheñeneshaʼ ora allohuanen patspaʼ oʼch peñotatuanet att̃och queshperret.
ACT 13:48 Allempoña ñeñt̃a eʼmhuet añ ñoñetspaʼ añña ñeñt̃ ama judioneshayaye atarr coshet, nanac cohuen eñchet Yompor poʼñoñ. Allempoñapaʼ oʼ ameʼñenet allohuen ñeñt̃ oʼ anaret̃ta att̃och ñetpaʼ corretsetach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
ACT 13:49 Att̃eñapaʼ oʼ epaʼhua Yompor poʼñoñ erracmañen.
ACT 13:50 T̃arraña puesheñaʼtets judioneshaʼ oʼ cot̃apeʼchachet acheñeneshaʼ att̃och oʼch huaporeʼtateret Pablo ñam̃a Bernabé. Añña ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼch coyaneshac̈hno ñeñt̃ cohuen entapreteʼ acheñeneshaʼ t̃arroʼmar añ coyaneshaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼcheʼt̃ Partsocop. Ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all, judioneshaʼpaʼ oʼ eʼmoñeʼtachet Pablo ñam̃a Bernabé. Ñeñt̃oʼmarña orrtatet atsrreʼmueñets oʼ huaporeʼtateret Pablo ñam̃a Bernabé.
ACT 13:51 Ahuanenetpaʼ oʼ paʼshetcaʼtnenet poʼpatser paʼtcot̃ att̃och eñoch judioneshaʼ ama pocteyeʼ entaret̃teto ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohuet, t̃eʼñapaʼ amach alla huac̈herreteʼt̃e. Allempoñapaʼ ahuanmuet ñam̃a Iconio.
ACT 13:52 T̃arraña ñeñt̃ oʼ ameʼñaʼhua all Antioquíopaʼ, ñetñapaʼ nanac coshenet, ñam̃a oʼ chorranet Parets Puecamquëñ.
ACT 14:1 Allempoña c̈hapuet Iconiopaʼ oʼ beʼt̃osc̈haʼtet parro judioneshaʼ poʼprahuopaʼ oʼ serrpareʼtatoset all. Nanac cohuen serrpareʼtatet ñeñt̃oʼmarña ameʼñachet shonteʼ acheñeneshaʼ—amaʼt judioneshaʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ griegoneshaʼ.
ACT 14:2 Añña judioneshaʼ ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yompor poʼñoñ ñetñapaʼ tomaʼtam̃p̃set Pablo ñam̃a Bernabé. Nanac sasareʼteñet t̃ayeʼtoʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ cohuen enteññañet att̃o serrpareʼten.
ACT 14:3 T̃arraña amaʼt eʼmoñeʼtanet patantarr acheñeneshaʼpaʼ ñetñapaʼ ama mechaʼteto. Alla atomatet serrpareʼtet Yompor poʼñoñ. Orrtatet ñeñt̃ acheñeneshaʼ ama puentareto ñeñt̃ña eñotatahuet poʼñoc̈h att̃o serrpareʼtenetpaʼ añmapaʼ Yompor pomuereñot̃ huapanet añ ñoñets. Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃ p̃anet.
ACT 14:4 Att̃eñapaʼ añña patantarr acheñeneshaʼpaʼ eʼñe cohuen enteñet atet̃ serrpareʼtatanet Pablo ñam̃a Bernabé. T̃arraña poʼpotantaññapaʼ ama. Ñetñapaʼ aña ameʼñatahuet judioneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼchenoña acheñeneshaʼ all.
ACT 14:5 Att̃eñapaʼ oʼpacha shonteʼ judioneshaʼ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ oʼpacha oʼch rromuet huomencpaʼ oʼch rrolleʼchet.
ACT 14:6 Oʼ eʼmareʼchet c̈ha oʼpataret̃tenetpaʼ añña Pablo ñam̃a Bernabépaʼ oʼ yeterretpaʼ ahuanmuet ñam̃a Listro. C̈hapuet Listropaʼ c̈ha asuanmuetpaʼ oʼ metet ñam̃a Derb̃o. Añpaʼ ñeñt̃ara anets all otenet Licaonia. Erracmañen chopeñeʼchet alloʼmar.
ACT 14:7 All chopeñeʼchnenetpaʼ all serrpareʼtnenet Yompor poʼñoñ.
ACT 14:8 Allempo Listroʼtsenetpaʼ allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr acheñ, c̈ha echarrtena paʼtac, ama eshcayeʼ chopeʼcheno, amaʼt ahuat̃ot̃eñ ñapaʼ att̃a eñalletña. Ñañapaʼ alla anen.
ACT 14:9 Allña anenpaʼ alla eʼm̃ñotenan atet̃ serrpareʼten Pablo. Pabloñapaʼ cohueʼ allapaʼ oʼ eñoch añ acheñpaʼ oʼ yemtana Yompor ñapaʼ oʼch aʼcrrater.
ACT 14:10 Ñeñt̃oʼmarña Pablopaʼ atet̃ och huomenc: —Oʼch notap̃, oʼch p̃at̃en. Ahuepaʼtchaʼ tanta allempocma allorocma c̈ha chopeʼchnets.
ACT 14:11 Allempo eñch allohuen acheñeneshaʼpaʼ c̈ha rrannartet. Pocsheñot̃etpaʼ atet̃ otet: —¡Partsepaʼt! Ñeñt̃ Parets yepen ñeñt̃epaʼt puenasetsa acheñ. T̃eʼpaʼ oʼ c̈hap eʼñe yesho. Añpaʼ atet̃ otet poʼñoñeto ñeñt̃ Licaonac̈h.
ACT 14:12 Añña Bernabépaʼ oʼ sochet, atet̃ otet: —Añepaʼt ñeñt̃ yeyomporer Júpiter. Pabloñapaʼ sochet ñapaʼ añ ñeñt̃ poʼyompor-ret Mercurio. T̃arroʼmar sochet atet̃ ñapaʼ nanac serrpareʼten cohuen atet̃ ñerraʼm poʼyompor-ret Mercurio.
ACT 14:13 Ñehua, acheñeneshaʼ allpaʼ echenet poʼprahuaʼ allecmach maʼyochyeteʼt̃ poʼyompor-ret ñeñt̃ otenet Júpiter. Ñeñt̃paʼ eʼñe ñehuapot̃ anaret̃ allempopaʼ oʼch t̃aya yerrot̃aʼnmos paʼnetsreto. Ñeñt̃ corneshatets puerahuopaʼ oʼ huapa. Huapatan huaquësh, huapatan ñam̃a shonteʼ ror. Mueneñ oʼch muetset huaquësh Pablocop ñam̃a Bernabécop t̃arroʼmar c̈hocma muetseteʼt̃ huaquësh poʼyompor-recop. Ñam̃a t̃arroʼmar atet̃ muenen acheñeneshaʼ. Ñetpaʼ c̈ha otenapuetañ Pablo ñam̃a Bernabépaʼ añt̃eʼ ñeñt̃ poʼyomporer penet.
ACT 14:14 Allempoña eñoch Pablo ñam̃a Bernabé ñeñt̃ atet pena acheñeneshaʼpaʼ nanac llecaʼrrtet. Puellquëñot̃etpaʼ oʼ rrarreʼtet paʼshtampaʼ oʼ matrraʼtet alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ. Oʼ rrannaretnomuet, puerranarot̃etpaʼ
ACT 14:15 atet̃ otet: —Esoʼmart̃eʼcaʼye masheñneshachaʼ atet̃ sepena. Yapaʼc̈hoʼ arromñat̃eya att̃ey ñerraʼm sa. Ñeñt̃oʼmarña oʼ yeserrpareʼtatas cohuen ñoñets att̃ot̃chaʼ sequec̈hpuerr ñeñt̃ atet̃ sepena ñeñt̃ eʼñe orrena. T̃eʼpaʼ añña poctetsa oʼch sameʼñera Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hcateʼ enet ñam̃a pats ñam̃a ñeñt̃ añecmuen saʼp. Ñam̃a ora allohuen ñeñt̃ yentyen ento ñam̃a ñeñt̃ yentyen patsopaʼ ña yec̈hcatueʼ ñam̃a ñeñt̃ sapoʼtsen ña yec̈hcatueʼ.
ACT 14:16 Alla oterraneterr Pablo: —Ahuat̃ Yomporpaʼ muenatan acheñeneshaʼ oʼch p̃aʼyeset ñeñt̃ atet̃ muenaʼyenet eʼñe ñañeñeta.
ACT 14:17 T̃arraña ama aʼypoʼñano acheñeneshaʼ. C̈hocma apaneteʼt̃ att̃och eñochet poʼñoc̈h eñall Yompor. C̈hocma mueraneteʼt̃ ñeñt̃oʼmarña c̈hocma huatacheʼt̃ ñocpuet att̃ot̃ yec̈hcaneteʼt̃ puenarmet, att̃o eñalleteteʼt̃ puerraret att̃o cosheteʼt̃. Añpaʼ ñeñt̃a ñeñt̃ atet̃ otan Pablo allohuen acheñeneshaʼ.
ACT 14:18 T̃arraña amaʼt atet̃ otan acheñeneshaʼpaʼ oʼ alla muenereterr oʼch muetset huaquësh ñocpuet atet̃ peteʼt̃ poʼyompor-recop. T̃arraña Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ama muenataneto.
ACT 14:19 Oʼ atomatpaʼ huac̈haʼta puesheñaʼtets judioneshaʼ ñeñt̃ huetsa Antioquíot̃ ñam̃a Iconiot̃. Cot̃apeʼchatoset acheñeneshaʼ poʼpoñ. Eʼmoñeʼtachet Pablo. Att̃eñapaʼ rrolleʼchet Pablo. Rrolleʼtuetpaʼ c̈ha otapuetañ oʼt̃eʼ rroma. Chetareʼtnomet pueblot̃ aʼyenet̃.
ACT 14:20 Ñeñt̃ña ameʼñatsapaʼ alla arrotam̃peñet alla cohueñetpaʼ ñañapaʼ ahuepaʼtchaʼ alla tanterra, oʼ alla ahuerrerr pueblo. Tsapat̃ñapaʼ Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ahuanerret alla Derb̃o.
ACT 14:21 C̈hapuet Derb̃opaʼ serrpareʼtuerreterr Yompor poʼñoñ ñam̃a all. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ alloʼtsen ameʼñenet ñamet. Allempoñapaʼ ahuanerreterr Listro, ñam̃a asuerretaʼ Iconio ñam̃a Antioquío.
ACT 14:22 Ora allohuanen taʼyeset yenpuet ñeñt̃ ameʼñetsa att̃ot̃chaʼ huomenc pet pueyoc̈her. Oʼ cot̃apeʼchatanet ñam̃a att̃och c̈hocma yemchet Yompor amaʼt esempo huapanet mueroc̈hteñets. T̃arroʼmar eʼñe yemueroc̈hteñot̃ yec̈hapchaʼ all am̃chaʼtaret̃tena Yompor.
ACT 14:23 Oʼ naʼyeset puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃chaʼ pompor p̃aʼyes ñeñt̃ pameʼñeñot̃ apc̈haʼyetsa. Puet̃oreʼteñot̃etpaʼ oʼ maʼyocham̃pesyet ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyeset, atet̃ ochet: —Yomporepaʼch seyenpueʼ, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ oʼ sameʼñaʼhuerra. Atet̃ p̃aʼyeset ora allohuen anetso all ameʼñaʼyesa acheñeneshaʼ.
ACT 14:24 Allempoñapaʼ asuanerret Pisidioʼmar allot̃paʼ ahuanerret Panfilio. C̈herret anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Perge.
ACT 14:25 Serrpareʼtuerreterr Yompor poʼñoñ all Pergo, allempoñapaʼ ahuanmuet ñam̃a Atalio.
ACT 14:26 C̈hapuet Ataliopaʼ allot̃ñapaʼ ahuam̃p̃set boto, oʼ alla c̈hac̈herret Antioquío ñeñt̃ara anets allot̃ ahuaña ñeñt̃ ameʼñetsa all maʼyocham̃p̃sapanet att̃och yenpanet Yompor eshecchaʼ etsotoñet poʼtaruas. T̃eʼñapaʼ oʼ eʼnuet.
ACT 14:27 Oʼ c̈hac̈herret allpaʼ apc̈hachet allohuen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ serrpareʼtatueret ora allohuen att̃o Yomporpaʼ yenpanet. Oʼ serrpareʼtatanet att̃o Yompor aʼpoctatanet, añeʼna serrpareʼtatet ñeñt̃ ama judioneshayaye, añecop att̃och ameʼñerret ñamet.
ACT 14:28 Alla atomatet parro epuet ñeñt̃ ameʼñetsa.
ACT 15:1 Att̃eñapaʼ c̈hap ñam̃a acheñ ñeñt̃ huetsa Judeot̃. C̈hapuetpaʼ oʼ yec̈hatoset ñeñt̃ ameʼñetsa all, atet̃ otosanet: —T̃eʼpaʼ aña sepalltena att̃och sequeshperra oʼch setsorrannaʼta ñeñt̃es asheñorres atet̃ yeyc̈hena ya allempot̃eñ atet̃ yec̈haterrey Moisés.
ACT 15:2 Añña Pablo ñam̃a Bernabépaʼ ama pocteyeʼ eñcheto atet̃. Ñetpaʼ atet̃ otet: —Ama poʼñoc̈hayeʼ añ palltetso oʼch yetsorrannaʼta ñeñt̃ey asheñorrey. Ñetñapaʼ alla nanac es otannaʼtet. Ama aʼpoctacheto. Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ oʼ net Pablo ñam̃a Bernabé ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ att̃och ñetpaʼ oʼch ahuanmuet Jerusaléño oʼch enteñetaʼ Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa all. Añecop tet att̃och oʼch aʼp̃t̃oʼtenetaʼ erraʼtsent̃eʼ pocteʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ pet.
ACT 15:3 Oʼ soʼtuanma ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ahuanmuet. Arr oñmuet Fenicioʼmar allot̃ñapaʼ ahuanmuet Samarioʼmar. Allña oñemuanmuetpaʼ all serrpareʼtyesnomuet. Añ serrpareʼtyesnomuet att̃o oʼ ameʼña ñeñt̃ ama judioneshayaye. Pameʼñeñot̃etpaʼ oʼ aʼypoʼñaʼhuerret ñeñt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ñet. Ñeñt̃ña nanac coshateʼña allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa.
ACT 15:4 Oʼ c̈hapuet Jerusaléñopaʼ eʼñe cohuen agapanet Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa all. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ oʼ agapanet eʼñe cohuen. Allempoñapaʼ serrpareʼtatoset ora allohuen atet̃ yenpanet Yompor.
ACT 15:5 T̃arraña patantarr fariseoneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ oʼ tantapaʼ atet̃ ot: —Acheñ ñeñt̃ amaʼt ama judioneshayaye, añ palltetsa oʼch atsorraret̃ta allohuen asheñorrneshaʼ, ñam̃a allohuenetpaʼ otaret̃tetepaʼ añ palltetsa oʼch ameʼñeññañet ñam̃a Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ.
ACT 15:6 Ñeñt̃oʼmarña Jesús puellsensarneshaʼ, ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ oʼ apc̈het att̃och aʼpoctachet est̃eʼ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ pet.
ACT 15:7 Ñeñt̃oʼmarña alla nanac es otannaʼtyeset. Allempoñapaʼ oʼ tanta Pedro. Tantapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ señoteñeʼtña masheñneshachaʼ ahuaña Yomporpaʼ oʼ naʼn na. Añecop naʼn oʼch neserrpareʼtach amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Oʼch neserrpareʼtatanet Yompor poʼñoñ att̃och ameʼñerret ñamet.
ACT 15:8 Ñehua, Yomporpaʼ entennay yeyoc̈her. Ñapaʼ eñoteñ amaʼt añ ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼ ameʼñyet pueyoc̈hreto. Ñeñt̃oʼmarña oʼ chorratanet Puecamquëñ att̃ecma atet̃ chorrenya yam̃a. Att̃oña eñotatey eʼñe pocteʼ entenanet ñamet.
ACT 15:9 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ama yapt̃ayaya morrentenyo Yompor. Añña amaʼt ñetpaʼ morrentenanet amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Pameʼñeñot̃etpaʼ ahuoʼt eʼshohuerranet poʼchñar ñeñt̃ pueyoc̈hroʼtsaʼyenet.
ACT 15:10 T̃eʼñapaʼ esoʼmareʼtña ama pocteyeʼ senteñe ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohua Yompor. Añecop ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ esoʼmareʼtña semneñ oʼch senanet ñeñt̃ nanac t̃orrapoʼ entenet. Amaʼt ya judioneshaypaʼ amach errot̃eno oʼch yetsotua allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Amaʼt yatañneshañpaʼc̈hoʼña ama etsoteteʼt̃e.
ACT 15:11 Añchaʼña yeñot eʼñe Yepartseshar Jesús pomuereñot̃paʼ oʼch yequeshp̃a, att̃ecmach queshpet ñamet.
ACT 15:12 Ñeñt̃a eʼm allohuen ñeñt̃ apc̈hatsa allpaʼ alla momaʼrrtet. Att̃o eʼm̃ñochet. Bernabé ñam̃a Pablopaʼ ña nanac serrpareʼtatahuet. Añ serrpareʼtatanet att̃o Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃ p̃anet ahuaña allempo serrpareʼtenetaʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñeñt̃oʼmarña orrtatanet ñeñt̃ ama puentareto ñeñt̃chaʼ eñotatahuet añmapaʼ poʼñoc̈h Yomporeshot̃ huena.
ACT 15:13 Oʼ serrpareʼtuetpaʼ allempoñapaʼ atet̃ ot ñam̃a Jacobo. —Oʼch masheñneshachaʼ seʼm̃ñoten nam̃a.
ACT 15:14 Simón Pedropaʼ oʼ serrpareʼtatuas atet̃ Yompor t̃eʼpaʼ oʼ orrtatan pomuereña añecop ñeñt̃ amaʼt ama judioneshayaye. Ñam̃a ahuoʼt orrtatan pomuereña añecop ñeñt̃chaʼ ameʼñatahuet att̃och ayeʼchoc̈htatoñet Yompor paʼsoʼcheñ ñamet.
ACT 15:15 Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼ etsota ñeñt̃ atet̃ oteney ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ atet̃ ñerraʼm Yompor otatseʼt̃:
ACT 15:16 Allempo oʼch meten shonteʼ charpaʼ napaʼ oʼch alla norrtaterr puesheñarr ñeñt̃ David poʼm̃renñot̃ ñeñt̃chaʼ ahuamencat̃tatsa atet̃ ahuamencat̃teʼt̃ ahuat̃ paʼtañ David. T̃arroʼmar shonteʼ char amaʼt puesheñarrapaʼ ama orrteno David poʼm̃renñot̃ ñeñt̃ nanac ahuamencat̃.
ACT 15:17 Añecopchaʼ norrtater allochñapaʼ amaʼt poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼch ameʼñaʼhueret ñamet Yompor, ñam̃a allohuen erraʼtsenchaʼ muenats.
ACT 15:18 Atet̃ ot Yompor ñeñt̃ara ñeñt̃ eñotatey ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a. Añpaʼ allohua ot ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
ACT 15:19 Alla oterrerr Jacobo: —T̃eʼpaʼ añña eʼñe pocteʼ nenten na amach yaʼmñechatatsche ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ oʼ puesuerran ñeñt̃ ahuat̃ poct̃ap̃ña att̃och ameʼñeret Yompor.
ACT 15:20 T̃eʼpaʼ aña pocteʼ oʼch yequellcanet ñeñt̃chaʼ ama p̃atsteto ñeñt̃paʼ añ: Amach rratsteto poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecop ñeñt̃ poʼyomporer pen ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ara ñeñt̃ ama ameʼñetso. Ñam̃a oʼch yotanet amach chetapretatsteto t̃aporets. Ñam̃a oʼch yotanet amach rratsteto ñeñt̃ muetsenet ñeñt̃ att̃a aʼpam̃aret̃, ñam̃a amach rratsteto ñeñt̃ ñoʼshetsa oño. Ñam̃a amach es rratsteto es poʼrras.
ACT 15:21 Alla oterrerr Jacobo: —Añpaʼ ñeñt̃ach atet̃ yequellcanet. T̃arroʼmar ahuat̃ot̃eñ oʼ serrpareʼtuoñet Moisés poʼñoñ ora allohuen anetsoʼmar. Ñam̃a pat̃eʼtets semana añ judioneshaʼpaʼ c̈hocma lleyeññañet Moisés poʼñoñ all poʼprahueto. Añpaʼ allohua atet̃ otanet Jacobo.
ACT 15:22 Allempoñapaʼ oʼ aʼpoctachet oʼch net puesheñaʼtets ñeñt̃ eʼñe alloʼmarneshaʼ ñeñt̃chaʼ mueñet Antioquío, oʼch cot̃eret Pablo ñam̃a Bernabé. Atet̃paʼ eʼñe pocteʼ eñch allohuen—Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet, amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa all. Añ net Judas Barsabás ñam̃a Silas. Añña epsheña acheñpaʼ eʼñe cohuen eñch allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa.
ACT 15:23 Ñetpaʼ oʼ anmuet, ñeñt̃ atet̃ oten carta: “Masheñneshachaʼ ñeñt̃es yec̈hetsa anetso Antioquío ñam̃a Sirio ñam̃a Cilicio: Allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsa oʼch yehuom̃chaʼtas sa añ yecartot̃—ñeñt̃ey Jesús puellsensarneshay ñam̃a ñeñt̃ey pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa arr. Oʼch yehuom̃chaʼtas sa ñeñt̃es ameʼñetsa sam̃a ñam̃a amaʼt ñeñt̃es ama judioneshayayso.
ACT 15:24 Oʼch yotas, yapaʼ oʼ yeʼmareʼch oʼ c̈hap sesho puesheñaʼtets acheñ arrot̃ ñeñt̃ muenets oʼch aʼmñechatasa. Ñetñapaʼ oʼ nanac moññeʼtatasa soct̃ap̃ña. T̃arraña t̃eʼñapaʼ oʼch yotas, añ acheñpaʼ ama yayeʼ mueñenaye.
ACT 15:25 Ñeñt̃oʼmar pocteʼ yenteñ allohueney oʼch yeneʼ epsheña acheñ ñeñt̃chaʼ yemñonas epuet Bernabé ñam̃a Pablo ñeñt̃ nanac yemuerena.
ACT 15:26 T̃arroʼmar nanac yemorrentenanet ahuañapaʼ all serrpareʼtenetaʼ autsañ mueneʼ amtsanataret̃etuet all. T̃arroʼmar eʼñe puemorrenteñot̃et Yepartseshar Jesucristo atet̃ ap̃aret̃tet.
ACT 15:27 Añ yemñonas Judas ñam̃a Silas. Ñetpaʼ oʼch serrpareʼtatensetaʼ ora atet̃ yoten ya arr.
ACT 15:28 Parets Puecamquëñpaʼ oʼ eñotatey ñeñt̃ eʼñe pocteʼ yenten ñeñt̃chaʼ yenonas. Amach aña yenonaso ñeñt̃ nanac t̃orrapoʼ. T̃eʼpaʼ añ palltetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a.
ACT 15:29 Amach serratsto poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecop ñeñt̃ poʼyomporer penet. Ñam̃a amach serratsto ñeñt̃ muetsenet ñeñt̃ att̃a aʼpam̃aret̃. Ñam̃a amach serratsto es poʼrras. Ñam̃a amach sechtapretatsto t̃aporets. Ñerraʼm amach atet̃ sep̃o ñeñt̃paʼ eʼñech pocteʼ. Añpaʼ ñeñt̃ach yotas. Yomporepaʼch saʼnataya.” Añpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ oten carta.
ACT 15:30 Allempoñapaʼ oʼ mueñet Judas ñam̃a Silas epuet Pablo ñam̃a Bernabé. Oʼ ahuanerret Antioquío. C̈hac̈herret Antioquíopaʼ oʼ apc̈hatuet allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼ aposanet añ carta.
ACT 15:31 Ñeñt̃ apc̈hatsapaʼ oʼ lleyet añ carta. Lleyaʼhuetpaʼ nanac coshatanet ñeñt̃ atet̃ act̃apeʼchataret̃tet cartot̃.
ACT 15:32 Añña Judas ñam̃a Silas, ñetpaʼc̈hoʼña nanac aʼpot̃oñet Yompor poʼñoñ ñamet. Ñetpaʼc̈hoʼña aʼm̃tenet Yompor poʼñoñ. Nanac serrpareʼtatet. Oʼ cot̃apeʼchachet eʼñe cohuen ñeñt̃ ameʼñetsa allochñapaʼ huomencchaʼ pet pueyoc̈her.
ACT 15:33 Oʼ allponmatet allpaʼ allempoñapaʼ secherret allot̃ amñaret̃tet ahuaña. Ñeñt̃ ameʼñatsa Antioquíopaʼ oʼ soʼtneret eʼñe cohuen, otanet: —Yomporepaʼchña yaʼnataya parro allohueney.
ACT 15:34 T̃arraña Silaspaʼ mueneñ oʼch aʼpa all, Judaspaʼ oʼch ahuerr.
ACT 15:35 Añña Pablo ñam̃a Bernabé allponmaterret Antioquío. Yec̈hatapreteretaʼ epuet poʼpoñec̈hno ñeñt̃ yec̈hatets all. Serrpareʼtapreteretaʼ Yompor poñoñ epuet poʼpoñec̈hno.
ACT 15:36 Att̃eñapaʼ oʼ atomat Pabloñapaʼ otan Bernabé: —Oʼch ahuerrey, oʼch yab̃cheraʼ ñeñt̃ ameʼñetsa ora allohuen anetso all yeserrpareʼtoñ Yompor poʼñoñ ahuaña att̃och yeñoch errot̃enett̃eʼña t̃eʼ.
ACT 15:37 Bernabéñapaʼ aña eʼñe pocteʼ ent oʼch cot̃aʼner Juan Marcos.
ACT 15:38 T̃arraña Pablopaʼ ama pocteyeʼ eñche t̃arroʼmar ahuaña allempo c̈hapuet Panfilio, Juan Marcospaʼ c̈ha saʼnerranet, oʼ puerrerra. Ama alloʼna yenpuenaneto all serrpareʼtyeset.
ACT 15:39 Ama errot̃eno aʼpoctacheto, c̈ha saʼnmannerret. Bernabépaʼ aña aner Marcos. Oʼ ahuam̃p̃set boto, c̈hac̈herret Chipro.
ACT 15:40 Pabloñapaʼ aña eʼñe pocteʼ ent oʼch anerran Silas. Ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ oʼ soʼtneret, eʼñe cohuen otneret: —Yompor eʼñe pomuereñot̃paʼ aʼnatyepaʼch. Allempoñapaʼ ahuanenet.
ACT 15:41 Asuenetaʼ Sirioʼmar ñam̃a Cilicioʼmar. Allot̃ñapaʼ yenpuet allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃ apc̈hetsa parro. Oʼ yenpuet añecop att̃och huomencchaʼ pet pueyoc̈her.
ACT 16:1 Pablo ñam̃a Silaspaʼ asuerretaʼ anetso añ paʼsoʼcheñ Derbe. Allot̃ñapaʼ ahuanerret alla Listro. Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ ameʼñetsa añ paʼsoʼcheñ Timoteo. Ñeñt̃ Timoteopaʼ añ pachor pen judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Pomporñapaʼ ama judioneshayaye aña griegoneshaʼ.
ACT 16:2 Ñeñt̃ ameʼñetsa Listro ñam̃a Iconiopaʼ nanac cohuen enteñet Timoteo.
ACT 16:3 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteʼ eñch Pablo oʼch cot̃aʼnerranet Timoteo. T̃arraña atoʼtña anemhuetaʼ allchaʼ tsorreñet atet̃ yec̈hena joreyoneshaʼ, t̃arroʼmar allchaʼ tetpaʼ shonteʼ judioneshaʼ. (Ñehua, Pablopaʼ ama mueno oʼch atsrreʼmach judioneshaʼ.) Allohuenetpaʼ oʼ eñotuet ñeñt̃ Timoteo pomporpaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye aña griegoneshaʼ.
ACT 16:4 All oñomyeset allemeñ añetsopaʼ otuosanet añ ñoñets atet̃ aʼpoctat Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet Jerusaléño. Añ eñotatuosanet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet.
ACT 16:5 Att̃eñapaʼ allohuen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ eʼñe pameʼñeñot̃et alloʼna senet huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈her. Pat̃eʼtets yet̃paʼ alloʼna sen atonetnomtsa ñeñt̃ ameʼñetsa.
ACT 16:6 Allempoñapaʼ arr asuerretaʼ ñam̃a Frigioʼmar ñam̃a Galacioʼmar t̃arroʼmar Parets Puecamquëñpaʼ ama muenataneto oʼch serrpareʼtoñet Yompor poʼñoñ all Asioʼmar.
ACT 16:7 Allempoñapaʼ ahuanmuet ñam̃a tenonet̃, c̈hapmochet Misio ñam̃a arr sechet Bitinioʼmar, t̃arraña Jesús Puecamquëñpaʼ ama muenataneto.
ACT 16:8 Att̃eñapaʼ metuet Misioʼmar oʼ c̈hac̈haʼtet Troaso.
ACT 16:9 C̈hac̈haʼtet Troaso tsapoñapaʼ añña Pablopaʼ orrtoña atet̃ ñerraʼm c̈ho es yec̈hopoʼten. Atet̃ ñerraʼm puec̈hopoñot̃paʼ oʼ entan puesheñarr acheñ macedonioʼmarneshaʼ alla t̃en, atet̃ otareʼch: “Oʼch sonac̈haʼt arr Macedonio, oʼch seyenpuenyaʼ.”
ACT 16:10 Allempoña errteʼ orretuoña macedonioʼmarneshaʼpaʼ yañapaʼ oʼ yesecha oʼch ahuey Macedonio, t̃arroʼmar yoten poʼñoc̈ht̃eʼ c̈horeʼteney Yompor allochñapaʼ oʼch yeserrpareʼteññañaʼ poʼñoñ all Macedonio.
ACT 16:11 Allempoña Troasot̃paʼ año ahuam̃p̃sey boto. Eʼñe pac̈harra yepeʼ oʼch yec̈hap anetso añ paʼsoʼcheñ Samotracia. Allñapaʼ all yetsotnoma. Yahuanerrerr allot̃paʼ tsapat̃ñapaʼ oʼ yec̈hap ñam̃a anetso Neápoliso. Allñapaʼ all yetsotuerrerr.
ACT 16:12 Yahuanerrerr allot̃paʼ oʼ yec̈hap ñam̃a anetso añ paʼsoʼcheñ Filipos allpaʼc̈hoʼ all yetsotosa. Añ anets Filipospaʼ nanac atarr anets. Poʼpoñec̈hno anets alla Macedonioʼmarpaʼ ama atarroyaye. Allñapaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ solltarneshaʼ ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ. Yapaʼ alla yaʼllponmatos all.
ACT 16:13 Allempoña c̈hap allempo amesen judioneshaʼpaʼ yañapaʼ yahuanma anetsot̃ aʼyo. Oʼ yec̈hap ontapo all yeʼnen ñatoʼ allchaʼ maʼyochet. Yaña allpaʼ yentos puesheñaʼtets coyaneshac̈hno all anorrc̈henet. Yañapaʼ oʼc̈hoʼ yanorrc̈haʼtos yam̃a. Allempoña yapaʼ yeserrpareʼtatanet Yompor poʼñoñ.
ACT 16:14 Puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsen añ paʼsoʼcheñ Lidia ñeñt̃ huetsa anetsot̃ añ paʼsoʼcheñ Tiatira. Ñañapaʼ aña poʼtaruas pen att̃o vendenan shetamuets yetsñorromamuen. Ñañapaʼ ameʼñenana Parets. Allempoña eʼm̃ñotan Pablo ñeñt̃ atet̃ serrpareʼten añña Yomporpaʼ oʼ c̈hapatoñ pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ serrpareʼten Pablo.
ACT 16:15 Lidiaña pameʼñeñot̃paʼ allent̃a apataret̃ta, ñam̃a oʼ apataret̃ta ñeñt̃ parro yec̈henet pocollo. Ñañapaʼ oʼc̈hoʼ huaʼñaʼnerrey paʼpacllo, atet̃ ot: —Ñerraʼm eʼñe pocteʼ sentenen att̃o nameʼñera Yepapar, oʼch sehuapa nepacllo ñatoʼ allchaʼ sommosa. Ñañapaʼ otareʼtey yonepaʼtoʼ ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼ ahuey.
ACT 16:16 Parrochñapaʼ allempo yeta ontapo allecma maʼyochenet t̃oñoñapaʼ yentnom̃ puesheñarr shopsheshaʼ ñeñt̃ chorrena oneñet̃. Añña oneñet̃paʼ ñach eñorateneʼ shopsheshaʼ ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm errot̃en otanetpaʼ att̃oʼchc̈hoʼ p̃a. Amach pueno poʼñoñ amaʼt mamesha. Añña shopsheshaʼpaʼ eñall ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen poʼpoñec̈hno acheñ. Ñetñapaʼ nanacchaʼ ganatenanet quelle att̃o eñotañtena.
ACT 16:17 Ñañapaʼ c̈hocmach cot̃aʼnomyeʼt̃ epay Pablo. Oʼch cot̃aʼnmueypaʼ oʼch rranareʼtnoma chentaʼpaʼ atet̃chaʼ ot: —Añ encaneshac̈hnopaʼ añ sherbenet Yepapar Ñeñt̃ Nanac Parets. Arrpaʼ añecop huenet att̃och oʼch serrpareʼtataset att̃och sequeshperra.
ACT 16:18 Att̃eñapaʼ amaʼt atomatpaʼ att̃ecmach pena. Att̃eñapaʼ oʼ aʼmñechatana Pablo. Pabloñapaʼ allent̃a puetallsapaʼ oʼ otan oneñet̃: —T̃eʼpaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ Jesucristopaʼ oʼch notap̃, pequec̈hpaʼner shopsheshaʼ. Allempocmuepaʼtchaʼ quec̈hpaʼnerran shopsheshaʼ.
ACT 16:19 Añña pamoʼmtayneshaʼpaʼ cot̃apeʼchetpaʼ otet: —T̃eʼpaʼ llequëñtsa, oʼ huañerr allo yeganena quelle. Allempoña paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ oʼ rromuet Pablo ñam̃a Silaspaʼ anmaret̃tet eʼñe poʼhuamencocma, oʼ ac̈hapataret̃tet alloʼtsaʼyen am̃chaʼtaret̃neshaʼ allecma aʼpoctatenet ñoñets.
ACT 16:20 Allempoña ac̈hapataret̃tet alloʼtsaʼyen guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ oʼ otoset: —Añmapaʼ ñeñt̃ judioneshaʼ. Nanac atsrreʼmoc̈htenet arr yaʼnetsro.
ACT 16:21 Ñetpaʼ yec̈hatenyet atet̃ yec̈henet ñet ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ yenteñe ya. Yapaʼ romoʼmarneshaypaʼ ama cohuen yenteñe oʼch atet̃ yep̃a.
ACT 16:22 Allohuen acheñeneshaʼpaʼ nanac atsrreʼmateñet. Ñeñt̃ña guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch serrotanetpaʼ oʼch senallanet.
ACT 16:23 Allempoñapaʼ oʼ nallet Pablo ñam̃a Silas nanac huomenc. Allempoña oʼ anallaret̃etuetpaʼ oʼ abeʼt̃aret̃tet ñam̃a cárcelo; atet̃ ochet ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcel: —Oʼch secuam̃p̃sanet eʼñe huomenc.
ACT 16:24 Allempoña atet̃ otaret̃etuetpaʼ añña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelpaʼ oʼ abeʼt̃anet nanac oʼpono. Allñapaʼ nanac echarr p̃am̃p̃sanet ñam̃a oʼ arrmatam̃p̃saret̃tet paʼtcot̃ tablat eʼñe echarr.
ACT 16:25 Att̃eñapaʼ oʼ maʼyocha Pablo ñam̃a Silas. Ñam̃a oʼ morrechet, puemorrecheñot̃etpaʼ nanac ayeʼchoc̈htateññañet Yompor. Añña poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ abeʼt̃aret̃ ñam̃a allpaʼ ñetñapaʼ oʼ eʼm̃ñotanet. Allempoña c̈hap rroc̈h tsappaʼ machayot̃epaʼtchaʼ pella pats nanac huomenc, amaʼt alloʼ t̃omatenet echarr cárcelepopaʼ c̈ha paʼshma huomenc. Puepelleñot̃ pats huomencpaʼ oʼ tornaʼtua ora allpon all ayottam̃p̃saret̃tenet. Ñam̃a ora allpon allo huanquëñet acheñpaʼ oʼ pueynaʼtuen.
ACT 16:27 Allempoña ahuoʼt eʼmansa ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelepopaʼ ahuoʼt entan oʼ tornaʼtuen allo ayottam̃p̃saret̃tenetpaʼ oʼ chetan poʼcchell oʼch muetsa ñañeña. Ñapaʼ c̈hoʼ otapañ ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃paʼ oʼt̃eʼ yetuena.
ACT 16:28 Añña Pablopaʼ oʼ c̈horeʼch huomencpaʼ atet̃ och: —Amach errot̃ pep̃atsto amaʼt mamesha. Yapaʼ alloʼtsaʼyenya allohueney.
ACT 16:29 Allempoñapaʼ aña enamnom lampareñpaʼ mata alloʼtsen Pablo ñam̃a Silas. Puem̃chañot̃paʼ c̈ha paʼshmuena ñam̃a eʼñe puem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ oʼ concorposa eʼñe ñesheto.
ACT 16:30 Oʼ c̈haʼnmac̈haʼtatanetpaʼ atet̃ otanet: —Nomporneshachaʼ ¿est̃eʼña pocteʼ t̃eʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃a att̃och nequeshperra nam̃a?
ACT 16:31 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: —Añ pocteʼ oʼch p̃ameʼñera Yepartseshar Jesucristo, allochñapaʼ att̃och pequeshperra. Ñam̃a att̃och queshperra ñeñt̃ parro peyc̈hena pepacllo.
ACT 16:32 Allempoña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelepopaʼ oʼ aʼsecherranet paʼpacllo, allñapaʼ serrpareʼtachet Yompor poʼñon, ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsen oʼ eʼm̃ñotet ñamet.
ACT 16:33 Allempocma ñeñt̃e tsaprocma oʼ eʼpanaʼtyerranet all atserrp̃aret̃tet. Allempoñapaʼ oʼ apataret̃ta ña, ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsaʼyenpaʼc̈hoʼña oʼ apataret̃tet ñamet.
ACT 16:34 Aʼtapatanet paʼpacllopaʼ rratanet. Pameʼñeñot̃ Yompor atarr nanac cosha. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsenpaʼ atarr coshet ñamet.
ACT 16:35 Tsapat̃ puetarenpaʼ añña guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ oʼ mueñet puesheñarr guardia, ñeñt̃chaʼ otosets: —Oʼch saʼrroyer Pablo ñam̃a Silas.
ACT 16:36 Ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelpaʼ atet̃ otan Pablo: —Oten am̃chaʼtaret̃ sec̈haʼnerrepaʼtoʼ. T̃eʼñapaʼ orrerres, Yomporeʼpach saʼnataya.
ACT 16:37 T̃arraña Pabloñapaʼ atet̃ otanet: —Yapaʼ romanonaʼtarey yam̃a. Ñeñt̃ ñoñets anaret̃ Romot̃paʼ oten ama pocteyaye oʼch yecoñchach acheñ ñerraʼm ama yeñoteñaʼ poʼñoc̈ht̃eʼ eñall att̃o otteñeʼcheñet acheñ. T̃arraña añña am̃chaʼtaret̃neshaʼ ama eʼnano ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ yepena. Att̃a nallatyet alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñeneshaʼ allot̃ñapaʼ oʼc̈hoʼ att̃a yottam̃p̃satyet arr cárcelo. T̃eʼña ñetpaʼ mueneñet oʼch c̈haʼnmaterryet eʼñe aʼnahua. Ñeñt̃paʼ ama pocteyaye atet̃. T̃eʼpaʼ oʼch sotuer am̃chaʼtaret̃ huapuetepaʼ arr c̈haʼnmaterryetepaʼ eʼñe ñet.
ACT 16:38 Añña guardiapaʼ otuerran paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ atet̃ oten Pablo. Ñetñapaʼ c̈ha yorenet allempo eʼmareʼchet ñetpaʼc̈hoʼña romanonaʼtaret ñamet.
ACT 16:39 Allempoña huac̈haʼtetpaʼ enamaret̃terret peretneñets. Allempoña c̈haʼnmatenanetpaʼ atet̃ otanet: —T̃eʼpaʼ orrerres, sahuanerra b̃ac̈hayo.
ACT 16:40 Allempoña c̈haʼnenet cárcelot̃paʼ ahuanerret oʼch alla ab̃cheretaʼ Lidia. Allempoñapaʼ serrpareʼtuerret parro ñeñt̃ ameʼñetsa, cot̃apeʼchatuaneret cohuen, allempoñapaʼ ahuanerret allot̃.
ACT 17:1 Allempoña ahuanerret allot̃paʼ ahuanmuet anetso Anfípoliso, allot̃ñapaʼ ahuanmuet ñam̃a anetso Apolonio. Allot̃ñapaʼ oʼ c̈hapuet ñam̃a anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Tesalónica. Allñapaʼ alloʼtsen judioneshaʼ poʼprahuaʼ.
ACT 17:2 Pabloñapaʼ oʼ beʼt̃osos ñeñt̃ att̃ecma pena. Allñapaʼ serrpareʼtatosanet Yompor poʼñoñ. Allñapaʼ maʼpanerr semana. Allempoña c̈hen yet̃ allempo amesenetpaʼ oʼchc̈hoʼ serrpareʼtatanet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃.
ACT 17:3 Allpaʼ añ yec̈hatanet atet̃ anaret̃ta ñeñt̃chaʼ Cristotats ñerraʼm esempoch huapa añ patsropaʼ nanacchaʼ mueroc̈htachet. T̃arraña oʼch mueroc̈htatuetpaʼ elloch alla tanterra amaʼtchaʼ rroma. Atet̃ otanet: —T̃eʼñapaʼ oʼch notas, añ Jesús ñeñt̃ara ñeñt̃ oʼ neserrpareʼtatuaspaʼ ñeñt̃ña Cristotets.
ACT 17:4 Puesheñaʼtetspaʼ pocteʼ eñchet oʼ ameʼñyet Jesús ñeñt̃oʼmar ñetpaʼ yemteñet Pablo ñam̃a Silas. Ñam̃a shonteʼ griegoneshaʼ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ cohuen cot̃apeʼchets Partsocoppaʼ oʼ ameʼñeñet Jesús. Ñam̃a shonteʼ coyaneshac̈hno ñeñt̃ eʼñe cohuen entyen acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ ameʼñerret ñam̃et.
ACT 17:5 Judioneshaʼña ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ ama pocteyeʼ enteñeto att̃och acheñeneshaʼpaʼ oʼch yemchet Pablo, ñeñt̃oʼmarña puesopeʼcheñot̃etpaʼ oʼ eʼmoñeʼchet. Ñeñt̃oʼmarña aʼsechet puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃ ama tama es sherbetso ñeñt̃ att̃a ellapetseʼt̃ anorrets all shontena acheñeneshaʼ. Aʼsechet oʼch apc̈hachet shonteʼ acheñ att̃och eʼmoñeʼtachet Pablo. Ñetña paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ ahuanmuet Jasón paʼpacllo all aʼposa Pablo ñam̃a Silas. Oʼpachet errot̃enot̃paʼ oʼt̃eʼ c̈haʼnmac̈haʼtet aʼyot̃ att̃och acheñeneshaʼpaʼ oʼch rromuet.
ACT 17:6 Allempoña c̈hac̈haʼtet Jasón paʼpacllopaʼ t̃arraña ama entaret̃teto. Ñapt̃a rromuet Jasón ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñetaña anmaret̃tatset am̃chaʼtaret̃esho. Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ nanac amaʼtoc̈hetnomuet att̃ot̃ac̈hoʼ c̈hapuet alloʼtsen am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Allñapaʼ atet̃ otoset: —Oʼ c̈hap acheñ ñeñt̃ mueneneʼ oʼch aʼpoʼpoñeterrnay yoct̃ap̃ña. Att̃oʼ p̃ohuanmuet amaʼt poʼpoñ anetsoʼmar, t̃eʼpaʼ oʼ c̈hapuet ñam̃a arr. Oʼ alla oterreterr: —Añ Jasónpaʼ oʼ agapanet eʼñe cohuen t̃eʼpaʼ ñaña paʼpacllo aʼpuenet.
ACT 17:7 Ñetpaʼ ama pocteyeʼ enteñeto att̃o am̃chaʼtaret̃ oʼch nan ñoñets all anetso Romo. Ñetpaʼ aña otenet eñalloʼ poʼpoñ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nanac ahuamencat̃ ñeñt̃paʼ añoʼ paʼsoʼcheñ Jesús.
ACT 17:8 Acheñeneshaʼñapaʼ ñeñt̃a eʼmuetpaʼ nanac atsrreʼmuet ñam̃a amaʼt am̃chaʼtaret̃neshaʼ.
ACT 17:9 Allempoña Jasón ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñpaʼ oʼ ayoram̃p̃saret̃tet allpon poʼc̃llayoret. Allot̃paʼ otaret̃tet: —Añ quellepaʼ allach yapuerres atoʼt ahuerraʼ Pablo ñam̃a Silas. Allempoñapaʼ aʼrroyeret Jasón ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ.
ACT 17:10 Allempoña acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ oʼ mueñeret Pablo ñam̃a Silas Bereo. Tsapocma amñaret̃tenet aʼnahua. Oʼ c̈hapuet Bereopaʼ beʼt̃osc̈haʼtoset judioneshaʼ poʼprahuo.
ACT 17:11 Añña judioneshaʼ ñeñt̃ Bereoʼtsaʼyenpaʼ ñetñapaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼchenet ama att̃eyayeto atet̃ ñerraʼm judioneshaʼ ñeñt̃ Tesalónicoʼtsaʼyen. Eʼñe pocsheñeshaʼ eʼm̃ñotoñet Yompor poʼñoñ, allot̃ña ñetpaʼ oʼ eʼnyeset Yompor poʼñoño all aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar ñetpaʼ mueneñet oʼch eñochet ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃ serrpareʼten Pablo ñam̃a Silas. Pat̃eʼtets yet̃paʼ att̃ecma peteʼt̃.
ACT 17:12 Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñatsa. Shonteʼ ñam̃a coyaneshac̈hno ñeñt̃ griegoneshaʼ ñeñt̃ nanac sherbetspaʼ oʼ ameʼñenet ñamet. Ñam̃a poʼpotantañ shonteʼ yacmaneshaʼ oʼ ameʼñenet.
ACT 17:13 Añña judioneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa Tesalónicopaʼ oʼ eʼmareʼchet Pablo oʼ alla serrpareʼtuerranerr Yompor poʼñoñ ñam̃a Bereo. Ñeñt̃oʼmarña huac̈haʼtet ñamet all att̃och atsrreʼmatachet acheñeneshaʼ oʼch eʼmoñeʼtachet Pablo.
ACT 17:14 Añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼñapaʼ oʼ mueñet Pablo tepaʼtoʼ ontapo alloʼtsen saʼp atarr. Añña Silas ñam̃a Timoteopaʼ alla aʼpa Bereo.
ACT 17:15 Puesheñaʼtets acheñpaʼ oʼ cot̃aʼnmet Pablo. Ñetpaʼ alla neñetaʼ Pablo anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Atenas. Allña soʼtannaʼtuet Pabloñapaʼ atet̃ otanet: —Oʼch sotuer Silas ñam̃a Timoteo onetepaʼ ñamet eʼñe t̃ayecma.
ACT 17:16 Pabloñapaʼ alla cohuanet Atenso. Allña cohuanetpaʼ shonteʼ entosan ayec̈hcataret̃ec̈hno all Atenso, ñeñt̃ poʼyomporer p̃aʼyen acheñeneshaʼ. Ñañapaʼ nanac llecachet.
ACT 17:17 Pabloñapaʼ mueneñ oʼch beʼt̃os judioneshaʼ poʼprahuo att̃och serrpareʼt epuet parro judioneshaʼ ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ cohuen cot̃apeʼchets Partsocop. Pat̃eʼtets yet̃paʼ oʼchc̈hoʼ ahuoʼ all shontena acheñeneshaʼ pueblo allñapaʼ oʼchc̈hoʼ serrpareʼtet parro ñeñt̃ alloʼtsaʼyen.
ACT 17:18 Parrochpaʼ aña huapatsa ñeñt̃ ameʼñenaya Epicuro poct̃ap̃ña, allot̃paʼ oʼ huapa ñam̃a ñeñt̃ ameʼñenaya poʼpoñ cot̃ap̃ñats ñeñt̃ otenet estoico. Ñetñapaʼ atet̃ otet: —¿Est̃eʼcaʼye cot̃apeʼchenña añ acheñ ñeñt̃ att̃a nanac eñets? Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otet: —Ñatoʼ añt̃eʼ muenen oʼch yec̈hatey poʼpoñ poʼyomporer ñeñt̃ ama yentare ya. T̃arroʼmar Pablopaʼ añ serrpareʼtatenanet atet̃ pena Jesús ñam̃a amaʼt att̃o tanterra Jesús.
ACT 17:19 Ñetñapaʼ oʼ anmet Pablo all oteñet Areópago allecma apc̈hena eñotañneshaʼ. Allñapaʼ otoset: —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch p̃otey est̃eʼña p̃oct̃apeʼchen p̃a. Yapaʼ t̃eʼpaʼ yemneñ oʼch yeñoch.
ACT 17:20 T̃arroʼmar ñeñt̃ peserrpareʼtenpaʼ ama yeʼmare. Yapaʼ yemneñ oʼch yeñoch est̃eʼ nanac p̃oten.
ACT 17:21 Ñehua, allohuen atensoʼmarneshaʼ ñerraʼm añ serrpareʼtats ñeñt̃ ama puentaretopaʼ ellapenetchaʼ eʼm̃ñotet. Ñeñt̃ach pat̃err maʼyoc̈hret. Ñam̃a ñeñt̃ yec̈haʼhuerra Atensopaʼ ñeñt̃ huapyetsa poʼpoñ anetsot̃paʼ t̃eʼpaʼ att̃a penet ñamet.
ACT 17:22 Allempoña Pablopaʼ t̃omos rroc̈ho all oteñet Areópagopaʼ atet̃ otanet: —Atensoʼmarneshachaʼ napaʼ neñotenes sapaʼ aña atarr semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ seyomporer sep̃aʼyen.
ACT 17:23 All nasuanempaʼ shonteʼ nentyesnom ñeñt̃ semaʼyochyena ñeñt̃ seyomporer sepen. Pat̃err allecma semaʼyochenapaʼ napaʼ nent all oten añ ñoñets: “Añpaʼ añecop Yompor ñeñt̃ ama yeñotenaʼ.” Ñeñt̃ semaʼyochena ñeñt̃ ama señotenaʼpaʼ ñeñt̃ara Yompor t̃eʼpaʼ ñeñt̃chaʼña neserrpareʼtatas.
ACT 17:24 ’Añ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hcateʼ añ pats. Ñam̃a yec̈hcatan allohuen ñeñt̃ yentyen añe patsro. Ña Pamoʼmteʼ pen enet ñam̃a pats. Ñeñt̃oʼmarña ya ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ ama pallteno oʼch yeyec̈hcatoñ allchaʼ yec̈ha.
ACT 17:25 Ñam̃a ama pallteno oʼch es yap̃. Ñocop ama es palltetso. Elloña ñaña yapueneʼ allohueney att̃o yocrrena, apueney ñam̃a att̃o yoʼrrerrena. Ñapaʼ apueney ora esocmañen.
ACT 17:26 ’Ora allpon paʼnamen acheñ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro Yomporpaʼ ña yec̈hcatueʼ eʼñe puesheñarrot̃a acheñ. Ñapaʼ oʼ nohuanet eʼñech allempohua corraʼyeset. Ñam̃a oʼ naʼyesuanet eʼñech erra yec̈haʼyeset añe patsro.
ACT 17:27 T̃arroʼmar Yomporpaʼ yec̈hcatan paʼnamen acheñ t̃arroʼmar añ cot̃apeʼch allochñapaʼ allohuen acheñpaʼ ñerraʼm eʼñe acop̃a eʼneretpaʼ poʼñoc̈hpaʼ enteretchaʼ. Ñapaʼ allameʼttsoʼtsenat̃eʼ yeshot̃.
ACT 17:28 T̃arroʼmar eʼñe ñeshot̃ t̃eʼpaʼ yocrrena ñam̃a eʼñe ñeshot̃paʼ yechopeʼchen, ñam̃a eʼñe ñeshot̃paʼ yeʼñalleta. Amaʼt atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ puesheñarr samoʼts sa ñeñt̃ etsotayeʼt̃ ñoñets. Añmapaʼ ñeñt̃ quellquëʼt̃ samoʼts ahuat̃: “T̃eʼña poʼñoc̈h Yomporpaʼ puechemereshaʼ peney.”
ACT 17:29 Alla oterrerr Pablo: —Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h Yompor puechemereshaʼ peney ya, ama pocteyaye oʼch yoch Yomporpaʼ arrot̃ ayec̈hcataret̃ orot̃, amapaʼ arrot̃ ayec̈hcataret̃ asretot̃, amapaʼ arrot̃ ayec̈hcataret̃ mapyot̃. Añmapaʼ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃paʼ eʼñe ya yoct̃ap̃ñot̃a ayec̈hcataret̃, atet̃ es yetmaʼntatena ya.
ACT 17:30 Ahuat̃ acheñpaʼ amaʼt ama eñotenano ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, Yomporpaʼ amach errot̃ p̃aneto. T̃arraña t̃eʼñapaʼ oteney yoct̃apeʼcherrepaʼ ello cohuen Yomporecop, allohueney acheñey ñeñt̃ey corraʼyetsa añe patsro.
ACT 17:31 Yomporpaʼ t̃arroʼmar mueneñ oʼch yoct̃apeʼcherr etserra t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ neʼ esempoch allohueneypaʼ yorrterrach ñesho. T̃eʼpaʼ oʼ nan Jesús ñach acrerreʼ allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ peteʼt̃. Acranchaʼ ñeñt̃ cohuen acheñ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama cohueno acheñ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ eñotatuay Jesúspaʼ ñach acrerrets t̃arroʼmar Pomporpaʼ oʼ tantater amaʼt oʼ rromua ñam̃a Jesúspaʼ eʼñe pocteʼ es pen. T̃eʼpaʼ oʼ eñotatuay allohueney acheñey.
ACT 17:32 Allempoña serrpareʼtan Pablo att̃och yetanterra ellopaʼ añña puesheñaʼtets acheñpaʼ oʼ achm̃areʼchet. T̃arraña poʼpotantaññapaʼ atet̃ otet: —Ñehua, ñatoʼ esempochña yeʼm̃ñoterrperr poʼpocheño.
ACT 17:33 Allempoñapaʼ ahuerr Pablo.
ACT 17:34 T̃arraña puesheñaʼtetspaʼ yemchet Pablo ñam̃a oʼ ameʼñet. Añña puesheñarr ñeñt̃ ameʼñatsa añ paʼsoʼcheñ Dionisio ñeñt̃ara ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa ñeñt̃ aʼpoctateneʼ ñoñets all oteñet Areópago. Ñapaʼ oʼ ameʼña, ñam̃a poʼpsheñeñ coyaneshaʼ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Dámaris. Ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ oʼ ameʼñet ñamet.
ACT 18:1 Allempo ahuoʼ ñam̃a anetso all oteñet Corinto.
ACT 18:2 C̈hap Corintopaʼ entosan puesheñarr judioneshaʼ añ paʼsoʼcheñ Aquila. Ñapaʼ errteʼ huetsa Italiot̃ epuet puet̃apor ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Priscila. Añoʼmar huenet Italiot̃ t̃arroʼmar am̃chaʼtaret̃ Claudiopaʼ oʼ nan pat̃err ñoñets all Italio. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot: Allohuen judioneshaʼpaʼ ahuanerretepaʼtoʼ Romot̃. Aquilapaʼ arr eñalletña Ponto. Pabloñapaʼ ahuoʼ oʼch entenanaʼ Aquila epuet puet̃apor.
ACT 18:3 Ñetpaʼ ñeñt̃a poʼtaruas penet att̃o yec̈hcatenet shetamtsopoʼ. Pabloñapaʼ alla aʼpa epuet att̃och taruaset parro.
ACT 18:4 Pat̃eʼtets semana allempo c̈hen yet̃ allempo amesenet Pabloñapaʼ oʼchc̈hoʼ ahuoʼ judioneshaʼ poʼprahuo. Allñapaʼ allchaʼ serrpareʼt epuet judioneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñapaʼ atarr mueneñ oʼch ameʼñatanet.
ACT 18:5 Allempoñapaʼ huapa ñam̃a Silas epuet Timoteo. T̃aya huapuet Macedoniot̃. Allempopaʼ añ nanac t̃orrena Pablo serrpareʼteʼ. Ñapaʼ añ eñotatenan judioneshaʼ Jesúspaʼ ñeñt̃aracaʼye Cristoterrets ñeñt̃ atarr cohuenet ahuat̃ot̃eñ.
ACT 18:6 Judioneshaʼñapaʼ nanac eʼmoñeʼchet Pablo, oʼ achm̃areʼchet. Allempoña Pablopaʼ oʼ paʼshman paʼshtam att̃och eñochet nanac at̃pareʼtenet. Allempoñapaʼ atet̃ otanet: —Sapaʼ sañeñach aʼchencatuerrtsa. T̃arraña napaʼ amach es seyohuaʼno. T̃eʼpaʼ t̃ayot̃eñ añach neserrpareʼtat ñeñt̃ ama judioneshayaye.
ACT 18:7 Allempoñapaʼ ahuerr. C̈hap añ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Justo paʼpacllo ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Paʼpaquëllpaʼ allameʼttsoʼtsen alloʼtsen judioneshaʼ poʼprahuaʼ.
ACT 18:8 Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshaʼ poʼprahuo ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Crispo. Crispopaʼ oʼ ameʼñerrana Yepartseshar Cristo ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsen. Shonteʼ corintoʼmarneshaʼ eʼm̃ñotoñet Yompor poʼñoñ, oʼ ameʼñerret ñam̃a oʼ apataret̃tet Yomporecop.
ACT 18:9 Att̃eñapaʼ orrtoña Pablo atet̃ ñerraʼm c̈ho es yec̈hopoʼten. Yomporpaʼ ahuoʼt otan Pablo: —Amach pem̃chaʼtatsto, c̈hocmach peserrpareʼt, amach att̃a pemamt̃etatsto.
ACT 18:10 Napaʼ oʼch necuam̃penep̃ att̃och amach eseshaʼ errot̃ es pep̃aye. T̃arroʼmar napaʼ nechen shonteʼ acheñ añ anetsrot̃ ñeñt̃chaʼ nameʼñaya.
ACT 18:11 Allñapaʼ allena alla pat̃err char ñam̃a meterrerr pechapm̃a arrorr. Allpaʼ nanac yec̈hatanet Yompor poʼñoñ.
ACT 18:12 Allempoña am̃chaʼtaret̃ta Galión eʼñe alla Acayopaʼ judioneshaʼña oʼ apc̈hetpaʼ, oʼpachet Pablo. Allempoña oʼ rromuetpaʼ anmet am̃chaʼtaret̃esho allecma aʼpoctatenet ñoñets.
ACT 18:13 C̈hapuet allpaʼ atet̃ otoset: —Añ acheñpaʼ aña yec̈hatenan acheñeneshaʼ att̃oʼch ameʼñyet Yompor, t̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye atet̃ oteney Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃.
ACT 18:14 Ahuoʼch eñoseñ Pablopaʼ Galiónñapaʼ atet̃ otanet: —Oʼch notas ñeñt̃es judioneshas, ñerraʼm añ acheñ añt̃eʼ oʼ p̃ohua ñeñt̃ ama cohuenopaʼ amapaʼ atet̃ ñerraʼm c̈ho muetsenan acheñ, ñehua, pocteʼ napaʼ oʼch neʼm̃ñotas att̃o sotteñeʼcheñ.
ACT 18:15 T̃arraña ñerraʼm amat̃eʼ att̃eyaye, añpaʼ eʼñe socpa—atet̃ seyc̈haten sa ñeñt̃es judioneshas, amapaʼ eseshaʼt̃eʼ sameʼñena, amapaʼ ñeñt̃ atet̃ oten ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ socop. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes ñeñt̃paʼ socpa. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ amach neñoso añecop ñeñt̃ eʼñe socpa.
ACT 18:16 Allempoñapaʼ oʼ c̈haʼnmac̈haʼtaterranet.
ACT 18:17 Allempoña acheñeneshaʼ aña rromuet Sóstenes. Sóstenespaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshaʼ poʼprahuo. Oʼ rromuetpaʼ oʼ nalleʼchet eʼñe alla allameʼtets am̃chaʼtaret̃esho. Am̃chaʼtaret̃ Galiónpaʼ ama cohuaʼp̃saneto.
ACT 18:18 Oʼ atomaterrerr Pablo alla Corinto allempoñapaʼ oʼ soʼtnerran ñeñt̃ ameʼñetsa. Aña cot̃erreʼ Priscila ñam̃a Aquila. Allot̃paʼ año ahuam̃p̃set boto, arrchaʼ tet Sirioʼmar. Arr asuanmuet anets Cencrea. Allñapaʼ oʼ shopenaʼtatosa Pablo. Añecop shopenaʼtata att̃och eñochet oʼ etsotuan poʼñoñ ña ñeñt̃ atet̃ otan ahuaña Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a Yomporecop.
ACT 18:19 Allempoña c̈hapuet Efesopaʼ allñapaʼ oʼ saʼnerran Aquila ñam̃a Priscila. Ñañapaʼ oʼ ahuoʼ judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼ serrpareʼtet parro judioneshaʼ.
ACT 18:20 Allñapaʼ otareʼchet Pablo aʼpuepaʼtoʼ alla atomat, t̃arraña Pablopaʼ amoʼ mueno.
ACT 18:21 Allempoña soʼtnerranetpaʼ atet̃ otanet: —Napaʼ oʼch alla ahuerren Jerusaléño allchaʼ nocshapretuerra añ yet̃er ñeñt̃ anaret̃ Partsocop allempoch alla cosherrerr judioneshaʼ. Ñerraʼm Yomporchaʼ muenatspaʼ ñatoʼ oʼch nohuerrerr esempo. Allempoñapaʼ ahuam̃perrerr boto.
ACT 18:22 Allempoñapaʼ arr etsotam̃p̃sosa Cesareo. Cesareot̃ñapaʼ asuanom Jerusaléño allchaʼ abechnoman ñeñt̃ ameʼñetsa all. Allempoñapaʼ oʼ alla ahuerr Antioquío.
ACT 18:23 Antioquíopaʼ alla allponmatnerr, allot̃ñapaʼ oʼ ahuerrerr. Arr asuanerr Galacioʼmar allot̃paʼ ahuerr Frigioʼmar. Ñeñt̃ ameʼñaʼyetsa allpaʼ oʼ yenpanet att̃och huomenc perret pueyoc̈her.
ACT 18:24 Ñehua, allempopaʼ eñall puesheñarr judioneshaʼ añ paʼsoʼcheñ Apolos ñeñt̃ huetsa Alejandriot̃. Ñañapaʼ oʼ c̈hap Efeso. Atarr cohuen serrpareʼtenan Yompor poʼñoñ, atarr etsotenan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ.
ACT 18:25 Ñapaʼ ayc̈hataret̃ ñeñt̃ atet̃chaʼ perra Yepartseshar ñeñt̃ara ñeñt̃ Cristotats. Ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h serrpareʼt huomenc, yec̈hatanet ñeñt̃chaʼ atet̃ perra Jesús. Añaña ama eʼñe eñotueno ora atet̃ pena Jesús. Aña eñoten atet̃ yec̈hateʼt̃ Juanañ ñam̃a atet̃ apateʼt̃ Juanañ.
ACT 18:26 Ñapaʼ serrpareʼteʼt̃ huomenc judioneshaʼ poʼprahuo. Allempoña eʼm̃ Priscila ñam̃a Aquila, ñetñapaʼ anmet ellonet̃ allchaʼ eñotachet eʼñe ora ñeñt̃ atet̃ p̃a Yompor ñeñt̃aña palltena oʼch eñoch eʼñe poctacma.
ACT 18:27 Allempoñapaʼ secha Apolos Acayo. Añña ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ oʼ yenpuet. Ñetpaʼ oʼ quellquët carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa all Acayo att̃och ñetpaʼ oʼch agapet Apolos eʼñe cohuen. Allempoña oʼ c̈hap all Acayopaʼ nanac yenpan ñeñt̃ ameʼñenaya cohuen ñoñets all.
ACT 18:28 Oʼ eñotatanet poʼñoc̈h Jesúspaʼ ñeñt̃caʼyeña Cristoterrets ñeñt̃ atarr cohuenet ahuat̃ot̃eñ. Yompor poʼñoñot̃ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ oʼ gatyesanet att̃o Jesús oʼ etsotatuan ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃ alloʼtsaʼyen allohuen acheñpaʼ eʼñe poʼhuamencocma yec̈hatanet. Allempoña amaʼt puesheñarra judioneshaʼpaʼ ama errot̃ otenayeʼ enteto.
ACT 19:1 Allempo Corintoʼtsenmeñ Apolos, Pabloñapaʼ alla chopeñeʼchen aspent̃arero. Att̃eñapaʼ oʼ alla c̈herr Efeso. Allñapaʼ all entosan allponsheña ñeñt̃ ameʼñetsa. T̃arraña ñetpaʼ allpon eñotenet allpon serrpareʼtateʼt̃ Juanañ.
ACT 19:2 Pabloñapaʼ aʼp̃t̃oʼtan ñeñt̃ ameʼñetsa, atet̃ otanet: —Sapaʼ allempot̃eñ sameʼña, ¿ahuoʼt chorrasaña Parets Puecamquëñ? Ñetñapaʼ oʼ anapuet: —Yapaʼ ama yeʼmareña ñatoʼ eñallt̃eʼ Parets Puecamquëñ.
ACT 19:3 Pabloñapaʼ alla oterrerr: —¿Errot̃enot̃eʼtña sapataret̃ta? Ñetñapaʼ atet̃ otet: —Yapaʼ yameʼñeñot̃ atet̃ otyeʼt̃ Juanañ att̃ot̃ña yapataret̃ta.
ACT 19:4 Pabloñapaʼ alla oterrerr: —Añot̃ña apaten Juanañ att̃o oʼ cot̃apeʼcherret ello cohuen Yomporecop allot̃ñapaʼ oʼch apataret̃tet att̃och ameʼñeret ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼ. Añña ñeñt̃ huapatsa chentaʼpaʼ añepaʼt Jesús.
ACT 19:5 Eʼmuet atet̃paʼ apataret̃terret pameʼñeñot̃et Yepartseshar Jesús.
ACT 19:6 Allempoña Pablopaʼ oʼ aʼp̃llanet potot̃. Allempoñapaʼ ahuepaʼt chorranet Parets Puecamquëñ. Allempoñapaʼ oʼ eñosyeset poʼpoñ ñoñtso, oʼ aʼpot̃oñet att̃o eñoranaʼtanet Yompor.
ACT 19:7 Ñeñt̃ eñosyesets poʼpoñ ñoñtsopaʼ alloʼtsen ñatoʼ c̈harrasheña puechena epsheña.
ACT 19:8 Pablopaʼ nanac serrpareʼtateʼt̃ all Efeso. Pat̃eʼtets semana oʼchc̈hoʼ beʼt̃osos judioneshaʼ poʼprahuo oʼchc̈hoʼ serrpareʼtatanet atet̃ pena Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ama mechaʼteʼt̃e amaʼt mamesha. Oʼchc̈hoʼ yec̈hatanet allochñapaʼ oʼch ameʼñatanet. Att̃eñapaʼ oʼ maʼpm̃a arrorr.
ACT 19:9 T̃arraña puesheñaʼtets acheñpaʼ nanac at̃pareʼcheteʼt̃ ama ameʼñyeto atet̃ serrpareʼtatanet Pablo. Pat̃pareʼteñot̃etpaʼ amaʼt all shontena acheñeneshaʼpaʼ oʼ sasareʼtoñet Jesús poct̃ap̃ña. Allempoñapaʼ ahuerr Pablo. Ñeñt̃ña ameʼñetsapaʼ oʼ cot̃eret. Oʼ ahuanmuet alloʼtsen Tiranno pueʼscuela. Allñapaʼ pat̃eʼtets yet̃paʼ añña Pablopaʼ oʼchc̈hoʼ serrpareʼtatanet pueʼscuelapahuo.
ACT 19:10 Att̃eñapaʼ oʼ met epa char. Allohuen asioʼmarneshaʼ oʼ eʼmareʼtoñet Yompor poʼñoñ—allohuen judioneshaʼ amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ ama judioneshayaye.
ACT 19:11 Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃ p̃an Pablo. Ñeñt̃oʼmarña nanac orrtatanet Yompor poʼpartsoña ñeñt̃ ama puentareto.
ACT 19:12 Att̃eñapaʼ añña acheñeneshaʼpaʼ oʼchc̈hoʼ anerret ñeñt̃ es aʼp̃llaʼyen Pablo, atet̃ ñerraʼm es pañell amapaʼ pañosheʼm. Oʼchc̈hoʼ anmet alloʼtsen ñeñt̃ atsnaʼtets. Oʼch c̈hapachet allpaʼ oʼchc̈hoʼ correrraña atsnañet̃. Amaʼt poʼneñet̃eretpaʼ oʼchc̈hoʼ quec̈hpaʼnerranet.
ACT 19:13 Eʼñe allempopaʼ alloʼtsen puesheñaʼtets judioneshaʼ ñeñt̃ achyoʼtañneshaʼ ñeñt̃ c̈hocma chopeñeʼchets erracmañen. Ñehua, ñetpaʼ añ puechemereshanet ñeñt̃ puesheñarr judioneshaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ corneshaʼ nanac am̃chaʼtaret̃ añ paʼsoʼcheñ Esceva. Alloʼtsen canc̈herrsheña puechemereshaʼ. Ñetpaʼc̈hoʼña oʼ topachet ahuoʼch quec̈hpatachet ñamet acheñeneshaʼ poʼneñet̃er eʼñe paʼsoʼchño Yepartseshar Jesús. Ahuoʼch pet atet̃ pena Pablo. Puesheñarrña ñeñt̃ chorrena oneñet̃paʼ otoñet poʼneñet̃er: —Napaʼ oʼch notap̃, eʼñe paʼsoʼchño Jesús ñeñt̃ serrpareʼten Pablo oʼch pequec̈hpaʼner añ acheñer.
ACT 19:15 Allempoña atet̃ ochet oneñet̃paʼ ahuepaʼtchaʼ eñoraña, oneñet̃paʼ atet̃ ot: —Jesúspaʼ neñoteññañ poʼhuamenc, Pablopaʼc̈hoʼña neñoteññañ atet̃ poʼhuamenc echen. T̃arraña sapaʼ eseshasuañacaʼye. Ama neñotennaso sehuamenc.
ACT 19:16 Allempoña acheñ ñeñt̃ chorrena oneñet̃paʼ omachanaʼtanet, orrotet parro epuet achyoʼtañneshaʼ. Oneñet̃paʼ nanac atserrp̃atseʼtanet allohuenet. Muelleʼmcot̃ atserrp̃atseʼtuanet oʼ matrraʼtuet pocollot̃.
ACT 19:17 Añña allohuen efesoʼmarneshaʼpaʼ oʼ eʼmareʼchet atet̃ oʼ pet—allohuen judioneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye. Atarr yoreʼtanet. Allempoñapaʼ am̃chaʼnaʼtpoʼ enteñet Yepartseshar Jesús.
ACT 19:18 Shonteʼ acheñ ñeñt̃ ameʼñetset allempoñapaʼ huapyeset, oʼ aʼmet̃aʼyesoset att̃o achyoʼtyeseteʼt̃.
ACT 19:19 Patantarrpaʼ oʼ huapatyeset poʼlibro ñeñt̃ allo eñotet achyoʼtatset. Eʼñe all shontena acheñeneshaʼ oʼ chamaʼtuet poʼlibro. Allempoñapaʼ oʼ somuerret errpont̃eʼ tsaʼtena allpon libropaʼ oʼ sala amnaroch c̈harraʼ mil poc̃llayoret. Ñeñt̃ allpon tsaʼtena allohuen libro.
ACT 19:20 Ñeñt̃oʼmarña atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entoñet Yompor poʼñoñ. Atarr ameʼñet.
ACT 19:21 Allempoña eʼñe Yompor Puecamquëñot̃paʼ oʼ secherrerr Pablo oʼch ahuerrerr Macedonio ñam̃a Acayo, allot̃ña oʼch asuanerrpaʼ oʼch ahuerr ñam̃a Jerusaléño. Allot̃ñapaʼ atet̃ ot Pablo: —T̃eʼpaʼ aña palltetsa oʼch ahuen ñam̃a Romo.
ACT 19:22 Oʼ mueñan epsheña acheñ ñeñt̃ yenpueneʼ ñeñt̃chaʼ ñanom tatsa Macedonio. Añña ñeñt̃ epsheñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Timoteo ñam̃a Erasto. Pabloñapaʼ oʼ aʼpohuerra allponmat Asio.
ACT 19:23 Allempopaʼ oʼ atsrreʼma puesheñaʼtets acheñ. Añ atsrreʼmatahuet att̃oʼ pena ñeñt̃ ameʼñetsa.
ACT 19:24 Alloʼtsen puesheñarr añ paʼsoʼcheñ Demetrio ñeñt̃ ñanom eʼmoñeʼteʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñapaʼ añ poʼtaruas pen oʼch yec̈hcatyesan pocollat̃olleshaʼ añ tomaʼntatena pocoll ñeñt̃ allecma muechatseʼtenet ñeñt̃ poʼyachorer penet ñeñt̃ otenet yachor Diana. Añ pocollat̃olleshaʼpaʼ arrot̃oʼ ayec̈hcataret̃ta asertallot̃. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ara poʼtaruas penet, Demetrio ña apahueteʼt̃ poʼtaruas atet̃. Shonteʼ quelle ganeteʼt̃ poʼtaruasot̃.
ACT 19:25 Att̃eñapaʼ Demetriopaʼ oʼ apc̈hatuan allohuen paʼtaruasañer ñam̃a poʼpsheññec̈hno, ñetpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ara poʼtaruas penet. Apc̈hatuanetpaʼ atet̃ otanet: —Masheñneshachaʼ sapaʼ señoteñ añ yetaruas ñeñt̃paʼ alloch yegana shonteʼ quelle.
ACT 19:26 T̃eʼpaʼ señoteñ ñam̃a añ ñeñt̃ otenet Pablopaʼ ahuoʼt otuan acheñeneshaʼ añ ñeñt̃ yeyoser ñeñt̃ yeyec̈hcaten yapaʼ ñapaʼ oten amoʼ Partsoyaye. Ñapaʼ oʼ cot̃apeʼchatuan shonteʼ acheñeneshaʼ, t̃eʼpaʼ shonteʼ oʼ ameʼñatua. Ñetpaʼ oʼ huaporeʼtuerret shonteʼ ñeñt̃ yapuenanet ñeñt̃chaʼ maʼyochet. Sapaʼ oʼ sentue atet̃ penet arr Efeso ñam̃a oʼ seʼmareʼch atet̃ p̃aʼyenet ora errap̃aren Asioʼmar.
ACT 19:27 Alla oterraneterr Demetrio: —Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñatoʼ oʼch huañerr yetaruas alloch yeganerra quelle. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama pocteyaye. Ñatoʼ ellopaʼ oʼch aʼypoʼñaʼhueret ñam̃a yachor Diana ñeñt̃ puerahuoʼtsen. Ñatoʼ allempopaʼ amaʼt yachor Dianapaʼ oʼhuañchaʼ am̃chaʼnaʼtpoʼ eñchet, amaʼt ñam̃a ora allohuen asioʼmarneshaʼ ñeñt̃ poʼyachorer peneʼ.
ACT 19:28 Ñeñt̃a eʼm allohuen acheñeneshaʼpaʼ nanac atsrreʼmatanet. Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ oʼ rranareʼtyeset, alla oterreteʼt̃: —¡Paretsñac̈hoʼ yachor Diana!
ACT 19:29 Shonteʼ acheñ nanac amaʼtoc̈htenet allohuenet. Oʼ rromuet Gayo ñam̃a Aristarco ñeñt̃ macedonioʼmarneshaʼ ñeñt̃ parro chopeñeʼchen Pablo. Oʼ matrraʼtet alloʼtsen pocoll atarrpoʼ allecma apc̈hena acheñeneshaʼ.
ACT 19:30 Pabloñapaʼ mueneñeñ oʼch beʼt̃os ñam̃a all amaʼtoc̈htenetpaʼ t̃arraña añña ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ama muenacheto.
ACT 19:31 Ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all Asio ñeñt̃ muerenaya Pablopaʼ oʼ mueñoñet ñoñets att̃och amach tatsto all apc̈henet t̃eʼt muetseñet.
ACT 19:32 Allña apc̈henetpaʼ att̃a rranareʼtyenet. Puesheñaʼtetspaʼ atet̃ otyeset atet̃ cot̃apeʼchyenet ñet, poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyeset poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyenet ñamet. Allohuenet amaʼt ama eñotueñeto esocopt̃eʼña apc̈henet, t̃arraña att̃aña nanac amaʼtoc̈htenet.
ACT 19:33 Puesheñaʼtets judioneshaʼ oʼ chetaʼnmet Alejandro oʼ huapachet att̃och eñosachet. Ñañapaʼ oʼ echantosan pot att̃och oʼch muetsoñeñtet añecop att̃och oʼch aʼpoctatan ñoñets judioneshacop.
ACT 19:34 T̃arraña allempo acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼ eñchet Alejandro ñapaʼ judioneshaʼ ñetñapaʼ alla rranareʼterreterr. Atarr t̃ematen rrannartenet. Oʼchc̈hoʼ alla oterret allohuenet parro: —¡Paretsñac̈hoʼ yachor Diana! ¡Paretsñac̈hoʼ yachor Diana!
ACT 19:35 Allempoñapaʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ taruasets gobiernocoppaʼ oʼ emmaʼhuanet, atet̃ otanet: —Masheñneshachaʼ, oʼch notas ñeñt̃es yec̈hetsa arr Efeso. Amaʼt allohuen acheñeneshaʼ errap̃aren eʼñe eñotueñet efesoʼmarneshaypaʼ yapaʼ ñeñt̃ey cohuam̃peneʼ yachor Diana ñeñt̃ puerahuoʼtsen, ñeñt̃ara yachor Diana ñeñt̃ nanac Parets, ñeñt̃ sohuatsa entot̃.
ACT 19:36 Ñeñt̃paʼ yeñotueñ allohueney acheñey. Amat̃eʼ errot̃enot̃ yoto ama att̃eyaye. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteʼ oʼch semtsoñeñta. Amachña c̈ha samaʼtoc̈htatsto.
ACT 19:37 Oʼ alla oterraneterr am̃chaʼtaret̃, atet̃ otanet: —Secuaʼ ahuoʼt sehuapach arr añ epsheña acheñ. T̃arraña ñetpaʼ ama es yoreneto yachor poʼprahuot̃ ñam̃a ama achm̃areʼteñeto yachor.
ACT 19:38 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñerraʼm mueneñ Demetrio ñam̃a paʼtaruasañrec̈hno oʼch otteñeʼchatanetpaʼ t̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ temantanetepaʼ. T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ atoraret̃ allchaʼ aʼpoctatet ñoñets. Ñeñt̃chaʼ aʼpoctateʼ ñoñetspaʼ alloʼtsena.
ACT 19:39 T̃arraña ñerraʼm est̃eʼ semnen oʼch saʼpoctat poʼpoñpaʼ ñeñt̃paʼ añ pocteʼ oʼch saʼpoctach allecma apc̈hena ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ec̈hno.
ACT 19:40 Ñatoʼ temantaʼyet ya t̃arroʼmar yapaʼ eʼñe att̃ot̃a yamaʼtoc̈htena.
ACT 19:41 Ñeñt̃a otuanetpaʼ oʼ mueñhuerranet. Allempoñapaʼ ahuanomhuerret.
ACT 20:1 Allempoña oʼ muetsoñeñtuerret Pabloñapaʼ agotatuan ñeñt̃ ameʼñetsa. Oʼ cot̃apeʼchatnenanet eʼñe cohuen. Allempoña eʼñe puemorrenteñot̃anet eʼñe cohuen soʼtuanenanetpaʼ oʼ ahuen, oʼch ahuerr Macedonio.
ACT 20:2 All oñerr Macedonioʼmarpaʼ nanac serrpareʼtatnerranet Yompor poʼñoñ. Att̃eñapaʼ oʼ c̈herr Grecio ñeñt̃ara all oteñet Acayo. Allpaʼ alla aʼpohuerra maʼpm̃a arrorr. Autsañoʼ tam̃p̃satsañ ñam̃a Sirio botopaʼ t̃arraña oʼ eʼmareʼch allpaʼ c̈ha oʼpateña judioneshaʼ oʼch rromapet. Ñeñt̃oʼmarña alla secherra Macedonio (t̃arroʼmar allpaʼ patsoʼmarach chopeʼchnerr).
ACT 20:4 Allempoña ahuerr Macedoniopaʼ allpon acheñ oʼ cot̃eret. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara añec̈hno: Sópater ñeñt̃ bereoʼmarneshaʼ, allot̃paʼ ñam̃a Aristarco ñam̃a Segundo ñeñt̃ tesalónicoʼmarneshaʼ, allot̃paʼ ñam̃a Gayo ñeñt̃ derb̃oʼmarneshaʼ, allot̃paʼ ñam̃a Timoteo, ñam̃a alloʼtsen Tíquico ñam̃a Trófimo ñeñt̃ asioʼmarneshaʼ. Allpon acheñ cot̃erreʼ.
ACT 20:5 Arr c̈hac̈haʼtet Filiposo. Allempoña ñetpaʼ ahuanmuet oʼch otet, arrchaʼ cohuosyet Troaso. Yapaʼ alla yaʼpa Filiposo epan Pablo allponmat. Allempoña oʼ huañ allempo coshenet allempo rrenet pan ñeñt̃ ama achasaret̃eyaye allempoñapaʼ oʼ yahuanma yam̃a. Allempo ahuam̃p̃sey botopaʼ paʼmnarmatñoñapaʼ oʼ yec̈hap yam̃a Troaso. Allñapaʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ otatsa ahuaña. Allñapaʼ alla yaʼposa canc̈herrmat.
ACT 20:7 Allempoña c̈hap allempo mot̃taʼmuena yet̃ñats temencpaʼ yapc̈ha allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsa. Yeyerpueñot̃ Yepartseshar Jesúspaʼ oʼ yerraʼ pan ñeñt̃ ashotaʼtaret̃ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporecop. Allempoña Pablopaʼ nanac serrpareʼtatanet. Ñapaʼ otanet: —Oʼch ahuenen tsapat̃. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt oʼ rroc̈h tsapuenpaʼ alla serrpareʼtatenanet.
ACT 20:8 Allña yapc̈hena pocollo enopaʼ nanac aʼyohuen b̃at̃. Allpaʼ shonteʼ lampareñ ñeñt̃ corraʼyetsa.
ACT 20:9 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr huepueshaʼ añ paʼsoʼcheñ Eutico. Ñañapaʼ alla anen ventanot̃. Att̃o nanac serrpareʼten Pablopaʼ Euticoñapaʼ ahuoʼt alla maʼ anat̃ot̃. Ahuoʼt alla maʼpaʼ machayot̃a shoraʼnom patso. Maʼpa piso allot̃ shoraʼnom. Allempoña echantosetpaʼ oʼ rroma.
ACT 20:10 Allempoña sohuerra ñam̃a Pablo. Oʼ huapa oʼ moʼcapaʼ aʼc̈honoʼtos allempoñapaʼ otanet: —Amach sellcatsto, Yomporpaʼ oʼch alla tantater.
ACT 20:11 Añña huepueshaʼña ñeñt̃ oʼ shoraʼnemuapaʼ oʼ alla aneret eʼñe huomech. Allempoña allohuenetpaʼ atarrepaʼtchaʼ coshet. Allempoñapaʼ oʼ alla aʼterr Pablo. Allñapaʼ oʼ rrallmeʼchet. Oʼña rrallmeʼchuetpaʼ oʼhuañ t̃ematen all serrpareʼtatannenet. Att̃eñapaʼ oʼ puetarespenet. Oʼña puetaresuenpaʼ oʼ ahuen Pablo.
ACT 20:13 Allempoña yapaʼ oʼ yahuanma oʼch yota oʼch yerrmaʼ añecmuen noñt̃ ñeñt̃ otenet bote oʼch ahuam̃p̃sey Asóno allchaʼ yecuos Pablo. T̃arroʼmar otey Pablopaʼ ñapaʼ arroʼch oñom patsoʼmar oʼch c̈hap Asóno. Allot̃ñapaʼ oʼch aʼtap ñam̃a boto, t̃arroʼmar atet̃ oʼ yaʼpoctat epay Pablo ahuañacma.
ACT 20:14 Att̃eñapaʼ oʼ yec̈hap Asóno. Allñapaʼ all yentannaʼta epay Pablo. Allot̃ñapaʼ aʼtap ñam̃a boto, allot̃ñapaʼ ahuam̃p̃sey parro. Att̃eñapaʼ oʼ yec̈hap Mitileneo.
ACT 20:15 Mitileneot̃ñapaʼ oʼ alla ahuam̃perryerr boto. Tsapat̃ñapaʼ aʼyoʼmara yoñem Quío. Allot̃ña tsapat̃enerrpaʼ alla yetsotosa Samso. Yem̃terrerr Samsot̃paʼ alla yamesuerrerr Trogilio. Allot̃ña tsapat̃enerrpaʼ alla yetsotuerrerr Mileto.
ACT 20:16 Allñapaʼ ot Pablo amach yetatsto Efeso t̃arroʼmar ñapaʼ ama mueno oʼch alla yatomaʼtareʼtnom Asioʼmar. Ñapaʼ aña mueneñ oʼch yec̈hap t̃ecma Jerusaléño añecop oʼch yentapreterraʼ Pentecostepo.
ACT 20:17 Ñeñt̃oʼmarña allempo Miletoʼtseneypaʼ Pabloñapaʼ agotatan ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa Efeso, onetepaʼ Mileto all oʼ yec̈hap ya.
ACT 20:18 Allempoña oʼ huac̈haʼtet Pabloñapaʼ oʼ serrpareʼtatanet, atet̃ otanet: —Sapaʼ señotenen atet̃ oʼ nep̃ohuanma sesho, amaʼt ahuat̃ot̃eñ allempo ñanom nec̈hap Asio all seyc̈hena.
ACT 20:19 Sapaʼ señotenen añecop net̃orrena Yomporecop ama añecpayeʼ net̃orreno att̃och acheñeneshaʼpaʼ oʼch entenen eʼñe cohuen ñeñt̃ eʼñe orrena. Napaʼ amaʼt neyaʼchpeñeshaʼ net̃orrena Yomporecop t̃arraña judioneshaʼpaʼ nanac oʼpatennet. Amaʼt paʼnamen nehuapoya eʼñe nemueroc̈hteñot̃paʼ c̈hocma net̃orrena Yomporecop.
ACT 20:20 Señotenen ñam̃a napaʼ oʼ neserrpareʼtatuas ora allohuen ñeñt̃ poctetsa socop. Ama es naʼnasotam̃p̃saso amaʼt coñeʼt̃a. Napaʼ oʼ neyc̈hatuas allohuenes parro allempo sapc̈hena ñam̃a oʼ neyc̈hatyesnomues eʼñe sepaclloʼmar.
ACT 20:21 Oʼ neserrpareʼtatuas añ pocteʼ oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop ñam̃a añ pocteʼ oʼch sameʼñera Yepartseshar Jesucristo. Ñeñt̃paʼ atet̃ oʼ notuas allohuenes ñeñt̃es judioneshas ñam̃a amaʼt ñeñt̃es griegoneshas.
ACT 20:22 T̃eʼpaʼ oʼch ahuerren Jerusaléño, t̃arroʼmar oʼ sechaterren Yompor Puecamquëñ. T̃arraña oʼch nec̈herr Jerusaléñopaʼ ama neñoteñaʼ ñeñt̃chaʼ allohuen nehuapoya all.
ACT 20:23 Aña neñoten oʼ eñotaten Parets Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃aʼnet oʼch yottam̃pesnetpaʼ oʼch mueroc̈htatnet. Ora allpon anetso att̃ecmach p̃aʼnet.
ACT 20:24 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ napaʼ ama nem̃chaʼteno. Amaʼtchaʼ nerromapaʼ pocteʼ nenteñ oʼch nerroma. T̃eʼpaʼ añ palltetsa oʼch neʼnua netaruas. Oʼch netsotatuoñ ora allohuen ñeñt̃ atet̃ llesensaʼn Yepartseshar Jesús. Ñeñt̃ atet̃ llesensaʼn Yepartseshar Jesúspaʼ ñeñt̃paʼ att̃och neserrpareʼtach acheñeneshaʼ ñeñt̃ cohuen ñoñets att̃o Yompor pomuereñot̃paʼ aʼqueshp̃aterreychaʼ.
ACT 20:25 Oʼ alla oterraneterr Pablo: —T̃eʼpaʼ neñoteñ sapaʼ amach senterrno poʼpocheño, amaʼt allohuenes alloʼ nechopeñeʼchuanom serrpareʼtnomueʼ Yompor poʼcohuenña. Aña neñoten amach senterrno.
ACT 20:26 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch neñotatas ñerraʼm eseshas chenquërrtsapaʼ t̃arraña napaʼ ama es naʼchencatam̃p̃saseʼt̃e t̃arroʼmar napaʼ c̈hocma neserrpareʼtataseʼt̃ att̃och amach sechenquërro.
ACT 20:27 Oʼ neserrpareʼtatuas ora allohuen atet̃ cot̃apeʼchateney Yompor. Ama es naʼnasotam̃p̃saso amaʼt coñeʼt̃a.
ACT 20:28 Allempoñapaʼ alla oterraneterr ñeñt̃ pomporneshaʼ penet: —T̃eʼpaʼ señotaʼt̃ach. T̃eʼpaʼ añ pocteʼ oʼch secuam̃peñ cohuen allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Atet̃chaʼ sep̃a atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ cohuam̃peneʼ poʼcarrneror. Sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sep̃a sam̃a oʼch secuam̃peñ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñeñt̃chaʼ setaruas sep̃aʼ atet̃ llesensenes Parets Puecamquëñot̃. T̃arroʼmar Yepartseshar Jesúspaʼ oʼ rroma ñocpuet ñamet.
ACT 20:29 Napaʼ neñoteñ allempoch ama alloʼtsennopaʼ oʼch huaponasa ñeñt̃chaʼ seshquëʼ, ñapaʼ mueneñchaʼ oʼch aʼpsatas Yompor poʼñoñ. Atet̃chaʼ huapuet atet̃ ñerraʼm maʼyarrpaʼ ñerraʼm huapapaʼ oʼch aʼchencatuan allohuen carrnero.
ACT 20:30 Amaʼt eʼñe sagattsapaʼ orrtetchaʼ ñeñt̃chaʼ seshquëʼ, ñeñt̃ ama Yomporeyaye poʼñoñpaʼ ñeñt̃paʼ serrpareʼtatasetchaʼ. T̃arroʼmar ñetpaʼ mueneñetchaʼ oʼch ameʼñatuaset eʼñe ñet poct̃ap̃ña.
ACT 20:31 Oʼ alla oterraneterr Pablo: —T̃eʼpaʼ señotaʼt̃ach. C̈hocmach seyerpaʼna t̃arroʼmar sapaʼ señoteñ oʼ maʼpa char c̈hocma noct̃apeʼchatas cohuen—amaʼt yet̃o, amaʼt ñam̃a tsapo. Amaʼt neyaʼchpeñeshaʼ c̈hocma noct̃apeʼchataseʼt̃.
ACT 20:32 ’T̃eʼ Yomporpaʼ cohuam̃p̃sasepaʼch. Yomporepaʼchña poʼñoñ señotateʼ puemuereña. Yomporepaʼchña poʼñoñ seyc̈hateʼ att̃och huomenc sep̃aʼ seyoc̈her. Yomporepaʼchña poʼñoñ saʼqueshp̃aterreʼ atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et oʼ aʼcohuentatuaret̃terret.
ACT 20:33 Ñam̃a napaʼ ama neyeʼchapreto poʼpsheñeñ poʼc̃llayor, amapaʼ paʼshtam ama neyeʼchapreto.
ACT 20:34 Sapaʼ señotenen ñeñt̃ allpon nepalltenapaʼ eʼñe notot̃ netaruasaʼ att̃o nechen ñeñt̃ nepalltaʼyena. Ñam̃a eʼñe na netaruasot̃paʼ es napaʼyeñ ñam̃a ñeñt̃ noct̃eneʼ.
ACT 20:35 Eʼñe na netaruasot̃paʼ c̈hocma neñotatenes ñeñt̃ poctetsa oʼch yetaruasaʼ att̃och es yechyes alloch yeyenpueʼ ñam̃a poʼpsheñeñ ñeñt̃ es palltetsa. Añ pocteʼ oʼch yeyerpueña atet̃ otyeʼt̃ Yepartseshar Jesús. Ñapaʼ atet̃ oteʼt̃: “Nanac yocshena ñerraʼm esempo es yapaʼyeñ poʼpsheññec̈hno, añña ama tama yocsheno ñerraʼm esempo poʼpsheñeñpaʼ oʼch es apueney ya.”
ACT 20:36 Ñeñt̃a otuapaʼ oʼ concorpa oʼ maʼyochatnenanet.
ACT 20:37 Añña acheñeneshaʼpaʼ pomorrenteñot̃et Pablopaʼ oʼ yahuanrrortet. Aʼc̈honoʼchetpaʼ oʼ tsoʼtstsapaʼchet.
ACT 20:38 Atarr llequët nanac. Atet̃ oʼ otanet Pablo ñeñt̃ña nanac llecatahuet t̃arroʼmar ñapaʼ otanet “amach senterrno arr patsro.” Allempoñapaʼ oʼ cot̃aʼneñet Pablo arrohua alloʼtsen bote.
ACT 21:1 Allempoña oʼ yesaʼnenanetpaʼ oʼ ahuam̃perryerr boto. Allot̃ñapaʼ pac̈harra yepeʼpaʼ oʼ yec̈hap Coso. Tsapat̃ñapaʼ arr yec̈hap Rodaso. Allot̃ñapaʼ arr yetsotosa Pátaro.
ACT 21:2 Pátaroñapaʼ oʼ yentos poʼpoñ bote ñeñt̃chaʼ tatsa Fenicio. Yañapaʼ oʼc̈hoʼ yaʼtapos allot̃ñapaʼ ahuam̃perryerr boto.
ACT 21:3 Allempoña yetam̃pena saʼpopaʼ yentnom coñeʼt̃ pats ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Chipre, eʼñe arrot̃ yentnom̃ yeʼchcot̃erot̃. Att̃eñapaʼ oʼc̈hoʼ yem̃tam̃pes boto, arr yesechena Sirio. Allempoñapaʼ arr yetsotosa all oteñet Tiro, t̃arroʼmar allpaʼ oʼch aʼsuatatsreʼtet botot̃.
ACT 21:4 Yañapaʼ oʼ yesua att̃och yentnom̃ ñeñt̃ ameʼñetsa all. Allñapaʼ alla yaʼposa canc̈herrmat. Ñeñt̃ña ameʼñetsa allpaʼ, ñetñapaʼ ochet Pablo: —Amach petatsto Jerusaléño. T̃arroʼmar Parets Puecamquëñpaʼ ahuoʼt eñotatanet atet̃chaʼ pet Pablo all Jerusaléño.
ACT 21:5 T̃arraña allempoña oʼ met canc̈herrmatpaʼ oʼ alla yahuanerrerr. Allempoña allohuen yacmaneshaʼpaʼ cot̃aʼnemyet pueblot̃ aʼyenet̃, ñam̃a puet̃aporeshohuenet ñam̃a puechemerneshet. Allñapaʼ all yeconcorposa ontapopaʼ oʼ yemaʼyochosa all.
ACT 21:6 Allempoña oʼ yemaʼyochuapaʼ oʼ yesoʼtenanet. Allempoña yapaʼ oʼ yaʼtenerr boto, ñetñapaʼ oʼ ahuanerret paʼpacllo.
ACT 21:7 Allempoña oʼ yenerr Tirot̃paʼ arr yetsotuenerr Tolemaido. Allñapaʼ all yehuom̃chaʼtnom̃ ñeñt̃ ameʼñetsa. Allñapaʼ all yepat̃rranom yet̃.
ACT 21:8 Tsapat̃ñapaʼ oʼ yahuanenerr, allempoñapaʼ arr yec̈hap Cesareo. Allñapaʼ oʼ yebeʼt̃osos Felipe paʼpacllo, allpaʼ allchaʼ yommosa. Añ Felipepaʼ ñeñt̃ serrpareʼteneʼ cohuen ñoñets. Ñam̃a ñeñt̃ara Felipe ñeñt̃ net ahuaña ñach epatyesahuet rreñets epuet poʼpsheññec̈hno pechapsheña.
ACT 21:9 Añ ñeñt̃ara Felipepaʼ echenan paʼtatssheña poʼsñeshaʼ. Ñetpaʼ ama arrollaret̃eto. Ñetñapaʼ nanac aʼpot̃eññañet ñamet Yompor poʼñoñ.
ACT 21:10 Allempoña yaʼllponmatos allpaʼ oʼ huapa ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ añ paʼsoʼcheñ Agabo. Ñapaʼ Judeot̃ huapa.
ACT 21:11 Allempo huapapaʼ oʼ pueyosan Pablo poʼchanar. Añña chanaretspaʼ Agabo ñañeña huancatatsa eʼñe potot̃ ñam̃a paʼtcot̃. Oʼ huancaʼhuapaʼ atet̃ otan Pablo: —Ñeñt̃paʼ atet̃ oten Parets Puecamquëñ, ñeñt̃ep̃ echeneʼ añ chanaretspaʼ judioneshaʼ ñeñt̃ Jerusaléñoʼtsaʼyenpaʼ atet̃chaʼ huancapet atet̃ nehuanca t̃eʼ nañeña. Ehuancaret̃chaʼ oʼch pomapet alloʼtsen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayeto.
ACT 21:12 Ñeñt̃ña atet̃ yeʼmpaʼ yotareʼch Pablo: —Amach petatsterro Jerusaléño. Ñam̃a ñeñt̃ acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyenpaʼ atet̃ otareʼchet Pablo ñamet.
ACT 21:13 Allempoña Pablopaʼ otanet: —Esoʼmareʼtña nanac seyahuena, t̃eʼpaʼ oʼch sellcaten. Napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ huancaʼnetepaʼ. Ñam̃a eʼñe pocteʼ nenteñ nerromuepaʼ Jerusaléño, att̃och nerroma eʼñe neserrpareʼteñot̃ Yepartseshar Jesús poʼñoñ.
ACT 21:14 Pabloñapaʼ ama eʼm̃ñotye. Allempoña ama errot̃ yepepaʼ oʼhuañ errot̃ yoch, aña yoter: —Ñehua, ñerraʼm atet̃t̃eʼ muenen Yomporpaʼ amaʼtpaʼ att̃epaʼch.
ACT 21:15 Allempoñapaʼ oʼ yaññoʼtatsreʼtena. Allempoña oʼ yaññoʼtatsreʼtuapaʼ yahuanenerr Jerusaléño.
ACT 21:16 Añña puesheñaʼtets cesareoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ allent̃a cot̃aʼnenyet, arr nehuerryetaʼ all yec̈hena Mnasón ñeñt̃ara ñeñt̃ chiproʼmarneshaʼ. Ñañapaʼ ahuat̃ot̃eñ ameʼñaʼhua. Paʼpaclloñapaʼ all yaʼposa.
ACT 21:17 Allempoña oʼ yec̈herr Jerusaléñopaʼ añña ñeñt̃ ameʼñetsa allpaʼ eʼñe pocsheñeshaʼ agapyet.
ACT 21:18 Tsapat̃ña puetarenpaʼ yahuanma parrocma Pablo oʼch yenteñaʼ Jacobo. Añña allohuen ñeñt̃ pomporneshaʼ pen acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña alla yentosanet, alloʼtsaʼyenet ñamet.
ACT 21:19 Pabloñapaʼ oʼ huom̃chaʼtosanet allohuenet. Huom̃chaʼtuanetpaʼ allempoñapaʼ serrpareʼtatuerranet eʼñe ora allpon Yompor poʼhuamencot̃ oʼ etsotuoñ eʼñe ñocop. Serrpareʼtatuerranet att̃o acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayayetopaʼ oʼ ameʼñatuanet ñamet.
ACT 21:20 Ñeñt̃a eʼmhuetpaʼ nanac ayeʼchoc̈htatoñet Yompor. T̃arraña allempoñapaʼ atet̃ ochet: —T̃arraña masheñe, ahuoʼt peñoch t̃eʼpaʼ shonteʼ mil judioneshaʼ oʼ ameʼñenet ñamet. Ñetpaʼ eʼñe huomenco otenet añ palltetsa allohueney ñeñt̃ey judioneshay oʼch yep̃ohua atet̃ otyeʼt̃ Moisés.
ACT 21:21 Ñetpaʼ oʼ eʼmareʼtonapet peñoñ añeʼnoʼ peyc̈haten judioneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa poʼpoñ anetso all yec̈haʼyena ñeñt̃ ama judioneshayaye att̃o añoʼ pocteʼ oʼch puesuerret Moisés poʼñoñ. Ñam̃a oʼ eʼmareʼtapet ahuoʼ p̃otuanet amach tsorratsteto puechemeret̃olleshaʼ, ñam̃a amoʼch p̃atsteto atet̃ yeyc̈hena ahuat̃ot̃eñ.
ACT 21:22 Allempoñapaʼ alla otereterr Pablo: —Ñehua, t̃eʼpaʼ ¿errot̃eʼtchaʼña yep̃aña t̃eʼ t̃arroʼmar poʼñoc̈hpaʼ oʼch eʼmareʼtapet oʼ pec̈herr arr?
ACT 21:23 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch peʼm̃ñotey oʼch yotap̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a. Ñehua, arrpaʼ arroʼtsen paʼtatssheña ñeñt̃ netset ñetañeña ñeñt̃chaʼ atet̃ pet Yomporecop, ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena ya ñeñt̃ey judioneshay.
ACT 21:24 T̃eʼpaʼ aña pocteʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a. Oʼch p̃anem̃ añ paʼtatssheña eʼñe epaspaʼ oʼch saʼcohuentatenaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporecop ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena ya ñeñt̃ey judioneshay. Ñam̃a añ paʼtatssheñapaʼ oʼch petsaʼtanet att̃och shopenaʼtatet, ñam̃a ora ñeñt̃ palltetsapaʼ oʼch petsaʼtanet. Allochñapaʼ allohuen judioneshaʼ oʼch eñochet poʼñoc̈hpaʼ ama att̃eyaye ñeñt̃ atet̃ eʼmareʼtet p̃ocop, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eñotapet p̃apaʼc̈hoʼña oʼ pep̃ohua ñeñt̃ atet̃ oteney Moisés poʼñoñot̃.
ACT 21:25 T̃arraña añecop ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ oʼ ameʼñapaʼ yapaʼ oʼ yemñanet carta, oʼ yotuanet cartot̃ ñeñt̃ pocteʼ yenten ñocpuet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet. Ñeñt̃paʼ añec̈hno: Amach rratsteto poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecop ñeñt̃ poʼyomporer penet. Ñam̃a oʼ yotuanet amach rratsteto es poʼrras, ñam̃a amach rratsteto ñeñt̃ muetsenet ñeñt̃ att̃a aʼpam̃aret̃. Ñam̃a oʼ yotuanet amach chetapretatsteto t̃aporets. Ñeñt̃a yotanet yecartot̃.
ACT 21:26 Allempoña Pablopaʼ oʼ anman añ paʼtatssheña. Tsapat̃ñapaʼ oʼ aʼcohuentatet eʼñe parro, ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ. Allempoñapaʼ ahuanmuet Parets paʼpacllo oʼch eñotatenanetaʼ esempoch oʼch met allponmat eʼñe allempoch oʼch aʼcohuentatuet. Allempochña Pablopaʼ oʼch muetsatanet Partsocop carrnero puesheñaʼttsocmuet, ñeñt̃paʼ atet̃ pena judioneshaʼ Yomporecop.
ACT 21:27 T̃arraña oʼ t̃aya c̈hapmoch canc̈herrmat allempoch oʼch aʼcohuentatuetpaʼ añña judioneshaʼ ñeñt̃ huetsa Asiot̃paʼ oʼ eñchet Pablo all Parets paʼpacllo. Ñetñapaʼ oʼ atsrreʼmatachet acheñeneshaʼ att̃och oʼch eʼmoñeʼchet Pablo. Allempoñapaʼ oʼch rromuet Pablo.
ACT 21:28 Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ oʼ rranareʼtyeset, otyeset: —Masheñnesha judioneshachaʼ oʼch seyenpaʼy. T̃eʼpaʼ oʼ yenter añ acheñ ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ey judioneshay ñeñt̃ara ñeñt̃ oʼ puesuerran Moisés poʼñoñ ñam̃a ñeñt̃ oʼ aʼsosyatuan Parets paʼpaquëll. T̃eʼpaʼ oʼ erracmañen atet̃ oʼ yec̈hatyesuan acheñeneshaʼ. Elloña t̃eʼpaʼ oʼ abeʼt̃atan ñam̃a acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye arr Parets paʼpacllo. Allochñapaʼ ahuoʼch aʼsosyatuan Parets paʼpaquëll.
ACT 21:29 T̃arroʼmar atet̃ otet oʼ eñchet Pablo epuet Trófimo all chopeñeʼchen epuet Jerusaléño. Trófimo ñeñt̃paʼ efesoʼmarneshaʼ, ama judioneshayaye. Ñetpaʼ c̈hoʼ otenapuetañ ñatoʼ Pablopaʼ oʼt̃eʼ abeʼt̃atan Trófimo all Parets paʼpacllo ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno judioneshaʼ.
ACT 21:30 Allempoñapaʼ allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼ atsrreʼmuetpaʼ matrraʼtet alloʼtsen Pablo oʼ rromuetpaʼ oʼ chetaʼnmet aʼyenet̃ Parets paʼpacllot̃. Allorocma yotetuet Parets paʼpacllo.
ACT 21:31 Oʼ muetsamochet Pablopaʼ añña ñeñt̃ solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ eʼmanet atet̃ nanac amaʼtoc̈htena allohuen acheñeneshaʼ all Jerusaléño.
ACT 21:32 Ñañapaʼ oʼ anman allpon solltarneshaʼ ñam̃a allpon capitánneshaʼpaʼ oʼ matrraʼtet alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ. Allempoña acheñeneshaʼpaʼ oʼ entapan solltarneshaʼ epuet paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼhuañ c̈hotaʼchet Pablo.
ACT 21:33 Allempoña c̈hap am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ rromatan Pablopaʼ oʼ huanquët epa cadeno. Allempoñapaʼ aʼp̃t̃oʼtanet: —¿Esoʼtña paʼsoʼcheñ añ acheñer? Ñam̃a oʼ aʼp̃t̃oʼtanet: —¿Est̃eʼña oʼ p̃ohua ña?
ACT 21:34 Oʼ anapyeset poʼpoñeʼttsocma. Puesheñaʼtets acheñpaʼ otyeset atet̃ cot̃apeʼchet ñet, poʼpotantaññapaʼ atet̃ otet poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet ñamet. Nanac amaʼtoc̈htenet ñeñt̃oʼmarña ama eñocheto eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohua Pablo. Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃paʼ anmatan Pablo pocollo all shontena solltarneshaʼ.
ACT 21:35 Allempoña oʼ c̈hapuet allot̃ aʼtenet pocollopaʼ añña solltarneshaʼpaʼ oʼ enatnomet Pablo eno, t̃arroʼmar t̃ayeʼtoʼ acheñeneshaʼ paʼtsrreʼmueñot̃paʼ muetseñet.
ACT 21:36 T̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ oʼ cot̃aʼhuanmet. Puerranareʼteñot̃ otyesnomuet: —¡Semtseñacaʼye!
ACT 21:37 Aʼtapachet pocollopaʼ Pabloñapaʼ otosan solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er, eños griegac̈ho, ot: —T̃eʼ napaʼ nemneñ oʼch notap̃ pat̃err ñoñets. Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ och: —¿Poʼñoc̈haʼt peʼmuen griegac̈h?
ACT 21:38 Alla otererr am̃chaʼtaret̃: —P̃apaʼ ¿amaʼt añeyaype egiptoʼmarneshaʼ ñeñt̃ atsrreʼmateʼ ahuaña acheñeneshaʼ att̃o ñetpaʼ at̃pareʼchet gobiernoʼ, ñeñt̃ara ñeñt̃ ahuanmueʼ paʼtatsoch mil amtsañneshaʼ aʼyo amarat̃o?
ACT 21:39 Pabloñapaʼ alla otererr: —Napaʼ amacaʼye ñeñt̃eyayno, napaʼ judioneshan ñeñt̃en tarsoʼmarneshan, ñeñt̃ara anets nanac atarr ñeñt̃ allara Cilicia. Napaʼ oʼch notareʼtap̃ att̃och pemnaten oʼch neños acheñeneshacop.
ACT 21:40 Allempoñapaʼ oʼ muenatan Pablo oʼch eños. Pabloñapaʼ alla t̃omos allot̃ecma aʼtenetpaʼ echantosan pot att̃och muetsoñeñtua acheñeneshaʼ. Allempoña oʼ muetsoñeñtuetpaʼ Pabloñapaʼ oʼ eños hebreyac̈ho, atet̃ otanet:
ACT 22:1 —Masheñneshachaʼ ñam̃a nomporneshachaʼ, oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃chaʼ atet̃ neños eʼñe nocop.
ACT 22:2 Allempoña eʼmhuet att̃o oʼ serrpareʼtatanet eʼñe ñet poʼñoñetopaʼ, allempoñapaʼ oʼ eʼñe muetsoñeñtuet poctacma. Pabloñapaʼ alla oterraneterr:
ACT 22:3 —Napaʼ judioneshan, arr neʼñalleta Tarso eʼñe alla Cilicia. T̃arraña arrña eʼñe eñotñan Jerusaléño. Ñeñt̃ neyc̈hateʼ napaʼ ñeñt̃paʼ Gamaliel. Eʼñe ña pueyc̈hateñot̃enpaʼ netsotuoñ eʼñe poctacma ñeñt̃ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a yatañneshañ. Nanac nemaʼyoc̈hra ñeñt̃ Yomporecop ñeñt̃ atet̃ sepena t̃eʼ sa.
ACT 22:4 Napaʼc̈hoʼña ahuañmoʼchapaʼ nanac nemueroc̈htacheʼt̃ ñeñt̃ cot̃eneʼ Jesús poct̃ap̃ña. Napaʼ oʼch nerrmanatanet, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ nehuancatanet, ñam̃a oʼchc̈hoʼ nabeʼt̃atanet ñam̃a cárcelo. Ñam̃a nemtsatatueʼt̃—yacmaneshaʼ amaʼt ñam̃a coyaneshac̈hno.
ACT 22:5 Amaʼt corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ eñotuaneʼt̃ ñeñt̃ atet̃ nepeʼt̃. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ pomporneshaʼ penetpaʼ eʼñe eñotuennet ñamet ñeñt̃ atet̃ nepeʼt̃. Ñet allempopaʼ ahuoʼt apnet orden ñeñt̃chaʼ napueñaʼ yamoʼts judioneshaʼ ñeñt̃ Damascoʼtsaʼyen. Añ orden ñeñt̃paʼ alloch mueñanet att̃och oʼch nerrmanatue ñeñt̃ ameʼñayeʼt̃ Jesús. Ehuancaret̃etpaʼ oʼch nahuanmanet Jerusaléño allchaʼ yecoñchatuanet.
ACT 22:6 ’Att̃eñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuen Damasco. Allempoña nec̈hapmoch Damascopaʼ allempo oʼ c̈hapmoch pocto. Ñeñt̃ña nanac poptetsa entot̃paʼ machayot̃epaʼtchaʼ c̈hoyoʼtam̃p̃sapuen.
ACT 22:7 Allempoña c̈hoyoʼtam̃p̃sen eʼñe neshopaʼ nañapaʼ alla nerrmopra patso. Allempoña nec̈hap patsopaʼ neʼm ñoñets ñeñt̃ atet̃ oten: “¿Esoʼmareʼt Saule, pemueroc̈htatennanña ñeñt̃ nameʼñenaya?”
ACT 22:8 Nañapaʼ oʼ not: “¿Eseshapeʼt Ayochreshat̃e eñets?” Ñeñt̃ eñetspaʼ alla oterrnerr. “Napaʼ ñeñt̃en Jesúsen ñeñt̃en nazaretoʼmarneshan, narramcheʼña atarr pemueroc̈htaten.”
ACT 22:9 Ñeñt̃ña alloʼtsenen eʼñe parropaʼ ñetpaʼc̈hoʼña entetcaʼyeña ñeñt̃ nec̈hoyoʼteʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈ha yoreʼtanet t̃arraña ñetñapaʼ ama eñochetoña ñeñt̃ atet̃ notaret̃ta.
ACT 22:10 Nañapaʼ oʼ alla noterrerr: “¿Est̃eʼ Partseshachaʼ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃a?” Partseshaʼña Jesúspaʼ alla oterrnerr: “T̃eʼñapaʼ oʼch petanta oʼch ahuep̃ Damasco. Allchaʼña otapet allohuen ñeñt̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a.”
ACT 22:11 Allempoñapaʼ oʼhuañ nenta t̃arroʼmar oʼ rrechaten ñeñt̃ poʼptetsa ñeñt̃ nec̈hoyoʼtam̃p̃seʼ. Ñeñt̃ña noct̃eneʼ ñetñapaʼ echaʼnomnet notot̃. Att̃oña c̈hapatnet Damasco.
ACT 22:12 ’Yec̈hap Damascopaʼ allempoñapaʼ huapa puesheñarr añ paʼsoʼcheñ Ananías. Añña Ananíaspaʼ nanac ameʼñenana ora allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ yocop ñeñt̃ey judioneshacpay ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Añña judioneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa Damascopaʼ nanac cohuen enteñet Ananías. Ñañapaʼ huapa neshopaʼ allent̃a ponmosnapaʼ otosen: “T̃eʼpaʼ masheñe Saule pecuerrepaʼch.” Nañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ necuerr, allempoñapaʼ neñch Ananías.
ACT 22:14 Oʼ alla oterrnerr Ananías: “Añ Yompor ñeñt̃ Poʼyomporer peʼt̃ yatañneshañ, ñacaʼyeña p̃aʼcrerreʼña p̃a amaʼt ahuat̃ot̃eñ añecop oʼch peñotuerrñañ atet̃ muenen ña. Oʼ muenatap̃ ñam̃a oʼch penterrñañ p̃am̃a Puechemer ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets. Ñam̃a oʼ muenatap̃ oʼch peʼm̃ñotoñ eʼñe ña poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oʼ otuap̃.
ACT 22:15 T̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ pep̃a, oʼch p̃aʼpot̃oñ Jesús poʼñoñ erracmañen ñeñt̃ atet̃ oʼ pentua ñam̃a ñeñt̃ atet̃ oʼ peʼmua.
ACT 22:16 T̃eʼpaʼ añ palltetsa oʼch petanta, eʼñe p̃ameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesúspaʼ oʼch p̃apataret̃terra, att̃ochña eʼshohuaret̃terra p̃oʼchñar.” Neñt̃paʼ allohua atet̃ oten Ananías.
ACT 22:17 Oʼ alla oterraneterr Pablo: —Allempoña oʼ met allponmatpaʼ oʼ nohuerrerr arr Jerusaléño. Parrochña allempo nemaʼyochena Parets paʼpacllopaʼ allñapaʼ orrtona atet̃ ñerraʼm c̈ho es yec̈hopoʼten.
ACT 22:18 Allempoña oʼ orrtona Yepartsesharpaʼ atet̃ oten: “T̃ayecma oʼch ahuerrep̃ arrot̃ Jerusaléñot̃, t̃arroʼmar arrpaʼ amach eseshaʼ peʼm̃ñotaye allempoch p̃aʼpot̃on neñoñ.”
ACT 22:19 Nañapaʼ alla notererr: “Partseshachaʼ amaʼt atet̃paʼ allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe eñotuennet atet̃ oʼ nep̃ohua. Eñotuennet att̃o napaʼ nebeʼt̃oseʼt̃ judioneshaʼ poʼprahuo att̃o nenalleʼtacheʼt̃ ñeñt̃ p̃ameʼñenaya, ñam̃a att̃o nabeʼt̃ataneteʼt̃ cárcelo.
ACT 22:20 Amaʼt allempo muetset Estebanañ ñeñt̃ p̃aʼpot̃ayeʼt̃ peñoñpaʼ napaʼc̈hoʼña allempopaʼ eʼñe pocteʼ neñch muetsetepaʼ. Napaʼ allña necuam̃p̃sanet paʼshtam ñeñt̃ rrolleʼteʼ. All necuapretpaʼ napaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ neñch att̃epaʼña pet.”
ACT 22:21 Oʼ alla oterrnerr Yepartseshar: “Amaʼt atet̃paʼ t̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ oʼch nemñap̃ allap̃ar alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayeto.”
ACT 22:22 Ñeñt̃a otua Pablopaʼ añña acheñeneshaʼ ñeñt̃a eʼmuetpaʼ oʼhuañ eʼm̃ñochet. Oʼ alla rrannarterreterr, atet̃ otet: —¡Semtseñacaʼye! Ama pocteyaye oʼch corra ñeñt̃ atet̃ acheñ arr patsro.
ACT 22:23 Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ alla rrannarterreterrpaʼ, oʼ gogoʼtyeset paʼshtam enonet̃, allot̃paʼ aʼrrotsetyeset ñam̃a patspaʼ oʼ huaporeʼtyeset enonet̃.
ACT 22:24 Allempoñapaʼ añña ñeñt̃ solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ abeʼt̃atan Pablo oʼpono. Oʼch ashtet att̃ot̃chaʼ aʼmet̃aʼhuan ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohua. Ñapaʼ mueneñ oʼch eñoch esocopt̃eʼ nanac amaʼtoc̈htenet ñocop.
ACT 22:25 Allempoñapaʼ oʼ huanquët Pablo att̃och ashtet. Huancaʼhuet Pabloñapaʼ otan capitán ñeñt̃ t̃ets allameʼtets: —Taʼ, ¿pocteʼt senteñ oʼch sashteʼ acheñ ñeñt̃ romanonaʼtar, ñam̃a ama señoteñaʼ ñeñt̃ atet̃ pena? Ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Romot̃paʼ taʼ, ¿pocteʼt̃eʼ?
ACT 22:26 Ñeñt̃a eʼm capitánpaʼ oʼ ahuoʼ alloʼtsen paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ atet̃ otos: —¿Errot̃enaʼt p̃oct̃apeʼcheññañ añ acheñer? Añpaʼ romanonaʼtarcaʼye.
ACT 22:27 Añña ñeñt̃ solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ huapapaʼ atet̃ otosan Pablo: —¿Poʼñoc̈haʼt romanonaʼtarep̃? Pabloñapaʼ oʼ anap̃: —Napaʼ ñeñt̃encaʼye.
ACT 22:28 Ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃paʼ alla oterranerr Pablo: —Napaʼ oʼ netsaʼta shonteʼ quelle att̃och aʼpuntaʼnet att̃och napaʼ romanonaʼtar pennet. Pabloñapaʼ alla otererr: —Napaʼ att̃ot̃ neʼñalleta, t̃arroʼmar na nomporpaʼ romanonaʼtar.
ACT 22:29 Añña solltarneshaʼ ñeñt̃ autsa ashtayeñ Pablopaʼ, allorocmoʼ alla chetaʼyerret aʼyenet̃. Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ ñapaʼc̈hoʼña c̈ha yoren, t̃arroʼmar oʼ c̈hapoña pueyoc̈hro oʼ huancaʼhuet acheñ ñeñt̃ romanonaʼtar.
ACT 22:30 Tsapat̃ña puetarenpaʼ añña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ agotatan cornaneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñam̃a oʼ agotatan ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets judioneshacop. Allempoña apc̈hetpaʼ oʼ pueyam̃peret Pablo allo huanquëtpaʼ oʼ anmet alloʼtsaʼyen am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼ c̈hapachetpaʼ oʼ t̃omatoset eʼñe allameʼtets. Añña am̃chaʼtaret̃ romanoneshaʼpaʼ mueneñ oʼch eñoch eʼñe poʼñoc̈h esocopt̃eʼ otteñeʼcheñ judioneshaʼ.
ACT 23:1 Pabloñapaʼ oʼ cohuaʼyesan allohuen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Allempoñapaʼ atet̃ otanet: —Masheñneshachaʼ, napaʼ c̈hocma nocrrena cohuen Yomporecop, amaʼt ahuat̃ot̃eñ amaʼt ñam̃a t̃emeʼttsen. Yomporpaʼ entennant̃eʼ eʼñe cohuen neyoc̈her.
ACT 23:2 Añña corneshaʼ Ananías ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃paʼ atet̃ otan ñeñt̃ t̃ets eʼñe allameʼtets Pablesho, atet̃ otanet: —C̈hosañacaʼye asnamaʼteʼ.
ACT 23:3 Allempoña Pablopaʼ otan am̃chaʼtaret̃, atet̃ och: —Yomporpaʼ tsaʼtatuerrpepaʼch, t̃arroʼmar amaʼt p̃orrtenañ eʼñe cohuenpaʼ peyoc̈hropaʼ ama masosyape. Ñam̃a ñeñt̃oʼmarña anaret̃ep̃ p̃a arr att̃och p̃apaʼ peñotaten ñatoʼ c̈hat̃eʼ nepena ñeñt̃ ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arraña p̃añapaʼ oʼ att̃a pasnamaʼtaten. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃.
ACT 23:4 Añña ñeñt̃ t̃omc̈haʼtets allameʼtetspaʼ oʼ cheʼptareʼchet Pablopaʼ atet̃ ochet: —P̃apaʼ atarroʼt cohuen penteñña oʼch pesochatseʼch corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ nen Yompor.
ACT 23:5 Pabloñapaʼ anapanetpaʼ atet̃ otanet: —Napaʼ ama masheñneshachaʼ neñoteñe añmapaʼ ñeñt̃t̃eʼ corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃. Ñerraʼm neñoteñeñpaʼ amach nochñe atet̃, t̃arroʼmar anaret̃ Yompor poʼñoño atet̃: “Ama asochatseʼtpahuo acheñ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa socop.”
ACT 23:6 Allempoñapaʼ oʼ cot̃apeʼch Pablo. Añña ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets patantarrñapaʼ saduceoneshaʼ, poʼpotantaññapaʼ fariseoneshaʼ. Allempoña Pablopaʼ oʼ eñoch atet̃paʼ allempoñapaʼ oʼ eños huomencpaʼ, atet̃ otanet: —Masheñneshachaʼ, napaʼc̈hoʼña fariseoneshan. Natañneshañpaʼc̈hoʼña fariseoneshet. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ otteñeʼchennet t̃arroʼmar napaʼ nameʼñena att̃o ñerraʼm yerroma, Yomporpaʼ tantaterreychaʼ esempohuañen.
ACT 23:7 Ñeñt̃a otua Pablopaʼ allempoñapaʼ ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheto ñeñt̃ act̃apeʼchatañneshaʼ. Añña ñeñt̃ fariseoneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña cot̃apeʼchet pat̃err, poʼpotantañña ñeñt̃ saduceoneshaʼpaʼ, ñetpaʼc̈hoʼña oʼ cot̃apeʼchet poʼpoñ. Amaña pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheto.
ACT 23:8 Ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheto t̃arroʼmar saduceoneshaʼ ñetpaʼ cot̃apeʼchenet ñerraʼm yerromapaʼ amach yetanterro. Ñam̃a ñetpaʼ otenet ama eñalle Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa entot̃, ñam̃a ñetpaʼ otenet ama eñalle yecamquëñ. T̃arraña fariseoneshaʼ ñetpaʼ cot̃apeʼcheñet poʼñoc̈h ñerraʼm yerromapaʼ yetanterrach. Ñam̃a ñetpaʼ otenet poʼñoc̈h eñall Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa entot̃, ñam̃a poʼñoc̈h eñall yecamquëñ.
ACT 23:9 Allempoñapaʼ ñetañeñoʼ nanac amaʼtoc̈htet. Att̃eñapaʼ puesheñaʼtets fariseoneshaʼ ñeñt̃ nanac etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ oʼ t̃omosetpaʼ eñososet Pablocop, atet̃ otet: —Añ acheñer yapaʼ ama yenteññañe erraʼtsent̃eʼña poʼchñar. Poʼñoc̈hpaʼ ñatoʼ orrtoña Yompor poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃ huetsa entot̃ amapaʼ ñatoʼ es ñeñt̃ camquëñets ñatoʼ ñeñt̃ orrtenoya. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ amachña c̈ha yepatareʼtatsche Yompor ñerraʼm ñat̃eʼ atet̃ muenateneʼ.
ACT 23:10 Allempo nanac amaʼtoc̈htenetpaʼ añña solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ oʼ cot̃apeʼch, atet̃ ot: —Ñatoʼ oʼch rraquët Pablo. Ñeñt̃oʼmar oʼ c̈horeʼtan poʼpoñ solltarneshaʼ oʼch huapuet oʼch cheteretaʼ Pablo allot̃paʼ oʼch aneret pocollo all shontena solltarneshaʼ.
ACT 23:11 Tsapat̃ña tsapopaʼ oʼ alla orrteññañerr Pablo Yepartseshar, atet̃ otos: —Amach pellcatsto, t̃arroʼmar Romopaʼc̈hoʼña all palltena oʼch p̃aʼpot̃on neñoñ atet̃ oʼ p̃aʼpot̃uon arr Jerusaléño.
ACT 23:12 Tsapat̃ña puetarenpaʼ añña judioneshaʼpaʼ atarr oʼpachet Pablo ahuoʼch muetset. Ñetpaʼ oʼ aʼpoctachet, atet̃ otet: —Yapaʼ amach yerrerroñaʼ ñerraʼm amach oʼ yemtso Pablo ñam̃a amach es yorrerro. Att̃eña ñerraʼm amach att̃etopaʼ amaʼtpaʼ esepaʼ yetantoya.
ACT 23:13 Ñeñt̃ña oʼpatenayapaʼ ñatoʼ metent̃eʼ paʼtatsot̃ c̈harrasheña.
ACT 23:14 Allempoña oʼ aʼpoctatuetpaʼ ahuanmuet ñam̃a alloʼtsaʼyen cornaneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ pomporneshaʼ penet. Oʼ c̈hapuet allpaʼ atet̃ otoset: —Yapaʼ oʼ yaʼpoctatue atet̃: Yapaʼ yoten ñerraʼm amach oʼ yemtso Pablopaʼ amach yerrerro. Oʼ yaʼpoctat ñam̃a atet̃: Att̃eña ñerraʼm amach att̃etopaʼ amaʼtpaʼ esepaʼ yetantoya.
ACT 23:15 Alla oterreterr: —Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch yotas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Oʼch soteñaʼ ñam̃a ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets allot̃paʼ eʼñe parrocmapaʼ oʼch semña ñoñets alloʼtsen solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er, oʼch soch huapachetepaʼ Pablo sesho att̃och oʼch señotoñ est̃eʼ oʼ p̃ohua. T̃arraña amaʼtchaʼ atet̃ seshcanetpaʼ yañapaʼ alloʼtsaʼyeneychaʼ t̃oño att̃och yapaʼ oʼch yerrmap̃.
ACT 23:16 Añña Pablo paʼñachorpaʼ oʼ eʼmareʼch c̈ha oʼpateññañet paʼgoʼpaʼ oʼ ahuoʼ solltarneshaʼ paʼpacllopaʼ oʼ otenanaʼ paʼgoʼ Pablo.
ACT 23:17 Allot̃ña Pablopaʼ oʼ c̈horeʼtan puesheñarr capitán, atet̃ och: —Añ huepueshaʼpaʼ oʼch p̃anem̃ alloʼtsen p̃aʼm̃chaʼtaret̃er t̃arroʼmar ñapaʼ atarr mueneñ oʼch es aʼmet̃enaʼ.
ACT 23:18 Capitánñapaʼ oʼc̈hoʼña anman huepueshaʼ alloʼtsen paʼm̃chaʼtaret̃er. Allempoña c̈happaʼ atet̃ otosan paʼm̃chaʼtaret̃er: —Añ Pablo ñeñt̃ ehuancaret̃paʼ ahuoʼt c̈horeʼten allot̃paʼ oten ahuoʼch nanem̃ añ huepueshaʼ pesho t̃arroʼmar ñapaʼ nanac mueneñ oʼch es aʼmet̃enaʼ pesho.
ACT 23:19 Añña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ echaʼnman huepueshaʼ potot̃paʼ oʼ anem̃ aʼyenet̃paʼ atet̃ otos: —Ñehua, oʼch p̃oten est̃eʼ pemnen oʼch p̃oten.
ACT 23:20 Huepueshaʼñapaʼ atet̃ och: —Añña judioneshaʼpaʼ oʼ aʼpoctachet att̃och oʼch enamapet oʼch pemñe Pablo tsapat̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets. Ñam̃a oʼch otapet añecpoʼch pemñe att̃oʼch eñochet eʼñe poʼñoc̈h est̃eʼ oʼ p̃ohua.
ACT 23:21 T̃arraña amach p̃ameʼñatstaneto errot̃enchaʼ otospet t̃arroʼmar metent̃eʼ paʼtatsot̃ c̈harrasheña judioneshaʼ ñeñt̃chaʼ camroya t̃oño ñeñt̃chaʼ rromapueʼ goʼ. Ñetpaʼ oʼ aʼpoctachet amach rrerreto ñam̃a amach es orreto ñerraʼm amoʼch muetseto goʼ. Ñam̃a oʼ aʼpoctachet ñerraʼm amoʼch att̃etopaʼ amaʼtpaʼ esepaʼtoʼ tantahuet. T̃eʼpaʼ aña palltetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃otanet.
ACT 23:22 Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ atet̃ otan huepueshaʼ: —T̃arraña amach eseshaʼ p̃otatsto p̃apaʼ oʼ p̃otuennaʼ. Ñeñt̃a otuepaʼ allempoñapaʼ oʼ mueñer.
ACT 23:23 Allempoña am̃chaʼtaret̃paʼ agotatan epsheña poʼcap̃táner. Allempoña oʼ c̈hapuetpaʼ atet̃ otapanet: —Cherraʼch a las nueve tsappaʼ oʼch secamrat doscientos solltarneshaʼ ñam̃a setenta ñeñt̃ montenaya cahuall, allot̃paʼ ñam̃a doscientos ñeñt̃ orreneʼ muetsamets alloch quellaret. Allot̃paʼ oʼch sanem pat̃err cahuall amapaʼ epa alloch montaʼnma Pablo. Allot̃ñapaʼ oʼch sahuanma Cesareo att̃och sec̈hapach cohuen Pablo alloʼtsen gobernador Félix.
ACT 23:25 Allot̃paʼ quellcan ñam̃a carta ñeñt̃paʼ atet̃ ot:
ACT 23:26 “Gobernador Félix ñeñt̃ep̃ nanac cohuenep̃ am̃chaʼtaret̃, na Claudio Lisiaspaʼ oʼch nehuom̃chaʼtap̃ añ necartot̃.
ACT 23:27 Añ yacmapaʼ ahuoʼt rromueʼ judioneshaʼ oʼch muetsetañpaʼ nañapaʼ oʼ neñoch ñapaʼ romanonaʼtar. Nañapaʼ nehuapa epan nesolltarnesharpaʼ oʼ naʼrroyatatos.
ACT 23:28 Napaʼ nemneñ oʼch neñoch esocopt̃eʼ nanac otteñeʼcheñet, ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼ nanem̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñet.
ACT 23:29 T̃arraña napaʼ neñotoñ ñeñt̃ecop otteñeʼcheñet, t̃arroʼmar ñetpaʼ otenet ama att̃eyeʼ peno atet̃ anaret̃et ñocpuet. Ñeñt̃ecpaña otteñeʼcheñet t̃arraña ama añecpayaye att̃och oʼch yemtsach amapaʼ oʼch yeyottam̃p̃sach.
ACT 23:30 Allempoña napaʼ oʼ neʼmareʼch judioneshaʼpaʼ c̈ha oʼpateña oʼch muetset. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch nemñe pesho t̃ayecma. Ñam̃a oʼ notueña ñeñt̃ otteñeʼcheneʼ arrpaʼ, t̃eʼpaʼ aʼmet̃eñetepaʼ pesho esocopt̃eʼ otteñeʼcheñet. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notap̃.” Allohua huañ poʼcarta.
ACT 23:31 Allempo atet̃ otanet paʼm̃chaʼtaret̃erpaʼ añña solltarneshaʼpaʼ eʼñe aʼnahua anmet Pablo tsapocma. Allot̃ñapaʼ oʼ c̈hapuet all anetso paʼsoʼcheñ Antípatris.
ACT 23:32 Tsapat̃ña añña solltarneshaʼ ñeñt̃ chopeʼchets paʼtcopaʼ allot̃a puerrac̈herret Antípatrisot̃. Allot̃paʼ aña anmueʼña Pablo Cesareohua ñeñt̃ montetsa cahuallo.
ACT 23:33 Allempoña c̈hapuet Cesareopaʼ oʼ aposet gobernador carta. Ñam̃a oʼ c̈hapachet Pablo eʼñe ñesho.
ACT 23:34 Allempoña gobernadorpaʼ oʼ lleyaʼhuan cartapaʼ aʼp̃t̃oʼtan Pablo: —¿Erraʼtsenaʼtña anetsrot̃ pehuapa? Ñañapaʼ atet̃ och: —Arrot̃ nehuapa Ciliciot̃. Allempoña gobernadorpaʼ oʼ eñoch allot̃ huapa
ACT 23:35 allempoñapaʼ otan Pablo: —T̃eʼpaʼ allach yaʼpoctachñaʼ atoʼt huac̈haʼtaʼ ñeñt̃ p̃otteñeʼcheneʼ. Allempoñapaʼ oʼ mueñan poʼsolltarneshar cohuam̃p̃setepaʼ Pablo allara am̃chaʼtaret̃ Herodes poʼpalaciopahuo.
ACT 24:1 Paʼmnarmatñoñapaʼ huapa ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Ananías. Oʼ huapa ñam̃a allponsheña ñeñt̃ pomporneshaʼ penet. Allot̃paʼ huapa ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Tértulo ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ eñosapretahuet. Allempoña huapuetpaʼ oʼ ahuanmuet alloʼtsen gobernador att̃och otteñeʼchoset Pablo.
ACT 24:2 Allempoñapaʼ huapachet ñam̃a Pablopaʼ oʼ c̈horeʼchet ñanom Tértulo att̃och eños ñanom. Ñañapaʼ añecpa eños att̃och otteñeʼchet Pablo. Ñanompaʼ oʼ eños eʼñe cohuen gobernadorocop ñeñt̃ Félix, atet̃ ot:
ACT 24:3 —P̃a gobernadoro, nanac cohuen yentenep̃ t̃arroʼmar eʼñe p̃ot̃ot̃ yocrrena eʼne cohuen ama eñalle att̃och yec̃llarannaʼta. Ñam̃a p̃apaʼ oʼ p̃aʼpoctatonay eʼñe cohuen ñeñt̃ yepalltena arr yenyo. Ñeñt̃oʼmar ya t̃eʼpaʼ yemneñ oʼch yeparasyosoʼt p̃ocop att̃och c̈hocma peyenpueney cohuen.
ACT 24:4 T̃eʼpaʼ att̃och amach alla nellap̃so eñosetspaʼ napaʼ nemneñ eʼñe pemorrenteñot̃paʼ oʼch peʼm̃ñoten mameʼ ñeñt̃chaʼ notap̃.
ACT 24:5 Yapaʼ yeñoteñ añ yacmapaʼ nanac atsrreʼmoc̈htena, nanac moññeʼtatyenana ora allohuen judioneshaʼ att̃o t̃eʼpaʼ ama pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheneto. Ñam̃a añmapaʼ ñeñt̃ pompor pen allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃ huapatsa Nazaretot̃.
ACT 24:6 Elloña t̃eʼpaʼ mueneñeñ oʼch aʼsosyatuaneñ ñam̃a Parets paʼpaquëll, t̃arraña yañapaʼ oʼ yerrmueʼ. Ñam̃a yapaʼ yemneñeñ oʼch yaʼpoctacheñ atet̃ anaret̃ yocoppaʼ
ACT 24:7 t̃arraña oʼ huapa am̃chaʼtaret̃ Lisias epuet poʼsolltarnesharpaʼ eʼñe poʼhuamencocma oʼ puerratam̃penyetaʼ.
ACT 24:8 Allot̃ñapaʼ atet̃ otey ñeñt̃ey otteñeʼcheneʼ yehuapuepaʼtoʼ pesho. T̃eʼpaʼ p̃achña aʼp̃t̃oʼtareʼteʼ att̃och peñoch p̃am̃a ora allohuen att̃ot̃ yotteñeʼcheñ. Añpaʼ allohua atet̃ eños Tértulo ñeñt̃ eñosapretahuet.
ACT 24:9 Judioneshaʼpaʼc̈hoʼña atet̃ otet: —Poʼñoc̈hcaʼye atet̃.
ACT 24:10 Allempoña gobernadorpaʼ oʼ yochan Pablo att̃och eños ñam̃a. Allempoña Pablopaʼ atet̃ ot: —Napaʼ eʼñe nocsheñeshaʼ oʼch neños pesho eʼñe nocop, t̃arroʼmar napaʼ neñotenep̃ oʼ shonteʼ char att̃o p̃aʼm̃chaʼtaret̃tena arr yenyo.
ACT 24:11 Eʼñe t̃aya oʼ met c̈harramat puechena epomuet att̃o oʼ nemaʼyochuenaʼ Parets paʼpacllo all Jerusaléño. Amaʼt eseshaʼ p̃aʼp̃t̃oʼtpaʼ atet̃chaʼ otapet.
ACT 24:12 T̃arraña allempo ñetpaʼ ama entneto oʼ eseshaʼ notnareʼt, ñam̃a ama naʼtsrreʼmoc̈htanaʼche acheñeneshaʼ. Ñam̃a ama naʼtsrreʼmoc̈hto amaʼt Parets paʼpacllo, amaʼt ñam̃a judioneshaʼ poʼprahuo, ñam̃a amaʼt all chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ.
ACT 24:13 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ amat̃eʼ errot̃en eñotatapeto añmapaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h att̃ot̃a otteñeʼchennet.
ACT 24:14 Napaʼ t̃eʼpaʼ añach naʼmet̃aʼ pesho, napaʼ nameʼñena ñeñt̃ eʼñe alloch yequeshperra. Poʼñoc̈h napaʼ añ nameʼñena ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ Poʼyomporer peʼt̃ yatañneshañ. Ñam̃a añ nameʼñena ora allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñam̃a añ nameʼñena ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ.
ACT 24:15 Ñam̃a napaʼ añ nameʼñena ñeñt̃ att̃och esempohuañen Yomporpaʼ tantaterranchaʼ allohuen acheñ—ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama cohuenayaye acheñ. Ñetpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ara ameʼñenet.
ACT 24:16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ c̈hocma nemaʼyoc̈hrena att̃och Yomporpaʼ enten eʼñe cohuen, ñam̃a att̃och acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña oʼch entennet eʼñe cohuen ñamet.
ACT 24:17 ’Napaʼ shonteʼ char c̈hocma nechopeñen errap̃aren anetsoʼmar. T̃eʼpaʼ oʼ t̃aya nohuerra arr att̃och napaʼyesuer namoʼtseshaʼ quelle ñeñt̃ huocchañneshac̈hno. Añ quellepaʼ ñeñt̃ara apaʼyesen ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Napaʼc̈hoʼña eñalleñ ñeñt̃chaʼ nepomañ Yomporecop.
ACT 24:18 Oʼ t̃aya c̈hapmochañ allempoch oʼch naʼcohuentatuañ Yomporecoppaʼ judioneshaʼñapaʼ oʼ entnet all Parets paʼpacllo. T̃arraña allempopaʼ ama tama shonteyaye acheñ ñeñt̃oʼmar ama tama eseshaʼ amaʼtoc̈htetso.
ACT 24:19 T̃arraña eʼñe allempopaʼ oʼ c̈hac̈haʼt ñam̃a judioneshaʼ ñeñt̃ huac̈hetsa Asiot̃. Taʼ, t̃eʼñapaʼ esoʼmart̃eʼña ama ñetayeʼña huapatseto arr att̃och ñerraʼm poʼñoc̈h mueneñet oʼch otteñeʼchnet na.
ACT 24:20 T̃arraña t̃eʼpaʼ ama huapueto ñetpaʼ ñehua, t̃eʼpaʼ otetepaʼ ñeñt̃ huac̈haʼtatsa t̃eʼ. Aʼmet̃etepaʼ ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ est̃eʼ nepantaʼ allempo nat̃omos alloʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ ñoñets.
ACT 24:21 Allempopaʼ aña neños pat̃err huomenc att̃o notanet. Añecop napaʼ otteñeʼchennet t̃arroʼmar napaʼ nameʼñena att̃o ñerraʼm yerromapaʼ yetanterrach esempo. Ñehua, ñatoʼ ñeñt̃ecpat̃eʼ otteñeʼchennetña t̃eʼ.
ACT 24:22 Ñeñt̃a otua Pablopaʼ añña Félixpaʼ ama mueno oʼch alla serrpareʼterreterr, t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ eñotmoch atet̃ ameʼñena ñeñt̃ cot̃eneʼ Cristo. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet: —Ñehua, t̃eʼpaʼ ñeñt̃ach yot. Esempochña huapa ñam̃a am̃chaʼtaret̃ Lisiaspaʼ allempochña yaʼpoctat ñoñets.
ACT 24:23 Allempoña atet̃ oterran poʼcap̃táner: —T̃eʼpaʼ allach secuam̃pererr Pablo. Amach tama saʼmontsatsche. Ñam̃a c̈hocmach semnach ñeñt̃ yemtenaya oʼch es ap̃ ñeñt̃ palltena.
ACT 24:24 Allponmaterrerrpaʼ oʼ huerra Félix Cesareo epuet puet̃apor ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Drusila, ñeñt̃paʼ judioneshaʼ. Oʼña c̈herr Félix oʼ agotatuenan Pablo t̃arroʼmar ñetpaʼ mueneñet oʼch serrpareʼtatanet ñamet Pablo errot̃ent̃eʼ ameʼñenana Jesucristo.
ACT 24:25 Allempoña c̈hap Pablopaʼ oʼ serrpareʼtatanet cohuen ñeñt̃ atet̃ yepena ya ñeñt̃ey ameʼñetsa. Ñam̃a atet̃ otanet añchaʼ yemaʼyoc̈hra att̃och eʼñe pocteʼ es yep̃aʼyen, ñam̃a amach yep̃atsto ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar Yomporpaʼ tsaʼtatuerryach allempoch acrerran allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃a otua Pablopaʼ añña Félixpaʼ c̈ha yoren. Allempopaʼ alla oter: —T̃eʼpaʼ orrerrep̃, esempochña eʼñe poctaʼhuerrnanerrpaʼ oʼch alla nec̈horeʼtaterrperr.
ACT 24:26 Félixñapaʼ att̃a cohuenan Pablo ñatoʼ oʼch ap̃ quelle añecop att̃och aʼrroyer. Ñeñt̃oʼmar errot̃enopaʼ oʼchc̈hoʼña agotach att̃och serrpareʼtet epuet.
ACT 24:27 Att̃eñapaʼ oʼ met epa charpaʼ oʼ cam̃yerra gobernador, huapa poʼpsheñeñ am̃chaʼtaret̃ añ paʼsoʼcheñ Porcio Festo. Ñañapaʼ nanac mueneñ oʼch coshatan judioneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama aʼrroyerrano Pablo, atet̃ ot: —Allepaʼ preso.
ACT 25:1 Allempoña am̃chaʼtaret̃ta Festo all Cesareopaʼ pomaʼpamtañoñapaʼ oʼ ahuoʼ Jerusaléño.
ACT 25:2 Oʼ c̈hap Jerusaléñopaʼ añña cornaneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñam̃a epuet ñeñt̃ nanac sherbets judioneshacoppaʼ, oʼ serrpareʼtatapet Festo att̃o otteñeʼcheñet Pablo.
ACT 25:3 Ñetpaʼ atet̃ ochet Festo agotatanepaʼtoʼ Pablo att̃och huapa Jerusaléño, t̃arroʼmar ñetpaʼ ahuañacma aʼpoctatuet oʼch cohuet Pablo t̃oño att̃och muetsapueret all.
ACT 25:4 Festoñapaʼ atet̃ otanet: —Pablopaʼ alloʼtsena all yottam̃peñet Cesareo. Napaʼ oʼ nesecherra oʼch ahuerren Cesareo. Ñatoʼ eʼñech naʼllponmatena oʼch ahuerren.
ACT 25:5 T̃eʼpaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃tetsa socoppaʼ cot̃aʼnerrnetepaʼ allochñapaʼ otteñeʼcheñetepaʼ Pablo all, ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ eñall alloch otteñeʼchet.
ACT 25:6 Festoñapaʼ alla aʼpa Jerusaléño allponmat. Ñatoʼ poʼpsocmatño amapaʼ poʼc̈harramatñopaʼ oʼ ahuerr Cesareo. C̈herr Cesareopaʼ tsapat̃ña eʼñe ahuat̃ecmapaʼ oʼ anorros allecma aʼpoctatenet ñoñets. Allot̃ña agotatan Pablo.
ACT 25:7 Allempoña huapachet Pablopaʼ, añña judioneshaʼ ñeñt̃ huac̈haʼtatsa allpaʼ c̈ha arrotam̃pesyet. Allempoñapaʼ otteñeʼchoset. Shonteʼ esocmañen nanac sosey tomaʼtam̃pesyesoset Pablo, t̃arraña ama errot̃enot̃ eñotacheto am̃chaʼtaret̃ Festo att̃och otoset eʼñe poʼñoc̈h.
ACT 25:8 Pabloñapaʼ oʼ eños ñam̃a ñocop atet̃ ot: —Napaʼ ama c̈ho nachm̃areʼteno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñam̃a napaʼ ama c̈ho naʼsosyateññañe Parets paʼpaquëll. Ñam̃a napaʼ ama c̈ho nat̃pareʼteno ñoñets ñeñt̃ nen am̃chaʼtaret̃ Romot̃.
ACT 25:9 T̃arraña Festopaʼ nanac mueneñ oʼch coshatan judioneshaʼ, ñeñt̃oʼmarña otan Pablo: —¿Pocteʼt penteñ oʼch ahuep̃ Jerusaléño allñapaʼ allchaʼ nentonap̃ att̃o poʼñoc̈ht̃eʼ alloch otteñeʼchapet?
ACT 25:10 Pabloñapaʼ alla anapuerrerr, atet̃ ot: —Napaʼ añña pocteʼ nenten oʼch aʼpoctaton am̃chaʼtaret̃ ñoñets ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ, t̃arroʼmar amat̃eʼ errot̃enot̃ neto Jerusaléño, t̃arroʼmar ama errot̃ nepeñeña judioneshaʼ, amaʼt p̃apaʼ peñotueñ. Ñeñt̃oʼmar aña pocteʼ nenten oʼch aʼpoctaton am̃chaʼtaret̃ ñoñets ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ. T̃eʼpaʼ arroʼtsenen pesho ñeñt̃ep̃ eñets epap̃ am̃chaʼtaret̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ pocteʼ nenten na, ñach aʼpoctateʼña ñoñets nocop. T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ añ oʼ nep̃ohua ñeñt̃ ama pocteyaye amapaʼ atet̃ ñerraʼm alloch muetsanet ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ muetsanetepaʼ. T̃arroʼmar ama nemno oʼch naʼqueshp̃ata nañeña. T̃arraña ñerraʼm eʼñe att̃ot̃apaʼ ama pocteyaye oʼch pepomuen judioneshesho. Ñeñt̃oʼmar napaʼ nemneñ oʼch aʼpoctaton am̃chaʼtaret̃ ñoñets ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ eʼñe ñapuet̃.
ACT 25:12 Allempoña Festopaʼ oʼ serrpareʼtet epuet ñeñt̃ parro cot̃apeʼchatannenet. Allempoñapaʼ atet̃ otan Pablo: —T̃eʼpaʼ nanac am̃chaʼtaret̃esho pesechenapaʼ amaʼtpaʼ allchaʼcaʼye peta.
ACT 25:13 Oʼ allponmaterrerrpaʼ huapa am̃chaʼtaret̃ Agripa epuet poʼc̈h Berenice. Oʼ c̈hapuet Cesareo all emoʼteñetaʼ am̃chaʼtaret̃ Festo.
ACT 25:14 Oʼ allponmatosetpaʼ allempoña Festopaʼ serrpareʼtatanet att̃o otteñeʼcheñet Pablo, atet̃ otanet: Arrpaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ naʼnom Félix ahuaña all yottam̃peñet.
ACT 25:15 Allempoña napaʼ Jerusaléñoʼtsenenpaʼ, añña cornaneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ pomporneshaʼ penet, ñetñapaʼ oʼ serrpareʼtatnet att̃ot̃ otteñeʼcheñet Pablo, ñam̃a otnet napaʼ nemtsachepaʼtoʼ Pablo.
ACT 25:16 Nañapaʼ atet̃ notanet: “Ñeñt̃ ñoñets anaret̃ Romot̃paʼ ama pocteyaye oʼch yemtsach acheñ ñerraʼm ama eñorenaʼ eʼñe ñocop att̃och eñotatanet att̃ot̃ otteñeʼcheñet.”
ACT 25:17 Ñeñt̃oʼmarña allempo huac̈haʼta judioneshaʼ nesho, allempoña na tsapat̃ñapaʼ oʼ nanorros allecma yaʼpoctaten ñoñets. Allempoña napaʼ oʼ nagotach Pablo.
ACT 25:18 Añña ñeñt̃ huac̈haʼtatsapaʼ allent̃a t̃omc̈haʼtoset att̃och oʼch alla otteñeʼchueñeterr Pablo, t̃arraña amaña añeyeʼ aʼmet̃aʼyeseto att̃o ñeñt̃ poctetsa oʼch yemtsach acheñ.
ACT 25:19 Aña aʼmet̃aʼyeset ñeñt̃ eʼñe ñocpueta atet̃ yec̈henet ñet judioneshet. Ñam̃a aña aʼmet̃aʼyeset ñeñt̃ poct̃ap̃ña puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Jesús, t̃arraña ñeñt̃paʼ oʼ rroma, t̃arraña Pablopaʼ c̈ha oten ñeñt̃paʼ oʼ tanterra.
ACT 25:20 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ ama tama neñoche att̃och naʼpoctat ñoñets ñocpuet. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ noch Pablo poʼtomña: “¿Pocteʼt̃eʼ penteñ oʼch ahuep̃ Jerusaléño allchaʼ yaʼpoctatenaʼ ñoñets?”
ACT 25:21 T̃arraña Pablopaʼ ama mueno. Ñapaʼ aña muenaʼ allach arr, allot̃chaʼña esempopaʼ entateñetepaʼtoʼ am̃chaʼtaret̃ Augusto all Romo. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ not: “T̃eʼpaʼ allepaʼ arrma, esempochña napaʼ oʼch nemñe am̃chaʼtaret̃esho Romo.”
ACT 25:22 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Agripapaʼ atet̃ otan Festo: —Napaʼ atarr nemneñ oʼch neʼm̃ nam̃a errot̃ent̃eʼ serrpareʼten Pablo. Allempoña Festopaʼ atet̃ och: —Tsapat̃chaʼña peʼm̃ñotaʼmueñ.
ACT 25:23 Tsapat̃ñapaʼ huapaʼmuena am̃chaʼtaret̃ Agripa epuet ñam̃a poʼc̈h Berenice. Ñetñapaʼ c̈ha cohuenetyesoset. Allempoñapaʼ beʼt̃osc̈haʼtoset allecma serrpareʼtatannena am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Oʼ beʼt̃osc̈haʼtet epuet ñam̃a solltarneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ nanac sherbets all anetso. Allempoña Festopaʼ oʼ agotatenanerr Pablo.
ACT 25:24 Allempoña huapa Pablopaʼ Festoñapaʼ eñoratsapaʼ atet̃ ot: —Am̃chaʼtaret̃e Agripa, ñam̃a allohuenes ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes: T̃eʼpaʼ oʼ sentue añ yacma ñeñt̃ nanac eʼmoñeʼten allohuen judioneshaʼ. Ñetpaʼ oʼ otteñeʼchuet eʼñe nesho allempo Jerusaléñoʼtsenen ñam̃a arrpaʼ oʼ otteñeʼchueñetaʼ allempo nec̈herr ñam̃a arr. Amaʼt arrpaʼ oʼ cheʼc̈hameʼtueñetaʼ, atet̃ otyeset: “C̈hosa muetseʼ, t̃arroʼmar añ acheñerpaʼ ama pocteyaye oʼch alla corra.”
ACT 25:25 T̃arraña allempoña napaʼ naʼp̃t̃oʼtareʼchpaʼ ama nentoñeña ñeñt̃ att̃o pocteʼ oʼch nemtsach. Ñam̃a eʼñe ña muenats oʼch entateñetaʼ am̃chaʼtaret̃ Augusto all Romo ñeñt̃oʼmarña napaʼ pocteʼ nenteñ oʼch nemñe all.
ACT 25:26 T̃arraña napaʼ ama neñoteñe ñeñt̃chaʼ atet̃ nequellcoñ yaʼm̃chaʼtaret̃er ñocop t̃arroʼmar ama eñalle errot̃enot̃chaʼ yotteñeʼcheñ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ nec̈horeʼtach arr all seshontena t̃eʼ. Allot̃ña Festopaʼ atet̃ otan am̃chaʼtaret̃ Agripa: —T̃eʼpaʼ p̃ach ñanom aʼp̃t̃oʼtareʼteʼ att̃och napaʼ oʼch neñoch errot̃enchaʼ nequellcaʼ carta am̃chaʼtaret̃ecop.
ACT 25:27 Napaʼ noct̃apeʼcheñ ama pocteyaye oʼch yemñe acheñ ehuancaret̃ ñerraʼm ama eñalle errot̃enot̃ oʼch yotteñeʼcheñ.
ACT 26:1 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Agripapaʼ atet̃ otan Pablo: —Ñehua, t̃eʼpaʼ pocteʼ nenteñ oʼch peños p̃am̃a p̃ocop. Allempoña Pablo eʼñe puehuom̃chaʼteñot̃paʼ oʼ echantan pot, allempoñapaʼ eños ñocop, atet̃ ot:
ACT 26:2 —T̃eʼpaʼ nocshena am̃chaʼtaret̃e Agripa t̃arroʼmar eñall att̃ot̃chaʼ neños pesho nocop, añecop t̃arroʼmar c̈ha otteñeʼchenen judioneshaʼ.
ACT 26:3 Napaʼ nocshena t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ peñoch p̃am̃a atet̃ yeyc̈hena ya ñeñt̃ey judioneshay. Ñam̃a oʼ peñoch att̃ot̃ ama pat̃rrayeʼ yoct̃apeʼchyeno. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch nenamap̃ att̃och peʼm̃ñoten cohuen.
ACT 26:4 ’Allohuen judioneshaʼpaʼ eñotuennet atet̃ nocrreʼt̃ ahuat̃, amaʼt allempot̃eñ neʼñalleta nenyo, ñam̃a amaʼt allempo cheshennaʼ allempo yeyc̈heʼt̃ Jerusaléño epan namoʼtsnaʼtarneshaʼ.
ACT 26:5 Amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ eñotuaneteʼt̃ napaʼ fariseoneshan ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac etsoteneʼ cot̃ap̃ñats nanac echarr allo yoct̃apeʼchen Partsocop. Ñeñt̃ atet̃ entneteʼt̃ atet̃ nocrreʼt̃paʼ, atet̃chaʼñac̈hoʼ aʼmet̃aʼnetañ.
ACT 26:6 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ arroʼtsenen att̃och saʼp̃t̃oʼtareʼten, att̃o napaʼ nameʼñena ñerraʼm yerromapaʼ Yomporpaʼ tantaterreychaʼ esempohuañen. Añmapaʼ ñeñt̃ara atet̃ otaneʼt̃ ahuat̃ Yompor yatañneshañ.
ACT 26:7 Amaʼt c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃ara ñeñt̃ yatañneshañ yepen ñeñt̃ chemereʼtyesahuetpaʼ, ñeñt̃ña poʼm̃renñetpaʼ eʼñe ameʼñaʼhuenet ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas. Ñeñt̃oʼmarña ñet t̃eʼpaʼ nanac maʼyoc̈hrenet Yomporecop—yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo. T̃arraña amaʼt atet̃ penetañ allohuen judioneshaʼpaʼ t̃eʼñapaʼ eʼmoñeʼtennet amaʼt napaʼ ñeñt̃ara nameʼñena atet̃ ameʼñenet ñamet. Att̃ot̃ña am̃chaʼtaret̃e Agripa otteñeʼchennetña t̃eʼ.
ACT 26:8 ¿Esoʼmart̃eʼ sapaʼ soten amach errot̃enot̃ tantaterrano Yompor arromñat̃neshaʼ?
ACT 26:9 ’Napaʼc̈hoʼña ahuañmoʼchapaʼ notenapañ ñatoʼ ñeñt̃t̃eʼ poctetsa oʼch yemueroc̈htach ñeñt̃ cot̃eneʼ Jesús poct̃ap̃ña ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ.
ACT 26:10 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nanac nemueroc̈htatyeseʼt̃ acheñ Jerusaléño ñeñt̃ ameʼñayeʼt̃ Jesús poct̃ap̃ña. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ nabeʼt̃ateʼt̃ cárcelo, t̃arroʼmar cornaneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, ñetñapaʼ oʼ apnet orden ñeñt̃ecop. Ñam̃a allempo otyeseʼt̃ am̃chaʼtaret̃neshaʼ ahuoʼch muetsachet ñeñt̃ ameʼñenaya Jesús poct̃ap̃ñapaʼ, napaʼc̈hoʼña oʼchc̈hoʼ not, pocteʼñac̈hoʼ muetsetepaʼ.
ACT 26:11 C̈hocma nemueroc̈htataneteʼt̃ amaʼt judioneshaʼ poʼprahuoʼmar, ñam̃a nanacchaʼ nemneʼt̃ oʼch nachm̃areʼtach ñeñt̃ ameʼñatseʼt̃. Nanac natsrreʼmueñot̃paʼ noct̃areʼtaneteʼt̃ erracmañen anetsoʼmar.
ACT 26:12 Alla oterraneterr Pablo: —Att̃eñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuen ñam̃a Damasco. Allempopaʼ napaʼ nechen orden ñeñt̃ apuen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar.
ACT 26:13 Ñam̃a am̃chaʼtaret̃e t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ ñeñt̃ atet̃ norrtoya allempo. Allempoña oʼ yec̈hapmoch Damasco allempopaʼ oʼ c̈hap pocto. Ñeñt̃ña nanac poptetsa entot̃paʼ machayot̃epaʼtchaʼ c̈hoyoʼtam̃p̃sapuen amaʼt ñeñt̃ epan nesen. Atet̃ poptenapaʼ metanenan atsneʼ.
ACT 26:14 Allempoña yapaʼ alla yerrmopraʼyesa patso. Allempoña alla yerrmopraʼyena patsopaʼ, nañapaʼ oʼ neʼm ñoñets hebreyac̈ho ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Esoʼmareʼt Saule pemueroc̈htatennanña ñeñt̃ nameʼñenaya. Añpaʼ p̃añeña mueroc̈htatetsa. T̃arroʼmar c̈ha p̃ottena ñerraʼmrrat̃eʼ ashen ñeñt̃ eʼñe pat̃pareʼteñot̃ ñañeñachña atserrp̃atetsa.” Añpaʼ atet̃ oten ñeñt̃ norrtoya.
ACT 26:15 Nañapaʼ not: “¿Eseshapeʼtña Ayochreshat̃e eñets?” Ñañapaʼ alla otnerrerr: “Napaʼ ñeñt̃en Jesúsen ñeñt̃ara pemueroc̈htaten.
ACT 26:16 T̃eʼpaʼ petanterra alla, ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼ norrta pesho att̃och oʼch nenap̃ p̃a, p̃ach t̃orratsa nocop, ñam̃a p̃ach aʼpot̃eʼ ñeñt̃ oʼ pentua t̃eʼ ñam̃a ñeñt̃chaʼ neñotatap̃ allempoch norrterrerr pesho.
ACT 26:17 T̃eʼpaʼ oʼch nemñap̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayayeto, t̃arraña napaʼ c̈hocmach necuam̃p̃sap̃ ñerraʼm esempo oʼpatap̃a judioneshaʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye.
ACT 26:18 T̃arroʼmarchaʼ nemñap̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayayeñaʼ allochñapaʼ att̃och peserrpareʼtatuanet att̃och c̈hapanet pueyoc̈hro, att̃och oʼhuañchaʼ chopeʼchet checmeto. Añchaʼña oʼch alla chopeʼcherret puetaro. Ñam̃a att̃och oʼhuañchaʼ ahuamencat̃ p̃anet oneñet̃, añchaʼña ahuamencat̃ penahuet Yompor. Allochñapaʼ oʼch ameʼñaʼhuerrnet na, allempoñapaʼ nep̃retnaʼhuerranetchaʼ poʼchñar, att̃och oʼch parrocmatuerret eʼñe att̃ecma atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ oʼ naʼcohuentatua.”
ACT 26:19 Alla oterraneterr Pablo: —Ñeñt̃oʼmarña am̃chaʼtaret̃e Agripa t̃eʼ napaʼ ama nat̃pareʼteñe Jesús ñeñt̃ara ñeñt̃ norrtoya entot̃.
ACT 26:20 Ñanompaʼ oʼ neserrpareʼtatanet Damasco att̃och cot̃apeʼcherret ello cohuen Yomporecop. Allochñapaʼ oʼch p̃aʼyenet ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, att̃och yeñoch poʼñoc̈h oʼ cot̃apeʼcherret etserra. Att̃ecma neserrpareʼtatanet amaʼt Jerusaléño, ñam̃a ora erracmañen Judeoʼmar, amaʼt ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayaye.
ACT 26:21 Att̃ot̃ña judioneshaʼpaʼ oʼ rromaʼnet Parets paʼpacllo oʼch muetsanetañ.
ACT 26:22 T̃arraña Yomporpaʼ ahuoʼt aʼnatna nanac att̃o t̃emeʼttsen nocrrena, att̃och neserrpareʼtach allohuen acheñeneshaʼ—amaʼt ñeñt̃ ama esosheʼmayaye, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃neshaʼ. T̃arraña ama añeyeʼ neyc̈hatenaneto ñeñt̃ ama cohuenayaye. Añña att̃ecma neyc̈hatenanet atet̃ serrpareʼteʼt̃ amaʼt ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. Ñeñt̃paʼ amaʼt Moiséspaʼ atet̃ oteʼt̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo.
ACT 26:23 Ñeñt̃ara serrpareʼtataneteʼt̃ ahuoʼch huapa Cristo añ patsropaʼ nanacoʼch mueroc̈htachet, allot̃paʼ ahuoʼch rroma, t̃arraña ñapaʼ tanterrach. Att̃oʼchña tanterra ñanompaʼ oʼch aʼpuetarsam̃p̃sanet pueyoc̈her allohuen judioneshaʼ, ñam̃a amaʼt poʼpoñec̈hno acheñ.
ACT 26:24 Allempoña atet̃ eñen Pablo ñocoppaʼ, Festoñapaʼ atet̃ och eʼñe huomenco: —C̈hat̃eʼ Pablo pemospuena t̃arroʼmar nanac es p̃oct̃apeʼchenpaʼ ñatoʼ ñeñt̃t̃eʼ oʼ mospaterrep̃.
ACT 26:25 Pabloñapaʼ atet̃ och: —Ama Ayochreshat̃e Festo c̈hoyeʼ nemospueno. Añña neserrpareʼtatenes ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h.
ACT 26:26 Amaʼt am̃chaʼtaret̃ Agripapaʼ eʼñe eñotueñ atet̃ noten. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ neyemcha ña t̃arroʼmar napaʼ neñoteñ, ñapaʼ oʼ entuon ñeñt̃ atet̃ nepena, ñam̃a t̃arroʼmar ama aʼnahua es nep̃aʼyeno.
ACT 26:27 Am̃chaʼtaret̃e Agripa, p̃apaʼ ¿p̃ameʼñeñaʼt ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ? Napaʼ neñotenep̃ p̃apaʼ p̃ameʼñeña.
ACT 26:28 Allempoña Agripapaʼ atet̃ otan Pablo: —C̈haʼt p̃otenapañ t̃ayecmapaʼ oʼch p̃ameʼñatna Cristo.
ACT 26:29 Pabloñapaʼ alla otererr: Amaʼt t̃ayecma amapaʼ tsapat̃onet̃paʼ napaʼ atarr nemneñ Yomporpaʼ oʼch ameʼñaterrp̃a, ñam̃a amaʼt allohuenes ñeñt̃es neʼm̃ñoteneʼ t̃eʼ. Atarr nemneñ oʼch sameʼñerra allohuenes atet̃ ñerraʼm na, t̃arraña amaʼtchaʼ att̃eseñ ñerraʼm na, sapaʼ amuepaʼchña ehuancaret̃eyayso.
ACT 26:30 Allempoñapaʼ oʼ t̃omc̈haʼterret allohuenet—am̃chaʼtaret̃ Agripa, ñam̃a gobernador Festo, ñam̃a Berenice ñam̃a allohuen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen.
ACT 26:31 Allempoña ahuanerretpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Añ yacmapaʼ ama es peno att̃och oʼch yemtsach amapaʼ att̃och yemñe cárcelo.
ACT 26:32 Allempoña am̃chaʼtaret̃ Agripa otan Festo: —Amach ña muenetsñe oʼch aʼpoctatenanaʼ ñoñets am̃chaʼtaret̃esho Romopaʼ yapaʼ oʼt̃eʼ yaʼrroyereñ eʼñe t̃ayecma.
ACT 27:1 Allempoña oʼ aʼpoctatuet oʼch mueñet Pablo anetso Romo allara Italiapaʼ oʼ anmet alloʼtsen capitán ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Julio, ñeñt̃ poʼcap̃taner penet ñeñt̃ emchorrenaya am̃chaʼtaret̃ Augusto. Ñam̃a oʼ anmet poʼpoñec̈hno ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃ec̈hno oʼ apueñetaʼ Julio, allñapaʼ ñach cohuam̃pesnomahuet.
ACT 27:2 Allempopaʼ alloʼtsen ñam̃a Aristarco ñeñt̃ macedonioʼmarneshaʼ ñeñt̃ huetsa Tesalónicot̃. Ñeñt̃chaʼ parro yoct̃aʼnem̃ Pablo. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ yebeʼt̃osc̈haʼt boto ñeñt̃ huetsa anetsot̃ Adramitiot̃, ñeñt̃ña botepaʼ oʼch etsotyesnoma allemeña sohuaʼpuetsoʼmar ora Asioʼmar. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuam̃p̃sey boto.
ACT 27:3 Tsapat̃ñapaʼ arr yetsotosa all oteñet Sidóno. Allña capitán Juliopaʼ morrentnomana Pablo ñeñt̃oʼmar oʼ muenach oʼch emoʼtnoman pamoʼtseshaʼ, ñeñt̃ yec̈haʼyetsa all Sidóno, att̃och ñetpaʼ oʼch apapet Pablo ñeñt̃ palltena.
ACT 27:4 Allempoña ahuam̃perryerrpaʼ nanac yorrnotam̃pesnoma. M̃orrpaʼ ama muenatye oʼch yemet att̃och oʼch ahuey eʼñe pac̈harr all oñenet, ñeñt̃oʼmarña yepotesam̃pesuanma coñeʼt̃ pats ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Chipre. T̃arroʼmar yepotesuanma att̃och ñeñt̃ patspaʼ oʼch aʼnpam̃p̃sey m̃orr.
ACT 27:5 Allempoñapaʼ arr yoñemuanom allameʼtets Cilicioʼmar, ñam̃a allameʼtets Panfilioʼmar. Allempoñapaʼ yec̈hap ñam̃a Miro all yetsotosa, allara ñeñt̃ paʼnetser Licia.
ACT 27:6 Allña capitán Juliopaʼ entosan poʼpoñ bote ñeñt̃ huetsa Alejandriot̃ ñeñt̃chaʼ tatsa Italio. Ñaña allempopaʼ otey ahuoʼch yaʼtac̈haʼt all.
ACT 27:7 Allempoña oʼ allponmat ahuam̃p̃sey eʼñe acop̃apaʼ eʼñe yemueroc̈henñot̃a yemet ñam̃a Gnidot̃. Allot̃paʼc̈hoʼña ama muenaterryerro m̃orr oʼch ahuerryerr eʼñe pac̈harr, ñeñt̃oʼmarña yepotesam̃pesuanerrerr coñeʼt̃ pats ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Creta att̃och ñeñt̃ patspaʼ oʼch aʼnpam̃p̃sey m̃orr. Allñapaʼ allponoʼmar yoñom allecma etsotenet ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Salmón.
ACT 27:8 Yemueroc̈henñot̃a yemetua ñam̃a allot̃ eʼñe acop̃a. Att̃eñapaʼ yec̈hap ñam̃a all oteñet Cohuen Sohuaʼpuetso. Allot̃paʼ eʼñe allameʼttsa anetso Lasea.
ACT 27:9 Yemueroc̈htameʼteñot̃paʼ oʼ yaʼllponmatnom ñeñt̃oʼmar allempopaʼ oʼ c̈hen allempo nanac am̃chaʼnoc̈htena oʼch ahuam̃p̃sey sapoʼmar. Ñam̃a oʼ met allempo anaret̃ judioneshacop allempocma ahuantenet paʼchporrña Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼ yeñoch oʼ c̈hen allempo nanac orrnotena sapoʼmar. Ñeñt̃oʼmarña Pablopaʼ oʼ yerpatanet,
ACT 27:10 atet̃ otanet: —Masheñneshachaʼ, napaʼ noct̃apeʼchen arepoña es yehuapoya t̃oño allempoch ahuam̃perryerr. Napaʼ noct̃apeʼcheñ ñatoʼ oʼch yechencatsreʼtnoma, amaʼt ñam̃a yebotepaʼ c̈hach chenca; amaʼt yapaʼc̈hoʼña arepoña c̈ha yechenca.
ACT 27:11 T̃arraña capitánñapaʼ oʼ ameʼñenana atet̃ otanet ñeñt̃ manejaʼneneʼ bote ñam̃a ñeñt̃ atet̃ otanet ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen bote. Ama ameʼñyeto atet̃ otanet Pablo.
ACT 27:12 Ñam̃a all Sohuaʼpuetso Cohuenpaʼ, ama tama cohuenayaye oʼch allaya allempo c̈hen orrnoteñtsopo. Ñam̃a allohuenetpaʼ oʼ eʼñe pocteʼ entuet oʼch ahuam̃perryerr allot̃. Arroʼchña yec̈hap sohuaʼpuetso all oteñet Fenice, t̃arraña allara anetso Creta. Oʼ sechet Sohuaʼpuetso Feniceo t̃arroʼmar allpaʼ ama tama orrnoteno. Allñapaʼ allach yaʼposa t̃arrempohua oʼch metuen orrnoteñtsopo.
ACT 27:13 Allempoñapaʼ oʼ huapa m̃orr poʼpshem̃tañot̃, t̃arraña ñeñt̃paʼ mamesha m̃orraren. Allempoñapaʼ otyeset: —T̃eʼpaʼ pocteʼ oʼch ahuerryerr. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ cheterret ñeñt̃ rremueneʼ botepaʼ oʼc̈hoʼ ahuam̃perryerr. Allot̃ñapaʼ eʼñe top̃ñaʼsoʼmara yoñmam̃pes allara anetso Creta.
ACT 27:14 T̃arraña eʼñe oʼchtapaʼ ahuepaʼtchaʼ huapa ñam̃a m̃orr onnat̃ot̃ allent̃eʼtsen anets Creta. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ yorrnotam̃pesnoma nanac huomenc.
ACT 27:15 Botepaʼ ama eshcayeʼ to allenet̃ anmam̃penyet allempoña ama errot̃ yepepaʼ oʼ anmam̃p̃sey orrno aʼyenet̃.
ACT 27:16 Orrnoñapaʼ oʼ c̈hapatey poʼpshem̃tañot̃ alloʼtsen coñeʼt̃ rroc̈hpeʼchañ añ paʼsoʼcheñ Clauda. Oʼ c̈hapatey allot̃em̃taʼn ama tama hueno m̃orr. Allña eʼñe yemueroc̈henñot̃a yechant noñt̃ ñeñt̃ chetaʼnen atarr bote. Allot̃paʼ yeshaʼch atarr boto.
ACT 27:17 Allempoña oʼ yeshaʼtua noñt̃paʼ ñetñapaʼ huancatseʼtet atarr bote att̃och amach tareʼche orrno. Ñam̃a ñetpaʼ añ mechaʼtet ñatoʼ botepaʼ oʼch c̈hap muelleʼsat̃o alloʼtsen mueñ ñeñt̃ ama echarroyaye ñeñt̃ otenet Sirte. Ñeñt̃oʼmarña oʼ pueyhuet enot̃ shetamuets ñeñt̃ chopeʼchateneʼ bote att̃och botepaʼ amach errenet̃ to.
ACT 27:18 Allempoñapaʼ ahuepaʼtchaʼ yorrnotam̃pes nanac huomenc. Tsapat̃ñapaʼ chetanatet cargapaʼ saprrochet saʼpo.
ACT 27:19 Pomaʼpamtañoñapaʼ oʼ saprrotet ñam̃a ñeñt̃ allpon echyen bote.
ACT 27:20 Allempopaʼ allponmat ama orrterro atsneʼ amaʼt ñam̃a rantoc̈hno, amaʼt mamesha. Nanac yorrnotam̃p̃sa. Att̃eñapaʼ yot: —T̃eʼpaʼ amach errot̃eno yequeshperro.
ACT 27:21 Ñam̃a allponmat ama es yerro. Allempoña Pablopaʼ t̃ompaʼ ot: —Ñerraʼm amach masheñneshachaʼ sat̃paʼnoñe atet̃ notaseñ, amach yonñe Cretot̃, t̃eʼpaʼ amat̃eʼ es yeyoreʼtenayñe ñam̃a allempopaʼ amat̃eʼ yechencatsreʼtañe.
ACT 27:22 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, amach sellcatsto t̃arroʼmar yapaʼ yequeshp̃ach allohueney. Añachña chencatsreʼtatsa bote.
ACT 27:23 Napaʼ neñoteñ t̃arroʼmar tsapopaʼ orrtona mellañot̃eñ ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ puechemer nepeneʼ, ñam̃a ñeñt̃ara ñocop net̃orrena.
ACT 27:24 Ñeñt̃ norrtoyapaʼ atet̃ oten: “Amach Pablo pellcatsto t̃arroʼmar pec̈hapchaʼ alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ all Romo. Eʼñe p̃ot̃paʼ Yomporpaʼ oʼch aʼnatana allohuen ñeñt̃ epap̃ sechopeʼcham̃pen boto.”
ACT 27:25 Ñeñt̃oʼmarña notenes amach sellcatsto. T̃arroʼmar napaʼ neyemteña Yompor, ñerraʼm errot̃en otenpaʼ atet̃chaʼ p̃a.
ACT 27:26 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ c̈hocmach yepotam̃p̃sa allempo oʼch yec̈hapmoch patso. Añpaʼ allohua atet̃ otanet Pablo.
ACT 27:27 Allempoña oʼ met c̈harramat puechena paʼtatsmat, att̃a yetam̃pena saʼpo ñeñt̃ otenet Adria. Allempopaʼc̈hoʼña yorrnotam̃pesnoma. Allempo c̈hap rroc̈h tsapopaʼ añña ñeñt̃ taruasets botopaʼ atet̃ otet: —Ñatoʼ oʼ yec̈hapmoch alloʼtsen pats.
ACT 27:28 Allempoñapaʼ oʼ topasoʼtet saʼp. Allempoñapaʼ ahuoʼt eñochet alloʼtsen maʼpoch c̈harraʼ puechena pechap metro. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuerryerr allpononet̃paʼ allpaʼc̈hoʼña oʼc̈hoʼ topasoʼtuereterr. Allñapaʼ otet alloʼtsen epoch c̈harraʼ puechena canc̈herr metro. Allempoñapaʼ añ mechaʼtet t̃ayeʼtoʼ yetoʼmam̃p̃sa mapyo.
ACT 27:29 Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ aʼshoreʼtet puequëʼnareʼtot̃ paʼtatsm̃aga ñeñt̃chaʼ rremueʼ bote. Allempoña aʼshoreʼtuetpaʼ oʼ cohuet atoʼt puetarenaʼ.
ACT 27:30 Añña ñeñt̃ taruasets botopaʼ aʼsuaterret eʼñe aʼnahua noñt̃ t̃arroʼmar ñetpaʼ añ muenenet oʼch cac̈hpaʼnmuet alla bote. Amaʼt ahuepaʼt aʼsuaterret noñt̃paʼ ñetpaʼ c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ poʼpoñ aʼshoreʼtenet ñeñt̃chaʼ rromueʼ bote poñeʼm̃agot̃.
ACT 27:31 Allempoña Pablopaʼ eñotanet atet̃ cot̃apeʼchen ñeñt̃ taruasets botopaʼ atet̃ otan capitán ñam̃a poʼpoñec̈hno solltarneshaʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm ama alla aʼpueto botopaʼ sapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ sequeshperro amaʼt puesheñarrot̃esa.
ACT 27:32 Allempoña solltarneshaʼpaʼ oʼ tsorram̃p̃set noñt̃ poc̈har att̃och ahuoʼ aʼyenet̃.
ACT 27:33 Eʼñe puetaresuanetsapaʼ añña Pablopaʼ atet̃ otanet allohuenet: —T̃eʼpa oʼch serraʼmuen t̃arroʼmar oʼ c̈harramat puechena paʼtatsmat semaʼyoc̈hreñot̃ poʼpoñpaʼ ama semueno, ama es serreno.
ACT 27:34 Ñeñt̃oʼmarña oʼ notaʼmuenes serraʼmuen att̃och c̈herr sehuamenc, t̃arroʼmar amach eseshas chencatso, amaʼt puesheñarrot̃esa.
ACT 27:35 Ñeñt̃a otuanet oʼ chetan panpaʼ oʼ maʼyocha eʼñe alla all shontena acheñeneshaʼ. Allot̃paʼ shotan panpaʼ oʼ rreʼ.
ACT 27:36 Allempoñapaʼ oʼ yeʼchatanetpaʼ oʼ rret ñamet.
ACT 27:37 Ñeñt̃ey botoʼtseney allohueneypaʼ alloʼtsen doscientos setenta seis acheñeneshaʼ.
ACT 27:38 Allempoña ochaʼhuanet puerrarpaʼ alla saprroteneterr trigopoʼr oño att̃och oʼhuañchaʼ tama eñerrta bote.
ACT 27:39 Allempoña eʼñe puetaresuenpaʼ oʼ entet pats, t̃arraña ama puentareto ñeñt̃ pats, t̃arraña allempo oʼ entet ñam̃a aʼyohuen mueyapoʼs allñapaʼ aʼyohuen ñam̃a puemeʼtar. Allempoñapaʼ cot̃apeʼchetpaʼ otet: —Ñatoʼ yec̈hapchaʼ all allochñapaʼ allchaʼ yetsotosa cohuen.
ACT 27:40 Allot̃ñapaʼ tsorroʼtet ñam̃a ñeñt̃ rromueneʼ botepaʼ oʼ aʼypoʼñaʼnmet alla saʼpo. Allempoñapaʼ oʼ pueyam̃peret allo huanquët ahuaña bote puepopap̃. Allempoñapaʼ echantet ñam̃a poñeʼm̃agot̃ shetamuets att̃och m̃orrpaʼ oʼch matatan bote. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuam̃p̃sey puemeʼtaronet̃.
ACT 27:41 Allempoñapaʼ oʼ c̈hap bote all epchacraʼstena saʼp all nanac epopaʼ rroc̈hoñapaʼ c̈ha muelleʼsat̃tena. C̈hap all botepaʼ c̈ha ac̈htosa poñeʼm̃agot̃, ama errot̃ yepere. Arrot̃ña puequëʼnareʼtot̃ nanac emoʼyarertena saʼp. Poʼhuamencpaʼ oʼ taram̃p̃sey yebote.
ACT 27:42 Allempoña solltarneshaʼpaʼ mueneñ oʼch muetsanatuan ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃ t̃ayeʼtoʼ ñerraʼm pat̃etpaʼ ahuoʼt̃eʼ yetet.
ACT 27:43 T̃arraña capitánpaʼ nanac mueneñ oʼch aʼqueshp̃atan Pablo ñeñt̃oʼmarña ama muenataneto oʼch muetsanachet. Atet̃ otanet: —Ñerraʼm eseshaʼt̃eʼ eñoteneʼ pat̃atsapaʼ oʼch sepat̃a sanom att̃och sep̃chata yom̃taʼn.
ACT 27:44 Allot̃ñapaʼ sam̃a ñeñt̃es ama eñotenaye pat̃atsapaʼ ñatoʼ oʼch sanemyes tabla amapaʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ echyen bote, allochñapaʼ att̃och sep̃chata sam̃a. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ pechatuet allohuenet.
ACT 28:1 Allempoña oʼ yequeshp̃aʼhua allohueneypaʼ allempoñapaʼ otyet añ coñeʼt̃ patspaʼ añoʼ paʼsoʼcheñ Malta.
ACT 28:2 Añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ nanac muerapyet ñeñt̃oʼmarña aʼt̃oronayet tsoʼ allchaʼ yeshotosa, t̃arroʼmar allempopaʼ c̈ha huatena oʼ yesnat̃eʼt. T̃arraña eʼñe cohuen agapapuey allohuen acheñeneshaʼ.
ACT 28:3 Pabloñapaʼ allent̃a tsellaʼt̃pechospaʼ oʼ aʼt̃amoʼyeʼ tso. Allempoñapaʼ machayot̃a c̈haʼnom shechep̃ eʼñe tsot̃. Ahuoʼt atserr eʼman tsoʼpaʼ oʼ c̈haʼnompaʼ, c̈ha ac̈han Pablo potot̃paʼ alla aʼsopeʼch.
ACT 28:4 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa allpaʼ eñchet Pablo c̈ha aʼsopeʼcheñ shechep̃ potot̃paʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Añ acheñpaʼ amtsañt̃eʼcaʼye ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ amaʼt oʼ queshp̃aʼhua saʼpot̃paʼ t̃eʼña Yomporpaʼ oʼch tsaʼtacha.
ACT 28:5 T̃arraña Pablopaʼ paʼshqueʼcherra shechep̃ñapaʼ oʼ shoraʼnerr tso, amaña errot̃eyeʼ pe amaʼt mamesha.
ACT 28:6 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ att̃a cohueñet Pablo ñatoʼ machayot̃ach añecmuenta potpaʼ oʼch t̃acoʼra rromueʼ. Allempoñapaʼ oʼ cohuaʼhuet oʼchet ama es atsoto, allempoñapaʼ oʼ cot̃apeʼcherret poʼpoñ, atet̃ otet: —Añpaʼ poʼñoc̈h Paretst̃eʼ.
ACT 28:7 Ñeñt̃ña aneʼtañtetsa allpaʼ añ paʼsoʼcheñ Publio. All yec̈hap yapaʼ allot̃paʼ allameʼttsa all yec̈hena Publio, allpaʼ alloʼtsen poʼpatseñ. Ñapaʼ oʼ agapapuey eʼñe cohuen ñeñt̃oʼmar allpaʼ yemaʼpamuetnom paʼpacllo.
ACT 28:8 Eʼñe allempopaʼ añña Publio pomporpaʼ c̈ha atsnaʼten, nanac huoraten ñam̃a c̈ha chemotseʼten, ama achñeno. Allempoña Pablopaʼ oʼ ahuoʼ oʼch enteñaʼ. Allempoña c̈hap Pablopaʼ ñañapaʼ maʼyocham̃p̃sosya. Allempoña Pablopaʼ oʼ aʼp̃llanaʼchpaʼ añña ñeñt̃ atsnaʼtetspaʼ allent̃a correna.
ACT 28:9 Allempoña eʼmareʼch allohuen acheñeneshaʼ atet̃ oʼ p̃osa Pablopaʼ huapyesa acheñeneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtyets. Ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe aʼcrratyesuanet Pablo.
ACT 28:10 Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼpaʼ shonteʼ regalaʼyesyet paʼnamen. Ñam̃a allempo ahuam̃perryerr botopaʼ nonayet allpon ñeñt̃ yepalltena.
ACT 28:11 Allempoña oʼ met maʼpm̃a arrorrpaʼ oʼ alla ahuam̃perryerr poʼpnañ boto. Ñeñt̃ña botepaʼ ñeñt̃ cohueneʼ oʼch metuen allempo orrnoteñtsopoten. Añ botepaʼ ñeñt̃ huapatsa ahuaña Alejandriot̃. Ñam̃a añ botepaʼ echenan poñeʼm̃agot̃ acheñmaʼt̃ ñeñt̃ epueshaʼ ñeñt̃ tomaʼntatenet poʼyosret; ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Cástor; poʼpsheñeñpaʼ añ paʼsoʼcheñ Pólux.
ACT 28:12 Allempopaʼ arr yetsotnoma all oteñet Siracusa. Allñapaʼ alla yemaʼpamuetnom.
ACT 28:13 Allot̃paʼ allampañoʼmara yoct̃atop̃ñeʼch pats, att̃eñapaʼ yec̈hap all oteñet Regio. Allpaʼc̈hoʼ all yetsotnoma. Tsapat̃ñapaʼ oʼ m̃orrarenerr mameshaʼtets. M̃orrpaʼ arrot̃ huena yechaʼñem̃taʼnot̃. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ alla ahuam̃penyerr. Allot̃ñapaʼ eʼñe puepomtañocma yec̈hap all oteñet Puteoli. Allpaʼ all yetsotosa.
ACT 28:14 Allñapaʼ yentos ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñetpaʼ aʼpatapyet all yec̈henet, ñeñt̃oʼmarña yapaʼ alla yecanc̈herrmatnom ñesheto. Att̃ot̃apaʼ oʼc̈hoʼ yeyaʼrrota ñam̃a Romo.
ACT 28:15 Añña ñeñt̃ ameʼñetsa all Romopaʼ ahuoʼt eʼmareʼtyet oʼ yec̈hap allampañopaʼ allent̃aʼt onac̈haʼtet oʼch poctapyet. Puesheñaʼtetspaʼ oʼ c̈hapuet all oteñet Foro ñeñt̃ara Apio. Poʼpotantaññapaʼ allaʼt c̈hapyeset rrocho all oteñet Maʼppahua Pocoll. Allñapaʼ all poctaʼyet. Allñapaʼ all entosanet Pablopaʼ nanac parasyosoʼtan Yompor t̃arroʼmar allempopaʼ nanac coshatapet Pablo.
ACT 28:16 Allempoña oʼ yec̈hap Romopaʼ atet̃ otapet Pablo yec̈hosepaʼtoʼ ellonet̃, t̃arraña c̈hocma net solltar ñeñt̃chaʼ cohuam̃p̃seʼ.
ACT 28:17 Pomaʼpamtañoñapaʼ añña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshacop allpaʼ Pabloñapaʼ agotatanet allohuenet. Allempoña oʼ eʼñe apc̈haʼhuetpaʼ Pabloñapaʼ atet̃ otanet: —Masheñneshachaʼ, amaʼt napaʼ ama errot̃ nepeñeña judioneshaʼ ñam̃a ama c̈ho nehuaporeʼtateno ñeñt̃ atet̃ yec̈heʼt̃ yatañneshañpaʼ t̃eʼña judioneshaʼpaʼ oʼ att̃a rromaʼnet all Jerusaléño, oʼ pomnet alloʼtsen romanoneshaʼ.
ACT 28:18 Ñetpaʼ aʼp̃t̃oʼtareʼtnet, t̃arraña amaña entoneto att̃o alloch muetsatnet, ñeñt̃oʼmar ñetpaʼ mueneñetañ oʼch aʼrroyerrnetañ.
ACT 28:19 T̃arraña judioneshaʼpaʼ ama pocteyeʼ eñcheto oʼch aʼrroyerrnet. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nesecha oʼch entatennetaʼ am̃chaʼtaret̃ arr Romo. T̃arraña napaʼ ama c̈ho notteñeʼcheñe namoʼtsnaʼtar.
ACT 28:20 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ nagotatuas allochñapaʼ oʼch neserrpareʼtatuas ñeñt̃ atet̃ pennet. Ñam̃a napaʼ nameʼñena att̃o ñerraʼm yerromapaʼ Yomporpaʼ oʼch tantaterrey esempohuañen. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ sentuan napaʼ ehuancaret̃en, t̃arraña amaʼt allohuen judioneshaʼpaʼ att̃ecma ameʼñenetañ.
ACT 28:21 Ñetñapaʼ atet̃ ochet Pablo: —T̃arraña yapaʼ ama yaguënaʼ carta Judeot̃ ñeñt̃ atet̃ otenet p̃ocop. Ñam̃a ñeñt̃ ameʼñetsa amaʼt huapyenet arrpaʼ ama eseshaʼ errot̃ otetso p̃ocop ñeñt̃ ama cohuenayaye.
ACT 28:22 Yapaʼ aña yeñoten poʼñoc̈h c̈hocma eʼmoñeʼteñet erracmañen ñeñt̃ cot̃eneʼ Jesús poct̃ap̃ña. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼc̈hoʼña yemneñ t̃eʼpaʼ oʼch yeʼm̃ñotap̃ yam̃a errot̃ent̃eʼ p̃oct̃apeʼchen p̃a.
ACT 28:23 Allempoñapaʼ aʼpoctachet allempoch huac̈haʼtet alloʼtsen Pablo allempoʼch serrpareʼtatanet. Allempoña oʼ c̈hap allempoch huac̈haʼtetpaʼ allempopaʼ shonteʼ acheñ huac̈haʼtatsa Pablesho. Allempoña Pablopaʼ eʼñe ellapen serrpareʼtatahuet; aʼpot̃anet atet̃ pena Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a lleyatyesanet Moisés poʼñoñ all oten atet̃chaʼ p̃a ñeñt̃chaʼ Cristotats. Ñam̃a lleyatyesanet poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ all oten ñam̃a atet̃chaʼ p̃a ñeñt̃chaʼ Cristotats. Ñapaʼ nanac mueneñ oʼch ameʼñatanet att̃o Jesúspaʼ poʼñoc̈h ñeñt̃ Cristotats.
ACT 28:24 Eʼñe allempopaʼ ameʼñaʼyesyet puesheñaʼtets, t̃arraña poʼpotantañpaʼ ama es ameʼñatso.
ACT 28:25 Att̃eñapaʼ ñañeñeta achm̃areʼtannaʼtyeset. Allempo ahuanerrmochetpaʼ allempoña Pablopaʼ otanet: —Eʼñe poʼñoc̈h atet̃ oteʼt̃ Isaías ahuat̃ allempo Parets Puecamquëñot̃paʼ otan satañneshañ:
ACT 28:26 Oʼch soteñaʼ judioneshaʼ añ ñoñets: Amaʼtchaʼ c̈hocma eʼm̃ñotenetpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hreto. Ñam̃a amaʼtchaʼ c̈ho es entuetpaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hreto.
ACT 28:27 Allot̃paʼ oʼch sotenanetaʼ, t̃eʼpaʼ pueyoc̈hretopaʼ nanac echarrtenet att̃och amach es c̈hapahueto pueyoc̈hreto. T̃eʼpaʼ amach mueneto oʼch es eʼm̃ñotet t̃ayeʼtoʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto. T̃eʼpaʼ amach mueneto oʼch es entet t̃ayeʼtoʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto. Att̃etach amach es cot̃apeʼcherreto nocop amaʼt mamesha att̃och naʼqueshp̃aterranet. Añpaʼ allohua atet̃ oteʼt̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
ACT 28:28 Allempopaʼ alla oterraneterr Pablo: —T̃eʼpaʼ oʼch neñotatas añ, t̃ayot̃eñ Yompor poʼñoñpaʼ oʼch yeserrpareʼtach poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. T̃arroʼmar ñetpaʼ ñerraʼm eʼmoñet Yompor poʼñoñpaʼ oʼch ameʼñet. Eʼñe pameʼñeñot̃etpaʼ queshperretchaʼ.
ACT 28:29 Ñeñt̃a otuanet Pablopaʼ añña judioneshaʼpaʼ eʼñe pachm̃areʼtannaʼteñot̃etpaʼ oʼ ahuanerret.
ACT 28:30 Eʼñe epa char all yec̈ha Pablo Romo. Allpon palltaʼyeseʼt̃paʼ eʼñe tsaʼtuauyeʼt̃. Ñam̃a eʼñe cohuen agapyesaneʼt̃ ñeñt̃ huapyestseʼt̃.
ACT 28:31 Ñam̃a eʼñe cohuen serrpareʼtataneteʼt̃ atet̃ pena Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña, ñam̃a yec̈hataneteʼt̃ atet̃ pena Yepartseshar Jesucristo. T̃arroʼmar allpaʼ ama eseshaʼ epatareʼtayeʼt̃e. Allohua.
ROM 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes yec̈hetsa anetso ñeñt̃ añ paʼsoʼcheñ Roma ñeñt̃es Yomporpaʼ ahuoʼt nanac muererrsa, att̃oña oʼ huaʼñerres att̃och sapaʼc̈hoʼña oʼch eʼñe poctacma pueyochreshaʼ perres. Na Pablon sequellquëneʼña añ carta, ñeñt̃en nanac t̃orretsa Jesucristocop t̃arroʼmar ñeñt̃ecopña llesenserrenña Yompor, nach maʼyoc̈hrerraya serrpareʼtyeneʼ añ cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch poʼñoc̈h yequeshperra.
ROM 1:2 Añ cohuen ñoñetspaʼ ñeñt̃ara ñoñtsor ñeñt̃ amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ eʼñe eñotatuaneʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay t̃eʼ añeñpo. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ quellcaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃ Parets.
ROM 1:3 Ñam̃a añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra, ñeñt̃paʼ añ serrpareʼten Jesucristo ñeñt̃ Puechemer pen Yompor. T̃arraña allempo acheñetos arr patsropaʼ ñapaʼ eʼñe David poʼm̃renñot̃ eñalleta, ñeñt̃ara David ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ ahuat̃.
ROM 1:4 T̃arraña Parets Puecamquëñot̃paʼ nanac ahuamencat̃tacheʼt̃ añecop ñeñt̃ cohuenetyetsa Partsocop. Ñam̃a chemerrña allempo Pomporpaʼ ahuoʼt tantater poʼrromñot̃paʼ allempoña eʼñe eñotuaret̃ta ñapaʼ poʼñoc̈h Yompor Puechemer ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen.
ROM 1:5 Ñam̃a yameʼñeñot̃ ñeñt̃ara Jesucristo, Pomporña eʼñe puemuereñot̃eypaʼ ahuoʼt apuey llesens, allochñapaʼ yach ameʼñatyenahuet amaʼt errap̃aren allohuen anetsoʼmar. Att̃ochña eʼñe coshaʼyeññañet Yompor Puechemer.
ROM 1:6 Atet̃ ñerraʼm sa ñeñt̃es yec̈hetsa Romo, sapaʼc̈hoʼña ahuoʼt saʼhuaʼñaret̃terra att̃och soct̃er Jesucristo.
ROM 1:7 T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa, napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ nanac Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
ROM 1:8 Ñehua, eʼñe ñanompaʼ añchaʼ notas, eʼñe neyemteñot̃ Jesucristopaʼ c̈hocma neparasyosoʼteñ Yompor allohuenacpas, t̃arroʼmar ora allemeñ anetsoʼmarpaʼ c̈hocma serrpareʼtyenet att̃o sapaʼ ahuoʼ eʼñe cohuen sameʼñena.
ROM 1:9 Yomporpaʼ eʼñe eñotenen, napaʼ c̈hocma nemaʼyochena socop. Ñam̃a añ Yomporpaʼ ñeñt̃ña nanac nesherben, eʼñe neyoc̈hrocmañen neserrpareʼtateñot̃ poʼñoñ, ñeñt̃ atet̃ perrnay Jesucristo ñeñt̃ara ñeñt̃ Puechemer pen ña.
ROM 1:10 Napaʼ c̈hocma nenamueñ Yompor att̃och amaʼt esempopaʼ oʼch nab̃chensaʼ ñerraʼm ñach muenats.
ROM 1:11 Napaʼ atarr nemneñ oʼch nab̃chensaʼ, oʼch neyc̈hatensaʼ att̃och Parets Puecamquëñot̃paʼ allot̃eʼ sesen huomenctatsa ñocop.
ROM 1:12 Ñehua, añ noten, eʼñe yameʼñeñot̃ parropaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yeyc̈hatannaʼta ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop att̃och yeyenpannena eʼñe yameʼñeñot̃ Yompor.
ROM 1:13 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, amaʼt ahuañmoʼchot̃eñ nesechenañ oʼch nab̃chensaʼ t̃arraña t̃emeʼttsenpaʼ ama errot̃ nepeñe. Napaʼ añecop nesechena ñam̃a att̃och seshopaʼc̈hoʼña oʼt̃eʼ nameʼñateñaʼ acheñeneshaʼ atet̃ nep̃aʼyena poʼpoñ anetsoʼmar.
ROM 1:14 T̃arroʼmar ñeñt̃ poctetsa nocoppaʼ oʼch neñotach allohuen acheñeneshaʼ añ cohuen ñoñets att̃och yequeshperra, amaʼt griegoneshaʼ ñeñt̃ nanac ayc̈hataret̃tetsa amapaʼ ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ayc̈hataret̃eyaye, amaʼt ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ nanac es eñotenet amapaʼ ñam̃a ñeñt̃ ama es eñotetso.
ROM 1:15 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe nocsheñeshocmañen nemneñ oʼch neserrpareʼtatas sam̃a añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra ñeñt̃es yec̈hetsa anetso Romo.
ROM 1:16 T̃arroʼmar napaʼ ama apencaʼpahuoyeʼ nenteno añ cohuen ñoñets att̃o Jesucristo rroma yocop alloch yequeshperra, t̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ ameʼñenaya añ cohuen ñoñets, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña Yompor poʼhuamenc alloch aʼqueshp̃aterrey allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña, ñeñt̃ey judioneshay eʼñe yanom allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye.
ROM 1:17 Ñam̃a añ ñeñt̃ara cohuen ñoñetspaʼ eñotateney, eʼñe yeyemteñot̃a Jesucristopaʼ Pomporñapaʼ eʼñech pocteʼ enteney, allochñapaʼ alloʼnach yesen eʼñe yemtenaya ña. T̃arroʼmar añpaʼ ñeñt̃ara anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ eʼñe Yompor poʼñoño allohuenacpay, ñeñt̃ otets atet̃: Ñeñt̃ey ameʼñenaya Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entueney ñam̃a eʼñe yeyemteñot̃ ñapaʼ yañapaʼ corretsayach, amaʼt t̃ayot̃en errponohuañen.
ROM 1:18 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen eʼñe poʼyoroc̈henñoʼtsaʼyena allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ es peneto ñocop, ñeñt̃ sosyaʼtsañach eñotyenet. Ñam̃a eʼñe atet̃ puep̃atseʼteñot̃etpaʼ ñeñt̃aña ama muenatenahueto oʼch orrtanet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h.
ROM 1:19 Ñehua, amaʼt sosyaʼtsañach eñotyenetpaʼ t̃arraña ñetpaʼ eʼñe eñotueñet ñam̃a atet̃ penaña Yompor, t̃arroʼmar ñapaʼ ñaña eñotatenahuet eʼñe pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ penaña ña.
ROM 1:20 Amaʼt yeñoteñ Yomporpaʼ ama entpahuoyaye t̃arraña yenteññañ pueyec̈hcatarot̃ poʼpartsoña ñam̃a allot̃ña yenteññañña poʼhuomenc atarr. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ allempo eʼñe errteʼ yec̈hcateneʼ pats, allot̃eñña yenteññañña poʼñoc̈h poʼpartsoteña ñeñt̃ñapaʼ errponohuañen. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈heneʼ sosyaʼtsañpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ oteto amoʼ eñoteñetoña ñeñt̃ atet̃ penaña Yompor poʼpartsoteña.
ROM 1:21 Ñam̃a amaʼt eñoteñetañ ñeñt̃ atet̃ penaña Yomporpaʼ t̃arraña ama mechaʼnaʼteñetoña Parets, ñam̃a ama coshateñeto ñeñt̃ ora añecop. Att̃oña oʼhuañchaʼ cot̃apeʼchenet ñeñt̃ sherbets Partsocop. Ñeñt̃oʼmarña pueyoc̈hretopaʼ oʼhuañchaʼ eñoteñet ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop; atet̃ ñerraʼm pueyoc̈hretpaʼ nanac aʼchecmetam̃p̃saret̃.
ROM 1:22 Amaʼt otenetañ atarroʼ es eñotenet, t̃arraña poʼñoc̈h ñetpaʼ ahuoʼt att̃a alloʼna otatsñat̃etnenet.
ROM 1:23 Oʼhuañchaʼ cosheñet ñeñt̃ poʼñoc̈h Parets ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. Añachña eʼñe coshenet ñeñt̃ yec̈hcatyenet ñet. T̃arraña ñetpaʼ eʼñe arromñat̃ot̃a atet̃ es yec̈hcatyenet atet̃ ñerraʼm acheñmaʼt̃ ñam̃a ot̃maʼt̃, ñam̃a poʼyallop̃maʼt̃ ñam̃a es berrmaʼt̃. Ñetñapaʼ ñeñt̃ach eʼñe maʼyochyenet ñeñt̃oʼña eʼñe poʼyomporer penet.
ROM 1:24 Att̃oña oʼhuañchaʼ ameʼñeñet ñeñt̃ poʼñoc̈h Parets, añachña ameʼñenet ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyaye. Oʼhuañchaʼ maʼyocheñet ñeñt̃ eʼñe Yomporaʼ, añachña maʼyocheññañet ñeñt̃ eʼñe ña pueyec̈hcatuar. Ñam̃a oʼhuañchaʼ sherbeñet ñeñt̃ eʼñe Yomporaʼ, añachña sherbeññañet ñeñt̃ eʼñe ña pueyec̈hcatar. T̃arraña Yomporepaʼchña ñapuet̃ ayeʼchoc̈htataret̃tatsa t̃ayot̃eñ amaʼt errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch. T̃arraña att̃o aʼypoʼñeñet Yomporpaʼ ñapaʼc̈hoʼña eʼñe paʼypoʼñeñot̃anet ñam̃apaʼ ahuoʼt muenatyesanet oʼch alloʼna senet muenatseʼtyeset ñeñt̃ nanac sosey enten Yompor. Ñeñt̃ att̃o muenatseʼtyenet att̃o oʼch agapannenet, ñeñt̃ot̃paʼ nanacchaʼ apencoc̈hen yec̈henet.
ROM 1:26 Ñeñt̃oʼmarña Yompor eʼñe paʼypoʼñeñot̃anetpaʼ ahuoʼt muenatanet oʼch alloʼna senet muenatseʼtyestset ñeñt̃ nanac apencoc̈hen enten ña. Att̃oña amaʼt coyaneshaʼpaʼ oʼhuañchaʼ aguënan puerrollar att̃o ñeñt̃ eʼñe pocteʼ atet̃ anaret̃eyeñ. Ñagattsetach muenannetset oʼch agapannaʼtyenet ñeñt̃ eʼñe parro pacmacmuet. Amaʼt ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ anaret̃eye.
ROM 1:27 Ñam̃a amaʼt yacmapaʼ att̃ecmach penet. Oʼhuañchaʼ aguënan puet̃apor att̃o ñeñt̃ eʼñe pocteʼ atet̃ anaret̃eyeñ. Añachña atarr muenen oʼch aguënan pacma eʼñe ñagattsa pacmacma, amaʼt ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ anaret̃eye. Ñeñt̃ atet̃ p̃annenet yacma parro yacmacmapaʼ ñeñt̃paʼ nanac apencoc̈hen enteñ Yompor. Ñañeñetach coñchatetset ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet.
ROM 1:28 Att̃oña amaʼt mamesha oʼhuañchaʼ mueneñet oʼch yerpaʼpesyet Yompor. Ñeñt̃oʼmarña Yomporñapaʼ paʼypoʼñeñot̃anetpaʼ ahuoʼt muenatanet oʼch cot̃apeʼchatseʼtyeset ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. Añachña p̃atseʼtyenet ñeñt̃ ama ap̃apahuoyaye.
ROM 1:29 Añachña nenet pueyoc̈hreto ñeñt̃ esocmañen ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyaye ñeñt̃ara paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno. Ñeñt̃paʼ añec̈hno: agapanneñets ñeñt̃ ama puerrollareyaye ñam̃a ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye, ñam̃a cot̃apeʼchatseʼtyeñets ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñam̃a yeʼchatseʼtyeñets, ñam̃a yeʼmoñeʼtanneñot̃paʼ oʼch errot̃ yep̃oñ poʼpsheñeñ, ñam̃a yeyeʼchapreteñot̃paʼ oʼch yeʼmoñeʼch poʼpsheñeñ, ñam̃a muetsannaʼteñets, eñoseñeʼcheñets, ñam̃a shecannaʼteñets, ñam̃a atsrreʼmoc̈hen entannaʼtueñets, ñam̃a aʼmet̃am̃p̃sareʼtannaʼteñets,
ROM 1:30 ñam̃a sasareʼtannaʼteñets, amaʼt Yomporpaʼ ello eʼmoñeʼteñet, ñam̃a amaʼt poʼpsheñeñpaʼ amach mechaʼnaʼteñeto amaʼt mamesha, att̃achña eʼñe ñañeñapaʼ cohuen entetset, ellopaʼ ommoʼchenetchaʼ. Añach eʼnyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye, att̃ot̃chaʼña ama ameʼñeñeto amaʼt pomporet amaʼt ñam̃a pachoret.
ROM 1:31 Amach c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, amach aʼpoctateneto poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otenet. Amach es amorrentenayeʼ enteneto amaʼt mamesha, amach es ap̃retnenayeʼ enteneto amaʼt mamesha, ñam̃a amach es amuerenayeʼ enteneto amaʼt memesha.
ROM 1:32 Ñeñt̃ p̃atseʼtyetsa atet̃paʼ amaʼt eñoteñetañ eʼñe Yomporeshot̃ anaret̃etua amaʼt coñcheñets añecop ñeñt̃ p̃atseʼtyetsa atet̃paʼ t̃arraña ñetñapaʼ ñeñt̃arach atet̃ p̃atseʼtyesnenet. Amaʼt pamoʼtseshetpaʼ ñerraʼm eʼñe att̃ecma p̃ohuenet ñametpaʼ chemerrña allempopaʼ ñeñt̃ach erronayeʼ coshapretannenet.
ROM 2:1 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas allohuenes ñeñt̃es judioneshas, ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ sapaʼc̈hoʼña añoʼt̃eʼ att̃eyeʼ seyc̈heno sosyaʼtsañ atet̃ pena poʼpotantañ. T̃arraña amat̃eʼ errot̃enot̃ soto atet̃ t̃arroʼmar allohueneypaʼ eʼñe att̃ecma yepena. Ñerraʼm c̈ha yoten poʼpsheñeñpaʼ ama cohuenayaye, t̃arraña atet̃paʼ yañeña atet̃ otetsa amaʼt erraʼtsenot̃eya ñeñt̃ey atet̃ otets.
ROM 2:2 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ yeñoteñ Yomporpaʼ c̈hocmach tsaʼtaterrana allohuen ñeñt̃ atet̃ es p̃atseʼtyets, errot̃enchaʼ eʼñe pocteʼ ent ña.
ROM 2:3 Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ sapt̃at̃eʼ atarr morrentensa Yompor, amachña tsaʼtaterrso sa, amaʼt sapaʼc̈hoʼña att̃ecma sep̃atseʼtyen sosyaʼtsañ ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ, t̃arraña sapaʼ c̈ha sotenanet ñetpaʼ amoʼ cohuenayayeto.
ROM 2:4 Amapaʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ Yompor puemuereñot̃ nanacpaʼ amach tsaʼtaterrso t̃arroʼmar t̃emeʼttsen ama errot̃ penso, att̃a cohuenes. Amaʼt señoteñe añecopña t̃emeʼttsen muerensa Yompor att̃och ellopaʼ oʼch eʼñe soct̃apeʼchuerr cohuen allohuenes.
ROM 2:5 T̃arraña ñerraʼm att̃a seʼcharrtena seyoc̈hro, amachña soct̃apeʼchuerro cohuen, allempochña alloʼnach sesen atontatnomueʼ att̃och tsaʼtatuerrsa Yompor esempohuañenchaʼ tsaʼtatuerrya allohueney errot̃enchaʼ eʼñe pocteʼ entyesuerrey eʼñe puesheñaʼttsoy. Allempoña allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch eʼñe eñotueret ñeñt̃chaʼ eʼñe atet̃ tsaʼtatuerrya eʼñe puesheñaʼttsoy, ñeñt̃paʼ eʼñech pocteʼ.
ROM 2:6 Ñam̃a tsaʼtuerryach allohueney ñeñt̃ey corraʼyetsa arr patsro errot̃ent̃eʼ yep̃aʼyena eʼñe ñocop.
ROM 2:7 Ñerraʼm c̈hocma yoct̃apeʼchen eʼñe cohuen Yomporecop, ñam̃a ñerraʼm c̈hocma yoct̃eññañ poʼcohuenña, ñam̃a ñerraʼm añ yeʼnen att̃och ñapaʼ eʼñech cohuen entuerrey, ñam̃a att̃och aphuerreychaʼ ñeñt̃ alloch yocrrerra errponohuañen, allempoña poʼñoc̈hpaʼ aphuerreychaʼ att̃och yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃en eʼñe errponañohuen.
ROM 2:8 T̃arraña ñerraʼm yapaʼ aña cohuen yenten ñeñt̃ yemnen ya, Yomporña poʼñoññapaʼ ñerraʼm c̈ha yat̃pareʼteñ, aña yoct̃en ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecoppaʼ ñaña poʼyoroc̈henñot̃ poʼñoc̈hpaʼ c̈hocmach tsaʼtatuerrya.
ROM 2:9 Aʼcoñchataret̃terrach allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye arr patsro, amueroc̈htataret̃terretchaʼ allohuenet ñeñt̃ atet̃ petset, amaʼt ñanom atet̃ ñerraʼm judioneshaʼ allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye.
ROM 2:10 T̃arraña allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop arr patsropaʼ Yomporñapaʼ cohuenchaʼ enterranet, aphuerranetchaʼ alloch eʼñe cohuentapreteret, aphuerranetchaʼ ñam̃a att̃och coshaʼhuerret eʼñe cohuen pueyoc̈hreto. Atet̃chaʼ perran allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen corraʼyetsa, amaʼt ñanom atet̃ ñerraʼm judioneshaʼ allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye.
ROM 2:11 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama ñapt̃a judioneshaʼ morrenteno, añña ñam̃a allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe morrentueña. Ñam̃a att̃ecma Yomporpaʼ ama ñapt̃a coñchatenano ñeñt̃ ama judioneshayaye, ñapaʼ amaʼt judioneshaʼpaʼ eʼñech coñchatuer.
ROM 2:12 Amaʼt atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ ama echenaye Moisés poʼñoñ, ñerraʼm añ cot̃enet ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ elloña ñetpaʼ chencaʼhuerretchaʼ, t̃arraña ñetpaʼ amach añeyeʼ aʼchencaterrahueto Moisés poʼñoñ. T̃arraña judioneshaʼñapaʼ amaʼt echeññañetañ Moisés poʼñoñ, t̃arraña ñerraʼm att̃era, añach cot̃apeʼchyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñetpaʼ añachña aʼchencaterrahuet ñeñt̃ara Moisés poʼñoñ.
ROM 2:13 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entenano ñeñt̃ att̃a eʼmueneʼ orrena poʼñoñ all serrpareʼteññañet. Añña pocteʼ enten Yompor, oʼch atet̃ penet ñeñt̃ eʼñe atet̃ oten poʼñoñ.
ROM 2:14 Ñehua, oʼch yoct̃apeʼch ñeñt̃ atet̃ pena acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye, añeneshaʼ ñeñt̃ ama echenaye Yompor poʼñoñ. Ñetpaʼ amaʼt ama echeneto Yompor poʼñoñpaʼ errot̃enopaʼ eʼñe pueyoc̈hretot̃ poct̃apeʼcheñot̃etpaʼ ahuoʼtchaʼ atet̃ p̃aʼyenet ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa Yomporecop, ñeñt̃ eʼñe atet̃ oʼ anuaret̃etua Yompor poʼñoño ñeñt̃ atet̃ poctetsa ñocop. Amaʼt ama echeneto Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃paʼ t̃arraña pueyoc̈hretoñapaʼ eʼñe eñoteñet erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ cohuentetsa.
ROM 2:15 Ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeneʼ ñeñt̃ cohuentetsa, yapaʼ yeñoteñ pueyoc̈hretoña eñoteñet ñeñt̃ atet̃ cohuentetsa, ñeñt̃ara ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ oʼ anaret̃etua. Ñehua, oʼch yetmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Yompor poʼñoñpaʼ eʼñech pueyoc̈hreto aquellcaret̃tena. T̃arroʼmar eʼñe ñet pueyoc̈hretot̃paʼ eñotenet ñerraʼm esempopaʼ oʼch p̃ohuerret ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñam̃a eñotenet ñerraʼm esempopaʼ oʼch atet̃ penet ñam̃a ñeñt̃ eʼñe cohuen.
ROM 2:16 T̃arroʼmar yeñoteñ esempohuañen Yomporpaʼ eñotatuerreychaʼ ñeñt̃ ora allpon yaʼnasotena t̃eʼ. Yompor Puechemerña ñeñt̃ Jesucristo ñach otats att̃och tsaʼtatya. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñeñt̃ oʼ notuas ñeñt̃ara noten allempo neserrpareʼten añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra.
ROM 2:17 T̃eʼpaʼ oʼch alla neserrpareʼtaterrserr ñeñt̃es judioneshas. Ñehua, sapaʼ c̈ha soten sapaʼ judioneshasoʼ ñam̃a aña atarr seyemtena ñeñt̃ nonaseʼt̃ Moisés, ñam̃a atarr sommoʼchena t̃arroʼmar sapaʼ soteneñ eʼñoʼ puechemer penes Yompor.
ROM 2:18 Ñam̃a soteneñ eʼñoʼ señotueñ ñeñt̃ atet̃ muenen ña. Ñam̃a poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ ñeñt̃oʼña seyc̈hateneʼ ñeñt̃ atarr cohuentetsa Yomporecop.
ROM 2:19 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ soteneñ, poʼñoc̈h atarroʼ es señoten, att̃och seyc̈hateñ poʼpotantañ ñeñt̃ ama es eñoteneto. C̈ha sottena ñerraʼm ñeñt̃esoʼ echaʼneneʼ ñeñt̃ ama entetso, amapaʼ ñerraʼm ñeñt̃esoʼ c̈hoyoʼtam̃peneʼ ñeñt̃ chopeñeʼchets checmeto.
ROM 2:20 Ñam̃a sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ poʼñoc̈h atarrt̃eʼ cohuen seyc̈hateñ poʼpotantañ ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ cohuentetsa, ñeñt̃ atet̃ petsa ñerraʼmrrat̃eʼ cheshat̃olleshaʼ ñeñt̃ ama eñotenanaʼ ñeñt̃ cohuentetsa. Ñam̃a sapaʼ soteneñ poʼñoc̈hoʼ esocmañenoʼ señotuahuen, ora amaʼt allpon ñeñt̃ poʼñoc̈hotets, t̃arroʼmar sapaʼ secheññañoʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃oʼña esocmañen señotateneʼ.
ROM 2:21 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas, sapaʼ amaʼt oʼ atarr seyc̈hateñ poʼpotantañpaʼ t̃arraña amaña seyc̈hatenoña eʼñe sañeña ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñam̃a sapaʼ amaʼt oʼ atarr seserrpareʼten att̃o ama etannaʼtpahuo, t̃arraña sañapaʼ c̈hocma setannaʼtyena.
ROM 2:22 Ñam̃a sapaʼ amaʼt seserrpareneñ att̃o amoʼ achtapretpahuo t̃aporets, t̃arraña elloña sapaʼ c̈hocma sapretannena set̃apor. Ñam̃a sapaʼ amaʼt setsenaʼteneñ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃, t̃arraña sañapaʼ ahuoʼt seyorayesña puerahuot̃ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ ñeñt̃ allo arcaʼtam̃penet ñeñt̃ poʼyoser penet. Ñeñt̃ atet̃ etetspaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃ecma enteñ Yompor ama ap̃apahuoyaye atet̃.
ROM 2:23 Ñam̃a sapaʼ nanac sommoʼchena t̃arroʼmar sapaʼ secheññañoʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ amaña att̃eyeʼña sepeno ñeñt̃ atet̃ oteney añ ñoñets ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Yomporñapaʼ c̈ha sottatateñ ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ ama es eñotpeno amaʼt mamesha.
ROM 2:24 Amaʼt atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ achm̃areʼteñet Yompor eʼñe sesharrmorot̃, eʼñe sep̃atseʼtyeñot̃ ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteneto amaʼt ñameʼttseta.”
ROM 2:25 Poʼñoc̈hña ñerraʼm añ semnen oʼch setsoteññañ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃paʼ añ poctetsañ oʼch setsorrannena, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ sherbeneñ. T̃arraña ñerraʼm elloña sat̃pareʼteññañ poʼpoñ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃apaʼ amaʼt att̃o oʼ saʼtsorraret̃etuapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe orrena, att̃ecma ñerraʼm ama atsorraret̃eyayye.
ROM 2:26 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñam̃a, amaʼt ñeñt̃ ama atsorraret̃eyayepaʼ ñerraʼm añ atet̃ penet ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñot̃paʼ amaʼt ama atsorraret̃eyayye, Yomporñapaʼ atet̃chaʼ enteney ñerraʼm eʼñe puechemer peney poʼñoc̈h. Att̃ecmach enteney ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atsorraret̃, t̃arraña eʼñech puechemer perrey poʼñoc̈h.
ROM 2:27 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ amaʼt ñeñt̃ att̃a corretsa atet̃ eñalleta, ama atsorraret̃eyaye, ñerraʼm añ atet̃ penet poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñot̃paʼ ñetñapaʼ pencaterrsetchaʼ, t̃arroʼmar ñetpaʼ ello metanennaset ñeñt̃ allpon cohuen oʼ sep̃ohua Yomporecop. T̃arroʼmar sapaʼ sat̃pareʼteññañ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Metanenset sa, amaʼt sapaʼ secheññañeñ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ, ñam̃a amaʼt sapaʼ eʼñe atsorruaret̃eseñ.
ROM 2:28 Ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h puechemer pen Yomporpaʼ ama ñapt̃ayaye ñeñt̃ eñalletetsa judionesheshot̃. Añña poʼñoc̈h eʼñe puechemer pen ñeñt̃ eʼñech cohuen cot̃apeʼchenet pueyoc̈hreto ñocop. Ñam̃a tsorranneñets eʼñe att̃a yechtsopaʼ ama esoyaye Yomporecop. Añña sherbets Yomporecop att̃o cohuen es yoct̃apeʼchen eʼñe yeyoc̈hrot̃. Ñam̃a ñeñt̃paʼ huena eʼñe Parets Puecamquëñot̃, ama añot̃eyeʼ hueno oʼch eʼñe yep̃aʼyesua ñeñt̃ aquellcaʼyesaret̃ eshecchaʼña puechemer perrey Yompor. Ñerraʼm atet̃chaʼ yoct̃apeʼcherr cohuen yeyoc̈hro Yomporecoppaʼ att̃ochña Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entuerrey, amaʼtchaʼ acheñeneshaʼpaʼ ama pocteyeʼ entenyeto.
ROM 3:1 T̃eʼña sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ judioneshaʼpaʼ amat̃eʼ atarr sherbeno amapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃ att̃o tsorrannenetpaʼ amat̃eʼ es sherbeno. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Poʼñoc̈hcaʼye atarr sherb̃aʼyen judioneshaʼ.
ROM 3:2 Ñehua, oʼch yot ñanom ñeñt̃ att̃o sherbenet. Ñetña aparet̃et Yompor poʼñoñ ñanom att̃o ñetchaʼ aʼpot̃enet ñeñt̃ara ñoñets.
ROM 3:3 T̃arraña ama allohuenacmayeʼ ameʼñeneto ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñot̃. T̃arraña amaʼt atet̃ p̃ohuanenetpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ aʼpsateretoña Yompor ñeñt̃ atet̃ oteney poʼñoñot̃, amaʼt mamesha. Ñapaʼ c̈hocmach aʼpoctatuonay poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oʼ otueney. Amaʼt allohuen erraʼtsen acheñerpaʼ amaʼtchaʼ ama aʼpoctatueneto ñeñt̃ atet̃ eñorenetpaʼ t̃arraña señochepaʼch, Yompora eʼñe ñapt̃a, ama puenesho poʼñoñ. Amaʼt atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ all atet̃ oteney: Allohuen acheñeneshaʼpaʼ eñotetepaʼña att̃o Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ, ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ att̃a otatseʼtyets att̃o Yomporpaʼ añoʼ pocteyeʼ es peno, t̃arraña eñochetepaʼña Yomporña eʼñe pocteʼ es pets.
ROM 3:5 Ñeñt̃oʼmar napaʼ oʼch notas, eʼñe ya yepeñot̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye, att̃oña yorrtateññañ Yompor ñapaʼ ñaña eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets. Ñehua, ñerraʼm yoʼchñarot̃ atet̃ yeyenpapreteñ Yompor orrtateʼ poʼcohuenñapaʼ sañapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ, Yomporpaʼ amat̃eʼ pocteyayeña oʼch tsaʼtaterrya yoʼchñaroʼmar. Ñehua, añpaʼ att̃a notenes atet̃ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ eñosatseʼtyen acheñeneshaʼ.
ROM 3:6 Poʼñoc̈h yeñoteñ eʼñe pocteʼ atet̃chaʼ tsaʼtaterrya Yompor. T̃arroʼmar ñerraʼm ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ pena Yomporpaʼ ñeñt̃epñapaʼ amat̃eʼc̈hoʼ errot̃eno eñoteñe ñam̃a atet̃chaʼ entyesuerrey allohueney esempohuañen.
ROM 3:7 Ñam̃a yaña ñerraʼm esempo yeñosatseʼtyen es ñeñt̃ ama att̃eyayepaʼ att̃oña yorrtateññañ Yompor ñapaʼ ñaña eʼñe poʼñoc̈hareʼ ñeñt̃ atet̃ es otyen. Amaʼt eʼñe yeñosatseʼteñot̃paʼ nanacchaʼ yecohuentateññañ Yompor. Ñehua, ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ atet̃ soten, ñerraʼm atet̃ yeyenpapreteñ orrtateʼ Yompor poʼcohuenña, amat̃eʼ pocteyayeña oʼch att̃era enteney Yompor ñerraʼm ñeñt̃ey atarr sosey es p̃aʼyets.
ROM 3:8 Sapaʼ aña sotatseʼtyen, amaʼtpaʼ ap̃apoʼch ñeñt̃ ama cohuentetsom̃a allochñapaʼ eʼñe att̃ot̃paʼ oʼch yorrtaten ñeñt̃ cohuentetsa. Puesheñaʼtets acheñ eʼñe pueyllatatseʼteñmeʼchatset neñoñpaʼ otyenet, ñeñt̃ñac̈hoʼ atarr otenña Pablo. T̃arraña Yomporchaʼña tsaʼtaterrahuet ñeñt̃ atet̃ otatseʼtyenet. Ñam̃a ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ atsaʼtataret̃terretepaʼchña.
ROM 3:9 Ñehua, sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ yapaʼ poʼñoc̈ht̃eʼ Yomporpaʼ enteney ñeñt̃ey judioneshay eʼñe cohuenareʼ es yep̃aʼyen. Ñam̃a c̈hat̃eʼ sotenapañ poʼpotantañ ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ ñetñapaʼ amoʼ att̃eyeʼ entenaneto Yompor. T̃arraña amaʼt mameshapaʼ ama att̃eyaye. T̃arroʼmar napaʼ oʼ neñotatuanmas att̃o amaʼt allohueney ñeñt̃ey acheñey c̈hocma ochñat̃ecmay amaʼt ñeñt̃ey judioneshay. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ eʼñe att̃ecmay ochñat̃ecmay.
ROM 3:10 Amaʼt Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ eʼñe att̃ecma oteney, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ ama eñallyeña ñeñt̃ey eʼñe pocteʼ peneʼ ñeñt̃ poctetsa Yomporecop.
ROM 3:11 Ñam̃a amaʼt puesheñarrot̃eya ama c̈hennayo yeyoc̈hro att̃och yeñotoñ Yompor poʼcohuenña. Amachña añeyeʼ yeʼneno ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor, amaʼt puesheñarrot̃eya.
ROM 3:12 Amaʼt allohueney ahuoʼt yesaʼnem̃ Yompor, amaʼt mamesha oʼhuañ yesherb̃aʼ ñocop, amaʼt allohueney. Amaʼt puesheñarrot̃eya ama eñallyeña ñeñt̃ey eʼñe cohuen es pets Yomporecop.
ROM 3:13 Att̃o eʼñe ya yeñosatseʼteñot̃ sosyaʼtsañec̈hno yeñyap̃ñapaʼ c̈ha ottena ñerraʼmrrat̃eʼ apampaña ñeñt̃ atoram̃p̃saret̃. Att̃o yeñen yenamot̃paʼ nanacchaʼ yeshcannena. Att̃o yeshquëñ yamoʼts yenamot̃paʼ c̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ shechep̃ amtsañep̃ atserr yepeneʼ puenamot̃.
ROM 3:14 Ñam̃a ñetpaʼ añach eñotenet parrnomarña, ñam̃a c̈hach chemamaʼtannenet.
ROM 3:15 Ñam̃a paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ machayot̃ach muetseñet acheñ.
ROM 3:16 Pottatseʼteñot̃etpaʼ c̈hach nanac mueroc̈htatyeñet acheñeneshaʼ, nanacchaʼ llecatyeñet.
ROM 3:17 Amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ama añeyeʼ yec̈heneto att̃och eʼñe muetsoññenot̃paʼ cohuen yemtannenet.
ROM 3:18 Ñam̃a amaʼt mameshapaʼ amach am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ enteñeto Yompor. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ notenes eʼñe Yompor poʼñoñot̃ ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ.
ROM 3:19 Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ otyen Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ añecopña oten ñeñt̃ echeneʼ poʼñoñ, amaña añecpayaye ñeñt̃ ama echayeʼt̃e poʼñoñ allempo. (Atet̃ ñerraʼm judioneshaʼpaʼ amaʼt ahuat̃ot̃eñ echeññañet Yompor poʼñoñ, ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ oʼ notuanmas ñorraʼ arr.) Ñeñt̃oʼmarña amaʼt puesheñarrot̃esa sa amaʼt ñeñt̃es judioneshaspaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ soto, sapaʼ eʼñoʼ cohuen entenes Yompor. Att̃oña yeñoteñ amaʼt allohueney ñeñt̃ey corretsa añe patsropaʼ ama pocteyeʼ entenye Yompor ñeñt̃ atet̃ yep̃aʼyena.
ROM 3:20 T̃arroʼmar yeñoteñ eʼñe yetsotateñot̃a añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ amach errot̃enot̃ amaʼt puesheñarrot̃eya eʼñe yaʼpoctatoña yañeña att̃och eʼñe pocteʼ enteney Yompor. Añecpaña sherbeney añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñeñt̃chaʼ yeñotateneʼ poʼñoc̈h yapaʼ nanac ochñat̃ enteney Yompor.
ROM 3:21 T̃arraña t̃eʼña Yomporpaʼ oʼ eñotatey att̃o ellonet̃paʼ eñall poʼpoñ att̃och pocteʼ entueney Yompor, ñeñt̃paʼ ama añeyaye oʼch yetsotatuen ora ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. T̃arraña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃arecpa eñen añecop.
ROM 3:22 Att̃ochña Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entenanet amaʼt allohuen erraʼtsenchaʼ yemtenaya Puechemer ñeñt̃ara Jesucristo. Amaʼt allohueney att̃ecmach eʼñe pocteʼ entueney, eʼñe yeyemteñot̃a Jesucristo.
ROM 3:23 T̃arroʼmar allohueney att̃ecmay eʼñe yoʼchñaʼtuen. Ama yetsoteññañe Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ña.
ROM 3:24 Ñeñt̃ att̃och eʼñe pocteʼ enteney Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃: Eʼñe puemuereñot̃ey ahuoʼt apuey Puechemer ñeñt̃ Cristo Jesús att̃o ñachña eʼñe yetsaʼtuoya allohuen yoʼchñar. Ñeñt̃paʼ eʼñe att̃a apuey Yompor, ama eso yetsaʼteño amaʼt coñeʼt̃a.
ROM 3:25 Ñam̃a Yomporpaʼ ahuoʼt orrtatan Puechemer Cristo ñeñt̃chaʼ rromosets añe patsro, oʼch ashataret̃ta poʼrras eʼñe yocop. Allochñapaʼ eʼñech eʼshohuaret̃terra yoʼchñar ñerraʼm yeyemterach ña. Ñam̃a ahuoʼt atet̃ p̃a Yompor att̃och yeñoch, ñapaʼ eʼñe pocteʼ atet̃ peʼt̃ ahuat̃, t̃arroʼmar acheñeneshaʼ ñeñt̃ corratseʼt̃ ahuat̃paʼ Yomporpaʼ att̃a ahuantenanet poʼchñar, ama ahuenayeʼ atsaʼtataret̃tuerreto poʼchñaret. (T̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe eñoteñ, Cristochña tsaʼtuerrahuet poʼchñaret ñamet ñeñt̃ allpon ameʼñayeʼt̃ ña ahuat̃.)
ROM 3:26 Ñam̃a ahuoʼt atet̃ p̃a Yompor allochñapaʼ att̃och yeñoch ñapaʼ eʼñe pocteʼ atet̃ pena; t̃emeʼttsen att̃ochña eʼñech pocteʼ enteney eʼñe yeyemteñot̃ Jesús.
ROM 3:27 Ñehua, att̃o eʼñe yeyemteñot̃a Cristo Yomporñapaʼ eʼñech pocteʼ enteney, ñeñt̃oʼmarña oʼhuañchaʼ eñalleta ñeñt̃ allo yommoʼchena eʼñe yañeña, ñeñt̃ eʼñe yetsotateñot̃. T̃arroʼmar eʼñe yep̃aʼyeñot̃a yañeña ñeñt̃ eʼñe cohuen yenten ya, Yomporñapaʼ amach pocteyeʼ entenye.
ROM 3:28 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe poʼñoc̈h yeñoteñ eʼñe yeyemteñot̃a Cristopaʼ eʼñech pocteʼ enteney Yompor amaʼt ama yetsoteno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ.
ROM 3:29 Ñehua, oʼch noterrserr masheñnesha judioneshachaʼ, ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ Yomporpaʼ sapt̃at̃eʼ Seyomporer sepeñ ñeñt̃es judioneshas, amat̃eʼña añecpaʼnayaye ñeñt̃ ama judioneshayaye. T̃arraña napaʼ oʼch notas, amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ ñetpaʼc̈hoʼña Poʼyomporer peñet.
ROM 3:30 T̃arroʼmar eʼñe pat̃rra Yompor. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena judioneshaʼ ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya Cristopaʼ Yomporñapaʼ eʼñech pocteʼ entenanet. Ñam̃a att̃ecma amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃chaʼ yemterraya Cristo, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñech pocteʼ entenanet Yompor.
ROM 3:31 Ñatoʼ sa t̃eʼpaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ yeyemteñot̃ Cristo, t̃eʼpaʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ oʼch yehuaporeʼch, oʼhuañchaʼ sherb̃aʼy. T̃arraña oʼch notas, elloña att̃oña eʼñe yeñoten, ñeñt̃oʼmarña Yompor poʼñoñpaʼ atarr sherbeney.
ROM 4:1 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch neyerpatasa ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ahuat̃ yatañ Abraham. Ñapaʼ ama añot̃eyeʼ pocteʼ eñcheʼt̃eña Yompor eʼñe ñañeña puetsotateñot̃ ñeñt̃ cohuen enteʼt̃ ña. Ñeñt̃oʼmar yatañ Abrahampaʼ ama eñalle amaʼt mamesha att̃och ommoʼchena amaʼt Yomporesho.
ROM 4:3 T̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Abrahampaʼ eʼñe att̃a yemtaneʼt̃ ñeñt̃ atet̃ ocheʼt̃ Yompor, ñeñt̃oʼmar allempot̃eñña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃ eʼñe att̃a.”
ROM 4:4 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ yapaʼc̈hoʼña ama añot̃eyeʼ eʼñe pocteʼ entenye Yompor eʼñe yet̃orreñot̃ ñeñt̃ cohuen yenten yañeña. Añot̃chaʼña eʼñech pocteʼ enteney Yompor eʼñe att̃a, ñerraʼm esempo yapaʼ oʼch eʼñe yeyemtera ñeñt̃ atet̃ oteney; allochñapaʼ att̃och eʼñech pocteʼ entueney ya ñeñt̃ey ochñat̃ey. T̃arroʼmar eʼñe pocteʼ enteney eʼñe att̃a, ama es yet̃orreñot̃eyeʼ ñeñt̃ cohuen yenten yañeña. Ñehua, ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃. Ñerraʼm esempo yetaruasen yepatronaresho, ñerraʼm allempoch tsaʼtyet yetaruasot̃paʼ ama yoteno eʼñe att̃a apuenyet quelle, yetaruasot̃ña tsaʼtenyet. T̃arraña att̃och pocteʼ enterrey Yomporpaʼ ama att̃eyaye. Ñapaʼ eʼñe att̃a pocteʼ enteney, ama eʼñe ya yet̃orreñot̃eyeʼ ñeñt̃ cohuen yenten ya att̃och pocteʼ enteney Yompor.
ROM 4:6 Ñam̃a amaʼt yatañ Davidpaʼ ñeñt̃ecpaña eñoseʼt̃ ahuat̃. Ñapaʼ atet̃ oteʼt̃ nanac cosheñtsoʼtseney ñeñt̃ey eʼñe pocteʼ enteney Yompor eʼñe att̃a, ñeñt̃paʼ ama añot̃eyaye oʼch es cohuen yep̃aʼyes eʼñe yañeña.
ROM 4:7 Ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ David: Nanac cosheñtsoʼtseney ñeñt̃ey oʼ ap̃retnaʼhuaret̃terra yoʼchñar, ñeñt̃ey amach alloʼna yerpuerrnayeʼt̃e Yompor yoʼchñar.
ROM 4:8 Ñam̃a nanac cosheñtsoʼtseney ñeñt̃ey Yomporpaʼ amach alloʼna otteñeʼchnenye yoʼchñaroʼmar. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot ahuat̃ yatañ David.
ROM 4:9 Ñam̃a añ cosheñetspaʼ yeñoteñ ama ñapt̃ecpayaya ñeñt̃ judioneshacop ñeñt̃ara ñeñt̃ atsorraret̃neshaʼ. Añecpaʼnaña ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ ama atsorraret̃eyayeto. Ñehua, ñeñt̃paʼ att̃ot̃ña yeñoteñ. Oʼ notuanmas att̃o Abrahampaʼ eʼñe att̃a yemtaneʼt̃ ñeñt̃ atet̃ ocheʼt̃ Yompor, ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃ eʼñe att̃a.
ROM 4:10 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch yoct̃apeʼch allempo Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entaneʼt̃ Abrahampaʼ allempo Abrahampaʼ ama atsorraret̃tenaʼ, t̃arroʼmar allempopaʼ ama orrtenaʼ att̃eñats.
ROM 4:11 T̃arraña elloñapaʼ ahuoʼt tsorratena Abraham; ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ eñotaterrahuet poʼñoc̈h Yomporpaʼ oʼ pocteʼ entenan Abraham eʼñe pueyemteñot̃a, amaʼt allempo ama atsorraret̃tenaʼ. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ p̃a ahuat̃ att̃och pompor p̃ohueret amaʼt ñam̃a allohuenet ñeñt̃ ama atsorraret̃eyaye; t̃arraña amaʼt ama atsorraret̃eyayeto, eʼñe pueyemteñot̃eta Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entenanet eʼñe att̃a.
ROM 4:12 Ñam̃a ñeñt̃oʼmar atet̃ p̃a att̃och pompor p̃ohuer allohuen ñeñt̃ atsorraret̃, t̃arraña añach ñapuet̃ pompor perreʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h yemtenaya Yompor. T̃arroʼmar ama añecpayeʼ pompor peñeto att̃o atsorraret̃tenet, añecopña pompor peñet eʼñe pueyemteñot̃eta Yompor ñeñt̃ eʼñe atet̃ peteʼt̃ pomporet Abraham, amaʼt allempo ama atsorraret̃tenaʼ.
ROM 4:13 Yapaʼ yeñoteñ ahuat̃ Yomporpaʼ ahuoʼt otan Abraham oʼch apuer erracmañen pats allohuen puechemereshohuen esempohuañen. Ñam̃a atet̃ otan Yompor Abrahampaʼ ama puetsotateñot̃eyeʼ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ocheña Yompor. Añña eʼñe pueyemteñot̃a Yompor atet̃ och, t̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñch.
ROM 4:14 Ñerraʼm poʼñoc̈h yetsotateñot̃a añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ aphuerryeñ añ patspaʼ yapaʼ eʼñet̃eʼ orrena yeyemteñañ Yompor; t̃arroʼmar ñerraʼm att̃eñpaʼ Yomporpaʼ amat̃eʼ aʼpoctatanñeña poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otan ahuat̃ Abraham.
ROM 4:15 Ñam̃a ñerraʼm añ yoct̃en añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ nanacchaʼ aʼcoñchataret̃ey ñerraʼm ama yetsotueno ora allpon ñoñets. Ñam̃a ñerraʼm ama eñallñe añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ coñchatyeto t̃arroʼmar amat̃eʼ eñallñe ñoñets ñeñt̃chaʼ yaʼpot̃eʼ ñeñt̃ ochñartsotets.
ROM 4:16 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ att̃och aʼnaterrya Yompor ñeñt̃ atet̃ otuahuapaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈hpaʼ eʼñech yeyemteñot̃a ña att̃ochña eʼñe puemuereñot̃ey eʼñech aʼnatuerrya allohueney. Amach ñapt̃ayaya judioneshaʼ ñeñt̃ cot̃eneʼ añ ñoñtsor ñeñt̃ atet̃ anaret̃, añecpaʼnaña allohueney ñeñt̃eychaʼ yemterraya Yompor eʼñe att̃ecoptar atet̃ peʼt̃ ahuat̃ yatañ Abraham. T̃arroʼmar ñapaʼ poʼñoc̈h yatañ yepeñ allohueney.
ROM 4:17 Amaʼt Yompor poʼñoño ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ all orrtena ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ Abraham, ñeñt̃paʼ atet̃ ocheʼt̃: “Shonteʼ paʼnamen acheñpaʼ ñetñapaʼ pomporchaʼ p̃ohuerrpet. Añpaʼ eʼñe na atet̃ oʼ nep̃onap̃.” Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Abraham eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ atet̃ eñcheʼt̃ Yompor ñapaʼ pomporchaʼ per shonteʼ paʼnamen acheñ. Ñeñt̃ñapaʼ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ nanac ahuamencat̃ ñeñt̃ eñoteneʼ oʼch tantaterran amaʼt ñeñt̃ rromuets, ñam̃a ñeñt̃ eñoteneʼ eʼñe poʼñoñot̃paʼ oʼch orrtatan amaʼt ñeñt̃ ama eñalle t̃eʼ.
ROM 4:18 Allempo Yomporpaʼ atet̃ otan Abraham “peshot̃paʼ merenach shonteʼ paʼnamen acheñ ñeñt̃chaʼ p̃omporterraya” allempo Abrahampaʼ oʼ nanac poʼnmeʼten—c̈harroch c̈harraʼ chart̃eʼ echen. T̃arraña Abrahampaʼ amaʼt eñotena oʼ nanac poʼnmeʼten, oʼ meten allempo att̃och chemereʼten, ñam̃a puet̃apor Sarapaʼc̈hoʼña oʼ nanac poʼnmeʼten, amat̃eʼ errot̃enot̃ cheyoreʼterro, t̃arraña Abrahampaʼ ama quec̈hpuenano att̃o yemtenana ñeñt̃ atet̃ otue Yompor. Eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ alloʼna sen cohueneʼ Yompor oʼch ap̃ amaʼt pat̃rra puechemer.
ROM 4:20 Ama echarrteno pueyoc̈hro amaʼt mamesha añecop ñeñt̃ atet̃ oʼ otue Yompor. Alloʼna sen yemuetnomaya Yompor ñeñt̃ nanac ahuamencat̃ peneʼ. Eʼñe pueyemteñot̃an Yompor, ñapaʼ c̈hocmach otap̃saʼtyesaneteʼt̃ Yomporpaʼ ñapt̃a atarr ahuamencat̃.
ROM 4:21 T̃arroʼmar eñocheʼt̃ eʼñe Yompor poʼhuamencot̃, poʼñoc̈hpaʼ oʼch ap̃ amaʼt pat̃rra puechemer ñeñt̃ atet̃ oʼ otue.
ROM 4:22 Ñeñt̃oʼmarña Abraham eʼñe pueyemteñot̃an Yompor Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃.
ROM 4:23 T̃arraña añ ñoñetspaʼ ama ñapt̃ecpayaye Abrahamacop anaret̃e.
ROM 4:24 Yocpaʼnaña anaret̃teʼt̃ allohueney ñeñt̃ey yemtenaya Yompor, att̃o ñapaʼ aʼrroyonay Puechemer ñeñt̃ Jesús ñeñt̃chaʼ rromats eʼñe ya yoʼchñarecop, ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ Yepartseshar yepen, ñam̃a att̃o Yomporpaʼ tantaterran Puechemer poʼrromñot̃, att̃och yeñoch yoʼchñarpaʼ oʼ eʼñe atsaʼtaret̃etua. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe yeyemteñot̃ Yompor ñeñt̃ att̃o aʼpoctatonay, yapaʼc̈hoʼña eʼñech pocteʼ enteney yam̃a.
ROM 5:1 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ eʼñe yeyemteñot̃a Jesucristo, Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ enteney, oʼhuañchaʼ yoroc̈henoʼtseney Yomporeshot̃, t̃arroʼmar Yepartseshar Jesucristopaʼ ahuoʼt aʼpoctatuerrnay yoʼchñar Yomporesho.
ROM 5:2 Eʼñe att̃ot̃ña Cristopaʼ c̈hapaterrey Yompor puemuereño att̃och c̈hocma bensareʼtam̃peney; ñeñt̃paʼ eʼñe yeyemteñot̃ Cristo. Ñam̃a yapaʼ eʼñech yocsheñeshaʼ yecueñ esempohuañenchaʼ eʼñe poctacma yecohuentapretera Yompor.
ROM 5:3 Ñam̃a amaʼt yemueroc̈hteñot̃ oʼch yocshena t̃arroʼmar yeñoteñ eʼñe yemueroc̈hteñot̃paʼ allempoña yoct̃apeʼchen att̃och ahuamencat̃ p̃aʼy Yompor att̃ochña yaʼhuanten allohuen ñeñt̃ echarr yentyen.
ROM 5:4 Ñam̃a att̃oña yaʼhuanten allohuen ñeñt̃ echarr yentyenpaʼ yapaʼ yeñoteñ Yomporñapaʼ eʼñech cohuen entuerrey. Ñam̃a ñerraʼm yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñe cohuen enterrey, yapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ oʼch yecuerr ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor.
ROM 5:5 Ñam̃a eʼñe yecueñot̃ ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor ñapaʼ c̈hocmach aʼpoctatenan poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oten yocop. Yapaʼ amaʼt esempapaʼ amach es yeʼnaterrayeʼt̃e poʼpoñ, t̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuoʼt apuey Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ yec̈hetsa yeyoc̈hro ñeñt̃chaʼña yeñotateneʼ att̃o Yomporpaʼ nanac morrentenya.
ROM 5:6 Yapaʼ yeñoteñ nanac morrentenya Yompor t̃arroʼmar ahuat̃paʼ ama es yoct̃apeʼchpeno amaʼt mamesha Yomporecop att̃och yequeshperrañ. T̃arraña Yomporñapaʼ eʼñe allempocmapaʼ ahuoʼt mueñan Puechemer Cristo añe patsro ñeñt̃chaʼ rromosets eʼñe yocop ñeñt̃ey ama es cot̃apeʼchetso cohuen amaʼt mamesha Yomporecop.
ROM 5:7 Ñehua, yapaʼ arromñat̃eypaʼ yeñoteñ atarr t̃orrapoʼ att̃och yerroma poʼpsheññecop, amaʼt añ acheñrecop ñeñt̃ atarr cohuen. T̃arraña errot̃enopaʼ ama tama t̃orrapahuoyeʼ yenteno oʼch yerroma añ acheñrecop ñeñt̃ atarr amueraña.
ROM 5:8 T̃arraña yapaʼ amaʼt allempo ora yep̃atseʼtyen sosyaʼtsañpaʼ eʼñe allempocmaña Cristopaʼ ahuoʼt rroma yocop. Att̃oña Yomporpaʼ eñotaterrey yapaʼ nanac morrentenya.
ROM 5:9 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ enteney Yompor t̃arroʼmar Cristopaʼ ahuoʼt rroma yocop. Elloña att̃ot̃ña aʼqueshp̃atey allochñapaʼ amach aʼcoñchataret̃eye amaʼt errponaña.
ROM 5:10 Amaʼt allempo ora yeʼmoñeʼteñ Yomporpaʼ Puechemerña poʼrromñot̃paʼ ahuoʼt eʼñe yamoʼtstannerra epay Pompor. Elloña t̃eʼpaʼ att̃o correna Cristopaʼ att̃oña yapaʼc̈hoʼña aʼqueshp̃aterreychaʼ.
ROM 5:11 Elloña t̃eʼpaʼ eʼñe yocsheña Yompor t̃arroʼmar Puechemer ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristopaʼ ahuoʼt amoʼtstaterrya eʼñe ña Pompor.
ROM 5:12 Ahuat̃ puesheñarr yacma ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Adánpaʼ ahuoʼt orrtatan at̃pareʼteñets añe patsro Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña allempot̃eñ allohueney ñeñt̃ey acheñeypaʼ eʼñe att̃ecma yep̃ohua. Ñam̃a allempopaʼ ahuoʼt anaret̃ta att̃och yoʼchñarot̃paʼ oʼch yerroma. Ñeñt̃oʼmarña allohueney ñeñt̃ey acheñeypaʼ oʼpatuaya rromueñets t̃arroʼmar allohueneypaʼ ñeñt̃a yeñot ñeñt̃ atet̃ p̃a ñanom yamoʼmteʼ Adán.
ROM 5:13 Ñam̃a allempot̃eñ correʼt̃ Adán, acheñeneshaʼ arr patsropaʼ ñeñt̃a eñotet ñeñt̃ atet̃ at̃pareʼtan Adán Yompor. T̃arraña allempopaʼ ama eñalletenaʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ alloch aʼcoñchataret̃terret.
ROM 5:14 T̃arraña att̃era oʼpatenanet rromueñets eʼñe allempot̃eñ correʼt̃ Adán ñeñt̃a att̃era ñam̃a t̃arrempohua allempo correʼt̃ ñam̃a Moisés ñeñt̃ nahuet ñoñets. Amaʼt ama at̃pareʼteññañeto Yompor poʼñoñ eʼñe atet̃ at̃pareʼteʼt̃ Adán, t̃arraña att̃era oʼpatenanet rromueñets. (Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Adán poʼchñarot̃paʼ ahuoʼt anaret̃ta att̃och oʼpatuaya allohueney rromueñets.) Ñeñt̃ña yamoʼmteʼ Adánpaʼ aña oʼpatatuaya ñeñt̃ ama cohuenayaye, t̃arraña Yamoʼmteʼña Cristopaʼ allempo huapapaʼ ñapaʼ añña oʼpatatosya ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ.
ROM 5:15 T̃arroʼmar eʼñe pat̃parñesharrmorot̃ Adánpaʼ ama att̃eyaye ñerraʼm ñeñt̃ atet̃ atarr muerenya Cristo. T̃arroʼmar eʼñe puesheñarra poʼchñarot̃ oʼpatya rromueñets allohueney paʼnamen acheñey. T̃arraña elloñapaʼ eñall poʼpsheñeñ, ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ yemuererraya. Att̃oña Yomporpaʼ orrtatonay puemuereña yocop alloña nanac cohuen es apatueney eʼñe att̃a allohueney paʼnamen ñeñt̃ey acheñey.
ROM 5:16 Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ muererrya Yompor, ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼm ñeñt̃ atet̃ oʼpatuaya ochñarets amaʼt eʼñe puesheñarrot̃a. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ p̃a Adán amaʼt parrochapaʼ ñeñt̃aña yoʼpatatuenaya coñcheñets. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ aʼqueshp̃aterrey Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a. Amaʼt shonteñ yoʼchñarpaʼ ñañapaʼ eʼñech pocteʼ enteney eʼñe att̃a t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ oʼ aʼpoctatuonay Cristo.
ROM 5:17 Ñam̃a att̃o eʼñe puesheñarrot̃a poʼchñarot̃ oʼpatenya rromueñets, t̃arraña elloña nanac muererrya Yompor att̃ot̃ña aʼrroyerrnay Puechemer ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ oʼ aʼpoctatuerrnay yoʼchñar Yomporesho att̃ochña yapaʼ corretsayach.
ROM 5:18 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ att̃o eʼñe puesheñarrot̃a poʼchñarot̃ ahuoʼt oʼpatatyet coñcheñets, att̃ecma ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ Jesucristopaʼ ahuoʼt p̃ohua ñeñt̃ eʼñe cohuen, alloña aʼpoctaterrey, att̃ochña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ errponohuañen.
ROM 5:19 Att̃o eʼñe puesheñarra ñeñt̃ Adán ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yompor, ñeñt̃oʼmarña ñesharrmorot̃ Yomporñapaʼ eʼñe ochñat̃ocheʼ entueney amaʼt shonteʼ paʼnamenaʼttsocmay ñeñt̃ey acheñey. T̃arraña puesheñarr ñeñt̃ Cristo ñeñt̃ eʼñe cohuen ameʼñenaya Yompor, ñeñt̃ñapaʼ alloch eʼñe pocteʼ enteney Yompor, amaʼt shontey paʼnamenaʼttsocmay ñeñt̃ey acheñey.
ROM 5:20 Ñam̃a allempo c̈hap allempoch anaret̃ta ñoñets ñeñt̃chaʼ eñotaterrahuet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet ñam̃a ñeñt̃chaʼ ama atet̃ ap̃apahuo elloña allempopaʼ ñetpaʼ oʼ eñoterret atarr at̃parñat̃terret. T̃arraña amaʼt att̃o nanac yat̃pareʼtena elloña Yomporpaʼ nanac muererrya.
ROM 5:21 Att̃oña eʼñe yep̃atseʼtyeñot̃ ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ ahuoʼt anaret̃ta rromueñets ñeñt̃chaʼ yoʼpatenaya ñeñt̃ñapaʼ coñcheñets. T̃arraña elloña Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen ahuoʼt orrtatonay att̃o Yomporpaʼ nanac muererrya att̃oña aʼpoctatuerrnay yoʼchñar. Att̃ochña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ errponohuañen.
ROM 6:1 T̃eʼpaʼ eʼñe yeñoteñ amaʼt atet̃ yep̃atseʼtyeseʼt̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye, Yomporpaʼ elloña nanac muererrya, att̃o peretnaʼhuerrnay yoʼchñar. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ amach yotap̃saʼtatsto “ñeñt̃epñapaʼ oʼch alloʼna yep̃atseʼtyesnena ñeñt̃ sosyaʼtsañ t̃arroʼmar Yomporpaʼ nanquëpaʼt muerenana ñeñt̃ p̃atseʼtyeneʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye ñam̃a ellopaʼ oʼchc̈hoʼ alla muererrya.”
ROM 6:2 T̃arraña amach errot̃enot̃ alloʼna yeseno p̃atseʼtyesnomueʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar oʼ yaʼypoʼñerr yoʼchñar allempot̃eñ oʼ yaguër Cristo.
ROM 6:3 Amaʼt señoteñeña ñeñt̃ tomaʼntena allempo yapataret̃ta Cristocop. Añ tomaʼntena att̃o oʼ yeparrocmaterr epay Cristo, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yerromapreteña Cristo allohueney ñeñt̃ey apataret̃tetsa eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo Jesús.
ROM 6:4 Allempo yapataret̃tapaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yerromapreteña Cristo ñam̃a atet̃ ñerraʼm c̈ho yepampapreteña Cristo. Allempoña Yomporpaʼ ahuoʼt tantaterran Puechemer eʼñe poʼhuamencot̃ ñeñt̃ atarr cohuen, yapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ara poʼhuamencarot̃ña eʼñe cohuen oʼ etserrataterrnay yoct̃ap̃ña, ñeñt̃chaʼ atet̃ yocrrena.
ROM 6:5 T̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Cristo oʼ yerromaprecha. (Att̃ochña yaʼypoʼñerr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ entapretenye Cristo.) Ñam̃a ñerraʼm yerromapreteña Cristo yeñoteñ oʼ yetantapretera att̃ochña yocrrerra eʼñe cohuen ñocop.
ROM 6:6 T̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃ey acheñey ñeñt̃ yeyoc̈hroʼtsen ñeñt̃ yoct̃apeʼchatayeʼt̃ sosyaʼtsañ ahuat̃ ñeñt̃paʼ oʼ aʼmchechataret̃etuerra atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acorsoʼtam̃p̃saret̃ta epuet Cristo. Att̃ochña oʼhuañchaʼ cot̃apeʼchatseʼtatneney yoʼchñarañeña. Amach alloʼna taruasatnenye yoʼchñar.
ROM 6:7 Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃ pena arromñat̃. Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ rromatspaʼ amach errot̃enot̃ alloʼna cot̃apeʼchyesnenano sosyaʼtsañ. Yapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ yentena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yerromuen, amach errot̃enot̃ alloʼna yoct̃apeʼchyesneno ñeñt̃ sosyaʼtsañ enten Yompor.
ROM 6:8 Ñam̃a att̃o oʼ yerromaprecha Cristo, yapaʼ yeñoteñ ñam̃a eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ alloña corretsayach, atet̃ pena ñapaʼ eʼñe corretsa.
ROM 6:9 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ Cristopaʼ oʼ tanterra poʼrromñot̃, amach alla rromuerreʼt̃e. Amach errot̃enot̃ alla oʼpatereʼt̃e rromueñets.
ROM 6:10 T̃arroʼmar ñapaʼ att̃o rroma yoʼchñarecoppaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe parrocha rroma amaʼt allohuenacop. Ñam̃a att̃o correna t̃eʼ ñeñt̃paʼ eʼñe ora Pomporecpa.
ROM 6:11 Yapaʼc̈hoʼña att̃ecmuepaʼch yentena yam̃a yañeña. Eʼñe yerromapreteñot̃ Cristo Jesúspaʼ oʼch yaʼypoʼñerr yoʼchñar ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ alla taruasaterryerro yoʼchñar. Ñam̃a t̃eʼpaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ Yepartseshar Cristopaʼ oʼch yocrraprecha eʼñe cohuen Yomporecop.
ROM 6:12 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, amach semnatatsche soʼchñarpaʼ oʼch alla taruasaterrnaserr saʼrromñat̃echets. Allochñapaʼ amach alloʼna sep̃atseʼtyesneno ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtatyenes sechets.
ROM 6:13 Amach semnatatsche sechets oʼch aña t̃orrena ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. Añchaʼña oʼch saphuer Yompor sechets allochñapaʼ ñachña t̃orratenaya añecop ñeñt̃ eʼñe cohuen enten ña. Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yerromuen t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch alla yocrrerra cohuen Yomporecop.
ROM 6:14 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ amach errot̃enot̃ alloʼna taruasatnenye yoʼchñar, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ añ yeyemtena Yompor att̃o muerenyapaʼ ahuoʼt aʼpoctatonay yoʼchñar. Ama añeyeʼ yeyemteno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃ohua eshecchaʼ cohuen enteney Yompor.
ROM 6:15 T̃eʼpaʼ yeñoteñ ama añeyeʼ yeyemteno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Añña yeyemtena Yompor puemuereñot̃ eʼñe yenpueney. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ ama pocteyaye oʼch alloʼna yesen p̃atseʼtyerrayerr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor amaʼt mamesha.
ROM 6:16 Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃. Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ yemnen ñeñt̃chaʼ yetaruasateneʼ añe patsro, ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h ñeñt̃chaʼ yepatronar yepen, ñam̃a eʼñech pauner yentatena att̃ochña ñeñt̃ach yameʼñena ñeñt̃ yepatronar yepen. Ñam̃a att̃ecmach yepena ñerraʼm añ yemnen yoʼchñarach yetaruasateneʼ, t̃arraña ñerraʼm añ yetaruasateneʼ yoʼchñarpaʼ ñeñt̃paʼ tsaʼtaterryach rromueñtso ñeñt̃ara coñcheñtso. T̃arraña ñerraʼm añ yameʼñena Yompor ñeñt̃ atet̃ oteney poʼñoñot̃, ñeñt̃paʼ alloch yorrtatyen eʼñe cohuen ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ña.
ROM 6:17 Ñam̃a sapaʼ ahuat̃paʼ aña setaruasatayeʼt̃ soʼchñar, t̃arraña t̃eʼñapaʼ eʼñe seyoc̈hrocmañen oʼ sameʼñera ora ñeñt̃ atet̃ pena Yompor paʼpot̃eñ ñeñt̃ara ñeñt̃ serrpareʼtataseteʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ napaʼ atarr nocshena, atarr neparasyosoʼteñ Yompor socop.
ROM 6:18 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼhuañchaʼ taruasaterrserr soʼchñar. Añchaʼña setaruasaterreʼ Yompor erraʼtsent̃eʼ muenen ña.
ROM 6:19 Ñehua, Yompor poct̃ap̃ñot̃paʼ atet̃ netmaʼntatensa att̃o yocrrena acheñey arr patsro allochñapaʼ cohuenchaʼ c̈haponasa seyoc̈hro Yompor poct̃ap̃ña. Ñeñt̃ notenes poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ sepeʼt̃ ahuat̃ eʼñe pocteʼ senteʼt̃ eʼñe ora sechtsohuen alloʼna seteʼt̃ p̃atseʼtnomueʼ sosyaʼtsañ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. T̃eʼpaʼc̈hoʼña att̃ecmuepaʼch eʼñe pocteʼ senteñ ora sechtsohuen oʼch sepomuerra Yomporecop, allochñapaʼ att̃och saʼcohuentataret̃terra eʼñe cohuen Partsocop ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ña.
ROM 6:20 Ñehua, ahuat̃ allempo aña setaruasatayeʼt̃ soʼchñarpaʼ ama añeyeʼ soct̃apeʼcheʼt̃e ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor.
ROM 6:21 T̃arraña ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyeseʼt̃ sosyaʼtsañ ahuat̃paʼ ama es sherb̃aseʼt̃e amaʼt mamesha, ñeñt̃ara amaʼt t̃eʼpaʼ pencnaʼntatenes. Yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃paʼ allach tsaʼtaterryañ rromueñtso, ñeñt̃ara coñcheñtso.
ROM 6:22 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼhuañchaʼ alla taruasaterryerr yoʼchñar. Añchaʼña yet̃orrateneʼ Yompor poʼtaruas att̃och yesherbeñ. Allochñapaʼ ñach yetsaʼtenaya alloch yaʼcohuentataret̃terra eʼñe cohuen ñocop añe patsro. Allochñapaʼ att̃ochña aphuerrey allochña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ errponañohuen.
ROM 6:23 T̃arroʼmar yoʼchñarpaʼ allach tsaʼtaterrya rromueñtso, ñeñt̃ara coñcheñtso. T̃arraña eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Yepartseshar Cristo Jesúspaʼ Yomporñapaʼ aphuerreychaʼ eʼñe att̃a allochña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ errponañohuen.
ROM 7:1 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ netmaʼntatasa poʼpoñ cot̃ap̃ñats. Ñehua, sapaʼ oʼ eʼñe señotueñ atet̃ pena ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ arr patsro ñeñt̃chaʼ atet̃ yepena. Sapaʼ señoten añ ñoñetspaʼ sherben t̃arrempohuach allempo yocrrena añe patsro. T̃arraña ñerraʼm esempo yerromapaʼ añ ñoñetspaʼ amach errot̃enot̃ alloʼna yameʼñaʼneño. Oʼhuañchaʼ yameʼñeña.
ROM 7:2 Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ oteney pat̃err ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: Coyaneshaʼ arrollareʼtañpaʼ amach satstano puerrollar allempo correna añe patsro. Ñam̃a ñerraʼm allempo correna puerrollar, ñerraʼm oʼch yorer poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ puerrollar perrpaʼ ñeñt̃paʼ ama pocteyaye t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ oʼchñaʼtam̃peñets enteñ Yompor. T̃arraña ñerraʼm esempoch rromapes puerrollarpaʼ allempoñapaʼ oʼhuañchaʼ ameʼñatacha añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ puerrollarecop. Ñam̃a ñerraʼm allempo yorer poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ puerrollar perrpaʼ allempo ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ t̃arroʼmar allempo, ñeñt̃paʼ ama oʼchñaʼtam̃peñtsoyeʼ enteñe Yompor.
ROM 7:4 Ñeñt̃oʼmarña oʼch masheñnesha ñam̃a noc̈hanesha notas, yapaʼc̈hoʼña oʼhuañchaʼ am̃chaʼnoc̈htanaʼtenya añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ Moiséseshot̃, t̃arroʼmar ñeñt̃ey oʼ yameʼñerrapaʼ oʼ yerromapretera Cristo. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yoʼpatera poʼpsheñeñ. Ñam̃a ñeñt̃ oʼ yoʼpaterra t̃eʼ, ñeñt̃paʼ Cristo ñeñt̃ara ñeñt̃ tanterrtsa rromot̃. Allochñapaʼ att̃och yorrtatyen ñeñt̃ eʼñe cohuen atet̃ muenen Yompor.
ROM 7:5 T̃arroʼmar ahuat̃ allempo eʼñe yañeña yoct̃ap̃ña ora yoct̃enpaʼ amaʼt yeñoteneñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ att̃era muenateney oʼch alloʼna taruasatneney yoʼchñar. Att̃oña allach c̈hapaterryeñ rromueñtso att̃och eʼñe yechencaʼhuerrañ.
ROM 7:6 T̃arraña t̃eʼpaʼ eʼñe yerromapreteñot̃ Cristo añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ oʼhuañ am̃chaʼnoc̈htanaʼtenya atet̃ ñerraʼm ahuat̃. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe cohuen yocrrena Yomporecop. T̃eʼpaʼ ama añecpayaye ñeñt̃ atet̃ yepeʼt̃ ahuat̃ att̃och eʼñe yaʼmueroc̈htameʼteñot̃ yetsotatuañ ñeñt̃ atet̃ otyeʼt̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Añecopña yocrrena eʼñe cohuen Yomporecop t̃arroʼmar t̃eʼ Parets Puecamquëñpaʼ oʼ etserrataterrnay yoct̃ap̃ña.
ROM 7:7 Ñehua, ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ napaʼ notenest̃eʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ cohuenayaye. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ notenso amaʼt mamesha. Atet̃ napaʼ ñerraʼm ama eñallñeña añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, napaʼ amat̃eʼ c̈haponañeña neyoc̈hro ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Atet̃ ñerraʼm ama eñallñeña añ ñoñets ñeñt̃ yoteneʼ “amach yeyeʼchapretannaʼtatsto”, napaʼ amat̃eʼ c̈haponañeña neyoc̈hro ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor ñerraʼm esempo es yeyeʼchapretannena.
ROM 7:8 T̃arraña allempo c̈hapona neyoc̈hro poʼñoc̈h atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ama es ayeʼchapretannaʼtpahuo, noʼchñar ñeñt̃ neyoc̈hroʼtsenpaʼ elloña nanacchaʼ es yeʼchatseʼtatyenen. Ñerraʼm ama neñotenñe añ ñoñets ñeñt̃ yoteneʼ ama es ayeʼchapretannaʼtpahuo, ñerraʼmañpaʼ amat̃eʼ neñotenñe ñeñt̃ atet̃ neyeʼchapreteña poʼpsheñeñ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña poʼñoc̈h noʼchñar entapretenen Yompor.
ROM 7:9 Ahuat̃ napaʼ allempo ama neñotenaʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, nañapaʼ nanac cosheñtsoʼtsennoñ allempo. T̃arraña allempoña neñoter ñeñt̃ atet̃ oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a cohuen ñam̃a ñeñt̃ ama atet̃ ap̃apahuopaʼ allempot̃eñña napaʼ neñotena poʼñoc̈hpaʼ shonteʼ noʼchñar ñeñt̃ neyoc̈hroʼtsen. Allempot̃eñña napaʼ atarr nellquërra nanac. Neñoteñ aña noʼpatenaya rromueñets ñeñt̃ara coñcheñets.
ROM 7:10 Ñam̃a añ ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ alloʼch yocrrenañ eʼñe cohuenpaʼ t̃arraña arepaʼt att̃eyaye, naña noʼchñar allo nat̃pareʼten ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ach nanmayeñ rromueñtso.
ROM 7:11 T̃arroʼmar allempot̃eñ neñoterr añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ noʼchñar ñeñt̃ neyoc̈hroʼtsenpaʼ elloña nanac cot̃apeʼchatseʼtatenen sosey. Amaʼt nanac cohueneñ Parets poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃eñ, ñam̃a atet̃ oteney Parets ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃aʼ cohuen, ñam̃a ñeñt̃chaʼ ama atet̃ ap̃apahuoyaye, ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen, pocteñ. T̃arraña na noʼchñarpaʼ ama muenatenno oʼch cohuen es nep̃aʼ, ñeñt̃paʼ att̃epaʼt shecaʼneʼt̃. Napaʼ ama errot̃ nepeno, neñoteñ aña noʼpatenaya rromueñets ñeñt̃ara coñcheñets.
ROM 7:13 T̃eʼña sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añ ñoñets ñeñt̃ eʼñe otets cohuenpaʼ ñeñt̃epaʼtña yoʼpatatenaya rromueñets. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Añña ñeñt̃ yoʼpatatenaya rromueñets, ñeñt̃paʼ yoʼchñar. Ñam̃a Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ eʼñe cohuenpaʼ ñeñt̃ña oʼ aʼpot̃errnay yoʼchñar. Att̃ochña yeñoterr yoʼchñarpaʼ nanac sosey entapreteney Yompor.
ROM 7:14 Yapaʼ yeñoteñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ Partseshot̃ eʼñe cohuen anaret̃eñ, t̃arraña atet̃ ñerraʼm napaʼ arromñat̃ot̃a atet̃ nepena, c̈hocmach nep̃atseʼtyen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. Eʼñe atet̃ nepena ñerraʼmrrat̃eʼ aña netaruasateneʼ noʼchñar.
ROM 7:15 Ama neñoteñe esoʼmart̃eʼña atet̃ nepena, t̃arroʼmar amaʼt ñeñt̃chaʼ atet̃ oʼ nep̃ohuapaʼ amaʼt napaʼ amach eʼñe pocteyeʼ nenteñe. T̃arroʼmar amaʼt nemneñeñ añt̃eʼ atet̃ nep̃ohua ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, t̃arraña arepaʼtña att̃eyeʼ nepeno. Añepaʼt atet̃ nepen ñeñt̃ ama nemnenñe, ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayeʼ enteno Yompor.
ROM 7:16 Ñam̃a esempo oʼch nep̃ohua ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñeñt̃ amaʼt napaʼ ama nemnenñe, nañapaʼ neñoteñ att̃ot̃ña oʼ nat̃pareʼtua ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ eʼñe cohuen.
ROM 7:17 Ñeñt̃oʼmarña neñoteñ ñerraʼm esempo oʼ atet̃ nep̃ohua ñeñt̃ amaʼt napaʼ netsenaʼten, ñeñt̃paʼ neñoteñ ama eʼñe nayeʼ atet̃ petso. Añña atet̃ nep̃ateneʼ noʼchñar ñeñt̃ alloʼtsenara neyoc̈hro.
ROM 7:18 Napaʼ neñotena eʼñe att̃a eñalletñan, neyoc̈hroñapaʼ ama eñalle att̃och cohuen enten Yompor, amaʼt coñeʼt̃a. Amaʼt nemneñeñ oʼch atet̃ nep̃añ ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, t̃arraña ama errot̃ nepeñe atet̃ p̃atsa ñeñt̃ atet̃ cohuentetsa.
ROM 7:19 Ñeñt̃ atet̃ nepenapaʼ amaʼt napaʼ ama pocteyeʼ nenteñe. T̃arroʼmar amaʼt nemneñeñ oʼt̃eʼ atet̃ nep̃ohua ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, t̃arraña arepaʼtña att̃eyeʼ nepeno. Añach atet̃ nepena ñeñt̃ ama nemnenñe ñeñt̃ poʼñoc̈hpaʼ ama cohuenayeʼ enteno Yompor.
ROM 7:20 Ñeñt̃oʼmarña neñoteñ, ñerraʼm esempo oʼ atet̃ nep̃ohua ñeñt̃ amaʼt napaʼ ama nemnenñe, ñeñt̃paʼ neñoteñ ama eʼñe nayeʼ atet̃ petso. Añña atet̃ nep̃ateneʼ noʼchñar ñeñt̃ alloʼtsenara neyoc̈hro.
ROM 7:21 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ neñotena ñerraʼm esempo yemneñeñ oʼt̃eʼ atet̃ yep̃añ ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, t̃arraña yoʼchñar ñeñt̃ yeyoc̈hroʼtsenpaʼ c̈hocmach cot̃apeʼchateney ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor.
ROM 7:22 T̃arraña att̃o Yompor oʼ cot̃apeʼchaterrey cohuen yeyoc̈hropaʼ ñeñt̃paʼ alloch eʼñe yocsheññaña poʼñoñ.
ROM 7:23 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ yapaʼ yeñotena eñall poʼpoñ ñeñt̃ huomenc yepeneʼ yeyoc̈hro ñeñt̃ c̈hocmach eʼmoñeʼtenan ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchen cohuen Yomporecop. Ñam̃a yoʼchñar ñeñt̃ huomenc yepeneʼ yeyoc̈hropaʼ ñeñt̃ña nanac mopaʼteneʼ yechets.
ROM 7:24 ¡Ee-say! Nanac llequëñtsoʼtseney ya. Eseshaʼhuachcaʼ yaʼhuañam̃perreʼt̃eʼ yoʼchñar ñeñt̃ nanac yemueroc̈htateneʼ ñeñt̃chaʼ yanerreʼt̃eʼ rromueñtso.
ROM 7:25 Nanac neparasyosoʼteñ Yompor t̃arroʼmar neñoteññañ Puechemer ñeñt̃ Yepartseshar Jesucristo ñepaʼtña eʼñe yaʼhuañam̃perreʼ yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe yeyoc̈hropaʼ yemneñeñ oʼch yoct̃apeʼcherrñañeñ Yompor poʼñoñ, t̃arraña yoʼchñarñapaʼ ñeñt̃aña c̈hocmach yetaruasateneʼ eʼñe yechtso.
ROM 8:1 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ amach aʼcoñchataret̃eye amaʼt puesheñarrot̃eya ñeñt̃ey oʼ yeparrocmatera Cristo Jesús. Ñehua, ñeñt̃ey oʼ yeparrocmatera Cristo, ñeñt̃paʼ añ, att̃o oʼ cot̃apeʼchaterrey Parets Puecamquëñ, amaña añeyeʼ yoct̃apeʼchatenaye yoʼchñar ñeñt̃ yeyoc̈hroʼtsen.
ROM 8:2 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ atet̃ ñerraʼm napaʼ eʼñe neparrocmateñot̃ Cristopaʼ añña Parets Puecamquëñpaʼ ñeñt̃ña huomenc nepeneʼ neyoc̈hro, allochña napaʼ corretsanach t̃ayot̃eñ amaʼt ñam̃a errponohuañen. Att̃ot̃ña oʼ aʼhuañam̃perren att̃o noʼchñarpaʼ ñeñt̃a huomenc nep̃ayeʼt̃ neyoc̈hro, ñeñt̃chaʼ nanmayeñ rromueñtso, ñeñt̃ara coñcheñets.
ROM 8:3 Ñehua, añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ yetsotateneñpaʼ amach errot̃enot̃ aʼqueshp̃aterrye, t̃arroʼmar ya arromñat̃ey yoʼchñarpaʼ ama muenatenye oʼch atet̃ yep̃ohua ora ñeñt̃ atet̃ oteney añ ñoñets. T̃arroʼmar añ ñoñetspaʼ ama eñalle att̃och huomenc p̃onay yeyoc̈her eshecchaʼ yetsotue ora allpon ñeñt̃ atet̃ oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃ohueneñ. T̃arraña att̃o Yomporpaʼ ahuoʼt aʼpoctatuonay yoʼchñar ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a. Ñapaʼ ahuoʼt mueñonay eʼñe ña Puechemer ñeñt̃chaʼ eñalletostsa arr patsro eʼñe atet̃ ñerraʼm ya ñeñt̃ey arromñat̃ey, ñeñt̃ey ochñat̃ey. Allochñapaʼ ñach rromosets yoʼchñarecop; allochñapaʼ att̃och tsaʼtuonaya yoʼchñar. Att̃ochña aʼhuañam̃perrey att̃o yoʼchñara ñeñt̃a huomenc yepeneʼ yeyoc̈hro.
ROM 8:4 Atet̃ oʼ p̃onay Yompor att̃och t̃eʼ yapaʼ oʼch atet̃ yep̃a cohuen ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ, allohueney ñeñt̃ey atet̃ petsa atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñ, ñeñt̃ey oʼhuañ atet̃ yep̃atseʼtyesa ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtateney yoʼchñar ñeñt̃ yeyoc̈hroʼtsen.
ROM 8:5 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatenanet sosyaʼtsañ ñeñt̃ pueyoc̈hroʼtsenetpaʼ añachña eʼnenet ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtatenanet poʼchets. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatenanet Parets Puecamquëñpaʼ añchaʼña eʼm̃ñotenet ñeñt̃ atet̃ muenatenanet Parets Puecamquëñ.
ROM 8:6 T̃arroʼmar ñerraʼm añach yeʼnen ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechetspaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña yanerreʼ rromueñtso ñeñt̃ara coñcheñtso. T̃arraña ñerraʼm añ yeʼm̃ñoten ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñpaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña allochña yapaʼ corretsayach eʼñe cohuen yocsheñeshocmañen.
ROM 8:7 T̃arroʼmar ñerraʼm añach yeʼnen ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechetspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ yepena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ha yeʼmoñeʼteñ Yompor, ñeñt̃oʼmarña c̈hach yat̃pareʼteññañ poʼñoñ. Amach errot̃enot̃ yameʼñeroña Yompor ñerraʼm añach yeʼnen ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechets. Ñam̃a ñerraʼm att̃ach yepenapaʼ amach errot̃enot̃ yocshacheña Yompor.
ROM 8:9 T̃arraña sapaʼ ama añeyeʼ soct̃apeʼchatenaye sechets; añña soct̃apeʼchateneʼ Parets Puecamquëñ ñerraʼm poʼñoc̈h Puecamquëñpaʼ oʼ yec̈herra seyoc̈hro. T̃arraña ñerraʼm eseshas ama echenaye Cristo Puecamquëñ seyoc̈hropaʼ ñeñt̃esña poʼñoc̈hpaʼ ama puechemereyayso Yompor.
ROM 8:10 Ñehua, ya arromñat̃eypaʼ c̈hocmach yerroma arr patsro ochñartsoʼmarecop. T̃arraña ñerraʼm Cristo yec̈hena yeyoc̈hro yecamquëñot̃paʼ c̈hocmach yocrrena t̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteney.
ROM 8:11 Yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ahuoʼt tantaterran Puechemer ñeñt̃ Cristo Jesús poʼrromñot̃. Ñam̃a ñerraʼm Yompor Puecamquëñ yec̈hena ya yeyoc̈hro, amaʼt arromñat̃eypaʼ yapaʼc̈hoʼña tantatuerreychaʼ yerromñot̃. Parets Puecamquëñot̃ñapaʼ yocrraʼhuerrach, ñeñt̃ara Puecamquëñ ñeñt̃ yec̈hetsa t̃eʼ yeyoc̈hro.
ROM 8:12 Ñeñt̃oʼmarña masheñnesha ñam̃a noc̈hanesha, t̃eʼpaʼ añ eʼñe poctetsa oʼch eʼñe atet̃ yepena ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñ, ama pocteyaye oʼch atet̃ yepena ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney yechets.
ROM 8:13 T̃arroʼmar ñerraʼm alloʼna yocrraʼnena ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney yechetspaʼ ñerraʼm yerromapaʼ yechencaʼhuerrach yoʼchñarot̃, t̃arraña ñerraʼm Parets Puecamquëñot̃ oʼch yaʼypoʼñerr ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtateney yechetspaʼ yañapaʼ corretsayach.
ROM 8:14 T̃arroʼmar allohueney ñeñt̃ey eʼm̃ñoteneʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñ, ñeñt̃eyñapaʼ oʼ poʼñoc̈h puechemer perrey Yompor.
ROM 8:15 Ñeñt̃oʼmarña amach alla yem̃chaʼterrerro atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ñañrets, atarrchaʼ mechaʼtenan pamoʼmteʼ. T̃arroʼmar yapaʼ allempot̃eñ oʼ yaguërrñañ Yompor Puecamquëñ yañapaʼ oʼ puechemer perrey poʼñoc̈h. Ñeñt̃oʼmarña amach yem̃chaʼnañot̃eyeʼ yemaʼyocheñot̃paʼ oʼch yec̈horeʼch, oʼch yoch: “Apa.”
ROM 8:16 T̃arroʼmar ñeñt̃ara Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña yeñotateneʼ yeyoc̈hro poʼñoc̈hpaʼ oʼ puechemer perrey Yompor.
ROM 8:17 Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ att̃o oʼ puechemer perrey Yomporpaʼ yapaʼc̈hoʼña yagapapreterchaʼ Cristo ora ñeñt̃ allpon oʼpatatenya Yompor. Ñerraʼm c̈ho yemueroc̈hta Cristoʼmarecop t̃eʼ, atet̃ peʼt̃ ña atarr mueroc̈hteʼt̃ ahuat̃ añe patsro, esempohuañen yapaʼc̈hoʼña yecohuentapreterach.
ROM 8:18 Amaʼt yemueroc̈hetuanena añe patsro, ñeñt̃paʼ ama esoyeʼ nenteñe. T̃arroʼmar neñoteñ esempohuañenpaʼ ellochña nanac yecohuentapretera Cristo.
ROM 8:19 Amaʼt ora allpon ñeñt̃ yentyen arr patsro ñeñt̃ yec̈hcatua Yomporpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña elloña atarr cohueñet esempohuañenchaʼ Yomporpaʼ orrtatuerreychaʼ ñeñt̃ey oʼ puechemereshaʼ perrey, att̃och allempochña oʼch yecohuentapretera Cristo.
ROM 8:20 T̃arroʼmar ahuat̃ allempo at̃pareʼteʼt̃ Adán, Yomporñapaʼ ahuoʼt aʼhuañatan att̃o atarr sherb̃añ nanac ñeñt̃ ora allpon pueyec̈hcatar. Allempoñapaʼ oʼhuañ tama sherb̃aʼ. T̃arraña pueyec̈hcatarpaʼ ama errot̃ p̃o, t̃arroʼmar atet̃ muenen Yompor. T̃arraña amaʼt atet̃ p̃anetañpaʼ elloña t̃eʼpaʼ c̈hocma cohueñet att̃och esempohuañen Yomporpaʼ oʼch alla aʼcohuentatuerranet.
ROM 8:21 T̃arroʼmar ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsropaʼ atet̃ anaret̃et ñamet c̈hocmach mellashaʼtuet, allempoñapaʼ oʼhuañchaʼ sherbet. T̃arraña ñerraʼm esempohuañenchaʼ, ñeñt̃ey oʼ puechemer perrey Yompor oʼch yecohuentapretera Cristo, ñam̃a allempoña ora allpon Yompor pueyec̈hcatarpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼch alla aʼcohuentataret̃etuerret ñamet.
ROM 8:22 Yapaʼ yeñoteñ ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsropaʼ c̈hocma mueroc̈heʼtyenet amaʼt t̃emeʼttsen, t̃arroʼmar ama aʼcohuentatuaret̃terraʼ. Nanac llecanrroretyenet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ coyaneshaʼ ñerraʼm oʼ c̈hap allempoch cheyoreʼten nanacchaʼ atsotenana pueʼmar. Nanac llequëñtsoʼtsen t̃arrempohuach allempoch eñalletatuan pueʼmar. Allempoñapaʼ nanacchaʼ cosheñtsoʼtsen, t̃arroʼmar oʼ eñalletatuan pueʼmaret̃oll. Atet̃chaʼ perraña ñam̃a Yompor pueyec̈hcatarec̈hno, nanacchaʼ coshaʼrrterret esempohuañenchaʼ allempoch aʼcohuentataret̃etuerret.
ROM 8:23 Ama ñapt̃ayaya Yompor pueyec̈hcatar mueroc̈htetso. Yapaʼc̈hoʼña c̈hocma yemueroc̈hetyena arr patsro, amach eʼñeyeʼ yeñmateno yeyoc̈hro. T̃arraña amaʼt atet̃paʼ oʼ yechen Parets Puecamquëñ ñeñt̃ yec̈hetsa yeyoc̈hro ñeñt̃ ñanom apueney Yompor, allot̃ñapaʼ orameñ ñam̃a ñeñt̃ oʼpatatenya paʼnamen. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ esempohuañenpaʼ aphuerreychaʼ ora allpon ñeñt̃ oʼpatatenya. Ñeñt̃oʼmarña yecueñ esempohuañen Yomporpaʼ oʼch orrtatuerrnay ñam̃a att̃o yapaʼ oʼ puechemereshaʼ perrey. Allempoña ya yechetspaʼ aʼpoʼpoñetuerrnaychaʼ att̃ochña yecohuentapretera Cristo.
ROM 8:24 Allempot̃eñ oʼ yaguërrñañ Yompor Puechemer ñeñt̃ Cristo yapaʼ yeyemteññaña ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay esempohuañen. Ñeñt̃oʼmarña allempot̃eñ oʼ yaʼqueshp̃ataret̃terra c̈hocmach yecueñ esempohuañen allempoch aʼpoʼpoñetuerrnay yechets att̃ochña yecohuentapretera Cristo. Poʼñoc̈hpaʼ ama aʼpoʼpoñetuerrnayaʼ yechets, ñeñt̃oʼmarña t̃emeʼttsen yecueñ. Ñerraʼm oʼ aʼpoʼpoñetuerrnayeñ yechetspaʼ allempoñapaʼ amat̃eʼ palltenañe oʼch yeyemteññaña ñeñt̃ atet̃ muenateney ña.
ROM 8:25 T̃arraña ñerraʼm c̈hocma yeyemteña Yompor ñeñt̃ atet̃ oteney yeñoteñ atet̃chaʼña perrnay esempohuañen. Ñehua, amaʼt ama orrtenaʼ, t̃eʼpaʼ yeyemteñot̃ ñapaʼ eʼñepaʼchña yocsheñeshocmañen yecueñ. Amachña c̈ha yemuenmeʼchatsche.
ROM 8:26 Ñam̃a att̃ecma Yompor Puecamquëñ ñach yeyenpueneʼ ñerraʼm esempo ama errot̃ es apen yenteno. Ñehua, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allempo yellquëñeshaʼ yemaʼyochena ñatoʼ ama yeñoteñe eschaʼña yenam̃ña Yompor ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten ña. Allempoña Parets Puecamquëñpaʼ ñachña enamats yocop eʼñe puellcapreteñot̃ey ya, eʼñech pueʼnarñaʼteñot̃, amach c̈hoyeʼ eñoreno att̃oña enamatennay Yompor yocop.
ROM 8:27 T̃arraña Yomporpaʼ cohuennay allohueney ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro, ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ eñoteñ ñeñt̃ atet̃ enamuennay Puecamquëñ, t̃arroʼmar Puecamquëñpaʼ añach enamuennay ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor yocop ñeñt̃ey oʼ pueyochreshaʼ perrey Parets.
ROM 8:28 Ñam̃a amaʼt es yehuapoya, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ñach aʼpoctateneʼ yocop, allohueney ñeñt̃ey morrentenaya ña, ñeñt̃ey acraret̃ey oʼch atet̃ yepeññañ ñeñt̃ atet̃ muenen ña.
ROM 8:29 T̃arroʼmar allohueney ñeñt̃ey eʼñe eñotuayeʼt̃ Yompor ahuat̃, ñeñt̃eychaʼ ameʼñerraya esempo, ñañapaʼ cot̃apeʼcheʼt̃ ahuat̃ yocop ñeñt̃chaʼ atet̃ muenatey, allochñapaʼ yach cot̃apeʼcherrets cohuen att̃ochña yeyec̈hquërra eʼñe ora atet̃ ñerraʼm Puechemer ñeñt̃ Cristotets. Allochñapaʼ allohueney yepoʼnarchaʼ yepeñ Cristo amaʼt shontey ñeñt̃ey ameʼñetsa.
ROM 8:30 Ñehua, allohuen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼcheʼt̃ Yompor yocop ahuat̃paʼ allempoña ahuoʼt c̈hap allempoch c̈horeʼterrey oʼch yameʼñera. Allochña ñeñt̃ey ac̈horeʼtaret̃eypaʼ ñañapaʼ oten yocop eʼñoʼ pocteʼ enteney eʼñe yeyemteñot̃ Cristo. Allochñapaʼ allohueney ñeñt̃ey eʼñe pocteʼ enteney, Yomporñapaʼ oten yocop yecohuentapreteroʼch Cristo esempohuañen.
ROM 8:31 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas, Yomporpaʼ atarr cohuen morrentenya. Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ att̃o nanac morrentenya Yomporpaʼ amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ aʼhuañam̃peretoña att̃o morrentenya.
ROM 8:32 Eʼñe puemorrenteñot̃ey ya amaʼt eʼñe ña Puechemerpaʼ ama mopaʼtam̃pesye, elloña aʼrroyonay Puechemer ñach rromosets yocop allohuenacpay. Att̃o atarr morrentenya att̃oña yapaʼ yeñoteñ elloña att̃ecma esocmañenchaʼ apaʼyeney eʼñe allempot̃eñ apuerrey ñam̃a Puechemer Cristo.
ROM 8:33 Ñeñt̃ey acrerr Yompor ñeñt̃eychaʼ puechemer perr, amaʼt eseshaʼ muenenayeñ oʼch otteñeʼchenyetañ, t̃arraña ñeñt̃paʼ ama esoyeʼ yenteñe yocop, t̃arroʼmar Yomporpaʼ oten eʼñoʼ pocteʼ enteney. Amach errot̃enot̃ eseshaʼ yetsaʼtaterrayo yoʼchñar,
ROM 8:34 t̃arroʼmar Cristo Jesúspaʼ ña rromats yoʼchñarecop, elloña ñaña tanterrtsa poʼrromñot̃, ñam̃a t̃eʼpaʼ ña partsotapretenaya Pompor poʼcohuenrot̃; allot̃eñña ñapaʼ eñorena yocop Pomporesho att̃och es eʼñe aʼpoctatennay.
ROM 8:35 Atarr nanac morrentenya Cristo. Amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ puerratam̃pesyetoña att̃o nanac morrentenya Cristo. Ñam̃a amaʼt errot̃enoʼtsenya amach huañerroña att̃o nanac morrentenya Cristo. Amaʼtchaʼ añ yec̈hapoya mueroc̈hteñets, amaʼtchaʼ nanac llequëñtsoʼtseney, amaʼtchaʼ ñerraʼm esempo pueʼmoñeʼteñot̃etay cot̃areʼtenyet, amaʼtchaʼ ñerraʼm esempo yepalltaʼyena ñeñt̃chaʼ yerren, amaʼtchaʼ ñerraʼm esempo yepalltaʼyena ñeñt̃chaʼ yechorrena, amaʼt ñerraʼm esempo am̃chaʼnoc̈henoʼtseney, amaʼtchaʼ ñam̃a allempoch muetsayet, amach errot̃enot̃ puerratam̃pesyetoña att̃o nanac morrentenya Cristo.
ROM 8:36 Atet̃chaʼ perryetña ya esempo eʼñe atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño ñeñt̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. All anuaret̃ ñeñt̃ att̃o puesheñarr ñeñt̃ ameʼñatseʼt̃paʼ otaneʼt̃ Yompor, ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ot: Eʼñe yameʼñeñot̃ep̃ p̃apaʼ yellapeneʼt̃chaʼ eʼñe autsa yemtsanateʼ ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ. Ñetpaʼ eʼñe amtsen entenyet eʼñe atet̃ ñerraʼm carrnero ñeñt̃ c̈hocmach aneñet allchaʼ muetsanachet.
ROM 8:37 Amaʼt yemueroc̈hetuahuapaʼ elloña nanacchaʼ ahuamencat̃ perrey Cristo ñeñt̃ nanac amorrentña yenten.
ROM 8:38 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñoteñ, ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo Jesús ñeñt̃ Yepartseshar yepenpaʼ amaʼt errot̃enoʼtsenya amach errot̃enot̃ huañerroña ñeñt̃ att̃o nanac morrentenya Yompor. Amaʼt allempoch yerroma, amaʼt allempo ñam̃a yocrrenmeñpaʼ c̈hocmachña morrentenya. Amaʼt Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ huetsa pueʼntañot̃paʼ amach errot̃enot̃ puerratam̃pesyetoña ñeñt̃ att̃o morrentenya. Amaʼt ora allpon ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa, amaʼt ñam̃a ora allpon ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa arr patsropaʼ ñetpaʼc̈hoʼña amach errot̃enot̃ puerratam̃pesyetoña ñeñt̃ att̃o Yomporpaʼ nanac morrentenya. Amaʼt ñeñt̃chaʼ yehuapoya t̃eʼ amaʼt ñam̃a ñeñt̃chaʼ yehuapoya tsapat̃onet̃, ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach errot̃enot̃ aʼhuañam̃pesyetoña att̃o Yomporpaʼ atarr morrentenya.
ROM 8:39 Amaʼt errponenap̃aren yetuanena atarr eno, amapaʼ ñam̃a oʼpono patso amaʼt ñam̃a oño oʼpono, allpaʼc̈hoʼña amach errot̃enot̃ yesaʼnmoña att̃o Yomporpaʼ nanac morrentenya. Amaʼt ora allpon ñeñt̃ yec̈hcatua Yompor añe patsropaʼ ñetpaʼc̈hoʼña amach errot̃enot̃ aʼhuañam̃pesyetoña ñeñt̃ att̃o nanac morrentenya Yompor, allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Puechemer ñeñt̃ Cristo Jesús ñeñt̃ Yepartseshar yepen.
ROM 9:1 Ñam̃a ñeñt̃chaʼ notas t̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃, ama c̈hoyeʼ neshquënso, t̃arroʼmar napaʼ oʼ nameʼñera Cristo. Ñam̃a Parets Puecamquëñ ñeñt̃ yec̈hetsa neyoc̈hro, ñeñt̃ña eʼñe eñotenen ñeñt̃chaʼ atet̃ notas ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃.
ROM 9:2 Napaʼ atarr nanac nellquëña nemoʼnasheñneshaʼ ñeñt̃ara judioneshaʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ shontetañpaʼ ama ameʼñeñeto Cristo. Ñeñt̃a nenen neyoc̈hro att̃o atarr nellquënanet. Ñerraʼm errot̃enot̃ naʼqueshp̃atanet oʼt̃eʼ naʼqueshp̃aterranetañ. Amaʼt pocteʼ nenteñeñ oʼch naʼcmaret̃tañ nañeña att̃och nechenquërra allochñapaʼ amach nentere Cristo, ñerraʼm atet̃ nep̃apaʼ ñetpaʼ ñatoʼ oʼt̃eʼ naʼqueshp̃aterranetañ. T̃arraña amaʼt atet̃ nep̃atstañpaʼ amach errot̃enot̃ naʼqueshp̃aterraneto.
ROM 9:4 Ñam̃a namoʼtseshaʼ judioneshaʼ ñeñt̃ara israelenaʼtarneshaʼ ñeñt̃ acrañ Yompor ahuat̃ ñeñt̃chaʼ puechemereshaʼ p̃añ, ñam̃a ñetpaʼ c̈hocma entoñetañeʼt̃ Yompor poʼpartsoña ahuat̃. Ñam̃a ñet Yomporpaʼ c̈hocma aʼpoctatanetañeʼt̃ ahuat̃ att̃och c̈hocmach aʼnatenanet. Ñam̃a ñetpaʼ apanetañeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, ñeñt̃ña eñotatahueteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ara judioneshaʼ ñeñt̃ eñotayeʼt̃ att̃och nanac eʼñe coc̈hneshot̃ sherbeñetañ Yompor paʼpacllo. Ñam̃a ñeñt̃ara judioneshaʼ Yompor ahuat̃paʼ ahuoʼt otanetañ ñeñt̃chaʼ atet̃ apuerranet esempohuañen.
ROM 9:5 Ñam̃a ñeñt̃ ñanom yamoʼmtayñeneshañ yepeʼt̃ ñeñt̃ nanac sherb̃ayeʼt̃ Yompor ahuat̃paʼ ñetpaʼ ñeñt̃ara judioneshaʼ pamoʼtsnaʼtarneshañ. Ñam̃a amaʼt judionaʼtareshot̃paʼ ahuoʼt eñalletosa Cristo arr patsro ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac Partsotets ñeñt̃ pomnaren peneʼ allohuen esocmañen. Yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch t̃ayot̃eñ amaʼt errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore.
ROM 9:6 T̃arraña amaʼt allohuen judioneshaʼña amaʼtchaʼ ama ameʼñereto Cristopaʼ Yomporñapaʼ amach errot̃enot̃ huañerroña poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃ ahuat̃; ñeñt̃paʼ c̈hocmach etsota ñeñt̃ atet̃ otanet, t̃arroʼmar ñapaʼ ama puenesho poʼñoñ. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ israelenaʼtarpaʼ ama allohuenacmayeʼ Yomporenaʼtareyayeto.
ROM 9:7 Ñam̃a ora allpon poʼm̃renña Abrahampaʼ ama allohuenacmayeʼ poʼnoc̈h Abraham puechemer entapreteñe Yompor. “Aña eʼñe puechemer entapreteñ Yompor ñeñt̃ Isaac poʼm̃renña”, ñeñt̃ atet̃ otan Yompor Abraham ahuat̃.
ROM 9:8 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ allohuen Abraham poʼm̃reneñpaʼ ama allohuenacmayeʼ poʼñoc̈h puechemer penaneto Yompor. Añachña puechemer pen ñeñt̃ yemtenaya Yompor ñeñt̃ atet̃ otenanet.
ROM 9:9 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ atet̃ ahuat̃ Yomporpaʼ otan Abraham ñeñt̃chaʼ ap̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Tsapat̃ charo atet̃ ñerraʼm t̃eʼ añempo, oʼch nohuerra allempoñapaʼ pet̃apor Sarapaʼ cheyoreʼtchaʼ ñeñt̃paʼ asheñorrchaʼ ñeñt̃chaʼ Isaacatats.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan Abraham.
ROM 9:10 Elloña t̃eʼpaʼ oʼch alla neyerpaterrserr att̃o yatañ Isaacpaʼ ahuoʼt yoran Rebeca ñeñt̃chaʼ puet̃apor p̃aʼ. Ñam̃a allempo Rebecapaʼ t̃otana Isaac puechemer ñeñt̃ epueshaʼ Yomporñapaʼ otan Rebeca, atet̃ och: “Ñeñt̃chaʼ eñalletatsa ñanom pechoyorpaʼ añchaʼ pomnaren peneʼ ñeñt̃chaʼ eñalletatsa chentaʼ.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan Rebeca. Ñam̃a allempo ama eñalletenaʼ puechoyoreshaʼ Yomporñapaʼ ahuoʼt yeʼchoña pat̃err puechoyor ñeñt̃ muenen ña, amaʼt allempopaʼ ama es yec̈hcatenetaʼ amaʼt ñeñt̃ cohuen enten Yompor amapaʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye. Eʼñe att̃a ahuoʼt yeʼchana puesheñarr ñeñt̃ muenen ña; cheshat̃ollpaʼ ama pueyec̈hcateñot̃eyeʼ cohuen yeʼchyoña Yompor, t̃arroʼmar cheshat̃olleshaʼpaʼ ama es yec̈hcatenetaʼ amaʼt coñeʼt̃a. Att̃oña ahuoʼt etsota Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor: “Jacobpaʼ atarr nemorrenteña, paʼmoʼnasheñña Esaúpaʼ ama tama nemorrenteño.” Atet̃ p̃a att̃och yeñoch Paretspaʼ ña acrañtetsa ñapuet̃ añecop ñeñt̃ eʼñe yeʼchena ña.
ROM 9:14 T̃eʼña ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Yompor, ñeñt̃paʼ amat̃eʼ pocteyaye. T̃arraña oʼch notas ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor.
ROM 9:15 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ Moisés, ñeñt̃paʼ atet̃ och: “Ñerraʼm eseshaʼ neyeʼcha na ñeñt̃chaʼña neyenpaʼ. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ neyeʼcha na ñeñt̃chaʼña atarr nemorrentena.”
ROM 9:16 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ muenen Yompor ñeñt̃chaʼña aʼnatena, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. Ñeñt̃paʼ ama añot̃eyaye ñeñt̃ atet̃ yemnen ya acheñey, ñam̃a ama yaʼmueroc̈htameʼteñot̃a yeʼchenyoña Yompor. Eʼñechña puemuereñot̃a yeʼchenana erraʼtsen muenen ña.
ROM 9:17 Ñam̃a yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ Egipto. Ñeñt̃paʼ atet̃ otan am̃chaʼtaret̃ Faraón: “Na peneʼ, ñeñt̃ep̃ am̃chaʼtaret̃tetsa, att̃och peshoch norrtat nehuamenc acheñeneshesho. Att̃ochña ñetpaʼ oʼch serrpareʼtyesonet erracmañen att̃o na ñeñt̃en nanac ahuamencat̃tetsa.”
ROM 9:18 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ muenen Yompor oʼch aʼnatanetpaʼ ñeñt̃chaʼña aʼnatena. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ muenen Yompor oʼch echarrtenet pueyoc̈hreto, ñachña muenatenahuet.
ROM 9:19 T̃eʼña ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ: “Ñerraʼm Yompor ñach yemnateneʼ ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ñapaʼ, yapaʼ amach errot̃ yepe, ñeñt̃oʼmarña amat̃eʼ pocteyaye oʼch enteney yapaʼ amoʼ cohuenayayye, ñerraʼm ña yemnatateneʼ oʼch es atet̃ yep̃a.” Ñatoʼ sapaʼ att̃at̃eʼ soct̃apeʼchatseʼtyen seyoc̈hro.
ROM 9:20 T̃arraña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ, oʼch notas, Yomporpaʼ ama asasareʼtpahuoyaye. Ñatoʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃: Ñatoʼ eseshaʼpaʼ oʼch yec̈hcatan coyem̃ ñeñt̃ patsrroʼ. Ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ña, ñapaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ yec̈hcat. Ñatoʼ oʼch yec̈hcatan eprroga coyem̃, puerrogarrpaʼ atarrchaʼ cohuen, eʼñech cohuenot̃ sherbenan pamoʼmteʼ. Allot̃ñapaʼ ñeñt̃ aʼpchat patspaʼ oʼch alla yec̈hcaterranerr poʼprroguëñ puecoyem̃. Ñatoʼ ñeñt̃paʼ amach tama cohuenayeʼ pe, t̃arroʼmar ñeñt̃ yec̈hcateʼpaʼ ama mueno oʼch orrtach acheñeneshesho. T̃arraña coyem̃paʼ ñerraʼm eñorenañpaʼ amach sasareʼtanoña pamoʼmteʼ, amach oche: “Esoʼmart̃eʼ peyec̈hcaten atet̃, ama cohuenayeʼ pep̃aʼno.” T̃arroʼmar ñerraʼm pamoʼmteʼ muenets atet̃chaʼ p̃an puecoyem̃, coyem̃ñapaʼ amach errot̃ es p̃o. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Yomporpaʼ amaʼt errot̃en muenaʼ oʼch atet̃ p̃onay, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ ñocop, t̃arroʼmar Parets añecoppaʼ ña otets ñapuet̃. Ñam̃a yapaʼ amach yesasareʼche, t̃arroʼmar Paretspaʼ ama asasareʼtpahuoyaye.
ROM 9:22 Amaʼt att̃eñpaʼ elloña Yompor ahuat̃paʼ atarr ahuantaneʼt̃ att̃o nanac at̃pareʼcheʼt̃ ñeñt̃ oʼpateʼt̃ chenquëñets. Ñerraʼm ña muenatseñ eʼñe pocteñ att̃och tsaʼtaterranetañ eʼñe allempocma poʼyoroc̈henñot̃. Att̃ochña entatanetañ poʼhuamenc t̃arraña ama att̃eyeʼ p̃aneto, att̃aña ahuantaneteʼt̃ poʼchñaret.
ROM 9:23 Allochñapaʼ att̃och esempopaʼ c̈hap oʼch orrtaterrnay allohueney poʼcohuenña, ñeñt̃ey oʼ muererrya yam̃a, ñeñt̃ey ahuat̃ Yomporpaʼ cot̃apeʼchonayeʼt̃ yecohuentapreteroʼch esempohuañen.
ROM 9:24 Atet̃ ñerraʼm ya ñeñt̃ey judioneshay, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye, t̃arroʼmar ama judioneshayaya ñapuet̃ c̈horeʼtenoña Yompor ñeñt̃chaʼ ameʼñaya. Allohueneyña t̃eʼpaʼ oʼ c̈horeʼterrey oʼch eʼñe yameʼñaʼhuera.
ROM 9:25 Amaʼt atet̃ oteʼt̃eña Yompor ahuat̃, allempo otan Oseas ñach serrpareʼteʼ ñeñt̃ atet̃ och Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor: Amaʼt ñeñt̃ ama nechemereyaye t̃eʼpaʼ tsapat̃onet̃ñapaʼ eʼñech nechemer nep̃ohuerranet. Amaʼt poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama nemorrenteno t̃eʼpaʼ tsapat̃onet̃ñapaʼ eʼñech nemorrentuerranet ñamet.
ROM 9:26 Amaʼt eʼñe all ahuat̃ Yomporpaʼ otaneteʼt̃: “Sapaʼ ama nechemereyayso”, t̃eʼña allpaʼ oʼch eñotueret, t̃eʼñapaʼ eʼñoʼ puechemereshaʼ oʼ p̃ohuerranet Yompor, ñeñt̃ Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt ahuat̃a.
ROM 9:27 Elloña Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃paʼ ñapaʼc̈hoʼña atet̃ eñoseʼt̃, ñeñt̃chaʼ atet̃ perra israelenaʼtarneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Israelenaʼtarneshaʼpaʼ merenach nanac shonteʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ atet̃ yenteññañ ontap poʼmñer nanac shonteʼ. T̃arraña amaʼtchaʼ shontetañpaʼ amachña allohuenacmayeʼ aʼqueshp̃ataret̃terreto; patantaʼttsachña ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtsa.
ROM 9:28 T̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼñech tsaʼtatuerrana shonteʼ acheñ arr patsro ñeñt̃ atet̃ otaneʼt̃ ñeñt̃ eʼmayeʼt̃ poʼñoñ. Amach alloʼna ahuantaʼnenaneto poʼchñar.”
ROM 9:29 Ñeñt̃paʼ eʼñech atet̃ perra ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Isaías, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: Ñeñt̃ nanac Paretspaʼ ahuoʼt aʼqueshp̃aterrey amaʼt puesheñaʼttsot̃eya. Ñerraʼm ama atet̃ p̃aʼyeñepaʼ allohueneypaʼ eʼñech yocllaʼhuerrañ eʼñe poctacma, atet̃ p̃anet ahuat̃ allempo aʼcllatuaret̃ta allohuenet ñeñt̃ yec̈hatseʼt̃ añetso Sodomo ñam̃a Gomorro.
ROM 9:30 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye amaʼt ama eʼneñeto att̃och eʼñe pocteʼ entanet Yomporpaʼ ñetñapaʼ ahuepaʼt enteret ñeñt̃ eʼñe att̃o pocteʼ enteney Yompor allohueney ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña att̃o yeyemteña ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor.
ROM 9:31 T̃arraña judioneshaʼ amaʼt eʼneñetañ att̃och pocteʼ entenanet Yomporpaʼ t̃arraña ñetñapaʼ ama entereto, t̃arroʼmar aña eʼñe yemtenet oʼch eʼñe etsotuetañ ora allpon ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃tenet; t̃arraña ama es etsotuenaye ora allohuen.
ROM 9:32 Yeñoteñ ama enterreto att̃och pocteʼ entenanet Yompor, t̃arroʼmar ama yemteñeto Yompor ñeñt̃ atet̃ otenanet. Ñetpaʼ aña eʼñe yemtenet oʼch yec̈hcatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuen entenet ñet. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ p̃ohuet ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ, ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor ahuat̃: Napaʼ oʼch nemñanet puesheñarr ñeñt̃chaʼ atarr sherberrets all añetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Sión ñeñt̃ara Jerusaléñ. T̃arraña ñetpaʼ c̈hach tsenaʼchet. Puetsenaʼteñot̃etpaʼ oʼhuañ yemtennanet ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchatanetañ. T̃arraña amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya ñapaʼ ñetñapaʼ ellopaʼ amach alla es eʼnerreteʼt̃e. Ñeñt̃paʼ atet̃ tomaʼntachet ahuat̃: Cristopaʼ ñach anaret̃tatsa arr patso atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ atarrchaʼ sherben. T̃arraña judioneshaʼñapaʼ ama asherbenayeʼ eñcheto amaʼt mamesha, c̈ha ottet ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a epot̃oʼtatseʼtyeset ñesho ñeñt̃ atmaʼntataret̃ mapueʼ.
ROM 10:1 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, napaʼ neyoc̈hrocmañen nemneñ namoʼtseshaʼ ñeñt̃ara israelenaʼtarpaʼ oʼt̃eʼ queshp̃aʼhuerret ñamet. Ñeñt̃oʼmarña ñocpuetpaʼ c̈hocma nemaʼyocham̃penanet Yompor.
ROM 10:2 Napaʼ neñotenanetañ eʼñe poʼñoc̈h mueneñetañ oʼch eʼñe sherberet Yompor, t̃arraña amaʼt atet̃ muenenetañpaʼ poʼñoc̈hpaʼ ama c̈henanetoña pueyoc̈hreto ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ muenen Yompor.
ROM 10:3 Poʼñoc̈hpaʼ ama c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor atet̃chaʼ yep̃a att̃och pocteʼ enteney amaʼt eʼñe allohueney. Ñetpaʼ otenapuetañ eʼñe pueyec̈hcateñot̃et ñeñt̃ cohuen entenet ñetpaʼ Yomporñapaʼ pocteʼt̃eʼ entapretenanet. Elloña ñetpaʼ ama mueneñeto oʼch yemterrñañet ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor, ñeñt̃chaʼ att̃och eʼñe poʼñoc̈h pocteʼ enterrey ña.
ROM 10:4 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ huapa Cristo ñam̃a atet̃ oteney Yompor ñerraʼm yameʼñerrñaña Puechemer ñeñt̃ Cristotetspaʼ att̃ochña eʼñech pocteʼ enterreyña, amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya. Allochñapaʼ oʼhuañchaʼ aña yeyemtena oʼch atet̃ yep̃ohuen eʼñe cohuen ora allpon ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ att̃ochña pocteʼ enterryeñ Yompor.
ROM 10:5 Amaʼt Moiséspaʼ atet̃ oteʼt̃ ahuat̃: “Ñerraʼm yep̃ohuenach eʼñe poctacma ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ eshecchaʼña corretsayach errponohuañen.”
ROM 10:6 T̃arraña att̃och poʼñoc̈h pocteʼ enteney Yompor ñeñt̃paʼ eʼñech yeyemteñot̃ ña ñeñt̃ atet̃ oteney: “Amach yoct̃apeʼchatsto yeyoc̈hro, ñatoʼ est̃eʼ yepalltena t̃arroʼmar ama yepallteno oʼch ahuey ento att̃och yaʼsuater Cristo arr patsro.
ROM 10:7 Amaña yepallteno oʼch ahuey ñam̃a arromñat̃neshesho ñeñt̃ oʼponoʼtsaʼyen patso oʼch yetantateraʼ Cristo t̃arroʼmar ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ oʼ tanterra, ama arromñat̃eshoʼtsenayaye.”
ROM 10:8 T̃arroʼmar Yompor poʼñoñpaʼ atet̃ oten: “Añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra, ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye att̃och yenter, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñe yeshoʼtsen. Ñam̃a ama echarroyaye att̃och yeʼñoroña, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñe yeyoc̈hroʼtsen.” Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ oʼ neserrpareʼtatas atet̃ añ poctetsa oʼch yameʼñera Cristo.
ROM 10:9 T̃arroʼmar ñerraʼm c̈ho yeʼñorena att̃o Jesúspaʼ Yepartseshar yepeñ, ñam̃a ñerraʼm eʼñe yeyoc̈hrocmañen yameʼñeña att̃o Yomporpaʼ ahuoʼt tantater poʼrromñot̃paʼ, allochñapaʼ yapaʼc̈hoʼña aʼqueshp̃ataret̃eychaʼ.
ROM 10:10 T̃arroʼmar ñerraʼm yameʼñera Cristo yeyoc̈hrocmañen, Pomporñapaʼ eʼñech pocteʼ enteney, ñam̃a ñerraʼm c̈hochña yeʼñorena att̃o oʼ yameʼñera Cristo, att̃ochña yapaʼ aʼqueshp̃ataret̃eychaʼ.
ROM 10:11 Ñam̃a Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ ameʼñerraya Yomporpaʼ ñetña ellopaʼ amach alla es eʼnerreteʼt̃e.”
ROM 10:12 T̃arroʼmar ama judioneshayaya ñapuet̃ ameʼñenayoña Yompor. Amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye, ñetpaʼc̈hoʼña att̃ecma ameʼñeñet Yompor. T̃arroʼmar eʼñe pat̃rra Yepartseshar ñeñt̃ eʼñe allohuenacpay. Shonteʼch esocmañen apaʼyesuay amaʼt eseshaychaʼ ñeñt̃ey enamueneʼ.
ROM 10:13 T̃arroʼmar atet̃ oten Yompor poʼñoñ: “Allohuenot̃eypaʼ amaʼt erraʼtsenot̃eta c̈horeʼteʼ Yompor pueyoc̈hrocmañen att̃och aʼqueshp̃ataret̃terretpaʼ Yomporñapaʼ aʼqueshp̃aterranetchaʼ.”
ROM 10:14 T̃arraña amach errot̃enot̃ yec̈horeʼcheña Cristo ñerraʼm ama c̈ho yeyemteño. Ñam̃a amat̃eʼ errot̃enot̃ yeyemteroña ñerraʼm ama es yeʼmareʼtperro Cristocop. Ñam̃a amach errot̃enot̃ yeʼmareʼche ñerraʼm ama eñalle ñeñt̃chaʼ aʼpot̃eʼ poʼñoñ.
ROM 10:15 Ñam̃a amach errot̃enot̃ aʼpot̃eññañetoña Yompor poʼñoñ, ñerraʼm ama ña llesensenahueto. “Nanac cosheñtsoʼtseney ñerraʼm esempo huapa ñeñt̃chaʼ aʼpot̃oseʼ cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch yocsherra eʼñe cohuen yeyoc̈hro.” Añpaʼ allohua ñeñt̃ eʼñe atet̃ aquellcaʼhuaret̃ Yompor poʼñoño ahuat̃ot̃eñ.
ROM 10:16 T̃arraña amaʼt ñeñt̃ pueʼmaran Yompor poʼñoñ amaña allohuenacmayeʼ ameʼñereto añ cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃. Amaʼt atet̃ oteʼt̃ Isaías ahuat̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Ama Nompore eseshayeʼ ameʼñenayo ñeñt̃ atet̃ oʼ neserrpareʼtatuanet.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Isaías ahuat̃.
ROM 10:17 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ elloña napaʼ oʼch notas, eʼñe yeserrpareʼteñot̃ Cristo poʼñoñ, acheñeneshaʼñapaʼ oʼch eʼm̃ñoteñet. Allochñapaʼ eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃etpaʼ oʼch ameʼñeret Cristo.
ROM 10:18 Ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ judioneshaʼpaʼ ñatoʼ amat̃eʼ pueʼmareto añ cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃. T̃arraña napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈hcaʼye pueʼmaret t̃arroʼmar atet̃ oten Yompor poʼñoñ: Ñeñt̃ aʼpot̃eneʼ Yompor poʼñoñpaʼ oʼ eñotatyeset erracmañen arr patsro, oʼ epaʼhuamocha Yompor poʼñoñ errap̃aren.
ROM 10:19 T̃eʼña sapaʼ ñatoʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ judioneshaʼ ñeñt̃ara israelenaʼtarpaʼ ñatoʼ amat̃eʼ c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen Yompor. T̃arraña napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈hcaʼye eñoteñetañ Yomporñapaʼ oʼch ameʼñaterrana ñam̃a poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñehua, ñanompaʼ oʼch neyerpaterrsa ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Moisés. Moisés ahuat̃paʼ ahuoʼt quellcanet añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ och Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor: Napaʼ oʼch nameʼñatera poʼpoñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ sapaʼ att̃a senteñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama nechemereyeʼ nepenaneto ñam̃a att̃a senteñ ñerraʼmrrat̃eʼ ama es eñoteneto. T̃arraña napaʼ oʼch nameʼñatuerranet ñetpaʼ sañapaʼ eʼñe sempaʼteñot̃enpaʼ oʼch seʼmoñeʼterranet, t̃arroʼmar allempo ñetpaʼ oʼch nechemereshaʼ neperranet ñamet. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ och Yompor ahuat̃.
ROM 10:20 Allot̃paʼ ñam̃a Isaías ahuat̃ ñañapaʼ ama mechaʼtenano judioneshaʼ. Ñapaʼ ahuoʼt eñotatanet ñeñt̃ atet̃ och Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor: Poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye amaʼt ñetpaʼ ama eseshayeʼ neʼnenaye, ñetñapaʼ oʼ enterrnet. Amaʼt ama eseshayeʼ naʼp̃t̃oʼtenaye errot̃enent̃eʼña na ñeñt̃ atet̃ nepena, t̃arraña nañapaʼ oʼch neñotaterranet ñeñt̃ atet̃ nepena.
ROM 10:21 Ñam̃a ellonet̃ Isaíaspaʼ serrpareʼteʼt̃ atet̃chaʼ perra judioneshaʼ ñeñt̃ atet̃ eñorena Yompor ñocpuet, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor: “Napaʼ nellapeneʼt̃chaʼ c̈horeʼtameʼteneʼ añ acheñeneshar att̃och ñetpaʼ oʼch ameʼñerrnet. T̃arraña amachña eseshayeʼ nameʼñenayo, c̈hachña poʼpoñ entuennet allohuenet.”
ROM 11:1 T̃arraña amaʼt att̃eñ, napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈h Yomporpaʼ ama eʼñe poctacmoʼ aʼypoʼñaʼhuerrano pueyochreshac̈hno, ñeñt̃areta ñeñt̃et israelenaʼtarneshaʼ. Atet̃ ñerraʼm na, napaʼc̈hoʼña israelenaʼtaren t̃arroʼmar napaʼ poʼm̃renñen Abrahamañ ñeñt̃ara Benjamíñeñ mereñtsoren.
ROM 11:2 Yomporpaʼ ama aʼypoʼñaʼhuerrano pueyochreshac̈hno. Ñetpaʼ eʼñe eñotuaneteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃chaʼ pueyochreneshac̈hno p̃aʼ. Ñam̃a napaʼ neñoteñ amach aʼypoʼñaʼhuerraneto, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ Yompor poʼñoño amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Sapaʼ amaʼt seyerpuenoña ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Elías ahuat̃. Ñapaʼ ahuoʼt otteñeʼchan israelneshaʼ eʼñe puemaʼyocheñot̃ Yompor.
ROM 11:3 Ñeñt̃paʼ atet̃ otan Yompor ahuat̃: “Nompore, namoʼtseshaʼ ñeñt̃ara israelenaʼtarpaʼ epayeʼ muetsanatennapet ñeñt̃ p̃aʼm̃teneʼ peñoñ. Amaʼt ñam̃a Nompore ñeñt̃ altar ñeñt̃ allot̃ yesherbenpeñpaʼ oʼ eʼñe toreʼtatuonapet. Amaʼt napaʼ oʼ eʼñe napt̃am̃a ñeñt̃en p̃ameʼñenaya. Amaʼt t̃eʼ Nompore napaʼc̈hoʼña oʼpatennet ahuoʼch muetsanet nam̃a.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ otteñeʼchaneʼt̃ Elías pamoʼtseshaʼ Yomporesho ahuat̃.
ROM 11:4 Arrñapaʼ att̃o eñoranaʼtana Yompor Elías ñeñt̃paʼ atet̃ och: “Amacaʼ p̃apt̃ayaya ñeñt̃ep̃ nameʼñenaya, elloña eñallmeñ canc̈hrroch mil israelenaʼtarneshaʼ ñeñt̃ nameʼñenaya ñeñt̃ ama concorpanaʼtenanaʼ maʼyochaya ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ sochenet Baal. Ñetñapaʼ nenenanet ellonet̃ nocop.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ neyerpatensa atet̃ oteʼt̃ ahuat̃ Yompor allempo eñoranaʼtana Elías.
ROM 11:5 Ñam̃a atet̃ ñerraʼm t̃eʼpaʼ att̃ecma pena Yompor. Ama allohuenacmayeʼ aʼypoʼñenanetoña Yompor. Ñañapaʼ amaʼt puesheñaʼttsapaʼ ahuoʼt yeʼcherranet allochñapaʼ att̃ochña eʼñe puemuereñot̃anetpaʼ oʼch aʼqueshp̃aterranet.
ROM 11:6 T̃arraña eʼñe puemuereñot̃anet ahuoʼt aʼqueshp̃atanet. Amaña añot̃eyaye atto cohuen es yec̈hcatyenet ñet. T̃arroʼmar ñeñt̃ cohuen yec̈hcatyenet ñerraʼm allo aʼqueshp̃atenetañpaʼ Yomporña puemuereñapaʼ amat̃eʼ aʼqueshp̃atañeyeʼ yenteñe.
ROM 11:7 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ, israelenaʼtarpaʼ ama allohuenacmayeʼ enterreto ñeñt̃ eʼnenet. Ñehua, ñeñt̃ eʼnenetpaʼ ñeñt̃paʼ att̃och eʼñe pocteʼ enterranet Yompor. Puesheñaʼttsa enterreʼ ñeñt̃ yeʼchena Yompor. T̃arraña poʼpotantaññapaʼ ama entereto ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor ñeñt̃ att̃och eʼñe pocteʼ entuerrey t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈hocma echarrtenanet pueyoc̈hreto oʼch pet ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor.
ROM 11:8 Ñetñapaʼ oʼ eʼñe atet̃ p̃ohuet ñeñt̃ eʼñe atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Yomporpaʼ ñach ama muenatahueto oʼch es c̈hapahuet pueyoc̈hreto. Amaʼtchaʼ c̈ho es entenetañ ñeñt̃ atet̃ pena Yomporpaʼ amach c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Ñam̃a amaʼtchaʼ eʼm̃ñoteññañetañ Yompor poʼñoñpaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hreto amaʼt ahuat̃a ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Amaʼt t̃emeʼttsenpaʼ att̃ecma penet.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Isaías ñeñt̃chaʼ atet̃ perra judioneshaʼ.
ROM 11:9 Elloña Davidpaʼc̈hoʼña ñapaʼ atet̃ oteʼt̃ ahuat̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: Judioneshaʼpaʼ nanac aʼnateña Yompor. Shonteʼ esocmañen echenet ñeñt̃ alloch rrallmeʼchapretannenet. T̃arraña ñeñt̃paʼ c̈ha shequënanet t̃arroʼmar ñetpaʼ otenapuetañ Yomporpaʼ eʼñet̃eʼ pocteʼ entenanet. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña aʼchencaterrahuet. Att̃och eʼñe tsaʼtatuerranet.
ROM 11:10 Ellopaʼ alla oterrerr David ñocpuet, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: Arepaʼch es c̈hapahueto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor, att̃etach ñerraʼmrrat̃eʼ aporoʼyet̃ ñeñt̃ amach enteno. C̈hocmuepaʼch amueroc̈htataret̃tenet eʼñech att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ eñerr aʼmoʼcaʼnenahuet ñeñt̃ nanac amueroc̈htatañ.
ROM 11:11 T̃arraña amaʼt atarr at̃pareʼtena judioneshaʼ, napaʼ oʼch notas, amach eʼñe aʼypoʼñaʼhuereto poctacma Yompor. T̃arroʼmar eʼñe pat̃pareʼteñot̃et ñetpaʼ att̃oña Yomporpaʼ ahuoʼt ameʼñaterrana poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye att̃och aʼqueshp̃aterranet ñamet. Att̃ochña judioneshaʼpaʼc̈hoʼña eʼñe puempaʼteñot̃et Yomporpaʼ ñatoʼ oʼch alla ameʼñeret Yompor eʼñe cohuen.
ROM 11:12 Att̃o at̃pareʼtenan judioneshaʼ Yomporpaʼ poʼpoñec̈hnoña acheñeneshaʼ arr patsropaʼ ahuoʼt c̈hapanet att̃och ameʼñeret ñamet Yompor. Ñehua, att̃o amaʼt pat̃pareʼteñot̃etpaʼ yenpueñet poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye, yapaʼ yeñoteñ esempohuañen allempoch alla ameʼñaʼhueret Yomporpaʼ elloña pameʼñaʼhueñot̃etpaʼ nanacchaʼ yenpueret poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye.
ROM 11:13 Ñeñt̃paʼ atet̃ notenes ñeñt̃es ama judioneshayayso t̃arroʼmar napaʼ allsensaret̃en nach serrpareʼteneʼ Yompor poʼñoñ socop ñeñt̃es ama judioneshayayso. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nocshena, atarr cohuen asherben nenteñ ñeñt̃ atet̃ llesensenen Yompor.
ROM 11:14 T̃arroʼmar allochñapaʼ att̃och nameʼñatera ñeñt̃ amaʼt ama judioneshayaye. Att̃ochña ñatoʼ judioneshaʼ ñeñt̃ eʼñe namoʼtsnaʼtaranetpaʼ eʼñe puempaʼteñot̃et Yomporpaʼ oʼch alla mueneret oʼch ameʼñerret ello atet̃ sepena sa. Allochñapaʼ att̃ochña aʼqueshp̃ataret̃terret ñamet, amaʼt puesheñaʼttsot̃a.
ROM 11:15 T̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o Yomporpaʼ ahuoʼt aʼypoʼñan judioneshaʼ, ñeñt̃paʼ añecop att̃och amoʼtsterrana poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm esempohuañen allempoch judioneshaʼpaʼ oʼch alla ameʼñaʼhueret Yompor, att̃ochña oʼch alla aguërranet; ñetña allempopaʼ c̈hach otterret ñerraʼmrrat̃eʼ rromot̃ oʼ tantuerret.
ROM 11:16 T̃arroʼmar att̃o ñeñt̃ ñanom judioneshatatseʼt̃ ahuat̃paʼ ñetpaʼ anaret̃teteʼt̃ Partsocop, allochñapaʼ poʼm̃renñeneshaʼpaʼc̈hoʼña ñetpaʼ acraret̃terretchaʼ ñamet eʼñe att̃ecma. Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ pocrram̃ ñeñt̃ neteʼt̃ Partsocop. Ñeñt̃ ñenmat̃ pocrrametpaʼ ahuoʼch yoreñet coñeʼt̃ ñeñt̃ nanac cohuen ñeñt̃chaʼ nenet Yomporecop. Ñam̃a att̃o ñeñt̃ ñanom pocrram̃ yorenet Partsocoppaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen, añña allot̃ yoret pocrrametpaʼ ñeñt̃ña pocrramet orapaʼ eʼñech cohuenareʼ. Ñam̃a ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ pena tsachrec̈h. Ñehua, ñerraʼm erraʼtsen tsach ñerraʼm puerc̈hoc̈hno eʼñe cohuenareʼ puetacrec̈hnopaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ.
ROM 11:17 T̃eʼpaʼ ñeñt̃es ama judioneshayayso napaʼ oʼch notas, Yomporpaʼ ahuoʼt ellopaʼtetstatan patantarr judioneshaʼ ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ ña. Allochñapaʼ att̃och sapaʼ oʼch separrocmaterr epas ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ pena tsach ñeñt̃ otenet olivoch. Ñehua, judioneshaʼpaʼ ñetpaʼ att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ olivoch ñeñt̃ eʼñe cohuen narmets. T̃arraña ñatoʼ ñeñt̃ allpon puetaquërpaʼ ahuoʼt pechaʼtam̃p̃set ahuoʼt huaporeʼchet. Allochñapaʼ att̃och aʼtapaʼllateret epuet ñeñt̃ puetsat̃oʼmar olivochtaquër ñeñt̃ ama narmetsoyaye. Sa ñeñt̃es ama judioneshayaysopaʼ sapaʼ aña puetaquër sepeneʼ ñeñt̃ puetsat̃oʼmar olivochtaquër. T̃eʼñapaʼ oʼ aʼtapaʼllataterrset olivochtacro allot̃ apechaʼtaret̃ ñeñt̃ ahuaporeʼtaret̃. Allochñapaʼ att̃ochña sapaʼc̈hoʼña oʼch separrocmaterr epas ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor, ñam̃a att̃och sagapapreter Yompor paʼnateña ñeñt̃ atet̃ otaneʼt̃ Yompor judioneshaʼ paʼtañneshañ ahuat̃.
ROM 11:18 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ sapaʼ amach sañeña nanac asherben sentatsterro. Ñam̃a amach sotatsto oʼhuañt̃eʼ sherbenña añ judioneshaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya olivochtaquër ñeñt̃ ahuaporeʼtaret̃, t̃arroʼmar sapaʼ señochepaʼch allot̃caʼyeña huenaña sa sehuamenc tsachrec̈hot̃ ñeñt̃ atmaʼntataret̃ judioneshaʼ paʼtañneshañ ahuat̃. Ama att̃eyayso ñerraʼm ñeñt̃ eʼñe puetacres oʼch ahuamencat̃ sep̃oñ puerec̈h, t̃arroʼmar ama att̃eyaye, puerec̈hña eʼñe ahuamencat̃ sepeneʼña sa.
ROM 11:19 Ñeñt̃es ama judioneshayayso, sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ soʼt̃eʼña nanac sherbets ñeñt̃oʼmaroʼ Yomporpaʼ ahuoʼt pechaʼtam̃p̃san judioneshaʼ olivochtacrot̃ allochñapaʼ att̃oʼch sapaʼ oʼch eʼñe separrocmaterr.
ROM 11:20 T̃arraña napaʼ oʼch notas, amaʼt poʼñoc̈h oʼ aʼypoʼñaret̃ta judioneshaʼ añecopña aʼypoʼñaret̃terret eʼñe pat̃pareʼteñot̃et Yompor. Ñehua, t̃eʼña sapaʼ eʼñe seyemteñot̃a Yompor oʼ separrocmaterr sa. Ñeñt̃oʼmarña oʼch notas, amach sommoʼchatsto, eʼñepaʼchña sem̃chaʼnaʼteñot̃ sameʼñeña Yompor.
ROM 11:21 T̃arroʼmar att̃o Yomporpaʼ ahuoʼt huaporeʼtan olivochtaquër ñeñt̃ eʼñe puetacra ñeñt̃ tomaʼntenaya judioneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñenayo ña, sapaʼc̈hoʼña ñerraʼm att̃ach sepena sam̃apaʼ ahuaporeʼtaret̃eschaʼ sam̃a.
ROM 11:22 Señochepaʼch poʼñoc̈h Yomporpaʼ atarr cohuen amueraña. T̃arraña amaʼt amuerañañpaʼ ama allocchamaʼmetsoyaye, t̃arroʼmar ñapaʼ c̈hocmach tsaʼtaterrana ñeñt̃ ama ameʼñenayo ña. Ñerraʼm c̈hocmach seyemteña att̃o nanac muerensa ñañapaʼ eʼñech cohuen entenes. Ñerraʼm amach atet̃ sep̃opaʼ sapaʼc̈hoʼña ahuaporeʼtaret̃eschaʼ atet̃ ñerraʼm tsachtaquër.
ROM 11:23 Ñam̃a amaʼt judioneshaʼ ñeñt̃ aʼypoʼñaret̃tetsapaʼ ñerraʼm oʼch alla ameʼñaʼhueret Yompor, ñañapaʼ oʼch alla parrocmataterranet poʼpocheño. T̃arroʼmar Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃, ña poʼhuamencot̃paʼ oʼch alla parrocmataterranet poʼpocheño.
ROM 11:24 T̃arroʼmar sa ñeñt̃es ama judioneshayayso Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñch oʼch parrocmataterres, amaʼt sapaʼ atet̃ entenes ñerraʼmrrat̃eʼ nanac allap̃aroʼtsenes atet̃ pena ñeñt̃ puetsat̃oʼmar olivoch. Ñam̃a sapaʼ apechtacreʼcharet̃es poʼpchañot̃, ñañapaʼ ahuoʼt aʼparrocmaterres olivochtacro ñeñt̃ narmets olivoch amaʼt sapaʼ ama eʼñe puetacreyayso ñeñt̃ narmets olivoch. Att̃o pocteʼ eñch Yompor ñeñt̃ atet̃ p̃onas sa, elloña judioneshaʼpaʼ nanacchaʼ cohuen enterranet oʼch alla parrocmataterranet, oʼch alla puetaquër p̃aterranet olivoch ñeñt̃ eʼñe ño puetaquër.
ROM 11:25 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ neñotatas ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ ama eñotpahuoyaye. Ñeñt̃es ama judioneshayayso napaʼ nemneñ oʼch eʼñe señoch allochñapaʼ att̃och amach sotap̃saʼtatsto sapaʼ atarroʼ es señoten. Ñeñt̃ atet̃ at̃pareʼtena patantarr israelenaʼtarpaʼ ñeñt̃paʼ mamecpa atet̃ muenatenanet Yompor t̃arrempohuach allempoch eʼñe etsotua att̃och ameʼñaʼhuerra allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye.
ROM 11:26 Allempochña allohuen israelenaʼtarneshaʼpaʼ aʼqueshp̃ataret̃terretchaʼ ñamet. Oʼch etsoterra eʼñe atet̃ aquellcaʼhuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor: Ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃aterrahuetpaʼ huapach. Arrot̃chaʼ huapa ñeñt̃ anetserpaʼ añ paʼsoʼcheñ Sión. Ñeñt̃oʼmarña pamoʼtsnaʼtarchaʼ p̃osan israelenaʼtarneshaʼ. Oʼch huapapaʼ aʼhuañam̃perranchaʼ Jacoboñ poʼm̃reneñ ñeñt̃ att̃o nanac at̃pareʼteñet Yompor.
ROM 11:27 Allempochña nahuanmam̃perranet poʼchñaretpaʼ allempochña etsoterra ñeñt̃ atet̃ notaneteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ neperranet esempo. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot Yompor ahuat̃.
ROM 11:28 T̃arraña t̃eʼ Yomporpaʼ atet̃ entenanet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneto oʼch ameʼñeññañet poʼñoñ ñeñt̃ alloch poʼñoc̈h yequeshperra. T̃arroʼmar atet̃ pena allochñapaʼ oʼch saʼqueshp̃ataret̃terra sam̃a ñeñt̃es ama judioneshayayso. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuat̃ot̃eñ acraneʼt̃ judioneshaʼ ñeñt̃chaʼ atarr morrentena t̃arroʼmar ñeñt̃ paʼtañneshañ peteʼt̃paʼ ña aʼcrahueteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃chaʼ atarr morrentena.
ROM 11:29 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ. Atet̃ otaneteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃chaʼ oʼpataterranetpaʼ eʼñech etsotuerra. Ñam̃a atet̃ otaneteʼt̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ c̈horeʼterranet att̃och eʼñe ameʼñaʼhueretpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech etsotuerra.
ROM 11:30 Ahuat̃ sapaʼ atarr sat̃pareʼcheʼt̃ Yompor, t̃eʼñapaʼ judioneshaʼ atet̃ petsa atet̃ sat̃pareʼteʼt̃ sa ahuat̃. T̃arraña t̃eʼpaʼ allempo at̃pareʼta judioneshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ att̃och Yomporpaʼ oʼch muererrsa sam̃a.
ROM 11:31 Ñam̃a t̃eʼpaʼ att̃o judioneshaʼ att̃ecma at̃pareʼteñet Yompor atet̃ sat̃pareʼcheʼt̃ sam̃a ahuat̃, ñetpaʼc̈hoʼña muererranetchaʼ atet̃ muerensa sam̃a t̃eʼ.
ROM 11:32 T̃arroʼmar atet̃ penaña Yompor. Ñapaʼ muenatenan ora paʼnamen acheñ oʼch at̃pareʼtyeñet allochñapaʼ att̃ochña ellopaʼ oʼch alla muererraneterr allohuenet.
ROM 11:33 Yomporpaʼ puemorrenteñot̃paʼ esocmañen apaʼyeney, ñeñt̃ara Parets ñeñt̃ atarr eñotañtetsa. Shonteʼ esocmañen eñoten paʼnamen. Ya arromñat̃eypaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yeñotuoñeña ñeñt̃ atet̃ penaña ña. Ñam̃a amaʼt mameshapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ c̈haponayoña ya yeyoc̈hro ñeñt̃ ora allpon ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyen ña.
ROM 11:34 “T̃arroʼmar yapaʼ amaʼt puesheñarrot̃eya amat̃eʼ errot̃enot̃ yeñotuoña ora ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen Yompor. Ñam̃a yapaʼ amaʼt puesheñarrot̃eya amat̃eʼ errot̃enot̃ yoct̃apeʼchacheña Parets.
ROM 11:35 Ñam̃a yapaʼ amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yetsaʼchoña Yompor att̃och aphuerrey ñeñt̃ yemnen ya.”
ROM 11:36 T̃arroʼmar amaʼt allohuen ñeñt̃ allpon es eñalletyetsa eʼñe Yomporeshot̃ecma huena, eʼñe ña poʼhuamencot̃ eñalletena, ñam̃a eʼñe ñocop yec̈hcatue. Eʼñepaʼch yaʼyeʼchoc̈htateññañ t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore.
ROM 12:1 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, att̃o Yomporpaʼ atarr muerenya, yapaʼ añ eʼñe poctetsa oʼch yaphuer Yompor yechets. Oʼch yaphuer allohuen yechets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ muetseteʼt̃ ahuat̃ Yomporecop ñeñt̃chaʼ nenet ñocop. T̃arraña ya yechets eʼñech bet̃nat̃ot̃ yaphuer Yompor t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñech ñocpa, ñeñt̃chaʼ nanac coshateneʼ ña. Att̃ochña eʼñech yeyoc̈hrocmañen cohuen yoct̃er Yompor.
ROM 12:2 Allochñapaʼ amach alloʼna atet̃ es yep̃atseʼtyesneno ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hen ya añe patsro, ellochña yoct̃apeʼcherr etserra att̃och etserrataterrnay Yompor yoct̃ap̃ña. Att̃ochña eʼñe cohuen señoch erraʼtsent̃eʼña muenen Yompor ñeñt̃ eʼñe cohuen enten ña, ñam̃a ñeñt̃chaʼña coshateneʼ eʼñe poctacma.
ROM 12:3 Yompor puemuereñot̃enpaʼ ahuoʼt llesensenen att̃och nach t̃orretsa ñocop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach sentatsto sañeña ñeñt̃esoʼ ello nanac sherbets. Añchaʼña pocteʼ sentena allpon sesherben att̃o puesheñaʼttsos Yomporpaʼ ahuoʼt apaʼyesas att̃och eʼñe seyemteñot̃ set̃orraʼyesa ñocop.
ROM 12:4 Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ pena yechets. Ñehua, yechetspaʼ ama eʼñe pat̃rrayaya, atet̃ ñerraʼm yeclleʼ ñam̃a yot ñam̃a yetac. Ñam̃a ama eʼñe pat̃rrayaye sherbenye, eʼñe poʼpoñeʼttsocma sherbeney. T̃arraña amaʼt poʼpoñeʼttsocma sherbeneypaʼ eʼñe yocma yechets yep̃ohueñ, t̃arroʼmar eʼñe pat̃rra yechets atet̃ petsa.
ROM 12:5 Ñam̃a att̃ecma yepena allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo. Amaʼt shonteyeñ ñam̃a amaʼtchaʼ poʼpoñeʼttsocma yet̃orraʼyesa ñocoppaʼ ñañapaʼ eʼñech pat̃rra enteney, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe poʼchets peney. Att̃ochña eʼñech yeparrocmaten eʼñe puesheñaʼttsoy epay Cristo. Att̃oña eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ oʼch yeparrocmatuahua allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo.
ROM 12:6 Eʼñech poʼpoñeʼttsocma yet̃orraʼyena Yomporecop, t̃arroʼmar ñapaʼ ahuoʼt apaʼyesey eʼñe poʼpoñeʼttsocma ñeñt̃chaʼ atet̃ yesherbeʼ eʼñe cohuen. Ñehua, ñerraʼm añ apueney alloch yaʼpot̃oñ poʼñoñpaʼ yaʼpot̃epaʼch errponchaʼ yemtatenya.
ROM 12:7 Amapaʼ ñerraʼm añ apueney att̃och yesherbeʼ poʼpsheññec̈hno eʼñepaʼchña cohuen yesherbenanet. Amapaʼ ñerraʼm añ apueney att̃och yeyc̈hateñ poʼpsheññec̈hno eʼñepaʼchña cohuen yeyc̈hatyenanet.
ROM 12:8 Amapaʼ ñerraʼm añ yeñoten att̃och yoct̃apeʼchatyesanet ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, eʼñepaʼchña cohuen yoct̃apeʼchateñ acheñeneshaʼ. Amapaʼ ñerraʼm añ yeñoten att̃och es yapaʼyes acheñeneshaʼ ñeñt̃ es palltaʼyetsapaʼ eʼñepaʼchña yeñmañeshocmañen es yapaʼyenanet, amachña c̈ha yempaʼtanaʼtatsche. Amapaʼ ñerraʼm añ yeñoten att̃och yaʼm̃chaʼtaret̃tena, eʼñepaʼchña yocsheñeshocmañen yaʼm̃chaʼtaret̃tena, amachña c̈ha yemuenmeʼchatsche. Amapaʼ ñerraʼm añ yeñoten att̃och yeyenpueʼ ñeñt̃ mueroc̈htetsa, eʼñepaʼchña yocsheñeshaʼ yeyenpuenanet.
ROM 12:9 Amorrentannaʼtpahuepaʼch yentannena eʼñe yeñmañeshocmañen. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor oʼch eʼñe yaʼmñechya nanac att̃och yaʼypoʼñeʼ. T̃arraña allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yomporpaʼ amach c̈ha yaʼypoʼñatsche.
ROM 12:10 Ñam̃a añ poctetsa amorrentannaʼtpoʼch yentannena allohueney atet̃ ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe yemoʼnasheñ yep̃annena. Oʼch atet̃ yeñch poʼpsheñeñ ñapaʼ atarr sherben, amachña yañeña nanac asherben entetso.
ROM 12:11 Amach c̈ha sec̃llanaʼtatsto t̃orraya ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Añchaʼña eʼñech seyoc̈hrocmañen sesherbeʼ Yepartseshar att̃o ahuamencat̃ penes Parets Puecamquëñ.
ROM 12:12 Ñam̃a eʼñepaʼch socshena t̃arroʼmar yapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ yecuenña ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor. Ñam̃a ñerraʼm esempo huaponasa mueroc̈hteñets eʼñepaʼchña saʼhuanteʼ. Ñam̃a c̈hocmuepaʼchña semaʼyocheña Yompor.
ROM 12:13 Ñam̃a ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Yompor ñerraʼm esempo es palltaʼyenet, sañapaʼ sapaʼyesanetchaʼ ñeñt̃ palltaʼyenet. Ñam̃a eʼñepaʼchña cohuen sagapannena sepacllo.
ROM 12:14 Ñam̃a añ poctetsa oʼch senamoñ Yompor att̃och aʼnatana ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ. Amachña c̈ha sarrnomareʼtatscho.
ROM 12:15 Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ atarr coshetsa, sapaʼc̈hoʼña socshapretanetepaʼch. Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ yahuetsa puellquëñot̃, sapaʼc̈hoʼña sellcapretanetepaʼch.
ROM 12:16 Amachña c̈ha atsrreʼmoc̈hen sentannaʼteno. Ñam̃a amach aña seʼnatsto att̃och sommoʼchena. Añchaʼña pocteʼ senten oʼch seyemteña ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto. Ñam̃a amach sentatsto sañeña, soʼña eʼñe sapuet̃ atarroʼ es señoten.
ROM 12:17 Ñam̃a ñerraʼm poʼpsheñeñ errot̃en p̃aspaʼ sapaʼ amach setsaʼtatatsche amaʼt coñeʼt̃a. Sapaʼ añchaʼña eʼñe semaʼyoc̈hra ñeñt̃ c̈hocma sepena ñeñt̃ cohuen enten allohuen acheñeneshaʼ.
ROM 12:18 Eʼñe puesheñaʼttsospaʼ c̈hochña seʼnyes ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃aʼyes ñeñt̃ pocteʼ enten allohuen acheñeneshaʼ; att̃ochña eʼñe cohuen sentannena. Allochñapaʼ oʼch socrrena eʼñe cohuen muechet̃ eʼñe sagattsa ñeñt̃ parroʼmarneshas.
ROM 12:19 T̃eʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemorrenteñot̃espaʼ oʼch notas, ñerraʼm esempo poʼpsheñeñ errot̃ p̃aspaʼ sañapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach setsaʼtatatsche. Añchaʼña semnat Yompor att̃o ñapaʼ tsaʼtaterranetchaʼ. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Allempo atet̃ otaneteʼt̃ Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Napaʼ naña ñeñt̃en atsaʼtatañen, napaʼ nach tsaʼtatuerrahuet.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Yompor.
ROM 12:20 Añchaʼña atet̃ sep̃oñ ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ eʼñe atet̃ oteney Yompor poʼñoñ. Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ ñerraʼm esempo cheporrenapaʼ sañapaʼ sapepaʼch ñeñt̃chaʼ rraʼ. Ñam̃a ñerraʼm esempo oñpaʼten sañapaʼ sapepaʼch ñeñt̃chaʼ orr. Ñerraʼm atet̃chaʼ sepeʼpaʼ ñañapaʼ oʼch penquëna nanac. Atarrchaʼ atserr eʼman att̃o penquëna. Allempoñapaʼ ñatoʼ eʼñe puepenquëñot̃paʼ ñeñt̃chaʼña cot̃apeʼchaterreʼ cohuen.”
ROM 12:21 Ñeñt̃oʼmarña notas, ñerraʼm esempo poʼpsheñeñ errot̃ p̃aspaʼ sapaʼ amach sañeña muenatstaye oʼch alla setsaʼtatera. Añchaʼña atet̃ sep̃aʼ ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa. Ñerraʼm atet̃ yepenapaʼ eʼñe yepeñot̃ cohuenpaʼ oʼch yaʼhuañat ñeñt̃ ama cohuenayaye.
ROM 13:1 Ñam̃a añ poctetsa eʼñe puesheñaʼttsoypaʼ oʼch yameʼñya ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen gobiernoʼ. T̃arroʼmar amach eñallñeña ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃etyetsa ñerraʼm ama Yompor muenatenahueto oʼch atet̃ pet. T̃arroʼmar ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa arr patsropaʼ ñetpaʼ Yompor muenatenahuet oʼch atet̃ pet.
ROM 13:2 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ at̃pareʼteneʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsro ñapaʼ añeʼna at̃pareʼten Yompor, t̃arroʼmar Yomporpaʼ ña muenatenahuet oʼch am̃chaʼtaret̃etyenet arr patsro. Ñam̃a ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsro ñapaʼ eʼñe ñañeña pat̃pareʼteñot̃ atsaʼtataret̃tach.
ROM 13:3 Ñam̃a ñerraʼm c̈hocma yep̃aʼyen ñeñt̃ cohuen enten am̃chaʼtaret̃paʼ amach am̃chaʼnoc̈henayeʼ yenteñeña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa, t̃arroʼmar eʼñe att̃ot̃apaʼ amach errot̃ p̃aʼye. T̃arraña ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ ñeñt̃ atet̃ muenen am̃chaʼtaret̃paʼ ñetñapaʼ atarrchaʼ am̃chaʼnoc̈hen enteñetña am̃chaʼtaret̃ t̃arroʼmar am̃chaʼtaret̃paʼ c̈hocmach tsaʼtaterranaña ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ ña. Ñehua, ñerraʼm ama semno oʼch am̃chaʼnoc̈hen señch am̃chaʼtaret̃paʼ eʼñechña cohuen es sep̃aʼyen, att̃ochña am̃chaʼtaret̃paʼ eʼñech cohuen entenes, amach errot̃ p̃aso amaʼt mamesha.
ROM 13:4 T̃arroʼmar ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsropaʼ añ t̃orrenet ñeñt̃ atet̃ muenatenanet Yompor, allochñapaʼ att̃och aʼpoctatenet eshecchaʼ eʼñe cohuen yocrrena arr patsro. T̃arraña ñerraʼm añ atet̃ sepen ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ pocteʼñac̈hoʼña allochñapaʼ att̃och sem̃chaʼteñ am̃chaʼtaret̃, t̃arroʼmar ñapaʼ ama orrena am̃chaʼtaret̃teno, c̈hocmach tsaʼtatana ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ. T̃arroʼmar ñapaʼ Yompor muenateneʼ ñapaʼ ñach tsaʼtatenaya allohuen ñeñt̃ atet̃ peneʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye.
ROM 13:5 Ñeñt̃oʼmarña añ pocteʼ oʼch yameʼñya ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsro, allochñapaʼ att̃och amach tsaʼtaterrye Yompor eʼñe ya yat̃parñot̃. Elloña ñeñt̃ atet̃ yameʼñena, t̃arroʼmar eʼñe yeyoc̈hropaʼ yeñotena ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ oʼch eʼñe yameʼñena.
ROM 13:6 Ñeñt̃oʼmarña ñam̃a añ poctetsa oʼch yetsaʼta impuesto, ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñoñets ñeñt̃ cobrenyet am̃chaʼtaret̃eshot̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa añ patsro, ñeñt̃paʼ atet̃ muenatenanet Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ t̃orrenet ñeñt̃ poʼtaruas penet.
ROM 13:7 C̈hocmach setsaʼta allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñoñets att̃o cobrenyet atet̃ ñerraʼm allpon quelle ñeñt̃ enamueney am̃chaʼtaret̃neshaʼ atet̃ ñerraʼm impuestoc̈hno, c̈hocmach setsaʼcha. Ñam̃a acheñ ñeñt̃ am̃chaʼnaʼtpoʼ entenetpaʼ c̈hocmuepaʼch sem̃chaʼnaʼtueñ. Ñam̃a acheñ ñeñt̃ atarr amorrentaret̃apaʼ c̈hocmuepaʼch semorrentueña.
ROM 13:8 Amach eseshaʼ seteb̃atsto, amaʼt puesheñarra. Añchaʼña sep̃a ñeñt̃ poctetsa socop, oʼch semorreñcha samoʼts. T̃arroʼmar ñerraʼm eʼñe yemorrenteña yamoʼtspaʼ att̃ochña yetsotua ora Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ yepenanet eʼñe cohuen.
ROM 13:9 Atet̃ ñerraʼm pat̃err ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amach sechtapretannaʼtatsto set̃apor.” Poʼpoñ ñoñetspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amach semtsannaʼtatsto.” Poʼpoñpaʼ atet̃ oten: “Amach setyesatsto”; poʼpoñpaʼ atet̃ oten: “Amach setomaʼtam̃p̃satsche samoʼts.” Poʼpoñpaʼ atet̃ oten: “Amach seyeʼchapretannaʼtatsto”, ñam̃a eñall poʼpoñec̈hno ñoñets ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney. Allohuen añ ñoñets amaʼt poʼpoñeʼttsocma atet̃ yec̈hatenyeñ, t̃arraña poʼñoc̈hpaʼ eʼñe pat̃rra oteney, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: “Atarrepaʼchña yemorrenteña yamoʼts eʼñe atet̃ atarr yemorrentena yañeña.” Ñerraʼm c̈hocma yemorrenteña yamoʼtspaʼ allempoña poʼñoc̈hpaʼ yetsotuach ora allohuen ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyeney poʼpoñeʼttsocma ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃.
ROM 13:10 T̃arroʼmar ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma yemorrenteña yamoʼtspaʼ amach yemno oʼch errot̃ yep̃anet t̃eʼt c̈ha yellcatenanet. Añec̈hno atet̃paʼ ama morrenteñtsoyaye. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma yemorrenteña yamoʼtspaʼ ñeñt̃paʼ att̃ochña eʼñe yetsotua ora allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ Yomporeshot̃.
ROM 13:11 Atet̃chaʼ sep̃ohua ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas, t̃arroʼmar yeñoteñ oʼ c̈hapmoch allempoch huerra Cristo, ñeñt̃oʼmar socoppaʼ añ poctetsa oʼch alla setanterra Cristocop amachña sec̃llañot̃a es sep̃aʼyeno atet̃ ñerraʼm c̈ha semuen. T̃arroʼmar ahuañmoʼcha allempo ñanom yameʼñera Cristopaʼ allempo atarr atomat palltenmeñ att̃och yaʼqueshp̃ataret̃terra. T̃arraña t̃eʼpaʼ ama atarr atomatmeñeyaye. Oʼ mameshamerra att̃och yaʼqueshp̃ataret̃terra.
ROM 13:12 Arr patsropaʼ eñall shonteʼ sosyaʼtsañec̈hno. Ñatoʼ oʼch yetmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yapaʼ checmeta yeyc̈hena. T̃arraña t̃eʼpaʼ eʼñe atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ metuamoch checmeteʼ oʼ puetarenmoch, t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ oʼ c̈hapmoch allempoch huerra Cristo. Ñeñt̃oʼmarña añ poctetsa oʼch yesuanom allohuen ñeñt̃ ama cohuenayaye ñeñt̃ atet̃ atmaʼntataret̃ checmeteʼ. Añchaʼña atet̃ yep̃aʼyen ñeñt̃ cohuen enten Yompor ñeñt̃ atet̃ atmaʼntataret̃ puetareʼ. Att̃ochña yet̃orrena Yomporecop atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yec̃llarena ñocop.
ROM 13:13 Añepaʼchña yep̃aʼyen cohuen ñeñt̃ atet̃ penet yet̃o, ñeñt̃ ama apencoc̈henayaye ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼm ñeñt̃ atet̃ penet tsapo. Amach yoct̃apretatsto all nanac coshena aposañet̃ec̈hno, eʼñe porrareʼteñot̃et all atarr paʼnamen coshatseʼtyenet. Ñam̃a amach yechtaʼyesatsto coyaneshac̈hno, amach atet̃ yep̃atsto ñeñt̃ paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno. Amach yeʼnatsto atsrreʼmoc̈hen, ñam̃a amach yeʼmoñeʼtannaʼtatsto eʼñe yesopeʼcheñot̃.
ROM 13:14 Añchaʼña ahuamencat̃ sepeneʼ Yepartseshar Jesucristo, allochñapaʼ att̃och amach semnatatsto sechets oʼch muenatseʼtatas ñeñt̃ ama cohuenayaye.
ROM 14:1 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñerraʼm eñall sesho acheñ ñeñt̃ ameʼñetsañ t̃arraña ñapaʼ ama huomencayeʼ penano pueyoc̈her Yomporecop t̃arroʼmar ama eʼñe eñoteñe poʼñoc̈h atet̃ yeyemteña Cristo, sañapaʼ oʼch sagap̃ eʼñe cohuen att̃ochña eʼñech parrocma seyemteña Cristo. T̃arraña amach añecpa sagape att̃och sapaʼ oʼch sotnareʼch t̃arroʼmar ñapaʼ poʼpoñonet̃ cot̃apeʼchyen.
ROM 14:2 Atet̃ ñatoʼ eñall acheñ ñeñt̃ ama huomencayeʼ penano pueyoc̈her Yomporecop t̃arroʼmar ama eʼñe eñoteñe ñeñt̃ atet̃ poʼñoc̈h yeyemteña Cristo; ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ c̈hach oten ama pocteyaye oʼch yerraʼyes berr poʼchets, añach pat̃err yerren narmetsoc̈hno. Elloña poʼpsheññec̈hno eʼñe pueyemteñot̃et Cristo ñetñapaʼ otenet eʼñe pocteʼ oʼch yerraʼyes amaʼt erraʼtsena rreñets.
ROM 14:3 Ñeñt̃ey paʼnamen es rraʼyetspaʼ amuepaʼch yentatsche ñeñt̃ t̃oreʼtetsa ñapaʼ ama es eñoto. Ñam̃a ñeñt̃ es t̃oreʼtetsapaʼ amuepaʼch otatsetye ya ñeñt̃ey paʼnamen es rraʼyets ama pocteyaye oʼch yerratseʼtyes paʼnamen ñeñt̃ ama arrapahuoyaye. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ñaña oʼ aguërrey att̃och pueyochreshaʼ perrey.
ROM 14:4 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ ama pocteyaye oʼch yotannaʼtena eʼñe yagattsa Yompor pueyochreshaʼpaʼ ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ penet. T̃arroʼmar ñetpaʼ Ayochreshat̃ecpuet t̃arroʼmar ñapaʼ ñaña ñapuet̃ otets att̃o pocteʼ entenan pueyochreshaʼ amapaʼ ñerraʼm ama pocteyeʼ entenano pueyochreshaʼ. Ñam̃a Ayochreshat̃ Cristopaʼ c̈hocmach eʼñe pocteʼ entenan pueyochreshaʼ t̃arroʼmar ñapaʼ ñach ahuamencat̃ p̃ahuet pueyoc̈hro.
ROM 14:5 Ñam̃a ñatoʼ eñall acheñ ñeñt̃ ama eʼñe eñotenaye ñeñt̃ atet̃ eʼñe poʼñoc̈h yeyemteña Cristo, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ c̈ha otenet añ poctetsa oʼch yonañchaʼyen pat̃eʼtets yet̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ yetsotayes att̃ochña eʼñe pocteʼ enteney Yompor. Ñam̃a ñatoʼ poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm yapaʼ otenet ama yepallteno oʼch yonañchaʼyen pat̃eʼtets yet̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ yetsotayes t̃arroʼmar allpon yet̃paʼ Yomporecma pueyec̈hcatuar. T̃arraña puesheñaʼttsoypaʼ yeñochepaʼch ñeñt̃ eʼñe pocteʼ yentyen ya eʼñe yeyoc̈hro ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a.
ROM 14:6 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ onañchaʼyeneʼ yet̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ etsotayes, ñapaʼ atet̃ oten ñeñt̃paʼ atet̃ yameʼñeña ya Yompor. Att̃ecma yepena yam̃a ñeñt̃ey ama onañchaʼyenaye yet̃, yapaʼc̈hoʼña atet̃ yameʼñeña Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ey paʼnamen es rraʼyetspaʼ yapaʼc̈hoʼña atet̃ yameʼñeña Yompor, t̃arroʼmar yeparasyosoʼteñeshaʼ Yompor es yerraʼyen. Att̃ecma pena ñam̃a ñeñt̃ es t̃oreʼtetsa, ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ ameʼñeñet Yompor ñam̃a ñetpaʼ eʼñe pueparasyosoʼteñeshet Yompor es t̃oreʼtyenet.
ROM 14:7 T̃arroʼmar ama eʼñe ya yemneññot̃eyeʼ atet̃ es yep̃aʼyeno añe patsro. Att̃o yocrrena añe patsropaʼ ñeñt̃paʼ ama eʼñe yapt̃ecpayaye, ñam̃a allempoch yerromapaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama yemneññot̃eyeʼ yerromueno.
ROM 14:8 T̃arroʼmar att̃o yocrrena allponmat añe patsro ñeñt̃paʼ añecop att̃och yesherbeñ Yepartseshar. Ñam̃a allempo yerromuenpaʼ ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ muenateney Yepartseshar. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yoten allempo yocrrena añe patsro ñeñt̃paʼ ama yapt̃ecpayeʼ yocrreno, ñeñt̃paʼ Yepartsesharecop. Ñam̃a allempo yerromuen, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama yapt̃ecpayaye, ñeñt̃paʼc̈hoʼña Yepartsesharecop. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ c̈hocma atet̃ pena t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe oʼpaterrya ñam̃a eʼñe ñocpay.
ROM 14:9 T̃arroʼmar Cristopaʼ ñeñt̃ecop rroma, elloñapaʼ alla correrra att̃ochña ñapaʼ ñach yamoʼmteʼ yepen allohueney. Amaʼt allempo yocrrenmeñ, amaʼt ñam̃a allempo yerromuen, att̃erach yamoʼmteʼ yepeñ, t̃arroʼmar ñapaʼ pueñotuaran atet̃ peney rromueñets ñam̃a att̃o yocrrena ñeñt̃ey arromñat̃ey.
ROM 14:10 Ñeñt̃oʼmarña amach yotatsche yemoʼnasheñ ñeñt̃ atet̃ pena ñapaʼ ñeñt̃paʼ ama pocteyaye. Ñam̃a amach yotatsche ñapaʼ ama es eñoteno. T̃arroʼmar Cristo ñapaʼ ñach yoterreʼ errot̃enchaʼ entyerrey esempohuañen allempoch yapc̈herra allohueney ñesho.
ROM 14:11 T̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ allpaʼ Yompor otatseʼt̃ atet̃: Napaʼ na ñeñt̃en ama arromñat̃eshayayno ñam̃a ama puenesho neñoñ. Poʼñoc̈hpaʼ atet̃chaʼ perra esempohuañen. Ora allohuen acheñeneshaʼpaʼ concorpanrrorterrnetchaʼ. Allñapaʼ otuerrnetchaʼ: “P̃a Yomporep̃ ñeñt̃ep̃ atarr Partsop̃.”
ROM 14:12 Att̃oña yeñoteñ allohueney puesheñaʼttsoy Yomporpaʼ aʼmet̃ataterreychaʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ yep̃ohuahuena arr patsro.
ROM 14:13 Ñeñt̃oʼmar ama pocteyaye oʼch yañeña yotannaʼta ñeñt̃ atet̃ yentannena arr patsro. Añchaʼña yañeña eʼñech yeñotena ñeñt̃ atet̃ yep̃aʼyena ya t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ yep̃aʼyena yapaʼ ñatoʼrraña c̈hat̃eʼ yaʼpuerratater yemoʼnasheñ ñerraʼm ñapaʼ ama pocteyeʼ entenano ñeñt̃ atet̃ yep̃aʼyen ya.
ROM 14:14 Napaʼ eʼñe neyemteñot̃ Yepartseshar Jesús neñoteñ eʼñe pocteʼ oʼch es yerraʼyes t̃arroʼmar neñoten allohuen rreñetspaʼ eʼñe arrapahuocma Yomporecop. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ ama arrapahuoyeʼ entenaye ñeñt̃ allohuen rreñetspaʼ eʼñe ñocoppaʼ ama pocteyaye oʼch rrenan ñeñt̃ rreñets.
ROM 14:15 Amaʼt eʼñe pocteñ oʼch yerraʼyes, t̃arraña ñerraʼm yemoʼnasheñpaʼ ama arrapahuoyeʼ enteñe, yapaʼ eʼñe ya yerreñot̃paʼ ñatoʼ oʼch yeyeʼchateña allempoñapaʼ oʼch rreʼ ñam̃a, ñañapaʼ c̈hach enteñ ñeñt̃paʼ ochñaʼteñets Yomporecop. Att̃eñapaʼ ñatoʼ oʼch alla puesuerran Yompor. Ñatoʼ yerreñot̃ amaʼt eʼñe cohueneñpaʼ oʼt̃eʼ yequec̈hpatater yemoʼnasheñ Yompor. Ñeñt̃oʼmarña notenes, amach yerratsto allempo, t̃eʼt ñeñt̃oʼmara yequec̈hpatater yemoʼnasheñ Yompor. Ñam̃a ñerraʼm atet̃ yepeñ yemoʼnasheñpaʼ poʼñoc̈hpaʼ ama yemorrenteño, ñeñt̃ara yemoʼnasheñer amaʼt Cristopaʼ ñocpaʼna rroma.
ROM 14:16 Ñeñt̃oʼmarña notenes, amaʼt pocteñ ñeñt̃ atet̃ pep̃aʼyena, t̃arraña ñerraʼm yemoʼnasheñpaʼ ama pocteyeʼ enteñe, ñañapaʼ ñeñt̃ot̃ach sasareʼteney. Ñehua, amaʼt eʼñe pocteñ oʼch atet̃ yepenañ, t̃arraña amach atet̃ yep̃atsche.
ROM 14:17 T̃arroʼmar ñerraʼm añ yoct̃eññañ Yompor poʼcohuenña att̃o pueyochreshaʼ peney, ñeñt̃ att̃o es yerraʼyen amapaʼ att̃o es yet̃oreʼtyena, ñeñt̃paʼ ama esoyayeña Yomporecop. Añña ñeñt̃ nanac sherbets att̃och yoct̃eññañ Yompor poʼcohuenña, ñeñt̃paʼ att̃o eʼñe pocteʼ es yep̃annena añe patsro, ñam̃a att̃o eʼñe cohuen yentannena att̃ochña yocrrena eʼñe cohuen muechet̃, ñam̃a att̃ochña Parets Puecamquëñpaʼ c̈hocmach coshateney yeyoc̈hro.
ROM 14:18 Ñerraʼm atet̃chaʼ yameʼñeña Cristo, Pomporñapaʼ eʼñech cohuen enteney, amaʼt allohuen acheñeneshaʼpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen entenyet.
ROM 14:19 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes, añepaʼchña yeʼnen ñeñt̃ att̃och eʼñe yeparrocmaterr allohueney ñam̃a att̃ochña eʼñe cohuen yeyenpannena. Allochñapaʼ alloʼnach eʼñe huomenc yep̃annaʼtnena yeyoc̈her Yomporecop.
ROM 14:20 Eʼñe ya yerreñot̃ poʼchetspaʼ amach yaʼhuañatatsterrñañe poʼpsheñeñ ñeñt̃ atet̃ ameʼñenanañ Yompor. Amaʼt allohuen rreñtsoc̈hno cohuenacmañ ñeñt̃chaʼ yerraʼyeneñ, t̃arraña ñerraʼm yerreñot̃ oʼch alla yaʼpuerratater poʼpsheñeñ att̃och oʼhuañchaʼ ameʼñenana Cristo, ñeñt̃epñapaʼ eʼñe pocteʼ amach yerratsto ñeñt̃chaʼ aʼpuerrataterreʼ poʼpsheñeñ, t̃arroʼmar atet̃paʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor.
ROM 14:21 Ñeñt̃oʼmarña notenes, amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atet̃ yepeñot̃ poʼpsheñeñpaʼ oʼch alla yaʼpuerratater, ñeñt̃epñapaʼ amach atet̃ yep̃atsto, allochñapaʼ amach puerrerro amaʼt puesheñarra ñeñt̃ ameʼñenaya Cristo. Atet̃ ñerraʼm allempo yerren berr poʼchets ñam̃a allempo yorren coʼnes, ñerraʼm atet̃ yepeñot̃ oʼch alla yaʼpuerratater yemoʼnasheñ, ñeñt̃epñapaʼ añ poctetsa amach yerratsto berr poʼchets, amach yorratsto ñam̃a coʼnes, t̃arroʼmar allempopaʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor.
ROM 14:22 Ñerraʼm eʼñe p̃ameʼñeñot̃ Yompor peñotena ñeñt̃ atet̃ pep̃aʼyena ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ entapretenep̃ Yompor, t̃arraña p̃apaʼ eʼñech peyoc̈hro p̃oct̃apeʼcheñ Yompor atet̃, amachña c̈ha peʼmatareʼtatstoña allo. Nanac cosheñtsoʼtseney ñerraʼm yeñotena poʼñoc̈h eʼñe pocteʼ entapreteney Yompor ñeñt̃ atet̃ es yep̃aʼyen, t̃arroʼmar yeyoc̈hropaʼ ama epuoyeʼ es yep̃aʼyeno.
ROM 14:23 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ ñeñt̃ epuoyeʼ es rraʼyenpaʼ ñocoppaʼ ama pocteyaye oʼch rren, ñañapaʼ ñeñt̃aña poʼchñar pen. T̃arroʼmar ama pueñmañeshocmañenayeʼ es rreno, ñam̃a yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm ama yeñmañeshocmañenayeʼ es yep̃aʼyeno, ñeñt̃paʼ ñeñt̃a yoʼchñar entennay Yompor.
ROM 15:1 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes, ñeñt̃ey eʼñe huomenc peneʼ yeyoc̈her Yomporecop, ñeñt̃ey ama epuoyeʼ yameʼñeño Yompor, añña poctetsa oʼch yeyenpueñ yemoʼnasheñ ñeñt̃ ama huomencayeʼ penaye pueyoc̈her Yomporecop ñeñt̃ c̈hocma epuoyeʼ ameʼñenana Yompor. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ yeyenpueñ, amachña aña atet̃ es yep̃aʼyeno ñeñt̃ atet̃ yemnen ya.
ROM 15:2 Añchaʼña yeʼnen oʼch atet̃ yepen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten yemoʼnasheñ. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ yeyenpueñ allochñapaʼ oʼch eʼñe huomenc p̃aʼnman ñam̃a pueyoc̈her Yomporecop, allochñapaʼ amach alloʼna epuoyeʼ ameʼñenano Yompor.
ROM 15:3 Amach aña atet̃ es yep̃aʼyeno ñeñt̃ atet̃ yemnen ya t̃arroʼmar Cristopaʼ ama aña atet̃ p̃aʼyeseʼt̃e ñeñt̃ atet̃ mueneʼt̃ eʼñe ñañeña. Añña p̃aʼyeseʼt̃ ñeñt̃ muenacheʼt̃ Pompor. T̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ecopña mueroc̈hteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ muenacheʼt̃ Pompor. Ñeñt̃oʼmarña Cristopaʼ atet̃ otaneʼt̃ Pompor, ñeñt̃paʼ atet̃ och: “P̃a eʼmoñeʼtetañpaʼ att̃oña sasareʼtennet.” Att̃oña eʼñe etsoterra ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ.
ROM 15:4 Ñam̃a allohuen añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ yocpaʼnaña atet̃ anaret̃. Allochñapaʼ att̃och yapaʼc̈hoʼña oʼch yec̈haterryet ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Allochñapaʼ att̃ochña huomenc yepen yeyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ nanacchaʼ coshaterrey allochñapaʼ att̃ot̃chaʼña eʼñe yocsheñeshaʼ yeyemteññaña Yompor ñeñt̃ oʼpatatenya.
ROM 15:5 Yompor ñapaʼ ñeñt̃ ahuamencat̃ yepeneʼ ñam̃a ñapaʼ ñeñt̃ña yocshateneʼ yeyoc̈hro. Ñam̃a ñepaʼchña eʼñe señotaterreʼ, allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen seyc̈herr ñeñt̃ atet̃ muenen Cristo Jesús, allochñapaʼ eʼñech cohuen sentannena.
ROM 15:6 Allochñapaʼ allohuenespaʼ eʼñech parrocma saʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor, ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo Pompor.
ROM 15:7 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes, eʼñech cohuen es sep̃annaʼtyena allohuenes eʼñe atet̃ cohuen oʼ perrey Cristo, allochñapaʼ att̃och seyemteñot̃ parro cohuenchaʼ saʼcshapretaret̃tena Yompor.
ROM 15:8 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas, Cristopaʼ ahuoʼt huapa arr patsro att̃och t̃orrosa judioneshacop. Allochñapaʼ att̃och allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch c̈hapanet pueyoc̈hreto, Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃ eʼñe atet̃ otaneʼt̃ judioneshaʼ paʼtañneshañ ahuat̃paʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ muenaterranet esempo, ñeñt̃paʼ c̈hocmachña eʼñe etsoterra poctacma.
ROM 15:9 Ñeñt̃ecopña huapa ñam̃a att̃ochña acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñetpaʼc̈hoʼña oʼch ayeʼchoc̈htatoñet ñamet Yompor t̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuoʼt muerenanet ñamet. Att̃oña etsoterra ñoñets ñeñt̃ quellcaʼhuet ahuat̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe Cristo oteʼ Pompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch naʼyeʼchoc̈htatonap̃ alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye, allñapaʼ naʼc̈hotenep̃chaʼ nemorreñeshaʼ.
ROM 15:10 Ñam̃a poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñam̃a sa ñeñt̃es poʼpoñ acheñes ñeñt̃es ama judioneshayaysopaʼ socshepaʼch sam̃a, atet̃ coshena judioneshaʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Yompor.
ROM 15:11 Ñam̃a poʼpoñ ñoñets ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñeñt̃es ama judioneshayaysopaʼ saʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor, amaʼt allohuenes paʼnamen acheñres saʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor.
ROM 15:12 Elloña Isaíaspaʼc̈hoʼña atet̃ oteʼt̃ ahuat̃: Esempopaʼ orrterrach puesheñarr ñeñt̃ Isaí poʼm̃reneñ. Ñapaʼ orrterrach allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er perr allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ, ñam̃a allohuenet ñachña atarr yemterret. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ aʼpot̃eteʼt̃ Cristo ahuat̃.
ROM 15:13 Yomporpaʼ ñachña atarr ayemuetpoterrtsa. Ñam̃a ñepaʼchña socshateneʼ eʼñe poctacma. Allochñapaʼ amach eñalle amaʼt coñeʼt̃a ñeñt̃chaʼ sellcateneʼ att̃o sameʼñeña ña. Allochñapaʼ Paretsña Puecamquëñpaʼ ñachña ahuamencat̃ sepeneʼ. Att̃ochña eʼñech socsheñeshaʼ secuen ñeñt̃ oʼpatatensa Yompor.
ROM 15:14 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch masheñnesha ñam̃a noc̈hanesha notas, napaʼ neñotenes sapaʼ atarr semorrentannena ñam̃a neñotenes oʼ eʼñe c̈haponasa seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ muenatenes Yompor. Allochñapaʼ att̃ochña eʼñe cohuen soct̃apeʼchatannena erraʼtsent̃eʼ cohuentetsa Yomporecop.
ROM 15:15 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ ama nem̃chañot̃eyeʼ oʼ notuanmaso paʼnamen arr necartot̃ ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Yompor. Att̃oña oʼ alla neyerpaterrserr ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ nepenes, t̃arroʼmar eʼñe Yompor puemuereñot̃enpaʼ
ROM 15:16 ahuoʼt muenatenen nach t̃orretsa Jesucristocop. Erracmañen allemeñ anetsoʼmar net̃orrena, alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Napaʼ na aʼpot̃enahuet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ poʼñoc̈h alloch yequeshperra. Oʼch nameʼñatuera ñeñt̃ ama judioneshayaye, allempoñapaʼ att̃ochña nehuapatanet Yomporesho atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho es yapueñ Yompor, ñañapaʼ ñeñt̃chaʼña atarr coshateneʼ. Allot̃ñapaʼ Paretsña Puecamquëññapaʼ ñachña aʼcohuentatuerrahuet. Att̃ochña eʼñe cohuen enteñet Yompor.
ROM 15:17 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe neyemteñot̃ Cristopaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ oʼch eʼñe nocsheña ñeñt̃ allo net̃orrena Yomporecop.
ROM 15:18 Napaʼ aña pat̃err noten att̃o Cristopaʼ eʼñe ahuamencat̃ penen, ñeñt̃oʼmarña c̈hocma nameʼñateña amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Att̃o neserrpareʼtatanet Yompor poʼñoñ, ñetñapaʼ ahuoʼt eʼñe nameʼñatuanet. Ñam̃a att̃o napaʼ eʼñe cohuenareʼ es norrtatyen, ñetñapaʼ ahuoʼt eʼñe cohuen ameʼñeñet Yompor.
ROM 15:19 Ñam̃a ñetpaʼ añña ameʼñatahuet ñeñt̃ att̃o eʼñe ahuamencat̃ penen Cristo att̃oña norrtatanet Yompor poʼpartsoña ñeñt̃ ama puentareto. Ñetpaʼ ñeñt̃ña eñotatuahuet, ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h eʼñe Parets Puecamquëñot̃ ñeñt̃ eʼñe ahuamencat̃ yepeneʼ. Att̃eñapaʼ ora erracmañen oʼ neserrpareʼtua añ cohuen ñoñets att̃o eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼch yequeshperra. Atet̃ña neserrpareʼtyesnom allemeñ anetsoʼmar eʼñe Jerusaléñot̃eñ Ilíricoʼmarohuen.
ROM 15:20 Napaʼ añña atarr nemnen oʼch neserrpareʼtyen añ cohuen ñoñets errap̃aren b̃ac̈hayoʼmar all ama pueʼmareto ñeñt̃ Cristotets. Att̃ochña napaʼ amach arra neseno serrpareʼtats all oʼ serrpareʼtatuahua poʼpsheñeñ.
ROM 15:21 Att̃ochña etsoterra añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃en, ñeñt̃paʼ atet̃ oten Cristocop: Acheñeneshaʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama aserrpareʼtataret̃teneto ñeñt̃ atet̃ pena ña, ñetñapaʼ enteretchaʼ. Ñeñt̃ara acheñer ñeñt̃ ama pueʼmarano ñeñt̃ atet̃ pena ña, ñetñapaʼ c̈herranetchaʼ pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ pena ña.
ROM 15:22 Napaʼ shonteʼ neserrpareʼtatyen erracmañen arr, ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ neseno sesho. Amaʼt ahuañot̃eñ atarr nesechenañ oʼch nab̃chensaʼ, ama errot̃ nepeñe.
ROM 15:23 T̃arraña na t̃eʼpaʼ oʼ neʼnua netaruas ñeñt̃ att̃o neserrpareʼtyen arroʼmar allemeña. Ñam̃a napaʼ ahuat̃ot̃eñ nesechena oʼch nab̃chensaʼ.
ROM 15:24 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe poʼñoc̈h nesechena oʼch ahuen sesho oʼch nab̃chensaʼ. Allochñapaʼ oʼch yab̃channaʼta allponmat, allempoñapaʼ ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch seyenpaʼn att̃och nec̈hap ñam̃a Españo.
ROM 15:25 Ñehua, t̃eʼpaʼ ñanomchaʼ Jerusaléño neta, att̃och nanmanet allpon ofrenda masheñneshacop ñeñt̃ ameʼñetsa all.
ROM 15:26 T̃arroʼmar allpon ñeñt̃ ameʼñetsa Macedonio ñam̃a Acayo, ñetpaʼ eʼñe pocteʼ enteñet oʼch apuet allpon ofrenda, ñeñt̃chaʼ oñmachet masheñneshaʼ Jerusaléño ñeñt̃ nanac es palltaʼyenet.
ROM 15:27 Macedonioʼmarneshaʼ ñam̃a Acayoʼmarneshaʼ ñetpaʼ ama judioneshayayeto. T̃arraña eʼñe pocteʼ enteñet oʼch yenpueñet judioneshaʼ ñeñt̃ Jerusaléñoʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac es palltaʼyenet. Napaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ nenteñ t̃arroʼmarña ñeñt̃ judioneshaʼ ñetpaʼ ñetña serrpareʼtaterret ñanom ñeñt̃ ama judioneshayaye Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃ atet̃ ap̃aret̃tet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ puecamquëñecop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe pocteʼ, ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ oʼch alla yenpuerran ñam̃a ñeñt̃ judioneshaʼ ñeñt̃ poctetsa poʼchtsocpuet alloch correnet arr patsro.
ROM 15:28 Allempoch nec̈hap Jerusaléño oʼch napos masheñneshaʼ ofrenda. Oʼch naphuerranet att̃ochña eʼñe neʼnua ñeñt̃ netaruas nepen. Allempoñapaʼ oʼch ahuen ñam̃a Españo. Ñehua, amach nec̈henaʼ Españopaʼ oʼch nemoʼtnomues allponmat, allot̃chaʼ nem̃terrerr seshot̃paʼ allempochña oʼch ahuen Españo.
ROM 15:29 Ñam̃a neñoteñ ñerraʼm esempoch nec̈hap sesho eʼñe neserrpareʼtateñot̃es Cristo poʼñoñ, sapaʼ nanacchaʼ nocshaterres eʼñe nanac Yompor paʼnateñot̃.
ROM 15:30 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch masheñnesha notas, eʼñe seyemteñot̃ Yepartseshar Jesucristo, ñam̃a att̃och apueney Parets Puecamquëñ alloch eʼñe yemorrentannena, sapaʼ c̈hocmach semaʼyocham̃pesna. Nanacchaʼ semaʼyochapretna,
ROM 15:31 oʼch senamaton Yompor att̃och cohuam̃p̃sen allochñapaʼ amach c̈ha rromapno judioneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso all Judeo. Ñam̃a oʼch senamaton Yompor añecop judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa Jerusaléño, att̃och eʼñe cohuen entapretapnet ñeñt̃chaʼ naposanet.
ROM 15:32 Allochñapaʼ ñerraʼm Yompor muenatspaʼ eʼñech nocsheñeshaʼ nec̈hap sesho. Allñapaʼ namesost̃eʼ eʼñe cohuen allponmat, ñam̃a eʼñe yab̃channaʼteñot̃paʼ oʼt̃eʼ alla eʼñe nocsherra neyoc̈hro.
ROM 15:33 Yomporepaʼchña eʼñe cohuen saʼnataya allohuenes, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eʼñe cohuen yocshateneʼ yeyoc̈hro. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore.
ROM 16:1 Ñam̃a t̃eʼpaʼ añ necartot̃paʼ nemneñ oʼch neñotatas ñeñt̃ yoc̈h yepen ya arr ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Febe. Ñapaʼ ña sherbets Yompor paʼpacllo allecma apc̈henet Yomporecop añ anetso Cencreo.
ROM 16:2 Ñapaʼ mueneñ ahuoʼch ahuoʼ sesho. Ñerraʼm esempo c̈hap seshopaʼ oʼch sagap̃ cohuen, ñeñt̃ atet̃ poctetsa oʼch yagapannena eʼñe cohuen, ñeñt̃ey ameʼñenaya Yepartseshar Cristo. Ñam̃a ñerraʼm oʼch c̈hap sesho, ñerraʼm eschaʼ palltosa amaʼt erraʼtsena, añ poctetsa sapaʼ oʼch seyenpueñ t̃arroʼmar ñapaʼ atarr cohuen ayenpañ; amaʼt napaʼ nanac yenpuenen.
ROM 16:3 Napaʼ nemneñ añ necartot̃ oʼch nehuom̃chaʼch noc̈h Priscila puerrollareʼna ñeñt̃ara masheñ Aquila, ñeñt̃ parro net̃orrena ahuañmoʼcha Cristo Jesúsocop.
ROM 16:4 Ñetpaʼ nanac yenpuennet ahuañmoʼcha allempo mueneʼ muetsanetañ. Ñetñapaʼ autsa rromatsetañ att̃ot̃ aʼqueshp̃atnet na allempo mueneʼ muetsaneñ ñeñt̃ neʼmoñeʼteneʼ. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ atarr neparasyosoʼtenanet ñam̃a ama napt̃ayaya añña ñam̃a ñeñt̃ allohuen ñeñt̃ ama judioneshayaye, ñeñt̃ eʼñe pameʼñeñot̃et apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar, ñetpaʼc̈hoʼña atarr parasyosoʼteñet noc̈h Priscila ñam̃a masheñ Aquila, t̃arroʼmar ñetpaʼ ahuoʼt aʼqueshp̃atnet, att̃ot̃ ellopaʼ oʼ alla neserrpareʼtatererr ñeñt̃ ama judioneshayaye.
ROM 16:5 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch nehuom̃chaʼch allohuen masheñneshaʼ ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈henet masheñ Aquila paʼpacllo, all yec̈hena epuet puet̃apor Priscila. Ñam̃a arr necartot̃paʼ nemneñ oʼch nehuom̃chaʼch masheñ Epeneto ñeñt̃ nanac nemorrentena. Ñapaʼ ña ñanom ameʼñenaya Cristo all anetso Acayo.
ROM 16:6 Allot̃paʼ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a noc̈h María ñeñt̃ nanac t̃orretsa sesho parro.
ROM 16:7 T̃eʼñapaʼ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a namoʼts ñeñt̃ara masheñ Andrónico ñam̃a masheñ Junias, t̃arroʼmar ñet ahuañmoʼchapaʼ ñeñt̃ parro ehuancaret̃ey. Ñetpaʼ amaʼt allsensaret̃neshaʼpaʼ nanac asherben entaret̃tet, t̃arroʼmar ñetpaʼ ahuat̃ot̃eñ ameʼñeret Cristo. Amaʼt allempo napaʼ ama nameʼñenaʼ ñetñapaʼ oʼ ameʼñaʼhuet ñanom.
ROM 16:8 Allot̃paʼ nemneñ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a masheñ Amplias ñeñt̃ atarr nemuerena eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartseshar parro.
ROM 16:9 Allot̃paʼ ñam̃a masheñ Urbano, oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a ñeñt̃ parro yet̃orrena ñeñt̃ poʼtaruas pen Cristo Jesús. Allot̃paʼ eʼñe nemorrenteñot̃paʼ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a masheñ Estaquis.
ROM 16:10 Oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a masheñ Apeles ñeñt̃ c̈hocma ahuanteneʼ allohuen paʼnamen topateñets att̃oña eʼñe cohuen cot̃enan Cristo. Allot̃paʼ ñam̃a oʼch nehuom̃chaʼch allohuen ñeñt̃ pamoʼts pen Aristóbulo.
ROM 16:11 Allot̃paʼ ñam̃a namoʼts Herodión, allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ pamoʼtseshaʼ pen Narciso. Ñetpaʼ atarr ameʼñeñet Yepartseshar.
ROM 16:12 T̃eʼñapaʼ nemneñ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a noc̈h Trifena ñam̃a noc̈h Trifosa. Ñetñapaʼ nanac t̃orreññañet Yepartseshar poʼtaruas, allot̃paʼ noc̈h Pérsida ñapaʼc̈hoʼña nanac yemorrenteña att̃o nanac t̃orrena ñam̃a Yepartsesharecop.
ROM 16:13 Ñam̃a arrpaʼ oʼch nehuom̃chaʼch ñam̃a poʼpsheñeñ masheñ Rufo ñeñt̃ pameʼñeñot̃ nanac asherben yenteñ Yepartsesharecop. Ñam̃a pachoreʼna oʼch nehuom̃chaʼch, t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe atet̃ nenteñ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ eʼñe nachor nepen.
ROM 16:14 T̃eʼñapaʼ oʼch nehuom̃chaʼtererr poʼpotantañ masheñneshaʼ ñeñt̃ añ Asíncrito, ñam̃a Flegonte ñam̃a Hermas, ñam̃a Patrobas, allot̃paʼ ñam̃a Hermes, ñam̃a poʼpotantañ masheñneshaʼ ñeñt̃ parrompañoʼtsaʼyenet.
ROM 16:15 T̃eʼpaʼ oʼch alla nehuom̃chaʼtererr ñeñt̃ masheñ Filólogo ñam̃a noc̈h Julia, allot̃paʼ ñam̃a masheñ Nereo epuet ñam̃a poʼc̈h, allot̃paʼ ñam̃a Olimpas, ñam̃a amaʼt allohuenet masheñneshaʼ ñeñt̃ parrompañoʼtsaʼyenet.
ROM 16:16 Eʼñe semorrentannaʼteñot̃paʼ atet̃chaʼ sehuom̃chaʼtannaʼtena ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop. Ñam̃a allohuenet masheñneshaʼ ñeñt̃ apc̈haʼyetset allemeñ anetsoʼmar eʼñe pameʼñeñot̃et Cristo, ñetpaʼc̈hoʼña mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñam̃a arr necartot̃.
ROM 16:17 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ noterrserr poʼpoñ añ necartot̃. Señotchaʼ añ acheñeneshar ñeñt̃ mueneneʼ oʼch ellopaʼtetstatonaset soct̃ap̃ña ñeñt̃ att̃o sameʼñeña Cristo, t̃arroʼmar ñetpaʼ mueneñet oʼch cot̃apeʼchataset ñeñt̃ ama att̃eyaye ñeñt̃ atet̃ oʼ yeyc̈hatuas. Ñeñt̃ acheñer atet̃paʼ oʼch selloʼtsentach seshot̃, amach seyemtatstaneto ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenet.
ROM 16:18 T̃arroʼmar ñetpaʼ ama añeyeʼ sherbeneto Yepartseshar Jesucristo. Aña cot̃apeʼchenet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñet poʼchets att̃o correnet. Att̃o serrpareʼtenet coc̈hneshaʼ ñoñets, ñeñt̃paʼ att̃a shequëñet acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama huomencayeʼ penaye pueyoc̈her.
ROM 16:19 Ñehua, allohueney yeñotenes sapaʼ oʼ sameʼñera Cristo ñeñt̃oʼmarña napaʼ atarr nocshensa. Añña nemnen oʼch eʼñe señot ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa Yomporecop. Allochñapaʼ amach soct̃apeʼchatsto ñeñt̃ ama cohuenayaye.
ROM 16:20 Allochñapaʼ Yomporpaʼ ahuenchaʼ aʼhuañam̃p̃sonas ñeñt̃ att̃o atarr shequënes oneñet̃, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eʼñe cohuen yocshateneʼ yeyoc̈hro. Yepartsesharepaʼchña Jesucristo eʼñe saʼnatenaya.
ROM 16:21 T̃eʼpaʼ oʼch alla neñotaterrserr añ necartot̃, masheñ Timoteopaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas ñam̃a, ñapaʼ ñeñt̃ epan net̃orrena. Allot̃paʼ ñam̃a añ namoʼts maʼpsheñoʼmaret ñetpaʼc̈hoʼña mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet. Puesheñarrpaʼ añ masheñ Lucio, allot̃paʼ ñam̃a masheñ Jasón, ñam̃a masheñ Sosípater.
ROM 16:22 Napaʼc̈hoʼña ñeñt̃en sochetsa Tercio, eʼñe nameʼñeñot̃ Yepartseshar nemneñ oʼch nehuom̃chaʼtas añ masheñ Pablo poʼcartot̃. Napaʼ ñeñt̃en quellcaten masheñ Pablo.
ROM 16:23 Masheñ Gayopaʼc̈hoʼña muenen oʼch huom̃chaʼtas ñam̃a. Na t̃eʼpaʼ eʼñe paʼpaclloʼtsenen ña, t̃arroʼmar all nec̈hap. Ñapaʼ atet̃ otenanet c̈hocmach apc̈henet allohuenet paʼpacllo ñeñt̃ ameʼñetsa arr. Ñam̃a masheñ Erasto mueneñ oʼch huom̃chaʼtas ñam̃a. Ñapaʼ ña tesorerotets arr Corinto, ña aññoʼteneʼ quelle anetsocop. Ñam̃a masheñ Cuartopaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas ñeñt̃ara añ necartot̃.
ROM 16:24 Yepartsesharepaʼchña Jesucristo saʼnataya allohuenes. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore.
ROM 16:25 T̃eʼñapaʼ yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor t̃arroʼmar ñapaʼ ñach ahuamencat̃ sepeneʼ, ñeñt̃ eʼñe atet̃ oten añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñeñt̃ara añ cohuen cot̃ap̃ñats ñeñt̃ neserrpareʼtatenes ñeñt̃ eʼñe atet̃ pena Jesucristo ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ ama eñotpahuo.
ROM 16:26 T̃arraña t̃eʼpaʼ Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayayepaʼ muenaterrey oʼch yeñoter ñeñt̃ ama eñotpahuo ahuat̃ot̃eñ. Ñehua, ñapaʼ ahuat̃paʼ añ eñotateʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ, ñetñapaʼ ahuoʼch quellquënet ñeñt̃ atet̃ eñotatenanet Yompor. Att̃ochña yeñoter yam̃a, amaʼt ñam̃a allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ; allochñapaʼ att̃och eʼñe yameʼñaʼhuerra ora errap̃aren, ñeñt̃ey paʼnamen acheñey.
ROM 16:27 Eʼñe puemuereñot̃ey Jesucristo ayeʼchoc̈htataret̃tepaʼch Yompor errponohuañen, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ñapuet̃ eʼñe eñotañtetsa. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua huañ añ necarta.
1CO 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes eʼñe sameʼñeñot̃ Yompor c̈hocma sapc̈hena parro all anetso Corinto, ñeñt̃es oʼ huaʼñerres Parets att̃och pueyochreshaʼ perres att̃o eʼñe separrocmateñot̃ epas Cristo Jesúspaʼ sañapaʼ saʼcohuentataret̃terra Partsocop. Eʼñe parrocma huaʼñerres Parets att̃och pueyochreshaʼ perres, eʼñe att̃ecma oʼ huaʼñerran allohuen amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eʼñe pameʼñeñot̃ c̈horeʼteneʼ Yepartseshar Jesucristo amaʼt errat̃eʼ yec̈haʼyenet. Ñeñt̃ña Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen ora allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya. Na Pablon sequellquëneʼña añ carta epan masheñ Sóstenes. Napaʼ Jesucristo puellsensaren t̃arroʼmar Yomporpaʼ ñeñt̃ecopña oʼ c̈horeʼterren att̃och nesherber.
1CO 1:3 T̃eʼña eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃espaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ara Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
1CO 1:4 T̃eʼpaʼ oʼch notas, napaʼ c̈hocma neparasyosoʼteñ Yompor socop t̃arroʼmar ña puemuereñot̃paʼ atarr bensareʼtam̃penes. Eʼñe separrocmateñot̃ Cristo Jesúspaʼ oʼ eñotaterres paʼnamen coc̈hneshaʼ cot̃ap̃ñats seyoc̈hro. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ amaʼt ora allpon señosyen eʼñe ñeshot̃paʼ eʼñech cohuenareʼ señosyen. Ñam̃a amaʼt allohuen cohuen cot̃ap̃ñatspaʼ oʼ señotuer.
1CO 1:6 Ñeñt̃ atet̃ yotuanmas ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onas Cristo, t̃eʼpaʼ atet̃c̈hoʼ oʼ etsotatuonas.
1CO 1:7 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ ama es palltetso ñeñt̃chaʼ apuerrserr poʼpoñ Yompor. T̃eʼpaʼ aña palltetsa oʼch secuameʼteñ esempohuañenchaʼ huerra Yepartseshar Jesucristo.
1CO 1:8 Ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃chaʼ alloʼna huomenc sep̃aʼneneʼ seyoc̈her. Att̃ot̃ach c̈hap allempoch huerra Yepartseshar Jesucristo. Att̃ochña allempopaʼ amach eñalle alloch otteñeʼcharet̃es amaʼt mamesha.
1CO 1:9 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ, errot̃ otpaʼ atet̃chaʼ p̃a. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ oʼ huaʼñerrey oʼch yeyemterrñaña Puechemer ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo.
1CO 1:10 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a, eʼñech pat̃rra soct̃apeʼch allohuenes. Amach alloʼna soct̃apeʼchyesatsto poʼpoñeʼttsocma. Eʼñech pat̃rra cot̃ap̃ñats soct̃apeʼch allohuenes; erraʼtsen soct̃apeʼchpaʼ ñeñt̃ach cohuen sent allohuenes. Eʼñe pat̃rra soct̃ap̃ñot̃paʼ oʼch separrocmatua allohuenes. Eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃oʼmarña notenes ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a.
1CO 1:11 T̃arroʼmar ñeñt̃ parro yec̈hena Cloépaʼ ñetpaʼ eʼmareʼtatnet att̃oʼ sepena. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnet att̃o sa masheñneshachaʼ c̈hocma poʼpoñ sentannaʼtyena.
1CO 1:12 Ñeñt̃ notenespaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ sepena: Puesheñaʼttsospaʼ atet̃ sotyen: “Napaʼ añchaʼ nameʼña masheñ Pablo.” Poʼpotantaññapaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otyenet: “Napaʼ añchaʼ nameʼña masheñ Apolos.” Poʼpotantaññapaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otyenet: “Napaʼ añchaʼ nameʼña masheñ Pedro.” Poʼpoñec̈hnoñapaʼ atet̃ otyenet: “Napaʼ añchaʼ nameʼña Cristo.”
1CO 1:13 Ñehua, amaʼt señoteñeña, poʼñoc̈hpaʼ ama eñalle att̃och yellopaʼtetstach Cristo. Poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye nayeʼ corsoʼtam̃p̃seto ñeñt̃ eʼñe socop att̃och naʼqueshp̃atas. Ñam̃a ama nayeʼ sameʼñeñot̃ oʼ sapataret̃terroña Partsocop.
1CO 1:14 Napaʼ atarr neparasyosoʼteñ Yompor t̃arroʼmar napaʼ ama muenatno oʼch napatas amaʼt puesheñarrot̃esa Partsocop. Ñehua, napaʼ eʼñe epsheña napat Partsocop, ñeñt̃paʼ masheñ Crispo ñam̃a masheñ Gayo.
1CO 1:15 Napaʼ eʼñe nocshena t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ amach errot̃enot̃ sotno eʼñoʼ na sameʼñeñot̃ sapataret̃terra.
1CO 1:16 Ñehua, poʼñoc̈h ellopaʼ napach masheñ Estéfanas epuet pamoʼtseshaʼ. Ñerraʼm eñallt̃eʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ napatpaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ ama neñoteñe.
1CO 1:17 Napaʼ ama añecpayeʼ llesensaʼnoña Cristo oʼch napatyes Partsocop ñeñt̃ allpon ameʼñetsa, añecpaña llesensaʼn att̃och oʼch neserrpareʼt cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñam̃a ama añeyeʼ coc̈hneshaʼ na neñoñ neserrpareʼtatenso, t̃arroʼmar ñerraʼm aña neserrpareʼtatenes coc̈hneshaʼ neñoñ nameʼñatasapaʼ c̈hat̃eʼ soten att̃o rroma Cristo corsochopaʼ ñeñt̃paʼ amacaʼye es sherbeno att̃och yameʼñera Cristo.
1CO 1:18 Poʼñoc̈h ñerraʼm esempo yeserrparen att̃o Cristo rroma corsocho eʼñe ya yoʼchñarot̃paʼ añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ chenquëtsapaʼ c̈hach otenapuetañ att̃at̃eʼ yotatseʼtyen. T̃arraña ya ñeñt̃ey aʼqueshp̃ataret̃eypaʼ añña ñoñets att̃o rroma Cristo corsochopaʼ ñeñt̃ña ñoñetspaʼ yeñoteñ allot̃ña huena Yompor poʼhuamenc att̃och aʼqueshp̃atyerran acheñeneshaʼ.
1CO 1:19 T̃arroʼmar añ ñoñetspaʼ eʼñe anuaret̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor: Ñeñt̃ entetsa ñapaʼ nanacoʼ es eñoten patsoʼmarecoppaʼ napaʼ oʼch naʼhuañam̃pesuanet ñeñt̃ pueñoteñ. Ñam̃a amaʼt ñeñt̃ entetsa ñapaʼ nanacoʼ eñotañtenapaʼ napaʼ oʼch nehuaporeʼtam̃pes att̃o es eñotatseʼtyenet.
1CO 1:20 Ñehua, amaʼt señoteñeña, amaʼt ñeñt̃ nanac es eñotatseʼtyets arr patsro ama eñalleña ñeñt̃ atarr asherben enten Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñam̃a ñeñt̃ nanac eñoʼñat̃tetsañ añe patsro ama eñalleña ñeñt̃ atarr asherben enten Yompor. Ñetpaʼ c̈hat̃eʼ otenapuetañ atarrt̃eʼ es eñotenet t̃arraña Yompor oʼ eñotatuay poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye orrena atet̃ otatseʼtyenet arr patsro.
1CO 1:21 T̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼñe pueñoteñot̃ ñapaʼ ama pocteyeʼ enteñe eʼñe ya yoct̃ap̃ñot̃paʼ oʼch yenter Yompor, amaʼt yapaʼ yoteneñ atarrt̃eʼ es yeñoten. Añmapaʼ ñeñt̃ña pocteʼ enten Yompor: ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ att̃o rroma Jesucristo yocop ñeñt̃ c̈hach enteñet ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a yotatseʼtyen, añ ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ña muenen Yompor oʼch yeserrpareʼtoñ alloch aʼqueshp̃aterrey allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya.
1CO 1:22 Ñerraʼm esempo yeserrpareʼtach judioneshaʼ att̃o Cristo rroma yocop, ñetñapaʼ amach asherbenayeʼ entenetoña yoct̃ap̃ña t̃arroʼmar ñetpaʼ añach muenet yorrtatanetepaʼtoʼ Cristo poʼpartsoña. Ñam̃a ñerraʼm esempo yeserrpareʼtateñ ñeñt̃ ama judioneshayeyeto att̃o Cristo rroma yocop ñetpaʼc̈hoʼña amach asherbenayeʼ entonayetoña yoct̃ap̃ña t̃arroʼmar ñetpaʼ añach muenet yorrtatanetepaʼtoʼ ñeñt̃chaʼ eñotatahuet eʼñet̃eʼ poʼñoc̈h atet̃ yoten.
1CO 1:23 T̃arraña yapaʼ añchaʼña yeserrpareʼtatanet att̃o Cristo rroma corsocho yocop. T̃arraña añña judioneshaʼ puetsenaʼteñot̃etpaʼ amach cohuenayeʼ enteñeto. Ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye ñetpaʼc̈hoʼña att̃ach enteñet ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a yotatseʼtyen.
1CO 1:24 T̃arraña acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼñerra ñetpaʼ oʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto poʼñoc̈hpaʼ Cristo eʼñe Pompor poʼhuamencot̃paʼ oʼch aʼqueshp̃aterrey, ñam̃a eʼñe Pompor pueñoteñot̃paʼ oʼch aʼqueshp̃aterrey. Att̃ecma oʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto ñeñt̃ oʼ ameʼñerra amaʼt ñeñt̃ judioneshaʼ ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye.
1CO 1:25 Ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ amaʼt otenapuetañ Yompor poct̃ap̃ñapaʼ att̃at̃eʼ otatseʼtyen, t̃arraña ñeñt̃ara poct̃ap̃ña eʼñe ña pueñoteñ ñeñt̃ña nanac sherbets. Acheñpaʼ amaʼt atarr es eñoteneñpaʼ t̃arraña poct̃ap̃ñetpaʼ ama tama sherbeno t̃arroʼmar acheñpaʼ ama tama es eñoteneto. Ñam̃a amaʼt otenetañ Yompor poʼhuamencpaʼ ama aʼñsheʼmayeʼ orrtenopaʼ t̃arraña yocoppaʼ ello metanennay allohueney yehuamenc t̃arroʼmar yapaʼ arromñat̃aya.
1CO 1:26 Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ soct̃apeʼch allempo huaʼñerres Cristo oʼch sameʼñera. Allempo amaʼt acheñeneshaʼpaʼ entaseteʼt̃ sapaʼ ama esoyeʼ señoteʼt̃e t̃arraña Yomporpaʼ oʼ huaʼñerres, ñam̃a amaʼt ama sesherbeno, ñam̃a amaʼt ama añeyayso puechemeres am̃chaʼtaret̃. Ñehua, ñatoʼ puesheñaʼttsospaʼ ñeñt̃es, t̃arraña ama allohuenacmayeʼ att̃ecmaso.
1CO 1:27 Añña pocteʼ enten Yompor oʼch aʼqueshp̃atan acheñ ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ c̈hach otenapuetañ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ es eñoteno. T̃arrecop pocteʼ enteñ Yompor allochñapaʼ oʼch pencatan acheñeneshaʼ ñeñt̃ nanac es eñotatseʼtyets. Añpaʼc̈hoʼña pocteʼ enteñ Yompor oʼch aʼqueshp̃atan acheñ ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ c̈hach otenapuetañ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ esoyaye. T̃arrecop pocteʼ enteñ Yompor allochñapaʼ oʼch pencatan acheñeneshaʼ ñeñt̃ c̈hach otenapañ ñetpaʼ atarrt̃eʼ es sherbenet.
1CO 1:28 Añpaʼc̈hoʼña pocteʼ enteñ Yompor oʼch aʼqueshp̃atan acheñeneshaʼ ñeñt̃ entenet ñeñt̃ ama esosheʼmayaye ñam̃a ñeñt̃ atsenaʼtaret̃. Ñam̃a añ acheñer muenen Yompor ñeñt̃ ama es echeno att̃och sherb̃aʼ amaʼt mamesha. T̃arrecop mueneñ Yompor allochñapaʼ ñot̃etpaʼ oʼch huaporeʼtam̃p̃san acheñ poct̃ap̃ña ñeñt̃ aña patsoʼmara. Eʼñech orrena enteret acheñ poct̃ap̃ña.
1CO 1:29 Ñeñt̃oʼmarña ya acheñeypaʼ amaʼt puesheñarrot̃eya ama pocteyaye oʼch eʼñe yañeña cohuen yentena t̃arroʼmar Yomporpaʼ ama att̃eyeʼ entenye.
1CO 1:30 T̃arroʼmar ñapt̃a Yompor yapueneʼña att̃och yapaʼ corretsayach. Eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristo Jesús aʼcrrateney Pompor. Ñam̃a Yomporpaʼ att̃o nan Puechemer Cristo ñach yeñotaterreʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yeyompor-recop, ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen aʼpoctateneʼ yocop att̃och cohuen entueney Pompor ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ña aʼcohuentaterrey Partsocop, ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ yetsaʼterroya yoʼchñar att̃och yequeshperra.
1CO 1:31 Ñeñt̃oʼmar atet̃ anuaret̃ta Yompor poʼñoñ ahuat̃: “Ñerraʼm eseshaychaʼ es ayeʼchoc̈htatetspaʼ Yomporecpuepaʼchña es yaʼyeʼchoc̈htaten.”
1CO 2:1 Oʼch notas masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ, ahuaña allempo nec̈hap seshopaʼ neserrpareʼtatoses cohuen allempo naʼpot̃onas Yompor poct̃ap̃ña. Allempopaʼ ama coc̈hneshot̃eyeʼ neñoñot̃ naʼpot̃onaso Yompor poʼñoñ atet̃ noñets coc̈hneshaʼ entyen acheñeneshaʼ. Ñam̃a ama coc̈hneshot̃eyeʼ noct̃ap̃ñot̃ naʼpot̃onaso Yompor poct̃ap̃ña atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ ñeñt̃ nanac eñotañ entueñ allohuen acheñeneshaʼ.
1CO 2:2 Añña eʼñe pat̃rra cot̃ap̃ñats neserrpareʼtatenes ñeñt̃ att̃o Jesucristopaʼ rroma yocop corsocho. T̃arroʼmar allempopaʼ atet̃ noten neyoc̈hro ñeñt̃ach pat̃err oʼch neserrpareʼtatanet.
1CO 2:3 Amaʼt allempopaʼ ama asherbenot̃eyeʼ norrtoso sesho. Ñam̃a allempopaʼ atarr nem̃chaʼten, c̈ha neyoruos nellquëñot̃.
1CO 2:4 Ñam̃a ama neʼñoreñot̃eyeʼ eʼñe cohuen neserrpareʼtataso att̃och sameʼñaʼna eʼñe neñoñot̃a ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ c̈hach otenapañ ñapaʼ nanact̃eʼ es eñoten. Añña eʼñe neserrpareʼteñot̃a norrtatonas ñeñt̃ atet̃ p̃onay Parets Puecamquëñ eʼñe poʼhuamencot̃ Yompor.
1CO 2:5 Ñam̃a ya acheñeypaʼ amaʼt coc̈hneshaʼtatsta yoct̃ap̃ñapaʼ t̃arraña napaʼ ama nemno eʼñe na neñoteñot̃paʼ oʼch nameʼñatasa. Napaʼ añña nemnen oʼch nameʼñatasa eʼñe Yompor poʼhuamencot̃.
1CO 2:6 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ esempopaʼ oʼch neserrpareʼtach ñeñt̃ oʼ ameʼñerra huomenc. Oʼch neserrpareʼtatanet eʼñe coc̈hneshaʼ cot̃ap̃ñats, ñeñt̃ara Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ atarr es eñotets. T̃arraña añ cot̃ap̃ñatspaʼ amach patsoʼmareyaye, ñam̃a amach añeyaye am̃chaʼtaret̃ec̈hno poct̃ap̃ña ñeñt̃ añe patsroʼtsen. T̃arroʼmar ñetpaʼc̈hoʼña huañerretchaʼ esempo.
1CO 2:7 Yomporepaʼchña poct̃ap̃ña yaʼpot̃a ñeñt̃ atarr es eñotets, ñeñt̃ara amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ama eñotpahuo poct̃ap̃ña. T̃arraña amaʼt allempo ama ayec̈hcataret̃tenaʼ patspaʼ ñeñt̃ñapaʼ oʼ anaret̃etua att̃och cohuenchaʼ yaʼqueshp̃ataret̃terra esempohuañen.
1CO 2:8 Añña am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyenpaʼ ama c̈hapaneto Yompor poct̃ap̃ña. Ñerraʼm c̈hapanetañchaʼ ahuaña pueyoc̈hretopaʼ amat̃eʼ corsoʼtam̃peretañeña Yepartseshar ñeñt̃ atarr nanac cohuen.
1CO 2:9 T̃arroʼmar atet̃ anuaret̃ta Yompor poʼñoñ ahuat̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Amaʼt ahuat̃a ya ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ ama yentare ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor ñeñt̃ coc̈hneshaʼtetsa yocop, ñam̃a ama yeʼmare, ñam̃a ama c̈haponayeʼt̃e yeyoc̈hro ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor ñeñt̃eychaʼ morrenterraya ña.
1CO 2:10 T̃arraña ñeñt̃eyña ameʼñerraya ñeñt̃ey allohueneypaʼ oʼ eñotaterrey Yompor eʼñe ña Puecamquëñot̃ ñeñt̃ chorratenya. Poʼñoc̈h yeñoteñ Yompor Puecamquëñpaʼ ña eñotueneʼ allohuen Yompor poct̃ap̃ña ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye.
1CO 2:11 Att̃ecma yepena yam̃a ñeñt̃ey acheñey. Amach errot̃enot̃ poʼpsheñeñpaʼ eñotonay atet̃ yoct̃apeʼchen ya yeyoc̈hro, eʼñech yapt̃a yeñoteñ. Att̃ecma pena ñam̃a poʼpotantañ amach errot̃enot̃ eñotano Yompor poct̃ap̃ña, eʼñech Yompora ñapuet̃ Puecamquëñ eñoteneʼ.
1CO 2:12 Yapaʼ oʼ yagapoñ Yompor Puecamquëñ, amaña acheña poct̃ap̃ña yaguërro ñeñt̃ patsoʼmarecpa. Ñeñt̃ara Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ c̈hapateneʼ yeyoc̈hro ñam̃a ñeñt̃ yeñotateneʼ att̃o ña muerenya. Eʼñe puemuereñot̃ey shonteʼ es apaʼyeney.
1CO 2:13 Ñam̃a ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃ yec̈hateney Yompor Puecamquëñpaʼ ñeñt̃ara ñoñets oʼch yeserrpareʼtatas sam̃a amaʼt ñam̃a poʼpotantañec̈hno. Ñeñt̃paʼ ama añeyaye ñoñets ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eñotañetyetsa. Ñam̃a ñeñt̃ ñoñets att̃o yec̈hateney Yompor Puecamquëñot̃paʼ ñeñt̃ yeyc̈hatenes sam̃a ñeñt̃es oʼ chorrerrsa sam̃a Yompor Puecamquëñ.
1CO 2:14 T̃arraña acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama chorreñaʼ Yompor Puecamquëñpaʼ amach errot̃enot̃ c̈hapaneto Yompor poct̃ap̃ña ñam̃a amach errot̃enot̃ agapoñeto ñeñt̃chaʼ apanetañ Yompor Puecamquëñot̃. Ñerraʼm yeserrpareʼtatanet att̃o es apueney Yompor Puecamquëñot̃paʼ ñetpaʼ c̈hach otyeset att̃oʼ yotatseʼtyen. T̃arroʼmar ñapt̃a c̈henana pueyoc̈hro ñeñt̃ chorrena Yompor Puecamquëñ.
1CO 2:15 T̃arraña añña ñeñt̃ chorrena Yompor Puecamquëñpaʼ ñetpaʼ c̈henanet pueyoc̈hreto ora ñeñt̃ atet̃ pena Yompor. T̃arraña ñeñt̃ ama chorreno Yompor Puecamquëñ, ñetñapaʼ amach errot̃enot̃ c̈hapaneto pueyoc̈hro esocopt̃eʼ atet̃ penaña ñeñt̃ chorrena Yompor Puecamquëñ.
1CO 2:16 Eʼñe att̃ecma oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Eseshaʼhuat̃eʼcaʼ eñoteʼña ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen Yompor att̃och ñetpaʼ oʼch cot̃apeʼchateret ñamet Yompor.” T̃arraña t̃eʼña yapaʼ att̃ecma yoct̃apeʼchen atet̃ cot̃apeʼchen Cristo.
1CO 3:1 Ñam̃a oʼch notas masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amaʼt ahuañot̃eñ noteneñ oʼch noct̃apeʼchatas eʼñe cohuen, atet̃ noct̃apeʼchateñ acheñ ñeñt̃ eʼñe chorrena Yompor Puecamquëñ. T̃arraña amach errot̃enot̃ noct̃apeʼchataso t̃arroʼmar sapaʼ att̃a socrrena atet̃ muenatenes sechets. C̈ha sottena atet̃ ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenaʼ. Sapaʼ ama eʼñe c̈hennasaʼ ñeñt̃ cohuentetsa Cristocop. Ñeñt̃oʼmar t̃emeʼttsen att̃a noct̃apeʼchatenes atet̃ ñerraʼm cheshat̃olleshasa.
1CO 3:2 Ñeñt̃oʼmarña ahuañot̃eñ att̃a neñotatenes ñeñt̃ ama t̃orrapahuoyaye Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃eno noct̃apeʼchaterrserro ello ñeñt̃ nanac echarr cot̃ap̃ñats. Att̃a sottena ñerraʼmrrat̃eʼ emat̃oll, napaʼ att̃ach nemomatenes semomos atet̃ peñet emat̃oll, ñeñt̃ara yoten cot̃ap̃ñats Yomporecop ñeñt̃ ama echarro. Ñam̃a ama echarroyeʼ serrar napuenso, t̃arroʼmar amat̃eʼ errot̃eno setsoto, amaʼt t̃emeʼttsenpaʼ ama setsoteññañe Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ nanac echarr.
1CO 3:3 T̃arroʼmar t̃emeʼttsen att̃a socrrena atet̃ muenatenes sechets. Poʼñoc̈h ñerraʼm esempo es yeyeʼchapretannena, amapaʼ ñerraʼm c̈ho yeʼmoñeʼtannena, ñeñt̃paʼ att̃a yocrrena atet̃ muenateney yechets. Ñeñt̃paʼ amaʼtña att̃era sorrteno atet̃ pena acheñ ñeñt̃ ama ameʼñenayo Cristo.
1CO 3:4 T̃arroʼmar ñerraʼm c̈ha yotyen: “Napaʼ añchaʼ nameʼña Pablo”, poʼpsheñeññapaʼ ñatoʼ oten: “Napaʼ añchaʼ nameʼña Apolos.” Ñeñt̃ atet̃ sepena c̈hachcaʼye sottena ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ama Cristonaʼtareyaye.
1CO 3:5 Ñam̃a oʼch notas, yapaʼ ama esoyayye amaʼt Apolos, amaʼt na, añayacaʼye ñeñt̃ey t̃orretsa Yomporecop. Yapaʼ amñaret̃eya att̃och oʼch yameʼñatasa. Puesheñaʼttsoypaʼ añ yet̃orraʼyena Yomporecop ñeñt̃ atet̃ yechyenya.
1CO 3:6 Atet̃ ñerraʼm napaʼ na ñanom sameʼñateʼ Yompor poʼñoñ. Allot̃ñapaʼ ahuoʼt huapa ñam̃a Apolos, ñapaʼ ña seserrpareʼtateʼ att̃och alloʼna sesen huomenc p̃aʼnmueʼ seyoc̈her. Oʼch netmaʼntacha atet̃: Napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nareʼtets. Allot̃ñapaʼ oʼch huapa poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ sheʼtamoʼreʼtosets, Yomporñapaʼ ñach aʼchpateʼ narmets.
1CO 3:7 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ñeñt̃ nareʼtetspaʼ ama esoyaye, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ sheʼtamoʼreʼtetspaʼ ama esoyaye. Añña Yompor ñeñt̃ña es aʼchpatets ñaña sherbets.
1CO 3:8 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñeñt̃ey nareʼtets ñam̃a ñeñt̃ey sheʼtamoʼreʼtetspaʼ eʼñe parrocma yet̃orrena Yomporecop. Elloña Yomporpaʼ apaʼyerreychaʼ puesheñaʼttsoy cohuen ñeñt̃chaʼ atarr yocshaterreʼ. Apaʼyerreychaʼ errot̃ent̃eʼ yet̃orraʼyesnoma ñocop.
1CO 3:9 Yomporpaʼ enteney atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ parro yetaruasen ñocop. Sapaʼ Yomporpaʼ entenes atet̃ ñerraʼm ña paʼmres, allchaʼ nanac t̃orrena ña. Ñam̃a Yomporpaʼ entenes atet̃ ñerraʼm pocoll oʼch t̃omatey ña.
1CO 3:10 Atet̃ ñerraʼm na, Yompor puemuereñot̃paʼ oʼ yec̈haten na oʼch neñoch eʼñe huomenc, att̃och nanomchaʼ ameʼñaterraya acheñeneshaʼ Jesucristo. Ñehua, oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼm Yomporpaʼ oʼ yec̈hatenen att̃och oʼch neñoch t̃omateʼ pocoll eʼñe huomenc. Eʼñe neñoteñot̃ oʼch nat̃omat ñanom quellpach eʼñe echarr. Allot̃ñapaʼ oʼch huapa poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ alloʼna yec̈hcatnomueʼ. T̃arraña ñeñt̃chaʼ alloʼna yec̈hcatnomueʼpaʼ cot̃apeʼchepaʼ ñanom, pocteʼt̃eʼ atet̃ peñ, ñatoʼ amat̃eʼ.
1CO 3:11 Ñehua, añ quellpach ñeñt̃ anaret̃ ñanompaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya atet̃ ñerraʼm ya ñanompaʼ oʼch yameʼñera Jesucristo. Ñapt̃ach Cristo yameʼñerra. Ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃chaʼ yameʼñerra, t̃arroʼmar amach errot̃enot̃ yameʼñyo poʼpoñ ñeñt̃ ama Cristoyaye, añchaʼña ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ oʼ yotuanmas.
1CO 3:12 Ñeñt̃ oʼ yameʼñata Cristo, ñetpaʼ alloʼnach yeyc̈hatnenanet acop̃a att̃och huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈her. Ñehua, oʼch netmaʼntacha atet̃: Ñerraʼm c̈ho yeyec̈hcaten pocoll ñanemchaʼ quellpach yat̃omat. Oʼchña echarr yat̃omatua quellpachpaʼ alloʼnachña yesen yec̈hcatnomueʼ pocoll. Erraʼtsenpaʼ ñatoʼ oʼch yec̈hcatenan oropoʼ pocoll ñeñt̃ atarr nanac cohuen, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch yec̈hcatan asrepoʼ ñeñt̃ nanac cohuen ñam̃a, poʼpsheñeññapaʼ oʼch yec̈hcatan cohuen mapyepoʼ ñeñt̃ nanac tsaʼteʼ. T̃arraña ñatoʼ poʼpsheñeññapaʼ oʼch t̃omatan tablapoʼ ñeñt̃ ama tama cohuenayaye, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ aspanapoʼch, ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach tama cohuenayaye, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ att̃ach yec̈hcatan atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ poshoʼllpoʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye amaʼt mamesha.
1CO 3:13 Esempohuañenña allempoch huerra Cristopaʼ entatuaret̃eychaʼ allohueney ñatoʼ espoʼt̃eʼ yeyec̈hcatyes yepaquëll, ñatoʼ oropoʼ, ñatoʼ tablapoʼ amapaʼ ñatoʼ atet̃ ñerraʼm poshoʼllpoʼ. Ñehua, añchaʼña yeñotateʼ tsoʼ. Yompor poyoroc̈henñot̃paʼ oʼch et̃omam̃pesyesonay yepacllac̈hno. Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ oropoʼ amach poyo, asrepoʼpaʼc̈hoʼña amach poyo, mapyepoʼpaʼc̈hoʼña amach poyo. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama acrraño, ñeñt̃oʼmarña nanac sherben. T̃arraña tablapoʼpaʼ ñeñt̃paʼ poyuach, aspanapoʼpaʼc̈hoʼña poyuach, poshoʼllpoʼpaʼc̈hoʼña poyuach. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama es sherbeno, att̃ochña eñotuaret̃eychaʼ eʼñe puesheñaʼttsoy errot̃ent̃eʼ yeyec̈hcatyes, ñatoʼ cohuent̃eʼ ñatoʼ amat̃eʼ cohuenayaye allempo es yet̃orraʼyesnoma Cristocop. Ñerraʼm esempoch et̃omam̃pesyesonay yeyec̈hcatar ñerraʼm amach poyo yeyec̈hcatar, allempochña yeñoch att̃o es yet̃orraʼyesnoma Cristocoppaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen. Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ aphuerreychaʼ eʼñe puesheñaʼttsoy ñeñt̃chaʼ atarr yocshaterreʼ.
1CO 3:15 T̃arraña ñerraʼm yeyec̈hcatarña c̈ha poyuapaʼ oʼch yeñoch att̃o yet̃orraʼyesnoma Cristocoppaʼ ama es sherbeno, c̈hach aʼchencatonay yeyec̈hcatar ñeñt̃ Cristocpañ. T̃arraña amaʼtchaʼ aʼchencatonay yeyec̈hcatar, yaña yecamquëñpaʼ queshperrach. T̃arraña eʼñech yemueroc̈henñot̃a yequeshperra atet̃ ñerraʼm c̈ho poyen pocoll yañapaʼ oʼch yequeshp̃a.
1CO 3:16 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ: Sapaʼ amaʼt señoteñeña Paretspaʼ oʼ paʼpaquëll perres allohuenes ñeñt̃es ameʼñetsa. Yeparrocmatueñot̃ allohueneypaʼ t̃eʼpaʼ eʼñe atet̃ enterrey atet̃ ñerraʼm paʼpaquëll, allchaʼ yec̈hena Puecamquëñ ña.
1CO 3:17 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ alla soct̃apeʼchaterreʼ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor ñeñt̃ña atet̃ petsa c̈hach ottena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho aʼmatenan Parets paʼpaquëll. Ñerraʼm eseshaʼña aʼmateneʼ Parets paʼpaquëll ñeñt̃ña Yomporpaʼ c̈hocmach aʼchencater. T̃arroʼmar Parets paʼpaquëllpaʼ ñeñt̃paʼ Partsocpa, sacaʼyeña oʼ paʼpaquëll perresña Parets ñeñt̃ eʼñe ñocpa.
1CO 3:18 Oʼch noterrserr poʼpoñ: Eʼñech señota sañeña. Ñerraʼm eseshas otets, napaʼ atarr es neñoten añe patsro, añ pocteʼ oʼhuañepaʼch es eñotatseʼtyes eʼñe patsoʼmara. Añña pocteʼ oʼch orrta atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama es eñoteno. Añepaʼchña eñot ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃.
1CO 3:19 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo ñeñt̃ey acheñey añe patsro ñerraʼm c̈ha yotenapañ yapaʼ atarrt̃eʼ es yeñoten, Yomporñapaʼ atet̃ enteney ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ha yotatseʼtyen. Ñeñt̃paʼ anuaret̃ ñam̃a ahuat̃ot̃eñ Yompor poʼñoño, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amaʼt att̃o es eñotatseʼtyenetpaʼ Yomporñapaʼ oʼch eñotanet att̃a otatseʼtyenet, amaʼt ñetpaʼ otenapuetañ nanact̃eʼ es eñotenet t̃arraña ñeñt̃paʼ shequëñtsa.”
1CO 3:20 Añ ñoñetspaʼc̈hoʼña anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñeñt̃ c̈ha otenapañ nanact̃eʼ es eñotenpaʼ añña Yomporpaʼ eñotenanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet ñetpaʼ eʼñe orrena.”
1CO 3:21 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: Amach ellocma saʼyeʼchoc̈htatannaʼtyesatsto atet̃ yoct̃apeʼchen ya ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ apuenes Yompor ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchateʼ cohuen.
1CO 3:22 Amaʼt na Pablonpaʼ Yompor oʼ naʼn ñeñt̃en allohuenacpas, ñam̃a amaʼt masheñ Apolos, ñam̃a amaʼt masheñ Pedro. Yomporpaʼ apueney allohuen amaʼt ñeñt̃ yentyes añe patsro ñeñt̃chaʼ yeyenpueʼ ñeñt̃ alloch yocsheña Yompor. Yocsheñepaʼch amaʼt allempo yocrrena, ñam̃a amaʼt allempoch yerroma, ñam̃a amaʼt ora allpon ñeñt̃ eñall t̃eʼ c̈hocmuepaʼch coshateney. Ñam̃a ora allpon ñeñt̃chaʼ eñalletatsa tsapat̃onet̃paʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña coshatasepaʼch. Amaʼt allohuen ñeñt̃ paʼnamen esoc̈hno ñeñt̃paʼ yocop ñeñt̃chaʼ yeyenpueʼ.
1CO 3:23 Elloña yapaʼ eʼñe pueyochreshaʼ p̃ohueney Cristo allohueney, Cristoñapaʼ Parets Puechemer peneʼ.
1CO 4:1 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes, epsheñoʼmarey na epan masheñ Apolos, añ pocteʼ oʼch senteney atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ey t̃orretsa Cristocop. Ñam̃a añ pocteʼ oʼch senteney atet̃ ñerraʼm yapaʼ eyecharet̃ey oʼch yaʼpot̃oñ Yompor poʼcohuenña.
1CO 4:2 Ñehua, yeñoteñ ñerraʼm erraʼtseney eyecharet̃eypaʼ añchaʼña atet̃ yepena atet̃ yechenyet.
1CO 4:3 Ñatoʼ sapaʼ sentenent̃eʼ napaʼ nepena atet̃ eyecharet̃en ñatoʼ amat̃eʼ, ñeñt̃paʼ ama añecpayaye ñeñt̃ atet̃ nellquëna na. Amaʼt acheñeneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa, ñerraʼm errot̃ent̃eʼ entennet ñeñt̃ atet̃ nepenapaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama añeyaye ñeñt̃ atet̃ nellquëna na. Amaʼt napaʼc̈hoʼña ama neyemteno ñeñt̃ atet̃ nentena eʼñe nañeña.
1CO 4:4 Ñehua, eʼñe cohuenareʼ nenteñeñ allohuen ñeñt̃ atet̃ es nep̃aʼyen, t̃arraña ñeñt̃paʼ ama añeyaye alloch yeñoch eʼñet̃eʼ cohuenareʼ es yep̃aʼyen. Añña eʼñe pocteʼ nenten Yepartsesharchaʼña otats eʼñet̃eʼ pocteʼ entenen, amapaʼ ñatoʼ amat̃eʼ.
1CO 4:5 Ñeñt̃oʼmarña notenes, amach sotatsto atet̃: añ acheñer nanac cohuen, poʼpsheñeñpaʼ ama cohuenayaye. T̃eʼpaʼ amach sotatsto atet̃, t̃arroʼmar esempohuañenchaʼ huerra Yepartseshar. Allempopaʼ ñachña eñotatuerrets ñeñt̃ yaʼnasotyena t̃eʼ. Ñam̃a ñachña eñotatuerrets amaʼt ñeñt̃ atet̃ yemnaʼyen yeyoc̈hro. Errponeychaʼ ñeñt̃ey cohuen entuerr Yomporpaʼ allponeychaʼc̈hoʼ ayeʼchoc̈htatuerr.
1CO 4:6 Oʼ notuas ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ sentey ya epan masheñ Apolos. Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃arroʼmar atet̃ notenes, allochñapaʼ att̃och señoch añ pocteʼ eʼñech att̃ecma senteñ amaʼt allohuen acheñ, eʼñe atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Allochñapaʼ amach yommoʼchatsche acheñ ñeñt̃ cohuen yenten eʼñe yañeña.
1CO 4:7 Sapaʼ atarr cohuen sentena sañeña t̃arraña amaña poʼpsheññeyeʼ atarr eñotañ sentenaye amaʼt puesheñarra. Amaʼt allpon señotyenpaʼ amacaʼye eʼñe sot̃ayeʼ es señotyeno; Yomporcaʼye señotateneʼ. Poʼñoc̈hpaʼ att̃o Yompor es eñotatenespaʼ esoʼmareʼtña sommoʼchyenaña atet̃ ñerraʼm eʼñe sot̃a es señotyen.
1CO 4:8 C̈haʼt sotenapañ oʼt̃eʼ nanac setsotoñ Yompor poct̃ap̃ña. C̈ha sottena atet̃ ñerraʼm ama es sepallteno amaʼt coñeʼt̃a Yomporeshot̃. Yañapaʼ oʼhuañ acuaʼp̃senayeʼ senterrey. Sañapaʼ oʼ c̈ha am̃chaʼtaret̃oyen sorrtena. Ñehua, eʼñe pocteʼ saʼm̃chaʼtaret̃tepaʼ t̃arroʼmar ñerraʼm poʼñoc̈h oʼch saʼm̃chaʼtaret̃terrapaʼ ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch semnatey yam̃a oʼch yaʼm̃chaʼtaret̃tapreterrsa.
1CO 4:9 T̃arraña napaʼ noct̃apeʼchen ñatoʼ ya ñeñt̃ey allsensaret̃eypaʼ Yomporpaʼ ñatoʼ oʼch muenatan acheñeneshaʼ yapaʼ oʼch aʼypoʼñerryet. Acheñeneshaʼñapaʼ c̈hach amtsen entenyet. Att̃ach cohuanaʼtyeney allohuen acheñeneshaʼ arr patsro, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar oʼch cohuanaʼtyet ñamet.
1CO 4:10 Eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ añña acheñeneshaʼpaʼ c̈hach otenet yapaʼ amoʼ es yeñoteno, t̃arraña sapaʼ c̈haña atet̃ sentena ñerraʼmrrat̃eʼ atarr nanac eñotañes. Ñam̃a yapaʼ c̈hach otenyet amoʼ esosheʼmayayye, t̃arraña sañapaʼ att̃aña ahuamencat̃oyen sentena. Ñam̃a sapaʼ nanac am̃chaʼnaʼtpoʼ entenset, yañapaʼ amach acuaʼp̃senayeʼ entyenyeto.
1CO 4:11 Yañapaʼ t̃emeʼttsen yemueroc̈htena amaʼt yachporrñot̃, yoʼñpañot̃eʼna yemueroc̈htena ñam̃a yemuelleñot̃eʼna. Att̃a epayeʼ atserrpenyet, ñam̃a ama yecheno allchaʼ yeyc̈ha.
1CO 4:12 Eʼñe yet̃orreñot̃ nanac yetaruasen eʼñe ya yotot̃. Ñam̃a ñerraʼm esempo sasareʼtenyetpaʼ yañapaʼ oʼch yenamatenanet Yompor paʼnateña ñocpuet. Ñam̃a ñerraʼm esempo pueʼmoñeʼteñot̃et cot̃areʼtenyetpaʼ yañapaʼ att̃ach yaʼhuantenanet.
1CO 4:13 Ñam̃a ñerraʼm esempo sochatseʼtenyetpaʼ yañapaʼ c̈hach yamoʼtstanet cohuen. Ñam̃a amaʼt t̃emeʼttsen entenyet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ es ahuaporeʼtaret̃, ñeñt̃ ama es sherbetso amaʼt mamesha arr patsro.
1CO 4:14 Napaʼ ama añecpayeʼ nequellquënnaso añ ñoñets att̃och oʼch nepencatas, añecopña nequellquënnas att̃och noct̃apeʼchaterres eʼñe cohuen atet̃ ñerraʼm eʼñe nechemeres ñeñt̃ nanac nemuerara.
1CO 4:15 Na poʼñoc̈hpaʼ atet̃ nentenes ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe nechemereshas. T̃arroʼmar ahuaña allempo neserrpareʼtatoses cohuen ñoñets ñeñt̃ Yomporeshot̃paʼ oʼ nameʼñatasa Cristo Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼm c̈ho nechemereʼtensa Cristocop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes, amaʼt eñall shonteʼ acheñ ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ ñeñt̃ cohuentetsa Cristocop, t̃arraña eʼñe pat̃rra sompor sepen ñeñt̃ ñanom sameʼñateʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼm na.
1CO 4:16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes: Atet̃ sentenen atet̃ nepena na eʼñe cohuen, sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sep̃a sam̃a.
1CO 4:17 Ñeñt̃oʼmarña nemñonas masheñ Timoteo; ñapaʼc̈hoʼña nechemer nepeñ. Ñapaʼ nanac nemorrenteña, ñapaʼ c̈hocma ameʼñenana Yepartseshar. Ñapaʼ ñach seyerpateʼ Cristo poct̃ap̃ña ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats neyc̈hatyes erracmañen errat̃eʼ pameʼñeñot̃et apc̈henet Yomporecop.
1CO 4:18 Patantaʼttsospaʼ nanac sommoʼchena att̃o es señotyen. Sapaʼ c̈haʼt sotenapañ ñatoʼ napaʼ amach nec̈hapoña sesho.
1CO 4:19 T̃arraña poʼñoc̈hchaʼ nec̈hap sesho ñerraʼm Yomporchaʼ muenats. Amaʼt t̃ayecmapaʼ pocteʼ oʼch ahuen ñerraʼm ña muenats. Esempoch nec̈herrerrpaʼ allempochña neñotos ñeñt̃ ommoʼchetsa, ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ ahuamencat̃et Yomporecop, amapaʼ ñatoʼ att̃at̃eʼ ommoʼchenet.
1CO 4:20 Amaña eʼñe ñapt̃a yeserrpareʼteñot̃ yorrtateññañeña Yompor poʼcohuenña att̃och atarr ayochreshat̃tena ña; poʼhuamencot̃eʼnachña yorrtateññañ poʼcohuenña.
1CO 4:21 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch naʼp̃t̃oʼtas: ¿Errot̃enaʼt semnen ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃oses allempoch nec̈hap sesho? Ñatoʼ oʼch necoñchatoses, ñatoʼ oʼch soct̃apeʼcherr cohuen t̃ayecma att̃och esempoch nec̈happaʼ amach eñalle att̃och oʼch necoñchatoses. Allempopaʼ ñatoʼ ellochña c̈hach nemuerossa eʼñe cohuen.
1CO 5:1 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ. T̃arroʼmar atet̃ otyenet, poʼñoc̈h eñalloʼ sesho puesheñarr yacma ahuoʼ yorerran pachoretsoreʼ. Ñeñt̃paʼ nanac ochñaʼteñets atet̃, t̃arroʼmar amaʼt ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ ama pocteyeʼ entenetoña atet̃.
1CO 5:2 T̃arraña sapaʼ c̈hocmoʼ cohuen senteñ ñeñt̃ atet̃ sepena. Esoʼmareʼtña ama c̈hoyeʼña llecatenso. T̃arroʼmar ñeñt̃ ochñaʼtets atet̃paʼ amach alloʼna senteñe att̃och oʼch alloʼna separrocmatnen epas.
1CO 5:3 Amaʼt napaʼ ama alloʼtsenno parro, t̃arraña eʼñe neyerpueñot̃espaʼ alloʼtseney parro. Amaʼt ama alloʼtsennopaʼ napaʼ oʼch notas necartot̃ ñeñt̃ pocteʼ nenten na, att̃ecma ñerraʼm alloʼtseney parro. Napaʼ oʼ neñoch ñeñt̃chaʼ atet̃ sepeʼ ñeñt̃ ochñaʼtets atet̃. Oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sepeʼ: Oʼch sapc̈ha allohuenes eʼñe sameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesús; napaʼc̈hoʼña eʼñe neyerpueñot̃espaʼ alloʼtseneychaʼ parro. Allochñapaʼ eʼñe Yepartseshar Jesús poʼhuamencot̃paʼ
1CO 5:5 oʼch sepom̃ ñeñt̃ yacmar oʼch sapuer oneñet̃ att̃och aʼcoñchatoñ poʼchets. Allochñapaʼ puecamquëñpaʼ queshperrach esempohuañenchaʼ huerra Yepartseshar Jesús.
1CO 5:6 Oʼch alla noterrserr: Sapaʼ amaʼt sommoʼchenañ att̃o eʼñe cohuenareʼ es sepeneñpaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ ama pocteyaye, t̃arroʼmar att̃a eʼñe semnateñ acheñ oʼch alloʼna ochñaʼtnen. Amaʼt señoteñe ñerraʼm alloʼna yemnatneñ oʼch ochñaʼt amaʼt eʼñe puesheñarrot̃apaʼ tsapat̃onet̃paʼ oʼch pet allohuenet atet̃. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: “Ñerraʼm yenaʼ coñeʼt̃ chaseʼ allempo yeyec̈hcaten pan, amaʼt eʼñe coñeʼt̃a yenaʼpaʼ oʼch epaʼhua ora, att̃och eʼñe rropaʼptatuan ora pan.”
1CO 5:7 Ñeñt̃oʼmarña oʼ notas oʼch saʼypoʼñerr ñeñt̃ ahuat̃ soct̃ap̃ña ñeñt̃ nanac sosey. Añchaʼña oʼch setserrataterr soct̃ap̃ña. T̃arroʼmar poʼñoc̈h etserra oʼ yec̈hcaterres Yompor. Oʼch netmaʼntacha atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ allempo oʼch c̈herr pascuapo c̈hocmach huaporeʼtuet allohuen pan ñeñt̃ aʼchasaret̃. Oʼch yec̈hcatet etserra pan ñeñt̃ ama aʼchasaret̃eyaye. Ñam̃a pascuapopaʼ c̈hocmach muetseteʼt̃ carrnerot̃oll, t̃arraña t̃eʼpaʼ Cristoña oʼ amtsaret̃ta yocop.
1CO 5:8 Ñam̃a ahuat̃ pascuapo añ coshatahueteʼt̃ pan ñeñt̃ ama aʼchasaret̃eyaye t̃arraña t̃eʼpaʼ añchaʼña yocshaterreʼ att̃och oʼch yaʼypoʼñaʼhuerr ñeñt̃ ahuat̃ yoct̃ap̃ña ñeñt̃ allo yoʼchñaʼtareʼteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ nanac sosey Yomporecop. Añchaʼña oʼch yoct̃apeʼcherr etserra ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ cot̃ap̃ñats Yomporecop ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen.
1CO 5:9 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ. Ahuaña poʼpoñ necartot̃paʼ atet̃ notuas: Amach seyemtatscho ñeñt̃ chetaʼyeneʼ coyaneshaʼ amach puet̃aporeyaye. Ñehua, allempo notas necartot̃paʼ añecop noten ñeñt̃ ameʼñetsa t̃arroʼmar ñerraʼm att̃era chetaʼyenan coyaneshaʼ, amach seyemtatsche acheñ ñeñt̃ atet̃ petsa. T̃arraña ama añecpayeʼ atet̃ noteno ñeñt̃ ama ameʼñetso ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ amach seyemtatsche. T̃arroʼmar añe patsropaʼ c̈hocmach yeyemcha amaʼt ñeñt̃ ama ameʼñetso, atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ chetaʼyeneʼ coyaneshaʼ ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye, ñam̃a atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ atarr es yeʼchapretetsa, amapaʼ ñam̃a eñet̃, ñam̃a ñeñt̃ maʼyochenaya ayec̈hcataret̃. Ñerraʼm ama yeyemtanetopaʼ amat̃eʼ errot̃eno yocrroña añe patsro.
1CO 5:11 Añña notenes amach seyemtatsche ñeñt̃ otets ameʼñenanoʼ Cristo t̃arraña ñeñt̃ att̃era chetaʼyeneʼ coyaneshaʼ ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye, amapaʼ ñeñt̃ att̃era es yeʼchapretyetsa, amapaʼ ñeñt̃ att̃era maʼyochenaya ayec̈hcataret̃, amapaʼ ñeñt̃ att̃era sasareʼtets, amapaʼ ñeñt̃ att̃era posaʼtarets, amapaʼ ñeñt̃ att̃era etyets. Ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyetsapaʼ amach seyemtatstero, ñam̃a amaʼt att̃apaʼ amach serrallmeʼcherro epas.
1CO 5:12 Ñehua, añecop atet̃ oʼ notuas, t̃arroʼmar yocoppaʼ ama pocteyaye oʼch yotteñeʼcheñ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Yocoppaʼ añña eʼñe pocteʼ oʼch yotteñeʼcheñ ñeñt̃ pameʼñeñot̃et att̃erach es pantenet.
1CO 5:13 Yomporpaʼ ñachña otteñeʼcherreʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Sapaʼ aña poctetsa socop sehuaporeʼch ñeñt̃ att̃erach sosyaʼtsañach orrtatyenet.
1CO 6:1 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Ñam̃a oʼ neʼmareʼtas att̃o sapaʼ c̈hocmoʼ setmantannena ñerraʼm esempo errot̃ sep̃annena, ñam̃a amaʼt ñeñt̃esoʼ pueyochreshaʼ oʼ perrsoñ Parets. Esoʼmareʼt c̈hocma soteñña am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ ama ameʼñetso oʼch aʼpoctatonas ñeñt̃ att̃o seʼmoñeʼtannena. Socoppaʼ añña pocteʼ oʼch soch puesheñarr ñeñt̃ eʼñe parrocma sameʼñena ñetchaʼña aʼpoctateʼ ñeñt̃ atet̃ sep̃annena.
1CO 6:2 Amaʼt señoteñe ya ñeñt̃ey oʼ pueyochreshaʼ perrey Paretspaʼ yach am̃chaʼtaret̃terrtsa allohuen acheñeneshacop arr patsro esempohuañen. Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h yeñoteñ oʼch yaʼm̃chaʼtaret̃terra allohuen acheñeneshacop arr patsro esempohuañenpaʼ esoʼmareʼtña ama señoteñe oʼch saʼpoctat ñoñets eʼñe sañeña ñeñt̃ ama t̃orrapahuoyaye.
1CO 6:3 Ñam̃a amaʼt señoteñe esempohuañenpaʼ yach am̃chaʼtaret̃terrtsa amaʼt Yompor poʼm̃llañot̃eñnanesharecop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes eʼñe pocteʼ oʼch yaʼpoctatannaʼta ya yeñoñ ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena t̃eʼ arr.
1CO 6:4 Ñerraʼm esempo esocop setmantannenapaʼ esoʼmareʼtña oʼch seneʼ puesheñarr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno ñeñt̃ ameʼñetsa, ñach aʼpoctateʼ señoñ socop.
1CO 6:5 Eʼñe nepencnaʼntateñot̃es sapaʼ ñeñt̃oʼmarña atet̃ notenes: Seshopaʼ ¿amaʼtña eñalleña amaʼt puesheñarra ñeñt̃ ameʼñetsa ñeñt̃ eñoteneʼ oʼch aʼpoctatan ñoñets? Ñeñt̃ eñoteneʼpaʼ eʼñe pocteʼ ñach aʼpoctateneʼ señoñ ñeñt̃es parro sameʼñena.
1CO 6:6 T̃arraña t̃eʼpaʼ ama att̃eyeʼ sepeno. C̈hocmoʼ setmantannena amaʼt ñeñt̃esoʼ parro sameʼñenañ. Sapaʼ ahuoʼchc̈hoʼ ahues tomantannaʼttsa aʼyo alloʼtsen acheñ ñeñt̃ ama ameʼñetso, ñapaʼ ahuoʼchc̈hoʼ aʼpoctatonas señoñ socop.
1CO 6:7 T̃arraña ñeñt̃paʼ ama pocteyaye amaʼt mamesha oʼch setmantannena. T̃arroʼmar ñerraʼm c̈hocma yetmantannenapaʼ ñeñt̃paʼ ama añeyeʼ yepeno atet̃ muenen Yompor. Añña ñerraʼm esempo errot̃ p̃onas poʼpsheñeñpaʼ esoʼmareʼtña amaña alla saʼhuantannenoña ñeñt̃ att̃o errot̃ es sep̃annaʼtyena. Ñam̃a ñerraʼm esempo es puerratam̃pensetpaʼ esoʼmareʼtña amaña alla saʼhuantenaneto. Añ poctetsa oʼch alla yaʼhuantenanet alla.
1CO 6:8 T̃arraña sañapaʼ ama att̃eyeʼña sepeno. Añña sapaʼ c̈hocmoʼ errot̃ sep̃annena, ñam̃a c̈hocmoʼ es seprratam̃p̃sannena amaʼt eʼñe sagattsa ñeñt̃es ameʼñetsañ.
1CO 6:9 Amaʼt señoteñeña ñeñt̃ ama cohuen es petsopaʼ amach es oʼpaterroña all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Amach semnatatsche poʼpsheñeñ oʼch att̃a shecareʼtas. Poʼñoc̈h atet̃ notenes, ñeñt̃ cañoreshaʼtetspaʼ amach es oʼpaterro all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ poʼyomporer p̃aʼyeneʼ ayec̈hcateret̃paʼ ñetpaʼc̈hoʼña amach es oʼpatataret̃terretoña all am̃chaʼtaret̃tena Yompor, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ apretets t̃aporets, ñam̃a yacmaneshaʼ ñeñt̃ agapannetsa eʼñe ñagattset.
1CO 6:10 Allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ etyets ñam̃a ñeñt̃ atarr es yeʼchapretyetsa, ñam̃a ñeñt̃ posaʼtareʼtyets, ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyetsapaʼ amach es oʼpatataret̃terreto all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ achm̃areʼtets ñam̃a ñeñt̃ puerratam̃pesyets ñetpaʼc̈hoʼña amach es oʼpatataret̃terreto all am̃chaʼtaret̃tena Yompor.
1CO 6:11 Sapaʼc̈hoʼña puesheñaʼttsos att̃ecma sepeʼt̃ sam̃a ahuaña. T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ eʼshohuaret̃terra soʼchñar, att̃oña oʼ saʼcohuentataret̃terra Partsocop. Eʼñe seyemteñot̃ Yepartseshar Jesucristo t̃eʼña Pomporpaʼ oʼ pocteʼ enterres. Ñam̃a eʼñe puechorreñot̃es Yompor Puecamquëñpaʼ oʼ pocteʼ enterres Yompor.
1CO 6:12 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Ñehua, napaʼ neñotenes puesheñaʼttsospaʼ atet̃ sotatseʼtyen, “eʼñoʼ pocteʼ yep̃aʼyes amaʼt erraʼtsent̃eʼ yemnen.” Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yompor poʼñoñpaʼ amaʼt ama atet̃ otenyeñe amach es yep̃aʼyesatsto, ñeñt̃oʼmarña “eʼñe pocteñ allohuenpaʼ oʼch es yep̃aʼyeneñ.” T̃arraña amaʼt eʼñe pocteñ oʼch atet̃ es yep̃aʼyeneñ allohuenpaʼ t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch yeyenpueñ yamoʼts att̃och eʼñe huomenc yep̃annena yeyoc̈her Yomporecoppaʼ ñehua, ñeñt̃epñapaʼ amach atet̃ yep̃atsto. Ñam̃a amaʼt pocteñ allohuenpaʼ oʼch es yep̃aʼyespaʼ, t̃arraña ama pocteyaye oʼch nanac es yayom̃atseʼtyesa t̃arroʼmar ñerraʼm es nanac yayomenapaʼ ñeñt̃aña pomnaren peneʼña yechets.
1CO 6:13 Ñam̃a neñotenes puesheñaʼttsospaʼ atet̃ sotatseʼtyen, eʼñoʼ pocteʼ senteñ oʼch señmatat sechets eʼñe sa secañoreshaʼteñot̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ecpoʼ yec̈hquënaña sechets oʼch atet̃ sep̃ateñ. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ setmaʼntatenaña sechets ñerraʼmrrat̃eʼ allempo sachporrena c̈hoch serraʼ serrar att̃ochña eʼñe señmatat sat̃ eʼñe ora sechtsohuen t̃arroʼmar sat̃paʼ ñeñt̃ecpoʼ yec̈hquëna. T̃arraña t̃eʼ napaʼ oʼch notas, amaʼt pocteñ oʼch yeñmatateneñ yat̃ arr patsropaʼ c̈hapchaʼ esempohuañen allempopaʼ oʼhuañchaʼ yemnaʼ yat̃ ñam̃a yerrar, t̃arroʼmar atet̃ neʼ Yompor. T̃arraña amaʼt pocteñ oʼch yeñmatateneñ yat̃paʼ t̃arraña ama pocteyaye oʼch eʼñe yeñmataten yechets yecañoreshaʼteñot̃ t̃arroʼmar ama añecpayeʼ ayec̈hcataret̃eña yechets att̃och yecañoreshaʼten. Yechetspaʼ añecopña ayec̈hcataret̃ att̃och yet̃orraʼyesa Yepartsesharecop. Ñam̃a ñapaʼ ñach yecuam̃peneʼña yechets.
1CO 6:14 Ñeñt̃oʼmar Yomporpaʼ oʼ tantaterran Puechemer ñeñt̃ Yepartseshar yepen ya. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ yapaʼc̈hoʼña esempohuañenpaʼ tantaterrnaychaʼ yam̃a yechets. Eʼñe poʼhuamencot̃paʼ tantatuerreychaʼ.
1CO 6:15 Amaʼt señoteñeña eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ ñeñt̃ ya yechetspaʼ poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃ara poʼchets pen ñam̃a Cristo. Ñeñt̃oʼmarña notenes, att̃o ñeñt̃ poʼchets pen Cristo ñeñt̃ara ya yechetspaʼ esoʼmareʼtña eʼñe pocteʼ sentenña eʼñe ya yechtsot̃paʼ oʼch yecañoreshaʼtach Cristo. Amacaʼye pocteyaye oʼch yetsetach Cristo poʼchets epuet yecañoreshaʼ.
1CO 6:16 Ñehua, amaʼt señoteñeña ñerraʼm esempo yoʼchñaʼt epay ottatsñat̃paʼ epsheñoʼmarey oʼch eʼñe yeparrocmatach yechtso. Poʼñoc̈h atet̃ enteney Yompor atet̃ oteney poʼñoñot̃ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ oten: “ñeñt̃ epsheñoʼmaretpaʼ eʼñech pat̃rra poʼchets penet.”
1CO 6:17 T̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ Yepartsesharpaʼ epsheñoʼmareypaʼ eʼñech pat̃rra yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro ñeñt̃ yecamquëñecop.
1CO 6:18 Ñeñt̃oʼmarña notenes añ pocteʼ oʼch saʼypoʼñer cañoreshaʼteñets. Poʼpoñec̈hno ñeñt̃ yep̃aʼyen soseypaʼ ñeñt̃paʼ ama yechtsoyeʼ yaʼsosyateno. T̃arraña añña cañoreshaʼteñetspaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe ya yechets yaʼsosyaten.
1CO 6:19 Amaʼt señoteñeña yeʼnarpaʼ ñeñt̃ara paʼpaquëll pen Parets Puecamquëñ ñeñt̃ chorratenya Yompor. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ yechetspaʼ ama yoyaye, ñeñt̃paʼ Yomporo t̃arroʼmar
1CO 6:20 ñapaʼ ahuoʼt rañt̃errya. Att̃o rañt̃erryapaʼ nanac mueroc̈hta Puechemer att̃och tsaʼtuerrnaya yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña notenes, amaʼt att̃o yocrrena yechtsot̃paʼ Yomporepaʼchña yecohuentaten eʼñe yecamquëñohuen t̃arroʼmar ñeñt̃ epoʼmarpaʼ Yomporo.
1CO 7:1 T̃eʼpaʼ oʼch neserrpareʼtatas ñeñt̃ atet̃ saʼp̃t̃oʼten ahuaña secartot̃. Ahuoʼt saʼp̃t̃oʼten pocteʼt̃eʼ oʼch yesnaʼta. Ñehua, ñanom oʼch notas atet̃, eʼñe pocteñ amat̃eʼ yeyoratsche coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ yet̃apor yep̃aʼ.
1CO 7:2 T̃arraña ellopaʼ añ pocteʼ ñam̃a allohueney yacmaneshay oʼch yeyore puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ yet̃apor yep̃aʼ. Coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña pocteʼ ñam̃a echanepaʼ eʼñe ña puerrollar. Oʼ notas atet̃ t̃arroʼmar ñerraʼm ama c̈ho seyoro puesheñarr ñeñt̃chaʼ set̃apor sep̃aʼpaʼ att̃at̃eʼ alloʼna secañoreshaʼtnen.
1CO 7:3 Eʼñe pocteʼ epas set̃aporpaʼ sagapannaʼtepaʼch.
1CO 7:4 T̃arroʼmar coyaneshaʼ ñeñt̃ arrollaret̃paʼ ama eʼñe ñapt̃ayaye poʼchets, ñeñt̃paʼ puerrollaroʼnach. Ñam̃a yacmapaʼc̈hoʼña amach ñapt̃ayaye poʼchets, ñeñt̃paʼ puet̃aporoʼnach.
1CO 7:5 Eʼñe pocteʼ c̈hocmach sagapannena. T̃arraña ñerraʼm errot̃eno esempo pocteʼ senteñ epsheñoʼmares oʼch saʼpoctat ñoñets eʼñe sañeña amach sagapannaʼterro allponmat att̃och añach semaʼyoc̈hra maʼyochatsa. T̃arraña ñerraʼm oʼ met allponmat allempo oʼ saʼpoctatuepaʼ pocteʼ oʼch alla sagapannerra. T̃arroʼmar ñerraʼm ama ahuen sagapannerropaʼ c̈hat̃eʼ oneñet̃paʼ topatas amat̃eʼ saʼhuanto.
1CO 7:6 T̃arraña ama notenso ñeñt̃ach pat̃err poctetsa oʼch yesnaʼta, añpaʼ att̃a notenes ñerraʼm semneñ oʼch sesnaʼtapaʼ pocteʼ senaʼtepaʼ.
1CO 7:7 T̃arraña napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ ñerraʼm allohuenes att̃eseñ ñerraʼm na. (T̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuoʼt apuen att̃och amach nemno coyaneshaʼ.) T̃arraña allohueneypaʼ ama att̃ecmayayye. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuoʼt apaʼyesey ellocma atet̃chaʼ yesherbeʼ eʼñe cohuen.
1CO 7:8 Ñam̃a oʼch notas, ñeñt̃es ama at̃aporet̃esopaʼ eʼñe pocteñ amat̃eʼ sesnaʼtatsto. Ñam̃a ñeñt̃es rret̃orrnaneshaspaʼ eʼñe pocteñ ñam̃a amat̃eʼ sesomeʼterro. Eʼñe pocteñ oʼt̃eʼ socrrañ eʼñe att̃a atet̃ nepena na.
1CO 7:9 T̃arraña amaʼt notensoñ atet̃paʼ ñerraʼm ama errot̃eno saʼhuantopaʼ eʼñe pocteʼ sesnaʼtepaʼ. Ama pocteyaye oʼch att̃a nanac yemneñ coyaneshaʼ. Añña pocteʼ yesnaʼtepaʼ. T̃arraña añña nanac cohuen ñam̃a amach yesnaʼto.
1CO 7:10 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃es arrollaret̃es ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñehua, poʼñoc̈h ama nayeʼ otetso, añña Yepartsesharña otets. Añ pocteʼ amach sesatstere serrollar.
1CO 7:11 T̃arraña ñerraʼm eseshas serreʼ serrollarpaʼ añ pocteʼ amach sesomeʼtatsterro ello, amapaʼ oʼch alla samoʼtstera serrollaresheʼmañ. Ñam̃a oʼch notas sam̃a ñeñt̃es at̃aporet̃es, amach sesatstere set̃apor.
1CO 7:12 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃ atet̃ pocteʼ nenten na. Amaʼt Yepartsesharpaʼ ama otenñe ñeñt̃ poctetsa añecop, t̃arraña napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ pocteʼ nenten na. Ñerraʼm puesheñarr yacma ñeñt̃ oʼ ameʼñerra ñeñt̃ at̃aporeʼtañ, t̃arraña ñerraʼm puet̃aporpaʼ ama ameʼñeno, añ pocteʼ amach satsterrano puet̃apor ñerraʼm puet̃aporpaʼ ama mueno oʼch ahuerr.
1CO 7:13 Att̃ecma ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼñerra ñeñt̃ arrollareʼtañ, t̃arraña ñerraʼm puerrollarpaʼ ama ameʼñeno, añña pocteʼ amach satsterrano puerrollar ñerraʼm puerrollarpaʼ ama mueno oʼch ser.
1CO 7:14 T̃arroʼmar ñerraʼm puet̃aporpaʼ ameʼñena, c̈hocma eñall att̃och oʼch ameʼñatana puerrollar. Att̃ecma ñam̃a ñerraʼm puesheñarr yacma ñeñt̃ ameʼñetsa, c̈hocma eñall att̃och ameʼñatana ñam̃a puet̃apor. Ñam̃a ñerraʼm sesannenapaʼ ñatoʼ sechemereshaʼpaʼ amach es eñoterro Partsocop. T̃arraña ñerraʼm ama sesannerropaʼ sacñet̃arneshaʼñapaʼ oʼch soʼpatacha ñam̃a Parets.
1CO 7:15 T̃arraña ñerraʼm puesheñarr yacma ñeñt̃ ama ameʼñetso, ñerraʼm mueneñ oʼch serran puet̃apor ñeñt̃ ameʼñetsa, ñehua, pocteʼ serepaʼ. T̃arroʼmar puet̃apor ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ama es palltetso puerrollarecop. Ñam̃a Yomporpaʼ ama mueno ellopaʼ oʼch alloʼna yeʼmoñeʼtannaʼtnena yerrollarecop. Att̃ecma ñerraʼm puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso, ñerraʼm mueneñ oʼch serran puerrollar ñeñt̃ ameʼñetsa, ñehua, pocteʼ serepaʼ.
1CO 7:16 Atet̃ notenes sesannerrepaʼ t̃arroʼmar ñeñt̃es arrollaret̃espaʼ poʼñoc̈hpaʼ amach errot̃eno señoche ñatoʼ saʼqueshp̃achchaʼ serrollar, ñatoʼ amat̃eʼ. Ñam̃a ñeñt̃es at̃aporet̃espaʼ amach errot̃eno señoche ñatoʼ saʼqueshp̃achchaʼ set̃apor, ñatoʼ amat̃eʼ.
1CO 7:17 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr, errot̃enoʼtsenest̃eʼ amaʼt allempo errteʼ sameʼñera Yepartsesharpaʼ att̃erasepaʼch. Ñam̃a atet̃ muenatyeney Yomporpaʼ att̃epaʼch yepena puesheñaʼttsoy. Ñeñt̃paʼ att̃ecmach neyc̈hatyes amaʼt ñam̃a ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyetsa allemeñ anetsoʼmar.
1CO 7:18 Atet̃ ñam̃a ñerraʼm puesheñarr yacma allempo errteʼ ameʼñerrtset, ñerraʼm allempopaʼ oʼ atsorraret̃etuet atet̃ yec̈heʼt̃ judioneshaʼpaʼ t̃eʼpaʼ ama pallteno oʼch aʼhuañerran all tsorret ahuat̃. Att̃ecma ñam̃a poʼpsheñeñ allempo errteʼ ameʼñerrtset, ñerraʼm ñetpaʼ ama atsorraret̃eto, t̃eʼpaʼ ama pallteno oʼch atsorraret̃tet atet̃ yec̈hena judioneshaʼ.
1CO 7:19 Amaʼt yaʼtsorraret̃tatstapaʼ ñeñt̃paʼ ama es sherbeno. Ñam̃a amaʼt ama yaʼtsorraret̃tatstopaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama es sherbeno. Añña nanac sherbets oʼch yep̃a ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor.
1CO 7:20 Ñeñt̃paʼ oʼch alla noterrserr, añ pocteʼ, amaʼt errot̃enoʼtsenest̃eʼ allempo errteʼ sameʼñerrapaʼ att̃erasepaʼch.
1CO 7:21 Amaʼt allempo errteʼ p̃ameʼñerra, amaʼt añep̃t̃eʼ ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃apaʼ eʼñe pocteʼ, amach pellcatsto. Att̃erach petaruasen pepatronarecop, t̃arraña ñerraʼm errot̃enot̃ oʼch p̃aʼrroyaterra pepatronareshot̃paʼ eʼñech pocteʼ aʼrroyerrpetepaʼ allot̃ taruasatenpet eʼñe att̃a.
1CO 7:22 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Eñall puesheñarr yacma ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a, t̃arraña oʼ c̈hap allempo agapan Yepartseshar ñeñt̃chaʼ Pamoʼmteʼ perr. Allempopaʼ amaʼt att̃era taruasateñeñ ñeñt̃ poʼpatronar pen arr patsopaʼ t̃arraña t̃eʼña Cristopaʼ aʼrroyatam̃per poʼchñar ñeñt̃ nanac taruasatayeʼt̃ ahuaña. T̃eʼpaʼ añchaʼña taruasaterreʼ Cristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñam̃a eñall puesheñarr yacma ñeñt̃ñapaʼ cohuenoʼtsen ñeñt̃ ama ataruasataret̃eyaye. Ñapaʼc̈hoʼña oʼ c̈hap allempoch aguërran Yepartseshar Cristo ñeñt̃chaʼ Pamoʼmteʼ perr. T̃eʼña Pamoʼmteʼ Cristopaʼ ñachña taruasaterreʼ eʼñe cohuen ñeñt̃ ahuañapaʼ ama ataruasataret̃e eʼñe att̃a.
1CO 7:23 Cristopaʼ oʼ rañt̃errya. Att̃o rañt̃erryapaʼ nanac mueroc̈hta att̃och tsaʼtuerrnaya yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña notenes, amach acheña ñapuet̃ samoʼmteʼ sep̃atsto, añña eʼñe poʼñoc̈h Yamoʼmteʼ yepen Cristo.
1CO 7:24 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch noterrserr alla, amaʼt errot̃enoʼtsenest̃eʼ allempo errteʼ sameʼñera Cristopaʼ pocteʼ att̃erasepaʼch. T̃arraña Yomporepaʼchña seyenpueʼ.
1CO 7:25 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ saʼp̃t̃oʼten ahuaña ñatoʼ poctoʼt̃eʼ ahuoʼch someʼta ñeñt̃ shopsheshareʼ. Ñehua, napaʼ oʼch notas, Yepartsesharpaʼ ama otenyeñe ñeñt̃chaʼ atet̃ yepeʼ shopshesharecop, t̃arraña napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ pocteʼ nenten eʼñe na, t̃arroʼmar Yepartseshar puemuereñot̃paʼ ahuoʼt eñotañ p̃aʼn att̃och sapaʼ seyemuetna.
1CO 7:26 Ñehua, ñanompaʼ oʼch notas: Amaʼt t̃eʼpaʼ c̈hocma huennaya shonteʼ esocmañen ñeñt̃ echarr yentyen ñeñt̃oʼmarña pocteʼ nenteñ amat̃eʼ sesomeʼto, ñam̃a amat̃eʼ sesnaʼto. Añña poctetsa att̃at̃eʼ yocrra.
1CO 7:27 T̃arraña ñerraʼm oʼ seyore coyaneshaʼpaʼ eʼñe pocteʼ; t̃eʼpaʼ amach sesatstere. Att̃eña ñerraʼm ama seyoreñaʼ coyaneshaʼpaʼ pocteʼ ñam̃a; t̃eʼpaʼ amach seyoratsche.
1CO 7:28 T̃arraña ñerraʼm esempo semneʼ oʼch sesnaʼtapaʼ eʼñe pocteʼ. Ñam̃a ñerraʼm esempo coyaneshaʼpaʼ mueneñ oʼch someʼta, ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama ochñaʼteñtsoyaye Yomporecop. T̃arraña ñerraʼm yacmapaʼ oʼch senaʼta, ñam̃a ñerraʼm coyaneshaʼpaʼ oʼch someʼta ñam̃a, allempopaʼ oʼch echan shonteʼ ñeñt̃chaʼ llecatyeseʼ att̃och corret arr patsro. Ñeñt̃oʼmarña notenes amach sesnaʼtatsto, coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña amach someʼtatsto, t̃arroʼmar napaʼ ama nemno oʼch sechen shonteʼ ñeñt̃chaʼ sellcatyeneʼ.
1CO 7:29 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ nemneñ oʼch alla noterrserr. T̃eʼpaʼ ama atonayeʼ pallteno char att̃och yet̃orrena Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña oʼch notas ñeñt̃es oʼ set̃aporeʼt, amaʼt oʼ set̃aporeʼtpaʼ añña poctetsa eʼñe t̃ayot̃eñ amach pat̃rra sellcatsto ñeñt̃ set̃aporecpa. Añecpaʼnachña set̃orrena Yomporecop.
1CO 7:30 Ñam̃a ñerraʼm esempo huaponasa llequëñetspaʼ amach ñeñt̃ot̃a yequec̈hpatsterro att̃o yet̃orrena Yomporecop. Ñam̃a amaʼt esempo es nanac yocshateneʼpaʼ amach ñeñt̃ot̃a yepsatstere Yompor. Ñam̃a ñerraʼm esempo yapaʼ esocmañen yechenpaʼ t̃arraña amach ñeñt̃ot̃a yepsatstere Yompor.
1CO 7:31 Ñam̃a ñerraʼm esempo es yep̃aʼyen ñeñt̃ patsoʼmarecpapaʼ amach eʼñe ñeñt̃a yocshatsto ñeñt̃ patsoʼmarecpa. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hen añ patsoʼmarpaʼ ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ esempo.
1CO 7:32 Ñeñt̃oʼmarña notenes añec̈hno, t̃arroʼmar nemneñ sapaʼ amach eñalletatsto poʼpoñ ñeñt̃chaʼ nanac sellcateʼ. Atet̃ pena yacma ñeñt̃ ama at̃aporet̃epaʼ añach eʼñe llequëna ñeñt̃ Yomporecop. Eʼñech maʼyoc̈hrenana att̃och coshatenan Yepartseshar.
1CO 7:33 T̃arraña yacmaña ñeñt̃ at̃aporet̃paʼ añach eʼñe llequëna ñeñt̃ att̃o yocrrena añe patsro. Ñam̃a añach maʼyoc̈hrena att̃och coshatenan puet̃apor.
1CO 7:34 Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ pat̃rra maʼyoc̈hreno ñeñt̃ Yomporecop. Att̃ecma pena ñam̃a coyaneshaʼ ñeñt̃ ama arrollaret̃e. Añach maʼyoc̈hrena ñeñt̃ Yomporecop. Eʼñe poʼchtsohuenpaʼ mueneñchaʼ oʼch aʼrroya Partsocop. Ñam̃a amaʼt ora poct̃ap̃ñohuenpaʼ oʼch maʼyoc̈hrena Partsocop. T̃arraña coyaneshaʼ ñeñt̃ arrollaret̃paʼ añach lleca ñeñt̃ att̃o yocrrena añe patsro, ñam̃a añach lleca att̃och coshatan puerrollar.
1CO 7:35 Ñeñt̃ notenespaʼ ama añecpayaye att̃och oʼch nompaʼtas amach sesnaʼtatsto. Añecopña atet̃ notenes att̃och napaʼ neyenpas, att̃och c̈hocma cohuenareʼ es sorrtatyen. Ñam̃a c̈hocmach socsheñeshaʼpaʼ oʼch semaʼyoc̈hrena Yomporecop, amach eñalletatsto ñeñt̃chaʼ sepateneʼ.
1CO 7:36 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Ñerraʼm eseshas echeneʼ seseñ ñeñt̃ oʼ poʼnatuena, ñam̃a ñerraʼm pocteʼ senteñ oʼch someʼtapaʼ ñehua, pocteʼ someʼtepaʼ. Eʼñe pocteʼ oʼch semnach someʼtepaʼ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama ochñaʼteñtsoyaye Yomporecop.
1CO 7:37 T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenot̃espaʼ sechen seseñ, ñam̃a ñerraʼm ama semno oʼch someʼta, ñam̃a ñerraʼm seseñpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ amach someʼtatstopaʼ ñehua, pocteʼ ñam̃a amach sesomeʼtatatsche. Ñerraʼm poʼñoc̈h señoteñ seyoc̈hro añpaʼ eʼñe pocteʼ atet̃, ñehua, amach sesomeʼtatatsche. Elloña ñeñt̃paʼ nanac cohuen.
1CO 7:38 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ notas: Ñerraʼm erraʼtsenot̃es muenateʼ seseñ oʼch someʼtapaʼ ñeñt̃paʼ pocteʼ. T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenot̃es ama someʼtataye seseñpaʼ elloña ñeñt̃paʼ nanac cohuen.
1CO 7:39 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Amaʼt esempapaʼ ama pocteyaye coyaneshaʼpaʼ oʼch serran puerrollar. Amaʼt errponmatchaʼ correna puerrollarpaʼ amach satstere. T̃arraña ñerraʼm esempo rroma puerrollar, allempopaʼ eʼñe pocteʼ oʼch someʼterra ello, t̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ muenerr ñeñt̃chaʼ yorerreʼ ñeñt̃paʼ ameʼñenach ñam̃a.
1CO 7:40 T̃arraña amaʼt oʼ notuaseñ eʼñe pocteʼ oʼch someʼterra rret̃orrnaneshaʼ, elloña napaʼ noct̃apeʼcheñ ñerraʼm oʼch someʼterra, ñatoʼ allempopaʼ cosherrañchaʼ mameʼ. T̃arraña ñerraʼm amach someʼterro, napaʼ noct̃apeʼcheñ ñatoʼ allempopaʼ ellochña nanacchaʼ cosherra ñapuet̃. Napaʼ noten Yompor Puecamquëñot̃ neñoten atet̃.
1CO 8:1 T̃eʼpaʼ oʼch neserrpareʼtatas poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ saʼp̃t̃oʼtenen ahuaña, ñeñt̃paʼ atet̃ sotenen: Ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristopaʼ ñatoʼ ¿poctoʼt̃eʼ oʼch serraʼ poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecop? Napaʼ neñotenes puesheñaʼttsospaʼ sotyen sapaʼ señotenoʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñehua, poʼñoc̈h allohueneypaʼ yeñoteñ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. T̃arraña ñerraʼm esempo yoten: “Napaʼ eʼñe neñotuen ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop”, ñerraʼm eʼñe yommoʼcheñot̃a yotenpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena atet̃ yoten. Yommoʼcheñot̃paʼ amach c̈hoyeʼ yeyenpanneno att̃och huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her Yomporecop. Yemorrentannaʼteñot̃paʼ c̈hochña yeyenpannaʼta.
1CO 8:2 T̃arroʼmar ñerraʼm esempopaʼ c̈hach yotenapañ oʼt̃eʼ eʼñe es yeñotua poctacma, t̃arraña yeñoteñ poʼñoc̈hpaʼ c̈hocma yepalltena oʼch eʼñe yeñotua poctacma ñeñt̃ cohuentetsa.
1CO 8:3 T̃arraña eʼñe yemorrenteñot̃ Yomporpaʼ ñapaʼ eñoteney yapaʼc̈hoʼña yeñoteñ ñeñt̃ cohuentetsa ñocop.
1CO 8:4 T̃eʼpaʼ oʼ notuas atet̃ t̃eʼñapaʼ oʼch neserrpareʼtatas ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristopaʼ pocteʼt̃eʼ oʼch yerren poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop, ñatoʼ amat̃eʼ pocteyaye. Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntatenet ñetpaʼ poʼñoc̈hpaʼ ama eñalle Yompor ñeñt̃ atet̃. Yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñe pat̃rra.
1CO 8:5 Poʼñoc̈hpaʼ ñetpaʼ paʼnamen poʼyomporer p̃aʼyenet amaʼt atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ entoʼtsaʼyen, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyen. Ñetpaʼ paʼnamen poʼyomporer p̃aʼyenet, ñam̃a paʼnamen poʼpartseshar p̃aʼyenet.
1CO 8:6 T̃arraña ya yocoppaʼ yeñoteñ Yompor Apapaʼ eʼñe pat̃rra, ñeñt̃ Yompor ñeñt̃ yec̈hcatueʼ allohuen ñeñt̃ yentyen, ñam̃a yapaʼ ahuoʼt yec̈hcatey eʼñe ñocop. Ñam̃a yeñoteñ Yepartsesharpaʼ eʼñe pat̃rra ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ yec̈hcateʼ allohuen ñeñt̃ yentyen. T̃eʼ yapaʼc̈hoʼña apueney att̃o yocrrena.
1CO 8:7 T̃arraña acheñeneshaʼpaʼ ama allohuenacmayeʼ yoct̃apeʼchueno atet̃. Ñeñt̃oʼmarña puesheñaʼtetspaʼ ahuat̃ot̃eñ yec̈heteʼt̃ oʼch nenet es poʼchets ayec̈hcataret̃ecop. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempo rrenet ñeñt̃ poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecoppaʼ eʼñech att̃a rreñet poʼtomña. Eʼñe poʼtomñapaʼ otenet ñatoʼ ama pocteyaye oʼch yerren poʼchets ñeñt̃ nenet ayec̈hcataret̃ecop. Ñetpaʼ att̃a enteñet ama arrapahuoyaye ñeñt̃ Yomporecop. T̃arroʼmar ama c̈henaneto pueyoc̈hro att̃o ñeñt̃ eʼñe poctetsa Yomporecop.
1CO 8:8 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ yerrenpaʼ ama añecpayaye att̃och eʼñe cohuen entey Yompor. Amaʼt yerreñ, ñam̃a amaʼt ama yerreñe ñehua, eʼñe att̃ecma enteney Yompor.
1CO 8:9 T̃arraña eʼñech señota: Eʼñech acop̃a es sep̃aʼyes. Amaʼt yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñeñ oʼch yerren poʼchets ñeñt̃ anaret̃ ayec̈hcataret̃ecoppaʼ t̃arraña ñatoʼ yerreñot̃ añec̈hnopaʼ c̈hat̃eʼ alla yaʼpuerratatuer ñeñt̃ ama tama huomenc penaye pueyoc̈her Yomporecop.
1CO 8:10 T̃arroʼmar ñatoʼ sapaʼ atet̃t̃eʼ sepena. Ñatoʼ oʼch ahuenes puerahuo alloʼtsen ayec̈hcataret̃, allñapaʼ ñatoʼ oʼchc̈hoʼ serros poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop. Ñam̃a ñatoʼ sapaʼ eʼñech socsheñeshaʼ serreñ t̃arroʼmar sapaʼ señoteñ ñeñt̃paʼ ama esoyeʼ enteñe Yompor. T̃arraña ñatoʼ eʼñe allempoña serreñpaʼ ñatoʼ oʼch entas poʼpsheñeñ ñeñt̃ parro sameʼñena. T̃arraña ñapaʼ ñatoʼ ama pocteyeʼ enteñe oʼch yerren poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop. Ñatoʼ oʼch peyeʼchateña ñam̃a pemoʼnasheñ oʼch rreñ ñam̃a ñatoʼ amaʼt ñapaʼ ama pocteyeʼ enteñe.
1CO 8:11 T̃arraña ñerraʼm ñapaʼ oʼch rrenan poʼchets ñeñt̃ anaret̃ ayec̈hcataret̃ecoppaʼ ñapaʼ oʼch enteñ atet̃paʼ ochñaʼteñets Yomporecop. Att̃eñapaʼ ñatoʼ oʼch alla puesuerran Yompor. Ñeñt̃oʼmarña notenes, ñatoʼ eʼñe yeñoteñot̃ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ oʼt̃eʼ yaʼchencatach yemoʼnasheñ ñeñt̃ecop Jesúspaʼ rroma ñam̃a.
1CO 8:12 Ñerraʼm esempo atet̃ yep̃apaʼ c̈hat̃eʼ yeyora yoʼchñar yemoʼnasheñecop t̃arroʼmar oʼ yeyeʼchatera oʼch perra ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. Ñehua, ñerraʼm esempo yeyora yoʼchñar yemoʼnasheñecoppaʼ eʼñe ñot̃paʼ oʼch yoʼchñaʼt ñam̃a Cristocop.
1CO 8:13 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas atet̃, ñerraʼm esempo yerren poʼchets ñeñt̃ anaret̃ ayec̈hcataret̃ecop, ñerraʼm yerreñot̃paʼ ñatoʼ yaʼpuerratater yemoʼnasheñpaʼ eʼñe pocteñ amach yerratsto ñeñt̃ poʼchets. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt esempapaʼ amach nerratsto ñeñt̃ poʼchets t̃eʼtaʼ neyoren noʼchñar nemoʼnasheñecop att̃ot̃chaʼ naʼpuerratater.
1CO 9:1 T̃eʼpaʼ oʼch neñotatas poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ nepena na. Napaʼ eʼñe pocteñ oʼch nep̃aʼyes eʼñe erraʼtsenchaʼ nemnen na t̃arroʼmar sapaʼ señotenen att̃o napaʼ ama eñalle ñeñt̃ neyechareʼtenaya na, t̃arroʼmar napaʼ allsensaret̃en Yomporeshot̃. Ñam̃a señotenen napaʼ oʼ orrterrnana Yepartseshar Jesús, ñam̃a señotenen ña ahuamencat̃ nepeneʼ t̃arroʼmar eʼñe na net̃orreñot̃ ñocop att̃oña sameʼñerra sam̃a.
1CO 9:2 Ñehua, amaʼt poʼpotantañpaʼ otyenetañ napaʼ amoʼ allsensaret̃eyayno t̃arraña sapaʼ señotenen poʼñoc̈h napaʼ allsensaret̃encaʼye t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en sameʼñaterraya sam̃a. Att̃o sapaʼ eʼñe cohuen sameʼñera Yompor, att̃oña señotateñña allohuen poʼñoc̈h napaʼ Yomporeshot̃ allsensaret̃en. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteñ oʼch nep̃aʼyes eʼñe erraʼtsenchaʼ nemnen na ñeñt̃en allsensaret̃en, t̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ nepeno t̃arroʼmar napaʼ ama nemno eʼñe atet̃ nepeñot̃ oʼch nepatareʼt cohuen ñoñets alloch Cristopaʼ aʼqueshp̃aterres.
1CO 9:3 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ nanapanet ñerraʼm esempo aʼp̃t̃oʼtareʼtnet, poctoʼt̃eʼ ñeñt̃ atet̃ nep̃aʼyena.
1CO 9:4 Poʼñoc̈hpaʼ eʼñe pocteñ nocop oʼch serratallmeʼchennoñ allempo neserrpareʼtatenes. Ñam̃a pocteñ sapaʼ oʼch sapnoñ ñeñt̃chaʼ norryen.
1CO 9:5 Ñam̃a nocop eʼñe pocteñ ñerraʼm eñalleñ net̃apor oʼch nanem̃ ñeñt̃ parro yameʼñena all nechopeñeʼchyen. Atet̃ pena poʼpotantañ allsensaret̃neshaʼ, ñam̃a atet̃ pena Yepartseshar paʼmoʼnasheñneshaʼ, ñam̃a ñeñt̃ atet̃ pena Pedro.
1CO 9:6 Ñam̃a sapaʼ ñatoʼ c̈hat̃eʼ soten eʼñe pocteʼ eʼñe epsheñoʼmarey epan masheñ Bernabé yapt̃ach yetaruasen att̃och yechen ñeñt̃chaʼ yerren. Poʼñoc̈hpaʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ t̃orraʼyetsa Yomporecoppaʼ ñetñapaʼ arrataret̃tenet eʼñe att̃a.
1CO 9:7 Poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃ atet̃ pena solltarneshaʼpaʼ ñetpaʼ eʼñe att̃a aparet̃tenet ñeñt̃ palltenet, amach es tsaʼteneto. Ñam̃a atet̃ pena ñeñt̃ nareʼteneʼ narmets. Ñetpaʼ eʼñe puenareʼteñot̃paʼ c̈hocmach tsomueññañet puenarem̃ pueʼmer. Ñam̃a atet̃ pena ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cohuam̃penan carrnero ñam̃a cabra. Ñetñapaʼ c̈hocmach orreññañet puemomos.
1CO 9:8 Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃ atet̃ notenes, ñeñt̃paʼ eʼñet̃eʼ nañeña noct̃ap̃ñot̃ atet̃ notyenes ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchyen ya allohueney ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arraña ñeñt̃paʼ amacaʼye att̃eyaye t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ.
1CO 9:9 T̃arroʼmar Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñerraʼm esempo sat̃mamaʼtateñ huaquësh att̃och es serrocllomeʼchach paʼtcot̃ allempopaʼ amach sempanmaʼtatsche att̃och ñapaʼc̈hoʼ rranepaʼña ñeñt̃ serrocllomeʼchateñ.” Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama eʼñe ñapt̃ecpa huacshecop eñoseʼt̃e.
1CO 9:10 Poʼñoc̈hpaʼ yocpaʼnaña eñoseʼt̃ ñeñt̃ey t̃orraʼyetsa ñocop. T̃arroʼmar eʼñe puemorrenteñot̃ey yapaʼ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ arrataret̃eychaʼ yam̃a all yet̃orraʼyena ñocop. Oʼch netmaʼntacha atet̃: Ñerraʼm c̈ho yetamuenpaʼ c̈hocmach yeyemtena ñeñt̃chaʼ yenareʼt all, oʼch choppaʼ ñeñt̃chaʼña yetsomuerr. Ñam̃a ñerraʼm c̈ho es yerrocllomeʼchenpaʼ c̈hocmach yeyemtena ñeñt̃ yerrocllomeʼchen, t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ c̈hocmach apuerryet allpon.
1CO 9:11 Ñehua, oʼch alla netmaʼntatererr poʼpoñ. Allempo yeserrpareʼtatenes Yompor poʼñoñ ñeñt̃paʼ att̃ecma ñerraʼm c̈ho yenareʼten narmets pueʼllomer sesho. Ñeñt̃ atet̃ nareʼteñetspaʼ sherben att̃och eʼñe yocrra Yomporecop. Ñehua, ñerraʼm yapaʼ oʼ yeñotatas ñeñt̃ sherbets errponohuañen yecamquëñecoppaʼ amaʼtña pocteʼ senteñeña sapaʼ oʼch sapuenyeñ amaʼt coñeʼt̃a ñeñt̃ yepalltena alloch yocrra añe patsro.
1CO 9:12 Poʼñoc̈hpaʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ seserrpareʼtateneʼ, ñetpaʼ enamuenset oʼch sapanet ñeñt̃ alloch correnet. Ñehua, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. Att̃o ñetpaʼ es enamuensetpaʼ elloña yocoppaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ oʼch es yenamas yam̃a. T̃arraña amaʼt eʼñe pocteñ oʼch es yenamaseñpaʼ poʼñoc̈hpaʼ amaʼt coñeʼt̃a ama es yenamuenso. C̈hocma yaʼhuanteñ ñeñt̃ echarr yenten yocop. Amaʼt eʼñe pocteñ oʼch es yenamuenespaʼ t̃arraña amaña es yenamuenso t̃arroʼmar ñerraʼm ama pocteyeʼ señchepaʼ yeñoteñ amat̃eʼ seʼm̃ñoto Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼtatenes. Yapaʼ ama yemno oʼch yepatareʼt cohuen ñoñets alloch Cristopaʼ aʼqueshp̃aterres.
1CO 9:13 Elloña sapaʼ señoteñ ñeñt̃ t̃orretsa Parets paʼpacllopaʼ eʼñe allara Parets paʼpacllopaʼ c̈hocmach entenet puerrar. Ñam̃a añ corneshaʼ ñeñt̃ muetseneʼ huaquësh amapaʼ carrnero Yomporecoppaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe allot̃paʼ rrenet ñeñt̃ amtsaret̃ Yomporecop.
1CO 9:14 Att̃ecma ñam̃a Yepartsesharpaʼ nan poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot: Ñeñt̃ serrpareʼteneʼ cohuen ñoñets alloch sequeshp̃apaʼ eʼñe pocteʼ pueserrpareʼteñot̃ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼpaʼ pocteʼ oʼch apueñet ñeñt̃ palltena alloch corra.
1CO 9:15 Ñehua, amaʼt eʼñe pocteñ oʼch sapuennoñ ñeñt̃ nepalltenapaʼ t̃arraña napaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama es notaseʼt̃e oʼch es sapuen. Amaʼt t̃eʼpaʼ ama ñeñt̃ecpayeʼ nequellquënnaso atet̃. T̃arroʼmar ama nemno oʼch huañ att̃o neserrpareʼtatenes eʼñe att̃a. Eʼñechña nocsheñeshaʼ neserrpareʼtatenes eʼñe att̃a. Ñerraʼm oʼch huañ att̃o neserrpareʼtatenes eʼñe att̃apaʼ añat̃eʼ pocteʼ nenten oʼch nerroma. T̃arroʼmar napaʼ ama nemno amaʼt eseshapaʼ oʼch puerratam̃p̃senña ñeñt̃ allo eʼñe nocshena.
1CO 9:16 Ñam̃a eʼñe neserrpareʼteñot̃ cohuen ñoñets napaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ eʼñe att̃a nommoʼcho, t̃arroʼmar napaʼ eʼñe atet̃ eyecharet̃en. Ñerraʼm ama atet̃ nep̃opaʼ napaʼ nanact̃eʼ llequëñtsoʼtsenen.
1CO 9:17 Ñerraʼm eʼñe na nemneññot̃a neserrpareʼteneñpaʼ ñehua, pocteñ oʼch tsaʼtenna Yompor att̃och coshaterren. T̃arraña ñerraʼm atet̃ otenen Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ ama nañeña nemneññot̃eyeʼ neserrpareʼteno. Poʼñoc̈hpaʼ allsensaret̃en ñeñt̃oʼmarña neserrpareʼtaterña acheñeneshaʼ.
1CO 9:18 Ñeñt̃ ellonet̃ apuenen Yompor ñeñt̃chaʼ atarr nocshateʼ na, ñeñt̃paʼ att̃ot̃ neserrpareʼtatenes cohuen ñoñets eʼñe att̃a. Amaʼt eʼñe pocteñ oʼch setsaʼtnapaʼ t̃arraña napaʼ ama nemnoña atet̃.
1CO 9:19 Ñam̃a amaʼt ama eñalle puesheñarr ñeñt̃chaʼ neyechayapaʼ poʼñoc̈hpaʼ añña nanac net̃orratenaya allohuen acheñeneshaʼ t̃arroʼmar na atet̃ muenets. Ñam̃a t̃arroʼmar net̃orrena ñocpuet att̃och nameʼñacha shonteʼ acheñeneshaʼ.
1CO 9:20 Ñam̃a allempo alloʼtsenen parro epan namoʼtseshaʼ judioneshaʼpaʼ napaʼ oʼch nepena atet̃ yec̈henet ñet. Allochñapaʼ ñetpaʼ oʼch eʼm̃ñoterrnet; eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃etpaʼ ñatoʼrraña oʼch nameʼñatera namoʼtseshaʼ judioneshaʼ. Ñerraʼm esempo alloʼtsenen parro epan ñeñt̃ cot̃eneʼ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ napaʼ amaʼtchaʼ ama noct̃eno ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet ñetpaʼ t̃arraña napaʼ amach nachm̃areʼtaneto ñeñt̃ atet̃ penet ñet, allochñapaʼ ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch nameʼñatanet ñamet.
1CO 9:21 Ñam̃a ñerraʼm allempo alloʼtsenen parro epan ñeñt̃ ama cot̃apeʼchenaye ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop, napaʼc̈hoʼña oʼch nepena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama noct̃eno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop. Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ noct̃eneñña ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop t̃arroʼmar añchaʼña eʼñe noct̃en Cristo poʼñoñ. Atet̃chaʼ nepeñña ñeñt̃ ama es cot̃apeʼchetso Partsocop allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ nameʼñaterranet ñamet Cristo amaʼt ñeñt̃ ama es cot̃apeʼcheno Partsocop amaʼt mamesha.
1CO 9:22 Ñam̃a ñerraʼm esempo alloʼtsenen parro epan ñeñt̃ ama huomenc penaye pueyoc̈her Yomporecoppaʼ napaʼc̈hoʼña oʼch nepena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama huomencayaye nam̃a neyoc̈her Yomporecop, allochñapaʼ att̃och noct̃apeʼchach cohuen ñeñt̃ ama huomenc penaye pueyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena acheñ errot̃enc̈hoʼ cot̃apeʼchenpaʼ napaʼc̈hoʼña allempo alloʼtsenen parro epan atet̃chaʼ nepena nam̃a atet̃ pocteʼ entenet ñet, allochñapaʼ att̃och amaʼt errot̃enett̃eʼ att̃ochña naʼqueshp̃aterranetchaʼ amaʼt patantaʼttsa.
1CO 9:23 Atet̃chaʼ nepena att̃och nameʼñatanet ñerraʼm esempo neserrpareʼtatanet cohuen ñoñets att̃o Cristopaʼ ñach yaʼqueshp̃aterreʼ. Att̃och napaʼc̈hoʼña eʼñe nameʼñeñot̃ Cristopaʼ nocshapretanetchaʼ ñerraʼm ameʼñeret ñamet Cristo.
1CO 9:24 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Ñehua, poʼñoc̈h sapaʼ señoteñ ñerraʼm esempo oʼch eñochet eseshaʼt̃eʼ nanac matetsapaʼ shonteʼch acheñ matatsa. Allohuenetpaʼ mueneñetchaʼ oʼch mesheʼtuet poʼpoñec̈hno acheñ att̃och ganet premio. T̃arraña amaʼtchaʼ shonteʼ matatsapaʼ eñallachña puesheñarr ñeñt̃chaʼ gananatuaya allohuen ñeñt̃ parro matac̈haʼtet. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yet̃orrena yam̃a eʼñe cohuen Yomporecop att̃och yegana ñeñt̃ oʼpatatenya ña.
1CO 9:25 Ñam̃a yeñoteñ allohuen ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ johueñetspaʼ ñetpaʼ oʼch p̃ohuanmuet ora ñeñt̃ atet̃ poctetsa att̃och echet poʼhuamenc eshecchaʼ ganet. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ oʼch quec̈hpaʼhuet ñeñt̃ ayoram̃p̃sañ yehuamenc. Ñeñt̃paʼ añecop atet̃ penet att̃och ganet premio atet̃ ñerraʼm copa. Ñehua, ñeñt̃ atet̃ penet ñet att̃och ganet copa, amaʼt ñeñt̃ copapaʼ ahuañaña, ñeñt̃epñapaʼ yapaʼ oʼch yet̃orra yam̃a Yomporecop att̃och yegana ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃ ama ahuañaño.
1CO 9:26 Atet̃ pena ñeñt̃ matetsapaʼ eʼñech pac̈harr matena. Ñehua, napaʼc̈hoʼña eʼñech pat̃rra nemaʼyoc̈hra Yomporecop. Atet̃ ñam̃a ñerraʼm esempo yec̈hotnaʼtena, ñerraʼm att̃a yaʼm̃tapechpaʼ amach errot̃enot̃ yegano. Ñeñt̃epñapaʼ napaʼ amach att̃a naʼm̃tapechatsto ñeñt̃ Yomporecop.
1CO 9:27 C̈hochña neunat nañeña nechets. Eʼñe nach taruasateʼ nechets Yomporecop. Atet̃chaʼ nep̃a t̃arroʼmar amaʼt na serrpareʼtateʼ poʼpsheññec̈hnopaʼ ñatoʼrraña ellopaʼ t̃eʼt alla ahuaporeʼtaret̃en nañeña t̃arroʼmar ama netsotoñe ñeñt̃ muenen Yompor.
1CO 10:1 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Nemneñ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ahuat̃ yatañneshañ. Allempo chopeñeʼchyeseteʼt̃ amaret̃areroʼmarpaʼ añ anmahueteʼt̃ os ñeñt̃ cohuam̃p̃sataneteʼt̃ Yompor eʼñe allohuenet. Ñam̃a Yomporpaʼ ellopaʼtetstatan saʼp att̃oña orrtatanet t̃oñ allchaʼ eʼñe cohuen oñmuet patso. Att̃oña metanuet saʼp ñeñt̃ otenet Saʼp Tsasasen.
1CO 10:2 Ñam̃a ahuoʼ naʼnmet Moisés ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er pet. Ñam̃a eʼñe pameʼñeñot̃et Moisés allohuenetpaʼ ahuoʼt aʼnatenanet os. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃, ñetpaʼ allohuenet apataret̃tet oñot̃ ñam̃a osot̃ eʼñe pueyemteñot̃et Moisés.
1CO 10:3 Ñam̃a allohuenet Paretspaʼ apaneteʼt̃ puerrar ñeñt̃ rreteʼt̃ allohuenet ñeñt̃ mueñaneteʼt̃ entot̃.
1CO 10:4 Ñam̃a allohuenetpaʼ c̈hocmoʼ apaneteʼt̃ Parets ñeñt̃ orreteʼt̃ allohuenet. T̃arroʼmar ahuat̃ allempo potanet oñ eʼñe mapuetot̃ allot̃ orretpaʼ ñeñt̃ña mapueʼpaʼ tomaʼntenana Cristo ñeñt̃ Partsotets ñam̃a. Poʼñoc̈h Cristo ñeñt̃ onahueteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ara ñapaʼ ña cot̃aʼnmahueteʼt̃.
1CO 10:5 Amaʼt Yomporpaʼ nanacoʼ aʼnatanetañeʼt̃paʼ t̃arraña ñapaʼ amoʼ pocteyeʼ entaneʼt̃e att̃o ñetpaʼ at̃pareʼtyeseteʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña ahuoʼ aʼcllatatuanet eʼñe alla amarat̃o. Puesheñaʼttsoʼ pocteʼ enteʼt̃ Yompor ñeñt̃ eʼñe cohuen cot̃apeʼchyestseʼt̃.
1CO 10:6 Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ añ yec̈hateney yam̃a amach yeyeʼchapretatsto yam̃a atet̃.
1CO 10:7 Ñam̃a amach yeyomporer yep̃atsche ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ maʼyochyeseteʼt̃ ñet patantaʼtets. Yapaʼ yeñoteñ añecop atet̃ peteʼt̃, t̃arroʼmar atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Acheñeneshaʼpaʼ oʼ anorrc̈haʼtet, oʼña anorrc̈haʼtuetpaʼ oʼ rrallmeʼchapretet. Allot̃paʼ orryeset ñam̃a. Allempoña oʼ rrallmeʼchapretuetpaʼ oʼ tantrraʼterret oʼc̈hoʼ alla coshameʼtam̃perret pueyec̈hcatar.”
1CO 10:8 Ñam̃a ama pocteyaye oʼch yecañoreshaʼten atet̃ peteʼt̃ ñet patantaʼtets. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ collaʼhuatsa allempo, eʼñe vientitrés mil acheñeneshaʼ rromats eʼñe pamt̃arrocma.
1CO 10:9 Ñam̃a ama pocteyaye eʼñe poʼtomñapaʼ oʼch yaʼllocchameʼch Yompor. Ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ patantaʼtets acheñeneshaʼpaʼ ñeñt̃oʼmaroʼña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ac̈hanatyes shechep̃paʼ eʼñe collaʼhuet.
1CO 10:10 Ñam̃a ama pocteyaye oʼch yet̃anmareʼcha Yompor. Ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ñam̃a patantaʼtets acheñeneshaʼpaʼ ñeñt̃oʼmaroʼña amñaret̃tet ñeñt̃ amtsañpaʼ oʼ aʼcllatuanet.
1CO 10:11 T̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ huapyesaneteʼt̃ paʼnamen allochña yapaʼc̈hoʼña oʼch yeñoch yam̃a ama pocteyaye oʼch atet̃ yep̃a yam̃a. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt ahuat̃paʼ atet̃ quellquët atet̃ peteʼt̃ allempo, ñeñt̃paʼ eʼñe yocpaʼnaña ñeñt̃ey t̃eʼpaʼc̈hoʼña huaponayach allempoch mellapoterra. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney yam̃a amach yep̃atsto atet̃ peteʼt̃ ñet.
1CO 10:12 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, eʼñech señota. Amach sotap̃saʼtatsto, napaʼ amach nep̃o ñeñt̃ atet̃ peteʼt̃ ahuat̃. T̃arroʼmar ñerraʼm esempo yot atet̃paʼ ñatoʼrraña machayot̃a alla atet̃ yeperra yam̃a ñeñt̃ ama pocteyaye.
1CO 10:13 T̃arroʼmar allohueneypaʼ c̈hocmach huaponaya topateñets, ñeñt̃ara topateñets ñeñt̃ yec̈henoya allohueney ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arraña Yomporpaʼ c̈hocmach yeyomcha t̃arroʼmar ñapaʼ ama muenatenye oʼch topatey att̃och metanonay yehuamenc. T̃arraña ñerraʼm esempoch c̈haponaya topateñetspaʼ ñapaʼ c̈hocmach orrtatonay att̃och yaʼhuanteʼ att̃och amach metanonaye yehuamenc.
1CO 10:14 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notenes, eʼñe pocteʼ oʼch saʼypoʼñaʼhuerr ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ec̈hno ñeñt̃ poʼyomporer penet ñet.
1CO 10:15 Sapaʼ señotueñ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña oʼch notas, ¿amaʼt pocteʼ senteñe ñeñt̃ oʼ notuas?
1CO 10:16 Ñeñt̃oʼmarña allempo yorreññañ ñeñt̃ tomaʼntenaya Cristo poʼrras ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporecoppaʼ, c̈hoch ñanom yemaʼyocham̃pesya att̃och yeparasyosoʼch Yompor. Allempo yorreñ allohueneypaʼ eʼñech yeyemteñot̃ Cristo ñeñt̃ rromats yocop poʼñoc̈hpaʼ oʼch yeparrocmatua allohueney amaʼt ñam̃a Cristo. Ñam̃a att̃ecmach yepena ñerraʼm esempo yerren pan ñeñt̃ tomaʼntenaya Cristo poʼchets. Allempo yeshotaʼten pan, oʼch yerreñ parro allohueneypaʼ eʼñech yeyemteñot̃ Cristo ñeñt̃ aʼrroyeʼ poʼchets yocop poʼñoc̈h allempopaʼ eʼñe yeparrocmatuen allohueney amaʼt ñam̃a Cristo.
1CO 10:17 Ñam̃a amaʼtchaʼ shonteypaʼ eʼñech pat̃rra pan yeshotaʼt ñeñt̃chaʼ yerraʼyes amaʼt allohueney. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ amaʼt shonteypaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ eʼñe pat̃rra enteney allohueney, ñam̃a ñeñt̃ara eʼñech poʼchets peney.
1CO 10:18 Ñehua, oʼch yoct̃apeʼch ñam̃a ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ israelenaʼtarneshaʼ. Ñetpaʼ oʼch muetset huaquësh amapaʼ carrnero Yomporecop. Allot̃ñapaʼ oʼch rrenet ñeñt̃ puechaʼyetsa. Allempo rreñetpaʼ poʼñoc̈h eʼñech pueyemteñot̃et Yomporpaʼ oʼch parrocmatet epuet Parets.
1CO 10:19 Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ ama notenso ñerraʼm esempo serren poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecoppaʼ oʼch separrocmat epas, t̃arroʼmar amaʼt tomaʼntateñetañ Paretspaʼ ama Partsoyaye. Añña notenes ñerraʼm esempo ñeñt̃ ama ameʼñenayo Cristopaʼ oʼch es muetset ayec̈hcataret̃ecop, t̃arraña poʼñoc̈hpaʼ añecpa muetseñet oneñet̃ecop, ama añecpayeʼ muetseñeto Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes ñatoʼ amach serratsche t̃arroʼmar ama nemno eʼñe serreñot̃paʼ t̃eʼt separrocmaten epas oneñet̃.
1CO 10:21 Poʼñoc̈hpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yeparrocmatoña epay Yepartseshar Cristo ñerraʼm c̈ha yeparrocmaten epay oneñet̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes amat̃eʼ errot̃enot̃ eʼñe yeyemteñot̃ Cristopaʼ oʼch yorr ñeñt̃ ñocop, ñam̃a ñerraʼm aña yetsoten ñeñt̃ oneñet̃ecop. Ñam̃a amat̃eʼ errot̃eno yerroña parro ñeñt̃ anaret̃ Yepartsesharecop, ñam̃a ñerraʼm aña yetsoten ñeñt̃ oneñet̃ecop.
1CO 10:22 Ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ c̈hat̃eʼ yaʼllocchameʼch Yompor ñam̃a eʼñe puempaʼteñot̃eypaʼ c̈hat̃eʼ yaʼtsrreʼmach. C̈hat̃eʼ yotta ñerraʼm yapaʼ nanac ahuamencat̃ey, ñañapaʼ amat̃eʼ ahuamencat̃eyeʼ yenteñe.
1CO 10:23 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr, eʼñe pocteñ oʼch yerreneñ poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop, t̃arroʼmar Yompor poʼñoñpaʼ ama otenñe amach yep̃atsto atet̃. T̃arraña amaʼt eñalleñ paʼnamen ñeñt̃ eʼñe pocteñ oʼch yep̃apaʼ t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her Yomporecoppaʼ ñehua, ñeñt̃epñapaʼ amach atet̃ yep̃atsto. Amaʼt eñalleñ paʼnamen ñeñt̃ eʼñe pocteñ oʼch yep̃apaʼ t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch yeyenpueʼ poʼpsheñeñ att̃och huomenc p̃an pueyoc̈her Yomporecoppaʼ ñehua, ñeñt̃epñapaʼ amach atet̃ yep̃atsto.
1CO 10:24 Añchaʼña oʼch yepena att̃och yeyenpueʼ yamoʼts att̃och oʼch huomenc pet pueyoc̈her. Amachña aña yellcatsto ñeñt̃ eʼñe yocpa.
1CO 10:25 Ñam̃a oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a: Ñerraʼm esempo seta allecma vendenet poʼchetspaʼ amach saʼp̃t̃oʼtatsche ñeñt̃ vendets, amach sotatsche atet̃: “Añ poʼchetspaʼ ¿añeʼt ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop?” Amach saʼp̃t̃oʼtatsto allochñapaʼ eshecchaʼ serreʼ eʼñe cohuen.
1CO 10:26 Eʼñe pocteʼ oʼch yerren amaʼt erraʼtsent̃eʼ poʼchets t̃arroʼmar allohuen es yentyen arr patsro ñeñt̃paʼ Yomporo pueyec̈hcatuar. Ñam̃a amaʼt ora patspaʼ eʼñe ñocma.
1CO 10:27 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñerraʼm esempo ñeñt̃ ama ameʼñenaye Cristopaʼ oʼch huaʼñas oʼch serrallmeʼchapreteñaʼ ñam̃a ñerraʼm sapaʼ sesechapaʼ, eʼñe pocteʼ oʼch ahues ñam̃a oʼch serraʼ amaʼt erraʼtsenchaʼ poʼchets apaset. Poʼtomña amach sotatsto atet̃: “Taʼ, ¿pocteʼt̃eʼ oʼch yerren añ poʼchets? Ñatoʼ ñeñt̃ara añ poʼchets ñeñt̃t̃eʼ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop.”
1CO 10:28 T̃arraña oʼch notas poʼpoñonet̃: Ñerraʼm alloʼtsen puesheñarr ñeñt̃ ama pocteyeʼ entenaye oʼch yerren poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecoppaʼ ñerraʼm ñapaʼ oʼch otas: “Añ poʼchetspaʼ ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop”, ñehua, allempopaʼ añ pocteʼ amach serratsche. Amach yerratsche t̃arroʼmar añ pocteʼ amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno poʼpsheñeñ, ñatoʼ amaʼt yapaʼ eʼñe pocteʼ yenteñeñ oʼch yerreʼ. Ñehua, ñatoʼ sapaʼ oʼch sot: “Taʼ, ¿esoʼmart̃eʼ pocteʼ yapaʼ oʼch yep̃a ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten poʼpsheñeñ? ¿Esoʼmart̃eʼña ama pocteyaye oʼch yep̃a ñeñt̃ atet̃ pocteʼ yenten ya?”
1CO 10:30 Ñam̃a ñatoʼ oʼch sot atet̃: “Ñerraʼm poʼñoc̈h neparasyosoʼteñot̃paʼ nerren nerrarpaʼ ¿esoʼmart̃eʼña otenet ama pocteyaye oʼch nerraʼ ñeñt̃ oʼ neparasyosoʼtam̃pesua?”
1CO 10:31 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas: Amaʼt erraʼtsena es yep̃aʼyenpaʼ añ pocteʼ oʼch yorrtena eʼñe cohuen, att̃och acheñeneshaʼ oʼch ayeʼchoc̈htateññañet ñamet Yompor. Amaʼt allempo es yerraʼyen, ñam̃a amaʼt allempo es yorryenpaʼ añ pocteʼ oʼch yorrtaten eʼñe cohuen Yomporecop.
1CO 10:32 Añ pocteʼ amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno judioneshaʼ. Ñam̃a añ pocteʼ amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yep̃a ñeñt̃ ama pocteyeʼ entenetopaʼ c̈hat̃eʼ yaʼpsataterranet Yompor.
1CO 10:33 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt erraʼtsena nep̃aʼyenpaʼ añña nemneñ oʼch nocshach allohuen acheñ ñeñt̃ atet̃ pocteʼ entenet ñet. T̃arroʼmar napaʼ ama neʼneno ñeñt̃ eʼñe nocpa, añña neʼnen ñeñt̃ sherbets allohuen acheñeneshacop. T̃arroʼmarña napaʼ c̈hocma neʼnen atet̃, allochñapaʼ att̃och naʼqueshp̃aterranet.
1CO 11:1 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes: Atet̃ sentenen ñeñt̃ atet̃ nepena napaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a sam̃a, t̃arroʼmar napaʼ añ nepena ñeñt̃ atet̃ pena ñam̃a Cristo.
1CO 11:2 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas poʼpoñ. Napaʼ eʼñe pocteʼ nentenes att̃o sapaʼ ama sepseno ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatuanmas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a, ñam̃a att̃o c̈hocma seyerpuenna.
1CO 11:3 T̃eʼña añmapaʼ ñeñt̃ nemneñ oʼch señoch sam̃a, att̃o ya allohueney ñeñt̃ey asheñorreypaʼ añ pomnaren yepeneʼ Cristo. Añña coyaneshaʼpaʼ añ pomnaren penahuet puerrollar. Cristoñapaʼ añ pomnaren peneʼ Pompor.
1CO 11:4 Ñeñt̃oʼmarña yoten ama pocteyaye ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ oʼch yecaʼmatam̃oʼta allempo yemaʼyochena, amapaʼ allempo yaʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar ñerraʼm esempo yecaʼmatam̃oʼtenapaʼ c̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ poʼpsheñña acheñ pomnaren yepeneʼ, amach añeyeʼ pomnaren yepenaye Cristo. Att̃eñapaʼ oʼch c̈ha yepencnaʼntach Cristo ñeñt̃ poʼñoc̈h pomnaren yepeneʼ.
1CO 11:5 Yapaʼ añña yoten coyaneshaʼpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch caʼmatam̃oʼta ñerraʼm esempo maʼyochena, amapaʼ ñerraʼm allempo aʼpot̃enan Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar ñerraʼm ama caʼmatam̃oʼtopaʼ c̈hach ottena ñerraʼmrrat̃eʼ ama puerrollareyeʼ pomnaren penaye. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ atarrchaʼ pencnaʼntateney poñ t̃arroʼmar ama c̈hoyeʼ caʼmatam̃oʼteno. Ñerraʼm ama caʼmatam̃oʼtopaʼ añ poctetsa penquëpaʼ t̃arroʼmar c̈ha ottena atet̃t̃eʼña ñerraʼm ashopenaʼtaret̃.
1CO 11:6 Att̃eña ñerraʼm coyaneshaʼ ama mueno oʼch caʼmatam̃oʼtapaʼ ñehua, amaʼtpaʼ shopenaʼtatepaʼ. Att̃ochña ñerraʼm oʼch c̈ha pencana att̃o shopenaʼtenapaʼ ñehua, amaʼtpaʼ caʼmatam̃oʼtepaʼ. Ñam̃a ñerraʼm puetsorrm̃oʼtateñot̃paʼ oʼch pencapaʼ ñehua, amaʼtpaʼ caʼmatam̃oʼtepaʼ ñam̃a.
1CO 11:7 Yocopña ama pocteyaye ñeñt̃ey asheñorreypaʼ oʼch yecaʼmatam̃oʼta, allempo yeserrpareʼten Yompor paʼpacllo t̃arroʼmar ya Yomporpaʼ puetmaʼntatarey ña, ñam̃a yapaʼ c̈hocma poʼcohuenña peney. T̃arraña coyaneshaʼpaʼ aña poʼcohuenña peneʼ puerrollar.
1CO 11:8 Ñehua, t̃arroʼmar ahuat̃ Yomporpaʼ asheñorrot̃ yec̈hcatan coyaneshaʼ. Asheñorrpaʼ ama coyaneshot̃eyeʼ yec̈hcache.
1CO 11:9 Ñam̃a yeñoteñ asheñorrpaʼ ama añecpayeʼ yec̈hcache coyaneshacop. Añecopña yec̈hcatan coyaneshaʼ att̃och oʼch yenpaʼy ya ñeñt̃ey asheñorrey.
1CO 11:10 Ñeñt̃oʼmarña añ pocteʼ coyaneshaʼpaʼ oʼch caʼmatam̃oʼtena att̃och amaʼt Yompor poʼm̃llañot̃eñnanesharpaʼ oʼch eñochet añ poʼñoc̈h pomnaren peneʼ puerrollar.
1CO 11:11 T̃arraña eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartsesharpaʼ añ pocteʼ ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ oʼch yeyenpueñ yam̃a coyaneshaʼ. Coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña pocteʼ oʼch yenpueney ya ñeñt̃ey asheñorrey.
1CO 11:12 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ahuat̃ Yomporpaʼ asheñorrot̃ yec̈hcatan coyaneshaʼ. Ñam̃a eʼñe allempot̃eñ amaʼt ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ ahuoʼt eñalletateney coyaneshaʼ. T̃arraña poʼñoc̈hpaʼ yeñoteñ ñeñt̃paʼ eʼñe Yomporeshot̃ecma huena.
1CO 11:13 Ñehua, oʼch naʼp̃t̃oʼtas: Ñeñt̃ atet̃ seyc̈hena sa ¿amaʼt pocteyeʼ senteñeña coyaneshaʼpaʼ oʼch maʼyochenana Yompor ñerraʼm ama caʼmatam̃oʼteno?
1CO 11:14 Ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hena yapaʼ ñeñt̃paʼ añ yeñotateneʼ ñerraʼm ya ñeñt̃ey asheñorreypaʼ esempo ateshaʼta yechpaʼ oʼch pencateney.
1CO 11:15 T̃arraña ñerraʼm coyaneshaʼña ateshaʼtatsa pueʼchpaʼ eʼñech cohuen entapreteñ allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a ñerraʼm ateshet pueʼchpaʼ ñeñt̃paʼ alloch caʼmatam̃oʼtenet, t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ yec̈hcatanet Yompor.
1CO 11:16 Ñehua, ñerraʼm eseshas ama pocteyeʼ entaye ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ ñehua, pocteʼ oʼch alla noterrserr, t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ sep̃a t̃arroʼmar ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ pocteʼ yenten. Amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et Yompor ñeñt̃ apc̈haʼyetsapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña pocteʼ enteñet ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas.
1CO 11:17 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a allempocma sapc̈hena. T̃arraña ñanompaʼ oʼch notas, ama pocteyeʼ nentenso ñeñt̃ atet̃ sepena t̃eʼ allempocma sapc̈hena. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ sepenapaʼ ama añecpayaye att̃och seyenpannena eʼñe cohuen, elloña ñeñt̃paʼ c̈ha epatenes. T̃arroʼmar napaʼ oʼ neʼmareʼtas ñeñt̃ atet̃ sepena. Ñerraʼm esempo sapc̈hena eʼñe sameʼñeñot̃paʼ amoʼch pat̃rrayeʼ soct̃apeʼcheno. Elloña sapaʼ att̃oʼch nanac es sotnareʼtannena. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ noten ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃ sepena.
1CO 11:19 Poʼñoc̈h ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ ama pac̈harroyeʼ ameʼñatso, ñeñt̃oʼmarña ya allempopaʼ oʼch yeñoch ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃apeʼchets, ñam̃a oʼch yeñoch ñeñt̃chaʼ ama pac̈harroyeʼ cot̃apeʼchatso.
1CO 11:20 Ñam̃a ñerraʼm esempo sapc̈henapaʼ eʼñe seyerpueñot̃ Yepartsesharpaʼ ahuoʼch serrallmeʼchen, t̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ama Yepartsesharecpayeʼ serrallmeʼcheno.
1CO 11:21 T̃arroʼmar puesheñaʼtets eʼñe paʼchporrñot̃etpaʼ ahuoʼchc̈hoʼ rrenet ñanmacma, amoʼchña parrocmayeʼ serrallmeʼcheno. Ñeñt̃oʼmarña ñatoʼ puesheñaʼtetspaʼ ahuoʼch att̃a nanac cheporrena, ñatoʼ poʼpsheñeññapaʼ ahuoʼch c̈ha posaʼtyes.
1CO 11:22 Ñeñt̃ atet̃ sepenapaʼ ama pocteyaye t̃arroʼmar sapaʼ sechencaʼyeña sepaquëll allchaʼ serren ñam̃a allchaʼ es sorryen. Esoʼmareʼtña amaña am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ senteññañeña Yompor paʼpaquëll. Allñapaʼ oʼch att̃a sepencateñ ñam̃a ñeñt̃ ama es echetso. T̃eʼña poʼñoc̈h napaʼ oʼch notas, amacaʼye nocshapretensoña sa ñeñt̃ atet̃ sepena.
1CO 11:23 Añmapaʼ ñeñt̃ña atet̃ yec̈hatnerrey Yepartseshar ñeñt̃chaʼ att̃och yeyerpueña. Ñeñt̃ara ñoñets sapaʼ oʼ neñotatuas ahuañacma. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñeñt̃e tsaprocma allempo Judaspaʼ pomuerran Yepartseshar Jesús, ñañapaʼ chetan pan. Chetan panpaʼ
1CO 11:24 parasyosoʼtam̃pes allot̃ñapaʼ shotaʼchpaʼ atet̃ otanet: “Añmapaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya nechets ñeñt̃chaʼ atserrp̃aret̃terrtsa socop. Añmapaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñerraʼm esempo serren pan atet̃paʼ eʼñech seyerpueñot̃en napaʼ oʼch serreʼ.”
1CO 11:25 Allempoña oʼ rrohuetpaʼ att̃ecma p̃a oʼ chetan ñam̃a orramets allocma orreteʼt̃paʼ atet̃ otanet: “Añ ñeñt̃chaʼ sorrpaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya nerras ñeñt̃chaʼ etserra anaret̃ allochñapaʼ att̃och ap̃retnaʼhuaret̃terra soʼchñar. Añmapaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a: Ñerraʼm esempoch sorren ñeñt̃ tomaʼntenaya nerraspaʼ eʼñech seyerpueñot̃en napaʼ sorreñchaʼ.” Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ otnerrey Yepartseshar.
1CO 11:26 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ ñerraʼm esempo yerren añ pan, ñam̃a yorren añ orrpapoʼpaʼ c̈hocmach yeñotach acheñeneshaʼ att̃o rroma Yepartseshar yocop. Ñeñt̃paʼ eʼñech t̃ayot̃eñ atet̃ yep̃a t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ huerra.
1CO 11:27 T̃arraña ñerraʼm yapaʼ ama yeyerpueñot̃eyeʼ eʼñe ña yerreno pan, ñam̃a oʼch yorr ñeñt̃ tomaʼntatana Yepartseshar poʼrraspaʼ yapaʼ c̈hat̃eʼ yeyora yoʼchñar eʼñe yaʼllocchameʼteñot̃ Yepartseshar poʼchets ñam̃a poʼrras.
1CO 11:28 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, amach sorreñaʼpaʼ oʼch soct̃apeʼch ñanom, oʼch señota sañeña ñeñt̃ atet̃ oʼ sep̃ohua.
1CO 11:29 T̃arraña ñerraʼm att̃a ama es yepc̈heno rreʼ, ama yoct̃apeʼcho ñanom ñeñt̃ tomaʼntatana Yepartseshar poʼchetspaʼ ñerraʼm att̃a yerreʼ ñam̃a att̃a yorrpaʼ eʼñe yerreñot̃ ñam̃a yorreñot̃paʼ atsaʼtataret̃eychaʼ.
1CO 11:30 Ñeñt̃oʼmarña seshopaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama aʼñsheʼmtetso, ñam̃a poʼpotantañpaʼ c̈ha atsnaʼtyeset, poʼpotantaññapaʼ oʼ rromayeset.
1CO 11:31 T̃arraña ñerraʼm c̈ho ñanom yoct̃apeʼch eʼñe cohuen, oʼch yeñota yañeña ñanompaʼ allempoña poʼñoc̈hpaʼ amach atsaʼtataret̃eye.
1CO 11:32 T̃arraña ñeñt̃chaʼ atet̃ tsaʼtatya t̃eʼ Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ añecop att̃och cot̃apeʼchaterrey eʼñe cohuen att̃och esempohuañenpaʼ amach aʼcoñchataret̃eye epay ñeñt̃ ama ameʼñetso arr patsro.
1CO 11:33 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr: Ñerraʼm esempo sapc̈ha allohuenes oʼch serraʼ ñeñt̃ anaret̃ Yepartsesharecoppaʼ añ pocteʼ c̈hoch ñanom secuannaʼta att̃och oʼch serreñ eʼñe parrocma.
1CO 11:34 T̃arraña ñerraʼm eseshas cheporratsapaʼ eʼñe pocteʼ oʼch serrerraʼ sepacllo. T̃arroʼmar ama pocteyaye eʼñe sapc̈heñot̃paʼ oʼch secoñchatannaʼta. Ñam̃a poʼpoñec̈hno ñeñt̃ palltetsapaʼ allach neserrpareʼtatoses ñerraʼm esempoch nec̈hap sesho.
1CO 12:1 T̃eʼpaʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch yeserrpareʼt ñam̃a att̃o Parets Puecamquëñpaʼ ñach ahuamencat̃ yep̃aʼyeseʼ att̃och yet̃orraʼyesa poʼpoñeʼttsocma Yomporecop. T̃arroʼmar napaʼ nemneñ oʼch señoch ñeñt̃ eʼñe atet̃ pennay Parets Puecamquëñ.
1CO 12:2 Amaʼt sapaʼ señoteñ ahuañmoʼcha allempo ama sameʼñerraʼpaʼ att̃a semaʼyochatseʼtyeseʼt̃ ayec̈hcataret̃ec̈hno. Ñam̃a ayec̈hcataret̃ec̈hnopaʼ amaʼt ama eñorenopaʼ att̃a nanac ameʼñataseteʼt̃, amaʼt all setaʼyeseʼt̃.
1CO 12:3 T̃arraña ñerraʼm machaya eseshaʼ eñoratsa, napaʼ nemneñ c̈hochña eʼñe señoch ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ añ eñorateneʼ Parets Puecamquëñ, ñatoʼ amat̃eʼ. Ñeñt̃oʼmarña oʼch neñotatas atet̃ att̃och sapaʼ señoch: Ñerraʼm eseshaʼ achm̃areʼteneʼ Jesúspaʼ ñeñt̃ña sapaʼ oʼch señoch ama añeyeʼ eñoratenaye Yompor Puecamquëñ. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼña otets: “Jesúspaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h Yepartseshar yepen”, ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ oʼch señoch añ eñorateneʼ Parets Puecamquëñ.
1CO 12:4 Ñam̃a Yomporpaʼ amaʼt eʼñe pat̃rra Puecamquëñpaʼ t̃arraña ñapaʼ oʼch ahuamencat̃ p̃aʼyesey att̃och yet̃orraʼyesa eʼñe poʼpoñeʼttsocma Yomporecop.
1CO 12:5 Amaʼtchaʼ poʼpoñeʼttsocma yet̃orraʼyesañpaʼ t̃arraña ñeñt̃arach pat̃err Yepartseshar yesherb̃aʼhuen allohueney.
1CO 12:6 Ñam̃a amaʼt eñalleñ poʼpoñeʼttsocma att̃o ahuamencat̃ p̃ohueney allohueney t̃arraña eʼñe pat̃rra Yompor ñeñt̃ ahuamencat̃ yepeneʼ allohueney.
1CO 12:7 Ñam̃a allohueney Parets Puecamquëñpaʼ ahuoʼt apaʼyesey att̃och yorrtatyesoñ Yompor poʼhuamenc. Ñeñt̃paʼ añecop aparet̃ey att̃och yeyenpannaʼta alloch huomenc yep̃aʼyes yeyoc̈her Yomporecop.
1CO 12:8 Atet̃ ñerraʼm ñatoʼ puesheñarr Parets Puecamquëñot̃paʼ oʼch ap̃ att̃och eʼñe eñotan ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, att̃och ñapaʼ oʼch cot̃apeʼchatan pamoʼtseshaʼ. Ñatoʼ poʼpsheñeñ añ Parets Puecamquëñpaʼ oʼch nanac c̈hapatoñ pueyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, att̃och ñapaʼc̈hoʼña oʼch yenpan pamoʼtseshaʼ. T̃arraña ñeñt̃ara Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña eñotatenahuet.
1CO 12:9 Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ nanacchaʼ yemtenana Yompor. Ñeñt̃ara Parets Puecamquëñpaʼ oʼch ap̃ att̃och yemcha nanac. Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch ap̃ poʼhuamenc att̃och aʼcrratyesan atsnañet̃ec̈hno. T̃arraña ñeñt̃ara Parets Puecamquëñ ñeñt̃ña apueneʼ att̃och aʼcrratyes.
1CO 12:10 Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch ap̃ att̃och orrtatyesan Yompor poʼpartsoña. Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ nanacchaʼ cohuen aʼpot̃an Yompor poʼñoñ. Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch eñotyesan paʼnamen cot̃ap̃ñats, att̃och ñapaʼ oʼch eñoch errot̃t̃eʼ huena ñeñt̃ cot̃ap̃ñats, ñatoʼ Parets Puecamquëñot̃ amapaʼ oneñet̃at̃eʼ poct̃ap̃ña. Ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ Parets Puecamquëñchaʼ eñotateneʼ eñosyesets poʼpoñ ñoñtso. Amapaʼ ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch aʼm̃tan ñoñets atet̃ eñenet poʼpoñ ñoñtso.
1CO 12:11 T̃arraña allohueneypaʼ eʼñe pat̃rra Parets Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ yeñotateneʼ ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ yapaʼyeseʼ puesheñaʼttsoy erraʼtsenchaʼ muenaʼ ña att̃och yet̃orraʼyesa paʼnamen ñocop.
1CO 12:12 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ yec̈hquëna yechets. Ñehua, allemeñ yechetspaʼ amaʼtchaʼ ellopaʼtetstenañpaʼ t̃arraña allohuenpaʼ eʼñe pat̃rra yechtsot̃. Att̃ecma yepena yam̃a allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo. Amaʼt shonteyeñ poʼpoñeʼttsocmaypaʼ t̃arraña eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼch yeparrocmatuahua allohueney.
1CO 12:13 T̃arroʼmar allempo oʼ yapataret̃etuapaʼ Parets Puecamquëñpaʼ oʼch parrocmatatuerrey allohueney. Amaʼt ñam̃a poʼpoñeʼttsocmay acheñey atet̃ ñerraʼm patantaʼttsoypaʼ judioneshay, ñatoʼ poʼpotantañpaʼ amach judioneshayaye. T̃arraña allohueney eʼñe puechorreñot̃ey Parets Puecamquëñpaʼ eʼñe allempot̃eñpaʼ oʼch yeparrocmatua allohueney. Amaʼt ñam̃a acheñ ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a ñeñt̃ ama esoyeʼ enteñeto ñam̃a acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuenoʼtsen. T̃arraña eʼñe puechorreñot̃ey Parets Puecamquëñ ñeñt̃ eʼñe pat̃rrapaʼ eʼñe allempot̃eñpaʼ oʼch yeparrocmatua allohueney.
1CO 12:14 Oʼch alla netmaʼntatererr ñeñt̃ atet̃ yec̈hquëna yechets. Ñehua, atet̃ ñerraʼm allemeñ yechetspaʼ ama pat̃rrayeʼ yec̈hquëtso, shonteʼcaʼye yec̈hquëtsa. T̃arraña amaʼt shonteʼ yec̈hquënañ yechetspaʼ eʼñe pat̃rra yechets ottetsa. Att̃ecma yepena yam̃a allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo. Amaʼt shonteyeñ poʼpoñeʼttsocmaypaʼ t̃arraña eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼch yeparrocmatuahua.
1CO 12:15 Ñehua, oʼch netmaʼntatererr poʼpoñ: Ñatoʼ atet̃ ñerraʼm yetacpaʼ oʼch ot: “Napaʼ ama es nesherbeno atet̃ sherben otats, ñeñt̃oʼmarña ama pocteyeʼ nenteñe oʼch neparrocmat epan yeʼnar.” T̃arraña amaʼt atet̃ oteneñ yetacpaʼ ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye, c̈hocma parrocmaten.
1CO 12:16 Amapaʼ ñatoʼ atet̃ ñerraʼm yetpaʼ oʼch ot: “Napaʼ ama es nesherbeno atet̃ sherben quëlloʼyets ñeñt̃oʼmarña napaʼ ama pocteyeʼ nenteñe oʼch neparrocmat epan yeʼnar.” T̃arraña amaʼt atet̃ oteneñ yetpaʼ ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye, c̈hocma parrocmaten ñam̃a.
1CO 12:17 Ñerraʼm yechetspaʼ eʼñe yeclloyochayapaʼ amat̃eʼ errot̃eno yeʼmueno. Ñam̃a ñerraʼm yechetspaʼ eʼñe yetochayapaʼ amat̃eʼ errot̃eno es yemosyeno.
1CO 12:18 T̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ama att̃eyeʼ yec̈hcatye Yompor. Ñapaʼ ahuoʼt neʼ att̃och yec̈hcaʼyesa allemeñ yechets ñeñt̃ atet̃ pocteʼ ent ña. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ amaʼt errot̃enc̈hoʼ yet̃orraʼyesa Yomporecop puesheñaʼttsoypaʼ ñeñt̃paʼ c̈hocma sherb̃aʼyen.
1CO 12:19 Poʼñoc̈hpaʼ ñerraʼm yechetspaʼ aña yec̈hcatsa pat̃err atet̃ ñerraʼm eʼñe yeclloyochayapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ orrtoña eʼñe cohuen ora yechets.
1CO 12:20 T̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ama att̃eyeʼ ayec̈hcataret̃eye. Añña c̈hocma eñalletyesa allemeñ yechets. T̃arraña amaʼt ellopaʼtetstenañpaʼ eʼñe pat̃rra yechets ottetsa. Ñeñt̃paʼ att̃ecma yepena yam̃a allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo. Amaʼt poʼpoñeʼttsocma yet̃orraʼyesa Yomporecoppaʼ t̃arraña eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼch yeparrocmatuahua allohueney.
1CO 12:21 Ñatoʼ oʼch netmaʼntatererr poʼpoñ: Atet̃ ñerraʼm yeclleʼpaʼ ama pocteyaye oʼch otan yot: “Napaʼ ama nepallteno ñeñt̃ atet̃ pesherben p̃a.” Ñam̃a yoñpaʼ ama pocteyaye oʼch otan yetac: “Napaʼ ama nepallteno ñeñt̃ atet̃ pesherben p̃a.”
1CO 12:22 Ñeñt̃oʼmarña ama pocteyaye oʼch yoct̃apeʼchyes atet̃, t̃arroʼmar ora allohuen yechetspaʼ eʼñe sherb̃aʼhuen. Ñatoʼ yapaʼ c̈hach yotenapañ ñatoʼ erraʼtsen yechetspaʼ amat̃eʼ es sherbeno. T̃arraña ñatoʼ ñeñt̃ara yechetspaʼ ello metanaʼtuenan att̃o sherben poʼpoñec̈hno yechets. Att̃ecma yepena yam̃a allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo. Ñatoʼ yapaʼ c̈hach yotenapañ ñatoʼ erraʼtsen acheñpaʼ amat̃eʼ es sherbeno. T̃arraña ñatoʼ ñeñt̃ña acheñpaʼ ello metanaʼtuenan att̃o sherben poʼpoñec̈hno acheñ.
1CO 12:23 Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsen yechets ama tama cohuenayeʼ yentenopaʼ ñatoʼ oʼch yechorrateña eʼñe cohuen att̃och ellopaʼ oʼch yorrta nanac cohuen. Ñam̃a ñatoʼ erraʼtsen yechets ñeñt̃ yepencateneʼpaʼ ñatoʼ oʼch yaʼnach eʼñe cohuen.
1CO 12:24 T̃arraña ñeñt̃ eʼñe cohuen yechetspaʼ amach yemno oʼch yaʼnach, añña c̈hochña yorrtateñ. Atet̃ yec̈hcatonay Yompor yechets att̃och amaʼt ñeñt̃ ama tama cohuenayeʼ yentenopaʼ oʼch yaññoʼteñ eʼñe cohuen att̃och ellopaʼ oʼch orrta nanac cohuen.
1CO 12:25 Allempoña allemeñ yechetspaʼ oʼch parrocmatet eʼñe cohuen, ñam̃a allempopaʼ oʼch eʼñe cohuen yenpannenet.
1CO 12:26 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempo pat̃err yechetspaʼ atserrtena allohuen yechetspaʼc̈hoʼ oʼch atsotapretannenet. Ñam̃a ñerraʼm pat̃err yechetspaʼ oʼch orrta eʼñe cohuen allohuen yechetspaʼc̈hoʼ oʼch coshapretannenet. Att̃ecma yepena yam̃a ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo. Eʼñe yeparrocmatannaʼteñot̃ ñerraʼm puesheñarr yamoʼts c̈ha llequëna ñeñt̃ parro yameʼñenapaʼ allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ oʼch yellcapretannena. Amapaʼ ñerraʼm puesheñarrot̃eypaʼ nanac yocshenapaʼ allohueneypaʼc̈hoʼña oʼch yocshapretannena.
1CO 12:27 Ñehua, añ yechets ñeñt̃ oʼ notuapaʼ añ tomaʼntena ya allohueney ñeñt̃ey oʼ yameʼñera, Cristopaʼ oʼ enterrey atet̃ ñerraʼm eʼñe ña poʼchtsoy, t̃arroʼmar oʼ yeparrocmat epay Cristo. Ñam̃a amaʼt shonteyeñ eʼñe poʼpoñeʼttsocmaypaʼ t̃arraña eʼñe yeparrocmateñot̃paʼ oʼ atet̃ yeperra atet̃ ñerraʼm Cristo poʼchtsoy.
1CO 12:28 Ñam̃a allohueney eʼñe yameʼñeñot̃ Yomporpaʼ eʼñe poʼpoñeʼttsocma yet̃orraʼyena Yomporecop. T̃arroʼmar Yomporpaʼ att̃o naʼyesonay paʼnamen att̃och yet̃orraʼyesa ñocop. Ñanompaʼ ahuoʼt nan puesheñaʼtets allsensaret̃neshaʼ. Allot̃paʼ ahuoʼt nan poʼpoñec̈hno ñeñt̃chaʼ aʼpot̃eʼ poʼñoñ. Allot̃paʼ ahuoʼt nan ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ yec̈hatenahuet Yompor poʼñoñ. Allot̃paʼ ahuoʼt nan poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ orrtateʼ poʼpartsoña. Allot̃paʼ ahuoʼt nan poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ t̃orratsa att̃och aʼcrratyeset ñeñt̃ atsnaʼtyets. Poʼpotantaññapaʼ ahuoʼt neʼ ñeñt̃chaʼ t̃orratsa yenpueʼ allohuen acheñeneshaʼ. Poʼpotantaññapaʼ ahuoʼt neʼ ñeñt̃chaʼ yechenahuet allohuenet. Poʼpotantaññapaʼ ahuoʼt neʼ ñeñt̃chaʼ eñosyesets paʼnamen ñoñtso.
1CO 12:29 Poʼñoc̈hpaʼ ama allohuenacmayeʼ allsensaret̃eye. Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yaʼpot̃eno Yompor poʼñoñ. Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yeyc̈hateno. Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yorrtateññañe Yompor poʼpartsoña.
1CO 12:30 Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yaʼcrratyeñe atsnañet̃ec̈hno. Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yeñosyeno poʼpoñ ñoñtso. Ñam̃a ama allohuenacmayeʼ yaʼm̃teno ñoñets ñeñt̃ eñets poʼpoñ ñoñtso.
1CO 12:31 T̃arraña amaʼt ama allohuenacma att̃eyepaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yeyeʼchena ñeñt̃chaʼ yet̃orraʼyena eʼñe cohuen puesheñaʼttsoy Yomporecop. T̃arraña ellopaʼ oʼch neñotatas poʼpoñ ñeñt̃ nanac sherbets Yomporecop.
1CO 13:1 Amaʼt yeñosyesatset eʼñe cohuen paʼnamen acheñ poʼñoñetoñaʼ ñerraʼm ama yemorreñcho yamoʼtspaʼ eʼñe yeñosyeñot̃paʼ añña Yomporpaʼ att̃ach enteney atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ con ñeñt̃ att̃a amaʼtoc̈htetsa. T̃arroʼmar ama yemorrenteñot̃eyeʼ yeñosyeno paʼnamen ñoñets. Ñatoʼ amaʼt yapaʼ yeñosatsetyes eʼñe cohuen atet̃ ñerraʼm Yompor poʼm̃llañot̃eñnanesharñaʼ ñerraʼmña ama yamoʼts yemorrentenopaʼ eʼñe yeñosyeñot̃ Yomporpaʼ att̃ach enteney atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ patashtalla challachallatspenet. T̃arroʼmar ama yemorrenteñot̃eyeʼ yeñeno.
1CO 13:2 Ñam̃a amaʼt yapaʼ yeñotatset aʼm̃teʼ Yompor poʼñoñ, t̃arraña ñerraʼm ama yemorreñcho yamoʼts, atet̃paʼ amach esoyeʼ entenye. Ñam̃a amaʼt yeñotatset oʼch yaʼpot̃a ñeñt̃ ñapt̃a eñoten Yompor t̃arraña ñerraʼm ama yemorreñcho yamoʼtspaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach esoyeʼ entenye Yompor. Ñam̃a amaʼt yeñotatset ora allpon ñeñt̃ eñall, t̃arraña ñerraʼm ama yemorreñcho yamoʼts, ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach esoyeʼ entenye Yompor. Ñam̃a ñatoʼ nanac yeyemteñot̃ Yomporpaʼ aphueney allohuen ñeñt̃ yenamueñ, amaʼt ñeñt̃ echarr yentyen. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Ñatoʼ oʼch yoch Yompor, añ aspenet̃paʼ chenquëpaʼ. Ñatoʼ eʼñe yeyemteñot̃ Yomporpaʼ oʼchc̈hoʼ chenca. T̃arraña amaʼt yeyemteñot̃ Yomporpaʼ oʼ yep̃ohua atet̃, t̃arraña ñerraʼm ama yemorreñcho yamoʼtspaʼ att̃ecma enteney Yompor, ama esoyayye.
1CO 13:3 Ñam̃a amaʼt es yapaʼyesatsech huocchañneshaʼ ora allohuen ñeñt̃ yechyenñaʼ, ñerraʼm ama yemorrenteñot̃eyeʼ es yapaʼyenanetopaʼ amaʼt atet̃ yep̃atstapaʼ Yomporpaʼ amach cohuenayeʼ entenye. Ñam̃a amaʼt eʼñe yameʼñeñot̃ pocteʼ yentatsech pueʼmoñeʼteñot̃etay oʼch chamayet ora bet̃nat̃ot̃eypaʼ t̃arraña ñerraʼm ama yemorrenteño yamoʼts, amaʼt atet̃ yep̃atstapaʼ Yomporpaʼ att̃erach amach cohuenayeʼ entenye.
1CO 13:4 T̃arraña ñerraʼm esempo poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ eʼñech acop̃a es yep̃aʼyenanet, att̃ach yaʼhuantenanet ñam̃a c̈hochña yaʼmuerañtena. Ñam̃a amach c̈ha es yeyeʼchapretyenaneto, ñam̃a amach c̈ha yommoʼchanaʼtatstaneto.
1CO 13:5 Ñam̃a amach yañeña entatstatso eʼñe cohueney. Ñam̃a ñerraʼm esempo poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ eʼñechña pocteʼ es yep̃aʼyenanet, ñam̃a amach aña yeʼnatsto ñeñt̃ eʼñe atet̃ yemnen ya. Añchaʼña yeʼnen ñeñt̃ atet̃ muenen poʼpsheñeñ. Ñam̃a ñerraʼm esempo poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ amach c̈ha yeʼmoñeʼtyenaneto, ñam̃a amach c̈ha atsrreʼmoc̈hen yentuenaneto.
1CO 13:6 Ñam̃a ñerraʼm esempo es p̃ohua poʼpsheñeñ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yomporpaʼ ñerraʼm poʼñoc̈h amuerañaypaʼ yapaʼ amach c̈ha yocshatsto. Añchaʼña yocshapretena ñerraʼm esempo eʼñe cohuenareʼ es penet.
1CO 13:7 Ñerraʼm poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ amaʼt c̈ho errot̃ p̃onaypaʼ yapaʼ c̈hocmach yaʼhuantoñ. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ c̈hocmach yeyemcha ñeñt̃ atet̃ pena amapaʼ ñeñt̃ atet̃ oten. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ eʼñe yeyemteñot̃anet c̈hocmach yeyenpuenanet att̃och huomenc pet pueyoc̈her ñamet Yomporecop. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h c̈ho yemorrenteña yamoʼtspaʼ c̈hocmach yaʼhuantaʼhuanom paʼnamen topateñtsoc̈hno.
1CO 13:8 Att̃o yemorrentannenapaʼ ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃to amaʼt errponaña. Ñam̃a t̃eʼpaʼ amaʼt yaʼpot̃eññañeñ Yompor poʼñoñ t̃arraña esempohuañenpaʼ huañchaʼ att̃o yaʼpot̃eñ t̃eʼ. Ñam̃a amaʼt att̃o t̃eʼpaʼ yeñosyen poʼpoñ ñoñtsopaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña esempohuañenpaʼ huañchaʼ. Ñam̃a amaʼt att̃o yeñotañtena t̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña esempohuañenpaʼ huañerrchaʼ.
1CO 13:9 T̃arroʼmar amaʼt allpon es yeñotyen t̃eʼpaʼ ama eʼñe yeñotueñe poctacma. Ñam̃a amaʼt t̃eʼpaʼ yaʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama eʼñe yeñotueñe poctacma.
1CO 13:10 T̃arraña ñerraʼm esempoch huerra Cristo ñeñt̃ eʼñe eñotañtetsa poctacmapaʼ allempoña yapaʼ oʼch eʼñe es yeñotuahua yam̃a.
1CO 13:11 Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Napaʼ allempo cheshennaʼpaʼ att̃a neñosatseʼtyeseʼt̃ atet̃ eñen cheshat̃olleshaʼ. Ñam̃a allempopaʼ att̃a noct̃apeʼchatseʼtyeseʼt̃ atet̃ cot̃apeʼchyen cheshaneshaʼ. Ñam̃a añach cohuen nentapretyeseʼt̃ atet̃ cohuen entyen cheshat̃olleshaʼ. T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ nepoʼnpaʼ oʼhuañ noct̃apeʼchatseʼtyes atet̃ pena cheshat̃olleshaʼ.
1CO 13:12 Ñam̃a yapaʼ ama yeñotueno eʼñe ora atet̃ pena Parets. Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntatererr atet̃: Yapaʼ c̈ha yottena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ rerpatot̃a yecueñ Yompor, amach tama yechmeʼteñe. T̃arraña esempohuañenpaʼ yenterchaʼ eʼñe allameʼtets. Ñam̃a t̃eʼpaʼ att̃o es yeñotyen mameshaʼtets, t̃arraña esempohuañenpaʼ yeñotuerrchaʼ ñeñt̃ eʼñe atet̃ pena Parets, eʼñech yeñotañetuerra atet̃ pena t̃eʼ Yomporpaʼ eʼñe eñotueney ñeñt̃ atet̃ yepena.
1CO 13:13 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ yeñoteñ eñall maʼpa ñeñt̃chaʼ ama ahuañañat̃tatso ñeñt̃paʼ añ: att̃o yeyemteña Yompor, ñam̃a att̃o yeyemteñot̃ yecuameʼteñ ñeñt̃ oʼpatatenya, ñam̃a att̃o yemorrentannena. T̃arraña añ maʼpoʼmarpaʼ añña nanac sherbets Yomporecop att̃o yemorrenteña allohuen acheñeneshaʼ.
1CO 14:1 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yemaʼyoc̈hrena att̃och yemorrentannaʼta eʼñe poctacma. Ñam̃a añ pocteʼ oʼch yeyeʼchaprecha Yompor att̃och oʼch apaʼyesey eʼñe Puecamquëñot̃ att̃och yet̃orraʼyesa ñocop. Añña eʼñe pocteʼ oʼch yeyeʼchaprecha nanac att̃och apuey oʼch yaʼpot̃oñ poʼñoñ eʼñe eñotoc̈hen.
1CO 14:2 T̃arroʼmar ñeñt̃ eñets poʼpoñ ñoñtsopaʼ añecpa sherben att̃och eñora epuet Yompor, t̃arroʼmar añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenahuetañpaʼ amach eseshaʼ eñotenaye ñeñt̃ atet̃ oten. Amaʼt añ yeʼñoratatsteʼ Parets Puecamquëñ ñeñt̃ ama eñotpahuo ñoñetsñaʼ ñerraʼm acheñeneshaʼpaʼ ama eñoteñeto atet̃ yotyenanet, ñeñt̃paʼ eʼñe Yompora ñapuet̃ eʼmueneʼ.
1CO 14:3 T̃arraña ñerraʼm esempo yaʼpot̃oñ Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈henpaʼ ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h c̈hoch es yeñotatenanet att̃och huomenc penet pueyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a c̈hoch yeñotatanet ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a eʼñe cohuen. Ñam̃a c̈hoch yeñotatanet Yompor poʼñoñ att̃och ñetpaʼ coshenet Yomporecop.
1CO 14:4 T̃arraña ñeñt̃ eñets poʼpoñ ñoñtsopaʼ ñeñt̃paʼ amach att̃eyeʼ peno. Añecpach eñen eʼñe ñocpa att̃och huomenc p̃an pueyoc̈her eʼñe ñañeña. T̃arraña ñerraʼm esempoña yaʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈henpaʼ ñeñt̃paʼ c̈hoch poʼñoc̈h es yeñotateñ allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa att̃och huomenc penet pueyoc̈her Yomporecop.
1CO 14:5 Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ pocteʼ nenteñ oʼch seños poʼpoñ ñoñtso allohuenes, t̃arraña ñeñt̃ nanac nemnen oʼch señospaʼ ñeñt̃paʼ añ: oʼch saʼpot̃oñ Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈hen ñeñt̃ allo yeñen. T̃arroʼmar ñerraʼm esempo yaʼpot̃oñ Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈henpaʼ nanacchaʼ yesherben Yomporecop. T̃arraña ñerraʼm esempoña yeñen poʼpoñ ñoñtsopaʼ amach tama yesherbeno. Ñehua, pocteʼ enteñ Yompor ñerraʼm poʼñoc̈h eñall puesheñarr ñeñt̃ aʼm̃teneʼ ñoñets eʼñe ya yeñoño, att̃och allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ oʼch c̈haponaya Yompor poʼñoñ yeyoc̈hro att̃och huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her.
1CO 14:6 Oʼch notas masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amaʼt napaʼ ñerraʼm machayot̃a nec̈hap seshopaʼ ñerraʼm nañapaʼ aña neserrpareʼtatoses poʼpoñ ñoñtso ñeñt̃ ama yeñenopaʼ errot̃enot̃uat̃eʼñacaʼyeña señoch t̃arroʼmar amacaʼye seʼmuenoña ñeñt̃ ñoñtsor ñeñt̃ atet̃ notenes att̃och eʼñe cohuen neyenpas. T̃arraña añña pocteʼ socop napaʼ c̈hocmach naʼpot̃onas eʼñe eñotoc̈hen amaʼt coñet̃aʼttsa ñeñt̃ atet̃ eñotatenen Yompor. Ñam̃a napaʼ elloña c̈hochña es neñotatyesas poʼpoñ ñeñt̃ ama señoteno sa. Ñam̃a napaʼ c̈hochña naʼpot̃onas mameshaʼtets Yompor poʼñoñ, ñam̃a c̈hochña es neyc̈hatas ñeñt̃ cohuentetsa.
1CO 14:7 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ pena pencoll, amaʼt pencollpaʼ ama acheñeyaye. Atet̃ ñerraʼm napaʼ esempo nepencllaʼtenñaʼ ñerraʼm ama cohuenayeʼ naʼpoc̈heʼteno nepencollpaʼ amach eseshaʼ eñotaye errot̃ent̃eʼ nep̃chateñ. Amapaʼ atet̃ ñerraʼm napaʼ esempo netocaʼ yetarra, ñerraʼ ama att̃eyeʼ netoco atet̃ toquëñetpaʼ amach eseshaʼ eñotaye errot̃ent̃eʼ nep̃chateñ.
1CO 14:8 Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntatererr poʼpoñ. Atet̃ ñerraʼm esempo oʼch ahuanmuet quellaratsapaʼ c̈hoch ñanom puesheñarr solltarpaʼ oʼch corrnetaʼt quellareñtsorec̈ho, att̃och solltarneshaʼpaʼ oʼch eñoch oʼ c̈hap allempoch ahuanmuet quellaratset. T̃arraña ñerraʼm solltarpaʼ ama cohuen aʼpoc̈heʼtano poʼcorrnetpaʼ añña solltarneshaʼpaʼ amach eñocheto ñatoʼ añecopt̃eʼ aʼt̃oreñet att̃och ahuanmuet quellaratset.
1CO 14:9 Att̃ecma pena ñam̃a yocop ñerraʼm esempo yeserrpareʼten poʼpoñ ñoñtso ñeñt̃ ama allo eñeno acheñeneshaʼ, ñetpaʼ amach errot̃enot̃ c̈hapaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ yotenanet. Atet̃paʼ c̈hach yottena atet̃t̃eʼña ama eñalle acheñeneshaʼ ñeñt̃ yeʼm̃ñoteneʼ.
1CO 14:10 Poʼñoc̈hpaʼ eñalleñchaʼ shonteʼ poʼpoñeʼttsocma ñoñets ñeñt̃ atet̃ yeñosyen añ patsro. Ñam̃a poʼpoñeʼttsocmay acheñey ñeñt̃ey eñotyeneʼ ñeñt̃ eʼñe yeñoñ allo yeñosyen.
1CO 14:11 T̃arraña ñerraʼm poʼpsheñeñpaʼ oʼch serrpareʼtatey eʼñe ña poʼñoño ñeñt̃ ama allo yeñeno yapaʼ, ñeñt̃paʼ amach yeñoche errot̃ent̃eʼ oteney ña poʼñoño. Yapaʼ att̃ach yeʼmueñ ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a otatsen. Ñam̃a att̃ecmay yam̃a ñerraʼm yapaʼ oʼch yeserrpareʼtach ñeñt̃ ama eñetso yeñoñopaʼ amach eñoche errot̃ent̃eʼ yoteñ yeñoño. Ñapaʼc̈hoʼña att̃ach eʼmueney ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a yotatsen.
1CO 14:12 Napaʼ t̃arroʼmar atet̃ notenes t̃arroʼmar sapaʼ c̈hocma seyeʼchyena att̃o Parets Puecamquëñpaʼ oʼch p̃atyesas ñeñt̃ atet̃ semnaʼyen sa. T̃arraña napaʼ añchaʼña oʼch notas, añña pocteʼ oʼch seyeʼchena att̃och señot eʼñe cohuen alloch huomenc sep̃oñ pueyoc̈her allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa.
1CO 14:13 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñerraʼm eseshaʼ eñosets poʼpoñ ñoñtsopaʼ añ pocteʼ maʼyochanepaʼ Yompor att̃och eñotach oʼch aʼm̃tan ñoñets eʼñe eñotoc̈hen añ ñeñt̃ara ñoñtso.
1CO 14:14 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo yemaʼyochena poʼpoñ ñoñtsopaʼ amaʼt eʼñe Parets Puecamquëñ yemaʼyochatatsteʼpaʼ t̃arraña allempo poʼñoc̈hpaʼ amach añeyeʼ yoct̃apeʼcheno att̃och yeyenpueʼ yamoʼts.
1CO 14:15 Ñehua, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃aʼyesa eʼñe cohuen. Poʼñoc̈hpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch maʼyochatey Parets Puecamquëñ poʼpoñ ñoñtso, t̃arraña añ eʼñe pocteʼ ñam̃a oʼch yemaʼyochena eʼñe eñotoc̈hen. Ñam̃a att̃ecma eʼñe pocteʼ Parets Puecamquëñot̃paʼ oʼch yemorrecha Yomporecop poʼpoñ ñoñtso, t̃arraña añ pocteʼ ñam̃a oʼch yemorrechena allo eʼñe yeñen.
1CO 14:16 T̃arroʼmar ñerraʼm poʼpoñ ñoñtsa yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor atet̃ eñoratey Puecamquëñ, t̃arraña ñerraʼm alloʼtsaʼyen poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe errteʼ eʼm̃ñotetspaʼ amach errot̃enot̃ pocteʼ entapretyeto att̃o yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor, t̃arroʼmar ama eʼmuennayeto yeñoñ.
1CO 14:17 Ñam̃a amaʼt eʼñe cohuen yeparasyosoʼteñeñ Yomporpaʼ t̃arraña ñerraʼm poʼpoñ ñoñtsa yemaʼyochena, ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch huomenc yep̃oñ poʼpsheñeñ pueyoc̈her, t̃arroʼmar ama eñoteñeto errot̃ent̃eʼ yoten.
1CO 14:18 Napaʼ atarr neparasyosoʼteñ Yompor, t̃arroʼmar amaʼt napaʼc̈hoʼ neñoteñ eñosets poʼpoñ ñoñtso. Ñatoʼ ñeñt̃paʼ ello metanennas allohuenes att̃o señosyen poʼpoñ ñoñtso.
1CO 14:19 T̃arraña allempo yapc̈hena allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ napaʼ añña pocteʼ nenten oʼch neserrpareʼt amaʼt eʼñe coñeʼt̃a ñoñets ñeñt̃ eñotoc̈hen att̃och eʼñe yeñotue. Añña ama tama cohuenayeʼ nenteno amaʼtchaʼ neserrpareʼten shonteʼ ñoñets, t̃arraña ñerraʼm poʼpoñ ñoñtsa neñenpaʼ ñeñt̃paʼ amach c̈hoyeʼ neyenpueñe namoʼts.
1CO 14:20 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amach soct̃apeʼchatsto atet̃ cot̃apeʼchen cheshaneshaʼ ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ atet̃ cohuentetsa. Ñehua, poʼñoc̈h ñerraʼm esempo yoct̃apeʼchyen sosyaʼtsañ allempoña pocteʼ oʼch yoct̃apeʼchen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen cheshat̃oll, t̃arroʼmar cheshat̃ollpaʼ ama tama cot̃apeʼchenetaʼ sosyaʼtsañ. T̃arraña allempo yoct̃apeʼchen ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ allempoña poʼñoc̈hpaʼ oʼch yoct̃apeʼchen atet̃ cot̃apeʼchen poʼnaneshaʼ ñeñt̃ atarr es eñotets.
1CO 14:21 Añpaʼ ñeñt̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ allempo Yomporpaʼ atet̃ otaneʼt̃ israelenaʼtarneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otaneteʼt̃: “Oʼch noñmatas poʼpoñ acheñ ñeñt̃chaʼ seserrpareʼtateneʼ eʼñe ñet poʼñoñeto t̃arraña amaʼtchaʼ atet̃ nep̃onaspaʼ amach eseshaʼ nameʼñerraye t̃arroʼmar amach eseshayeʼ eñotaye ñeñt̃ atet̃ aserrpareʼtataret̃tenet.” Ñeñt̃paʼ Yompor atet̃ otahueteʼt̃ ahuat̃.
1CO 14:22 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ atet̃ notenes amaʼt yeserrpareʼtatset poʼpoñ ñoñtsopaʼ ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och yameʼñacha ñeñt̃ ama ameʼñetso t̃arroʼmar añ ñoñets ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ anaret̃ ñeñt̃ña yeñotateneʼña amaʼtchaʼ yeserrpareʼtatatset poʼpoñ ñoñtso amach eseshaʼ yameʼñerrayo. Ñeñt̃chaʼña yeñotateʼña erraʼtsent̃eʼ poʼñoc̈h ñeñt̃ ama ameʼñetso. T̃arraña ñerraʼm esempo yaʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ eʼñe ya yeñoño ñeñt̃ atarr eñotoc̈hen, añña ñeñt̃ ameʼñetsa ñetñapaʼ eʼñech cohuen eʼm̃ñoteñet allochña huomenc yepenanet pueyoc̈hret Yomporecop. Ñeñt̃chaʼña yeñotateʼña ñetpaʼ poʼñoc̈h ameʼñenet t̃arroʼmar ñeñt̃ poʼñoc̈h ama ameʼñetso, ñetpaʼ amach mueneñeto oʼch eʼm̃ñotet amaʼt ñeñt̃ atarr eñotoc̈hen ñoñets.
1CO 14:23 Ñam̃a oʼch notas, ñerraʼm esempo sapc̈hena allohuenes ñeñt̃es ameʼñetsa, ñerraʼm allohuenespaʼ att̃a señosyen poʼpoñeʼttsocma ñoñtsopaʼ ñerraʼmña machaya huapa ñam̃a ñeñt̃ ama ameʼñetso amapaʼ ñeñt̃ errteʼ eʼm̃ñotetspaʼ ñetpaʼ amaʼtt̃eʼña c̈ha otaseto c̈hoʼt̃eʼ semospuena.
1CO 14:24 T̃arraña ñerraʼm esempoña saʼpot̃en allohuenes Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈hen ñerraʼm allempoña huapa ñeñt̃ ama ameʼñetso amapaʼ ñeñt̃ errteʼ eʼm̃ñotetspaʼ ñeñt̃ña atet̃ seserrpareʼten Yompor poʼñoñpaʼ ñatoʼ allohuenetpaʼ oʼch c̈hapanet pueyoc̈hro, oʼch eñotet ñañeñeta ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyenet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ ama pocteyaye Yomporecop.
1CO 14:25 Allempoñapaʼ ñatoʼ oʼch yoreʼtanet poʼchñaret ñeñt̃ cot̃apeʼchatyenahuet pueyoc̈hro eʼñe aʼnahua ñatoʼ puellquëñot̃etpaʼ oʼch concorpuet ñatoʼ oʼch aguëret ñamet Yompor. T̃arroʼmar ñatoʼ allempopaʼ oʼch ot: “Poʼñoc̈hepaʼt Yompor seʼñoratyeneʼ.”
1CO 14:26 Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a cohuen ñeñt̃paʼ atet̃: Sapaʼ allempo sapc̈henapaʼ ñatoʼ puesheñaʼttsospaʼ oʼch semorrechena, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch yec̈hatenet, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch aʼpot̃an ñeñt̃ atet̃ eñotateñ Yompor, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼch eños poʼpoñ ñoñtso, ñatoʼ poʼpsheñeñpaʼ oʼchc̈hoʼ aʼm̃tan añ ñoñets. T̃arraña ñeñt̃paʼ añecopchaʼ atet̃ sep̃a att̃och huomenc sep̃oñ poʼpsheñeñ pueyoc̈her.
1CO 14:27 T̃arraña ñerraʼm eseshas eñosets poʼpoñ ñoñtsopaʼ ama pocteyaye oʼch seños eʼñe allohuenes, ñatoʼ eʼñech epsheña eñosets amapaʼ maʼpsheña allot̃paʼ ñeñt̃ach. Ñam̃a añ pocteʼ ñeñt̃chaʼ eñosetspaʼ ñapt̃epaʼtetschaʼ eñoset. T̃arraña añ pocteʼ ñam̃a eñallchaʼ ñeñt̃chaʼ eñotatenahuet ñoñets ñeñt̃ atet̃ eñenet.
1CO 14:28 T̃arraña ñerraʼm ama eñalle ñeñt̃chaʼ eñotatahuet ñoñetspaʼ amach eñosatsteto eʼñe alla allempo sapc̈hena allohuenes ñeñt̃es ameʼñetsa. Allempopaʼ eñoranaʼchetepaʼ Yompor eʼñe ñapt̃eto eʼñe pueyoc̈hreto.
1CO 14:29 Ñam̃a añ pocteʼ eʼñech epsheña, amapaʼ maʼpsheña ñeñt̃chaʼ aʼpot̃eʼ Yompor poʼñoñ. Poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼpaʼ añ pocteʼ c̈hoch eʼm̃ñochet, ñam̃a c̈hoch cot̃apeʼchet poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃ oteney Yompor.
1CO 14:30 Ñam̃a ñerraʼm esempo poʼpsheñeñ mueneñ oʼch aʼpot̃an ñeñt̃ eñotateñ ñam̃a Yompor Puecamquëñpaʼ añ pocteʼ allempopaʼ amach serrpareʼtatsto ñeñt̃ ñanom serrpareʼtets.
1CO 14:31 Att̃ochña oʼch saʼpot̃uoñ allohuenes Yompor poʼñoñ eʼñe sapt̃epaʼtets, ñam̃a att̃och allohuenespaʼ oʼch eʼñe señoch, ñam̃a att̃och alloʼna coshatnenes Yompor poʼñoñ.
1CO 14:32 T̃arroʼmar ñeñt̃ey aʼpot̃eneʼ Yompor poʼñoñpaʼ c̈hocmach eñall att̃och yeunata yañeña ñanom att̃och c̈hocma yemnatannena.
1CO 14:33 Yomporpaʼ ama mueno oʼch att̃a yanoʼtatseʼten allohueney, añña muenen oʼch yesen eʼñe cohuen. Ñam̃a atet̃ pena allemeñ anetso ñeñt̃ apc̈haʼyetsa ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Ñam̃a allempo sapc̈hena allohuenes ñeñt̃es ameʼñetsapaʼ
1CO 14:34 coyaneshac̈hnopaʼ amach serrpareʼtatsteto, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama pocteyaye. Añña pocteʼ c̈hoch ameʼñyet ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ.
1CO 14:35 Ñehua, ñerraʼm mueñenet oʼch es eñotetpaʼ aʼp̃t̃oʼchetepaʼ puerrollaret allempo c̈herret paʼpacllo, t̃arroʼmar ama pocteyaye coyaneshaʼpaʼ oʼch serrpareʼt allempo yapc̈hena ñeñt̃ey ameʼñetsa.
1CO 14:36 Ñehua, ñerraʼm ama pocteyeʼ senteñe ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ ñehua, oʼch notas atet̃: Yompor poʼñoñpaʼ ama eʼñe sa soct̃ap̃ñot̃eyeʼ hueno, ñam̃a ama eʼñe sapt̃ecpa hueno.
1CO 14:37 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ otats, “napaʼc̈hoʼña naʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ”, ñehua, eñotanepaʼ ñeñt̃ atet̃ noten necartot̃paʼ ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h atet̃ oteney Yepartseshar ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ otats, “napaʼc̈hoʼña chorrenna Parets Puecamquëñ”, ñehua, ñapaʼc̈hoʼña eñotanepaʼ ñeñt̃ atet̃ noten necartot̃ ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h atet̃ oteney Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a.
1CO 14:38 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ ama nameʼñayo ñeñt̃ atet̃ oʼ notuaspaʼ ñehua, ñapaʼ amach seʼm̃ñotatsche.
1CO 14:39 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch noterrserr: Añ pocteʼ oʼch semaʼyoc̈hrena aʼpot̃eʼ Yompor poʼñoñ eʼñe eñotoc̈hen ñoñtso, t̃arraña pocteʼ oʼch semnatanet eñosetepaʼ poʼpoñ ñoñtso.
1CO 14:40 T̃arraña amaʼt erraʼtsenchaʼ sep̃aʼyespaʼ eʼñech cohuen sesen ñeñt̃ poctetsa, ñam̃a c̈hocmach semnatannaʼta oʼch es sep̃aʼyes eʼñe sapt̃epaʼtets.
1CO 15:1 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas poʼpoñ. Napaʼ nemneñ ellopaʼ oʼch alla neyerpaterrserr eʼñe errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ eʼñe atet̃ pena cohuen ñoñets ñeñt̃ neserrpareʼtatuanmas, amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara cohuen ñoñets ñeñt̃ oʼ sameʼñerra, ñam̃a ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ allo oʼ huomenc seperr seyoc̈her.
1CO 15:2 Ñam̃a ñeñt̃ara ñoñets allo oʼ saʼqueshp̃ataret̃terra ñerraʼm amach sequec̈hpuere, t̃arraña ñatoʼ poʼñoc̈hpaʼ ama c̈hoyeʼ sameʼñeno.
1CO 15:3 Ñam̃a ñeñt̃ neserrpareʼtatas amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ atet̃ eñotatennet nam̃a, ñeñt̃ nanac sherbets, ñam̃a ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oʼ neserrpareʼtatuas: Cristopaʼ rroma yoʼchñarecop,
1CO 15:4 allot̃paʼ apamparet̃ta, t̃arraña pomaʼpamtañopaʼ alla tanterra. Ñeñt̃paʼ att̃ecma oten ñam̃a ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ Yompor poʼñoño.
1CO 15:5 Allempo tanterrapaʼ ñanempaʼ orrterrana Pedro, allot̃paʼ orrterrana allohuen pueyochreshaʼ.
1CO 15:6 Allot̃paʼ orrterrana ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñatoʼ metanenant̃eʼ quinientos acheñeneshaʼ ñeñt̃ enterreʼ allempo eʼñe parrocmuet. Ñeñt̃ enterreʼ allempopaʼ amaʼt t̃emeʼttsen shontet corraʼyenet. T̃arraña puesheñaʼtetspaʼ oʼ collaʼhuenet.
1CO 15:7 Allot̃ñapaʼ orrterrana ñam̃a Jacobo, allot̃paʼ orrterrana ñam̃a allohuen poʼpoñec̈hno ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼ.
1CO 15:8 Eʼñe chentaʼñapaʼ orrtona nam̃a, amaʼt napaʼ ama esoyayno. Att̃a nentena ñerraʼmrrat̃eʼ sapeñtsomaʼt̃ot̃a neʼñalleterra Yomporecop.
1CO 15:9 Poʼpoñec̈hno allsensaret̃neshaʼpaʼ ñetpaʼ nanac sherbenet, t̃arraña napaʼ amaʼt allsensaret̃eneñpaʼ ama tama nesherbeno. Ñam̃a napaʼ pocteʼ nenteñ amach otatsetneto allsensaret̃en, t̃arroʼmar napaʼ nanac naʼmueroc̈htacheʼt̃ ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor.
1CO 15:10 T̃arraña amaʼt atet̃ nepeʼt̃paʼ Yomporpaʼ atarr morrentna. Eʼñe puemuereñot̃paʼ att̃oña aʼpnaserren ñeñt̃ nanac sherbets ñocop. T̃arraña ama orrena morrentno Yompor, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ nanac net̃orrena Yomporecop. Poʼpotantañ allsensaret̃neshaʼpaʼ amaʼt t̃orraʼyenet Yomporecoppaʼ t̃arraña napaʼ ello nanac net̃orrena atet̃ t̃orrenet ñet. Ñehua, amaʼt noteneñ napaʼ net̃orrena Yomporecop, poʼñoc̈hpaʼ ama nayeʼ t̃orretso, añña Yompor puemuereñot̃paʼ ñeñt̃ña t̃orretsa na nechtsot̃.
1CO 15:11 Ñehua, amach yoto ñeñt̃ey nanac sherbets, ñatoʼ na amapaʼ poʼpoñec̈hno allsensaret̃neshaʼ. Añchaʼña yot ñerraʼm ya poʼñoc̈h yeserrpareʼteñot̃ oʼ sameʼñaʼhuerrapaʼ ñeñt̃ña nanac sherbets.
1CO 15:12 Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h oʼ sameʼñerra ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼtatenes att̃o Cristopaʼ oʼ tanterra allempo rroma, esoʼmareʼtña soten ñerraʼm yerromapaʼ amach errot̃enot̃ yetanterro. Poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ atet̃ oten puesheñaʼtets ñeñt̃ seshoʼtsen.
1CO 15:13 Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h ama eñalle att̃och yetanterra yapaʼ, Cristopaʼc̈hoʼña amat̃eʼ tanterrañe amaʼt t̃emeʼttsen.
1CO 15:14 Ñerraʼm poʼñoc̈h Cristopaʼ t̃emeʼttsen rromueneñpaʼ ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼtatenes t̃eʼpaʼ amat̃eʼ es sherbenñe. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h ama tanterrañe Cristopaʼ t̃eʼpaʼ eʼñet̃eʼ orrena yeyemteñañ.
1CO 15:15 Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h ama tanterrañe Cristopaʼ yapaʼ att̃at̃eʼ yeshquënsoñ att̃oʼ pena poʼñoc̈h Yompor, t̃arroʼmar yapaʼ oʼ yeserrpareʼtuoñ Yompor att̃o ñapaʼ oʼ tantaterran Puechemer Cristo. T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈h ama eñallñe att̃och yetanterra rromot̃paʼ ñeñt̃ña atet̃ oʼ yeserrpareʼtatuas att̃o Yomporpaʼ oʼ tantaterran Puechemer Cristo, ñeñt̃paʼ amat̃eʼ poʼñoc̈hoyayñe.
1CO 15:16 Poʼñoc̈hpaʼ ñerraʼm amach yetanterro yapaʼ, Cristopaʼc̈hoʼña t̃emeʼttsent̃eʼ ama tanterrañe.
1CO 15:17 Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h t̃emeʼttsen amach tanterrañe Cristopaʼ eʼñet̃eʼ orrena seyemteñañ, ñam̃a soʼchñarpaʼ amat̃eʼ ap̃retnaret̃eñe t̃emeʼttsen.
1CO 15:18 Ñam̃a allohuen ñeñt̃ oʼ collaʼhuena ñeñt̃ ameʼñaʼnmaya Cristopaʼ ñetpaʼ oʼt̃eʼ eʼñe poctacma chencaʼhuerretañ.
1CO 15:19 Ñam̃a ñerraʼm añecpa yeyemteñañ Cristo allempo huom̃chenyaʼ, ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h amach yetanterro, ñerraʼm att̃eñpaʼ nanact̃eʼ llequëñtsoʼtsenyeñ. Ñeñt̃ llequëñetspaʼ ellot̃eʼ metanenaneñ ñeñt̃ atet̃ yellcatyeneʼ añe patsro.
1CO 15:20 T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye, t̃arroʼmar poʼñoc̈h Cristopaʼ oʼ tanterra ñanom. Att̃o tanterrapaʼ amach alla rromuerreʼt̃e allochñapaʼ esempohuañen allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼnmaya Cristopaʼ yapaʼc̈hoʼña att̃ecmach yetanterra.
1CO 15:21 Atet̃ p̃a ñam̃a ahuat̃ Adán eʼñe ña poʼchñarot̃ oʼ anaret̃ta att̃och yerroma, amaʼt eʼñe puesheñarrot̃a. T̃eʼpaʼc̈hoʼña eʼñe puesheñarrot̃paʼ oʼ orrterra att̃och yetanterra amaʼt esempoch yerroma.
1CO 15:22 T̃arroʼmar eʼñe poʼchñarot̃ Adán ñeñt̃ey pamoʼtsnaʼtareypaʼ yocoppaʼc̈hoʼña oʼ anaret̃ta att̃och yerroma yam̃a allohueney. T̃arraña t̃eʼpaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ elloch alla yocrraʼhuerra allohueney.
1CO 15:23 T̃arraña ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perra: Cristo ñanom oʼ tanterra allochñapaʼ ñerraʼm esempoch huerra, yapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ey ameʼñenayapaʼ att̃ecmach yocrraʼhuerra allohueney.
1CO 15:24 Allempoña Cristopaʼ oʼch puerratam̃pesuan poʼhuamenc allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa, ñam̃a ñeñt̃ ahuamencat̃etyetsa. T̃arroʼmar añ poctetsa Cristopaʼ ñach am̃chaʼtaret̃terrtsa eʼñe ñapuet̃ esempohuañenchaʼ yoram̃pesuan poʼhuamenc allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ. Ñam̃a esempohuañen eʼñe chentaʼpaʼ oʼch aʼhuañam̃perrey rromueñets ñeñt̃ oʼpatataret̃ey t̃eʼ allohueney. T̃arroʼmar Cristopaʼ oʼ aphue Pompor poʼhuamenc att̃och pomnaren penan allohuen esocmañen. Ñehua, amaʼt oteneñ Yompor poʼñoñ Cristopaʼ pomnaren penanoʼ allohuen esocmañenpaʼ t̃arraña yeñoteñ amach pomnaren p̃ano Pompor, t̃arroʼmar Pomporpaʼ ña apueneʼ poʼhuamenc. Esempohuañenchaʼña pomnaren p̃ohuan allohuen esocmañen allempoña Cristopaʼ oʼch aphuerran Pompor ñeñt̃ nanac Parets att̃o am̃chaʼtaret̃tena. Allempoña Pomporpaʼ oʼch alla pomnaren perran Cristo ñeñt̃ara Pompor ñeñt̃ oʼ ahuamencat̃ oʼ p̃ohue. Allempoña Pomporpaʼ ñach am̃chaʼtaret̃terrtsa, ñam̃a allempopaʼ ñach pomnaren perreʼ allohuen esocmañen. Allempopaʼ oʼch mellapoterra.
1CO 15:29 T̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr poʼpoñ. Ñerraʼm poʼñoc̈h ama eñalle att̃och yetanterra esempohuañenpaʼ esoʼmareʼtña puesheñaʼtets acheñpaʼ apataret̃tenaña añecop ñeñt̃ oʼ rroma. Poʼñoc̈h ñerraʼm amach errot̃enot̃ tanterro ñeñt̃ oʼ rromapaʼ esoʼmareʼtña apataret̃tenetña ñeñt̃ecop.
1CO 15:30 Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h amach errot̃enot̃ yetanterropaʼ esoʼmareʼtña pocteʼ nenteñ eʼñe nameʼñeñot̃paʼ amaʼt c̈hocma nemueroc̈htena ñocoppaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ.
1CO 15:31 Napaʼ atet̃ noten t̃arroʼmar pat̃eʼtets yet̃paʼ eʼñe naʼllpuepñot̃a ama muetsayenneto. Ñehua, neñoteñ ñeñt̃paʼ att̃ecmach p̃aʼnet. T̃arraña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ errponchaʼ nemueroc̈htapaʼ allponchaʼ nocshapretensa sam̃a, t̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Yepartseshar Jesucristo.
1CO 15:32 Ñam̃a arr Efesopaʼ eʼñe naʼllpuepñot̃a aʼqueshp̃atnet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho norrotena epan maʼyarr. T̃arraña ñerraʼm amach errot̃enot̃ yetanterropaʼ ñeñt̃ña att̃o naʼllpuepñot̃a aʼqueshp̃atyennetpaʼ amach es sherb̃aʼno, t̃arroʼmar ñeñt̃ patsoʼmarecpapaʼ ama sherbeno. Poʼñoc̈hpaʼ ñerraʼm amach eñallñe att̃och yetanterrañpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yoteneñ: “T̃eʼpaʼ acshaʼyespahuepaʼch, ñam̃a oʼch yotannaʼta arrallmeʼchapretyespahuepaʼch, ñam̃a oʼch yotannaʼta orrareʼtyespahuepaʼch t̃ayepaʼtñapaʼ huom̃chay. Tsapat̃onet̃ña oʼch yerromapaʼ amach alloʼna atet̃ yep̃aʼneno.”
1CO 15:33 T̃arraña amach sotap̃saʼtatso atet̃, t̃arroʼmar yeñoteñ “ñerraʼm esempo yeyemteña ñeñt̃ att̃a cot̃apeʼchatseʼtyets ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecop yapaʼc̈hoʼña c̈hach shequënyet t̃arroʼmar tsapat̃onet̃paʼ ñatoʼ oʼch alla atet̃ yeperra yam̃a atet̃ p̃aʼyenet ñet, amaʼt t̃eʼ yapaʼ eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen Yomporecop.”
1CO 15:34 Añña pocteʼ oʼch soct̃apeʼcherr ello, ñam̃a oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyaye Yomporecop. T̃eʼpaʼ sepenquëpaʼ t̃arroʼmar ñatoʼ poʼñoc̈h ama señoteñe Yompor allohuenes.
1CO 15:35 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ. Ñehua, ñatoʼ puesheñarrot̃espaʼ atet̃ sotenen: “Amat̃eʼ errot̃enot̃ yetanterroña rromot̃. Ñerraʼm poʼñoc̈h atanterrapoʼ rromot̃, yechetsña allempopaʼ ¿errot̃enaʼtchaʼña orrterra?”
1CO 15:36 Sapaʼ areʼtña es señoteno. Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Yeñoteñ ñerraʼm es yenareʼt pueʼllomerpaʼ amach ahuen chopo. C̈hoch ñanom puetsaʼ paʼtall eshecchaʼña chop.
1CO 15:37 Ñam̃a ama añeyeʼ yenareʼteno narmets ora ñeñt̃ eʼñe atet̃ chopuets. Atet̃ ñerraʼm c̈hop yenareʼtpaʼ pueʼllom̃rach yenareʼteññañ.
1CO 15:38 Ñam̃a ñeñt̃paʼ Yomporchaʼ aʼchpateʼ, t̃arraña ñeñt̃chaʼña chopatspaʼ oʼch poʼpoñet ñeñt̃ atet̃ orrtena ahuaña pueʼllomer. Ñeñt̃paʼc̈hoʼ Yompor aʼpoʼpoñetateneʼ t̃arroʼmar atet̃ muenen ña. Ñam̃a ñerraʼm poʼpoñeʼttsocma es yenareʼt pueʼllomerpaʼ eʼñech poʼpoñeʼttsocma chopyes ñam̃a narmets ñeñt̃ eʼñe atet̃ anaret̃.
1CO 15:39 Añpaʼc̈hoʼ chetsotspaʼ eʼñe poʼpoñeʼttsocma chetsots, ama eʼñe att̃ecmayaye. Atet̃ ñerraʼm ya acheñeypaʼ poʼpoñc̈hoʼ yechets yechen. Ñam̃a es berroc̈hnopaʼ poʼpoñc̈hoʼ poʼchets pen. Ñam̃a ot̃ec̈hnopaʼc̈hoʼ poʼpoñ poʼchets pen ñam̃a. Cacac̈hnopaʼc̈hoʼña poʼpoñc̈hoʼ poʼchets pen ñam̃a.
1CO 15:40 Ñam̃a ñeñt̃ allpon entoʼmarneshaʼ ama eʼñe att̃ecmayayeto ñerraʼm patsoʼmarneshaʼ. T̃arraña ñeñt̃ entoʼtsaʼyenpaʼ ellonet̃c̈hoʼ coc̈hneshaʼtyenet t̃arroʼmar atet̃ anaret̃et. Ñeñt̃ patsoʼtsaʼyenpaʼc̈hoʼña ellonet̃c̈hoʼ cohuenetyenet ñamet t̃arroʼmar ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ anaret̃et.
1CO 15:41 Ñam̃a atet̃ cohuentena atsneʼpaʼ ñeñt̃paʼ poʼpoñ poptena t̃arroʼmar atet̃ anaret̃ ñam̃a. Arrorrpaʼc̈hoʼña poʼpoñonet̃c̈hoʼ cohuentena t̃arroʼmar atet̃ anaret̃. Rantoc̈hnopaʼc̈hoʼña poʼpoñonet̃c̈hoʼ cohuenetyenet. Ñam̃a pat̃eʼtets rantopaʼ poʼpoñeʼttsocma cohuenetyenet ñamet t̃arroʼmar atet̃ anaret̃et.
1CO 15:42 Att̃ecmach yeperra yam̃a ñerraʼm esempohuañenchaʼ yetanterra. Ñeñt̃ atet̃ orrtena t̃eʼ yechetspaʼ allempoch yetanterrapaʼ amach att̃erayeʼ yorrterro. T̃eʼpaʼ arromñat̃ayapaʼ c̈hocmach yerroma allot̃paʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet allchaʼ puetsohuerr yechets. T̃arraña esempoch yetanterrapaʼ amach alla yaʼrromñat̃terreʼt̃e.
1CO 15:43 Ñam̃a t̃eʼ yechetspaʼ atarr pencnaʼntateney t̃arroʼmar c̈hocmach yatsnaʼten. Ñerraʼm yatsnaʼtpaʼ oʼchc̈hoʼ yerroma, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet. T̃arraña ñerraʼm esempoch yetanterrapaʼ allempo yechetspaʼ amach alla pencnaʼntaterryeʼt̃e. Allempopaʼ eʼñech cohuen yorretyena. Ñam̃a t̃eʼpaʼ ama ahuamencat̃eye ñeñt̃oʼmarña c̈hocma yerromuen, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet. T̃arraña ñerraʼm esempoch yetanterrapaʼ allempopaʼ nanacchaʼ ahuamencat̃ey.
1CO 15:44 Atet̃ yeyec̈hquëna t̃eʼ arr patsoʼmarpaʼ ñeñt̃paʼ c̈hocmach yerroma, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet. T̃arraña ñerraʼm esempoch yetanterrapaʼ allempopaʼ camuecñetsot̃ach yorrterra. Poʼñoc̈h yeñoteñ atet̃ yorrtena t̃eʼ yechtsot̃paʼ yeñoteñ ñam̃a yecamquëñot̃paʼc̈hoʼña yorrterrach esempohuañen.
1CO 15:45 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt Yompor poʼñoño atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Allempo Adánpaʼ yec̈hcach Yompor allempoñapaʼ ahuoʼt ap̃ poʼrrerrña att̃och corra eʼñe poʼchtsot̃. Ñeñt̃oʼmar Adánpaʼ ñeñt̃ ñanom acheñetats.” T̃arraña chentaʼñapaʼ acheñetos ñam̃a Cristo att̃och ñach yapuerreʼ ello oʼch alla yocrraʼhuerra yecamquëñot̃.
1CO 15:46 T̃arroʼmar Yomporpaʼ atet̃ naʼy. Ñanompaʼ oʼch yocrra eʼñe yechtsot̃, esempohuañenñapaʼ oʼch alla yocrraʼhuerra ñam̃a yecamquëñot̃.
1CO 15:47 T̃arroʼmar ñeñt̃ ñanom acheñ ñeñt̃ara Adánpaʼ patsa ayec̈hcataret̃, ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ att̃a patsoʼmarneshat. T̃arraña puepañ ñeñt̃ acheñetosets ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃paʼ entot̃ huapa.
1CO 15:48 Ñam̃a ñeñt̃ey arromñat̃eneshaypaʼ yapaʼc̈hoʼña att̃aya ñerraʼmrrat̃eʼ Adán ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ pats. T̃arraña ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo ñeñt̃ huaptsa entot̃paʼ yapaʼc̈hoʼña yocrraʼhuerrach yecamquëñot̃ ento atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo ñeñt̃ huaptsa entot̃.
1CO 15:49 Att̃eña t̃eʼpaʼ att̃a yeyec̈hquëna yechtsot̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Adán ñeñt̃ ñanom ayec̈hcataret̃ pats t̃arraña esempohuañenpaʼ yeyec̈hquërrach ello atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo ñeñt̃ huaptsa entot̃.
1CO 15:50 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notenes: Eʼñe yechtsot̃paʼ amach es yoʼpato all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. T̃arroʼmar allempo arromñat̃ayapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ es yoʼpatoña ñeñt̃ ama ahuañaño.
1CO 15:51 Ñehua, oʼch neñotatas ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo, ñeñt̃ ñapt̃a eñoteñ t̃eʼ Yompor. Poʼñoc̈hpaʼ amach eʼñe allohueney yerromhuo. T̃arroʼmar ñeñt̃ey orameñ corretsa allempoch huerra Cristopaʼ amach yerromo. Allempopaʼ att̃ach yepoʼpoñet
1CO 15:52 eʼñech machayot̃a eʼñe allempocma esempoch eʼmorrterra Yompor poʼpoctor eʼñe allohuanen. Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perra allempo. Ñanompaʼ oʼch eʼmorrterra Yompor poʼpoctor. Allempoñapaʼ oʼch tanrraʼtuena ñeñt̃ collaʼhuatsa ahuat̃ot̃eñ. Allempochña tanterretpaʼ amach alla arromñat̃terreteʼt̃e. Yaña ñeñt̃ey orameñ corretsapaʼ yapaʼc̈hoʼña oʼch yepoʼpoñet eʼñe allempocma.
1CO 15:53 T̃arroʼmar yechets ñeñt̃ aptsañapaʼ añ palltetsa oʼch puenasa ñeñt̃ ama aptsaño. T̃arroʼmar ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ añ palltetsa oʼch yepnasa ñeñt̃ ama arromñat̃eyaye.
1CO 15:54 Ñerraʼm esempo yechets ñeñt̃ aptsañapaʼ ñerraʼm oʼch puenasa ñeñt̃ ama aptsaño, ñam̃a ñerraʼm esempoch ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ oʼch yepnasa ñeñt̃ ama arromñat̃eyayepaʼ eʼñe allempopaʼ oʼch eʼñe etsotua ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Allempo oʼch huañerrña ñeñt̃ att̃o oʼpatenya rromueñets.
1CO 15:55 Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ amach yerromuerreʼt̃e, t̃arroʼmar amach eñalleterreʼt̃eña ñeñt̃chaʼ alla yaʼtserrperrayerr amaʼt yerromñot̃a.”
1CO 15:56 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ yoʼchñarot̃ oʼpatenyaña rromueñets, t̃arraña allempopaʼ amach eñalle yoʼchñar. Ñam̃a yat̃pareʼteñot̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ ñeñt̃ña yoʼpatatayeʼt̃ña rromueñets allempo nanac yeyoreʼt̃ yoʼchñar.
1CO 15:57 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeparasyosoʼchepaʼch Yompor t̃arroʼmar att̃o apuey Puechemer ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃chaʼ c̈hocma yaʼpoctateneʼ allohuen paʼnamen ñeñt̃ yocop.
1CO 15:58 Ñeñt̃oʼmar eʼñe nemorrenteñot̃paʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ noterrserr: T̃eʼpaʼ huomenquëpaʼch sep̃aʼ seyoc̈her, amach sequec̈hpatstere. Ñam̃a c̈hocmuepaʼch set̃orrena Yomporecop. Ñam̃a sapaʼ señochepaʼch ñeñt̃ att̃o yet̃orrena Yomporecoppaʼ ama orrena yet̃orreno.
1CO 16:1 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ. Añ allpon quelle ñeñt̃ c̈hocma senen huocchañneshac̈hnocop ñeñt̃ ameʼñetsa, ñeñt̃paʼ att̃ecmach sep̃a. T̃arroʼmar ñeñt̃ ameʼñetsa Galaciopaʼ oʼ neñotatuanet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet, ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sep̃a sam̃a.
1CO 16:2 Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ sep̃a: Pat̃eʼtets temencpaʼ añ pocteʼ c̈hocmach senaʼyes ellopaʼtets errponchaʼ semnaʼyes oʼch senaʼyes Yomporecop. Ñam̃a errpont̃eʼña sechyen ñeñt̃chaʼ senaʼyes Yomporecop, ñatoʼ aton amapaʼ ñatoʼ coñeʼt̃. Ñeñt̃paʼ oʼch saññoʼtue eʼñe ellocma att̃ot̃ach oʼch satontatyes. Allochñapaʼ ñerraʼm esempoch nec̈hap seshopaʼ amach pallteno eʼñe allempopaʼ oʼch t̃aya senaʼyes.
1CO 16:3 Ñam̃a ñerraʼm esempoch nec̈hap seshopaʼ oʼch nequellcaʼ carta ñeñt̃chaʼ nemña Jerusaléño. Ñam̃a oʼch nemñe acheñ ñeñt̃chaʼ anmueʼ quelle, amaʼt erraʼtsena acheñ ñeñt̃chaʼ pocteʼ senten sa.
1CO 16:4 Ñam̃a ñerraʼm pocteʼ senteñ oʼch ahuen nam̃apaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yahuanena eʼñe parro.
1CO 16:5 Ñam̃a ñerraʼm esempoch ahuen arrot̃ att̃och nec̈hap seshopaʼ napaʼ noct̃apeʼcheñ arrchaʼ noñem Macedonioʼmar.
1CO 16:6 Añ atarr nemnen ñerraʼm Yompor muenatspaʼ allat̃eʼ naʼllponmat sesho, ñatoʼ allat̃eʼ necharaʼpena. T̃arroʼmar napaʼ ama nemno oʼch att̃a nepomuetnom sesho, añña napaʼ nemneñ ñerraʼm Yompor muenatspaʼ allat̃eʼ natomat. Ñam̃a ñatoʼ eʼñe allot̃paʼ oʼt̃eʼ sanemyesen errachc̈hoʼ neshecha allempo.
1CO 16:8 T̃arraña t̃eʼpaʼ amach erra neto. Allanach arr Efeso t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ eñall att̃och oʼch neserrpareʼtatyes shonteʼ Yompor poʼñoñ. Ñam̃a t̃eʼpaʼ neñoteñ ñatoʼ oʼch ameʼñenna shonteʼ acheñ, t̃arraña c̈hocma eñall ñam̃a shonteʼ ñeñt̃chaʼ nepatareʼteneʼ. T̃arraña oʼch c̈hap Pentecostepopaʼ oʼch ahuerren arrot̃.
1CO 16:10 Ñam̃a oʼch notas, ñerraʼm esempoch c̈hap masheñ Timoteopaʼ oʼch sagap̃ eʼñe cohuen, allochñapaʼ amach c̈ha llecoso sesho. T̃arroʼmar ñapaʼc̈hoʼña nanac t̃orrena Yomporecop atet̃ ñerraʼm na.
1CO 16:11 Ñam̃a ñerraʼm esempoch c̈hap seshopaʼ añ pocteʼ c̈hocmach seʼm̃ñoch eʼñe cohuen. Ñam̃a eʼñech cohuen seyenpueʼ allochñapaʼ ñerraʼm esempo puerrerra allot̃paʼ eʼñech pocsheñeshaʼ c̈herr nesho. T̃arroʼmar napaʼ c̈hocma necueñ masheñ Timoteo epan poʼpoñec̈hno masheñneshac̈hno.
1CO 16:12 Ñam̃a masheñ Apolospaʼ nanac nemñareʼteñ oʼch emoʼtensaʼ epuet poʼpoñec̈hno masheñneshaʼpaʼ t̃arraña t̃eʼpaʼ ñapaʼ ama mueno. T̃arraña esempopaʼ c̈homach c̈hap sesho ñerraʼm esempoch poctaʼhuoña.
1CO 16:13 Eʼñe allohuanenpaʼ oʼch noterrserr: T̃eʼpaʼ eʼñech señota, t̃arroʼmar c̈hocma eñall ñeñt̃chaʼ yaʼpsaterreʼ Yompor. Ñam̃a eʼñe sameʼñeñot̃paʼ huomenquëpaʼch sep̃aʼ seyoc̈her. Ñam̃a amach sem̃chaʼtatsto, c̈hochña seumencta Yomporecop.
1CO 16:14 Ñam̃a ora allpon ñeñt̃ sep̃aʼyenpaʼ eʼñepaʼch semorrentannaʼteñot̃ es sep̃aʼyen.
1CO 16:15 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas poʼpoñ. Sapaʼ señoteñ ñam̃a att̃o masheñ Estéfanaspaʼ ña ñanom ameʼñerrtsa ahuat̃ all Acayo. Ñam̃a ahuoʼt ameʼñerret epuet pamoʼtseshaʼ. Eʼñe allempot̃eñ ñetpaʼ ahuoʼt t̃orraʼyenet añecop att̃och yenpuet allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ oʼ perr t̃eʼ Parets.
1CO 16:16 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas: Eʼñe pocteʼ oʼch seʼm̃ñoch Estéfanas, ñam̃a amaʼt allohuen poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ c̈hocma t̃orrapretetsa Yomporecop.
1CO 16:17 Napaʼ t̃eʼpaʼ atarr nocshena t̃arroʼmar oʼ huapa arr nesho masheñ Estéfanas ñam̃a Fortunato ñam̃a Acaico. T̃arroʼmar sapaʼ amaʼt ama sehuapopaʼ ñetpaʼ oʼ huapuet.
1CO 16:18 Ñetpaʼ atarr coshatosnet neyoc̈hrocmañen. Ñatoʼ sapaʼc̈hoʼña oʼt̃eʼ coshataset. Cohuenepaʼch señch acheñ ñeñt̃ atet̃ petsa.
1CO 16:19 Ñam̃a allohuen ñeñt̃ ameʼñaʼyetsa arr Asioʼmarpaʼ mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet añ necartot̃. Masheñ Aquilapaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas epuet puet̃apor Priscila. Ñam̃a allohuen masheñneshaʼ ñam̃a noc̈haneshac̈hno ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈hetset Aquilapahuo mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet. T̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Yepartsesharpaʼ oʼ huom̃chaʼtaset añ necartot̃.
1CO 16:20 Ñam̃a allohuen masheñneshac̈hno ñam̃a noc̈haneshac̈hno ñeñt̃ arroʼtsaʼyenpaʼ mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet. Eʼñe semorrentannaʼteñot̃paʼ atet̃chaʼ sehuom̃chaʼtannaʼtena ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop.
1CO 16:21 Añ coñeʼt̃paʼ oʼch nequellcaʼ nam̃a eʼñe na notot̃, att̃och oʼch nehuom̃chaʼtas nam̃a.
1CO 16:22 Ñerraʼm eseshaʼ ama morrentenaye Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃ña atet̃ petsa aʼcoñchataret̃tepaʼch. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, huerrnayepaʼt̃eʼ ñeñt̃ Yepartseshar yepen.
1CO 16:23 Yepartsesharepaʼchña Jesucristo saʼnatenaya allohuenes.
1CO 16:24 Eʼñe nameʼñeñot̃ Cristo Jesús atarr nemorrentensa. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼchña Nompore. Allohua.
2CO 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes ameʼñenaya Yompor ñam̃a eʼñe sameʼñeñot̃ c̈hocma sapc̈hena Yomporecop all anetso Corinto. Ñam̃a añ cartapaʼ añecpaʼnaña nequellquëñ allohuenacop ñeñt̃ oʼ pueyochreshaʼ perranet Parets ñeñt̃ apc̈haʼyetsa allemeñ anetso Acayoʼmar. Na Pablon oʼch alla nequellquërrnaserr poʼpoñ carta epan masheñ Timoteo. Napaʼ ñeñt̃en Jesucristo puellsensaren t̃arroʼmar atet̃ muenen Yompor.
2CO 1:2 T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ nanac Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
2CO 1:3 Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Yompor, ñeñt̃ara ñeñt̃ Pompor pen Yepartseshar Jesucristo. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ atarr amueraña, ñeñt̃chaʼ c̈hocma yocshaterreʼ allempo es yellcateneʼ yeyoc̈hro.
2CO 1:4 Ñerraʼm esempo huennaya paʼnamen ñeñt̃ amueroc̈htatañtetsa ñapaʼ ñachña c̈hocma yocshaterreʼ. T̃arroʼmar oʼ coshaterrey Yompor, allochña yapaʼc̈hoʼña att̃och yeñoteñ oʼch yocshater yam̃a masheñneshaʼ ñerraʼm esempo huapanet ñamet ñeñt̃chaʼ mueroc̈htatahuet. Añ poctetsa oʼch yocshaterranet ñet att̃o Yomporpaʼ oʼ coshaterrey yam̃a.
2CO 1:5 Att̃o nanac yemueroc̈htapreteña Cristo t̃arraña ñachña ello atarr yocshaterreʼ.
2CO 1:6 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñerraʼm esempo nemueroc̈htena na, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h socop, t̃arroʼmar ñerraʼm esempo nemueroc̈htena napaʼ ñeñt̃paʼ alloch socsherra sam̃a att̃ot̃chaʼña sequeshperra. Ñam̃a ñerraʼm esempo coshaterren Yompor ñeñt̃paʼc̈hoʼña alloch nocshaterres sam̃a. Allochñapaʼ eʼñe socsheñeshocmañen c̈hocmach saʼhuanten allohuen mueroc̈hteñets ñeñt̃ atet̃ nepena na.
2CO 1:7 Ñeñt̃oʼmar napaʼ neñotenes c̈hocmach saʼhuantaʼ ñeñt̃ echarr senten. T̃arroʼmar napaʼ neñoteñ ñerraʼm allpon semueroc̈htapretna, elloña allempopaʼ oʼch alla eʼñe socshapreterrna att̃o Yomporpaʼ ñachña c̈hocma yocshaterreʼ.
2CO 1:8 Ñehua, t̃eʼpaʼ nemneñ oʼch masheñneshachaʼ señoten ñeñt̃ atet̃ nemueroc̈htosa ahuaña all anetso Asia. Allempopaʼ napaʼ atarr nanac nellquëna. Napaʼ notapañ c̈hach nerroma, amach errot̃ nepe oʼch naʼqueshp̃ata nañeña.
2CO 1:9 Poʼñoc̈h napaʼ neñoteñ neyoc̈hro t̃eʼpaʼ oʼ c̈hapona ñeñt̃ nocop allempoch nerroma. T̃arraña añecpa huapona echarrteñets atet̃, allochñapaʼ att̃och eʼñe neñoteñ Yomporchaʼña neyemtena. Amachña nañeña yemtetso. T̃arroʼmar Yompor poʼhuamencot̃ amaʼt arromñat̃paʼ c̈hocmach tantater.
2CO 1:10 T̃arraña amaʼt mueneʼ nerromañ Yomporpaʼ allorocma tantaterren poʼhuamencot̃ att̃och ama nerromo. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñoteñ Yomporpaʼ c̈hocmach aʼqueshp̃aterrey. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ ñachña c̈hocma neyemtena. Neñoteñ alloʼna sen naʼqueshp̃atneneʼ ñerraʼm esempo es nohuerroyerr ñeñt̃ atarr echarr.
2CO 1:11 Ñam̃a añ poctetsa oʼch semaʼyocham̃penna att̃och seyenpaʼn. Ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñerraʼm esempo eñotennet att̃o Yomporpaʼ c̈hocma aʼnatenna eʼñe puemaʼyocheñot̃et ñet, allempopaʼ c̈hocmach parasyosoʼteñet Yompor att̃o aʼnatenna.
2CO 1:12 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen. Napaʼ ñeñt̃ña atarr nocshateneʼ nanac. Napaʼ neñotena neyoc̈hro poʼñoc̈h arr patsropaʼ c̈hocma noct̃apeʼchen ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Parets. Eʼñe nameʼñeñot̃ Yompor, napaʼ ama nemno oʼch eseshaʼ neshcaʼyes amaʼt mamesha. Elloña sapaʼ ama nemno oʼch neshcas amaʼt eʼñe mamesha. Ama aña neyemteno ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchen ya acheñey arr patsro, añchaʼña neyemteñot̃ Yompor att̃och ñach neyenpueneʼ. Eʼñe puemuereñot̃ ñachña neñotateneʼ ñeñt̃ cohuen enten ña.
2CO 1:13 Ñehua, sapaʼ c̈hat̃eʼ sotapañ napaʼ att̃at̃eʼ neshquënes ñeñt̃ notenes necartot̃. T̃arraña ñeñt̃ allpon notenes necartot̃paʼ, oʼch selleyeʼ allochñapaʼ eshecchaʼ señoch ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃, añ ñoñetspaʼ ama shequëñtsoyaye. Napaʼ necuenes esempohuañen oʼch eʼñe seyemtenna eʼñe poctacma, oʼch eʼñe señoch ñeñt̃ atet̃ notenes necartot̃ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Napaʼ ama c̈hoyeʼ neshquënso.
2CO 1:14 Amaʼt t̃eʼpaʼ ama eʼñe poctacmayeʼ seyemtenno, t̃arraña ñerraʼm seyemtenna eʼñe poctacma, allempoñapaʼ ñerraʼm esempoch huerra Yepartseshar Jesúspaʼ att̃o socshenna na, napaʼc̈hoʼña allempopaʼ nocsherrsach sam̃a.
2CO 1:15 Napaʼ notenapañ c̈hocmat̃eʼ seyemtenna, t̃arroʼmar napaʼ ama c̈hoyeʼ neshquënso. Ñeñt̃oʼmar napaʼ ahuaña nesechena oʼch ahuen Macedonio, napaʼ noct̃apeʼcheñ oʼch nemoʼtnomues. C̈honchaʼña metats ñam̃a Macedonio, allempoña noct̃apeʼcheñ oʼch nerr Macedoniot̃paʼ oʼch alla nemoʼtnerrserr. Att̃och puepocheño oʼch nocshaterres, ñam̃a att̃och seyenpaʼn sam̃a oʼch alla ahuerren Judeo.
2CO 1:17 T̃arraña amaʼt atet̃ noct̃apeʼcheneñ oʼch nemoʼterrsañpaʼ t̃arraña ama neseno oʼch nab̃cherrsaʼ; ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ napaʼ epuot̃eʼ noct̃apeʼchen cohuen. Sapaʼ att̃at̃eʼ sentenen atet̃ ñerraʼm acheñ ñeñt̃ att̃ach es puec̈hena arr patsro. Amaʼtchaʼ otenan acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a, t̃arraña pueyoc̈hroñapaʼ cot̃apeʼchenayach poʼpoñ.
2CO 1:18 T̃arraña napaʼ ama att̃eyeʼ noct̃apeʼcheno. Ñerraʼm es notenes ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃apaʼ neyoc̈hroñapaʼ ama esoyeʼ noct̃apeʼcheno poʼpoñ. T̃arroʼmar Yompor ñerraʼm es oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onaypaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ pennay t̃arroʼmar ñapaʼ ama puenesho poʼñoñ.
2CO 1:19 Ñam̃a Yompor Puechemer ñeñt̃ara Cristo Jesús ñerraʼm es oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onaypaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ pennay, c̈hocmach orrtateñ eʼñe poʼñoc̈h, t̃arroʼmar ñapaʼc̈hoʼña ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ c̈hocma yeserrpareʼtatenes epan masheñ Silvano ñam̃a masheñ Timoteo.
2CO 1:20 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ allpon atet̃ oteney Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay, Puechemerña ñeñt̃ Cristo Jesús ñaña eʼñe etsotatueneʼ poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmar ñerraʼm esempo yoten “att̃etepaʼch Yompore yocop” yeñoteñ Cristopaʼ ñaña eʼñe etsotatueneʼ Pompor poʼñoñ yocop. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor.
2CO 1:21 Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ahuamencat̃ peneʼ allohueney yeyoc̈her eʼñe yameʼñeñot̃ Puechemer Cristo. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yellsenseneʼ att̃och yet̃orraʼyesa ñocop.
2CO 1:22 Ñam̃a ñapaʼ ahuoʼt apuerrey att̃och yeñoter oʼ puechemer perrey ña. Ñeñt̃paʼ ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ aynatuaret̃ey Yomporecop. Ñam̃a ahuoʼt apuerrey Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ yec̈herrtsa yeyoc̈hro ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña yeñotateneʼ orameñ shonteʼ ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor.
2CO 1:23 T̃eʼpaʼ oʼch neñotaterrserr ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen ñeñt̃oʼmarña ama nemoʼterrso ahuaña. Yomporpaʼ eñotenen ñeñt̃chaʼ atet̃ notas ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Eʼñe nemorrenteñot̃es sapaʼ ama nec̈herro all seyc̈hena Corinto. T̃arroʼmar ama neto, ñerraʼm netañ oʼch nec̈hap seshopaʼ c̈hat̃eʼ mueneʼ necheʼptareʼtyesoses eʼñe sa sat̃pareʼteñot̃en. Ñerraʼm atet̃paʼ c̈hat̃eʼ alla nellcaterres. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas eʼñe nemorrenteñot̃es sapaʼ att̃ot̃ña ama nec̈herro sesho. Ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ ama att̃eyeʼ notensopaʼ Yomporepaʼchña naʼchencaterreʼ.
2CO 1:24 Ama añecpayeʼ notenso att̃och sapaʼ oʼch saʼm̃chaʼtaret̃er seperren na, ñeñt̃es ameʼñenaya Yompor. Añchaʼña net̃orrapretasa att̃och neyenpas. Amaʼt att̃o oʼ huomenc sameʼñeñañ Yompor, napaʼ c̈hocmach net̃orrena socop allochñapaʼ att̃och señmañeshocmañen soct̃er Yompor eʼñe poctacma.
2CO 2:1 Ñehua, amaʼtchaʼ nemneñeñ oʼch alla nec̈herrerr sesho t̃arraña napaʼ ahuoʼt alla noct̃apeʼcherr ello neyoc̈hro, noten amach neto t̃arroʼmar ama nemno oʼch nec̈hap nellquëñeshaʼ sesho t̃eʼt sapaʼ oʼt̃eʼ alla nellcaterrserr sam̃a.
2CO 2:2 T̃arroʼmar noten ñerraʼm neʼñotareʼteñot̃es na oʼch alla nellcaterrespaʼ att̃och nellcaterres sa, sellquëñapaʼ amach nocshapretaso, t̃arroʼmar sapaʼ sañeña eʼñe nocshateneʼ.
2CO 2:3 Ñeñt̃oʼmarña ama nec̈herro sesho ahuaña, aña nequellconas carta ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ eʼñe cohuen. Allochñapaʼ ñerraʼm machayot̃a nec̈herr sesho ñerraʼm oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen, ñeñt̃chaʼña atarr nocshapretuerrsa. Allochñapaʼ amach tama nellquënso t̃arroʼmar añ poctetsa socop c̈hocmachña eʼñe socshaterren. Ñam̃a neñotenes ñerraʼm esempo nocshena na sapaʼc̈hoʼña allohuenespaʼ oʼch eʼñe socsherra.
2CO 2:4 Ñam̃a allempo nequellconas añ carta ahuañapaʼ eʼñe nellquëñeshaʼ nequellquënnas. Ama neñmateno neyoc̈hro amaʼt mamesha, eʼñe ñeñt̃a nenen neyoc̈hro. Elloñapaʼ eʼñe neyaʼchpeñeshaʼ nequellquënnas ñeñt̃ carta. Napaʼ ama añecpayeʼ nequellquënnaso carta att̃och nellcatas sa; añecpaña nequellquënnas att̃och sapaʼ oʼch señoch atarr nanac nemorrentensa.
2CO 2:5 Ñam̃a añ acheñer ñeñt̃ at̃pareʼtetsa seshopaʼ ama napt̃ayaya llecatenno na, añña amaʼt sapaʼc̈hoʼña allohuenespaʼ c̈hocma llecatenes. Ñehua, t̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ ñatoʼ oʼch notas ama allohuenacmas atet̃ petso, t̃eʼt att̃a atarr natontaten ñoñets ñeñt̃ ama att̃eyaye poʼñoc̈h.
2CO 2:6 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas, eʼñe pocteʼ att̃o oʼ secoñchatue ñeñt̃ acheñer, t̃eʼpaʼ allohuach. Amaʼt shonteseñ ñeñt̃es pocteʼ entenayeñ oʼch secoñchatererr ñeñt̃ at̃parñat̃, t̃arraña t̃eʼpaʼ ñeñt̃ach.
2CO 2:7 T̃eʼpaʼ añña poctetsa oʼch alla sep̃retner, allochñapaʼ att̃och socshater, t̃eʼt att̃a nanac llequëna, puellquëñot̃paʼ oʼt̃eʼ alla quec̈hpuerran Yompor.
2CO 2:8 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ notenes añ poctetsa oʼch sorrtatoñ cohuen ñocop att̃och eñoter poʼñoc̈hpaʼ atarr semorrenteña.
2CO 2:9 Ñeñt̃ecpaña noct̃apeʼchatas ahuaña necartot̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ sepeʼ ñeñt̃ at̃pareʼtetsa att̃och netpatenes oʼch neñotas ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ eʼñe sameʼñena ñeñt̃ poctetsa Yomporecop, amaʼt errot̃enoʼtsensa.
2CO 2:10 Ñam̃a oʼch noterrserr, ñerraʼm eseshaʼ sep̃retnerr sa, napaʼc̈hoʼña eʼñech pocteʼ nenteñ nam̃a ap̃retnaret̃terrepaʼch. Ñeñt̃ c̈hocma nat̃pareʼteneʼ ahuaña t̃eʼña ñapaʼ oʼ nep̃retner, ñeñt̃paʼ eʼñe socop. Amaʼt Cristopaʼ eʼñe entenen.
2CO 2:11 Ñam̃a añ eʼñe poctetsa oʼch yep̃retnannena. Allochñapaʼ amaʼt oneñet̃paʼ amach alla aʼpsaterrye Yompor. T̃arroʼmar ñapaʼ yeñoteñ c̈hocma eʼnenan att̃och shequëney.
2CO 2:12 T̃eʼpaʼ oʼch neñotaterrserr ñeñt̃ atet̃ nep̃a ahuaña. Ahuaña allempo nec̈herr Troaso, napaʼ oʼch neserrpareʼtatanetañ Cristo poʼñoñ ñeñt̃ alloch yequeshperrapaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ mueneñetañ oʼch eʼm̃ñotoñet Yepartseshar poʼñoñ,
2CO 2:13 t̃arraña napaʼ amaʼt mamesha ama neñmateno neyoc̈hro t̃arroʼmar allpaʼ ama nentose masheñ Tito. Ñeñt̃oʼmar ama naʼpo all, att̃a nesoʼtnerranet, oʼch nec̈herr all anetso Macedonia.
2CO 2:14 Yeparasyosoʼchepaʼch Yompor t̃arroʼmar ñapaʼ c̈hocma moñenya allempo es yehuenoya. Ñam̃a eʼñe yeyemteñot̃ Puechemer Cristo Jesúspaʼ c̈hapaterreychaʼ cosheñtso. Amaʼt yapaʼ oʼ muenaterrey att̃och yaʼpot̃errñañ poʼñoñ errap̃aren, allochñapaʼ att̃och epaʼhuerra poʼcohuenña erracmañen. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr es eñmosat̃tetsa, c̈hach epaʼhua eʼñe cohuen erracmañen pueʼñmosat̃teña.
2CO 2:15 T̃arroʼmar ñeñt̃ey aʼpot̃eneʼ Cristo, Pomporñapaʼ eʼñe atet̃ enteney ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ eñmosat̃tetsa eʼñe cohuen ñocop, ñeñt̃chaʼ epaʼhuerrtsa erracmañen alloʼtsaʼyen acheñeneshaʼ añ patsro. Patantaʼtetspaʼ pameʼñeñot̃etpaʼ aʼqueshp̃ataret̃terretchaʼ, patantaʼtetsña ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerrtsopaʼ ñetpaʼ chencaʼhuerretchaʼ.
2CO 2:16 Acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ chenquërrtsapaʼ eʼñech atet̃ enteññañet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ yeserrpareʼten ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ amtsañtetsa, añña ñeñt̃eychaʼ queshperrtsapaʼ yañapaʼ oʼ yenterrñañ Yompor poʼñoñ atet̃ ñerraʼm es ñeñt̃ ama ahuañaño alloña yapaʼ corretsayach. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr eñmosat̃ ñeñt̃chaʼña yaʼcrraterreʼ errponohuañen. Eseshaʼhuachñacaʼ pocteʼ enterrña Yompor ñeñt̃chaʼ serrpareʼterreʼ poʼñoñ.
2CO 2:17 Añ pocteʼ enten Yompor ñeñt̃chaʼ serrpareʼteneʼ poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe pueñmañeshocmañen serrpareʼteneʼ. Atet̃ ñerraʼm ya, t̃arroʼmar yapaʼ ama c̈hoyeʼ yetseteno Yompor poʼñoñ acheñ poct̃ap̃ño ñeñt̃ atet̃ pena shonteʼ poʼpotantañ acheñeneshaʼ. Ñetpaʼ atet̃ penet att̃och pocshateñot̃ acheñeneshaʼpaʼ oʼch es apaʼyenanet. Añchaʼña eʼñe yeñmañeshocmañen yeserrpareʼteññañ poʼñoñ atet̃ llesenseney Yompor. Ñapaʼ enteney ñeñt̃ atet̃ yeʼñorena ñocop eʼñe yeyemteñot̃ Puechemer Cristo.
2CO 3:1 Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ napaʼ oʼ alla neñerrerr eʼñe cohuen, ñatoʼ nocpat̃eʼ, ñatoʼ c̈hat̃eʼ nommoʼchena. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Amapaʼ ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añt̃eʼ nepalltena carta ñeñt̃chaʼ señotateʼ att̃o poʼpoñ anetsoʼmarneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entapretennet att̃o napaʼ cohuen net̃orrena Yomporecop. T̃arraña napaʼ ama es nepallteno. Ñehua, ñam̃a c̈hat̃eʼ sotenapañ añt̃eʼ nepalltena carta ñeñt̃chaʼ sequellcon sa alloch señotach poʼpotantañ acheñ att̃o eʼñe cohuen sentenen na, atet̃ pena poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ serrpareʼtets att̃och cohuen enteñ acheñeneshaʼ eʼñe ñañeña.
2CO 3:2 T̃arraña napaʼ ama nepallteno ñeñt̃ poʼpoñ carta ñeñt̃chaʼ eñotateʼ poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ att̃o net̃orrena na Yomporecoppaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets. T̃arroʼmar sapaʼ saña eʼñe sherbets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ necarta nepenes. T̃arroʼmar allempo acheñeneshaʼ eñotenset sa att̃o t̃eʼpaʼ oʼ soct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop, ñeñt̃chaʼña eñotatenahuet ñeñt̃ att̃o net̃orrena na, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña eʼñe sherbets Yomporecop. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Na necarta ñeñt̃ña eñotatenahuet ñeñt̃paʼ all aquellcaret̃ eʼñe neyoc̈hro ñeñt̃chaʼ lleyen allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼña eñotatenahuet.
2CO 3:3 Ñam̃a sa att̃o t̃eʼpaʼ sorrtaten ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa, acheñeneshaʼñapaʼ oʼch eñotapretaset ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h Cristo poʼtaruas peneʼ. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Sapaʼ atet̃ sesherben ñerraʼmrrat̃eʼ yecarta ñeñt̃chaʼ eñotatenahuet, ñeñt̃ cartapaʼ oʼ quellcaʼhuonay Cristo eʼñe ña. Añ cartapaʼ ahuoʼt aquellcaʼhuaret̃ta ahuañmoʼchot̃eñ allempo yapaʼ yec̈hapatonas Yompor poʼñoñ ñeñt̃ sameʼñatateʼ Yompor. T̃arraña añ cartapaʼ ama añoyeʼ aquellcaret̃to tinto, añña Yompor Puecamquëñot̃ anaret̃ta, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. T̃arraña añ cartapaʼ ama arreyeʼ aquellcaret̃e mapyettallo. Añpaʼ arrña aquellcaret̃ eʼñe ya yeyoc̈hro amaʼt ñeñt̃ey arromñat̃ey.
2CO 3:4 Napaʼ neñoteñ ama nepallteno poʼpoñ carta ñeñt̃chaʼ eñotatenahuet. Saña ñeñt̃es eʼñe necarta nepenes. Ama notenso eʼñe nañeña nohuamencot̃ es nep̃aʼyen. Añña eʼñe neyemteñot̃ Cristo napaʼ net̃orrena Pomporecop. Ora allohuen es nep̃aʼyen Yomporña ahuamencat̃ nepeneʼ.
2CO 3:6 Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ahuamencat̃ yepeneʼ allochñapaʼ att̃och yeserrpareʼterrñañ poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ aʼpoctaterrnay eʼñe etserra. Añpaʼ ama att̃eyaye atet̃ p̃a ahuat̃ Yompor allempo apan Moisés poʼñoñ ñeñt̃ anaret̃tatseʼt̃ ñeñt̃chaʼ eʼñe yetsotuañ eshecchaʼ aʼqueshp̃ateney Yompor. Ñeñt̃ ama etsotayeʼt̃e, ñocpuetpaʼ oʼ anaret̃tet rromuetchaʼ, chenquërretchaʼ. T̃arraña ñeñt̃ att̃o aʼpoctatuerrnay Yompor etserra, ñeñt̃paʼ att̃o apueney Puecamquëñ alloch yocrraʼhuerra, t̃ayot̃eñ errponohuañen.
2CO 3:7 Añ ñoñets ñeñt̃ aquellcaret̃tatsa mapyettallo, ñeñt̃ ama etsotenaye, ñocpuetpaʼ oʼ anaret̃tet rromuetchaʼ, chenquërretchaʼ. Ñam̃a ahuat̃ allempo Yomporpaʼ apan Moisés poʼñoñ atet̃, eʼñe poʼcohuenteñot̃ apan Moisés. Moiséspaʼ atet̃ orrta paʼclloyot̃ c̈ha poptena, atarr aʼrrechatañ. Amaʼt israelneshaʼpaʼ ama eshcayeʼ cohuaclleʼcheto. T̃arraña amaʼt atet̃ p̃añpaʼ acop̃ot̃eñ mayaʼhuanerr ñeñt̃ att̃o poptena.
2CO 3:8 Amaʼt añ cot̃ap̃ñatser ñeñt̃chaʼ yaʼchencaterrayeñpaʼ t̃arraña Yomporpaʼ atarr cohuenot̃ orrtach allempo. T̃eʼña eʼñe ellonet̃paʼ oʼ alla orrtaterrnayerr ña poct̃ap̃ña att̃och eʼñe pocteʼ entuerrey. Ñeñt̃paʼ eʼñe Parets Puecamquëñot̃ orrtatuerrnay ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ ello cohuentena nanac.
2CO 3:10 Ñeñt̃ atet̃ popta ahuat̃ Moisés paʼclloyot̃ allempo ap̃ Yompor poʼñoñ, t̃eʼña ñeñt̃paʼ oʼhuañ eʼñeyeʼ cohuenayeʼ yeñch t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ eñall Cristo poʼñoñ ñeñt̃ atarr cohuen yenten, ello metanenan att̃o cohuenteʼt̃ Moisés poʼñoñ.
2CO 3:11 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ cohuenteʼt̃ Moisés ñeñt̃paʼ acop̃ot̃eñ mayaʼhuanerr att̃o cohuentena. T̃arraña t̃eʼpaʼ att̃o cohuentena Cristo poʼñoñ ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro, ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ ello metanenan Moisés poʼcohuenña.
2CO 3:12 Yapaʼ oʼ yeñoterrñañ Cristo poʼcohuenña ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ ama yepenquëñot̃eyeʼ yeserrpareʼteññañe poʼñoñ.
2CO 3:13 Yapaʼ ama att̃eyeʼ yepeno atet̃ p̃a ahuat̃ Moisés. Ñapaʼ c̈ha huañerr att̃o popta paʼclloyot̃paʼ ahuoʼt caʼmaclleʼcha allochña israelneshaʼpaʼ amach eñcheto paʼclloyot̃ oʼ huañerr att̃o poptena.
2CO 3:14 Israelneshaʼpaʼ ama c̈hapaneto pueyoc̈hreto att̃och cot̃apeʼcherret cohuen Yomporecop. Amaʼt t̃emeʼttsen ñerraʼm esempo lleyeññañet ñeñt̃ aʼpoctat Yompor ahuat̃ att̃aretach amach c̈hapaneto pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Poʼñoc̈hpaʼ añot̃chaʼña c̈haponaya yeyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor eʼñe yeyemteñot̃ Puechemer ñeñt̃ Cristo. Israelneshaʼ ama cohuenayeʼ enteñeto Cristo ñeñt̃oʼmar noten ñetpaʼ t̃emeʼttsen atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho caʼmaclleʼchenet.
2CO 3:15 Poʼñoc̈h amaʼt t̃emeʼttsen ñerraʼm esempo eʼm̃ñotenet all lleyeññañet Moisés poʼñoñ amach es eñoteneto. C̈hach ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ha es aʼnpuenahuet att̃och amach eñotoñeto Yompor poct̃ap̃ña.
2CO 3:16 T̃arraña amaʼt puesheñarrot̃eya ñeñt̃ey erraʼtseney acheñrey, allempot̃eñ yaguër Yepartseshar Cristo, allempot̃eñchaʼña c̈haponaya yeyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor; Cristopaʼ ñachña yehuaporeʼtam̃p̃seʼña ñeñt̃ yaʼnpuenayeñ.
2CO 3:17 Ñeñt̃ yoten Parets Puecamquëñ, ñeñt̃ara Yepartseshar Cristo Puecamquëñ. Ñam̃a atarr cosheñtsoʼtseney ñerraʼm esempoch c̈haponaya Cristo Puecamquëñ yeyoc̈hro. Oʼhuañchaʼ yemueroc̈htameʼta att̃och puechemer perrey Yompor, eʼñech yocsheñeshaʼ yoct̃er Yompor.
2CO 3:18 Allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Yepartseshar Cristo, ña Puecamquëñpaʼ ñachña yaʼpoʼpoñeterreʼ, allochñapaʼ alloʼnach yesen cohuentapretaya Cristo. Yapaʼ ama att̃eyayye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ aʼnataclleʼcharet̃ att̃och amach enteññañeto Cristo poʼcohuenña. Yapaʼ eʼñe yecueñot̃ Cristo poʼcohuenña, yapaʼc̈hoʼña oʼch yecohuentapreteña yam̃a, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ rerep poptetsa ñerraʼm c̈ho yecuach atsrret̃onet̃.
2CO 4:1 Yomporpaʼ eʼñe puemuereñot̃ muenatenen oʼch net̃orreññaña ñeñt̃ nanac sherbets ñocop. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ ama nellquëñot̃eyeʼ neserrpareʼteññañe poʼñoñ.
2CO 4:2 Ñeñt̃ aʼnahua es p̃aʼyenet ñeñt̃ apencoc̈hen yenten yocop ya ñeñt̃ey t̃orretsa Yomporecoppaʼ ñeñt̃ña napaʼ oʼ naʼypoʼñam̃per. Ñam̃a napaʼ ama es neshquëñot̃ nep̃aʼyeno masheñneshacop. Ñam̃a napaʼ allempo neserrpareʼtateñ acheñeneshaʼ ama c̈hoyeʼ naʼpoʼpoñeteññañe Yompor poʼñoñ. Añchaʼña eʼñe naʼpot̃eññañ Yompor poʼñoñ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ oten poʼñoñ. Yomporpaʼ entenen ñeñt̃ atet̃ notenes ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eñoteneʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ entenet ñet pueyoc̈hretopaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen entapretennet.
2CO 4:3 Att̃o yeserrpareʼteññañ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ poʼñoc̈h alloch yequeshperra t̃arraña patantarr acheñeneshaʼpaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ alloch yequeshperra. Ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ alloʼna senet allchaʼ chencaʼhuerret.
2CO 4:4 Ñeñt̃ara acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso, ñetpaʼ añña poʼyomporer penet arr patsro ñeñt̃ oneñet̃, ñeñt̃ña ama muenatenaneto oʼch c̈hapanet pueyoc̈hreto Yompor poʼñoñ; allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ amach eshcayeʼ cohuen enteññañeto Cristo poʼcohuenña. Ñapaʼ att̃ecma cohuentena ñerraʼmrrat̃eʼ Pompor Parets ñeñt̃ ama entpahuoyaye. Ñeñt̃ poʼcohuenñapaʼ ñeñt̃ara yoten cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha att̃o oneñet̃paʼ aʼnataclleʼchenanet att̃ochña amach eshcayeʼ cohuen enteññañeto Cristo poʼpuetarenña.
2CO 4:5 T̃arroʼmar ñeñt̃ey eʼñe yeñmañeshocmañen seserrpareʼtateneʼpaʼ ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ atet̃ yepeno att̃och senteney ya ñerraʼmrrat̃eʼ samoʼmteʼ sepeney. Añchaʼña yeserrpareʼtatenes Jesucristo, ñachña Separtseshar sepen. Yapaʼ añña atarr yet̃orrena socop eʼñe yemorrenteñot̃ Jesús.
2CO 4:6 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ atet̃ ot ahuat̃ Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Eñalletepaʼch puetareʼ allochñapaʼ oʼhuañchaʼ checmet.” Ñeñt̃ara Yompor t̃eʼñapaʼ oʼ aʼpuetarsam̃perrnay yam̃a yeyoc̈her allochñapaʼ att̃och yeñotater poʼpotantañ acheñeneshaʼ att̃o Cristopaʼ ña orrtateneʼ Pompor poʼcohuenña.
2CO 4:7 Ñeñt̃paʼ att̃o Yomporpaʼ ahuoʼt chorrerrya yeyoc̈hro poʼcohuenña, amaʼt yapaʼ arromñat̃aya, ama esosheʼmayayye. Añecopña oʼ chorrerrya ya amaʼt ñeñt̃ey ama esosheʼmayayye, allochñapaʼ att̃och eñochet ñeñt̃ att̃o atarr ahuamencat̃ yentenapaʼ ñeñt̃paʼ ama yoyaye yehuomenc, ñeñt̃paʼ Yomporeshot̃ huena. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼm ahuat̃ poʼpoñ acheñ ñerraʼm esempo atarr es morrentenetpaʼ oʼch eshaʼteñet patsrrogo amaʼt ñeñt̃ coyem̃paʼ ama eʼñe cohuenayaye.
2CO 4:8 Ñehua, amaʼt allem̃at̃eñchaʼ huaponaya ñeñt̃chaʼ atarr yaʼllpatateʼ, t̃arraña c̈hocmach eñall att̃och yesuanem̃. Ñam̃a amaʼtchaʼ atarr yellquënañ nanacpaʼ t̃arraña c̈hocmach eñall att̃och yesuanem̃ allohuen ñeñt̃ allcatañtetsa.
2CO 4:9 Ñehua, amaʼtchaʼ cot̃areʼteney ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ t̃arraña Yomporpaʼ amach aʼypoʼñenye amaʼt mamesha. Amaʼtchaʼ oʼshsheʼmayet patsopaʼ c̈hocmach alla yetanterra.
2CO 4:10 C̈hocmach mueneʼ yerromañ atet̃ peteʼt̃ Jesús. T̃arraña att̃o Jesúspaʼ oʼ alla tanterra yapaʼc̈hoʼña att̃oña oʼ aʼqueshp̃aterrey allempo es yehuenoya. Att̃ochña yeñotach acheñeneshaʼ att̃o Jesús t̃eʼpaʼ oʼ bet̃terra.
2CO 4:11 Att̃o allponmat yocrrena añe patsro yapaʼ c̈hocmach pomatatenyet yerromuepaʼtoʼ. Eʼñe yemorrenteñot̃ Jesús atet̃ penyet. T̃arraña att̃o Jesúspaʼ oʼ alla tanterra, yapaʼc̈hoʼña att̃oña aʼqueshp̃aterrey allempo es yehuenoya amaʼt yapaʼ arromñat̃eneshaya. Att̃ochña yeñotach acheñeneshaʼ att̃o Jesús t̃eʼpaʼ oʼ bet̃terra.
2CO 4:12 Eʼñe net̃orreñot̃ Cristocop c̈hocmach nanac nemueroc̈hetuanena autsanchaʼ rromuets. T̃arraña ñeñt̃paʼ atarr cohuen socop t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ alloch eʼñe sequeshp̃aʼhuerra sam̃a.
2CO 4:13 Añmapaʼ ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñeñt̃ quellquëʼ libro Salmos, “Napaʼ atarr neyemteña Yompor ñeñt̃oʼmar atet̃ neʼñorena ñocop.” Yapaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma yoct̃apeʼchen yam̃a. Eʼñe att̃ecma yeyemteña Yompor, ñeñt̃oʼmar yapaʼc̈hoʼña att̃ecma yeʼñorena yam̃a.
2CO 4:14 Yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ahuoʼt tantaterran Puechemer ñeñt̃ara Yepartseshar Jesús. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ yapaʼc̈hoʼña tantatuerreychaʼ Yompor eʼñe atet̃ p̃an Puechemer Jesús, allochñapaʼ amaʼt sapaʼ oʼch c̈hapatuerres allohuenes eʼñe parro ñesho.
2CO 4:15 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ Yomporña nemnateʼ oʼch nemueroc̈htameʼta; ñeñt̃paʼ eʼñe socop, allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ Yompor puemuereña c̈hapchaʼ shonteʼ acheñeneshesho, allochñapaʼ shonteʼch acheñeneshaʼ alloʼnach senet parasyosoʼtnomuet Yompor, att̃ochña eʼñe cohuen yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor.
2CO 4:16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ ama nellquëñot̃eyeʼ net̃orreññañoña Yompor poʼtaruas. Amaʼt nechetspaʼ alloʼna sen huañuanmats att̃o noumencnaʼntena, t̃arraña necamquëññapaʼ alloʼna sen huomencatnomuets eʼñe pat̃eʼtets yet̃.
2CO 4:17 T̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o allpon yemueroc̈htameʼtyena añe patsro, ñeñt̃paʼ ama esoyaye, eʼñe mamecpa. Ñeñt̃paʼ añecpaña huennaya allochñapaʼ att̃och huapatuerrnay ñeñt̃ atarr nanac cosheñets ñeñt̃ ama ahuañaño amaʼt errponaña, ñeñt̃ ello nanac atarr coc̈hneshaʼtetsa, ñeñt̃ atarr nanac cohuen.
2CO 4:18 T̃arroʼmar yapaʼ ama añeyeʼ yeyemteno ñeñt̃ allpon coc̈hneshaʼ yentyen arr patsro, t̃arroʼmar añec̈hno ñeñt̃ allpon yentyenpaʼ huañerrchaʼ. Yapaʼ añña yeyemtena añec̈hno ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop ñeñt̃paʼ ama entpahuoyaye ñam̃a ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt errponaña.
2CO 5:1 Yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ey arromñat̃ey, yechetspaʼ c̈hocmach huañerr. Eʼñe mamecpa sherbeney añe patsro, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yequërpachet ñeñt̃ pocollasheʼm all yemanatena. Ñeñt̃ pocollasheʼmpaʼ mamecpach sherb̃aʼy. Yechetspaʼc̈hoʼña mamecpa sherbeney att̃o yocrrena añe patsro ñeñt̃ yepacllasheʼm yepen. T̃arraña yapaʼ oʼ yeñoter ñerraʼm esempoch yerroma, Yomporpaʼ oʼ aññoʼterrnay ñeñt̃chaʼ yepaquëll yeperr all pueʼntaño allchaʼ yeyc̈haʼhuerra, ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro. Ñeñt̃chaʼ yepaquëll yeperr allpaʼ ama arromñat̃eshayeʼ yec̈hcatenaye, Yomporña yec̈hcateneʼ.
2CO 5:2 Poʼñoc̈h arr patsro yechets ñeñt̃ yepaquëll yepenpaʼ c̈hocmach es eʼmnatatueneʼ. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ atarr yemneñ oʼch yechorrerra ñeñt̃chaʼ yepaquëll yeperr Yompor pueʼntaño.
2CO 5:3 T̃arroʼmar yemneñ yecamquëñpaʼ oʼch chorrerrana ñeñt̃chaʼ paʼshtam perr Yompor pueʼntaño, allochñapaʼ yecamquëñpaʼ amach att̃a huocchapoterro c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ chorrena.
2CO 5:4 T̃arraña atet̃ ñerraʼm t̃eʼ orameñ yechets ñeñt̃ yepaquëll yepen att̃o yocrrena arr patsro, c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ eʼmnatatueneʼ. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ atarr yemneñ amaʼt ama yerromuenaʼ, yechetspaʼ oʼch aʼpoʼpoñeterrnay Yompor t̃ayot̃eñ amaʼt esempo huerra, ñeñt̃chaʼña paʼshtam perr yecamquëñ. Allochñapaʼ att̃och yocrrerra etserra correñets ñeñt̃ amach ahuañañat̃terro, ñeñt̃chaʼña aʼhuañaterreʼña ñeñt̃ att̃o yaʼrromñat̃teʼt̃. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oʼch yechorra shetamuets ñeñt̃ eʼñe etserra emarr ñeñt̃chaʼ yenaʼ enot̃ oʼch yepmata. Allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ yenaʼ enot̃, ñeñt̃chaʼña aʼnatueʼña mellashañ ñeñt̃ yechorreʼt̃ ahuañot̃eñ. Allochñapaʼ att̃och eñall ñeñt̃chaʼ yechorratenaya.
2CO 5:5 Ñeñt̃ yemnateneʼ eʼñe atet̃ ñeñt̃paʼ Yompor ña atet̃ yep̃ateneʼ, t̃arroʼmar ñapaʼ chorrenya Puecamquëñ ñeñt̃ña yeñotateneʼ orameñ eñall cohuenñats ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃chaʼ aphuerrey Yompor.
2CO 5:6 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe yeyemteñot̃ Yompor c̈hocmach yecueñ ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay esempo. Yeñoteñ yechets yepaquëll yepenmeñ arr patsro allap̃aroʼtsenmeñey att̃och yeyc̈haʼhuerra Yepartsesharesho.
2CO 5:7 Eʼñe yeyemteñot̃ Yomporpaʼ alloʼnach yesen eñotnomueʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay ña, ama añeyeʼ es yeñotatenaye ñeñt̃ yentyen arr patsro.
2CO 5:8 Eʼñe yeyemteñot̃ Yompor c̈hocmach yecuen ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay ña. Ñam̃a yapaʼ añ atarr cohuen yenten oʼch huañ att̃o yocrrena arr patsro, oʼch yesaʼnom yechets ñeñt̃ yepaquëll yepen arr att̃och yec̈hap allchaʼ yocrraʼhuerra Yepartsesharesho.
2CO 5:9 Yapaʼ ñeñt̃ach pat̃err yemaʼyoc̈hrena c̈hocmuepaʼchña yocshateñ Yepartseshar, amaʼt allempo orameñ yocrrena eʼñe yechtso arr patsro, ñam̃a amaʼt allempoch yerroma oʼch yesaʼnom yechets eʼñepaʼch Yepartseshareshoʼtseney att̃och yocshateñ eʼñe all pueʼntaño.
2CO 5:10 T̃arroʼmar oʼ anaret̃ta allohuenacpay yehuapuepaʼtoʼ Cristesho allchaʼ eñotataret̃ey eʼñe puesheñaʼttsoy. Allochñapaʼ allchaʼña atet̃ p̃aʼyesey errot̃enchaʼ entapretuerrey, ñatoʼ eʼñech cohuen entapretuerrey att̃o eʼñe cohuen es yep̃aʼyen eʼñe yechtsot̃ allempo yocrrena arr patsro, ñatoʼ amach cohuenayeʼ entapretuerrye.
2CO 5:11 Ñeñt̃paʼ amaʼt atarr yoroc̈hen yenteñeñña Yompor, t̃arraña nocoppaʼ ama yoroc̈henayaye t̃arroʼmar Yomporpaʼ entenen eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ nepena. T̃eʼpaʼ aña palltetsa oʼch noct̃apeʼchater allohuen acheñeneshaʼ att̃och ñetpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuen entapretennet. Amaʼt sapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ necuenes, nemneñ oʼch señoter sam̃a eʼñe seyoc̈hro att̃o eʼñe neñmañeshaʼ cohuen es nep̃aʼyen.
2CO 5:12 Ñeñt̃ atet̃ notenes t̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼ ama añecpayaye oʼch alla neñerrerr cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa. Añecopña oʼ alla neñerrerr atet̃ allochñapaʼ oʼch alla socshapreterrna, allochñapaʼ att̃och señoch oteʼ ñeñt̃ eʼñe ñañeña cohuen entetsa eʼñe poct̃ap̃ñoʼmara. Ama añeyeʼ eñoteno pueyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop.
2CO 5:13 Ñehua, sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenen napaʼ c̈hoʼ mueneʼ nemospuena. Ñerraʼm poʼñoc̈h c̈ha nemospuenapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ Yomporecop. Ñam̃a ñerraʼm ama c̈hoyeʼ nemospueno att̃o eʼñe cohuenareʼ es noct̃apeʼchen ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ allo nesherbenes sa.
2CO 5:14 Ñam̃a att̃o Cristopaʼ atarr morrentenya ñeñt̃ña ama yemnatenaye oʼch alloʼna yesen corratsa eʼñe yocpa. Ñam̃a att̃o t̃eʼpaʼ yeñoteñ Cristo ahuoʼt rroma allohuenacpay, allochñapaʼ att̃o yocrrena yapaʼ oʼhuañchaʼ yocrra eʼñe yocpa. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara yoten oʼ yerromaprecha Cristo, allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya. Añchaʼña atet̃ yocrrena eʼñe ñocop, ñeñt̃ rromats yocop, elloñapaʼ alla tanterra yocop.
2CO 5:16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ oʼhuañchaʼ cohuen nenteñ ñeñt̃ eʼñe cohuen enten poʼpotantañ acheñeneshaʼ arr patsro eʼñe ñet poct̃ap̃ñoʼmaret, ñeñt̃paʼ arromñat̃a poct̃ap̃ña. T̃arraña amaʼt na ahuat̃paʼ cohuen nentapretaneteʼt̃ poct̃ap̃ña. Ñeñt̃oʼmarña napaʼc̈hoʼña tsenaʼtatneteʼt̃ Cristo allempo, t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼhuañ atet̃ neñch Cristo.
2CO 5:17 Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ey oʼ yeyemtera Cristo, Yomporpaʼ oʼ etserrataterrnay yoct̃ap̃ña eʼñe poctacma. Ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼcheʼt̃ ahuat̃, ñeñt̃paʼ oʼ huañerr, t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe yoct̃apeʼcherr ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ etserra.
2CO 5:18 Ñeñt̃ña oʼ atet̃ perrnay Yompor ñeñt̃ muenatan Puechemer Cristo, ñachña yamoʼtstaterreʼ Pomporesho. Ñeñt̃ara Yompor amaʼt napaʼ ahuoʼt llesensaʼn att̃och neñotach acheñeneshaʼ allochñapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼch amoʼtsterranet ñamet Yompor.
2CO 5:19 Ñam̃a att̃o Yomporpaʼ muenatan Puechemer Cristo allempopaʼ ñachña alloʼna sets yamoʼtstataya allohueney acheñeneshay Pomporesho. Allochñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna ochñat̃eneshaʼ enteney Yompor. Att̃oña yapaʼ apuerrey llesens ellonet̃ att̃och yach eñotatyeseʼ paʼnamen acheñeneshaʼ allochñapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña att̃och eʼñe amoʼtsterranet Yompor.
2CO 5:20 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ allsensaret̃ey ñeñt̃chaʼ yetaruas yeperr ñeñt̃eychaʼ eñosets cohuen Cristocop att̃och yameʼñacha allohuen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ att̃o Yomporpaʼ oʼ huaʼñerres oʼch sameʼñera, t̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe ya yeserrpareʼtateñot̃es oʼ huaʼñerres Yompor. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas Cristocop, ñach sameʼñerra allochñapaʼ att̃och eʼñe amoʼtsterrsa Yompor eʼñe poctacma.
2CO 5:21 Añ ñeñt̃ara Cristo ñapaʼ amaʼt parrochapaʼ ama p̃ano ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Pompor Parets, t̃arraña Pomporñapaʼ ahuoʼt muenateñ oʼch atet̃ ap̃aret̃ta ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ ñeñt̃ atarr ochñat̃. T̃arraña ñeñt̃ att̃o ap̃aret̃tapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe yocop. Allochñapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ Puechemer Cristo, Pomporña yapuerreʼ alloch eʼñe pocteʼ enterrey.
2CO 6:1 T̃eʼpaʼ att̃o yet̃orraprecha Yompor, napaʼ oʼch notas, amach eʼñe orrena sagapatstoñe Yompor puemuereña.
2CO 6:2 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor poʼñon ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ Yompor atet̃ otets: Allempo sec̈horeʼtenen napaʼ eʼñe neʼm̃ñotenes ñeñt̃ atet̃ sotenen, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼ c̈hap ñeñt̃ poctetsa oʼch saguërren. Nañapaʼ oʼch naguërres sam̃a. Att̃oña napaʼ ahuoʼt neyenpas t̃arroʼmar allempopaʼ oʼ c̈hap ñeñt̃ poctetsa att̃och naʼqueshp̃aterres. Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼ eʼñe c̈hap allempo ñeñt̃ poctetsa oʼch saguër Yompor, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch aʼqueshp̃aterrey.
2CO 6:3 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ey ameʼñetsa ñerraʼm oʼch yep̃aʼyen ñeñt̃ ama pocteyaye Yomporecop ñeñt̃ña ama ameʼñetsopaʼ c̈hach yaʼnpareʼteñ att̃och ameʼñerret ñamet. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ ama yemno amaʼt mamesha oʼch yaʼnpareʼch amaʼt puesheñarra allochñapaʼ att̃och ameʼñeret ñamet Yompor. Ñam̃a ya att̃o yet̃orrena Yomporecoppaʼ ama yemno oʼch atet̃ entapretyet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Allochñapaʼ amach achm̃areʼteññañeto Yompor poʼtaruas eʼñe ya atet̃ yep̃atseʼtyeñot̃.
2CO 6:4 Yapaʼ añña yemnen amaʼt errot̃enoʼtsenya c̈hocmach yemneñ oʼch yeñotach acheñeneshaʼ poʼñoc̈h eʼñe cohuen yet̃orrena Yomporecop ñeñt̃ atet̃ poctetsa yocop ñeñt̃ey t̃orretsa Yomporecop. Ñeñt̃paʼ añec̈hno ñeñt̃chaʼña eñotaterrahuet: allpon es yehuapoyapaʼ c̈hocmach yaʼhuanteñ eʼñe cohuen, amaʼt allpon att̃o yemueroc̈htameʼtyena, amaʼt allpon ñeñt̃ yepalltaʼyena, c̈hocmach yaʼhuanteñ allohuen. Amaʼt ora allohuen ñeñt̃ allpon ñeñt̃ allcatañtetsa, t̃arraña ñeñt̃paʼ c̈hocmach yaʼhuanteñ.
2CO 6:5 Ñam̃a att̃o ashtaʼyenyet, att̃o yottam̃penyet, att̃o amaʼtoc̈htanaʼtenyet paʼtsrreʼmueñot̃et, att̃o atarr nanac yetaruasen, att̃o yarepen t̃orratsa Yomporecop, att̃o yemueroc̈htena yachporrñot̃, ñeñt̃ña eñotateneʼña allohuen acheñeneshaʼ att̃o yapaʼ eʼñe cohuen yet̃orrena Yomporecop.
2CO 6:6 Ñam̃a att̃o yeñmañeshaʼ yocrrena, ama sosyaʼtsañeyeʼ yoct̃apeʼchyeno, ñam̃a att̃o yeñoten ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ama shequëñtsoyaye, ñam̃a att̃o es yaʼhuantaʼyen, amachña c̈ha atsrreʼmatenye, ñam̃a att̃ochña eʼñe yaʼmuerañtena, ñam̃a att̃o chorrenya Parets Puecamquëñ, ñam̃a att̃o eʼñe cohuen yemorrenteña allohuen masheñneshac̈hno, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ña eñotateneʼña acheñeneshaʼ att̃o yapaʼ eʼñe cohuen yet̃orrena Yomporecop.
2CO 6:7 Ñam̃a att̃o yeʼñorena ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Yomporña poʼhuamenc ñeñt̃ ahuamencat̃ yepeneʼ. Ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña allo c̈hocma es yep̃aʼyen, alloña yec̃llarena Yomporecop, ñeñt̃paʼ alloña yemoñeññaña Yompor poct̃ap̃ña.
2CO 6:8 Errot̃eno eʼñech cohuen entapretenyet, t̃arraña errot̃enoñapaʼ amach cohuenayeʼ entapretenyeto; errot̃eno eʼñech cohuen eñosyenet yocop, errot̃enoñapaʼ c̈hach sasareʼtenyet. Errot̃enopaʼ att̃ach entenyet ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a yeshquën, amaʼt amach c̈hoyeʼ yeshquëno.
2CO 6:9 Errot̃enopaʼ eʼñech cohuen emchorrenyet, errot̃enoñapaʼ amach acuaʼp̃senayeʼ entenyeto. Errot̃enopaʼ autsaychaʼ rromuets, t̃arraña c̈hocmach alloʼna yesen huom̃chetsa. Errot̃eno amaʼtchaʼ aʼcoñchataret̃ey, yañapaʼ corretsayach.
2CO 6:10 Ñam̃a errot̃eno amaʼtchaʼ yellquënañpaʼ t̃arraña c̈hocmach alla yocsherra. Ñam̃a amaʼt eʼñe huocchañeypaʼ shonteʼch coc̈hneshaʼ cot̃ap̃ñats yapaʼyes poʼpotantañ. Amaʼt ama es yechenñe arr patsro, t̃arraña shonteʼ esocmañen es yechen Yomporeshot̃.
2CO 6:11 T̃eʼpaʼ masheñneshachaʼ corintoʼmarnesha oʼ neñotatuas ora allpon ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen neyoc̈hro. Eʼñe neyoc̈hrocmañen nemorrentensa.
2CO 6:12 Nocoppaʼ ama palltenmeñe amaʼt mamesha att̃och nemorrenterrsa eʼñe poctacma. Añña sapaʼ c̈hocmat̃eʼ sepalltena att̃och semorrenterrna nam̃a.
2CO 6:13 Napaʼ eʼñe nechemereshaʼ nepenes. Ñeñt̃oʼmarña oʼch nenamas, oʼch notas, att̃o napaʼ eʼñe neyoc̈hrocmañen nemorrentensa sa, sapaʼc̈hoʼña añ poctetsa eʼñe seyoc̈hrocmañenpaʼ oʼch semorrenterrna nam̃a.
2CO 6:14 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ, amach eʼñe seyemtatsche ñeñt̃ ama ameʼñetso, t̃arroʼmar amach pat̃rrayeʼ soct̃apeʼchueno. Acheñ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyetspaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yemtanoña acheñ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es p̃aʼyetso, t̃arroʼmar ama att̃ecmayeʼ es p̃aʼyeneto. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ checmeteʼpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ alla epteto parro epuet puetareʼ.
2CO 6:15 Ñeñt̃ atet̃ pena Cristo ñam̃a oneñet̃ amat̃eʼ errot̃enot̃ cohuen amoʼtstannaʼteto. Att̃ecma ñam̃a ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ amach pat̃rrayeʼ cot̃apeʼchueneto epuet ñeñt̃ ama ameʼñetso.
2CO 6:16 Ñam̃a ñeñt̃ paʼpaquëll pen Yomporpaʼ ama att̃eyaye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ poʼyomporer p̃aʼyen poʼpotantañ acheñeneshaʼ arr patsro. T̃arroʼmar amaʼt yapaʼ allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya, yañapaʼ paʼpaquëll peney Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ oten Yompor: Napaʼ c̈hocmach neyc̈hena eʼñe ñesheto parro allchaʼ nechopeñeʼchen. Napaʼ Poʼyomporer pennet, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe neyochreneshaʼ nepenanet.
2CO 6:17 Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ oteney: Añ poctetsa oʼch sesuanem̃ ñeñt̃ ama ameʼñetso, allochñapaʼ oʼch sellopaʼtetstatua soct̃ap̃ña. Amach seyc̈hapretatsto sosyaʼtsañ ñeñt̃ orrtatyenet. Allochñapaʼ att̃ochña napaʼ oʼch naguërres eʼñe nocsheñeshaʼ.
2CO 6:18 Allochña sapaʼ att̃ochña eʼñe Sompor seperren na, napaʼc̈hoʼña oʼch nechemereshaʼ nep̃ohuerres amaʼt ñam̃a allohuen nesñeneshohuen. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor ñeñt̃ nanac partsotets.
2CO 7:1 Ñehua, eʼñe nemorrenteñot̃es, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼ notuas atet̃ oteney Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa yocop yapaʼ oʼch yesuanem ora allohuen ñeñt̃ c̈hocma aʼsosyateneʼ yechets ñam̃a ñeñt̃ c̈hocma aʼsosyateneʼ amaʼt yecamquëñ. Añña eʼñe yem̃chaʼnaʼteñot̃ Yomporpaʼ añchaʼña yemaʼyoc̈hrena ñeñt̃ pocteʼ enten ña.
2CO 7:2 Napaʼ atarr nemneñ, masheñneshachaʼ oʼch alla semorrenterrna eʼñe seyoc̈hrocmañen. Napaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama c̈ho errot̃ nep̃aso, ñam̃a amaʼt puesheñarrot̃esa ama añeyeʼ neyc̈hataso ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñam̃a amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama c̈hoyeʼ neshcareʼtaso amaʼt eʼñe mamesha.
2CO 7:3 Ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ notenso oʼch neyohuareʼtasa. Añecopña oʼ alla noterrserr eʼñe nemorrenteñot̃es ñeñt̃ atet̃ oʼ notuanmas. Poʼñoc̈hpaʼ atarr nemorrentensa eʼñe neyoc̈hrocmañen. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ eʼñech parrocma yocrrena amaʼt ñam̃a eʼñech parrocma yerroma.
2CO 7:4 Napaʼ neñotenes sapaʼ c̈hocmach sep̃aʼyen ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ atarr nocshapretensa. Amaʼt nellquënañ nemueroc̈hteñot̃paʼ elloña oʼ alla nanac socshaterren.
2CO 7:5 Amaʼt allempo nec̈herr Macedoniopaʼ c̈hocma atarr nellcaʼhuerrerr alla. Allpaʼc̈hoʼña c̈hocma es nehuapoya paʼnamen ñeñt̃ña amaʼt mameshapaʼ ama eshcayeʼ neñmatataye neyoc̈hro att̃och eʼñe cohuen nellap̃sos muechet̃.
2CO 7:6 Att̃eñapaʼ oʼ c̈herr masheñ Tito. Att̃o c̈herr masheñ Titopaʼ allempoña Yomporpaʼ alla coshaterren neyoc̈hro, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ c̈hocma yocshateneʼ allempo es yellcateneʼ.
2CO 7:7 Ama eʼñe aña nocshataye att̃o c̈herr Tito, añña atarr nocshateneʼ ñeñt̃ att̃o eʼñe cohuen entapretensaʼ, ñapaʼc̈hoʼña atarr socshater. Ñehua, ñapaʼ eñotatuerren att̃o sapaʼ atarr oʼ seyerpuenna, ñam̃a oʼ eñotatuerren att̃o sellquëñot̃ sapaʼ oʼ alla sameʼñerra eʼñe cohuen, ñam̃a oʼ eñotatuerren att̃o oʼ alla sellcapreterrna ñeñt̃ att̃o sellcatenen na. Ñeñt̃ allpon serrpareʼtatuerren, napaʼ ñeñt̃ña ello atarr nanac nocshaterreʼ.
2CO 7:8 Carta ñeñt̃ nequellconas ahuaña, ñeñt̃paʼ c̈ha llecatas. Ñeñt̃oʼmarña allempo napaʼc̈hoʼña c̈ha mueneʼ llecatna nam̃a t̃arroʼmar oʼ nemñonas atet̃ carta. Amaʼt t̃eʼpaʼ neñoteñ añ necarta c̈ha llecatenes t̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe mamecpa, ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenteñ.
2CO 7:9 Att̃oña t̃eʼ napaʼ eʼñe cohuen nocshena. Ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ nocsheno att̃o sapaʼ nellcatas. T̃eʼ napaʼ añecopña nocshena att̃o sapaʼ eʼñe sellquëñot̃ oʼ alla sameʼñerra eʼñe cohuen. T̃arraña att̃o sellquëna sapaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ senteñ ñerraʼm Yompor sellcateneʼ ñeñt̃chaʼña sameʼñaterraya eʼñe cohuen ñocop. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ atet̃ nep̃onas, ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen socop, ñeñt̃ allopaʼ ama c̈hoyeʼ errot̃en nepenso ñeñt̃ ama pocteyaye amaʼt mamesha.
2CO 7:10 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo atet̃ yenteñ Yomporña atet̃ yellcateneʼ ñeñt̃paʼ eʼñech pocteʼ yenteñ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ alloch yoct̃apeʼcherr cohuen ñocop, allochñapaʼ att̃ochña yequeshperra. T̃arraña att̃o yellquëna arr patsro, ama Yomporecpayeʼ yellquëno ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña alloʼna aneney rromueñtso, allchaʼ yechenquërra poctacma.
2CO 7:11 Sa sellquëñapaʼ eʼñe atet̃ senteñ ñerraʼm Yompor eʼñe sellcateneʼ. Ñeñt̃oʼmarña allempot̃eñ yoroc̈hen senten sa soʼchñar ñeñt̃oʼmarña sapaʼ semneñ oʼch alla cohuen nentapreterres. Ñam̃a ñeñt̃paʼ apencoc̈hen senteñ ñeñt̃ atarr at̃parñat̃. Ñeñt̃oʼmarña sem̃chañot̃paʼ atarr semneñ oʼch alla senterren, att̃och eʼñe cohuen naʼpoctatonas. Ñam̃a allempot̃eñña eʼñe pocteʼ senteñ oʼch secoñchach ñeñt̃ at̃parñat̃tetsa. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ atet̃ oʼ sep̃ohuerra ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenten, allochñapaʼ amach alloʼna saʼyohuaret̃teno.
2CO 7:12 Ñam̃a oʼch notas, ahuaña allempo nequellquërrnaserr añ necartapaʼ ama at̃parñat̃ecpayeʼ nequellquërrnaserro ñam̃a ama nocpayeʼ nequellquërrnaserro ñeñt̃en atarr at̃pareʼtenet. Añecpaʼnaña nequellquërrnaserr carta allochñapaʼ att̃och c̈haponasa seyoc̈hro poʼñoc̈h sapaʼ atarr semorrentenna. Amaʼt Yomporpaʼ eñotenes.
2CO 7:13 Ñeñt̃oʼmarña att̃oña oʼ alla atarr socshaterrey. Elloña napaʼ añ atarr nocshaterreʼ att̃o nenter masheñ Tito att̃o ña ahuoʼt alla atarr socshater, eʼñe pueyoc̈hrocmañen oʼ atarr cosherra.
2CO 7:14 Ñehua, ahuaña allempoch ahuoʼ masheñ Tito sesho, napaʼ atet̃ noch sapaʼ atarrchaʼ cohuen sameʼñya. Allempoña c̈hap seshopaʼ eʼñe atet̃ sameʼñya ñeñt̃ atet̃ noch. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt mameshapaʼ amach errot̃enot̃ sepencatno, ama att̃a nommoʼchenso. Eʼñe poʼñoc̈h atet̃ sep̃ohuena ñeñt̃ atet̃ noch Tito. Ñam̃a ñeñt̃ ora allpon atet̃ notas, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃.
2CO 7:15 Ñam̃a eʼñe sem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ ahuoʼt sagap̃ Tito eʼñe cohuen. Ñam̃a ñeñt̃ ora allpon cot̃apeʼchatas Tito sapaʼ ahuoʼt eʼñe cohuen ameʼñaterrsa. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ Titopaʼ eʼñe pueyerpueñot̃es, ñapaʼ atarr morrentensa nanac.
2CO 7:16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ atarr nocshena t̃arroʼmar neñotenes sapaʼ oʼ sameʼñaʼhuerra eʼñe cohuen.
2CO 8:1 Ñehua, t̃eʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch neñotaterrserr att̃o Yomporpaʼ orrtaterranet puemuereña allohuenacop ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet all anetso Macedonioʼmar.
2CO 8:2 Ñehua, macedonioʼmarneshaʼpaʼ amaʼt shonteʼ paʼnamen huenanet ñeñt̃ atarr topatenahuet, t̃arraña ñetpaʼ c̈hocma atarr coshenet. Ñam̃a amaʼt atarr huocchañetyenet, t̃arraña ñetpaʼ c̈hocma apaʼyeñet poʼpotantañ ñeñt̃ atarr es nanac palltetsa. Apaʼyeñet eʼñe pocsheñeshocmañen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñetpaʼ shonteʼ esocmañen echenet poʼchecom.
2CO 8:3 Napaʼ neñotenanet ñetpaʼ ahuoʼt pomyenet ñeñt̃ allpon muenaʼyenet ñet puesheñaʼttset. Amaʼt ñocpuetpaʼ palltenetañ t̃arraña ellonet̃ñapaʼ oʼ alla apaʼyereterr poʼpsheñeñ poʼpocheño, amaʼt ñocpuetpaʼ palltenetañ. Ñet eʼñe puemnenñot̃et atet̃ penet.
2CO 8:4 Ñetpaʼ c̈hocma aʼp̃t̃oʼtennet pocteʼt̃eʼ oʼch notanet att̃och yenpuet ñamet ñeñt̃ masheñneshac̈hno huocchañneshac̈hno.
2CO 8:5 Napaʼ eʼñe allpona notanet ñetña ellonet̃paʼ atarr shonteʼ pomyeset, t̃arraña amaʼt allempo ama pomuenetaʼ poʼc̃llayor Yomporecop, ñetñapaʼ ñanmacmuet oʼ eʼñe pomhuerret Yomporecop, allot̃paʼ ñam̃a yocop ñeñt̃ atet̃ muenateney Yompor allohueney.
2CO 8:6 Atet̃ nenteñ macedonioʼmarneshaʼ atarr es pomuenet Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ alla notererr masheñ Tito oʼch alla ahuerrerr sesho, allochñapaʼ att̃och alloʼnach señotnen eʼñe cohuen pomueneʼ Yomporecop, ñeñt̃ allpon yec̈hatensaʼ ahuaña Tito.
2CO 8:7 Ñam̃a sapaʼ atarr setsoteññañ allohuen ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Ñanompaʼ atarr seyemteña Yompor, ñam̃a atarr cohuen seserrpareʼteññañ poʼñoñ, paʼnamen esocmañen es señotyen, ñam̃a eʼñe socsheñeshaʼ es sep̃aʼyen Yomporecop, ñam̃a eʼñe cohuen semorrentenya. Ñam̃a eʼñe setsotuen ñeñt̃ atet̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ aña sepalltena pat̃err att̃och oʼch setsota eñoteʼ apaʼyeseʼ poʼpotantañ ñeñt̃ es palltaʼyetsa.
2CO 8:8 Napaʼ ama neyechareʼteñot̃eyeʼ notenso atet̃, añña nemnen oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ ñeñt̃ eʼñe pocsheñeshocmañen es apaʼyeñet ñeñt̃ es palltaʼyetsa. Allochña ñerraʼm ñeñt̃ señot, napaʼ neñotenes atet̃chaʼ sep̃ohuerra sam̃a. Att̃oña neñotenes eʼñe poʼñoc̈h semuerannaʼtuena allohuenes.
2CO 8:9 Ñehua, sapaʼ oʼ señoter ñeñt̃ atet̃ p̃a Yepartseshar Jesucristo. Ñapaʼ atarr amuerañtosa, ñapaʼ esocmañen echeneñ Pomporesho, t̃arraña eʼñe puemorrenteñot̃ey ya, ñañapaʼ att̃a huocchañetos. Allochña eʼñe puehuocchañeteñot̃ yocop, yañapaʼ shonteʼch esocmañen yecherr Yomporeshot̃.
2CO 8:10 Ñehua, sa ahuaña charopaʼ atarr semneñ oʼch es sapaʼyeñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ es palltaʼyetsa. Eʼñe socsheñeshaʼ sapaʼ ahuoʼt samot̃ech es apaʼyeseʼ poʼpotantañ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ eʼñe pocteʼ nenteñ socop. T̃eʼpaʼ alloʼnach sesen socsheñeshocmañen es apaʼyesahuet, eʼñe allpon semnaʼyen puesheñaʼttsos, eʼñech allpon sapaʼyesanet. T̃arroʼmar ñerraʼm eʼñe yemneññot̃ es yap Yomporecop, ñapaʼ eʼñech pocteʼ enteñ amaʼt eʼñe errpona yemneñ oʼch yap. T̃arroʼmar ñapaʼ amach enamye aton ñerraʼm ama yecheñe. Allochñapaʼ oʼch senue eʼñe poctacma. Att̃ot̃chaʼña setsotua allohuen ñeñt̃ atet̃ poctetsa Yomporecop.
2CO 8:13 Napaʼ ama notenso t̃arrecopchaʼ es sapaʼyen allochñapaʼ oʼch att̃a atarr es sepalltena sa.
2CO 8:14 Añecopña notenes oʼch satt̃ecmatua. Atet̃ ñerraʼm t̃eʼpaʼ shonteʼ sechen, socoppaʼ añ poctetsa oʼch sapaʼyeñ ñeñt̃ es palltaʼyetsa t̃eʼ. Allochñapaʼ ñerraʼm esempo es sepalltena sam̃apaʼ añ poctetsa oʼch apuerrset ñamet, allochñapaʼ att̃ochña eʼñech satt̃ecmaten.
2CO 8:15 Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñeñt̃ echeneʼ shonteʼpaʼ amach es aʼpchateno. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ echeneʼ coñeʼt̃paʼ amach es pallteno.”
2CO 8:16 Napaʼ c̈hocma neparasyosoʼteñ Yompor t̃arroʼmar añ nenan masheñ Tito pueyoc̈hro att̃o ñapaʼc̈hoʼña c̈hocma llecapretensa atet̃ ñerraʼm na.
2CO 8:17 Ñeñt̃oʼmarña allempo noteñ oʼch ahuerr sesho, ñapaʼ eʼñe pocteʼ enteñ. Elloña ñapaʼ eʼñe puemneññot̃ atarr sechena oʼch alla ahuerrerr oʼch ab̃cherrsaʼ.
2CO 8:18 Ñam̃a yapaʼ oʼch yemñererr masheñ Tito epuet ñam̃a poʼpsheñeñ masheñ. Ñehua, añ masheñerpaʼ allohuen ñeñt̃ apc̈haʼyetsa pameʼñeñot̃etpaʼ atarr cohuen enteñet att̃o serrpareʼtatenanet añ cohuen ñoñets ñeñt̃ alloch yequeshperra.
2CO 8:19 Elloña ñeñt̃ masheñerpaʼ allohuen ñeñt̃ apc̈haʼyetsa pameʼñeñot̃etpaʼ oʼ net oʼch yechopeñeʼch parro att̃och ñach yeyenpueneʼ ñeñt̃ att̃o yet̃orrena oʼch yeyenpueñ poʼpotantañ. Ñeñt̃paʼ añecop sherben att̃och ayeʼchoc̈htateññañet Yompor, ñam̃a añecop sherben att̃och eñoteñet eʼñech yocsheñeshaʼ yemneñ oʼch yeyenpannena eʼñe cohuen.
2CO 8:20 Ñeñt̃oʼmarña oʼ net ñam̃a poʼpsheñeñ masheñ allochñapaʼ att̃o yapc̈haten quellepaʼ amach c̈ha sasareʼtenyeto quellayoʼmara.
2CO 8:21 T̃arroʼmar yapaʼ añña yemaʼyoc̈hrena oʼch yorrtat ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ cohuen enten acheñeneshaʼ.
2CO 8:22 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch yemñonas poʼpoñ masheñ ñeñt̃chaʼ tatsa, maʼpsheña. Ñeñt̃ poʼpsheñeñ masheñpaʼ napaʼ neñoteñ ñapaʼ eʼñe pocsheñeshocmañen atarr cohuen es maʼyoc̈hraʼyena ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñam̃a amaʼt t̃eʼ att̃o eʼmareʼtenes sa eʼñoʼ cohuen sameʼñeña Yompor, elloña t̃eʼ ñapaʼ atarr mueneñ oʼch alloʼna sen t̃orraʼnmatsa eʼñe cohuen Yomporecop.
2CO 8:23 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ saʼp̃t̃oʼteneʼ oʼch otaset, “¿amaʼt seʼmareʼteñe masheñ Tito, erroʼtsent̃eʼ?” sañapaʼ oʼch soch “ñapaʼ añ epuet t̃orrena masheñ Pablo taruasats Yomporecop att̃oña eʼñe sherbeney yam̃a.” Amapaʼ ñerraʼm aʼp̃t̃oʼtaset ñam̃a añ poʼpsheñeñ masheñecop, sañapaʼ oʼch señotatanet ñetpaʼ arrot̃ amñaret̃tenet all apc̈hena allohuen masheñneshac̈hno ñeñt̃ ameʼñetsa all Macedonio. Ñetpaʼ eʼñe cohuen orrtatenet Cristo poʼcohuenña.
2CO 8:24 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas eʼñech cohuen sagap̃ añ masheñneshaʼ, allochña ñetpaʼ eshecchaʼ eñotaset sapaʼ poʼñoc̈h atarr semuerenanet, att̃ochña eñotas ñam̃a allohuen masheñneshaʼ ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyetsa allot̃ amñaret̃tenet. Allochñapaʼ oʼch eñotaset poʼñoc̈h eʼñe cohuen sameʼñena ñeñt̃ atet̃ notenanet socop.
2CO 9:1 Ñam̃a ñeñt̃chaʼ sapc̈hen alloch seyenpueʼ masheñneshaʼ ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa Jerusaléño, napaʼ neñotenes ama sepallteno oʼch alla noct̃apeʼchaterrserr necartot̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a.
2CO 9:2 T̃arroʼmar napaʼ neñotenes ñeñt̃paʼ atet̃ atarr semnen sa. Ñeñt̃oʼmarña arr Macedonio c̈hocma noteñ macedonioʼmarneshaʼ sapaʼ c̈hocma semneñ oʼch es sapaʼyes añecop ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe nocsheñeshocmañen neñotateñ macedonioʼmarneshaʼ ñeñt̃ atet̃ sepena sa ñeñt̃es acayoʼmarneshas ñeñt̃arasa corintoʼmarneshas. Ñehua, napaʼ oʼ neñotatanet att̃o ahuaña charo sapaʼ semneñeñ oʼch eʼñe saʼpoctat att̃och es sapaʼyes ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa. Att̃o sapaʼ atarr semneñ oʼch seyenpueʼ ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa, ñeñt̃oʼmarña all Macedoniot̃paʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ eñall shonteʼ ñeñt̃ muenets oʼch es apaʼyenet ñamet.
2CO 9:3 T̃arraña amaʼt napaʼ neñotenes atarr semneñeñ oʼch seyenpueʼ ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa, ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch nemñonas añ masheñneshaʼ ñeñt̃chaʼ otatsa. Ñetpaʼ oʼch yenposset att̃och sapc̈haʼ añecop ñeñt̃ es palltaʼyetsa. Allochñapaʼ ñerraʼm eʼñe cohuen saññoʼtue, att̃ochña eñotaset ñeñt̃ eʼñe cohuen notenanet socop, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ sep̃ohuena.
2CO 9:4 Allochñapaʼ ñerraʼm esempo nec̈hap nam̃a sesho epan ñam̃a masheñneshac̈hno macedonioʼmarneshaʼ ñerraʼm yentoses ama sapc̈hatueñaʼ, allempoña yapaʼ c̈hat̃eʼ parrocma yepencnaʼntatannaʼta. Allempoña eʼñet̃eʼ orrena neyemtensa.
2CO 9:5 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ añ pocteʼ nenten oʼch noch poʼpsheñeñ masheñneshaʼ ñetpaʼ otetepaʼ ñanmacmuet, ñeñt̃chaʼ sab̃cherrayaʼ att̃och ñetpaʼ oʼch yenposset att̃och eʼñe sapc̈haʼhua ñeñt̃ semnen sa oʼch eʼñe saphue ñeñt̃ es palltaʼyetsa Jerusaléño, ñeñt̃ atet̃ sot ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ sa eʼñe semneññot̃ eʼñech señmañeshaʼ es sapaʼyes ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa. Amachña c̈ha es enamareʼtyenseto att̃och es sapuenanet.
2CO 9:6 C̈hocmach seyerpuena añ ñoñets, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñerraʼm ya atarr coñeʼt̃ es yapaʼyen Yomporecop, yapaʼc̈hoʼña oʼch alla yaguërr ñeñt̃ atarr coñeʼt̃. Ñerraʼm atarr aton es yapaʼyen Yomporecop, yapaʼc̈hoʼña oʼch alla yaguërr ñeñt̃ atarr aton. Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yenareʼtatseʼten yaʼmro. Ñerraʼm atarr coñeʼt̃ yenareʼtatseʼtpaʼ atarrchaʼ coñeʼt̃ yaʼyapac̈herr ñerraʼm esempo poʼnen. Ñerraʼm atarr aton yenareʼtatseʼtpaʼ atarrchaʼ aton yaʼyapac̈herr ñerraʼm esempo poʼnen.
2CO 9:7 Ñam̃a añ poctetsa eʼñe puesheñaʼttsoy oʼch yapaʼyen eʼñe allpon ñeñt̃ pocteʼ yentyen eʼñe ya yeyoc̈hro. Amachña yempañot̃a es yapaʼyeno ñam̃a amachña puenamareʼteñot̃eta es yapuenaneto. T̃arroʼmar Yomporpaʼ añña atarr morrentena ñeñt̃ eʼñe pocsheñeshocmañen es apaʼyets.
2CO 9:8 Ñam̃a Yomporpaʼ shonteʼ esocmañen echen ñeñt̃chaʼ apuerres allochñapaʼ att̃och c̈hocma sechenchaʼ shonteʼ ñeñt̃ atarr cohuen socop, ñam̃a sechenchaʼ shonteʼ att̃och seyenpuen paʼnamenot̃ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop.
2CO 9:9 Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñeñt̃ atarr es apueneʼ huocchañneshaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach apsaret̃terro ñeñt̃ att̃o eʼñe cohuen es pen.
2CO 9:10 Yomporpaʼ apueneschaʼ shonteʼ esocmañen allochñapaʼ att̃och c̈hocma sechenchaʼ shonteʼ att̃och seyenpuenanet paʼnamenot̃ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñam̃a ñapaʼ alloʼnach sen es sapueneʼ paʼnamen allochñapaʼ alloʼnach sesen yenpueneʼ paʼnamenot̃ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃paʼ ñerraʼm netmaʼntacha ñatoʼ oʼch not: Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yapueneʼ puerets ñeñt̃chaʼ yenareʼten oʼch c̈hap allempo poʼnenpaʼ allempochña yeyoren ñeñt̃chaʼ yerrar yepen, ñeñt̃paʼ Yomporña aʼt̃oreneʼ att̃och yaʼyapac̈heñ oʼch yeshonteñ.
2CO 9:11 Att̃ochña sapaʼ sechenchaʼ allohuen shonteʼ esocmañen allochñapaʼ att̃ochña shonteʼch esocmañen sapaʼyeñ ñeñt̃ es paʼnamen palltaʼyetsa. Ñerraʼmña atet̃ sep̃apaʼ yañapaʼ yach aphuerrahuet att̃ochña ñetpaʼ c̈horeʼteñet Yompor oʼch ochet “Parasyos Nompore, p̃a yapueneʼ ora allohuen.”
2CO 9:12 Ñerraʼm atet̃chaʼ sepena es apaʼyeseʼ masheñneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa, ama eʼñe añecpa sherbeno att̃och es sapuenanet ñeñt̃ palltenet. Añecpaʼnaña sherben att̃och ñetpaʼc̈hoʼña atarrchaʼ c̈horeʼchet Yompor oʼch ochet: “Parasyos Nompore, p̃a yapateneʼ ñeñt̃ allpon yepalltena.”
2CO 9:13 Ñam̃a att̃oña ñetpaʼ ayeʼchoc̈htateññañetchaʼ Yompor, t̃arroʼmar oʼch eñotenset sapaʼ poʼñoc̈h att̃era sameʼñeññaña Cristo poʼñoñ. T̃arroʼmareʼnaña ñetpaʼ ayeʼchoc̈htateññañetchaʼ Yompor, att̃o sapaʼ sapuenanet paʼnamen ñeñt̃ allpon palltenet ñet, ñam̃a poʼpotantañecop.
2CO 9:14 Eʼñech pueyerpueñot̃etas sapaʼ ñetpaʼ atarrchaʼ nanac c̈horeʼtatonaset Yompor, t̃arroʼmar sapaʼ oʼch sorrtatanet Yompor puemuereña allo atarr muerenya.
2CO 9:15 Yeparasyosoʼchepaʼch Yompor t̃arroʼmar ña yapueneʼ Puechemer, ñeshot̃ña huena ora muereñets ñeñt̃ atarr coc̈hneshareʼ. Amaʼt yemneñeñ oʼch yaʼyeʼchoc̈htatue eʼñe poctacma, t̃arraña ya arromñat̃eypaʼ amach errot̃ yepe, ñam̃a ama yeno yeñoñ att̃och yaʼyeʼchoc̈htatuoñ eʼñe poctacma ñeñt̃ atet̃ yocshena yeyoc̈hro.
2CO 10:1 Ñehua, t̃eʼpaʼ na Pablon oʼch alla noct̃apeʼchaterrserr eʼñe nemuereñot̃es att̃en ñerraʼm Cristo ñeñt̃ nanac amuerañtostsa. Puemuereñot̃ey ya ñapaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃ oʼch atet̃ enteñet ñerraʼm ñapaʼ ama esosheʼmayaye. Ñehua, sapaʼ patantaʼttsospaʼ att̃ach sentenen ama errot̃ notenso atsrreʼmoc̈hen ñerraʼm esempo alloʼtsenen sesho. T̃arraña ñerraʼm esempo allap̃aroʼtsenen, allempo nequellquënnas cartapaʼ allempoña sapaʼ atet̃ sentenen ñerraʼmrrat̃eʼ ama c̈hoyeʼ nem̃chaʼtenso amaʼt eʼñe mamesha, eʼñech echeʼc̈harr notenes necartot̃. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Amaʼt allempo alloʼtsenen sesho, ñerraʼm nemneñeñ atet̃ neʼñoronasapaʼ eʼñet̃eʼ echeʼc̈harr neʼñorennasa. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe neyoc̈hrocmañen oʼch notas, soct̃apeʼcherr cohuen eʼñe t̃ayecma allochñapaʼ ñerraʼm esempoch nec̈herr seshopaʼ amach c̈ha seʼñoratno echeʼc̈harr. T̃arroʼmar ñerraʼm ama soct̃apeʼcherro cohuen, poʼñoc̈h ñerraʼm esempo nec̈herr seshopaʼ c̈hach seʼñoraten echeʼc̈harr, ñeñt̃es noteneʼ napaʼ eʼñoʼ nañeña noct̃ap̃ñot̃ atet̃ es nep̃atseʼtyen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena acheñeneshaʼ arr patsro, ñeñt̃paʼ eʼñe ñocpueta sherben. T̃arraña napaʼ ama att̃eyeʼ nepeno.
2CO 10:3 Ñehua, amaʼt napaʼ nocrrena arr patsro atet̃ yocrrena allohueney acheñey t̃arraña ñeñt̃ atet̃ nemaʼyoc̈hrena Yomporecop, ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñeñt̃ atet̃ maʼyoc̈hrena acheñeneshaʼ arr patsro.
2CO 10:4 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ yemaʼyoc̈hrena Yomporecoppaʼ ñeñt̃paʼ ama añeyaye ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchen ya acheñey arr patsro. Añña att̃o yemaʼyoc̈hrena ñocop, eʼñe ña poʼhuamencot̃ atet̃ yepena. Att̃ochña yehuaporeʼtoñ allohuen ñeñt̃ epatareʼteneʼ Yompor poct̃ap̃ña.
2CO 10:5 Ñam̃a allohuen serrparñatsoc̈hno ñeñt̃ña epatareʼteneʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃chaʼña yehuaporeʼtua. Ñam̃a allohuen cot̃ap̃ñatsoc̈hno att̃o nanac ommoʼchenet, ñeñt̃ña ama muenatenahueto att̃och enteret Yompor, ñeñt̃paʼc̈hoʼña Yomporchaʼña poʼhuamencot̃ oʼch yehuaporeʼtue. Ñam̃a ñeñt̃ allpon yoct̃apeʼchyen arr patsro ñeñt̃ña at̃pareʼtateneʼ Yompor poct̃ap̃ña, ñeñt̃chaʼña yaʼmet̃aʼhuerr Cristesho, allochñapaʼ att̃ochña Cristopaʼ oʼch ameʼñatera.
2CO 10:6 Ñam̃a ñerraʼm oʼ alla nameʼñatuerrsa eʼñe cohuen, t̃arraña ñerraʼm eseshaʼ ora at̃pareʼtetsa, napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ oʼch yecoñchach ñeñt̃ atet̃ at̃pareʼtetsa.
2CO 10:7 Sapaʼ aña cohuen senten ñeñt̃ allpon sentyen seclloyot̃. Ñerraʼm eseshaʼ entetsa atet̃ ñapaʼ Cristo mueñeneʼ, ñeñt̃ acheñerpaʼ eñochepaʼ napaʼc̈hoʼña Cristoña nemñeneʼ.
2CO 10:8 Amaʼt atarr natontaten neñoñ att̃o alla noterrserr napaʼ Cristo puellsensaren, t̃arraña napaʼ ama c̈hoyeʼ neyllateno neñoñ att̃och nepenca. T̃arroʼmar att̃o llesensaʼn Yepartseshar Cristopaʼ ñeñt̃paʼ añecopña att̃och neyenpas att̃och alloʼna sesen huomenc p̃aʼnmueʼ seyoc̈her Yomporecop. Ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch naʼpuerrataterres ñeñt̃ att̃o sameʼñena.
2CO 10:9 Napaʼ ama nemno oʼch am̃chaʼnoc̈hen sentenen eʼñe necartot̃a.
2CO 10:10 T̃arroʼmar patantaʼttsos atet̃ sentennan necarta ñerraʼmrrat̃eʼ atarr echeʼc̈harrot̃ es notenes ñeñt̃ atarr echarr senten. Ñam̃a ñerraʼm esempo alloʼtsenen sesho sapaʼ ama ahuamencat̃oyenayeʼ sentenno amaʼt mamesha, ñam̃a att̃o neserrpareʼtatenespaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama asherbenayeʼ senteñe.
2CO 10:11 T̃arraña acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ otetspaʼ eñochetepaʼch ñerraʼm errot̃ notas necartot̃ amaʼt atarr allap̃aroʼtsenen atet̃chaʼc̈hoʼ poʼñoc̈h nepennas ñerraʼm esempoch nec̈herr sesho.
2CO 10:12 Napaʼ amaʼt mameshapaʼ ama nemno oʼch sentenen napaʼc̈hoʼña ñatoʼ att̃ent̃eʼ ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ ñeñt̃ atarr cohuen eñosyets eʼñe ñocpueta. Napaʼ ama nemno oʼch not napaʼ eʼñe att̃ecma nepena atet̃ penet ñet. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ penet ñetpaʼ ama cohuenayaye. Ñetpaʼ eʼñe ñañeñeta poct̃ap̃ñetpaʼ coshapretannenet eʼñe ñagattseta. Eʼñe ñañeñeta poct̃ap̃ñetpaʼ cohuen entapretannaʼtyenet, ñeñt̃paʼ att̃a otatseʼtyenet.
2CO 10:13 T̃arroʼmar yapaʼ ama yoyaye yoct̃ap̃ña ñeñt̃ atarr yocshapretannena. Añña Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃paʼ allohua onañcharet̃ yocop ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen yocshapretannena. Ñam̃a Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ onañchennaypaʼ ñeñt̃paʼ añecpaʼnaña sherben att̃och yec̈hapatonas Yompor poʼñoñ eʼñe seshohuen ñeñt̃es corintoʼmarneshas.
2CO 10:14 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ ama c̈ho yatontateññañe Yompor poct̃ap̃ña t̃arroʼmar ñeñt̃ allpon onañchennay, ñeñt̃paʼ eʼñech allohua yet̃orrena ñocop. Ñeñt̃paʼ añecpaʼnaña sherben att̃och yec̈hapat Yompor poʼñoñ amaʼt seshohuen. Ñeñt̃oʼmarña ya ahuat̃paʼ yanom c̈hapateʼ Yompor poʼñoñ sesho ñeñt̃ara añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra eʼñe yameʼñeñot̃a Cristo.
2CO 10:15 Ñam̃a ya eʼñe yocoppaʼ ama yemno oʼch yommoʼchoña poʼpsheñeñ poʼtaruas ñeñt̃ ñanom t̃orratsa all Yomporecop. T̃arraña yapaʼ yecuenes ñerraʼm esempo sa oʼch alloʼna sesen ameʼñetsa cohuenpaʼ allempoña napaʼ noct̃apeʼchen ellonet̃ oʼch alla net̃orrerra sesho.
2CO 10:16 Att̃ochña amaʼt allpon anetsoc̈hno ñeñt̃ allemeñ alloʼtsaʼyen ellonet̃ seshot̃paʼ allña nesechena ñam̃a allchaʼña neserrpareʼtatyesosanet Yompor poʼñoñ, ñeñt̃ara cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Nemneñ oʼch naʼpot̃oñ Yompor poʼñoñ all ama aserrpareʼtataret̃tenetaʼ allochñapaʼ amach c̈ha nommoʼchoñe poʼpsheñeñ poʼtaruas ñeñt̃ ñanom serrpareʼtats all.
2CO 10:17 Ñerraʼm eseshaʼ muenetseñ oʼch eʼñe cohuen eños puesheñarrocop t̃arraña ñeñt̃paʼ Yomporecopchaʼña eʼñe cohuen eñen.
2CO 10:18 T̃arroʼmar añ acheñer ñeñt̃ eñoretsa eʼñe cohuen ñocpapaʼ ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor. T̃arraña amaʼt erraʼtsena acheñer Yomporchaʼ eñosets cohuen ñocop, ñeñt̃ña eʼñe pocteʼ enten ña.
2CO 11:1 Napaʼ atarr nemneñ oʼch seʼm̃ñoton att̃o c̈ha mueneʼ att̃a es notatseʼtyen. Poʼñoc̈h oʼch notas, seʼm̃ñoton ñeñt̃ atet̃ es notatseʼtyen, allochñapaʼ att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen.
2CO 11:2 T̃arroʼmar napaʼ atarr necuenes atet̃ ñerraʼm Yompor ña secueneʼ. T̃arroʼmar napaʼ añ noʼpatatensa Cristo att̃och allohuenes oʼch eʼñe napuas poctacma. Att̃o oʼpatataret̃es, napaʼ oʼch necuenes att̃och amach yoratstaso poʼpsheñeñ. Ñehua, oʼch netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ esñet̃. Poʼseññapaʼ oʼch oʼpatacha puesheñarr yacma ñeñt̃chaʼ puerrollar p̃aʼ. Ñapaʼ oʼch cohuam̃penan poʼseñ eʼñe cohuen t̃arrempohuach esempoch huapa ñeñt̃ oʼpatenaya allempochña pomanña poʼseñ ñeñt̃ ama aʼp̃llaret̃eyaye. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe atet̃ nentenes ñerraʼmrrat̃eʼ nesñeneshaʼ nepenes att̃och napuas Cristo ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe serrollar sep̃aʼ ñapuet̃.
2CO 11:3 T̃arraña napaʼ c̈ha sellcatenen. Napaʼ noten sapaʼ oʼt̃eʼ c̈ha semnatena oʼch shecaset sam̃a, atet̃ p̃a ahuat̃ shechep̃ allempo shecan Eva t̃arroʼmar ñeñt̃ shechep̃paʼ atarr etsotenan shequëñets. Ñerraʼm sapaʼc̈hoʼña pueshquëñot̃etaspaʼ añach yec̈hatenset ñeñt̃ ama cohuenayaye cot̃ap̃ñats, ñeñt̃oʼmarña oʼhuañchaʼ alloʼna sesen ameʼñenaya Cristo ñapuet̃ ñeñt̃ eʼñe cohuen.
2CO 11:4 T̃arroʼmar sapaʼ ñerraʼm esempo huena poʼpotantañ sesho, amaʼt serrpareʼtatensetañ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Jesús t̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hatuas ya ahuañmoʼcha, sañapaʼ esoʼmareʼtña allorocma eʼñe socsheñeshaʼ sameʼñeña. Amaʼt serrpareʼtatenset poʼpoñ cot̃ap̃ñats ñeñt̃paʼ ama añeyaye Yompor poct̃ap̃ña, sañapaʼ allorocmaʼtña eʼñe pocteʼ senteñ oʼch sameʼñya. Amaʼt serrpareʼtatensetañ poʼpoñ ñoñets alloch sequeshperrañ, ñeñt̃paʼ ama añeyaye ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets ñeñt̃ sameʼñaʼhua ahuañmoʼcha, t̃arraña sañapaʼ eʼñeʼt pocteʼ senteñ oʼch ameʼñataset poʼpoñ ñoñets.
2CO 11:5 Ñam̃a ñetpaʼ att̃a ommoʼchenet allsensaret̃etoʼ Yomporeshot̃, ñetpaʼ atarroʼ sherbenet. T̃arraña napaʼ elloña atarr asherben nentena.
2CO 11:6 Amaʼt napaʼ ama ayc̈hataret̃eno att̃och neserrpareʼt coc̈hneshareʼ ñoñets t̃arraña napaʼ eʼñe neñotueññañ Yompor poʼñoñ. Sapaʼ señotenen ñeñt̃ atet̃ notenes ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ t̃arroʼmar shonteʼ paʼnamen norrtatyen erracmañen ñeñt̃ña eʼñe señotateneʼ.
2CO 11:7 Ñehua, sapaʼ amat̃eʼ pocteyeʼ sentenno t̃arroʼmar amaʼt ahuañmoʼchapaʼ ama c̈hoyeʼ necobraso att̃o neserrpareʼtatensaʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ alloch yequeshperra. Ñatoʼ amat̃eʼ asherbenayeʼ sentenno att̃o ama necobraso. T̃arraña ñeñt̃paʼ añecop sherben att̃och sapaʼ oʼch tantaterres Yompor sosyaʼtsañot̃ allochñapaʼ oʼch puechemer perres sam̃a.
2CO 11:8 Ñehua, poʼpoñ anetso all apc̈haʼyenet pameʼñeñot̃et Yompor, na errot̃enopaʼ c̈hocma naguënanet ñeñt̃ allpon muenenet oʼch tsaʼtnet eʼñe ñet poct̃ap̃ñot̃et. Ñeñt̃oʼmarña ama pallteno oʼch setsaʼtna sam̃a att̃o neserrpareʼtatenes. Ñeñt̃ napaʼ atet̃ nenteñ ñerraʼmrrat̃eʼ poʼpoñ anetso all apc̈haʼyenet pameʼñeñot̃et Yompor, napaʼ ahuoʼt neprratam̃p̃sanet ñet att̃och nesherb̃as sa.
2CO 11:9 Ahuañmoʼcha allempo naʼposa seshopaʼ ñerraʼm esempo nanac es nepalltena, sapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtaso es senamareʼteʼ ñeñt̃ nepalltena. T̃arraña allempo atarr es nepalltenapaʼ oʼ huac̈haʼta masheñneshaʼ Macedoniot̃, ñetñapaʼ oʼ aposnet allpon ñeñt̃ atarr nepalltena. Att̃oña allponmat naʼpuena sesho ahuañmoʼcha, napaʼ amaʼt mameshapaʼ ama nemno oʼch naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtasa amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esa. Ñam̃a napaʼ c̈hocmach atet̃ nepena.
2CO 11:10 Napaʼ neñotena Cristopaʼ entenen eʼñe poʼñoc̈h cohuen ñeñt̃ atet̃ nepena, ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt eseshapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ quec̈hpatatnetoña att̃o eʼñe cohuen neserrpareʼteññañ Yompor poʼñoñ eʼñe att̃a ñeñt̃ allo atarr nocshena, amaʼt errap̃aren nesen Acayoʼmar.
2CO 11:11 ¿Esoʼmart̃eʼña atet̃ notenes? ¿Amaʼt señoteñe? C̈hat̃eʼ sotenapañ amat̃eʼ nemorrentenso. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Yomporña nenteneʼ atarrcaʼye nemorrentensa.
2CO 11:12 Napaʼ c̈hocmach atet̃ nepena amach necobrenso ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ ñeñt̃ pommoʼcheñot̃eta serrpareʼtatyenset. Allochña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ otneto napaʼc̈hoʼña ahuoʼ naʼtsrreʼmoc̈htanaʼch nam̃a acheñeneshaʼ atet̃ penet ñet. T̃arroʼmar napaʼ ama pocteyeʼ nenteñe oʼch otet eʼñoʼ att̃ecma yet̃orrena Yomporecop.
2CO 11:13 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ ama Yomporeyeʼ llesensenaye, ñetpaʼ aña poʼtaruas penet shequëñets att̃och ganenet eʼñe att̃a. Att̃a mueneñet oʼch poʼpoñetet ahuoʼch orrtet atet̃ ñerraʼm Cristo puellsensar.
2CO 11:14 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ oneñet̃paʼ c̈hocma atet̃ pena ñam̃a oʼch poʼpoñet att̃ot̃chaʼ shequëney. Oneñet̃paʼ c̈hocma orrtatennay ñeñt̃chaʼ cohuen yenten ya, oʼch orrtatennay atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ Yompor poʼpuetarenñot̃ amñaret̃ ñeñt̃ atarr cohuen. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ oneñet̃ pueyochreshaʼ ñeñt̃ t̃orretsa ñocoppaʼ ñetpaʼc̈hoʼña atarrchaʼ ashcañareret, mueneñet oʼch poʼpoñetet att̃ot̃chaʼ orrtenet atet̃ ñerraʼm añ acheñer ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h t̃orretsa Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ añ oʼpatenahuet coñcheñets ñeñt̃ poctetsa añecop ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyetsa.
2CO 11:16 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr. Amach sentatsetno napaʼ att̃at̃eʼ notatseʼtyen. Ñehua, amaʼt sentenen atet̃ ñerraʼm otatsñat̃enpaʼ notatseʼteñot̃ñapaʼ seʼm̃ñoten. T̃arroʼmar napaʼc̈hoʼña oʼch eʼñe cohuen neños ñeñt̃ eʼñe nocpa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nommoʼchena mameʼ.
2CO 11:17 Ñehua, ñeñt̃ atet̃ notenes t̃eʼpaʼ ama cohuenayaye t̃arroʼmar ama añecpayeʼ llesensaʼnoña Yepartseshar oʼch eʼñe cohuen neñen ñeñt̃ eʼñe nocpa. T̃eʼpaʼ eʼñe na notatseʼteñot̃ eʼñe cohuen neñen ñeñt̃ eʼñe nocpa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nommoʼchena. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ notenes neñoteñ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼnoc̈h netsotueñ.
2CO 11:18 Att̃o shonteʼ poʼpotantañ ommoʼchyenet ñeñt̃ atet̃ etsotenet ñet arr patsro, napaʼc̈hoʼña oʼch neñosatseʼtapretyesanet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nommoʼchapretyenanet.
2CO 11:19 Sapaʼ eʼñe atet̃ sentena sañeña atarroʼ es señoten ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteʼ senteñ oʼch seʼm̃ñoteññañ amaʼt otatsñat̃ ñeñt̃ att̃o ommoʼchena.
2CO 11:20 Amaʼt ñet att̃o pomnaren penset, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Amaʼt es puerratam̃p̃saset ñeñt̃ allpon sechyen, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Amaʼt paʼnamenot̃ shecareʼtenset, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Amaʼt atarr puetsenaʼteñot̃etaspaʼ sañapaʼ eʼñech pomnaren sep̃atena. Ñerraʼm esempo amaʼt c̈ho tacllapechenset, sañapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ att̃o atarr pencnaʼntatenset.
2CO 11:21 Napaʼ ama nepenquëñot̃eyeʼ notenso, napaʼ ama nemno nehuamencot̃paʼ oʼch pomnaren nepenes, atet̃ penes poʼpotantañ. Ñehua, t̃arraña amaʼt errot̃enot̃eʼ ommoʼchyenetpaʼ napaʼc̈hoʼña oʼch atet̃ neñosatseʼtapretyesanet. Notatseʼteñot̃paʼ c̈hach nottena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nommoʼchapreteña ommoñat̃eneshaʼ.
2CO 11:22 Ñetpaʼ pommoʼcheñot̃etpaʼ otenet ñetpaʼ hebreoneshetoʼ. Ñehua, napaʼc̈hoʼña oʼch notas, hebreoneshan nam̃a. Ñetpaʼ pommoʼcheñot̃et otenet israelenaʼtaretoʼ. Ñehua, napaʼc̈hoʼña oʼch notas israelenaʼtaren nam̃a. Ñam̃a ñetpaʼ otenet poʼm̃renñanetoʼ yatañ Abraham. Ñehua, napaʼc̈hoʼña poʼm̃renñen yatañ Abraham.
2CO 11:23 Ñetpaʼ pommoʼcheñot̃et otenet ñetpaʼ atarroʼ t̃orrenet Cristocop. Ñehua, napaʼc̈hoʼña elloña atarr nanac net̃orrena Cristocop. Amaʼt eʼñe notatseʼteñot̃a noten, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Amaʼt allpon t̃orrenet ñet, elloña napaʼ atarr nanac net̃orrena na. Ñam̃a amaʼt allpon amueroc̈htataret̃etyenet ñet elloña napaʼ atarr nanac amueroc̈htataret̃en. Allpon ayottam̃p̃saret̃en all coñchatennet, ñeñt̃paʼc̈hoʼña nanac atonocheʼtats. Ñam̃a allpon ashtennetpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña atarr nanac atonocheʼtats. Ñam̃a ñeñt̃ allpon autsanchaʼ rromuetseñ, ñeñt̃paʼc̈hoʼña atarr nanac atonocheʼtats.
2CO 11:24 Ñam̃a judioneshaʼ eʼñe pueʼmoñeʼteñot̃etan napaʼ atet̃ ashtennet eʼñe amnarocheʼtats. Allempoña ashtennetpaʼ maʼpoch c̈harraʼ puechena escon ñeñt̃ att̃o pacapacatspennet.
2CO 11:25 Ñam̃a ellonet̃paʼ oʼchc̈hoʼ alla nallerrneterr ñam̃a tsachp̃o, eʼñe maʼpocheʼttsocma nallennet. Poʼpocheñopaʼc̈hoʼña parrochpaʼ oʼc̈hoʼ alla rrolleʼterrneterr. Poʼpocheñopaʼc̈hoʼña allempo nesen noñt̃o sapoʼmarpaʼ alla nepotam̃perrerr maʼpocheʼttsocma. Allempopaʼ alla narepen alla nellapen oño enopaʼrrtatsa.
2CO 11:26 Napaʼ c̈hocma nechopeñeʼchyen ellap̃ar alloʼtsaʼyen paʼnamen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnoc̈henareʼ, atet̃ ñerraʼm allempo netam̃pena noñt̃o oñoʼmar, ñam̃a allempo nec̈hap all am̃chaʼnoc̈htena eñet̃ec̈hno, ñam̃a allempo am̃chaʼnoc̈htanaʼtenen namoʼtseshaʼ ñam̃a poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa all anetsoʼmar, ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa all puetsat̃oʼmar, ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa all oñoʼmar. Ñam̃a ñeñt̃ att̃o am̃chaʼnoc̈htena poʼpotantañ amaʼt otenetañ masheñpaʼ t̃arraña ama masheñeyayeto, ñetpaʼ ama ameʼñeñeto Yompor.
2CO 11:27 Elloña c̈hocma atarr netaruasen, ñam̃a shonteʼ ñeñt̃ atarr echarr nentyen. Ñam̃a atonocheʼtats atarr nanac naʼhuanten nemoñ t̃orratsa Yomporecop. Ñam̃a epayeʼ nemueroc̈htena nachporrñot̃, ñam̃a noʼñpañot̃ t̃arroʼmar ama eñalle ñeñt̃chaʼ nerren ñam̃a ñeñt̃chaʼ norren. Ñam̃a epayeʼ mueroc̈htatenen senet̃ t̃arroʼmar ama eñalle neshtam ñeñt̃chaʼ nechorra, oʼ eʼñe neptsapesua.
2CO 11:28 Ñam̃a ellonet̃ napaʼ c̈hocma nellquëña ñeñt̃ pameʼñeñot̃et allemeñ apc̈haʼyetsa. Napaʼ añeʼnaña c̈hocma nellcateneʼ ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ nentyen paʼnamen.
2CO 11:29 Amaʼt erraʼtsena acheñer ñerraʼm ama huomencayeʼ penano pueyoc̈her Yomporecop, nañapaʼ atarrchaʼ nellcapreteña. Ñeñt̃ña atet̃ nellcapreteña nañapaʼ oʼch atet̃ neʼmuen neyoc̈hro ñerraʼmrrat̃eʼ oʼhuañ huomenc nep̃aʼ neyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena acheñer ñerraʼm oʼch aʼpuerratateret oʼch atet̃ perran ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, naña nepencapreteñot̃paʼ amaʼt mameshapaʼ amach pocteyeʼ nenteñe.
2CO 11:30 Ñatoʼ t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñonet̃ cot̃ap̃ñats. Sapaʼ poʼñoc̈h señosatseʼtatyenen cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa. Añña cohuen nenten att̃och neños cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa, ñeñt̃paʼ att̃o ama ahuamencat̃oyenayeʼ entenno acheñeneshaʼ.
2CO 11:31 Yomporpaʼ eñotenen ñeñt̃ atet̃ notenes, ñeñt̃paʼ ama shequëñtsoyaye. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ Pompor pen ñam̃a Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃chaʼña yaʼyeʼchoc̈htaterr t̃ayot̃eñ errponohuañen.
2CO 11:32 Ñehua, napaʼ oʼch neyerpatasa atet̃ ap̃aret̃en ahuañmoʼcha allempo Damascoʼtsenen. Ñehua, ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ all Damasco, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara am̃chaʼtaret̃ Aretas pueyochreshaʼ. Ñeñt̃ña neneʼña guardianeshaʼ ñeñt̃ camretsa allemeñ yetarrot̃. Ñetpaʼ añecop camrenet att̃och rromaʼnetañpaʼ oʼch yottam̃pesnetañ allchaʼ coñchatnetañ.
2CO 11:33 T̃arraña napaʼ arr eshaʼtnet cañt̃ro att̃oña c̈haʼnmaterrnet ventanot̃ allot̃ña aʼsuatam̃perrnet conc̈htot̃. Att̃ot̃ña eʼñe cohuen nequeshperra, ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ rromaʼnoña guardia.
2CO 12:1 Ñeñt̃ att̃o señosatseʼtatyenen eʼñe cohuen nocpa, ñeñt̃paʼ ama es sherbeno. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ oʼch alla neserrpareʼtaterrserr att̃o Yepartseshar ñaña es negatyeneʼ ñeñt̃ña es neñotatyeneʼ.
2CO 12:2 Ñehua, napaʼ neñoteñ na puesheñarrana ñeñt̃en ameʼñenaya Cristo t̃eʼpaʼ oʼ met c̈harraʼ puechena paʼtats char, allempoña napaʼ aʼtapaten Yompor pueʼntaño ñeñt̃ eʼñe pomaʼptañohua. Napaʼ ama neñoteñe, ñatoʼ orat̃eʼ nechtso aʼtapataret̃en, amapaʼ ñatoʼ necamquëñot̃at̃eʼ aʼtapatnet. Ñeñt̃paʼ Yomporña eñoteneʼ. Napaʼ eʼñe neñoteñ poʼñoc̈h aʼtapataret̃en Yompor pueʼntaño all atarr nanac cosheñtsoʼtsaʼyenet.
2CO 12:4 Ñoñets ñeñt̃ neʼmuenaʼ allpaʼ ama aserrpareʼteno t̃arroʼmar ya arromñat̃ey ama pocteyaye oʼch yeserrpareʼt allo.
2CO 12:5 Ñeñt̃ atet̃ ap̃aret̃eneñ allempo, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteñ oʼch cohuen neñoseñ eʼñe nocpa, t̃arraña amach atet̃ nep̃atsto, añachña nocshena att̃o ama ahuamencat̃oyenayeʼ entenno acheñeneshaʼ.
2CO 12:6 Ñehua, ñeñt̃ atet̃ ap̃aret̃eneñ allempo ñeñt̃paʼ eʼñe pocteñ oʼch cohuen neñoseñ eʼñe nocop, ñeñt̃paʼ ama c̈hoyeʼ notatseʼteno, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ ap̃aret̃en. T̃arraña napaʼ ama nemno oʼch cohuen neños eʼñe nocpa. Añachña nemnen ñeñt̃chaʼ cohuen entapretennet ñeñt̃ eʼñe allpona entapretennet ñeñt̃ atet̃ es nep̃aʼyen cohuen ñam̃a ñeñt̃ eʼñe allpona eʼm̃ñotapretennet ñeñt̃ atet̃ eʼñe cohuen neserrpareʼten.
2CO 12:7 Att̃o Yepartseshar ñaña es negatyeneʼ ñeñt̃ña es neñotatyeneʼ ñeñt̃paʼ atarr cohuen nanac yenteñ. T̃arraña napaʼ att̃och amach nocsheno eʼñe nañeñapaʼ Yomporña nemnateneʼ eʼñe nechtso ñeñt̃ña atarr nemueroc̈htatameʼteneʼ nanac. Ñeñt̃ att̃o nanac nemueroc̈htena, napaʼ atet̃ nenteñ ñerraʼmrrat̃eʼ aj nechtsotam̃pena ñeñt̃paʼ oneñet̃eshot̃ña huennana ñeñt̃ña atarr atserr nepeneʼ. Att̃oña Yomporpaʼ ama muenatenno oʼch nocshena eʼñe nañeña.
2CO 12:8 Napaʼ oʼ maʼpocheʼtats nenamueñ Yompor aʼhuañam̃perrnepaʼ ñeñt̃ atarr nemueroc̈htateneʼ.
2CO 12:9 T̃arraña ñapaʼ ahuoʼt otenen: “Amach naʼhuañam̃p̃satsterrpe, t̃arraña napaʼ att̃a c̈hocma atarr nemuerenp̃a, p̃apaʼ ñeñt̃aña pepalltena. T̃arroʼmar ñeñt̃ ama eñalle eʼñe ña poʼhuamencpaʼ ñeñt̃chaʼña orrtateneʼ na nehuamenc.” Ñeñt̃paʼ atet̃ otenen Yompor. Ñeñt̃oʼmarña att̃o napaʼ ama eñalle eʼñe na nehuamenc, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña atarr nocshateneʼ na, t̃arroʼmar neñoteñ ñerraʼm att̃enpaʼ Cristo poʼhuamencña ñeñt̃ nechorrenaya; ñeñt̃ña norrtatenpaʼ, ama noyaye nehuamenc, ñeñt̃paʼ Cristo.
2CO 12:10 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ añ atarr nocshateneʼ att̃o napaʼ ama ahuamencat̃oyenayayno ñam̃a att̃o atarr pencnaʼntatennet t̃arroʼmar ama esoyeʼ entenneto. Ñam̃a napaʼ añña nocshateneʼ ñeñt̃ allpon atarr echarrareʼ nentyen, ñam̃a att̃o c̈hocmach cot̃areʼtennet, ñam̃a amaʼt allpon ñeñt̃ nehuenoya ñeñt̃ña atarr nocshateneʼ. Eʼñe pocteʼ nenteñ oʼch nemueroc̈hta Cristocop. T̃arroʼmar neñoteñ ñerraʼm esempo ama ahuamencat̃oyenayeʼ yenteno eʼñe ya, allempoña Cristopaʼ ahuamencat̃ peney.
2CO 12:11 Sapaʼ att̃o señosatseʼtatyenen eʼñe cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa, t̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ napaʼ eʼñe poʼñoc̈h notatseʼtyen, t̃arroʼmar napaʼ ama nepallteno oʼch neños eʼñe cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa. Añña palltetsa sa oʼch señosapreten cohuen ñeñt̃ eʼñe nocpa. T̃arroʼmar sapaʼ señotenen atarr asherb̃oyenen. Amaʼt poʼpotantañ ñeñt̃ atarr seʼm̃ñotateneʼ atarr ommoʼchenetañ, ñetpaʼ allsensaret̃etoʼ Yomporeshot̃, ñetpaʼ atarroʼ nanac sherbenet, elloña napaʼ atarr asherben entenen Yompor, amaʼt napaʼ ama esoyeʼ nenteno.
2CO 12:12 T̃arroʼmar ahuañmoʼcha allempo naʼpuena sesho, napaʼ allña norrtatyesonas Yompor poʼhuamenc ñeñt̃ atarr echarrareʼ ñeñt̃ sapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama sentare ñeñt̃chaʼña señotateʼ ñeñt̃paʼ Parets poʼhuamenc ñam̃a ñeñt̃chaʼ señotateʼ napaʼ poʼñoc̈h Yomporña nellsenseneʼ. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe cohuen naʼhuantennas ñeñt̃ atarr t̃orrapoʼ sentyen.
2CO 12:13 Att̃ecma es norrtatyennas ñeñt̃ atet̃ nep̃aʼyes poʼpotantañ ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyetsa allemeñ anetsoʼmar. Añña ama naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtaso es senamareʼtyeseʼ. T̃arraña ñerraʼm ama pocteyeʼ sentono ñeñt̃ cohuenareʼ nep̃onaspaʼ, ñehua, ñatoʼ oʼch sep̃retnerren.
2CO 12:14 T̃eʼpaʼ pomaʼpocheñopaʼ oʼch ahuerrnerr sesho. Att̃ecmach nep̃ohuerrerr, amach naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtaso es senamareʼteʼ ñeñt̃ nepalltena na. T̃arroʼmar napaʼ ama añeyeʼ neʼneno ñeñt̃chaʼ es sapuen na; napaʼ añña nemnen oʼch sepomhua sañeña Cristesho. T̃arroʼmar napaʼ atet̃ nentenes ñerraʼmrrat̃eʼ poʼñoc̈h eʼñe nechemer nepenes. Ñehua, cheshaneshaʼpaʼ ama añeyeʼ pallteneto oʼch es aʼyapac̈het ñeñt̃chaʼ aññoʼtet pamoʼmtayecop. Añña nanac palltetsa, pamoʼmteʼchña es aʼyapac̈hets ñeñt̃ puechemereshacop.
2CO 12:15 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe nocsheñeshaʼ oʼch nepomhua eʼñe nañeña ñeñt̃paʼ eʼñech socop. Allochñapaʼ att̃och sequeshperra sam̃a. Ñam̃a allpon nechyen, eʼñe nocsheñeshaʼpaʼ oʼch nepomyeñ eʼñe socop. Amaʼt napaʼ elloña atarr nemorrentensa sañapaʼ oʼhuañ eʼñeyeʼ semorrentenna na.
2CO 12:16 Sapaʼ señotenen napaʼ ama naʼtsrreʼmoc̈htanaʼtaso es senamareʼteʼ ñeñt̃ eʼñe nocop. T̃arraña sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ napaʼ atarrt̃eʼ neñoteñ att̃och neshcareʼtas ñeñt̃ eʼñe poʼpoñeʼttsocma shecareʼteñets.
2CO 12:17 Ñeñt̃ nemña ahuañmoʼcha epsheña sesho, c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃paʼ t̃arrecpat̃eʼ att̃och shecareʼtaset.
2CO 12:18 Ñehua, na t̃eʼpaʼ oʼ nesechach masheñ Tito ñeñt̃chaʼ tatsa sesho, epuet poʼpsheñeñ masheñ oʼ nemñanet epsheñoʼmaret sesho. Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ masheñ Titopaʼ oʼch shecareʼtensaʼ. Amaʼt señoteñeña yapaʼ att̃ecma cohuen yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro epan masheñ Tito ñam̃a att̃ecma es yep̃aʼyennas eʼñe cohuen.
2CO 12:19 Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añecpat̃eʼ neñen cohuen nocop allochñapaʼ att̃och oʼch alla cohuen sentuerren. T̃arraña eʼñe nemorrenteñot̃es masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch notas, ñeñt̃paʼ ama nocpayaye. Añecopña notenes ñeñt̃ eʼñe socop allochñapaʼ oʼch alla huomenc seperr seyoc̈her Yomporecop. Napaʼ eʼñe neyemteñot̃ Cristo, Yomporñapaʼ entenen ñeñt̃ atet̃ notenes.
2CO 12:20 T̃arroʼmar eʼñe nellquëñot̃es sa noten, ñatoʼ esempoch nec̈herr sesho, ñerraʼm att̃era nentyesuerrserr ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtyena, napaʼ ñeñt̃chaʼña atarr nellcatuerrayerr sesho. Att̃oña ñerraʼm sentapuerren nellquëñeshaʼ nec̈herr seshopaʼ ñeñt̃chaʼña sellcateʼ sam̃a. Ñatoʼ oʼch nentuerrserr att̃era seʼmoñeʼtannena, att̃era es seyeʼchapretannena, att̃era saʼtsrreʼmareʼtatannena sañeña att̃och oʼch saʼm̃chaʼtaret̃ta; ñatoʼ att̃era sesasareʼtannaʼtyena, att̃era saʼmet̃areʼtam̃p̃sannena, ñam̃a eʼñe puesheñaʼttsos att̃era atarr cohuen sentena sañeña, ñatoʼ att̃era seʼmoñeʼtannaʼteñot̃paʼ secheʼc̈hameʼtannaʼtyena.
2CO 12:21 Ñam̃a napaʼ nellquëñot̃es sa noten, ñerraʼm esempo nec̈herrerr sesho poʼpocheñopaʼ ñatoʼrraña oʼt̃eʼ alla pencnaʼntaterrnerr Yompor eʼñe soʼmara. T̃arroʼmar ñatoʼ patantaʼttsos ama sequec̈hpueno ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor ñeñt̃ atet̃ seyc̈haʼyen sa sosyaʼtsañec̈hno, ñam̃a att̃o sechtaʼyeñ coyaneshac̈hno ñeñt̃ ama set̃aporeyaye, ñam̃a coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña aguënan yacma ñeñt̃ ama puerrollareyaye, ñam̃a att̃o sayom̃atseʼtyena ñeñt̃ poʼñoc̈h ama atet̃ ap̃apahuoyaye. Ñatoʼ att̃era sep̃atseʼtyena atet̃ sepeʼt̃ ahuat̃ ama llecatensoña soʼchñar att̃och soct̃apeʼcherr etserra cohuen. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempo nec̈herrerr sesho ñerraʼm att̃era nentuerrserr, nellquëñot̃paʼ c̈hat̃eʼ neyaʼnaʼtuerres.
2CO 13:1 Ñatoʼ pomaʼpocheño oʼch alla ahuerrnerr sesho. Ñam̃a oʼch notas poʼpoñ, ñeñt̃ otteñeʼcharet̃tetsa, ñerraʼm epsheña aʼmet̃areʼtam̃peneʼ amapaʼ maʼpsheña, allempopaʼ pocteʼ oʼch yeʼm̃ñoch ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃ p̃atseʼtyena.
2CO 13:2 Ahuañmoʼcha allempo puepocheño nec̈herr sesho, ñeñt̃ att̃era p̃atseʼtyetsa ñeñt̃ ama pocteyaye, napaʼ oʼ notuanet allempo ñeñt̃chaʼ atet̃ ap̃aret̃tet ñerraʼm att̃eretach. Ñehua, t̃eʼpaʼ necartot̃paʼ oʼch alla noterraneterr ñet, amaʼt eʼñe allohuenes oʼch notas, ñerraʼm esempo nec̈herrerr poʼpocheñopaʼ oʼch neʼñotareʼtuerres allohuenes ñeñt̃es att̃era p̃atseʼtyetsa.
2CO 13:3 Allochñapaʼ sapaʼ eʼñech señotuenen poʼñoc̈h nach eñorostsa ñeñt̃ atet̃ muenatenen Cristo. Ñehua, ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar sapaʼ c̈hocma senamuenen oʼch norrtatennasaʼ att̃och señoten napaʼ poʼñoc̈h Cristo neʼñorateneʼ. Ñam̃a Cristopaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ña c̈hocmach errot̃en es p̃aʼyennas, ñam̃a atarr ahuamencat̃ penes.
2CO 13:4 Ñehua, poʼñoc̈h yeñoteñ allempo corsoʼtam̃p̃set Cristopaʼ ama ahuamencat̃eyeʼ enteñeto t̃arraña Pomporña eʼñe poʼhuamencot̃ alla tantater. Yapaʼc̈hoʼña att̃ecma yeñotena ama ahuamencat̃eyeʼ yenteno ñerraʼm ña, t̃arraña t̃eʼña yapaʼ oʼ yocrrerra poʼhuamencot̃ Yompor att̃ey ñerraʼm ña. Att̃oña poʼhuamencot̃ Yompor eʼñe cohuen yesherbenes.
2CO 13:5 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr, socoppaʼ añ poctetsa oʼch señota sañeña, ¿poʼñoc̈ht̃eʼ sameʼñena? Oʼch señota eshecchaʼ señoch poʼñoc̈ht̃eʼ sapaʼ sameʼñena. Amaʼt señoteñe Jesucristoña sechorrenaya. Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h ama sameʼñeño, amachña errot̃enot̃ chorraso.
2CO 13:6 T̃arraña napaʼ c̈hocma necuenes oʼch c̈haponasa seyoc̈hro att̃ochña señoten poʼñoc̈h napaʼ añ nellsenseneʼ Yompor.
2CO 13:7 Napaʼ nemaʼyocheñot̃paʼ c̈hocma nenamuennas Yompor socop att̃och amach alloʼna atet̃ sep̃atsto ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecop. Ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och sapaʼ oʼch señotenen napaʼ poʼñoc̈h allsensaret̃en Yomporeshot̃. Añecopña nenamuennas Yompor socop att̃och sapaʼ c̈hocmach sep̃aʼyen ñeñt̃ cohuen enten Yompor, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña eʼñe cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃paʼ atet̃ña nemnen socop amaʼt napaʼ atet̃ sentennoñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama allsensaret̃eno Yomporeshot̃.
2CO 13:8 T̃arroʼmar napaʼ ama nemno oʼch nepatareʼt ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa Yomporecop. Napaʼ añña atarr nemnen oʼch nepatuahuoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa ñocop.
2CO 13:9 Ñerraʼm soct̃apeʼcherr cohuen att̃ochña huomenc seperr seyoc̈her Yomporecop amach nepallteno oʼch norrtatonas nehuamenc att̃o allsensaret̃en Yomporeshot̃. T̃arraña atet̃paʼ eʼñe pocteʼ. Amaʼt napaʼ ama ahuamencat̃oyenayeʼ sentenno, t̃arraña ñerraʼm sapaʼ ahuamencat̃ perres Yompor, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ nenteñ. Ñam̃a att̃o nemaʼyochena socop alloʼnepaʼchña sesen eʼñe huomenc p̃aʼnmueʼ seyoc̈her Yomporecop.
2CO 13:10 Amaʼt ellap̃aroʼtsenen oʼch nequellquërrnaserr necarta, amaʼt ama nesenaʼ sesho, allochñapaʼ oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop. Att̃ochña ñerraʼm esempo nec̈herr seshopaʼ amach c̈ha mueneʼ necheʼc̈hameʼtyesuerrso att̃och señoton ñeñt̃ atet̃ llesensenen Yepartseshar. T̃arroʼmar atet̃ allsensaret̃en, ñeñt̃paʼ ama añecpayeʼ sherbeno alloch naʼpuerratatuerres, ñeñt̃paʼ añecopña sherben att̃och neyenpas huomenc p̃aʼnmueʼ seyoc̈her Yomporecop.
2CO 13:11 T̃eʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ allohuach notas añ necartot̃. Eʼñe nesoʼteñot̃espaʼ oʼch notas, Yomporepaʼchña saʼnataya. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach noterrserr mameʼ. Alloʼnepaʼchña sesen cot̃apeʼchnomueʼ ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃ att̃o oʼ noct̃apeʼchaterrserr añ necartot̃, seʼm̃ñotonepaʼch neñoñ att̃och socsherra eʼñe poctacma. Eʼñepaʼchña pat̃rra soct̃apeʼchuen allohuenes, att̃ochña eʼñech cohuen sentannena. Yomporepaʼch saʼnataya ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ atarr amorrentña ñeñt̃ña atarr yocshateneʼ yeyoc̈hro.
2CO 13:12 Eʼñe semorrentannaʼteñot̃paʼ atet̃chaʼ sehuom̃chaʼtannaʼtena ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop.
2CO 13:13 Ñam̃a arrpaʼ allohuen ñeñt̃ oʼ pueyochreshaʼ perr Parets, ñetpaʼ mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet arr necartot̃.
2CO 13:14 Yepartsesharepaʼchña Jesucristo sebensareʼtam̃peneʼ allohuenes, ñam̃a Yomporepaʼchña semorrentaya att̃och semorrentannena sam̃a, ñam̃a Puecamquëñepaʼchña sechorrenaya att̃och eʼñe separrocmatuahua allohuenes epas Cristo. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼchña Nompore. Allohua.
GAL 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes sameʼñeñot̃ apc̈haʼyetsa allemeñ anetso Galacioʼmar. Na Pablon sequellquëneʼña añ carta ñeñt̃en Jesucristo puellsensaren. Napaʼ ama acheñeyeʼ nellsensenaye, Jesucristoña nellsenseneʼ epuet Pompor Parets ñeñt̃ tantaterreʼ Puechemer rromot̃. Ñam̃a allohuen masheñneshac̈hno ñeñt̃ parro arroʼtsenen, ñetpaʼc̈hoʼña mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet añ necartot̃.
GAL 1:3 T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ atarr Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
GAL 1:4 Ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enteʼ oʼch rroma yoʼchñarecop att̃ochña yapaʼ cohuenoʼtseneychaʼ amaʼt añ patsropaʼ sosyaʼtsañoʼtsenya, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ pocteʼ eñch Pompor ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ nanac Parets.
GAL 1:5 Ñeñt̃ara Paretspaʼ ayeʼchoc̈htaterrapoʼch eʼñe t̃ayot̃eñ errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore.
GAL 1:6 T̃eʼ napaʼ oʼch notas: Esoʼmareʼtña eʼñe mamecmapaʼ oʼ alla soct̃apeʼchyerr poʼpoñ. Sapaʼ c̈ha semneñ oʼch sequec̈hpuer Yompor ñeñt̃ oʼ huaʼñerres oʼch sameʼñerrñaña Puechemer Cristo ñeñt̃ rromats att̃och sequeshperra. T̃arraña sañapaʼ c̈ha semneñ oʼch alla soct̃apeʼcherr poʼpoñ ñeñt̃oʼch saʼqueshp̃aterrayeñ.
GAL 1:7 Poʼñoc̈hpaʼ amaʼt ama eñalle poʼpoñ alloch yequeshperrapaʼ añña ñeñt̃ huapyetsa seshopaʼ ñetpaʼ c̈ha mueneñet oʼch alla moññeʼtaterrset soct̃ap̃ña. Ñam̃a ñetpaʼ mueneñet oʼch aʼpoʼpoñetonaset soct̃ap̃ña ñeñt̃ cot̃ap̃ñats poʼñoc̈h alloch yequeshperra eʼñe yameʼñeñot̃a Cristo.
GAL 1:8 T̃arraña napaʼ oʼch notas: Amaʼt erraʼtsenchaʼ seserrpareʼtateʼ poʼpoñ cot̃ap̃ñats ñeñt̃ ama ñeñt̃arayaye ñeñt̃ atet̃ oʼ sameʼñerra ahuañapaʼ ñeñt̃ acheñerpaʼ amuepaʼch yenpueñe Yompor. Amaʼt yapaʼc̈hoʼña ñerraʼm oʼch alla yeserrpareʼtaterrserr ello ñeñt̃ ama ñeñt̃arayaye ñeñt̃ atet̃ oʼ neserrpareʼtatuas ahuaña ñeñt̃ poʼñoc̈h alloch yequeshperra yapaʼc̈hoʼña amuepaʼch alloʼna yenpaʼnenye Yompor. Ñam̃a amaʼt añ atet̃ p̃atsa ñeñt̃ Yompor poʼm̃llañot̃eñer entot̃paʼ amaʼt ñapaʼc̈hoʼña amuepaʼch yenpueñe Yompor. Amaʼt ñeñt̃paʼ oʼ notuaseñ ahuat̃ot̃eñpaʼ t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr, amuepaʼch yenpueñe Yompor ñeñt̃ atet̃ petsa.
GAL 1:10 T̃eʼ sapaʼ señotenen napaʼ ama añecpayeʼ notenso att̃och cohuen entenen acheñ, añña nemnen oʼch cohuen entenen Yompor. Ñam̃a ama acheñeneshayeʼ nemneno oʼch nocshach t̃arroʼmar ñerraʼm aña orameñ nemneñ oʼch nocshach acheñpaʼ ñeñt̃epñapaʼ amat̃eʼ errot̃eno noto napaʼ pueyocher penen Cristo.
GAL 1:11 Napaʼ nemneñ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch señoch ñeñt̃ atet̃ neserrpareʼtatas ahuañapaʼ ñeñt̃paʼ ama acheñoyaye poct̃ap̃ña alloch yequeshperra.
GAL 1:12 Napaʼ ama acheña neñotatenaye atet̃, ñam̃a napaʼ ama eseshaʼ neyc̈hatenaye. Añña eʼñe Jesucristo ñaña eʼñe neñotateneʼ atet̃.
GAL 1:13 Sapaʼ oʼ seʼmareʼtuan atet̃ nepeʼt̃ ahuañmoʼcha allempo noct̃oñeʼt̃ judioneshaʼ poct̃ap̃ña. Napaʼ allempo nanac noct̃areʼcheʼt̃ ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Napaʼ atarrchaʼ nemneʼt̃ oʼch naʼcllatuanet.
GAL 1:14 Napaʼ eʼñe netsotoñeʼt̃ judioneshaʼ poct̃ap̃ña. Napaʼ ello nem̃tanaʼtueʼt̃ shonteʼ nacmaneshaʼ judioneshaʼ ñeñt̃ parro neyemteʼt̃. Napaʼ nanac nemaʼyoc̈hroñeʼt̃ judioneshaʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ yec̈heʼt̃ ahuat̃naneshañ, ñam̃a ñeñt̃ara atet̃ yec̈hatyeseteʼt̃ ñam̃a puechemereshañ.
GAL 1:15 T̃arraña Yomporpaʼ ahuoʼt acrerren ahuat̃ot̃eñ amaʼt allempo ama neʼñalletenaʼ. T̃arroʼmar allempo c̈hap allempoch eñotaterrenpaʼ oʼ yemtaterrna Puechemer ñeñt̃ara Jesús. Eʼñe puemuereñot̃en nanacpaʼ oʼ c̈horeʼterren att̃och nach serrpareʼteʼ poʼñoñ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a allempo eʼñe pocteʼ enteñ Yompor oʼch eñotaten atet̃paʼ napaʼ ama eseshaʼ naʼp̃t̃oʼto amaʼt puesheñarra.
GAL 1:17 Ñam̃a amaʼt Jerusaléñapaʼ ama neto oʼch nenteñaʼ ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼ ahuat̃ot̃eñ. Elloña napaʼ arra ahuen all oteñet Arabia, allpaʼ ama acheñempañoyaye. Allñapaʼ all naʼllponmatenaʼ eʼñe alla; allot̃ñapaʼ alla nepuerrerra Damasco.
GAL 1:18 Oʼña met maʼpa char allempañapaʼ ahuen Jerusaléño oʼch nenteñaʼ masheñ Pedro. Allñapaʼ alla naʼpa ñesho c̈harramat puechena amnarmat.
GAL 1:19 T̃arraña allempo alloʼtsenenpaʼ ama nenteño poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼ, ñapt̃a nenteñaʼ masheñ Jacobo ñeñt̃ara ñeñt̃ paʼmoʼnasheñ pen Yepartseshar Jesús.
GAL 1:20 Poʼñoc̈hpaʼ amaʼt Yomporpaʼ eñotenen ñeñt̃ atet̃ notenespaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃.
GAL 1:21 Allempoña nerr, arr nasuanerr Sirioʼmar ñam̃a Cilicioʼmar.
GAL 1:22 T̃arraña amaʼt allempo ñeñt̃ ameʼñenaya Cristo all Judeoʼmarpaʼ ñetñapaʼ ama eseshayeʼ nechmeʼtenaye.
GAL 1:23 T̃arraña ahuoʼt eʼmareʼchet ñeñt̃ cot̃areʼtahueteʼt̃ ahuaña t̃eʼñapaʼ oʼ serrpareʼterran att̃och yameʼñerra ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ c̈hocma mueneñ ahuaña oʼch huaporeʼtater.
GAL 1:24 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe noʼmarpaʼ nanac ayeʼchoc̈htateññañet Yompor.
GAL 2:1 Allempoña oʼ meterrerr c̈harraʼ char puechena paʼtatspaʼ oʼ alla ahuerrnerr Jerusaléño epan ñam̃a masheñ Bernabé. Ñam̃a oʼ nanem̃ masheñ Tito.
GAL 2:2 Napaʼ ahuerrnerr alla t̃arroʼmar atet̃ oten Yompor. Allempoña nec̈hap Jerusaléñopaʼ neserrpareʼtatosanet ora allohuen ñeñt̃ atet̃ oʼ neserrpareʼtatue ñeñt̃ ama judioneshayaye. Neñotach ñam̃a jerusaléñoʼmarneshaʼ ñeñt̃ atet̃ neserrpareʼtatyeñ acheñeneshaʼ eʼñe yameʼñeñot̃a Cristopaʼ oʼch yequeshperra. Ñehua, ñanompaʼ neserrpareʼtach ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa Jerusaléño eʼñe ñapt̃eto. Napaʼ t̃arroʼmar notanet atet̃ allochñapaʼ att̃och neñoch ñatoʼ pocteʼch entapretnet ñeñt̃ atet̃ nepena, allochñapaʼ att̃o neserrpareʼtatyenpaʼ amat̃eʼ eʼñe orrena neserrpareʼtyeno.
GAL 2:3 Allempoña neserrpareʼtatuanet atet̃paʼ eʼñe pocteʼ eñchet ñeñt̃ atet̃ neserrpareʼtyen. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt alloʼtsen masheñ Tito ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃etapaʼ amaña eseshayeʼ notaye netsorrachepaʼtoʼ masheñ Tito t̃arroʼmar ñapaʼ ama judioneshayaye.
GAL 2:4 T̃arraña amaʼt allempopaʼ ama eñallñeña ñeñt̃ t̃orrapoʼ yentyenpaʼ añña puesheñaʼtetspaʼ oʼ huapyesa yesho. Ñam̃a ñetpaʼ amaʼt otenetañ ahuoʼ ameʼñerret atet̃ ñerraʼm ya t̃arraña eʼñe aʼnahuapaʼ mueneñetañ ahuoʼch nonayet ñoñets ñeñt̃ nanac t̃orrapoʼ yenten. Ñetpaʼ añecpa huapuet aʼnahua oʼch eʼmonayet att̃o yapaʼ yoten eʼñe yameʼñeñot̃a Cristo Jesúspaʼ oʼch yequeshperra. T̃arraña ñetpaʼ aña mueneñetañ oʼch alla nerrnayet judioneshaʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃ nanac t̃orrapoʼ yenten.
GAL 2:5 T̃arraña yapaʼ ama yemnataneto amaʼt eʼñe mamesha, t̃arroʼmar yapaʼ ama yemno oʼch alla yaʼpoʼpoñetam̃perres ñeñt̃ cohuen ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h alloch yequeshperra.
GAL 2:6 Allempoña neñotach am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ Jerusaléñoʼtsaʼyen ñeñt̃ atet̃ oʼ nep̃ohuapaʼ t̃arraña amaña errot̃ otneto ñeñt̃oʼ nepalltena ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃a. Ñehua, poʼñoc̈h napaʼ ama nepallteno oʼch eʼm̃ñotaten am̃chaʼtaret̃ t̃arroʼmar ama ñapt̃a am̃chaʼtaret̃ pocteʼ entenoña Yompor. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃neshar penet ñeñt̃ ameʼñetsa amaña errot̃ otneto ñeñt̃oʼ nepalltenmeñ ñeñt̃chaʼ atet̃ nep̃a.
GAL 2:7 Añña ñetpaʼ eʼñe pocteʼ entnet, t̃arroʼmar oʼ eñochet napaʼ poʼñoc̈h allsensaret̃en oʼch neserrpareʼtach acheñeneshaʼ cohuen ñoñets, amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Att̃ecma ñam̃a masheñ Pedro allsensaret̃ oʼch serrpareʼtan cohuen ñoñets judioneshacop, napaʼc̈hoʼña att̃ecma allsensaret̃en oʼch neserrpareʼt cohuen ñoñets añecop ñeñt̃ ama judioneshayaye.
GAL 2:8 T̃arroʼmar ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ llesenseʼ Pedro oʼch serrpareʼtatan judioneshaʼ, napaʼc̈hoʼña ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ nellsenseʼ nam̃a oʼch neserrpareʼtach ñeñt̃ ama judioneshayaye.
GAL 2:9 Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa atet̃ ñerraʼm masheñ Jacobo ñam̃a masheñ Pedro ñam̃a masheñ Juanpaʼ ñetpaʼ eʼñe eñochet poʼñoc̈h napaʼ Yompor oʼ yenpuerren. Ñeñt̃oʼmar ñetpaʼ eʼñe cohuen agapyet epan masheñ Bernabé. Pagapueñot̃etaypaʼ orratyet pot poʼcohuenrot̃ att̃och yeñotannaʼta eʼñe att̃ecma yoct̃apeʼchen Yomporecop. Allempoña ñetpaʼ eʼñe pocteʼ entyet yeserrpareʼtachepaʼtoʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye, atet̃ ñerraʼm ñetpaʼ oʼch serrpareʼtachet ñeñt̃ judioneshaʼ.
GAL 2:10 Ñetpaʼ aña pat̃err otyet, es yapaʼyesepaʼtoʼ huocchañneshac̈hno; ñeñt̃ña amaʼt napaʼ eʼñe pocteʼ neñch nam̃a.
GAL 2:11 T̃arraña allempo c̈hap ñam̃a masheñ Pedro Antioquíopaʼ napaʼ c̈ha mueneʼ necheʼptareʼch allempo yeserrpareʼten parro, t̃arroʼmar allempo ñapaʼ añ p̃a ñeñt̃ ama pocteyaye. Ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a,
GAL 2:12 allempo eʼñe errteʼ c̈hets masheñ Pedro Antioquíopaʼ ñapaʼ allent̃a rrallmeʼchapretosan ñeñt̃ ama judioneshayaye. T̃arraña allempoña c̈hac̈haʼt ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ huetsa masheñ Jacobueshot̃paʼ allempoña masheñ Pedropaʼ oʼhuañ rrallmeʼchapretan ñeñt̃ ama judioneshayaye, t̃arroʼmar ñapaʼ añ mechaʼten ñeñt̃ cot̃eneʼ judioneshaʼ poct̃ap̃ña. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe allempopaʼ oʼhuañ rrallmeʼchapretanet, ñam̃a oʼhuañ yemtanet.
GAL 2:13 Añpaʼc̈hoʼña judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ atet̃ p̃aʼyeset ñamet ñeñt̃ atet̃ pena masheñ Pedro. Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ amaʼt masheñ Bernabépaʼ oʼ p̃achet ñam̃a ñeñt̃ atet̃ penet ñet. Poʼñoc̈hpaʼ amaʼt eñoteñetañ ama atet̃ ap̃apahuo.
GAL 2:14 T̃arraña allempo nentanet ama eʼñe pac̈harroyeʼ peneto ñeñt̃ cohuen ñoñets ñeñt̃ poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ allempoña napaʼ atet̃ noch masheñ Pedro eʼñe alloʼtsaʼyen allohuen acheñeneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ noch: “P̃apaʼ amaʼt judioneshapeñpaʼ t̃arraña oʼ pep̃ohua ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ ama judioneshayaye, t̃eʼñapaʼ esoʼmareʼtña p̃añapaʼ pemneñ oʼch penoñña ñeñt̃ ama judioneshayaye añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop ñeñt̃ amaʼt p̃apaʼ ama att̃eyeʼ pepeno atet̃ anaret̃ añ ñoñets.”
GAL 2:15 Yapaʼ eʼñe judionaʼtareshot̃ eʼñalletñay. T̃arraña yapaʼ ama att̃eyayye ñerraʼm ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ nanac ochñat̃.
GAL 2:16 T̃arroʼmar ya amaʼt judioneshaypaʼ yeñoteñ eʼñe yameʼñeñot̃a Jesucristopaʼ oʼch pocteʼ enterrey Yompor, ñeñt̃paʼ ama añot̃eyaye oʼch eʼñe yep̃ohua ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Añña eʼñe yameʼñeñot̃a Jesucristopaʼ oʼch pocteʼ enterrey Yompor, ñeñt̃oʼmarña oʼ yameʼñera Cristo, t̃arroʼmar yeñoteñ eʼñe yetsoteñot̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacoppaʼ amach pocteʼ enterrye Yompor amaʼt puesheñarrot̃eya.
GAL 2:17 Ñam̃a t̃eʼ yapaʼ eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ yeñoteñ eʼñech pocteʼ enterrey Yompor. T̃arraña amaʼt atarr yeyemteñapaʼ c̈hocmach yentena yapaʼ ochñat̃ey. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ Cristopaʼ ñeñt̃t̃eʼña ochñaʼtatañtetsa. T̃arraña ñeñt̃paʼ amacaʼye att̃eyaye.
GAL 2:18 T̃arraña ñerraʼm oʼch alla yoct̃apeʼcherrerr ora allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop ñeñt̃ oʼ yepuesuanom ahuañapaʼ elloña allempopaʼ oʼch alla yenterra yapaʼ nanac ochñat̃ey.
GAL 2:19 T̃arroʼmar ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop ahuat̃paʼ t̃eʼ napaʼ neñoteñ ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och oʼch yaʼqueshp̃aterra yañeña. Ñeñt̃oʼmarña ya ñeñt̃ey oʼ yameʼñera Cristo yapaʼ oʼ yaʼypoʼñam̃per att̃ochña t̃eʼpaʼ oʼch yocrrerra cohuen Yomporecop eʼñe yeyoc̈hrohuen.
GAL 2:20 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼ yequec̈hpaʼhuerr atet̃ muenatseʼtatyesyeʼt̃ yechets. Ñeñt̃oʼmarña oʼ eʼñe atet̃ yeperra ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ corsoʼtam̃perryet epay Cristo. T̃eʼpaʼ amaʼt ora yocrrenañpaʼ t̃arraña ama yayeʼ corretso, añña Cristo ñeñt̃ yechorrenayapaʼ ñeñt̃ña corretsa t̃eʼ yechtso. T̃eʼpaʼ eʼñe yeyemteñot̃ Yompor Puechemerpaʼ yocrrena eʼñe cohuen arr patsro, t̃arroʼmar ña yemorrenterraya, ñam̃a ña rromats yocop.
GAL 2:21 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ ama yemno oʼch yehuaporeʼterrñañ Yompor puemuereña att̃o apuey Puechemer alloch yequeshperra. T̃arroʼmar ñerraʼm eñalleñ att̃och yequeshperrañ eʼñe yetsoteñot̃a ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ ñeñt̃epñapaʼ att̃o rroma Cristopaʼ amat̃eʼ es sherbeno.
GAL 3:1 Sapaʼ nanac galacioʼmarneshachaʼ sepanteñ. Poʼñoc̈h sa oʼcaʼye c̈ha shecaset att̃oña t̃eʼ sapaʼ oʼhuañ sameʼñenaña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h alloch yequeshperra. Amaʼt ahuaña allempo yeserrpareʼtatensaʼpaʼ yapaʼ añ yeñotatuas att̃o poʼñoc̈h Jesucristopaʼ oʼ acorsoʼtam̃p̃saret̃ta eʼñe yocop. Ñeñt̃ña poʼñoc̈h sameʼñaña sa allempo.
GAL 3:2 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ nemneñ oʼch neñotatas amaʼt añ pat̃err ñoñets: Sapaʼ eʼñe seyemteñot̃ ñeñt̃ Cristo poʼñoñ att̃oña chorrasaña Parets Puecamquëñ. Amaña añot̃eyeʼ chorraso eʼñe setsoteñot̃ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop.
GAL 3:3 Esoʼmareʼtña sapaʼ nanac sepanteñ. Att̃o sa ahuañapaʼ añ seyemtena Parets Puecamquëñ ñeñt̃ ahuamencat̃ ap̃añpaʼ esoʼmareʼtña t̃eʼñapaʼ oʼch alla seyemterrerr eʼñe sañeña setsotateñ.
GAL 3:4 Eʼñehuachñacaʼ orrena atarr semueroc̈hetyesa. Poʼñoc̈h ñatoʼ ñeñt̃paʼ amat̃eʼ eʼñe orrenayaye ñerraʼm oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen.
GAL 3:5 Ñam̃a allempo Yomporpaʼ chorratasa Puecamquëñpaʼ ñapaʼ añ orrtatonas partsoteñets eʼñe sesho. Ñehua, ñeñt̃paʼ amacaʼye añot̃eyeʼ orrto eʼñe sa setsoteñot̃ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñeñt̃paʼ añot̃caʼyeña orrta eʼñe sameʼñeñot̃a ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼtatuas.
GAL 3:6 Ñehua, Abrahampaʼ nanac yemtaneʼt̃ ñeñt̃ atet̃ och Yompor, ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃.
GAL 3:7 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñeñt̃ nanac yemtenaya ñeñt̃ atet̃ oten Yompor ñeñt̃ña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ atet̃ ñerraʼm puechemereshanet Abraham.
GAL 3:8 Yomporpaʼ eʼñe eñotueʼt̃ ahuat̃ot̃eñ amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ oʼch ameʼñeret esempo, ñam̃a eʼñe pameʼñeñot̃etpaʼ pocteʼch enterranet. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ eʼñe anuaret̃ poʼñoño. Yomporpaʼ atet̃ otan Abraham: “Eʼñe peshot̃paʼ oʼch nebensareʼtam̃pes allohuen paʼnamen acheñ.” Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ amaʼt ahuat̃ot̃eñ Yomporpaʼ serrpareʼtataneʼt̃ Abraham ñeñt̃ cohuen ñoñets alloch yequeshperra.
GAL 3:9 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ t̃eʼpaʼ allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya Cristopaʼ eʼñe att̃ecma cohuenoʼtsenacma atet̃ ñerraʼm Abraham ñeñt̃ nanac ameʼñayeʼt̃ Yompor ahuat̃.
GAL 3:10 T̃arraña allohuen ñeñt̃ yemtenaya ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop oʼch eʼñe etsotuet ñetñapaʼ oʼ anaret̃tet allohuenetpaʼ aʼcoñchataret̃tetchaʼ t̃arroʼmar atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño amaʼt ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Allohuen ñeñt̃ ama etsotuenaye eʼñe poctacma allohuen allpon ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ quellco, ñam̃a ñerraʼm ama p̃ohueto allohuen ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ aʼcoñchataret̃tetepaʼch.”
GAL 3:11 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ amach pocteyeʼ enterrye Yompor eʼñe yemneññot̃a oʼch yetsotua añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, t̃arroʼmar amach errot̃enot̃ yetsotuo ora allpon ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach pocteyeʼ enterrye Yompor. Ñeñt̃oʼmar amaʼt Yompor poʼñoñopaʼ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Eʼñe yeyemteñot̃a Yompor ñapaʼ oʼch pocteʼ enterrey att̃och ello yocrrerra errponohuañen.”
GAL 3:12 T̃arraña ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacoppaʼ ama att̃eyeʼ oteno, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñerraʼm yep̃ohuenchaʼ eʼñe poctacma ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ eshecchaʼ ello yocrrerra errponohuañen.”
GAL 3:13 Ñoñtsopaʼ amaʼt oʼpatatenyañ coñcheñets t̃arraña Cristopaʼ ñaña coñcherrtsa eʼñe yocop att̃ochña yapaʼ amach yecoñcherro. Ñeñt̃paʼ yeñoteñ t̃arroʼmar amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Amaʼt erraʼtsena acheñer puepencateñmeʼchatset c̈ho echañchet tsachopaʼ ñeñt̃paʼ aʼcoñchataret̃chaʼ entyes acheñeneshaʼ.”
GAL 3:14 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ eʼñe pameʼñeñot̃et Jesucristopaʼ oʼch eñalleta att̃och Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entanet ñamet ñeñt̃ amaʼt ama judioneshayaye, att̃ecma peʼt̃ ahuat̃ot̃eñ Yompor eʼñe pocteʼ entaneʼt̃ Abraham. Ñam̃a eʼñe yameʼñeñot̃paʼ att̃oña eñall att̃och chorrerrya allohueney Parets Puecamquëñ, atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ Abraham.
GAL 3:15 Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch alla neñotaterrserr poʼpoñ. Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ yocrrena añ patsro. Atet̃ ñerraʼm puesheñarr yacmapaʼ oʼch aʼpoctachet epuet poʼpsheñeñ, oʼch quellcatet, allot̃paʼ oʼch quellcaʼhuet paʼsoʼcheñ all, allochñapaʼ amach errot̃enot̃ eseshaʼ aʼpoʼpoñeterroye poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oʼ quellcatuet, ñam̃a att̃och amach eseshaʼ huaporeʼterroye poʼñoñ. Atet̃ yepena yam̃a amaʼt acheñaya atet̃ petsa ellohuat̃eʼñacaʼ Yomporpaʼ ama pueno poʼñoñ.
GAL 3:16 Yompor ahuat̃paʼ atet̃ otan Abraham ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃oñ eʼñe puesheñarrot̃ poʼm̃renñot̃. T̃arraña ama allohuenayeʼ poʼm̃renñecop atet̃ oche, eʼñe puesheñarrocpa atet̃ och, ñeñt̃paʼ yeñoteñ ñeñt̃ara ñeñt̃ Cristotats. Ñeñt̃paʼ att̃ecma oten amaʼt ahuat̃ot̃eñ Yompor poʼñoñ.
GAL 3:17 Añmapaʼ ñeñt̃ña atet̃ neyc̈hatenes. Ñehua, yapaʼ yeñotueñ att̃o Yomporpaʼ aʼpoctachet amaʼt ahuat̃ot̃eñ epuet Abraham. Allot̃ñapaʼ allempo oʼ met cuatrocientos treinta charpaʼ allempoñapaʼ c̈hap allempoch anaret̃ta añ ñoñets judioneshacop ñeñt̃ atet̃ quellcanet Moisés. T̃arraña amaʼt oʼ anaret̃ta añ ñoñets ñeñt̃ quellcanet Moiséspaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ yeñoteñ amach errot̃eno huaporeʼtatereto ñeñt̃ atet̃ oʼ anaret̃etua ñeñt̃ atet̃ oʼ aʼpoctatua Yompor epuet Abraham amaʼt ahuat̃ot̃eñ, t̃arroʼmar Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ.
GAL 3:18 Ñam̃a ñerraʼm eñalleñ att̃och yequeshperrañ eʼñe yetsoteñot̃a añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ quellcaʼ ahuat̃ Moiséspaʼ ñeñt̃epñapaʼ amat̃eʼ palltenañe att̃och Yomporpaʼ otan ahuat̃ Abraham oʼch eñalleta eʼñe ña poʼm̃renñot̃ puesheñarr ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ eʼñe yameʼñeñot̃a ñeñt̃ atet̃ oteney.
GAL 3:19 Añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ net allempopaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a: Yomporpaʼ ahuoʼt mueñan poʼm̃llañot̃eñnaneshar att̃och ñetpaʼ oʼch eñoranaʼchet Moisés att̃och ñach aʼm̃teʼ añ ñoñets judioneshacop. T̃arraña añ ñoñetspaʼ eʼñe t̃arrempohua sherb̃aʼ allempo huapa Cristo atet̃ Yompor otan ahuat̃ Abraham. Eʼñe poʼñoc̈h yameʼñeñot̃ aʼqueshp̃aterreychaʼ. T̃eʼ ellonet̃paʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ecop nanña ellonet̃ Moisés poʼñoñ. Ñehua, ñeñt̃paʼ añecpa anarett̃a att̃och yeñoch ñeñt̃ allpon ochñaʼteñets enten Yompor ñam̃a att̃och ñeñt̃chaʼ yeñotateneʼ ñerraʼm esempo oʼ yep̃ohua ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor.
GAL 3:20 T̃arraña allempo Yomporpaʼ eñoranaʼtana Abraham ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃oñpaʼ allempopaʼ eʼñe ña oteʼ allameʼtets. Allempo Yomporpaʼ ama eseshaʼ oto poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ aʼm̃tahuet añ ñoñets.
GAL 3:21 Ñehua, ñatoʼ sapaʼ oʼch soten, ñeñt̃epñapaʼ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ quellcanet Moiséspaʼ taʼ, c̈hot̃eʼ epatenan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otan ahuat̃ Abraham. Ñeñt̃paʼ amacaʼye att̃eyaye. T̃arroʼmar ñerraʼm eñalleñ eʼñech ñoñtsot̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃ oʼch etserrataterrnayeñ cohuen yeyoc̈her Yomporecoppaʼ amat̃eʼ palltenañeña poʼpoñ att̃och pocteʼ enterrey Yompor; ñeñt̃paʼ eʼñet̃eʼ ñoñtsot̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ oʼch pocteʼ enterryeñ Yompor, t̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye.
GAL 3:22 T̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ oteney, allohueneypaʼ eʼñe yoʼchñaʼtuen, amach errot̃enot̃ eʼñe yetsotuoñe ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch yequeshperra. Añña eʼñe yameʼñeñot̃a Jesucristopaʼ oʼch yequeshperra, ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ Abraham.
GAL 3:23 Ahuat̃ allempo ama huenaʼ Cristo ñeñt̃chaʼ yameʼñerrapaʼ amach errot̃enot̃ yaʼypoʼñerro añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Att̃a yepeʼt̃ t̃arrempohua allempo huapa Cristo att̃oña eʼñe yameʼñeñot̃a ñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna am̃chaʼnoc̈hta ñoñets yocop.
GAL 3:24 Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacoppaʼ ña yecuam̃p̃sayeʼt̃ ahuat̃. Ñeñt̃paʼ t̃arrempohua atet̃ p̃a allempo huapa Cristo, ñam̃a añ ñoñetspaʼ añecpa sherb̃aʼ att̃och ameʼñaterrya Cristo, allochñapaʼ eʼñe yameʼñeñot̃a ñapaʼ oʼch pocteʼ enterrey Yompor.
GAL 3:25 T̃arraña t̃eʼña oʼ yameʼñera Cristopaʼ ama yepallteno ñeñt̃chaʼ alloʼna yecuam̃p̃seʼ.
GAL 3:26 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristo Jesúspaʼ oʼch puechemer perrey allohueney Pompor, t̃arroʼmar eʼñe yameʼñeñot̃ Puechemer.
GAL 3:27 Ñam̃a allohuenes ñeñt̃es oʼ sapataret̃terra eʼñe sameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼ chorrerrsa Cristo.
GAL 3:28 Ñam̃a t̃eʼpaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Cristo, Yomporpaʼ ama poʼpoñeʼttsocmayeʼ entenye, eʼñe att̃ecma enteney allohueney, amaʼt judioneshaʼ, amapaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye, amapaʼ ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a, amapaʼ ñeñt̃ ama ataruasataret̃eye eʼñe att̃a. Eʼñe att̃ecma enteney allohueney amaʼt asheñorrey, amaʼt ñam̃a coyaneshaʼ. T̃arraña Yomporpaʼ eʼñe att̃ecma enteney. T̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Cristo Jesús eʼñe puesheñaʼttsoypaʼ oʼch eʼñe yeparrocmatua allohueney eʼñe parro.
GAL 3:29 Ñam̃a ñerraʼm yapaʼ Cristonaʼtareypaʼ añña Yomporpaʼ eʼñe atet̃ enteney ñerraʼmrrat̃eʼ poʼm̃reneñ peney Abraham. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼch yagapapreter ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan ahuat̃ Abraham ñeñt̃chaʼ atet̃ aʼnacha.
GAL 4:1 Ñeñt̃ notenespaʼ ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Ñerraʼm puesheñarr yacma eñall puechemer, esempoña oʼch poʼnerr allempoch oʼpaterrana ora allpon echen pompor. Ñehua, amaʼt yeñoteñ ñapaʼ oʼch oʼpaterrana ora allpon echen pomporpaʼ t̃arraña allempo ama poʼnenaʼpaʼ amach es oʼpatenaʼ amaʼt coñeʼt̃a. Ñam̃a allempo ama poʼnenaʼpaʼ amach errot̃enot̃ es p̃aʼyesoña eʼñe ñot̃a, t̃arroʼmar allempopaʼ c̈hocma eñall puesheñarr ñeñt̃ cohuam̃peneʼ, ñam̃a allempopaʼ c̈hocmach es tsaʼteññañet ñeñt̃ cheshar. Allempoña atet̃ penapaʼ c̈hach ottena ñerraʼmrrat̃eʼ att̃a ñañreteñet, amaʼt ora allpon echeneñ pomporpaʼ ñocpañ. T̃arraña esempoña c̈hap pompor ponañcho allempoch poʼn puechemerpaʼ allempoñapaʼ oʼch agapan ora allpon echen pompor.
GAL 4:3 Ñeñt̃paʼ atet̃ yepeʼt̃ yam̃a ahuat̃. Allempopaʼ atet̃ yepeʼt̃ ñerraʼmrrat̃eʼ cheshaneshaʼ. Ñam̃a allempopaʼ aña yameʼñatayeʼt̃ ñeñt̃ poct̃ap̃ña p̃aʼyeseʼt̃ ahuat̃naneshaʼ arr patsro.
GAL 4:4 T̃arraña allempoña oʼ etsota allempo onañcheʼ ahuat̃ Yomporpaʼ oʼ mueñonay Puechemer arr patsro. Arrñapaʼ eñalletach puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ judionaʼtar. Añña ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacoppaʼ nanac am̃chaʼnoc̈hteʼt̃ allempo amaʼt ñocop.
GAL 4:5 T̃arraña Cristopaʼ añecop eñalleta att̃och aʼhuañam̃perrey att̃o am̃chaʼnoc̈htena añ ñoñets yocop. Ñeñt̃paʼ añecop atet̃ p̃a att̃och puechemer perrey Yompor.
GAL 4:6 T̃eʼña Yomporpaʼ oʼ puechemer perrey ñeñt̃oʼmar oʼ mueñerrnay Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ yec̈herrtsa yeyoc̈hro. Ñeñt̃ña Puechemer Puecamquëñpaʼ ñeñt̃chaʼ yeñotateneʼ ñerraʼm esempo yec̈horeʼch amaʼt Paretspaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yoch, “Apa.”
GAL 4:7 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ oʼ puechemer perrey Yompor, ama pueñañrayaya penye. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ñerraʼm poʼñoc̈h oʼ puechemer perrey Yompor, yapaʼ yoʼpatapreterach ora allpon oʼpatatenya t̃eʼ Yompor.
GAL 4:8 Ahuat̃ allempo ama señoterraʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yomporpaʼ aña seyomporer sepeʼt̃ ñeñt̃ poʼñoc̈h ama Yomporeyaye. Sañapaʼ ñeñt̃a nanac ameʼñataseteʼt̃.
GAL 4:9 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ senterr ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor, amapaʼ ñatoʼ oʼch yot, Yomporpaʼ oʼ enterres sa. T̃eʼñapaʼ esoʼmareʼtña semneñ oʼch alla sepuerrerra, oʼch alla sameʼñerra añ cot̃ap̃ñats ñeñt̃ ama es sherbeno sañapaʼ alloʼch poʼnoc̈h sequeshperra. Esoʼmareʼt semneñña oʼch alla set̃orrerrerr nanac ñeñt̃ eʼñe orrena.
GAL 4:10 Ñam̃a sapaʼ c̈hocma sonañchaʼyen yet̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ setsotayen att̃oʼch sequeshperrañ—puem̃aʼtets arrorr, ñam̃a pat̃eʼtets char, amapaʼ allempo c̈hocma coshena judioneshaʼ.
GAL 4:11 Ñeñt̃oʼmarña nellquëñot̃paʼ atet̃ noten, ñeñt̃ att̃o net̃orrena ahuaña socoppaʼ ñatoʼ amach es sherberro.
GAL 4:12 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, atarr nemneñ oʼch soct̃apeʼcherr atet̃ noct̃apeʼchen na. T̃arroʼmar napaʼ oʼ naʼypoʼñerrñañ judioneshaʼ poct̃ap̃ña. T̃eʼpaʼ oʼ noct̃apeʼcherr ñeñt̃ atet̃ sepeʼt̃ ahuat̃ sa, allempo ama soct̃apeʼcherrñañaʼ judioneshaʼ poct̃ap̃ña. Ahuañmoʼcha allempo alloʼtsenen seshopaʼ eʼñe cohuen semueraʼneʼt̃.
GAL 4:13 Sapaʼ señotuenen att̃o napaʼ allempo ñanom nec̈hap seshopaʼ napaʼ c̈ha natsnaʼtos ñeñt̃oʼmar allempopaʼ eñall att̃och neserrpareʼtatas añ ñoñets alloch yequeshperra.
GAL 4:14 Ñam̃a amaʼt añ atsnañtsorpaʼ nanac sosey nenteñpaʼ t̃arraña sapaʼ ama setsenaʼtno, ñam̃a ama saʼypoʼñaʼno. Elloña sapaʼ oʼ sagapuen eʼñe cohuen atet̃t̃eʼña ñerraʼm Yompor poʼm̃llañot̃eñer huetsa sesho, ñam̃a eʼñe atet̃ sagapuen ñerraʼmrrat̃eʼ naña Jesucristotets.
GAL 4:15 Ñehua, t̃eʼpaʼ esoʼmareʼtña oʼhuañ tama socshaʼna. Ahuañmoʼchapaʼ nanac semueraʼneʼt̃, ñam̃a allempopaʼ amaʼt esa nepalltapaʼ sañapaʼ oʼchc̈hoʼ sapuen, ñam̃a amaʼt añchaʼ nepalltañeʼt̃ neclleʼpaʼ napaʼ neñotenes ñerraʼm errot̃enot̃ serrot̃añ seclleʼpaʼ amaʼt ñeñt̃paʼ ñeñt̃t̃eʼ sapnoñeʼt̃.
GAL 4:16 Ñatoʼ sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ c̈hot̃eʼ oʼ neʼmoñeʼtas, t̃arroʼmar napaʼ oʼ neserrpareʼtatas ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ noten.
GAL 4:17 Poʼpotantañ ñeñt̃ seyc̈hateneʼ judioneshaʼ poct̃ap̃ñapaʼ amaʼt nanac maʼyoc̈hrenetañ socoppaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och yenpaset eʼñe poʼñoc̈h. Ñetpaʼ añecpa mopaʼtenset att̃och oʼch socshapretanet nanac eʼñe ñañeñeta.
GAL 4:18 Ñehua, napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ oʼch yemneñ acheñeneshaʼ oʼch coshapretenyet ñerraʼm poʼñoc̈h añecop yemaʼyoc̈hrena att̃och yeyenpanet eʼñe poʼñoc̈h. Atet̃ napaʼc̈hoʼña nemneñ c̈hocmach socshapretna amaʼt allempo ama alloʼtsenye parro.
GAL 4:19 Eʼñe nemorrenteñot̃es atet̃ nentenes ñerraʼmrrat̃eʼ nechemereshas, ñam̃a t̃eʼpaʼ alla nemueroc̈hterrerr socop. Atet̃ nanen atserr atet̃t̃eʼña coyaneshaʼ atsotenaya pueʼmar. T̃arraña napaʼ c̈hocmach nemueroc̈hta esempohuach eʼñe chorrasa Cristo, att̃och ñach soct̃apeʼchaterreʼ eʼñe poctacma cohuen.
GAL 4:20 Esuacaʼ alla neneʼ t̃ayecma sesho att̃ot̃eʼ neserrpareʼtatas eʼñe cohuen, allochñapaʼ amat̃eʼ c̈ha mueneʼ necheʼptareʼtaso. T̃arraña ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃, poʼñoc̈hpaʼ c̈hocma sellcatenen.
GAL 4:21 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch seʼm̃ñoten sa ñeñt̃es muenets oʼch alla seyemterra añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Sapaʼ amaʼt señoteñe ñeñt̃ atet̃ oten añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃.
GAL 4:22 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ oten ñoñets ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Abrahampaʼ eñall epsheña puechemer. Puesheñarrpaʼ arrot̃ chemereʼt pueñañreshot̃ ñeñt̃ paʼtaruasañer peʼt̃. Ñeñt̃ coyaneshaʼpaʼ añ sochena Agar. Poʼpsheñeññapaʼ eʼñe puet̃aporeshot̃ chemereʼt ñeñt̃ ama paʼtaruasañreyaye.
GAL 4:23 Ñeñt̃ puechemer ñeñt̃ eñalletatsa pueñañreshot̃paʼ atet̃ eñalleta ñeñt̃ eʼñe att̃ecma yeyec̈hquëna allohueney acheñey. T̃arraña poʼpoñ puechemer ñeñt̃ eñalletatsa puet̃aporeshot̃ ñeñt̃ ama paʼtaruasañreyaye ñeñt̃paʼ añecop eñalleta att̃och etsota Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otan ahuat̃ot̃eñ Abraham.
GAL 4:24 Ñeñt̃ atet̃ p̃apaʼ ñeñt̃paʼ añ yec̈hateney t̃arroʼmar añ epsheñoʼmar coyaneshaʼpaʼ añ tomaʼntena att̃o Yomporpaʼ epsheñot̃ aʼpoctatonay. Ñeñt̃ Agarpaʼ añ tomaʼntena att̃o Yomporpaʼ eñoranaʼtanet ahuat̃ Sinaíp̃no. Allempot̃eñ anaret̃ta añ ñoñets ñeñt̃chaʼ atet̃ etsotetañ. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ añ tomaʼntena Agar, t̃arroʼmar ña puechoyoreshaʼpaʼ aña am̃chaʼnoc̈htanaʼtenahuet añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃.
GAL 4:25 Agarpaʼ poʼñoc̈h shallchenana aspenet̃ Sinaípen ñeñt̃ Arabioʼtsen. Ñam̃a ñeñt̃ara Agarpaʼ tomaʼntenana judioneshaʼ ñeñt̃ paʼnetser peneʼ Jerusaléñ. T̃arroʼmar allohuen judionaʼtarpaʼ t̃emeʼttsen aña am̃chaʼnoc̈htanaʼtenahuet añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ.
GAL 4:26 T̃arraña ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristopaʼ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ ama am̃chaʼnoc̈hteno yocop. Eʼñe yameʼñeñot̃a allohueney Cristopaʼ eʼñe cohuenoʼtseney. Ñam̃a ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen yenteñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yachor. Ñam̃a ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntatererr atet̃: Eʼñe yeparrocmateñot̃ allohueney epay Cristopaʼ eʼñe att̃ey ñerraʼm Yompor paʼnetser etserra Jerusaléñ, ñam̃a ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ yenteñ ñerraʼmrrat̃eʼ yachor.
GAL 4:27 Ñeñt̃oʼmarña atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten tomaʼnteñtso: Coshepaʼ coyaneshaʼ muec̈hop̃ ñeñt̃ ama achyoreʼtño, ñam̃a pocsheñeshot̃paʼ rranareʼtepaʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama patsotarano pueʼmar, t̃arroʼmar amaʼt añ coyaneshaʼ ñeñt̃ aquec̈hparet̃ mameʼ (ñeñt̃ara Sarapaʼ) shonteʼch acheñeneshaʼ pachor perreʼ. Elloch metanerran allpon puechoyor echen ñeñt̃ agapueʼ puerrollar (ñeñt̃ara Agar). Ñeñt̃ ñoñetspaʼ añ tomaʼntena att̃o t̃eʼpaʼ yameʼñeñot̃ Cristo ñeñt̃ña nanac sherbets att̃och atonterra acheñ ñeñt̃chaʼ pueyochreshaʼ perr Yompor. T̃arraña ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃paʼ ama tama sherbeno att̃och atonterra ñeñt̃chaʼ pueyochreshaʼ perr Yompor.
GAL 4:28 Ñehua, oʼch notas masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ, allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo, yapaʼ att̃ey ñerraʼm Abraham puechemer ñeñt̃ Isaac ñeñt̃ eñalletatsa att̃och etsota Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otoñ pompor Abraham. T̃arroʼmar yapaʼc̈hoʼña att̃oña yeʼñalleterra ello att̃och etsota Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ.
GAL 4:29 T̃arraña ñeñt̃ eñalletatsa ahuat̃ ñeñt̃ eʼñe att̃ecma yeyec̈hquëna allohueney acheñey (ñeñt̃ sochet Ismael) ñapaʼ c̈hocma eʼmoñeʼtaneʼt̃ ñeñt̃ eñalletatsa att̃o etsota Yompor poʼñoñ. Att̃ecmach perra ñam̃a t̃eʼ. Ñeñt̃chaʼ eñalleterrtsa ñeñt̃ eʼñe att̃ecma yeyec̈hquëna allohueney acheñey ñeñt̃ara ñeñt̃ mueneneʼ oʼch etsotan judioneshaʼ poct̃ap̃ña ñetpaʼ c̈hocmach eʼmoñeʼtenyet ñeñt̃ey eñalleterrtsa Yompor Puecamquëñot̃.
GAL 4:30 Ñehua, amaʼt señoteñeña ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Poʼñoc̈h oteney att̃o Yomporpaʼ otan ahuat̃ Abraham ñeñt̃paʼ atet̃ och: “Oʼch pehuaporeʼch peñañra epuet puechoyor, t̃arroʼmar ña puechoyorpaʼ amach es oʼpatapretap̃o, amach att̃eyeʼ p̃o puechoyor ñeñt̃ eñalletatsa pet̃aporeshot̃ ñeñt̃ ama p̃aʼtaruasañreyaye.”
GAL 4:31 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch alla noterrserr: Ama pallteno oʼch yameʼña judioneshaʼ poct̃ap̃ña. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Ama puechoyoreyayye Abraham pueñañra ñeñt̃ paʼtaruasañer eʼñe att̃a. Añña puechoyorey Abraham puet̃apor ñeñt̃ ama paʼtaruasañreyaye. Ñeñt̃ara ñeñt̃ yoten eʼñe yameʼñeñot̃a Cristopaʼ eʼñech cohuenoʼtseney.
GAL 5:1 Cristopaʼ oʼ aʼpoctaterrnay att̃och eʼñe yameʼñeñot̃paʼ cohuenoʼtseneychaʼ. Att̃och yocoppaʼ amach am̃chaʼnoc̈hteno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ amach alloʼna sameʼñatsterrerro judioneshaʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃ nanac amueroc̈htatañ. Eʼñepaʼchña huomenc sep̃aʼ seyoc̈her Cristocop.
GAL 5:2 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch seʼm̃ñoten na ñeñt̃en allsensaret̃en ñeñt̃chaʼ atet̃ notas: Ñeñt̃ atet̃ seyemtenañ att̃oʼch sequeshperra eʼñe setsorrannaʼteñot̃apaʼ t̃arraña ñeñt̃ot̃ Cristopaʼ amach errot̃enot̃ yenpaso.
GAL 5:3 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr, ñeñt̃ muenets oʼch atsorraret̃tapaʼ ñehua, poʼñoc̈h añ palltetsa ñam̃a oʼch eʼñe etsotuan amaʼt ñam̃a allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop.
GAL 5:4 Ñeñt̃es muenets oʼch pocteʼ entas Yompor eʼñe setsoteñot̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ sañapaʼ oʼ alla sequec̈hpuerña Cristo. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ amach errot̃enot̃ muererrso Yompor.
GAL 5:5 T̃arraña yapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ Cristopaʼ eʼñe yocsheñeshaʼ yecuen esempohuañenchaʼ yec̈hac̈herr Yomporesho t̃arroʼmar yeñoteñ oʼ pocteʼ entuerrey Yompor. Ñam̃a eʼñe ña Puecamquëñot̃ t̃eʼpaʼ oʼ yaʼpoctataret̃terra.
GAL 5:6 Ñerraʼm oʼ yeparrocmaterr epay Cristo Jesúspaʼ ama sherbeno att̃o yetsorrannaʼtena, ñam̃a amaʼt ama atsorraret̃eyepaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama sherbeno Yomporecop. Aña ñapuet̃ sherbets eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼch yemorrentannaʼta.
GAL 5:7 Sa ahuañmoʼchapaʼ eʼñe cohuen sameʼñyeʼt̃ Cristo. T̃eʼñapaʼ poʼñoc̈hcaʼye oʼc̈ha aʼpsaterrsetña añ ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ.
GAL 5:8 Ñeñt̃paʼ ama Yomporeyeʼ saʼpsatenaye, t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ huaʼñerres oʼch sameʼñerrñaña Puechemer Cristo.
GAL 5:9 Amaʼt señoteñe amaʼt puesheñarra yec̈hatats poʼpoñ ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyayepaʼ mameshapaʼ oʼch epaʼhua erracmañen ñeñt̃ atet̃ yec̈haten. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ pena chaseʼ. Amaʼtchaʼ coñeʼt̃a chaset̃oll yenaʼpaʼ mameshapaʼ oʼch aʼchasaʼhuan emasa.
GAL 5:10 T̃arraña ñeñt̃ semoññeʼtateneʼpaʼ tsaʼtaterach Yompor, amaʼt erraʼtsena atet̃ petsa. T̃arraña na eʼñe neyemteñot̃ Yepartsesharpaʼ neñotenes t̃eʼpaʼ oʼch alla sequec̈hpuerr ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenes poʼpsheñeñ, oʼch alla sameʼñerra ñeñt̃ neyc̈hatenes.
GAL 5:11 Ñatoʼ napaʼc̈hoʼña c̈hat̃eʼ otyennet añoʼ neserrpareʼtaten oʼch yetsorrannaʼta att̃och yequeshperra. Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñerraʼm poʼñoc̈h ñeñt̃ara neserrpareʼtateneñ atet̃paʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ eʼmoñeʼtennoñeña judioneshaʼ ñeñt̃ serrpareʼteneʼ oʼch yetsorrannaʼta. T̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ama att̃eyeʼ neserrpareʼtateno. Añña neserrpareʼtaten att̃o Cristopaʼ rroma corsocho yocop att̃o tsaʼtuerrnaya yoʼchñar, allochñapaʼ eʼñe yameʼñeñot̃a ñapaʼ oʼch yequeshperra. Ñeñt̃ña atet̃ neserrpareʼteñot̃ añña ñeñt̃ serrpareʼteneʼ oʼch yetsorrannaʼtapaʼ ñetñapaʼ ñeñt̃ña nanac atsrreʼmatenahuet. Ñerraʼm oʼhuañchaʼ atet̃ neserrpareʼtañpaʼ oʼhuañt̃eʼ eʼmoñeʼtnetañ.
GAL 5:12 Napaʼ atarr nemneñ ñeñt̃ c̈hocma semoññeʼtateneʼpaʼ oʼt̃eʼ alla quec̈hpaʼnerres.
GAL 5:13 T̃arroʼmar sa masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼ huaʼñerres Yompor att̃och cohuenoʼtseneschaʼ. Ñapaʼ ama mueno oʼch am̃chaʼnoc̈htena socop ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arraña amaʼt oʼ huaʼñerrey Yompor att̃och cohuenoʼtseneypaʼ ñeñt̃paʼ ama añecpayaye oʼch yep̃aʼyesa nanac sosey ñeñt̃ atet̃ muenateney yechets. Ñapaʼ mueneñ eʼñe yemorrentannaʼteñot̃paʼ oʼch yeyenpannaʼta, t̃arroʼmar yapaʼ cohuenoʼtseney.
GAL 5:14 Ñerraʼm c̈ho yemorreñcha yamoʼtspaʼ ñeñt̃paʼ att̃och amaʼt eʼñe parrot̃apaʼ oʼch yetsotua ora allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ Yomporeshot̃, t̃arroʼmar Yompor poʼñoñpaʼ oteney: “Atarrepaʼch semorreñcha samoʼts eʼñe atet̃ atarr semorrentena sañeña.”
GAL 5:15 T̃arroʼmar ñerraʼm sapaʼ c̈hocma seʼmoñeʼteñ samoʼts, amapaʼ c̈ha amtsen senteñ samoʼts, ñeñt̃paʼ ama pocteyaye atet̃ sepena, t̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ señochepaʼch att̃ot̃chaʼña c̈hach saʼchencatannerra eʼñe sagattsa.
GAL 5:16 T̃arraña napaʼ oʼch notas ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Eʼñepaʼchña cohuen socrrena Partsocop ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatenes Parets Puecamquëñ. Allochñapaʼ amach alloʼna sep̃aʼyesneno ñeñt̃ atet̃ muenatyenes sechets.
GAL 5:17 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechetspaʼ ñeñt̃paʼ ama yemtenano ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatyeney Parets Puecamquëñ. Añpaʼc̈hoʼña Parets Puecamquëñpaʼ ama yemtenano ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechets. Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ yoct̃apeʼcho eʼñe pat̃rra cot̃ap̃ñats, t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈ha eʼmoñeʼtannenet.
GAL 5:18 T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈h yep̃a atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñpaʼ allempopaʼ amach errot̃enot̃ am̃chaʼnoc̈hto yocop añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, t̃arroʼmar ñapaʼ añchaʼ p̃ateney ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor.
GAL 5:19 Ñehua, yapaʼ oʼ yeñotuer ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechets. Ñeñt̃ allpon yemnatseʼtyenpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ erraʼtsent̃eʼ chetaʼyeneʼ coyaneshaʼ ñeñt̃ amach puet̃aporeyaye, atet̃ ñam̃a erraʼtsent̃eʼ coyaneshar ñeñt̃ chetaʼyeneʼ yacma ñeñt̃ ama puerrollareyaye, ñam̃a atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nanac cot̃apeʼchyeneʼ sosyaʼtsañ, ñam̃a ñeñt̃ nanac yomenaya ottatsñats.
GAL 5:20 Ñam̃a ñeñt̃ poʼyomporer p̃aʼyeneʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ ama poʼñoc̈h Yomporeyaye, ñam̃a atet̃ pena achyoʼtañec̈hno, amapaʼ ñeñt̃ atet̃ pena paʼllerrnaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ pena amaseʼñet̃. Ñam̃a poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtyen yechetspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼmoñeʼtannaʼteñets, ñam̃a orroteñets, ñam̃a yeʼchapretannaʼteñets, ñam̃a atsrreʼmareʼteñets, ñam̃a moparrñats, ñam̃a elloptanneñets att̃o amach eʼñe amoʼtstanneneto, ñam̃a atet̃ pena ñeñt̃ cot̃apeʼchyeneʼ poʼpoñ cot̃ap̃ñats ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyaye.
GAL 5:21 Ñam̃a poʼpoñec̈hno ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtyen yechetspaʼ atet̃ ñerraʼm yeʼchapreteñets, ñam̃a muetsannaʼteñets, ñam̃a posaʼtarñats, ñam̃a arepsarñats porrareʼteñot̃, ñam̃a eñallmeñ poʼpoñec̈hno shonteʼ att̃emaʼt̃ ñeñt̃ atet̃ oʼ notua. T̃eʼpaʼ oʼ alla noct̃apeʼchaterrserr ñeñt̃ara atet̃ notuanmas amaʼt ahuaña, ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ amach es oʼpatatereto all am̃chaʼtaret̃tena Yompor.
GAL 5:22 T̃arraña ñeñt̃ peneʼ cohuen ñeñt̃ atet̃ yec̈hateñ Parets Puecamquëñpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ pena, oʼch morrentenana pamoʼts, ñam̃a eʼñech coshaʼhuena pueyoc̈hro Yomporecop, ñam̃a amach es llecatenaye amaʼt eʼñe mamesha, eʼñech ahuantaʼhuenan allohuen ñeñt̃ echarr entyen. Ñam̃a ñeñt̃ peneʼ cohuen ñeñt̃ atet̃ yec̈hateñ Parets Puecamquëñpaʼ oʼch amuerañtena, ñam̃a oʼch yenpaʼyenan pamoʼtseshaʼ, ñam̃a errot̃ otpaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ pena.
GAL 5:23 Ñam̃a amach atsrreʼmaʼpeno ñam̃a eʼñech puetpara es p̃aʼyen. Ñerraʼm ñeñt̃ña atet̃ oʼ yep̃ohuapaʼ oʼch yetsotua allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporeshot̃.
GAL 5:24 Ñam̃a ñeñt̃ poʼñoc̈h oʼ pueyochreshaʼ perr Cristo Jesúspaʼ oʼ huenerran ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtyen yechets ñeñt̃ att̃o es yeyeʼchyena ya acheñey. Ñeñt̃paʼ eʼñech atet̃ yentena ñerraʼm acorsoʼtam̃p̃saret̃ey.
GAL 5:25 Att̃o Parets Puecamquëñpaʼ oʼ apuerrey att̃och yocrrerra eʼñe cohuen Yomporecop, t̃eʼpaʼ añ pocteʼ oʼch yep̃aʼyena eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñ.
GAL 5:26 Amachña c̈ha yommoʼchueno, ñam̃a amach c̈ha es yotnareʼtannaʼtyeno, ñam̃a amach c̈ha yeyeʼchapretanneno.
GAL 6:1 Ñam̃a oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, ñerraʼm esempo señoteñ poʼpsheñeñ oʼ p̃ohua ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yomporpaʼ sa ñeñt̃es oʼ cot̃apeʼchaterres cohuen Yompor Puecamquëñpaʼ sach alla cot̃apeʼchaterrahuet cohuen att̃och alla tanterret Yomporecop. T̃arraña eʼñe semuereñot̃paʼ eʼñech acop̃a soct̃apeʼchatanet cohuen. T̃arraña sapaʼc̈hoʼña eʼñech señota, t̃eʼt sapaʼc̈hoʼña att̃ecma sep̃a sam̃a ñerraʼm esempo topatenes oneñet̃ oʼch p̃atenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor.
GAL 6:2 Ñam̃a añ poctetsa c̈hocmach yeyenpannaʼta att̃och yaʼhuantaʼhua allohuen topateñets. Ñerraʼm atet̃ña yep̃ohuapaʼ oʼch yetsotuoñ Cristo poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney oʼch yemorrentannaʼta.
GAL 6:3 Ñerraʼm eseshaʼ pommoʼcheñot̃ oten, “napaʼ ama c̈ho es neyec̈hcateno Yomporecop ñeñt̃ ama pocteyaye”, ñeñt̃paʼ ñañeñach shequëtsa, t̃arroʼmar poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ amach es sherbeno Yomporecop.
GAL 6:4 T̃arroʼmar puesheñaʼttsoypaʼ c̈hoch ñanom yeñota errot̃ent̃eʼña yocrrena. Ñerraʼm yeñotena eʼñe poʼñoc̈h cohuen yoct̃apeʼchen yeyoc̈hropaʼ ñeñt̃ña nanac acshaʼpoʼ. T̃arroʼmar ama acshaʼpahuo ñerraʼm esempo yeñch poʼpsheñeñpaʼ oʼ p̃ohua ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor.
GAL 6:5 Ñam̃a añ pocteʼ eʼñe puesheñaʼttsoy oʼch yaʼhuanten topateñets ñeñt̃ yehuenoya.
GAL 6:6 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ: Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ Yompor poʼñoñpaʼ añ pocteʼ oʼch es cohuen apaʼyeset ñeñt̃ yec̈hatenahuet Yompor poʼñoñ.
GAL 6:7 Amach sepantatsche, oʼch señoch poʼñoc̈h Yomporpaʼ ama allocchameʼtpahuo. T̃arroʼmar ñerraʼm yeyec̈hcaten ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop arr partsropaʼ ñach yapuerreʼ ñeñt̃chaʼ yocshaterreʼ tsapat̃onet̃. T̃arraña ñerraʼm yep̃aʼyes ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñach yetsaʼtaterraya esempohuañen. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Ñerraʼm es yenareʼtpaʼ ñeñt̃chaʼc̈hoʼ emereʼtats tsapat̃onet̃.
GAL 6:8 Att̃ecma ñam̃a ñerraʼm aña yep̃atseʼtyen ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtyen yechetspaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ yep̃aʼyenapaʼ aʼchencataterreychaʼ. T̃arraña ñerraʼm añ yoct̃apeʼchen cohuen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñpaʼ ñeñt̃ara Puecamquëñot̃paʼ yocrrerrach esempohuañen. Ñatoʼ oʼch netmaʼntatererr atet̃: Ñerraʼm t̃eʼpaʼ eʼñe cohuen yenareʼten, tsapat̃onet̃paʼ nanacchaʼ coshaterrey. T̃arraña ñerraʼm t̃eʼpaʼ ama cohuenayeʼ yenareʼteno, tsapat̃onet̃ñapaʼ nanacchaʼ llecaterrey.
GAL 6:9 Ñam̃a amach yemuenmeʼchatsche p̃aʼyeseʼ ñeñt̃ cohuenetyetsa Yomporecop. T̃arroʼmar esempohuañen allempoch eʼñe pocteʼ enteñ Yomporpaʼ apuerreychaʼ ñeñt̃chaʼ yocshaterreʼ ñerraʼm amach c̈ha yequec̈hpuere. Ñatoʼ oʼch netmaʼntatererr atet̃: Ñerraʼm t̃eʼpaʼ ama yemuenmeʼcheñe nareʼtatspaʼ tsapat̃onet̃ñapaʼ nanacchaʼ shonteʼ meʼtarsats.
GAL 6:10 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: C̈hocmach yeyenpaʼyes allohuen yamoʼtseshaʼ t̃ayepaʼtña orameñ att̃och yeyenpannaʼta. Ñam̃a añña nanac cohuen ñerraʼm c̈ho yeyenpueñ yamoʼts ñeñt̃ parro oʼ yameʼñera Cristo.
GAL 6:11 T̃eʼpaʼ eʼñe na notot̃paʼ oʼch nequellconas mameʼ. Sapaʼ oʼch sent ñeñt̃ ateshaclloʼyerr quellecpaʼ ñeñt̃paʼ na quellquëneʼ.
GAL 6:12 Oʼch alla noterrserr: Ñeñt̃ mueneneʼ oʼch tsorrataspaʼ añecpa mueneñet att̃och judioneshaʼpaʼ oʼch cohuen entanet. T̃arroʼmar ñetpaʼ ama mueneñeto oʼch eʼmoñeʼtanet judioneshaʼ. Ñetpaʼ eñoteñet ñerraʼm oʼch serrpareʼtet att̃o eʼñe yameʼñeñot̃a Cristo ñeñt̃ rromats yocop oʼch yequeshp̃apaʼ añña judioneshaʼpaʼ oʼch eʼmoñeʼtanetpaʼ oʼch cot̃areʼtanet.
GAL 6:13 T̃arraña amaʼt ñeñt̃ oʼ atsorraret̃etuapaʼ ama ameʼñaʼhueneto allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñetpaʼ aña muenenet eʼñe sameʼñeñot̃ ñetpaʼ oʼch tsorratatenset att̃och ñetpaʼ oʼch ommoʼchuerrnaset judioneshesho sechets.
GAL 6:14 T̃arraña napaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama nemno oʼch atet̃ nommoʼchena. Napaʼ aña nemnen c̈hocmach naʼyeʼchoc̈htatoñ Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃ rromats corsocho yocop. Ñeñt̃ña nameʼñeñot̃ oʼ neunerr ñeñt̃ atet̃ nemnatseʼtyeseʼt̃ ahuañmoʼcha ñeñt̃ patsoʼmarecpa. T̃eʼpaʼ oʼhuañ nommoʼcha ñeñt̃ patsoʼmarecpa. Napaʼ atet̃ nentena ñerraʼm acorsoʼtam̃p̃saret̃en.
GAL 6:15 Amaʼt yaʼtsorraret̃tatstapaʼ ñeñt̃paʼ ama es sherbeno. Ñam̃a amaʼt ama yaʼtsorraret̃tatstopaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama es sherbeno. Añña nanac sherbets Yomporecop, oʼch yetserrataterr yoct̃ap̃ña, oʼch yeyec̈hquërra etserra Yomporecop.
GAL 6:16 Yomporepaʼchña saʼnataya allohuenes ñeñt̃es atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñam̃a Yomporepaʼchña semueraya allohuenes ñeñt̃es poʼñoc̈h Yomporenaʼtares.
GAL 6:17 T̃eʼpaʼ ama pocteyaye amaʼt puesheñarrapaʼ oʼch alla orrtaterrnanerr ñeñt̃ atarr echarr nenten nocop t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatenpaʼ ñeñt̃ña poʼñoc̈h Yompor poct̃ap̃ña. T̃arroʼmar t̃emeʼttsen orretyena nechets all maret̃aʼyena all atserrp̃atseʼtyesnet ahuañmoʼcha. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ña eñotatyenahuet poʼñoc̈h napaʼ net̃orrena Jesúsocop ñeñt̃ Yepartseshar yepen.
GAL 6:18 T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, Yepartsesharepaʼchña saʼnataya, ñeñt̃ara Jesucristopaʼ ñepaʼchña semueraya. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼchña Nompore. Allohua.
EPH 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes pueyochreshaʼ oʼ perres Parets ñeñt̃es ameʼñenaya Cristo Jesús all anetso Efeso. Na Pablon sequellquëneʼña añ carta ñeñt̃en Jesucristo puellsensaren t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ muenen Yompor.
EPH 1:2 T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa, napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ nanac Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
EPH 1:3 T̃eʼpaʼ ayeʼchoc̈htatpahuepaʼch Yompor ñeñt̃ Pompor pen Yepartseshar Jesucristo. Eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Cristo, Pomporñapaʼ eʼñe paʼnateñot̃ey c̈hocma cot̃apeʼchateney ora allpon ñeñt̃ esocmañen coc̈hneshaʼtetsa all pueʼntaño ñeñt̃ atarr sherbets yecamquëñecop.
EPH 1:4 Atet̃ ahuat̃ paʼmot̃rot̃eñ allempo ama ayec̈hcataret̃tenaʼ añe patserpaʼ Yomporñapaʼ allempot̃eñña acram̃perrey parro epay Puechemer Cristo att̃och yapaʼ aʼparrocmataterreychaʼ epay Puechemer. T̃arroʼmar añecop acram̃perrey Puechemereshot̃ allochña yapaʼ añach eʼñe yemaʼyoc̈hrena ñeñt̃ cohuentetsa Partsocop. Allochñapaʼ att̃ochña eʼñe pocteʼ entueney Yompor, amach eñalle att̃och otteñeʼcherrey amaʼt eʼñe mamesha.
EPH 1:5 Ñapaʼ atarr morrentenya; eʼñe puemorrenteñot̃eypaʼ oʼ eʼñe aʼpoctatonay yocop amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ att̃ochña eʼñe puechemer perrey. Ñeñt̃paʼ añña eʼñe etsotatuerreʼ Puechemer Jesucristo. Yomporpaʼ eʼñe atet̃ aʼpoctatuonay t̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o morrentya ñapaʼ atet̃ña muenen.
EPH 1:6 Ayeʼchoc̈htatpahuepaʼch Yompor att̃o ñapaʼ atarr nanac cohuen muerenya. Att̃o ñapaʼ ahuoʼt mueñonay Puechemer Cristo ñeñt̃ rromosets yocop. Att̃o ashataret̃ta poʼrras ñeñt̃paʼ alloña tsaʼtuerrnaya yoʼchñar. T̃eʼña ya eʼñe yeyemteñot̃ Puechemer, Pomporñapaʼ att̃oña oʼ eʼshohuerrnay ñeñt̃ yoʼchñar yepeʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ ñapaʼ atarr morrentenya. Att̃o atarr morrentenana Puechemer Jesúspaʼ yapaʼc̈hoʼña att̃ecma atarr morrentenya eʼñe yeparrocmateñot̃ Yompor Puechemer.
EPH 1:8 Yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ atarr morrentenya t̃arroʼmar ña t̃eʼpaʼ oʼ eñotatuerrey eʼñe ora ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen ña amaʼt ñeñt̃ ama eñotpahuo ahuat̃ot̃eñ. Ñapaʼ oʼ eʼñe eñotaterrey yeyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ muenen ña. Ñeñt̃paʼ añña atet̃ muenen ña: Ñerraʼm esempoch c̈hap allempoch etsoterra allempo onañcheʼ ahuat̃ Yomporpaʼ, allempoña Cristo ñach etsotatuerreʼ allohuen ñeñt̃ allpon eñall, amaʼt ora allpon ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen amaʼt ñam̃a ora allpon ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyen. Eʼñech Cristesho aʼyapac̈haʼhuerret allchaʼña eʼñe yeparrocmatuerr allohueney.
EPH 1:11 Yomporpaʼ atarr coc̈hneshaʼ oʼpatatenana Puechemer Cristo. Yaʼnaña eʼñe oʼpatatena att̃o eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristo. Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ cot̃apeʼcheʼt̃ Yompor ahuat̃ yocop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ atet̃ña oʼ perrnay ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼcheʼt̃ ña ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enteʼt̃ eʼñe ña pomnenñot̃. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ, c̈hocmach eʼñe etsotuerra ñeñt̃ allpon atet̃ onañchen ña.
EPH 1:12 Ñeñt̃paʼ atet̃ eʼñe cohuen p̃onay Yompor allochñapaʼ att̃ochña yaʼyeʼchoc̈htaterrñañ ora allohuen ñeñt̃ poʼcohuenña pen ña, allohueney ya ñeñt̃ey yanom oʼ yeyemterrñaña Puechemer ñeñt̃ara Cristo.
EPH 1:13 Sapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼ seʼmuerrñañ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ñoñets eʼñe poʼñoc̈h alloch sequeshperra sam̃a. Att̃oña sapaʼc̈hoʼña oʼ sameʼñera Cristo. Eʼñe seyemteñot̃a sa, Yomporñapaʼ oʼ chorraterrsa Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ señotateʼ poʼñoc̈h oʼ puechemer perres. Ñehua, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara Parets Puecamquëñ ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ ahuat̃ Yompor ñeñt̃chaʼ aphuerrey esempo.
EPH 1:14 Ñeñt̃ara Puecamquëñ ñeñt̃ apueney ñanom ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña yeñotateʼ orameñ ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor. Att̃ochña ñerraʼm esempo aʼqueshp̃aterrey poctacma ñeñt̃ey oʼpatatena, allempochña yaguërr ñeñt̃ allpon orameñ oʼpatatenya. Ñeñt̃oʼmarña añ poctetsa yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch ora allohuen ñeñt̃ poʼcohuenña pen ña.
EPH 1:15 Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ oʼch notas, napaʼ oʼ neʼmareʼtas att̃o sapaʼ atarr sameʼñeña Yepartseshar Jesús ñam̃a neʼmareʼtenes att̃o sapaʼ eʼñe cohuen semuerannena allohuenes ñeñt̃es pueyochreshaʼ perres Parets.
EPH 1:16 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ c̈hocma neparasyosoʼteñ Yompor allempo nemaʼyocham̃pensa.
EPH 1:17 Ñam̃a nenamuennas Yompor ñeñt̃ Pompor pen Jesucristo, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ atarr cohuen Partsotets. Añ nenamuennas, Yompor Puecamquëñot̃paʼ eñotatasepaʼch ñeñt̃ eʼñe atet̃ pena ña poct̃ap̃ña. Att̃ochña sapaʼ eshecchaʼ señoterrña ñeñt̃ atarr cohuen sherbets ñocop ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a sapaʼ ama señoteñe.
EPH 1:18 Ñam̃a ñapaʼ c̈hapatonaschaʼ seyoc̈hro att̃ochña señoterrñañ ora allpon ñeñt̃ poʼcohuenña ñeñt̃ yecuen ñeñt̃chaʼ aphuerrey Yompor esempo t̃arroʼmar yapaʼ ñeñt̃ecopña c̈horeʼterrey ahuat̃ot̃eñ. Ñam̃a oʼch señoch atarr nanac cohuen ñeñt̃chaʼ aphuerrey Yompor, ñeñt̃paʼ alloch yapaʼ corretsayach errponañohuen allohueney ñeñt̃ey pueyochreshaʼ pen.
EPH 1:19 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch señoterrñañ Yompor poʼhuamenc atarr nanac huomenc ama atpaʼhuapahuo ñeñt̃ atet̃ ahuamencat̃ peney allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara poʼhuamenc ñeñt̃ atarr huomenc orrtatan allo tantaterran Puechemer Cristo allempo rroma. Oʼ tantater ñeñt̃ara poʼhuamencot̃ att̃oña c̈hapater ñesho allñapaʼ anorruerr Pompor poʼcohuenrot̃ all pueʼntaño allña eʼñe partsotuerr epuet Pompor.
EPH 1:21 Ña t̃eʼpaʼ atarr am̃chaʼtaret̃tena nanac. Att̃o am̃chaʼtaret̃tena ñapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe metanaʼtuenan ora allpon allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa ñam̃a ora allpon allohuen allsensaret̃etyetsa ñam̃a ora allpon allohuen ñeñt̃ ahuamencat̃etyetsa ñam̃a ora allpon allohuen ñeñt̃ ayochreshat̃etyetsa ñam̃a ora allpon allohuen ñeñt̃ cohuen entyetsa amaʼt allohuen soʼchñetsoc̈hno. Cristoña poʼhuamencot̃ eʼñe metanaʼtuenanet allohuenet. Ñam̃a ñapaʼ ama mamecpayaya atet̃ peno, ñapaʼ t̃ayot̃eñña ñam̃a errponañohuenchaʼ atet̃ pena.
EPH 1:22 Ñam̃a Yomporpaʼ oʼ nan Puechemer Cristo allochñapaʼ ñach pomnaren peneʼ ora allpon ñeñt̃ esocmañen eñall. Ñam̃a allohuen allpon ñeñt̃ ameʼñenaya, Yomporpaʼ att̃oña apanet Puechemer allochñapaʼ ñach yochreshaʼtenahuet allohuenet.
EPH 1:23 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Allohueney allponey ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo, Cristoñapaʼ eʼñe yeyoc̈her yep̃ohueñ allohueney, yañapaʼ Cristo poʼchets yepeneʼ allohueney. Ñeñt̃oʼmar ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo eʼñe allohueney eʼñe parrocmay, Cristoñapaʼ eʼñe ña yechorraʼhuenaya, t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe poʼchets p̃ohueney allohueney.
EPH 2:1 Amaʼt atet̃ ñerraʼm sa. Sapaʼc̈hoʼña ahuat̃paʼ aña soct̃apeʼchyeseʼt̃ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor.
EPH 2:2 Aña seyc̈heʼt̃ ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyena acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñetso. Allempo sapaʼ aña sameʼñatayeʼt̃ oneñet̃ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen ñeñt̃ erracmañen am̃chaʼnoc̈hetyetsa entot̃ ñeñt̃ ama entpahuoyaye. Ñeñt̃ña oneñet̃ poct̃ap̃ñapaʼ ñeñt̃ atarr coshateneʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ at̃parñat̃tetsa t̃eʼ arr patsro.
EPH 2:3 Ñehua, amaʼt allohueney ahuat̃paʼ eʼñe att̃ecma yeyc̈heʼt̃. Aña yoct̃apeʼchyeseʼt̃ ñeñt̃ eʼñe atet̃ yemnatseʼtyen ya, ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney ya yechets ñam̃a ñeñt̃ cohuen yenteʼt̃ eʼñe yañeña yoct̃ap̃ñot̃. Eʼñe ya yoct̃ap̃ñot̃ ñeñt̃ atet̃ yeyc̈heʼt̃paʼ ñeñt̃aña eʼñe yoct̃apeʼchatseʼtatyesayeʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ aña oʼpatatyeʼt̃ att̃och coñchaterrey. Ñehua, amaʼt allohuen poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeseteʼt̃paʼ Yomporñapaʼ eʼñe att̃ecma oʼpatataneteʼt̃ ñeñt̃ara coñcheñets. Ñerraʼm allempocmach yerromañpaʼ eʼñech yechencaʼhuerrañ,
EPH 2:4 t̃arraña Yomporñapaʼ atarr nanac amorrentña, atarr muerenya. Eʼñe ña puemuereñot̃eypaʼ oʼ aʼqueshp̃aterrey.
EPH 2:5 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼm oʼ yerroma yoʼchñarot̃ t̃arraña Yomporpaʼ oʼ alla tantaterrey. Ñehua, allempo tantaterran Puechemer Cristopaʼ yaʼnaña tantaterr t̃arroʼmar eʼñe yeparrocmaten epay Cristo. Ñam̃a att̃o c̈hapaterran Poʼcristor pueʼntaño allchaʼ atarr cosheñtsoʼtsen, yaʼnaña oʼ c̈hapaterr allchaʼ atarr cosheñtsoʼtseney yam̃a t̃arroʼmar eʼñe yeparrocmaten epay Poʼcristor. Oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ yec̈hap Yompor pueʼntaño allchaʼ yecohuentapretera Cristo.
EPH 2:7 Att̃oña Yomporpaʼ c̈hocmach orrtatennay puemuereña amaʼt errponañohuen. Att̃oña oʼ c̈haphuonaya yeyoc̈hro Yomporpaʼ atarr muerenya nanac. Att̃o atarr muerenana Poʼcristor yaʼnaña atarr muerena t̃arroʼmar yapaʼ yeparrocmaterrñaña Poʼcristor ñeñt̃ara Jesús.
EPH 2:8 T̃arroʼmar poʼñoc̈h eʼñe puemuereñot̃ey Yomporñapaʼ aʼqueshp̃aterrey eʼñe yeyemteñot̃a ña. Ama añot̃eyeʼña aʼqueshp̃aterrye att̃o eʼñe cohuenareʼ es yep̃aʼyen ya. Yomporpaʼ eʼñe att̃a aʼqueshp̃aterrey.
EPH 2:9 Ñam̃a ama yet̃orreñot̃eyeʼ ñocop aʼqueshp̃aterryeña Yompor att̃och tsaʼterrya ñeñt̃ allpon yet̃orra ñocop. T̃arroʼmar ñerraʼm eʼñe yet̃orreñot̃a yaʼqueshp̃atenañ, yañapaʼ c̈hat̃eʼ atarr cohuen yentena yañeña ñeñt̃ att̃o yaʼqueshp̃atena. Allempoña Yomporpaʼ amat̃eʼ aʼqueshp̃atañeyeʼ yenteñe.
EPH 2:10 T̃arraña Yomporpaʼ oʼ etserrataterrnay yoct̃ap̃ña allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen es yep̃aʼyen. Poʼñoc̈h eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristo, Yomporñapaʼ oʼ etserra yec̈hcaterrey. T̃arroʼmar ñapaʼ amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ atet̃ cot̃apeʼcheʼt̃ yocop att̃ochña yapaʼ eʼñepaʼchña cohuenareʼ es yep̃aʼyen.
EPH 2:11 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch alla seyerpuerra ñeñt̃ atet̃ sepeʼt̃ ahuat̃. Allempopaʼ atarr allap̃aroʼtsaʼyenes Yomporeshot̃. Ñehua, sapaʼ atet̃ eñalletñas ama judioneshayayso. Añña ñeñt̃ atet̃ eñalletena judioneshaʼ ñetpaʼ aña yec̈henet oʼch tsorrannenet. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ otaret̃tenet atsorraret̃neshaʼ. Ñeñt̃oʼmar ñet sañapaʼ att̃a sochatseʼtenset sapaʼ añoʼ atsorrataret̃neshayayso añoʼ puechemereyayso Yompor.
EPH 2:12 Poʼñoc̈h allempo sapaʼ atarr allap̃aroʼtsaʼyenes Cristeshot̃ t̃arroʼmar ama separrocmaterraʼ epas. Ñam̃a amaʼt israelenaʼtarneshaʼ ñeñt̃ otenet Yompor pueyochreshaʼ, sañapaʼ ama parroʼmarneshayayso. Ñam̃a att̃o Yompor aʼpoctatan israelenaʼtar allempo otaneteʼt̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ yenpuerranet esempo, saña allempopaʼ amaʼt mameshapaʼ ama seʼmareʼtperaʼ. Ama es secueno amaʼt mamesha ñeñt̃chaʼ saʼqueshp̃aterreʼ t̃arroʼmar allempo sapaʼ ama eñalle Seyomporer ñeñt̃chaʼ poʼñoc̈h seyemtena sam̃a arr patsrot̃.
EPH 2:13 T̃arraña t̃eʼ sapaʼ oʼ señoter Cristo Jesús ñeñt̃ rromats ñam̃a socpaʼna. Ashataret̃ta poʼrras amaʼt sam̃a soʼchñarecpaʼna. Ñeñt̃oʼmarña yoten eʼñe poʼrrasot̃ att̃oña oʼ c̈hapaterres sam̃a Yomporesho amaʼt sa ñeñt̃es ahuat̃ atarr allap̃aroʼtsaʼyenes Yomporeshot̃.
EPH 2:14 T̃arroʼmar Cristopaʼ atarr amoʼtstatannaʼtña allohuenacop. Amaʼt ya ñeñt̃ey judioneshay ñam̃a sa ñeñt̃es ama judioneshayayso, Cristoñapaʼ ahuoʼt parroʼmarneshatatey allohueney. Ñam̃a ñeñt̃ att̃o atsrreʼmoc̈hen yentannaʼtyeseʼt̃ ahuat̃ ñañapaʼ oʼ huaporeʼtam̃pesyeney ñeñt̃ yellopaʼtetstatyesayeʼt̃ ahuat̃.
EPH 2:15 Ñeñt̃paʼ atet̃ p̃onay Cristo allempo rroma yocop. Eʼñe ña poʼchtsot̃paʼ oʼ aʼhuañam̃peney att̃o am̃chaʼnoc̈hen yenten añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ judioneshacop, ñeñt̃ara paʼnamen aʼpoctateñtsoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃tetañ ñocpuet ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃ohuetañ. Att̃oña allempot̃eñpaʼ oʼ eʼñe pat̃rra yoct̃apeʼchen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Cristo. Allempot̃eñña amach alla atsrreʼmoc̈hen yentannaʼtyerreʼt̃e. Ñatoʼ oʼch yot att̃o ahuat̃ allohuen acheñeneshaʼ ellopaʼtetsteteʼt̃ eʼñe ñet poct̃ap̃ñoʼmareta, Cristoñapaʼ oʼ aʼhuañam̃p̃sanet att̃oña eʼñe parrocmatatuerrey, eʼñe cohuen yamoʼtstannaʼtuerra allohueney.
EPH 2:16 Att̃oña epotantoʼmarey eʼñe yeparrocmateñot̃, Cristoñapaʼ eʼñe cohuen amoʼtstaterrya ñam̃a Pomporesho. Eʼñe puerromñot̃ corsochopaʼ ñañapaʼ oʼ aʼpoctatonay Pomporesho. Att̃o ñapaʼ oʼ aʼhuañam̃perrey ñeñt̃ ahuat̃ att̃o c̈hocma yeʼmoñeʼtannaʼtyeseʼt̃.
EPH 2:17 Ñeñt̃oʼmarña Cristopaʼ huapa. Ñach yeserrpareʼtatoseʼ cohuen ñoñets att̃o ñapaʼ ña amoʼtstannaʼtatañtetsa. Att̃ecma serrpareʼtatosey allohueney, amaʼt sa ñeñt̃es ama judioneshayayso ñeñt̃es atarr allap̃aroʼtsaʼyenes atet̃ entyenesña Yompor. Att̃ecma serrpareʼtatosey amaʼt yam̃a ñeñt̃ey judioneshay ñeñt̃ey eʼñe allameʼttsa entyeney Yompor.
EPH 2:18 Att̃oña allohueney amaʼt ñeñt̃ey judioneshatets ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye eʼñe Cristeshot̃ecma eʼm̃ñoteneyña Yompor t̃arroʼmar Puecamquëñpaʼc̈hoʼña eʼñe pat̃rra ñeñt̃ yechorrenaya allohueney.
EPH 2:19 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, sa ñeñt̃es ama judioneshayayso, t̃eʼpaʼ eʼñe parroʼmarneshacmay enteneyña Yompor, amaʼt allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets, t̃arroʼmar allohueney eʼñe puechemereshaʼ peney Yompor. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ sa ama att̃eyeʼ entenso atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ama puentare ña, oʼhuañ att̃eyeʼ entenes ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ att̃a huetsa poʼpoñ anetsot̃.
EPH 2:20 Ñeñt̃ atet̃ entenes t̃eʼpaʼ ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ att̃o yat̃omaten pocoll. Ñehua, att̃o cohuen t̃orraʼyeseʼt̃ allohuen ñeñt̃ allpon Yompor puellsensarneshaʼ epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ, ñetpaʼ añ tomaʼnteteʼt̃ ñeñt̃ ñanom yat̃omaten allo echarr yepen yepaquëll. Ñam̃a Jesucristopaʼ añ tomaʼntena pocoll poʼquellpach ñeñt̃ atarr echarr orreneʼ pocoll. Ñehua, sa ñeñt̃ att̃o oʼ separrocmatera Yepartseshar Cristo, pueconer penes ñam̃a pueyop̃acher penes allohuenes ñeñt̃es eʼñe huomenc rremueneʼ pocoll. Att̃oña eʼñe cohuen saʼyec̈hcataret̃terra puepahuarr pocoll, ñeñt̃es paʼpaquëll oʼ perres Parets, att̃oña oʼ yec̈herra Puecamquëñ sesho.
EPH 3:1 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ c̈hocma nemaʼyochena socop. Neserrpareʼtateñot̃es sa Cristo Jesús ñeñt̃es ama judioneshayayso ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ yottam̃pennet.
EPH 3:2 Ñehua, sapaʼ oʼt̃eʼ seʼmareʼtuan att̃o Yomporpaʼ oʼ llesenserren eʼñe puemuereñot̃en, nach aʼpot̃eneʼ poʼñoñ socop sa ñeñt̃es ama judioneshayayso.
EPH 3:3 Señoteñt̃eʼ ñam̃a att̃o gaterren Yompor att̃o t̃eʼpaʼ oʼ neñoterrñañ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ ama eñotpahuoyaye. Ñehua, ñeñt̃paʼ oʼ notuanmas mameʼ necartot̃.
EPH 3:4 Ñerraʼm esempoch selleyon ñeñt̃ nequellquënnas allempochña señoch napaʼ poʼñoc̈h oʼ c̈hapona neyoc̈hro eʼñe ora ñeñt̃ atet̃ sherbeney Cristo, ñeñt̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ ama eñotpahuoyaye.
EPH 3:5 T̃arroʼmar ahuat̃paʼ ama c̈henaʼ allempo pocteʼ enteñ Parets oʼch eñotatey ya ñeñt̃ey arromñat̃eneshay amaʼt ñeñt̃ corretsa allempo. Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ ama eʼñeyeʼ eñotatuaneteʼt̃e atet̃ ñerraʼm t̃eʼpaʼ eʼñe Puecamquëñot̃ eʼñe eñotatuenan allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ña atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ puellsensarneshaʼ pen ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃teneʼ poʼñoñ.
EPH 3:6 Ñeñt̃ eñotateney t̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼ att̃o amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye, ñetpaʼc̈hoʼña oʼpatapreteretchaʼ Yompor ñeñt̃chaʼ apuerranet att̃ecma oʼpatatenya yam̃a ñeñt̃ey judioneshay. T̃eʼpaʼ eʼñe separrocmateñot̃ Cristo, t̃eʼña sapaʼ eʼñe poʼchets penes atet̃ ñerraʼm ya ñeñt̃ey judioneshay. Att̃oña oʼ eʼñe yeparrocmatuahuerr allohueney. Ñam̃a atet̃ oteʼt̃ Yompor ahuat̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ cohuen perrnay esempo eʼñe Cristeshot̃ att̃och aʼqueshp̃aterreypaʼ ñeñt̃paʼ añecpaʼnaña ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñehua, ñet añot̃ aʼqueshp̃ataret̃terret att̃o eʼñe pameʼñeñot̃et añ cohuen ñoñets ñeñt̃ alloch yequeshperra allohueney.
EPH 3:7 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼ naparet̃terra llesens att̃och nach t̃orrerraya serrpareʼterreʼ añ cohuen ñoñets ñeñt̃ alloch yequeshperra. Napaʼ att̃o naparet̃terra amaña añot̃eyeʼ oʼ naparet̃terro att̃o eʼñe cohuen es nep̃aʼyen ñeñt̃ eʼñe nocpa. Ñapaʼ eʼñe puemuereñot̃en oʼ ahuamencat̃ perren,
EPH 3:8 amaʼt napaʼ ama esoyayno amaʼt mamesha, atarr coñeʼt̃ot̃ nesherben. Ora allohuen allpon ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets ñeñt̃ sherbeneʼ ña, naña ellonet̃paʼ eʼñe atet̃ nentena ñerraʼmrrat̃eʼ atarr coñeʼt̃ot̃ nesherbeñ Parets. T̃arraña amaʼt ama esoyaynopaʼ Yomporña puemuereñot̃ oʼ muenaterren nach serrpareʼtatyeseʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye. Att̃ochña nach eñotatyenahuet att̃o Cristopaʼ shonteʼ esocmañen echyen paʼnamen ñeñt̃ña yoʼpatapreteña ñeñt̃ey yemtenaya ña. Amaʼt ya arromñat̃aya amat̃eʼ errot̃enot̃ eʼñe c̈haphuonayo yeyoc̈hro ñeñt̃ ora allpon oʼpatataret̃ey eʼñe yeyemteñot̃ Cristo.
EPH 3:9 Ñam̃a nach eñotatyeneʼ amaʼt allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchennay Yompor. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ahuat̃ot̃eñ ama eñotpahuoyaye t̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempoch aʼpot̃errnay Yompor, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eʼñe yec̈hcatuahueʼ ora allpon ñeñt̃ yentyen.
EPH 3:10 Allochñapaʼ allohuen ñeñt̃chaʼ allpon ameʼñerrtsapaʼ ñetñapaʼ orrtateññañetchaʼ Yompor att̃o ñapaʼ atarr esocmañen es eñoten. Att̃ochña amaʼt allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa ñam̃a allohuen ñeñt̃ allsensaret̃etyetsa all ento, ñetpaʼc̈hoʼña eñotueñet att̃o Yomporpaʼ atarr esocmañen es eñoten ñeñt̃ nanac sherbets yocop.
EPH 3:11 Ñeñt̃paʼ atet̃ cot̃apeʼcheʼt̃ Yompor ahuat̃ pueyochreshacop ñeñt̃chaʼ sherb̃ats allempot̃eñ eʼñe errponañohuen. Ñam̃a añ onañcheʼt̃ ñeñt̃chaʼ etsoterreʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃paʼ añ Cristo Jesús ñeñt̃ara Yepartseshar yepen.
EPH 3:12 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo eʼñech yeñmañeshaʼ yec̈horeʼteñ Yompor. Amach yem̃chaʼnañot̃eyeʼ yec̈horeʼteñe t̃arroʼmar añ yeyemteññaña Puechemer Cristo ñeñt̃ oʼ aʼpoctaterrey Pomporesho.
EPH 3:13 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas, att̃o señotenen napaʼ atarr nemueroc̈htena socop, sapaʼ amach sellquëñot̃a seʼcharrtatatsto seyoc̈her. Eʼñepaʼchña cohuen socshapretenna.
EPH 3:14 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ c̈hocma neconcorpuena Yomporeshonet̃ allot̃ nemaʼyocham̃pensa.
EPH 3:15 Ñeñt̃ara Yompor allot̃ huena ora allpon paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecma p̃annenet amaʼt ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen amaʼt ñam̃a allpon ñeñt̃ patsoʼtsaʼyen.
EPH 3:16 Att̃o Yomporpaʼ shonteʼ esocmañen echyen ñeñt̃ atarr nanac cohuenñatsotets Puecamquëñot̃paʼ ñepaʼchña atarr ahuamencat̃ sepeneʼ eʼñe seyoc̈hro. Nemaʼyocheñot̃paʼ atet̃ nenamuennas Yompor.
EPH 3:17 Ñam̃a c̈hocmuepaʼch yec̈hena Cristo eʼñe seyoc̈hro eʼñe seyemteñot̃ ña. Allochñapaʼ att̃ochña eʼñe sagapoñ Yompor puemorrenteña att̃och eʼñe huomenc sep̃aʼ seyoc̈her Yomporecop. Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsach ñeñt̃ atarr erc̈hat̃ eʼñech huomenc orrena patso, allochña pueʼchorpaʼ eʼñech cohuen t̃en.
EPH 3:18 Allochñapaʼ att̃ochña atarrchaʼ huomenc c̈haponasa seyoc̈hro att̃o Cristopaʼ atarr nanac morrentenya. Ñeñt̃ allpon att̃o atarr morrentenyapaʼ ñeñt̃paʼ ama ahuañaño. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha att̃o yechopeʼchen patso. Oʼch ahuey tenonet̃, amaʼtchaʼ yec̈hap b̃ac̈hayo amach yem̃tanhuoñeña ñeñt̃ att̃o morrentenya Cristo. Att̃ecma ñam̃a toponet̃ amaʼtchaʼ yec̈hap b̃ac̈hayo amach yem̃tanhuoñeña ñeñt̃ att̃o morrentenya Cristo. Att̃ecma ñam̃a onnat̃onet̃ amaʼtchaʼ yec̈hap b̃ac̈hayo amach yem̃tanhuoñeña ñeñt̃ att̃o morrentenya Cristo. Att̃ecma ñam̃a enonet̃ ñam̃a oʼpononet̃, amaʼtchaʼ yec̈hap atarr allap̃arpaʼ amach yem̃tanhuoñeña ñeñt̃ att̃o morrentenya Cristo. Amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon ñeñt̃ ameʼñenayapaʼ eñochetepaʼch ñamet att̃o atarr morrentenya Cristo. T̃arraña amaʼt ama eʼñeyeʼ eñotpahuoyaye ora allpon ñeñt̃ atet̃ pena Cristo puemorrenteña yocop, t̃arraña sapaʼ señochepaʼch amaʼt eʼñe allpona. Ñeñt̃paʼ atet̃ nenamatennas Yompor. Allochñapaʼ att̃ochña eʼñe poctacma chorrerrsa Yompor.
EPH 3:20 T̃eʼñapaʼ ayeʼchoc̈htatpahuepaʼch yenteñ Yompor t̃arroʼmar ña ahuamencat̃ yepeneʼ. Ña poʼhuamencot̃paʼ atet̃chaʼ p̃atonay ya ñeñt̃ allpon yenamueñ, elloña ñapaʼ atet̃chaʼ pennay elloch metanaʼtuonay ñeñt̃ allpon yenamueñ. Ñam̃a elloña metanaʼtuennay ñeñt̃ allpon yoct̃apeʼchyen. Elloña nanacocmañen eʼñe cohuen es pennay eʼñe poʼhuamencot̃ ña. Yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor allohueney ñeñt̃ey yameʼñeñot̃ c̈hocma yapc̈haʼyena ñocop. Ayeʼchoc̈htatpahuepaʼch t̃ayot̃eñ amaʼt ñam̃a errponañohuen t̃arroʼmar ña yapuerreʼ Puechemer ñeñt̃ Cristo Jesús. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Yompore yocop.
EPH 4:1 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ notenes amaʼt na ñeñt̃en ayottam̃p̃saret̃en eʼñe net̃orreñot̃ serrpareʼteʼ Yepartseshar Cristo. T̃eʼpaʼ oʼch notas: Eʼñech cohuen es sorrtatyen ñeñt̃ atet̃ poctetsa añecop ñeñt̃ oʼ huaʼñerr Yompor ñeñt̃chaʼ pueyochreshaʼ perr atet̃ ñerraʼm sa.
EPH 4:2 Amaʼt mameshapaʼ amach sañeña entatstatso ñeñt̃esoʼ atarr nanac sherbets. Eʼñe semorrentannaʼteñot̃ eʼñech acop̃a es sep̃annaʼtyena. C̈hocmuepaʼch saʼhuantannena ñerraʼm errot̃ penes poʼpsheñeñ, amachña seʼmoñeʼtatsche sam̃a. Añchaʼña eʼñech cohuen semorrentannaʼtuena allohuenes.
EPH 4:3 Añepaʼchña seʼnen att̃och sepat̃errtat soct̃ap̃ña allohuenes ñeñt̃ eʼñe atet̃ pat̃err cot̃apeʼchatenes Parets Puecamquëñ. Allochñapaʼ eʼñe separrocmateñot̃, eʼñech cohuen sentannena, amachña c̈ha poʼpoñ sentannaʼtueno.
EPH 4:4 T̃arroʼmar poʼñoc̈hpaʼ eʼñe yeparrocmatuen allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo ñam̃a ñeñt̃ara pat̃err Parets Puecamquëñ ñeñt̃ yechorraʼyenaya allohueney. Ñam̃a amaʼt paʼnameney shontey ñeñt̃ey oʼ c̈horeʼterrey Yompor t̃arraña eʼñe ñeñt̃ara yeyemteñot̃ yecuen allohueney ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor ñeñt̃chaʼ apaʼyesuerrey.
EPH 4:5 Poʼñoc̈hpaʼ eʼñe pat̃rra Yepartseshar Cristo ñam̃a ñeñt̃ara pat̃rra poct̃ap̃ña ñeñt̃ yameʼñaʼhuena allohueney, ñam̃a eʼñe allohueney att̃ecma yapataret̃ta eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo.
EPH 4:6 Ñam̃a eʼñe pat̃rra Parets ñeñt̃ Yeyomporer yep̃ohuen allohueney, ñeñt̃ara ñeñt̃ yaʼm̃chaʼtaret̃er yep̃ohuen allohueney. Ñam̃a ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yet̃orratyenaya paʼnamen allohueney ñam̃a ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yechorraʼyenaya yeyoc̈hro allohueney.
EPH 4:7 Ñam̃a Cristopaʼ apaʼyeney allohueney eʼñe poʼpoñeʼttsocma att̃och yet̃orraʼyesa Yomporecop eʼñe paʼnamenot̃. Puesheñaʼttsoypaʼ oʼch apaʼyesey errpont̃eʼ pocteʼ enten ña.
EPH 4:8 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaʼhuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten Cristocop: Allempo aʼterr pueʼntañopaʼ ahuanerran allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ att̃ot̃ña aʼmchechuahuerranet. Allempoñapaʼ eʼñe pocsheñeshot̃ shonteʼ es apaʼyesnerran acheñeneshaʼ.
EPH 4:9 Ñehua, all oten “aʼterr pueʼntaño.” Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ allempo ama aʼterraʼpaʼ ñapaʼ entot̃ asuaña, c̈hap amaʼt allohuanen patso oʼpono.
EPH 4:10 Ñeñt̃ara ñeñt̃ sohuatsa entot̃ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ aʼterrets amaʼt eʼñe allohuanen ento. Att̃ot̃ña eʼñe erracmañen epaʼhuena Cristo.
EPH 4:11 Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ oten ñoñets ñeñt̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ att̃o shonteʼ es apaʼyenan acheñeneshaʼ ñeñt̃paʼ añ oten ñeñt̃ att̃o ñapaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ es apaʼyeney att̃och yet̃orraʼyesa poʼpoñeʼttsocma ñocop. Patantarr acheñpaʼ atet̃ aparet̃tet oʼch t̃orrenet atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Yomporecop; poʼpotantaññapaʼ añchaʼ t̃orrenet oʼch aʼm̃teññañet Yompor poʼñoñ; poʼpotantaññapaʼ añchaʼ t̃orrenet oʼch serrpareʼtatoñet poʼñoñ acheñenesheshoʼmar; poʼpotantaññapaʼ añchaʼ t̃orrenet oʼch cohuam̃penan allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ yec̈hatenahuet Yompor poʼñoñ.
EPH 4:12 Att̃oña ahuamencat̃ p̃aʼyeney allochñapaʼ ñach poʼhuamencaro yet̃orraʼyesa poʼpoñeʼttsocma eʼñe puesheñaʼttsocmay ñeñt̃ey pueyochreshaʼ oʼ perrey Parets. Att̃ochña eʼñe cohuen yeyenpanneñot̃paʼ oʼch huomenc yep̃annaʼta yeyoc̈her Yomporecop allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo.
EPH 4:13 Att̃ochña eʼñe yeparrocmatuen eʼñe yameʼñeñot̃ Yompor Puechemer ñeñt̃ Cristo t̃arroʼmar allohueneypaʼ oʼch yeñotuerr ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor Puechemer. Att̃ochña oʼch eʼñe atet̃ yep̃ohuen yam̃a ora allpon ñeñt̃ cohuentetsa ñeñt̃ atet̃ pena Cristo ñeñt̃ yechorraʼyenaya. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha oʼch not, yapaʼ oʼ eʼñe yepoʼn Cristocop.
EPH 4:14 Ya t̃eʼpaʼ ama att̃eye ñerraʼm cheshaneshaʼ ñeñt̃ ama es eñotetso ñeñt̃ epuoyeʼ cot̃apeʼcheneʼ cohuen. Ñehua, atet̃ ñerraʼm cheshaneshaʼ t̃eʼpaʼ ñatoʼ poʼpoñchaʼ cot̃apeʼchyenet, ñatoʼ tsapat̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ cot̃apeʼchyeneterr poʼpoñ. Yapaʼc̈hoʼña atet̃ yepena yam̃a allempo ama yepoʼnenaʼ Cristocop. Yaña ñeñt̃ey ama epuoyeʼ yoct̃eñe Cristopaʼ amach errot̃enot̃ yeʼm̃ñocheña ya ashcañ att̃och ameʼñatya ña poct̃ap̃ña, at̃t̃och oʼch pantatey.
EPH 4:15 Yapaʼ añachña eʼñech pat̃rra yoct̃apeʼchen ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h alloch yequeshperra ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ. Eʼñech yemorrentannaʼteñot̃ es yep̃aʼyen. Att̃ochña eʼñe yep̃ohuen allohuen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Cristo. Att̃ochña yapaʼ eʼñech ora yoct̃apeʼchen eʼñe atet̃ cot̃apeʼchen Cristo. Ñeñt̃oʼmarña eshecchaʼña yeparrocmat epay Cristo, ñeñt̃ña Cristopaʼ yeyoc̈her yepeñ ñeñt̃ c̈hocma yoct̃apeʼchateneʼ cohuen Yomporecop.
EPH 4:16 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ pena yechets. Ñehua, yechetspaʼ amach errot̃enot̃ ellopaʼtetsteno. Amaʼt allemeñ meynaʼten yechets c̈hocma parrocmaten att̃o rremannenet eʼñe cohuen att̃oña yenpannenet. Ñam̃a yapaʼ yameʼñeñot̃ Cristo eʼñe poʼchets p̃ohueney allohueney amaʼt paʼnamen acheñrey. Att̃oña Cristopaʼ eʼñe parrocmatateney ñeñt̃oʼmarña eʼñe yemorrentannaʼteñot̃ oʼch yeyenpannena eʼñe cohuen. Att̃ochña alloʼnach yesen atontatnomueʼ ñeñt̃ atet̃ eñotateney Yompor oʼch yemorrentannerra allohueney.
EPH 4:17 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃ poʼñoc̈h sherbets Yepartsesharecop. Sapaʼ amach alloʼna atet̃ sep̃aʼyesneno ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyena ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe orrena amaʼt mameshapaʼ ama es sherbeno.
EPH 4:18 Ñetpaʼ ama c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ Cristo poct̃ap̃ña. Ñetpaʼ c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ atarr checmetoʼtsenet. T̃arroʼmar ñetpaʼ atarr echarrtenet pueyoc̈hret att̃och cot̃eret Yompor. Ñeñt̃oʼmarña amach enterreto correñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ t̃arroʼmar ama eñoteñeto Yompor.
EPH 4:19 Ñet poʼchñaret amaʼt mamesha oʼhuañchaʼ apencoc̈hen eñchet. Ñetñapaʼ eʼñech pocsheñeshaʼ pomuenet poʼchets att̃ochña eʼñe ñeñt̃a yom̃aʼyenet ñeñt̃ paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ ama ap̃apahuoyaye amaʼt mamesha.
EPH 4:20 T̃arraña sapaʼ amaña att̃eyeʼ seyc̈heno. Sapaʼ añña seyc̈hen ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Cristo.
EPH 4:21 T̃arroʼmar napaʼ neñotenes sapaʼ oʼ seʼm̃ñoterrñañ Cristo poʼñoñ allempo yeyc̈hatas ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h att̃och yeyemtera Jesús.
EPH 4:22 Sa ahuat̃paʼ att̃a soct̃apeʼchatseʼtyeseʼt̃ t̃eʼña ñeñt̃paʼ oʼch saʼypoʼñam̃per. Sapaʼ ñeñt̃aña atarr seshcareʼtayeʼt̃ att̃oña añach eʼñe semnatseʼtyeseʼt̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye amaʼt mamesha.
EPH 4:23 T̃eʼña sapaʼ añepaʼchña setserrataterreʼ Yompor eʼñe ora ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchyen seyoc̈hro.
EPH 4:24 Añepaʼchña chorraterrsa Yompor ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ cohuen eʼñe etserra. Ñeñt̃paʼ att̃ochña etserrataterrnas Yompor soct̃ap̃ña eʼñe atet̃ cot̃apeʼchen ña. Allochñapaʼ att̃och eʼñe pocteʼ es sep̃aʼyen arr patsro ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen enten Parets.
EPH 4:25 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa socop amach alloʼna seshcareʼtannaʼtyesneno. Eʼñe puesheñaʼttsos errot̃en sotannena, eʼñepaʼch poʼñoc̈h saʼpoctaten señoñ samoʼtseshacop. T̃arroʼmar eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo eʼñe yeparrocmatuen.
EPH 4:26 Ñam̃a ñerraʼm esempo saʼtsrreʼmapaʼ amach alla señotatoñaʼ oʼch sorrtat ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñam̃a c̈hocmach semac̈haʼnerr eʼñe mamecma amachña ñeñt̃aña sellap̃sateno.
EPH 4:27 Allochñapaʼ att̃och amach yemnatatsche oneñet̃ oʼch atarr topateney, t̃arroʼmar yocop ama pocteyaye oʼch yemnach oneñet̃ oʼch atarr ahuamencat̃ peney.
EPH 4:28 Ñam̃a ñerraʼm eseshas etetspaʼ añ poctetsa t̃eʼñapaʼ amach alloʼna setyesatsetneno. Ñeñt̃ acheñerpaʼ taruasepaʼña eʼñe ña potot̃. Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ poʼtaruas p̃aʼpaʼ ñeñt̃ taruaspaʼ eʼñe cohuen ama apencoc̈henayaye. Allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ echenan shonteʼ att̃och apaʼyesan ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa.
EPH 4:29 Amach yeñosatseʼtyesatsto ñeñt̃ ama cohuenayaye amaʼt mamesha. Añchaʼña yeñosyen ñeñt̃ eʼñe cohuen entuen allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ yenpueneʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotets. Att̃ochña ñetpaʼ oʼch huomenc pet pueyoc̈her Yomporecop.
EPH 4:30 Att̃ochña amach c̈ha yellcateññañe Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ yec̈hetsa yeyoc̈hro ñeñt̃ara ñeñt̃ Puecamquëñ pen ñeñt̃ atarr cohuen Parets. T̃arroʼmar puechorreñot̃ey ya, Parets Puecamquëñ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña yeñotateneʼ yapaʼ puechemer peney Yompor t̃ayot̃eñ ñam̃a esempohuañenchaʼ allempoch yaʼqueshp̃ataret̃terra.
EPH 4:31 Amach atsrreʼmoc̈hen sentannaʼtatsto amaʼt seyoc̈hra. Allochñapaʼ att̃och amach c̈ha saʼtsrreʼmareʼtatanneno, att̃ochña amach secheʼc̈hameʼtanneno. Ñam̃a amach sesasareʼtannaʼtatsto. Amaʼt mameshapaʼ amach seʼmoñeʼtannaʼtatsto.
EPH 4:32 Añchaʼña eʼñech cohuen yentannena ñam̃a eʼñech cohuen yemuerannena. Ñam̃a añña poctetsa c̈hocmach yep̃retnannena att̃o Yomporpaʼ oʼ peretnerrey yam̃a. Ñeñt̃paʼ añot̃ peretnerrey att̃o rroma Puechemer Cristo yocop.
EPH 5:1 Yomporpaʼ atarr morrentenya, att̃oña eʼñe puechemer peney. Ñeñt̃oʼmarña yocoppaʼc̈hoʼña añ poctetsa oʼch yorrtateññañ ñeñt̃ atet̃ cohuenareʼ es p̃aʼyen ña ñeñt̃ Yeyomporer yepen.
EPH 5:2 Elloña Cristopaʼ atarr morrentenya. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteʼ eñch att̃oña poma ñañeña att̃o rroma yocop atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ allempo muetseteʼt̃ carrnero Yomporecop. Ñeñt̃ña eʼñe cohuen enteʼt̃ Yompor eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allo atarr eñmosat̃tam̃p̃sacheteʼt̃ ahuat̃ ña. Att̃o atarr morrentya Cristo, yocoppaʼc̈hoʼña añ poctetsa eʼñech cohuen yemorrentannaʼtuena.
EPH 5:3 Ñam̃a amach yep̃aʼyesatsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. Amaʼt parrocha amach yechtatsche ñeñt̃ ama yet̃aporeyaye, ñam̃a coyaneshaʼpaʼ amach agapatstano ñeñt̃ ama puerrollareyaye. Ñam̃a amaʼt mameshapaʼ amach yep̃atsto ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañetyets ñam̃a ama es ayeʼchapretannaʼtpahuo. Ñeñt̃ atet̃ poctetsa allohuenacpay ñeñt̃ey pueyochreshaʼ oʼ perrey Parets. Allochñapaʼ amaʼt parrochapaʼ amach errot̃enot̃ otyetoʼ yapaʼ att̃o yepena.
EPH 5:4 Ñam̃a serrpareʼtatseʼteñets sosyaʼtsañ ñeñt̃ ama aserrpareʼtpahuoyaye ñeñt̃oʼmarña yapaʼ amach atet̃ yep̃atsto amaʼt mamesha. Ñam̃a otatseʼteñets ñeñt̃paʼ ama sherbeno Yomporecop ñeñt̃oʼmarña yapaʼ amach atet̃ yep̃atsto. Ñam̃a allocchameʼtanneñets ñeñt̃ ama ayellsheñeʼchpahuoyaye allo, ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach atet̃ yep̃atsto. Añchaʼña yapaʼ Yomporepaʼchña yeparasyosoʼten.
EPH 5:5 Sapaʼ señoteñ ñeñt̃ cañoreshaʼtetspaʼ amach es oʼpaterroña Yomporesho amaʼt eʼñe esempaña allchaʼ am̃chaʼtaret̃terra Cristo epuet Pompor. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ eñoteneʼ paʼnamen sosyaʼtsañ, ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach es oʼpatataret̃terrtsoña all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ atarr es yeʼchapretetsa añña poʼyomporer pen ñeñt̃ atarr es yeʼchatseʼtateneʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼc̈hoʼña amach es oʼpatateñoña Yompor all am̃chaʼtaret̃tena.
EPH 5:6 Amach seʼm̃ñotatsche acheñ ñeñt̃ mueneneʼ oʼch shecareʼtas oʼch otas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃atseʼta sam̃a ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ Yomporecop. T̃arraña napaʼ oʼch notas, ñeñt̃paʼ ama poʼñoc̈hoyaye, t̃arroʼmar Yomporpaʼ c̈hocmach coñchatuerran allohuen ñeñt̃ atet̃ at̃pareʼtetsa, ñeñt̃paʼ oʼ eʼñe notuanmas.
EPH 5:7 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, sapaʼ amach socshapretatstaneto ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet.
EPH 5:8 Ñehua, sapaʼ ahuat̃paʼ poʼñoc̈h eʼñe atet̃ socshapretatseʼtyeseʼt̃ allempo sapaʼ checmeta socrraʼyeseʼt̃. T̃arraña t̃eʼ eʼñe seyemteñot̃ Yepartseshar oʼ c̈hapatonas seyoc̈hro ñeñt̃ cohuen enten ña. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ socoppaʼ añ poctetsa oʼch sorrtateññañ ñeñt̃ cohuen enten ña, att̃o sapaʼ oʼ socrrerra puetaro.
EPH 5:9 Ñehua, ñerraʼm puetaroch yocrrena, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ yorrtatyen. Eʼñech cohuenacma es yep̃annaʼtyena ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor ñam̃a ñeñt̃paʼ ama shequëñtsoyaye amaʼt mamesha.
EPH 5:10 Ñam̃a socoppaʼ añ poctetsa oʼch semaʼyoc̈hra eñotnomueʼ ñeñt̃chaʼ atarr cohuen entapretenes Yepartseshar.
EPH 5:11 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr, amach socshapretatsche ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet, ñeñt̃paʼ ama es sherbeno amaʼt eʼñe mamesha. T̃arroʼmar ñetpaʼ checmeta correnet. Sapaʼ añchaʼña sorrtatyen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ allochñapaʼ att̃och eñochet ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet ñet, ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. Ñeñt̃paʼ ñatoʼ yapaʼ oʼch yot, yapaʼ oʼ yaʼpuetarsam̃p̃sanet ñet ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet checmeto.
EPH 5:12 Ñehua, sapaʼ señoteñ ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet aʼnahua. Ñerraʼm yaʼmet̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼ atarr apencoc̈hen.
EPH 5:13 Ñam̃a ñerraʼm yaʼpuetarsam̃p̃sanet ñet ñeñt̃ p̃atseʼtyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye, att̃oña ñetpaʼ oʼch c̈hapanet pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ penet ñetpaʼ poʼñoc̈h ama cohuenayaye.
EPH 5:14 Ñeñt̃oʼmarña socoppaʼ atet̃ ac̈hotenes añ ñoñets: P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ atet̃ p̃atseʼtyetsa eʼñe att̃ep̃ ñerraʼm c̈ha atarr rroma pemuen. T̃eʼñapaʼ oʼch peʼmanerra oʼch petanterra att̃o rroma pemuen. Cristopaʼ ñach p̃aʼpuetarsam̃perreʼ.
EPH 5:15 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: Señota eʼñe errot̃ent̃eʼ sep̃aʼyen, ñatoʼ cohuent̃eʼ ñatoʼ amat̃eʼ cohuenayaye. Amach atet̃ sep̃atsto atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ama es eñotetso. Añchaʼña atet̃ sep̃aʼyes atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ atarr es eñotets ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop.
EPH 5:16 T̃eʼpaʼ arosña att̃a es puec̈hatstatsa c̈hochña yet̃orra Yomporecop t̃arroʼmar t̃eʼ acheñeneshaʼ atarr sosey yec̈hcatyenet arr patsro.
EPH 5:17 Ñeñt̃oʼmarña notenes amach att̃a es sepc̈hatsto ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ ama es eñotetso. Sapaʼ añchaʼña oʼch señotoñ ñeñt̃ atet̃ muenen Yepartseshar ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a ñeñt̃ cohuen enten ña.
EPH 5:18 Ñam̃a oʼch notas, amach seposaʼtatsto; ñeñt̃paʼ c̈hach cot̃apeʼchatenes sosyaʼtsañec̈hno att̃och aʼpuerrataterres. Amach seposaʼtatsto, añepaʼchña sechorrenaya ñeñt̃chaʼ socshateneʼ ñeñt̃ara Parets Puecamquëñ.
EPH 5:19 Añepaʼchña eʼñe socshapretannena ñeñt̃ atet̃ sac̈hoteñ Yepartseshar. Eʼñepaʼchña socsheñeshaʼ seyoc̈hrocmañen semorrechena allo yaʼyeʼchoc̈htateññañ Parets, ñam̃a allohuen morreñtsoc̈hno ñeñt̃ Partsocop.
EPH 5:20 Eʼñe yeyerpueñot̃ Yepartseshar Jesucristo c̈hocmuepaʼch yeparasyosoʼteññañ Pompor allohuenacop paʼnamenacop.
EPH 5:21 Eʼñe semorrenteñot̃ Cristopaʼ eʼñepaʼchña cohuen sameʼñannena. Att̃ochña yecohuentateññañ Cristo.
EPH 5:22 Ñeñt̃es arrollaret̃es oʼch notas, añ pocteʼ serrollarpaʼ ñachña eʼñe sameʼñena atet̃ yepeñ ñam̃a Yepartseshar Cristopaʼ ñachña eʼñe sameʼñena.
EPH 5:23 T̃arroʼmar serrollarpaʼ añ poctetsa atet̃chaʼ senteñ ñerraʼmrrat̃eʼ samoʼmteʼ sepeñ. Att̃ecma yepena yam̃a allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsa, añ Yamoʼmteʼ yepen Cristo ñeñt̃ yecuam̃peneʼ. T̃arroʼmar ñapaʼ oʼ aʼqueshp̃aterrey ñeñt̃ey oʼ poʼchets perrey.
EPH 5:24 Ñeñt̃oʼmar añ pocteʼ serrollarpaʼ ñach pomnaren sepeneʼ allohuenacop, att̃ecmay yam̃a ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ añchaʼ pomnaren yepeneʼ Cristo.
EPH 5:25 T̃eʼpaʼ oʼch notas sam̃a ñeñt̃es at̃aporet̃es, añ poctetsa eʼñech cohuen semorreñcha set̃apor. Oʼch semuerya nanac atet̃ peney Cristo atarr muerenya yam̃a ñeñt̃ey ameʼñenaya ña. Ñeñt̃oʼmarña puemorrenteñot̃ey ya ñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch oʼch rroma yocop.
EPH 5:26 Allochñapaʼ att̃ochña eʼñe eʼshohuerrnay allohuen yoʼchñar oʼch aʼcohuentaterrey Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ tomaʼntena allempo yapataret̃terra Yomporecop. Ñam̃a poʼñoñpaʼ ñeñt̃ña eʼñe yaʼcohuentaterreʼ.
EPH 5:27 Allempoña oʼ yaʼcohuentataret̃terrapaʼ ñapaʼ mueneñ oʼch aguërrey allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña. Ñam̃a ya att̃o oʼ yaʼcohuentataret̃terrapaʼ amach alla eñalleterreʼt̃e amaʼt mamesha ñeñt̃chaʼ yaʼsosyaterrayerr. Amach alla enterryeʼt̃e att̃o ama cohuenayeʼ yorrteno amaʼt errot̃ena. Eʼñechña yaʼcohuentataret̃terra Partsocop.
EPH 5:28 Poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃es at̃aporet̃espaʼ añ poctetsa socop eʼñepaʼch cohuen semuerya set̃apor eʼñe atet̃ atarr semorrentena sañeña. T̃arroʼmar ñerraʼm atarr yemorrenteña yet̃apor yaʼnaña atarr morrentetsa, t̃arroʼmar yet̃aporpaʼ ñeñt̃ara yechets yepen.
EPH 5:29 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃eya ama yetsenaʼtenoña eʼñe ya yechets. C̈hochña eʼñe cohuen yerren eshecchaʼ eʼñe huomencnaʼntateney. Eʼñech cohuen yecuen eʼñe ya yechets. Att̃ecma peney ñam̃a Cristo atarrchaʼ cohuam̃peney ya allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña.
EPH 5:30 T̃arroʼmar ñapaʼ ña eʼñe poʼñoc̈h poʼchets p̃ohueney ya. Paʼnamenot̃ poʼchets p̃aʼyeney allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña.
EPH 5:31 Ñehua, Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempo yesnaʼta amapaʼ coyaneshaʼpaʼ oʼch echan puerrollar, añ pocteʼ oʼhuañchaʼ tama yeyemteña yachor ñam̃a yompor. Allochñapaʼ att̃och eʼñe yeparrocmaten epay yet̃apor. Att̃oña eʼñe epsheñoʼmareypaʼ eʼñech pat̃rra yechets yepen.”
EPH 5:32 Ñeñt̃paʼ ahuat̃ot̃eñ ama eñotpahuoyaye ñeñt̃ tomaʼntatenya añ cot̃ap̃ñats. T̃arraña t̃eʼpaʼ napaʼ noten añ yetmaʼntenaya ñeñt̃ atarr cohuen ñeñt̃ att̃o eʼñe yeparrocmaten epay Cristo allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña, ñeñt̃ara ñeñt̃ poʼchets yepeneʼ allohueney.
EPH 5:33 Ñeñt̃oʼmarña oʼch alla noterrserr, eʼñe puesheñaʼttsospaʼ eʼñepaʼch cohuen semuerya set̃apor atet̃ atarr semorrentena eʼñe sañeña. Ñam̃a ñeñt̃es coyaneshaspaʼ oʼch notas, añ poctetsa ñam̃a socop semorrenteñot̃paʼ sameʼñyach serrollar, ñam̃a eʼñech cohuen senteñ.
EPH 6:1 T̃eʼ cheshaneshachaʼ oʼch notas ñeñt̃ poctetsa socop ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Eʼñe sameʼñeñot̃ Yepartseshar Cristo c̈hocmuepaʼch eʼñe cohuen sameʼñeña sompor ñam̃a sachor, t̃arroʼmar ñeñt̃ poctetsa socop.
EPH 6:2 “Ñam̃a eʼñe semorrenteñot̃ somporpaʼ c̈hocmuepaʼch sem̃chaʼnaʼch ñam̃a sachor” t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ñeñt̃ eʼñe ñanom atet̃ ot Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ yepeñ yamoʼmteʼ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen aʼnatenya Yompor.
EPH 6:3 “Att̃och paʼnateñot̃es eʼñe cohuenpaʼ atomatchaʼ socrrena arr patsro.”
EPH 6:4 T̃eʼpaʼ oʼch notas sam̃a ñeñt̃es pamoʼmteʼ pen cheshaneshaʼ, seʼmoñeʼteñot̃paʼ amach saʼtsrreʼmareʼtatatsche sacñet̃arneshaʼ. Eʼñechña añet̃ollot̃eñ eʼñe secuam̃peñot̃ cohuenpaʼ oʼch seyc̈hatyenanet eʼñe cohuen att̃och ñetpaʼc̈hoʼña oʼch ameʼñeret ñamet Yepartseshar Cristo. Ñam̃a amach semnatatstaneto oʼch att̃a atarr at̃pareʼtaset.
EPH 6:5 T̃eʼpaʼ oʼch notas sam̃a ñeñt̃es ataruasataret̃es ñeñt̃ poctetsa socop. C̈hocmach sameʼñya ñeñt̃ setaruasateneʼ arr patsro. Amaʼt erraʼtsena apuenset ñeñt̃chaʼ setaruas sep̃aʼ eʼñechña sem̃chaʼnaʼteñot̃ setaruasen eʼñe cohuen seyoc̈hrocmañen. Amaʼt acheñecpa setaruasenpaʼ atet̃chaʼ setaruasen ñerraʼmrrat̃eʼ Cristocop setaruasen.
EPH 6:6 Amachña eʼñe puecuam̃peñot̃esa semaʼyoreʼteno taruasats att̃och eʼñe cohuen socshach sepatronar att̃och eʼñe pocteʼ entenes. Añchaʼña amaʼt acheñecpa setaruasenpaʼ eʼñechña atet̃ sesherbeñ cohuen ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo sesherben. Eʼñechña seyoc̈hrocmañen sepena cohuen ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor.
EPH 6:7 Eʼñe semneññot̃paʼ eʼñech cohuen socsheñeshocmañen setaruasen t̃arroʼmar ama ñapt̃a acheñecop setaruaseno, Yomporecpaʼnaña setaruasen.
EPH 6:8 T̃eʼ sapaʼ eʼñe señoteñ amaʼt erraʼtsent̃eʼ cohuen es yep̃aʼyen, Yepartsesharñapaʼ c̈hocmach alla aphuerrey eʼñe puesheñaʼttsoy ñeñt̃chaʼ atarr cohuen yocshaterreʼ amaʼt añ acheñer ñeñt̃ ataruasataret̃ amapaʼ añ acheñer ñeñt̃ eʼñe cohuenoʼtsen, att̃ecmach apaʼyesuerranet ñeñt̃chaʼ atarr cohuen coshaterrahuet ñet.
EPH 6:9 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃es taruasatets. Sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sepoñ saʼtaruasañer ñeñt̃ atet̃ poctetsa, amachña c̈ha sechemamaʼtyenaneto. Señochepaʼch sapaʼc̈hoʼña sechen Samoʼmteʼ Cristo ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Ñeñt̃ara ñeñt̃ Pamoʼmteʼ pen allohuen saʼtaruasañreneshaʼ. Ñam̃a ñapaʼ ama puesheñaʼttsa morrenteno.
EPH 6:10 Allohuanen arr necartot̃ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, ahuamencat̃epaʼch p̃as Yepartseshar t̃arroʼmar ñapaʼ ña atarr ahuamencat̃tetsa.
EPH 6:11 Ñeñt̃oʼmarña añ poctetsa yocop oʼch yaguërrñañ ora allpon ñeñt̃ apueney Yompor allochñapaʼ ñeñt̃chaʼña yemoñenaya att̃och amach alla aʼpuerrataterrye oneñet̃. T̃arroʼmar yeñoteñ oneñet̃paʼ c̈hocma eʼnenan att̃och shecareʼteney.
EPH 6:12 T̃arroʼmar poʼñoc̈hpaʼ ama acheñeyeʼ yec̃llareno ñeñt̃ entpoʼ poʼchets. Yapaʼ añña yec̃llaren oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ ama errot̃ ap̃apahuo eʼñe ya yotot̃ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama entpahuoyaye poʼchets errot̃ent̃eʼña. T̃arraña ñeñt̃paʼ atarr am̃chaʼnoc̈hetyena ñam̃a atarr ahuamencat̃ec̈hno. Att̃oña pomnaren penan allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ p̃atseʼtyeneʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye ñeñt̃ checmetoʼtsena. Ñeñt̃ara oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayeʼ yec̈hcatetso ñeñt̃ erracmañen am̃chaʼnoc̈hetyetsa entot̃.
EPH 6:13 Ñeñt̃oʼmarña notenes, oʼch saguërrñañ allohuen allpon ora ñeñt̃ apueney Yompor allochñapaʼ ñeñt̃chaʼña allo yemoñena att̃och amach alla aʼpuerrataterrye oneñet̃ ñerraʼm esempo atarr nanac topateney. T̃arraña amaʼt allempo paʼnamenot̃ atarr topateney yañapaʼ amach errot̃enot̃ aʼpuerrataterrye.
EPH 6:14 T̃eʼpaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ apueney Yompor ñeñt̃ña yemoñenaya att̃och ama aʼpuerrataterrye oneñet̃ allempo topateney. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ paʼnamen chorraʼyena solltarneshaʼ allempo quellarenet. Ñeñt̃ ñanom ñeñt̃paʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼnoc̈h ama shequëñtsoyaye amaʼt mamesha. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ eʼñech yeñmañeshaʼ es yep̃aʼyen, amach yeshcareʼtannaʼtyesatsto. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña yechanar yepen ñeñt̃chaʼ ahuamencat̃ yepeʼ atet̃ ñerraʼm solltar apueñet chanarets alloch chanena ñeñt̃ quellaraten. Elloñapaʼ eʼñepaʼch cohuen es yep̃annaʼtyesnoma ñeñt̃ atet̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena asrom atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ chorrena solltar ñeñt̃ aʼnateneʼ puesomap allempo quellarena.
EPH 6:15 T̃eʼñapaʼ oʼch seʼshpoʼcha eʼñe socsheñeshaʼ oʼch ahues allchaʼ seserrpareʼtyenaʼ att̃o Yomporpaʼ oʼ amoʼtsterrya att̃ochña eʼñe cohuen aʼqueshp̃aterrey. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ pena solltar oʼch nan poʼsapatpaʼ oʼch ahuoʼ allchaʼ quellarosa.
EPH 6:16 Elloña ñeñt̃ nanac sherbets ñeñt̃paʼ añ, c̈hocmuepaʼch eʼñe cohuen yeyemteña Yompor ñeñt̃ atet̃ oteney. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena solltar pueʼscudo allo aʼnatena allochñapaʼ att̃och ama etaret̃teneto. Ñehua, att̃o huomenc topateney oneñet̃ ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ c̈ho sanapecheney poʼchopap̃o ñeñt̃ huoretnets. T̃arraña ya eʼñe yeyemteñot̃ Yompor ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña yeʼscudo yepen ñeñt̃chaʼ c̈hocma emayeneʼ oneñet̃ poʼchopap̃ ñeñt̃ huoretnets allo sanapecheney.
EPH 6:17 Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ t̃eʼpaʼ oʼ aʼqueshp̃aterrey, ñeñt̃ña yemoñenaya. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ pena solltar oʼch naʼnman asret poño att̃och ama ettoʼcheto. Ñam̃a oʼch yerrmoñ Yompor poʼñoñ yeyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ eñotateney ña Puecamquëñot̃; ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña yepanmet yepen alloña yec̃llareñña oneñet̃.
EPH 6:18 Ñam̃a sapaʼ c̈hocmuepaʼch semaʼyochena amaʼt errot̃enoʼtsensa. Añchaʼña seyenpueneʼ Parets Puecamquëñ. Allochñapaʼ att̃ochña c̈hocma semaʼyoc̈hrena maʼyochatsa. Oʼch senam̃ Yompor ora allpon ñeñt̃ sepalltena, ñam̃a c̈hocmuepaʼchña eʼñe semaʼyocham̃pesueña allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets.
EPH 6:19 Napaʼc̈hoʼña c̈hocmuepaʼchña semaʼyocham̃penna. Oʼch senamon Yompor nocop allochñapaʼ ñachña neʼñorateneʼ att̃och amach nem̃chaʼnañot̃a neserrpareʼteññañe poʼñoñ. Allochñapaʼ att̃ochña neñotatyesanet cohuen ñoñets ñeñt̃ alloch eʼñe yequeshp̃aʼhuerra allohueney; ñeñt̃paʼ ama eñotpahuoyaye, amaʼt ahuat̃ot̃eñ.
EPH 6:20 Napaʼ allsensaret̃en ñeñt̃en eñosyets eʼñe cohuen Yomporecop. Eʼñe neñosyeñot̃ Yomporecop ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yottam̃pennet. Ñeñt̃oʼmarña nemneñ oʼch semaʼyocham̃penna att̃och amach nem̃chaʼnañot̃a neserrpareʼteno ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets alloch yequeshp̃aʼhuerra. Att̃ochña eʼñe nocsheñeshocmañen neserrpareʼten t̃arroʼmar ñeñt̃ eʼñe cohuen atet̃ poctetsa nocop.
EPH 6:21 T̃eʼñapaʼ oʼch notas, oʼch nemñonas masheñ Tíquico ñeñt̃ atarr nemorrentena. Ñapaʼc̈hoʼña c̈hocma atarr cohuen t̃orrena Yepartsesharecop. Ñapaʼ ñeñt̃oʼmarña oʼ nemñe sesho allochñapaʼ ñach señotatuerreʼ ñeñt̃ atet̃ yepena ya arr. Att̃ochña atarr coshatuerres seyoc̈hro.
EPH 6:23 T̃eʼña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ, Yomporepaʼchña semorrentannaʼtataya eʼñe sameʼñeñot̃, ñeñt̃ara Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ seyoc̈hro.
EPH 6:24 Ñam̃a ñetepaʼchña eʼñe saʼnatenaya allohuenes ñeñt̃es eʼñe cohuen morrentenaya Yepartseshar Jesucristo. Ñeñt̃ att̃o semorrenteñapaʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt eʼñe ahuat̃a. Ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
PHI 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes oʼ pueyochreshaʼ perres Parets eʼñe separrocmateñot̃ Cristo Jesús all anetso Filiposo, amaʼt ñam̃a saʼm̃chaʼtaret̃erneshohuen ñam̃a ñeñt̃es diáconoc̈hnos ñeñt̃es sherbets all puerahuo. Na Pablon epan masheñ Timoteo ñeñt̃en sequellquëneʼña añ carta.
PHI 1:2 T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa, napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ nanac Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
PHI 1:3 T̃eʼpaʼ oʼch notas, allempo nemaʼyocheña Yompor ñeñt̃ neyemtena na, neyerpueñot̃espaʼ c̈hocma nocshensa Yomporeshot̃. Ñeñt̃oʼmarña allempo es nenamuennas Yomporpaʼ c̈hocma nocshensa Yomporeshot̃ allohuenes.
PHI 1:5 T̃arroʼmar allempot̃eñ saguër Cristopaʼ sapaʼ alloʼnaʼt sesen ameʼñatsa t̃emeʼttsen. Eʼñe sameʼñeñot̃paʼ att̃oña sellcapretna att̃och errot̃enot̃paʼ oʼt̃eʼ epaʼhuerra erracmañen añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra.
PHI 1:6 Ñam̃a napaʼ neñotenes att̃o Yomporpaʼ oʼ ameʼñatasa ahuaña, t̃eʼñapaʼ ñepaʼchña alloʼna ahuamencat̃ sep̃aʼnmueʼ eʼñe ñocop, t̃ayot̃eñ amaʼt esempohuañenchaʼ huerra Jesucristo pueʼntañot̃.
PHI 1:7 Ñeñt̃ atet̃ nentapretenespaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ t̃arroʼmar atarr nemorrentensa eʼñe neyoc̈hrocmañen. Ñeñt̃oʼmarña yellcannaʼteñot̃paʼ yeñoteñ Yompor eʼñe puemuereñot̃paʼ amach aʼypoʼñerrno na amaʼt ñam̃a sa. Atet̃ napaʼ amaʼt cárceloʼtsenen Yompor puemuereñot̃enpaʼ amach aʼypoʼñerrno. Ñam̃a ñerraʼm allempo achm̃areʼtenet añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra, att̃o napaʼ nemoñena añ cohuen ñoñets, Yompor puemuereñot̃enpaʼ c̈hocma ahuamencat̃ penen. Ñam̃a allempo nameʼñateña acheñeneshaʼ añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra, Yompor puemuereñot̃paʼ c̈hocma ahuamencat̃ penen.
PHI 1:8 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ Yomporpaʼ eñotenen poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ nanac neyerpuensa. Eʼñe atet̃ nanac nemorrentensa ñerraʼm atet̃ morrentenya Jesucristo eʼñe cohuen.
PHI 1:9 Atet̃ nenamuennas Yompor socoppaʼ atet̃ noten, alloʼnepaʼch sesen morrentannaʼtnomtsa nanac ñam̃a alloʼnepaʼch sesen eñotnomueʼ ñeñt̃ nanac sherbets yamoʼtseshacop. Allochñapaʼ att̃och c̈hocma yorrtaten yemorrenteña eʼñe poʼñoc̈h.
PHI 1:10 Att̃ochña señoch erraʼtsent̃eʼña nanac cohuen sherbets Yomporecop. Allochñapaʼ eʼñe señoteñot̃paʼ añepaʼchña atet̃ sep̃aʼyen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ. Allochñapaʼ amach c̈ha saʼyohuaret̃terro ñerraʼm esempohuañenchaʼ huerra Cristo.
PHI 1:11 Ora atet̃ nenamuennas Yompor socoppaʼ atet̃ noten, eʼñe sameʼñeñot̃ Jesucristo poctacmapaʼ añepaʼchña cohuen atet̃ sep̃aʼyen ñeñt̃ nanac sherbets Yomporecop. Ñerraʼm atet̃ yepenapaʼ att̃ochña eʼñe cohuen yaʼcshapretaret̃tena Yompor poʼcohuenña.
PHI 1:12 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch neñotatas, amaʼt att̃o ayottam̃p̃saret̃en cárcelo ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och oʼch epatareʼtenan cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Elloña eʼñe att̃ot̃paʼ alloʼnach sen epaʼhuatsa Yompor poʼñoñ.
PHI 1:13 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ allohuen guardianeshaʼ ñeñt̃ cohuam̃peneʼ am̃chaʼtaret̃epoʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ eʼñe eñotuanet att̃o ayottam̃p̃saret̃en cárcelopaʼ añot̃ña eʼñe nameʼñeñot̃ Cristo atet̃ pennet. Ñam̃a amaʼt paʼnamen acheñeneshaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eñotuanet ñeñt̃ecop nemueroc̈htena.
PHI 1:14 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ shonteʼ masheñneshaʼ eʼñe alloʼna senet yemuetnomuet Yepartseshar Cristo poctacma, t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ entennet eʼñe nameʼñeñot̃a Cristo nemueroc̈htena cárcelo. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼc̈hoʼña oʼhuañ mechaʼnaʼtet serrpareʼtet Yompor poʼñoñ.
PHI 1:15 Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ eñall puesheñaʼtets t̃arrecpach serrpareʼtenet Cristo eʼñe pueʼmatareʼteñot̃etan na. T̃arraña poʼpsheññec̈hnopaʼ eʼñech pocsheñeshocmañen aʼpot̃eññañet Yompor poʼñoñ.
PHI 1:16 Añpaʼ eʼñe puemorrenteñot̃etan atet̃ penet t̃arroʼmar ñetpaʼ eñotennet napaʼ anaret̃en att̃o nach moñenaya añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra ñerraʼm esempo achm̃areʼteñet. T̃arraña ñeñt̃ña serrpareʼteneʼ Cristo poʼñoñ eʼñe ñocpuetapaʼ amach pueñmañeshacmayeʼ serrpareʼteneto. Ñetpaʼ c̈hat̃eʼ otenapuetañ alloʼnach atsrreʼmoc̈hen entatnennet amaʼt cárceloʼtsenen.
PHI 1:18 Ñehua, amaʼt atet̃paʼ nocoppaʼ eʼñe pocteʼ. Amaʼt errot̃eno serrpareʼtenet cohuen ñoñets Cristocop, nocoppaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ. T̃arroʼmar amaʼt pueshquëñmeʼchatsa serrpareʼtenet Cristo, amaʼt ñam̃a pueñmañeshot̃chaʼ serrpareʼtenetpaʼ napaʼ ñeñt̃chaʼña nanac nocshateneʼ. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ c̈hocmach nocshena t̃arroʼmar napaʼ neñotenes sapaʼ c̈hocma semaʼyocham̃penna ñam̃a neñotena Jesucristo Puecamquëñpaʼ ñeñt̃ña ahuamencat̃ nepeneʼ. Ñeñt̃oʼmarña neñoteñ añ mueroc̈hteñets tsapat̃onet̃paʼ aʼpoctataret̃chaʼ eʼñe cohuen nocop.
PHI 1:20 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe nocsheñeshaʼ necueñ t̃arroʼmar neñoteñ amach apencataret̃eno amaʼt mamesha. Ñam̃a amach nem̃chaʼnañot̃ayaya neʼñoreno eʼñe cohuen Cristocop. Att̃ochña napaʼ acshapretpoʼ entapretennet Cristo, amaʼt napaʼ errot̃enoʼtsenenchaʼ amaʼt ñerraʼm nerroma amapaʼ ñerraʼm ora nocrrenmeñ. Atet̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ t̃eʼpaʼc̈hoʼña att̃ecmuepaʼch pena.
PHI 1:21 T̃arroʼmar napaʼ allpon nocrrena arr patsropaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe ora Cristocop. Ñam̃a amaʼt c̈ho nerromapaʼ ñeñt̃paʼ elloña nanac cohuen nocop.
PHI 1:22 Ñam̃a ñerraʼm allempo nocrrenmeñpaʼ t̃orrenayanach Yompor poʼtaruas t̃arroʼmar att̃ot̃chaʼña alloʼnach nesherb̃atneññañ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃chaʼ nanac nemnaʼ t̃eʼpaʼ ama neñoteñe erraʼtsent̃eʼña ñeñt̃ nanac sherbets, ñatoʼ oʼch nerroma t̃ayecma amapaʼ ñatoʼ corretsanach.
PHI 1:23 Ñeñt̃ nanac t̃orrapoʼ nenten oʼch notas ñeñt̃ atarr cohuen nenten, ñatoʼ oʼch nerroma amapaʼ corretsanach. Napaʼ nemneñeñ oʼhuañchaʼ nocrra añe patsro allochñapaʼ oʼch nec̈hap t̃ecma Cristesho, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ elloña nanac cohuen nocop.
PHI 1:24 T̃arraña ñerraʼm amach nerromopaʼ ñeñt̃chaʼña nanac sherb̃ats socop.
PHI 1:25 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñoteñ amach nerromo, amach nesaʼnerrso, allochñapaʼ alloʼnach nesen seyc̈hatnomueʼ allohuenes att̃o ñerraʼm alloʼna yesen yemtaya Cristopaʼ c̈hocmachña yocshena.
PHI 1:26 Allochñapaʼ ñerraʼm esempo nec̈herr seshopaʼ allempochña alla neñotaterrserr nanac, att̃och alloʼna sesen nanacocmañen coshaya Cristo.
PHI 1:27 T̃eʼpaʼ añach notas, c̈hocmuepaʼch socrra eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ yorrtaten ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo poʼñoñ. Allochñapaʼ ñerraʼm machayot̃a nab̃cherrsaʼ amapaʼ ñerraʼm amaʼtchaʼ ama yab̃channerropaʼ eʼñepaʼchña cohuen neʼmareʼtenes att̃o eʼñe huomenc sepen seyoc̈her att̃och eʼñe pat̃rra soct̃apeʼchen. Ñam̃a oʼch neʼmareʼtas att̃o sapaʼ semaʼyoc̈hrena allohuenes parro att̃och semoñena añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra.
PHI 1:28 Ñam̃a amuepaʼchña aña seyoreʼtatstaye amaʼt mamesha ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ ñeñt̃chaʼña eñotatahuet poʼñoc̈h ñetpaʼ amach queshperreto. T̃arraña yocopñapaʼ ñeñt̃ña yeñotateneʼ poʼñoc̈hpaʼ yequeshp̃aʼhuerrach. Añec̈hnopaʼ Yomporo poct̃ap̃ña.
PHI 1:29 Ama pat̃rrayaya muenatenye Yompor att̃o oʼ yameʼñera Cristo. Añña eʼñe puemuereñot̃ey muenateney ñam̃a eʼñe yameʼñeñot̃paʼ c̈hochña yemueroc̈hta ñocop.
PHI 1:30 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ oʼch saʼmueroc̈htataret̃ta Cristocop eʼñe atet̃ sentenen na ahuat̃ot̃eñ amaʼt t̃emeʼttsenpaʼ seʼmareʼtenen napaʼ alloʼtsenarana all nemueroc̈htena eʼñe nameʼñeñot̃ Cristo.
PHI 2:1 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñam̃a poʼpoñ. Ñerraʼm poʼñoc̈h yameʼñeñot̃ Cristo eʼñech yocshatannena allempoña poʼñoc̈h sapaʼ socshaterrenchaʼ nam̃a. Añña ñeñt̃chaʼ nocshateneʼ eʼñe poctacma ñerraʼm eʼñech pat̃rra soct̃apeʼchuen allohuenes. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe yemorrentannaʼteñot̃ eʼñech yeyemtannaʼtuenapaʼ ñehua, t̃eʼñapaʼ c̈hocmuepaʼch semorrentannena amaʼt eʼñe sagattsa ñeñt̃es eʼñe parroʼmarneshacmas. Ñam̃a ñerraʼm allohueney poʼñoc̈h chorraʼhuenya ñeñt̃ara Parets Puecamquëñpaʼ ñeñt̃ot̃chaʼña eʼñepaʼch sepat̃rratuen soct̃ap̃ñot̃ allohuenes. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe socsheñeshaʼ semuerannenapaʼ ñeñt̃ot̃chaʼña amach poʼpoñ sentannaʼtuatsto.
PHI 2:3 Ñam̃a amach aña atarr sellcatsto ñeñt̃ eʼñe socpa. Añchaʼña puesheñaʼttsospaʼ sellcapreta ñeñt̃ llecatyeneʼ samoʼts. Ñam̃a amach sañeña entatstatso atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃es nanac sherbets. Añchaʼña atet̃ sent samoʼts atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñetña nanac sherbetset, p̃añapaʼ amach es asherbenayeʼ penteno.
PHI 2:5 Añña pocteʼ oʼch senta sañeña atet̃ enteʼt̃ Cristo Jesús eʼñe ñañeña allempo huapa añe patsro.
PHI 2:6 Ñehua, ñapaʼ amaʼt nanac Paretspaʼ ama ommoʼchaneʼt̃e poʼpartsoña.
PHI 2:7 Ñapaʼ eʼñe pocteʼ encheʼt̃ oʼch atet̃ enteñ acheñeneshaʼ ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ ama Partsoyaye, oʼch att̃a orrtena ñerraʼm ama esoyaye atet̃ pena acheñ ñeñt̃ eʼñech pauner ap̃aret̃tena. T̃arraña añecop atet̃ peʼt̃ att̃ot̃chaʼ sherbenan Pompor amaʼt ñam̃a acheñeneshaʼ. Ñam̃a ñapaʼ amaʼt Paretspaʼ oʼ acheñetos arr patsro, eʼñe atet̃ orrtosa ñerraʼm ya ñeñt̃ey arromñat̃ey. Ñañapaʼ alloʼna sen pauner entatatsa att̃ot̃ña eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃ Pomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñch oʼch rroma corsocho ñeñt̃ nanac apencoc̈hen enteteʼt̃ ñerraʼm eseshaʼ rromats atet̃ corsocho.
PHI 2:9 Ñeñt̃oʼmarña att̃ot̃ña Pomporpaʼ oʼ alla nanac aʼcohuentater ñam̃a oʼ alla aphuer ello paʼsoʼcheñ ñeñt̃ nanac cohuen sherbets. Ñeñt̃ña soʼchñetspaʼ ello metanaʼtuanenan allohuen poʼpoñec̈hno soʼchñetsoc̈hno.
PHI 2:10 Ñeñt̃oʼmarña esempohuañenpaʼ allohuenet poʼyorñot̃etpaʼ aʼmet̃aʼhueretchaʼ eʼñe poctacma, Jesucristepaʼtña ñeñt̃ nanac partsotets. Allochñapaʼ att̃o eʼñe pameʼñaʼrrteñot̃et Jesús paʼsoʼchñopaʼ concorpaʼrretueretchaʼ allohuenet ñeñt̃ allpon eñall amaʼt allohuen ñeñt̃ entoʼmarneshaʼ ñam̃a allohuen patsoʼmarneshaʼ ñam̃a allohuen oʼponoʼtseneshac̈hno ñeñt̃ patsoʼtsen. Att̃ochña allempopaʼ ayeʼchoc̈htataret̃terra Yompor ñeñt̃ nanac Parets.
PHI 2:12 T̃eʼpaʼ eʼñe nemorrenteñot̃es masheñnesha ñam̃a noc̈hanesha oʼch notenes, ahuañmoʼchapaʼ c̈hocma seʼm̃ñotneʼt̃ ñeñt̃ atet̃ notaseʼt̃ allempo seshoʼtsenen. T̃eʼpaʼc̈hoʼña att̃ecmach seʼm̃ñoten ñeñt̃chaʼ atet̃ noterrserr amaʼt t̃eʼpaʼ nanac b̃ac̈hayoʼtsenen seshot̃. T̃eʼpaʼ añach notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. C̈hocmuepaʼch semaʼyoc̈hra att̃och alloʼnach sesen etsotnomueʼ ñeñt̃ cohuen enten Yompor, t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ecopña oʼ aʼqueshp̃aterres. T̃arraña eʼñech sem̃chaʼnaʼteñot̃ seyomcha Yompor t̃arroʼmar yeñoteñ yoroc̈henoʼtsenya ñerraʼm ama Yompor poʼhuamenco yeyemto.
PHI 2:13 T̃arroʼmar Yompora eʼñe yemnateneʼ eʼñe yeyoc̈hro ñeñt̃ cohuen enten ña. Ñam̃a ñapaʼ ñach ahuamencat̃ yepeneʼ att̃och yetsotoñ amaʼt ora erraʼtsenchaʼ coshateneʼ ña.
PHI 2:14 Oʼch noterrserr ellonet̃ t̃eʼpaʼ ñeñt̃ ama att̃eyeʼ es sepeno. Amaʼt eseshacpa amach epuoyeʼ es atet̃ sepeno, señoseñeshot̃paʼ amach es sotnareʼtannaʼtatsto.
PHI 2:15 Allochñapaʼ ñerraʼm ama atet̃ yepenopaʼ eʼñech cohuen entyeney allohuen acheñeneshaʼ, amach eñalle att̃och eseshaʼpaʼ oʼch eñosyenet yocop añoʼ pocteyeʼ es yep̃aʼyeno, t̃arroʼmar eʼñech cohuen es yoct̃apeʼchyen att̃och yorrtaten atet̃ penaña ñeñt̃ poʼñoc̈h oʼ puechemer per Yompor. Amach eñalle ñeñt̃chaʼ aʼsosyateneʼ att̃o yocrrena eʼñe cohuen Yomporecop añe patsro. Eʼñech cohuen yorrtena acheñeneshacop amaʼt ñeñt̃ ama ameʼñetso ñeñt̃ atarr nanac sosey cot̃apeʼchenet. Cohuenchaʼ yorretyena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ rantoc̈hno ñeñt̃ aʼpuetareneʼ checmeteʼ tsapo.
PHI 2:16 Att̃och saʼpuetarsam̃p̃sanetpaʼ c̈hoch señotaterranet ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch yocrrerra eʼñe cohuen. Allochñapaʼ ñerraʼm esempohuañenchaʼ huerra Cristopaʼ socshaterrenchaʼ, t̃arroʼmar neñoterchaʼ ama eʼñe orrena nanac net̃orrerro socop.
PHI 2:17 Ñam̃a amaʼtchaʼ machayot̃a muetsataterrnet arr att̃o napaʼ oʼ nameʼñatasa, napaʼ atarr nocshena ñam̃a t̃eʼpaʼc̈hoʼña nocshapretensa att̃o sameʼñerra. Añña sameʼñeñapaʼ ñeñt̃chaʼ yehuapateññañ Yompor atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ amtsaret̃tetsa ñocop. Ñam̃a nerraspaʼ ñeñt̃chaʼ orrtatsa ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃chaʼ ashataret̃tatsa all ñeñt̃chaʼ oʼpatateñet Yompor.
PHI 2:18 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nemneñ sapaʼ amach c̈ha sellcatsto, c̈hochña socshapreterrna ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas.
PHI 2:19 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen. Añ noct̃apeʼchen oʼt̃eʼ nemñer masheñ Timoteo t̃ayecma oʼch enterrsaʼ, ñerraʼm atet̃chaʼ muenaʼ Yepartseshar Jesús. Allochñapaʼ ñach neñotatuerreʼ errot̃ent̃eʼ sep̃aʼyena, allochñapaʼ att̃och socshaterren ñerraʼm cohuenoʼtsenest̃eʼ.
PHI 2:20 Añchaʼ nemñonas masheñ Timoteo t̃arroʼmar ama eñalle amaʼt puesheñarra ñeñt̃ cot̃apeʼcheneʼ cohuen atet̃ ñerraʼm ña ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h sellcapretenaya ñeñt̃ echarr sentyen. T̃arroʼmar amaʼt eñalleñ ñeñt̃ parro yet̃orrena, ama allohuenacmayeʼ llecapretenseto ñeñt̃ echarr sentyen. Añach t̃orraʼyenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta. Amachña añeyeʼ llecapreteneto att̃och t̃orrenet ñeñt̃ nanac sherbets Jesucristocop.
PHI 2:22 Ñam̃a sapaʼ eʼñe señotueñ atet̃ masheñ Timoteopaʼ eʼñe cohuen p̃aʼyena allempo parro yeserrpareʼtatyen añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Eʼñe cohuen t̃orrapretenna atet̃t̃eʼña ñerraʼm yechemerpaʼ eʼñech cohuen yenpueney yetaruas.
PHI 2:23 Ñehua, esempoch eʼñe neñoch ñatoʼ errot̃ent̃eʼ poctetsa nocoppaʼ napaʼ noct̃apeʼcheñ oʼch nemñonas masheñ Timoteo.
PHI 2:24 Na t̃eʼpaʼ aña necuen Yepartseshar Cristo ñerraʼm ñach muenats, napaʼc̈hoʼña nab̃cherrsaʼch amach atarr natomatatatsche.
PHI 2:25 Ñam̃a oʼch notas poʼpoñ, eʼñe pocteʼ nenteñ t̃eʼpaʼ oʼch alla nemñer sesho masheñ Epafrodito ñeñt̃ parro yetaruaseñot̃paʼ nanac yet̃orreʼt̃ Yomporecop. Ñeñt̃ara masheñ Epafroditopaʼ ñeñt̃ semñon ahuaña ñach neyenpaʼyesoseʼ all es nepalltena ñeñt̃chaʼ neyenposeʼ arr.
PHI 2:26 Napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ t̃eʼpaʼ oʼch alla ahuerr sesho, t̃arroʼmar ñapaʼ nanac yerpuensa att̃och oʼch alla entuerres. T̃arroʼmar ñapaʼ añ nanac llecateneʼ att̃o sapaʼ ahuoʼt seʼmareʼch ñapaʼ c̈ha atsnaʼtos arr.
PHI 2:27 Ñehua, poʼñoc̈h ahuañapaʼ c̈ha atsnaʼtos c̈ha mueneʼ rromañ, t̃arraña Yompor eʼñe puemuereñot̃eypaʼ oʼ alla aʼcrrater att̃o ñerraʼm rromañpaʼ ellot̃eʼ naʼna llecatañ arr cárcelo.
PHI 2:28 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe poctennana oʼch nemñer eʼñe t̃ayecma sesho allochñapaʼ oʼch socshapuera ñerraʼm esempoch c̈herr eʼñe sesho. Allochñapaʼ amach ñaʼna alloʼna nellcatnenaye.
PHI 2:29 Eʼñech separasyosoʼteñeshaʼ Yepartseshar Cristo oʼch sagapapuer ñam̃a eʼñe socsheñeshocmañen. Ñam̃a oʼch notas, c̈hocmuepaʼch semorrenteña amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃ eʼñe atet̃ senten ñerraʼm ña.
PHI 2:30 Att̃o ñapaʼ eʼñe puemneññot̃ oʼch t̃orra Cristocop c̈ha atsnaʼt amaʼt c̈ha mueneʼ rromañ. Atarr yoreretsot̃ correrra arr, t̃arraña ñapaʼ ama ñeñt̃ayaya mechaʼto att̃och ñapaʼ oʼch yenposen, ñeñt̃ sapaʼ amat̃eʼ errot̃ sepe att̃och sehuac̈haʼta b̃ac̈hayot̃ eʼñe puesheñaʼttsos att̃och seyenpuennaʼ arr.
PHI 3:1 Ellonet̃paʼ oʼch alla masheñnesha ñam̃a noc̈hanesha noterrserr poʼpocheño, eʼñe sameʼñeñot̃ Yepartseshar Cristopaʼ c̈hocmuepaʼch socshena. Amaʼt t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr atet̃ t̃arroʼmar amach nemuenmeʼche sotareʼteʼ atet̃, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ nanac seyemta sa.
PHI 3:2 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñonet̃. Señotaʼt̃ach ñatoʼtña seyemteñaʼ ñeñt̃ acheñeneshar ñeñt̃ añach t̃orrenet ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ cohuen serrparñats ñeñt̃ alloch poʼñoc̈h yequeshperra. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ nentenanet ñerraʼmrrat̃eʼ ochec ñeñt̃ nanac atsenaʼtaret̃. Ñeñt̃ judioneshaʼ ñeñt̃ oʼ notuanmaspaʼ añach maʼyoc̈hrenet cot̃ap̃ñats att̃och tsorrannenet att̃oʼch puechemer perranetañ Yompor.
PHI 3:3 T̃arraña yapaʼ yaña eʼñe poʼñoc̈h puechemer oʼ enterrey Yompor, t̃arroʼmar yapaʼ eʼñe yeñoteñ ama yetsorrannaʼteñot̃eyeʼ puechemer penye Yompor. Poʼñoc̈h puechemer perrey t̃arroʼmar yapaʼ eʼñe yocsheñot̃ Parets ñeñt̃paʼ eʼñe Puecamquëñot̃ huena. Ñam̃a puechemer oʼ perrey Yompor t̃arroʼmar yapaʼ yocsheññaña Puechemer Cristo Jesús ñam̃a t̃arroʼmar yapaʼ ama añeyeʼ yeyemteno ñeñt̃ atet̃ yetsotaten eʼñe yañeña, ñeñt̃ eʼñech yechtsochaya.
PHI 3:4 Ñehua, ñerraʼm eseshaʼ ñetpaʼ c̈hat̃eʼ otenapuetañ añt̃eʼ poctetsa oʼch yeyemtena ñeñt̃ allo es yepenañ alloch yequeshperra eʼñe yot̃ot̃apaʼ nocoppaʼc̈hoʼ eñalleñ shonteʼ ñeñt̃ neyemtenañ, t̃arroʼmar ñeñt̃ allpon oʼ netsotatuenpaʼ ello metanaʼtuenan allohuen poʼpsheññec̈hno namoʼtseshac̈hno puetsotateñ.
PHI 3:5 T̃arroʼmar napaʼ oʼ eʼñe allpon netsotueññañ judioneshaʼ poct̃ap̃ña: Amaʼt poʼpsocmatñot̃eñ allempo neʼñalletuapaʼ napaʼ atsorratat̃olleʼtaret̃en ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ allohuen asheñorrot̃olleshacop ñeñt̃ey judioneshay, t̃arroʼmar eʼñe israelenaʼtareshot̃ ñeñt̃ eʼñe judiom̃reyot̃ eñalletñan. Ellonet̃paʼ ñam̃a napaʼ Benjamín poʼm̃renñen. Ñam̃a napaʼ eʼñe hebreoneshan t̃arroʼmar ach ñam̃a apapaʼ eʼñe judioneshet poctacma ñeñt̃ eñets eʼñe ya yeñoño ñeñt̃ara hebreac̈ho. Allot̃paʼ ñam̃a na ahuat̃paʼ eʼñe fariseoneshan ñeñt̃en nanac maʼyoc̈hrayeʼt̃ att̃och netsotua ora allpon ñoñets ñeñt̃ aquellcaʼhuaret̃ judioneshacop.
PHI 3:6 Nanac netsoteʼt̃ judioneshaʼ poct̃ap̃ña. Eʼñe nemoñseñot̃ yoct̃ap̃ña napaʼ neʼmoñeʼcheʼt̃ allohuen ñeñt̃ oʼ ameʼñerrana Cristo. Ñeñt̃oʼmarña epayeʼch neʼnameʼtaneteʼt̃ att̃och errot̃enot̃paʼ oʼt̃eʼ errot̃ nep̃atanet. Ñam̃a ora atet̃ oteney ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop napaʼ c̈hocma eʼñe atet̃ nep̃ohuahueʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña ama eñalleʼt̃e amaʼt pat̃rra ñeñt̃ nepalltena att̃och ello poʼpsheñeñpaʼ oʼch otnet ñeñt̃oʼ nepalltenmeñ.
PHI 3:7 Allempo atet̃ netsotrroteʼt̃ ñeñt̃ecop nañapaʼ ñeñt̃a notenapañ ñeñt̃t̃eʼña nanac sherbets nocop. T̃arraña t̃eʼñapaʼ eʼñe nemorrenteñot̃ Cristopaʼ oʼ neñoter ñeñt̃ allpon oʼ nep̃ohuahuapaʼ amach es sherberro nocop amaʼt coñeʼt̃a.
PHI 3:8 Amaʼt ellonet̃ allohuen poʼpoñec̈hno ñeñt̃ nenteʼt̃ ñeñt̃oʼch sherb̃atseñ nocoppaʼ t̃eʼña eʼñe neyemteñot̃ Cristopaʼ ama asherbenayeʼ nenteñe, amaʼt coñeʼt̃a, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ neyemtera Yepartseshar Cristo Jesús ñeñt̃ nanac sherbets. Ñapaʼ ello metanaʼtuenan allohuen poʼpoñec̈hno ñeñt̃ atet̃ nenteʼt̃ na ñeñt̃oʼña nanac sherbets. Ñeñt̃oʼmarña nemorrenteñot̃ Cristo t̃eʼpaʼ oʼ nepuesuerr ora poʼpoñec̈hno, nocop t̃eʼñapaʼ ama esoyeʼ nenteñe eshecchaʼ t̃eʼpaʼ eʼñech nocsheñeshaʼ noct̃er Cristo.
PHI 3:9 Allochñapaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristo, Pomporpaʼ eʼñech pocteʼ enteney t̃arroʼmar amach añot̃eyeʼ aʼqueshp̃aterrye eʼñe yot̃ot̃a amaʼt yetsotatsetuahua ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Añot̃chaʼña t̃eʼpaʼ eʼñech pocteʼ enterrey eʼñe yeyemteñot̃a ñeñt̃ Puechemer pen ñeñt̃paʼ Cristo.
PHI 3:10 Att̃o eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ oʼch yaguërrñañ poʼhuamenc att̃o ñapaʼ nanac ahuamencat̃tena allempot̃eñ tanterra puerromñot̃. Ñam̃a eʼñe yeyemteñot̃ Cristopaʼ eʼñech pocteʼ yeñch amaʼt eʼñe errot̃enot̃paʼ oʼch yemueroc̈hta eʼñe ñoʼmara att̃o ñapaʼ nanac amueroc̈htataret̃teʼt̃. Ñam̃a amaʼt yemueroc̈hetuaneñot̃ Cristocopchaʼ yerromapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñepaʼch pocteʼ yeñch t̃arroʼmar atet̃chaʼ yerromaprecha Cristo.
PHI 3:11 Att̃ochña yapaʼc̈hoʼña yetantuerrach esempohuañen.
PHI 3:12 Ñehua, napaʼ ama noteno napaʼ oʼ eʼñe poctacma netsotuahuen ora allpon ñeñt̃ pocteʼ enten Cristo. Ñam̃a poʼñoc̈hpaʼ ama noteno napaʼ eʼñe es coc̈hneshareʼ noct̃apeʼchuen. T̃arraña amaʼt atet̃ neñotenapaʼ elloña t̃eʼpaʼ alloʼnaña nesen amaʼt acop̃a oʼch netsotnom ñeñt̃ pocteʼ enten Cristo Jesús, t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ecop oʼ pueyochreshaʼ perren.
PHI 3:13 Napaʼ masheñnesha ñam̃a noc̈hanesha neñotena poʼñoc̈hpaʼ ama att̃eyeʼ nep̃ohueno ora allpon ñeñt̃ cohuentetsa Cristocop. T̃arraña amaʼt atet̃paʼ amach ñeñt̃a neyerpuerreʼt̃e, c̈hochña nepuesuanom ñeñt̃ atet̃ nep̃atseʼtyeseʼt̃ ahuat̃ot̃eñ. T̃eʼñapaʼ añach nemaʼyoc̈hrena att̃och alloʼnach nesen amaʼt acop̃a etsotayesnomueʼ ñeñt̃ poctetsa Cristocop.
PHI 3:14 T̃arroʼmar ñeñt̃ecop oʼ c̈horeʼterrey Yompor pueʼntañot̃ att̃och eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Puechemer ñeñt̃ Cristo Jesús, esempopaʼ yep̃ohuerrach ora errpont̃eʼ eʼñe pocteʼ enten ña. Allochñapaʼ aphuerreychaʼ ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃chaʼ nanac yocshatuerreʼ allohueney ñeñt̃ey oʼ yameʼñera.
PHI 3:15 Ñam̃a oʼch notas ñeñt̃es poʼñoc̈h oʼ sameʼñaʼhuera Cristo ahuañmoʼchot̃eñ, t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña oʼ notuanmas eʼñepaʼch seyoc̈hreʼcha. Ñam̃a ñerraʼm erraʼtsent̃eʼ soct̃apeʼchyen ñeñt̃ ama att̃eyeʼ poctetso Yomporecoppaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe ña Puecamquëñot̃paʼ ñach eʼñe señotatuerreʼ.
PHI 3:16 Añchaʼña eʼñe pocteʼ oʼch yep̃ohuena ñeñt̃ allpon oʼ c̈hapatuonay Yompor eʼñe yeyoc̈hro ñeñt̃ yeñoten erraʼtsent̃eʼ eʼñe pocteʼ enten ña.
PHI 3:17 Ñam̃a oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch notas, ñeñt̃ atet̃ sentenen atet̃ nocrrena napaʼ sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ socrra sam̃a allohuenes. Ñam̃a añchaʼña secuaʼ ñeñt̃ señoten erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ eʼñe atet̃ corretsa cohuen ñeñt̃ atet̃ entenyet ya.
PHI 3:18 T̃arroʼmar añ patsropaʼ eñall shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ penetpaʼ yapaʼ yeñoteñ ama ayemuetpahuoyeʼ enteñeto att̃o Cristopaʼ rroma corsocho att̃ot̃chaʼ yequeshperra. Amaʼt ñeñt̃paʼ shontoch oʼ notuanmas ahuañapaʼ t̃eʼpaʼc̈hoʼña eʼñe nanac nellquëñeshaʼpaʼ oʼ alla noterrserr.
PHI 3:19 Ñetpaʼ aña oʼpatenahuet att̃och allohuenetpaʼ eʼñech chencaʼhuerret. Añach yom̃aʼyenet att̃och rraʼyenet amapaʼ orrareʼtyenet. Ñeñt̃ atet̃ yom̃atseʼtyenetpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃a poʼyomporer penet. Amaʼt ñeñt̃chaʼ pencatahuetañpaʼ t̃arraña ñetñapaʼ ñeñt̃ach atarr coshatenahuet. Ñam̃a añach eʼñe nenet pueyoc̈hro ñeñt̃chaʼ atet̃ coshatseʼtatyenahuet arr patsro.
PHI 3:20 T̃arraña yapaʼ oʼhuañ att̃eyeʼ yoct̃apeʼch t̃arroʼmar añ patsropaʼ amaʼt all yeyc̈henañpaʼ t̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ama yaʼnetsreyaye. T̃arroʼmar yaʼnetsro allchaʼ yeyc̈herra ya errponohuañenpaʼ ñeñt̃paʼ all Yompor pueʼntaño. Ñeñt̃ara pueʼntañot̃paʼ yecueñ allot̃ esempohuañenchaʼ huerra Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen.
PHI 3:21 Ñerraʼm oʼch huerra añe patsropaʼ ya ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ ñapaʼ oʼch aʼpoʼpoñetuerrnay yechets, allochñapaʼ yapaʼc̈hoʼña yorrterrach eʼñech att̃ey ñerraʼm ña poʼpartsoteñot̃paʼ nanac cohuentena. Eʼñech ña poʼhuamencot̃ aʼpoʼpoñetuerrey ñeñt̃ara poʼhuamencot̃paʼ eʼñech pomnaren p̃ohuerran allohuen allpon ñeñt̃ eñall.
PHI 4:1 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemorrenteñot̃espaʼ oʼch notas, c̈hocmuepaʼch huomenc sep̃aʼnem seyoc̈her Cristocop ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Añpaʼ atet̃ notenes t̃arroʼmar sapaʼ c̈hocma neyerpuensa ñam̃a c̈hocma socshatenen att̃o sapaʼ eʼñe cohuen sameʼñena. Nanac nocshensa t̃arroʼmar napaʼ nentenes atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ necopaʼ ñeñt̃ oʼ naguërr eʼñe net̃orreñot̃ Yomporecop eʼñe soʼmar. Atarr nanac nemorrentensa.
PHI 4:2 Ñam̃a oʼch noteñ noc̈haneshaʼ Evodia ñam̃a Síntique, amach alloʼna poʼpoñ entannaʼtatsetneneto t̃arroʼmar eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartseshar Cristopaʼ eʼñech cohuen yemuerannena.
PHI 4:3 Ñam̃a oʼch notas, amaʼt erraʼtsenot̃esa ñeñt̃es poʼñoc̈h nanac neyemtenapaʼ oʼch samoʼtstatannaʼterranet añ epsheña coyaneshaʼ t̃arroʼmar ahuañmoʼchapaʼ eʼñe parrocma nanac yemaʼyoc̈hreʼt̃ att̃och epaʼhua añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra, ñam̃a epay Clemente ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ parrocma nanac yet̃orreʼt̃ ahuañmoʼcha. Ñet paʼsoʼchñec̈hnopaʼ oʼ aquellcaʼhuaret̃terret att̃ochña ñetpaʼ corretsetach.
PHI 4:4 T̃eʼñapaʼ oʼch noterrserr atet̃, eʼñe sameʼñeñot̃ Yepartseshar Cristopaʼ c̈hocmuepaʼch socshena. Oʼch alla noterrserr, c̈hocmuepaʼch socshena.
PHI 4:5 Eñotuasepaʼch allohuen acheñeneshaʼ att̃o sapaʼ eʼñe cohuen acheñres, amach c̈ha poʼpoñ es sentatatsetuenaye, amaʼt errot̃enoʼtsenes. T̃arroʼmar yeñoteñ poʼñoc̈hpaʼ allaʼtsena Yepartseshar Cristo.
PHI 4:6 Amach es sellcatsto amaʼt eʼñe mamesha. Añchaʼña amaʼt errot̃enoʼtsenes eʼñe semaʼyocheñot̃paʼ c̈hocmuepaʼch sotue Yompor ñeñt̃ sellcatyeneʼ ñam̃a eʼñe socsheñot̃ Yomporpaʼ c̈hocmuepaʼch senamyeñ ñam̃a ñeñt̃ sepalltaʼyena.
PHI 4:7 Ñerraʼm atet̃chaʼ c̈hocma sepena, Yomporpaʼ ñachña ama semnatenaye oʼch es senaʼyen seyoc̈hro amaʼt coñeʼt̃a. Att̃och eñmataterrnay Yompor yeyoc̈herpaʼ ya acheñey eʼñe yoct̃ap̃ñot̃apaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ eʼñe yot̃apaʼ yeñmataterro atet̃. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Cristo Jesús, Pomporñapaʼ cohuam̃pennaychaʼ yeyoc̈her att̃och amach alloʼna yenaʼneno yeyoc̈hro ñeñt̃ allcatañtetsa.
PHI 4:8 T̃eʼña masheñnesha ñam̃a noc̈hanesha eʼñe allohuanenpaʼ oʼch noterres, añchaʼña soct̃apeʼchyes ora erraʼtsent̃eʼ señoten ñeñt̃ eʼñe cohuenetyetsa ñam̃a ñeñt̃ ora cohuen entuapotetsa. Ñeñt̃chaʼña soct̃apeʼchyes ora erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ ama shequëñtsoyaye, allot̃paʼ ñam̃a ora erraʼtsent̃eʼ asherben entpahuotets, allot̃paʼ ñam̃a ora erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ poctetsa, allot̃paʼ ñam̃a ora erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ ama sosyaʼtsañeyaye, ñam̃a ora erraʼtsent̃eʼ amorrentannaʼtatañtetsa, ñam̃a ora erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen aserrpareʼtpahuotets. Ora allpon añec̈hnopaʼ ñeñt̃chaʼña atet̃ soct̃apeʼchyes.
PHI 4:9 Ñam̃a oʼch noterrserr poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Allpon oʼ neyc̈hatuas, ñam̃a allpon oʼ nec̈hapatuonas seyoc̈hro, ñam̃a allpon oʼ neñotatyesas, ñam̃a allpon sentenen ñeñt̃ atet̃ es nep̃aʼyena napaʼ sapaʼc̈hoʼña t̃eʼñapaʼ eʼñepaʼchña atet̃ es sep̃aʼyen sam̃a. Allochñapaʼ Yompor ñeñt̃ acshatañtetsa yeyoc̈hropaʼ ñachña parroʼtsenes allohuenes.
PHI 4:10 Ñam̃a oʼch notas, eʼñe neyemteñot̃ Yepartseshar Cristo, napaʼ atarr nocshena t̃arroʼmar sapaʼ oʼ alla seyerpuerrna. Ñehua, napaʼ ama notenso oʼt̃eʼ sepuesuerren, añña noten sapaʼ amaʼt errot̃ sepeñe att̃och seyenpaʼn.
PHI 4:11 Ama c̈ho es nemnapreteñot̃eyeʼ notenso atet̃, t̃arroʼmar na t̃eʼpaʼ oʼ c̈hapona neyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ cohuentetsa, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ att̃am̃a neyc̈ha amaʼt errot̃enoʼtsenanapaʼ t̃arraña att̃achña c̈hocma nocshena neyoc̈hro.
PHI 4:12 Ñehua, napaʼ neñotena errot̃enopaʼ nanacchaʼ es nepalltaʼyeseʼt̃ att̃o yocrrena añe patsro, ellonet̃ña errot̃enopaʼ esocmañenchaʼ nechyeseʼt̃. T̃arraña amaʼt errot̃enoʼtsenenpaʼ na t̃eʼpaʼ oʼ neñoch oʼch att̃am̃a neyc̈ha; ñerraʼm es nepalltena errot̃enopaʼ amach c̈ha llecatenno, amaʼt c̈ho esocmañen es nechyes errot̃enopaʼ amach c̈ha nommoʼcheño. Ñam̃a att̃ecmach nocshena amaʼt esempo eñall shonteʼ nerrar ñeñt̃chaʼ neyetena, amapaʼ esempo ama eñalle ñeñt̃chaʼ nerren, amach es neʼneno.
PHI 4:13 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe neñoteñ, yapaʼ amaʼt errot̃enoʼtsenyapaʼ c̈hocmach ahuamencat̃ey t̃arroʼmar Cristopaʼ ñach nanac ahuamencat̃ yepeneʼ.
PHI 4:14 T̃arraña amaʼt oʼ notuanmas atet̃paʼ eʼñe pocteʼ nenteñ att̃o sapaʼ sellcapretenna ñeñt̃ nemueroc̈htateneʼ arr.
PHI 4:15 Ñam̃a sa ñeñt̃es filiposoʼmarneshas eʼñe señotueñ allempo ñanom neserrpareʼtnom cohuen ñoñets alloch yequeshperra, allempo non Macedoniot̃, allempopaʼ amaʼt allemeñ anetsoʼmarpaʼ ama eñalle acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ apc̈herrtsa Yomporecop ñeñt̃chaʼ nellcapretenaya att̃och eʼñe parrocma es yapannaʼta. Sapaʼ saña eʼñe sapt̃a ñeñt̃es es napueneʼ ñeñt̃ allpon nepalltena.
PHI 4:16 Napaʼ amaʼt ahuañmoʼcha allempo Tesalónicoʼtsenenpaʼ ama parrochot̃ayaya sapaʼ c̈hocma soñmaten ñeñt̃ sapuenen añecop ñeñt̃ nepalltaʼyena all.
PHI 4:17 Ñehua, napaʼ ama nocpayeʼ nemnapretenso oʼch es sapuenen. Añña nemnen ñam̃a allochñapaʼ socoppaʼc̈hoʼña ellopaʼ oʼch atonetnoma att̃och coshatuerres Yompor.
PHI 4:18 T̃eʼpaʼ oʼ aposen masheñ Epafrodito ñeñt̃ allpon soñmaten nocop. Ñeñt̃ allpon oʼ nagaponaspaʼ t̃eʼpaʼ ama es nepallteno amaʼt coñeʼt̃a, elloña c̈ha metanuosan allpon ñeñt̃ nepalltena. Ñeñt̃ allpon sapuanpaʼ napaʼ eʼñe att̃ecoptar nenteñ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ apuenet Yomporecop ñeñt̃ eñmosat̃tetsa ñeñt̃chaʼ eʼñe pocteʼ enten, ñam̃a ñeñt̃chaʼ nanac coshateneʼ ña.
PHI 4:19 Ñam̃a Yompor ñeñt̃ eʼñe neyemtena napaʼ ñachña sapuerreʼ sam̃a amaʼt ora ñeñt̃ allpon sepalltaʼyena sa, t̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Puechemer ñeñt̃ Cristo Jesús ñeñt̃ eʼñe esocmañen es echyetspaʼ nanacocmañenchaʼ esocmañen apuerrey yam̃a.
PHI 4:20 Ayeʼchoc̈htataret̃tepaʼch Yompor ñeñt̃ atarr Parets. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch amaʼt t̃ayot̃eñ errponohuañen.
PHI 4:21 Ñam̃a oʼch notas, oʼch sehuom̃chaʼch allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ oʼ perr Cristo Jesús. Ñam̃a allohuen masheñneshaʼ ñeñt̃ eʼñe parroʼtseneypaʼ ñetpaʼc̈hoʼña mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet arr necartot̃.
PHI 4:22 Ñam̃a allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ oʼ perranet Parets arr Romopaʼ ñetpaʼc̈hoʼña mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet necartot̃. Ñeñt̃ nanac muenets atet̃paʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ parro yec̈hena ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa arr Romo.
PHI 4:23 Eʼñe Yepartseshar Jesucristopaʼ ñepaʼchña eʼñe saʼnatenaya allohuenes. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼchña Nompore. Allohua.
COL 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es oʼ pueyochreshaʼ perres Parets eʼñe seyemteñot̃ Cristo, sa ñeñt̃es yec̈hetsa all anetso Colosaso. Na Pablon sequellquëneʼña añ carta epan masheñ Timoteo. Napaʼ ñeñt̃en Cristo Jesús puellsensaren t̃arroʼmar atet̃ muenatenen Yompor. Eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼch Parets sebensareʼtam̃peneʼ ñepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
COL 1:3 Yapaʼ allempo yemaʼyocham̃pensapaʼ c̈hocma yeparasyosoʼteñ Yompor, ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo Pompor.
COL 1:4 T̃arroʼmar yapaʼ oʼ yeʼmareʼtas att̃o sapaʼ atarr sameʼñeña Cristo Jesús. Ñam̃a yeʼmareʼtenes sapaʼ atarr semuereña allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets.
COL 1:5 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmarña sapaʼ atet̃ atarr seyemteña sapaʼ eʼñe sameʼñeñot̃ Cristopaʼ sapaʼ añ atarr seyemtena ñeñt̃ oʼpatatensa all pueʼntaño. Ñeñt̃ña sapaʼ ahuañot̃eñ seʼm̃ñotenña cohuen ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ alloch yequeshperra.
COL 1:6 Ñeñt̃ña cohuen ñoñets ñeñt̃ c̈hapats sesho ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ allemeñ c̈hapyen, allpaʼc̈hoʼña nanac ameʼñatenana shonteʼ acheñeneshaʼ. Allpaʼ alloʼna senet orrtatyeset ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet atet̃ sepena sam̃a. Sa poʼñoc̈h allempo errtes eʼmuerreʼ Yompor poʼñoñ att̃o ñapaʼ atarr morrentenya, sañapaʼ eʼñe allempot̃eñ c̈haponasa seyoc̈hro ñeñt̃ña ñoñetspaʼ eʼñe poʼñoc̈h Yomporo poʼñoñ. Allempot̃eñña sapaʼc̈hoʼña alloʼna sesen orrtatyesnomueʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor.
COL 1:7 Ñeñt̃ara cohuen ñoñets ñeñt̃ ñanom yec̈hatas masheñ Epafras. Ñapaʼ ñeñt̃ eʼñe parrocma yet̃orrena Yomporecop, atarr yemuerannena. Ñapaʼ c̈hocma atarr cohuen t̃orrena Cristocop ñeñt̃ñapaʼ eʼñe socop.
COL 1:8 Ñapaʼ eʼñe cohuen eñotatuerrey att̃o sapaʼ atarr semorrentannena eʼñe sameʼñeñot̃ Cristo.
COL 1:9 Ñeñt̃oʼmarña allempo yeʼmareʼtas allempot̃eñ yapaʼ ama yequec̈hpueno semaʼyocham̃p̃saya Yompor. Yapaʼ añ yenamuennas Yompor: Sapaʼ c̈hocmuepaʼchña eñotatenes ñeñt̃ atet̃ muenen ña ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃aʼyes eʼñe cohuen ñocop. Ñam̃a c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ora allohuen ñeñt̃ atarr cohuentetsa yecamquëñecop.
COL 1:10 Allochñapaʼ oʼch eʼñe seyc̈herr ñeñt̃ atet̃ poctetsa allohuenacop ñeñt̃ey pueyochreshaʼ pen Yepartseshar. Allochñapaʼ att̃ochña eʼñe socshateñ. Eʼñe att̃o es cohuen sorrtatyenpaʼ nanacchaʼ cohuenot̃ sesherbeñ. Alloʼnepaʼchña sesen eñotnomueʼ ñeñt̃ atet̃ penaña Parets.
COL 1:11 Ñam̃a añ yenamuennas Yompor: Poʼpartsoteña ñeñt̃ cohuenñatsotetspaʼ eʼñepaʼchña ahuamencat̃ p̃aʼyesas eʼñe poctacma allochñapaʼ amach c̈ha sequec̈hpatstere. Eʼñechña socsheñeshaʼ saʼhuantaʼhuanomña allohuen ñeñt̃ atarr echarr sentyen.
COL 1:12 Ñam̃a sapaʼ c̈hocmuepaʼch separasyosoʼch Yompor t̃arroʼmar ñapaʼ aʼpoctaterrnay att̃och yagapapreter yam̃a ñeñt̃ oʼpatatenana allohuen pueyochreshac̈hno. Ñeñt̃ñapaʼ ñeñt̃ poʼcohuenña pen ñeñt̃ atarr cohuentetsa allñapaʼ puetaretsa.
COL 1:13 T̃arroʼmar t̃eʼ Yomporpaʼ oʼ cheterrey checmetot̃ all am̃chaʼnoc̈htena oneñet̃. T̃eʼña yapaʼ oʼ c̈hapaterrey poʼcohuenño all ayochreshat̃tena eʼñe ña Puechemer ñeñt̃ Jesucristo ñeñt̃ atarr morrentena ña.
COL 1:14 Ñeñt̃ña Jesucristo ñeñt̃ña rromats yocop ñapaʼ att̃oña eʼñe tsaʼtuerrnayaña yoʼchñar att̃och eʼñe peretnaʼhuerrnay yoʼchñar eshecchaʼña eʼñech cohuen aʼqueshp̃aterrey Yompor.
COL 1:15 Yompor Paretspaʼ ama entpahuo, t̃arraña Cristoña amaʼt entpoʼpaʼ ñapaʼ eʼñe parro att̃ecma ñerraʼm Pompor Parets ñeñt̃ ama entpahuoyaye. Ora allohuen allpon eñalletyestsa, Cristoñapaʼ eʼñe ñanom eñall ñeñt̃chaʼ pomnaren penahuet allohuenet.
COL 1:16 Allohuen ñeñt̃ allpon ayec̈hcataret̃etyestsa ña eʼñe yec̈hcatuahuet, amaʼt ora allpon ñeñt̃ entoʼtsaʼyen ñeñt̃ ama entpahuoyaye ñam̃a allohuen ñeñt̃ yentyen arr patsro, eʼñe ñocma pueyec̈hcatuar. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon am̃chaʼtaret̃etyestsa, ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon ayochreshat̃etyestsa, ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon am̃chaʼnoc̈hetyestsa erracmañen, amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon huomenc entyestsa, ora allohuenet ñeñt̃et ayec̈hcataret̃et eʼñe ñocma pueyec̈hcatuaranet. Eʼñe ñocpacma ayec̈hcataret̃etyesuahuet.
COL 1:17 Ora allpon ñeñt̃ esocmañen eñallpaʼ ñañapaʼ eʼñe ñanom eñall. Ora allpon ñeñt̃ esocmañen eñallpaʼ ñapaʼ ña orratyenahuet.
COL 1:18 Cristoñapaʼ yeyoc̈her yep̃ohueñ allohueney ñeñt̃ey parrocmatenaya eʼñe yameʼñeñot̃ ña, t̃arroʼmar ñapaʼ ña yoct̃apeʼchateneʼ eʼñe cohuen allohueney ya ñeñt̃ey eʼñe poʼchets p̃ohueney. Ñeñt̃oʼmar Cristopaʼ pomnaren peney allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña. Ñapaʼ eʼñe ñanom orrtateneʼ allochña yapaʼ corretsayach allohueney ñeñt̃ey eʼñe poʼchets p̃ohueney eʼñe yeparrocmateñot̃ epay ña. Ñam̃a ñapaʼ ñanom tanterrtsa rromot̃, ñeñt̃ñapaʼ ellochña nanac sherberr. Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ p̃a allochñapaʼ ora ñeñt̃ esocmañen allpon eñall, ñetñapaʼ Cristochña eʼñe ñanom nanac cohuen entyenet.
COL 1:19 Pompor Parets eʼñe pocteʼ enteñ oʼch eʼñe cohuen chorrateña ora allohuen poʼpartsoña.
COL 1:20 Ñañapaʼ eʼñe alla parrocmaten Pomporesho eʼñe parrocma allohuen esocmañen, amaʼt ñeñt̃ patsoʼtsaʼyen, amaʼt ñeñt̃ entoʼtsaʼyen. Allempo ashataret̃ta Cristo poʼrras corsocho, ñeñt̃ña eʼñe aʼmchechatueʼña allohuen esocmañen.
COL 1:21 Amaʼt sa ahuat̃paʼ atarr ellap̃aroʼtsaʼyenes Yomporeshot̃. Eʼñe seʼmoñeʼteñot̃ Yompor seyoc̈hro sañapaʼ aña seyec̈hcatyeseʼt̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye.
COL 1:22 T̃arraña t̃eʼña Yomporpaʼ oʼ eʼñe parrocmataterres eʼñe ñesho. Ñehua, allempo amueroc̈htataret̃ta Cristo eʼñe ña poʼchtso att̃o rroma, ñeñt̃paʼ att̃ochña eʼñe parrocmataterres sam̃a. Oʼ eʼñe parrocmataterres att̃ot̃ña sapaʼc̈hoʼña oʼ saʼcohuentataret̃terra Partsocop, ñam̃a att̃och amach saʼt̃anmaret̃terro, amach eñalle att̃och sotteñeʼcharet̃terra. T̃eʼpaʼ atet̃caʼye enterresña Yompor.
COL 1:23 Ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocmach sameʼñera Cristo, ñerraʼm eʼñech huomenc seperr seyoc̈her att̃ochña sapaʼ amach sepuerrerro. Cohuen ñoñets ñeñt̃ oʼ seʼmhua alloch yequeshperra ñerraʼm amach c̈ha saʼypoʼñam̃pere ñeñt̃ oʼ seyemterra Yomporñapaʼ enterreschaʼ oʼ eʼñe saʼcohuentataret̃terra. Añ cohuen ñoñets ñeñt̃ oʼ seʼmareʼtua sa, t̃eʼñapaʼ aserrpareʼtataret̃terrach ñam̃a allohuen ñeñt̃ corraʼyetsa añe patsro. Ñeñt̃oʼmarña na ñeñt̃en Pablon nach sherberrets t̃eʼñapaʼ nach serrpareʼtaterrahuet.
COL 1:24 T̃eʼña na eʼñe nemueroc̈hteñot̃ socoppaʼ atarr nocshena. Eʼñe nemueroc̈hteñot̃ nechtsopaʼ ñeñt̃paʼ att̃oña netsotatennas allpon ñeñt̃ palltetsa att̃och nemueroc̈htaprecha Cristo allohuenacop ñeñt̃ ameʼñenaya ña ñeñt̃ eʼñe poʼchets pen Cristo ñeñt̃ eʼñe aʼparrocmataten.
COL 1:25 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ nach sherberreʼ allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya Cristo. Atet̃ llesensenen Parets eʼñe socop, att̃ochña napaʼ oʼch eʼñe naʼpot̃uerrñañ ora Yompor poʼñoñ.
COL 1:26 Añchaʼ naʼpot̃err ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama eseshayeʼ eñotayeʼt̃e eʼñe yatañneshapot̃eñ t̃arroʼmar allempopaʼ ama c̈henaʼ allempoch eñotaterranet Yompor. T̃arraña t̃eʼñapaʼ eʼñe eñotaterrey Yompor allohueney ya ñeñt̃ey pueyochreshaʼ pen Parets.
COL 1:27 T̃eʼña Yomporpaʼ atarr mueneñ oʼch eñotaterrey ñeñt̃ atarr coc̈hneshareʼ ñeñt̃ poʼcohuenña eʼñe ahuat̃ot̃eñpaʼ ama eseshayeʼ eñotayeʼt̃e. T̃eʼña ñeñt̃ poʼcohuenñapaʼ oʼ eʼñe orrtataret̃terra añecop amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñeñt̃ña ama eñoteteʼt̃e ahuat̃paʼ, ñeñt̃ñapaʼ añepaʼt Cristo ñeñt̃ chorrenaya yeyoc̈her. Att̃oña eʼñe yeyemteñot̃ ña yañapaʼ oʼch yecohuentapretera.
COL 1:28 Ñeñt̃oʼmarña Cristopaʼ c̈hocmach yaʼpot̃eñ. Eʼñechña cohuen yoct̃apeʼchatyeñ allohuen amaʼt erraʼtsena acheñer. Ñam̃a eʼñech cohuen yeyc̈hatyeñña allohuen amaʼt erraʼtsena acheñer att̃ochña ñetpaʼc̈hoʼña eʼñech eñotyeñet ñeñt̃ atet̃ pena Cristo. Att̃oña eʼñe pueyemteñot̃et Cristopaʼ oʼch ameʼñeñet eʼñe poctacma.
COL 1:29 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nanac net̃orrena ñocop. Eʼñe poʼhuamenco ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ nepeneʼ att̃oña napaʼ c̈hocma atarr net̃orraʼyena ñocop.
COL 2:1 Napaʼ nemneñ oʼch señoch att̃o napaʼ eʼñe nellquëñot̃es sa atarr nanac net̃orrena socop. Eʼñe att̃ecma net̃orrena ñam̃a laodiceoʼmarneshacop, amaʼt ñam̃a allohuenacop ñeñt̃ ama puentarno.
COL 2:2 Allochñapaʼ att̃ochña eʼñe socsherra seyoc̈hrohuen att̃o eʼñe semorrentannaʼteñot̃paʼ oʼch eʼñe separrocmaterr. Att̃ochña c̈haponasa seyoc̈hro att̃och atarr es señotyerr. Oʼch señoterr ñeñt̃ ama eñoteteʼt̃e ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ ñapt̃aña Yompor eñoteneʼ. Ñeñt̃paʼ eʼñepaʼtcaʼye Cristeshoʼtsenña
COL 2:3 allohuen paʼnamen eñoteñets ñeñt̃ nanac coc̈hneshareʼ yentyen. Ñeñt̃paʼ eʼñe yeyemteñot̃a Cristo eshecchaʼ yeñoterrña ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama eñotpahuo.
COL 2:4 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ atet̃ notenes allochñapaʼ sapaʼ amach eseshaʼ seshquërraye amaʼtchaʼ cot̃apeʼchatyesaset ñeñt̃ atarr cohuen ñoñets sentyerreñ.
COL 2:5 Amaʼtchaʼ ama alloʼtsenno eʼñe na t̃arraña neyerpueñot̃es neyoc̈hropaʼ eʼñe parroʼtsaʼyenacmay. Sapaʼ eʼñech nocsheñeshaʼ nentyenes att̃o eʼñe cohuenareʼ es sorrtatyen. Ñam̃a nentenes att̃o eʼñe sameʼñeñot̃ Cristo oʼ eʼñe huomenc sep̃aʼyen seyoc̈her ñocop.
COL 2:6 Att̃o oʼ sagapuer Yepartseshar Cristo Jesús, t̃eʼña sapaʼ alloʼnepaʼch sesen eʼñe parrocmatats epas.
COL 2:7 Att̃ochña sapaʼ eʼñech huomenc serrmuerrñañ poʼñoñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsachrec̈h atarr huomenc rromuenan pats, eʼñe separrocmateñot̃ epaspaʼ alloʼnepaʼchña atonetnomaña ñeñt̃ att̃o sameʼñena. Eʼñe sameʼñeñot̃paʼ huomenquëpaʼchña sep̃aʼyesnom seyoc̈her. Att̃erepaʼchña alloʼna sesen ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyenes. Ñam̃a c̈hocmuepaʼchña separasyosoʼchña Yompor.
COL 2:8 Señotaʼt̃ach allochña sapaʼ amach eseshaʼ seshquërraye. Ñatoʼrraña poʼpoñ cot̃ap̃ñatsot̃paʼ c̈hat̃eʼ shequërrset. Ñeñt̃ cot̃ap̃ñatserpaʼ eʼñe orrena t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ att̃a shequënset. Ñeñt̃paʼ arromñat̃a aʼm̃teneʼña poct̃ap̃ña ñeñt̃ att̃o shecareʼtyenet. Ñeñt̃paʼ patsoʼmarnesha, ñeñt̃ñapaʼ ama poctenanoña Cristo poct̃ap̃ña.
COL 2:9 T̃arroʼmar Cristo att̃o acheñetos ñepaʼtña chorrenayaña allohuen Yompor poʼpartsoña.
COL 2:10 Sapaʼ eʼñe separrocmateñot̃ Cristo saʼnaña chorrapretenayaña Parets. Ñeñt̃ allohuen allpon am̃chaʼtaret̃etyestsa, Cristoñapaʼ eʼñe ñapt̃a atarr sherben. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ allsensaret̃etyestsa, ñañapaʼ eʼñe ñapt̃a atarr sherben.
COL 2:11 Sapaʼ eʼñe separrocmateñot̃ Cristo t̃eʼpaʼ sesuanom atet̃ muenatyesaseʼt̃ sa sechets. Ñeñt̃paʼ ama añot̃eyeʼ hueno oʼch setsorratannena eʼñe sañeña sechets ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ. Ñeñt̃paʼ Cristeshot̃ña huena eʼñe seyemteñot̃ ña. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe separrocmateñot̃ Cristopaʼ t̃eʼña sapaʼ oʼ seyomporenaʼtarterra eʼñe poʼñoc̈h.
COL 2:12 T̃arroʼmar allempo sapataret̃ta Yomporecop sapaʼ añ setmaʼntena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sepampapreteña Cristo. Elloña eʼñe sa sameʼñeñot̃paʼ att̃oña oʼ setantapreteraña Cristo. T̃arroʼmar sapaʼ añ sameʼñateʼ att̃o Yomporpaʼ orrtatan poʼpartsoteña allo tantaterran Puechemer allempo rroma.
COL 2:13 Ahuat̃ sapaʼ soʼchñarot̃ña ama es soct̃apeʼchperraʼ seyoc̈hro amaʼt eʼñe mamesha ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Eʼñe atet̃ sepeʼt̃ ñerraʼm poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama Yomporenaʼtareyaye. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈ha sotteʼt̃ ñerraʼmrrat̃eʼ secamquëñpaʼ c̈ha rromuen. T̃arraña t̃eʼña Yomporpaʼ oʼ apuerres att̃och sapaʼc̈hoʼña corretsasach eʼñe atet̃ pena Cristo, t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ peretnaʼhuerrnas allohuen soʼchñar.
COL 2:14 T̃arroʼmar ñapaʼ oʼ eʼñe eʼshohuerrnay ñoñets ñeñt̃ oʼ quellcaʼhuetañ alloch yotteñeʼcharet̃terrañ ya, atet̃ oten ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃ ñoñets Paretsñapaʼ alla aʼhuañatam̃perrey atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ apataret̃tetsa corsocho.
COL 2:15 Ñeñt̃ña am̃chaʼnoc̈hetyetsa añe patsro amaʼt ñam̃a ñeñt̃ huomenc entyetsapaʼ Cristoñapaʼ eʼñe puerratam̃pesuerranet allo am̃chaʼnoc̈hetyenet. Att̃o rroma corsocho allot̃ña eʼñe aʼmtsoññetuerranet. Allempoñapaʼ orrtatanet allohuenet acheñeneshesho att̃och ñetpaʼ eñochet ñeñt̃paʼ oʼ aprrataret̃terra poʼhuamenc.
COL 2:16 Ñatoʼt sameʼñeñaʼña amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃chaʼ soteʼ sa amoʼ pocteyaye ñeñt̃ att̃o es serraʼyen amaʼt ñam̃a att̃o es sorryen. Ñam̃a amach sameʼñatsche ñeñt̃chaʼ soteneʼ sapaʼ amoʼ setsotenoña añ yet̃ñatser ñeñt̃ allpon anaʼyesaret̃ judioneshacop, amaʼt allempoch c̈herrerr pat̃eʼtets char, amaʼt ñam̃a allempoch eʼñe errteʼ orrterrtsa puem̃aʼtets arrorr. Ñam̃a amach sameʼñatsche ñeñt̃chaʼ soteneʼ sapaʼ añoʼ setsotenoña ñeñt̃ yet̃ñatser ñeñt̃ anaret̃ allempocma yamesen.
COL 2:17 Ñeñt̃paʼ paʼchoyesheʼmacaʼye peñña ñeñt̃ huapatsa. Ñeñt̃ huapatsapaʼ poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃caʼyeña Cristo ñeñt̃ atarr sherbets.
COL 2:18 Ñam̃a amach sameʼñatsche ñeñt̃chaʼ soterreʼ sapaʼ añoʼch saguërroña att̃och coshaterres Yompor t̃arroʼmar sapaʼ añoʼ att̃eyeʼ sepeno ñeñt̃ atet̃ penet ñet. Ñeñt̃ acheñer atet̃, ñetpaʼ aña cot̃apeʼchyenet oʼch mueroc̈htatenet eʼñe ñañeñeta, t̃arraña ñetpaʼ pommoʼcheñot̃a atet̃ penet ñeñt̃ poʼñoc̈hpaʼ ama es sherbeno Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarcaʼyeña ñetpaʼ añacaʼye maʼyochyenet Yompor poʼm̃llañot̃eñer. Ñam̃a ñetpaʼ aña nanac yemtenet ñeñt̃ entpesaʼtyenetañ. Poct̃ap̃ñot̃et ñeñt̃ eʼñe ñeta poʼchtsot̃et huena, ñetpaʼ ñeñt̃a atarr ommoʼchenet, ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃paʼ eʼñe orrena atet̃ penet.
COL 2:19 Ñetpaʼ ama parrocmateñeto Cristo ñeñt̃oʼmarña ama pueyoc̈hreyeʼ peñetoña Cristo. Ñehua, yapaʼ yoten yeyoc̈her ñeñt̃ña atarr sherbets t̃arroʼmar ñeñt̃ atarrtateneʼña ora yechets. Atet̃ pena yelloquëm̃ ñam̃a yechtsorec̈h ñeñt̃ña orreneʼña yechets ñeñt̃oʼmarña eʼñe parrocmatateñ att̃oña ora yechetspaʼ atarrtena. Atet̃ penaña Cristo atet̃ ñerraʼm poʼñoc̈h ñeñt̃ yeyoc̈her yepen. Allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼyenaya Cristo eʼñe parrocmatateney, allochña yapaʼ alloʼnach yesen orrtatyesnomueʼ ñeñt̃ atarr sherbets Yomporecop t̃arroʼmar yapaʼ atet̃ muenateney Yompor.
COL 2:20 Sa att̃o oʼ serromapretera Cristo ñeñt̃oʼmarña añ cot̃ap̃ñatser arr patsro ñeñt̃ arromñat̃enesha poct̃ap̃ña, ñeñt̃paʼ amacaʼye socpayaye. Sa att̃o oʼ serromapretera Cristo ñeñt̃paʼ añecop att̃och sequec̈hpuerrñañ arromñat̃eneshaʼ poct̃ap̃ña. T̃eʼñapaʼ esoʼmareʼtchaʼña alla sameʼñerrerrña patsoʼmar cot̃ap̃ñats. Ñatoʼtña sameʼñenaʼña ñerraʼm esempo otenset:
COL 2:21 “Amach es saʼp̃llatsetyesatsto, amach es serratseʼtyesatsto, amach es sechtaʼyesatsto.” T̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñech orrena atet̃ otenset,
COL 2:22 t̃arroʼmar ñeñt̃ allohuen ñeñt̃ añe patsroʼtsen ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye eʼnuapoʼ. Ñerraʼm yeʼnuepaʼ oʼch eʼñe huañ. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃chaʼ atet̃ sotyeseʼ ñeñt̃paʼ arromñat̃acaʼye poct̃ap̃ña yec̈hatenset.
COL 2:23 Ñetpaʼ poʼñoc̈hpaʼ orrtenetañ atet̃ ñerraʼm esocmañen eñotuenetañ ñeñt̃ cohuentetsañ t̃arroʼmar puemaʼyoc̈hreñot̃etpaʼ muechatseʼtyenet, ñam̃a ñetpaʼ eʼñe ñañeñeta mueroc̈htatetset poʼchets, t̃arraña eʼñe pommoʼcheñot̃eta atet̃ penet. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ penet ñeñt̃paʼ amaña añeyeʼña atet̃ peneto alloch huenaterret ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtatyenanet poʼchets paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno.
COL 3:1 Att̃o poʼñoc̈h oʼ setantapretera Cristo, t̃eʼñapaʼ añach soct̃apeʼchen ñeñt̃ atet̃ muenen Cristo ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Ñapaʼ allña atarr partsoten eʼñe Parets poʼcohuenrot̃.
COL 3:2 Entoʼmarecopchaʼña semaʼyoc̈hra. Sapaʼ amachña aña semaʼyoc̈hratsto ñeñt̃ patsoʼmarecpa
COL 3:3 t̃arroʼmar sapaʼ oʼhuañchaʼ socshenaña ñeñt̃ patsoʼmarecpa. T̃eʼña sapaʼ eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr ñeñt̃ rromuets oʼhuañchaʼ alloʼna coshaʼnenana ñeñt̃ patsoʼmarecpa. (Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yoten oʼ yerromapretera Cristo.) T̃eʼñapaʼ ñeñt̃ña yocshateneʼ ñeñt̃ ora allpon atarr cohuen enten Cristo. T̃eʼpaʼ att̃o yocrrerra ello eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristo ñeñt̃ parrocmateneʼ Pompor Parets, yaʼnaña oʼ yeparrocmaterr epay Parets amaʼt ñeñt̃paʼ ama entpahuoyaye.
COL 3:4 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempoch orrterra Cristo ñeñt̃ allo eʼñe yocrrena, allempoña sapaʼc̈hoʼña sorrterrach sam̃a epas Cristo. Att̃ochña sapaʼ oʼch secohuentapretera sam̃a.
COL 3:5 Ñeñt̃oʼmarña socoppaʼ añ poctetsa: Amaʼt erraʼtsena sechets ñeñt̃ soct̃apeʼchateneʼ patsoʼmarpaʼ c̈hosaña aʼmchechaterreʼ, ñeñt̃ att̃o sechtaʼyeñ ñeñt̃ ama set̃aporeyaye, ñam̃a paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtatyeney yechets, ñam̃a allpon yemnatseʼtyen ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ entapretenye Yompor, ñam̃a att̃o es atarr yeyeʼchapretannaʼtyena, ñeñt̃paʼ ñeñt̃aña yeyomporer yepen.
COL 3:6 Ñeñt̃oʼmarchaʼña Yomporpaʼ entaterranetchaʼ poʼyoroc̈henña amaʼt allohuen ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ.
COL 3:7 Sapaʼc̈hoʼña ahuat̃paʼ eʼñe att̃ecma soct̃apeʼchyeseʼt̃ allempo sapaʼ sosyaʼtsañecpa socrreʼt̃.
COL 3:8 T̃arraña t̃eʼña ñeñt̃paʼ c̈hosaña aʼypoʼñam̃perreʼ, amaʼt ora allohuen eʼmoñeʼtannaʼteñets, atsrreʼmueñets, oʼpatarñats, achm̃areʼtannaʼteñets, amaʼt allohuen eñosatseʼteñtsoc̈hno ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañec̈hno.
COL 3:9 Ñam̃a amach seshcareʼtannaʼtatsto t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ sesuanem̃ ñeñt̃ mellashañ ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchatyesayeʼt̃ seyoc̈hro. Ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor ñeñt̃paʼc̈hoʼña oʼ sesuanem̃.
COL 3:10 Sapaʼ añchaʼña sechorrerraya ñeñt̃ etserra ñeñt̃chaʼña soct̃apeʼchaterreʼ ello etserra allochña setserrataterrña soct̃ap̃ña. Att̃oña eʼñe setserrateñot̃paʼ oʼch soct̃apeʼcherr eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen Yompor ñeñt̃ seyec̈hcateʼ. Att̃ochña sapaʼ alloʼnach sesen eñotneneʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen ña.
COL 3:11 Att̃o yetserrataterr yoct̃ap̃ña Cristocop, yaña allohueneypaʼ eʼñechcaʼye att̃ecma puechemer p̃ohueneyña Yompor. Ñeñt̃oʼmarña yocoppaʼ ama eñalleña att̃och yotaret̃ta yapaʼ poʼpoñoʼ acheñrey, yapaʼ ellopaʼtetstataret̃eyoʼ añoʼ judioneshayayye, añoʼ atsorraret̃eyayye, ñam̃a poʼpoñoʼ acheñrey ñeñt̃ ahuapña poʼpoñ anetsot̃ ñam̃a ñeñt̃eyoʼ yapaʼ añoʼ es yeñoteno ñam̃a ñeñt̃ acheñrey ñeñt̃eyoʼ ataruasataret̃ey eʼñe att̃a ñam̃a ñeñt̃ acheñrey eʼñe cohuenoʼtseney, t̃arroʼmar Cristopaʼ ñeñt̃caʼyeña eʼñe allohuenacpay, ñapaʼ ña eʼñe yechorraʼhuenaya allohueney paʼnamen acheñrey ñeñt̃ parrocmatenaya.
COL 3:12 Yomporña puemorrenteñot̃es sapaʼ oʼ acrerres ñeñt̃eschaʼ aʼcohuentataret̃terrtsa Partsocop. Att̃o acrerrespaʼ eʼñepaʼchña seyc̈hen att̃och eʼñe cohuen semuerannena, eʼñepaʼchña cohuen es sorrtatyen poʼpotantañecop. Sapaʼ eʼñepaʼchña pocteʼ señch ñerraʼm poʼpsheñeñ oʼch entenes sapaʼ ama esosheʼmayayso. Ñam̃a sapaʼ amachña aña seʼnatsto ñeñt̃ eʼñe socpa ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen sa t̃arroʼmar sapaʼ ñeñt̃es alleshoncatets. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ eʼñepaʼchña saʼhuantaʼhuanomña ñeñt̃ atarr echarrareʼ sentyen.
COL 3:13 Ñam̃a eʼñepaʼchña cohuen es saʼhuantannena ñerraʼm esempoch señch poʼpsheñeñ ñeñt̃ ama pocteyeʼ orrtateno socop, sapaʼ eʼñechña cohuen sep̃retnannena. Att̃o Yepartseshar Cristopaʼ oʼ peretnaʼhuerres sa, sapaʼc̈hoʼña c̈hocmachña sep̃retnannena sam̃a.
COL 3:14 Ñeñt̃ atarr nanac sherbets oʼch seyc̈herr att̃och semorrentannena eʼñe cohuen. T̃arroʼmar ñerraʼm poʼñoc̈h yemorrentannenapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yaʼypoʼñerroña poʼpoñec̈hno ñeñt̃ cohuenteyetsa ñeñt̃ atet̃ yep̃aʼyen. Att̃ochña alloʼnachña yesen etsotnomueʼña parrocmateñets.
COL 3:15 Att̃o Yompor oʼ eʼñe coshaterres seyoc̈hro, ñeñt̃chaʼña soct̃apeʼchaterreʼña eʼñe cohuen, t̃arroʼmar ñeñt̃ecopña oʼ c̈horeʼterreyña Yompor att̃och eʼñe yeparrocmatuerr allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya. Ñam̃a oʼch notas: Sapaʼ c̈hocmuepaʼchña separasyosoʼteñ Yompor.
COL 3:16 Cristo poʼñoñpaʼ c̈hocmuepaʼchña eʼñe cohuen soct̃apeʼcheñ sa seyoc̈hro, att̃ochña eʼñe ora señoteñohuenpaʼ c̈hocmuepaʼch seyc̈hatannena att̃och eʼñe cohuen socshatannena. Ñam̃a separasyosoʼteñot̃paʼ semorrechepaʼch allohuen morreñtsoc̈hno ñeñt̃ Partsocop att̃och saʼyeʼchoc̈htatoñ att̃o sac̈hoteñ. Socsheñeshohuenña seyoc̈hropaʼ separasyosoʼchepaʼch Yompor.
COL 3:17 Amaʼt esa ñeñt̃ atet̃ es sep̃aʼyen amaʼt esa ñeñt̃ atet̃ señosyen, eʼñechña seyemteñot̃ Yepartseshar Jesús att̃ochña sapaʼ es sep̃aʼyes. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈hocmuepaʼch separasyosoʼteñ Yompor Parets eʼñe Yepartseshar Jesucristo paʼsoʼchño.
COL 3:18 T̃eʼpaʼ oʼch notas sam̃a ñeñt̃es arrollaret̃es: Ñeñt̃ serrollar sepenpaʼ eʼñech cohuen sameʼñeña t̃arroʼmar atet̃ poctetsa yocop allohuenacpay ñeñt̃ey ameʼñenaya Yepartseshar Jesucristo.
COL 3:19 Ñam̃a sa ñeñt̃es at̃aporet̃espaʼ oʼch notas sam̃a: Eʼñech cohuen semuerya set̃apor, amachña c̈ha mueneʼ errot̃uanen sepeñeña set̃apor.
COL 3:20 Ñam̃a sa cheshaneshachaʼ oʼch notas sam̃a: C̈hocmach sameʼñya sompor ñam̃a sachor amachña c̈ha sat̃pareʼtatsto. Ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃apaʼ eʼñech cohuen coshensa amaʼt Yompor Parets.
COL 3:21 Ñam̃a oʼch notas sam̃a ñeñt̃es achemereshat̃neshas: Amachña c̈ha saʼtsrreʼmareʼtatatscheña sechemereshaʼ, t̃eʼt c̈ha nanac sellcatyenanet. Eʼñe puellquëñot̃etpaʼ c̈hach atarr quellañtsotyeset, amach eʼñe cohuenayeʼ ameʼñenseto.
COL 3:22 Ñam̃a sapaʼ oʼch notas sam̃a ñeñt̃es ataruasataret̃es eʼñe att̃a: C̈hocmachña eʼñe cohuen sameʼñyaña ñeñt̃ samoʼmteʼ sepen añe patsro. Amachña puecuam̃peñot̃esaña semaʼyoreñ setaruasatsto, ñeñt̃paʼ añecpaña atet̃ sepena att̃och eʼñe cohuen entenes samoʼmteʼ. Eʼñechña semaʼyorñecma seyoc̈hrocmañen eʼñech cohuen setaruasen. Eʼñechña sem̃chaʼnaʼteñot̃ Yompor setaruasen eʼñe cohuen.
COL 3:23 Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ setaruas sep̃aʼyen eʼñechña seyoc̈hrocmañen eʼñe cohuen setaruasen. T̃arroʼmar amaʼt acheñecpa setaruasenpaʼ eʼñechña atet̃ sepena ñerraʼmrrat̃eʼ Yamoʼmtayecop Jesucristocop setaruasen.
COL 3:24 Sapaʼ eʼñe señoteñ ñapaʼ añ oʼpatatensa ñeñt̃chaʼ atarr socshaterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ poʼñoc̈h añ sesherben Cristo ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yamoʼmteʼ yepen.
COL 3:25 T̃arraña allohuen ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeneʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñetñapaʼ atsaʼtataret̃terretchaʼ ñeñt̃ allpon p̃aʼyesayeʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyaye. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt puesheñarrot̃eta ñocpuetpaʼ amach eñalleña att̃och pocteʼ enterranet Yompor.
COL 4:1 Ñam̃a sapaʼ oʼch notas sam̃a ñeñt̃es pamoʼmteʼ pen ñeñt̃ setaruasaten. Sapaʼ atet̃chaʼ sepeʼña saʼtaruasañer ñeñt̃ eʼñe pocteʼ entenet ñet. Ñam̃a sapaʼ señochepaʼch sapaʼc̈hoʼña sechencaʼyeña Samoʼmteʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.
COL 4:2 Ñam̃a t̃eʼ allohuenespaʼ oʼch notas sam̃a: C̈hocmuepaʼchña semaʼyoc̈hrenaña maʼyochatsa, amach sec̃llañot̃a semaʼyocheñoña Yompor. Eʼñechña separasyosoʼteñeshaʼ semaʼyocheña.
COL 4:3 Ñam̃a oʼch semaʼyocheña Yompor yocop, oʼch senamonay att̃och eñalleta allchaʼ yeserrpareʼtoñ poʼñoñ, allchaʼ eʼñe yaʼpot̃ua ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃ amaʼt puesheñarrapaʼ ama eseshayeʼ eñotenaye ñeñt̃ atet̃ penaña Cristo. Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ ayottam̃p̃saret̃en cárcelo.
COL 4:4 Ñam̃a añchaʼ senamon Yompor allochña napaʼ oʼch eʼñe neñotaterranet eʼñe eñotoc̈hen ñeñt̃ atet̃ poctetsa nocop oʼch eʼñe naʼpot̃uer allohuen.
COL 4:5 Ñam̃a añecop ñeñt̃ ama ameʼñetso sapaʼ señotepaʼchña ñeñt̃ cohuentetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃anet. Amaʼt t̃aya sapaʼ arosña att̃a es puec̈hatstatsa.
COL 4:6 Eʼñe semuereñot̃paʼ c̈hocmuepaʼchña eʼñe cohuen seʼñoranaʼtyenanet, allochña ñetpaʼ eʼñech cohuen entonaset ñeñt̃ atet̃ señen. Allochña sapaʼ señochchaʼ eñoranaʼtyesahuet att̃och eʼñe cohuen sanapyesanet eʼñe puesheñaʼttsocmuet.
COL 4:7 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas, masheñ Tíquico ñach señotatenayaʼ allohuen ñeñt̃ atet̃ nepena na arr. Ñapaʼ atarr yemuerannena, ñapaʼ c̈hocma eʼñe cohuen yenpuenen att̃o yet̃orrena Yepartsesharecop.
COL 4:8 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ ñeñt̃ecopña nemñeñña sesho ñach señotatenayaʼ ñeñt̃ atet̃ yepena ya arr. Ñam̃a ñach socshatoseʼ eʼñe seyoc̈hrohuen.
COL 4:9 Oʼch nemñe epuet masheñ Onésimo. Ñapaʼc̈hoʼña c̈hocma atarr cohuen yenpuenen, nanac yemuerannena. Ñapaʼ eʼñe parroʼmarneshas. Ñetchaʼña señotatoseʼña allohuen ñeñt̃ atet̃ yepena ya arr.
COL 4:10 Ñam̃a masheñ Aristarcopaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas añ necartot̃. Ñapaʼc̈hoʼña eʼñe parrocma ayottam̃p̃saret̃ey. Allot̃paʼ oʼch huom̃chaʼtas ñam̃a masheñ Marcos ñeñt̃ara añ pat̃err necartot̃. Ñapaʼ Bernabé puepaʼñer. Napaʼ oʼ notuas atet̃chaʼ sepeʼ masheñ Marcos. Ñerraʼm esempoch c̈hap seshopaʼ eʼñech cohuen sagap̃.
COL 4:11 Ñam̃a masheñ Jesús ñeñt̃ara sochetsa Justo, ñapaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas añ necartot̃. Ñetpaʼ ñeñt̃et ñapuet̃ judioneshet ñeñt̃ ameʼñetsa, ñetña net̃orrapretenet Yomporecop att̃och atarr ayochreshat̃tena ña. Ñetña atarr nocshateneʼ.
COL 4:12 Ñam̃a masheñ Epafras ñeñt̃ parroʼmarneshas, ñapaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas ñam̃a. Ñapaʼc̈hoʼña nanac t̃orrena Cristocop. Eʼñe puemaʼyocheñot̃ huomencpaʼ atarr t̃orrena socop. Puemaʼyocheñot̃paʼ c̈hocma enamatennas Yomporeshot̃ att̃och eʼñe huomenc sep̃aʼnom seyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a añ enamuennas att̃och eʼñech poctacma c̈haponasa seyoc̈hro ora allohuen ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor.
COL 4:13 Ñocoppaʼ oʼ eʼñe neñotatuas ñeñt̃ atet̃ nanac t̃orrena socop ñam̃a añecop ñeñt̃ Laodiceoʼtsaʼyen, ñam̃a ñeñt̃ Hierápolisoʼtsaʼyen.
COL 4:14 Ñam̃a masheñ Lucas ñeñt̃ apartañtetsa, nanac yemuerannena, ñapaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas añ necartot̃. Masheñ Demaspaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas ñam̃a.
COL 4:15 T̃eʼña sapaʼ oʼch sehuom̃chaʼch sam̃a nocop masheñneshac̈hno ñam̃a noc̈haneshac̈hno ñeñt̃ Laodiceoʼtsaʼyen. Oʼch sehuom̃chaʼch ñam̃a Ninfas, sehuom̃chaʼch ñam̃a allohuen ñeñt̃ c̈hocma apc̈hetsa ña paʼpacllo eʼñe pameʼñeñot̃et Cristo.
COL 4:16 Esempoch lleyaʼhuet añ carta sesho allot̃paʼ oʼch selleyach ñam̃a laodiceoʼmarneshaʼ ñeñt̃ pameʼñeñot̃et Cristopaʼ c̈hocma apc̈henet ñamet. Ñam̃a poʼpoñ necarta ñeñt̃ nemñen Laodiceo sapaʼc̈hoʼña selleyeʼch ñerraʼm esempoch huapateret Laodiceot̃ oʼch c̈herr sesho.
COL 4:17 Ñam̃a oʼch soch masheñ Arquipo ñeñt̃ atet̃ noten na, poʼñoc̈hpaʼ etsotanepaʼña ñeñt̃ atet̃ yecheña Yepartseshar ñeñt̃chaʼ poʼtaruas p̃aʼ ñocop.
COL 4:18 Na ñeñt̃en Pablon arrpaʼ nequellquëñot̃ eʼñe na notot̃paʼ oʼch nehuom̃chaʼtnerres. T̃eʼpaʼ oʼch seyerpaʼna napaʼ ayottam̃p̃saret̃en. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, Yomporepaʼchña saʼnataya. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
1TH 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes apc̈hetsa all anetso Tesalónico eʼñe seyemteñot̃ Yompor Parets epuet ñam̃a Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Na Pablon sequellquëneʼña añ carta epan masheñ Silvano ñam̃a masheñ Timoteo. Eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼch sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ara Parets epuet Puechemer Jesúcristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
1TH 1:2 Yapaʼ yemaʼyocham̃peñot̃es sa c̈hocma yeparasyosoʼteñ Yompor socop allohuenacpas.
1TH 1:3 T̃arroʼmar allempo yemaʼyocheña Yompor c̈hocma yeyerpuensa att̃o sapaʼ eʼñe seyemteñot̃ Yompor atarr set̃orraʼyena ñocop ñam̃a eʼñe semorrentannaʼteñot̃paʼ atarr seyenpannena. Ñam̃a eʼñe seyemteñot̃ Yepartseshar Jesucristo sapaʼ oʼ huomenc sep̃aʼnom seyoc̈her eʼñe ñocop.
1TH 1:4 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ Yomporpaʼ atarr morrentensa. Eʼñe yeñoteñ Yomporpaʼ ahuat̃ot̃eñ acrerres sa ñeñt̃eschaʼ ameʼñerraya.
1TH 1:5 T̃arroʼmar añ cohuen ñoñets ñeñt̃ yeserrpareʼtatoses ahuaña, ñeñt̃paʼ ama ñoñtsenochayayo, yapaʼ añña ahuamencat̃ yepeneʼ Parets Puecamquëñ allochñapaʼ att̃o sapaʼ oʼ c̈haponasa seyoc̈hro ñeñt̃ ñoñetspaʼ eʼñepaʼt poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ ama shequëñtsoyaye. Sapaʼ eʼñe señoteney ñeñt̃ atet̃ eʼñe cohuen yorrtatyesonas allempo alloʼtseney sesho.
1TH 1:6 Eʼñe atet̃ sentey ya ñeñt̃ atet̃ yepena, sapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ eʼñech atet̃ sepena sam̃a, ñam̃a eʼñe atet̃ cohuen orrtatyen Yepartseshar Jesucristo sapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ ñeñt̃ara sorrtatyen sam̃a. Att̃o sagapoñ Yompor poʼñoñ eʼñe socsheñeshaʼ Paretsña Puecamquëñ socshateʼña eʼñe sa seyoc̈hro. Eʼñe sameʼñeñot̃ amaʼt atarr saʼmueroc̈htataret̃etyena t̃arraña sapaʼ c̈hocma atarr socshena.
1TH 1:7 Ñeñt̃oʼmarña allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa Macedonioʼmar ñam̃a Acayoʼmar, ñetñapaʼ atet̃ eñotenset eʼñe cohuen sorrtatyen Yomporecop, ñetpaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ eʼñe att̃ecma orrtatyenet ñamet Yomporecop.
1TH 1:8 T̃eʼña eʼñe seshot̃ oʼ epaʼhua Yompor poʼñoñ all serrpareʼtyeñet. Ama allayayo Macedonio ñam̃a Acayo, oraña oʼ eʼñe epaʼhua errap̃aren allemeñ. Errap̃aren oʼ eʼmareʼtuaset sapaʼ atarr sameʼñeña Yompor. T̃eʼña ñet oʼ eʼmareʼtuetpaʼ ñocpuetpaʼ ama pallteneto oʼch alla yoterraneterr ya ello.
1TH 1:9 Ñetñapaʼ serrpareʼtyenyet att̃o sapaʼ eʼñe cohuen sagapapuey. Ñam̃a serrpareʼtatannaʼtyenet att̃o sapaʼ oʼ soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop oʼ sequec̈hpaʼhuerr ñeñt̃ semchatseʼtyeseʼt̃ ayec̈hcataret̃. T̃eʼña ñeñt̃paʼ oʼ sequec̈hpaʼhuer eʼñe poctacma att̃ot̃ña allempot̃eñ eʼñe cohuen sesherber Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor.
1TH 1:10 Ñam̃a serrpareʼtyeñet att̃o sapaʼ eʼñe seyemteñot̃ atarr secueññañ Yompor Puechemer esempohuañenchaʼ huerra pueʼntañot̃ ñeñt̃ara Puechemer ñeñt̃ tantaterr allempo rroma, ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ ñerraʼm esempoch yoroc̈htatuer Yompor.
1TH 2:1 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas: Saña poʼñoc̈hpaʼ eʼñe señoteñ ahuañmoʼcha eʼñe cohuen sagapapuey, ama orrena yemoʼtenso.
1TH 2:2 Ellonet̃paʼ eʼñe señoteñ amaʼt epayeʼ mueroc̈htatyeteʼt̃ Filiposo, amaʼt errot̃uanen p̃aʼyetañeʼt̃, t̃arraña Yomporña atarr ahuamencat̃ p̃aʼyeʼt̃ att̃o yapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ ña yeserrpareʼtatas sam̃a añ cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃. Amaʼt alloʼtsaʼyen ñam̃a ñeñt̃ nanac epatarñat̃etyetsa, yañapaʼ c̈hocmaña yeserrpareʼtataseʼt̃.
1TH 2:3 Ñeñt̃paʼ ama panteñtsot̃eyeʼ yoct̃apeʼchataso, ñam̃a ama sosyaʼtsañeyeʼ yoct̃apeʼchataso, ñam̃a ama eʼñe ya yeshquëñot̃ yoct̃apeʼchataso.
1TH 2:4 Elloña ya Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteney ñeñt̃oʼmar llesensaʼy yach aʼpot̃erreʼ poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen ñoñets alloch aʼqueshp̃aterrey. Ñeñt̃ atet̃ yeʼñorenapaʼ ama añecpayaye oʼch eʼñe orrena yocshach acheñeneshaʼ, yapaʼ añecopña yeʼñorena att̃och yocshateñ Yompor ñeñt̃ eʼñe yentueneʼ ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchyen yeyoc̈hro.
1TH 2:5 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ señoteney ya amaʼt ahuat̃apaʼ ama eʼñe ya yeñoñot̃ yocshatenso att̃och eʼñe cohuen sentueney. Ñam̃a amaʼt ahuat̃apaʼ ama erra yeshquënso att̃och sapaʼ oʼch sapuey ñeñt̃ yemnapretenes. Ñeñt̃paʼ amaʼt Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entapreteney ñeñt̃ atet̃ yepenes.
1TH 2:6 Ñam̃a amaʼt ahuat̃a ama añeyeʼ yellquëno att̃och sapaʼ oʼch secohuentatennay amaʼt ñam̃a allohuen poʼpotantañec̈hno. Ñam̃a yapaʼ amaʼt Cristo yellsensenayeñ ñeñt̃oʼmarña yocoppaʼ eʼñe pocteñ oʼch atet̃ yepennaseñ ñeñt̃ atet̃ pena am̃chaʼtaret̃, t̃arraña yapaʼ amaña yemno oʼch atet̃ yepennasa.
1TH 2:7 T̃arroʼmar yapaʼ yemuereñot̃es sapaʼ eʼñe cohuen es yorrtatyennas. Eʼñe atet̃ yentenes ñerraʼmrrat̃eʼ cheshat̃olleshaʼ eʼñech cohuen muereña pachor.
1TH 2:8 Atarr nanac yemorrentensa ñeñt̃oʼmarña ama eʼñe ñapt̃a cohuen ñoñets yapuenso ñeñt̃ Yompor poʼñoñ. Elloña yocoppaʼc̈hoʼña pocteʼ yenteñ oʼch yesuanom ñeñt̃ eʼñe yocpa att̃och yeyenpas sam̃a t̃arroʼmar sapaʼ atarr yemorrentensa.
1TH 2:9 Ñeñt̃ atet̃ yepena ya, amat̃eʼ masheñneshachaʼ c̈ha sepsenye att̃o nanac yetaruaseʼt̃ yet̃o eʼñe tsapomeʼtets allempo alloʼtseney sesho. Ñeñt̃paʼ añecop atarr yetaruaseʼt̃ allochñapaʼ att̃och sa amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach c̈ha yaʼtsrreʼmoc̈htanaʼtaso allempo yeserrpareʼtataseʼt̃ cohuen ñoñets ñeñt̃ Yompor poʼñoñ.
1TH 2:10 Sapaʼ eʼñe sentyeʼt̃, Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñe enteney att̃o yapaʼ eʼñe cohuen yorrtatyes socop ñeñt̃es ameʼñetsa all. Ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen yorrtatyen Partsocop ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten ña allochñapaʼ att̃och amach errot̃enot̃ otenyeto “ama pocteyaye ñeñt̃ atet̃ sepena.”
1TH 2:11 Sapaʼ señoteñ yapaʼ eʼñe atet̃ yentenes ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe yechemereshaʼ yep̃ohuenes. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe cohuen yoct̃apeʼchataseʼt̃ eʼñe puesheñaʼttsos. Eʼñe cohuen yocshaterres, eʼñe cohuen yoct̃apeʼchataseʼt̃
1TH 2:12 poʼñoc̈h sapaʼ eʼñepaʼchña cohuen sorrtatyen ñeñt̃ atet̃ poctetsa añecop ñeñt̃ poʼñoc̈h ameʼñenaya Yompor t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ huaʼñerres oʼch soʼpatapretera all am̃chaʼtaret̃tena ña, att̃ochña secohuentapretera sam̃a.
1TH 2:13 Ñeñt̃oʼmarña añecop c̈hocma yeparasyosoʼteñ Yompor ñam̃a att̃o sapaʼ allempo yeʼm̃ñotaterres Yompor poʼñoñ sañapaʼ eʼñe cohuen saguërrñañ poʼñoñ. Amaʼt ya seserrpareʼtatosayeñ ama acheña poʼñoñ senteñe, ñeñt̃paʼ Yomporoña poʼñoñ sentña allempo. Ñehua, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ. T̃eʼña sa ñeñt̃es oʼ sameʼñerra, Yomporña poʼñoñ oʼ cot̃apeʼchaterres eʼñe cohuen seyoc̈hro oʼ eʼñe huenaterres ñeñt̃ atet̃ c̈hocma sep̃atseʼtyeseʼt̃ ahuat̃; t̃eʼña sapaʼ añ sorrtatyen ñeñt̃ eʼñe cohuen enten Yompor.
1TH 2:14 Sapaʼc̈hoʼña masheñneshachaʼ eʼñe atet̃ saʼmueroc̈htataret̃tena Yomporecop eʼñe atet̃ peʼt̃ ñeñt̃ ñanom apc̈hatsa Yomporecop ñeñt̃ Judeoʼtsaʼyen. Ñetpaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Cristo Jesús, judioneshaʼña ñeñt̃ eʼñe pamoʼts penetpaʼ atarr mueroc̈htatenanet. Sapaʼc̈hoʼña eʼñe seyemteñot̃ Cristo atarr mueroc̈htatenes sam̃a samoʼtseshaʼ.
1TH 2:15 Ñeñt̃ara judioneshaʼ ñeñt̃ muetseʼ Yepartseshar Jesús ñam̃a ñet muetsanateteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Amaʼt t̃eʼ yapaʼc̈hoʼña pueʼmoñeʼteñot̃etay oʼ cot̃areʼterryeterr yam̃a. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama cohuenayeʼ entenaneto t̃arroʼmar ñetpaʼ añeʼna eʼmoñeʼtenet allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ.
1TH 2:16 Ñetpaʼ atarr epatareʼtenyet att̃och yeserrpareʼtach poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama judioneshayaye att̃och ñetpaʼc̈hoʼña oʼch aʼqueshp̃ataret̃terret. Att̃oña ñetpaʼ atarr nanac yorenet poʼchñaret. T̃arraña t̃eʼña Yomporpaʼ oʼ entatuerrmochanet poʼyoroc̈henña.
1TH 2:17 Ñam̃a oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas: Yaña poʼñoc̈h allempo c̈haʼnmataterryet seshot̃ allempot̃eñña amaʼt esempapaʼ ama yab̃channaʼterro eʼñe t̃emeʼttsen. Chemerrña t̃eʼ yapaʼ oʼ eʼñe yapt̃amerra. T̃arraña amaʼt ama allameʼttsa yab̃channenopaʼ yeyoc̈hroñapaʼ eʼñe parrocmatetsey. Yapaʼ c̈hocma yesechenañ oʼch yab̃cherrsaʼ amaʼt napaʼ allponocheʼtats nesechenañ. T̃arraña oneñet̃ñapaʼ c̈hocma epatareʼteney.
1TH 2:19 T̃arroʼmar sapaʼ saña ñeñt̃es atarr yocshateneʼ. Amaʼt allempoch huerra Yepartseshar Jesucristo sapaʼ saña ñeñt̃eschaʼ atarr yeyemterra, ñeñt̃eschaʼ atarr yocshaterreʼ allempo, t̃arroʼmar sapaʼ ñeñt̃eschaʼ yapataterreʼ ñeñt̃chaʼ atarr yocshateneʼña ya allempo.
1TH 3:1 Allempoña na oʼhuañ naʼhuantaʼ ñeñt̃ att̃o nellquënsa ñatoʼ errot̃enoʼtsenest̃eʼ, ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe pocteʼ neñch oʼch alla naʼpa napuet̃ Atenso
1TH 3:2 att̃och nemñonas masheñ Timoteo ñach semoʼterrayaʼ, ñach seserrpareʼtatoseʼ att̃och eʼñe huomenc sep̃aʼ seyoc̈her ñeñt̃ att̃o sameʼñena. Ñach socshaterreʼ ello ñeñt̃ att̃o sameʼñena. T̃arroʼmar masheñ Timoteo ñapaʼc̈hoʼña atarr cohuen yet̃orrena parro Yomporecop. Atarr serrpareʼtatyenanet cohuen ñoñets att̃o Cristopaʼ ña aʼqueshp̃atañtetsa.
1TH 3:3 Ñach soct̃apeʼchaterreʼ eʼñe cohuen Yomporecop allochñapaʼ amaʼt att̃o atarr amueroc̈htataret̃es, amachña ñeñt̃ot̃a sepuerratsterro amaʼt puesheñarrot̃esa. Ñehua, sapaʼ eʼñe señoteñ c̈hocmach huaponaya ñeñt̃ amueroc̈htatañ yenten.
1TH 3:4 Allempo eʼñe alloʼtsaʼyenacmay allohueney eʼñe parro allempo yapaʼ atet̃ oʼ yotuas c̈hocmach huaponaya mueroc̈hteñets. Ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ atet̃c̈hoʼ oʼ p̃onasa, t̃eʼpaʼ eʼñet̃eʼ señoteñ eʼñe poʼñoc̈h atet̃.
1TH 3:5 Ñeñt̃oʼmarña ahuaña allempo oʼhuañ naʼhuantaʼ ñeñt̃ att̃o nellquënsa naña allempo nemñe masheñ Timoteo att̃och neñotas sapaʼ errot̃enest̃eʼña sa, ñatoʼ att̃erat̃eʼ sesen ameʼñaya Yompor. Napaʼ nellquëñot̃paʼ atet̃ noten ñatoʼrraña oneñet̃ puetpateñot̃es oʼt̃eʼ c̈ha quec̈hpaterres Yompor. Ñerraʼm atet̃ seperra napaʼ atet̃ noten ñeñt̃ att̃o net̃orrena eʼñe socoppaʼ ñatoʼrraña ñeñt̃paʼ eʼñet̃eʼ orrena.
1TH 3:6 T̃arraña allempo huerra masheñ Timoteo seshot̃, ñapaʼ serrpareʼtatuerrey cohuen ñoñets, sapaʼ att̃era eʼñe cohuen sameʼñena, eʼñe cohuen att̃era semorrentannena. Ñam̃a serrpareʼtatuerrey att̃o sapaʼ c̈hocma seyerpuenya socsheñeshaʼ ñam̃a atarr semneñ oʼch yab̃channerra parro. Yapaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma atarr yemneñ yam̃a.
1TH 3:7 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ yapaʼ amaʼt allohuen es yehuenoya ñam̃a amaʼtchaʼ atarr yemueroc̈hetuanena, t̃eʼñapaʼ oʼ alla socshaterrey. Att̃o yeñoterres sapaʼ att̃era cohuen sameʼñena ñeñt̃ña atarr yocshaterreʼ.
1TH 3:8 Att̃o sapaʼ eʼñe cohuen huomenc sepen seyoc̈her Yepartsesharecop, napaʼ ñeñt̃ña eʼñe cohuen nocshateneʼ att̃o nocrrena arr patsro.
1TH 3:9 Ñeñt̃oʼmarña atarr nanac yeparasyosoʼteñ Yompor socop. Eʼñe yeyoc̈hropaʼ c̈hocma yocshensa Yomporesho ñeñt̃oʼmarña c̈hocma yeparasyosoʼteñ Yompor socop.
1TH 3:10 C̈hocma yenamueñ Yompor yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo att̃och yab̃channerra. Atarr yemneñ oʼch yoct̃apeʼchaterrsaʼ erraʼtsent̃eʼña sepalltena att̃och sameʼñera eʼñe poctacma.
1TH 3:11 Yompor Parets ñam̃a Yepartseshar Jesús ñetepaʼchña yec̈hapaterreʼña sesho.
1TH 3:12 Yepartsesharepaʼchña atontaterreʼña semorrenteña allochñapaʼ alloʼnach nanac sesen morrentannaʼttsa eʼñe sagattsa att̃ochña alloʼnach sesen morrentenaya allohuen acheñeneshaʼ, eʼñe atet̃ yepena ya sapaʼ nanac yemorrentensa.
1TH 3:13 Eʼñe semorrentannaʼteñot̃ seyoc̈herñapaʼ eʼñech huomenc pennas Yepartseshar Cristo. Ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃a allempopaʼ amach errot̃enot̃ otteñeʼchuerrsoña Yompor t̃arroʼmar sapaʼ eʼñech cohuen es sorrtatyen Partsocop eʼñe t̃ayot̃eñ. Att̃epaʼchña entuerresña Yompor Parets ñerraʼm allempoch huerra Yepartseshar Jesús. Esempo poʼñoc̈hpaʼ huerrach epuet allohuen ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Parets.
1TH 4:1 T̃eʼña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ napaʼ oʼch notas, eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesús, sapaʼ alloʼnepaʼchña cohuen sesen orrtatyesneneʼ ñeñt̃ atet̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor ñeñt̃ yeyc̈hatuas ahuañmoʼchot̃eñ.
1TH 4:2 Sapaʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼ señoter ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hatuas eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesús att̃ochña sapaʼc̈hoʼña oʼch sorrtatyen ñeñt̃ cohuen enten ña.
1TH 4:3 Poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ Yomporña mueneʼña atet̃, sapaʼ oʼch saʼcohuentataret̃terra ñocop att̃ochña amaʼt puesheñarrot̃apaʼ amach sechtatscheña ñeñt̃ ama set̃aporeyaye.
1TH 4:4 Eʼñe puesheñaʼttsospaʼ c̈hochña eʼñe señoch att̃och eʼñe cohuen seyore coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe ñapuet̃ set̃apor sep̃aʼ. Atet̃paʼ eʼñech pocteʼ entapretenes Parets, amaʼt ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ. Eʼñechña cohuen senteñña set̃apor.
1TH 4:5 Amachña eʼñe añecpa seyoroña set̃apor att̃och eʼñe socshaten sechets ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama eñotenaye Yompor.
1TH 4:6 Amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach soʼchñaʼtam̃p̃satscheña semoʼnasheñ, amach sechtapretatsche puet̃apor. Allohuen ñeñt̃ atet̃ yep̃aʼpaʼ c̈hocmach tsaʼtaterrya Yompor esempo. Ñeñt̃paʼ ahuañmoʼchot̃eñ eʼñe poʼñoc̈h oʼ yotuas.
1TH 4:7 Yomporpaʼ ama añecpayeʼ c̈horeʼtenye oʼch aña atet̃ yep̃aʼyes ñeñt̃ atarr sosey, añecopña c̈horeʼteney oʼch eʼñe yaʼcohuentataret̃terra ñocop.
1TH 4:8 Ñerraʼm eseshaʼch at̃pareʼteneʼ ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatenes ñetpaʼ ama acheñeyeʼ poʼñoñ at̃pareʼteneto, ñeñt̃paʼ Yomporña poʼñoñ at̃pareʼtenet ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yapueneʼ Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ yaʼcohuentateneʼ eʼñe ñocop.
1TH 4:9 Att̃o semorrenteña allohuen masheñneshac̈hnopaʼ t̃eʼña sapaʼ ama sepallteno oʼch alla noterrserr necartot̃, sapaʼ oʼ eñotaterres Yompor att̃och semorrentannerra allohuenes.
1TH 4:10 Poʼñoc̈h eʼñe semorrentueña allohuen ñeñt̃ ameʼñaʼyetsa allemeñ Macedonio. T̃arraña amaʼt atet̃ sepenañpaʼ ellopaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ alla noterrserr: Alloʼnepaʼch sesen morrentannaʼtnomtsa eʼñe cohuen.
1TH 4:11 Sapaʼ añchaʼña seʼnen att̃och eʼñe cohuen muechet̃ seyc̈hena saʼnetsro, amachña aña sorrtatatsetyeso att̃och seʼmoñeʼtannena. Ñam̃a oʼch alla noterrserr eʼñe sa sotot̃paʼ c̈hocmachña setaruasaʼyes ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas.
1TH 4:12 Cohuenchaʼ setaruasaʼyes allochñapaʼ eʼñech cohuen entenes amaʼt ñeñt̃ ama ameʼñetso. Ñam̃a sapaʼ añecopchaʼña setaruasaʼyes att̃och amach c̈ha es sepallteno.
1TH 4:13 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ yapaʼ yemneñ oʼch eʼñe señoter errot̃enoʼtsaʼyent̃eʼña ñeñt̃ pameʼñeñot̃ rromuets. Allochñapaʼ amach att̃a atarr sellquënaneto ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ, ñetpaʼ ama es yemteneto.
1TH 4:14 Yapaʼ att̃o yameʼñeña Jesús ña amaʼt rroma ellopaʼ alla tanterra, yameʼñeña ñam̃a Yomporpaʼ att̃ecmach tantatuerrey allohueney ñeñt̃eychaʼ eʼñe yameʼñeñot̃ Jesucristo yerroma.
1TH 4:15 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ sapaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ eñotaterrey Yepartseshar Jesucristo, ñeñt̃paʼ atet̃ yec̈hatey: Allohueney ñeñt̃eychaʼ orameñ corretsa allempoch huerra ña ñeñt̃eychaʼ ama rromhuetsaʼ allempo, yañapaʼ amach yotam̃pesyoña yanom ñeñt̃ oʼ rromhua, añchaʼ ñanom oterrtsa ñeñt̃ oʼ rromhua allot̃ñapaʼ yam̃a ñeñt̃ey orameñ corretsa, t̃arroʼmar allempopaʼ atet̃chaʼ perra.
1TH 4:16 Partseshaʼpaʼ ñachña eñerrets huomenc ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen mellañot̃eñnaneshaʼ ñachña rranaʼnerrtsa, eʼñech allempocma eʼmorrterra ñam̃a Yompor poʼpoctor. Att̃ochña ñapaʼ sohuaʼnerra pueʼntañot̃. Ñeñt̃ña rromuets ñeñt̃ ameñaʼnmaya Cristo ñetña allempopaʼ ñanmuetchaʼ tantrraʼtuerret.
1TH 4:17 Allot̃ñapaʼ yam̃a ñeñt̃ey orameñ corretsa arr patsro aʼtapataret̃eychaʼ yam̃a oso eʼñe parro epay ñeñt̃ oʼ tantrraʼtuena rromot̃ att̃ochña eʼñech parrocma yepocter Yepartseshar eno. Att̃ochña eʼñe allohueneypaʼ parroʼtseneychaʼ epay Yepartseshar eʼñe allempot̃eñ errponañohuen.
1TH 4:18 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈hocmach seyerpatannena añ cohuen ñoñets att̃och eʼñe cohuen socshatannena.
1TH 5:1 T̃eʼña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ socoppaʼ ama pallteno oʼch alla noterrserr añ necartot̃ eʼñech esempo etsoterra allempoch huerraña Yepartseshar.
1TH 5:2 T̃arroʼmar sapaʼc̈hoʼña oʼ eʼñe señoter c̈herrchaʼ pat̃err yet̃ allempoch huerra Yepartseshar Jesús. Allempopaʼ eʼñech machayot̃a huerra eʼñe atet̃ ñerraʼm esempo huennaya eñet̃ tsapo eʼñech machoyot̃a huapa.
1TH 5:3 Allempo amach c̈henaʼ ñeñt̃ yet̃er allempoch huerra Yepartseshar acheñeneshaʼña arr patsro ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyerret allempo: “T̃eʼña yapaʼ eʼñe cohuen muechet̃ yeyc̈hena arr patsro. Yocoppaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach eñalleterroña ñeñt̃chaʼ yeyoreʼtameʼterreʼ.” T̃arraña eʼñech allorocma machayot̃ach huerranet ñeñt̃chaʼ eʼñe aʼcllatuerrahuet. Allempo amaʼt puesheñarrapaʼ amach eñalleña att̃och yeterret. Eʼñech atet̃ c̈herranet ñerraʼmrrat̃eʼ allempo atsotenana coyaneshaʼ pueʼmar amach eñalleña att̃och yetam̃p̃sana att̃o atserrpeñ pueʼmar att̃och amach atserrpe.
1TH 5:4 T̃arraña saña poʼñoc̈h masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ sapaʼ ama checmetoʼtsenayayso ñeñt̃ atet̃ pena acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Sapaʼ eʼñe señoteñ ñeñt̃oʼmarña amaʼtchaʼ machayot̃a huerra eʼñe atet̃ machayot̃a huennaya eñet̃, sañapaʼ amach c̈ha seyorenatsto.
1TH 5:5 T̃arroʼmar sapaʼ eʼñe sameʼñeñot̃ Cristo eʼñe señoteññañ poʼcohuenña ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch netmaʼntatasa sapaʼ puetarenanaʼtarneshas ñam̃a yet̃enaʼtarneshas. Poʼñoc̈h yapaʼ ama tsapoʼmarneshayayye ñam̃a ama checmetoʼmarneshayayye t̃arroʼmar yapaʼ ama añeyeʼ yep̃aʼyeno ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyen ñeñt̃ ama ameʼñetso.
1TH 5:6 Ñeñt̃oʼmarña oʼch notas: Yapaʼ amach c̈ha yec̃llatsto Yomporecop, t̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ c̈hach yottena ñerraʼm c̈ha yemuen Yomporecop atet̃ pena poʼpotantañ ñeñt̃ att̃a es puec̈haʼyetsa. Yapaʼ amachña c̈ha yemanrraʼtatsto c̈hochña eʼñe yeñotena att̃ochña yeñoseʼreʼtyesuena.
1TH 5:7 Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ manrretspaʼ tsapoch manrrenet ñam̃a ñeñt̃ posaʼtareʼtyetspaʼ tsapoch posaʼtareʼtyenet.
1TH 5:8 T̃arraña yapaʼ yet̃oʼmarneshay ñeñt̃oʼmar c̈hocmuepaʼch eʼñe yeñoteñot̃ yeñoseʼreʼtyesuena. Eʼñe yameʼñeñot̃ Yompor ñam̃a yemorrentannaʼteñot̃ ñeñt̃ña cohuam̃peneʼña yeyoc̈her Yomporecop att̃och amach aña yoct̃apeʼchatsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena asrom atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ chorrena solltar ñeñt̃ aʼnateneʼ puesomap allempo quellarena att̃och ama etaret̃teneto. Ñam̃a yapaʼ yeyemteñot̃ Cristo t̃eʼñapaʼ eʼñe aʼqueshp̃ataret̃ey ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ña yemoñenaya. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ pena solltar oʼch naʼnman asret poño att̃och ama ettoʼtaret̃teto.
1TH 5:9 T̃arroʼmar Yompor poʼñoc̈hpaʼ ama añeyeʼ oʼpatatenyo att̃och coñchatuerrey; yapaʼ añña oʼpatatenya att̃och eʼñe cohuen aʼqueshp̃atuerrey allohueney eʼñe yameʼñeñot̃a Yepartseshar Jesucristo
1TH 5:10 ñeñt̃ rromats yocop, att̃ochña amaʼtchaʼ oʼ yocllaʼhuenañ allempoch huerra amapaʼ ñatoʼ orameñ yocrrenmeñ allempoch huerra att̃erayach yañapaʼ corretsayach epay ña eʼñe parro.
1TH 5:11 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes, sapaʼ c̈hocmuepaʼch socshatannena Yomporecop. C̈hocmuepaʼchña huomenc sep̃annaʼta seyoc̈her Yomporecop eʼñech atet̃ sep̃a t̃ayot̃eñ.
1TH 5:12 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas poʼpoñ, sem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ eʼñepaʼch cohuen semorrenteña allohuen ñeñt̃ t̃orraʼyetsa Yomporecop sesho t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe Partsesheshot̃ anaret̃tenet ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsa socop, ñetchaʼña soct̃apeʼchateneʼña eʼñe cohuen.
1TH 5:13 Att̃o atarr t̃orrenet Yomporecop sañapaʼ eʼñepaʼchña cohuen sentenanet, atarrchaʼ semorrentenanet. Ñam̃a amaʼt allohuenes eʼñe sagattsapaʼ eʼñepaʼchña cohuen sentannena att̃och eʼñe cohuen seyc̈hena eʼñe señmañeshaʼ.
1TH 5:14 Ñam̃a oʼch masheñneshachaʼ alla noterrserr ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a: Ñeñt̃ atarr quellañtsotyets sesho sachña cot̃apeʼchaterrahuet cohuen att̃och amach alloʼna quellañtsoteneto. Ñam̃a ñeñt̃ ama coshetso sachña eʼñe cohuen coshaterrahuet ñam̃a ñeñt̃ ama huomencayeʼ penaye pueyoc̈her Yomporecop, sachña eʼñe cohuen coshatyerrahuet att̃och eʼñe huomenc perret ñamet pueyoc̈her Yomporecop. Eʼñe allohuenet saña eʼñe semorrenteñot̃anet ñetpaʼ c̈hocmuepaʼchña eʼñe cohuen saʼhuantenanet.
1TH 5:15 Ñam̃a sapaʼ c̈hocmuepaʼch eʼñe cohuen señotena allochñapaʼ ñerraʼm poʼpsheñeñ errot̃ p̃onaspaʼ sapaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esa amach setsaʼtatatsche amaʼt coñeʼt̃a. Añchaʼña eʼñechña cohuen sepeñ samoʼts amaʼt ñam̃a allohuen poʼpotantañ acheñeneshaʼ.
1TH 5:16 Ñam̃a sapaʼ c̈hocmuepaʼch eʼñe cohuen socshena.
1TH 5:17 Ñam̃a c̈hocmuepaʼchña semaʼyochena.
1TH 5:18 Ñam̃a amaʼt errot̃enoʼtsensa c̈hocmuepaʼch separasyosoʼteñ Yompor t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ muenen eʼñe yocop allohuenacpay ñeñt̃ey yemtenoya Puechemer ñeñt̃ Cristo Jesús.
1TH 5:19 Ñam̃a amach sat̃pareʼtatsche ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatenes Parets Puecamquëñ eʼñe seyoc̈hro, t̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sep̃apaʼ c̈hat̃eʼ saʼhuañaterrñañ ñeñt̃ atet̃ eñotatyenes Yompor Puecamquëñot̃. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ semayerrñañ Yompor poʼurare.
1TH 5:20 Ñam̃a amach atet̃ sentatsche ñeñt̃ atet̃ eñoraten Parets Puecamquëñot̃ ñerraʼm ama asherbenayeʼ senteñe.
1TH 5:21 Allohuen amaʼt erraʼtsena c̈hochña ñanom señoch ñatoʼ eʼñet̃eʼ cohuen ñatoʼpaʼ amat̃eʼ cohuenayaye. Ñeñt̃ allohuen erraʼtsenchaʼ eʼñe cohuen sentyes ñeñt̃ñapaʼ amach sequec̈hpatstere amaʼt ahuat̃a.
1TH 5:22 T̃arraña allohuen erraʼtsenchaʼ ama cohuenayeʼ sentyeso ñeñt̃ñapaʼ c̈hosaña aʼypoʼñerreʼ.
1TH 5:23 Yompor ñeñt̃ eʼñe yocshateneʼ yeyoc̈hro, ñepaʼchña eʼñe saʼcohuentaterreʼ eʼñe cohuen Partsocop. C̈hocmuepaʼch alloʼna sesen eʼñe cohuen allochñapaʼ ñerraʼm esempoch huerra Yepartseshar Jesucristo, socoppaʼ amach eñalleña amaʼt coñeʼt̃a att̃och otteñeʼchuerres amaʼt secamquëñohuen, amaʼt seyoc̈hrohuen, amaʼt ñam̃a sechtsohuen.
1TH 5:24 T̃arroʼmar Yompor ñeñt̃ oʼ c̈horeʼterres ñapaʼ ña atarr ayemuetpotetsa, ñachña setsotatueʼña eʼñe ora allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa ñocop.
1TH 5:25 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, c̈hocmach semaʼyocham̃pesya yam̃a.
1TH 5:26 Ñam̃a t̃eʼpaʼ nemneñ oʼch nehuom̃chaʼtas allohuenes ñeñt̃es ameʼñetsa.
1TH 5:27 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas, eʼñe yem̃chaʼnaʼteñot̃ Yepartseshar Cristo añ cartapaʼ oʼch selleyach allohuen masheñneshac̈hno ñam̃a noc̈haneshac̈hno.
1TH 5:28 Yepartsesharepaʼchña Jesucristo saʼnatenaya eʼñe allohuenes. Ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
2TH 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes apc̈hetsa all anetso Tesalónico eʼñe seyemteñot̃ Yompor Parets epuet ñam̃a Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Na Pablon oʼch alla nequellquërrnaserr poʼpoñ carta epan masheñ Silvano ñam̃a masheñ Timoteo.
2TH 1:2 Eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ara Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
2TH 1:3 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, eʼñe pocteʼ c̈hocmach yeparasyosoʼteñ Yompor socop t̃arroʼmar sapaʼ poʼñoc̈h alloʼna sesen ameʼñaʼnmaya Yompor ñam̃a allohuenes eʼñe puesheñaʼttsospaʼ alloʼna sesen morrentannaʼtyesnomtsa.
2TH 1:4 Ñeñt̃oʼmarña yañapaʼ atarr yocshensa. Eʼñe yocsheñot̃paʼ atarr cohuen yeñosyen socop all allampañoʼmar all apc̈haʼyenet Yomporecop. Ñetpaʼ c̈hocma yeñotatyenanet atet̃ sepena sa, amaʼt ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ c̈hocma soct̃areʼteneʼ att̃o mueroc̈htatenset, t̃arraña sañapaʼ c̈hocma atarr saʼhuantenanet eʼñe sameʼñeñot̃ Yompor.
2TH 1:5 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyen. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ sapaʼ eʼñe sameʼñeñot̃ ña, ñañapaʼ eʼñecaʼye pocteʼ entenes allochñapaʼ att̃och sec̈herr all am̃chaʼtaret̃tena ña, sapaʼ ñeñt̃ecopña atarr saʼmueroc̈htataret̃tenaña t̃eʼ.
2TH 1:6 T̃arraña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ ñach tsaʼtaterraya mueroc̈hteñtso allohuen ñeñt̃ semueroc̈htateneʼ sa t̃eʼ.
2TH 1:7 Ñeñt̃ att̃o atarr semueroc̈htena t̃eʼ eʼñe ñocop, Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ enteñ socop, ñachña ello socshaterreʼña sa eʼñe atet̃ atarr coshateney ya. Yapaʼ ñeñt̃chaʼña atarr yocshaterreʼ ñerraʼm esempoch orretuerra Yepartseshar Jesús allempoch huerra pueʼntañot̃. Ña poʼñoc̈hpaʼ orretuerrach epuet poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ p̃aʼyen. Ñapaʼ eʼñech poʼyoroc̈henñot̃ huerra atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ huoretnets.
2TH 1:8 Allempoch huerrapaʼ coñchatuerranchaʼ allohuen ñeñt̃ ama eñotayeʼt̃e Yompor ñeñt̃ ama ameʼñaʼpoyeʼ entayeʼt̃e cohuen ñoñets ñeñt̃ Yepartsesharecop Jesucristo.
2TH 1:9 Ñetñapaʼ att̃och aʼcoñchataret̃terretpaʼ chencaʼhuerretchaʼ errponañohuen. Att̃och ñetpaʼ oʼch ellopaʼtetstataret̃terret amach entereto Yepartseshar, amach enterrñañeto poʼcohuenña all nanac partsotena.
2TH 1:10 Ñapaʼ t̃arroʼmarchaʼ huerra att̃och allohueney ñeñt̃ey pueyochreshaʼ pen Parets, yañapaʼ yecohuentatapuerrñañchaʼ. Allohueney ñeñt̃ey ameʼñayeʼt̃ atarrchaʼ yecuanrrortapuer. Saʼnachña cohuentatapuerreʼ t̃arroʼmar sapaʼc̈hoʼña sameʼñena cohuen ñoñets ñeñt̃ yeñotatenes.
2TH 1:11 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ c̈hocma yemaʼyocham̃pensa allochñapaʼ att̃och Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entenes att̃o ñapaʼ oʼ c̈horeʼterres oʼch pueyochreshaʼ perres sam̃a. Ñam̃a yapaʼ añ yenamuennas Yompor eʼñepaʼchña poʼhuamencot̃ etsotatonasña allohuen ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchyen cohuen ñocop ñam̃a ora ñeñt̃ allpon set̃orraʼyena eʼñe sameʼñeñot̃ ña.
2TH 1:12 Att̃ochña sapaʼ eʼñech cohuen secohuentaterrñañ Yepartseshar Jesús, ñañapaʼ cohuentaterreschaʼ sam̃a. Ñeñt̃paʼ eʼñe Yompor puemuereñot̃ey ñam̃a Yepartseshar Jesucristo.
2TH 2:1 T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ neñotatas poʼpoñ ñeñt̃paʼ añ allempoch huerra Yepartseshar Jesucristo att̃och ñapaʼ oʼch apc̈hatuerrey allohueney eʼñe ñesho.
2TH 2:2 T̃eʼpaʼ ñeñt̃oʼmarña notenes: Amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ñatoʼt c̈ha yoreʼtensaʼña poʼpoñ cot̃ap̃ñats. Sapaʼ amach c̈ha seyorenatsto amaʼtchaʼ seʼmareʼter oʼ c̈herr allempoch huerra Yepartseshar. Amaʼtchaʼ otasetañ ñetpaʼ eʼñoʼ Parets Puecamquëñ eñoratenahuet, sañapaʼ ñatoʼtña c̈ha seyorenaʼ. Amaʼtchaʼ pueserrparñot̃et atet̃ otaset, sañapaʼ amach seyorenatsto. Amaʼtchaʼ atet̃ otasetañ t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap carta ñeñt̃ mueñen Pablo ñeñt̃paʼ atet̃ oten carta, t̃eʼpaʼ oʼ c̈herr allempoch huerra Yepartseshar, saña eʼñe seyorñot̃paʼ ñatoʼtña ñeñt̃aña sameʼñenaʼ.
2TH 2:3 Amaʼt puesheñarrot̃esa sapaʼ amach seʼm̃ñotatstaneto amaʼt eʼñe errot̃enchaʼ otyesaset, t̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃chaʼ shecareʼtasetañ. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas, allempopaʼ amacaʼye c̈herraʼ ñeñt̃eñpo ñeñt̃e yet̃ñatsroch huerra Yepartseshar, atoʼtña atarr atonterraʼ ñeñt̃chaʼ quec̈hpuerreʼ Yompor. Ñam̃a allempopaʼ orrterrach puesheñarr acheñ ñeñt̃ atarr at̃parñat̃tetsa, ñeñt̃paʼ chenquëñtsa oʼpatenaya. Ñañapaʼ Yomporach atarr eʼmoñeʼterr ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ muechatseʼtyeneʼ paʼnamen ñeñt̃ poʼyomporer p̃aʼyenet ñachña eʼñe tanterrahuet.
2TH 2:4 Ñam̃a ñeñt̃ña at̃parñat̃paʼ eʼñe pommoʼcheñot̃paʼ atet̃chaʼ oterran acheñeneshaʼ ñapaʼ ñoʼña eʼñe Yomporetets. Att̃ochña amaʼt Parets paʼpacllopaʼ oʼch anorruerr, oʼch eʼñe atet̃ perra ñerraʼmrrat̃eʼ ña poʼñoc̈h Yomporetets.
2TH 2:5 Sapaʼ amaʼt seyerpuenoña allempo alloʼtsenmeñen sesho na amaʼt ñeñt̃paʼ eʼñe notuaseʼt̃.
2TH 2:6 Sapaʼ señoteñt̃eʼ ñeñt̃ onareʼtateneʼña ña att̃ot̃ amoʼ huerro t̃arraña c̈hocmach orrterra allempoch c̈herr eʼñe atet̃ onañcharet̃ ñocop.
2TH 2:7 Amaʼt eʼñe t̃ayot̃eñ att̃o at̃pareʼtenet ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ ñetña eʼñe aʼnahuapaʼ c̈hocma atet̃ penet. T̃arraña t̃eʼpaʼ eñall ñeñt̃ onareʼtateneʼ ñeñt̃ acheñer ñeñt̃chaʼ atarr at̃parñat̃terrtsa, ñeñt̃ñapaʼ c̈hocmach atet̃ pena t̃arrempohuach esempoch aprratam̃p̃saret̃terra ñeñt̃ onareʼtateneʼ t̃eʼ.
2TH 2:8 Oʼch aprratam̃p̃saret̃terrapaʼ ñeñt̃ña acheñer ñeñt̃chaʼ at̃parñat̃terrtsa allempochña orrtataret̃terra. T̃arraña allempoch huerra Yepartseshar Jesús ñachña eʼñe puenamot̃ poʼrrerrñot̃paʼ ñeñt̃chaʼ muetserreʼña ñeñt̃ atarr at̃parñat̃tetsa. Att̃och orrterra Jesús eʼñe ña poʼpartsoteñot̃ ñeñt̃chaʼña eʼñe aʼmchechaterreʼña ñeñt̃ at̃parñat̃tetsa.
2TH 2:9 Ñehua, ñeñt̃ acheñerpaʼ oneñet̃ atarr ahuamencat̃ peneʼ att̃och orrterra. Ñeñt̃oʼmarña paʼnamenchaʼ orrtaterr ñeñt̃ poʼpartsoña pen ña ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a acheñeneshaʼ arr patsropaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama puentareto. T̃arraña ñeñt̃ poʼpartsoteña pen ñapaʼ ñeñt̃paʼ ama Yomporeyeʼ apuenaye, ñeñt̃paʼ oneñet̃a apueneʼ att̃o shecareʼtyenan acheñeneshaʼ.
2TH 2:10 Att̃ach eʼñe paʼnamenot̃ atarr shecareʼtyerran acheñeneshaʼ ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyaye. Añchaʼ ashcaret̃terrtsa allohuen ñeñt̃ ama ameʼñetso ñeñt̃ oʼpatena chenquëñets. T̃arroʼmar ñetpaʼ ahuat̃ot̃eñ ama ameʼñaʼpoyeʼ enteññañetoña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h alloch aʼqueshp̃ataret̃terretañ.
2TH 2:11 Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ muenaterranetchaʼ oʼch atarr ashcaret̃terret, att̃ochña ñetpaʼ eʼñech aña ameʼñerret shequëñets ñeñt̃ ama poʼñoc̈hayaye amaʼt mamesha.
2TH 2:12 Att̃ochña allohuen ñeñt̃ ama ameʼñaʼpoyeʼ entayeʼt̃e Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h queshpeñets, ñetpaʼ aña cosheteʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ aʼcoñchataret̃terretchaʼ allempo.
2TH 2:13 T̃arraña saña masheñnesha ñam̃a noc̈haneshachaʼ, yapaʼ c̈hocma yeparasyosoʼteñ Yompor socop ñeñt̃es atarr muerena Yepartseshar. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuat̃ot̃eñ acrerres sa att̃och aʼqueshp̃aterres eʼñe cohuen. Ñeñt̃paʼ añchaʼ saʼqueshp̃aterreʼ att̃o Parets Puecamquëñpaʼ eʼñe aʼcohuentatenes ñocop att̃o sapaʼ eʼñe cohuen sameʼñerrñaña poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h alloch yequeshperra.
2TH 2:14 Sapaʼ ñeñt̃ecopña c̈horeʼterresña Yompor allempo yeserrpareʼtataseʼt̃ cohuen ñoñets alloch aʼqueshp̃aterrey Yompor. Att̃ochña sapaʼc̈hoʼña secohuentapreterach Yepartseshar Jesucristo esempohuañen.
2TH 2:15 Ñeñt̃oʼmarña oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ noterrserr: Sapaʼ eʼñepaʼchña huomenc sep̃aʼnom seyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a ora allpon ñeñt̃ yeyc̈hatyesaseʼt̃ eʼñe ya yenamot̃ yeserrpareʼtataseʼt̃ amaʼt ñam̃a yecartot̃ ñeñt̃ñapaʼ eʼñepaʼch huomenc seyoc̈hreʼcha.
2TH 2:16 T̃eʼñapaʼ oʼch notas: Yepartseshar Jesucristo ñam̃a Yompor Parets ñetepaʼchña eʼñe cohuen socshaterreʼña sa seyoc̈hro, ñetepaʼchña ahuamencat̃ sep̃aʼyeseʼ allochñapaʼ att̃ochña sapaʼ c̈hocmach señosyen ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets ñam̃a eʼñechña cohuenareʼ es sorrtatyen. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ñeñt̃ña atarr yemorrentenaya, ñapaʼ ña ñeñt̃ c̈hocma yocshateneʼ yeyoc̈hro. Ñeñt̃ña cosheñetspaʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt errponaña. Ña eʼñe puemuereñot̃paʼ c̈hocma eñotateney eʼñe cohuen ñeñt̃ atarr yeyemtena.
2TH 3:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼña eʼñe allohuapaʼ oʼch notas: Sapaʼ c̈hocmach semaʼyocham̃pesya yam̃a. Oʼch senamueñ Yompor att̃och epaʼhuerra t̃ecma Yepartseshar poʼñoñ errap̃aren, cohuenepaʼch entyeññañet poʼñoñ eʼñe atet̃ atarr cohuen señch sam̃a allempo c̈hap sesho.
2TH 3:2 T̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ ama allohuenacmayeʼ ameʼñeneto, shonteʼ ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yompor ñam̃a shonteʼ atsrreʼmñat̃neshaʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ añchaʼ senamueñ Yompor amuepaʼchña c̈ha epatareʼtatsetyeto.
2TH 3:3 T̃arraña Yepartsesharpaʼ ñachña atarr yeyemtena, ñachña ahuamencat̃ sepeneʼ, ñach secuam̃peneʼ, ñach saʼnataya, amach muenatano oʼch c̈haponasa ñeñt̃ ama cohuenayaye.
2TH 3:4 Ñam̃a yapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ Yepartseshar sapaʼ eʼñe yeñotenes ñeñt̃ atet̃ yotenes sañapaʼ eʼñech atet̃ sepena t̃eʼ amaʼt ñam̃a tsapat̃onet̃ c̈hocmachña atet̃ sepena.
2TH 3:5 Yepartsesharepaʼchña Jesús eʼñe cohuen señotateneʼña seyoc̈hro att̃o Yomporpaʼ atarr morrentensa, att̃ochña eʼñech cohuen saʼhuantaʼhuanom allohuen topateñets eʼñe atet̃ peʼt̃ Cristo.
2TH 3:6 T̃eʼñapaʼ masheñneshachaʼ oʼch notas eʼñe Yaʼm̃chaʼtaret̃er Jesucristo paʼsoʼchño, sapaʼ ñatoʼt seyemteñaʼña ñeñt̃ atarr quellañets ñeñt̃ amach mueno taruasaʼ. Ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ ama mueno oʼch ameʼñanaña ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hatenes.
2TH 3:7 Sapaʼ eʼñe señoteñ añ poctetsa socop oʼch atet̃ sepena sam̃a eʼñe atet̃ senteney ya. Yapaʼ allempo alloʼtseney parro yapaʼ c̈hocma yetaruasen.
2TH 3:8 Yapaʼ amaʼt errot̃ena amaʼt puesheñarrapaʼ ama yerraprecheña puerrar eʼñe att̃a. Ñamcheʼña yapaʼ c̈hocma yetaruasen yet̃o eʼñe tsapomeʼtets att̃ot̃ yentña ya yerrar allempo alloʼtseney sesho. Yapaʼ ama c̈hoyeʼ yaʼtsrreʼmoc̈htanaʼtaso amaʼt puesheñarrot̃esa.
2TH 3:9 Amaʼt eʼñe pocteñ oʼch serratapyeñ eʼñe att̃a, t̃arraña yapaʼ ama yemno t̃arroʼmar yapaʼc̈hoʼña yemneñ oʼch yetaruasos yam̃a allochñapaʼ att̃och yorrtatonas ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa socop allochñapaʼ atet̃chaʼ sep̃a sam̃a.
2TH 3:10 Allempo alloʼtseney seshopaʼ atet̃ yotas, ñerraʼm eseshaʼch atarr quelletspaʼ arepaʼña rratstats, rranepaʼ poʼc̃llañ.
2TH 3:11 Yapaʼ yeʼmareʼtenes puesheñaʼttsos sapaʼ sec̃llañot̃paʼ att̃a sellapeneʼt̃, ama c̈hoyeʼ setaruaseno amaʼt mamesha, añaña eʼñe set̃orraʼyena sa ñeñt̃ ama es sherbeno.
2TH 3:12 Allohuenes ñeñt̃es atarr quellañtsarerespaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas eʼñe Yaʼm̃chaʼtaret̃er Jesucristo paʼsoʼchño, sapaʼ c̈hoñacaʼyeña setaruasaʼña eʼñe cohuen señmañeshaʼ att̃ot̃chaʼ sechen allpon ñeñt̃ sepalltaʼyena arr patsro.
2TH 3:13 Ñam̃a sa masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ, sapaʼ ñatoʼtña c̈ha semuenmeʼchenaʼña orrtatyeseʼ cohuen ñeñt̃ att̃ecma sep̃aʼyena.
2TH 3:14 Ñerraʼm eseshaʼch ama eʼm̃ñotaye atet̃ yotenes añ yecartot̃, ñeñt̃ña acheñerpaʼ oʼch seʼñotorrtach ñapaʼ c̈hocma atet̃ pena. Sañapaʼ ñatoʼtña seyemteñaʼña ñeñt̃ atet̃ petsa, allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ penquërra.
2TH 3:15 T̃arraña amach atet̃ sentatsche ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho seʼmoñeʼteñ. Sapaʼ c̈hochña eʼñe cohuen soct̃apeʼchater atet̃ eʼñe cohuen yoct̃apeʼchateñ yemoʼnasheñ.
2TH 3:16 Yepartseshar ñeñt̃ eʼñe yocshateneʼ yeyoc̈hro ñepaʼchña socshaterreʼ sa seyoc̈hro amaʼtchaʼ errot̃enoʼtsenes. Yepartsesharpaʼ eʼñepaʼchña parro alloʼtsenes allohuenes.
2TH 3:17 Na ñeñt̃en Pablon arrpaʼ nequellquëñot̃ eʼñe na notot̃paʼ oʼch nehuom̃chaʼtnerres. Sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotateʼ añmapaʼ eʼñe no necarta. Allohuen ñeñt̃ eʼñe no necartapaʼ att̃ecma nequellquëñ.
2TH 3:18 Yepartsesharepaʼchña Jesucristo saʼnatenaya eʼñe allohuenes. Ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
1TI 1:1 Masheñe Timoteo ñeñt̃ep̃ eʼñe yameʼñeñot̃ eʼñe atet̃ nentenep̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe nechemer nepenep̃, na Pablon pequellquëneʼña añ carta ñeñt̃en Jesucristo puellsensaren, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ llesenserren Yompor Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃chaʼ nanac yeyemterra. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen, ñam̃a ñeñt̃ara Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃ep̃paʼ oʼch notap̃, Yomporepaʼchña pebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ nanac Parets epuet Puechemer Cristo Jesús ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña pemuerenaya. Ñetepaʼchña p̃ocshateneʼ eʼñe p̃a peyoc̈hro.
1TI 1:3 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notap̃, ahuañmoʼcha allempo nesechena oʼch ahuen Macedoniopaʼ atet̃ notnomuep̃, p̃apaʼ allach p̃aʼpa Efeso att̃och p̃ach cot̃apeʼchatyeseʼ ñeñt̃ yec̈hatyets poʼpoñ cot̃ap̃ñats, att̃och ñetpaʼ amach alloʼna yec̈hatneneto ñet poct̃ap̃ñet ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyaye. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ecopña nequellquënnap̃ añ carta allochñapaʼ oʼch alla neyerpaterrperr.
1TI 1:4 Ñam̃a t̃eʼpaʼ p̃ach otyesahuet att̃och amach alloʼna cot̃apeʼchatyesneneto eʼñe ñet pueserrparñet ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyaye. Ñam̃a p̃ach otyesahuet att̃och amach alloʼna cot̃apeʼchatyesneneto ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatyesaneteʼt̃ paʼtañneshañ. T̃arroʼmar ñeñt̃ serrparñatspaʼ att̃a nanac moññeʼtateñet acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch eʼñe yeñoter erraʼtsent̃eʼ eʼñe poʼñoc̈h alloch yesherber Parets ñeñt̃ atet̃ muenen ña. Añña eʼñe yameʼñeñot̃a Cristopaʼ oʼch yeñoter.
1TI 1:5 Yomporpaʼ añña muenen oʼch yeyc̈hach acheñeneshaʼ amorrentannaʼtpahuepaʼch allohueney. T̃arroʼmar eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo poctacma arrña yeyoc̈hropaʼ eʼñech cohuenareʼ yoct̃apeʼchyen Yomporecop. Ñam̃a eʼñech yeñmañeshaʼ yoct̃apeʼchen cohuen.
1TI 1:6 T̃arraña puesheñaʼtets acheñeneshaʼpaʼ ahuoʼt alla quec̈hpaʼhuerret ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Ñeñt̃ña atet̃ serrpareʼtatenet poʼpoñ cot̃ap̃ñats, ñeñt̃ñapaʼ ama es sherbeno amaʼt mamesha Yomporecop.
1TI 1:7 Ñetpaʼ aña muenenet ahuoʼch orrtet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ nanac etsotenet añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop ahuat̃. T̃arraña amaʼt atet̃ penetañpaʼ amaña eñoteñeto est̃eʼña yec̈hateneyña añ ñoñets ñeñt̃ c̈hocma serrpareʼtenet. Amaʼtchaʼ ñeñt̃a nanac t̃orrenetañpaʼ amachña c̈henaneto pueyoc̈hro ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ yec̈hateney ñeñt̃ ñoñets.
1TI 1:8 Ñehua, allohueneypaʼ eʼñe yeñotueñ, amaʼt erraʼtsena ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃apaʼ c̈hocma sherben ñerraʼm añecop yesherb̃aten añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor.
1TI 1:9 Ñam̃a allohueneypaʼ eʼñe yeñotueñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃apaʼ ama añecpayeʼ anaret̃e acheñeneshacop ñeñt̃ cohuenareʼ es p̃aʼyets, t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ yec̈haʼhueñet eʼñe poctacma. Ñeñt̃paʼ añecpa anaret̃ añ acheñrecop ñeñt̃ ama es otapespahuo, ñam̃a ñeñt̃ nanac at̃pareʼtetsa, ñam̃a ñeñt̃ ama es c̈henoyo pueyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, ñam̃a ñeñt̃ nanac ochñaʼtareʼtets, ñam̃a ñeñt̃ ama am̃chaʼnaʼtpoʼ entenaye Yompor poʼñoñ, ñam̃a ñeñt̃ amaʼt Paretspaʼ achm̃areʼteñchaʼ. Ñam̃a añecpa anaret̃ añ ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃ amtsañtetsa, ñam̃a ñeñt̃ muetseneʼ pompor, amaʼt ñam̃a pachor.
1TI 1:10 Ñam̃a añecpa anaret̃ añ ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃ cañoreshaʼtets, ñam̃a ñeñt̃ aguëneʼ pacma, ñam̃a ñeñt̃ aʼyetyeneʼ acheñ, ñam̃a ñeñt̃ att̃a tomaʼtyets, ñam̃a ñeñt̃ shecareʼtyets amaʼtchaʼ atarr huomenc nenaneñña poʼñoñ Yompor paʼsoʼchño, ñam̃a amaʼt erraʼtsent̃eʼ acheñer ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ ñeñt̃ atet̃ cohuen yec̈hateney Yompor poʼñoñ.
1TI 1:11 Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor poʼñoñ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara cohuen ñoñets ñeñt̃ alloch aʼqueshp̃aterrey Yompor eʼñe poʼcohuenño, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ nellsenserreʼ na oʼch neserrpareʼtoñ poʼñoñ, ñam̃a ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ atarr yaʼyeʼchoc̈htatyen allohueney.
1TI 1:12 T̃arraña amaʼt ña nellsenserrayeñpaʼ napaʼ nanac neparasyosoʼteñ Yepartseshar Jesucristo t̃arroʼmar att̃o nanac ahuamencat̃ p̃aʼn. Ñam̃a nanac neparasyosoʼteñ Yompor, t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe pocteʼ enterren oʼch nesherber
1TI 1:13 amaʼt na ahuat̃paʼ nanac nachm̃areʼcheʼt̃ Cristo, ñam̃a nanac noct̃areʼcheʼt̃ ñeñt̃ ameʼñayeʼt̃ ña, ñam̃a nanac naʼtserrp̃aʼyesaneteʼt̃. T̃arraña amaʼt atet̃ nepeʼt̃paʼ Yomporpaʼ ama coñeʼt̃a morrenterrno t̃arroʼmar allempopaʼ ama es nec̈henoyo neyoc̈hro, ñam̃a allempopaʼ ama nameʼñeʼt̃e.
1TI 1:14 T̃arraña Yomporpaʼ ama coñeʼt̃a morrenterrno, ñeñt̃oʼmarña ameʼñataterrna att̃ot̃ña t̃eʼpaʼ eʼñe neyemteñot̃ ñapaʼ nemorrentera allohuen acheñeneshaʼ.
1TI 1:15 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼ neñoter añepaʼtña ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h: Cristo Jesúspaʼ añecopña huapa añ patso att̃och aʼqueshp̃atosan allohuen ochñat̃eneshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ neñotena, allohuen ñeñt̃ ochñat̃eneshaʼpaʼ na ello metanaʼtuenahuet poʼchñaret. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ aña poctetsa oʼch yameʼñaʼhuerra ñeñt̃ara añ ñoñets.
1TI 1:16 Ñeñt̃oʼmar Yomporpaʼ att̃ot̃ña peretnerren na, amaʼt napaʼ nanac ochñat̃en, allochñapaʼ att̃och eñochet amaʼt erraʼtsent̃eʼ acheñer ñeñt̃ nanac ochñat̃paʼ att̃era nanac morrenteña Jesucristo. Allochñapaʼ ñerraʼm eseshaʼña ameʼñerrayapaʼ ñetñapaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
1TI 1:17 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ nanac nocsheñot̃ noten, amorrentpahuepaʼch Yompor ñeñt̃ partsotets eʼñe ñapuet̃ ahuat̃ot̃eñ errponohuañen, ñeñt̃ara ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt ahuat̃a, ñeñt̃ amaʼt eseshapaʼ ama puentare, ñeñt̃ara ñeñt̃ eʼñe ñapuet̃ eñotañ. Ñeñt̃oʼmarña yecohuentatoñepaʼch t̃ayot̃eñ errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore.
1TI 1:18 T̃eʼ masheñe Timoteo ellopaʼ oʼch alla noterrperr poʼpocheño ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a, t̃arroʼmar atet̃ nentenep̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe nechemer nepenep̃. T̃eʼpaʼ eʼñech peyoc̈hrocmañen pet̃orra Yomporecop atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho yec̃llarena. Eʼñe p̃ameʼñeñot̃ Cristo eʼñech peñmañeshocmañen es p̃orrtatyen. Napaʼ añ noct̃apeʼchen ñeñt̃ atet̃ eños eʼñe cohuen p̃ocop ahuañmoʼcha ñeñt̃ aʼm̃teneʼ ñoñets Yomporeshot̃. Amaʼt p̃apaʼ c̈hocmuepaʼch peyerpa ñeñt̃ atet̃ aʼpoctat p̃ocop, t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ eños p̃ocoppaʼ ñeñt̃chaʼ alloʼna ahuamencat̃ pepeneʼ. Ñam̃a c̈hocmach p̃ameʼñya Cristo eʼñe cohuen eʼñe peñmañeshaʼ, t̃arroʼmar ñerraʼm ama eʼñe yeñmañeshaʼ yoct̃eñe Cristopaʼ ñatoʼ acop̃onet̃paʼ oʼhuañchaʼ yameʼñera Cristo. Ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuaña epsheña yacma ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Himeneo ñam̃a Alejandro, ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ ñeñt̃ atet̃ petsa. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ napuenanet oneñet̃ ñeñt̃ara epsheña yacma att̃och ñapaʼ oʼch mueroc̈htatanet allochñapaʼ oʼch eñochet ama achm̃areʼtpahuo Yompor.
1TI 2:1 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃oct̃apeʼchatyes acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ pet. Ñanompaʼ maʼyocham̃pesyetepaʼch allohuen acheñeneshaʼ, ñam̃a enamatoñetepaʼch acheñeneshaʼ Yompor, ñam̃a parasyosoʼchetepaʼch Yompor.
1TI 2:2 Ñam̃a maʼyocham̃pesyetepaʼch allohuen am̃chaʼtaret̃ec̈hno amaʼt ñam̃a gobiernoʼ. Allochñapaʼ att̃och Yomporpaʼ cot̃apeʼchatanet eʼñe cohuen att̃och am̃chaʼtaret̃tet eʼñe cohuen, allochñapaʼ att̃och yocrrena yam̃a eʼñe cohuen muechet̃. Ñerraʼm atet̃ penetpaʼ att̃ochña eñall ñam̃a yocop att̃och yemaʼyoc̈hrena eʼñe cohuen Yomporecop, ñam̃a att̃och eʼñe cohuen yentannena.
1TI 2:3 Ñerraʼm atet̃ña yepenapaʼ eʼñech cohuen enteney Yompor ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen.
1TI 2:4 T̃arroʼmar ñapaʼ mueneñ allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch aʼqueshp̃aterranet, ñam̃a mueneñ oʼch eñotatuerranet añ ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ.
1TI 2:5 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñe pat̃rra. Ñam̃a yeñoteñ eʼñe puesheñarra ñeñt̃ c̈hocma eñets yocop Yomporesho, ñeñt̃ara Yompor Puechemer ñeñt̃ Jesucristo ñeñt̃ acheñetosets arr patsro.
1TI 2:6 Ñam̃a ñeñt̃ara ñeñt̃ aʼrroyatsa eʼñe ñañeña att̃och puerromueñot̃ ñapaʼ oʼch tsaʼtuonaya yoʼchñar eʼñe allohueney ñeñt̃ey acheñey. Ñeñt̃paʼ, atet̃ orrtatonay Pompor allochñapaʼ att̃och yeñoch ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen ña. Allempoña c̈hap allempo eʼñe pocteʼ enteñ Pompor oʼch c̈hap añ patsropaʼ allempoña eʼñe eñotatey ñeñt̃epaʼt atet̃ cot̃apeʼchen Pompor.
1TI 2:7 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ na allsensaret̃ att̃o nach chopeñeʼchats erracmañen att̃o eʼñe na neserrpareʼtateñot̃paʼ oʼch nameʼñatyesanet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ, amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñeñt̃ atet̃ noten eʼñe nameʼñeñot̃ Cristo ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama shequëñtsoyaye.
1TI 2:8 Ñam̃a napaʼ nemneñ ora amaʼt errat̃eʼ apc̈haʼyenet Yomporecoppaʼ añ yacmaneshaʼ allempo echantenet pot puemaʼyocheñot̃etpaʼ eʼñepaʼch pueñmañeshaʼ maʼyochenet, amachña c̈ha poʼpoñ entueneto pueyoc̈hro, ñam̃a amach c̈ha atsrreʼmoc̈hen entueneto.
1TI 2:9 Atet̃ ñam̃a coyaneshac̈hnopaʼ chorretepaʼ atet̃ chorraʼyena poʼpotantañ pacmaneshaʼ ñeñt̃ poʼnaneshaʼ. Amachña aña chorraʼyesatsteto att̃och ayeʼcharet̃tenet eʼñe ñet poʼllchapot̃a. Ñam̃a pueʼchetpaʼ eʼshorretepaʼ atet̃ eʼshorraʼyena poʼpotantañ. Añña ama pocteyaye oʼch aña maʼyoc̈hret att̃och aññoʼtet eʼñe cohuen pueʼch. Añot̃epaʼchña orrtet eʼñe cohuen att̃o amuerañtenet, ñam̃a att̃o cohuenareʼ es p̃aʼyenet. Amachña aña cohuen orrtatenahueto att̃o naʼyenet oro, amapaʼ seretsmaʼt̃ ñeñt̃ nanac tsaʼteʼ, ñam̃a att̃o es chorraʼyenet ñeñt̃ nanac coc̈hneshaʼ ñeñt̃ nanacchaʼ tsaʼteʼ. Añepaʼchña atet̃ penet ñeñt̃ eʼñe cohuentetsa Yomporecop, ñeñt̃ poctetsa coyaneshacop ñeñt̃ otets ñapaʼ oʼ ameʼñerrana Yompor.
1TI 2:11 Ñam̃a allempo sapc̈hena Yomporecoppaʼ añ coyaneshac̈hnopaʼ eʼm̃ñotetepaʼ eʼñe muetsoññen att̃och es eñotet. Amachña c̈ha at̃pareʼteneto amaʼt mamesha.
1TI 2:12 Ñam̃a allempo sapc̈hena Yomporecoppaʼ napaʼ ama pocteyeʼ nenteñe coyaneshaʼpaʼ oʼch yec̈haten all chorren allohuen yacmaneshaʼ, ñam̃a amach pomnaren p̃atstano yacma. Eʼñepaʼchña mamt̃etenet allempo sapc̈hena Yomporecop.
1TI 2:13 T̃arroʼmar Adánpaʼ ñanom ayec̈hcataret̃ acheñ, allot̃paʼ ñam̃a Eva ñeñt̃chaʼ puet̃apor p̃aʼ Adán.
1TI 2:14 Ñam̃a Adánpaʼ ama eseshaʼ shecaye. Aña shecoñet puet̃apor Eva, allot̃ orrta at̃parñats Yomporecop.
1TI 2:15 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ allempo cheyoreʼten coyaneshaʼpaʼ eʼñech paʼllpuepñot̃a cheyoreʼten. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ Yomporñapaʼ c̈hocmach yenpueñ att̃och c̈hocma queshpenet eʼñe cohuen, ñerraʼm poʼñoc̈h c̈hocma ameʼñenet, ñam̃a ñerraʼm c̈hocma amuerañtenet, ñam̃a ñerraʼm eʼñe cohuen es orrtatyenet Partsocop, ñam̃a ñerraʼm eʼñe cohuen yec̈henet.
1TI 3:1 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ poʼpoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Ñerraʼm eseshaʼ muenats oʼch am̃chaʼtaret̃ta allohuenacop ñeñt̃ ameʼñetsa ñeñt̃ atarr mueneneʼ oʼch t̃orrena Yomporecop ñeñt̃paʼ eʼñe pocteñ ñeñt̃ atarr mueneneñ t̃arraña eñochepaʼchña atarr t̃orrapoʼ att̃och eʼñe cohuen orrtatyesan ñeñt̃ atarr sherbets.
1TI 3:2 T̃arroʼmar ñeñt̃ muenets oʼch am̃chaʼtaret̃ta allohuenacop ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ añchaʼ seʼn ñeñt̃ etsotueneʼ añec̈hno. Ñeñt̃chaʼ senaʼ am̃chaʼtaret̃paʼ añchaʼ seʼn ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es pets. Ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ amach eñalle att̃och t̃anmareʼcha acheñeneshaʼ amaʼt mamesha. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼyes allohuen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ añchaʼ senaʼyes erraʼtsent̃eʼ senten eʼñe pat̃rra puet̃apor pen (ñerraʼm at̃aporet̃), ñam̃a ñeñt̃ nanac maʼyoc̈hrenaya ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe eñotueneʼ ñeñt̃ cohuentetsa, ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnaʼtpoʼ entuen allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a añ eʼñe pocteʼ oʼch am̃chaʼtaret̃ta ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ acheñeneshaʼ paʼpacllo, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe cohuen yec̈hateneʼ acheñeneshaʼ Yompor poʼñoñ.
1TI 3:3 Ñam̃a añchaʼ seʼn ñeñt̃ ama posaʼtareʼtetso, ñam̃a ñeñt̃ amach orroñat̃eyaye. Ñam̃a añchaʼña seʼn ñeñt̃ eʼñe cohuen muerenana pamoʼts, ñam̃a ñeñt̃ ama atsrreʼmñat̃eyaye, ñam̃a ñeñt̃ ama nanac yeʼchapretetso quelle ñeñt̃ apencoc̈henot̃ oʼch gana.
1TI 3:4 Ñam̃a ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsapaʼ añchaʼ seʼn ñeñt̃ eʼñech cohuen ameʼñatuenana puechemereshaʼ, ñam̃a ñeñt̃ eʼñech mechaʼnaʼtueñ allohuen amaʼt ñeñt̃ parro yec̈hena.
1TI 3:5 T̃arroʼmar ñerraʼm ama eñotenano att̃och eʼñe cohuen ameʼñatuana ñeñt̃ parro yec̈henapaʼ amachcaʼye cohuenayeʼ am̃chaʼtaret̃toña allohuenacop ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor.
1TI 3:6 Ñam̃a ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsapaʼ amach aña senatsto ñeñt̃ errteʼ ameʼñetsa, t̃arroʼmar ñerraʼm aña senaʼ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ errteʼ ameʼñetsapaʼ ñeñt̃paʼ amach eʼñe eñotuenano ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, allempopaʼ eʼñe ña paʼm̃chaʼtaret̃teñot̃paʼ c̈hat̃eʼ atarr ommoʼcha. T̃arroʼmar ñerraʼm c̈ha yommoʼchapaʼ ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor. C̈hat̃eʼ ahuaporeʼtaret̃ey atet̃ pet ahuat̃ oneñet̃ eʼñe pommoʼcheñot̃paʼ ahuoʼt huaporeʼchet.
1TI 3:7 Ñam̃a ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tatsapaʼ añchaʼ senaʼ ñeñt̃ amaʼt ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ eʼñech cohuen entueñet ñamet. T̃arroʼmar ñerraʼm nanac sasareʼteñ ñeñt̃ ama ameʼñetso, eʼñe puesasareʼteñot̃etpaʼ ñatoʼrraña c̈hat̃eʼ oneñet̃paʼ nanac topachpaʼ ellopaʼ oʼt̃eʼ alla nanac at̃pareʼterran Yompor.
1TI 3:8 Att̃ecmach p̃a ñam̃a ñeñt̃chaʼ sherbets Yompor paʼpacllo, ñeñt̃ otenet diácono. Ñeñt̃chaʼ sherb̃atspaʼ añchaʼ seʼn ñeñt̃ am̃chaʼnaʼtpoʼ entuen allohuen acheñeneshaʼ, ñam̃a ñerraʼm errot̃ otpaʼ amach shequëno, ñam̃a ñeñt̃ ama posaʼtareʼtetso, ñam̃a ñeñt̃ ama nanac yeʼchapretetso quelle ñeñt̃ apencoc̈henot̃ oʼch gana.
1TI 3:9 Ñam̃a ñeñt̃chaʼ sherb̃ats Yompor paʼpacllopaʼ añchaʼ seʼn ñeñt̃ eʼñech pueñmañeshaʼ maʼyoc̈hrenaya ora ñeñt̃ atet̃ yameʼñera Cristo ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen.
1TI 3:10 Ñeñt̃oʼmarña añ pocteʼ c̈hoch ñanom secueʼ ñeñt̃chaʼ senaʼ diácono. Ñerraʼm atet̃t̃eʼ pena ñeñt̃ atet̃ oʼ notuapaʼ ñehua, pocteʼ oʼch seneʼ ñeñt̃chaʼ sherb̃ats Yompor paʼpacllo.
1TI 3:11 Att̃ecmach ñam̃a coyaneshac̈hnopaʼ am̃chaʼnaʼtpoʼch enteñ allohuen acheñeneshaʼ, ñam̃a amachña att̃a nanac puetomañenteneto, ñam̃a ñeñt̃ nanac maʼyoc̈hrenaya ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, ñam̃a eʼñech cohuen cot̃apeʼchenet Partsocop.
1TI 3:12 Ñam̃a ñeñt̃chaʼ senaʼ diáconopaʼ añchaʼ senaʼ erraʼtsent̃eʼ senten eʼñe pat̃rra puet̃apor pen (ñerraʼm at̃aporet̃), ñam̃a erraʼtsent̃eʼ senten ñeñt̃ eʼñe cohuen ameʼñatuenaya puechemereshaʼ ñam̃a ñeñt̃ eʼñe cohuen ameʼñatuenaya ñeñt̃ parro yec̈hena paʼpacllo.
1TI 3:13 T̃arroʼmar ñeñt̃ eʼñe cohuen sherbets atet̃ ñerraʼm diáconopaʼ eʼñech cohuen entueñ allohuen acheñeneshaʼ, ñam̃a oʼhuañchaʼ pom̃chaʼnañot̃ayaya serrpareʼt amaʼt eʼñe mamesha att̃o atarr ameʼñenana Cristo Jesús.
1TI 3:14 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ poʼpoñ. Napaʼ nesechenañ oʼch nab̃cherrp̃aʼ.
1TI 3:15 T̃arraña ñerraʼm ama nehuapopaʼ amach sepallteno sapaʼ oʼch señoch ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a, t̃arroʼmar oʼ notuap̃ añ necartot̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a ñeñt̃es parro sameʼñeña Yompor, ñerraʼm esempo sapc̈hena Yomporecop, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. Ñam̃a ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eʼñe yameʼñeñot̃ allohueneypaʼ c̈hochña yorrtatyen ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ amachña c̈ha yaʼnasoteño.
1TI 3:16 Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Yompor att̃o yameʼñerapaʼ ñeñt̃paʼ nanac coc̈hneshaʼ amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ama eseshayeʼ eñotenaye. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ yaʼc̈hoteñ Cristo: Amaʼt Paretspaʼ oʼ acheñetos añe patsro, t̃arraña Yompor Puecamquëñot̃ña nanac ahuamencat̃tosa ñeñt̃ eñotateneʼña acheñeneshaʼ ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h cohuen. Amaʼt allohuen mellañot̃eñnaneshaʼpaʼ eʼñe entuoñeteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseʼt̃ añ patsro, ñam̃a ñeñt̃ ameʼñayeʼt̃paʼ c̈hocma aʼpot̃et Cristo erracmañen arr patsro amaʼt all ama judioneshayaye. Ñam̃a shonteʼ acheñ ameʼñerraya Cristo, allot̃ña Yompor poʼcohuenñot̃paʼ oʼ alla aguër pueʼntaño.
1TI 4:1 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ poʼpoñ. Eʼñe poʼñoc̈h atet̃ eñotateney Parets Puecamquëñot̃. Oʼch mellapoterrmochapaʼ puerruerrach patantarr acheñ amaʼt ñeñt̃ ameʼñetsa t̃eʼ. Allempopaʼ oʼch alla ameʼñeret ñeñt̃ ashcañtetsa, ñam̃a oʼch aña maʼyoc̈hrerret oneñet̃ poct̃ap̃ña.
1TI 4:2 T̃arroʼmar oʼch alla ameʼñeret acheñ ñeñt̃ ashcañtetsa, ñeñt̃ara acheñ ñeñt̃ ama es c̈henoyo pueyoc̈hro amaʼt mamesha amaʼt allempo oʼ achm̃areʼtuan Yompor.
1TI 4:3 Ñam̃a ñeñt̃ara añ acheñpaʼ oʼch otyenan acheñeneshaʼ, ama pocteyaye oʼch sesnaʼta. Ñam̃a ama pocteyaye oʼch es serratseʼtyes. T̃arraña allohuen ñeñt̃ yerrenpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yerreñ, ñeñt̃oʼmar yec̈hcach Yompor ñeñt̃chaʼ yerren. T̃arroʼmar ñeñt̃ey oʼ yeñoterr ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ, ñam̃a ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yerren eʼñe yemaʼyocheñot̃ Yompor.
1TI 4:4 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ yec̈hcatua Yompor ñeñt̃chaʼ yerrenpaʼ eʼñe cohuenacma, ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ yoto ama pocteyaye oʼch yerreʼ. Añña pocteʼ c̈hocmach es yerren eʼñe yeparasyosoʼteñot̃ Yompor.
1TI 4:5 Yemaʼyocham̃peñot̃ yerrarpaʼ eʼñe pocteʼ Partsocop oʼch yerreñ, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor.
1TI 4:6 T̃eʼpaʼ oʼch masheñe Timoteo notap̃ poʼpoñ. Ñerraʼm atet̃chaʼ peyc̈hatyes acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃paʼ allempoña poʼñoc̈hpaʼ eʼñech cohuen pesherbeñ Yepartseshar Jesucristo. T̃arroʼmar att̃o p̃oct̃apeʼcheññan Yompor poʼñoñpaʼ ñeñt̃chaʼña alloʼna ahuamencat̃ pepeneʼ. Ñam̃a att̃o p̃oct̃apeʼchen eʼñe cohuen Yomporecoppaʼ ñeñt̃chaʼña alloʼna ahuamencat̃ pepeneʼ.
1TI 4:7 Ñam̃a amach peʼm̃ñotatsto serrparñats ñeñt̃ ama añeyaye ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor poʼñoñ att̃ot̃ yameʼñera Cristo, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama es sherbeno. Añchaʼña pemaʼyoc̈hra ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor poʼñoñ.
1TI 4:8 Ñam̃a añchaʼña oʼch pemaʼyoc̈hra att̃och huomenc pep̃aʼ peyoc̈her Yomporecop. Atet̃ pena poʼpotantañ acheñeneshaʼ maʼyoc̈hraya att̃och huomenctatet eʼñe ñañeñeta poʼchets, amaʼt ñeñt̃paʼ ama tama es sherbeno. T̃arraña p̃apaʼ añchaʼña pemaʼyoc̈hra att̃och huomenc pep̃aʼ peyoc̈her Yomporecop, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ello nanac sherben att̃och yocrra cohuen añe patsro, ñam̃a sherben att̃och ello yocrraʼhuerra cohuen esempohuañen.
1TI 4:9 Ñeñt̃ atet̃ notenep̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃, ñeñt̃oʼmarña añ pocteʼ oʼch ameʼñyet allohuenet.
1TI 4:10 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ amaʼt eʼñe yemueroc̈hteñot̃paʼ c̈hocma yet̃orrena Yomporecop, t̃arroʼmar ñapaʼ ñach yeyemterra eʼñe poctacma, ñeñt̃ Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye, ñam̃a ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen allohueney añecop ñeñt̃ey ameʼñenaya.
1TI 4:11 T̃eʼpaʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃paʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃otyes acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ pet, ñam̃a eʼñech cohuenacma peyc̈hatyesanet.
1TI 4:12 Ñam̃a c̈hocmach p̃orrta eʼñe cohuen acheñeneshacop, att̃och ñetpaʼ eʼm̃ñotapet amaʼt p̃apaʼ nanac huepueshap̃. Ñam̃a c̈hocmach p̃orrta cohuen amaʼt atet̃ peʼñorena, ñam̃a amaʼt allempo es pep̃aʼyen. Ñam̃a c̈hocmach pemuereña acheñeneshaʼ, ñam̃a c̈hocmach p̃ameʼñya eʼñe cohuen Yompor, ñam̃a amaʼt peyoc̈hropaʼ c̈hocmach p̃oct̃apeʼch eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Cristonaʼtartetsa. Allochñapaʼ eʼñe peshot̃ añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ oʼch c̈hapanet pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ cohuentetsa Yomporecop.
1TI 4:13 Ñam̃a t̃eʼpaʼ amaʼt ama nec̈henaʼ napaʼ, c̈hocmach pelleyatanet Yompor poʼñoñ allempo c̈hocma sapc̈hena allohuenes. Ñam̃a c̈hocmach peserrpareʼtatanet, ñam̃a eʼñech cohuen peyc̈hatenanet.
1TI 4:14 Ñam̃a c̈hocmach peyerpa att̃o ahuañmoʼcha Yomporpaʼ ahuamencat̃ p̃ap̃ allempo ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ñetpaʼ net pot pesho. Ñam̃a att̃o eñoratanet Yompor ñetña allempopaʼ eʼñe cohuen eñosyeset p̃ocop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa c̈hocmach pet̃orra Yomporecop.
1TI 4:15 C̈hocmach pemaʼyoc̈hra ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, ñam̃a c̈hoch p̃ayom̃ya, att̃och acheñeneshaʼpaʼ entonapet ñeñt̃ atet̃ petsoten Yomporecop.
1TI 4:16 Ñam̃a c̈hocmach peñota p̃añeña, ñatoʼ cohuent̃eʼ p̃oct̃apeʼchen, ñatoʼ amat̃eʼ. Ñam̃a c̈hocmach peñota p̃añeña ñatoʼ eʼñet̃eʼ atet̃ peyc̈haten. Ñam̃a c̈hocmach peyc̈hat cohuen eʼñe atet̃ oteney Yompor poʼñoñ att̃och pequeshperra p̃a, ñam̃a allohuen ñeñt̃ peʼm̃ñoteneʼ.
1TI 5:1 Masheñe Timoteo, t̃eʼpaʼ oʼch noterrperr poʼpoñ. Amach pecheʼptareʼtatsche ñeñt̃ poʼnareʼ yacma ñerraʼm esempo pantenet. Elloña c̈hochña p̃oct̃apeʼchaterranet cohuen eʼñe acop̃a. Atet̃chaʼ pentanet ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe p̃ompor pepenanet. Añña allohuen hueparneshac̈hnopaʼ atet̃chaʼ pentanet ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe pemoʼnasheñ pepenanet poctacma.
1TI 5:2 Ñam̃a coyaneshac̈hno ñeñt̃ poʼnareʼpaʼ atet̃chaʼ pentanet ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe p̃achor pepenanet poctacma. Añña ñeñt̃ shopshareʼpaʼ atet̃chaʼ pentanet ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe p̃oc̈h pepenanet poctacma. Amachña c̈ha mueneʼ p̃aʼllocchameʼtyenaneto amaʼt mamesha.
1TI 5:3 Ñam̃a añ poctetsa c̈hocmach seyenpueʼ rret̃orrnaneshaʼ ñerraʼm esempo ama eñalleto ñeñt̃chaʼ yenpahuet.
1TI 5:4 T̃arraña ñerraʼm erraʼtsen rret̃orrnaneshar echeneʼ puechoyoreshaʼ amapaʼ pueʼñareshaʼ, ñeñt̃paʼ aña pocteʼ ñetach cohuam̃p̃set pachor. T̃arroʼmar añ pocteʼ eʼñe ñet oʼch eñochet ñanomchaʼ añ yecuam̃pes yamoʼts att̃ochña yesherber Yompor ñam̃a att̃och yesherbeñ yamoʼmteʼ att̃o ñetpaʼ cohuam̃pesyet yam̃a ahuat̃. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ eʼñech yocshateñ amaʼt Yompor.
1TI 5:5 Añpaʼ att̃och señoch erraʼtsent̃eʼ rret̃orrnaneshar palltetsa oʼch seyenpueʼ: Añchaʼ seyenpaʼ ñeñt̃ rrat̃otetsa eʼñe ñapt̃a ñeñt̃ ama echenaye puechoyoreshaʼ, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe yemtenaya Yompor, ñam̃a ñeñt̃ c̈hocma maʼyochenaya Yompor pat̃eʼtets yet̃, ñam̃a amaʼt tsapo.
1TI 5:6 T̃arraña erraʼtsen rret̃orrnaneshar ñeñt̃ att̃a coshatseʼtyetsapaʼ c̈hach ottena ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ rroma, amaʼt allempo correnmeñ.
1TI 5:7 T̃eʼpaʼ oʼch p̃otanet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet att̃och ama eñalle amaʼt eseshapaʼ oʼch sasareʼtanet.
1TI 5:8 Ñerraʼm eseshaʼ ama muenenaye oʼch cohuam̃p̃san pamoʼts amaʼt ñeñt̃ parro yec̈hena ñeñt̃ña acheñ atet̃paʼ amacaʼye poʼñoc̈hayeʼ ameʼñenano ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ amach pocteyeʼ enteñe Yompor amaʼt mamesha. Ñeñt̃paʼ elloch metaneñ amaʼt ñeñt̃ ama ameʼñetso.
1TI 5:9 Ñam̃a poʼpoñ att̃och señoch erraʼtsent̃eʼ rret̃orrnaneshar ñeñt̃ pocteʼ ñeñt̃chaʼ seyenpaʼ, ñeñt̃paʼ erraʼtsent̃eʼ poʼnmeneshar ñeñt̃ echeneʼ pechapoch c̈harraʼ poʼcharña, ñam̃a ñeñt̃ pat̃rrach puerrollar peʼt̃.
1TI 5:10 Ñam̃a erraʼtsent̃eʼ senten ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es pets, ñeñt̃ eʼñe cohuen cohuam̃peneʼ puechoyoreshaʼ, ñam̃a ñeñt̃ nanac amueraña, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ puemoʼtoʼ, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pueñmañeshaʼ sherbeneʼ allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa, ñam̃a ñeñt̃ nanac yenpueneʼ amaʼt ñeñt̃ mueroc̈htetsa, ñam̃a ñeñt̃ nanac p̃aʼyeneʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ cohuentetsa.
1TI 5:11 T̃arraña ñeñt̃ rret̃orrnaneshar att̃era shopsheshameñ ñeñt̃ ama echenanaʼ pechapoch c̈harraʼ poʼcharñapaʼ amach sagapatsche, t̃arroʼmar ñerraʼm machaya muenmeʼcherran sherbeʼ Cristopaʼ oʼt̃eʼ alla someʼterra,
1TI 5:12 c̈hat̃eʼ t̃anmareʼcha acheñeneshaʼ t̃arroʼmar amach etsotano ñeñt̃ atet̃ otan Cristo ahuañmoʼcha.
1TI 5:13 Ñam̃a ñatoʼ oʼch att̃a nanac quellaʼ, ñatoʼ poʼc̃llañot̃paʼ ñatoʼ oʼch att̃a taʼyesa poʼpoñ pocolloʼmar serrpareʼtatseʼtyesets paʼnamen ñoñets, ñam̃a ñatoʼ oʼch att̃a aʼmet̃areʼtyesan ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena poʼpsheññec̈hno amaʼt ñeñt̃ ama otenayaye.
1TI 5:14 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ ñeñt̃ shopsheshameñpaʼ someʼterrepaʼ ñam̃a cheyoreʼterrepaʼ att̃och añach maʼyoc̈hrena ñeñt̃ paʼpacllacop. Ñerraʼm atet̃ penetpaʼ att̃ochña amach eñalle amaʼt ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼpaʼ amach sasareʼtye.
1TI 5:15 T̃arroʼmar puesheñaʼtets rret̃orrnaneshaʼpaʼ oʼ alla puerruerret oʼ alla cot̃eret oneñet̃.
1TI 5:16 T̃eʼ ellopaʼ oʼch notap̃ poʼpoñonet̃. Ñerraʼm eñall amaʼt coyaneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa, ñam̃a ñerraʼm ña pamoʼts rrat̃otatsapaʼ eʼñe pocteʼ ñañeñach cohuam̃p̃seʼ pamoʼts. Allochñapaʼ amach pallteno allohuen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ oʼch apueñet ñeñt̃ palltaʼyena. Allochñapaʼ att̃och añchaʼña yenpuenet poʼpoñec̈hno rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ ama echenaye pamoʼts ñeñt̃chaʼ yenpueneʼ.
1TI 5:17 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ poʼpoñ. Ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ñerraʼm eʼñe cohuen am̃chaʼtaret̃tenetpaʼ eʼñe pocteʼ acheñeneshaʼpaʼ cohuenchaʼ cosheñet, ñam̃a ellopaʼ añ pocteʼ oʼch es apueñet ñeñt̃ palltena. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ sepeñ erraʼtsenchaʼ ñeñt̃a poʼtaruas peʼ att̃o serrpareʼten, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe maʼyoc̈hrenaya yec̈hatets Yompor poʼñoñ.
1TI 5:18 T̃arroʼmar amaʼt Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ atet̃ tomaʼntateney, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñerraʼm esempo sat̃mamaʼtateñ huaquësh att̃och es serrocllomeʼchach paʼtcot̃, allempopaʼ amach sempanmaʼtatsche. Eʼñe pocteʼ rranepaʼ ñam̃a ñeñt̃ serrocllomeʼchateñ.” Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ oten poʼpoñ Yompor poʼñoñ: “Ñeñt̃ ataruasañpaʼ eʼñe pocteʼ c̈hocmach agapan poʼtsaʼ att̃o taruasen.”
1TI 5:19 Ñam̃a ñerraʼm eñall puesheñarr ñeñt̃ aʼmet̃areʼtam̃peneʼ ñeñt̃ pompor pen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ sapaʼ amach sameʼñatscho. Añña ñerraʼm epsheña aʼmet̃areʼtam̃peneʼ amapaʼ maʼpsheña, allempopaʼ pocteʼ oʼch seʼm̃ñoch, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch señoch ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃.
1TI 5:20 Att̃eña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃ pena, allempo alloʼtsaʼyen allohuen acheñeneshaʼpaʼ añ poctetsa oʼch soch ñeñt̃ atet̃paʼ ama ap̃aʼpahuo. Allochñapaʼ poʼpotantañpaʼc̈hoʼña eshecchaʼ mechaʼnaʼtenet.
1TI 5:21 Añpaʼ c̈hocmach atet̃ pep̃a ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃ amaʼt errot̃ent̃eʼ oʼ p̃ohua ñeñt̃ parro nanac peyemtena ahuaña. T̃arroʼmar Yomporpaʼ entenep̃ epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ara Yepartseshar yepen, ñam̃a epuet poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ epuet yemtena ña. Allohuenetpaʼ eʼñe entuenpet ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ pocteʼ oʼch pepena ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃.
1TI 5:22 T̃eʼpaʼ oʼch noct̃apeʼchaterrperr poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñerraʼm esempo semneñ oʼch senaʼyes ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃terrtsa Yomporecop, amach ahuen senatstere ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃terrtsa, c̈hochña secuaʼyes erraʼtsent̃eʼ acheñer ñeñt̃ eʼñe cohuen es p̃aʼyets. T̃arroʼmar ñerraʼm aña senaʼyes ñeñt̃ ama cohuen es petsopaʼ t̃eʼt eʼñe ña poʼchñarot̃paʼ atet̃ sepena sam̃a. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ c̈hocmach p̃aʼypoʼñam̃pes ñeñt̃ ama cohuenayaye amaʼt mamesha.
1TI 5:23 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ poʼpoñ. Att̃o p̃apaʼ c̈hocma p̃atsnaʼtameʼten, ñam̃a att̃o atserrp̃areʼtenep̃ p̃at̃opaʼ añ pocteʼ amach p̃orratsterrerro eʼñe ñapuet̃ oñ, añchaʼña epuet p̃orr coñeʼt̃ vino.
1TI 5:24 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ poʼpoñ att̃och peñoch. Eñall puesheñaʼtets acheñ ñerraʼm esempo pena ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecoppaʼ yapaʼc̈hoʼña oʼch yeñotanet allorocma. Allempoña yapaʼ oʼch yot, poʼñoc̈h añpaʼ ama pocteyaye. T̃arraña eñall ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ amaʼt esempo pet ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecoppaʼ ñeñt̃paʼ amach eseshaʼ eñotaye amaʼt puesheñarrot̃a. T̃arraña esempohuañenpaʼ orrtatuaret̃terrach.
1TI 5:25 Att̃ecma pena ñam̃a ñerraʼm esempo yepena eʼñe cohuen, acheñeneshaʼpaʼ oʼch entuenyet eʼñe cohuen. T̃arraña errot̃enopaʼ amaʼt eʼñe cohuen enteney Yomporpaʼ acheñeneshaʼpaʼ amach eʼñe cohuenayeʼ entenyeto. T̃arraña esempohuañenpaʼ c̈herranetchaʼ pueyoc̈hro.
1TI 6:1 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ poʼpoñ ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃a ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a ñeñt̃ara ñeñt̃ oʼ ameʼñerrana Cristo. Añ pocteʼ ñetpaʼ cohuenchaʼ eñchet poʼpatronar, att̃och eʼñe ñot̃ot̃etpaʼ amach errot̃enot̃ eñalle att̃och achm̃areʼtachet Yompor, ñam̃a ñeñt̃ atet̃ yeyc̈haten Cristocop.
1TI 6:2 Ñam̃a ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a, ñerraʼm poʼpatronarpaʼ ameʼñenet ñametpaʼ elloña allempopaʼ amach at̃pareʼtatscheto amaʼt mamesha, t̃arroʼmar oʼ paʼmoʼnasheñ peret eʼñe pameʼñeñot̃et Yompor. Amach otap̃saʼtatsteto “t̃eʼpaʼ amaʼtchaʼ ama eʼñe nameʼñyo nepatronarñaʼ oʼ ameʼñerrapaʼ amach errot̃ p̃aʼno.” Elloña t̃eʼpaʼ eʼñech yemorrenteñeshaʼ yesherbeñ yemoʼnasheñ eʼñe cohuen. Masheñe Timoteo, añpaʼ c̈hocmach peyc̈hatanet, ñam̃a oʼch p̃otanet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet.
1TI 6:3 Ñerraʼm eseshaʼ yec̈hatats poʼpoñ cot̃ap̃ñats ñeñt̃ ama att̃eyaye atet̃ yec̈hateney Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ muenen Yomporpaʼ
1TI 6:4 ñeñt̃ acheñ atet̃paʼ att̃ach ommoʼchena, poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ ama c̈hoyeʼ es eñoteno. Ñeñt̃ atet̃ acheñerpaʼ añecpach atet̃ pena att̃och es otnareʼtyesan acheñeneshaʼ eʼñe poʼpoñ cot̃ap̃ñatsoʼmara. Eʼñe potnareʼtannaʼteñot̃etpaʼ oʼch att̃a atsrreʼmareʼtet, ñam̃a oʼch att̃a eʼmoñeʼtannaʼtet, ñam̃a oʼch att̃a sasareʼtannaʼtyeset, ñam̃a allempopaʼ oʼhuañchaʼ eñorannaʼtet.
1TI 6:5 Poʼñoc̈h añ acheñ ñeñt̃ att̃a cot̃apeʼchatseʼtets eʼñe ñañeña poct̃ap̃ñot̃paʼ poʼñoc̈hpaʼ amach cot̃apeʼchenano amaʼt mamesha ñeñt̃ cohuentetsa ñam̃a amach eñotenano ñeñt̃ poʼñoc̈h alloch yequeshperra. Ñetpaʼ att̃ach c̈hocma mueneñet oʼch es otnareʼtannaʼtyeset. Ñam̃a ñetpaʼ añecpach mueneñet oʼch serrpareʼtet Yomporecop att̃och ganet esocmañen. Ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ amach peyemtatscho.
1TI 6:6 Ñehua, poʼñoc̈h yapaʼ yeñoteñ eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ shonteʼ yechen esocmañen. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ ñeñt̃ach nanac yocshena.
1TI 6:7 T̃arroʼmar allempo yeʼñalleta ahuat̃paʼ att̃a yeʼñalleta muelleʼmcot̃. T̃eʼpaʼc̈hoʼña ñerraʼm esempo yerromuenpaʼ amach errot̃enot̃ yahuanmo yechecom.
1TI 6:8 Ñeñt̃oʼmar yapaʼ amach es yellcatsto. Ñerraʼm yechen ñeñt̃chaʼ yerraʼ ñam̃a ñeñt̃chaʼ yechorrapaʼ ñeñt̃ach yocshena.
1TI 6:9 T̃arroʼmar ñeñt̃ muenets oʼch echan esocmañenpaʼ amach errot̃enot̃ ahuantano att̃o topatyeney oneñet̃. Att̃ach paʼnamen yeʼchatseʼtyenet ñeñt̃ ama es sherbetso. Elloña ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ anmahuet chenquëñtso esempohuañen.
1TI 6:10 T̃arroʼmar eʼñe yeyeʼchapreteñot̃ quellepaʼ allot̃ huenaña esocmañen sosyaʼtsañ. T̃arroʼmar puesheñaʼtets ñeñt̃ nanac muenets oʼch ganet shonteʼ quellepaʼ att̃eñapaʼ oʼhuañchaʼ ameʼñyet Yompor. Ñeñt̃oʼmarña acop̃onet̃paʼ oʼch huapanet shonteʼ ñeñt̃chaʼ nanac llecatahuet.
1TI 6:11 T̃arraña p̃apaʼ amach atet̃ pep̃atsto t̃arroʼmar p̃apaʼ anaret̃ep̃ Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña p̃apaʼ añach pemaʼyoc̈hra ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, ñam̃a c̈hocmach peyerepya Yompor, ñam̃a c̈hocmach p̃ameʼñya cohuen, ñam̃a c̈hocmach pemorrencha p̃amoʼts, ñam̃a c̈hocmach p̃aʼhuantaʼhuanom ñeñt̃ atarr echarr pentyen amach p̃añeña eʼñe cohuen entatstatso.
1TI 6:12 Ñam̃a c̈hocmach p̃ameʼñya cohuen Yompor atet̃ ñerraʼm c̈ho pec̃llarena Yomporecop. Allochñapaʼ eshecchaʼ peñoch p̃apaʼ corretsap̃ach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. Ñeñt̃oʼmar Yomporpaʼ c̈horeʼtap̃ ahuaña allempo peñotach allohuen acheñeneshaʼ att̃o p̃apaʼ oʼ p̃ameʼñerra.
1TI 6:13 T̃eʼpaʼ oʼch masheñe noterrperr poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a. C̈hocmach petsotua ora ñeñt̃ atet̃ otenep̃ Yompor. Amach p̃oct̃apeʼchatsto poʼpoñonet̃ att̃och amach eñalle att̃och t̃anmareʼtap̃a acheñeneshaʼ. Añpaʼ atet̃chaʼ pep̃a t̃arrempohua esempohuañenchaʼ huerra Yepartseshar Jesucristo. T̃arroʼmar amaʼt t̃eʼ Yomporpaʼ entenep̃, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yapueneʼ yocrreña t̃emeʼttsen, ñam̃a allohuen ñeñt̃ yentyen. Ñam̃a Puechemer Jesucristopaʼc̈hoʼña entenep̃, añ ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ eñosets eʼñe cohuen allempo aʼp̃t̃oʼtareʼteñ Poncio Pilato.
1TI 6:15 Esempohuañenchaʼña pocteʼ enter Yomporpaʼ allempochña mueñerranerr alla Puechemer arr patsro, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eʼñe pat̃rra, ñam̃a ñeñt̃ara ñeñt̃ atarr yaʼyeʼchoc̈htatyen allohueney, ñam̃a ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac ahuamencat̃, ñeñt̃ Pompor pen amaʼt allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa, ñam̃a allohuen ñeñt̃ ayochreshat̃etyetsa.
1TI 6:16 Ñam̃a ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ñapuet̃ ama arromñat̃eshayaye, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hetsa alloʼtsen puetareʼ ñeñt̃ nanac aʼrrechatañ all amach errot̃enot̃ yec̈hapo. Amaʼt puesheñarra acheñpaʼ ama puentare all, t̃arroʼmar amat̃eʼ errot̃enot̃ yec̈hapo. Ñeñt̃oʼmarña yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor, ñam̃a ahuamencat̃epaʼch t̃ayot̃eñ errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore.
1TI 6:17 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ poʼpoñ. Ñeñt̃ nanac echecmat̃tetsa añ patsropaʼ oʼch p̃otanet amach ommoʼchatsteto eʼñe poʼchecmot̃, ñam̃a amach cot̃apeʼchatsteto ñatoʼ poc̃llayorot̃paʼ amach es pallterreto, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ esempohuañen. Añña yemchetepaʼ Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye ñam̃a ñeñt̃ yapueneʼ shonteʼ esocmañen ñeñt̃chaʼ c̈hocma yocshateneʼ.
1TI 6:18 Ñam̃a oʼch p̃otanet petepaʼ eʼñe cohuen Yomporecop, ñam̃a es apaʼyesetepaʼ ñeñt̃ es palltetsa, ñam̃a amuerañtetepaʼ.
1TI 6:19 Ñerraʼm atet̃chaʼ petpaʼ eñallchaʼ shonteʼ alloch coshaterranet tsapat̃onet̃ Yompor. Ellopaʼ oʼch apanet ñam̃a att̃ochña ñetpaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
1TI 6:20 Eʼñe allohuanenpaʼ oʼch masheñe Timoteo noterrperr alla: C̈hocmach petsotua ora ñeñt̃ atet̃ otenep̃ Yompor. Amach peʼm̃ñotatsche ñeñt̃ c̈hocma muenets oʼch es otnareʼtannaʼtyesa. Ñeñt̃paʼ ama sherbeno amaʼt mamesha Yomporecop. Amaʼt ñetpaʼ otenetañ poʼñoc̈hoʼ es eñotenetpaʼ t̃arraña yapaʼ yeñoteñ ñeñt̃paʼ ama poʼñoc̈hoyaye.
1TI 6:21 T̃arroʼmar puesheñaʼtets ñeñt̃ cot̃eneʼ atet̃paʼ ama c̈henaneto pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ yameʼñeña Cristo. T̃eʼpaʼ Yomporepaʼch p̃aʼnataya. Ñeñt̃ach notap̃, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
2TI 1:1 Masheñe Timoteo, ñeñt̃ep̃ nanac nemuerena t̃arroʼmar atet̃ nentenep̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe nechemer nepenep̃. Na Pablon oʼch alla nequellquërrnaperr poʼpoñ carta, ñeñt̃en Jesucristo puellsensaren t̃arroʼmar atet̃ muenen Yompor att̃och nach eñotatyeseʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor: Eʼñe yeyemteñot̃ Puechemer Cristo Jesúspaʼ yañapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃ep̃paʼ oʼch notap̃: Yomporepaʼchña pebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ nanac Parets epuet Puechemer Cristo Jesús ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña pemuerenaya. Ñetepaʼchña p̃ocshateneʼ eʼñe p̃a peyoc̈hro.
2TI 1:3 Eʼñe neyerpueñot̃ep̃paʼ napaʼ c̈hocma neparasyosoʼteñ Yompor p̃ocop, yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo allempo c̈hocma nemaʼyocheña Yompor p̃ocop. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ c̈hocma neñmañeshaʼ nesherben, atet̃ sherbeʼt̃ ñam̃a ahuat̃ natañneshañ.
2TI 1:4 Ñam̃a napaʼ c̈hocma neyerpuena allempo peyaʼnaʼtapuen ahuañmoʼcha. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼ napaʼ nemneñ errot̃enohuacaʼ yentannerra att̃ot̃eʼ p̃ocshaterren.
2TI 1:5 Ñam̃a c̈hocma neyerpuenp̃a att̃o p̃apaʼ eʼñe cohuen p̃ameʼñena, ñam̃a atet̃ ameʼñena ñam̃a p̃acnor Loida ñam̃a p̃achor Eunice. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñoteñ p̃apaʼc̈hoʼña c̈hocmat̃eʼ p̃ameʼñena eʼñe cohuen.
2TI 1:6 Ñeñt̃oʼmar napaʼ nemneñ oʼch alla neyerpaterrperr att̃o ahuañmoʼcha Yomporpaʼ ahuamencat̃ p̃ap̃ allempo nenaʼ nam̃a not pesho. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ amach pemuenmeʼchatstoñe ñeñt̃ atet̃ otap̃ Yompor.
2TI 1:7 T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama añecpayeʼ chorratenyoña Puecamquëñ att̃och yapaʼ oʼch c̈ha yem̃chaʼt, añecopña chorratenya att̃och ahuamencat̃ p̃aʼy, ñam̃a att̃och yemorrentannaʼta allohueney, ñam̃a att̃och eʼñe cohuen yorrtatyen ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor.
2TI 1:8 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ amach pepencatsto att̃o peserrpareʼteññañ ñeñt̃ atet̃ pena Yepartseshar Cristo. Ñam̃a amach pepencatsto eʼñe noʼmar att̃o napaʼ oʼ cárceleʼterrnet eʼñe nameʼñeñot̃ Cristo. Elloña c̈hochña pocteʼ peñch p̃am̃a oʼch pemueroc̈htapretna eʼñe peserrpareʼteñot̃ Cristo poʼñoñ t̃arroʼmar Yomporpaʼ att̃oña ahuamencat̃ penep̃.
2TI 1:9 Ñeñt̃ara ñeñt̃ oʼ aʼqueshp̃aterrey, att̃oña oʼ c̈horeʼterrey att̃och yemaʼyoc̈hra ñeñt̃ cohuentetsa Partsocop. T̃arraña añmapaʼ ama añot̃eyaye att̃o eʼñe cohuen es yep̃aʼyeseʼt̃ ahuat̃, añmapaʼ t̃arroʼmar atet̃ muenen ña. Yomporpaʼ nanac morrentyeʼt̃ ñeñt̃oʼmar amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ahuoʼt oʼpatatya Puechemer Cristo Jesús.
2TI 1:10 Ñeñt̃ huapatsa att̃oña t̃eʼpaʼ oʼ yeñoter att̃o nanac morrentya Pompor. Ñeñt̃ara Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen, t̃arroʼmar ñach yaʼqueshp̃aterreʼ yerromñot̃ att̃och elloch yocrraʼhuerra, allempopaʼ amach alla yaʼrromñat̃terreʼt̃e. Ñeñt̃oʼmarña yoten t̃eʼña yapaʼ oʼ aʼhuañam̃perrey Cristo att̃o oʼpatyeʼt̃ rromueñets. T̃eʼpaʼ oʼ yeñoter t̃arroʼmar atet̃ yec̈hateney cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃.
2TI 1:11 Ñeñt̃ña añ cohuen ñoñetspaʼ ñeñt̃ecop allsensaret̃en att̃och nach aʼpot̃eʼ allemeñ acheñenesheshoʼmar amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye, ñam̃a att̃och nach yec̈hatyesahuet ñeñt̃ara añ ñoñets.
2TI 1:12 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe neserrpareʼteñot̃ añ ñoñetspaʼ mueroc̈htatennet, t̃arraña napaʼ ama nepenquëno t̃arroʼmar napaʼ neñoteñ Yompor ñeñt̃ neyemtenapaʼ nanac ahuamencat̃. Ñeñt̃oʼmarña neñoteñ eʼñe poʼhuamencot̃paʼ oʼch cohuam̃p̃son ora all net̃orraʼyeseʼt̃ ñocop ñeñt̃ atet̃ yechenna amaʼt t̃ayot̃eñ esempohuañenchaʼ huerra.
2TI 1:13 P̃apaʼ c̈hocmach p̃oct̃apeʼch ñeñt̃ atet̃ oʼ neyc̈hatuanmap̃, ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃ap̃ñats. Ñam̃a peparrocmateñot̃ Cristo Jesúspaʼ c̈hocmach p̃ameʼñya cohuen, ñam̃a c̈hocmach p̃aʼmuerañta.
2TI 1:14 Ñam̃a c̈hocmach peñota, amach p̃aʼpoʼpoñetatstoñe Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ yechenp̃a Yompor. Eʼñe poʼhuamencot̃ Parets Puecamquëñ ñeñt̃ yec̈hetsa yeyoc̈hro ñepaʼchña peyenpueʼ.
2TI 1:15 Napaʼ oʼ notap̃ atet̃ t̃arroʼmar amaʼt p̃apaʼ peñoteñt̃eʼ shonteʼ acheñ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa Asioʼmarpaʼ oʼ sohuanerrnet, atet̃ ñerraʼm Figelo ñam̃a Hermógenes.
2TI 1:16 T̃eʼpaʼ aña c̈hocma nocshateneʼ Onesíforo t̃arroʼmar ñapaʼ ama penquënno amaʼt napaʼ cárceloʼtsenen. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ aʼnatanepaʼ Onesíforo pamoʼtseshaʼ.
2TI 1:17 Ahuañmoʼcha allempo c̈hap Onesíforo arr Romopaʼ ñapaʼ nanac eʼnameʼterren att̃ot̃ enterren.
2TI 1:18 Amaʼt p̃apaʼ nanac peñoteñ, ahuañmoʼcha Efesopaʼ ñapaʼ nanac yenpaʼy. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ mueraʼhuerepaʼch esempohuañenchaʼ huerra poʼyoroc̈henñot̃.
2TI 2:1 Nechemere Timoteo, eʼñe peparrocmateñot̃ Cristo Jesúspaʼ huomenquëpaʼch pep̃aʼ peyoc̈her t̃arroʼmar ñapaʼ c̈hocmach yenpap̃.
2TI 2:2 Allpon peʼmoneʼt̃ ñeñt̃ atet̃ neserrpareʼtacheʼt̃ shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ p̃apaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ att̃ecmach peyc̈hach poʼpoñec̈hno ñeñt̃ ameʼñetsa att̃och ñetpaʼc̈hoʼña eñochet yec̈hatet allohuen pamoʼtseshaʼ.
2TI 2:3 Ñam̃a oʼch notap̃ poʼpoñ. P̃apaʼ amach pem̃chaʼtatsto att̃och pemueroc̈htapretya. C̈hochña pocteʼ peñch oʼch pemueroc̈hta atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho pec̃llarena eʼñe cohuen Jesucristocop.
2TI 2:4 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ pena solltarneshaʼ. Solltar ñeñt̃ ejércitoʼtsenpaʼ amach es cot̃apeʼcheno poʼpoñonet̃ ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ ama ejércitoʼtseno. Añach pat̃err cot̃apeʼchen att̃och coshatan ñeñt̃ mandeneʼ. Añ tomaʼntena yapaʼc̈hoʼña añach pat̃err yoct̃apeʼchen att̃och yocshach Jesucristo ñeñt̃ yeyechenaya yam̃a.
2TI 2:5 Ñatoʼ oʼch netmaʼntatererr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ atarr jueguëtsa. Ñeñt̃ atarr cohuen jueguëtsa c̈hocmach jueguënet eʼñe cohuen eʼñe atet̃ anaret̃tenet ñocpuet att̃och eʼñe cohuen ganet. Ñerraʼm ama eʼñe atet̃ jueguëto eʼñe atet̃ anaret̃tenet ñocpuet, amach errot̃enot̃ aparet̃tetoña ñeñt̃chaʼ coshatahuet ñeñt̃ecop atarr jueguënet. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena yapaʼc̈hoʼña ñerraʼm amach atet̃ yeperro ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoñ yocop, amach errot̃enot̃ apuerrye ñeñt̃chaʼ nanac yocshaterreʼ.
2TI 2:6 Oʼch netmaʼntatererr poʼpoñ. Ñeñt̃ nanac taruasets paʼmropaʼ ñapaʼ ñanomchaʼ rreʼ ñeñt̃ nareʼten. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ nanac torretsa Yomporecop ñapaʼc̈hoʼña nanacchaʼ coshateñ poʼtaruas ñeñt̃ atet̃ t̃orrena Yomporecop.
2TI 2:7 Ñehua, p̃oct̃apeʼch ñeñt̃ atet̃ notenep̃ t̃arroʼmar Yepartsesharpaʼ c̈hapatonap̃chaʼ peyoc̈hro ora ñeñt̃ atet̃ tomaʼntena añec̈hno.
2TI 2:8 Amach pepsatsto att̃o Jesucristopaʼ tanterra allempo rroma, ñeñt̃ara ñeñt̃ poʼm̃reneñ David, ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ c̈hocma neserrpareʼten att̃och yequeshperra.
2TI 2:9 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ att̃ot̃ña huancaʼnet att̃o t̃eʼpaʼ nanac nemueroc̈htena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ amtsañen. T̃arraña Yompor poʼñoñpaʼ amach errot̃enot̃ huanquëto.
2TI 2:10 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ c̈hocma naʼhuanten att̃o nemueroc̈htena, allochñapaʼ ñerraʼm erraʼtsenchaʼ acrerr Yompor ñeñt̃chaʼ ameʼñerrayapaʼ queshperretchaʼ eʼñe pameʼñeñot̃et Cristo Jesús. Ñam̃a all Yompor poʼcohuenñopaʼ correrretchaʼ errponohuañen.
2TI 2:11 Añ ñoñets allo c̈hocma yaʼc̈hoteñ Yomporpaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃: Ñerraʼm eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo yerromapaʼ yeyc̈herrach parro epay Cristo.
2TI 2:12 Ñam̃a ñerraʼm c̈ho yemueroc̈htaprecha Cristopaʼ yaʼm̃chaʼtaret̃tapreterach esempohuañen. T̃arraña ñerraʼm c̈ha yaʼnasoteñapaʼ, ñapaʼc̈hoʼña aʼnasoterryach esempohuañen.
2TI 2:13 Amaʼt allempo yapaʼ ama yeyemteño, t̃arraña poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otenpaʼ c̈hocma poʼñoc̈h atet̃, t̃arroʼmar amach errot̃enot̃ alla aʼpoʼpoñeterrano ñañeña poʼñoñ.
2TI 2:14 Oʼch alla noterrperr poʼpoñ: C̈hocmach peyerpacha acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃, ñam̃a oʼch p̃otanet eʼñe Yompor poʼhuamencot̃ amach alloʼna otnareʼtannaʼtyesneneto eʼñe ñañeñeta poct̃ap̃ñoʼmaret. T̃arroʼmar att̃o es otnareʼtannaʼtyenetpaʼ amaʼt mameshapaʼ ama es sherbeno. Ñerraʼm att̃ach penetpaʼ att̃eñapaʼ oʼch alla puerruerra allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotenahuet.
2TI 2:15 T̃arraña p̃apaʼ añchaʼña pemaʼyoc̈hra ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop att̃och ñapaʼ entap̃ eʼñe cohuen ataruasañep̃. Amach eñalle ñeñt̃chaʼ pepencateʼ all pet̃orraʼyena ñocop. Att̃ochña c̈hocmach pesherb̃atoñ poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h ama shequëñtsoyaye.
2TI 2:16 Ñam̃a p̃apaʼ amach p̃aʼna otnareʼtatstahueto ñerraʼm esempo es otnareʼtannaʼtyenet. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtatyenetpaʼ ama añeyaye alloch huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ att̃eñapaʼ oʼch alloʼna senet puesuanmuet ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor.
2TI 2:17 Ñam̃a ñerraʼm alloʼnach yec̈hatnenet ñeñt̃ ama es sherbetsopaʼ, att̃eñapaʼ ñerraʼm oʼchña epaʼhua orapaʼ alloʼnach senet puesuanmuet ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ pena atsnañets ñeñt̃ otenet cáncer ñeñt̃paʼ mamesha oʼch epaʼhua ora yechtso oʼch muetsay. Ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a epsheña ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Himeneo ñam̃a Fileto, t̃arroʼmar ñetpaʼ aña yec̈hatenet poʼpoñ cot̃ap̃ñats.
2TI 2:18 Ñetpaʼ att̃a ayc̈haʼnatateññañet Yompor poʼñoñ all oteney esempopaʼ yetanterrach. Ñetpaʼ ahuoʼt serrpareʼtatyeset acheñeneshaʼ atet̃: “All oteney Yompor att̃och yetanterra esempopaʼ ñeñt̃paʼ tomaʼnteñtsa. Ñeñt̃paʼ aña tomaʼntena att̃o yapataret̃ta ahuaña oño.” Ñeñt̃oʼmarña patantaʼtets ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ alla quec̈hpaʼhueret att̃o ameʼñeñet Yompor.
2TI 2:19 Amaʼt atet̃ p̃añ patantarrpaʼ t̃arraña Yompor poʼñoc̈hpaʼ ama pueno poʼñoñ. Amaʼt Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ atet̃ eñotateney eñallach pat̃eʼtets acheñ ñeñt̃ poʼñoc̈h ameʼñenaya. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Yomporpaʼ chemeʼtenan ñeñt̃ poʼñoc̈h ameʼñenaya.” Añpaʼ arr eñotateney poʼpoñ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Allohueney ñeñt̃ey cot̃eneʼ Cristopaʼ yequec̈hpaʼhuerrepaʼ allohuen sosyaʼtsañ.”
2TI 2:20 Poʼñoc̈hpaʼ c̈hoch yesuanom allohuen sosyaʼtsañ, allochñapaʼ att̃och añach yemaʼyoc̈hra att̃och yesherbeʼ eʼñe cohuen Yompor. T̃arroʼmar allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ ama eʼñe att̃ecmayeʼ yesherbeñe Yompor. Ñatoʼ puesheñaʼtetspaʼ nanacchaʼ cohuen sherbeñet Yompor, ñatoʼ poʼpotantaññapaʼ amach. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ pena pocoll. Ñeñt̃ acheñ ec̃llayoret̃paʼ arrña paʼpacllopaʼ shonteʼch eñall paʼnamen coymec̈hno. Ñatoʼ patantarrpaʼ ororroʼch ñatoʼ poʼpotantañpaʼ asrerroʼch, ñatoʼ poʼpotantaññapaʼ tsachrroʼch, ñatoʼ poʼpotantaññapaʼ patsrroʼch. T̃arraña allohuenpaʼ amach eʼñe att̃ecmayeʼ sherbenano pamoʼmteʼ. Atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ ororroʼpaʼ nanacchaʼ coc̈hneshot̃ sherbenan pamoʼmteʼ, t̃arraña atet̃ ñerraʼm patsrroʼpaʼ amach tama coc̈hneshot̃eyeʼ sherbenano pamoʼmteʼ. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼc̈hoʼña ñerraʼm yemneñ oʼch yesherbeʼ eʼñe coc̈hneshot̃ Yamoʼmteʼ Cristopaʼ añ palltetsa c̈hoch ñanom yesuanom allohuen sosyaʼtsañ att̃och añach yemaʼyoc̈hrena ñeñt̃ cohuentetsa Yamoʼmtayecop. Allochñapaʼ amaʼt erraʼtsena es yep̃aʼyenpaʼ eʼñech cohuenacma yocshateñ Yamoʼmteʼ Cristo.
2TI 2:22 Ñeñt̃oʼmarña p̃apaʼ notenep̃ oʼch pesuanom allohuen sosyaʼtsañ ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtyen huepaneshac̈hno ñeñt̃ ama poʼñoc̈hayeʼ sherbenaye Yompor, allochña p̃apaʼ añach pemaʼyoc̈hrena ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, ñam̃a c̈hoch p̃ameʼñya Yompor eʼñe peñmañeshaʼ, ñam̃a c̈hocmach pemuerya allohuen p̃amoʼtseshaʼ. Allochñapaʼ att̃och peparrocmat epap̃ allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen pueyoc̈her peneʼ Yepartsesharecop.
2TI 2:23 Ñam̃a ñerraʼm esempo es otnareʼtannaʼtyenetpaʼ p̃apaʼ amach peʼm̃ñotatstaneto, t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ otatseʼtyetspaʼ eʼñe orrena atet̃ penet. Amaʼt p̃apaʼ peñoteñ ñerraʼm c̈ho es yotnareʼtannaʼtapaʼ allot̃ huena shonteʼ atsrreʼmueñets.
2TI 2:24 T̃arroʼmar ñeñt̃ t̃orretsa Yepartsesharecoppaʼ ama pocteyaye oʼch att̃a atsrreʼmareʼtyesa allemeñ. Elloña c̈hochña yaʼmuerañta allohuenacop. Ñam̃a c̈hochña yeyc̈hatyes eʼñe cohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ cohuen enten Yompor. Ñam̃a amaʼt ñetpaʼ errot̃ p̃aʼyetpaʼ yapaʼ eʼñe yemorrenteñot̃paʼ oʼch yaʼhuantoñ.
2TI 2:25 Ñam̃a añ pocteʼ oʼch alla yoct̃apeʼchater cohuen ñeñt̃ yeʼmoñeʼteneʼ. T̃arraña eʼñech acop̃a yoct̃apeʼchatyerranet eʼñe cohuen. Ñam̃a oʼch yecuenanet eʼñe acop̃a esempohuañenchaʼ c̈hapanet pueyoc̈hro ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen enten Yompor. Ñam̃a oʼch yecuenanet esempohuañenchaʼ cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop.
2TI 2:26 Ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch aʼrroyerranet oneñet̃ att̃o huanquënanet att̃o t̃eʼpaʼ p̃aʼyenet sosyaʼtsañ ñeñt̃ atet̃ muenatenanet ña.
2TI 3:1 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch neñotatap̃ poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempoch mellapoterrmocha. Allempopaʼ nanacchaʼ echarr att̃och yoct̃eʼ Cristo.
2TI 3:2 T̃arroʼmar allempopaʼ atet̃chaʼ perra acheñeneshaʼ. Allempo acheñpaʼ nanacchaʼ moparrareret, ñam̃a añach pat̃err cot̃apeʼchenet ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta. Ñam̃a allempopaʼ nanacchaʼ yeʼchapretenet quelle. Ñam̃a allempopaʼ nanacchaʼ ommoʼchenet ñeñt̃ echyenet, atarrchaʼ cohuen entyerret eʼñe ñañeñeta, poʼpotantaññapaʼ amach esoyeʼ asherben entyereto. Ñam̃a allempopaʼ nanacchaʼ achm̃areʼteret Yompor, ñam̃a allempopaʼ oʼhuañchaʼ ameʼñyet amaʼt ñeñt̃ pamoʼmteʼ penet, ñam̃a ñetpaʼ amach es coshatenahueto amaʼt coñeʼt̃a. Ñam̃a allempopaʼ nanacchaʼ tsenaʼteret allohuen ñeñt̃ anaret̃ Partsocop.
2TI 3:3 Ñam̃a allempopaʼ oʼhuañchaʼ eseshaʼ muerannaʼterrtsa, ñam̃a oʼhuañchaʼ muenet oʼch amoʼtstannaʼterret. Ñam̃a allempopaʼ nanacchaʼ tomaʼtam̃p̃sannaʼtyerret ñam̃a allempopaʼ errot̃enc̈hoʼ muenetpaʼ atet̃chaʼ p̃atseʼtyenet, ñam̃a allempopaʼ nanacchaʼ mueroc̈htatannaʼtyerret att̃och nanac coshenet, ñam̃a nanacchaʼ tsenaʼterret ñeñt̃ cohuentetsa.
2TI 3:4 Ñam̃a nanacchaʼ apomatatañterret, ñam̃a allempopaʼ amach es yepuer entyerreto, ñam̃a allempopaʼ eʼñech ñañeñeta nanac cohuen entetset, ñam̃a allempopaʼ ñañeñetach eʼnenet alloch nanac coshenet, amachña añeyeʼ eʼneneto atet̃ muenen Yompor.
2TI 3:5 Ñam̃a allempopaʼ amaʼtchaʼ ottenetañ ñerraʼmrrat̃eʼ ameʼñenetpaʼ, t̃arraña amach poʼñoc̈hayeʼ ameʼñeneto. T̃arroʼmar ñetpaʼ amach poʼñoc̈hayeʼ mueneñeto oʼch c̈hapanet pueyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop att̃och huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈her eʼñe poʼñoc̈h. Ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ amach pecuaʼp̃satsche.
2TI 3:6 T̃arroʼmar ñeñt̃ acheñ atet̃paʼ att̃ach mueneñ oʼch shecaʼyesan acheñeneshaʼ. Ñatoʼ oʼch ahuanmuet poʼppauñoʼmarpaʼ ñerraʼm beʼt̃oset aʼnahua pocollopaʼ añña coyaneshac̈hno ñeñt̃ ama es eñotopaʼ oʼch att̃a ameʼñateñet eʼñe ñet poct̃ap̃ñet. T̃arroʼmar ñeñt̃ coyaneshac̈hnopaʼ nanacchaʼ yorateñet poʼchñar. Ñam̃a ñetpaʼ añach eʼnenet paʼnamen ñeñt̃chaʼ coshatenahuet.
2TI 3:7 Ñeñt̃oʼmarña añ coyaneshac̈hnopaʼ paʼnamenchaʼ topatyenetañ cot̃ap̃ñats. T̃arraña amaʼt ahuat̃apaʼ amach errot̃enot̃ enterreto ñeñt̃ poʼñoc̈h Yompor poct̃ap̃ña.
2TI 3:8 Yacma ñeñt̃chaʼ atet̃ shequërreʼ acheñeneshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ aña muenen oʼch epatareʼtan añ cot̃ap̃ñats ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poct̃ap̃ña. Atet̃ p̃a ñam̃a ahuat̃ Janes epuet Jambres ñeñt̃ muenatseñ oʼch epatareʼtan Moisés. Ñeñt̃ yacma ñeñt̃ atet̃ shequëneʼ acheñeneshaʼpaʼ amach cot̃apeʼchenano ñeñt̃ cohuentetsa amaʼt mamesha. Ñetpaʼ c̈hach aʼpoʼpoñetenet ñeñt̃ atet̃ yameʼñena.
2TI 3:9 T̃arraña ñet poct̃ap̃ñetpaʼ amach allohuenacmayeʼ anetsoʼmar epuerro t̃arroʼmar esempopaʼ ñatoʼ allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch eñotuet ñeñt̃ atet̃ otatseʼtyenetpaʼ ñeñt̃paʼ shequëñtsa. Ñatoʼ atet̃chaʼ p̃a atet̃ p̃a ahuat̃ epsheña yacma ñeñt̃ muenatseñ oʼch epatareʼtaneñ Moisés.
2TI 3:10 T̃arraña p̃apaʼ ama att̃eyeʼ pepeno. T̃arroʼmar p̃apaʼ añ p̃oct̃aʼnen ñeñt̃ atet̃ nepena na. Ñam̃a p̃apaʼ peñotuennan ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatyen Yomporecop, ñam̃a ñeñt̃ atet̃ nocrrena eʼñe cohuen Yomporecop, ñam̃a att̃o eʼñe pat̃rra nemaʼyoc̈hrena ñeñt̃ cohuentetsa. Ñam̃a p̃apaʼ peñotueñ ñeñt̃ atet̃ nanac neyemteña Yompor ñam̃a att̃o nanac naʼhuanten allohuen ñeñt̃ echarr nentyen, ñam̃a att̃o nanac nemorrenteña allohuen acheñeneshaʼ, ñam̃a att̃o amaʼt nemueroc̈hteñot̃paʼ c̈hocma noct̃eñ Cristo.
2TI 3:11 Ñam̃a peñotueñ att̃o pueʼmoñeʼteñot̃etanpaʼ c̈hocma cot̃areʼtneteʼt̃ att̃o mueroc̈htatyesneteʼt̃. Ñam̃a amaʼt p̃apaʼ peñotueñ ñeñt̃ atet̃ mueroc̈htatyesnet aʼyo anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Antioquío, ñam̃a Iconio, allot̃paʼ ñam̃a Listro. T̃arraña amaʼt atet̃ p̃aʼyesneteʼt̃paʼ Yomporñapaʼ c̈hocma aʼqueshp̃atyesneʼt̃ allot̃.
2TI 3:12 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ erraʼtsenchaʼ muenats oʼch cot̃an eʼñe cohuen Cristo Jesúspaʼ c̈hocmach mueroc̈htatanet ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet.
2TI 3:13 T̃arraña ñeñt̃ ama cohuenayaye acheñpaʼ alloʼnach senet p̃atseʼtnomuet sosyaʼtsañ. Ñam̃a ñeñt̃ att̃a shecaʼyetspaʼ alloʼnach senet shecannaʼtatset.
2TI 3:14 T̃arraña p̃apaʼ c̈hocmach p̃oct̃apeʼch ñeñt̃ atet̃ ayc̈hataret̃ep̃, ñeñt̃ara ñeñt̃ amaʼt p̃apaʼ oʼ peñoter ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen cot̃ap̃ñats. T̃arroʼmar p̃apaʼ peyemtenya ñeñt̃ey peyc̈hateʼ ahuat̃ot̃eñ.
2TI 3:15 Ñam̃a p̃apaʼ eʼñe cheshot̃eñ ayc̈hataret̃ep̃ Parets poʼñoñ ñeñt̃ara añ ñoñets ñeñt̃ peñotaterreʼ att̃o eʼñe yameʼñeñot̃a Cristo Jesúspaʼ oʼch yequeshperra.
2TI 3:16 Allohuen Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃paʼ eʼñe Partseshot̃ecma anaret̃. Ñeñt̃oʼmar añ ñoñetspaʼ nanac sherben ñeñt̃chaʼ yeyc̈hateʼ ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor, ñam̃a ñeñt̃chaʼ alla yoct̃apeʼchaterreʼ cohuen ñerraʼm esempo es yepanten, ñam̃a ñeñt̃chaʼ yeñotateneʼ eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ poctetsa Yomporecop.
2TI 3:17 Allochñapaʼ att̃och ñeñt̃ey oʼ puechemer perrey Yomporpaʼ eʼñech yeñotuen allohuen ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, ñam̃a att̃och huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her allohuenacop ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop.
2TI 4:1 T̃eʼpaʼ oʼch alla noterrperr ñeñt̃chaʼ atet̃ pep̃a: C̈hocmach peserrpareʼtoñ Yompor poʼñoñ amaʼt esempo errot̃enoʼtsenp̃a. T̃arroʼmar Yomporpaʼ enteney epuet Puechemer Jesucristo, ñeñt̃ara ñeñt̃ Yepartseshar yepen, ñam̃a ñeñt̃arach huerrtsa amaʼt esempohuañen, ñam̃a ñeñt̃arach am̃chaʼtaret̃etuerrtsa esempohuañen, ñeñt̃chaʼ acrerreʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama cohuenayaye. Atet̃chaʼ p̃an allohuen ñeñt̃ corretsmeñ allempo, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ oʼ collaʼhuena. Ñam̃a t̃eʼ p̃apaʼ oʼch peñotatyes acheñeneshaʼ ñerraʼm esempo ñetpaʼ ama pocteyeʼ es peneto. P̃añapaʼ p̃ach otyesahuet amach atet̃ yep̃atsto, allot̃paʼ oʼch p̃oct̃apeʼchatyerranet eʼñe peñmañeshaʼ. Ñam̃a c̈hocmach peyc̈hatyesanet ñeñt̃ poctetsa Yomporecop.
2TI 4:3 T̃arroʼmar esempohuañenpaʼ c̈hapchaʼ allempo acheñeneshaʼpaʼ oʼhuañchaʼ muenet oʼch ameʼñet ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃ap̃ñats, ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Yompor poʼñoñ. Allempopaʼ añach eʼnyerret erraʼtsent̃eʼ serrpareʼteneʼ cot̃ap̃ñatser ñeñt̃ eʼñe cohuen entenet ñet att̃ot̃chaʼña atonterraña ñeñt̃chaʼ yec̈haterrahuet ñeñt̃ eʼñe ñet poct̃ap̃ñet.
2TI 4:4 Allempopaʼ amach eseshaʼ muenerraye oʼch eʼm̃ñotet cot̃ap̃ñats ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h. Att̃eñapaʼ oʼch aña eʼñe cot̃apeʼcherret ñeñt̃ eʼñe ñet pueserrparñet.
2TI 4:5 T̃arraña p̃apaʼ añach pat̃err p̃oct̃apeʼch ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, ñam̃a c̈hocmach p̃aʼhuantaʼ ñerraʼm huaponap̃a mueroc̈hteñets, ñam̃a añach pat̃err pemaʼyoc̈hra serrpareʼtatyesets cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñam̃a c̈hocmach pet̃orra ñeñt̃ atet̃ petaruas apap̃ Yompor.
2TI 4:6 Napaʼ amach errot̃ nepereʼt̃e t̃arroʼmar oʼ c̈hapmoch allempoch naʼmtsaret̃ta Yomporecop. T̃eʼpaʼ neñotena napaʼ oʼ muetsamochnet.
2TI 4:7 T̃arraña napaʼ oʼ epayeʼ net̃orraʼnma Yomporecop atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nec̃llarena Yomporecop. Ñam̃a napaʼ oʼ netsotua ora ñeñt̃ atet̃ oterren Yompor. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ nepena: Ñerraʼm c̈ho erra yesechapaʼ c̈hocmach yec̈hap all yesechena. Ñam̃a napaʼ amaʼt mameshapaʼ ama nequec̈hpueʼt̃e att̃o nameʼñeña Yompor.
2TI 4:8 T̃eʼña napaʼ aña necuen esempoch nagap ñeñt̃ oʼpatatenna Yompor ñeñt̃chaʼ nanac nocshaterreʼ, t̃arroʼmar napaʼ añ nep̃aʼyeseʼt̃ ñeñt̃ atet̃ mueneʼt̃ Yompor. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ esempoch huerra Yepartseshar Cristopaʼ allempo napaʼ aphuerrenchaʼ ñeñt̃ oʼpatatenna. T̃arraña amach napt̃a aphuerrno ñeñt̃ oʼpatatenya. Añeʼnachña aphuerr ñam̃a allohuen ñeñt̃ c̈hocma cohuameʼteneʼ t̃eʼ Cristo oʼch huerra. Ñeñt̃ara Yepartseshar Cristo ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ yep̃aʼyena t̃eʼ.
2TI 4:9 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃ ñam̃a ñerraʼm errot̃enot̃paʼ oʼt̃eʼ p̃on arr t̃ayecma.
2TI 4:10 T̃arroʼmar arr masheñ Demaspaʼ oʼ aʼypoʼñaʼnerren arr napuet̃, ñapaʼ oʼ ahuerr Tesalónico, t̃arroʼmar ñapaʼ aña nanac morrentena ñeñt̃ patsoʼmarecpa. Añpaʼc̈hoʼña masheñ Crescentepaʼ oʼ ahuoʼ ñam̃a Galacio. Ñam̃a masheñ Titopaʼ oʼ ahuoʼ anetso Dalmacio.
2TI 4:11 T̃eʼ arrpaʼ aña arroʼtsen masheñ Lucas. Ñam̃a oʼch p̃aʼsech masheñ Marcos ñeñt̃chaʼ epap̃ p̃on arr, t̃arroʼmar ñatoʼ ñapaʼ oʼch yenpaʼn arr.
2TI 4:12 Masheñ Tíquicopaʼ oʼ nemñe aʼyo anetso Efeso.
2TI 4:13 Ñam̃a oʼch notap̃ ñerraʼm p̃onchaʼ arrpaʼ p̃anmonchaʼ necapa ñeñt̃ nenaʼnom Troaso eʼñe Carpo paʼpacllo. Ñam̃a p̃anmonchaʼ allohuen nelibroc̈hno, ñam̃a nepap̃llec̈hno. Ñeñt̃ara añ nepap̃llec̈hnopaʼ ñeñt̃ nanac nemnen.
2TI 4:14 Alejandro ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ asrec̈hnopaʼ ñapaʼ att̃a nanac aʼmet̃areʼtam̃p̃sen. T̃arraña Yomporpaʼ tsaʼtaterach ñeñt̃ atet̃ p̃aʼn.
2TI 4:15 Ñeñt̃oʼmar p̃apaʼ eʼñech peñota ñocop, t̃arroʼmar ñapaʼ nanac epatareʼtenan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼten.
2TI 4:16 Ñam̃a oʼch notap̃. Amaʼt ahuañmoʼcha allempo ñanom naʼpoctat neñoñ am̃chaʼtaret̃eshopaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ ama eseshaʼ neñosapretaye. Elloña ñeñt̃apaʼ c̈ha aʼypoʼñaʼhuanet. T̃arraña amaʼt atet̃ p̃aʼnetañpaʼ napaʼ ama nemno Yomporpaʼ oʼch tsaʼtaterranet.
2TI 4:17 T̃arraña Yepartseshar Cristopaʼ ama aʼypoʼñaʼno, elloña nanac ahuamencat̃ p̃aʼn. Ñeñt̃oʼmarña oʼ alla neserrpareʼterrerr Yompor poʼñoñ att̃och eʼmareʼch allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃ alloch yequeshperra. Att̃o nequeshperra allempo all atarr amueroc̈htataret̃en, napaʼ atet̃ nenteñ ñerraʼmrrat̃eʼ Yepartsesharpaʼ oʼ aʼqueshp̃aterren eʼñe maʼyarr puenamot̃.
2TI 4:18 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ neñoteñ Yepartsesharpaʼ c̈hocmach aʼqueshp̃aterren arrot̃ all ama cohuenayaye, ñam̃a napaʼ neñoteñ c̈hocmach cohuam̃penen, att̃ochña c̈hapaterren all am̃chaʼtaret̃tena ña pueʼntaño. Ñeñt̃oʼmarña c̈hocmuepaʼch yaʼyeʼchoc̈htatoñ errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch.
2TI 4:19 Ñam̃a añ necartot̃paʼ nemneñ oʼch nehuom̃chaʼch noc̈h Prisca epuet puerrollar Aquila, ñam̃a oʼch nehuom̃chaʼch Onesíforo pamoʼtseshaʼ.
2TI 4:20 Ñam̃a masheñ Erastopaʼ alla aʼpa anetso Corinto, ñam̃a masheñ Trófimopaʼ alla nesaʼnem̃ patsnañot̃ Mileto.
2TI 4:21 Ñam̃a p̃apaʼ ñerraʼm errot̃enot̃paʼ c̈hocmat̃eʼ pehuapa allempo ama huapuenaʼ. Ñam̃a añ necartot̃paʼ mueneñ oʼch huom̃chaʼtap̃ masheñ Eubulo, ñam̃a Pudente, allot̃paʼ ñam̃a Lino, ñam̃a noc̈h Claudia ñam̃a allohuen masheñneshac̈hno ñeñt̃ey ameʼñetsa arr Romo.
2TI 4:22 Eʼñe allohuanenpaʼ oʼch notap̃, Yepartseshar Jesucristopaʼ c̈hocmuepaʼchña eʼñe parroʼtsenep̃. Ñam̃a Yomporepaʼch saʼnatenaya allohuenes. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
TIT 1:1 Masheñe Tito ñeñt̃ep̃ eʼñe parro yameʼñeñot̃ eʼñe atet̃ nentenep̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe nechemer nepenep̃, na Pablon pequellquëneʼña añ carta ñeñt̃en nanac t̃orretsa Yomporecop. Ñam̃a napaʼ ñeñt̃en Jesucristo puellsensaren. Ñapaʼ att̃o llesenserren att̃och nach ameʼñaterreʼña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ acreʼt̃ Yompor ahuat̃ot̃eñ att̃ochña ñetpaʼ oʼch ameʼñeret. Ñam̃a añecop llesensaʼn att̃och nach eñotaterrahuet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ poctetsa Partsocop, ñam̃a nach eñotaterrahuet eʼñe yeyemteñot̃ ña yañapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor amaʼt ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onay, ñam̃a yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ c̈herr allempo eʼñe pocteʼ enteñ ña oʼch eñotaterrey ña poʼcohuenña. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼ llesenserren Yompor ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen, nach serrpareʼterreʼ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otenen. T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃ep̃paʼ oʼch notap̃: Yomporepaʼchña pebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ atarr Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñeñt̃ara Yaʼqueshp̃atañer yepen. Ñetepaʼchña pemuerenaya. Ñetepaʼchña p̃ocshateneʼ eʼñe p̃a peyoc̈hro.
TIT 1:5 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃, napaʼ att̃o nenaʼnmap̃ ahuaña Creto att̃och p̃ach aʼpoctatyeseʼ ñeñt̃ palltaʼyetsa, ñam̃a p̃ach acraʼyeseʼ puesheñaʼtets ñeñt̃chaʼ penaʼyes allemeñ anetsoʼmar ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyes ñeñt̃ ameʼñetsa. Añmapaʼ ñeñt̃ña atet̃ notnomuep̃ ahuañmoʼcha.
TIT 1:6 Ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyesetpaʼ añchaʼ penaʼyes acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets, ñeñt̃ amach eñalle att̃och t̃anmareʼteña acheñeneshaʼ. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ pomporneshaʼ p̃aʼyesetpaʼ añchaʼ penaʼyes erraʼtsent̃eʼ penten eʼñe pat̃rra puet̃apor pen (ñerraʼm at̃aporet̃), ñam̃a erraʼtsent̃eʼ penten amaʼt puechemereshaʼpaʼ eʼñech ameʼñaʼhuenet, ñam̃a puechemereshetpaʼ amach att̃eyeʼ enteñe acheñeneshaʼ atet̃ p̃aʼyena poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ att̃a coshatseʼtyenet, ñam̃a ñeñt̃ ama at̃pareʼtetso puechemereshaʼ.
TIT 1:7 T̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ añchaʼ penaʼyes acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets, ñeñt̃ amach eñalle att̃och t̃anmareʼteña acheñeneshaʼ, t̃arroʼmar ñapaʼ anaret̃ ñach aʼpoctatyeneʼ paʼnamen ñeñt̃ poctetsa Yomporecop. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼyes ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ amach añeyaye acheñer ñeñt̃ añach pocteʼ enten oʼch c̈hocma p̃atanet ñeñt̃ atet̃ muenen eʼñe ña, ñam̃a amach c̈ha atsrreʼmoc̈hen entueno, ñam̃a ñeñt̃ ama posaʼtareʼtetso, ñam̃a ñeñt̃ amach orroñat̃eyaye, ñam̃a ñeñt̃ ama nanac yeʼchapretetso quelle ñeñt̃ apencoc̈henot̃ oʼch gana.
TIT 1:8 Añña eʼñe pocteʼ oʼch am̃chaʼtaret̃ta ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ acheñeneshaʼ paʼpacllo, ñam̃a ñeñt̃ nanac mueneneʼ oʼch eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyes, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ cohuentetsa, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyets acheñeneshacop ñam̃a Partsocop, ñam̃a ñeñt̃ eʼñech puetpara es p̃aʼyen.
TIT 1:9 Ñam̃a ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er p̃aʼyes ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ eʼñech yemtenana poctacma añ ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hateñet. Allochñapaʼ ñapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma yec̈hatan ñam̃a poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃ap̃ñats, ñam̃a ñeñt̃ eñoteneʼ att̃och anapuenan eʼñe cohuenacma ñeñt̃ achm̃areʼteneʼ Yompor poʼñoñ att̃och ñetpaʼ amach errot̃enot̃ anapeto.
TIT 1:10 T̃arroʼmar eñall shonteʼ ñeñt̃ at̃pareʼtets, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe orrena otatseʼtyets, ñam̃a ñeñt̃ shecareʼtyets. Poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ atet̃ pena shonteʼ judioneshaʼ.
TIT 1:11 Ñeñt̃oʼmarña añ palltetsa oʼhuañchaʼ yec̈hatyenet poʼpoñeʼttsocma cot̃ap̃ñats. T̃arroʼmar ñetpaʼ att̃a nanac moññeʼtateñet acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña; ama puesheñaʼttsayaya atet̃ petso amaʼt allohuen ñeñt̃ parro yec̈haʼyenet. Ñetpaʼc̈hoʼña aña yec̈hatenet ñeñt̃ ama pocteyaye. Ñam̃a añecpa yec̈hatenet att̃och ganet quelle, t̃arraña ñeñt̃paʼ apencoc̈hena.
TIT 1:12 Puesheñarr cretoʼmarneshaʼ ñeñt̃ nanac etsoteneʼ eʼñe ñañeñeta poct̃ap̃ñetpaʼ ñeñt̃ña acheñer ama pocteyeʼ entenano pamoʼtseshaʼ ñeñt̃oʼmarña atet̃ oten pamoʼtseshacop: “Allohuen namoʼts cretoʼmarneshaʼpaʼ ñetpaʼ c̈hocma nanac tomaʼtam̃peñet pamoʼtseshaʼ, ñam̃a ñetpaʼ nanac atsrreʼmñat̃et eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ berr ñeñt̃ nanac bellac, ñam̃a nanac quellañtsareret, atarr araquët ama ayetñat̃eto.”
TIT 1:13 Ñeñt̃ atet̃ aʼmet̃am̃penan pamoʼts ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃. Ñeñt̃oʼmarña oʼch notap̃, t̃eʼpaʼ p̃ach otahuet, “t̃eʼpaʼ amach alloʼna atet̃ sep̃annaʼtneno.” Allochñapaʼ att̃och alloʼna ameʼñaʼnmuet añ cot̃ap̃ñats ñeñt̃ eʼñe pac̈harr,
TIT 1:14 ñam̃a allochñapaʼ amach alloʼna eʼm̃ñotneññañeto ñeñt̃ pueserrparña peʼt̃ ahuat̃naneshañ judioneshaʼ, ñam̃a allochñapaʼ amach alloʼna eʼm̃ñotneñe acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈hatyenanet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet, t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈hach at̃pareʼtenet ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ.
TIT 1:15 Ñam̃a oʼch señoch: Ñeñt̃ acheñer eʼñe cohuenareʼ es cot̃apeʼchen pueyoc̈hro Yomporecoppaʼ ñocoppaʼ ama es eñalle att̃och sosey enteñ Parets. T̃arraña ñeñt̃ nanac sosey cot̃apeʼchets pueyoc̈hro ñam̃a ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ ñocoppaʼ ama eñalle ñeñt̃ cohuen enten ña. T̃arroʼmar poct̃ap̃ñetpaʼ atarr sosey. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hro amaʼt esempo oʼ p̃ohuet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor.
TIT 1:16 Ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ amaʼt otenetañ eñoteñetoʼ Yomporpaʼ t̃arraña ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenetpaʼ yeñoteñ ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Ñeñt̃ Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entapretenaneto, t̃arroʼmar ñetpaʼ ama es otapahueto, ñam̃a ñetpaʼ ama es sherbeneto amaʼt mamesha.
TIT 2:1 T̃arraña p̃ocoppaʼ añña poctetsa oʼch peyc̈hateñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃ap̃ñats Yomporecop.
TIT 2:2 Ñam̃a ñeñt̃ poʼnmeneshac̈hno yacmapaʼ oʼch peyc̈hatanet atet̃: Amach orrareʼtatsteto att̃och c̈hocma cot̃apeʼchenet eʼñe cohuen, allochñapaʼ pamoʼtseshaʼpaʼ am̃chaʼnaʼtpoʼch enteñ, ñam̃a att̃och nanac eñotenet ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃aʼyeset ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñam̃a oʼch p̃otanet eʼñe cohuenacma, ameʼñetepaʼ ñeñt̃ eʼñe pac̈harr cot̃ap̃ñats Yomporecop, ñam̃a morrentannaʼtetepaʼ ñam̃a ahuantaʼhuetepaʼch allohuen topateñets.
TIT 2:3 Att̃ecmach peyc̈hach ñam̃a poʼnmeneshac̈hno coyaneshaʼ ñetpaʼ añepaʼch orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Parets ñam̃a amaʼt allohuen acheñeneshaʼ. Amachña c̈haña atomañet̃teneto, ñam̃a ñetpaʼc̈hoʼña amach orrareʼtatsteto. Añña pocteʼ oʼch yec̈hachet pacmaneshaʼ ñeñt̃ cohuen enten Yompor.
TIT 2:4 Ñetpaʼ yec̈hachetepaʼ pacmaneshac̈hno ñeñt̃ shopshareʼ ñeñt̃ oʼ someʼtua allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen mueryet puerrollaret, ñam̃a att̃och eʼñe cohuen mueryet puechoyoreshet,
TIT 2:5 ñam̃a att̃och ñetpaʼ eñotenet nanac ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃aʼyeset ñeñt̃ poctetsa ñam̃a att̃och muechet̃tenet, ñam̃a att̃och amach muenmeʼcheneto ñeñt̃ poʼtaruas penet paʼpaclleto, ñam̃a eʼñech amuerañtenet, ñam̃a eʼñech ameʼñeñet puerrollaret. Allochñapaʼ eʼñe ñeshot̃etpaʼ amach errot̃enot̃ acheñeneshaʼpaʼ achm̃areʼtoñeto Yompor poʼñoñ.
TIT 2:6 Att̃ecmach peyc̈hach ñam̃a yacmaneshaʼ ñeñt̃ huepaneshameñ att̃och ñetpaʼc̈hoʼña oʼch eñochet ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃aʼyeset ñeñt̃ poctetsa.
TIT 2:7 P̃apaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ es pep̃aʼyes p̃am̃a, allochñapaʼ att̃och entap̃ acheñeneshaʼ ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Ñam̃a allpon peyc̈hatenanetpaʼ eʼñepaʼchña pac̈harr peyc̈hatenanet, amachña c̈ha mueneʼ peyellsheñot̃a peyc̈hatenaneto att̃och am̃chaʼnaʼtpoʼ entoñet Yompor poʼñoñ.
TIT 2:8 T̃arroʼmar eʼñe peyc̈hateñot̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe pac̈harrpaʼ amach errot̃enot̃ amaʼt eseshapaʼ oto añpaʼ ama att̃eyaye. Ñam̃a amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼtyeneʼ ñerraʼm eʼñe peyc̈hateñot̃ eʼñe cohuenpaʼ allempoña ñetpaʼ oʼch penquët, t̃arroʼmar eʼñe peyc̈hateñot̃ cohuen pac̈harr. Allempoña ñetpaʼ amach errot̃enot̃ alla sasareʼterrpeterro.
TIT 2:9 Ñam̃a eʼñech cohuen p̃oct̃apeʼchatyes acheñeneshaʼ ñeñt̃ ataruasataret̃tetsa eʼñe att̃a. Oʼch p̃otanet ameʼñyetepaʼ eʼñe cohuen ñeñt̃ poʼpatronar penet. Ñam̃a añ pocteʼ allpon muenenet poʼpatronaretpaʼ eʼñepaʼchña ameʼñaʼhueñet, allochñapaʼ att̃och coshateñet poʼpatronar. Amachña c̈ha anapareʼteñeto.
TIT 2:10 Ñam̃a amachña c̈ha etyeneto att̃och poʼpatronaretpaʼ eʼñech yemtenanet poctacma. Allochñapaʼ eʼñe pameʼñeñot̃et cohuen poʼpatronaretpaʼ añña acheñeneshaʼpaʼ eʼñech cohuen entapretenet Yompor poct̃ap̃ña, ñeñt̃ara ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen.
TIT 2:11 Yomporpaʼ orrtaterrnay pomuereña eʼñe allohuenacpay paʼnamen acheñeneshacop att̃och yequeshperra.
TIT 2:12 Ñam̃a ñeñt̃ ama cohuen enteno Yomporpaʼ añ pocteʼ oʼch yaʼypoʼñaʼhuer, ñam̃a ñeñt̃ allpon yemnatseʼtyen arr patsropaʼ añ pocteʼ ñam̃a oʼch yaʼypoʼñaʼhuer, t̃arroʼmar puemorrenteñot̃ Yomporpaʼ ñeñt̃oʼmar yec̈hatey atet̃. Añña pocteʼ amaʼt añe patsropaʼ oʼch yepena ñeñt̃ cohuentetsa, ñam̃a oʼch yepena ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Yompor, ñam̃a ñeñt̃ atet̃ muenen oʼch yetsotoñ.
TIT 2:13 Añpaʼ att̃och yecuameʼteñ eʼñe yocsheñeshaʼ esempohuañenchaʼ huerra poʼcohuenño Jesucristo ñeñt̃ nanac Parets ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen.
TIT 2:14 T̃arroʼmar ñapaʼ ña pocteʼ enteʼ oʼch rroma yocop att̃och oʼhuañchaʼ alloʼna yep̃atseʼtnena sosyaʼtsañ. Ñam̃a ñapaʼ att̃oña eʼshohuerrnay allohuen ñeñt̃ ama pocteyaye. Allochñapaʼ att̃och pueyochreshaʼ perrey, ñam̃a att̃och yapaʼ yemaʼyoc̈hrena ñeñt̃ cohuentetsa.
TIT 2:15 Allohuen ñeñt̃ atet̃ oʼ notuap̃ p̃apaʼ ñeñt̃chaʼña peyc̈hatyesanet. Ñam̃a oʼch p̃oct̃apeʼchatyesanet eʼñe cohuen, ñam̃a ñerraʼm p̃aʼyenet ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ oʼch p̃otanet, amach p̃atsteto atet̃, t̃arroʼmar p̃apaʼ ñeñt̃ecop anaret̃ep̃. Ñam̃a ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ amach atet̃ pep̃atsto, t̃eʼt acheñeneshaʼpaʼ amat̃eʼ acuaʼp̃senayeʼ entenpeto.
TIT 3:1 Ñam̃a oʼch peyerpacha acheñeneshaʼ añ pocteʼ oʼch ameʼñeñet ñeñt̃ nenet nanac am̃chaʼtaret̃, ñam̃a allohuen poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsapaʼ añ poctetsa oʼch ameʼñeñet. Ñam̃a añepaʼchña pocsheñeshaʼ c̈hocma t̃orraʼyenet erraʼtsent̃eʼ cohuen enten acheñeneshaʼ.
TIT 3:2 Ñam̃a oʼch peyerpatanet amach alloʼna sasareʼtneñeto amaʼt puesheñarra, ñam̃a eʼñepaʼchña cohuen entannenet, ñam̃a eʼñepaʼch acop̃a es penet poʼpsheññecop ñam̃a eʼñepaʼch cohuen amuerañtenet allohuenacop.
TIT 3:3 Ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ atet̃chaʼ p̃annenet t̃arroʼmar yapaʼc̈hoʼña yeñoteñ ahuat̃paʼ aña yep̃atseʼtyeseʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyaye. Yapaʼc̈hoʼña att̃ach ama es yepc̈heʼt̃e allempo nanac yep̃atseʼtyeseʼt̃ sosyaʼtsañ. Ñam̃a nanac yat̃pareʼteʼt̃ ahuat̃, ñam̃a aña yec̈hatyesyeteʼt̃ ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyaye cot̃ap̃ñats. Yechetspaʼ aña nanac muenatseʼtatyeʼt̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye ñam̃a allempopaʼ aña nanac yocsheʼt̃ paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno. Ñam̃a allempopaʼ nanac atsrreʼmoc̈hen yentannaʼtyeseʼt̃ ñam̃a nanac es yeyeʼchapretannaʼtyeseʼt̃. Ñam̃a allempopaʼ ñerraʼm eseshaʼ yeʼmoñeʼteʼpaʼ yapaʼc̈hoʼña oʼchc̈hoʼ yeʼmoñeʼchc̈hoʼ yam̃a.
TIT 3:4 T̃arraña allempoña Yomporpaʼ eñotatey eʼñe ña puemuereñot̃paʼ mueneñ oʼch yenpaʼy, eʼñe allempocma yapaʼ att̃ot̃ña aʼqueshp̃aterrey, ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen.
TIT 3:5 Ñeñt̃paʼ ama añot̃eyaye att̃o eʼñe cohuen es yep̃aʼyen, añña eʼñe puemuereñot̃eya ñapaʼ aʼqueshp̃aterrey. Att̃oña eʼshohuerrnayña yoʼchñar att̃ochña ellopaʼ oʼch yoct̃apeʼcherr eʼñe cohuen etserra ñocop, ñam̃a Puecamquëñot̃paʼ oʼ eʼñe etserrataterrnay yoct̃ap̃ña.
TIT 3:6 Ñeñt̃oʼmarña Puechemer Jesucristopaʼ att̃oña aʼpoctatuonay yocop att̃och Pomporpaʼ chorraterrya Puecamquëñ eʼñe poctacma. Jesucristopaʼ ñeñt̃ña Yaʼqueshp̃atañer yepen.
TIT 3:7 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ eʼñe puemuereñot̃ey Yomporpaʼ oʼ pocteʼ entuerrey allohueney, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe yeyemteñot̃ c̈hocma yecuameʼten ñeñt̃ oʼpatatenya, ñeñt̃paʼ att̃ochña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
TIT 3:8 Ñeñt̃ atet̃ notenpaʼ eʼñe poʼñoc̈h. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ atarr nemneñ oʼch p̃oct̃apeʼchatanet eʼñe huomenco atet̃, allochñapaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya Yomporpaʼ eʼñech aña maʼyoc̈hrenet oʼch penet ñeñt̃ cohuen enten ña. Ñeñt̃ oʼ notuapaʼ ñeñt̃ña cohuentetsa ñam̃a ñeñt̃ña nanac sherbets allohuenacop.
TIT 3:9 Ñam̃a oʼch notap̃, amach p̃aʼna anapareʼtatstahueto ñerraʼm esempo anapareʼtannaʼtyena acheñeneshaʼ eʼñe ñet poct̃ap̃ñoʼmaret. Ñam̃a amach p̃aʼna anapareʼtatstahueto ñerraʼm esempo anapareʼtannaʼtyenet atet̃ p̃aʼyeseteʼt̃ paʼtañneshañet. Ñam̃a amach p̃aʼna otnareʼtatstahueto ñerraʼm esempo pueserrparñot̃etpaʼ es otnareʼtannaʼtyenet. Ñam̃a amach p̃aʼna anapareʼtatstahueto ñerraʼm esempo anapareʼtannaʼtyenet eʼñe Moisés poʼñoñoʼmar. T̃arroʼmar att̃o yanapareʼtannenapaʼ ñeñt̃paʼ ama es sherbeno, ñam̃a ñeñt̃paʼ eʼñe orrena.
TIT 3:10 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ ñeñt̃ muenets oʼch att̃a eʼmoñeʼtatyesan acheñeneshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ pepeʼ, oʼch peñotach atet̃paʼ ama ap̃apahuo. Ñerraʼm ama huenano ñeñt̃ atet̃ penapaʼ ñatoʼ oʼch alla p̃otererr poʼpocheño. Ñerraʼm allempoña ama huenererropaʼ añ pocteʼ oʼch saʼypoʼñeʼ.
TIT 3:11 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ yeñoteñ ñeñt̃paʼ poʼchñarot̃chaʼ nanac es panten. Amaʼt ñapaʼ eñoteñeñ ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃paʼ ochñaʼteñets.
TIT 3:12 Ñehua, oʼch noterrperr poʼpoñ. Ñerraʼm esempoch c̈hap pesho masheñ Artemas amapaʼ masheñ Tíquico ñeñt̃chaʼ nemña peshopaʼ ñerraʼm errot̃enot̃paʼ c̈hocmat̃eʼ p̃on, oʼch pec̈hap Nicópoliso, t̃arroʼmar napaʼ noct̃apeʼcheñ ñatoʼ allchaʼ necharaʼperra.
TIT 3:13 Ñam̃a c̈hocmach peyenpueʼ masheñ Zenas ñam̃a masheñ Apolos att̃och ñetpaʼ c̈hapuet all sechenet, ñam̃a att̃och amach es pallteto. Zenaspaʼ ñeñt̃ nanac etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃.
TIT 3:14 Allochñapaʼ ñeñt̃ parro yameʼñena allpaʼ añ pocteʼ oʼch p̃aʼyenet ñamet ñeñt̃ atet̃ cohuenteyetsa, ñam̃a att̃och ñetpaʼ yenpueñet ñam̃a ñeñt̃ nanac es palltetsa. Allochñapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼch sherbeñet pamoʼts.
TIT 3:15 Allohuenet ñeñt̃ parroʼtsenenpaʼ mueneñet oʼch huom̃chaʼtapet ñamet añ necartot̃. Ñam̃a oʼch pehuom̃chaʼch allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃etpaʼ c̈hocma morrentenyet. Yomporepaʼchña saʼnataya allohuenes. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notap̃, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
PHM 1:1 Oʼch masheñe Filemóna nequellconap̃ añ carta, na Pablon epan masheñ Timoteo. Napaʼ oʼ yottam̃pennet eʼñe neserrpareʼteñot̃ Cristo Jesús poʼñoñ. T̃eʼpaʼ oʼch masheñe yehuom̃chaʼtap̃ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr yemorrentena ñeñt̃ep̃ atarr yet̃orrapretenaya Yomporecop.
PHM 1:2 Oʼch yehuom̃chaʼteñ ñam̃a allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈henet pepacllo. Ñam̃a oʼch yehuom̃chaʼteñ yoc̈h Apia ñam̃a masheñ Arquipo ñeñt̃ nanac yet̃orrapretenaya ñam̃a Yomporecop.
PHM 1:3 Eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sapaʼ napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼch sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ara Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
PHM 1:4 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ masheñe. Napaʼ atet̃ neʼmareʼtenep̃ p̃apaʼ nanac peyemteña Yepartseshar Jesús ñam̃a atarroʼ pemorrenteña allohuen Yompor pueyochreshac̈hno. Ñeñt̃oʼmarña na atet̃ neʼmareʼtenep̃paʼ c̈hocma neparasyosoʼteñ Yompor allempo nemaʼyocham̃penp̃a.
PHM 1:6 Ñam̃a oʼch notap̃, añ nenamueñ Yompor p̃ocop, ñeñt̃ allpon p̃ameʼñatena eʼñe p̃ameʼñeñot̃ Yompor, ñetpaʼc̈hoʼña c̈hapanetepaʼña pueyoc̈hreto att̃o nanac shonteʼ eʼñe cohuen bensareʼtam̃peney Yompor eʼñe yameʼñeñot̃ Puechemer ñeñt̃ Cristo Jesús.
PHM 1:7 Ñehua, masheñe atarr nocshena att̃o p̃apaʼ atarr pemorrenteña allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Att̃o atarr pemuerenanetpaʼ ñeñt̃oʼmarña naʼnaña atarr p̃ocshaten neyoc̈hrohuen.
PHM 1:8 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch noterrperr poʼpoñ: Napaʼ ñeñt̃en Cristo puellsensaren ñeñt̃oʼmarña p̃ocoppaʼ eʼñe pocteñ oʼt̃eʼ atet̃ notapeñ eʼñe neʼmueñocma ñeñt̃ poctetsa atet̃chaʼ pep̃a.
PHM 1:9 T̃arraña neñotenep̃ p̃apaʼ atarr amuerañap̃ ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ eʼñe p̃a pemuereñot̃ atet̃ñacaʼyeña pep̃a. Ñehua, na Pablon ñeñt̃en atet̃ p̃oteneʼ napaʼ poʼnm̃ot̃a oʼ yottam̃perrnet eʼñe neserrpareʼteñot̃a Cristo Jesús poʼñoñ.
PHM 1:10 T̃arroʼmar na p̃oteneʼ añecop ñeñt̃ atet̃ nenteñ ñerraʼmrrat̃eʼ nechemer. Ñehua, ñapaʼ oʼ nameʼñacha arr all ayottam̃p̃saret̃en ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe nechemer nepeñ. Ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Onésimo ñeñt̃ p̃aʼtaruasañer pepeʼt̃ allempo ama yetam̃penp̃aʼ.
PHM 1:11 Ña ahuat̃paʼ ama es asherben peñcheʼt̃e allempo petaruasacheʼt̃ eʼñe att̃a. T̃eʼñapaʼ nanacchaʼ asherben penter eʼñe atet̃ atarr asherben nenteñ nam̃a.
PHM 1:12 T̃eʼpaʼ oʼ alla nemñer pesho, eʼñepaʼchña cohuenacma alla p̃aguër, eʼñech atet̃ pep̃apuer ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe no nechemer p̃aguën, t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe neyoc̈hrocmañen atarr nemorrenteña.
PHM 1:13 Napaʼ atarrc̈hoʼ nemneñeñ oʼch naʼpacheñ arr ñeñt̃chaʼ epan att̃o ñapaʼ ñat̃eʼ nesherbenayeñ. Ñehua, napaʼ neñoteñ ñerraʼm p̃a arroʼtsenpeñchaʼpaʼ p̃at̃eʼña nesherbenayeñ arr all ayottam̃p̃saret̃en eʼñe neserrpareʼteñot̃ Cristo poʼñoñ. T̃arraña p̃apaʼ amaña arroʼtsenayaype ñeñt̃oʼmarña napaʼ nemneñeñ oʼch naʼpatonapeñ p̃aʼcheñer ñeñt̃chaʼ nesherbenayeñ.
PHM 1:14 Napaʼ amaʼt atarr nemneñeñ oʼch atet̃ nepeñ, t̃arraña ama nemno oʼch atet̃ nep̃a ñerraʼm ama p̃a atet̃ notaye, att̃oña eʼñe p̃a p̃oct̃ap̃ñot̃paʼ añchaʼña p̃orrtatonay pemuereña. Ama nemno oʼch eʼñe na neʼmueñocmapaʼ oʼch notap̃ atet̃chaʼña pep̃aʼy, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch alla nemñer masheñ Onésimo pesho.
PHM 1:15 Ñam̃a oʼch notap̃ ñatoʼ t̃arrecpat̃eʼ yetam̃p̃sap̃a mameʼ att̃och eʼñe parrocmaterrep̃ eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
PHM 1:16 T̃eʼpaʼ oʼhuañchaʼ atet̃ peñch ñerraʼmrrat̃eʼ p̃aʼtaruasañra pepeñ ñeñt̃ ama esoyeʼ penteʼt̃e. T̃eʼpaʼ eʼñechña atet̃ penter ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe pemoʼnasheñ ñeñt̃ atarr pemorrentena. Napaʼ atarr nemuereña elloña p̃apaʼ oʼch atarr pemuerya nanac t̃arroʼmar ñapaʼ ama eʼñe att̃a pemoʼnasheñ pepeñe atet̃ yep̃annena allohueney acheñey, t̃eʼñapaʼ eʼñe yameʼñeñot̃ Yompor oʼch eʼñe pemoʼnasheñtera eʼñe poctacma.
PHM 1:17 Ñerraʼm poʼñoc̈h atet̃t̃eʼ pentenen na ñeñt̃ey parro att̃ecmay yeyemtannena, ñeñt̃epñapaʼ eʼñechcaʼye cohuen p̃aguërña yemoʼnasheñ Onésimo atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ na eʼñe cohuen p̃aguën.
PHM 1:18 Ñerraʼm c̈hot̃eʼ errot̃ pennap̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye amapaʼ ñerraʼm c̈hot̃eʼ tebenep̃, t̃eʼñapaʼ nach petsaʼterraya.
PHM 1:19 Na Pablonpaʼ t̃eʼpaʼ oʼch nequellconap̃ eʼñe na notot̃ att̃och eʼñe cohuen neñotatap̃ nach petsaʼterraya. T̃arraña ñatoʼ oʼch neyerpatap̃a att̃o na p̃ameʼñaterraya att̃och p̃aʼqueshp̃ataret̃terra, ñeñt̃oʼmarña p̃ocoppaʼ añ poctetsa t̃eʼpaʼ oʼch alla p̃ocshaterren nam̃a.
PHM 1:20 Poʼñoc̈h masheñe, napaʼ añ eʼñe nemnen t̃eʼpaʼ oʼch alla p̃ocshaterren nam̃a eʼñe p̃ameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesucristo. Allochñapaʼ napaʼc̈hoʼña att̃och eʼñe cohuen nocsherra neyoc̈hro eʼñe nameʼñeñot̃ nam̃a Cristo.
PHM 1:21 Napaʼ neñotenep̃ p̃apaʼ c̈hocmach peʼm̃ñoten ñeñt̃oʼmarña nequellquënnap̃ añ carta. Neñotenep̃ amach ñeñt̃ayaya atet̃ pep̃o ñeñt̃ oʼ notuap̃, p̃apaʼ ellochña atarrchaʼ cohuen pep̃aʼyes allohuen ñeñt̃ atarr cohuentetsa.
PHM 1:22 T̃eʼpaʼ oʼch noterrperr poʼpoñ: p̃aññoʼtonchaʼ ñam̃a nocop allchaʼ nec̈hap ñerraʼm esempoch aʼrroyerrnet. Semaʼyocham̃peñot̃en Yomporpaʼ napaʼ añ atarr necuen ñatoʼ esempopaʼ aʼrroyerrnetchaʼ. Allempopaʼ eshect̃eʼ neta sesho oʼch nemoʼterrsaʼ.
PHM 1:23 Arr necartot̃ all huom̃chaʼtenep̃ ñam̃a masheñ Epafras ñeñt̃ parro yottam̃penyet eʼñe yeserrpareʼteñot̃ Cristo Jesús poʼñoñ.
PHM 1:24 Huom̃chaʼtenep̃ ñam̃a masheñ Marcos ñam̃a masheñ Aristarco ñam̃a masheñ Demas ñam̃a masheñ Lucas. Ñetpaʼ c̈hocma t̃orrapretennet Jesucristocop.
PHM 1:25 T̃eʼñapaʼ ñeñt̃ach notap̃ masheñe. Yepartsesharepaʼchña Jesucristo saʼnataya allohuenes. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
HEB 1:1 Eʼñe ahuat̃ot̃eñ Yomporñapaʼ c̈hocma eñoranaʼtyesaneʼt̃ ñeñt̃ pueyochreshaʼ peʼt̃ ñeñt̃chaʼ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ ñeñt̃ara profetaneshaʼ. Eʼñe paʼnamenot̃ eñotatyesaneteʼt̃. Ñetñapaʼ oʼch eñotatennayet yatañneshañ judioneshaʼ ñeñt̃ atet̃ otenanet Yompor.
HEB 1:2 T̃arraña t̃eʼña yapaʼ eʼñe ña Puechemer oʼ eñoranaʼterrya ñeñt̃ atet̃ eñoreññaña Yompor yocop. Ñehua, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara Puechemer ñeñt̃ Jesucristotets ñeñt̃ neʼt̃ Pompor ahuat̃ot̃eñ, ñach oʼpatenaya allohuen ñeñt̃ ora allpon eñall, t̃arroʼmar ña yec̈hcatapreteʼ ahuat̃ Pompor añ patser ñam̃a allohuen ñeñt̃ esocmañen paʼnamen eñalletyestsa.
HEB 1:3 Ñeñt̃ara Cristo att̃o atarr cohuentena ña paʼtsnomueñot̃, ñeñt̃paʼ Pomporña orrtaten poʼpartsoña. Ñeñt̃ atet̃ cohuen orrtatyen ñapaʼ, Pomporpaʼc̈hoʼña eʼñe parro att̃ecmuet. Ñapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a orrtatuan ora esocmañen ñeñt̃ allpon paʼnamen eñall t̃arroʼmar ña poʼñoñpaʼ atarr huomenc. Ñeñt̃ara ñeñt̃ rromats att̃och eʼñe eʼsham̃pesuerrey yoʼchñar. Allempoña oʼ orrtatuan att̃o eʼsham̃perrey yoʼchñar allempoñapaʼ oʼ alla anorruerr Pompor Parets poʼcohuenrot̃ allña atarr partsotapretuerrana Pompor poʼconaño eʼñe all pueʼntaño.
HEB 1:4 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼña ñapaʼ atarr am̃chaʼtaret̃tena, ello metanaʼtuenan allohuen mellañot̃eñnaneshaʼ, t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ otenet ñapaʼ eʼñe Parets Puechemer. Ñeñt̃ña mellañot̃eñnaneshaʼ ñetpaʼ ama att̃eyeʼ otaret̃teneto.
HEB 1:5 Ñam̃a yeñoteñ ñapaʼ ña eʼñe metanaʼtuenahuet t̃arroʼmar mellañot̃eñnaneshaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama otaneto ñeñt̃ atet̃ otan Puechemer, ñeñt̃paʼ atet̃ ot Puechemerecop: P̃apaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ eʼñe Nechemerep̃, t̃eʼñapaʼ oʼch eʼñe neñotach acheñeneshaʼ poʼñoc̈h p̃apaʼ eʼñe Nechemer nepenep̃. Poʼpocheñoñapaʼ atet̃ oterrerr Puechemerecop: Napaʼ na ñeñt̃en Pomporen, ñapaʼ no Nechemer.
HEB 1:6 Poʼpocheñoña allempo c̈hapatan Puechemer poʼmot̃er ñeñt̃ atarr nanac sherbets añe patsro atet̃ eñora ñocop, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: T̃eʼpaʼ concorpanaʼteñepaʼch allohuen nem̃llañot̃eñnaneshar.
HEB 1:7 Poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñetpaʼ añecpa anaret̃tenet ñetchaʼ sherbenet Yompor. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ eñorena ñocpuet: Ñerraʼm erra nemñayenanet eʼñech pomaʼyorñecma erra senet eʼñe atet̃ penet ñerraʼm m̃orr. Atarr cohuen sherbennet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ ñeñt̃ atarr cohuen huoretyets.
HEB 1:8 T̃arraña Puechemerecoppaʼ ama att̃eyeʼ oteno. Ñocoppaʼ atet̃ eñora: P̃apaʼ atarr Partsop̃, ñeñt̃ep̃chaʼ c̈hocma am̃chaʼtaret̃tetsa peconaño ñeñt̃ errponañohuen. Ñam̃a ñeñt̃ att̃o p̃aʼm̃chaʼtaret̃tena p̃apaʼ eʼñe pocteʼ es pep̃aʼyenanet.
HEB 1:9 Ñam̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenten napaʼ ñeñt̃ña atarr p̃ocshateneʼ. Ñam̃a ñeñt̃ ama pocteyeʼ nenteno napaʼ, p̃apaʼc̈hoʼña ñeñt̃ atarr petsenaʼten. Ñeñt̃oʼmar napaʼ ñeñt̃en Peyomporer pepenen, ahuoʼt atarr nanac nocshaterrep̃. Att̃o atarr p̃ocshena p̃apaʼ ello pem̃tanaʼtueñ allohuen poʼpotantañ ñeñt̃ nesherb̃aʼyeneʼ ñamet.
HEB 1:10 Yomporpaʼ alla eñorerrerr Puechemerecop, ñeñt̃paʼ atet̃ otererr: Partseshachaʼ p̃a yec̈hcatueʼ ahuat̃ pats, eʼñe echarr p̃orratue. Enetpaʼc̈hoʼña eʼñe pehuamencot̃ecma peyec̈hcatue.
HEB 1:11 Ñeñt̃ eʼñe peyec̈hcatuapaʼ ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ eʼñech chencaʼhuerra esempo, t̃arraña p̃apaʼ ama arromñat̃eshayaype amaʼt eʼñe errponaña. Allohuen ñeñt̃ peyec̈hcatua ñeñt̃paʼ eʼñech mellashaʼtua eʼñech atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ shetamuets ñeñt̃ atarr am̃llashaʼtña.
HEB 1:12 Atet̃chaʼ peperr peyec̈hcatar atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ shetamtsosheʼm ñeñt̃ oʼ mellashaʼt. Oʼch aʼmetatseʼchet oʼch huaporeʼchet allempo chorrenet poʼpoñ ñeñt̃ atarr cohuen emarr. T̃arraña p̃apaʼ att̃erap̃ach errponañohuen. Att̃o p̃ocrrena p̃apaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach ahuañañat̃terro.
HEB 1:13 Poʼpocheño Yomporpaʼ alla oterranerr Puechemer, ñeñt̃paʼ atet̃ och: T̃eʼpaʼ oʼch alla p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pepartsotapretuerrna. Esempohuañenchaʼ allohuen ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ oʼch eʼñe naʼmchechuerranet att̃ochña pomnaren pep̃ohuerranet. T̃arraña mellañot̃eñnaneshaʼñapaʼ ama att̃eyeʼ oche ñeñt̃ atet̃ otan Puechemer. (Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Yompor Puechemer ña atarr sherbets, ello metanaʼtuenan allohuen mellañot̃eñnaneshaʼ.)
HEB 1:14 Yeñoteñ allohuen mellañot̃eñnaneshaʼpaʼ añecpa allsensaret̃tenet atet̃ ñerraʼm Yompor Puecamquëñ, ñetchaʼ sherbenet Yompor. Att̃ochña ñetchaʼ yenpuenet allohuen ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtsa.
HEB 2:1 T̃eʼpaʼ att̃o oʼ yeñoterrñañ Yompor Puechemer att̃o atarr nanac partsoten ñeñt̃oʼmarepaʼchña t̃eʼpaʼ elloch yemaʼyoc̈hrerra oʼch yeʼm̃ñoter eʼñe poctacma ñeñt̃ att̃o oʼ yeʼmuerrñañ poʼñoñ. Yeʼm̃ñoterrepaʼchña eʼñe cohuen t̃eʼt acop̃ot̃eñpaʼ ñatoʼrraña oʼt̃eʼ alla yepserrñañ ñeñt̃ atet̃ oʼ yec̈haterrey Yompor Puechemer.
HEB 2:2 T̃arroʼmar yeñoteñ Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ ñeñt̃ att̃o eñoranaʼtanet ahuat̃. T̃arroʼmar allempo ñeñt̃ ama eʼm̃ñotaye ñeñt̃ att̃a at̃pareʼteʼpaʼ eʼñe tsaʼtatuaneteʼt̃ allohuen ñeñt̃ allpon eʼñe pocteʼ ent ña. Amaʼt añ ñoñets ñeñt̃ orrtat poʼm̃llañot̃eñreneshaʼ c̈hocma tsaʼtataneteʼt̃ ñerraʼm esempo at̃pareʼtenet ñeñt̃ ñoñets.
HEB 2:3 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm ama yeʼm̃ñoterrñañe eʼñe ña Puechemer, yañapaʼ errot̃enot̃uachñacaʼyeña yequeshperrat̃eʼña ñerraʼm att̃a ama es yepc̈heno; eʼñe att̃a eñalleñcaʼyeña att̃och yaʼqueshp̃ataret̃terrañ eʼñe cohuen. Ñehua, ñenmat̃paʼ Yepartseshar Jesúsña serrpareʼtatahuet att̃och yaʼqueshp̃ataret̃terra. Allempoña ñeñt̃ eʼmueneʼ atet̃ otanet Yepartseshar Jesús, ñetñapaʼ oʼ serrpareʼtatyet yam̃a att̃och yeñoch ñeñt̃ eʼñe poʼnoc̈h ña aʼqueshp̃atañtetsa.
HEB 2:4 Ñam̃a Pomporñapaʼ ñaña yeñotateʼ Puechemer poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteneypaʼ eʼñe poʼñoc̈h. Ñapaʼ orrtatyesanet poʼpartsoña ñam̃a poʼhuamenc ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ ama puentareto. Ñam̃a ña Puecamquëñot̃paʼ oʼ apaʼyesey eʼñe puesheñaʼttsoy errot̃enchaʼ muenatey ña ñeñt̃chaʼ atet̃ yet̃orraʼyesa ñocop.
HEB 2:5 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñonet̃ añ patser ñeñt̃chaʼ huerrtsa tsapat̃onet̃. Ñeñt̃paʼ ama mellañot̃eñneshayeʼ noña Yompor ñeñt̃chaʼ pomnaren perreʼ. Ñapaʼ aña naʼ acheñ ñeñt̃paʼ arromñat̃eneshaʼ.
HEB 2:6 T̃arroʼmar atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ot̃eñ allempo puesheñarrpaʼ atet̃ otan Yompor: Amaʼt acheñaya amaʼt mamesha ama esoyayye, t̃arraña p̃a Nomporepaʼ atarrepaʼt peyerpuenya. Amaʼt ya ñeñt̃ey arromñat̃enaʼtaraya t̃arraña p̃a Nomporepaʼ atarrepaʼt pemuerenya.
HEB 2:7 Ñeñt̃ arromñat̃eneshaʼpaʼ ama tama ahuamencat̃eyayeto atet̃ atarr sherben mellañot̃eñnaneshaʼ. T̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpa atet̃ pemnach. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ elloña oʼch alla pecohuentater atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ esempo oʼch net ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃terrtsa, allempopaʼ oʼch nachet poʼchoyoʼm̃ ñeñt̃ atarr cohuen.
HEB 2:8 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmarña atet̃ peneʼ arromñat̃enaʼtar allochñapaʼ att̃och eʼñe pomnaren penan allohuen ñeñt̃ allpon es peyec̈hcatua. Arrpaʼ allohua atet̃ oten ñoñets ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ anaret̃. Ñehua, ñeñt̃ ñoñets all oten arromñat̃enaʼtar ñeñt̃chaʼ eʼñe pomnaren perreʼ allohuen, ñeñt̃paʼ añcaʼyeña oteney allohuenacop ñeñt̃ errap̃aren eñall; amach eñalleña amaʼt eʼñe pat̃rra ñeñt̃chaʼ ama pomnaren perreto. T̃arraña amaʼt atet̃ oteneñ ñeñt̃paʼ amaña yenteraʼ allempoch pomnaren es perr arromñat̃enaʼtar, t̃arroʼmar ama c̈herraʼ allempoch etsoterra ñeñt̃ecop anaret̃.
HEB 2:9 T̃arraña eʼñe yeñoteñ puesheñarr ñeñt̃ arromñat̃ecoptartostsa ñeñt̃ atet̃ p̃ostsa ñeñt̃caʼyeña Jesús. Allempo acheñetos arr patsro Pomporña muenateʼ amach tama ahuamencat̃toso atet̃ atarr ahuamencat̃tena mellañot̃eñnaneshaʼ. T̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpa atet̃ muenach att̃och eʼñe arromñat̃ecoptartosa arr patsro. Ñeñt̃paʼ añecopña atet̃ p̃a att̃och mueroc̈htosa oʼch rromos allohuenacpay ñeñt̃ey arromñat̃eneshaʼ. Yompor eʼñe puemuereñot̃ey ya att̃oña muenatan Puechemer oʼch rroma yocop. Ñeñt̃oʼmarña Pomporpaʼ oʼ alla atarr cohuentaterran Puechemer allempo oʼ alla ner ñeñt̃chaʼ atarr am̃chaʼtaret̃terrtsa.
HEB 2:10 Ñehua, Yomporpaʼ yec̈hcatan allohuen ñeñt̃ eñalletyetsa. Ñam̃a allohuenpaʼ t̃arroʼmar yec̈hcatue att̃och cohuentateññañet ña. Ñam̃a ñapaʼ añ muenen shonteʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe puechemereshaʼ perr ñeñt̃chaʼ cohuentapreterraya ña. Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ oʼch muenatan Puechemer att̃och mueroc̈htateñ acheñeneshaʼ. Att̃ochña eʼñe etsotatoñ Puechemer eshecchaʼ aʼqueshp̃aterran allohuen ñeñt̃chaʼ puechemereshaʼ perr, att̃ochña eʼñe ahuanerranet allchaʼ cohuentapreterrñañet Pompor.
HEB 2:11 Ñehua, Puechemer ñeñt̃ Jesús, ñapaʼ aʼcohuentatan acheñeneshaʼ Partsocop, att̃oña eʼñe eʼsham̃pesuanet poʼchñar. T̃eʼña ñeñt̃ey aʼcohuentatuaret̃ey ñam̃a ñeñt̃ yaʼcohuentaterreʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña eʼñe ñeñt̃enaʼtarecmay t̃arroʼmar ñeñt̃ara Yompor yepen ñeñt̃ Pompor pen ña. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ ama puepencñot̃eyeʼ paʼmoʼnasheñ penye.
HEB 2:12 Yeñoteñ ama penquënyo t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñerraʼmrrat̃eʼ Puechemer otets: Napaʼ neserrpareʼtachchaʼ nemoʼnasheñneshaʼ atet̃ eʼñe cohuenareʼ es pep̃aʼyen p̃a. Eʼñe nac̈hoteñot̃ep̃ p̃apaʼ c̈hocmach naʼyeʼchoc̈htatonap̃ all apc̈hena allohuen masheñneshac̈hno.
HEB 2:13 Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃paʼ atet̃ oterrerr ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo oʼ alla oterrerr: Napaʼc̈hoʼña neyemteña Yompor. Ñam̃a atet̃ oterrerr Cristo: T̃eʼ arroʼtsenen epan Nompor puechemereshaʼ ñeñt̃ cohuam̃p̃satenen ña.
HEB 2:14 Ñehua, allohuen ñeñt̃ eʼñe paʼmoʼnasheñecmuet p̃annetsa, ñetpaʼ eʼñe ñeñt̃enaʼtarecmuet. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ eʼñe acheñetos att̃och paʼmoʼnasheñ p̃osey. Eʼñe arromñat̃enaʼtartosa eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ya. Ñapaʼ t̃arroʼmarña atet̃ p̃osa allochñapaʼ att̃och rromos. T̃arroʼmar allempo rromapaʼ att̃oña puerratam̃pesuan oneñet̃ poʼhuamenc att̃o atarr am̃chaʼnoc̈htanaʼteney allempo yerromuen.
HEB 2:15 Ñeñt̃paʼ Jesúsña aʼhuañatam̃pesuoseʼ ñeñt̃ amaʼt cheshot̃eñ c̈hocmach yem̃chaʼten att̃o yerromuen, ñeñt̃paʼ atarr am̃chaʼnoc̈hen yenteñ.
HEB 2:16 Ñehua, yeñoteñ ama mellañot̃eñnaneshayeʼ llequënoña Jesús ñeñt̃chaʼ yenpos arr patsro. Yaña llecosa ñeñt̃ey arromñat̃eneshay ñeñt̃ey eʼñe poʼñoc̈h poʼm̃renñey pen Abraham; ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ mueneñ oʼch yenposey.
HEB 2:17 Ñeñt̃oʼmarña ñocoppaʼ eʼñe poctoña oʼch acheñetos, oʼch eʼñe att̃etos ñerraʼm ya ñeñt̃ey paʼmoʼnasheñneshaʼ pen. Allochñapaʼ eʼñe puellcapreteñot̃ey ya ñeñt̃ey eʼñe pamoʼts penpaʼ eʼñech cohuen aʼpoctaterrey Partsesho. Att̃oña ñapaʼ c̈hocma eʼñe cohuen sherbenan Pompor atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ corneshatyets Partsocop. Ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h Paʼm̃chaʼtaret̃er peñ allohuen ñeñt̃ cornaneshatyets Partsocop. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ eʼñe ña tsaʼtuerraya allohueney acheñeneshay yoʼchñar allempo ashataret̃ta eʼñe ña poʼrras. Att̃oña eʼñe aʼpoctaterrnay yoʼchñar Yomporesho.
HEB 2:18 Ñapaʼ atarr mueroc̈htosa allempo huapoñeʼt̃ topateñets; ñeñt̃paʼ att̃och aʼypoʼñereñ Pompor. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñe puellcapreteñot̃ey ya ñapaʼ eʼñe eñoteñ oʼch yenpaʼy att̃och ahuamencat̃ p̃onay yeyoc̈her allochñapaʼ amach alla aʼpuerrataterrye topateñets ñeñt̃chaʼ allpon yehuapoya yam̃a.
HEB 3:1 Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ sapaʼ ñeñt̃es oʼ saʼcohuentataret̃terra Partsocop ñeñt̃es oʼ c̈horeʼterres Yompor oʼch c̈hapaterres all pueʼntaño. T̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch soct̃apeʼch eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ perrnay Cristo Jesús ñeñt̃ yameʼñerra. Ñapaʼ att̃o allsensaret̃tapaʼ eʼñe cohuen etsotuan ñeñt̃ atet̃ llesenseʼ Pompor. Ñam̃a ñapaʼ ña Yecorneshar yepen ñeñt̃ atarr sherbets Partsocop allohuenacpay ñeñt̃ey ameʼñenaya Yompor. Ñapaʼ eʼñe att̃ecma cohuen etsotuan ora allpon ñeñt̃ atet̃ muenach Pompor acheñeneshacop atet̃ peʼt̃ ñam̃a Moisés ñapaʼc̈hoʼña eʼñe etsotan ñeñt̃ atet̃ och Yompor allohuen pueyochreneshacop. Ñehua, allohuen ñeñt̃ pueyochreneshaʼ pen Yomporpaʼ ñetpaʼ paʼpaquëll penanet Yompor.
HEB 3:3 Ñehua, yeñoteñ ñerraʼm eñall puepahuarr pocoll ñeñt̃ t̃omatenet eʼñe cohuen añchaʼña atarr cohuen yenten ñeñt̃ t̃omateneʼ. Amachña aña cohuen yenteno pocoll t̃arroʼmar pocollpaʼ ama ñot̃ayeʼ cohuenteno; eñallcaʼyeña pamoʼmteʼ ñeñt̃ aʼcohuentateneʼ. Att̃ecmach yeñch ñam̃a Jesús atarr cohuen t̃arroʼmar ñapaʼ att̃o ameʼñatana shonteʼ ñeñt̃chaʼ pueyochreneshaʼ p̃aʼ Pompor att̃oña t̃omatosan ñam̃a pocoll ñeñt̃ atarr cohuen ñeñt̃chaʼ paʼpaquëll pen Pompor. Moiséspaʼ amachña ñañeña atarr cohuen yenteno t̃arroʼmar ñapaʼ ama ñayeʼ t̃omataye ñeñt̃chaʼ paʼpaquëll perr Yompor.
HEB 3:4 Ñehua, yeñoteñ allohuen pocollpaʼ ama ñot̃ayeʼ yec̈hquëno; c̈hocmacaʼyeña eñall ñeñt̃ yec̈hcateneʼ. Ñeñt̃ yec̈hcateʼ esocmañen ñeñt̃ eñalletyetsa ñeñt̃paʼ Yomporña yec̈hcatuahueʼ.
HEB 3:5 Añña Moiséspaʼ eʼñe cohuen etsotan ñeñt̃ atet̃ yechya Yompor; ñeñt̃paʼ oʼch es eñotatyesan acheñeneshaʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ tomaʼnteñtsa. Tsapat̃onet̃ña Yomporpaʼ oʼch eñotaterranet ñeñt̃ eʼñe eñotoc̈hen. Amaʼt eʼñe cohuen etsotenaneñ Moisés allohuenacop ñeñt̃ paʼpaquëll pen Yompor allempo, t̃arraña ñeñt̃ att̃o sherbenan Yompor paʼpacllopaʼ ñapaʼ att̃a pueñañra peñ Yompor. Amaña Puechemereyeʼña peñe.
HEB 3:6 Ñapaʼ añcaʼyeña Puechemer pen Cristo ñeñt̃chaʼ sherberrets tsapat̃onet̃ allohuenacop ñeñt̃chaʼ eʼñe paʼpaquëll perr Pompor. Ñapaʼ eʼñe cohuen etsoterran ñeñt̃ eʼñe Pomporecop. Allohueneypaʼ eʼñe paʼpaquëll p̃ohueney Yompor allchaʼ yec̈hena ña ñerraʼm alloʼnach huomenc yeyemuetneña att̃ochña eʼñe yocsheñeshocma yecuaʼhuanom ñeñt̃ oʼpatatenya.
HEB 3:7 Ñeñt̃oʼmarña Parets Puecamquëñot̃paʼ atet̃ oten all aquellcaret̃ Yompor poʼñoño ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñerraʼm seʼmueñ Yompor att̃o c̈horeʼtenes t̃eʼ,
HEB 3:8 sañapaʼ c̈hochña seʼm̃ñoch, amachña c̈ha seʼcharrtatatsto seyoc̈her. Amach c̈ha sat̃pareʼtatsche atet̃ peʼt̃ israelneshaʼ ahuat̃ allempo chopeñeʼchyeseteʼt̃ amayo. Allñapaʼ epayeʼ atsrreʼmoc̈htanaʼtyesneteʼt̃.
HEB 3:9 All amayo satañneshaññapaʼ atarr topatneteʼt̃ att̃oʼch eñotnet poʼñoc̈hoʼt̃eʼ atsaʼtatañen. Ñetpaʼ atet̃ p̃aʼyesneteʼt̃ amaʼt c̈hocma entyesoneteʼt̃ ñeñt̃ norrtatyesaneteʼt̃. Paʼtatsoch c̈harraʼ charohua entyesoneteʼt̃ ñeñt̃ c̈hocma negatyesaneteʼt̃.
HEB 3:10 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ atsrreʼmoc̈hen nentyesanet, napaʼ atet̃ not: “Ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet pueyoc̈hro ñeñt̃ ama cohuenayaye ñetpaʼ atarr panteñet nocop. Ama añeyeʼ mueneneto oʼch cot̃apeʼchet ñeñt̃ cohuen nenten na.”
HEB 3:11 Atarr atsrreʼmoc̈hen nentaneteʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ not ñocpuet: “Ñetña poʼñoc̈h amaʼt ahuat̃apaʼ amach nec̈hapaterraneto allchaʼ pocsheñeshot̃paʼ oʼt̃eʼ amesapreterrnetañ.” Ñeñt̃oʼmarña ñocpuetpaʼ atet̃ nenaʼ neñoñ eʼñe na nesoʼchño.
HEB 3:12 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas sam̃a, eʼñech señota seyoc̈hro atet̃ soct̃apeʼchyen eʼñe puesheñaʼttsos, ñatoʼpaʼ amat̃eʼ cohuenayeʼ soct̃apeʼcheno, ñatoʼpaʼ amat̃eʼ poʼñoc̈hayeʼ sameʼñeñoña Yompor. Ñerraʼm poʼñoc̈h atet̃ sepenapaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ach sequec̈hpaterreʼ Yompor amaʼt ñeñt̃ Yomporer ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye.
HEB 3:13 Sapaʼ eʼñepaʼchña cohuen soct̃apeʼchatannaʼtnoma pat̃eʼtets yet̃ t̃ayepaʼtñapaʼ orameñ yet̃ allempot̃eñ oʼ c̈horeʼterrey Yompor. Att̃ochña soʼchñarpaʼ amach errot̃enot̃ alla shequërrserro. Att̃och amach c̈ha seʼcharrteno seyoc̈hro allochñapaʼ amach alla sat̃pareʼtere Yompor, amaʼt eʼñe puesheñarrot̃esa.
HEB 3:14 Alloʼnepaʼchña eʼñe huomenc yep̃aʼnom yeyoc̈her. Eʼñepaʼchña yeyoc̈hrocmañen yeyemteña Cristo atet̃ yep̃a allempo eʼñe errtey ameʼñenaya. Ñerraʼm atet̃chaʼ yeyemuetnom̃a allempopaʼ yagapapreterchaʼ Cristo ñeñt̃ oʼpatateña Pompor.
HEB 3:15 Ñeñt̃oʼmarña oʼch alla neyerpaterrserr ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney: Ñerraʼm seʼmueñ Yompor att̃o c̈horeʼtenes t̃eʼ sañapaʼ c̈hochña seʼm̃ñoch, amachña c̈ha seʼcharrtatatsto seyoc̈her. Amach c̈ha sat̃pareʼtatsche ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ israelneshaʼ ahuat̃ allempo chopeñeʼchyeseteʼt̃ amayo.
HEB 3:16 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch neyerpaterrserr ñeñt̃ at̃pareʼtyesayeʼt̃ Yompor allempo puec̈horeʼteñot̃paʼ eñoranaʼtaneteʼt̃, ñetpaʼ ñeñt̃areta ñeñt̃et c̈haʼnmac̈haʼtaterr Moisés Egiptot̃.
HEB 3:17 Ñam̃a oʼch neyerpaterrserr, ñeñt̃ atarr atsrreʼmoc̈hen entyeseʼt̃ Yompor ahuat̃ amaʼt paʼtatsoch c̈harraʼ charohua, ñetpaʼ ñeñt̃areta ñeñt̃et atarr ochñaʼtareʼtatseteʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña ñet allempopaʼ eʼñe alla collaʼhuet amayo.
HEB 3:18 Ñam̃a oʼch neyerpaterrserr, ñeñt̃ otaret̃tatsa allempo ñetpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach amnataret̃terreto att̃och pocsheñeshot̃etpaʼ oʼt̃eʼ amesapreteretañ Yompor, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñeñt̃et atarr at̃parñat̃tatseteʼt̃. Ñeñt̃ atet̃ otaret̃teteʼt̃ allempo, Yomporña nahuet poʼñoñ eʼñe ña paʼsoʼchño, t̃arroʼmar ñapaʼ ama puenesho poʼñoñ.
HEB 3:19 Att̃oña yeñotenanet ñetpaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amach eshcayeʼ c̈hapueto allchaʼ yec̈haʼhuerretañ eʼñe cohuen pueñmañeshaʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ ama eseshayeʼ cohuen ameʼñayo Yompor.
HEB 4:1 Ñehua, Yomporpaʼ poʼñoc̈h oteney yec̈hapchaʼ allchaʼ yamesapretera allchaʼ eʼñe cohuen yocshaʼhuera Yompor ñerraʼm poʼñoc̈hchaʼ yameʼñera yam̃a. T̃ayepaʼtñapaʼ orameñ atet̃ oteney yam̃a eʼñe yem̃chaʼnañot̃paʼ yameʼñyepaʼch t̃eʼt puesheñaʼttsot̃espaʼ amat̃eʼ sec̈herro sam̃a all.
HEB 4:2 T̃arroʼmar ñeñt̃ at̃pareʼtayeʼt̃ all amayopaʼ aserrpareʼtataret̃tetañña cohuen ñoñets Yomporeshot̃ t̃arraña ama huenetoña pat̃parñet t̃arroʼmar amaʼt eʼmetañpaʼ ama eseshayeʼ ameʼñaʼpahuoyeʼ entaye. Yapaʼc̈hoʼña oʼ serrpareʼtaterryet yam̃a cohuen ñoñets Yomporeshot̃.
HEB 4:3 Ñeñt̃eychaʼ eʼñe poʼñoc̈h ameʼñerraya Yompor ñeñt̃eychaʼña c̈herrets allchaʼ yamesapretera allchaʼ eʼñe cohuen yocshaʼhuera Yompor. Ñeñt̃ña ama ameʼñetsopaʼ ñetpaʼ amach eseshaʼ c̈herrtso allchaʼ coshapreteret Yompor. Ñeñt̃paʼ eʼñe att̃ecma ñeñt̃ atet̃ otaret̃ta ahuat̃ ñeñt̃ ama ameʼñatso. Eʼñe atet̃ oteney Yompor poʼñoñ all aquellcaret̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor: Atarr atsrreʼmoc̈hen nentaneteʼt̃ ñeñt̃oʼmarña atet̃ nenaʼ neñoñ ñocpuet: “Ñet poʼñoc̈h amaʼt ahuat̃apaʼ amach nec̈hapaterraneto allchaʼ amesapreterrnet allchaʼ eʼñe cohuen coshaʼhuerrnetañ.” Att̃oña ñetpaʼ amach eseshayeʼ c̈herrtso allchaʼ eʼñe cohuen coshapreteret Yompor. Ñehua, ahuat̃ Yomporpaʼ ña orrtateʼ ameseñets eʼñe allempot̃eñ yec̈hcatuahuan pats ñam̃a enet. Ñeñt̃ña ameseñetspaʼ atarr coshateney yeyoc̈hrocmañen.
HEB 4:4 T̃arroʼmar all poʼñoño yeñoteñ atet̃ aquellcaret̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Oʼ yec̈hcatuan Yompor allohuen ñeñt̃ allpon yec̈hcatyesua, poʼcanc̈herrmatñoñapaʼ oʼ ames Yompor.
HEB 4:5 T̃arraña poʼpocheño all oterrerr Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñeñt̃ ama nameʼñenayopaʼ amach eseshayeʼ c̃herrtso allchaʼ amesapreterrnet att̃och eʼñe cohuen coshapreterrnet.
HEB 4:6 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ñeñt̃ eʼmayeñ ahuat̃ cohuen ñoñets ñetpaʼ amach eseshayeʼ c̈herrtso allchaʼ amesaterranet Yompor att̃och eʼñe cohuen pueyoc̈hrohuen cosherret t̃arroʼmar ñetpaʼ ama eseshayeʼ ameʼñaʼpahuoyeʼ entaye Yompor. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ att̃erach eʼñe cohuen amesaterran amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ poʼñoc̈h ameʼñaʼpoʼ enterreʼ, att̃ochña ñetpaʼ c̈herretchaʼ allchaʼ eʼñe cohuen cosherret.
HEB 4:7 Ñehua, ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ onañcherran poʼpoñ poʼyet̃er, ñeñt̃paʼ oʼ c̈herr t̃eʼ eshecchaʼ amaʼt patantarra acheñpaʼ oʼch ameʼñeñet. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Yomporpaʼ ora att̃era cohueney t̃arroʼmar amaʼt metuen aton char allempot̃eñ at̃pareʼcheteʼt̃ all amayopaʼ oʼ c̈hap allempo att̃o eñosatan David. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ oʼ notuanmas: Ñerraʼm esempoch seʼmueñ Yompor att̃o c̈horeʼtenes sañapaʼ c̈hochña seʼm̃ñoch t̃ayepaʼtña orameñ yet̃ allempo oʼ c̈horeʼterres Yompor, amachña c̈ha seʼcharrtatatsto seyoc̈her.
HEB 4:8 Ñehua, yeñoteñ Josué ahuat̃paʼ eʼñe c̈hapatan israelneshaʼ puechemereshac̈hno all patso ñeñt̃ all secheteʼt̃ ahuat̃ot̃eñ allchaʼ yec̈hoset. T̃arraña amaʼt c̈hapatanetañ allpaʼ ama eseshayeʼ pocsheñeshot̃ pueyoc̈hrohuen amesostsoña all. Ñerraʼm eʼñech cohuen amesatuerranetañ Josuépaʼ amach onañcherranñerroña Yompor poʼpoñ poʼyet̃er att̃och coshaterrey eʼñe cohuen yeyoc̈hrohuen.
HEB 4:9 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ t̃eʼpaʼ eñallmeñ ñeñt̃ oʼpatatenya Yompor ñeñt̃ey pueyochreshaʼ pen allchaʼ eʼñe yocsheñeshocmañen yamesuerr. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allempo ames Yompor ahuat̃ poʼcanc̈herrmatño.
HEB 4:10 T̃arroʼmar allohuen erraʼtsenchaʼ c̈herrets allchaʼ amesaterranet Yomporpaʼ ñetñapaʼ amach alla es llecaterrahueteʼt̃e; eʼñe pameseñot̃et cohuenpaʼ eʼñech eñmaterret pueyoc̈hrohuenet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ allempo eʼnuan eʼñe poctacma Yompor poʼtaruas, eʼñe pocsheñeshocma ames.
HEB 4:11 Yapaʼc̈hoʼña añepaʼchña yeʼnen att̃och yec̈herr yam̃a allchaʼ amesaterrey Yompor att̃ochña eʼñe yocsherra yeyoc̈hro. T̃eʼñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amuepaʼch alla yat̃pareʼterreʼt̃e t̃eʼt ama yec̈herro yam̃a all.
HEB 4:12 Yompor errot̃ oteney, poʼñoñpaʼ atarr ahuamencat̃ ñeñt̃paʼ ama ahuañañat̃e. Ñeñt̃ poʼñoñpaʼ eʼñe atet̃ etsotenan ñeñt̃ atet̃ muenen ña. Poʼñoñpaʼ allo c̈hocma ñerraʼmrrat̃eʼ cochell ñeñt̃ atarr etsotañtataret̃ emotoʼmar. Oʼch es yepataʼ allopaʼ eʼñech beʼt̃osua ora, eʼñech pechaʼtam̃pesuoñ amaʼt posapohuen. Atet̃caʼye penaña Yompor poʼñoñ eʼñech c̈haponaya eʼñe yeyoc̈hro amaʼt eʼñe yecamquëñohuen, ñeñt̃chaʼña eʼñe yeñotaterreʼ ñeñt̃ yeyoc̈hroʼtsen amaʼt ñeñt̃ allpon yoct̃apeʼchyen ora esocmañen.
HEB 4:13 Amaʼt puesheñarrot̃eya amach errot̃enot̃ yeʼpotam̃pesyoña Yompor ñeñt̃ yeyec̈hcateʼ. Amat̃eʼ errot̃enot̃ yaʼnasotam̃pesyoña, ñapaʼ eʼñecaʼye entuennayña yeyoc̈her ñeñt̃ ora allpon es yoct̃apeʼchyen. Ñapaʼ ñach yaʼmet̃atatuerreʼ allohuen ñeñt̃ allpon yoct̃apeʼchyen.
HEB 4:14 Ñehua, yeñoteñ eñall ñeñt̃ Yecorneshar yepen ñeñt̃ atarr Partseshatets, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ Yompor Puechemer. Ñañapaʼ oʼ alla c̈herr allohuanen pueʼntaño eʼñe all Pomporesho, allña eʼñe cohuen aʼpoctatennay yocop. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼc̈hoʼña alloʼnepaʼch yeyemuetneña. Amuepaʼchña yequec̈hpatstere.
HEB 4:15 T̃arroʼmar Jesús ñeñt̃ Yecorneshar yepen ñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃och eʼñe cohuen llecapretenya allempo ama eʼñeyeʼ huomencayeʼyenteno yeyoc̈hro. T̃arroʼmar ñapaʼc̈hoʼña att̃ecma huapoñeʼt̃ allohuen paʼnamen topateñets, eʼñe atet̃ yepena ya t̃eʼ c̈hocma huennaya paʼnamen topateñets. T̃arraña ñapaʼ amaʼt paʼnamen huapoyeʼt̃ topateñets, ñapaʼ amaʼt parrocha ama p̃ano ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Pompor.
HEB 4:16 Ñeñt̃oʼmarepaʼchña eʼñe yeyemteñot̃ Yompor Puechemer, amach yem̃chaʼnañot̃eyeʼ yec̈horeʼteñe Yompor amaʼt ñeñt̃ atarr partsotets poʼconaño. Eʼñe puemuereñot̃ey eʼñech cohuen eʼm̃ñoteney, c̈hocmach yenpueney. Ñam̃a ñerraʼm esempo huennaya ñeñt̃chaʼ yellcateneʼ ñachña eʼñe ahuamencat̃ yepeneʼ.
HEB 5:1 Ñehua, yeñoteñ allohuen amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen ñeñt̃ corneshatyets judioneshacop, ñeñt̃paʼ acheña, arromñat̃a. Ñapaʼ añecop acraret̃ta ñach anaret̃tatsa att̃och eñen acheñeneshacop Yomporesho. Allempo es apueñet Yomporpaʼ ñach aneneʼ oʼpono Yompor paʼpacllo. Allempo muetsenet payara ñeñt̃ allo sherbeñet Yomporpaʼ ñach neneʼ eyarra poʼrras allo tsaʼtenana pueyochreshac̈hno poʼchñar.
HEB 5:2 Ñapaʼc̈hoʼña ama huomencayeʼ enteno pueyoc̈hro t̃arroʼmar ñapaʼ arromñat̃a ñeñt̃oʼmarña ama eʼñe pueyochreshacpayaya nenanoña eyarra poʼrras; ñeñt̃paʼ ñocpaʼnaña neñ allo tsaʼtenana ñam̃a poʼchñar Yomporesho. Att̃o ñapaʼc̈hoʼña ama huomencayeʼ enteno pueyoc̈hro ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ eʼñe eñoteñ oʼch llecapretana pueyochreshaʼ allempo es pantenet ñet ñam̃a allempo yec̈hcatenet ñeñt̃ sosey enten Yompor t̃arroʼmar amaña eʼñe ñeñt̃a neneto pueyoc̈hreto; c̈hocmaña pueseñet Yompor.
HEB 5:4 Ñam̃a yeñoteñ amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ ama eseshayeʼ netso eʼñe ñañeña att̃och corneshat Partsocop. Ñeñt̃paʼ Yomporña c̈horeʼteneʼ amaʼt erraʼtsena puesheñarr ñeñt̃chaʼña corneshatats. Atet̃ p̃a ñam̃a Aarón, ñapaʼ Yomporña neʼ att̃o corneshateʼt̃ Partsocop.
HEB 5:5 Cristopaʼc̈hoʼña att̃ecma p̃a ñam̃a ama ñayeʼ otatso, “napaʼ nach corneshatats.” Pomporña neʼ ñeñt̃chaʼ corneshatats att̃och yecohuentateññañ. Yeñoteñ Pomporpaʼ atet̃ cohuentateñ t̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: P̃apaʼ Nechemerep̃, t̃eʼñapaʼ oʼch neñotach acheñeneshaʼ poʼñoc̈h p̃apaʼ Nechemer nepenep̃ t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch nenap̃ p̃ach am̃chaʼtaret̃terrtsa.
HEB 5:6 Poʼpoñ aquellcaret̃opaʼ all otererr: P̃apaʼ att̃och pecorneshaterrpaʼ ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt eʼñe errponaña. Eʼñe atet̃ oʼ p̃aʼllsensaret̃terra atet̃ ñerraʼm Melquisedec ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ ahuat̃.
HEB 5:7 Allempo alloʼtsenmeñ Cristo arr patsropaʼ maʼyocham̃p̃sa ñañeña. Maʼyocham̃p̃sa eʼñe huomenc puellquëñeshaʼ. Pueyaʼchpeñeshaʼ enaman Pompor ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ att̃och aʼqueshp̃ach puerromueñot̃. Eʼñe pom̃chaʼnaʼteñot̃an Pomporpaʼ atet̃ och: “Amach añeyeʼ atet̃ pep̃atstono ñeñt̃ nemnen na; añchaʼña atet̃ pep̃on ñeñt̃ pemnen p̃a.” Ñeñt̃oʼmarña Pomporpaʼ eʼñe eʼm̃ñoch.
HEB 5:8 Ñehua, Cristo amaʼt eʼñe Yompor Puechemerpaʼ ñapaʼc̈hoʼña atarr mueroc̈hta, att̃oña eʼñe yec̈han att̃och eʼñe cohuen eʼm̃ñotenan Pompor.
HEB 5:9 Att̃o yec̈han pueʼm̃ñoteñpaʼ ñeñt̃oʼmarña eʼñe etsotuan ora att̃och aʼqueshp̃atañta, allochñapaʼ att̃och aʼqueshp̃aterran eʼñe poctacma allohuen erraʼtsenchaʼ eʼm̃ñoterreʼ ña.
HEB 5:10 Ñeñt̃oʼmarña Pomporpaʼ neʼ ñach corneshaterrets Partsocop eʼñe atet̃ corneshateʼt̃ ahuat̃ Melquisedec.
HEB 5:11 Ñeñt̃paʼ orameñ shontemeñ nemneñeñ oʼch notaseñ. T̃arraña amaʼtchaʼ notaseñpaʼ atarr t̃orrapoʼ oʼch nec̈hapatonas seyoc̈hro t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼhuañ tama semneʼ amaʼt erraʼtsenapaʼ oʼch seʼm̃ñoteñ.
HEB 5:12 Sapaʼ ahuat̃ot̃eñ sameʼñenañ ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ socoppaʼ añ poctetsañ oʼch seyc̈hatyeseñ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ allpon shonteʼ señotyeneñ. T̃arraña sañapaʼ amaña att̃eyeʼña sepeno t̃arroʼmar sapaʼ t̃emeʼttsen sepalltena oʼch alla yec̈haterrseterr Yompor poʼñoñ ñeñt̃ yec̈hatuaset eʼñe ñenmat̃ amaʼt ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye yocop oʼch yeñoch. Sapaʼ ama huomencayeʼ sepeno seyoc̈her t̃arroʼmar sapaʼ c̈ha sottena ñerraʼmrrat̃eʼ emat̃oll ñeñt̃ añach orren pachor pomosos ñeñt̃ ama etsotenanaʼ oʼch rran rreñets ñeñt̃ yerren ya.
HEB 5:13 Ñam̃a yeñoteñ allohuen ñeñt̃ añach pocrram̃ pen pomosos, ñeñt̃paʼ emat̃olla ama eñotenanaʼ oʼch eʼnan rreñets ñeñt̃ c̈hocma yerren. Ñam̃a ñeñt̃ ottetsa ñerraʼmrrat̃eʼ emat̃ollpaʼ ama eñotenanoña Yompor poʼñoñ att̃och pocteʼ eñch Yompor. T̃arraña ñeñt̃ poʼñoc̈h atet̃ enten Yompor ñerraʼmrrat̃eʼ poʼnaneshaʼ ñetpaʼ eʼñech eñotenet ñeñt̃ pocteʼ enten Pomporet ñam̃a ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno; t̃arroʼmar ñetpaʼ ahuat̃ot̃eñ ameʼñeret Pomporet. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ alloʼna senet etsotnomuet Yompor poʼñoñ amaʼt ñeñt̃ atarr echarr ñeñt̃ña eʼñe pocrram̃ penet.
HEB 6:1 Alloʼnepaʼch yesen eʼñe yec̈haʼnmueʼ Yompor poct̃ap̃ña amaʼt ñeñt̃ atarr echarr. Allochñapaʼ yepeñot̃ atet̃ muenen ñapaʼ eʼñech poʼn enteneyña Yompor. Ñehua, sapaʼ oʼ eʼñe seyc̈herr ñeñt̃ ñenmat̃ yec̈hataset Cristocop, att̃och sequec̈hpaʼhuerrña ñeñt̃ atet̃ seyec̈hcatyeseñ ñeñt̃ ama aʼqueshp̃atañeyaye. Añcaʼyeña oʼ ello soct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop c̈hocaʼyeña oʼ sameʼñera. Oʼ señoterr ñam̃a ñeñt̃ atet̃ yapataret̃tena Yomporecop, ñam̃a att̃o c̈hocma yenen yot ñesheto ñeñt̃ ameʼñatsa. Ñam̃a oʼ saʼyc̈hataret̃terra att̃och yetanterra ñam̃a att̃och esempohuañenpaʼ yaʼcraret̃terrach allohueney errot̃enchaʼ entyesuerrey Yompor, ñatoʼ cohuent̃eʼ yep̃aʼyen, ñatoʼ amat̃eʼ cohuenayeʼ yepeno. Ñeñt̃ oʼ yec̈hatuanmaset ahuañot̃eñ Cristocoppaʼ amachña ñeñt̃aña alla seserrpareʼtameʼterreʼt̃e. Añchaʼña alloʼnepaʼchña yesen eñotnomueʼ poʼpoñec̈hno Yompor poct̃ap̃ña ñerraʼm Yomporchaʼ yemnateʼ.
HEB 6:4 T̃arroʼmar yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ oʼ c̈hapoña pueyoc̈hro ñeñt̃ cohuen enten Yompor ñam̃a ñerraʼm oʼ agapan Yompor ñeñt̃ apueney att̃ochña yapaʼ corretsayach t̃ayot̃eñ errponohuañen pueʼntaño, ñam̃a ñerraʼm oʼ agapan Yompor Puecamquëñ ñam̃a ñerraʼm c̈ho yomenana Yompor poʼñoñ ñam̃a ñerraʼm eñotuanman Yompor poʼhuamenc ñeñt̃ ama ahuañañat̃eyaye, t̃arraña ñerraʼm oʼch alla puerrerret, ñetpaʼ amach errot̃enot̃ alla yoct̃apeʼchaterraneteʼt̃e att̃och cot̃apeʼcherret etserra cohuen Yomporecop. T̃arroʼmar ñeñt̃ acheñerpaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ atarr mueneneʼ oʼch alla corsoʼtam̃perranerr poʼpocheño Yompor Puechemer; att̃oña oʼ alla achm̃areʼtererr alloʼtsaʼyen shonteʼ acheñeneshaʼ.
HEB 6:7 Ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ oʼch netmaʼntacha ñeñt̃ atet̃ pena pats. Ñehua, allempo eʼñe cohuen huapotam̃p̃satenan Yompor pats ñerraʼm oʼch chepares paʼnamen narmetsoc̈hno ñeñt̃chaʼ coshateneʼ pamoʼmteʼ ñeñt̃ nareʼteneʼ, Yomporña c̈hocma aʼt̃oreneʼ ñeñt̃ pats eshecchaʼ paʼnamen yec̈hquëtsa all.
HEB 6:8 T̃arraña ñerraʼm aña cheparsats paʼnamen ajac̈hno ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñeñt̃ña patspaʼ amach es sherbeno. Yomporeshot̃paʼ arrnomaret̃terrach att̃och aʼpoyaret̃terra.
HEB 6:9 T̃arraña amaʼt atet̃ notensoñ masheñneshachaʼ sa ñeñt̃es atarr nemorrentena, napaʼ necuenes ñam̃a neñotenes sapaʼ oʼch alla sorrtatyerr eʼñe cohuenareʼ ñeñt̃ atet̃ orrtatyen allohuen ñeñt̃chaʼ queshperrtsa.
HEB 6:10 T̃arroʼmar Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ es pennay. Ñapaʼ c̈hocma poʼñoc̈h entenes ñeñt̃ atet̃ set̃orraʼyena ñocop ñam̃a att̃o semorrenteññaña allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe sameʼñeñot̃ ñapaʼ eʼñe cohuen seyenpaʼyeñ allohuen masheñeshac̈hno ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ña, amaʼt t̃emeʼttsen att̃ecma sepena.
HEB 6:11 Añña atarr nemnen amaʼt allohuenespaʼ alloʼnepaʼchña sesen orrtatyesnomueʼ ñeñt̃ cohuen enten Yompor, eʼñechña socsheñeshocmañen sorrtatyesuanom allohuen ñeñt̃ cohuen enten Yompor eʼñe atet̃ socsheñot̃ c̈hocma seyenpaʼyeñ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Att̃oña eʼñe seyemteñot̃ Yompor secuen ñeñt̃ oʼpatatenya.
HEB 6:12 Att̃ochña amach c̈ha sec̃llatsto Yomporecop, añchaʼña sepena sam̃a ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ pameʼñeñot̃et Yomporpaʼ amaʼt errot̃uanenoʼtsaʼyenet ñetpaʼ c̈hocma ahuantaʼhuaneñet. Att̃ochña eʼñe oʼpatueññañet Yompor ñeñt̃ oteney Yompor ñeñt̃chaʼ aphuerrey.
HEB 6:13 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ c̈hocmach aphuerrey ñeñt̃ atet̃ oteney. Ñehua, yeñoteñ Yompor ahuat̃paʼ atet̃ otaneʼt̃ Abraham ñeñt̃chaʼ atet̃ perrñañ tsapat̃onet̃ poʼm̃renñecop. Eʼñe ñañeña paʼsoʼchño atet̃ otan Abraham t̃arroʼmar ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ atet̃ ñerraʼm ña allchaʼ aʼpoctatan poʼñoñ.
HEB 6:14 Ñeñt̃oʼmar eʼñe ña paʼsoʼchño atet̃ otan Abraham: “Na poʼñoc̈hpaʼ atarrchaʼ nebensareʼtam̃p̃sap̃ att̃ochña naʼm̃raterrnap̃ ñeñt̃chaʼ pem̃reneñ peperr.”
HEB 6:15 Ñeñt̃oʼmarña Abrahampaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yompor poʼñoñ atet̃ oteñ ñapaʼ ama quec̈hpueñe, c̈hocma cohuenan ñeñt̃ atet̃ oteñ Yompor. Ñeñt̃oʼmarña Abrahampaʼ poʼñoc̈h agapater Yompor ñeñt̃ atet̃ ocheʼt̃ ahuat̃ot̃eñ.
HEB 6:16 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ acheñ arr patsro ñerraʼm es muenenet oʼch es otenet eʼñe poʼñoc̈h, ñetpaʼ oʼch otenet eʼñe añ paʼsoʼchño ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ. Ñerraʼm atet̃ penetpaʼ att̃oña eñoteñet ñeñt̃ ñoñetspaʼ oʼ anaret̃ta, oʼhuañchaʼ alloʼna otnareʼtannaʼtnenet poʼñoñoʼmaret.
HEB 6:17 Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma nan poʼñoñ eʼñe ña paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñapaʼ mueneñ oʼch eñotateney amachña aʼpoʼpoñetam̃perryeña poʼñoñ, allohueney ñeñt̃ey oʼpatatena ñeñt̃ atet̃ oteney oʼch apuerrey.
HEB 6:18 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñe epoch eñotateney eʼñe poʼñoc̈h atet̃chaʼ perrnay, ñam̃a Yompor poʼñoñpaʼ ama c̈hoyeʼ shequënye. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe yeyemteñot̃ ñapaʼ yeñoteñ poʼñoc̈hpaʼ aʼqueshp̃atuerreychaʼ ñeñt̃ atet̃ oteney. Ñeñt̃oʼmarña yecueñ amaʼt allohueney ñeñt̃ey eʼneneʼ ña ñachña yaʼqueshp̃atuerreʼ.
HEB 6:19 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñeñt̃ yecuen ya oʼch aʼqueshp̃atuerrey Yompor ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h, ñeñt̃ ama ahuañañayaye. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ eʼñe yeyemteñot̃ ña yecamquëññapaʼ eʼñe cohuenoʼtsen amach errot̃enot̃ chenquërro. Yeyemteñot̃ Yompor ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ orreneʼ barco oño ñeñt̃ otenet ancla. Allochña barcopaʼ amach errot̃enot̃ chenco. Ñeñt̃ att̃o yeyemteña Yompor ñeñt̃ña anclatetsña yecamquëñecop ñam̃a ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h allo eʼñe huomenc orrena yecamquëñ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ Yomporeshot̃ anaret̃ eʼñe allohuanen ñeñt̃ alloʼtsen Parets paʼpacllo pueʼntaño, eʼñe allohuanen alloʼtsen besom allo yottam̃peññañet Parets poʼponer. Allcaʼyeña anaret̃tenaña ñeñt̃ tomaʼntenaya ancla att̃o ya yeyemteña Yompor.
HEB 6:20 T̃arroʼmar eʼñe all Partseshopaʼ allña oʼ c̈herrña Jesús ñeñt̃ oʼ otam̃perrya allchaʼ aʼpoctatosnay eʼñe cohuen yocop Pomporesho. Allñapaʼ oʼ corneshatuerr Partsesho. Att̃o oʼ corneshatuerr ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt errponaña. Eʼñe atet̃ oʼ allsensaret̃terra oʼch corneshatuerr ñerraʼmrrat̃eʼ atet̃ corneshateʼt̃ ahuat̃ Melquisedec.
HEB 7:1 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch alla neyerpaterrsa ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Melquisedec. Ñapaʼ ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ Partsocop ñeñt̃ atarr partsotets. Ñam̃a ñapaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ all anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Salem. Allempopaʼ correna ñam̃a yatañ Abraham. Parrochña Abrahampaʼ ahuoʼ allchaʼ quellarenanaʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa alloʼmar. Eʼñe aʼmchechuahuenanetaʼpaʼ huerra. Allempo err, t̃oñopaʼ all poctapueñ corneshaʼ Melquisedec. Allña pocteñpaʼ allent̃a bensareʼtam̃p̃sapuenan Abraham.
HEB 7:2 Ora ñeñt̃ allpon yoram̃p̃san ñeñt̃ oʼ quellaraʼhuenaʼpaʼ allempoña Abrahampaʼ aphuenan corneshaʼ Melquisedec allpon ñeñt̃ Partsocop. Allpon aphueñpaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ allpon otenet la décima parte. Ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼm es eñall ñeñt̃ yechen c̈harrapaʼttsocma, pat̃eʼtetsñapaʼ oʼch yeneñ eʼñe Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ soʼchñetser Melquisedecpaʼ añ otenet “ñeñt̃ pompor pen allohuen am̃chaʼtaret̃ec̈hno ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Parets.” Allot̃paʼ ñam̃a ñapaʼ arr am̃chaʼtaret̃tena anetso añ paʼsoʼcheñ Salem. Ñeñt̃ anetser paʼsoʼcheñ añ otenet “muechet̃teñtsompaño” t̃arroʼmar all am̃chaʼtaret̃tena ñapaʼ ña orrtateneʼ eʼñe cohuen morrentannaʼteñets att̃oña yec̈henet eʼñe cohuen muechet̃.
HEB 7:3 Ñeñt̃ Melquisedecpaʼ ama eñotpahuoyayeña ñeñt̃ pompor peʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ pachor peʼt̃ t̃arroʼmar ama aquellcaret̃eyaye ñeñt̃ paʼsoʼcheñ. Ñam̃a ñeñt̃ paʼtañneshañ peʼt̃ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama eñotpahuoyaye. Amaʼt ñam̃a allempot̃eñ eñalleta Melquisedec amaʼt ñam̃a allempo rroma ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama eñotpahuoyaye. Ñapaʼ t̃arroʼmar atet̃ peʼt̃ añ tomaʼntena ñeñt̃ Puechemer pen Parets. Ñeñt̃oʼmarña att̃o corneshaten ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt errponaña.
HEB 7:4 Señochepaʼch corneshaʼ Melquisedec ñapaʼ atarr sherben. Amaʼt yatañ Abrahampaʼ c̈hocma es apaneʼt̃ Melquisedec atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ es yenen ñeñt̃ Partsocop. Añ aphueñ ñeñt̃ allpon yoram̃p̃san ñeñt̃ oʼ quellaraʼhuenaʼ. Allpon aphueñ ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm c̈ho es yenen Partsocop ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allpon es yechyen eʼñe c̈harrapaʼttsocma, pat̃eʼtetsñapaʼ oʼch yeneñ eʼñe Partsocop.
HEB 7:5 Ñehua, yeñoteñ levínaʼtarneshaʼpaʼ ñeñt̃enaʼtarña anaret̃tatseʼt̃ judioneshacop ñeñt̃chaʼ corneshatets Partsocop. Ñocpuetña nanña Moisés poʼñoñ, ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten ñocpuet: Eʼñe pocteʼ secobreñ acheñeneshaʼ. Apaʼyenetepaʼña allponapaʼtets ñeñt̃ Partsocop, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allpon yechyen eʼñe c̈harrapaʼttsocma, pat̃eʼtetsñapaʼ oʼch yeneñ eʼñe Partsocop (ñeñt̃ara otenet diezmo). Ñeñt̃oʼmarña c̈hocma cobreñetña pamoʼtseshaʼ amaʼt eʼñe ñeñt̃enaʼtarecmuet, t̃arroʼmar Abrahampaʼ ñeñt̃ara paʼtoʼ p̃ohueñet allohuenet.
HEB 7:6 T̃arraña Melquisedec amaʼt ñapaʼ ama levínaʼtarneshayaye ñañapaʼ ello metanaʼtuenanet ñet t̃arroʼmar ñapaʼ amaʼt yatañ Abrahampaʼ agapoñeʼt̃ allpon ñeñt̃chaʼ ap̃ Partsocop. Elloña bensareʼtam̃penan Abraham amaʼt Abrahampaʼ oʼ otue Yompor ñach bensareʼtam̃p̃seʼ. (Abrahampaʼ eʼñe pocteʼ enteñ t̃arroʼmar atarr ahuamencat̃eshaʼ entenan Melquisedec.)
HEB 7:7 Ñehua, yeñoteñ poʼñoc̈h ñeñt̃ atarr nanac am̃chaʼtaret̃tetsa ñapaʼ ñachña bensareʼtam̃peneʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ ama tama am̃chaʼtaret̃tetso atet̃ ñerraʼm ña. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Melquisedecpaʼ atarr sherben t̃arroʼmar amaʼt am̃chaʼtaret̃ Abrahampaʼ ñapaʼ ello bensareʼtam̃peñ.
HEB 7:8 Ñeñt̃ yenten arr patsro ñeñt̃ corneshatets Partsocop, ñetpaʼ arromñat̃ot̃a atet̃ penet. T̃arraña amaʼt arromñat̃ot̃a atet̃ penet c̈hocma aguëññañet acheñeneshaʼ ñeñt̃ apaʼyenet Partsocop. Melquisedecpaʼc̈hoʼ ñaña agapayeʼt̃ ñeñt̃ apaʼyeseteʼt̃ Partsocop. T̃arraña Melquisedec ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño ñocop ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ ama arromñat̃eshayaye.
HEB 7:9 Ñehua, ñatoʼ oʼch yot Leví amaʼt allohuen pueʼñareshohuen, ñetaʼnaña agapam̃p̃sanet Melquisedec ñeñt̃ allpon apueñet Partsocop eʼñe allempocma agapan ñeñt̃ ap̃ Abraham Partsocop. Amaʼt ama eñalletenaʼ Leví allempopaʼ t̃eʼpaʼ oʼch yot ñapaʼ eʼñe paʼtoʼ Abraham poʼchtsoʼtsen allempo, allempo pocten Melquisedec. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch yot levínaʼtarneshaʼ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cobran acheñeneshaʼ att̃och allpon apaʼyenet Partsocop, ñetaʼnetepaʼtña cobraʼña allempo Melquisedec. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Melquisedecpaʼ atarr sherben, ello metanaʼtuenan levínaʼtarneshaʼ ñeñt̃ corneshatyets Partsocop.
HEB 7:11 Ñehua, yeñoteñ ahuat̃ allempo aparet̃ta israelneshaʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñeñt̃paʼ añ orrtateʼ levíneshaʼ ñeñt̃ corneshatyestseʼt̃ ahuat̃ Partsocop. T̃arraña añ ñoñets ñeñt̃ orrtat cornaneshac̈hno ñeñt̃ara levíneshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ aʼcohuentaterranetoña Yomporecop. Ñerraʼm poʼñoc̈hchaʼ aʼcohuentatenyeñ amat̃eʼ esoʼmar huapoña Cristo ñeñt̃chaʼ corneshatosets ello ñeñt̃ atet̃ corneshateʼt̃ Melquisedec, ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ corneshatoso ñeñt̃ atet̃ corneshaten Aarón ñeñt̃ara levínaʼtarneshaʼ.
HEB 7:12 Ñehua, yeñoteñ ñerraʼm esempo Yomporpaʼ orrtaterran poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ corneshaterrets poʼpoñonet̃, yeñoteñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ orrtat cornaneshaʼ levínaʼtarneshaʼ ñeñt̃ ñoñtsorpaʼc̈hoʼña oʼch c̈ha poʼpoñetuerr.
HEB 7:13 Yeñoteñ Yepartseshar Cristo ñeñt̃ña otenña Yompor poʼñoñ ñeñt̃chaʼña ello corneshatosets. Yeñoteñ ñapaʼ ama levínaʼtareyaye, ñapaʼ judámereñtsorot̃ eñalleta, ñeñt̃ poʼpoñ mereñtsor ñeñt̃ara israelenaʼtar. Ñetpaʼ ama anaret̃eyayeto oʼch corneshatet Partsocop ñeñt̃ atet̃ anaret̃ta levínaʼtarneshacop. Moiséspaʼ ama esoyeʼ sochaneto ñocpuet amaʼt puesheñarrot̃a att̃och corneshatet. Ñam̃a ñetpaʼ amaʼt puesheñarrot̃eta ama eseshayeʼ t̃etso altaro allot̃ecma sherbeñet Parets.
HEB 7:15 Elloña yeñoteñ oʼ poʼpoñet ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen corneshaterrets t̃arroʼmar allempo orrta Cristo, ñach corneshaterrets atet̃ anaret̃teʼt̃ Melquisedec. Ñapaʼ ama att̃eyaye ñerraʼmrrat̃eʼ atet̃ anaret̃teʼt̃ levínaʼtarneshaʼ.
HEB 7:16 Att̃o corneshatos Cristo ñeñt̃paʼ ama añecpayaye att̃och alloʼna corneshatnen levínaʼtar ñeñt̃ atet̃ anaret̃tenet ñocpuet. Ñapaʼ añecopña corneshaterr Partsocop t̃arroʼmar ñapaʼ ña atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt errponaña.
HEB 7:17 Eʼñe Cristocop eñotateney añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño, ñeñt̃paʼ atet̃ oteñ Pompor: P̃apaʼ att̃och pecorneshaterrpaʼ ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt eʼñe errponaña. Eʼñe atet̃ oʼ p̃aʼllsensaret̃terra atet̃ ñerraʼm Melquisedec ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ ahuat̃.
HEB 7:18 Ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ nonayeʼt̃ Moisés ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃ohueneñ ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼhuañchaʼ yeʼcuaʼper t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama eñalle poʼhuamenc att̃och ñeñt̃chaʼ yaʼcohuentaterreʼ Yomporecop, eʼñe orrena atarr yet̃orraʼyeseʼt̃. T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ orrterrnaya poʼpoñ ñeñt̃ñapaʼ ello atarr sherben ñeñt̃chaʼ yaʼcohuentaterreʼ Yomporecop eshecchaʼ yec̈herr Yomporesho ñeñt̃chaʼña atarr yeyemterraña t̃eʼ.
HEB 7:20 Yomporpaʼ eʼñe ña paʼsoʼchño nan poʼñoñ allempo llesensan Cristo ñach corneshaterrets errponañohuen.
HEB 7:21 Poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ corneshatyets ñeñt̃ara levínaʼtarneshaʼ allempo acorneshaʼtaret̃etyeset ñetpaʼ ama Yomporeyeʼ nahueto paʼsoʼchño att̃och corneshatyeset. T̃arraña Cristo allempo allsensaret̃ta att̃och corneshatos, ñeñt̃ eñoraten Yompor Cristocoppaʼ ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten: Yompor oʼ nan poʼñoñ eʼñe ña paʼsoʼchño ñeñt̃oʼmar amach errot̃enot̃ aʼpoʼpoñetuerrano poʼñoñ; (ñeñt̃paʼ atet̃ ot Cristocop): “P̃apaʼ att̃och pecorneshaterrpaʼ ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt eʼñe errponaña. Eʼñe atet̃ oʼ p̃aʼllsensaret̃terra atet̃ ñerraʼm Melquisedec ñeñt̃ corneshatatseʼt̃ ahuat̃.”
HEB 7:22 Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ eñotoc̈htaterrnay poʼñoc̈h att̃o Yomporpaʼ aʼpoctaterrnay etserra ñeñt̃ña atarr sherbets, ello oʼ metanaʼtuerran ñeñt̃ atet̃ aʼpoctatonayeʼt̃ ahuat̃.
HEB 7:23 Ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ cornaneshac̈hno ñeñt̃ara levínaʼtarneshaʼ, ñetpaʼ epayeʼ shontaʼnmuet t̃arroʼmar c̈hocmach rromayeseteʼt̃ att̃oña oʼhuañchaʼ alloʼna corneshatyesnenet. Ellopaʼ oʼchc̈hoʼ huapa poʼpsheñeñ ñeñt̃ara levínaʼtar ñeñt̃chaʼ alla corneshaterrets. Ñeñt̃oʼmar epayeʼshontaʼnma ñeñt̃ corneshatyesnomtseʼt̃ ahuat̃ot̃eñ.
HEB 7:24 T̃arraña Cristopaʼ errponañohuenchaʼ corneshaterr t̃arroʼmar ñapaʼ ama arromñat̃eshayaye.
HEB 7:25 Ñeñt̃oʼmar Cristopaʼ ña eñoteneʼ att̃och c̈hocma aʼqueshp̃atenan allohuen ñeñt̃ eʼneneʼ Yompor ñerraʼm eʼñe pueyemteñot̃et ña, t̃arroʼmar ñapaʼ c̈hocma alloʼtsen Pomporesho allecma aʼpoctatennay ñeñt̃ eʼñe cohuen yocop.
HEB 7:26 Ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye pocteʼña yocop oʼch yechen Yecorneshar ñeñt̃ Cristo t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe cohuen Parets, ama eñalle poʼchñar amaʼt mamesha ñeñt̃chaʼ aʼsosyateneʼ. Ñapaʼ oʼ sohuanerran allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ sosyaʼtsañ oʼ alla c̈herr allohuanen Yompor pueʼntaño allña partsotapretenan Pompor.
HEB 7:27 Ñapaʼ ama att̃eyeʼ p̃oso ñerraʼm poʼpotantañ cornaneshac̈hno ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñet pat̃eʼtets yet̃paʼ epayeʼ muetseteʼt̃ payarac̈hno; ñeñt̃ eyarra poʼrraspaʼ alloña peretnataneʼt̃ña cornaneshac̈hno poʼchñar. Ellonet̃paʼ oʼch peretnateñet ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ poʼchñar ñeñt̃ara eyarra poʼrraso. T̃arraña Cristo ñapaʼ eʼñe parrocha shatan eʼñe ñañeña poʼrras allohuenacop ochñartsocop allempo rroma yocop eʼñe ña puemnenñot̃; ñeñt̃paʼ att̃oña tsaʼtuerrnaya yoʼchñar Pomporesho.
HEB 7:28 Moisés ñeñt̃ atet̃ nan ñoñets ahuat̃paʼ ñeñt̃paʼ acheña naʼyes ñeñt̃chaʼ corneshatyesets att̃eta ñerraʼmrrat̃eʼ ya ñeñt̃ey ama cohuenacmayeʼ es petso. T̃arraña allempo met allpon charpaʼ allempoña Yomporpaʼ oʼ alla nerran poʼñoñ eʼñe ña paʼsoʼchño. Allempoñapaʼ nerran Puechemer ñeñt̃chaʼ corneshaterrets ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets Partsocop; ñeñt̃paʼ amach huañerro amaʼt errponaña. (Ñeñt̃oʼmarña Cristopaʼ eʼñe etsotuan ñeñt̃ nanac sherbets.)
HEB 8:1 Ora allpon ñeñt̃ oʼ notuanmas ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ notenes: ñeñt̃ att̃o atarr sherben Corneshaʼ Cristo t̃eʼña ñapaʼ oʼ alla anorruerr Parets poʼcohuenrot̃ all anen poʼconaño all pueʼntaño. Allñapaʼ oʼ alla partsotuerr ñam̃a.
HEB 8:2 Allñapaʼ oʼ atarr sherb̃aʼhuerr eʼñe allohuanen Parets poʼprahuo all eʼñe poʼñoc̈h alloʼtsen Yompor. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼm patsoʼmar puerahuaʼ ñeñt̃ t̃omaten acheñ. Allpaʼ Yomporña t̃omateneʼña poʼprahuaʼ eʼñe ña pueʼntaño.
HEB 8:3 Yeñoteñ allohuen ñeñt̃ corneshatets Partsocop, ñetpaʼ añecopña anaret̃tenet att̃och ñetchaʼ es apuenet Yompor ñam̃a ñetpaʼ oʼch muetsenet payarac̈hno Yomporecop att̃och peretnatenet poʼchñaret. Ñeñt̃oʼmarña Corneshaʼ Jesús, ñocoppaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ oʼch es apan Pompor. (Ñeñt̃paʼ aña apuerran Pompor eʼñe ñañeña poʼchets att̃och rroma yocop.)
HEB 8:4 Ñehua, ñerraʼm ñapaʼ alloʼtsenaraña añe patsropaʼ amaʼt mamesha amat̃eʼ pocteyeʼ enteññeña ñeñt̃ cornaneshatyets añe patsro, t̃arroʼmar ñetpaʼ añach eʼñe cohuen entenet oʼch es apueñet Yompor ñeñt̃ eʼñe atet̃ naneteʼt̃ Moisés poʼñoñ.
HEB 8:5 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ sherbenet ñet ñeñt̃paʼ att̃a tomaʼnteñet ñeñt̃ att̃o poʼñoc̈h Cristo eʼñe cohuen sherben Parets poʼprahuo ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Añach sherbenet ñeñt̃ att̃emaʼt̃tetsa ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ muenen Yompor. Yeñoteñ ñeñt̃ecma sherbeteʼt̃ t̃arroʼmar ahuat̃ allempo Moiséspaʼ ahuoʼch t̃omataneñ ñeñt̃chaʼ poʼprahuaʼ p̃aʼ Parets arr patsro, all aspent̃o Yomporña gateʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya eʼñe ña poʼprahuaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Allempoñapaʼ atet̃ otan Moisés: “Poʼñoc̈hpaʼ eʼñech atet̃ peyec̈hcaton ñeñt̃chaʼ neprahuaʼ nep̃aʼ añ patsro allchaʼ yec̈hena Necamquëñ.” Arrpaʼ allohua atet̃ otan Yompor Moisés.
HEB 8:6 T̃arraña Corneshaʼ Cristo t̃eʼ att̃o sherberr all pueʼntaño, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h poctacma cohuen. Ello metanaʼtuenan ñeñt̃ atet̃ sherb̃aʼyeseʼt̃ ahuat̃ot̃eñ cornaneshac̈hno arr patsro. T̃arroʼmar t̃eʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ aʼpoctaterrnay Pomporeshopaʼ ñeñt̃ña eʼñe poctacma cohuen yocop, t̃arroʼmar añ aʼpoctateñetspaʼ paʼnamen oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay coshateñtso.
HEB 8:7 Yeñoteñ ñerraʼm eʼñe cohuen aʼpoctatyeñeʼt̃ ñeñt̃ ñenmat̃ allempopaʼ amach palltenañe oʼch alla aʼpoctaterryeterr eʼñe ello etserra.
HEB 8:8 Yeñoteñ ñeñt̃ ahuat̃ aʼpoctateñetspaʼ ama eʼñeyeʼ cohuen yenpaʼyeʼt̃e t̃arroʼmar allempo Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entaneʼt̃e israelneshaʼ. T̃arroʼmar poʼñoñpaʼ atet̃ oten ñeñt̃ aquellcaret̃ ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor: C̈hapchaʼ allempoch nenerrerr poʼpoñ neñoñ israelenaʼtarneshacop ñam̃a judánaʼtarneshacop, ñeñt̃paʼ allochña naʼpoctaterranet eʼñe cohuen etserra.
HEB 8:9 Ñeñt̃paʼ amach att̃eyaye ñerraʼm ñeñt̃ atet̃ naʼpoctatanet ñenmat̃ paʼtañneshañ allempo nerranetaʼ Egiptot̃ eʼñe cohuen na nehuamencot̃. T̃arroʼmar allempo ñetpaʼ ama att̃eyeʼ p̃oneto ñeñt̃ atet̃ nenanet ñeñt̃chaʼ aʼpoctatahuetañ. Ñeñt̃oʼmar napaʼc̈hoʼña att̃a naʼypoʼñanet. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot Yompor allempo.
HEB 8:10 Allempoñapaʼ oʼ alla oterrerr Yompor ñeñt̃ara: Esempohuañenpaʼ oʼch alla naʼpoctatererr poʼpoñ ñeñt̃ israelenaʼtarneshacop. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ neperranet allempo eshecchaʼña nec̈hapaterranet neñoñ eʼñe ñet pueyoc̈hreto, ñeñt̃paʼ ñatoʼ oʼch netmaʼntacha att̃o neñoñpaʼ oʼ aquellcaret̃terret eʼñe ñet pueyoc̈hreto ñeñt̃chaʼ cot̃apeʼchaterrahuetña eʼñe cohuen. Allempoña poʼñoc̈hpaʼ eʼñech Poʼyomporer perrnet, napaʼc̈hoʼña eʼñech neyochreneshaʼ neperranet ñamet.
HEB 8:11 Ñam̃a allempo allohuenetpaʼ eʼñech eñotuerrnanet ñeñt̃chaʼ atet̃ noct̃apeʼchaterranet cohuen pueyoc̈hreto. Allohuenetpaʼ eʼñech att̃ecma eñoterrnet pomporneshohuenet amaʼt ñam̃a añet̃olleshohuen amaʼt ñeñt̃ atarr sherbets amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama esoyeʼ enteñeto. Ñeñt̃oʼmarña allempo ñeñt̃ am̃chaʼnaʼtpoʼ entetsapaʼ ama pallteno oʼch yec̈hatan poʼpotantañ pamoʼts amaʼt ñam̃a paʼmoʼnasheñ. Amach eseshaʼ oterrahueteʼt̃e t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch señoter Yompor, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eʼñe eñotuerrnet.
HEB 8:12 Ñam̃a napaʼ eʼñe nemuereñot̃anetpaʼ nep̃retnerranetchaʼ poʼchñaret, amach alla neyerpuerraneteʼt̃e poʼchñaret. Arrpaʼ allohua atet̃ ot Yompor ahuat̃.
HEB 8:13 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñeñt̃ att̃o Yomporpaʼ all oten eʼñe etserra oʼch aʼpoctaterrey, ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ aʼypoʼñerran ñeñt̃ att̃och ñanom aʼpoctatyeñ. Ñam̃a ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ aʼpoʼtateñets t̃eʼpaʼ oʼ aʼypoeñaret̃terra, ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ.
HEB 9:1 Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ aʼpoctatanetañ ahuat̃ Yompor ñeñt̃paʼ echenan ñoñets anaret̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ sherb̃aʼyeset Parets. Ñam̃a arrchaʼ eʼñe etsotetña ñeñt̃ Yomporecop eʼñe ña poʼprahuo, ñeñt̃ puerahuaʼpaʼ amaʼt acheña t̃omateneʼ arr patsro.
HEB 9:2 Ñehua, ñeñt̃ puerahuatatseʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ shetamtsopoʼ. Ñeñt̃ t̃omatenet ñehuapot̃paʼ ñeñt̃ otenet Partsopahuesho alloʼtsen all orratenet huerare ñam̃a alloʼtsen mesa allecma nenet pan Partsocop.
HEB 9:3 Allohuanen allohua ayottam̃p̃saret̃ besmo poʼppahueñ shetamtsopoʼ ñeñt̃ otenet, Eʼñe Partsopahuesho Poʼponro.
HEB 9:4 Allñapaʼ alloʼtsen altar, enot̃ñapaʼ allecma aʼcrratenet tsach pueseʼ ñeñt̃ atarr eñmosat̃tetsa Partsocop; ñeñt̃ña altar enoʼmarpaʼ eʼñe cohuen orotattena. Ñam̃a allohuanen poʼppauño alloʼtsen tsapot; ñeñt̃paʼc̈hoʼña enoʼmarpaʼ orotaten. Allña aññoʼtenet mapuettall allo aquellcaret̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aʼpoctat Yompor ahuat̃ acheñeneshacop. All aññoʼtenet ñam̃a pajoʼ orotaten, allña eshaʼtaret̃ coñeʼt̃ maná ñam̃a tsapoto alloʼtsen Aarón poʼcarr ñeñt̃ tapaʼllatseʼt̃ ahuat̃.
HEB 9:5 Tsapoto enot̃ all t̃en epsheña mellañot̃eñmaʼt̃ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ otenet querubíñ ñeñt̃ tomaʼntenaya Parets poʼpartsoña ñeñt̃ chorrets all. Querubíñ paʼpaʼyopaʼ alloña caʼmatenan tsapot enot̃ allot̃ eʼtam̃penet tsapot. Allñapaʼ allecma peretnaneteʼt̃ Yompor poʼchñaret. Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñec̈hno ñeñt̃ paʼnamen atmaʼntataret̃ all.
HEB 9:6 Allpaʼ paʼnamen aññoʼtaret̃etyetsa ñeñt̃ all puerahuo. Ñam̃a ñeñt̃ cornaneshatyets Partsocoppaʼ c̈hocmach beʼt̃osyenet ñeñt̃ all puerahuo ñehuapot̃, allchaʼña etsotayenet ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop.
HEB 9:7 T̃arraña ñeñt̃ allohuanen poʼppahueñ Parets poʼponer ama eseshayeʼ beʼt̃etsoña all. Allpaʼ añach beʼt̃ets puesheñarr corneshaʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen poʼpotantañ cornaneshac̈hno. Amaʼt ñapaʼ pat̃err charpaʼ eʼñech parrocha beʼt̃en. Ñam̃a c̈hocmach anman eyarra poʼrras alloch peretnenanet Yompor poʼchñaret. Ñeñt̃paʼ eʼñe ñocpaʼna poʼchñarecop amaʼt ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ poʼchñarecpuet.
HEB 9:8 Amaʼt ñeñt̃ ñehuapot̃eʼtsen puerahuaʼ allecma sherb̃aʼyen cornaneshac̈hno ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop, t̃arraña eʼñe allohuanen Parets poʼponro añach beʼt̃ets ñeñt̃ nanac corneshatets eʼñe ñapuet̃. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ Parets Puecamquëñña yeñotateneʼ att̃o ama atoram̃p̃saret̃eyayye allohuenacpay att̃och yec̈hapam̃peña Yompor all partsoten.
HEB 9:9 Ñeñt̃ allempopaʼ aña tomaʼntena ñeñt̃chaʼ atet̃ cohuen p̃osa tsapat̃onet̃ Cristo allempoch huapa; atet̃ ñerraʼm t̃eʼña oʼ huapa Cristopaʼ oʼ etsotua. T̃arroʼmar allempo all Parets poʼprahuo amaʼt es apuenetañ Yomporecop ñam̃a amaʼt es muetsayenetañ Yomporecop, ñeñt̃paʼ arepaʼt aʼcohuentatenanoña añ poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ sherbenayeñ Yompor.
HEB 9:10 T̃arroʼmar ora atet̃ anaret̃tet allempo ñeñt̃paʼ añecpa sherben ñeñt̃ eʼñe poʼchtsocpueta ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm ñeñt̃chaʼ rrenet ñam̃a ñeñt̃chaʼ orrenet ñam̃a att̃o apaʼyeseteʼt̃ Partsocop. Ñeñt̃ orapaʼ añecpa sherbeʼt̃ att̃och aʼpoctatenet poʼchets Partsocop. Ñam̃a ñeñt̃paʼ mamecpa anaret̃ta esempohuañenña Yomporpaʼ orrtaterrnaychaʼ poʼpoñ ñeñt̃chaʼ ello nanac yesherberreʼ.
HEB 9:11 Ñeñt̃paʼ eʼñe t̃arrempohua eʼñe etsoterra allempo huapa Cristo, ñeñt̃ña orrtatoseʼ ñeñt̃ ello nanac sherbets t̃eʼ yocop. Ñapaʼ att̃o corneshatospaʼ oʼ alla beʼt̃osuerr allohuanen Partsopahuesho all pueʼntaño ñeñt̃ña ello nanac sherbets Partsocop. Ñapaʼ eʼñe metanaʼtuerran ñeñt̃ sherb̃aʼyestseʼt̃ ahuat̃ puerahuo Partsocop ñeñt̃ t̃omaten acheñ arr patsro. T̃arroʼmar ñeñt̃ Parets poʼprahuaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsenpaʼ ama acheñeyeʼ t̃omatenaye ñam̃a ñeñt̃paʼ ama añe patsroyeʼ at̃omataret̃eyaye.
HEB 9:12 Ñam̃a Cristo allempo beʼt̃osuerr allohuanen Partsopahuesho ñeñt̃paʼ eʼñe parrocha beʼt̃osuerr all pueʼntaño. Ñam̃a ñapaʼ ama añeyeʼ anmo eyarra poʼrras — cabra amapaʼ huacshet̃oll. Ñapaʼ eʼñe ñañeña poʼrras pomhuerr. Ñam̃a ñapaʼ eʼñe parrocha pomanña poʼrras all amaʼt allohuen paʼnamen acheñeneshacop poʼchñarecop. Att̃oña eʼñe cohuen aʼpoctatonay att̃ot̃chaʼ aʼqueshp̃aterrey, ñam̃a ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt errponaña.
HEB 9:13 Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ att̃o shellcapechyesaneʼt̃ corneshaʼ acheñeneshaʼ cabra poʼrraso amapaʼ huaquësh poʼrraso amapaʼ huacshet̃oll poʼtsapñero ñeñt̃ aʼpoyenet altaro, ñeñt̃paʼ att̃oña aʼpoctatenan amaʼt erraʼtsena acheñer poʼchets Partsocop, amaʼt errot̃eno aʼsosyatena Partsocop.
HEB 9:14 T̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe poʼchtsochaya aʼpoctataret̃tenet Partsocop. T̃arraña allempo ashataret̃ta Cristo poʼrras, ñeñt̃paʼ ellonet̃ añecopña nanac sherb̃os att̃och aʼpoctaterrnay amaʼt ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchyen yeyoc̈hro. Ñeñt̃oʼmarña allempot̃eñpaʼ amach alla yeyemterrerro ñeñt̃ atet̃ yeyec̈hcatyen arr patsro ñeñt̃ ama aʼqueshp̃atañeyaye. Añchaʼña eʼñe cohuen yesherben Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. Cristopaʼ ñeñt̃oʼmarña ello atarr sherbeney att̃o pomuerra ñañeña oʼch rroma yocop amaʼt ñapaʼ ama eñalle poʼchñar amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ eʼñe Yompor Puecamquëñot̃ atet̃ p̃osa; ñeñt̃ña Camuecñetserpaʼ ama ahuañaño.
HEB 9:15 Att̃o Jesucristopaʼ ña eñosets yocop att̃och aʼpoctatuerrnay eʼñe cohuen etserra. T̃arroʼmar allempo rroma Cristo ñeñt̃paʼ añecopña sherben att̃och peretnaʼhuerrnay yoʼchñar ñeñt̃ oʼ allpon yep̃ohuen ahuat̃ot̃eñ allempot̃eñ yoct̃aʼnom ñeñt̃ ñanom aʼpoctatañtatsañ. Allochñapaʼ allohueney ñeñt̃ey oʼ yaʼhuaʼñaret̃terra oʼch yameʼñera, ñapaʼ aphuerreychaʼ ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃ atet̃ oteney att̃ochña yapaʼ corretsayach errponohuañen.
HEB 9:16 Ñehua, yeñoteñ arr patsro c̈hocma eñall puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃ atet̃ petsa oʼch quellcaʼnman ñoñets all oten ñeñt̃chaʼ allpon puechatsrec̈hno apaʼnman pamoʼtseshaʼ ñerraʼm esempoch rroma. T̃arraña allempo orameñ correna ñeñt̃ quellquëneʼ eʼñe ña poʼñoñ, añña ñeñt̃ oʼpatatyenapaʼ amach errot̃enot̃ amnataret̃teto oʼch yoret eʼñe allempocma. T̃arraña ñerraʼm esempoch eñoteñet poʼñoc̈h oʼ rromuen ñeñt̃ oʼpatatenahuet, allempoñapaʼ aparet̃etyesetchaʼ ñeñt̃ allpon oʼpatataret̃etyenet. (Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yeñoteñ allempo rroma Cristo att̃o ashataret̃ta poʼrraspaʼ ñeñt̃ allpon oʼpatatyenya yam̃a ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe yocma.)
HEB 9:18 Ñeñt̃oʼmarña ahuat̃ allempo ñenmat̃ aʼpoctateteʼt̃ Partsocop, amaʼt allempopaʼc̈hoʼña oʼch muetset eyarra, poʼrrasoñapaʼ allochña shellcataʼtyeset. Ñeñt̃paʼ att̃oña eʼñe aʼpoctateteʼt̃ña poʼñoñ.
HEB 9:19 Ñehua, Moiséspaʼ atet̃ p̃a allempo. Eʼñe eñotatuan acheñeneshaʼ ora allpon atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ pet, allempoña ñapaʼ oʼ yoran carrnero pueʼch ñeñt̃ eʼc̈homaret̃ tsamaʼt̃o ñeñt̃ñapaʼ huanquëʼ hisopoch puetacro, allot̃ñapaʼ yoran ñam̃a huacshet̃oll poʼrras ñam̃a cabra poʼrras, tsech epuet oñ. Allña eʼc̈homan carrnero pueʼch ñeñt̃ huanquën tsachp̃o allempoñapaʼ shellcataʼtan allo libro ñeñt̃ all anaret̃ Yompor poʼñoñ, att̃oña shellcanaʼtam̃pesuan ñam̃a allohuen acheñeneshaʼ.
HEB 9:20 Allempoñapaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ: “Añ poʼrras ñeñt̃paʼ alloña Yomporpaʼ aʼpoctatennas ñeñt̃ atet̃ nenan poʼñoñ socop ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a.”
HEB 9:21 Ñam̃a att̃ecma p̃an ñam̃a puerahuaʼ ñeñt̃ shetamtsopoʼ oʼ shellcapoʼch ñeñt̃ara errasatso. Ñam̃a ora allpon coymec̈hno ñeñt̃ alloʼtsaʼyen allecma sherbeñet Parets, ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe shellcaʼtaʼtue.
HEB 9:22 Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ atet̃ oten ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, allohuen es poʼrrasochña eʼñe aʼcohuentatenet Partsocop. Allohuen paʼnamen ñeñt̃ alloʼtsaʼyenpaʼ eʼñe autsa allohuen aʼcohuentatue att̃o ashellcanaʼtaret̃ta eyarra poʼrraso. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñerraʼm ama es muetseneto att̃och shatatoñet poʼrraspaʼ amach eseshayeʼ ap̃retnaret̃tetso poʼchñaret.
HEB 9:23 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ añe patsro puerahuaʼpaʼ eyarra poʼrrasoña aʼcohuentatyenetña allohuen ñeñt̃ Partsocop. Ñeñt̃ puerahuaʼ añ patsoʼmarpaʼ añ tomaʼntena Parets poʼprahuaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen, ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃ecma errasatso aʼcohuentataret̃tena allohuen ñeñt̃ allpon alloʼtsaʼyen. T̃arraña ñeñt̃ rromats Parets poʼprahuacop ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃paʼ añ muenen errasats ñeñt̃ ello atarr cohuen sherbets.
HEB 9:24 Ñeñt̃oʼmarña Cristopaʼ ñeñt̃ecopña rroma. T̃arroʼmar Cristopaʼ ama arreyeʼ beʼt̃osuerro ñeñt̃ patsoʼmar puerahuaʼ ñeñt̃ yec̈hcaten acheñ ñeñt̃ att̃a tomaʼntenaya Yompor poʼprahuaʼ ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Allña beʼt̃osuerrña Cristo Parets poʼprahuo ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ ñapaʼ alloʼtsen eʼñe allohuanen Yomporesho allña t̃orraʼhuerra cohuen yocop.
HEB 9:25 Ñam̃a Cristopaʼ ama att̃eyeʼ p̃oso atet̃ pena cornaneshac̈hno ahuat̃. Ñetpaʼ c̈hocma beʼt̃oseteʼt̃ allohuanen Parets poʼponro eʼñe pat̃eʼtets char. Ñam̃a errasats ñeñt̃chaʼ anenet oʼpono ñeñt̃paʼ ama ñetoyaye poʼrraset.
HEB 9:26 T̃arraña Cristopaʼ eʼñe parrochecpa anaret̃ oʼch pomuerra ñañeña oʼch rroma att̃och ashataret̃ta poʼrras. T̃arroʼmar ñerraʼm ama att̃eyeʼ anaret̃eñepaʼ c̈hocmat̃eʼ rromameʼtañ amaʼt t̃arrempot̃eñ allempot̃eñ eʼñe errteʼ ayec̈hcataret̃tetsa pats. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ p̃o. Ñapaʼ añecopña huapa att̃och eʼñech parrocha amtsaret̃ta allohueney yoʼchñarecop att̃och ñachña yahuanmam̃perreʼ yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña huapa allempohuach c̈herr yet̃ allempoch mellapoterrmocha.
HEB 9:27 Yeñoteñ amaʼt allohueney acheñey c̈hocmach yerromuen. T̃arraña eʼñech parrocha yerroma allempoñapaʼ oʼch huerrnaya att̃och Yomporpaʼ eñotatyesuerrey eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey — ñatoʼ eʼñech cohuen entyesuerrey amapaʼ ñatoʼ amach cohuenayeʼ entyesuerrye.
HEB 9:28 Att̃ecma p̃a ñam̃a Cristo eʼñe parrocha rroma allempo amtsaret̃ta allohuen ochñartsocop. Att̃oña ñapaʼ eʼñe ahuanmam̃perrey shontey allohueney yoʼchñar. Amaʼt amtsaret̃tañ ochñartsocop, t̃arraña Cristopaʼ allach orrterra poʼpocheño. Allempoch huerra poʼpocheñopaʼ poʼcohuenño amach añecpayeʼ huerro oʼch alla rromuerrerr ello ochñartsocop. Añecopchaʼña huerra poʼpocheño oʼch eʼñe aʼqueshp̃atuerran allohuen ñeñt̃ c̈hocma cohueneʼ ña.
HEB 10:1 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ judioneshacop, ñeñt̃paʼ ama eʼñeyeʼ cohuenteno ñeñt̃ atet̃ cohuentena t̃eʼ ñeñt̃ orrtatosnay Cristo. Añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ aña tomaʼntena ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h cohuenetuerrtsa ñeñt̃chaʼ orrterrtsa tsapat̃onet̃. Ñeñt̃oʼmarña añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ aʼcohuentatanoña acheñeneshaʼ amaʼt puesheñarra ñeñt̃ muenenayeñ oʼch yemtenanañ Yompor. Amaʼt c̈hocma muetsaʼyesetañeʼt̃ eyarrac̈hno poʼchñarecop eʼñe atet̃ oteneñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ eʼñe aʼcohuentatanoña acheñeneshaʼ. Amaʼt pat̃eʼtets char c̈hocma muetsaʼyesetañeʼt̃ ñeñt̃ Yomporecop, ñeñt̃paʼ ama eʼñeyeʼ aʼcohuentataneʼt̃eña acheñeneshaʼ Yomporecop amaʼt puesheñarra ñeñt̃ muenenayeñ oʼch yemtenanañ Yompor.
HEB 10:2 Ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h aʼcohuentatenaneñña acheñeneshaʼ esoʼmart̃eʼña oʼch alla muetsereterrña poʼpoñec̈hno shonteʼ eyarra. Ñerraʼm poʼñoc̈h aʼcohuentatenaneñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyeneʼ sosyaʼtsañ pueyoc̈hreto, esoʼmart̃eʼña alla yerpapaʼtaterraneteʼt̃ña poʼchñaret ñeñt̃ pueyoc̈hroʼtsaʼyenet.
HEB 10:3 T̃arraña poʼñoc̈h epayeʼ yerpapaʼtaterraneteʼt̃ña poʼchñaret. Eʼñe pat̃eʼtets char allempopaʼ oʼch alla muetserreterr eyarrac̈hno añecop ñeñt̃ att̃o yerpapaʼtaterraneterr poʼchñaret.
HEB 10:4 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ eyarra poʼrraspaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ ahuanmam̃perryeña yoʼchñar amaʼt toro poʼrras amapaʼ cabra poʼrras.
HEB 10:5 Ñeñt̃oʼmarña Cristopaʼ atet̃ otosan pompor allempo acheñetos arr patsro ñeñt̃paʼ atet̃ ot: P̃a t̃eʼpaʼ ama añeyeʼ pemneno eyarra ñeñt̃ amtsaret̃tetsa p̃ocop ñeñt̃chaʼ atarr p̃ocshateneʼ. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ es apaʼyenet p̃ocop. Ñeñt̃oʼmarña nocop t̃eʼpaʼ oʼ peyec̈hcatuerrnan nechets añ patsrecop ñeñt̃ eʼñe atet̃ pemnen p̃a, eʼñech nechtsot̃ nesherb̃osep̃ att̃och eʼñe cohuen nocshatenep̃.
HEB 10:6 Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ ama añeyeʼ atarr p̃ocshatenaye att̃o chamuenet eyarra p̃ocop amapaʼ allempo muetsanatenet eyarra ñeñt̃ poʼchñarecpuet.
HEB 10:7 Ñeñt̃oʼmarña Nompore t̃eʼ napaʼ oʼch notap̃: “Napaʼ añecopña nohuapa arr patsro att̃och netsotosnap̃ ñeñt̃ atet̃ pemnen p̃a, ñeñt̃ eʼñe atet̃ anaret̃ peñoño nocop.” Arrpaʼ allohua atet̃ otan Cristo pompor.
HEB 10:8 Ñehua, ñeñt̃ atet̃ ot Cristo arr ñeñt̃paʼ att̃o Yomporpaʼ ama añeyeʼ mueneno eyarra ñeñt̃ amtsaret̃tetsa ochñartsocop att̃och coshateñet ña. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ es apaʼyenet ñocop ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama ñeñt̃eyeʼ eʼneno ñeñt̃chaʼ coshateneʼ amaʼt ñeñt̃ achamaret̃ ñocop amaʼt ñam̃a ñeñt̃ amtsaret̃tetsa ochñartsocop. Ñeñt̃ ora añec̈hno ñeñt̃ atet̃ naneʼt̃ Moisés poʼñoñ atet̃chaʼ es apueñet Yompor, t̃eʼña ñeñt̃paʼ ama coshatenano Yompor; atet̃ oten Cristo.
HEB 10:9 Elloña ñapaʼ atet̃ oten, “Napaʼ añecopña nehuapa Nompore, oʼch netsotosnap̃ ñeñt̃ atet̃ pemnen p̃a.” Ñeñt̃paʼ añ eñotatosey, ña aʼhuañatoseʼ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ att̃o muetseteʼt̃ eyarra poʼchñarecop. Att̃oña ñapaʼ nosan poʼñoñ ñach rromosets yoʼchñarecop.
HEB 10:10 Ñeñt̃oʼmarña Jesucristopaʼ pomosa ñañeña yoʼchñarecop. Amaʼt parrocha rromapaʼ ñeñt̃paʼ allohuenacpay. Att̃o ñapaʼ etsotenan ñeñt̃ atet̃ muenen Pompor yañapaʼ eʼñe aʼcohuentaterrey Partsocop.
HEB 10:11 Ñam̃a ñeñt̃ cornaneshatyets judioneshacop ñet pat̃eʼtets yet̃paʼ c̈hocma t̃enet all altaro allot̃ecma sherbeñet Yompor allecma muetsanaterretañeʼt̃ eyarrac̈hno ñeñt̃ ochñartsocop. T̃arraña amaʼt amtsaret̃tenañpaʼ amach errot̃enot̃ ahuanmanoña ochñarets.
HEB 10:12 T̃arraña Jesucristopaʼ eʼñe parrocha pomuerra eʼñe ñañeña ñach amtsaret̃terrtsa ochñartsocop. Amaʼt parrocha rroma ñeñt̃paʼ allohuenacop eʼñech errponohuañenacop. Allempoñapaʼ oʼ alla anorruerr Pompor poʼcohuenrot̃ allña partsotuerr.
HEB 10:13 Allot̃ña cohuenan allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ esempohuañenpaʼ aʼmchechatuerranetchaʼ.
HEB 10:14 Jesucristo allempo pomuerra ñañeña, ñapaʼ eʼñe etsotatuerrnay att̃och eʼñe aʼcohuentaterrey Partsocop. Amaʼt parrocha rroma ñeñt̃paʼ eʼñe allohuenacop amaʼt ahuat̃ot̃eñ errponohuañenacop añecop ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets.
HEB 10:15 Amaʼt Yompor Puecamquëñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eñotoc̈htatennay t̃arroʼmar ñapaʼ añ eñotatyeʼt̃ ñeñt̃ atet̃ otyeʼt̃ Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: Esempohuañenpaʼ napaʼ oʼch naʼpoctaterranet poʼpocheño. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ neperranet. Allempo eshecchaʼña nec̈hapaterranet neñoñ eʼñe pueyoc̈hreto. Ñeñt̃paʼ ñatoʼ oʼch netmaʼntacha att̃o neñoñpaʼ oʼ aquellcaret̃terret eʼñe ñet pueyoc̈hreto ñeñt̃chaʼcaʼyeña cot̃apeʼchaterrahuetña eʼñe cohuen.
HEB 10:17 Ellonet̃paʼ atet̃ oteʼt̃ allempo: Napaʼ amach alla neyerpuerraneteʼt̃e poʼchñaret. Amaʼt ora att̃o at̃pareʼtneteʼt̃paʼ amachña ñeñt̃a alla neyerpuerraneteʼt̃e.
HEB 10:18 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ att̃o Yomporpaʼ oʼ peretnaʼhuerrnay yoʼchñar amach alla yerpuerrnayeʼt̃e ñeñt̃oʼmarña amach alla es yemtserreʼt̃e ñeñt̃ yoʼchñarecop.
HEB 10:19 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ yeñoteñ eʼñe pocteʼ yocop eʼñe ya yec̈horeʼteñot̃ Yomporpaʼ eʼñech yeyemteña eʼñe atet̃ ñerraʼm yamoʼts yeyemtena eʼñe allameʼtets. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ yebeʼt̃err eʼñe allohuanen Parets poʼponro all poʼprahuo atet̃ peʼt̃ ahuat̃ cornaneshaʼ ñeñt̃ beʼt̃ostseʼt̃ ñapuet̃ ñeñt̃ anmayeʼt̃ eyarra poʼrras all, t̃arroʼmar t̃eʼña att̃o oʼ rroma Jesucristo yocop, poʼrrasña ñeñt̃ña eʼñe yaʼpoctaterreʼña ya att̃och yeʼñoranaʼtera amaʼt ñeñt̃ atarr Parets.
HEB 10:20 Poʼñoc̈h Jesucristo eʼñe ña poʼchtsot̃ orrtaterrnay poʼpoñ etserra att̃och yapaʼc̈hoʼña oʼch yec̈hapam̃pera Yompor att̃och yeʼñoranaʼtera. Ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen att̃och yeyemteña eʼñe poʼñoc̈h. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñerraʼmrrat̃eʼ Cristopaʼ oʼ c̈hapaterrey allohua yottam̃peññañet besmo Parets poʼponro all poʼprahuo.
HEB 10:21 Jesús t̃eʼpaʼ yeñoteñ ñeñt̃ña atarr Yecorneshar yepen ñeñt̃ c̈hets Yompor paʼpacllo, ñapaʼ allña am̃chaʼtaret̃etuerra Yomporepahuo añecop allohuen ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen Parets.
HEB 10:22 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe yeyemteñot̃paʼ amach yem̃chaʼnañot̃ayaya yec̈horeʼteñe. Eʼñepaʼchña yeñmañeshaʼ yeyoc̈hrocmañen yec̈horeʼteñ, t̃arroʼmar Cristo poʼrrasoña oʼ aʼcohuentaterrnay yeyoc̈her att̃o t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe cohuen yoct̃apeʼchyerr, amachña alloʼna yerpapaʼtatnenye yoʼchñar. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena att̃o yapaʼ eʼñe cohuen apataret̃ey oño ñeñt̃ poctetsa Partsocop.
HEB 10:23 C̈hocmuepaʼchña yecueñña ñeñt̃ yeyemtena allochñapaʼ aʼqueshp̃aterreychaʼ, amuepaʼchña c̈ha yeʼcharrtatatstenoña yeyoc̈her t̃arroʼmar Yompor ñapaʼ c̈hocmach aʼpoctaterrnay poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney.
HEB 10:24 Ñam̃a añepaʼchña eʼñe cohuen yeʼnen att̃och yeyenpannena allohueney allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen yeyc̈hen morrentannaʼteñets ñam̃a eʼñech cohuen es yeyenpannena.
HEB 10:25 Ñam̃a c̈hocmuepaʼch yesen all c̈hocma yapc̈hena eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo. Amachña att̃a yep̃atsto ñeñt̃ atet̃ pena poʼpotantañ ñeñt̃ ama huetso allecma yapc̈hena. Añchaʼña atet̃ yepena allempo yapc̈hena eʼñech cohuen yoct̃apeʼchatannena Yomporecop. Elloña t̃eʼpaʼ c̈hocmach yapc̈hena ñeñt̃ nanac cohuentetsa yocop t̃arroʼmar yeñoteñ t̃eʼpaʼ oʼ c̈herrmoch allempoch huerra Yepartseshar Cristo.
HEB 10:26 T̃arroʼmar ñerraʼm oʼ yeñoter poʼñoc̈h Cristo rromats yocop att̃och aʼqueshp̃aterrey ñam̃a ñerraʼm ñeñt̃oʼ yameʼñerra t̃arraña ñerraʼm alloʼna yesen ochñaʼtareʼtnomuets eʼñe ya yemneññot̃paʼ allempopaʼ amach eñalleña ñeñt̃chaʼ rromuerrtserr poʼpocheño ñeñt̃chaʼ yetsaʼterroyerr ello yoʼchñar.
HEB 10:27 Ñeñt̃ alloʼna sets ochñaʼtareʼtnomuets añach oʼpaterrahuet coñcheñets ñeñt̃ atarr am̃chaʼnoc̈htetsa ñeñt̃ara Yompor poʼyoroc̈henña ñeñt̃ tsoʼpaʼ eʼñech eʼnuerran allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ Yompor.
HEB 10:28 Ñehua, ahuat̃ ñerraʼm eñall amaʼt puesheñarra ñeñt̃ at̃pareʼtayeʼt̃ Moisés poʼñoñ, ñerraʼm eñall epsheña amapaʼ maʼpsheña ñeñt̃chaʼ aʼmet̃am̃peneʼ ñeñt̃ña at̃parñat̃paʼ ahuoʼch muetse allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt puesheñarrapaʼ amach eñalleña ñeñt̃chaʼ morrentaya.
HEB 10:29 Elloña ñeñt̃ ama esoyeʼ entenaye Yompor Puechemerpaʼ atarrchaʼ nanac aʼcoñchataret̃terret. Elloña poʼrras ñeñt̃chaʼ aʼcohuentaterrahuetañ Partsocop ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama esoyeʼ enteñeto amaʼt ñeñt̃ errasatser ñeñt̃ etserra aʼpoctatañtetsa. Elloña amaʼt Yompor Puecamquëñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña c̈hach sasareʼteññañet ñeñt̃ara Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ morrenterrahuetañ att̃och chorrerranetañ. Amaʼt señoteñeña elloña atarrchaʼ nanac acoñchataret̃terra ñeñt̃ atet̃ atarr tsenaʼteneʼ Yompor Puechemer.
HEB 10:30 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ Yomporña atet̃ otets: “Napaʼ ñeñt̃enchaʼ coñchaterrahuet, napaʼ ñeñt̃enchaʼ tsaʼtaterrahuet.” Elloñapaʼ atet̃ oten Yompor: “Napaʼ ñeñt̃enchaʼ otteñeʼcherrahuet att̃ochña necoñchaterranet amaʼt ñeñt̃ neyochreshac̈hno nepeneñ.”
HEB 10:31 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ atarr yoroc̈henoʼtsen amaʼt allohuen ñeñt̃ aña oʼpatenaya ñeñt̃ poʼyoroc̈henña pen Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye.
HEB 10:32 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch alla seyerpuerra atet̃ sep̃a ahuañmoʼcha allempo eʼñe errtes eñoterreʼ poʼñoc̈h Cristepaʼtña aʼqueshp̃atañ. Ñeñt̃paʼ allempo ñanom aʼpuetarsam̃p̃saret̃ta seyoc̈hro soct̃ap̃ña. Allempopaʼ amaʼt atarr amueroc̈htataret̃eseñ sañapaʼ eʼñe saʼhuantaʼhuanom paʼnamen topateñtsoc̈hno ñeñt̃ setantyesoya; ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ sapaʼ c̈ho atarr sec̃llarena.
HEB 10:33 Patantaʼttsospaʼ atarrcaʼye cheʼtatsetaseteʼt̃ eʼñe alloʼtsaʼyen allohuen acheñeneshaʼ. All atarr saʼmueroc̈htataret̃ta. Elloña ñerraʼm esempo mueroc̈htateñet poʼpotantañ samoʼtseshaʼ sapaʼc̈hoʼña c̈hocmach semueroc̈htapretaneteʼt̃.
HEB 10:34 Poʼñoc̈h ñeñt̃ arrmanataret̃tatseʼt̃ oʼch ayottam̃p̃saret̃tet, sañapaʼ eʼñe sellcapreteñot̃anetpaʼ c̈hocmach eʼñe cohuen seyenpuenanet. Amaʼt allempo puerratam̃p̃satsreʼtaseʼt̃ ñeñt̃ seʼmoñeʼtyesayeʼt̃, sañapaʼ eʼñech socsheñeshaʼ saʼhuantenanet. T̃arroʼmar sapaʼ señoteñ oʼ secherr ento ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ att̃o sherbenes sechatser, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama aptsaño.
HEB 10:35 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ oʼch alla noterrserr, amach alla sequec̈hpatsterrñañe ñeñt̃ att̃o atarr seyemteña Cristo t̃arroʼmar Yomporpaʼ ñachña atarr cohuen setsaʼterraya.
HEB 10:36 T̃eʼ sapaʼ aña sepalltena att̃och eʼñe acop̃a saʼhuantaʼhuanom ñeñt̃ atarr echarr sentyen, att̃ochña alloʼnach sesen p̃aʼyesnomueʼ ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor, att̃ochña Yomporpaʼ apuerreschaʼ ñeñt̃ eʼñe atet̃ otenes.
HEB 10:37 T̃arroʼmar yeñoteñ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ Cristocop atet̃ oten: Oʼ mameshamerra oʼch orretuerra ñeñt̃chaʼ huerrtsa, t̃eʼpaʼ amach alla atomato pueʼntaño.
HEB 10:38 T̃arraña Yomporpaʼ atet̃ oten: Ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenten na amaʼt erraʼtsena acheñer t̃arroʼmar eʼñe pueyemteñot̃en na, ñeñt̃ñapaʼ corretsach. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ nepuerram̃perraya ñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna coshatenen.
HEB 10:39 T̃arraña yapaʼ ama att̃eyayye ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃chaʼ puerram̃perraya Yompor ñeñt̃chaʼ chenquërrtsa. Yapaʼ añeycaʼyeña ñeñt̃eychaʼ c̈hocma yemterraya Yompor ñeñt̃eychaʼ aʼqueshp̃ataret̃terrtsa eʼñe yecamquëñohuen.
HEB 11:1 Ñehua, allempo poʼñoc̈h yeyemteña Yompor eʼñe yeñoteñ c̈hocmach apuerrey amaʼt esempo ñeñt̃ atarr yecuen t̃eʼ eʼñe yenamueñot̃. Amaʼt ama yenteñaʼ eʼñe yeyoc̈hroña yeñoteñ ñeñt̃ yecuen t̃eʼ poʼñoc̈hpaʼ apuerreychaʼ amaʼt esempo.
HEB 11:2 Yatañneshañ ahuat̃paʼ atarr yemuetyeseteʼt̃ Yompor. Ñeñt̃ att̃o yemuetyesyeteʼt̃ Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ entyesaneteʼt̃.
HEB 11:3 Ñam̃a ya eʼñe yeyemteñot̃ Yompor t̃eʼñapaʼ oʼ yeñoter allpon ñeñt̃ yentyen arr patsro ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoñot̃a yec̈hcaʼhua. Allempopaʼ amaʼt coñeʼt̃a ama es orrtetso ñeñt̃chaʼ paʼnamen yec̈hcatyes ñeñt̃ atet̃ yentyen t̃eʼ.
HEB 11:4 Ñam̃a Abel ahuat̃ att̃o yemtaneʼt̃ Yompor, ñapaʼ apan Yompor ñeñt̃ atarr coshateʼ. Paʼmoʼnasheñña Caín amaʼt apaneñ ñam̃a Yompor, ñeñt̃ñapaʼ ama coshatano Yompor. Ñeñt̃oʼmar Yomporpaʼ eʼñe cohuen agapan ñeñt̃ ap̃ Abel; att̃oña Yomporpaʼ eñotatanet eʼñe pocteʼ entapretan Abel. T̃arraña Abel amaʼt rromañpaʼ att̃o atarr yemtaneʼt̃ Yompor, ñeñt̃paʼ eʼñe t̃emeʼttsen eñotateney ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Ñeñt̃paʼ att̃emaʼt̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Abelpaʼ t̃emeʼttsen serrpareʼtateney cohuen.
HEB 11:5 Ñam̃a ahuat̃ Enoc ñeñt̃ atarr cohuen yemtayeʼt̃ Yompor, ñapaʼ eʼñe ora aner Yompor pueʼntaño eʼñe bet̃nat̃ot̃. Ñapaʼ ama c̈hoyeʼ rromo arr patsro. Eʼñe att̃a aʼchencach pamoʼtseshaʼ ama eseshaʼ enterraye t̃arroʼmar Yompor errayaʼ. Ñehua, allempo ama aʼtapateraʼ Yompor pueʼntaño ñapaʼ atarr cohuen coshataneʼt̃ Yompor allempo añe patsroʼtsen, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃.
HEB 11:6 Ñerraʼm ama yeyemteñe Yompor amach errot̃enot̃ yocshateñe amaʼt eʼñe mamesha. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ mueneneʼ oʼch yemteret ñamet Yompor añ poctetsa oʼch otet poʼñoc̈hpaʼ Yomporpaʼ eñall, ñam̃a eñoteretepaʼchña Yomporpaʼ c̈hocmach coshaterran allohuen ñeñt̃ eʼneneʼ ña.
HEB 11:7 Ñam̃a ahuat̃ Yomporpaʼ eñotatan Noé ñeñt̃chaʼ atet̃ eʼchop̃an oñ tsapat̃onet̃. Allempo atet̃ otan Noé amaʼt mameshapaʼ ama huateʼt̃e. T̃arraña Noéñapaʼ eʼñe yemtenana atet̃ och Yompor allempo. Ñañapaʼ yec̈hcatuan poʼcompuer allochñapaʼ att̃och aʼqueshp̃atan pamoʼtseshaʼ. Att̃o yec̈hcatan poʼcompuer eʼñe ñapuet̃ eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ eñotataneñña allohuen poʼpotantañec̈hno pamoʼtseshaʼ ñetpaʼ coñchatuerranetchaʼ Yompor. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pueyemteñot̃, Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ entenan Noé.
HEB 11:8 Ñam̃a ahuat̃ Abrahampaʼ allempo c̈horeʼch Yompor oʼch mueñe allap̃ar allchaʼ apuer pats, ñañapaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yompor eʼñe cohuen ameʼñya. Allempoñapaʼ saʼnman paʼnetser oʼ ahuoʼ amaʼt ñapaʼ ama eñoteñe allchaʼ ta t̃arroʼmar ama puentare all sen.
HEB 11:9 Allempo c̈hap anetso all oteñ Yompor ñeñt̃chaʼ apuer esempohuañen, allñapaʼ all yec̈hosa eʼñe pueyemteñot̃ Yompor. T̃arraña ña allpaʼ att̃a yec̈hosa atet̃ ñerraʼm ahuapña. Amaʼt ñeñt̃ patspaʼ ñeñt̃ oʼpatateña Yompor ñeñt̃chaʼ apuer, t̃arraña allempopaʼ ama apueñaʼ Yompor ñeñt̃ atet̃ oteñ. Ñeñt̃oʼmar ñapaʼ att̃a shetamtsopoʼtos all manatoset. Ñam̃a amaʼt ñeñt̃chaʼ poʼm̃reneñ perr Isaac ñam̃a Jacob ñetpaʼc̈hoʼña att̃era yec̈herret shetamtsopahuo. Ñetpaʼc̈hoʼña att̃a cohueñet esempohuañenchaʼ apuerranet Yompor ñeñt̃ patser eʼñe atet̃ otenanet ñamet.
HEB 11:10 Abraham poʼñoc̈hpaʼ aña cohuen ñeñt̃ Yompor paʼnetser ñeñt̃ eʼñe echarr ap̃aret̃ t̃arroʼmar Yompor yec̈hcateneʼ eʼñe echarr peñ.
HEB 11:11 Puet̃apor Sarapaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ cheyoreʼterr amaʼt ñapaʼ oʼ atarr poʼnmeʼten. Amaʼt oʼ meten allempo att̃o cheyoreʼten coyaneshaʼ eʼñe pueyemteñot̃a Yomporpaʼ ña ahuamencat̃ peʼ att̃och cheyoreʼt. T̃arroʼmar ñapaʼ atarr ayemuetpoʼ entenan Yompor atet̃ oteñ.
HEB 11:12 Att̃oña eʼñe Abrahamot̃a atarr mererra shonteʼ acheñeneshaʼ nanac amaʼt ñapaʼ oʼ atarr nanac poʼnmeʼten allempo. Allpon acheñeneshaʼ ña eʼñe poʼm̃reneñ p̃ohuenahuet ñeñt̃ allpon shonteʼ nanac atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ora allohuen rantoc̈hno ñeñt̃ entoʼtsaʼyen ñam̃a atet̃ yenteññañ saʼp poʼmñer ñeñt̃ ama eʼñotuapahuoyaye.
HEB 11:13 Ñeñt̃et allponet atarr yemuetnomuet Yompor amaʼt allempo Yomporpaʼ ama apuenanetaʼ ñeñt̃ patser ñeñt̃ oʼpatataneteʼt̃. T̃arraña amaʼt ama aparet̃terretaʼ ñeñt̃ patser ñeñt̃ oʼpatataneteʼt̃ Yompor, ñetñapaʼ pueyemuetneñot̃et Yompor eñoteñet ñetpaʼ aparet̃terretchaʼ ñeñt̃chaʼ poʼñoc̈h paʼnetser perret. Ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet. T̃arroʼmarña ñetpaʼ eñoteñet añ patser poʼñoc̈h ama paʼnetsreyeʼ peñeto. Ñetpaʼ ahuapñanesheta entenet arr patsro.
HEB 11:14 Ñehua, yeñoteñ acheñ ñeñt̃ atet̃ entetsa ñerraʼm ahuapñanesheta ñetpaʼ añña eʼnenet ñeñt̃chaʼ eʼñe paʼnetser perret poʼñoc̈h.
HEB 11:15 Ñam̃a ama añeyeʼ paʼnetser peneto allot̃ onet t̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a eʼnenetañpaʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch alla puerrerretañ allot̃ onet t̃arraña ñetpaʼ ama ñeñt̃eyeʼña eʼnameʼteneto.
HEB 11:16 Ñetpaʼ añña eʼneteʼt̃ ñeñt̃chaʼ eʼñe paʼnetser perret poʼñoc̈h ñeñt̃ atarr nanac cohuen, ñeñt̃paʼ añepaʼt Yompor paʼnetser ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entenanet ama penquënaneto att̃o Poʼyomporer peñet. Ñañapaʼ oʼpatatenanet ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h paʼnetser perret all pueʼntaño.
HEB 11:17 Ñam̃a allempo Yomporpaʼ atarr topatan Abraham; ñeñt̃paʼ atet̃ otan Abraham: “T̃eʼpaʼ oʼch pemtser pechemer Isaac eʼñe atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ muetsenet nocop.” Eʼñe pueyemteñot̃ Yompor Abrahamñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch oʼch poman puechemer Isaac oʼch muetse Yomporecop. Ñehua, Yomporpaʼ atet̃ oʼ otuan Abraham ahuat̃ot̃eñ:
HEB 11:18 “Eʼñe pechemereshot̃ Isaacpaʼ mererrach shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe pem̃reneñ peperr.” T̃arraña amaʼt atet̃ oteñeñ Yompor, ñañapaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñch ahuoʼch muetsan poʼpat̃rror allempo atet̃ otererr Yompor.
HEB 11:19 T̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ oten, Yomporpaʼ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñach tantatuerreʼ amaʼt ñeñt̃chaʼ rromats. Ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Yomporpaʼ oʼ alla tantaterrñañ puechemer rromot̃, oʼ alla agapuer pompor poʼpocheño.
HEB 11:20 Isaacpaʼc̈hoʼña allempo poʼn eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ enaman puechemereshacop Yompor paʼnateña añecop Jacob ñam̃a Esaú; ñeñt̃chaʼ atet̃ bensareʼtam̃perranet tsapat̃onet̃.
HEB 11:21 Jacobpaʼc̈hoʼña allempo rromamoch eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ enamatnoman Yompor paʼnateña pueʼñaret̃olleshacop ñeñt̃ puechemer José puechemeret̃olleshaʼ puepoʼnmeñot̃paʼ poʼcarra quellpuena allña maʼyochenanaña Yompor.
HEB 11:22 Josépaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃ Yompor allempoch rroma allap̃ar all anetso Egipto, ñapaʼ atet̃ otnoman pamoʼtseshaʼ: “Poʼñoc̈hpaʼ c̈hocmach c̈hap allempoch allohuenes israelenaʼtarneshas sec̈haʼnerrchaʼ arrot̃ Egiptot̃, oʼch sahuanerra alloʼtsen pats ñeñt̃ oʼpatatyeʼt̃ ahuat̃ot̃eñ Yompor ñeñt̃chaʼ apuerrey. Ñam̃a ñerraʼm esempoch ahuerres arrot̃paʼ sanerrnanchaʼ nenpaʼts.”
HEB 11:23 Ñam̃a allempo eñalleta Moisés, pamoʼmteʼñapaʼ eʼñe cohuenat̃oll entan emat̃oll. Ñetpaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ oʼ eʼpochet. Ama mechaʼteññañeto am̃chaʼtaret̃ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ nen att̃och c̈hocma muetsanachet allohuen asheñorrot̃olleshaʼ ñeñt̃ eñalletyetsa. Eʼñe maʼpm̃a arrorr alla eʼpoteñet.
HEB 11:24 T̃arraña Moisés allempo oʼ poʼn ñapaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃a Yomporpaʼ ama mueno oʼch oteñet ñoʼ pueʼñar penña am̃chaʼtaret̃, t̃arroʼmar ñapaʼ att̃a ñañreteña am̃chaʼtaret̃ poʼseñ ñeñt̃ egiptoʼmarneshaʼ.
HEB 11:25 Ñapaʼ añña eʼñe pocteʼ ent oʼch mueroc̈htapretana israelneshaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼtseshaʼ pen ñeñt̃ara ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen Yompor. Ama pocteyeʼ entano oʼch coshapretana egiptoʼmarneshaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor t̃arroʼmar ñapaʼ eñoteñ ñeñt̃paʼ eʼñe mamecpa atet̃ coshenet.
HEB 11:26 Ñapaʼ att̃a ahuantenan att̃o atarr sasareʼteñet israelneshaʼ. T̃arroʼmar ñapaʼ añ pocteʼ enten oʼch mueroc̈hta Cristocop. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr cohuen enten, ello metanaʼtuenan ñeñt̃ atet̃ sherben allohuen ñeñt̃ esocmañen ñeñt̃ atarr morrentena egiptoʼmarneshaʼ. T̃arroʼmar ñapaʼ aña cohuen ñeñt̃chaʼ apuer Yompor ñeñt̃chaʼña atarr coshaterreʼ.
HEB 11:27 Ñeñt̃oʼmarña Moisés eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ atet̃ otan allohuen israelenaʼtar ñeñt̃ Egiptoʼtsaʼyen: “T̃eʼpaʼ oʼch semtsa carrnerot̃oll t̃arroʼmar Yompor otets. Ñeñt̃ña poʼrraspaʼ oʼch seshellcataʼtyes allot̃ sebeʼt̃en soʼponro, allochñapaʼ ñerraʼm esempoch huapa mellañot̃eñ ñeñt̃ amñaret̃ ñeñt̃chaʼ muetsanatuenayaʼ allohuen egiptoʼmarneshaʼ poʼmot̃erneshaʼ att̃ochña sa ñeñt̃es israelenaʼtarneshaspaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach muetsenso.” Ñam̃a Moisés eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ saʼnerran anets Egipto, ama mechaʼtnomano ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all Egipto ñeñt̃ atarr atsrreʼmñat̃. Moiséspaʼ att̃a ahuantaʼhuanman allohuen ñeñt̃ atarr echarr entyen t̃arroʼmar ñapaʼ añ eʼñe yemtena Yompor ñeñt̃ amaʼt ama entpahuoyaye.
HEB 11:29 Ñam̃a allempo onac̈herr allohuen israelenaʼtarneshaʼ Egiptot̃ allempo c̈hac̈haʼtet atarr saʼpo ñeñt̃ otenet Saʼp Tsasasen, israelenaʼtarneshaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ eʼñe att̃a ahuanmoset all chopeʼchnomuet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe porrareʼ patso chopeʼchenet. Egiptoʼmarneshaʼña ñeñt̃ cot̃ahuetañpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña ahuanmosetañ ñamet all saʼpo, t̃arraña ñetñapaʼ eʼñe allohuenet ñoʼshrraʼtuosetña all oño.
HEB 11:30 Ñam̃a allempo c̈hac̈haʼtet all anetso Jericó ñeñt̃ña alloʼmarneshaʼpaʼ ama mueneñeto oʼch abeʼt̃osam̃p̃saret̃tet. T̃arraña israelenaʼtarneshaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ canc̈herrmatoset; oʼ canc̈hrroch puetesam̃p̃sameʼtoset ñeñt̃ anetser Jericó ñeñt̃ atet̃ otanet Yompor. Allempoña eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ ñeñt̃ña conc̈het allo aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ ñeñt̃ anetser all puetesmeʼtet canc̈hrroch eʼñepaʼtchaʼ ñot̃a mataʼnom.
HEB 11:31 Ñam̃a Rahab amaʼt ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃tatseʼt̃ ahuat̃paʼ att̃o atarr yemterrana ñam̃a Yompor, ñeñt̃ coyanesharpaʼ ama rromo allempo aʼcllataret̃ta allohuen pamoʼtseshaʼ ñeñt̃ara jericoʼmarneshaʼ ñeñt̃ atarr at̃pareʼtyesayeʼt̃ Yompor all anetso. T̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe cohuen agapan paʼpacllo allponsheña israelenaʼtar ñeñt̃ ñanom amñaret̃tatsa all anetso ñeñt̃chaʼ eñotenayaʼ errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ anetser ñam̃a ñeñt̃ yec̈hetsa all, ñatoʼ ahuamencat̃arerett̃eʼ ñatoʼpaʼ amat̃eʼ.
HEB 11:32 Poʼpotantañec̈hnopaʼ shontemeñ ñeñt̃chaʼ alla neyerpaterrsañerr ñeñt̃ atarr yemtayeʼt̃ Yompor ahuat̃. T̃arraña ama eñalle allponmat yet̃ att̃och alla neyerpatuerrsa allohuen ñeñt̃ atarr yemtayeʼt̃ Yompor, atet̃ ñerraʼm Gedeón, ñam̃a Barac, ñam̃a Sansón, ñam̃a Jefté, ñam̃a David, ñam̃a Samuel ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
HEB 11:33 T̃arraña allohuenet eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ paʼnamen etsotayenet ñeñt̃ atet̃ muenatenanet Yompor. Puesheñaʼttsetpaʼ eʼñe aʼmchechueñet poʼpotantañ am̃chaʼtaret̃neshac̈hno ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet. Poʼpotantaññapaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yompor eʼñe cohuen am̃chaʼtaret̃tenet. Eʼñe pueyemteñot̃et Yompor ñapaʼ alla yenpuerranet ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃. Amaʼt poʼpsheñeñpaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yompor ama muenatano maʼyarr oʼch errot̃ peʼ.
HEB 11:34 Ñam̃a amaʼt tsoʼña amaʼt atarr huomenc huorten ama muenache oʼch atserrpeʼ. Poʼpsheñeñpaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yompor ñapaʼ aʼqueshp̃ach att̃och ama muetseto espado. Poʼpotantañpaʼ amaʼt ama eñalleto poʼhuamenc, eʼñe pueyemteñot̃et Yompor atarr ahuamencat̃ p̃anet. Ñeñt̃ña huomencñatserpaʼ alloña quellarenet. Att̃o eʼñe aʼmchechuet ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet.
HEB 11:35 Amaʼt poʼpotantañ coyaneshac̈hno ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃et Yompor, oʼ alla atantataret̃terret pamoʼts ñeñt̃ rromuets. Poʼpotantañ amaʼt atarr atserrp̃atseʼtaret̃tenet, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃et Yompor ama mueneñeto oʼch quec̈hpuet Yompor att̃och aʼrroyaret̃etyerret. Eʼñe pocteʼ enteñet oʼch rromuet pueyemteñot̃et Yompor t̃arroʼmar ñetpaʼ eñoteñet allach tanterret ello ñeñt̃ atarr nanac cohuentetsa.
HEB 11:36 Poʼpotantañec̈hno ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃et Yompor ahuantaʼyenet paʼnamen att̃o atarr atserrp̃atseʼtaret̃etyeseteʼt̃ — att̃oña atarr acheʼtatsetaret̃teteʼt̃, all ashtaret̃teteʼt̃, ehuancanataret̃teteʼt̃, ayottam̃p̃saret̃etyeseteʼt̃.
HEB 11:37 Poʼpotantañ amtsanataret̃teteʼt̃ att̃o arrollapecharet̃teteʼt̃. Poʼpotantañpaʼ ashesharet̃etyeseteʼt̃ eʼñe puerroc̈hreto att̃o amtsanataret̃etyeseteʼt̃, atarr huomenc huapaneteʼt̃ topateñets. Poʼpotantañ espado amtsanataret̃etyeseteʼt̃. Poʼpotantañ att̃a chopeñeʼchyeseteʼt̃, aña chorraʼyeseteʼt̃ carrnerorrom, ñam̃a cabrarrom. Atarr huocchañetyeseteʼt̃ att̃aña atarr amueroc̈htataret̃teteʼt̃ att̃o atserrp̃aʼyesaret̃teteʼt̃.
HEB 11:38 Att̃a chopeñeʼchyeseteʼt̃ amayoʼmar, aspent̃oʼmar. Eshoʼtyeseteʼt̃ arrorot̃oʼmar, mapuetponoʼmar añe patsro. Allohuenet ñet ñeñt̃ att̃o atarr amueroc̈htataret̃teteʼt̃, Yomporñapaʼ atarr cohuen entaneteʼt̃. Ello metanaʼtueñet ora allohuen acheñeneshaʼ arr patsro.
HEB 11:39 Allohuenet ñeñt̃et atarr yemteteʼt̃ Yompor ahuat̃, Yomporñapaʼ eʼñe cohuen entaneteʼt̃, t̃arraña ñetpaʼ amaña enterretoña ora allpon ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃ Yompor ahuat̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ apuerranet.
HEB 11:40 T̃arroʼmar Yomporpaʼ amaʼt ahuat̃ot̃eñ añ cot̃apeʼchen ñeñt̃ ello nanac cohuen enten ña. Ñeñt̃paʼ yocpaʼna allohuenacpay. Ñapaʼ añ muenen allohueney parro oʼch etsotaterrnay ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen yaʼcohuentaterreʼ allohueney.
HEB 12:1 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ shonteʼ acheñ ñeñt̃ orrtatyesayeʼt̃ ahuat̃ot̃eñ; eʼñe pueyemteñot̃et Yompor eʼñe etsotayeseteʼt̃ Yomporecop ñeñt̃ atarr echarr. Ñam̃a ñet t̃eʼpaʼ oʼch netmaʼntatanet ñerraʼmrrat̃eʼ allohuenetpaʼ oʼ cohuapreterryet yam̃a oʼch entyesyet errot̃enchaʼ yetsota yam̃a ñeñt̃ atet̃ muenateney Yompor. Ñeñt̃oʼmarña yocoppaʼ añ poctetsa oʼch eʼñe yesuanom amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ yepatareʼteneʼ amaʼt ñam̃a yoʼchñar ñeñt̃ atarr yetpatyeneʼ. Ñam̃a eʼñepaʼch yaʼhuantaʼhuanom allohuen ñeñt̃ echarr yentyen. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen yetsoteññañ ñeñt̃ atet̃ muenateney Yompor. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ matetsa ñetpaʼ c̈hocmach c̈hapuet allohua onañcharet̃tenet ñocpuet.
HEB 12:2 Añchaʼña c̈hocmuepaʼchña eʼñe yeyemuetneña Jesús ñeñt̃ orrtaterreʼ att̃och yeyemtera ñam̃a ñeñt̃chaʼ yetsotaterreʼ ñeñt̃ att̃o atarr yeyemuetneña. T̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃ oʼch ahuantaʼhuan allohuen ñeñt̃ echarr enteʼt̃ amaʼt att̃o rroma corsocho. Amaʼt ñeñt̃ atarr apencoc̈hen entyenet, ñapaʼ eʼñe poctacma ahuantaʼhuanem̃. T̃arroʼmar eʼñe pueyemteñot̃a Pompor ñapaʼ eñoteñ ñach apapuerreʼ ñeñt̃chaʼña atarr coshatuerreʼ. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ alla anorruerr Pompor poʼcohuenrot̃ all anen poʼconaño allña partsotuerr ñam̃a.
HEB 12:3 Ñehua, t̃eʼ sapaʼ oʼch alla seyerpuera Jesús att̃o ñapaʼ atarr mueroc̈htater ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñeñt̃ atarr eʼmoñeʼtayeʼt̃. T̃arraña ñapaʼ allohuen mueroc̈hteñetspaʼ eʼñe ahuantaʼhuanem̃. Allochñapaʼ sapaʼc̈hoʼña amach c̈ha semuenmeʼchatsche ñeñt̃chaʼ atarr echarr sehuapoya, att̃ochña amach c̈ha llecatenso.
HEB 12:4 T̃arraña saña amaʼt atarr sat̃pareʼtyeñeñ att̃o atarr topataseʼt̃ soʼchñar amaña c̈hoyeʼ muetsenseto ñeñt̃ atet̃ ap̃aret̃ta Jesús, ashataret̃ta poʼrras ochñartsocop.
HEB 12:5 Ñam̃a sapaʼ oʼt̃eʼ c̈ha sepuesua ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Yompor poʼñoño allohueney ñeñt̃ey puechemer pen. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney poʼñoñ: Nechemere, ñerraʼm esempo cot̃apeʼchaterres cohuen Yompor amachña att̃a sentatsche ñerraʼm ama esoyeʼ sherbeno. Ñam̃a ñerraʼm esempo coñchatas mameʼ att̃och oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen amachña ñeñt̃ot̃a c̈ha mueneʼ sequec̈hpatstere.
HEB 12:6 T̃arroʼmar allohueney ñeñt̃ey morrentena Yompor ñeñt̃eychaʼña cot̃apeʼchaterr cohuen. Ñam̃a allohueney ñeñt̃ey puechemereshaʼ pen ñeñt̃eychaʼña coñchatyes mameshaʼtets att̃och oʼch alla yoct̃apeʼcherr cohuen ñocop.
HEB 12:7 Eʼñepaʼchña yaʼhuantaʼhuanom att̃o coñchateney mameʼ t̃arroʼmar ñapaʼ añ muenen oʼch eʼñe puechemer perrey poctacma. Ñehua, yeñoteñ eʼñe pocteʼ att̃o ñeñt̃ achemereshat̃ errot̃enopaʼ oʼch coñchachet puechemer mameʼ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen ameʼñenanet puechemer.
HEB 12:8 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ ama coñchatenaye mameʼ puechemer att̃och eʼñe cohuen ameʼñachet ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h ama puechemereyeʼ peñe; ñeñt̃paʼ c̈ha ottena ñerraʼm ellapnaneshaʼ. Ñeñt̃oʼmar sapaʼc̈hoʼña ñerraʼm ama coñchatenso Yompor mameʼ att̃och sameʼñya eʼñe cohuen poʼñoc̈h amacaʼye puechemereyeʼ penso.
HEB 12:9 Elloña yeñoteñ allempo cheshenyaʼ ñeñt̃ yompor yepen arr patsro att̃o eʼñe cohuen cot̃apeʼchatyesyeʼt̃, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ yeñcheʼt̃ t̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃paʼ eʼñe cohuen yocop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼc̈hoʼña eʼñepaʼchña cohuen yenteñ att̃o Yomporpaʼ oʼ cot̃apeʼchaterrey cohuen ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen yecamquëñ att̃oña yapaʼ corretsayach.
HEB 12:10 Ñehua, ñeñt̃ yamoʼmteʼ yepen arr patsro ñetpaʼ eʼñe allponmata cot̃apeʼchatyesyeteʼt̃ allempo yapaʼ cheshenyaʼ. Ñetpaʼ c̈hocma coñchatyesyeteʼt̃ allpon pocteʼ entyeseteʼt̃ ñet. Ñam̃a Yompor att̃o allpon coñchatyeney mameshaʼtets ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe cohuenacma yocop allochñapaʼ yapaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ es yorrtatyen eʼñe atet̃ ñerraʼm ñapaʼ eʼñe cohuenareʼ es orrtatyen.
HEB 12:11 Ñam̃a yapaʼ yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ yecoñchateneʼ ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ yenteñe eʼñe allempo coñchatenyet, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ c̈hocmach llecatenyet. T̃arraña puecoñchateñot̃etaypaʼ oʼch yeñoterr ñeñt̃ atarr cohuen enten Yompor. Allochñapaʼ att̃ochña eʼñech yocsheñeshaʼ yeyc̈hena cohuen muechet̃.
HEB 12:12 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch alla setanterra oʼch alla saʼhuamencat̃terra Yomporecop. Atet̃chaʼ netmaʼntatasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ alla ahuamencat̃ seperr sot ñeñt̃ c̈ha yoncotaʼten ñam̃a att̃o seyonllocmeʼchenpaʼ oʼch alla ahuamencat̃ seperr selloquëm̃.
HEB 12:13 Eʼñepaʼch cohuen es sorrtatyen allochñapaʼ ñerraʼm eseshaʼ ama eʼñeyeʼ huomencayeʼ penaye pueyoc̈her Yomporecop, sañapaʼ amach aña sorrtateno ñeñt̃chaʼ aʼpuerrataterrahuet. Añchaʼña sorrtateññañ ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen yenpueneʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntatasa ñerraʼmrrat̃eʼ sapaʼ añ seʼnen t̃oñ ñeñt̃ atarr cohuen pac̈harr sets muepñarero allchaʼ eʼñe cohuen sechopeʼchen. Allochñapaʼ ñerraʼm eseshas checaʼrepuets amach c̈ha sepot̃oʼtatseʼtnomo amach c̈ha saʼtserrp̃aʼnmo att̃ochña eʼñe cohuen sechopeʼchnom eʼñe huomenc.
HEB 12:14 Añepaʼchña semaʼyoc̈hrena att̃och eʼñe cohuen samoʼtstannena, eʼñech muechet̃ seyc̈hena epas allohuen samoʼtseshac̈hno. Ñam̃a añchaʼña soct̃apeʼchyen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ enten Parets. T̃arroʼmar ñerraʼm añ ama yoct̃apeʼcheno ñeñt̃ cohuenareʼ enten Paretspaʼ amach errot̃enot̃ yentereña Yompor.
HEB 12:15 Ñam̃a señotannaʼtnomuepaʼch, ñatoʼ eseshaspaʼ ama añeyeʼ eʼneno Yompor ñeñt̃chaʼ yenpueʼ. Ñam̃a señotannaʼtepaʼch ñatoʼtña amaʼt eʼñe mameshapaʼ sorrtatenaʼña att̃och seʼmoñeʼtannaʼta. Ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ acop̃ot̃eñpaʼ oʼch eʼñe epaʼhuapaʼ c̈hach orrtatan atsrreʼmoc̈hen. Att̃oña ñerraʼm shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ c̈hach aʼsosyatuanet; ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ enteñe Parets. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha ñerraʼmrrat̃eʼ narmets ñeñt̃ atarr pesherr yeʼmuen.
HEB 12:16 Ñam̃a señotannaʼtnomuepaʼch ñatoʼtña eseshaʼ chetenayaʼña ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye. Amapaʼ ñatoʼtña att̃a es sepc̈ham̃penaʼña ñam̃a ñeñt̃ atarr sherbets Partsocop, ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ Esaú. Ñapaʼ eʼñe paʼchporrñot̃a pomhuan ñeñt̃ anaret̃ ñocop Partseshot̃. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ oʼpatacha pompor ñeñt̃ metanaʼtueneʼ ñeñt̃chaʼ allpon apaʼnman poʼpoñ puechemereshaʼ t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼmot̃er pen pompor. T̃arraña Esaúpaʼ ama esoyeʼ enteñe ñeñt̃ anaret̃ ñocop Partseshot̃ ñeñt̃oʼmar eʼñe pomhuan ñeñt̃ oʼpatacha pompor amaʼt eʼñe parrocha rrachet.
HEB 12:17 T̃arraña eʼñe allponmatapaʼ yeñoteñ oʼ alla muenerran ñeñt̃ anaret̃ ñocop Partseshot̃, t̃arraña allempopaʼ amach errot̃enot̃ alla apuereterro. Amaʼt pueyaʼchpeñeshaʼ enamuerreñ allempopaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ aʼpoʼpoñeterretoña ñeñt̃ atet̃ oʼ p̃ohuet ñenmat̃.
HEB 12:18 Ñehua, yeñoteñ ahuat̃ allempo Yomporpaʼ eñotatan israelenaʼtarneshaʼ att̃och aʼpoctatanetañ Parets all aspent̃o Sinaíp̃no, ñeñt̃paʼ atarr yoroc̈hen. Allña aspent̃o ñerraʼm eseshaʼ c̈hapats amaʼt paʼrrp̃apaʼ allorocmach errot̃toset all. Ñeñt̃ña aspent̃erpaʼ all huorten tsoʼ ñam̃a ama machecmeto, am̃chaʼnoc̈htena, huomenquëshaten.
HEB 12:19 All eʼmorrtena ñam̃a poctor atarr yoroc̈hen. Att̃o eñoranaʼtanet Paretspaʼ atarr am̃chaʼnoc̈hen enteñet. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ att̃o eñorena Parets, ñetñapaʼ atet̃ otyenet. “Ñeñt̃epaʼt̃a amach alloʼna eñoranaʼtnenye Parets.”
HEB 12:20 Ama eshcayeʼ ahuantenayeʼ enteñeto ñeñt̃ atet̃ otaret̃tenet: “Ñerraʼm eseshaʼ c̈hapats ñeñt̃ aspent̃ero amaʼt paʼrrp̃apaʼ amtsaret̃tetepaʼ — arrolleʼtaret̃tetepaʼch amapaʼ enapecharet̃tetepaʼ panmeto. Amaʼt ñam̃a eyarra muetsetepaʼ.”
HEB 12:21 Amaʼt Moiséspaʼc̈hoʼña atarr yoroc̈hen enteñ, amaʼt ñapaʼ atet̃ otanet: “Amaʼt napaʼ nem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ c̈ha neyonshemaʼten.”
HEB 12:22 T̃arraña sapaʼ ama sentare aspenet̃ all am̃chaʼnoc̈htena Parets. Sapaʼ aña senterr ñeñt̃ Siónapen ñeñt̃ tomaʼntenaya all yec̈hena Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. Ñam̃a aña senterr Jerusaléñ ñeñt̃ tomaʼntenaya Yompor paʼnetser ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Allñapaʼ shonteʼ coshameʼtam̃peña mellañot̃eñneshaʼ shonteʼ nanac. Ñeñt̃ allpon alloʼtsaʼyenpaʼ ama eʼñotuapahuoyaye.
HEB 12:23 Ñam̃a sapaʼ aña senterr allohuen ñeñt̃ puechemereshaʼ oʼ perr Parets ñeñt̃ apc̈hetsa pameʼñeñot̃et ña. Ñetña allohuenetpaʼ ñeñt̃et aquellcaret̃et paʼsoʼchñec̈hno Yompor pueʼntaño. Ñam̃a sa t̃eʼpaʼ oʼ senter Yompor ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ allohueney erraʼtsenchaʼ cohuen entyesuerr ñam̃a erraʼtsenchaʼ ama cohuenayeʼ entyesuerro. Ñam̃a alloʼtsaʼyen allohuen acheñeneshaʼ puecamquëñec̈hno ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor; ñeñt̃ñapaʼ oʼ eʼñe etsotatuanet all pueʼntaño.
HEB 12:24 Ñam̃a t̃eʼ oʼ senter ñam̃a Jesús ñeñt̃ eñosets yocop Yomporesho att̃och eʼñe cohuen aʼpoctatonay etserra. Ñam̃a oʼ señoterrñañ poʼrras ñeñt̃ ashataret̃tatsa alloña oʼ ap̃retnaret̃terraña yoʼchñar. Ñeñt̃paʼ elloña eʼñe cohuen yenpuerrey. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼm Abel poʼrras ñeñt̃ ashataret̃tatsa ahuat̃.
HEB 12:25 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, seʼm̃ñoterepaʼch Yompor ñeñt̃ seʼñoranaʼtenaya t̃eʼ. T̃arroʼmar ahuat̃ israelenaʼtarneshaʼ ñeñt̃ ama eʼm̃ñotayeʼt̃e Yompor allempo eñoranaʼtaneteʼt̃ arr patsro, ñetñapaʼ ama eseshayeʼ queshp̃atso. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñerraʼm yapaʼ amach yeʼm̃ñotere yam̃a Yompor ñeñt̃ yeʼñoranaʼtenaya t̃eʼ pueʼntañot̃, elloña yapaʼc̈hoʼña amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach eseshay queshperrtso.
HEB 12:26 Ahuat̃ allempo eñoranaʼtanet aspent̃ot̃, poʼñoññapaʼ c̈ha pelleʼllchatenan pats. Ñam̃a t̃eʼpaʼ elloña oʼ alla atet̃ oterrerr Yompor ñeñt̃chaʼ atet̃ perrerr, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Elloña esempohuañen poʼpocheñopaʼ oʼch alla nepelleʼllchaterrerr pats, t̃arraña amach ñapt̃ayaya pats nepelleʼllchaterro, entaʼnachña nepelleʼllchaterr.”
HEB 12:27 Ñeñt̃ña poʼñoñer all oten “poʼpocheño” ñeñt̃ña yeñotateneʼ esempohuañenpaʼ ahuaporeʼtaret̃terrach allohuen ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ apelleʼllchatpoʼ. Allempopaʼ añach aʼpuerrtsa ñeñt̃ ama apelleʼllchatpahuoyaye.
HEB 12:28 Ñam̃a att̃o am̃chaʼtaret̃tena Yompor, ñeñt̃paʼ ama apelleʼllchatpahuoyaye. Ñeñt̃oʼmarña yeparasyosoʼchepaʼch Yompor t̃arroʼmar ñeñt̃ oʼpatatenyapaʼ ama ahuaporeʼtpahuoyaye. Eʼñe yem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ eʼñepaʼchña cohuen yesherbeñ Yompor ñeñt̃chaʼ eʼñe coshateneʼ ña.
HEB 12:29 T̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃ Yeyomporer yepen ñapaʼ atarr Parets eʼñe atet̃ ñerraʼm tsoʼ ñeñt̃ eʼnueneʼ amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ ama errot̃ apen yenteno.
HEB 13:1 Att̃erepaʼch c̈hocma semorrentannena allohuenes atet̃ ñerraʼm eʼñe semoʼnasheñ sep̃annaʼtuena.
HEB 13:2 Ñam̃a amach sepsatsto att̃och eʼñe cohuen sagap̃ allohuen amaʼt esesha ñeñt̃ huapyetsa sepacllo. T̃arroʼmar ama señotannaʼtueno; ñatoʼrraña añ saguën ñeñt̃ mueñen Yompor atet̃ pena poʼpotantañ ñetpaʼ añepaʼt agapuet mellañot̃eñ.
HEB 13:3 Ñam̃a c̈hocmuepaʼchña seyerepya ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃etyetsa. Eʼñech cohuen sellcapretenanet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ sapaʼc̈hoʼña ayottam̃p̃saret̃es eʼñe parro. Ñam̃a ñeñt̃ amueroc̈htataret̃etyetsa eʼñepaʼch cohuen sellcapretenanet ñamet t̃arroʼmar sapaʼc̈hoʼña señoteñ att̃ecma errot̃enopaʼ c̈hocmach semueroc̈htena sam̃a eʼñe sechtso.
HEB 13:4 Ñam̃a oʼch notas poʼpoñ: Allohuenes ñerraʼm esempo sesnaʼtena oʼ eʼñe seyorannaʼta epas set̃apor eʼñepaʼch cohuen sentña ñeñt̃ att̃o seyorannena. Amaʼt parrochapaʼ amuepaʼchña seʼnam̃p̃sannaʼtatsto. Yacmapaʼ amach chetatstano coyaneshaʼ ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye amaʼt eʼñe parrocha. Coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña amach agapatstanoña ñam̃a ñeñt̃ ama puerrollareyaye amaʼt eʼñe parrocha. T̃arroʼmar Yomporpaʼ c̈hocmach tsaʼtaterrana ñeñt̃ cheteneʼ ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye amaʼt ñam̃a ñeñt̃ aguëneʼ ñeñt̃ ama puerrollareyaye.
HEB 13:5 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Amuepaʼchña aña atarr seyeʼchapretatsetyesatsto quelle. Eʼñepaʼchña aña socshena ñeñt̃ eʼñe allpona sechyen. T̃arroʼmar Yomporpaʼ atet̃ oteney: “Napaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach nequec̈hpuerrso, amach naʼypoʼñerrso amaʼt ahuat̃a.”
HEB 13:6 Ñeñt̃oʼmarña yeyemteñot̃ Yompor eʼñech yocsheñeshot̃ c̈hocmuepaʼch atet̃ yoten: Yomporpaʼ ñeñt̃ña yeyenpueneʼ ñeñt̃oʼmarña amach es yem̃chaʼtatsto. Amaʼt errot̃uanen mueneʼ peney poʼpotantañ Yomporpaʼ ñach yecuam̃peneʼ.
HEB 13:7 Ñam̃a seyerpueñot̃ c̈hocmuepaʼch cohuen senteñ ñeñt̃ aʼpot̃eneʼ Yompor poʼñoñ socop, ñeñt̃chaʼ señotatnomueʼ cohuen. Ñam̃a oʼch soct̃apeʼch ñeñt̃ atarr cohuenareʼ orrtatyesnomuet sesho, att̃o ñetpaʼ eʼñe cohuen yemteñet Yompor, sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sep̃a sam̃a yemtenaya Yompor eʼñe cohuen.
HEB 13:8 Jesucristo ñapaʼ att̃erach yeyemteña amaʼt ahuat̃ot̃eñ, amaʼt t̃emeʼttsen, amaʼt ñam̃a errponañohuen ñeñt̃ach att̃era ayemuetpotena.
HEB 13:9 Ñeñt̃oʼmarña amach seyemtatstoña ñeñt̃ poʼpoñec̈hno yec̈hateñets ñeñt̃ ama att̃eyeʼ ayc̈hataret̃eso ahuañmoʼchot̃eñ. T̃arroʼmar añña poctetsa oʼch huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her eʼñe Yompor puemorrenteñot̃ey att̃o atarr yenpueney eʼñe att̃a. Ama añot̃eyeʼ huomenc yepenoña yeyoc̈her att̃o es yerraʼyen amapaʼ att̃o es yet̃oreʼtyena. T̃arroʼmar ñeñt̃ cot̃eneʼ añ yec̈hateñets rreñtsocpaʼna, ñeñt̃ yec̈hateñtsorpaʼ ama yenpuenaneto att̃och huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈her Yomporecop.
HEB 13:10 Ñehua, yeñoteñ ñeñt̃ corneshatets judioneshacop ñerraʼm esempo muetsenet eyarra all altaro ñeñt̃ poʼchñarecpuet, ñeñt̃ña eyarra poʼrraspaʼ ñeñt̃paʼ oʼch anem̃ corneshaʼ eʼñe allohuanen Parets poʼponro ñeñt̃ ochñartsocpatets. T̃arraña ñeñt̃ña eyarra poʼchetspaʼ amach eseshaʼ rrenaye. Ñeñt̃ña poʼchetspaʼ oʼch anmet aʼyo all ama acheñempañoyaye, allchaʼ chamoset. T̃arraña t̃eʼña yocop ñeñt̃ amtsaret̃terrtsa yoʼchñarecop ñeñt̃paʼ Cristo. Yapaʼ ñeñt̃ poʼñoñ pocrram̃ pen yecamquëñ allohueney ñeñt̃ey yemtenaya ña. T̃arraña ñeñt̃ att̃era corneshatets judioneshaʼ poct̃ap̃ñacop all poʼprahuo peñet, ñetpaʼ amach errot̃enot̃ pocrram̃ petoña Cristo.
HEB 13:12 Ñam̃a att̃o anenan judioneshaʼ eyarra poʼchets aʼyo all ama acheñempañoyaye, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena att̃o Cristopaʼc̈hoʼña anmet aʼyo all ama acheñempañoyaye allchaʼ eʼñe puemueroc̈htateñot̃etpaʼ oʼch rroma. Att̃oña eʼñe ña poʼrraso aʼcohuentaterrey Partsocop.
HEB 13:13 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ eʼñepaʼchña yesuanom ñeñt̃ ahuat̃ yoct̃ap̃ña ñeñt̃ara ñeñt̃ yaʼnetser yepenpaʼ oʼch ahuey aʼyo alloʼtsen Jesús. Allchaʼña yemueroc̈htapretosya yam̃a all atarr otnareʼtyeñet.
HEB 13:14 T̃arroʼmar añe patserpaʼ ama añeyaye ñeñt̃ poʼñoc̈h yaʼnetser yepen t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ. Yapaʼ añña yeʼnen ñeñt̃chaʼ yaʼnetser yeperr ñeñt̃chaʼ yenterr Yompor pueʼntaño ñeñt̃ ama ahuañaño amaʼt eʼñe errponaña.
HEB 13:15 Eʼñe yeyemteñot̃ Jesucristo c̈hocmuepaʼchña yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor. Att̃o c̈hocma yaʼyeʼchoc̈htateññañ ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃chaʼ yapueñ Yompor atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ oʼch muetset eyarra ñocop. Eʼñepaʼchña ya yenamot̃ yaʼyeʼchoc̈htateññañ paʼsoʼcheñ att̃ochña eʼñech yocshateñ.
HEB 13:16 Ñam̃a c̈hocmuepaʼchña eʼñe cohuen seyenpannena ñam̃a eʼñech cohuen saʼmuerañtena. T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ ñeñt̃ña att̃o es yapueñ Yompor ñeñt̃chaʼ atarr coshateneʼ ña.
HEB 13:17 Ñam̃a ñeñt̃ saʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ sep̃aʼyenpaʼ c̈hocmuepaʼchña sameʼñenanet, t̃arroʼmar ñetpaʼ añecop anaret̃tenet ñetchaʼ cohuam̃penet secamquëñ Yomporecop. Ñam̃a Yomporpaʼ eñotatuerranetchaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyenet, ñatoʼ eʼñet̃eʼ cohuen cohuam̃penset ñatoʼpaʼ amat̃eʼ cohuenayeʼ cohuam̃penseto. Ñeñt̃oʼmarña socoppaʼ añ poctetsa eʼñechña cohuen sameʼñenanet att̃ochña ñetpaʼ eʼñech pocsheñeshocmañen t̃orrenet socop. Amuepaʼch c̈ha sellcatatstenaneto t̃arroʼmar ñerraʼm atet̃paʼ amach errot̃enot̃ coshaterrsetoña sam̃a.
HEB 13:18 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas, c̈hocmach semaʼyocham̃penya. Yapaʼ yeñotena yeyoc̈hro ama eñalle att̃och poʼpoñ yentannena. Yapaʼ añña yemnen c̈hocmach yorrtatyen ñeñt̃ atarr cohuen enten Yompor.
HEB 13:19 Ellopaʼ oʼch alla noterrserr c̈hocmach semaʼyocham̃pesna allochñapaʼ amach atarr atomatatstopaʼ oʼch alla nec̈herrerr sesho.
HEB 13:20 T̃eʼñapaʼ Yomporepaʼchña eʼñe ahuamencat̃ sepeneʼ amaʼt allohuen paʼnamenacop ñeñt̃ atarr sherbets ñocop. Eʼñe yameʼñeñot̃ Puechemer ñeñt̃ Jesucristo ñachña yaʼcohuentateneʼña ora yoct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchyen yeyoc̈hro allochñapaʼ att̃ochña eʼñe cohuen yoct̃apeʼcherr ora allohuen ñeñt̃ cohuen enten ña. Att̃ochña eʼñech cohuenareʼ sorrtatyen ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen ña. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eʼñe yocshateneʼ yeyoc̈hro ñam̃a ñeñt̃ara ñeñt̃ tantaterreʼ Puechemer rromot̃ ñeñt̃ Yepartseshar yepen, Jesucristo ñeñt̃ña atarr cohuen yecuam̃peneʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr cohuen cohuam̃peneʼ poʼcarrneror. Eʼñe poʼrrasoña alloña aʼpoctatonay ñeñt̃ eʼñe etserra ñeñt̃ña aʼpoctateñetspaʼ amaʼt errponañapaʼ amach huañerro. T̃eʼña eʼñe t̃ayot̃eñpaʼ yecohuentatoñepaʼch Cristo amaʼt errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore yocop.
HEB 13:22 Eʼñe allohuanen masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch alla noterrserr, eʼñepaʼch cohuen seʼm̃ñoton neñoñ ñeñt̃ allpon oʼ alla noct̃apeʼchaterres t̃arroʼmar ama atonayeʼ ñoñets nequellquënnaso.
HEB 13:23 Ñam̃a oʼch neñotatas masheñ Timoteopaʼ oʼ alla aʼrroyeret. Ñerraʼm ahuenchaʼ c̈hap arrpaʼ epsheñoʼmareypaʼ oʼch ahuey oʼch yemoʼtensaʼ.
HEB 13:24 Ñam̃a napaʼ nemnen oʼch nehuom̃chaʼch necartot̃ allohuen ñeñt̃ saʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ sep̃aʼyen, ñam̃a allohuen masheñneshac̈hno ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets all sesho. Ñam̃a italioʼmarneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet añ necartot̃.
HEB 13:25 T̃eʼñapaʼ Yomporepaʼch saʼnataya allohuenes. Ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
JAM 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es Israel puechemereshaʼ poʼm̃renñes, ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epsheña ñeñt̃ña poʼm̃reneñ sepeneʼña sa, ñeñt̃es att̃a parratseʼtyets allemeñ anetsoʼmar. Na Santiagon sequellquëneʼña añ carta ñeñt̃en t̃orretsa Yomporecop amaʼt ñam̃a Puechemerecop Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. T̃eʼpaʼ oʼch nehuom̃chaʼtas allohuenes añ necartot̃.
JAM 1:2 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, ñerraʼm esempo huaponasa paʼnamen topateñetspaʼ sapaʼ socshepaʼch nanac.
JAM 1:3 T̃arroʼmar sapaʼ señoteñ ñerraʼm c̈ho huaponaya topateñets, ñeñt̃paʼ añecopchaʼ huapa att̃och topatenyaʼ ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ yameʼñena. Allochñapaʼ att̃och c̈hocma es yaʼhuanten.
JAM 1:4 Eʼñe pocteʼ alloʼnepaʼch sesen ahuantaʼhuanmueʼ allohuen topateñets, allochñapaʼ att̃och poctacma huomenc sep̃aʼ seyoc̈her Yomporecop, ñam̃a att̃och amach es sepallteno amaʼt mamesha att̃o sameʼñeña Yompor.
JAM 1:5 Ñerraʼm eseshast̃eʼ ama eʼñeyeʼ eñotenaye ñeñt̃ cohuen enten Yomporpaʼ sapaʼ añchaʼña senam Yompor, ñapaʼ c̈hocmach es eñotatey, t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñech pocsheñeshaʼ es apueney allohueney, amachña ñeñt̃apaʼ c̈ha cheʼptareʼtye.
JAM 1:6 T̃arraña ñerraʼm esempo es senamueñ Yomporpaʼ eʼñech seyemteñot̃ es sanam̃. Amach c̈ha seʼcharrtatsto seyoc̈hro amaʼt mamesha. T̃arroʼmar ñeñt̃ c̈hocma echarrtetsa pueyoc̈hropaʼ amach eʼñeyeʼ yemtenano Yompor ñeñt̃oʼmarña ñeñt̃ atet̃ petsapaʼc̈hach ottena ñerraʼmrrat̃eʼ oñ pueʼmoʼyer ñeñt̃ allem̃at̃eñ anen m̃orr.
JAM 1:7 Ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ eñochetepaʼ poʼñoc̈hpaʼ amach es ape Yompor, t̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ amach pat̃rrayeʼ cot̃apeʼcheno. Atet̃ ñerraʼm t̃eʼpaʼ ñatoʼ poʼpoñchaʼ cot̃apeʼchen, ñatoʼ tsapat̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ cot̃apeʼchenan poʼpoñ. Ñeñt̃ acheñerpaʼ c̈hocmach atet̃ p̃aʼyena.
JAM 1:9 T̃arraña ñerraʼm eseshas masheñre esempo atet̃ sentena ñerraʼm ama esosheʼmayaysopaʼ socshepaʼch, t̃arroʼmar allempo Yomporpaʼ atet̃chaʼ entenes ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃es nanac sherbets.
JAM 1:10 Ñam̃a añ masheñer ñeñt̃ echeneʼ shonteʼ poʼc̃llayorpaʼ coshepaʼch ñerraʼm esempo es huapoya. Allempopaʼ amach esosheʼmayeʼ entereto. T̃arroʼmar ñeñt̃ ec̃llayoret̃ ñeñt̃paʼ mamecpa atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ taʼteʼ puerorer ñeñt̃ nanac auyaña.
JAM 1:11 T̃arroʼmar ñeñt̃ ror atet̃paʼ ñerraʼm oʼch huapaʼmuena atsneʼ, ñerraʼm oʼch atserrtapaʼ c̈hach aʼuyatoñña pueʼchor, añña puerorerñapaʼ oʼch shornaʼtua; ñeñt̃ña att̃o cohuentenapaʼ oʼch huañ. Eʼñe atet̃ penaña ñeñt̃ ec̃llayoret̃. Eʼñe puechecmaʼteñot̃paʼ huañerrchaʼ ñam̃a.
JAM 1:12 Nanac cosheñtsoʼtsen allohuen ñeñt̃ ahuanteneʼ ora paʼnamen topateñets, t̃arroʼmar ñerraʼm esempo ahuantaʼhuan ora topateñetspaʼ nanacchaʼ cohuen entuer Yompor. Allempopaʼ aphuerchaʼ Yompor ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ alloch ñapaʼ corretsach t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen. Ñeñt̃paʼ aña oʼpatatena allohuen ñeñt̃ morrentenaya ña.
JAM 1:13 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas, ñerraʼm esempo eʼñe sañeña semnenñot̃ oʼch sep̃a ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ amach sotatsto, “añpaʼ Yomport̃eʼ oʼ topaten.” T̃arroʼmar Yomporpaʼ ama eseshaʼ topatenaye att̃och ñapaʼ oʼch p̃a ñam̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼc̈hoʼ amach errot̃enot̃ topatye yam̃a.
JAM 1:14 Elloña añmapaʼ eʼñe sañeña semneññot̃ att̃och huaponasa topateñets oʼch sep̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye.
JAM 1:15 T̃arroʼmar ñerraʼm esempo es yemnatseʼtyen yeyoc̈hro, ñerraʼm oʼchc̈hoʼ yep̃a atet̃paʼ, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña yoʼchñar yepen. Ñam̃a ñerraʼm c̈hocma alloʼna yesen p̃aʼnmueʼ ñeñt̃ ama cohuenayayepaʼ eʼñe yoʼchñarot̃paʼ oʼch yechenquërra.
JAM 1:16 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemorrenteñot̃espaʼ oʼch alla noterrserr, amach sepantatsche sañeña. Poʼñoc̈hpaʼ ama Yomporeyeʼ yetpatenaye att̃och yep̃aʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye.
JAM 1:17 Yomporpaʼ eʼñe cohuenareʼ es apueney ñeñt̃chaʼ alloʼna yeyenpueneʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ mueñennay pueʼntañot̃. Ñam̃a ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hcateʼ allohuen ñeñt̃ yec̈hoyoʼtam̃peneʼ pueʼntañot̃. T̃arraña errot̃eno eʼñe puechopeʼcheñot̃paʼ amach tama c̈hoyoʼtam̃penye. T̃arraña Paretspaʼ ama att̃eyeʼ peno. Ñapaʼ amach ellopaʼ alla aʼpoʼpoñetam̃perrye ñeñt̃ atet̃ muenateney.
JAM 1:18 Allempo yameʼñerrñaña poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ oteney ñeshot̃ñapaʼ yeʼñalleterra atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe puechemerey ñeñt̃ eʼñe poʼmot̃er pen ñeñt̃ anaret̃ eʼñe ñocop. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ muenen ña.
JAM 1:19 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemorrenteñot̃espaʼ oʼch neñotaterrserr poʼpoñ. Sa allohuenes añ poctetsa c̈hocmach pocteʼ señch oʼch seʼm̃ñoch cohuen amaʼt erraʼtsena ñeñt̃chaʼ serrpareʼtatets. Añchaʼña c̈hocmach serrmuen señoñ. Ñam̃a amach eʼñe att̃ot̃a saʼtsrreʼmaʼyeno, c̈hochña ñanom es soct̃apeʼch ñatoʼ atsrreʼmoc̈hent̃eʼ ñeñt̃ atet̃ otenset, ñatoʼ amat̃eʼ.
JAM 1:20 T̃arroʼmar eʼñe yaʼtsrreʼmueñot̃paʼ amach errot̃enot̃ yetsotoña ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Yompor.
JAM 1:21 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ oʼch sequec̈hpaʼhuerr sosyaʼtsañ ora allohuen ñeñt̃ shonteʼ sep̃aʼyen ñeñt̃ ama pocteyaye Yomporecop. Añchaʼña sapaʼ oʼch sagapoñ Yompor poʼñoñ eʼñe señmañeshaʼ. T̃arroʼmar ñerraʼm oʼch c̈haponaya Yompor poʼñoñ eʼñe yeyoc̈hropaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ esempohuañen yecamquëñot̃.
JAM 1:22 Ñam̃a sapaʼ amach eʼñe orrena seʼmatstoñe Yompor poʼñoñ, c̈hochña sorrtatyesña ñeñt̃ atet̃ oteney. T̃arroʼmar ñeñt̃ eʼñe orrena eʼmueneʼ Yompor poʼñoñpaʼ ñeñt̃paʼ ñañeñach shequëtsa t̃arroʼmar c̈hat̃eʼ otenapañ ñatoʼ ñeñt̃at̃eʼ poctetsa ñocop att̃och queshperra.
JAM 1:23 Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ c̈hach ottena ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ att̃a cohuetsa rerpo.
JAM 1:24 Añecpach cohuena oʼch entan errot̃ent̃eʼ orrtena paʼclloyot̃. Oʼchña entuan ñeñt̃ atet̃ orrtenapaʼ allempoñapaʼ oʼch ahuerr. Allempoña c̈herr aʼyopaʼ oʼch alla puesuerran ñeñt̃ atet̃ orrtena paʼclloyot̃.
JAM 1:25 T̃arraña ñeñt̃ña eʼñe pomnenñot̃ maʼyoc̈hrenaya Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe cohuen atet̃ oteneypaʼ ñeñt̃ñapaʼ ama att̃eyeʼ peno ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ eʼñe orrena eʼmueneʼ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ att̃a pueseneʼ ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor. Añchaʼña c̈hocmach orrtatyenan ñeñt̃ atet̃ oten Yompor poʼñoñ. Elloña ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ nanacchaʼ cosheñtsoʼtsen.
JAM 1:26 Ñerraʼm eseshaʼ otets ñapaʼ nanacoʼ cohuen sherbenan Yompor, t̃arraña ñerraʼm ña ama anenano poʼñoñpaʼ ñeñt̃paʼ ñañeñach shequëtsa. T̃arroʼmar ñerraʼm att̃erach yeñosatseʼtyenpaʼ amach poʼñoc̈hayeʼ yesherbeñe Yompor.
JAM 1:27 Añña eʼñe pocteʼ enten Yompor Apa ñeñt̃chaʼ atet̃ yesherbeñ ña eʼñe cohuen: Oʼch yeyenpueñ huocchaneshac̈hno, ñam̃a rret̃orrnaneshaʼ ñerraʼm esempo es mueroc̈htatenahuet. Ñam̃a yapaʼ amach yaʼsosyatatsto yechets ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyena ñeñt̃ ama ameʼñetso arr patsro.
JAM 2:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Sa eʼñe sameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃ eʼñe coc̈hneshareʼ orrtatetspaʼ amach puesheñaʼttsa eʼñe cohuen sentatsto. Sapaʼ eʼñech cohuen senteñ allohuen acheñeneshaʼ.
JAM 2:2 Ñatoʼ sa errot̃enopaʼ oʼch sapc̈hena allohuenes Yompor paʼpacllo. Allempoña sapc̈henapaʼ ñatoʼ oʼch huapa puesheñarr ñeñt̃ chorrenaya ñeñt̃ nanac cohuen, ñeñt̃ neneʼ anillo orotllellen. Ñatoʼ ñapaʼ eʼñech cohuen sagap̃ oʼchc̈hoʼ sotap̃: “P̃anorros arr allameʼtets eʼñe cohueno.” Ñatoʼ eʼñech allempocma oʼch huapa ñam̃a ñeñt̃ atarr huocchañ ñeñt̃ c̈ha shetsreʼsheʼmuen paʼshtam. Ñatoʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈hach sotap̃: “P̃apaʼ alla p̃at̃omos t̃arronet̃, amapaʼ alla p̃anorros patso.”
JAM 2:4 T̃arraña ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ ñeñt̃paʼ amach allohuenacmayeʼ cohuen sentanneno. Ñam̃a c̈hach sottena ñerraʼmrrat̃eʼ sañeña eñoteneʼ ñeñt̃ acheñer nanac sherbets. T̃arraña ñerraʼm atet̃ yepenapaʼ ñeñt̃paʼ amach cohuenayeʼ yoct̃apeʼcheno.
JAM 2:5 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemorrenteñot̃es t̃eʼpaʼ nemneñ oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃chaʼ atet̃ notas. Elloña Yomporpaʼ añña nanac muenen oʼch acrerran allohuen ñeñt̃ nanac huocchañetets añ patsro, att̃och eʼñe pameʼñeñot̃et ñetpaʼ echerretchaʼ esocmañen Yomporeshot̃. Esempohuañenñapaʼ oʼch aguërret ñam̃a ñeñt̃ oʼpatatenanet Yompor all am̃chaʼtaret̃tena pueʼntaño. Ñam̃a ñeñt̃ oʼpatatenya allohueney ñeñt̃ey morrentenaya ña.
JAM 2:6 T̃arraña sañapaʼ c̈haña semneñ oʼch sepencach ñeñt̃ huocchañetets. Sapaʼ amaʼt señoteñeña ñeñt̃ nanac ec̃llayoret̃paʼ ñeñt̃ña es aprratam̃p̃sañ, amapaʼ oʼch temantas am̃chaʼtaret̃esho.
JAM 2:7 Ñam̃a amaʼt señoteñeña ñeñt̃ nanac ec̃llayoret̃paʼ ñeñt̃ña nanac achm̃areʼteneʼ Cristo paʼsoʼcheñ ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac am̃chaʼnaʼtpoʼ yenten ya ñeñt̃ey Cristonaʼtarey.
JAM 2:8 Ñerraʼm c̈hocma semorrentannenapaʼ allempopaʼ oʼch setsotua añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Oʼch atarr cohuen pemuerya p̃amoʼts eʼñe atet̃ atarr pemorrentena p̃añeña.” Añ ñoñet̃s ñeñt̃ña nanac sherbets, ello metanaʼtuenan poʼpoñec̈hno. Ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃apaʼ allempopaʼ amach es sepallteno Yomporecop.
JAM 2:9 T̃arraña ñerraʼm sapaʼ eʼñe puesheñaʼttsa semorrentenapaʼ ñeñt̃paʼ allot̃ña c̈hocma yoʼchñaʼten. Ñam̃a ñerraʼm atet̃ yepenapaʼ nanacchaʼ yeyoren yoʼchñar, t̃arroʼmar ama atet̃ yepeno ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃.
JAM 2:10 Ñam̃a amaʼt eʼñe yeyc̈hatset allohuen Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ñaʼ, ñerraʼm pat̃errñapaʼ ama att̃eyeʼ yepeñepaʼ Yomporñapaʼ oʼch enteney ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ ora yepantaʼhuoñ.
JAM 2:11 Añ Yompor ñeñt̃ yoteneʼ “amach sechtapretatsto t̃aporets” ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yoteneʼ ñam̃a “amach semtsannaʼtatsto.” Ñeñt̃oʼmarña amaʼt ama yechtapretatsto t̃aporetsñaʼ ñerraʼm errot̃enopaʼ machayot̃a yemtse acheñ Yomporñapaʼ oʼch enteney ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ ora yat̃pareʼtuoñ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃.
JAM 2:12 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈hocmach seyerpa att̃o esempohuañen Yomporpaʼ eñotatyesuerreychaʼ eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey. T̃arroʼmar ñatoʼ yepena amaʼt ñeñt̃ atet̃ oteney t̃eʼ Cristo poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ ama amueroc̈htatañeyaye. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ eʼñe señoteñot̃ atet̃paʼ amaʼt errot̃ena señenpaʼ eʼñepaʼchña cohuenareʼ señosyen. Ñam̃a eʼñe señoteñot̃ atet̃paʼ eʼñepaʼch cohuenareʼ es sorrtatyen.
JAM 2:13 Ñam̃a sapaʼ señochepaʼch ñeñt̃ ama morrentenayo t̃eʼ pamoʼtspaʼ ñapaʼc̈hoʼña esempohuañen allempoch eñotatyesuerrey Yompor eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey, ñapaʼc̈hoʼña allempopaʼ amach eseshayeʼ morrenterrayo. Añña ñeñt̃ morrentenaya t̃eʼ pamoʼtspaʼ esempohuañenña allempoch eñotatyesuerrey Yompor eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey, allempoña ñapaʼ nanacchaʼ amueraret̃terra.
JAM 2:14 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas. Poʼñoc̈h ama sherbenoña añ acheñer ñeñt̃ otets ñapaʼ ameʼñenoʼ, t̃arraña ñerraʼm ama orrtatenano ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃ña acheñer atet̃paʼ amach poʼñoc̈hayeʼ ameʼñeno. Amachcaʼye aʼqueshp̃atereña ñeñt̃ att̃o oten eʼñe orrena ñapaʼ ameʼñenoʼ.
JAM 2:15 Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Ñerraʼm puesheñarr masheñ, amapaʼ yoc̈h palltenet ñeñt̃chaʼ chorret, amapaʼ ñeñt̃chaʼ rret allempo,
JAM 2:16 t̃arraña ñerraʼm sapaʼ att̃a sotyeñ: “Ahuaʼt̃a, Yomporepaʼchña p̃aʼnataya. Eñalletepaʼ ñeñt̃chaʼ pechorra, ñam̃a ñeñt̃chaʼ perraʼ.” T̃arraña ñerraʼm amaña es sape ñeñt̃ palltenapaʼ atet̃paʼ amacaʼye c̈hoyeʼ es sesherbeno.
JAM 2:17 Ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñam̃a ñerraʼm esempo att̃a yoten, “napaʼ nameʼñena”, t̃arraña ñerraʼm ama yorrtateno ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ, ñeñt̃ña att̃o yoten, napaʼ nameʼñenapaʼ amach es sherbeno. C̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ huañerr att̃o yameʼñena.
JAM 2:18 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Ñatoʼ puesheñarrpaʼ oʼch otan poʼpsheñeñ: “P̃apaʼ eʼñoʼ peyemteññaña ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ, t̃arraña amaña p̃orrtatyenoña ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ. T̃arraña napaʼ eʼñe nep̃ohuen ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñehua, ¿erraʼtsenot̃eyt̃eʼña eʼñe pocteʼ enten Yompor?” Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ ñeñt̃ep̃ atet̃ otets: Poʼñoc̈h ñerraʼm ama yepeno ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ amach errot̃enot̃ yeñotache poʼpsheñeñ ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ yeyemteññaña Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar ñerraʼm poʼñoc̈h yameʼñenapaʼ c̈hocmach yorrtat ñam̃a ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop.
JAM 2:19 Ñam̃a p̃apaʼ peyemteñot̃paʼ peñoteñ Yomporpaʼ eʼñe pat̃rra. Ñehua, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ atet̃, t̃arraña oneñet̃paʼc̈hoʼña eñotenan ñam̃a atet̃. T̃arraña ñapaʼ amaʼt eñotenaneñña Yomporpaʼ amaʼt eʼñe pat̃rra, t̃arraña poʼyorñot̃ach eñoteñ, t̃arroʼmar ñapaʼ eñotena amach queshperro.
JAM 2:20 T̃eʼ p̃apaʼ amat̃eʼ peñoteñaʼ. C̈hot̃eʼ pemneñ oʼch neñotatap̃ att̃o ñerraʼm ama yepeno ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ amaʼt yoteneñ yameʼñena eʼñech orrena atet̃ yoten.
JAM 2:21 Ñehua, Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entan ahuat̃ yatañ Abraham allempo mueneʼ muetsaneñ puechemer Isaac Yomporecop, t̃arroʼmar ñapaʼ añ orrtaten ñeñt̃ cohuen enten Yompor.
JAM 2:22 Ñapaʼ eʼñe pocteʼ entan Abraham t̃arroʼmar eʼñe pueyemteñot̃paʼ orrtatuan ora ñeñt̃ atet̃ och Yompor. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Abrahampaʼ eʼñe poctacma ameʼñaneʼt̃ Yompor.
JAM 2:23 Allempo atet̃ peʼt̃paʼ att̃ot̃ña eʼñe etsotuan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ Génesis, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Abrahampaʼ nanac yemtana Yompor, ñeñt̃oʼmarña eʼñe pueyemteñot̃a Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃. Ñeñt̃oʼmar Abrahampaʼ atet̃ ocheteʼt̃, añmapaʼ ñeñt̃ eʼñe parro yemtena epuet Yompor.”
JAM 2:24 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ enteney ñerraʼm esempo yorrtatyeññañ ñeñt̃ cohuentetsa ñocop. Amaʼt errpon yotatset yapaʼ eʼñe cohuen yameʼñena t̃arraña ñerraʼm ama yep̃ohueno ñeñt̃ atet̃ muenen ñapaʼ amach errot̃enot̃ pocteʼ entyeña Yompor.
JAM 2:25 T̃arroʼmar amaʼt Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entan ahuat̃ coyaneshaʼ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Rahab, amaʼt ñapaʼ allempo p̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ ent Yompor ñocop. Amaʼt ñeñt̃ coyaneshaʼpaʼ nanac ecañoreshat̃, t̃arraña ñapaʼ eʼñe añot̃a pocteʼ eñch Yompor att̃o ñapaʼ agapan eʼñe cohuen paʼpacllo ñeñt̃ mueña ahuat̃ Josué ñeñt̃chaʼ entenayaʼ ñanom pats. Allot̃paʼ ñam̃a ahuoʼt gaterranet poʼpoñ t̃oñ allchaʼ oñerret att̃och ama rromuerraneto alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet. Eʼñe atet̃ puepeñot̃a Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch eʼñe att̃ecma ñerraʼm Abraham.
JAM 2:26 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ amaʼt errpon yotatset yapaʼ eʼñe cohuen yameʼñena, t̃arraña ñerraʼm ama yorrtateno ñeñt̃ poctetsa Yomporecoppaʼ amat̃eʼ eso yesherbeña Yompor. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Allohueneypaʼ eʼñe yeñotueñ ñerraʼm esempo yeñch yamoʼts oʼ rromapaʼ oʼch yeñoch ñeñt̃paʼ oʼ saʼnem̃ puecamquëñ t̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃oʼ oʼ yerromapaʼ añ yechetspaʼ amach es sherberreʼt̃e.
JAM 3:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ. Ama pocteyaye oʼch sechen shonteʼ ñeñt̃ muenets oʼch cot̃apeʼchaten ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. T̃arroʼmar señoteñ ñeñt̃ey cot̃apeʼchatets cohuen Yomporecoppaʼ ello nanacchaʼ yoroc̈henoʼtseney ñerraʼm esempo yepena ñeñt̃ ama cohuenayaye t̃arroʼmar Yomporpaʼ amach pocteyeʼ entenye amaʼt eʼñe mamesha.
JAM 3:2 T̃arroʼmar allohueneypaʼ c̈hocma es yepanten. Ñerraʼm eseshaʼña ama es panteno pueñosatseʼteñot̃paʼ ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñech cohuen cot̃apeʼchen, ñam̃a ñeñt̃ atet̃ acheñpaʼ eʼñech eñoteñ att̃och huenatan ora ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtyen yechets.
JAM 3:3 Atet̃ pena ñam̃a cahuall. Ñerraʼm echenan att̃och yameʼñacha, Eʼñe puenamot̃paʼ eshecchaʼ yanem̃ all yesechateñ. Eʼñe puenamot̃paʼ oʼch yameʼñacha ora pueʼmocrohuen.
JAM 3:4 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñam̃a ñeñt̃ atet̃ pena bote ñeñt̃ chopeʼchets oño. Ñehua, botepaʼ amaʼtchaʼ nanac añecmuen noñt̃paʼ eʼñe puepopap̃ot̃paʼ oʼch aneñet all sechateñ pamoʼmteʼ. Ñam̃a amaʼtchaʼ puepopap̃paʼ añet̃ollp̃ach, ñam̃a amaʼt m̃orrpaʼ mueneñeñchaʼ oʼch anem̃ aʼyenet̃ allenet̃ ama yesechateñe, eʼñe puepopap̃ot̃paʼ oʼch eʼñe cohuen aneñet allenet̃ sechateñ pamoʼmteʼ.
JAM 3:5 Atet̃ pena ñam̃a yenam. Yenampaʼ amaʼt añet̃olla yechetspaʼ atarrchaʼ paʼnamen esocmañen yeñosyen allot̃. Ñam̃a ñeñt̃ att̃o yeñosatseʼten sosey eʼñe yenamot̃paʼ ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ. Ñehua, tsoʼpaʼ amaʼtchaʼ añet̃olla yaʼt̃orapaʼ mameshapaʼ oʼch epaʼhua erracmañen puetsat̃oʼmar, allot̃paʼ oʼch aʼpoyuonay amaʼt ora ñeñt̃ nanac yemorrentena. Ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñam̃a eñosatseʼteñets. Eñosatseʼteñetspaʼ amaʼtchaʼ mamesha yeñosatseʼtpaʼ mameshapaʼ oʼch epaʼhua erracmañen. Allempoñapaʼ oʼch c̈ha aʼhuañerran ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. T̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o yeñosatseʼtyenpaʼ allot̃ huena esocmañen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ añe patsroʼtsen. Ñam̃a ñeñt̃paʼ aʼsosyatennay ora allohuen yoct̃ap̃ña. Ñam̃a allohuen eñosatseʼteñetspaʼ arrot̃ huena eʼñe oneñet̃ paʼnetsrot̃, allara coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ errap̃aren. Ñeñt̃chaʼ aʼsosyateneʼ ora allohuen ñeñt̃ atet̃ yocrrena arr patsro.
JAM 3:7 Ñehua, allohueney acheñeypaʼ eʼñe pomnaren yep̃ohueñ allohuen berroc̈hno, ñam̃a ot̃ec̈hno, ñam̃a allohuen shechpec̈hno, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ yec̈haʼyetsa oñoʼmar. Ora añec̈hnopaʼ eʼñe pomnaren yep̃ohueñ.
JAM 3:8 T̃arraña att̃o yeñosatseʼtyen yenamot̃paʼ ama eseshaʼ pomnaren penaye. T̃arroʼmar att̃o yeñosatseʼtenpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yeunache, ñeñt̃oʼmarña c̈hocmach yeñosatseʼtyen. Ñeñt̃oʼmarña yeñosatseʼteñapaʼ eʼñe atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ shechep̃ ñeñt̃ nanac amtsañ. Shechep̃ amtsañpaʼ ñerraʼm c̈ho ac̈hay mameshapaʼ oʼch muetsay.
JAM 3:9 Ñam̃a añ ñeñt̃ara yenamot̃paʼ ñatoʼ errot̃enopaʼ oʼch yaʼyeʼchoc̈htatoñ Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen. T̃arraña errot̃enopaʼ ñeñt̃ara añ yenamot̃paʼ ñatoʼ oʼch yesasareʼch yamoʼts ñeñt̃ara ñeñt̃ yec̈hcat Yompor ñeñt̃ puetmaʼntatara atet̃ ñerraʼm ña.
JAM 3:10 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ sapaʼ amach atet̃ sep̃atsto t̃arroʼmar ama pocteyaye eʼñe yenamot̃paʼ allot̃ yenamateññañ yamoʼts Yompor paʼnateña, ñatoʼ elloñapaʼ oʼchc̈hoʼ alla yesasareʼter yamoʼts ñeñt̃ara añ yenamot̃. Sapaʼ amach atet̃ sep̃atsto t̃arroʼmar poʼpoñ Yompor pueyec̈hcatar, ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ p̃anneneto.
JAM 3:11 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Amaʼt sapaʼ señoteñ ñerraʼm errot̃ poten oñ eʼñe cohuenpaʼ amach errot̃eno poto ñam̃a all oñ ñeñt̃ c̈ha rrenoʼsen.
JAM 3:12 Ñam̃a masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amaʼt sapaʼ eʼñe señotueñ, ñerraʼm yenareʼt poporrpaʼ amach pueʼmer p̃anoña ñam̃a parte allempo meʼten, amapaʼ ñerraʼm yenareʼt ompaʼ amach pueʼmer p̃anoña ñam̃a poporr. Ñam̃a ellopaʼ eʼñe señotueñ, ñerraʼm errot̃ poten oñ eʼñe cohuenpaʼ amach errot̃enot̃ poto ñam̃a all oñ ñeñt̃ c̈ha poserrsastena. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ yocoppaʼ ama pocteyaye oʼch yorrtat ñeñt̃ epa ñeñt̃ara yenamot̃. Ñeñt̃ pat̃errpaʼ att̃o yaʼyeʼchoc̈htateññañ Yompor, poʼpoññapaʼ oʼchc̈hoʼ alla yeñosatseʼterr allohuen paʼnamen sosyaʼtsañ ñeñt̃ara yenamot̃.
JAM 3:13 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Ñerraʼm eñall sesho ñeñt̃ otets ñapaʼ nanacoʼ eñotenan esocmañen, ñam̃a ñapaʼ eʼñoʼ es etsotuen, ñehua, orrtepaʼ atet̃ pena ñeñt̃ eʼñe cohuen acheñ att̃och acheñeneshaʼpaʼ eñochet poʼñoc̈hepaʼt eñotuenan ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. T̃arraña ellopaʼ amachña c̈ha ommoʼchatsteto att̃o eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyenet. T̃arroʼmar ñerraʼm poʼñoc̈h es yeñotenpaʼ oʼch yeñoch ñam̃a ñeñt̃ att̃o es yep̃aʼyen eʼñe cohuenpaʼ ama ommoʼchpahuoyaye.
JAM 3:14 T̃arraña ñerraʼm sapaʼ att̃era nanac saʼtsrreʼmuena seyoc̈hro eʼñe sesopeʼchapreteñot̃ samoʼts ñam̃a ñerraʼm aña semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ eʼñe socpa ñeñt̃epñapaʼ ama pocteyaye oʼch sommoʼchena att̃o es señotyeneñ mameshaʼtets. T̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a atarr yommoʼchateneʼpaʼ ñeñt̃paʼ att̃acaʼyeña yeshquën.
JAM 3:15 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ eñoteñetspaʼ ama arrot̃eyeʼ hueno Yomporeshot̃. Ñeñt̃paʼ arrot̃a huena eʼñe ya yoct̃ap̃ñot̃ ñeñt̃ patsoʼmarecpa. Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ eñoteñetspaʼ arrot̃a huena eʼñe oneñet̃ poct̃ap̃ñot̃.
JAM 3:16 T̃arroʼmar ñerraʼm c̈hocma yaʼtsrreʼmuena yesopeʼchapreteñot̃ yamoʼts amapaʼ ñerraʼm aña yemaʼyoc̈hrena ñeñt̃ eʼñe yocpa, ñeñt̃paʼ allot̃ huenaña eʼmoñeʼtannaʼteñets, ñam̃a allohuen sosyaʼtsañec̈hno.
JAM 3:17 T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈h Yompor eñotañ yepeneʼpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ yepena: Ñanompaʼ oʼch yesuanom allohuen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñam̃a amach alloʼna atarr atsrreʼmoc̈hen yenteno, ñam̃a eʼñech cohuen yentueñ allohuen yamoʼtseshaʼ, amachña c̈ha poʼpoñ yentueno. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h Yompor eñotañ yepeneʼpaʼ c̈hochña yaʼmuerañtena, ñam̃a eʼñech cohuenareʼ es yorrtatyen yamoʼtseshacop, ñam̃a ñerraʼm errot̃en yotenpaʼ eʼñech poʼñoc̈h atet̃ yepena, amachña c̈ha yeshcareʼtanneno.
JAM 3:18 Ñeñt̃ña maʼyoc̈hrenaya att̃och eʼñe cohuen yentannenapaʼ ñeñt̃paʼ añ muenen oʼch etsotan att̃och allohueneypaʼ oʼch yep̃ohuerra ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten Yompor.
JAM 4:1 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch yoct̃apeʼch poʼpoñ att̃och señoch errot̃t̃eʼ huenaña eʼmoñeʼtannaʼteñets ñam̃a orroteñets ñeñt̃ c̈hocma orrtatyenet sesho. Ñehua, ñeñt̃paʼ arrot̃ huena eʼñe sa seyeʼchapretannaʼteñot̃ paʼnamen ñeñt̃ña quellaraʼyetsaña seyoc̈hro.
JAM 4:2 T̃arroʼmar ñerraʼm errot̃eno nanac es yeyeʼchapretena, ñerraʼm yapaʼ ama yecheñepaʼ oʼchc̈hoʼ ñeñt̃oʼmara yemtsannaʼta. Ñam̃a ñerraʼm esempo es yesopeʼchapreten, ñerraʼm yapaʼ ama yecheñepaʼ oʼchc̈hoʼ ñeñt̃oʼmara yorrota, amapaʼ oʼchc̈hoʼ ñeñt̃oʼmara yec̃llarannaʼta. Ñehua, yapaʼ añot̃ ama yecheno ñeñt̃ nanac yemnaʼyen, t̃arroʼmar ama añ yenamueno Yompor.
JAM 4:3 Ñatoʼ amaʼtchaʼ es yenam̃paʼ amach yagape, t̃arroʼmar ñatoʼ añecpach es yenamueñ ñeñt̃ ama pocteyaye ñocop. T̃arroʼmar ñatoʼ añecpach es yenamueñ att̃och yañapaʼ oʼch nanac es yocshatseʼtyena allo.
JAM 4:4 Ñehua, ahuañapaʼ soten ahuoʼch sameʼñera Cristo, t̃arraña t̃eʼñapaʼ aña socshatseʼtyena poʼpoñ. Amaʼt señoteñe ñeñt̃ coshatseʼtyenaya ñeñt̃ patsoʼmarecpapaʼ ñeñt̃ña eʼmoñeʼteneʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm yapaʼc̈hoʼ oʼch alla yocshatseʼterra ñeñt̃ patsoʼmarecpapaʼ oʼchc̈hoʼ alla yeʼmoñeʼter yam̃a Yompor.
JAM 4:5 Ñeñt̃paʼ ama orrena oteno Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten. “Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ chorratenya ñapaʼ eʼñe puemorrenteñot̃eypaʼ nanac mopaʼteney.”
JAM 4:6 Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ c̈hocmach mueneñ oʼch ahuamencat̃ p̃aʼy att̃och amach alla yepsere ña. Ñeñt̃oʼmar amaʼt Yompor poʼñoñopaʼ eʼñe anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Yomporpaʼ amach errot̃enot̃ yenpano ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa ñañeña, amachña Yomporeyeʼ ameʼñeno. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ añach nanac yenpuen ñeñt̃ eʼñe pueñmañeshaʼ ameʼñenaya ña.”
JAM 4:7 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈hocmach eʼñe cohuen sameʼñeña Yompor. Añchaʼña sat̃pareʼt oneñet̃ t̃arroʼmar ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃apaʼ, oneñet̃paʼ quec̈hpaʼnerreschaʼ.
JAM 4:8 Ñeñt̃oʼmarña oʼch alla separrocmaterr epas Yompor. T̃arroʼmar ñapaʼ c̈hocmach alla aguërres. T̃eʼpaʼ amaʼt oʼt̃eʼ sep̃ohua ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecoppaʼ t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen att̃och Yomporpaʼ oʼch alla enterres eʼñe cohuen. T̃arroʼmar sapaʼ amaʼt semneñeñ oʼch semorrentera Yomporpaʼ, t̃arraña c̈hocma semorrentena ñam̃a ñeñt̃ patsoʼmarecpa. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ aña poctetsa oʼch saʼypoʼñaʼhuerr sosyaʼtsañ ñeñt̃ seyoc̈hroʼtsen.
JAM 4:9 Eʼñe sat̃pareʼteñot̃ Yomporpaʼ c̈hosa llequërrtsa. Eʼñe sellquëñot̃paʼ seyahuepaʼch. Ñam̃a amach alloʼna secheʼtatsetneno, c̈hochña seyahua. Ñam̃a amach alloʼna nanac es socshatseʼtneno, c̈hochña sellca.
JAM 4:10 Ñam̃a oʼch saʼmet̃err soʼchñar Yomporesho att̃och Yomporpaʼ oʼch alla tantaterres.
JAM 4:11 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amach sesasareʼtannaʼtatsto. T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ sasareʼteneʼ pamoʼts, amapaʼ ñeñt̃ tompareʼteneʼ pamoʼtspaʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼ achm̃areʼtan ñam̃a Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. (T̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ atet̃ oten, yemorrentannaʼtepaʼch allohueney.) T̃arroʼmar ñetpaʼ c̈hach otenapuetañ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ ñatoʼ amat̃eʼ es sherbeno. T̃arraña ñerraʼm esempo atet̃ yepenapaʼ c̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ yañeña eʼñe es eñotuets. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Añña pocteʼ c̈hocmach yameʼñya Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃.
JAM 4:12 T̃arraña yapaʼ yeñoteñ eʼñe puesheñarra ñeñt̃ neneʼ añ ñoñets ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h es eñotets. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ eñoteneʼ ñeñt̃chaʼ allpon aʼqueshp̃aterr, ñam̃a ñeñt̃chaʼ allpon chenquërrtsa. Esoʼmareʼtña sañapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñatoʼ eʼñech sañeña eñoteʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye acheñ.
JAM 4:13 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñam̃a poʼpoñonet̃. Oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃es atet̃ otets: “T̃eʼch amapaʼ ñatoʼ tsapat̃chaʼ oʼch ahuen b̃ac̈hayo poʼpoñ anetso, allchaʼ netaruasenaʼ pat̃err char att̃och negana shonteʼ quelle.”
JAM 4:14 T̃arraña amaʼt atet̃ soteneñpaʼ amaña señoteñeña ñatoʼ eschaʼ setantoya tsapat̃onet̃. T̃arroʼmar añ patsropaʼ eʼñe mamecpa yocrrena. Att̃o yocrrena arr mameʼ añ patsropaʼ eʼñe att̃ey ñerraʼmrrat̃eʼ os ñeñt̃ yentaʼmueneʼt̃ ahuat̃ecma c̈hach rremaʼc̈hen eʼñe patso. Oʼchña enomeʼtaʼmuen atsneʼpaʼ oʼch huañerr.
JAM 4:15 Ñeñt̃oʼmar aña pocteʼ oʼch soten atet̃: “Ñerraʼm Yomporchaʼ muenatspaʼ aʼnatnepaʼ att̃och nep̃aʼyes ñeñt̃ atet̃ noct̃apeʼchen.”
JAM 4:16 T̃arraña sapaʼ ama att̃eyeʼña sepeno. Ñeñt̃apaʼ att̃achña paʼnamen sotyen eʼñe sommoʼcheñot̃. T̃arraña ñeñt̃ att̃o yommoʼchyenapaʼ ñeñt̃paʼ ama cohuenayaye.
JAM 4:17 Ñeñt̃oʼmarña ellopaʼ oʼch alla noterrserr: Ñerraʼm esempo yeñoteñ yeyoc̈hro ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, ñerraʼm amaña atet̃ yep̃opaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña yoʼchñar yepen.
JAM 5:1 T̃eʼpaʼ oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃es nanac ec̃llayoret̃es. T̃eʼpaʼ eʼñe seyaʼchpeñeshaʼpaʼ serranareʼta t̃arroʼmar poʼñoc̈h c̈hocma eñall ñeñt̃chaʼ sehuapoya esempo ñeñt̃chaʼ semueroc̈htateʼ.
JAM 5:2 Amaʼt t̃eʼpaʼ oʼ att̃a puetsanaʼtuen sechecom. Sapaʼ ñeñt̃aña atarr semorrentena. Ñam̃a ñeñt̃ nanac coc̈hneshaʼ ñeñt̃ sechorraʼyenapaʼ oʼ att̃a pompereʼchua.
JAM 5:3 Ñam̃a amaʼt t̃eʼ sec̃llayorpaʼ oʼ att̃a chomatlleʼchuen. T̃eʼpaʼ ama es sherbeno. Yeñoteñ eʼñe puechmatlleʼcheñot̃ sec̃llayorpaʼ ñeñt̃chaʼña seʼnuerreʼ sam̃a sechets esempohuañen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ achamaret̃es tso. T̃eʼña amaʼt oʼ mellapoterrmochapaʼ sañapaʼ alloʼna seshontaʼhuanen sec̃llayor.
JAM 5:4 Ñam̃a t̃eʼ ñeñt̃ att̃a setaruasatyeseʼt̃ ñeñt̃ ama setsaʼtyeseʼt̃epaʼ t̃eʼña ñetpaʼ puellquëñot̃etpaʼ nanac eñenet socop. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ Yompor ñeñt̃ nanac Paretspaʼ eʼmuenanet ñeñt̃ atet̃ pueyaʼchpeñeshaʼ c̈hocma eñenet socop.
JAM 5:5 Ñam̃a sa añe patsropaʼ esocmañen sechen ama es sepallteno amaʼt mamesha. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm errot̃enc̈hoʼ nanac cohuen sentenpaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ sepena. C̈hach sottena ñerraʼmrrat̃eʼ chañcho ñeñt̃ nanac errataret̃ att̃och nanac otaʼ. Ñerraʼm oʼchña nanac esoyaʼtpaʼ allempoñapaʼ oʼch muetset. Sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ perres sam̃a Yompor esempohuañenchaʼ huerra.
JAM 5:6 T̃arroʼmar sapaʼ c̈hocma semueroc̈htatyeñ acheñ ñeñt̃ ama es yec̈hcatetso att̃achña sapaʼ semtsatyenanet. Ñam̃a ñetpaʼ amach errot̃enot̃ aʼqueshp̃ateto ñañeñeta allempo sapaʼ soteñeʼchenanet.
JAM 5:7 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch notas, c̈hocmach eʼñe saʼhuantaʼhuanom ñeñt̃ echarr sentyen, att̃och secuameʼch Yepartseshar Cristo esempohuañenchaʼ huerra. Atet̃chaʼ sep̃a atet̃ yepena ñerraʼm esempo yemneñ oʼch es yenareʼt. Ñerraʼm yemneñ oʼch es yenareʼtpaʼ c̈hocmach ñanom yecuen esempohuañenchaʼ huapotyena eshecchaʼ eʼñech cohuen es yec̈hcatsa ñeñt̃ nanac yemorrentyena.
JAM 5:8 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña c̈hocmach es saʼhuanten. Amach semuenmeʼchatsche t̃arroʼmar oʼ mameshamerrapaʼ oʼch huerra Yepartseshar.
JAM 5:9 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amach set̃anmareʼtannaʼtatsto, att̃och Yompor ñeñt̃ eʼñe es eñotetspaʼ amach otteñeʼchuerrso sam̃a ñerraʼm esempoch huerra. T̃arroʼmar Yomporpaʼ oʼ allanerrmoch.
JAM 5:10 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ soct̃apeʼch ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar ñetpaʼ nanac ahuanteteʼt̃ att̃o nanac amueroc̈htataret̃teteʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña atet̃chaʼ sep̃a sam̃a.
JAM 5:11 Poʼñoc̈hpaʼ yeñoteñ ñeñt̃ nanac ahuanteneʼ mueroc̈hteñetspaʼ ñeñt̃paʼ nanacchaʼ cosheñtsoʼtsen. Amaʼt sapaʼ señotueñ ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ Job. Ñapaʼ nanac ahuantan topateñets. Ñam̃a sapaʼ eʼñe señotueñ ñeñt̃ atet̃ p̃oñ Yompor. Allempo mueroc̈hetua Job Yomporñapaʼ alla apuer esocmañen att̃och eñoch Yomporpaʼ nanac amueraña.
JAM 5:12 Ñeñt̃oʼmarña sa masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ añ pocteʼ sapaʼc̈hoʼña añchaʼ ñanom sequec̈hpaʼhua. Amaʼt eʼñe erraʼtsena paʼsoʼchñopaʼ ñatoʼt senenaʼña señoñ; amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Yompor pueʼntañ paʼsoʼchño, ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Yompor poʼpatseñ paʼsoʼchño. Añchaʼña ñerraʼm esempo eʼñe pocteʼ es sentenpaʼ att̃ach sanap: “Atet̃t̃eʼcaʼye.” Ñam̃a ñerraʼm esempo ama es pocteʼ sentenopaʼ att̃ach sanap: “Ama att̃eyaye.” Allot̃paʼ ñeñt̃ach. Allochñapaʼ amach eñalle att̃och otteñeʼchuerres Yompor.
JAM 5:13 Añña ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñerraʼm erraʼtsenot̃es mueroc̈htatsapaʼ c̈hochña semaʼyocha. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ eʼñe coshetsapaʼ eʼñe pocteʼ morrechetepaʼ allo yaʼyeʼchoc̈htateñ Yompor.
JAM 5:14 Ñam̃a ñerraʼm eseshas atsnaʼtetspaʼ añ pocteʼ oʼch sagotach ñeñt̃ pomporneshaʼ pen ñeñt̃ ameʼñetsa, att̃ochña ñetchaʼ maʼyocham̃p̃set atsnañet̃. Allot̃paʼ eʼñe puec̈horeʼteñot̃et Yomporpaʼ noñetepaʼ coñeʼt̃ es pueseʼ atsnañet̃esho.
JAM 5:15 Ñerraʼm eʼñe pueyemteñot̃et Yompor maʼyochetpaʼ atsnañet̃ñapaʼ correrrach. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ñach ahuamencat̃ perreʼ. Ñam̃a ñerraʼm añ oʼ p̃ohua ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ allempo Yomporpaʼ oʼch alla peretnerrñañ poʼchñar.
JAM 5:16 Ñeñt̃oʼmarña añ pocteʼ oʼch saʼmet̃aʼhuerr allohuenes soʼchñar. Allochñapaʼ c̈hocmach semaʼyocham̃p̃sannena att̃och socrrerra eʼñe cohuen. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena acheñer ñerraʼm eʼñe cohuen cot̃apeʼchen Yomporecop ñam̃a ñerraʼm eʼñe pueyoc̈hrocmañen maʼyochetpaʼ atet̃ña eʼm̃ñotenña Yompor.
JAM 5:17 Atet̃ p̃a ahuat̃ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃ña Elías amaʼt att̃a ñerraʼm ya ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arraña allempo maʼyochana Yompor att̃o enam amach huaterropaʼ eʼñe allempot̃eñña ama huaterro maʼpa char ñam̃a meterrerr pechapm̃a arrorr ama huateno.
JAM 5:18 Allempoñapaʼ oʼ alla maʼyocherrerr att̃och enamuerran Yompor huaterrepaʼ. Allempoñapaʼ oʼ alla huaterra, ñam̃a allempopaʼ oʼ alla choparesyerr narmetsoc̈hno.
JAM 5:19 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈hanesha ñerraʼm sa puesheñarrot̃es oʼch alla sepuerrerra ñeñt̃es t̃eʼpaʼ cot̃eneʼ cohuen Yompor poʼñoñ, t̃arraña ñerraʼm eseshaʼña alla soct̃apeʼchaterreʼ eʼñe cohuenpaʼ
JAM 5:20 sapaʼ señochepaʼch ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatets eʼñe cohuenpaʼ c̈hoch aʼqueshp̃atenan pamoʼts puecamquëñ ñeñt̃ atarr ochñat̃ ñam̃a c̈hoch peretnateññañ allohuen shonteʼ poʼchñar. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas. Allohua.
1PE 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es aʼyetaten ñeñt̃ saʼmueroc̈htateneʼ. Oʼ eʼñe sesuanom seney oʼ att̃a aʼparratseʼtataset allemeña anetsoʼmar, all anetso Ponto ñam̃a Galacia, ñam̃a Capadocia, ñam̃a Asia ñam̃a Bitinia. Sapaʼ ñeñt̃es ahuat̃ot̃eñ naseʼt̃ Yompor Parets eʼñe ñocop. Ñapaʼ eʼñe eñotuaseʼt̃ sach aʼcohuentataret̃terrtsa Partsocop. Eʼñe ña Puecamquëñpaʼ ñeñt̃ña saʼcohuentaterreʼña sa att̃ot̃ña eʼñe sameʼñaʼhueraña Jesucristo. Att̃oña ña poʼrraspaʼ ñeñt̃ña oʼ eʼshohuerrnasña soʼchñar. Na Pedron sequellquëneʼña añ carta, napaʼ ñeñt̃en Jesucristo puellsensaren. Eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña atarr sebensareʼtam̃peneʼ, ñepaʼchña socshateneʼña eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
1PE 1:3 T̃eʼñapaʼ ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Yompor Parets ñeñt̃ Yepartseshar Jesucristo Pompor ñeñt̃ara ñeñt̃ Poʼyomporer pen, t̃arroʼmar oʼ yeʼñalleterra etserra eʼñe ña nanac puemuereñot̃ey. Allempot̃eñña ya eʼñe yeyemteñot̃ ña c̈hocmach yecuameʼteñ esempohuañen t̃arrempohua allempoch ama yaʼrromñat̃terro. Att̃o Jesucristopaʼ oʼ tanterra, ñeñt̃oʼmarña yapaʼc̈hoʼña yecuen yam̃a att̃och amach yaʼrromñat̃terro.
1PE 1:4 Ñam̃a yeyemteñot̃ c̈hocmach yecuameʼten ñeñt̃ oʼpatataret̃ey pueʼntañot̃ t̃arroʼmar allpaʼ allña aññoʼtaret̃tenaña alloch yequeshperra. Ñeñt̃ña queshpeñetspaʼ amach ahuañañat̃terro, ñam̃a ama asosyatño, ñam̃a ama am̃llashaʼtño.
1PE 1:5 Sapaʼ eʼñe seyemteñot̃ña Cristo Yomporpaʼ aʼnatasepaʼch. Aʼnatasepaʼch c̈hocma att̃och sequeshp̃aʼhuerra esempohuañenchaʼ mellapoterra. Yompor poʼhuamencopaʼ aʼnatasepaʼch att̃och eʼñe señotuerr poʼñoc̈h eʼñech sequeshp̃aʼhuerra.
1PE 1:6 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ allohuenespaʼ socshepaʼch. Amaʼt t̃eʼña att̃o semueroc̈htenapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe mamecpa. T̃arraña amaʼt oʼ c̈haponasa paʼnamen topateñetspaʼ sapaʼ c̈hocmuepaʼch socsheña Yompor.
1PE 1:7 T̃arroʼmar nanac huomenc echarr yenteñ, t̃arraña Yomporpaʼ eñochchaʼ ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe yameʼñeña ña. Atet̃ ñerraʼm oropaʼ c̈hoch ñanom atserrtachet huomenc allochñapaʼ oʼch eñochet ñerraʼm poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ eʼñet̃eʼ orocheʼ. Ñeñt̃ña amaʼt oropaʼ huañerrchaʼ esempo. Amaʼt nanac tsaʼteʼ oro, t̃arraña att̃o poʼñoc̈h yameʼñera Cristo, ñeñt̃ña ello nanac sherbets. Ñerraʼm poʼñoc̈h yeyemteña ña, yeyemteñot̃ ñapaʼ eʼñech cohuen entyesuerrey esempohuañenchaʼ huerra Jesucristo, att̃ochña eʼñe cohuen yecohuentapretera, eʼñech cohuen yaʼm̃chaʼtaret̃tapretera.
1PE 1:8 Jesucristo amaʼt ama sentarñepaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ semorrentera. Amaʼt ama senteñe, t̃eʼñapaʼ oʼ sameʼñera. Eʼñe socsheñeshocmañen oʼ sameʼñeña, ñeñt̃ña cosheñetspaʼ atarr nanac cohuen. T̃eʼpaʼ amach erra yenerreʼt̃e yeñoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ yoterrerr.
1PE 1:9 Att̃oña eʼñe sameʼñeñot̃ Cristopaʼ saʼqueshp̃aterrchaʼ secamquëñ.
1PE 1:10 Ñam̃a oʼch notas, amaʼt ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃paʼ ñeñt̃ña serrpareʼteteʼt̃ allempo att̃och orrtaterrnay Yompor puemuereña alloch yequeshperra. T̃arraña ñetpaʼ ama eʼñeyeʼ eñocheteʼt̃e errot̃ent̃eʼña alloch yequeshperra. (Ñehua, allempopaʼ amacaʼye orrtenaʼ Cristo arr patsro.) Ñetpaʼ ñeñt̃ña nanac eʼnetañeʼt̃ errot̃ent̃eʼña ñeñt̃chaʼ aʼqueshp̃atañterrtsa. Ñetpaʼ nanac aʼp̃t̃oʼtannaʼtyeseteʼt̃ eʼñe ñagattseta errot̃ent̃eʼcaʼyeña Yompor puemuereña alloch eʼñe yequeshperra.
1PE 1:11 Ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe Cristo Puecamquëñña chorrahueteʼt̃ ñeñt̃ña eñotatahueteʼt̃ oʼch orrterra ñeñt̃chaʼ Cristoterrets arr patsro. Oʼch c̈hap añe patsropaʼ elloñapaʼ oʼch mueroc̈htateret. Oʼch amueroc̈htataret̃etuapaʼ allempochña orrtaterranña poʼcohuenña. T̃arraña ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃paʼ oʼ alla aʼp̃t̃oʼtannaʼtyerreterr, taʼ, ¿eseshaʼchña Cristoterrets? ¿Esempoʼtchaʼña orrterra?
1PE 1:12 Yomporpaʼ eñotatanet ñeñt̃paʼ amachcaʼye ahuenayeʼ etsoterro; shonteʼch char allempochña etsoterra atet̃ eñotatanet Yompor. T̃arraña ñeñt̃ eñotat allempopaʼ ñeñt̃paʼ ama ñocpuetayaye, ñeñt̃paʼ eʼñechcaʼye yocop. T̃eʼñapaʼ ñeñt̃ seserrpareʼtateneʼ cohuen ñoñetspaʼ ñeñt̃ña señotateneʼ eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ penaña ñeñt̃ cot̃ap̃ñats. Parets Puecamquëñ ñeñt̃ huetsa pueʼntañot̃paʼ ñeñt̃ña eñotatenahuetña att̃och serrpareʼtataset sam̃a añ cohuen ñoñets. Amaʼt Parets poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñetpaʼc̈hoʼña atarr mueneñet oʼch eñochet ñamet ñeñt̃ oʼ señotuerr sa.
1PE 1:13 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa eʼñe sa señoteñot̃paʼ eʼñech cohuen soct̃apeʼchen. Eʼñe seyemteñot̃ ñapaʼ oʼch secuameʼteñ esempoch huerra Jesucristo. Allempopaʼ ellochña nanac mueraʼhuerrsa, cohuenchaʼ es aphuerres.
1PE 1:14 Seʼm̃ñoch Yompor atet̃ ñerraʼm ñapaʼ puechemereshaʼch perres. Amach aña seyc̈hatsto atet̃ ñerraʼm ahuat̃ allempo ama señoteñaʼ; allempopaʼ aña semnatseʼtyeseʼt̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye.
1PE 1:15 Yomporpaʼ eʼñe cohuenareʼ es pen. Ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ oʼ huaʼñerrey ya. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼc̈hoʼña añ poctetsa oʼch yepomhuerra yañeña eʼñe Partsocop. Atet̃ ñapaʼ eʼñe cohuenareʼ es pen, yapaʼc̈hoʼña añ poctetsa oʼch yep̃aʼ atet̃ es pen ña.
1PE 1:16 Atet̃ oteney Yompor poʼñoñot̃ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ: “Atet̃ nepena na ñeñt̃en Seyomporer sepen, napaʼ eʼñe cohuenareʼ es nepen, sapaʼc̈hoʼña eʼñepaʼch cohuenareʼ es sepen.”
1PE 1:17 Yomporpaʼ ñach tsaʼtaterrahuet allpon yec̈hcatyeseteʼt̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye. Amach eñalleña amaʼt puesheñarra ñeñt̃chaʼ queshp̃atsa ñeñt̃ ama ameʼñenaye ña. Att̃o yemaʼyocheña Yompor ñeñt̃chaʼ yetsaʼtatuerraya, ñeñt̃epñapaʼ t̃eʼpaʼ am̃chaʼnaʼtpoʼch Yompor. Amaʼt allponmat socrrena arr patsro ñeñt̃paʼ ama saʼnetsreyaye, eʼñech t̃ayot̃eñ sem̃chaʼnaʼtnom̃ Yompor.
1PE 1:18 Sapaʼ satañneshañpaʼ apaʼnmaset poct̃ap̃ña atet̃ peteʼt̃ eʼñe orrena. T̃eʼña sapaʼ oʼ señoter Yomporpaʼ oʼ tsaʼtuonasa att̃och sesuanom ñeñt̃ ahuat̃naneshañ poct̃ap̃ña. Ama quellayoyeʼ tsaʼtonaye. Quellepaʼ ahuañaña.
1PE 1:19 Añña att̃o tsaʼtonaya poʼrraso Puechemer ñeñt̃ Cristo. Poʼrraspaʼ ñeñt̃ nanac sherbets atet̃ ñerraʼm carrnerot̃ollpaʼ eʼñech coc̈hneshaʼ muetseteʼt̃ Partsocop.
1PE 1:20 Amaʼt ama ayec̈hcataret̃tenaʼ pats Yomporpaʼ oʼ nan Puechemer Cristo, ñach tsaʼterraya yoʼchñar. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ anaret̃paʼ t̃arraña ama orrteno añe patsro. T̃eʼñapaʼ orrta eʼñe yocop, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ mellapoterrmocha.
1PE 1:21 Yameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼch yeyemterrñaña Pompor, t̃arroʼmar Pomporpaʼ oʼ tantater amaʼt oʼ rromhua. Tantater att̃och alla eʼñe cohuentater Pompor. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ yapaʼ oʼch yeyemcha Yompor, oʼch yecuameʼtoñ ñeñt̃ oʼpatatenya.
1PE 1:22 Sapaʼ oʼ sameʼñaʼhua ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe Parets poʼhuamencot̃ oʼ sesuanom allpon sosyaʼtsañ ñeñt̃ seyoc̈hroʼtsen, att̃ot̃chaʼ eʼñe semorrentannaʼta. T̃eʼñapaʼ semorrentannaʼtepaʼch poctacma eʼñe seyoc̈hrocmañen.
1PE 1:23 Eʼñe yameʼñeñot̃ Yompor poʼñoñpaʼ oʼ yeʼñalleterra etserra. Añ eñalleteñetspaʼ ama att̃eyaye ñerraʼm allempo eñalletatey yachor. Att̃o eñalletatey yachorpaʼ ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ. Añña Yompor poʼñoñot̃ña yeʼñalleterra ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt errponaña.
1PE 1:24 T̃arroʼmar Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Allohueney ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ att̃ey ñerraʼmrrat̃eʼ taʼteʼ t̃arroʼmar mamecpa yocrrena. Ñam̃a ñeñt̃ cohuen yentyen ya, ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ taʼteʼ puerorer. Taʼteʼpaʼ oʼch hueyaʼhua pueʼchorpaʼ puerorerpaʼc̈hoʼña amaʼt coc̈hneshaʼtenañpaʼ shorc̈haʼtuach.
1PE 1:25 T̃arraña ñeñt̃ Parets poʼñoñpaʼ amach ahuañañat̃to amaʼt errponaña. Ñeñt̃ poʼñoñpaʼ ñeñt̃ara cohuen ñoñets ñeñt̃ oʼ serrpareʼtatuaset sam̃a.
1PE 2:1 T̃eʼñapaʼ añ poctetsa oʼch sesuanem allohuen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. Att̃o ora allpon allo seshcannaʼtenapaʼ oʼch sequec̈hpaʼhuer. Añ shecanneñets ñeñt̃ att̃och entenes poʼpsheñeñ eʼñe cohuenpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña añ palltetsa t̃eʼpaʼ oʼch sequec̈hpaʼhuer. Att̃o seyeʼchapretannenapaʼc̈hoʼña oʼch sepuesuer ñam̃a. Sasareʼteñetspaʼc̈hoʼña oʼch sepuesuer.
1PE 2:2 Añña poctetsa atarrchaʼ yeyeʼcheññaña Yompor poʼñoñ eʼñe atet̃ pena emat̃ollpaʼ nanacchaʼ yeʼchenana puemomos. Yapaʼc̈hoʼña añ poctetsa oʼch yeyeʼchya atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ yemomos yepen, t̃arraña ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara Yompor poʼñoñ. Yompor poʼñoñpaʼ nanac cohuenareʼ alloch yocshaten yecamquëñ, att̃ot̃chaʼ alloʼna yesen eñotnomueʼ ñeñt̃ poctetsa Yomporecop att̃ochña aʼqueshp̃ataret̃eychaʼ.
1PE 2:3 Sapaʼ oʼ señotuerrñañ Yompor puemuereña att̃o ñapaʼ nanac muerensa. Ñeñt̃oʼmarña añ poctetsa sapaʼc̈hoʼña oʼch seyeʼchoña poʼñoñ.
1PE 2:4 Añ poctetsa oʼch separrocmaterr epas Cristo. Cristo ñeñt̃ atarr sherbets atet̃ ñerraʼm mapueʼ ñeñt̃ nenet quellpach paʼrrp̃ot̃ allo orratenet pocoll ñeñt̃ nanac echarr. T̃arraña mapueʼ amaʼt nanac sherbenpaʼ ama añeyaye alloch eʼñe yocrra. Añña Cristo att̃o sherbenpaʼ allochña eʼñe yocrra poʼñoc̈h. Amaʼt acheñeneshaʼ amaʼt ama cohuenayeʼ enteñeto Cristopaʼ Pomporñapaʼ eʼñe pocteʼ enteñ. Pomporñapaʼ ña acreʼ ñeñt̃chaʼ nanac sherb̃ats ñocop atet̃ ñerraʼm mapueʼ ñeñt̃ nanac cohuen allochña t̃omatenan paʼpaquëll.
1PE 2:5 Yomporpaʼ paʼpaquëll penan allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya ña. Yapaʼc̈hoʼña att̃ey ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ alloch t̃omatenan paʼpaquëll. T̃arraña yapaʼ att̃eyeñ ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼpaʼ t̃arraña yapaʼ ñeñt̃ey oʼrrerrñat̃ot̃ yocrrena. Yapaʼc̈hoʼña añ poctetsa oʼch yatt̃ecmatuerr ñerraʼmrrat̃eʼ Parets paʼpaquëll. Allñapaʼ yesherberrchaʼ Partsocop. Yecamquëñot̃paʼ oʼch yepomhuerra eʼñe yeyoc̈hrohuen yepomuerra att̃och Paretspaʼ coshena. Yameʼñeñot̃ Jesucristopaʼ oʼch yesherber errot̃enchaʼ muenateney Parets.
1PE 2:6 T̃arroʼmar atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor Cristocop: All anetso Sión ñeñt̃ara Jerusaléñ oʼch nemñanet puesheñarr ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ acraret̃ ñeñt̃ nanac sherbets ñeñt̃ alloch nat̃omat nepaquëll. Ñerraʼm eseshaʼ ameʼñenaya ñapaʼ, ñetñapaʼ amach alla eʼnerreteʼt̃e poʼpsheñeñ.
1PE 2:7 Ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristopaʼ eʼñech yocsheñeshocmañen yenteñ. Añña ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yomporpaʼ atet̃chaʼ enteñet Cristo ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ huaporeʼten ñeñt̃ t̃omateneʼ pocoll t̃arroʼmar atet̃ enteñet Cristo ñerraʼmrrat̃eʼ ama es sherbeno. Ñeñt̃oʼmarña Yompor poʼñoñpaʼ atet̃ oterryerr: Añ mapueʼ ñeñt̃ huaporeʼten ñeñt̃ t̃omateneʼ pocoll, ñeñt̃ña mapueʼpaʼ Yompor neneʼ ñeñt̃chaʼ nanac sherbets.
1PE 2:8 Añ ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Mapueʼ allchaʼ epot̃oʼtena ñeñt̃ ama ameʼñetso ñeñt̃chaʼña aʼshoratahuet chenquëñtso. Añ epot̃oʼteñetspaʼ añ tomaʼntena att̃o at̃pareʼteññañet Cristo poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ anaret̃, ñerraʼm ama yameʼñyopaʼ eʼñech yechencaʼhuerra.
1PE 2:9 T̃arraña sapaʼ ama añeyayso ñeñt̃ at̃pareʼteneʼ Yompor. Ya ñeñt̃ey ameʼñenaya Yomporpaʼ atet̃chaʼ enteney ñeñt̃ey acraret̃terrtsa ñocop. Ñam̃a atet̃chaʼ enteney ñeñt̃eychaʼ sherberrets Partsocop, ñeñt̃eychaʼ anaret̃terrtsa ñocop. Ñam̃a eʼñech Yomporenaʼtar enteney. Ñeñt̃oʼmarña yocoppaʼ añ poctetsa oʼch yorrtatyesoñ poʼcohuenña. Oʼch yeserrpareʼtoñ att̃o ñapaʼ cheterrey checmetot̃ all sosyaʼtsañot̃, t̃eʼñapaʼ oʼ c̈hapaterrey eʼñe ña poʼpuetarenño all eʼñe cohuentena ña.
1PE 2:10 Ahuat̃paʼ ama esonaʼtareyayye, t̃eʼñapaʼ Yomporenaʼtarey. Ahuat̃paʼ ama amueraret̃eyayye, t̃eʼñapaʼ oʼ yaʼmueraret̃terra.
1PE 2:11 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemorrenteñot̃es oʼch notas: Sapaʼ amaʼt seyc̈henañ añe patsro ñeñt̃paʼ ama saʼnetsreyaye. Ñeñt̃oʼmarña añ poctetsa oʼch saʼypoʼñam̃pes ñeñt̃ muenatseʼtyeseʼt̃ sechets. Atet̃ muenaʼyen yechetspaʼ ñeñt̃ña quellareneʼña yecamquëñ; mueneñ oʼch aʼchencatonay yecamquëñ.
1PE 2:12 Ñeñt̃ ama ameʼñetso seshopaʼ añ poctetsa oʼch sorrtatoñ ñeñt̃ atet̃ eʼñe cohuenareʼ es sepen. Allochñapaʼ ñerraʼm mueneñet oʼch sasareʼtasetpaʼ oʼch entonaset att̃o eʼñe cohuenareʼ es sepen. Allochñapaʼ ñerraʼm esempo huerra Cristo att̃och eñotatuerrey ñeñt̃ atet̃ yep̃aʼyena, ñetpaʼc̈hoʼña oʼch ayeʼchoc̈htaterrñañet Yompor.
1PE 2:13 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñam̃a, allpon ñoñets ñeñt̃ nen am̃chaʼtaret̃ añ patsropaʼ añ poctetsa oʼch sameʼñya. Yameʼñeñot̃ Yepartseshar Cristopaʼ añ palltetsa oʼch yameʼñera ñam̃a allpon ñoñets ñeñt̃ nen ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa arr patsro.
1PE 2:14 Oʼch sameʼñera ñam̃a ñeñt̃ mueñen am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃chaʼ aʼcoñchatueneʼ allohuen ñeñt̃ ama pocteyeʼ es petso, ñam̃a ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ coshapreteneʼ allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es pets.
1PE 2:15 T̃arroʼmar atet̃ muenen Yompor: c̈hocmach yorrtaten atet̃ eʼñe cohuenareʼ es yepen. Ñatoʼ yorrtateñot̃ eʼñe cohuenpaʼ oʼch quec̈hpaʼhuerret att̃o eñosatseʼtyenet. Ñetpaʼ pat̃pareʼteñot̃et eñosatseʼtyenet t̃arroʼmar ama es eñoteneto. Ñatoʼ yorrtateñot̃ eʼñe cohuenpaʼ oʼch yequec̈hpatuerranet att̃o eñosatseʼtyenet.
1PE 2:16 Ñam̃a eʼñech sameʼña cohuen amaʼt Yompor poʼñoñpaʼ ama am̃chaʼnoc̈henayeʼ senteñe socop. T̃arraña amaʼt ama am̃chaʼnoc̈hteno poʼñoñ yocoppaʼ amach alloʼna yep̃aʼyesneno ñeñt̃ sosyaʼtsañ. Añchaʼña oʼch atet̃ yameʼña att̃o pueyochreshaʼ perrey Yompor.
1PE 2:17 Añ poctetsa oʼch sem̃chaʼnaʼch allohuen acheñ. Oʼch semorrentannaʼta allohuenes ñeñt̃es ameʼñetsa. Oʼch sem̃chaʼnaʼch ñam̃a Yompor. Oʼch sameʼñya ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa arr patsro.
1PE 2:18 Ñeñt̃es ataruasataret̃espaʼ oʼch notas, añ poctetsa socop. Sem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ oʼch sameʼñya samoʼmteʼ. Oʼch sameʼñya samoʼmteʼ ñeñt̃ amueraña. Allot̃paʼ oʼch sameʼñya ñam̃a ñeñt̃ amaʼt ama amueraño.
1PE 2:19 Ñam̃a amaʼt poʼpsheñeñ mueroc̈htateney amaʼt allempo yepen ñeñt̃ cohuenareʼ, eʼñe yameʼñeñot̃ Yomporpaʼ amach yaʼtsrreʼmatsto, ñeñt̃paʼ eʼñech pocteʼ enteney Yompor.
1PE 2:20 Ñerraʼm esempo c̈ho errot̃ yepeñ poʼpsheñeñ ñerraʼm coñchatuerrey, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ yecoñchepaʼ. Amaʼt ama yaʼtsrreʼmo allempo, t̃arraña amach cohuenayeʼ entenye Yompor, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ c̈hocma mueneñ oʼch yecoñcha. T̃arraña ñerraʼm esempo amaʼt yepena ñeñt̃ cohuenareʼ ñatoʼ amaʼt mueroc̈htatey poʼpsheñeñpaʼ ñerraʼm ama yaʼtsrreʼmopaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech pocteʼ enteney Yompor.
1PE 2:21 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yapaʼ oʼ huaʼñerrey Cristo att̃och yameʼñaʼhuera, allochñapaʼ oʼch yemueroc̈htaprecha ña. Ñapaʼ ña ñanom mueroc̈htatsa, t̃arraña ñapaʼ yec̈hatnerrey att̃och añ poctetsa oʼch yemueroc̈htapretera ña.
1PE 2:22 Ñapaʼ ama eñalletataneʼt̃e poʼchñar amaʼt coñeʼt̃a. Ñapaʼ ama shecaʼyeʼt̃e amaʼt parrocha.
1PE 2:23 Amaʼt allempo sasareʼcheteʼt̃paʼ ñapaʼ amach ellopaʼ sasareʼterraneto ñam̃a. Amaʼt allempo mueroc̈htacheteʼt̃paʼ ñapaʼ amach ellopaʼ oterraneto oʼch nemueroc̈htaterres sam̃a. Ñapaʼ aña eʼñe yemteʼt̃ Pompor, t̃arroʼmar eñoteñ Pomporpaʼ aʼpoctaterrñañchaʼ, t̃arroʼmar ñapaʼ ña eʼñe pocteʼ es pets.
1PE 2:24 Ñapaʼ ña yecoñchaterr eʼñe ya yoʼchñarot̃ allempo mueroc̈hta all corsocho. Allempoña rroma eʼñe ña poʼchtsot̃paʼ oʼ ahuanmam̃perrey yoʼchñar. T̃eʼña yocoppaʼ añ poctetsa oʼch yaʼypoʼñaʼhuerr ora yoʼchñar oʼch yeperra ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop. Att̃o atarr atserrp̃aret̃terra ahuat̃ ñeñt̃paʼ att̃oña aʼqueshp̃aterrey ya.
1PE 2:25 “Yapaʼ ahuat̃paʼ att̃ey ñerraʼm carrnero. Yaʼypoʼñaʼuyeʼt̃ ñeñt̃ yecuam̃peneʼ.” T̃arraña t̃eʼñapaʼ oʼ alla yoct̃apeʼcherr eʼñe cohuen, oʼ yeyemtera Cristo ñeñt̃ yecuam̃peneʼ, ñeñt̃ara ñeñt̃ Pamoʼmteʼ pen ñam̃a yecamquëñ.
1PE 3:1 Sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃es arrollaret̃es, oʼch notas sam̃a. Añ poctetsa oʼch sameʼñya serrollar. C̈hocmach sameʼñya serrollar amaʼt serrollarpaʼ ama ameʼñenano Yompor poʼñoñ. Eʼñe cohuen sameʼñeñot̃ serrollarpaʼ amaʼt ama errot̃en es soteno ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼt̃eʼ ameʼñerra ñam̃a serrollar. Ñetpaʼc̈hoʼña oʼch cot̃apeʼcherret eʼñe cohuen ñerraʼm esempo entennaset atet̃ eʼñe cohuenareʼ es sepen.
1PE 3:3 Amach eʼñe pat̃rra semaʼyoc̈hratsto att̃o secohuentena eʼñe orrena. Atet̃ ñerraʼm sechpaʼ amach ñeñt̃a sellquëno oʼch saññoʼteñ eʼñe cohuen att̃och enteney yamoʼtseshaʼ eʼñe cohuen, t̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe orrena. Ñam̃a amach eʼñe pat̃rra semaʼyoc̈hratsto att̃och sech alloch secohuenta atet̃ ñerraʼm oro, t̃arraña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe orrena. Amach semaʼyoc̈hratsto ñam̃a att̃och sechorraʼyesa eʼñe coc̈hneshaʼ. Añ aññoʼteñets ñeñt̃ yentapretannena eʼñe yechtsopaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe orrena orrtateney eʼñe cohuen.
1PE 3:4 Añchaʼña yemaʼyoc̈hra oʼch yecohuentena yeyoc̈hro att̃och Yomporpaʼ entapretey eʼñe cohuen. Añ cohuenteñets yeyoc̈hro ñeñt̃paʼ ama entpahuoyaye t̃arraña ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro. Atet̃ ñerraʼm muereñets ñeñt̃paʼ eʼñech cohuen entapreteney Yompor. Ñerraʼm ama atsrreʼmñat̃eyayye ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech cohuen entapreteney Yompor. Ñerraʼm eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen, Yomporpaʼ entapreteney yoct̃ap̃ña atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ nanac sherbets, ñam̃a ñeñt̃ nanac coc̈hneshaʼ.
1PE 3:5 Atet̃ p̃aʼyeseʼt̃ ahuat̃ coyaneshac̈hno ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyestseʼt̃ Partsocop. Ñetpaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ eʼñe cohuen ameʼñyeteʼt̃ puerrollaret. Ñetña pueyoc̈hretpaʼ eʼñe aʼcohuencheteʼt̃ Yomporecop.
1PE 3:6 Atet̃ peʼt̃ ñam̃a ahuat̃ Sara. Ñapaʼ eʼñe cohuen ameʼñaneʼt̃ puerrollar Abraham. Ñapaʼ eʼñe atet̃ entaneʼt̃ puerrollar ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen, nanac ameʼñyeʼt̃. Sapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ sachorchaʼ seper Sara ñerraʼm ama sem̃chañot̃a es pocteʼ sep̃aʼyeno sam̃a.
1PE 3:7 Att̃ecmach notas sam̃a ñeñt̃es at̃aporet̃es. Oʼch semuerya set̃apor eʼñe cohuen. Sapaʼ oʼch senteñ sam̃a set̃apor eʼñe cohuen, t̃arroʼmar coyaneshaʼ ama tama ahuamencat̃e. Añchaʼña oʼch sagaphuer parro ñeñt̃chaʼ apas Yompor. Eʼñe puemuereñot̃es sapaʼ apaschaʼ allochña sapaʼ corretsasach socsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen. Oʼch seyc̈ha eʼñe cohuen epas set̃apor, att̃ot̃chaʼ Yomporpaʼ eʼm̃ñotas ñerraʼm esempo semaʼyochya.
1PE 3:8 T̃eʼñapaʼ oʼch notas allohuenes. Añ poctetsa oʼch soct̃apeʼcherr eʼñe pat̃rra ñeñt̃ amuerañtetsa. Ñam̃a oʼch sellcapretannaʼta ñerraʼm esempo es sellcatyeneʼ. Ñam̃a eʼñech cohuen yemorrentannaʼta allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsa, ñam̃a eʼñech cohuen yemuerannaʼta. Oʼch es yentaprech poʼpsheñeñ eʼñe cohuen, amachña yañeña eʼñe cohuen entatstatso.
1PE 3:9 Ñerraʼm poʼpsheñeñ errot̃ p̃aspaʼ sapaʼ amach setsaʼtatatsche eso. Ñerraʼm poʼpsheñeñ sasareʼtaspaʼ sapaʼ amach sesasareʼtatsterraneto. Añchaʼña oʼch senamoñ Yompor aʼnachepaʼ, t̃arroʼmar atet̃ muenen Yompor atet̃chaʼ yep̃a. Allochñapaʼ ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ ñapaʼ oʼch aʼnatenya yam̃a.
1PE 3:10 T̃arroʼmar atet̃ oteney Yompor poʼñoñ: Ñerraʼm yemneñ oʼch yeyc̈ha eʼñe cohuen, ñam̃a ñerraʼm yemneñ oʼch yocsherrapaʼ ñeñt̃paʼ añ poctetsa, amach yesasareʼtatsto, ñam̃a añ poctetsa, amach yeshcareʼtatsto.
1PE 3:11 Ñerraʼm yemneñ eʼñe cohuen yocsherra, añ poctetsa oʼch yesuanem ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. Ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen Yomporpaʼ ñeñt̃chaʼña atet̃ yep̃a. Ñam̃a añ poctetsa, oʼch yeʼnerr att̃och yentannena eʼñe cohuen epay yamoʼtseshaʼ. T̃eʼñapaʼ alloʼnepaʼch yesen entannaʼttsa eʼñe cohuen.
1PE 3:12 Yomporñapaʼ eʼñech cohuam̃peney ñeñt̃ey eʼñe pocteʼ es pets. Ñapaʼ eʼm̃ñoteney allempo es yenamueñ eʼñe ñesho. Añña ñeñt̃ petsa ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ Yomporñapaʼ amach cohuenayeʼ enteñe amaʼt mamesha.
1PE 3:13 Ñerraʼm sapaʼ c̈hocma semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, allempoñapaʼ amach eseshaʼ errot̃enot̃ semueroc̈htataye.
1PE 3:14 T̃arraña ñatoʼ errot̃enopaʼ oʼch mueroc̈htataset amaʼt añ semaʼyoc̈hrena ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. T̃arraña ñerraʼm eʼñe att̃ot̃a mueroc̈htatasetpaʼ sañapaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsenes. Amach sem̃chaʼtatstaneto ñam̃a amach sellcatsto.
1PE 3:15 Añchaʼña oʼch seyemcha Cristo eʼñe seyoc̈hrohuen. Oʼch senteñ Cristo atarr cohuen Parets ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñerraʼm esempo eseshaʼpaʼ oʼch aʼp̃t̃oʼtas ¿esoʼmart̃eʼña atarr sameʼñeñaña Cristo? sapaʼ c̈hocmuepaʼchña eʼñe cohuen señoteñña atet̃chaʼ sanap eʼñe cohuen. Eʼñe semuereñot̃ eʼñech acop̃a sanapanet eʼñe cohuen eʼñe sem̃chaʼnaʼteñot̃anet.
1PE 3:16 C̈hocmach eʼñe señmañeshaʼ seyoc̈hro eʼñech cohuenareʼ es sepen. Allochñapaʼ ñerraʼm amaʼt esempo sasareʼtenyetpaʼ ñeñt̃ña att̃o eʼñe pocteʼ es yep̃aʼyen Cristocoppaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña pencatahuet.
1PE 3:17 Añ pocteʼ amaʼt yemueroc̈hta att̃o amaʼt eʼñe cohuenareʼ es yepen. Ñerraʼm atet̃ muenen Yomporpaʼ pocteʼ oʼch yemueroc̈hta. Añña ñerraʼm eʼñe yoʼchñarot̃paʼ oʼch yemueroc̈hta, ñeñt̃paʼ orrenach yemueroc̈hta.
1PE 3:18 Amaʼt Cristopaʼc̈hoʼña ahuat̃paʼ atarr mueroc̈htacheteʼt̃. Ñapaʼ ña rromats eʼñe parrocha allohuenacpay att̃ot̃ña tsaʼtuerrnaya yoʼchñar. Cristo amaʼt ña ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es petspaʼ att̃oña rroma yocop ñeñt̃ey ama pocteyeʼ es petso. T̃arroʼmar rroma yocop att̃ot̃chaʼ yeparrocmaterr epay Yompor. Ña amaʼt rroma poʼchtsot̃paʼ puecamquëññapaʼ ama rromo.
1PE 3:19 Eʼñe puecamquëñot̃paʼ arr ahuoʼ alloʼtsaʼyen ahuat̃naneshañ puecamquëñneshaʼ ñeñt̃ alla ayottam̃p̃saret̃, ñeñt̃ ama c̈haʼnetso. Ñaña puecamquëñ allñapaʼ serrpareʼtatosanet.
1PE 3:20 Ñehua, añ puecamquëñ ñeñt̃ ahuat̃naneshañ ñeñt̃ nanac at̃pareʼtayeʼt̃ Yompor poʼñoñ allempo correʼt̃ Noé. Allempopaʼ Yompor nanac cohuameʼtanetañeʼt̃ oʼch ameʼñyet. Allempot̃eñ Noépaʼ yec̈hcataneʼt̃ poʼcompuer, Yomporpaʼ cohuameʼtaneteʼt̃ eseshaʼch ameʼñatsa. T̃arraña ama eseshayeʼña ameʼñatso, eʼñe posocsheña ñeñt̃ ameʼñatsa. Añ posocsheña ñeñt̃ ameʼñaya Yomporpaʼ ñeñt̃ara posocsheña ama eseshaʼ ñoʼshaʼtso, ñetpaʼ queshpet oñot̃.
1PE 3:21 T̃arroʼmar yapaʼc̈hoʼña t̃eʼ ñerraʼm yapataret̃ta oñot̃ Partsocop eʼñe atet̃ pena ñerraʼm ahuat̃ Noépaʼ oʼ queshp̃a eʼñe oñot̃. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼc̈hoʼña ñerraʼm yameʼñeñot̃ oʼ yapataret̃ta Partsocop eʼñe oñot̃paʼ yeñoteñ oʼ yequeshp̃a. Ñehua, ñeñt̃ apataret̃teñetspaʼ ama añecpayaye oʼch yapa oño att̃och huañ yepatser. Añchaʼña ñeñt̃ alloch yequeshp̃a. Att̃o yapataret̃ta Partsocop oʼch yenam̃ Yompor etserrataterrnayepaʼ yoct̃ap̃ña eʼñe cohuen. Att̃o yapataret̃ta Partsocoppaʼ yeñoteñ oʼ yequeshp̃a t̃arroʼmar Jesucristo att̃o tanterra amaʼt rromhua.
1PE 3:22 Allempo tanterra Cristopaʼ oʼ ahuerr pueʼntaño. T̃eʼñapaʼ alloʼtsen epuet Pompor eʼñe poʼcohuenrot̃, allñapaʼ all partsoten. Amaʼt allohuen ñeñt̃ Pompor poʼm̃llañot̃eñnanesharpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ eʼñe cohuen ameʼñeñet ñamet. Ñam̃a amaʼt allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa pueʼntañopaʼ ñetpaʼc̈hoʼña ello ameʼñaʼhueñet ñamet. Amaʼt allohuen ñeñt̃ ahuamencat̃ec̈hnopaʼc̈hoʼña ello ameʼñaʼhueñet.
1PE 4:1 Cristo allempo añe patsroʼtsenpaʼ ñapaʼ eʼñe pocteʼ enteñ att̃och mueroc̈htateñet nanac. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼ eʼñepaʼchña pocteʼ senteñ oʼch semueroc̈hta eʼñe ñocop. Eʼñe yemueroc̈hteñot̃paʼ oʼch huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her. Yemueroc̈hteñot̃ yechtsopaʼ oʼch yequec̈hpaʼhuerr ñeñt̃ ama pocteyaye Yomporecop.
1PE 4:2 Allochñapaʼ amach alloʼna yep̃aʼneno atet̃ muenatyesyeʼt̃ yechets ahuat̃. Yocoppaʼ añ poctetsa oʼch yoct̃apeʼchen ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor.
1PE 4:3 T̃eʼñapaʼ ñeñt̃eshañach atet̃ sep̃a atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃ atet̃ pena t̃eʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Ñetpaʼ aña paʼnamen p̃aʼyenet ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ allohuen paʼnamen muenatseʼtyeñets sosyaʼtsañ ñam̃a posaʼtarñats ñam̃a coshatseʼteñets ñam̃a orrareʼteñets ñam̃a muechatseʼteñets ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteñe Yompor. T̃eʼñapaʼ ñeñt̃eshañach atet̃ sep̃aʼ ñeñt̃ semnatseʼtyen sa.
1PE 4:4 Ñeñt̃ peyemteʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ epap̃ p̃orrareʼteʼt̃paʼ t̃eʼñapaʼ amach c̈hapaneto pueyoc̈hro esoʼmart̃eʼ oʼhuañ p̃orrareʼtapretanet. Att̃oña ñetpaʼ mueneñetchaʼ oʼch achm̃areʼtaset.
1PE 4:5 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, amaʼt ñeñt̃ ama ameʼñetso, esempohuañenpaʼ aʼmet̃atatuerranetchaʼ Yompor. Poʼñoc̈h ñapaʼ ñach tsaʼtaya ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama ameʼñatsopaʼc̈hoʼ ñach tsaʼtatuerrahuet, ora allohuenet, amaʼt ñeñt̃ corretsa, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ oʼ collaʼhuena.
1PE 4:6 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt ñeñt̃ arromñat̃neshaʼ oʼ aserrpareʼtatuaret̃tet cohuen ñoñets. Allochñapaʼ amaʼtchaʼ aʼcoñchataret̃tetañ poʼchtsot̃et atet̃ pena allohuen arromñat̃eneshaʼ, puecamquëñot̃etñapaʼ corraʼhuerretchaʼ eʼñe atet̃ correna Yompor.
1PE 4:7 T̃eʼñapaʼ oʼ mellapoterrmocha. Ñeñt̃oʼmarña añ poctetsa, eʼñe yeñotateñot̃paʼ oʼch yemaʼyochera Yompor. Eʼñech yetpara es yepen att̃ot̃chaʼ amach yepseñe Yompor maʼyochaya.
1PE 4:8 Añpaʼ ñeñt̃ña ñanom nanac sherbets: oʼch yemorrentannaʼta nanac eʼñe yeyoc̈hrocmañen. Yemorrentanneñot̃paʼ oʼch yep̃retnannaʼta att̃o errot̃en yep̃annena.
1PE 4:9 Ñam̃a eʼñech socsheñeshaʼ oʼch sagapannena eʼñe sepacllo.
1PE 4:10 Yompor puemuereñot̃paʼ oʼ eʼñe apaʼyesuas att̃och set̃orraʼyesa eʼñe ñocop. T̃eʼñapaʼ oʼch notas, oʼch seyenpannaʼta año ñeñt̃ apuenes Yompor. Att̃ochña sesherb̃atyesñañña Yompor puemuereña.
1PE 4:11 Ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼm eseshas serrpareʼtatspaʼ Yomporepaʼchña poʼñoñ seserrpareʼten. Ñerraʼm eseshas yenpueneʼ poʼpsheñeñpaʼ Yomporepaʼchña poʼhuamencot̃ seyenpannena. Allochñapaʼ yeparrocmateñot̃ epay Jesucristopaʼ oʼch yaʼyeʼchoc̈htatuerrñañ Yompor. Yomporepaʼchña ayeʼchoc̈htatuapoʼ allohueney. Am̃chaʼnaʼtpahuepaʼch poʼpartsoña t̃ayot̃eñ errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃epaʼchña Nompore.
1PE 4:12 Amach masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ seyorenatsto ñerraʼm huaponasa topateñets nanac huomenc; t̃arroʼmarchaʼ huaponasa oʼch topatensaʼ. Amach seyorenatsto atet̃ sepena ñerraʼm esempo huaponasa ñeñt̃ ama sentare. Att̃ecma amaʼt masheñneshaʼ ñeñt̃oʼ ameʼñaʼhuapaʼ att̃ecma oʼ topatuanet.
1PE 4:13 Allempot̃eñ oʼ semueroc̈htaprecha Cristo, eʼñe semueroc̈hteñot̃paʼ socshepaʼch. Allochñapaʼ ñerraʼm esempoch orrterra poʼcohuenñapaʼ sapaʼc̈hoʼña socshapreterach eʼñe cohuen.
1PE 4:14 Ñerraʼm c̈ho sasareʼtenset att̃o oʼ secristonaʼtarterra, sañapaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsenes, t̃arroʼmar eʼñe allempot̃eñ Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ cohuenñatsotetspaʼ c̈haponasa sesho. Poʼñoc̈h ñetpaʼ Cristoʼna sasareʼtenet t̃arraña sapaʼ eʼñe cohuen secohuentateññañ Cristo.
1PE 4:15 Añña ama cohueno oʼch yemueroc̈hta yemtseñot̃ acheñ, amaʼt ñam̃a yeteñot̃, amaʼt ñam̃a yepeñot̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye, amaʼt ñam̃a yaʼmet̃am̃peñot̃ att̃ochchaʼ yeʼmoñeʼtannaʼta. Ñerraʼm att̃ot̃ña yemueroc̈htapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena yemueroc̈hta.
1PE 4:16 Añña ñerraʼm añecop yemueroc̈hta t̃arroʼmar oʼ yecristonaʼtarta, amach yepencatsto. C̈hocmach yecohuentatoñ Yompor t̃arroʼmar oʼ yanerrñañ paʼsoʼcheñ.
1PE 4:17 Oʼ c̈hapmoch allempoch Yomporpaʼ acranatuerrey allohueney ya. Yapaʼ yanomchaʼ aʼmet̃err atet̃ enteney amaʼt ñeñt̃ey puechemereshay oʼ perrey Yompor. Ñerraʼm yapaʼ yanomchaʼ aʼmet̃am̃perr amaʼt ñeñt̃ey ameʼñatsapaʼ, allempopaʼ errot̃enot̃uachcaʼ queshperrat̃eʼ ñeñt̃ nanac at̃pareʼteneʼ cohuen ñoñets ñeñt̃ Yompor poʼñoñ.
1PE 4:18 Amaʼt ñeñt̃ey eʼñe pocteʼ es petspaʼ eʼñech yemueroc̈henñot̃a yequeshperra, allempopaʼ errot̃enot̃uachcaʼ c̈hapña ñeñt̃ ochñat̃eneshaʼ ñeñt̃ atarr at̃pareʼteneʼ Yompor.
1PE 4:19 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempo yemueroc̈hta eʼñe Yompor puemneññot̃paʼ allempopaʼ amach yellcatsto. Añña poctetsa oʼch alla yeyemtera Yompor eʼñe yocsheñeshocmañen yeyoc̈hro, t̃arroʼmar ñapaʼ ña ñeñt̃ yeyec̈hcateʼ. Ñapaʼ ña ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets, ñapaʼ eʼñech aʼpoctatonay. Añchaʼña alloʼnepaʼch yesen cot̃apeʼcherreʼ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop.
1PE 5:1 T̃eʼpaʼ oʼch notas sam̃a ñeñt̃es pompor pen ñeñt̃ ameʼñetsa sesho. Napaʼc̈hoʼña nach pompor pen ñeñt̃ ameʼñetsa nesho. Napaʼ neñcheʼt̃ atet̃ mueroc̈hteʼt̃ Cristo. T̃arraña ñerraʼm esempo huerra poʼcohuenñopaʼ yapaʼ oʼch yecohuentapretera yam̃a.
1PE 5:2 Napaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas sa ñeñt̃es pompor pen ñeñt̃ ameʼñetsa. Atet̃ pena ñeñt̃ cohuam̃peneʼ poʼcarrneror, sapaʼc̈hoʼña secuam̃peschaʼ eʼñe cohuen ñeñt̃ ameʼñetsa sesho, t̃arroʼmar ñetpaʼc̈hoʼ poʼcarrneror penanet Yompor. Amachña sec̃llañot̃a secuam̃p̃satstaneto atet̃ sepeñ ñeñt̃ ama tama cohuenayeʼ senteno. Eʼñechña socsheñeshaʼ secuam̃penanet atet̃ muenen Yompor. T̃arraña amach sagapueñot̃a quelle secuam̃p̃satstaneto. Ñerraʼm quellayecop yecuam̃peñpaʼ oʼch yepenca. Añchaʼña eʼñech yocsheñeshaʼ yecuam̃p̃sanet.
1PE 5:3 Amach c̈ha saʼm̃chaʼnoc̈hteñot̃eyeʼ secuam̃penaneto, ñeñt̃es atet̃ anaret̃es sach cohuam̃penahuet. Añchaʼña c̈hocmach yentatanet atet̃ eʼñe cohuen es yepen. Eʼñe yoct̃apeʼchateñot̃ cohuenpaʼ oʼch yeyc̈hatenanet allohuen ñeñt̃ eʼñe poʼcarrneror pen Yompor.
1PE 5:4 Cristoñapaʼ ñeñt̃ yecuam̃peneʼ allohueney atet̃ ñerraʼm poʼcarrnerorey. Ñerraʼm esempo huerra, allempopaʼ yapaʼc̈hoʼ atsaʼtaret̃eychaʼ. Atsaʼtaret̃eychaʼ poʼcohuenño ñeñt̃chaʼ atarr nanac yocshaterreʼ ñeñt̃paʼ ama ahuañaño amaʼt errponaña.
1PE 5:5 Ñeñt̃es huepaneshas, t̃eʼpaʼ napaʼ oʼch notas sam̃a. Añ poctetsa oʼch sameʼñeña ñeñt̃ poʼn yacma ñeñt̃ sompor sepen. Poʼñoc̈h oʼch notas allohuenes, eʼñech cohuen sameʼñannena amach sañeña eʼñe cohuen entatstatso t̃arroʼmar: Yomporpaʼ ama pocteyeʼ entenano ñeñt̃ atet̃ ommoʼchetsa. Añña ñeñt̃ ama esoyeʼ entetso ñeñt̃ña atarr muerenaña Yompor.
1PE 5:6 Yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ nanac ahuamencat̃. Yapaʼ ama ya yehuamencot̃eyeʼ yommoʼcheno. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Yomporpaʼ ama cohuenayeʼ entenano ommoʼcheñets. Amach yeyemtatsto eʼñe yañeña, t̃arroʼmar yapaʼ ama es yesherbeno. Añchaʼña eʼñe cohuen yeyemtena Yompor, allochñapaʼ ñerraʼm esempo ña muenats, ñachña yocshatuerreʼña eʼñe cohuen.
1PE 5:7 Ora allpon ñeñt̃ yellcateneʼ añ poctetsa oʼch yotue Yompor. T̃arroʼmar ñapaʼ poʼñoc̈h c̈hocma llecapretenya ñeñt̃ yellcateneʼ. Allochñapaʼ ñachña yaʼmetuerreʼ yellquëña att̃och yocshaʼhuerra eʼñe cohuen.
1PE 5:8 Eʼñe señotateñot̃paʼ señotaʼt̃ach, t̃arroʼmar oneñet̃ ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼpaʼ c̈hocma chopeñeʼchen errap̃aren atet̃ ñerraʼm maʼyarr, c̈hach am̃chaʼnoc̈hetnena eʼnyeseʼ ñeñt̃chaʼ aʼchencat.
1PE 5:9 Añchaʼña sat̃pareʼt oneñet̃. Eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo oʼch huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her. Oʼch señoch att̃ecmach mueroc̈htatuan allohuen masheñneshaʼ amaʼt ñeñt̃ oʼ ameʼñaʼhuerra ora errap̃aren añe patsro.
1PE 5:10 Amaʼt mueroc̈htatyesasetchaʼ mameʼ t̃arraña Yomporpaʼ nanac amueraña. Ñapaʼ ñachña aʼpoctatuerreʼña socop, att̃och huomenc perrnas seyoc̈her. Allochñapaʼ amach alla sepuesuere. Atet̃chaʼ p̃atonay Yompor, ñeñt̃ey mueneneʼ oʼch yecohuentaprecha poʼcohuenño. Eʼñe yameʼñeñot̃ Cristo yecohuentapreterach poʼcohuenña ñeñt̃chaʼ ama ahuañañat̃terrtso.
1PE 5:11 Yomporepaʼchña ayeʼchoc̈htatuapoʼ allohueney. Am̃chaʼnaʼtpahuepaʼch poʼpartsoña t̃ayot̃eñ errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼchña Nompore.
1PE 5:12 T̃eʼñapaʼ ñeñt̃ach eʼñe notas necartot̃. T̃eʼpaʼ oʼ notuas oʼch sameʼñaʼhuera eʼñe poʼñoc̈hocmañen. Ñam̃a oʼ notuas añpaʼ ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h Yompor puemuereña alloch atarr bensareʼtam̃peney. T̃eʼñapaʼ oʼch alla noterrserr, poʼñoc̈hpaʼ oʼch seyemtoña Yompor puemuereña. Ñeñt̃ masheñ Silvanopaʼ ña nequellcaten att̃och neserrpareʼtatas mameʼ añ necartot̃. Atet̃ nenteñ masheñ Silvano, ñapaʼ nanac cohuen ameʼñenana Yompor.
1PE 5:13 Ñam̃a ñeñt̃ ameʼñetsa arr Babilonia mueneñet oʼch huom̃chaʼtaset ñamet añ necartot̃. Ñetpaʼc̈hoʼña oʼ acrerranet Yompor eʼñe atet̃ ñerraʼm sa. Ñam̃a neyocher Marcospaʼc̈hoʼña mueneñ oʼch huom̃chaʼtas ñam̃a necartot̃.
1PE 5:14 Eʼñe semorrentannaʼteñot̃ oʼch sehuom̃chaʼtannaʼta. Eʼñe seyemteñot̃ Jesucristo, Yomporepaʼchña socshateneʼña eʼñe cohuen seyoc̈hro. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼchña Nompore. Allohua.
2PE 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ allohuenes ñeñt̃es eʼñe att̃ecma cohuen sameʼñena atet̃ yameʼñena yam̃a, t̃arroʼmar allohueneypaʼ eʼñe ñapt̃a Jesucristo ñeñt̃ Yeyomporer yepen ñeñt̃ara ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen, ñeñt̃ña eʼñe pocteʼ es pets. Na Simón Pedronpaʼ oʼch alla nequellquërrnaserr poʼpoñ carta, ñeñt̃en t̃orretsa Jesucristocop, ña puellsensaren.
2PE 1:2 Eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña atarr sebensareʼtam̃peneʼ; ñepaʼchña socshateneʼña eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes eʼñe seyemteñot̃ Yompor ñam̃a Puechemer Jesús ñeñt̃ Yepartseshar yepen.
2PE 1:3 Eʼñe yeyemteñot̃ Yompor ñapaʼ c̈hocma apueney allohuen ñeñt̃ allpon yepalltena alloch yocrrena eʼñe cohuen ñocop. Ñam̃a apueney att̃och yoct̃apeʼcherr ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten ña. Ñeñt̃paʼ eʼñe ña poʼpartsoteñot̃ apueney. Ñapaʼ añ muenen oʼch yecohuentapretera ña. Ñam̃a añ atarr muenen oʼch yorrtatapreter poʼcohuenña.
2PE 1:4 Eʼñe poʼcohuenñot̃ ñapaʼ atet̃ otnerrey ñeñt̃chaʼ apuerrey ñeñt̃chaʼ nanac cohuen yenterr, ñam̃a ñeñt̃chaʼ atarr nanac sherberrets yocop. Añ apuerrey poʼhuamenc att̃och amach aña atarr yemnaʼyeno ñeñt̃ yentyen arr patsro. Att̃ochña amach atarr nanac yaʼsosyateno eʼñe yañeña. Allochñapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ Paretspaʼ oʼch yaguërrñañ ñeñt̃ eʼñe atet̃ pena ña.
2PE 1:5 Ñeñt̃oʼmarña añ poctetsa, ñanomchaʼña Cristo yeyemta. Allot̃paʼ ñam̃a oʼch yorrtaten att̃o eʼñe pocteʼ es yepen. Allot̃paʼ ñam̃a añ poctetsa, oʼch yeñotua eʼñe ora atet̃ muenen Yompor.
2PE 1:6 Allot̃paʼ ñam̃a oʼch yepuesuanom ñeñt̃ atet̃ yemnatseʼtyen ya. Allot̃paʼ ñam̃a eʼñech yaʼhuantaʼhuanom allohuen ñeñt̃ atarr echarr yentyen, allot̃eññapaʼ oʼch yoct̃apeʼch ñeñt̃ poctetsa Partsocop.
2PE 1:7 Allot̃paʼ ñam̃a oʼch yemorrentannaʼta, eʼñech yemoʼnasheñeshaʼ yep̃annena. Allot̃paʼ ñam̃a eʼñech yemuerannena.
2PE 1:8 Ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃a añec̈hno atet̃ ñeñt̃ oʼ notuaspaʼ, allempoñapaʼ alloʼnach sesen parrocmatats epas Yepartseshar Jesucristo. Allochñapaʼ amach eʼñe orrena señotere, añchaʼña eʼñe sorrtatyen ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor. Allempoñapaʼ nanacchaʼ sesherberr Cristocop.
2PE 1:9 Ñerraʼm ama alloʼna yeyemuetneño Cristopaʼ yapaʼ amach eʼñe es cohuenayeʼ yeñotueno. C̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr ñeñt̃ ama chemeʼtetso aʼyo. Añach chemeʼten ñeñt̃ allaʼtsena. Amapaʼ c̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr aporoʼyet̃ ñeñt̃ ama entetso, amaʼt eʼñe mamesha. T̃arroʼmar ñapaʼ oʼ c̈ha puesuerran att̃o Cristopaʼ eʼñe eʼshohuerrñañeñ poʼchñar.
2PE 1:10 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr. Alloʼnepaʼch sesen yemuetnomaya Cristo att̃o ñapaʼ oʼ huaʼñerres att̃och sameʼñeñot̃paʼ oʼch sequeshperra. Ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃apaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach sepsere, ñam̃a amach alla sepuerrerro atarr t̃oñonet̃.
2PE 1:11 Allochña sapaʼ sec̈herrchaʼ all am̃chaʼtaret̃tena Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen. Allñapaʼ oʼch aguërres eʼñe pocsheñeshocmañen all partsoten. Ña poʼpartsoñapaʼ ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt eʼñe errponaña.
2PE 1:12 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ noten, c̈hocmach neyerpatasa atet̃ noct̃apeʼchen. Amaʼt sapaʼ oʼ señotue añec̈hno, napaʼ oʼch alla noterrserr. Amaʼt oʼ c̈haponasa seyoc̈hro ñeñt̃ ñoñets poʼñoc̈hpaʼ napaʼ nemneñ alloʼnach neyerpatnensa.
2PE 1:13 Napaʼ noten, t̃eʼpaʼ orameñ nocrrena eʼñe pocteʼ oʼch neyerpatnomsa att̃och oʼch set̃orroña Yompor poʼñoñ.
2PE 1:14 Napaʼ neñoteñ oʼ mam̃amenapaʼ oʼch nerromuen, t̃arroʼmar atet̃ otneʼt̃ Yepartseshar Jesucristo.
2PE 1:15 Allochñapaʼ amach nemnatenso oʼch sepuesuer amaʼt errponaña. Amaʼt allempoch oʼ nerromuenpaʼ sapaʼ alloʼnach seyerpuerra ñeñt̃ atet̃ oʼ notuanmas.
2PE 1:16 Ya t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe yeñotatas att̃o Yepartseshar Jesucristo ña partsotets, ñapaʼ ñach huerrtsa poʼpocheño. Añ ñoñets poʼñoc̈hpaʼ ama shequëñtsoyaye ñoñets ñeñt̃ oʼ yotuas. Ñeñt̃paʼ ama yayeʼ yoct̃ap̃ña yotenso, ñam̃a ama ahuat̃naneshañeyaye pueserrpareñ. Ya poʼñoc̈hpaʼ eʼñecaʼye allameʼttsa yeñcheʼt̃ña Yepartseshar Cristo. Yapaʼ eʼñe yentuoñeʼt̃ña poʼpartsoña.
2PE 1:17 T̃arroʼmar yapaʼ eʼñe parro alloʼtseney all aspent̃o allempo Yompor Parets gatey Puechemer poʼcohuenña. Yapaʼ allempopaʼ eʼñe yeʼmhuaña ñoñets ñeñt̃ yeʼmorrtoya entot̃. Yompor ñeñt̃ nanac partsotets pueʼntaño, poʼcohuenñopaʼ atet̃ cohuentatenan Puechemer, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Añmapaʼ ñeñt̃ Nechemer ñeñt̃ nanac nemorrentena, ñapaʼ ña nanac nocshateneʼ.” Ñeñt̃paʼ att̃oña ayeʼchoc̈htatenan Puechemer.
2PE 1:19 T̃eʼña ñeñt̃ otyeseʼt̃ ahuat̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñpaʼ t̃eʼña eʼñe poʼñoc̈hpaʼ oʼ eʼñe etsotuerra. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ att̃oña yeñoteñ ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h otyeʼt̃ poʼñoñot̃. Ñeñt̃oʼmarña yocoppaʼ añ poctetsa oʼch yameʼña ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ aʼpuetarsam̃pennay yoct̃ap̃ña atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ lampareñ aʼpuetareneʼ checmeteʼ. T̃eʼña oʼ huapa Cristo; ñapaʼ ñeñt̃chaʼña aʼpuetarerreʼ yam̃a yeyoc̈her. Yapaʼ atarr cohuen yenteñ Cristo atet̃ ñerraʼm ranto atarrem̃.
2PE 1:20 Ñam̃a señochepaʼchña ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ ñetpaʼ ama añayeʼ orrtateteʼt̃e ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼcheteʼt̃ ñet. Att̃o ñet maʼyoc̈hreteʼt̃ Partsocop, Paretsña Puecamquëñña eñotatahueteʼt̃ atet̃chaʼ serrpareʼtoñet Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña señochepaʼch ama pocteyaye eʼñe yañeña yoct̃ap̃ñot̃ oʼch yeʼnac̈hatateññañ poʼñoñ.
2PE 2:1 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñam̃a poʼpoñ. Ahuat̃paʼ orrteʼt̃ ashcañ ñeñt̃ ama Yomporeyeʼ poʼñoñ orrtateteʼt̃e, ñeñt̃paʼ att̃a shecaneʼt̃ israelenaʼtarneshaʼ. Sapaʼc̈hoʼña att̃ecmach orrtonasa ñeñt̃ amach Yomporeyeʼ poʼñoñ aʼpot̃eno. Eʼñe aʼnahuapaʼ oʼch yec̈hatas poʼpoñ poct̃ap̃ña. T̃arroʼmarchaʼ ñetpaʼ atet̃ pet att̃ot̃chaʼ aʼchencatatuerres. Oʼch aʼnasotam̃p̃sasa att̃o Yepartseshar Cristopaʼ ñeñt̃ña tsaʼterroyaña yoʼchñar. T̃arraña ñetpaʼ machayot̃ach aʼchencatatuerret ñañeñeta.
2PE 2:2 Esempoch orrta, shonteʼch acheñ ñeñt̃chaʼ ameʼñaya atet̃chaʼ yec̈hatanet. Ashcañpaʼ eʼñech pocteʼ entan amaʼt ñeñt̃ atarr yec̈heneʼ sosyaʼtsañ. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe ñot̃ot̃ acheñeneshaʼpaʼ oʼch achm̃areʼteññañet Cristo poʼñoñ ñeñt̃ poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ.
2PE 2:3 Eʼñe pueyeʼcheñot̃paʼ oʼch shecaset att̃och yoram̃pesuas sec̃llayor. Eʼñe poct̃ap̃ñot̃paʼ shecasetchaʼ. T̃arraña amaʼt ahuat̃ot̃eñ Yomporpaʼ oteʼt̃ ahuoʼch mueñanet coñchaʼpuetso. Yomporpaʼ ama orrena oteʼt̃e, ama pueno poʼñoñ; atet̃ oten, atet̃chaʼ p̃a. Ñeñt̃ ama Yomporeyeʼ poʼñoñ yec̈hatetsopaʼ chencaʼhuerretchaʼ.
2PE 2:4 T̃arroʼmar ahuat̃paʼ amaʼt Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar allempo at̃pareʼcheteʼt̃paʼ ama eseshaʼ queshp̃atseʼt̃e. Yomporpaʼ allempoña huaporeʼtaneteʼt̃ oʼpono coñchaʼpuetso, allñapaʼ all ehuancaret̃tenet checmeto. Allot̃paʼ amach c̈haʼnerreto, allot̃ña esempohuañenpaʼ aʼcoñchataret̃terrach.
2PE 2:5 Ñam̃a acheñeneshaʼ ahuat̃paʼ ama eseshaʼ queshp̃atso allempo nanac at̃pareʼcheteʼt̃ Yompor. Ñañapaʼ eʼchop̃am̃p̃sanet oñ, ora errap̃aren patso. Ñapt̃a Noé aʼqueshp̃at epuet canc̈herrsheña ñeñt̃ pamoʼtseshaʼ. T̃arroʼmar Noépaʼ serrpareʼteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ poctetsa Yomporecop.
2PE 2:6 Ñam̃a ahuat̃paʼ ñeñt̃ yec̈hatseʼt̃ anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Sodoma ñam̃a Gomorra, Yomporpaʼ et̃omam̃p̃sanet paʼnetser. Att̃o et̃omam̃pesuerranet paʼnetserpaʼ allohuenetpaʼ eʼñe poctacma poyuerret. Ora eʼñe tsapñereʼtuet, oʼ aʼchencatuerranet eʼñe poctacma. Att̃o t̃eʼpaʼ eñotatenan poʼpsheññec̈hno ñerraʼm oʼch at̃pareʼteñet Yomporpaʼ att̃ecmach perraneterr. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ erraʼtsenchaʼ orrtateneʼ ñeñt̃ ama Yomporeyeʼ poʼñoñ aʼpot̃eno, ñetpaʼc̈hoʼña att̃ecmach chencaʼhuerret ñamet.
2PE 2:7 T̃arraña Yomporpaʼ aʼqueshp̃atan puesheñarr ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Lot ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃atseʼt̃. Ñañapaʼ epayeʼ entenan pamoʼtseshaʼ att̃oʼ p̃aʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ nanac sosey enten Yompor. Ñapaʼ epayeʼ llecacheteʼt̃.
2PE 2:8 Ñapaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼcheʼt̃. Pamoʼtseshaʼñapaʼ nanac p̃aʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñañapaʼ epayeʼ entapretaneteʼt̃ ñeñt̃ cot̃apeʼcheteʼt̃ ñet, ñam̃a epayeʼ eʼmapretaneteʼt̃ att̃o eñosatseʼtyeseteʼt̃. Ñañapaʼ epayeʼ llecaneteʼt̃ t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼcheʼt̃ pueyoc̈hro.
2PE 2:9 Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ eñoteñ att̃och aʼqueshp̃atan ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets, ñerraʼm esempo oʼ huapanet topateñets huomenc. Ñam̃a eñoteñ att̃och mueroc̈htatan ñeñt̃ ama pocteyeʼ es petso. Alloʼnach mueroc̈htatnenanet esempohuañenchaʼ acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ. Allempopaʼ mueñuerranetchaʼ coñchaʼpuetso.
2PE 2:10 Poʼñoc̈hpaʼ coñchatanchaʼ ñeñt̃ aña maʼyoc̈hrenaya ñeñt̃ att̃a muenatseʼtyets eʼñe poʼchtsot̃, att̃o nanacchaʼ sosyareʼ yec̈haʼyenet, añach eʼñe yomenet ñeñt̃ eʼñe ñet poct̃ap̃ñet. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt Yepartsesharpaʼ ama am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ enteñeto, att̃oña amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ ahuamencat̃etyetsapaʼc̈hoʼña eʼñe achm̃areʼtueñet. Amach am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ enteñeto.
2PE 2:11 T̃arraña Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar amaʼt nanac ahuamencat̃et, ñam̃a amaʼt nanac am̃chaʼtaret̃et, ñetñapaʼ amaʼt Yomporeshoʼtsenet, ama sasareʼteñetoña ñeñt̃ ahuamencat̃tetsa.
2PE 2:12 T̃arroʼmar ñeñt̃ ama Yomporeyeʼ poʼñoñ yec̈hatetso ñetñapaʼ sasareʼtenet t̃arroʼmar ama es eñoteneto, eʼñe att̃et ñerraʼm es berr ñeñt̃ ama es eñotetso. Atet̃ muenaʼyenetpaʼ atet̃chaʼ penet. Ñeñt̃ atet̃ eñalletetsa atet̃ ñerraʼm es berr; tsapat̃onet̃paʼ oʼch rromueñet. Oʼch rromuetpaʼ oʼch muetset. Ñeñt̃ ama Yomporeyeʼ poʼñoñ yec̈hatetsopaʼ ñetpaʼc̈hoʼña esempohuañen att̃ecmach aʼcllatuaret̃terret.
2PE 2:13 T̃arroʼmar att̃och atsaʼtatuaret̃terret allohuen poʼchñaret. T̃arroʼmar eʼñech ellapeneteʼt̃ coshatseʼtatset ñeñt̃ ama pocteyaye. Amaʼt att̃o rrallmeʼchapretasetpaʼ nanacchaʼ pencatenset t̃arroʼmar ñetpaʼ nanac sosyareʼ es penet. Eʼñech pocsheñeshaʼ mueneñet oʼch shecaset.
2PE 2:14 Ñeñt̃ ama Yomporeyeʼ poʼñoñ yec̈hatetsopaʼ c̈hocmach mueneñ oʼch cohuaʼyesan coyaneshaʼ att̃och nanac cañoreshaʼtenet. Amach huañeno att̃o cot̃apeʼchenet sosey. Nanacchaʼ shequëñet coyaneshaʼ ñeñt̃ ama tama es eñoto att̃och aguëñet. Añach yec̈henet att̃o es yeʼchatseʼtyenet. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ oʼpatataret̃etchaʼ coñcheñets.
2PE 2:15 T̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ puesuerret ñeñt̃ poctetsa. Oʼ saʼnmet Yompor nanac ellap̃ar. Ñetpaʼ cot̃aʼneñet atet̃ peʼt̃ Balaam ñeñt̃ Beor puechemer. Ñapaʼ ahuat̃paʼ añach cohuen enteʼt̃ oʼch p̃aʼyesa ñeñt̃ ama pocteyaye alloña ganeʼt̃ shonteʼ quelle.
2PE 2:16 Allempoña atet̃ peʼt̃ Balaam ñeñt̃ ama pocteyaye, pashanorñapaʼ oʼ cheʼptareʼch, att̃oʼ eños atet̃ ñerraʼm acheñ eñets, amaʼt ashenpaʼ yeñoteñ ama eñeno. Oʼña eñosuapaʼ Balaamñapaʼ allempot̃eñña oʼhuañ atet̃ p̃aʼyesan sosey.
2PE 2:17 Ñeñt̃ ama Yomporeyeʼ poʼñoñ yec̈hatenetopaʼ ñetñapaʼ amach es sherberrtso. Ñetpaʼ amaʼt att̃etañ ñerraʼmrrat̃eʼ oñ allot̃ potenpaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ masohua. Ñetpaʼ amach es sherb̃atso amaʼt att̃etañ ñerraʼmrrat̃eʼ os, t̃arraña ñerraʼm oʼ matach m̃orr aʼyopaʼ, amach huato. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ oʼpatataret̃chaʼ all ama machecmeto oʼpono.
2PE 2:18 Ñam̃a nanacchaʼ ommoʼchenet att̃o p̃aʼyenet ñeñt̃ nanac sosyareʼ. Ñam̃a oʼch aʼsecheñet poʼpsheñeñ att̃och oʼch p̃achet ñeñt̃ nanac muenenet poʼchets att̃ot̃chaʼ aʼpsataret̃terret, allempoñapaʼ oʼchc̈hoʼ alla puerrerret. Shonteʼ acheñ ñeñt̃ eʼñe etserra puesuanmueʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈haʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ nanac sosyareʼ, t̃arraña allempoñapaʼ oʼch alla muenereterr ñeñt̃ oʼ puesuanmuetañ ahuat̃ poct̃ap̃ñet.
2PE 2:19 Ñeñt̃ ama Yomporeyeʼ poʼñoñ yec̈hatetsopaʼ oʼch alla oterraneterr: “Ama palltenoña oʼch es yesuanom. Yapaʼ eʼñe cohuenoʼtseney. Yocoppaʼ ama eñalleña ñeñt̃chaʼ yeyoreʼterreʼ.” Amaʼt atet̃ oteneñ ñeñt̃ at̃pareʼtetspaʼ t̃arraña napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ atet̃paʼ aña yec̈henet eʼñe ñet poct̃ap̃ña ñeñt̃ nanac sosyareʼ. T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen es yeyc̈hateneʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃aña pomnaren yepeneʼ.
2PE 2:20 Att̃ecma ñerraʼm ya. Oʼ yeñotuer Yepartseshar Jesucristo, ñeñt̃ara Yaʼqueshp̃atañer yepen. Yeparrocmateñot̃ Cristo oʼ yesuanom sosyaʼtsañ. T̃arraña ñerraʼm yoʼchñarpaʼ alla aʼpsaterrey Yompor poʼñoñpaʼ yañapaʼ elloña nanacchaʼ yoroc̈henoʼtseney.
2PE 2:21 Ahuat̃paʼ yoroc̈henoʼtseney t̃arroʼmar ama yentare ñeñt̃ poctetsa Partsocop. T̃eʼñapaʼ oʼ yenter ñeñt̃ poctetsa. T̃arraña ñerraʼm t̃eʼpaʼ oʼch alla yepuerrerra ñam̃a oʼch alla yepuesuerrñañ poʼñoñ atet̃ oteney Parets, t̃eʼñapaʼ yañapaʼ elloña nanacchaʼ yoroc̈henoʼtseney.
2PE 2:22 Yapaʼ poʼñoc̈h ñerraʼm oʼch alla yepuerrerra c̈ha yottena ñerraʼmrrat̃eʼ ochec. Yapaʼ oʼch alla yepuerrerra “atet̃ ñerraʼm ochec oʼch aʼtatsta; oʼch aʼtatsetuapaʼ t̃ematenpaʼ oʼch alla puerrerra alloʼtsen paʼtatsña.” Amapaʼ c̈ha yottena ñerraʼm atet̃ pena ñam̃a chañcho. “Chañchopaʼ oʼch apa; oʼchña apuapaʼ oʼchc̈hoʼ alla puerrerra atstso allchaʼ eʼyap̃naʼtuerra oʼch alla atsotseñeʼchuerr.” Amaʼt ahuat̃ot̃eñ atet̃ oteteʼt̃ atet̃ pena ochec, ñam̃a atet̃ pena chañcho.
2PE 3:1 T̃eʼñapaʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch notas, poʼpocheño oʼ alla nequellquërrnaserr carta. T̃arroʼmar añecop nemneñ oʼch alla noct̃apeʼchaterrserr, oʼch alla neyerpaterrserr soct̃ap̃ña eʼñe cohuen.
2PE 3:2 Ñam̃a oʼch alla noterrserr, añ poctetsa amach sepsatsche ñeñt̃ otyeʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Parets poʼñoñ. Atet̃ otyeʼt̃paʼ atet̃chaʼ etsoterra esempohuañen. Ñam̃a amach sepsatsche atet̃ oʼ otuas ñeñt̃ Yompor puellsensarneshaʼ. Ñetpaʼ oʼ yec̈hatuaset Yepartseshar Cristo poʼñoñ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ sep̃a, ñeñt̃ara Cristo Yaʼqueshp̃atañer yepen.
2PE 3:3 Ñanom oʼch señoch añ, ñerraʼm esempoch oʼ huerrmocha Cristopaʼ huapach ñeñt̃chaʼ achm̃areʼteneʼ Yompor poct̃ap̃ña. Ñeñt̃paʼ att̃ach cot̃apeʼchen atet̃ muenatseʼtyenet ñeñt̃ cohuen entenet poʼchets.
2PE 3:4 Pachm̃areʼteñot̃paʼ oʼch otet: “Cristopaʼ otnerr esempopaʼ ahuoʼch huerra. T̃eʼñapaʼ ¿esoʼmart̃eʼ amoʼ huerroʼ? Amaʼt yatañneshañpaʼ oʼ collaʼhuenet; t̃emeʼttsen yenten ora errap̃aren eʼñe att̃era atet̃ orrteʼt̃ ahuat̃ot̃eñ allempo errteʼ ayec̈hcataret̃ pats.”
2PE 3:5 Ñetpaʼ mueneñet oʼch puesuerret att̃o ahuat̃ Yompor eʼñe poʼñoñot̃a oʼ yec̈hcatuan enet. Patspaʼc̈hoʼña eʼñe poʼñoñot̃a yec̈hcaʼhua. Ñam̃a eʼñe oñot̃paʼ yec̈hca añ pats.
2PE 3:6 Ahuat̃paʼc̈hoʼña eʼñe puechopeñot̃ oñpaʼ chencaʼhua pats allempo eʼñe chorra oñ errap̃aren.
2PE 3:7 Ñam̃a Yompor poʼñoñot̃paʼ t̃eʼpaʼ amaʼt patspaʼ esempohuañenpaʼ poyuerrchaʼ. Enetpaʼc̈hoʼña att̃ecmach poyuerrchaʼ ñam̃a. Aña cohuen esempohuañenchaʼ acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ. Allempochña mellapoterra. Ñeñt̃ña ama ameʼñenaye ñapaʼ oʼch mueñanet coñcheñtso.
2PE 3:8 T̃arraña t̃eʼña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amach att̃a es sepc̈hatsto. Añchaʼña oʼch señoch; Yomporpaʼ entenan amaʼt mil char atet̃ ñerraʼm pamt̃arra. Amaʼt ñeñt̃ ñapaʼ pamt̃arr enten, yocopñapaʼ yenteñ atet̃ ñerraʼm mil char.
2PE 3:9 Puesheñaʼtets acheñpaʼ otenet oʼ meten shonteʼ char amoʼ huerro. T̃arraña yapaʼ yeñoteñ Yepartseshar c̈hocmach aʼpoctatan poʼñoñ oʼch huerra. Yapaʼ yeñoteñ t̃arroʼmar amoʼ huerro añ cohuen ñatoʼ esempoch oʼch yoct̃apeʼchuerr ello cohuen Yomporecop allohueney. Ñapaʼ nanac muerenya ama mueno amaʼt eseshapaʼ oʼch chenquërra.
2PE 3:10 T̃arraña amaʼt amoʼ huerro, esempopaʼ machayot̃ach huerra. Atet̃ ñerraʼm eñet̃ amach es yepc̈henopaʼ machayot̃ach huapa tsapo. Eʼñech atet̃ perraña ñam̃a Yepartseshar Cristo, eʼñech machayot̃a huerra. Allempopaʼ huañerrchaʼ enet. Eʼñe puepotrrareñot̃paʼ huañchaʼ. Huañchaʼ ora ñeñt̃ orretyetsa ñam̃a amaʼt ora allpon eñall, pañnaʼtuerrchaʼ ñam̃a eʼyohuach. Tsoʼñapaʼ ñach eʼñe eʼyatuerreʼ allohuen ñeñt̃ eñall. Patspaʼc̈hoʼña ñam̃a ora ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ arr patsropaʼ poyuach.
2PE 3:11 Oʼch poyuapaʼ oʼch eʼyohua ora esocmañen. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ añ poctetsa socop. Oʼch soct̃apeʼcherr eʼñe cohuen Partsocop, ñam̃a oʼch sepomhuerra sañeña eʼñe Yomporecop.
2PE 3:12 Ñam̃a añ poctetsa oʼch secuameʼteñ esempoch yoroc̈htatuer Yompor. Sapaʼ oʼch set̃orreññaña att̃ochña mameshapaʼ oʼch huerra. Esempoch yoroc̈htatuer allempopaʼ ñachña aʼcrratuerreʼ enet. Oʼch aʼcrratuerran enetpaʼ allempochña potlleʼchuerr eʼñe poctacma. Ñam̃a ora ñeñt̃ orretyetsa entopaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñech poyuahuerr. Oʼch poyuahuerrpaʼ oʼch eʼyohuerra poctacma. Tsoʼñapaʼ ñach eʼñe eʼyatuahuerreʼ ora allohuen ñeñt̃ eñall.
2PE 3:13 T̃arraña yapaʼ yecueñ oʼch etsoterra atet̃ otnerrey. Ñapaʼ ña yotnerreʼ, eñalleterroʼch poʼpoñ enet etserrareʼ, Patspaʼc̈hoʼña oʼch eñalleterra etserra. Allñapaʼ añach orrtatsa ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets.
2PE 3:14 Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch secuameʼteñ. Secuameʼteñot̃paʼ oʼch semaʼyoc̈hrena att̃och entuerres Yompor eʼñe pocteʼ, att̃och amach eñalle ñeñt̃chaʼ sepencateʼ. Oʼch cohuen sentannena epas samoʼtseshaʼ.
2PE 3:15 Ñam̃a oʼch señoch eʼñe esoʼmart̃eʼ amoʼ huerro Yepartseshar Cristo. Ñapaʼ atarr muerenana allohuen acheñeneshaʼ. Ñapaʼ mueneñ yapaʼ oʼch yameʼñatuera acheñeneshaʼ att̃och yequeshp̃aʼhuerra allohueney. Ñeñt̃ara oʼ quellconas ñam̃a masheñ Pablo poʼcartot̃. Eʼñe Yompor pueñotateñot̃ey atet̃ quellconas ñam̃a. Yapaʼ nanac yemuerannena.
2PE 3:16 Ora allpon Pablo poʼcartot̃paʼ oʼ eñotatey atet̃chaʼ perra esempo. Pat̃eʼtets ñoñets ñeñt̃ quellquëʼt̃ Pablopaʼ nanac echarr yenteñ oʼch yeñoch eʼñe atet̃ oteney. Puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃ ama tama es eñotopaʼ atarr moññeʼtoñeteʼt̃ Pablo poʼñoñ. T̃arroʼmar ñetpaʼ ama tama cosheññañeto Yompor poʼñoñ ñeñt̃oʼmarña c̈hocmach mueneñet oʼch eʼnac̈haterrñañet atet̃ oteney Pablo poʼcartot̃. Ñam̃a poʼpoñ Yompor poʼñoñ ñetpaʼ c̈hocma mueneñet oʼch eʼnac̈haterrñañet atet̃ oteney. Ñetpaʼ att̃ot̃chaʼ aʼchencatatuerret ñetañeña.
2PE 3:17 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼ napaʼ oʼ notuas necartot̃ amaʼt ama etsotenaʼ atet̃ notenes, att̃ochña señoch. T̃eʼñapaʼ señotaʼt̃ach allochñapaʼ amach shecaseto att̃o es panten ñeñt̃ at̃pareʼtets. Saña t̃eʼpaʼ amach sequec̈hpatsterrñañe Yompor poʼñoñ atet̃ atarr sameʼñena t̃eʼ.
2PE 3:18 Añchaʼña eʼñe Yompor puemuereñot̃paʼ alloʼnepaʼch sesen cot̃apeʼchnomueʼ eʼñe cohuen, ñam̃a alloʼnepaʼch sesen yemuetnomaya Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃ara Yaʼqueshp̃atañer yepen. Yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch t̃ayot̃eñ eʼñe errponohuañen. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
1JO 1:1 T̃eʼpaʼ oʼch neserrpareʼtatas arr nequellcot̃ ñeñt̃ atet̃ pena Jesucristo; ñapaʼ c̈hocma eñall amaʼt ahuat̃ot̃eñ amaʼt allempo ama ayec̈hcataret̃tenaʼ pats. Ñeñt̃ña yapaʼ eʼñe yeʼmeʼt̃ atet̃ serrpareʼtatyesyeʼt̃ allempo orrtosa arr patsro, amaʼt ya yeclloyot̃paʼ eʼñe yeñcheʼt̃ eʼñe allameʼtets, amaʼt eʼñe ya yotot̃paʼ yaʼp̃llaʼyeseʼt̃. Ñeñt̃ña Jesucristo ñapaʼ ñeñt̃ña poʼñoñ penña Pompor Parets t̃arroʼmar ñach eʼñe eñotaterreʼña acheñeneshaʼ atet̃ oten Pompor Parets. Ñeñt̃ña ña poʼñoñpaʼ poʼñoc̈h yapaʼ allochña corretsayach.
1JO 1:2 Ñeñt̃ña Jesucristo allempo acheñetos arr patsro yañapaʼ eʼñe yeñcheʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ yapaʼc̈hoʼña c̈hocma yeñotatenes sam̃a. Ñeñt̃oʼmarña yeserrpareʼtatenes ñeñt̃ña Cristopaʼ ñeñt̃ alloch yocrrena amaʼt t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. Ña ahuat̃paʼ eʼñe parroʼtsen epuet Pompor Parets. T̃eʼña att̃o orrtosnaya arr patsro yapaʼ eʼñe yeñcheʼt̃ eʼñe yeʼmeʼt̃ atet̃ serrpareʼtatyesyeʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ ya ñeñt̃ atet̃ yentyeseʼt̃, ñeñt̃ atet̃ yeʼmyesoñeʼt̃, t̃eʼñapaʼ oʼch yeserrpareʼtatas sam̃a.
1JO 1:3 Allochñapaʼ att̃och allohueney yeparrocmaterr epay Yompor Parets ñam̃a Puechemer ñeñt̃ Jesucristo.
1JO 1:4 Ñeñt̃oʼmarña nequellquënnas ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h yeñoten att̃ochña sapaʼc̈hoʼña oʼch eʼñe socsherra sam̃a.
1JO 1:5 Añ ñoñets ñeñt̃ yeʼmapretyeseʼt̃ Jesucristo, t̃eʼñapaʼ oʼch yeserrpareʼtatas. Ñeñt̃paʼ atet̃ eñotateney: Yomporpaʼ ña eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyets, ñapaʼ eʼñe atet̃ pena ñerraʼm puetareʼ eʼñech cohuen yenteñ. Ñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama orrtatenanoña ñeñt̃ ama cohuenayaye; ñeñt̃oʼmarña yoten, ñeshopaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ ama eñalleña checmeteʼ.
1JO 1:6 Yapaʼ amaʼt yoteneñ oʼ eʼñe yeparrocmaterr epay Yompor, t̃arraña ñerraʼm ora yorrtatyen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno ña, yañapaʼ att̃a yeshquën. Ñeñt̃oʼmarchaʼña c̈hach yottena ñerraʼm checmeta yechopeʼchen t̃arroʼmar ama eʼñe yeyc̈henaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen enten Yompor.
1JO 1:7 T̃arraña ñerraʼm eʼñe cohuenareʼ es yorrtatyen atet̃ pena Yompor, ñeñt̃ñapaʼ eʼñe atet̃ yepena ñerraʼmrrat̃eʼ arr yechopeʼchen puetaro eʼñe alloʼtseney epay Yompor. Att̃oña allohueney eʼñech cohuen yeparrocmatuen ñam̃a Yompor Puechemer ñeñt̃ Jesucristo ña poʼrrasoña c̈hocma eʼshennayña allohuen yoʼchñar.
1JO 1:8 T̃arraña ñerraʼm c̈ha yoten, “napaʼ amacaʼye eñalle noʼchñar”, ñeñt̃ñapaʼ yañeñacaʼye shequëtsa t̃arroʼmar Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuenpaʼ amacaʼye c̈hennayoña yeyoc̈hro.
1JO 1:9 T̃arraña ñerraʼm c̈ho yaʼmet̃en yoʼchñar, Yomporñapaʼ eʼñech peretnaʼhuerrnay allohuen yoʼchñar, eʼñech eʼshohuerrnay allohuen ñeñt̃ ama pocteyeʼ entapretenye t̃arroʼmar ñapaʼ ama puenesho poʼñoñ, ñapaʼ eʼñe pocteʼ es pen, ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ c̈hocmach peretnerrey.
1JO 1:10 Ñam̃a ñerraʼm c̈ha yoten, “napaʼ ama noʼchñaʼtpeno”, Yomporñapaʼ c̈ha yottatateñ ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ atarr ashcañ t̃arroʼmar poʼñoñpaʼ atet̃ oteney ya allohueneypaʼ eʼñe yoʼchñaʼtuen. Ñeñt̃ña poʼñoñpaʼ yañapaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama c̈happennayoña yeyoc̈hro.
1JO 2:1 Nechemerneshachaʼ t̃eʼ socoppaʼ oʼch nequellconas att̃och amach alloʼna sep̃aʼneno ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteno Yompor. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ orrtateneʼ ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñerraʼm oʼch enamuerr peretneñets, Yomporpaʼ oʼch peretner t̃arroʼmar eñall yocop ñeñt̃chaʼ eñosets Apuesho. Ñeñt̃ñapaʼ añ Jesucristo ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyets.
1JO 2:2 Ñapaʼ ña aparet̃ att̃och tsaʼtuerrnaya yoʼchñar. Ñeñt̃paʼ ama eʼñe yapt̃ecpayaye, añecpaʼnaña allohueney ñeñt̃ey añe patsroʼtsaʼyeney.
1JO 2:3 Ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h yameʼñerrñaña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney allempoñapaʼ eʼñech poʼñoc̈h yeñoter ñeñt̃ atet̃ pena ña.
1JO 2:4 Ñeñt̃ otets, ñapaʼ eʼñoʼ eñoteñ atet̃ pena Yompor, ñerraʼm att̃era at̃pareʼtenan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney, ñeñt̃ña atet̃ otetspaʼ ñapaʼ att̃acaʼye shequën. Amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama c̈heññañoña Yompor poʼñoñ pueyoc̈hro ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ oteney.
1JO 2:5 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe poʼñoc̈h ameʼñerraya Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney, ña poʼñoc̈hpaʼ oʼ morrenterrana Yompor eʼñe pueyoc̈hrocmañen. Ñeñt̃paʼ att̃oña yeñoteñ poʼñoc̈hpaʼ oʼ yeparrocmaterr epay Yompor.
1JO 2:6 Ñerraʼm eseshaʼ otets, ñapaʼ eʼñoʼ parrocmaten epuet Yompor, ñeñt̃epñapaʼ orrtatyesanepaʼña ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseʼt̃ Yompor Puechemer ñeñt̃ Jesucristo.
1JO 2:7 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, ñeñt̃ atet̃ notenes nequellcot̃ t̃eʼ amorrentannaʼtpahuepaʼch sentannena allohuenes ñeñt̃paʼ ama añeyaye ñoñets ñeñt̃ ama seʼmare. Amaʼt allempot̃eñ eʼñe errteʼ sameʼñerrapaʼ allempot̃eñ seʼmuerrña ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a eʼñe cohuen ñeñt̃ara Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe errtes eʼmueneʼ allempo.
1JO 2:8 T̃arraña morrentannaʼteñets ñeñt̃ atet̃ nequellquënnas t̃eʼ ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ t̃ayoʼ orrtatonasetña atet̃ morrentannaʼteñets, t̃arroʼmar Cristo eʼñe poʼñoc̈h orrtatonayña eʼñe etserra att̃och eʼñe cohuen yemorrentannaʼterra, ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe etserra sorrtaterrña sam̃a att̃och semorrentannerra. Morrentannaʼteñets poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets t̃arroʼmar ora allohuen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ñapaʼ alloʼna sen huañuanmats. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ checmeteʼpaʼ alloʼna sen metuanmats. Allohuen ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen enten Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puetareʼ, ñeñt̃ña poʼñoc̈h oʼ aʼpuetarsam̃perres.
1JO 2:9 Ñeñt̃ña otets ñapaʼc̈hoʼña Yomporoʼ poʼpuetarenñoʼtsen t̃arraña ñerraʼm orameñ eʼmoñeʼtyenan pamoʼts, ñapaʼc̈hoʼ orameñ checmetoʼtsena.
1JO 2:10 T̃arraña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h muerenaya pamoʼtseshaʼ, ñeñt̃ñapaʼ eʼñe Yompor poʼpuetarenño yec̈hena. Allñapaʼ ama eñalleña ñeñt̃chaʼ p̃aterrayerr ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor.
1JO 2:11 Ñeñt̃ña eʼmoñeʼtyeneʼ pamoʼts ñapaʼ orameñ checmetoʼtsen. Ñañapaʼ atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr ñeñt̃ checmetach chopeñeʼchyen, ama eñoteñe errenet̃t̃eʼña sen t̃arroʼmar checmeteʼpaʼ ñeñt̃a aʼnataclleʼcheneʼ.
1JO 2:12 Nechemerneshachaʼ sa soʼchñarpaʼ oʼ ap̃retnaʼhuaret̃terra Cristeshot̃, ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ atet̃ nequellquënnas.
1JO 2:13 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas sam̃a allohuenes ñeñt̃es eʼñe pomporneshaʼ penset. Sa t̃eʼpaʼ oʼ señoter Cristo ñeñt̃ eʼñe ahuat̃ot̃eñ eñall amaʼt eʼñe allempot̃eñ ama ayec̈hcataret̃tenaʼ pats; ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ atet̃ nequellquënnas sam̃a. Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas sam̃a allohuenes ñeñt̃es huepueshares, sapaʼ oʼ eʼñe sat̃pareʼter oneñet̃; ñeñt̃oʼmarña socop t̃eʼpaʼ atet̃ nequellquënnas sam̃a. Ñam̃a sa nechemerneshachaʼ t̃eʼ sapaʼ oʼ eʼñe señoter atet̃ penaña Yompor Parets; ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ atet̃ nequellquënnas eʼñe socop.
1JO 2:14 Ñam̃a sa ñeñt̃es pomporneshaʼ eʼñe penset, sa t̃eʼpaʼ oʼ señoter Cristo ñeñt̃ eʼñe ahuat̃ot̃eñ eñall amaʼt eʼñe allempot̃eñ ama ayec̈hcataret̃tenaʼ pats; ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ atet̃ nequellquënnas. Ñam̃a sa ñeñt̃es huepueshares, sapaʼ atarr ahuamencat̃es t̃arroʼmar Yompor poʼñoñpaʼ oʼ eʼñe c̈haponasa seyoc̈hro ñeñt̃oʼmarña sapaʼ oʼ atarr sat̃pareʼter oneñet̃; ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ atet̃ nequellquënnas.
1JO 2:15 Amachña aña atarr semorrentatsto allohuen ñeñt̃ yentyen añe patsro t̃arroʼmar ñerraʼm aña atarr yemorrentena ñeñt̃ añe patsroʼtsenpaʼ Yomporña Parets poʼñoc̈hpaʼ amach yemorrenteño, (ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ c̈haponayoña yeyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ muenen ña).
1JO 2:16 Allohuen ñeñt̃ eñall añe patsro, atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ atet̃ muenatyeney yechets, ñam̃a ñeñt̃ yeyeʼchapretyena eʼñe ya yecueñot̃, ñam̃a ñeñt̃ eʼñe yemnen ya oʼch eʼñe cohuen entapretenyet, ñeñt̃ña allohuenpaʼ ama Yomporeshot̃eyeʼ hueno, ñeñt̃paʼ añe patsroʼmarnesha poct̃ap̃ña.
1JO 2:17 Allohuen ñeñt̃ yentyen añe patsropaʼ ñeñt̃paʼ atarr ahuañaña, ñam̃a ñeñt̃ yemnatseʼtyen añe patsro ñeñt̃paʼc̈hoʼña atarr ahuañaña. T̃arraña ñeñt̃ atet̃ petsa ñeñt̃ eʼñe atet̃ muenen Yomporpaʼ ñeñt̃ñapaʼ amach huañerro amaʼt errponaña.
1JO 2:18 T̃eʼ nechemerneshachaʼ oʼch notas poʼpoñonet̃. T̃eʼpaʼ oʼ mameshamerra oʼch huañerr allempochña mellapoterra. Atet̃ seʼmyen t̃eʼ ñeñt̃paʼ allempochña orrterra ñeñt̃chaʼ atarr eʼmoñeʼterreʼ Cristo pueyochreshohuen. Oʼ eʼñe t̃ayot̃eñ orretyesa shonteʼ ñeñt̃ c̈hocma eʼmoñeʼteneʼ Cristo. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ oʼ mellapoterrmocha.
1JO 2:19 Amaʼt ahuañmoʼcha eʼñe parrocma yapc̈hañeʼt̃ ñetña t̃eʼpaʼ oʼ ahuanmuet ellonet̃ oʼ sohuanerryet t̃arroʼmar poʼñoc̈hpaʼ ama allohuenacmayeʼ yeparrocmaterro. Ñerraʼm poʼñoc̈hchaʼ allohuenacmay yeparrocmaterreñ allempoña ñetpaʼ alloʼtsaʼyenetañat̃eʼ ñamet yesho. T̃arraña t̃eʼña ñetpaʼ oʼ ahuanerret ellonet̃ att̃oña oʼ yeñoterranet poʼñoc̈hpaʼ ama allohuenacmayeʼ yeparrocmaterro.
1JO 2:20 T̃arraña t̃eʼña sapaʼ Cristoña sechorratenayaña Parets Puecamquëñ. Att̃oña allohuenes oʼ eʼñe señotuer. Sapaʼ oʼ eʼñe señotuerr ñoñets ñeñt̃ poʼñoc̈h, ñeñt̃paʼ ama shequëñtsoyaye. T̃eʼ sapaʼ ama eʼñe sepallteñot̃eyeʼ nequellquënnaso ñeñt̃ atet̃ poctetsa socop. T̃arroʼmar sapaʼ señoteñ ñeñt̃ ñoñets shequëñetspaʼ ama Yomporeshot̃eyeʼ hueno t̃arroʼmar ñeñt̃ Yompor poʼñoñpaʼ ñeñt̃ña eʼñe poʼñoc̈h ama shequëñtsoyaye.
1JO 2:22 T̃eʼña sapaʼ señochepaʼch ñeñt̃ atarr nanac ashcañtetsapaʼ ñeñt̃caʼyeña otets Jesúspaʼ añoʼ Cristoyaye ñeñt̃ atarr yecuen ya ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃chaʼ llesenserr Yompor. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ c̈ha eʼmoñeʼteñetña Cristo, ama c̈hoyeʼ ameʼñeñeto, Pomporeʼnaña ama ameʼñeññañeto, c̈ha aʼnasoteñet.
1JO 2:23 Allohuen ñeñt̃ aʼnasotenaya Yompor Puechemer, ñetpaʼ Pomporeʼnaña ama aguëññañeto. T̃arraña allohuen ñeñt̃ otets, Jesúspaʼ Yomporo Puechemer ñeñt̃ Cristotets, ñetñapaʼ eʼñe aguëññañet Pompor.
1JO 2:24 Ñeñt̃oʼmarña oʼch notas, Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ seʼmuerr ahuañmoʼchot̃eñ, t̃eʼña sa att̃o oʼ eʼñe señoter seyoc̈hro alloʼnepaʼch sesen ameʼñaʼnmatsa allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen separrocmaterr epas Yompor Puechemer ñam̃a epas Yompor Parets.
1JO 2:25 Jesucristopaʼ atet̃ otnerrey oʼch apuerrey eʼñe poʼñoc̈h att̃ochña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
1JO 2:26 Ñeñt̃ notenes añ nequellcot̃ ñeñt̃paʼ añecpa nequellquënnas att̃och sapaʼ eʼñech señoter allochñapaʼ att̃och ama saʼshcaret̃terro.
1JO 2:27 T̃arroʼmar Jesucristo oʼ chorraterrsa Parets Puecamquëñ, ñeñt̃oʼmarña sapaʼ ama sepallteno oʼch eseshaʼ yec̈hatas t̃arroʼmar ñapaʼ eñotataschaʼ allohuen. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ atet̃ yec̈haterres ñapaʼ eʼñecaʼye poʼñoc̈h atet̃, ñeñt̃paʼ ama shequëñtsoyaye. Ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenes sapaʼ alloʼnepaʼch sesen parrocmatenaya Cristo.
1JO 2:28 T̃eʼña nechemerneshachaʼ alloʼnepaʼch sesen parrocmatenaya Cristo allochñapaʼ ñerraʼm esempoch huerra ñapaʼ ñachña eʼñe seyemtapuerra att̃och sapaʼ amach c̈ha sepencapuero ñerraʼm esempoch huerra.
1JO 2:29 Ñehua, sa t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe señoter Jesucristo ñapaʼ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyen. Ñeñt̃oʼmarña señochepaʼch ñam̃a allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es orrtatyets ñeñt̃ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h puechemer peñ Yompor.
1JO 3:1 T̃eʼ sapaʼ c̈hosaña eʼñe cot̃apeʼcherreʼ, Yomporpaʼ atarrcaʼye nanac morrentenya. Ña eʼñe puemorrenteñot̃ey ñapaʼ eʼñe puechemer peney, ñeñt̃oʼmarña yapaʼ eʼñe poʼñoc̈h Yomporenaʼtarey. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñetso ñetñapaʼ ama eseshayeʼ eñotenayeña ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchyen Yomporecop t̃arroʼmar Yomporpaʼc̈hoʼña ama eseshayeʼ eñotenaye ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen ña.
1JO 3:2 Oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch alla noterrserr, t̃eʼña yapaʼ eʼñe poʼñoc̈h puechemer peney Yompor. Amaʼt ama eʼñe eñotatenyaʼ errot̃eneychaʼña ya esempohuañen t̃arraña yapaʼ eʼñe yeñoteñ ñerraʼm esempo orrterra Jesucristo, yañapaʼ eʼñech att̃ey yam̃a ñerraʼm ña t̃arroʼmar allempo yapaʼ yenterchaʼ ñeñt̃ atet̃ atarr cohuentena ña.
1JO 3:3 Allohuen ñeñt̃ atet̃ ameʼñetsa, ñetña eʼñe pueyemteñot̃et cohuameʼteñet, att̃oña ñetpaʼ eʼñech cohuen aʼcohuentataret̃terret ñamet eʼñech att̃et ñerraʼm Jesucristo ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es orrtatyets.
1JO 3:4 Allohuen erraʼtsen ochñaʼtetspaʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈ha at̃pareʼtenan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arroʼmar ñerraʼm esempo yat̃pareʼten ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñeñt̃ña yapaʼ c̈hach yeyoren yoʼchñar.
1JO 3:5 Sapaʼ eʼñe señoteñ Cristo ñapaʼ t̃arroʼmar huapa arr patsro ñach ahuanerreʼ ya yoʼchñar amaʼt ñapaʼ ama eñalle poʼchñar amaʼt coñeʼt̃a.
1JO 3:6 Ñeñt̃oʼmarña allohuen eseshaʼch parrocmaterreʼ Cristo, ñetñapaʼ ama c̈hoyeʼ ochñaʼtareʼteneto. T̃arroʼmar ñeñt̃ atarr ochñaʼtareʼtetspaʼ ñeñt̃ñapaʼ ama puentaranoña Cristo, ama c̈heññañoña pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ pena Cristo.
1JO 3:7 Nechemerneshachaʼ sapaʼ señochepaʼch ñeñt̃chaʼ atet̃ noterrserr t̃eʼ, allochñapaʼ att̃och amach eseshaʼ seshquërraye. Poʼñoc̈h ñeñt̃ orrtatyeneʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor, ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñe cohuen acheñer, eʼñech atet̃ pena ñerraʼm Cristo ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyets.
1JO 3:8 T̃arraña ñeñt̃ c̈hocma orrtatyeneʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña acheñerpaʼ poʼñoc̈h oneñet̃enaʼtar, t̃arroʼmar oneñet̃paʼ eʼñe ahuat̃ot̃eñ ñapaʼ aña orrtatyes ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Ñeñt̃oʼmarña Yompor Puechemerpaʼ huapa, allochñapaʼ ñach eʼnuerreʼ atet̃ p̃atseʼtyena oneñet̃.
1JO 3:9 Allohueney ñeñt̃ey poʼñoc̈h eñalleterrtsa Yomporot̃paʼ amach alloʼna yoʼchñaʼtareʼtneno t̃arroʼmar yapaʼ oʼ yeyc̈herrñañ ñeñt̃ atet̃ pena Yompor Parets. Yapaʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼ yeʼñalleterra Yomporot̃ ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ alla yoʼchñaʼtareʼterreʼt̃e.
1JO 3:10 Arrpaʼ att̃oña yeñoteñña ñeñt̃ Yomporenaʼtar ñam̃a ñeñt̃ oneñet̃enaʼtar. Allohuen ñeñt̃ ama pocteyeʼ es orrtatyetso ñeñt̃ ama morrentenaye pamoʼtseshaʼ, ñetñapaʼ amacaʼye Yomporenaʼtareyayeto.
1JO 3:11 Añ ñoñetspaʼ eʼñe ahuat̃ot̃eñ eñotataseteʼt̃ amorrentannaʼtpahuepaʼch eʼñe allohueney.
1JO 3:12 Amach atet̃ yep̃atsto atet̃ p̃a ahuat̃ Caín, ñapaʼ oneñet̃enaʼtara. Ñañapaʼ paʼmoʼnasheña muetsa. T̃arroʼmarcaʼyeña muetse ñapaʼ amacaʼye cohuenayeʼ cot̃apeʼcheʼt̃e; paʼmoʼnasheñña Abel ñeñt̃ muetsa, ñañapaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼcheʼt̃ Yomporecop.
1JO 3:13 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñepaʼch señota sapaʼ ñeñt̃oʼmarchaʼña eʼmoñeʼtasña acheñeneshaʼ añ patsro ñeñt̃ ama ameʼñetso.
1JO 3:14 T̃arraña ya eʼñe yemorrenteñot̃ yamoʼtspaʼ eʼñe yeñoteñ yapaʼ oʼ yem̃tanerrña allchaʼ eʼñe poctacma yerromuerreñ. Yapaʼ oʼ yec̈herr allña yapaʼ corretsayach. Ñeñt̃ña ama muerenayo pamoʼts ñetñapaʼ alloʼtsenareta allchaʼ eʼñe rromuerret eʼñe poctacma.
1JO 3:15 Allohuen ñeñt̃ c̈ha eʼmoñeʼtyenan pamoʼtspaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈hpaʼ amtsaña enteñña Yompor. Amaʼt eʼñe sapaʼc̈hoʼña señoteñ ñeñt̃ amtsañpaʼ pueyoc̈hropaʼ ama eñalleña att̃och ñapaʼc̈hoʼña corretsach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
1JO 3:16 Arrpaʼ att̃oña eʼñe yeñoteñña ñeñt̃ atet̃ penaña eʼñe poʼñoc̈h morrenteñets, att̃oña Jesucristopaʼ aʼrroya ñañeña att̃och rroma yocop. Yapaʼc̈hoʼña eʼñepaʼchña pocteʼ yeñch oʼch yaʼrroya yañeña att̃och yerroma yamoʼtseshacop.
1JO 3:17 T̃arraña yaña ñerraʼm yechyen att̃och eʼñe cohuen yocrrena arr patsro, allempo yenteñ yamoʼts c̈ha atarr es palltaʼyenet yañapaʼ ama yemorrenteño, Yomporpaʼc̈hoʼña amaʼt eʼñe mameshapaʼ amacaʼye yemorrenteñoña yeyoc̈hro.
1JO 3:18 Amach nechemerneshachaʼ eʼñe yeñoñochaya yotannaʼtatsto atarr yemorrentannena. C̈hochña yorrtatyesña yemorrenteña eʼñe poʼñoc̈h atet̃ es yep̃aʼyen poʼpsheññecop eʼñe cohuen.
1JO 3:19 Alloña yapaʼ eʼñech yeñotena yapaʼ eʼñe poʼñoc̈hey ñeñt̃ey atet̃ petsa eʼñe cohuen. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ eʼñech yeñmataten yeyoc̈her Yomporeshonet̃.
1JO 3:20 T̃arroʼmar ñerraʼm ama eʼñe yeñmañeshocmayeʼ es yep̃aʼyeno Yomporecop, Yomporñapaʼ elloña eʼñe poʼñoc̈h atet̃ eñoteney t̃arroʼmar ñapaʼ ña atarr eñotañeshaʼ.
1JO 3:21 T̃arraña nechemerneshachaʼ ñerraʼm eʼñe yeñmañeshocmañen es yep̃aʼyen Yomporecop ñeñt̃epñapaʼ Yomporchaʼña eʼñe cohuen yeyemtena.
1JO 3:22 Att̃o yameʼñerrñaña poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney, ñapaʼ atarr coshenya; ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm es yenamueñ, ñapaʼ c̈hocmach eʼñe poʼñoc̈h apueney.
1JO 3:23 Yompor poʼñoñot̃ atet̃ oteney oʼch eʼñe cohuen yameʼñerrñaña Puechemer ñeñt̃ Jesucristo. Ñam̃a oteney amuerannaʼterrapoʼch allohueney, atet̃ oteneyña ña.
1JO 3:24 Erraʼtsenchaʼ eʼñe cohuen ameʼñenaya Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney, ñetñapaʼ eʼñe parrocmatenet epuet Yompor. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ yeparrocmaten, Parets Puecamquëñot̃ ñeñt̃ chorratenya ñeñt̃ña yeñotateneʼña eʼñe yeparrocmateña Yompor.
1JO 4:1 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ noterrserr, sapaʼ ñatoʼt sameʼñenaʼña allohuen paʼnamen cot̃ap̃ñats t̃arroʼmar ñetpaʼ amaʼt otenetañ Partsoʼ Puecamquëñ eñoratenahuet, sapaʼ c̈hochña señotyesña ñeñt̃ paʼnamen cot̃ap̃ñatser att̃ochña sapaʼ eʼñe señoch erraʼtsent̃eʼña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h huetsa Yomporeshot̃. T̃arroʼmar shonteñ ñeñt̃ otetseñ ñetpaʼ Yomporoʼ poʼñoñ aʼm̃tenet t̃arraña ñeñt̃paʼ ama Yomporeyaye poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ errap̃aren oʼ orretyesa añ patsro.
1JO 4:2 Arr sapaʼ alloch señoch erraʼtsent̃eʼña eʼñe poʼñoc̈h eñoratenña Parets Puecamquëñ: Erraʼtsenchaʼ otats Jesucristopaʼ ña poʼñoc̈h partsot̃ acheñetos arr patsro, ñeñt̃ña cot̃ap̃ñatserpaʼ eʼñe poʼñoc̈h Parets Puecamquëñ eñorateneʼ.
1JO 4:3 Erraʼtsenchaʼ ñeñt̃ amach att̃eyeʼ otetso Jesúsocop, ñeñt̃ña cot̃ap̃ñatserpaʼ ama poʼñoc̈h Parets Puecamquëñ eñoratenahueto. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña poʼñoc̈h eʼmoñeʼteneʼña Cristo ñeñt̃ atet̃ seʼmareʼtyeseʼt̃ oʼch huapa. T̃eʼñapaʼ oʼ orrtonaya añ patsro.
1JO 4:4 Saña poʼñoc̈h nechemerneshachaʼ eʼñe poʼñoc̈h Yomporenaʼtares t̃arroʼmar sapaʼ ama aña seʼm̃ñoteno att̃o paʼnamenot̃ shecareʼtyensetañ. Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ sechorrenayapaʼ ñeñt̃ña sapaʼ atarr ahuamencat̃tatenes. Ñeñt̃ña chorrenaya añ patsoʼmarneshaʼpaʼ ñapaʼ ama eʼñeyeʼ ahuamencat̃tatenaneto.
1JO 4:5 Ñeñt̃ña shecareʼtyets eʼñe ñet poct̃ap̃ñot̃et poʼñoc̈hpaʼ patsoʼmarnesheta. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm eñosetpaʼ añach serrpareʼtyenet ñeñt̃ patsoʼmarecpa. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ patsoʼmarneshach eʼm̃ñotenahuet.
1JO 4:6 Yaña poʼñoc̈hpaʼ Yomporenaʼtarey. Ñeñt̃ poʼñoc̈h eñoteneʼ Yompor, ñetñapaʼ eʼñech cohuen eʼm̃ñotenyet ya. Ñeñt̃ña ama Yomporenaʼtareyaye, ñetñapaʼ amach eʼm̃ñotenyeto. Yapaʼ alloña yeñotenña cot̃ap̃ñats ñeñt̃ poʼñoc̈h huetsa Yomporeshot̃ att̃oña yeñotenña ñam̃a cot̃ap̃ñats ñeñt̃ shequëñets.
1JO 4:7 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amuerannaʼtpahuepaʼch allohueney t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ Yomporeshot̃ huena. Allohuen amorrentñapaʼ ñetpaʼ oʼ eñalleterret Yomporot̃, poʼñoc̈h oʼ eñoteret ñeñt̃ atet̃ pena Yompor.
1JO 4:8 Ñeñt̃ña ama amorrentñopaʼ ñocpuetpaʼ ama eñoteñetoña atet̃ penaña Yompor, t̃arroʼmar Yompor ñapaʼ ña atarr amorrentañtetsa.
1JO 4:9 Añpaʼ Yompor orrtateʼ yocop allochñapaʼ yapaʼ oʼch yeñoter Yomporpaʼ atarr morrentenya. Att̃oña mueñan Puechemer arr patsro ñeñt̃ poʼpat̃rror pen att̃ochña yapaʼ corretsayach eʼñe ñeshot̃.
1JO 4:10 Arrpaʼ all orrtatonay Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h morrenteñets: Allempo ya amaʼt mameshapaʼ ama yemorrentpeño Yompor, ñañapaʼ allempot̃eñ atarr morrentenya ya. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ mueñonay Puechemer ñeñt̃chaʼ yetsaʼterroya yoʼchñar.
1JO 4:11 Ñeñt̃oʼmar masheñneshachaʼ att̃o Yomporpaʼ atarr nanac morrentenya, yapaʼc̈hoʼña eʼñepaʼchña yemorrentannaʼtuena allohueney.
1JO 4:12 Yomporpaʼ ama eseshaʼ puentare. T̃arraña ñerraʼm eʼñe yemorrentannena allohueney, poʼñoc̈hpaʼ eʼñe yeparrocmaten epay Yompor. Ña puemorrenteñapaʼ eʼñech chorrenya poctacma.
1JO 4:13 Ña att̃o apuerrey eʼñe ña Puecamquëñ ñeñt̃ña yeñotateneʼña yapaʼ eʼñe yeparrocmaten epay Yompor.
1JO 4:14 Ñam̃a yapaʼ eʼñe yentuoñeʼt̃ Yompor Puechemer ñeñt̃oʼmarña ya t̃eʼpaʼ oʼ yaʼpot̃onas sam̃a att̃o Yompor poʼñoc̈hpaʼ mueñonay Puechemer ñeñt̃chaʼ yaʼqueshp̃aterreʼ ya ñeñt̃ey yec̈haʼyetsa añ patsro.
1JO 4:15 Ñeñt̃ ameʼñenaya Jesús ñapaʼ poʼñoc̈h eʼñe Yomporo Puechemer, ñetñapaʼ eʼñe parrocmatenet epuet Yompor.
1JO 4:16 Att̃oña ya t̃eʼpaʼ eʼñe yeñoteñ ñam̃a yameʼñeña att̃o Yomporpaʼ atarr morrentenya. Yompor ñapaʼ ña atarr amorrentañtetsa. Ñerraʼm eʼñe poʼñoc̈h yemorrentannena poʼñoc̈hpaʼ oʼ yeparrocmaterr epay Yompor.
1JO 4:17 Att̃oña yapaʼ eʼñech cohuen yemorrenteña Yompor eʼñe poctacma, allochñapaʼ yapaʼ amach yem̃chaʼnañot̃ayaya yeyemtero Yompor ñerraʼm esempohuañen eñotatyesuerrey eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey. T̃arroʼmar eʼñe atet̃ pena Jesucristo, yapaʼc̈hoʼña eʼñech atet̃ yepena yam̃a arr patsro.
1JO 4:18 Ñerraʼm poʼñoc̈h yemorrenteña Yomporpaʼ amachña c̈ha yem̃chaʼteñe. T̃arroʼmar att̃o eʼñe poctacma cohuen yemorrentannena epay Yompor, ñeñt̃ña poʼñoc̈h yehuaporeʼtam̃peneʼña yem̃chañ. Ñerraʼm esempo c̈ha es yem̃chaʼtenpaʼ att̃oña eʼñe yañeña coñchatetsa. Ñam̃a ñerraʼm orameñ yem̃chaʼten amacaʼye eʼñe yeyc̈henaʼña att̃och eʼñe cohuen yemorrentannena eʼñe poctacma.
1JO 4:19 Yomporpaʼ oʼ eʼñe morrenterrya yanom, ñeñt̃oʼmarña yapaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ oʼch eʼñe yemorrentera yam̃a.
1JO 4:20 Ñerraʼm eseshaʼ otets, ñapaʼc̈hoʼña eʼñoʼ cohuen morrentenana Yompor, t̃arraña ñerraʼm c̈ha eʼmoñeʼtyenan pamoʼts, ñeñt̃ña atet̃ otetspaʼ att̃acaʼye shequën. Att̃o ama morrentenano pamoʼts amaʼt ñeñt̃paʼ eʼñe enteñ, amach errot̃enot̃ morrentanoña ñam̃a Yomporñaʼ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ amacaʼye c̈hoyeʼ enteñe.
1JO 4:21 Yompor poʼñoñ ñeñt̃ yoteneʼ: Ñerraʼm poʼñoc̈h yemorrenteña Yompor, yamoʼtspaʼc̈hoʼña eʼñepaʼchña cohuen yemorrentenanet.
1JO 5:1 Allohueney erraʼtseneychaʼ ameʼñerraya Jesúspaʼ ña Cristotats ñeñt̃eyña yapaʼ oʼ eʼñe puechemer perrey Yompor. Ñehua, yeñoteñ arr patsro ñerraʼm yemorrenteña puesheñarr acheñ ñeñt̃ achemereshat̃, puechemereshaʼnaña eʼñe yemorrentuena.
1JO 5:2 Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ ñam̃a ñerraʼm esempo yemorrenteña Yompor ñam̃a yameʼñerrñaña poʼñoñ atet̃ oteney, añeʼnaña eʼñe yemorrentuena ñeñt̃ puechemereshaʼ pen Yompor.
1JO 5:3 Att̃o yemorrenteña Yompor c̈hoch yameʼñerrñaña poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney. Oʼch eʼñe yepena ñeñt̃ atet̃ oteney, ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye.
1JO 5:4 T̃arroʼmar allohueney ñeñt̃ey puechemer pen Yompor, yañapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ Jesús c̈hocma pomnaren yepen allohuen ñeñt̃ ama pocteyeʼ entyeno Yompor arr patsro.
1JO 5:5 Allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya Jesús ñapaʼ Yomporoʼ Puechemer, ñetña eʼñe ñapt̃et pomnaren penetña allohuen ñeñt̃ ama pocteyeʼ entyeno Yompor arr patsro.
1JO 5:6 Ñeñt̃a Jesucristo allempo huapa arr patsro eñall ñeñt̃ yeñotaterreʼña ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h Yomporeshot̃ huapa. Ñeñt̃ ñanompaʼ allempo att̃o apataret̃ta Yomporecop oño. T̃arraña ama eʼñe ñapt̃a oña yeñotataye ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h Yompor Puechemer. Poʼrrasoʼnaña yeñotateʼña allempo acorsoʼtam̃p̃saret̃terra; ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h Yompor Puechemer. Ñam̃a Parets Puecamquëñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ña yeñotaterreʼña Jesúspaʼ eʼñe poʼñoc̈h Yompor Puechemer t̃arroʼmar Parets Puecamquëñpaʼ errot̃en es eñotateney ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃.
1JO 5:7 Ñam̃a eñall maʼpa ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen ñeñt̃ña yeñotateneʼña ya. Ñeñt̃paʼ Yompor Parets ñam̃a poʼñoñ ñam̃a Puecamquëñ. Ñetpaʼ amaʼt maʼpoʼmaret eʼñe pat̃rra atet̃ petsa.
1JO 5:8 Ñam̃a arr patsro eñall maʼpa ñeñt̃ña yeñotateneʼ Jesúspaʼ ña poʼñoc̈h Yompor Puechemer. Ñeñt̃paʼ Parets Puecamquëñ, allot̃paʼ oñ allempo apataret̃ta Yomporecop allot̃paʼ ñam̃a poʼrras att̃o acorsoʼtam̃p̃saret̃terra. Ñetpaʼ amaʼt maʼpoʼmaret eñotatenet, eʼñe pat̃rra eñotatyenet ñeñt̃ Jesús ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h Yomporo Puechemer.
1JO 5:9 Ñehua, arr patsro c̈hocma eʼñe pocteʼ yenteñ ñeñt̃ atet̃ eñotateney acheñ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ c̈hocma sherbeney. Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ eñotateney Yompor elloña ñeñt̃paʼ atarr nanac sherbeney. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñe ña Puechemerecop eñotateney Jesúspaʼ Yomporo Puechemer.
1JO 5:10 Ñerraʼm eseshaʼch ameʼñerraya Yompor Puechemer, ñeñt̃ñapaʼ echerranchaʼ eʼñe ña pueyoc̈hro ñeñt̃chaʼ eñotaterreʼ eʼñe pocteʼ oʼch eʼñe yemterrana Jesucristo ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor Puechemer. Ñeñt̃ña ama ameʼñenayo Yomporpaʼ c̈ha ottatateñ ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ atarr ashcañ t̃arroʼmar ñeñt̃ acheñerpaʼ ama ameʼñenano Yompor ñeñt̃ atet̃ eñotateney Puechemerecop.
1JO 5:11 Yomporpaʼ atet̃ eñotateney att̃o yapaʼ apuey Puechemer, eʼñe ñeshot̃ña yapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
1JO 5:12 Ñeñt̃ña aguërreʼ Yompor Puechemer añeʼnaña oʼ aguërret att̃ochña ñetpaʼ corretsetach t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. Añña ñeñt̃ ama aguërraye Yompor Puechemer, ñetñapaʼ amach eseshaʼ aguërraye alloch correrret.
1JO 5:13 Ñeñt̃ allpon oʼ nequellconas sa ñeñt̃es ameʼñenaya Yompor Puechemer, sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ poʼñoc̈h sapaʼ corretsasach socsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
1JO 5:14 Yapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ Yompor ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ es yenam̃ ñeñt̃ pocteʼ enten ña, yapaʼ c̈hocmach eʼm̃ñoteney.
1JO 5:15 Ñam̃a att̃o yeñoteñ ñapaʼ c̈hocma eʼm̃ñoteney ñerraʼm es yenam̃ ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ eʼñe allorocma oʼ yoʼpatataret̃ta ñerraʼm eschaʼ yenamueñ.
1JO 5:16 Ñerraʼm eseshaschaʼ eñoteʼ samoʼts ñeñt̃ atet̃ peneʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña poʼchñarpaʼ ñerraʼm ama añecpayaye alloch rromuerr att̃och chenquërra eʼñe poctacma, sañapaʼ añchaʼ senamoñ Yompor att̃och ñach aʼcrraterreʼ eʼñe puecamquëñot̃. Yomporpaʼ oʼch aʼcrrater ñerraʼm poʼchñarpaʼ ama añecpayaye alloch rromuerr att̃och chenquërra eʼñe poctacma. Poʼñoc̈hpaʼ eñall yoʼchñar alloch yerromuerr att̃och yechenquërra eʼñe poctacma. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ ama añecpayeʼ notenso sapaʼ c̈hocmach semaʼyocham̃peña ñeñt̃chaʼ chenquërrtsa eʼñe ña pat̃pareʼteñot̃.
1JO 5:17 Ñehua, yeñoteñ allohuen ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor ñeñt̃paʼ ochñaʼteñets enteñ Yompor. T̃arraña eñall ñam̃a ochñarets ñeñt̃paʼ ama añeyaye ñeñt̃ alloch yerromuerr att̃och yechenquërra eʼñe poctacma.
1JO 5:18 Yeñoteñ allohueney ñeñt̃ey poʼñoc̈h eñalleterrtsa Yomporot̃paʼ amach alloʼna yep̃aʼneno ñeñt̃ ochñarets enten Yompor. T̃arroʼmar Yompor Puechemerpaʼ c̈hocma cohuam̃peney ñeñt̃oʼmarña oneñet̃paʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ amach alla errot̃ perryeʼt̃e.
1JO 5:19 T̃eʼña yapaʼ yeñoteñ oʼ yeyomporenaʼtarterra ya. Poʼpotantañña acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñetso, ñetñapaʼ aña yochreshaʼtenahuet oneñet̃.
1JO 5:20 Yañapaʼ yeñoteñ ñeñt̃ Puechemer pen Yomporpaʼ ñañapaʼ oʼ huapa. Ñaña yec̈hapaterreʼña yeyoc̈hro att̃ochña yapaʼ oʼch yeñoter Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Parets. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ oʼ yeparrocmaterr epay ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor Puechemer ñeñt̃paʼ Jesucristo. Att̃oña yapaʼ oʼ eʼñe yeñoter Yompor ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Parets, ñeñt̃ña yapaʼ allochña eʼñe corretsayach yocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen.
1JO 5:21 T̃eʼña nechemerneshachaʼ sapaʼ eʼñech señotnoma, ñatoʼtña seyomporer sepeñaʼña poʼpoñ ñeñt̃ ama poʼñoc̈h Partsoyaye. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
2JO 1:1 Napaʼ na ñeñt̃en pompor pen allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor, t̃eʼpaʼ oʼch nequellconas añ carta. Oʼch nequellconap̃ p̃a ñeñt̃ep̃ eʼñe noc̈heshaʼ nepenep̃, p̃a ñeñt̃ep̃ oʼ acrerr Yompor. Oʼch nequellconap̃ ñam̃a ora pechoyoreshohuen ñeñt̃ eʼñe pachor pepeneʼ. Napaʼ eʼñe poʼñoc̈h atarr nemorrentensa, ama eʼñe napt̃a nemorrentenso, elloña poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ oʼ enterran ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe morrentuenset.
2JO 1:2 T̃arroʼmarña sapaʼ atarr yemorrentensa att̃o yapaʼ oʼ eʼñe c̈herrnaya ya yeyoc̈hro ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ allach eʼñe aʼpuena yeyoc̈hro errponañohuen.
2JO 1:3 Eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼch sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ara Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña semuerenaya att̃ochña sapaʼ eʼñech cohuen socshena seyoc̈hro. Ñeñt̃paʼ añecop att̃ochña sapaʼ señoterrñañ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ att̃ochña sapaʼ oʼch semorrentannerra eʼñe cohuen allohuenes.
2JO 1:4 T̃eʼpaʼ oʼch notap̃, p̃a ñeñt̃ep̃ eʼñe noc̈heshaʼ nepenep̃ na att̃o nentennap̃ puesheñaʼtets ñeñt̃ pechoyoreshaʼ pepen, ñetpaʼ c̈hocma eʼñe cohuen cot̃apeʼcheññañet Yompor Parets poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ oteney, napaʼ ñeñt̃ña atarr nocshateneʼ.
2JO 1:5 Oʼch noc̈heshachaʼ neyerpatap̃a, alloʼnepaʼch amorrentannaʼtpoʼ sentannena allohuenes. Ñeñt̃ atet̃ notenep̃ arr nequellcot̃paʼ ñeñt̃paʼ ama añeyaye ñoñets ñeñt̃ ama seʼmare. Amaʼt allempot̃eñ eʼñe errteʼ sameʼñerrapaʼ allempot̃eñ seʼmuerrña ñeñt̃ ñoñets.
2JO 1:6 Ñerraʼm yemneñ yemorrentannaʼtapaʼ añchaʼña atet̃ yep̃ohuerra ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor. Ñerraʼm añ yemneñ oʼch eʼñe atet̃ yep̃ohuerra ñeñt̃ atet̃ oteney Yomporpaʼ c̈hochña eʼñe cohuen yemorrentannerra allohueney. Ñeñt̃paʼ eʼñe ahuat̃ot̃eñ atet̃ serrpareʼtatyesaseteʼt̃.
2JO 1:7 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ atet̃ notenes t̃arroʼmar ñeñt̃ shequëneʼ acheñpaʼ oʼ epaʼhua añ patsro. Shonteʼch ñeñt̃chaʼ shequëneʼ acheñ, ñetpaʼ atet̃ otyenet Jesucristo ama partsoyeʼ acheñetostso. Ñeñt̃ otets atet̃paʼ ñeñt̃ña poʼñoc̈h ashcaña ñeñt̃ña eʼmoñeʼteneʼ Cristo.
2JO 1:8 Sapaʼ eʼñech señota allochñapaʼ amach shecaso. Ñerraʼm shecas allempopaʼ eʼñet̃eʼ orrena set̃orrerra Yomporecop. Añchaʼña set̃orrena att̃ochña sapaʼ eʼñech sagaphuerr ora allpon ñeñt̃ alloch tsaʼtuerrsa ña.
2JO 1:9 Ñerraʼm erraʼtsenchaʼ ama att̃ecmayeʼ yec̈hatatso ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney Cristo, ñerraʼm c̈ha aʼpoʼpoñeteññañ poʼñoñ, ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ amach Yomporeyeʼ yemteno. Añchaʼña erraʼtseneyt̃eʼ alloʼna cot̃eneʼ Cristo poʼñoñ yapaʼ eʼñe poʼñoc̈h yeyemteña Yompor Parets eʼñe Puechemereʼna.
2JO 1:10 Ñerraʼm eseshaʼch huapatsa sesho ñapaʼ atet̃chaʼ otos ñapaʼc̈hoʼ añoʼ yec̈haten Yompor poʼñoñ t̃arraña ñapaʼ ñerraʼm ama att̃eyeʼ yec̈hateno atet̃ yec̈haten Cristopaʼ ñehua, amach sagapatsche sepacllo. Amaʼt sehuom̃chaʼteñot̃apaʼ amach sotatsche, “Yomporeʼt p̃aʼnatenaya.”
2JO 1:11 Amach sehuom̃chaʼtatsche t̃arroʼmar ñerraʼm sehuom̃chaʼteñ, sapaʼ ñeñt̃at̃eʼ seyc̈haprech ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyaye.
2JO 1:12 Shontemeñ poʼpoñec̈hno ñeñt̃chaʼ notaseñ t̃arraña ama nemno oʼch eʼñe notuas arr necartot̃. T̃arroʼmar napaʼ nesechena oʼch nemoʼtensaʼ allempochña att̃och yeserrpareʼt eʼñe parro, att̃ochña eʼñech cohuen parro yocsherra.
2JO 1:13 Añ pemoʼnerr puechoyoreshaʼpaʼ ñetpaʼ huom̃chaʼtenpet ñamet arr necartot̃. Ñetpaʼc̈hoʼña ñeñt̃et oʼ acrerranet Yompor. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, Yomporepaʼch saʼnataya. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
3JO 1:1 Oʼch masheñe Gayo nequellconap̃ añ carta, napaʼ na ñeñt̃en pompor pen allohuen ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Oʼch notap̃, napaʼ eʼñe poʼñoc̈h atarr nemuerenp̃a.
3JO 1:2 Ñehua, masheñe c̈hocma nemaʼyocham̃penp̃a allochñapaʼ Yomporpaʼ eʼñech aʼnatenp̃a. Eʼñepaʼch cohuen pehuom̃chena, t̃arroʼmar napaʼ neñotenep̃ eʼñe pecamquëñot̃paʼ eʼñe cohuen p̃oct̃apeʼchen Yomporecop.
3JO 1:3 Oʼch notap̃, napaʼ atarr nocsha allempo huerra masheñneshaʼ peshot̃. Ñetpaʼ atet̃ serrpareʼtatuerrnet p̃apaʼ eʼñoʼ poʼñoc̈h cohuen p̃ameʼñena, eʼñoʼ cohuen p̃oct̃apeʼcheññañ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ oteney.
3JO 1:4 Allempo neʼmareʼtas att̃o sapaʼ eʼñe cohuen soct̃apeʼchen ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ oteney Yompor poʼñoñ, napaʼ ñeñt̃ña atarr nocshateneʼ; ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ atarr nocshateneʼ. Napaʼ eʼñe atet̃ nentenes ñerraʼmrrat̃eʼ nechemeres ñeñt̃oʼmarña napaʼ atarr nocshensa.
3JO 1:5 Ñehua, masheñe oʼch notap̃, p̃apaʼ eʼñe pocteʼ atet̃ pepena ñeñt̃ att̃o p̃aguëñ eʼñe cohuen pepacllo masheñneshaʼ ñeñt̃ huapyetsa poʼpoñ anetsot̃.
3JO 1:6 Ahuaña allempo yapc̈hena allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsa, ñetñapaʼ atet̃ serrpareʼtatuerryet att̃o p̃apaʼ eʼñe cohuen pemuerapanet. Ñam̃a oʼch notap̃, c̈hocmach peyenpuenanet, p̃apanetchaʼ ñeñt̃ palltenet att̃och anerret Yompor poʼñoñ poʼpoñ anetso. Ñerraʼm atet̃ pepenapaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech pocteʼ entenep̃ Yompor t̃arroʼmar ñetpaʼ Yompor sherbenet.
3JO 1:7 Ñehua, ñetpaʼ oʼ ahuanmuet att̃och serrpareʼteññañetaʼ Jesucristo poʼñoñ t̃arraña ñetpaʼ ama mueneñeto oʼch es apapanet ñam̃a ñeñt̃ ama ameʼñetso.
3JO 1:8 Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ eʼñe pocteʼ oʼch es yapapanet t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ att̃oña yet̃orrapretenanetña Yompor poʼñoñ.
3JO 1:9 Oʼch noterrperr poʼpoñ. Oʼ nequellcaʼhua carta allohuenacop ñeñt̃ apc̈hetsa all p̃aʼnetsro. Oʼ notuanet ora allpon atet̃ notuap̃ arr necartot̃, t̃arraña Diótrefespaʼ c̈ha achm̃areʼtey. Ñapaʼ eʼñe pommoʼcheñot̃ eʼñe ñañeñapaʼ aña muenen oʼch pomnaren p̃aʼyenan acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼñerrana Yompor, ñeñt̃oʼmarña ama eʼm̃ñotenye.
3JO 1:10 Ñeñt̃oʼmarña esempoch nec̈hap peshopaʼ oʼch neyerpatosanet ñeñt̃ atet̃ pena Diótrefes. Ñapaʼ c̈hocma tomaʼtam̃peney att̃ach eñosatseʼtyen yocop. Ama ñeñt̃ayaya atet̃ peno, elloña ama aguënano masheñneshac̈hno ñeñt̃ aneneʼ Yompor poʼñoñ. Ama aguënaneto ñam̃a ama muenatenano acheñeneshaʼ oʼch aguëñet ñamet masheñneshac̈hno. Ñerraʼm eseshaʼña aguënahuetpaʼ ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ mueñoʼterranet arrot̃ all sapc̈hena.
3JO 1:11 Ñehua, masheñe p̃apaʼ amach peyc̈hapretatsto ñeñt̃ atet̃ pentapreten ñeñt̃ ama pocteyaye. P̃apaʼ añchaʼña peyc̈haʼ ñeñt̃ pentapreten att̃o eʼñe pocteʼ es p̃aʼyenet. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ notenep̃ t̃arroʼmar erraʼtsen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es petspaʼ ñeñt̃caʼyeña Yompor pueyochreshaʼ; ñeñt̃ña ama pocteyeʼ es p̃aʼyetso ñeñt̃ña amaʼt mameshapaʼ ama eñotenanoña Yompor.
3JO 1:12 Ñehua, oʼch notap̃ ñam̃a poʼpsheññecop ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Demetrio. Ñaña poʼñoc̈hpaʼ eʼñe cohuen enteñ allohuen acheñeneshaʼ. Ñapaʼ eʼñe atet̃ pena atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼc̈hoʼña yeñoteñ ñapaʼ eʼñe cohuen acheñer. Ñehua, p̃apaʼ eʼñe peñoteney ñerraʼm errot̃en yoten, ñeñt̃paʼ eʼñech poʼñoc̈h atet̃.
3JO 1:13 Shontemeñ ñeñt̃chaʼ notapeñpaʼ t̃arraña amach eʼñe notuape añ necartot̃.
3JO 1:14 T̃arroʼmar napaʼ atarr nemneñ ahuenepoña nec̈hap pesho. Ñerraʼm esempoch nec̈happaʼ allempochña eʼñe yeserrpareʼtatannaʼta parro.
3JO 1:15 Ñeñt̃ arroʼtsaʼyen masheñneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña huom̃chaʼtenpet ñeñt̃ara añ necartot̃. P̃añapaʼ oʼch pehuom̃chaʼtyesanet eʼñe puesheñaʼttsocma masheñneshaʼ ñeñt̃ parroʼtsenep̃. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notap̃ masheñe, Yomporepaʼchña p̃aʼnatenaya. Allohua.
JUD 1:1 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ, allohuenes ñeñt̃es oʼ huaʼñerres Yompor Parets att̃och pueyochreshaʼ perres, ñeñt̃es oʼ saʼcohuentataret̃terra Partsocop, ñeñt̃es eʼñe cohuam̃pen Yompor eʼñe separrocmateñot̃ Jesucristo. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ nequellquënnas añ carta na Judason ñeñt̃en t̃orretsa Jesucristocop.
JUD 1:2 Eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña semuerenaya, ñam̃a nanquëpaʼchña morrentensa, nanquëpaʼchña coshatenes seyoc̈hro.
JUD 1:3 T̃eʼpaʼ oʼch notas, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ napaʼ atarr nemneñ oʼt̃eʼ nequellconas att̃och neñotatas ñeñt̃ eʼñe errot̃enot̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃ey eʼñe allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya Jesucristo. T̃arraña t̃eʼpaʼ añ nenten ñeñt̃ atarr palltetsa oʼch notas, nanquëpaʼch semaʼyoc̈hra añ ñeñt̃ att̃o yameʼñena att̃ochña eʼñech cohuen semoñena, att̃och amach semnateñe amaʼt puesheñarra oʼch aʼpoʼpoñetonaset ñeñt̃ atet̃ yameʼñeña Jesucristo.
JUD 1:4 Añecopña notenes t̃arroʼmar c̈hocma orretyena acheñeneshaʼ ñeñt̃ ashcañtetsa ñeñt̃ ama Yomporeyeʼ poʼñoñ cot̃apeʼcheneto. Ñet pueshquëñot̃espaʼ ñatoʼrraña c̈hat̃eʼ aʼpoʼpoñeterrnayet ñeñt̃ att̃o poʼñoc̈h yameʼñerrñaña Yompor poʼñoñ. Ñetpaʼ atet̃chaʼ otyeset, eʼñecaʼye pocteʼ oʼch sosyaʼtsañec̈hna yeyc̈hen t̃arroʼmar Yomporpaʼ c̈hocma peretneney, ñapaʼ atarr amueraña ñeñt̃oʼmar amach coñchaterrye. Ñetpaʼ poʼñoc̈h ama pamoʼmtayeyeʼ peñeto Yompor ñeñt̃ ñapuet̃ Yamoʼmteʼ yepen ya. Ñam̃a ñetpaʼ ama poʼpartseshareyeʼ peñetoña Jesucristo. T̃arraña sapaʼ señochepaʼch eʼñe ahuat̃ot̃eñ anuaret̃ta ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ ñeñt̃ña oʼpatatenetña coñcheñets.
JUD 1:5 Ñehua, sapaʼ poʼñoc̈h eʼñe señoteñ ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃, t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch alla neyerpaterrsa att̃o Yomporpaʼ c̈ha coñchatuerran ñeñt̃ alla quec̈hpuerreʼ ñeñt̃ eʼñe atet̃ oteney Yompor. Ñeñt̃paʼ atet̃ p̃a allempo aʼqueshp̃aterran israelneshaʼ allempo erranetaʼ Egiptot̃ all atarr amueroc̈htataret̃teteʼt̃. T̃arraña amaʼt aʼqueshp̃aterranetañ allempo, elloña tsapat̃onet̃paʼ oʼ alla aʼcllatuerran allohuen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ ameʼñayeʼt̃e. Eʼñech att̃ecma perran allohuen amaʼt t̃eʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso.
JUD 1:6 T̃eʼpaʼ oʼch alla neyerpaterrserr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ p̃a ñam̃a patantaʼtets mellañot̃eñneshaʼ. Ñetpaʼ anaret̃etañ ñetchaʼ sherbenet Yompor, t̃arraña amaʼt atet̃ anaret̃etañpaʼ ñetña ellopaʼ oʼ aʼypoʼñaʼnmuet pueʼntañ eʼñe pat̃pareʼteñot̃et Yompor. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ alla huancanet cadeno ñeñt̃ ama apyapahuoyaye amaʼt errponaña alla huaporeʼtanet nanac checmeto. Ñetñapaʼ alletach t̃arrempohua esempoch mellapoterra allempochña mueñerranet ñam̃a coñchaʼpuetso.
JUD 1:7 T̃eʼpaʼ oʼch alla neyerpaterrserr ñam̃a ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ sodomoʼmarneshaʼ ñam̃a gomorroʼmarneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ allampañoʼmarneshaʼ all. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ peteʼt̃ atet̃ p̃a patantarr mellañot̃eñneshaʼ att̃o nanac yec̈hcatenet ñeñt̃ nanac sosey enten Yompor. Cañoreshaʼtyenet nanac amaʼt yacmapaʼ agapannena eʼñe parro yacmacma, ñeñt̃paʼ amacaʼye att̃eyeʼ anaret̃eye. Ñeñt̃oʼmarña Yompor allpaʼ att̃oña coñchatanet oʼ et̃omam̃p̃sanet att̃och eʼñe aʼpoyatatuerranet tsoʼ ñeñt̃ ama emayaʼpahuoyaye. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ allohueney eñall coñcheñets ñeñt̃ ama ahuañaño.
JUD 1:8 Eʼñe att̃ecma p̃atseʼtyena ñam̃a ashcañneshaʼ ñeñt̃ orretyetsa t̃eʼ. Ñam̃a ñetpaʼ poʼpoñont̃a es cot̃apeʼchyenet ñeñt̃ ama poʼñoc̈h att̃eyaye. Att̃oña ñetpaʼ aʼsosyatenet poʼchets eʼñe ñañeñeta. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt Yepartsesharpaʼ ama am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ enteñeto, att̃oña amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ ahuamencat̃etyetsapaʼc̈hoʼña eʼñe achm̃areʼtueñet.
JUD 1:9 T̃arraña ama achm̃areʼtpahuoyaye amaʼt Yepartseshar amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ ahuamencat̃etyetsa. Ñehua, amaʼt Miguel ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen mellañot̃eñnaneshaʼ ñapaʼ ama achm̃areʼtapanoña oneñet̃. Allempo rroma Moisés oneñet̃ñapaʼ huapa, ñapaʼ añ atarr mueneñ oʼch enanaʼ arromñat̃, t̃arraña Miguelñapaʼ ama muenache oʼch aner. Amaʼt mueneʼ es otnareʼtannaʼtetañpaʼ Miguelñapaʼ amacaʼye achm̃areʼtanoña oneñet̃. Ñeñt̃paʼ att̃a och: “Ñehua, ñeñt̃ atet̃ pepena t̃eʼ Yomporpaʼ ñach p̃otteñeʼcheʼ.”
JUD 1:10 T̃arraña ñeñt̃ña ashcañneshaʼ ñeñt̃ orretyetsa t̃eʼpaʼ ñetñapaʼ c̈hocma achm̃areʼteñet amaʼt ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ ama eñoteññañeto poʼhuamenc. Añach eʼñe pat̃err eñotenet ñeñt̃ eʼñe patsoʼmarecpa. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ berr ñeñt̃ añach p̃aʼyen ñeñt̃ atet̃ muenatyenanet poʼchets, ama es cot̃apeʼchpenayeña oʼch eñotet erraʼtsent̃eʼña ñeñt̃ poʼñoc̈h cohuentetsa. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ aʼchencataterretchaʼ eʼñe ñañeñeta.
JUD 1:11 Atarr yoroc̈henoʼtsaʼyenet t̃arroʼmar ñetpaʼ ama morrenteñeto pamoʼts, eʼñe atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ atet̃ peʼt̃ Caín allempo muetsan paʼmoʼnasheñ Abel. Att̃och aparet̃tet quelle, ñetpaʼ añach cot̃apeʼchenet oʼch shecareʼteñet acheñeneshaʼ atet̃ peʼt̃ Balaam. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ chenquërretchaʼ t̃arroʼmar eʼñe atet̃ penet ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Coré ñeñt̃ amtsaret̃tatsa ahuat̃ eʼñe ña pat̃pareʼteñot̃.
JUD 1:12 Ñeñt̃ña ashcañneshaʼpaʼ sapaʼ ñeñt̃ña sepencnaʼntateneʼ allempo sapc̈hena oʼch serratallmeʼchannena ñeñt̃es ameʼñenaya Yompor. Sapaʼ serratallmeʼchannena eʼñe semorrentannaʼteñot̃, t̃arraña ñetpaʼ att̃ach nanac rratseʼtyenet amach ayetñat̃teneto amach cohuaʼpeñetoña ñam̃a poʼpsheñeñ ñeñt̃ cheporretsa ñeñt̃ muenets oʼch rraʼ ñam̃a. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ penetañ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ cohuam̃penayeñ carrnero ñeñt̃chaʼ rratenayeñ t̃arraña amachña carrneroyeʼña rrateno, ñeñt̃apaʼ ñañeñetach atarr rretset. Ñetpaʼ ama es sherbeneto eʼñe att̃a penet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ os ñeñt̃ ama huatetso att̃ach matateñ m̃orr. Ñam̃a eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ narmetsoch ñeñt̃ ama ameʼtño, amaʼtchaʼ c̈hen puemeʼteñporopaʼ amach meʼteno. Ñam̃a ñeñt̃ña narmetsocherpaʼ eʼñech atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ rromuech oʼch yaʼmare ora puerc̈hohuenpaʼ oʼch eʼñe puetsohua oʼch huañ. Ñeñt̃ña amaʼt mameshapaʼ amach es sherberrye.
JUD 1:13 Amach pueñmañeshot̃eyeʼ es orrtatyeneto eʼñech pommoʼcheñot̃eta es orrtatyenet. Eʼñe atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ oñ apellcheʼ puemoʼyer. Amaʼt mameshapaʼ amach muechecheno. Ñeñt̃ña emoʼypaʼ c̈hach huaporeʼtenan sosyareʼ top̃ñaʼso all paʼsoʼten. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ penaña ashcañneshaʼ amach pasayaya orrtatenetoña apencoc̈hen. Ñetpaʼ eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ shepram̃oʼ ñeñt̃ yenten oʼch shoraʼnom oʼch ahuoʼ patso ñeñt̃paʼ ama es sherbeno. Yomporpaʼ oʼpatenanet oʼch mueñanet coñchaʼpuetso all atarr nanac checmeteʼ, allot̃ña ñetpaʼ amach c̈haʼnerreto amaʼt errponaña.
JUD 1:14 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch notas, ahuat̃paʼ eñall puesheñarr yacma añ paʼsoʼcheñ Enoc ñeñt̃ Adán poʼm̃reneñ poʼcanc̈hrroñohua. Ñañapaʼ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñapaʼ eñotatan acheñeneshaʼ atet̃chaʼ ap̃aret̃terra amaʼt ñeñt̃ ashcañneshaʼ. Ñocpuetaʼnaña atet̃ oteʼt̃: “Huerrach Partseshaʼ eʼñe pueyochreshac̈hnohuen ñeñt̃ nanac poʼnnacaren patsopueñ.
JUD 1:15 Huerrach allochñapaʼ oʼch entuerran allohuen acheñeneshaʼ ñatoʼ cohuenett̃eʼ ñatoʼ amat̃eʼ cohuenayayeto. Allohuen ñeñt̃chaʼ ama cohuenayeʼ entuerro Yompor, ñetñapaʼ amñaret̃terretchaʼ coñcheñtso. Att̃ochña tsaʼtatuerrana allohuen ochñat̃eneshaʼ ora allpon p̃atseʼtyeseteʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor Parets amaʼt mamesha. Ñam̃a atet̃chaʼ tsaʼtatuerranet ora allpon att̃o sasareʼcheteʼt̃ Yompor eʼñe pachm̃areʼteñot̃et.” Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ eñoseʼt̃ Enoc ahuat̃.
JUD 1:16 Ñam̃a ñeñt̃ ashcañneshaʼpaʼ atarrchaʼ t̃anmareʼtyeñet, c̈hach poʼpoñ entuenet. Añach cot̃apeʼchyenet ñeñt̃ muenaʼyenet eʼñe ñocpueta. C̈hoʼnat̃eʼ ñetpaʼ atarrchaʼ ommoñat̃et. Ñam̃a ñerraʼm esempo eʼñe cohuen eñosyenet acheñeneshacop, ñetpaʼ añecpach eʼñe cohuen eñosyenet att̃och es apuenanet acheñeneshaʼ.
JUD 1:17 T̃arraña sa masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ amachña ñeñt̃a sameʼñatsto. Sapaʼ añchaʼña seyerpa ñeñt̃ atet̃ otyeseʼt̃ Yepartseshar Jesucristo puellsensarneshaʼ. Ñetpaʼ ahuat̃ot̃eñ atet̃ oteteʼt̃ ñeñt̃chaʼ orretyerrtsa tsapat̃onet̃.
JUD 1:18 Ñeñt̃paʼ atet̃ otyeteʼt̃: “Allempoch mellapoterrmochapaʼ orrterrach ñeñt̃chaʼ achm̃areʼterreʼ Parets. Añach yec̈henet ñeñt̃ muenatseʼtyenet ñañeñeta, ñeñt̃paʼ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayeʼ enteñe Parets.”
JUD 1:19 Ñeñt̃ ashcañneshaʼpaʼ c̈hocmach mueneñet oʼch ellopaʼtetstateret ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. Ñeñt̃ara ashcañneshaʼpaʼ añach cot̃apeʼchenet ñeñt̃ atet̃ muenatenanet ñet poʼchets; ñetpaʼ ama chorrenaneto Parets Puecamquëñ.
JUD 1:20 T̃arraña sa masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemuereñot̃espaʼ oʼch notas, amach seyc̈hatstaneto ñeñt̃ atet̃ penet ñet. Sapaʼ eʼñechña sameʼñeñot̃ Yompor huomenquëpaʼch sep̃aʼ seyoc̈her t̃arroʼmar ñeñt̃ sameʼñena sapaʼ eʼñecaʼye Partseshot̃ecma huena. C̈hocmach semaʼyochena. Sapaʼ amach sot̃ayeʼ seʼñoreno allempo semaʼyochena. Añchaʼña seʼñorateneʼ Parets Puecamquëñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ.
JUD 1:21 Atet̃chaʼ sep̃aña sa allochñapaʼ c̈hocmach señoteñ att̃o atarr morrentenya Yompor, amach sepuerratsterro. Socsheñeshaʼpaʼ c̈hocmach seyemteña Yepartseshar Jesucristo; ña eʼñe puemuereñot̃ey esempohuañen aʼqueshp̃aterreychaʼ, att̃ochña yañapaʼ corretsayach yocsheñeshocmañen errponañohuen.
JUD 1:22 Ñehua, oʼch notas ñam̃a atet̃chaʼ sepeʼ poʼpotantañec̈hno. Patantaʼtets acheñpaʼ atarr echarr enteñet oʼch ameʼñerrñañet Yompor poʼñoñ. Ñetpaʼ c̈hoch soct̃apeʼchaterranet eʼñe cohuen att̃och ameʼñerret ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ,
JUD 1:23 atarr yoroc̈henoʼtsenet poʼchñarot̃et. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ oʼch saʼqueshp̃ataterranet, ñeñt̃paʼ eʼñech atet̃ sepenanet ñerraʼmrrat̃eʼ cheshat̃oll yaʼqueshp̃aten oʼch yechter all poyapen pocoll. Poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ yec̈heneʼ atarr sosyaʼtsañec̈hno, ñetpaʼ c̈hochña semuerenanet t̃arraña amaʼtchaʼ semuerenanetañpaʼ amach socshapretatstanetoña ñeñt̃ atet̃ yec̈henet sosyaʼtsañ. Sapaʼ c̈hochña setsenaʼtapretanet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyenet sosey, t̃eʼt saʼnaña aʼshoratatenet.
JUD 1:24 T̃eʼña Yompor ñeñt̃ eʼñe ñapuet̃ partsotets, ñeñt̃ allohuen es eñotyets, ñam̃a ñeñt̃ Yaʼqueshp̃atañer yepen, ñañapaʼ atarr ahuamencat̃eshaʼ, ñachña ahuamencat̃ sepeneʼ allochñapaʼ amach alla seshoraʼnerro. Att̃ochña sapaʼ c̈hapatuerreschaʼ eʼñe ñesho all atarr cohuentena ña. Eʼñech socsheñeshocmañen sec̈hac̈herr, amach eñalle amaʼt coñeʼt̃a ñeñt̃chaʼ entapreterres ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. T̃eʼpaʼ eʼñe yameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesucristo ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Yompor att̃och eʼñe cohuen yecohuentaterrñañ. C̈hocmuepaʼch eʼñe ñapuet̃ Yepartseshar yepeñ, c̈hocmuepaʼch am̃chaʼtaret̃tena eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ot̃eñ. T̃eʼpaʼ ñeñt̃ach notas, ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore. Allohua.
REV 1:1 Añ ñoñets ñeñt̃paʼ att̃o Yomporpaʼ gatyenan Puechemer Jesucristo, allochñapaʼ ñachña eñotatyeseʼ allohuen ñeñt̃ t̃orraʼyetsa Yomporecop. Ñeñt̃chaʼ eñotatanetpaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼ ahuen atet̃ perra amaʼt esempo. Att̃o eñotaten na, ñapaʼ ahuoʼt mueñon poʼm̃llañot̃eñer, allochñapaʼ ñach negatyeseʼ na ñeñt̃en sochetsa Juan ñeñt̃en t̃orretsa ñocop, allochñapaʼ att̃och eñoch ñam̃a allohuen ñeñt̃ t̃orraʼyetsa Yomporecop.
REV 1:2 T̃arroʼmar napaʼ nach eñotatahuet allohuenet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ eñotatenen Yompor poʼñoñ ñam̃a ora ñeñt̃ allpon eñotatenen Jesucristo amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ora allpon gatyennet.
REV 1:3 Atarrchaʼ cosheñtsoʼtsen ñeñt̃chaʼ lleyateneʼ acheñeneshaʼ añ ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ ñeñt̃ yeñotateneʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo. Atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyen ñam̃a allohuen ñeñt̃chaʼ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets ñam̃a eʼñech ayemuetpoʼ enteñet, ora allpon ñoñets ñeñt̃ aquellcaret̃ arr. T̃arroʼmar oʼ c̈hapmoch allempoch etsotuerra añ ñoñets.
REV 1:4 Napaʼ oʼch nequellconas carta allohuenacpas ñeñt̃es apc̈haʼyetsa eʼñe sameʼñeñot̃ Yompor all ñeñt̃ poʼpoñeʼttsocma anets ñeñt̃ canc̈herr ñeñt̃ Asioʼtsaʼyen. Eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃espaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña semueraya epuet ñam̃a Puecamquëñ epuet ñam̃a Puechemer ñeñt̃ Jesucristo. Ñetepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ. Añ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ c̈hocma eñall, amaʼt ahuat̃ot̃eñ c̈hocma eñall ñam̃a ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ huerrtsa poʼpocheño. Ñam̃a Puecamquëñ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara canc̈herr ñeñt̃ sherb̃aʼyets eʼñe all poʼconaño eʼñe poʼpoñeʼttsocma sherbenet. Ñam̃a ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ atarr ayemuetpoʼ yenten ñeñt̃ ora allpon ñeñt̃ eñotateney; ñam̃a ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ ñanom tanterrtsa puerromñot̃ ñapaʼ amach alla rromuerreʼt̃e. Att̃oña paʼm̃chaʼtaret̃er peñ allohuen amaʼt allohuen am̃chaʼtaret̃ec̈hno añe patsro. Yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ atarr amorrentña, eʼñe ña puemorrenteñot̃eypaʼ att̃oña rroma yocop allochñapaʼ att̃och ashataret̃ta poʼrras eʼñe yocop allochñapaʼ att̃och eʼñe eʼshohuaret̃terra yoʼchñar.
REV 1:6 Ñam̃a ñapaʼ att̃oña eʼñe cohuen aguëney att̃ochña yaʼm̃chaʼtaret̃tapretera att̃ochña yesherb̃apreterrñañ Pompor ñeñt̃ atarr Parets, att̃ey ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ corneshatets Partsocop. Aʼcohuentaterrapoʼch Jesucristo, am̃chaʼtaret̃tepaʼch t̃ayot̃eñ amaʼt errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Yompore.
REV 1:7 Oʼch secueñ huerrach Cristo, oschaʼ aʼsuatam̃perreʼ. Amaʼt allohuen acheñeneshaʼpaʼ entuapueretchaʼ eʼñe paʼclloyot̃et. Amaʼt ñeñt̃ pataʼteʼpaʼ entuapueretchaʼ ñamet. Allempoña ñeñt̃ shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa arr patsropaʼ yaʼnaʼtapueretchaʼ eʼñe puellquëñot̃et. Ñeñt̃paʼ eʼñech atet̃ perra.
REV 1:8 Yompor ñeñt̃ nanac Parets ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñapaʼ c̈hocma eñall, amaʼt ahuat̃ot̃eñ c̈hocma eñall, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ huerrtsa poʼpocheño. Ñapaʼ atet̃ña ot: “Napaʼ eʼñe paʼmot̃rot̃eñ eñallen att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec A ñeñt̃ paʼmot̃er pen alfabeto. Allempot̃eñña napaʼ c̈hocma eñallen esempohuañenchaʼ huañerr ñeñt̃ allpon eñall, napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec Z ñeñt̃ all puen alfabeto.” Añpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ tomaʼntatena Cristo.
REV 1:9 T̃eʼ napaʼ ñeñt̃en sochetsa Juan oʼch alla noterrserr. Napaʼ ñeñt̃en eʼñe semoʼnasheñ sep̃ohuenen sa. Napaʼ ñeñt̃en semueroc̈htapretenaya eʼñe yameʼñeñot̃ Jesús. Ñam̃a eʼñe yeyemteñot̃ ñapaʼ eʼñech acop̃a es yaʼhuanten eshecchaʼ yaʼm̃chaʼtaret̃tapretera. Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ nepena na arr. Ahuañmoʼcha napaʼ eʼñe neserrpareʼteñot̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ eñotatenen Yepartseshar Jesucristo, añña ñeñt̃ neʼmoñeʼteneʼpaʼ oʼ huaporeʼtennetaʼ arr atarr allap̃ar all rroc̈hpeʼchañet̃ollo ñeñt̃ otenet Patmos.
REV 1:10 Pamt̃arr allempo c̈hapaʼmuen añe yet̃ro allempo c̈hocma yeyerpueña Yompor napaʼ neyerpueñot̃ ñapaʼ eʼñe machayot̃a chorratna huomenc Yompor Puecamquëñ. Allempoñapaʼ machayot̃a neʼm ñoñets huapa nechaʼñot̃. Atarr huomenc eñen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ poctor eʼmorrtetsa huomenc. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten añ ñoñets:
REV 1:11 —Napaʼ ñeñt̃en ñanom eñallen, allempot̃eñña napaʼ c̈hocma eñallen amaʼt esempohuañenchaʼ huañerr ora allpon ñeñt̃ eñall, napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec A ñeñt̃ ñanom huetsa alfabetot̃, arrohua all huañen alfabeto ñeñt̃ yoten Z. T̃eʼ napaʼ oʼch notap̃ ñeñt̃ ora allpon ñeñt̃chaʼ negatyesap̃ añ poctetsa oʼch pequellcaʼyes pepap̃llo allot̃paʼ oʼch pemñe all anetsoc̈hno ñeñt̃ canc̈herr ñeñt̃ apc̈haʼyetsa all paʼnamen anetso ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñeñt̃ ñanom añ paʼsoʼcheñ Efeso, allot̃paʼ Esmirna, allot̃paʼ Pérgamo, allot̃paʼ Tiatira, ñam̃a Sardis, ñam̃a Filadelfia, allot̃paʼ ñam̃a Laodicea. Ora añec̈hno anetspaʼ ñeñt̃ Asioʼtsen.
REV 1:12 Allempoña neʼmuen atet̃ ñoñetspaʼ nañapaʼ neptallsa oʼch neñch eseshaʼt̃eʼ neʼñoranaʼtenaya. Allñapaʼ nent canc̈herr ñeñt̃ all orratenet huerare allo c̈hoyoʼtenet ñeñt̃paʼ oro ayec̈hcataret̃.
REV 1:13 Eʼñe rroc̈ho ñeñt̃ canc̈herr all orratenet huerare all orrtena puesheñarr yacma ñeñt̃paʼ Jesucristo ñeñt̃ara Ñeñt̃ Acheñetosets. Ashtamat̃, paʼshtampaʼ eʼñe c̈hen paʼtcohua. Achanaret̃, poʼchanarpaʼ orotommuen ñeñt̃ allo chanena puesomapo.
REV 1:14 Poñot̃ pueʼchpaʼ eʼñe ora atarr huallamaʼt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero pueʼch ñeñt̃ eʼñe huallamaʼt̃. Amapaʼ oʼch not pueʼchpaʼ eʼñe ora huallamaʼt̃ atet̃ ñerraʼm senet̃ ñeñt̃ otenet nieve ñeñt̃ atarr huallamaʼt̃. Paʼclleʼpaʼ atarr poptena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ poʼhuorter nanac aʼrrechatañ.
REV 1:15 Paʼtacpaʼc̈hoʼña att̃ecma poptena atet̃ ñerraʼm aser yachamuen. Allempo eñorena eʼñe atet̃ eʼmorrtena poʼñoñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ shonteʼ oñ atarr huomenc maʼmoreten.
REV 1:16 Pot poʼcohuenrot̃paʼ orrenan canc̈herr ranto. Puenamot̃paʼc̈hoʼña all orrtena cochell ñeñt̃ emoshem̃toʼmar etsotañtataret̃. Ora paʼtsaʼpot̃ eʼñe atet̃ poptena ñerraʼmrrat̃eʼ atsneʼ atarr huomenc aʼrrechatañ.
REV 1:17 Allempo neñchpaʼ eʼñe nem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ nañapaʼ oʼ nerrmosa patso eʼñe paʼtco. Neyorñot̃paʼ ama nepelleno amaʼt mamesha, c̈ha nottena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nerromuen. T̃arraña ña potot̃ poʼcohuenrot̃ aʼp̃llaʼn, oten: —Amach pem̃chaʼtatsto, napaʼ ñeñt̃en ñanom eñallen, allempot̃eñña napaʼ c̈hocma eñallen amaʼt esempohuañenchaʼ huañerr ora allpon ñeñt̃ eñall.
REV 1:18 Napaʼ ñeñt̃en ama arromñat̃eshayayno. Amaʼt nerromhua ahuaña t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ alla nocrrerra, amach alla nerromuerreʼt̃e amaʼt ahuat̃a. Ñam̃a napaʼ nechen llave, ñeñt̃ nehuamenc nepen alloch pomnaren nepen rromueñets ñam̃a ñeñt̃chaʼ aguërreʼ allohuen ñeñt̃ rromuets.
REV 1:19 T̃eʼ p̃ocoppaʼ añ poctetsa oʼch pequellcaʼyes ora ñeñt̃ allpon oʼ negatyesep̃ ñam̃a allpon ñeñt̃chaʼ negatyerrperr ñeñt̃chaʼ atet̃ perrtsa esempohuañen.
REV 1:20 Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch neñotatap̃ ñeñt̃ atet̃ tomaʼntena añ canc̈herr ranto ñeñt̃ penten eʼñe notot̃ necohuenrot̃ ñeñt̃ ama eñotenayeʼ penteno. Ñeñt̃ canc̈herr rantopaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ cohuam̃pesyenahuet ora allohuen ñeñt̃ nameʼñaʼyenaya allemeñ ñeñt̃ canc̈herr anetso ñeñt̃ apc̈haʼyetsa all. Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ pent ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ oroch all orratenet huerare, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ora allpon ñeñt̃ apc̈haʼyetsa allemeñ anetso ñeñt̃ canc̈herr ñeñt̃ nameʼñaʼyenaya.
REV 2:1 Ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr, ñapaʼ atet̃ oten: —An poctetsa oʼch pequellcaʼ carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ allohuen ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Efeso, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ orreneʼ canc̈herr ranto eʼñe all poto poʼcohuenrot̃, ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ chopeʼchets rroc̈ho eʼñe alloʼtsen ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ oroch all orratenet huerare.
REV 2:2 Ñañapaʼ atet̃ otenes: ‘Napaʼ neñotuennas ñeñt̃ ora allpon atet̃ sep̃aʼyena all. Napaʼ eʼñe nentuennas ñeñt̃ allpon nanac set̃orraʼyena ñam̃a allpon ñeñt̃ eʼñe cohuen acop̃a es saʼhuantaʼhuanen. Ñam̃a napaʼ eʼñe nentuenes sapaʼ ama saguëñe ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es p̃aʼyetso. Sapaʼ att̃o setpatyeñ ñeñt̃ otetseñ ñetpaʼ allsensaret̃etoʼ t̃arraña ñetpaʼ att̃a shecareʼtenet. Att̃oña setpateñot̃ oʼ señotanet ñetpaʼ att̃a shecareʼtenset.
REV 2:3 Ñam̃a napaʼ neñotuenes ñeñt̃ allpon semueroc̈htena nocop ñam̃a att̃o eʼñe cohuen saʼhuantaʼhuen mueroc̈hteñets, ama semuenmeʼcheñe allo set̃orrena.
REV 2:4 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ nentuennas pat̃err ñeñt̃ ama cohuenayeʼ nentapretenso. Ñeñt̃paʼ añ att̃o sapaʼ oʼhuañ eʼñe semorrentna ñeñt̃ atet̃ sep̃a ahuat̃ allempo eʼñe errteʼ sameʼñerrna.
REV 2:5 T̃eʼpaʼ oʼch notas, oʼch seyerpuerra att̃o ahuañmoʼcha nanac cohuen semorrentenna. T̃eʼpaʼ ama att̃eyeʼ sepeno. Añ pocteʼ oʼch alla soct̃apeʼcherr eʼñe cohuen att̃och oʼch alla seperra cohuen ñeñt̃ atet̃ sep̃a allempo eʼñe ñenmat̃ sameʼñenna. Ñerraʼm amach ello soct̃apeʼcherro cohuen napaʼ t̃ayecma oʼch ahuen oʼch neprratam̃perres ñeñt̃ atmaʼntataret̃ socop ñeñt̃ara ñeñt̃ all orratenet huerare.
REV 2:6 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ napaʼ añña eʼñe cohuen nentuennas att̃o sapaʼ ama pocteyeʼ senteno ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyen acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃eneʼ Nicolás poct̃ap̃ña. Napaʼc̈hoʼña ama pocteyeʼ nenteno ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet sosyaʼtsañ.
REV 2:7 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñetspaʼ c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃, ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar. Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno, ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo, ñetñapaʼ naphuerranetchaʼ ñeñt̃ noʼpatatenanet ñeñt̃chaʼ atarr yom̃aʼhuerret eʼñe poctacma Nomporesho, allpaʼ eʼñech cosheñtsoʼtsenet. Ñeñt̃ña napaʼ oʼch not, napaʼ oʼch nemnaterranet att̃och oʼch tsomhuerret añ tsach pueʼmer alloch corraʼhuerret eʼñe poctacma amach alla rromuerreteʼt̃e amaʼt ahuat̃a.’ ” Arrpaʼ allohua huañ atet̃ ot efesoʼmarneshacop.
REV 2:8 Allempoña ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr: —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Esmirna, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ ñanom eñall, allempot̃eñña ñapaʼ c̈hocma eñall amaʼt esempohuañenchaʼ huañerr ora allpon ñeñt̃ eñall. Jesucristo ñapaʼ ñeñt̃ rromhuats t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ alla bet̃terra.
REV 2:9 Ña t̃eʼpaʼ atet̃ otenes: ‘Napaʼ neñotuennas ora allpon ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena. Neñotuennas ñam̃a att̃o atarr saʼmueroc̈htataret̃tena, ñam̃a att̃o atarr huocchañes. Ñehua, amaʼt huocchañsoñpaʼ Yomporeshot̃ shonteʼ esocmañen ñeñt̃ sechyen. Ñam̃a ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ neñotuennas att̃o atarr sasareʼtenset. Amaʼt otenetañ ñetpaʼ judioneshetoʼ t̃arraña ñetpaʼ ama Yomporeyeʼ pueyochreshaʼ penahueto; ñetpaʼ aña pueyochreshaʼ penahuet oneñet̃ amaʼt allohuenet.
REV 2:10 Amach yoreʼtatstaso mueroc̈hteñets ñeñt̃chaʼ ahuen sehuapoya. T̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ seyottam̃p̃seʼ patantaʼttsos, ñeñt̃paʼ oneñet̃eshot̃ huena añecopña att̃och topatuas ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ sameʼñena. Puesheñaʼttsos mueroc̈htatasetchaʼ eʼñe c̈harramat. Amaʼtchaʼ muetsasetpaʼ añ pocteʼ oʼch serromapes att̃o sameʼñena. Allochña napaʼ naphuerreschaʼ ñeñt̃ noʼpatatensa alloch socrraʼhuerra eʼñe socsheñeshocmañen. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara noten poʼpoñ ñoñtso naphuerreschaʼ sepremio ñeñt̃chaʼ socshatuerreʼ eʼñe poctacma.
REV 2:11 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñetspaʼ c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃ ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar. Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno, ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo, ñetpaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amach amñaret̃terreto coñcheñtso amaʼt ahuat̃a. Ñetpaʼ amach alla rromuerreterro poʼpocheño.’ ” Arrpaʼ allohua huañ atet̃ ot esmirnoʼmarneshacop.
REV 2:12 Allempoña ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ, ñapaʼ alla oterrnerr: —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Pérgamo, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ orrtateneʼ cochell puenamot̃, poʼcchellpaʼ ñeñt̃ emoshem̃toʼmar etsotañtataret̃.
REV 2:13 Ñapaʼ t̃eʼpaʼ otenes: ‘Napaʼ neñotuennas ora allpon ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena. Napaʼ neñotenes all seyc̈hena ñeñt̃paʼ all atarr am̃chaʼnoc̈htena oneñet̃. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ sapaʼ ama sequec̈hpueno att̃o sameʼñenna, ñam̃a c̈hocma saʼmet̃en att̃o sameʼñenna, amaʼt eʼñe allempo muetsennanet ñeñt̃ nameʼñenaya ñeñt̃ara Antipas ñeñt̃ c̈hocma neserrpareʼteneʼ neñoñ sesho, allara ñeñt̃ paʼnetser peñ oneñet̃.
REV 2:14 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ napaʼ nentuennas coñeʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyeʼ nentapretenso ñeñt̃ atet̃ sep̃atseʼtena. Eʼñe all Pérgamo patantaʼttsos ama semno oʼch sequëchpaʼ ñeñt̃ pueyc̈hateñ peʼt̃ atet̃ yec̈hateʼt̃ Balaam ahuat̃. Balaam ahuat̃paʼ atet̃ cot̃apeʼchataneʼt̃ Balac att̃och shecareʼtaneʼt̃ israelenaʼtarneshaʼ allochñapaʼ att̃och ñetpaʼ oʼch p̃atseʼtyenet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet ñeñt̃paʼ atet̃ peteʼt̃ oʼch rrallmeʼchapretan poʼpoñ acheñ ñeñt̃ poʼyomporer peneʼ ñeñt̃ ayec̈hcataret̃, ñerraʼm esempo rrenet poʼchets ñeñt̃ muetsenet allo sherbeñet pueyec̈hcatar. Elloña allempo ñetpaʼ eʼñe pocshapreteñot̃etpaʼ oʼch agapannaʼtet amaʼt ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye, allñapaʼ oʼch cañoreshaʼtenet.
REV 2:15 Eʼñe att̃ecma seshopaʼc̈hoʼña patantaʼttsos atarr ashcaret̃es ñeñt̃es puesheñaʼttsos ñeñt̃es ama semno oʼch sequec̈hpoñ Nicolás poct̃ap̃ña ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ nenteno.
REV 2:16 T̃arraña napaʼ oʼch notas, sequëchpaʼ ñeñt̃ añ cot̃ap̃ñatser, oʼch alla soct̃apeʼcherr eʼñe cohuen. Ñerraʼm amach ello soct̃apeʼcherro cohuen, napaʼ eʼñe t̃ayecma oʼch ahuen oʼch nec̃llarenanetaʼ nocchellot̃ ñeñt̃ nenamoʼtsen.
REV 2:17 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñetspaʼ c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃ ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar. Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno, ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo ñetñapaʼ napanetchaʼ maná ñeñt̃chaʼ pocrram̃ perret ñeñt̃ ama entpahuesho. Ñam̃a oʼch napanet mapyet̃oll ñeñt̃ atarr huallamemen allo aquellcaret̃tena soʼchñets eʼñe etserra. Ñeñt̃chaʼ agapueʼ ñeñt̃paʼ ñapt̃a eñotenan añ soʼchñets ñeñt̃ aquellcaret̃ all.’ ” Arrpaʼ allohua huañ atet̃ ot pérgamoʼmarneshacop.
REV 2:18 Allempoña añ ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr: —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta ñam̃a añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Tiatira, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes ñeñt̃ Yompor Puechemer, ñeñt̃ara ñeñt̃ paʼclleʼpaʼ atarr aʼrrechatañ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ poʼhuorter, ñam̃a ñeñt̃ara paʼtacpaʼ atarr poptena atet̃ ñerraʼm aser ñeñt̃ bronce ñeñt̃ atarr cohuen poptetsa.
REV 2:19 Ñapaʼ t̃eʼpaʼ atet̃ otenes: ‘Napaʼ neñotuennas ora allpon ñeñt̃ atet̃ cohuen sep̃aʼyen, att̃o atarr semorrentannena ñam̃a att̃o atarr sameʼñena, ñam̃a att̃o atarr seyenpannena, ñam̃a att̃o eʼñe cohuen saʼhuantaʼhuen ñeñt̃ atarr echarr senten. Ñam̃a elloña alloʼna sesen atet̃ p̃aʼnmueʼ ñeñt̃ atarr cohuen enten Yompor.
REV 2:20 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ eñall pat̃err ñeñt̃ ama pocteyeʼ nentapretenso. Ñeñt̃paʼ att̃o sapaʼ semnateñ coyaneshaʼ ñeñt̃ sochetsa Jezabel att̃o ñapaʼ aña yec̈haten ñeñt̃ ama cohuenayeʼ nenteno na. Amaʼt ñapaʼ oteneñ ñoʼ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ t̃arraña ama att̃eyaye, ñapaʼ att̃a shecareʼtenes ñeñt̃es t̃orretsañ nocop. Ñam̃a ñapaʼ aña yec̈hatenes ñeñt̃ att̃o secañoreshaʼten, ñapaʼ otenes ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ enteñ Yompor. Ñam̃a aña yec̈hatenes ñeñt̃ att̃o serrapreten poʼchets ñeñt̃ muetsenet ayec̈hcataret̃ecop, ñapaʼ otenes ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ enteñ Yompor. T̃arraña Yomporñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ enteñe.
REV 2:21 Napaʼ att̃a necueñ allponmat, noten ñatoʼ oʼch cot̃apeʼcherran cohuen t̃arraña t̃emeʼttsenpaʼ ama mueno oʼch cot̃apeʼcherran cohuen. Ñapaʼ aña atarr cohuen enten att̃o cañoreshaʼten.
REV 2:22 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼ napaʼ oʼch nemnach oʼch atsnaʼten att̃och amach c̈haʼnerro poʼmayot̃. Ñam̃a ñeñt̃ epuet atet̃ penet ñerraʼm ama cot̃apeʼcherreto cohuen att̃och quec̈hpuenet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet ña, ñetpaʼc̈hoʼña oʼch necoñchatanet nanac.
REV 2:23 Amaʼt ñam̃a puechoyoreshohuen napaʼ oʼch neʼnuerranet. Allochñapaʼ att̃och allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyetsa allemeñ anetso oʼch eñochet ñeñt̃ atet̃paʼ ama ap̃apahuo. Napaʼ eʼñe nentuennas amaʼt ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchen seyoc̈hro. Napaʼ ñeñt̃enchaʼ saphuerreʼ allpon ñeñt̃ poctetsa eʼñe puesheñaʼttsocpas, ñeñt̃ allpon atet̃ sep̃aʼyen.
REV 2:24 T̃arraña poʼpotantañes ñeñt̃es tiatiroʼmarneshas sapaʼ ama soct̃eññañe ñeñt̃ atet̃ yec̈haten coyaneshaʼ. Amaʼt ñam̃a ñeñt̃ otenet oneñet̃ poct̃ap̃ña ñeñt̃ ama eñotpahuoyaye, puesheñaʼttsa eʼñe etsoteneʼ — ñeñt̃paʼc̈hoʼña sapaʼ ama seyc̈heñe. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas, napaʼ amach nenonaso poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ atarr echarr senten.
REV 2:25 Añña notenes, amach sequec̈hpatsche ñeñt̃ att̃o soct̃apeʼchen cohuen Yomporecop, amaʼt t̃ayot̃eñ ñam̃a esempohuañen allempoch nohuerra.
REV 2:26 Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno, ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo, ñeñt̃ alloʼna sets p̃aʼnmueʼ ñeñt̃ pocteʼ nenten na, ñetpaʼ naphuerranetchaʼ att̃och am̃chaʼtaret̃ entenanet allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro. Ñeñt̃paʼ atet̃ Nompor apuenen nam̃a. Neyoroc̈henñoch am̃chaʼnoc̈htapreterrnetchaʼ. Eʼñe poʼhuamencot̃et ñerraʼm ñet muenats atarrchaʼ mueroc̈htateret allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ arr patsro. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntacha ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ echeneʼ poʼcarr asrep̃, ñerraʼm allo asoʼtet patsrroʼpaʼ c̈hach aʼmlloʼtstach eʼñe poctacma.
REV 2:28 Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno elloña ñetpaʼ napanetchaʼ ranto ñeñt̃ atarr ateshamerr.
REV 2:29 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñetspaʼ c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃, ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar.’ ” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot tiatiroʼmarneshacop.
REV 3:1 Allempoña ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr: —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Sardis, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ eʼñe chorratena Yompor Puecamquëñ canc̈herr ñeñt̃ara canc̈herr ñeñt̃ sherb̃aʼyets. Ñetpaʼ poʼpoñeʼttsocma sherbenet. Ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ orreneʼ canc̈herr ranto. Ñapaʼ t̃eʼpaʼ atet̃ otenes: ‘Napaʼ neñotuennas ora allpon ñeñt̃ sep̃aʼyen. Ñam̃a neñotuennas att̃o sa acheñeneshaʼpaʼ atet̃ entensetañ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe cohuen socrrena Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ sepeno c̈haña sottena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho serromuen, amaña es sesherbenoña Yomporecop.
REV 3:2 Amaʼt att̃o sameʼñenañ mameʼ t̃arraña ñeñt̃paʼ alloʼna sen huañuanmats. Napaʼ nentuenes ama setsotenoña ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Nompor. T̃eʼpaʼ oʼch notas, eʼñechña señota, oʼch alla setanterra Yomporecop.
REV 3:3 C̈hocmachña seyerpueña ñeñt̃ att̃o aserrpareʼtataret̃es ahuañmoʼchot̃eñ. Amach sepsatsche añ ñoñets ñeñt̃ sameʼñataya. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch alla soct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop. Ñerraʼm ama att̃eyeʼ sepeno napaʼ machayot̃ach nohuerrnasa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃paʼ amach señoteñe esempopaʼ machayot̃ach huaponasa.
REV 3:4 T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ all anetso Sardiso eʼñe puesheñaʼttsaña ñeñt̃ ama yec̈henaye sosyaʼtsañ ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor. Ñetpaʼ atet̃ atmaʼntataret̃tenet amaʼt paʼshtamuetpaʼ ama aʼsosyateñeto. Ñeñt̃oʼmar ñetpaʼ eʼñe pocteʼ nentenanet ñam̃a att̃ochña nemnaterranet oʼch yechopeʼcherr eʼñe parro t̃arroʼmar ñet ñeñt̃ neshtamtatenanetpaʼ ama aʼsosyateñeto, eʼñe cohuenarer orrtenet eʼñe huallamaʼt̃areret.
REV 3:5 Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñets ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo, ñetpaʼ neshtamtaterranet shetamuets ñeñt̃ atarr huallamaʼt̃. Ñetpaʼ amach neʼsherraneto paʼsoʼcheñ all aquellcaret̃tenet Yompor poʼlibro att̃ochña ñetpaʼ corretsetach. Ñetñapaʼ nechmeʼtaterranetchaʼ ñeñt̃ na Nompor ñam̃a allohuen poʼm̃llañot̃eñnaneshar.
REV 3:6 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃ ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et c̈hocma apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar.’ ” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot sardisoʼmarneshacop.
REV 3:7 Ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr: —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Filadelfia, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ eʼñe Parets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h allohuen es oten. Ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ allsensaret̃ ñach am̃chaʼtaret̃terrtsa eʼñe atet̃ am̃chaʼtaret̃teʼt̃ David. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha oʼch not ñapaʼ echenan David poʼllave. Amaʼt erraʼtsenchaʼ oʼch toram̃penanet att̃och c̈hapanet Yompor poʼcohuenña amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ alla epatareʼterraneto. Ñam̃a ñerraʼm ñach yottam̃perreʼ amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ toram̃pereto.
REV 3:8 Cristopaʼ t̃eʼpaʼ atet̃ otenes sa: ‘Napaʼ eʼñe neñotuennas ñeñt̃ atet̃ cohuen es sep̃aʼyen. Amaʼt ama tama ahuamencat̃eso Yomporecop, t̃arraña amaʼt coñeʼt̃a sehuamenc sepen c̈hocma sameʼñennana neñoñ ñam̃a c̈hocma saʼmet̃en att̃o sameʼñenna ama saʼnasotenno. Ñeñt̃oʼmar napaʼ oʼch netoram̃p̃sonas allchaʼ saʼpot̃ennan neñoñ, ñam̃a amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ alla yottam̃perrnaso.
REV 3:9 Ñam̃a añña ñeñt̃ otetseñ ñetpaʼ judioneshetoʼ — ñehua, ñetpaʼ ama Yomporeyeʼ pueyochreshaʼ penahueto t̃arroʼmar ñetpaʼ aña pueyochreshaʼ penahuet oneñet̃, ñetpaʼ att̃a shecareʼtenset. T̃arraña ñetña t̃eʼpaʼ oʼch nameʼñatanet allochñapaʼ oʼch c̈hapanet pueyoc̈hreto sapaʼ ñeñt̃es atarr nemorrentena. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ oʼch huapuet sesho oʼch concorposet alloʼtsenes.
REV 3:10 Sapaʼ eʼñe cohuen acop̃a setsoton allpon neñoñ, ama saʼypoʼñenno na, ñeñt̃oʼmarña napaʼc̈hoʼña amach naʼypoʼñaso. Oʼch necuam̃perres t̃arrempohua allempoch mueroc̈hteñtsopoterra ñeñt̃chaʼ topaterreʼ ora allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro.
REV 3:11 Oʼch eʼñe mamerrerrpaʼ oʼch nohuerrnasa. Ñeñt̃ att̃o allpon sameʼñena oʼch eʼñe señotuanem amach sequec̈hpatsche. Allochñapaʼ amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ puerratam̃p̃saso ñeñt̃ noʼpatatensa ñeñt̃chaʼ atarr socshaterreʼ.
REV 3:12 Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno ñeñt̃ ama nepuerram̃perrayo ñetpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ ahuaporeʼtaret̃terreto allot̃, ñetpaʼ eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ all orratenet pocoll ñeñt̃ paʼpaquëll pen Nompor ñeñt̃ eʼñe huomenc echarr ap̃aret̃. Amaʼt eseshapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ huaporeʼche. Ñam̃a eʼñe ñesheto napaʼ oʼch nequellcoñ Nompor paʼsoʼcheñ, allot̃paʼ oʼch nequellcoñ ñam̃a Nompor paʼnetser eʼñe allara ñesheto, ñeñt̃ara paʼnetser ñeñt̃ sochetsa Jerusaléñ, ñeñt̃chaʼ sohuerrtsa entot̃ eʼñe etserrareʼ. Allot̃paʼ oʼch nequellcaʼ ñam̃a nesoʼcheñ all eʼñe ñesheto ñeñt̃ eʼñe etserrareʼ nesoʼcheñ.
REV 3:13 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃ ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar.’ ” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot filadelfioʼmarneshacop.
REV 3:14 Ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñapaʼ alla oterrnerr: —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr carta añecop ñeñt̃ cohuam̃peneʼ ñeñt̃ ameʼñetsa all anetso Laodicea, oʼch p̃otanet atet̃: “Napaʼ oʼch nequellconas carta att̃och neñotatas ñeñt̃ atet̃ otenes Jesucristo ñeñt̃ ama puenesho poʼñoñ. Ñeñt̃ atet̃ oteney Pomporecop ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perrnay, ñam̃a ñeñt̃ allpon oten, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃, ñam̃a ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ ñanom eñall, allot̃ña Pomporpaʼ yec̈hcatyesan allohuen ñeñt̃ allpon eñall.
REV 3:15 Cristoña t̃eʼpaʼ atet̃ otenes: ‘Napaʼ eʼñe neñotuennas ñeñt̃ ora allpon atet̃ sep̃aʼyen. T̃arraña sapaʼ sec̃llañot̃etsetsa sameʼñenna, ama eʼñe huomencayeʼ sameʼñenno. Ñerraʼm ama semno oʼch sameʼñaʼna huomencpaʼ amachña sameʼñatsetno amaʼt mamesha. T̃arraña sapaʼ sec̃llañot̃etsetsa sameʼñenna. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Sapaʼ ama att̃eyayso ñerraʼmrrat̃eʼ oñ ñeñt̃ atarr soseʼ, ñam̃a ama att̃eyayso ñerraʼmrrat̃eʼ oñ ñeñt̃ atarr atserrsasen. Sapaʼ att̃a sepena ñerraʼmrrat̃eʼ oñ ñeñt̃ mamesha shorrsastetsa ñeñt̃ nanac netsenaʼten. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ eʼñe atet̃ nentenes atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oñ ñeñt̃ c̈ha ayaʼpesatañtena. Ñerraʼm yorrpaʼ c̈hach yaʼpesatey oʼch yaʼtatstera. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ eʼñe atet̃ nentenes c̈hach nemneñ oʼch nehuaporeʼtam̃perres.
REV 3:17 Sapaʼ amaʼt soteneñ añoʼ es sepallteno eʼñoʼ sechuen ora ñeñt̃ allpon poctetsa socop eʼñe sa setaruasot̃. T̃arraña ñeñt̃ sherbets secamquëñecoppaʼ ama secheñe amaʼt coñeʼt̃a. Napaʼ att̃a nentenes atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nanac atsenaʼtaret̃, atarrchaʼ amueroc̈htataret̃tena ñeñt̃ eʼñe huocchañ ñam̃a aporoʼyet̃ att̃ach muelleʼmquën.
REV 3:18 Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ oʼch noct̃apeʼchaterres sa oʼch notas sapaʼ ñeñt̃ sepalltena. Oʼch senamuen nesho ñeñt̃ poʼñoc̈h nanac sherbets secamquëñecop. Allochñapaʼ att̃och sechuerr shonteʼ esocmañen ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets. Ñeñt̃ ama sherbetsopaʼ oʼch saʼypoʼñer. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha att̃o allempo atserrtatenet oropaʼ oʼch nohuanña aʼyo ñeñt̃ ama sherbetso allempoñapaʼ oʼch eʼñe orochayam̃a ñeñt̃ nanac sherbets. Ñeñt̃ atarr sherbets atet̃ ñerraʼm oro ñeñt̃chaʼña seʼnenña nesho. Elloña napaʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃chaʼ sep̃a, oʼch serañt̃a nesho shetamuets ñeñt̃ atarr huallamaʼt̃. Allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ sechorrerra att̃och oʼhuañchaʼ sepenca ñeñt̃ att̃o semuelleʼmquën. Att̃och serañt̃ena ñam̃a quëlloʼyeñtsopar alloch separterr seclleʼ allochñapaʼ att̃och secuerr oʼch senterra eʼñe cohuen.
REV 3:19 Ñehua, allohuen ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr nemorrentenapaʼ c̈hocmach eʼñe cohuen noct̃apeʼchaterranet ñerraʼm esempo at̃pareʼtennet. Ñam̃a errot̃eno allohuen ñeñt̃ nemorrentena oʼch necoñchach mameʼ, t̃arraña ñeñt̃paʼ eʼñe ñocpueta allochñapaʼ att̃och oʼch alla cot̃apeʼcherret cohuen nocop, oʼch alla ameʼñerrnet huomenc.
REV 3:20 Señochepaʼch ñeñt̃chaʼ atet̃ netmaʼntaterrsa. Napaʼ atet̃chaʼ nepena ñerraʼmrrat̃eʼ eseshaʼ ñeñt̃ c̈hocma c̈horeʼtets yetarrot̃. Ñerraʼm eseshas seʼmapuerrnan neñoñ ñam̃a ñerraʼm setoram̃penen, nañapaʼ oʼch nebeʼt̃os all, allñapaʼ oʼch yerrallmeʼchen parro.
REV 3:21 Ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno ñeñt̃ ama nepuerram̃perraye, ñetñapaʼ nemnatanetchaʼ oʼch am̃chaʼtaret̃tapreterrnet eʼñe all neconaño. Eʼñech att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ na, napaʼ eʼñe nem̃tanaʼtua allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ naʼm̃chaʼtaret̃tapreteña Nompor eʼñe all poʼconaño.
REV 3:22 Ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets c̈hapanetepaʼch pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ neñotatenanet na Necamquëñot̃ ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyenet allemeñ anetsoʼmar.’ ” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot laodiceoʼmarneshacop.
REV 4:1 Allempoñapaʼ alla gatyerrnerr poʼpoñ. Necuerrerr, allñapaʼ nentos yetarr atoraret̃ allchaʼ nebeʼt̃os oʼch nec̈hap ento. Alla neʼmuerrerr ñoñets ñeñt̃ atet̃ eʼmorrtetsa ñorraʼ atarr huomenc atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ poctor atarr huomenc eñen. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten: —Ap̃on arr, oʼch pebeʼt̃osam̃pesna oʼch negatyesap̃ allohuen ñeñt̃chaʼ atet̃ perrtsa tsapat̃onet̃.
REV 4:2 Allempoña Yompor Puecamquëñ eʼñe chorrenna, att̃o nec̈hap ento all nentos puesheñarr alla anen poʼconaño.
REV 4:3 Ñeñt̃ anets all poʼconañopaʼ atarr nanac cohuen aspanamcoquëno poptamcoʼtena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ atarr cohuen poptetsa ñeñt̃ otenet jaspe. Ellonet̃paʼ poʼpoñont̃o atarr nanac cohuen tsamcoquëno poptamcoʼtena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ otenet cornalina. Ñam̃a allo arcaʼtam̃penapaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ayon t̃arraña ñeñt̃paʼ atarr nanac cohuen aspano shemashro poptena; eʼñe atet̃ poptena ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ otenet esmeralda.
REV 4:4 Ñam̃a top̃ñoʼmar ñeñt̃ rroc̈htam̃peneʼ all shonteʼ poʼpoñ conañec̈hno. Ñeñt̃ conañec̈hno top̃ñoʼtsaʼyen ñeñt̃ rroc̈htam̃peneʼ alloʼtsen epoch c̈harraʼ puechena paʼtats. Ñam̃a ñeñt̃ anorrc̈hets allohuen conañec̈hno ñeñt̃paʼc̈hoʼña alloʼtsen epoch c̈harrasheña puechena paʼtats ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor all pueʼntaño. Coc̈hneshareret paʼshtam atarr huallamaʼt̃arer, poʼchoyoʼmet oro ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ choyoʼm̃tenet.
REV 4:5 Eʼñe rroc̈h conañot̃paʼ allot̃ huena meratsteʼ, allot̃ huena ñam̃a tatsteʼ. Allpaʼ atarr huomenc maʼmoreten. Eʼñe alla allameʼtets poʼconaño ñehuapot̃ alloʼtsen canc̈herr huerare ñeñt̃ huoretyets all. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ canc̈herr ñeñt̃ sherb̃aʼyets eʼñe poʼpoñeʼttsocma.
REV 4:6 Eʼñe alla aʼyenet̃ poʼconañot̃ all orrtena erracmañen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ añecmuen rerpat ñeñt̃ eʼñe orrtatueneʼ ora ñeñt̃ allpon eñall all. Alloʼtsen poʼconañ eʼñe paʼtatsshem̃toʼmarot̃ all t̃omc̈hen paʼtats ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa. Ñeñt̃ñapaʼ shonteʼ paʼclloʼyec̈hno emota cohuaʼyen. Paʼchcoʼtagot̃paʼc̈hoʼ shonteʼ paʼclleʼ allot̃ cohuen.
REV 4:7 Ñeñt̃ ñanom ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa all, ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ maʼñor. Poʼpoñpaʼ alloʼtsen ñam̃a atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ toro, poʼpoñ paʼtsaʼpot̃ paʼclloyot̃paʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ. Poʼpoñ all orrtena att̃emaʼt̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ otenet contor ñerraʼm esempo anena.
REV 4:8 Ñeñt̃ paʼtatsoʼmar berrmaʼt̃paʼ eʼñe apaʼpaʼyet̃arerochet, pat̃eʼtetspaʼ echenan pechapaʼttsocmuet paʼpueʼ penet. Paʼpaʼyot̃ enot̃paʼ eʼñe aclloʼyet̃arerochet, puellecaʼnot̃paʼc̈hoʼña aclloʼyet̃areret emotoʼmar allot̃ cohuaʼyenet. Eʼñe ellapeneteʼt̃ arepeneteʼt̃ all ac̈hoteñet Yompor, amaʼt mameshapaʼ ama ameseneto att̃o ac̈hoteñet Yompor. Ñeñt̃paʼ atet̃ otenet: Parets, parets, parets ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ nanac ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñeñt̃ c̈hocma eñall. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ eñall ñam̃a ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ ello huerrtsa poʼpocheño.
REV 4:9 Ñam̃a ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa allpaʼ cohuentateññañet Yompor ñeñt̃ anets all poʼconaño, atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ enteñet, ñam̃a c̈hocma puemaʼyocheñot̃et parasyosoʼteñet Parets ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt ahuat̃a.
REV 4:10 Ñetpaʼ ñerraʼm esempo ayeʼchoc̈htateñet Parets, añña ñeñt̃ epoch c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa paʼtats ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor allpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼchc̈hoʼ concorpaʼrrtenet eʼñe all ñesho, oʼchc̈hoʼ maʼyocheñet ñamet Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt errponaña. Allot̃paʼ oʼch aʼmeyet poʼchoyoʼm̃ oʼchc̈hoʼ net eʼñe Yomporeshonet̃ ñeñt̃ anets all poʼconaño. Oʼchc̈hoʼ ayeʼchoc̈htateñet Yompor ñamet, ñeñt̃paʼ atet̃ otenet:
REV 4:11 Yompore, ñeñt̃ep̃ Yepartsesharep̃, ñeñt̃ep̃ nanac Partsop̃, ya añ poctetsa oʼch yecohuentatonap̃ ñeñt̃ep̃ am̃chaʼnaʼtpahuep̃ ñam̃a atarr ahuamencat̃ep̃. T̃arroʼmar p̃a yec̈hcatyeneʼ ora allpon ñeñt̃ eñall, eʼñe p̃a pemneññot̃ ahuoʼt eñalletyesa, eʼñe p̃a peñoñot̃ ahuoʼt yec̈hcaʼyena ñeñt̃ allpon eñall.
REV 5:1 Allempoñapaʼ alla necuererr ñeñt̃ anets all poʼconaño. Potot̃ poʼcohuenrot̃paʼ all nent all orrenan libro apcoʼnot̃tataret̃, eʼñe emotoʼmar aquellcaʼhuaret̃ oʼponot̃ ñam̃a enot̃. Echenan canc̈herr ñeñt̃ allo ayomrraret̃ att̃o eʼñe echarr ap̃aret̃.
REV 5:2 Ñam̃a all nent puesheñarr mellañot̃eñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃. Ñañapaʼ rrana huomenc, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: —Eseshaʼhuacaʼ eʼñe cohuenareʼ cot̃apeʼchetsña Yomporecop ñeñt̃chaʼ toreʼ añ Yompor poʼlibro allo echarr ap̃aret̃tena.
REV 5:3 T̃arraña amaʼt puesheñarrapaʼ ama eñalle ñeñt̃chaʼ toreʼ Yompor poʼlibro. Amaʼt puesheñarra ñeñt̃ entoʼtsen ñam̃a amaʼt ñeñt̃ patsoʼtsen ñam̃a amaʼt ñeñt̃ oʼponoʼtsen patso, ama eñalle ñeñt̃chaʼ muenatet ñeñt̃chaʼ toreʼ Yompor poʼlibro att̃och eñorachet.
REV 5:4 Napaʼ ñeñt̃ña atarr neyarreʼ att̃o amaʼt puesheñarrapaʼ ama neñche ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ es cot̃apeʼchets Yomporecop ñeñt̃chaʼ muenatet oʼch toran Yompor poʼlibro ñeñt̃chaʼ eñorateʼ.
REV 5:5 Allempoña ñeñt̃ epoch c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa paʼtats ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor, puesheñarrñapaʼ oten: —Amach peyahuatsto, t̃arroʼmar eñall puesheñarr ñeñt̃ eʼñe pocteʼ ñeñt̃chaʼ toreʼ Yompor poʼlibro ñeñt̃ canc̈herr allo echarr ap̃aret̃tena, t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ metanaʼtueʼ allohuen paʼnamen topateñtsoc̈hno, ñeñt̃ñapaʼ añepaʼt Cristo ñeñt̃ara atmaʼntataret̃ Maʼñor. Ñeñt̃paʼ judámerenaʼtar ñeñt̃ara David poʼm̃reneñ.
REV 5:6 Necuererr, allñapaʼ nent Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero. All t̃en eʼñe rroc̈ho alloʼtsaʼyen Parets poʼconañ ñam̃a añ paʼtatsoʼmar ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa ñam̃a eʼñe alloʼtsaʼyen ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor. Eʼñe rroc̈ho all t̃en Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. Orrtena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero ñeñt̃ amtsaret̃tetsa ochñartsocop. Ñeñt̃ carrneropaʼ canc̈herr poʼucor, echenan ñam̃a canc̈herr paʼclleʼ. Ñeñt̃ canc̈herr paʼclleʼpaʼ ñeñt̃paʼ añ Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ara canc̈herr ñeñt̃chaʼ sherb̃aʼyesets eʼñe poʼpoñeʼttsocma ora erracmañen añe patsro allchaʼ amñaret̃etyerret.
REV 5:7 Allempoña añ Carrneropaʼ oʼ huapa oʼ c̈hap alloʼtsen Yompor ñeñt̃ anets all poʼconaño. Ñañapaʼ chetsosan Yompor poʼlibro ñeñt̃ orren poʼcohuenrot̃.
REV 5:8 Oʼ chetan libropaʼ allempoña añ ñeñt̃ paʼtatsoʼmar berrmaʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ epoch c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa paʼtats ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor, allohuenetñapaʼ concorpaʼrrteñet Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. Puesheñaʼttsetpaʼ orrenet arpa ñam̃a pajoʼ ñeñt̃ orotaten all anaret̃ ñeñt̃ atarr eñmosat̃tetsa Yomporecop. Ñehua, añ ñeñt̃ eñmosat̃tetsa añ tomaʼntena ñeñt̃ att̃o maʼyochena ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets.
REV 5:9 Añña ñeñt̃ concorpaʼrrtetsapaʼ ñetñapaʼ morrechenet ñeñt̃ etserra morreñets ñeñt̃paʼ atet̃ ac̈hoteñet Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero: P̃apaʼ eʼñe cohuenareʼ es pep̃aʼyen ñeñt̃oʼmar eʼñe pocteʼ p̃ach cheteʼ Yompor poʼlibro, eʼñe pocteʼ p̃ach toreʼ allo echarr ap̃aret̃tena t̃arroʼmar p̃apaʼ p̃a amtsaret̃tatsa, perrasoña p̃apaʼ allo petsaʼtuonaya yoʼchñar allochñapaʼ att̃och eʼñe puechemer perrey Yompor amaʼt allohueney ñeñt̃ey paʼnamen acheñey, amaʼt erraʼtsena mereñtsorey allot̃ yehuena, amaʼt ñam̃a erraʼtsena ñoñtsor allo yeñosyen eʼñe poʼpoñeʼttsocma, amaʼt ñam̃a paʼnamenanaʼtarey allohuen errohuanen ñeñt̃ eʼñe yaʼnetser yep̃aʼyen.
REV 5:10 Ñeñt̃ey allohueneypaʼ p̃a yemnateneʼ oʼch yaʼm̃chaʼtaret̃tapretap̃a att̃ochña yesherb̃apretenep̃ Yompor ñeñt̃ atarr Parets. Att̃oña yecorneshaten Partsocop. Ñam̃a att̃och yaʼm̃chaʼtaret̃terra añe patsro.
REV 5:11 Allempoña alla necuererr oʼ neʼmuererr mellañot̃eñneshaʼ atet̃ eñosyenet. Shontet nanac cheʼmuechenet all rroc̈htam̃peñet aʼyohuen errap̃aren. Ñam̃a ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa all ñam̃a ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor ñeñt̃ allohuenet maʼpotantoʼmaretpaʼ ñeñt̃ eʼñe rroc̈htam̃peneʼ Yompor ñeñt̃ anets all poʼconaño.
REV 5:12 Ñeñt̃ mellañot̃eñneshaʼ ñetñapaʼ eʼmorrtenet huomenc all ac̈hoteñet Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. Ñeñt̃paʼ atet̃ otenet: Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero ñeñt̃ amtsaret̃tatsa, ñapaʼ eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyen ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ eʼñe pocteʼ ahuamencat̃tena, agapanepaʼ shonteʼ esocmañen ñam̃a eʼñe pocteʼ eñotañtepaʼch, ñam̃a eʼñe pocteʼ partsotepaʼch, ñam̃a eʼñe pocteʼ am̃chaʼnaʼtpahuotepaʼch. Ñam̃a eʼñe pocteʼ ya yecohuentateñot̃ yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch.
REV 5:13 Allempoña neʼmuerrerr atet̃ amaʼt allohuen ñeñt̃ Yompor pueyec̈hcatar ayeʼchoc̈htateññañet Yompor amaʼt ñeñt̃ entoʼtsaʼyen ñam̃a amaʼt allohuen ñeñt̃ patsoʼtsaʼyen, ñam̃a allohuen ñeñt̃ oʼponoʼtsen patso ñam̃a oño. Amaʼt eʼñe allohuen pueyec̈hcatar ñeñt̃ alloʼtsaʼyen allohuenet ayeʼchoc̈htateññañet Yompor, atet̃ otenet: Yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor ñeñt̃ anets poʼconaño ñam̃a Puechemer Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. Am̃chaʼnaʼtpahuepaʼch yenteñ, yecohuentatoñepaʼch t̃arroʼmar ñetpaʼ atarr ahuamencat̃et t̃ayot̃eñ amaʼt errponañohuen.
REV 5:14 Ñam̃a ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa paʼtatsoʼmar all ñetñapaʼ otenet: —Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch. Ñam̃a añña ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor ñeñt̃ epoch c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa paʼtats oʼ concorpaʼrrtet all maʼyocheñet Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye.
REV 6:1 Allempoñapaʼ nent Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero att̃och ñach toreʼ ñeñt̃ canc̈herr allo echarr ap̃aret̃tena Yompor poʼlibro. Allempoña ñapaʼ oʼ tore pat̃err ñeñt̃ eʼñe ñanom allo ayomrraret̃ ñeñt̃ libro. Allempoña oʼ tore, añña paʼtatsoʼmar ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa, puesheñarrñapaʼ eños. Nañapaʼ oʼ neʼmuerrerr ñeñt̃ atet̃ eñen huomenc, poʼñoñpaʼ eʼñe atet̃ eʼmorrtena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho tatstena. Ñeñt̃paʼ atet̃ oten: —¡Ap̃on, pecueʼ!
REV 6:2 Naña necueʼpaʼ nent pat̃err cahuall atarr huallap̃nanen. Ñeñt̃ña montenayapaʼ echenan pat̃err poʼcaʼnot̃ ñeñt̃ orraʼnen potot̃. Allñapaʼ apet pat̃err choyoʼmets ñeñt̃chaʼ choyoʼmetnoma. Ñañapaʼ ahuoʼ oʼch quellaraʼyenaʼ oʼch eʼñe aʼmchechuan ñeñt̃ eʼmoñeʼtyen.
REV 6:3 Allempo torerranerr ñeñt̃ puepañ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro, nañapaʼ alla neʼmuererr ñeñt̃ puepañ berrmaʼt̃paʼ oʼ alla eñorerrerr. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ara atet̃ oterrerr: —¡Ap̃on, pecueʼ!
REV 6:4 Allempoñapaʼ c̈haʼnerrerr poʼpoñ cahuall, ñeñt̃ñapaʼ atarr tsap̃nanen. Ñeñt̃ña montenaya allñapaʼ apet pat̃err espada atarr allpochaʼp̃. Ñañapaʼ oʼ muenateñet oʼch quellaratannaʼtatan acheñeneshaʼ arr patsro att̃ochña muetsatannaʼtatenanet. Att̃oña ñetpaʼ oʼhuañchaʼ muechet̃ yec̈henet arr patsro.
REV 6:5 Allempo torerranerr ñeñt̃ puemaʼpañ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro nañapaʼ alla neʼmuererr ñeñt̃ puemaʼpañ berrmaʼt̃paʼ oʼ alla eñorerrerr. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ara atet̃ oterrerr: —¡Ap̃on, pecueʼ! Naña necuererrpaʼ nenterrerr poʼpoñ cahuall ñeñt̃ñapaʼ atarr quelluep̃nanen. Ñeñt̃ montenayapaʼ orraʼnenan pat̃err pesamets.
REV 6:6 Alloʼtsaʼyen ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsapaʼ eʼñe all rroc̈hot̃paʼ neʼmuererr ñeñt̃ atet̃ eʼmorrterrerr ñoñets, ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñoñets: —Pat̃err kilo trigopaʼ nanquëpaʼch tsaʼteterr amaʼt ñeñt̃ pat̃err denario, ñam̃a maʼpa kilo cebadapaʼ nanquëpaʼch tsaʼterra. Tsaʼterrepaʼch ñam̃a pat̃err denario. T̃arraña olivoseʼ ñam̃a vinospaʼ c̈hocmuepaʼch eñall, amach seprratam̃p̃satsetye.
REV 6:7 Allempo torerranerr ñeñt̃ puepaʼtatseñ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro, nañapaʼ alla neʼmuererr ñeñt̃ puepaʼtatseñ berrmaʼt̃paʼ oʼ alla eñorerrerr. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ara atet̃ oterrerr: —¡Ap̃on, pecueʼ!
REV 6:8 Naña necuererrpaʼ nenterrerr ñeñt̃ pat̃err cahuall atarr shemashrep̃naneno puerramaʼp̃nen. Ñeñt̃ montenayapaʼ añ paʼsoʼcheñ Rromueñets. Ñeñt̃ cot̃eneʼ chentaʼpaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃chaʼ aguëneʼ allohuen ñeñt̃chaʼ rromuets. Ñeñt̃paʼ aparet̃ llesens añecop att̃och aʼcllatatan shonteʼ acheñeneshaʼ arr patso. Amaʼt pashep̃arr pats, allpon otenet un cuarto, allponchaʼ aʼcllatatuerran acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ aʼcllatatanet, quellareñtsoterrchaʼ, chaporrñatsoterrchaʼ, atsnañtsoterrchaʼ, orrterrach berr ñeñt̃ atarr atsrreʼmñat̃ ñeñt̃ atarr bellac arr patsro.
REV 6:9 Allempoñapaʼ oʼ torerranerr ñeñt̃ paʼmnareñ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro, naña necuererrpaʼ allñapaʼ nenterrerr altar ñeñt̃ allecma aʼcrrateteʼt̃ ñeñt̃ eñmosat̃tetsa Yomporecop. Eʼñe all patsot̃ altaro all nent shonteʼ camuecñetsoc̈hno ñeñt̃ amtsanataret̃tatseʼt̃ all eʼñe pueserrpareʼteñot̃et Yompor poʼñoñ att̃o aʼmet̃eteʼt̃ ñam̃a att̃o ameʼñeñet Cristo.
REV 6:10 Añña ñeñt̃ camuecñetsoc̈hnopaʼ ñetñapaʼ rrannartenetpaʼ oteñet Yompor: —Yompore p̃a atarr Partsop̃, atarr ayemuetpoʼ atet̃ p̃oteney. Esempohuachcaʼ pecoñchatuerña acheñeneshaʼ all patsro, esempohuachcaʼ petsaʼtateraña ñeñt̃ acheñer yemtsanatayeʼt̃ ñeñt̃ patsoʼtsen. Añpaʼ allohua atet̃ ot camuecñetsneshaʼ.
REV 6:11 Ñetña puesheñaʼttsetpaʼ aparet̃tenet paʼshtam atarr huallamaʼt̃arer. Ñam̃a ñetñapaʼ otaret̃tet atoʼt eʼñe amesetaʼ. “Oʼ mamesham̃a oʼch etsotua allpon poʼpotantañecop semoʼnasheñ ñeñt̃chaʼ amtsanataret̃terrtserr ñeñt̃es eʼñe att̃ecma sesherbeñ Cristo.”
REV 6:12 Allempo torerranerr ñeñt̃ poʼpechapueñ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro naña oʼ alla necuererrpaʼ nent ñam̃a c̈ha puetalleʼchena pats huomenc. Atsneʼñapaʼ oʼ checmet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ shetamuets ñeñt̃ atarr quellue ñeñt̃ chorrena ñeñt̃ atarr llequëtsa. Arrorrñapaʼ oʼ c̈ha tsamaʼt̃ta atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ errasats.
REV 6:13 Rantoc̈hno ñam̃a ñeñt̃ entoʼtsaʼyen allohuenpaʼ oʼc̈ha shorc̈haʼtua oʼ c̈hac̈haʼt patso. Oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ parte ñeñt̃ eʼmeret̃ oʼch huomenquëshatpaʼ pueʼmerñapaʼ oʼch aʼshoreʼtam̃pesue huomenquëshaʼ, amaʼt atarr emem̃ pueʼmer.
REV 6:14 Enetpaʼc̈hoʼña oʼ eʼñe chencaʼhua atet̃ ñerraʼm papell ep̃aret̃paʼ oʼhuañchaʼ orrta. Amaʼt ora allpon aspent̃arerpaʼc̈hoʼña oʼ eʼñe rrot̃eʼtyesuahua ñopaʼtets. Ñam̃a ora allohuen oñec̈hno ñeñt̃ rroc̈hpeʼchañec̈hno ñeñt̃paʼc̈hoʼña oʼ eʼñe rrot̃eʼtyesuahua.
REV 6:15 Allempoñapaʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsropaʼ oʼ eʼñe eʼpotrraʼtuet arrorot̃oʼmar ñam̃a mapuetponoʼmar ñeñt̃ aspent̃areroʼtsaʼyen. Amaʼt allohuen am̃chaʼtaret̃neshac̈hno oʼ eʼñe eʼpotrraʼtuet, ñam̃a allohuen ñeñt̃ atarr sherb̃aʼyets, ñam̃a ñeñt̃ ec̃llayoret̃ec̈hno, ñam̃a ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen solltar, ñam̃a ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ entyetsa, ñam̃a amaʼt allohuen acheñ ñeñt̃ ama esoyeʼ enteneto ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a, amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ ama ataruasaret̃eyaye ñeñt̃ eʼñe cohuenoʼtsen, allohuenet eʼñe eʼpotrraʼtuenet.
REV 6:16 Allohuenetpaʼ c̈horeʼteñet aspenet̃ ñam̃a mapuetac̈hno atet̃ otenet: —T̃eʼñapaʼ yeñgatam̃perrepaʼ att̃ot̃chaʼ eʼpoterrey att̃och amach enterrye Parets ñeñt̃ anets all poʼconaño allochñapaʼ amach errot̃enot̃ coñchaterrye Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero.
REV 6:17 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap añ yet̃ro allempoch yoroc̈hterra allempoch atsaʼtataret̃terra allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt eseshapaʼ amach errot̃enot̃ ahuantoñeto Yompor poʼyoroc̈henña.
REV 7:1 Allempoña napaʼ nent mellañot̃eñneshaʼ paʼtatssheña. Eʼñe allohuanen pats, ñeñt̃ paʼtats poʼtop̃ñaroʼmar allñapaʼ all t̃omyen puesheñaʼtets mellañot̃eñ ñeñt̃ paʼtatssheña. Ñeñt̃ paʼtatssheña ñetñapaʼ ñet epatareʼtenet m̃orr paʼtatsshem̃toʼmarot̃ allot̃ huapyena m̃orr. Allochñapaʼ att̃och amach atarr m̃orrarsam̃peno añ patser, amaʼt ñam̃a oñec̈hno, ñam̃a amaʼt pat̃rra tsachpaʼ amach m̃orrarsam̃peno.
REV 7:2 Allempoña napaʼ oʼ alla nenterrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ, arr orrtena allot̃ huena atsneʼ. Ñapaʼ añ orren yapets ñeñt̃ alloch yanatan allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt ahuat̃a. Ñañapaʼ rrana huomencpaʼ otan mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ paʼtatssheñoʼmar ñeñt̃ añecop ahuamencat̃tenet att̃och ñetchaʼ pomnaren pet pats ñam̃a oñec̈hno.
REV 7:3 Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet: —Amach errot̃ sep̃atsto añ pats amaʼt oñ amaʼt tsach atoʼtña yeyatoʼmaʼtueyaʼ allohuen ñeñt̃ t̃orraʼyetsa Yomporecop.
REV 7:4 Allempoña neʼmuerrerr ñeñt̃ atet̃ oteñet ñeñt̃chaʼ allpon ayatoʼmaʼtaret̃tatsa. Ciento cuarenta cuatro mil ñeñt̃paʼ allpon otenet. Ñeñt̃ ciento cuarenta cuatro mil acheñeneshaʼ ñetpaʼ eʼñe poʼpoñeʼttsocmuet mereñtsoret. Eʼñe ñeñt̃a mereñtsorecmuet ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃ paʼtañ peneʼ Israel ñeñt̃ corratseʼt̃ ahuat̃.
REV 7:5 Ñehua, pat̃eʼtets mereñtsorpaʼ allponsheña ñeñt̃chaʼ ayatoʼmaʼtaret̃tatsa: Judánaʼtarpaʼ alloʼtsenchaʼ c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ; Rubénnaʼtarpaʼc̈hoʼña alloʼtsenchaʼ c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ; Gadnaʼtarpaʼc̈hoʼña alloʼtsenchaʼ c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ;
REV 7:6 Asernaʼtarpaʼc̈hoʼña alloʼtsenchaʼ c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ; Neftalínaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ; Manasésnaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil;
REV 7:7 Simeónnaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil; Levínaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil; Isacarnaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil;
REV 7:8 Zabulónnaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil; Josénaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil; Benjamínnaʼtarpaʼc̈hoʼña c̈harraʼ puechena epa mil acheñeneshaʼ.
REV 7:9 Allempoña napaʼ oʼ alla nenterrerr shonteʼ acheñeneshaʼ, nanac cheʼmuechenet ama eʼñotuenteno ñeñt̃ allpon alloʼtsen. Shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ paʼnamen anetsot̃ huac̈haʼtyenet, shonteʼ paʼnamen mereñtsoret ñeñt̃ huac̈hetsa all, shonteʼ paʼnamen ñoñets eʼñe poʼpoñeʼttsocma eñosyenet. Ñetñapaʼ all t̃omc̈henet eʼñe ñehuapot̃ alloʼtsen Yompor poʼconañ alloʼtsen ñam̃a Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero. Ñetpaʼ eʼñe huallamaʼt̃arerochet paʼshtam. Potot̃etñapaʼ añ orraʼyenet atet̃ ñerraʼm shequëpan.
REV 7:10 Allohuenetpaʼ rranenet, otenet: Yompor ñeñt̃ poʼconañoʼtsen ñapaʼ oʼ aʼqueshp̃aterrey epuet ñam̃a Puechemer ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero.
REV 7:11 Ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa paʼtatsoʼmar ñam̃a ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor all, ñam̃a allohuen mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ t̃omc̈hets aʼyohuen errap̃aren, ñetña allohuenetpaʼ eʼñe rroc̈htam̃pesueñet Yompor ñeñt̃ poʼconañoʼtsen. Ñeñt̃ mellañot̃eñneshaʼ all rremaʼrrartenet Yompor poʼconaño atet̃ maʼyocheñet Yompor.
REV 7:12 Ñeñt̃paʼ atet̃ ayeʼchoc̈htateññañet Yompor, ñeñt̃paʼ atet̃ otenet: Att̃etepaʼch yocop yaʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch, yecohuentatoñepaʼch, amuepaʼch ahuañaño att̃o eñotañtena Yompor, yeparasyosoʼchepaʼch, am̃chaʼnaʼtpahuepaʼch yenteñ, amuepaʼch ahuañañat̃to ñeñt̃ att̃o ahuamencat̃tena Yompor, am̃chaʼtaret̃tepaʼch t̃ayot̃eñ errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch.
REV 7:13 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor, ñañapaʼ aʼp̃t̃oʼten, atet̃ oten: —P̃apaʼ ¿amaʼt peñoteñeña eseshac̈hnot̃eʼña ñeñt̃ chorrenaya huallamaʼt̃arer, ñam̃a amaʼt peñoteñe errot̃t̃eʼña huac̈henet?
REV 7:14 Nañapaʼ atet̃ noch: —Amacaʼye Nompore neñoteñe. P̃at̃eʼcaʼyeña eñoteneʼ. Ñañapaʼ oʼ alla oterren: —Añeneshaʼ ñeñt̃ chorrenaya huallamaʼt̃arer ñetña ahuanterret allempo orrterra paʼnamen mueroc̈hteñtsoc̈hno. Ñam̃a ñetpaʼ att̃o eʼshohuaret̃tet poʼchñaret eʼñe Cristo poʼrraso, ñeñt̃ña ottetsa atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñetpaʼ oʼ atsamaʼtaret̃tet paʼshtam att̃och eʼñe cohuen aʼhuallamaʼt̃tataret̃tet paʼshtamuet eʼñe cohuen.
REV 7:15 Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ alloʼtsaʼyenet Yompor poʼconaño. All c̈hocma sherbeñet Yompor — ellapeneteʼt̃, arepeneteʼt̃ sherb̃atset all Yompor paʼpacllo. Yomporña ñeñt̃ anets all poʼconaño, ñachña eʼñe aʼnatenahuet eʼñe ñesho.
REV 7:16 Ñetpaʼ amach mueroc̈hterreteʼt̃e paʼchporrñot̃ amaʼt poʼñpañot̃. Ñam̃a ñetpaʼ amach errot̃enot̃ chemuerraneteʼt̃e atsneʼ ñam̃a amach aʼmñechaterraneteʼt̃e ñam̃a huerateʼ.
REV 7:17 T̃arroʼmar Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero ñeñt̃ alloʼtsen all Yompor poʼconaño, ñachña cohuam̃penahuet eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero eʼñech cohuam̃peñ pamoʼmteʼ. Ñapaʼ c̈hapatanetchaʼ all poten oñ ñeñt̃chaʼ apahuet att̃och correnet errponañohuen. Yomporña ñach aʼhuañam̃p̃sahuet puellquëña amaʼt ahuat̃apaʼ amach yahuerreteʼt̃e.
REV 8:1 Allempoña Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero, ñapaʼ allempo eʼñe toruan poʼcanc̈hrroñ ñeñt̃ allo ayomrraret̃ Yompor poʼlibro, eʼñe muetsoñeñtua poctacma pueʼntaño t̃ematuanen.
REV 8:2 Allempoña napaʼ alla nenterrerr mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ canc̈herrsheña ñeñt̃ t̃omc̈hets eʼñe all Yomporesho. Ñetña puesheñaʼttset allpaʼ aparet̃tet poctor.
REV 8:3 Allempoña oʼ huapa poʼpsheñeñ mellañot̃eñ. Huapapaʼ oʼ t̃omos all altaro. Añ altarpaʼ allecma aʼcrratenet tsach pueseʼ ñeñt̃ña atarr amostetsa all. Pamosoññapaʼ ñeñt̃ atarr eñmosat̃tetsa Yomporecop. Ñeñt̃ mellañot̃eñpaʼ añ orren pajoʼ orotaten allchaʼ nenan ñeñt̃chaʼ eñmosat̃tetsa. Ñeñt̃ mellañot̃eñpaʼ allña apet shonteʼ eñmosat̃ ñeñt̃chaʼ eñmosat̃tateʼ ñeñt̃ att̃o maʼyochena Parets pueyochreshaʼ. Ñeñt̃ña eñmosat̃tetsapaʼ ñeñt̃chaʼ net altaro ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ oro ñeñt̃ eʼñe ñehuapot̃eʼtsen Yompor poʼconaño.
REV 8:4 Ñeñt̃ orram̃pen mellañot̃eñ eñmosat̃paʼ c̈ha amosoñeʼchnen enonet̃ alloʼtsen Yompor, ñeñt̃ña eñmosat̃tateneʼ ñeñt̃ att̃o maʼyochena Parets pueyochreshaʼ.
REV 8:5 Allempoña mellañot̃eñpaʼ cheterran pajoʼpaʼ oʼ eshaʼtan tsoʼ puecallam̃shor ñeñt̃ chetaʼ altarot̃ eʼñe eʼchorran tsoʼ pajo. Allempoñapaʼ huaporeʼch patso. C̈hap patsopaʼ meratstosa, tatstosa, eʼmorrtosa huomenc, pellatan pats.
REV 8:6 Allempoña mellañot̃eñ ñeñt̃ canc̈herrsheña ñeñt̃ epoctoret̃arer puesheñaʼttsetpaʼ oʼ echantyeset poʼpoctor oʼch aʼt̃oret.
REV 8:7 Allempoña ñeñt̃ ñanom mellañot̃eñpaʼ oʼ poctoraʼ, poctoraʼhuatsapaʼ orrta ñeñt̃ maʼpoʼmar ñeñt̃chaʼ ahuaporeʼtaret̃tatsa patso. Ñeñt̃paʼ añ hueʼ allot̃paʼ ñam̃a tsoʼ ñeñt̃ tsetetsa errasatso. Att̃o ahuaporeʼtaret̃ta patso allempo c̈hap patsopaʼ eʼñe aʼhuortatuosan ñeñt̃ alloʼtsen all c̈hap patso. Tsoʼñapaʼ errap̃aren eʼñe aʼpoyuosan ñeñt̃ allpon tsachec̈hno ñam̃a allpon taʼtec̈hno ñeñt̃ alloʼtsaʼyen amaʼt allohuanen pats allpon ñeñt̃ otenet la tercera parte.
REV 8:8 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puepañpaʼ oʼ poctorerrerr. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ orrterrerr atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ nanac atarr aspenet̃. Ñeñt̃ñapaʼ c̈ha huorten. Ñeñt̃ aspenet̃paʼ ahuaporeʼtaret̃ta saʼpo. Oʼña c̈hap oñopaʼ errap̃arenña oñpaʼ puenasa errasats allohuanen oñ ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte.
REV 8:9 Ñam̃a ñeñt̃ allpon yec̈hetsa all oño errap̃aren, eʼñe collaʼhua, allpon collaʼhuatsa ñeñt̃ otenet la tercera parte. Ñam̃a ñeñt̃ allohuen botec̈hno ñeñt̃ chopeʼchyets all oño errap̃aren eʼñe chencaʼhuet, allpon chencaʼhuatsa ñeñt̃ otenet la tercera parte.
REV 8:10 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puemaʼpañpaʼ oʼ poctorerrerr. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ orrterrerr ranto ento ñeñt̃ añecmuen atarrem̃. Shoraʼnerrerr c̈ha huerarereʼtnena. C̈hap alloʼtsaʼyen poʼñesoc̈hno ñam̃a allot̃ potayen oñec̈hno errap̃aren arr patsro. Ñeñt̃paʼ arrohua c̈hap ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte. Ñeñt̃ rantopaʼ añ paʼsoʼcheñ Peshrrem̃. C̈hap alloʼtsaʼyen oñec̈hno ñeñt̃paʼ c̈ha aʼpesherretuosan oñec̈hno errap̃aren arr patsro. Ñeñt̃paʼ allponohua aʼpesherrtatan oñec̈hno ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte. Oñ poʼpeshrroña ñeñt̃ña aʼcllatueʼña shonteʼ acheñeneshaʼ all.
REV 8:12 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puepaʼtatseñ oʼ poctorerrerr. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ allempocma c̈hot̃eʼ errot̃etyesa atsneʼ ñam̃a arrorr ñam̃a rantoc̈hno, oʼ att̃am̃a checmetyeset. Ñetpaʼ allpon checmetyesets ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte. Ñeñt̃ att̃o c̈hoyoʼtenet yet̃o ñam̃a tsapopaʼ oʼhuañ atsnomyeset. Ñeñt̃ allpon oʼhuañ c̈hoyoʼtyeset yet̃o ñam̃a tsapo ñeñt̃paʼ allpon otenet la tercera parte.
REV 8:13 Allempoña napaʼ oʼ alla necuererrpaʼ allñapaʼ nenterrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñapuet̃ all anomaʼmtena ento allpononet̃. Allñapaʼ neʼmuerrerr ñeñt̃ atet̃ eñosnom huomenc. Panomaʼmteñot̃paʼ atet̃ oten: —Llequëñtsa-bee ñeñt̃ allohuenacop ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro. Oʼ mamesham̃a oʼch poctoraʼhuerrerr poʼpoñ maʼpsheñoʼmar mellañot̃eñ.
REV 9:1 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ paʼmnareñpaʼ oʼ poctorerrerr. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ nañapaʼ all nenterrerr ranto atarrem̃ ñeñt̃ shoraʼnmats entot̃ oʼ eʼñe c̈hap patso eʼñe atet̃ orrtosa ñerraʼm mellañot̃eñ. Ñeñt̃ña mellañot̃eñ allñapaʼ apet pat̃err llave alloch toran allo eʼtam̃p̃saret̃ arrorot̃ ñeñt̃ atarr oʼpononet̃ arrorot̃tena pats.
REV 9:2 Ñañapaʼ oʼ toram̃p̃san arrorot̃. Ñeñt̃ña arrorot̃ allot̃ña c̈haʼnom amos shonteʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho chemueʼchenet. Chepoten amos c̈ha mueneʼ emayenan amaʼt atsneʼ, erracmañen chepoten, eʼñe chorren amos.
REV 9:3 Att̃o atarr chepoten amospaʼ c̈haʼnmac̈haʼtatan ñam̃a allot̃ ahuañchenclla nanac shonteʼ, pamc̈haʼtyesa erracmañen patso. Ñehua, ñeñt̃ ahuañchencllapaʼ oʼ apet att̃och epotañta atet̃ pena ñerraʼmrrat̃eʼ yellas ñeñt̃ atarr epotañ.
REV 9:4 Ahuañchencllañapaʼ atet̃ otaret̃ta amach errot̃ p̃atstano taʼteʼ ñeñt̃ patsoʼtsen, amach errot̃ p̃atstano ñam̃a tsach. Amaʼt ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼnamen chopyets añe patsro amach errot̃ p̃atsche. Añchaʼña errot̃ p̃aʼ acheñ ñeñt̃ ama ayatoʼmaʼtaret̃eyaye Yompor pueyotsaparo.
REV 9:5 Ama muenacheto oʼch muetsan amaʼt pat̃rra acheñ allempo. Ñeñt̃ ahuañchencllapaʼ aña oteñet oʼch mueroc̈htatan acheñ amnarm̃a arrorr. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ atserrp̃anet atet̃ atserrtena yellas ñerraʼm c̈ho epotaʼy.
REV 9:6 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ eʼnetchaʼ att̃och rromuet t̃arraña amach errot̃enot̃ rromueto. Amaʼtchaʼ atarr yaʼñametareʼtenetañpaʼ amach rromueto.
REV 9:7 Ñeñt̃ ahuañchenclla atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ cahuall allempo oʼch natyeñet att̃och quellarachet. Poñpaʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼm choyoʼmets ñeñt̃ orotaten. Paʼclloyot̃paʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ acheñ.
REV 9:8 Echet̃, pueʼchpaʼ añecmuen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ coyaneshaʼ pueʼch. Paʼspaʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarras.
REV 9:9 Paʼtallpaʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ asertall ñeñt̃chaʼ moñenaya, amach etsoto allo saneñet. Ñam̃a ahuañchenclla ñerraʼm esempo anomc̈henapaʼ eʼñech atet̃ eʼmorrtena ñerraʼmrrat̃eʼ shonteʼ carro maʼmoretets allempo matateñ cahuall huomenc att̃och c̈hapuet allchaʼ quellaroset.
REV 9:10 Paʼsmeʼllpaʼ eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ yellas paʼsmeʼll allot̃ epotañtena. Paʼsmeʼlloʼtsen puepotañer allot̃ atserrpenan acheñeneshaʼ. Eʼñech amnarm̃a arrorr mueroc̈htatenanet.
REV 9:11 Ñeñt̃ ahuañchenclla ñetpaʼc̈hoʼña añ paʼm̃chaʼtaret̃er penet mellañot̃eñ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all alloʼtsen arrorot̃ ñeñt̃ atarr arrorot̃ oʼpononet̃ pats. Mellañot̃eñ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen ahuañchenclla, hebreyac̈hopaʼ añ socheñet Abadón; griegac̈hoñapaʼ añ socheñet Apolión. Ñeñt̃ epoʼmar soʼchñets ya yeñoño ñeñt̃ yoten amtsanatañ.
REV 9:12 Allempopaʼ met ñeñt̃ ñanom ñeñt̃ allcatañtetsa, t̃arraña señochepaʼch palltena poʼpoñ epa ñeñt̃chaʼ allcatañterrtserr.
REV 9:13 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ poʼpechapueñ oʼ poctorerrerr. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ naña allpaʼ neʼmuerrerr ñoñets ñeñt̃ eʼmorrtetsa altar paʼtatsoʼmarot̃ poʼucorot̃. Añ altar ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ oro, ñeñt̃paʼ eʼñe ñehuapot̃eʼtsen Yompor poʼconaño.
REV 9:14 Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ otenan mellañot̃eñ ñeñt̃ poʼpechapueñ ñeñt̃ara ñeñt̃ oʼ poctoraʼhuerrerr. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ otenan mellañot̃eñ: —T̃eʼpaʼ oʼch pepyam̃per mellañot̃eñneshaʼ paʼtatssheñoʼmar ñeñt̃ ehuancaret̃tetsa all ñeñt̃ atarr poʼñeso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Eufrates.
REV 9:15 Ñehua, ñeñt̃ mellañot̃eñ paʼtatssheñoʼmaretpaʼ añecop aññoʼtaret̃tenet all atomat oʼch c̈hap allempo onañcharet̃ allempochña ñetpaʼ oʼch aʼcllatueret shonteʼ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ ora allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa arr patsro allponchaʼ collaʼhuerrtsa ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte. T̃eʼpaʼ oʼ eʼñe etsotua ñeñt̃ atet̃ onañcharet̃ ñeñt̃ hora, ñam̃a ñeñt̃ yet̃ro, ñam̃a ñeñt̃ arrorr-ro ñam̃a ñeñt̃ chararo. Allempoña ñeñt̃ mellañot̃eñ paʼtatssheñoʼmarpaʼ oʼ aʼrroyaret̃terret.
REV 9:16 Ñeñt̃ mellañot̃eñ paʼtatssheñoʼmar ñetñapaʼ ahuanmet poʼsolltarer ñeñt̃ montaʼyesnetsa puecahualloro. Nañapaʼ neʼmuen allpon ñeñt̃ atet̃ oten ñeñt̃ alloʼtsaʼyen. Ñeñt̃paʼ atarr aton shonteʼ. Ñeñt̃ cheʼmuechets all, alloʼtsen doscientos millones solltarneshaʼ.
REV 9:17 Ñeñt̃ atet̃ gatennet all nent ñam̃a cahuallec̈hno, ñam̃a nent ñeñt̃ atet̃ orrtena ñeñt̃ montenaya. Puesomapot̃paʼ añ chorraʼyenet asrom. Patantaʼtetspaʼ añ chorraʼyenet tsamamuenareʼ, poʼpotantañpaʼ añ chorraʼyenet asollemamuenareʼ, poʼpotantañpaʼ añ chorraʼyenet shemashremamuenareʼ. Ñam̃a cahuallec̈hno poñpaʼ atet̃ orretyena ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarrotoʼ. Puenamot̃ñapaʼ allot̃ c̈haʼnen tsoʼ huorteʼ epuet ñam̃a amos epuet ñam̃a ñeñt̃ huoretnets shemashrepñeñen ñeñt̃ otenet azufre.
REV 9:18 Añña ñeñt̃ c̈haʼnets puenamot̃ atsetaren maʼpoʼmarpaʼ ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña amtsañtetsa ñeñt̃chaʼ aʼcllatuerreʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ allpon otenet la tercera parte.
REV 9:19 Ña poʼhuamenc allo muetsenan acheñeneshaʼ ama puenamot̃ayaya atet̃ peno, añña amaʼt paʼsmeʼllot̃paʼc̈hoʼña amtsañtena. T̃arroʼmar paʼsmeʼllpaʼ shechpetoʼ ñeñt̃ posoʼsmeʼll pen. Ñeñt̃paʼ alloña atserrpenan acheñeneshaʼ.
REV 9:20 Allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ queshp̃atsa ñeñt̃ ama muetsanato ñeñt̃ amtsañtetsa ñetñapaʼ att̃era at̃pareʼteñet Yompor. Ama cot̃apeʼcherreto cohuen att̃och quec̈hpuet ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet sosyaʼtsañ. Ñetpaʼ att̃era mueneñet oʼch maʼyochyet oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñam̃a ñetpaʼ att̃era mueneñet oʼch yec̈hcatatseʼtyeset paʼnamen ñeñt̃chaʼ maʼyochenet atet̃ ñerraʼm oro ñam̃a quellemaʼt̃, ñam̃a bronce, ñam̃a mapueʼ, ñam̃a tsach. Allohuenet ñeñt̃ yec̈hcatyenet ñeñt̃aña poʼyomporer penet, ñeñt̃a maʼyochenet amaʼt ama enteno, amaʼt ama eʼmueno, amaʼt ama chopeʼcheno.
REV 9:21 Ñam̃a ama quec̈hpueneto ñeñt̃ att̃o muetsannaʼtenet ñam̃a att̃o tsam̃nannenet ñam̃a att̃o nanac cañoreshaʼtenet ñam̃a att̃o etatsreʼtannaʼtyenet. Ora añec̈hnopaʼ alloña ama cohuenayeʼ cot̃apeʼcheneto.
REV 10:1 Allempoña napaʼ oʼ alla nenterrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa. Ñañapaʼ sohuaʼnena entot̃, eʼñe osot̃ sohuam̃pena. Poñot̃ñapaʼ añ arcaʼtam̃pesneneʼ ayon. Paʼclloyot̃ñapaʼ eʼñe atet̃ poptena ñerraʼmrrat̃eʼ atsneʼ c̈hoyoʼtetsa. Paʼtac paʼchepohuen ora atet̃ orrtena ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ huortets enonet̃.
REV 10:2 Sohuaʼnenapaʼ orraʼnenan poʼlibrot̃oll. Ñeñt̃ña librot̃ollpaʼ eʼñe cohuen atoraret̃ ñeñt̃ rremuen potot̃. Oʼ c̈hap patsopaʼ paʼtacña poʼcohuenrot̃paʼ t̃omos oño, poʼptecañña ñeñt̃ pueʼchcot̃erot̃paʼ t̃omos patso.
REV 10:3 Allempoña t̃omospaʼ rranosa huomenc. Poʼñoññapaʼ eʼñe atet̃ eʼmorrtosa ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarr t̃ecoretsa. Att̃o rranosapaʼ eʼñe atet̃ eʼmorrtena ñerraʼmrrat̃eʼ t̃ecoreʼ anapueneʼ ñeñt̃ canc̈hrrocheʼtats t̃ecorena.
REV 10:4 Allempoña eʼmorrta ñeñt̃ canc̈herr t̃ecoreʼ napaʼ nemneñeñ oʼch nequellcañ ñeñt̃ atet̃ neʼm̃ t̃ecoreʼ, t̃arraña na allempopaʼ neʼmuerrerr ñoñets all eʼmorrtena ento. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ otenen: —Amach pequellcatsche ñeñt̃ atet̃ peʼmueñ t̃ecoreʼ c̈hochña p̃aʼnasocha.
REV 10:5 Allempoña añ mellañot̃eñ ñeñt̃ t̃omosets oño ñam̃a patso, ñañapaʼ echantosan pot enonet̃ poʼcohuenrot̃.
REV 10:6 Allña eñosospaʼ eʼñe huomenc nosan poʼñoñ Yompor paʼsoʼchño, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: —Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye ñeñt̃ yec̈hcateʼ enet ñam̃a ora allpon ñeñt̃ alloʼtsaʼyen pueʼntaño, ñam̃a ñeñt̃ yec̈hcateʼ pats ñam̃a ora allpon ñeñt̃ alloʼtsaʼyen poʼpatsño, ñam̃a ñeñt̃ yec̈hcateʼ oñec̈hno ñam̃a ora allpon ñeñt̃ alloʼtsaʼyen pueyec̈hcatareso, ñañapaʼ entenen ñeñt̃ atet̃ noten t̃eʼ ñeñt̃paʼ eʼñech poʼñoc̈h atet̃ perra. T̃eʼpaʼ amach alla yecuameʼtereʼt̃e atomatuanen.
REV 10:7 Ñerraʼm esempoch poctorerrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ poʼcanc̈hrroñpaʼ allempochña eʼñe etsotuerra Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ ama eʼñeyeʼ eñotpahuoyaye amaʼt ahuat̃ot̃eñ amaʼt allempo ñanom eñotatyesaneʼt̃ ñeñt̃chaʼ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac t̃orraʼyestseʼt̃ ñocop. Allohua ñeñt̃ atet̃ eños mellañot̃eñ.
REV 10:8 Allempoña napaʼ oʼ alla neʼmuerrerr ñoñets ñeñt̃ara ñeñt̃ atet̃ neʼm ñorraʼ ñeñt̃ eʼmorrtetsa pueʼntañot̃, alla oterrnerr: —T̃eʼpaʼ oʼch peponem̃ya mellañot̃eñ ñeñt̃ t̃ets oño ñam̃a patso oʼch pechtosñañ potot̃ poʼlibro ñeñt̃ eʼñe cohuen atoraret̃.
REV 10:9 Nañapaʼ ahuen alloʼtsen mellañot̃eñ, nec̈hap ñeshopaʼ notos: —T̃eʼpaʼ oʼch p̃apuen pelibrot̃oll. Ñañapaʼ atet̃ oten: —Añcaʼye peyore oʼch perreʼ. Penamot̃paʼ atarrchaʼ nanac puetsarr peʼm̃ atet̃ ñerraʼm pets poʼmoñ, t̃arraña ñerraʼm oʼch c̈hap p̃at̃opaʼ atarrchaʼ pesherr peʼm̃.
REV 10:10 Allempoña napaʼ oʼ nechtosñañ poʼlibro potot̃paʼ oʼ nerreʼ. Allempo nerruepaʼ nenamot̃ña atarr puetsarr neʼm̃ atet̃ ñerraʼm pets poʼmoñ t̃arraña allempo c̈hap nat̃opaʼ atarr pesherr neʼm̃.
REV 10:11 Allempoña napaʼ oʼ alla oterrneterr: —T̃eʼpaʼ añ pocteʼ oʼch alla peserrpareʼterrerr ñeñt̃chaʼ atet̃ etsotaterr Yompor esempohuañen. Añchaʼ peserrpareʼtyes ñeñt̃chaʼ atet̃ perra shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ ñam̃a atet̃chaʼ perra paʼnamen anetsoʼmarneshaʼ ñam̃a atet̃chaʼ perra paʼnamen mereñtsorec̈hno ñeñt̃ eñosyets poʼpoñeʼttsocma ñoñtso ñam̃a atet̃chaʼ perra paʼnamen am̃chaʼtaret̃ec̈hno.
REV 11:1 Allempoña napaʼ apnet tepapets ñeñt̃ atarr allpochaʼp̃ eʼñe atet̃ ñerraʼm carrots. Ñam̃a allpaʼ atet̃ otnet: —T̃eʼpaʼ oʼch ahuep̃ oʼch petpueññañaʼ Yompor paʼpaquëll allo, ñam̃a altar ñeñt̃ alloʼtsen. Ñam̃a oʼch peʼñotenaʼ errosheñat̃eʼ ñeñt̃ maʼyochetsa all.
REV 11:2 T̃arraña amach petpam̃p̃satscheña ñeñt̃ aʼyot̃eʼtsaʼyen chaʼpetot̃. T̃arroʼmar all ñetpaʼ aparet̃tetchaʼ poʼpoñ acheñ ñeñt̃ ama ameʼñetso. Ñetñapaʼ at̃mamaʼterretchaʼ all anetso ñeñt̃ anaret̃ Partsocop. Paʼtatsoch c̈harram̃a puechena epm̃a arrorr allponmatchaʼ aʼsosyateñet all ñeñt̃ anaret̃tetsa Partsocop.
REV 11:3 Ñam̃a allempopaʼ oʼch nemñe epsheña ñeñt̃ neyochreshaʼ nepen. Nach ahuamencat̃ p̃ahuet att̃och aʼpot̃et ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempohuañen. Mil doscientos sesenta yet̃ allponmatchaʼ serrpareʼtennanet neñoñ. Puellquëñot̃et chorretchaʼ paʼshtamasheʼm. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ otnet all Yompor pueʼntaño.
REV 11:4 Ñehua, añ epsheñoʼmar ñeñt̃chaʼ eñerrets Yomporecop ñetpaʼ atmaʼntataret̃tenet epcha olivoch ñam̃a epa all orratenet huerare ñeñt̃ eʼñe t̃omc̈hets all Yomporesho, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ pomnaren p̃ohueneʼ allohuen acheñeneshaʼ arr patsro.
REV 11:5 Ñam̃a añ epsheña ñeñt̃chaʼ eñerrets Yomporecop, ñerraʼm amaʼt esesha ñeñt̃ mueneneʼ oʼch errot̃ pet añ epsheña, ñetñapaʼ puenamot̃paʼ oʼch c̈haʼnmatet tsoʼ huorteʼ ñeñt̃chaʼ eʼnueʼ ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet. Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ ñerraʼm eseshaʼ eʼmoñeʼtenahuet, ñetñapaʼ eʼñech rromhuet poctacma.
REV 11:6 Ñam̃a añ epsheña ñeñt̃chaʼ eñerrets Yomporecop, ñetpaʼ atarrchaʼ ahuamencat̃et. Eʼñe ñet poʼhuamencot̃ epatareʼteñet oʼ entot̃ att̃ot̃chaʼ ama huateno eʼñech allponmat eñorenet Yomporecop. Ñam̃a eʼñe ñet poʼhuamencot̃ oññapaʼ oʼch aʼpnaseret errasats. Ñam̃a eʼñe ñet poʼhuamencot̃et oʼch c̈hapaterret añ arr patsro paʼnamen ñeñt̃chaʼ amtsañterrtsa. Amaʼt esempo allempo atet̃ muenenet ñet, allempocmach atet̃ pet.
REV 11:7 T̃arraña ñerraʼm esempoch eʼñe eʼnuet ñeñt̃chaʼ allpon eñoret arr patsro, allempoñapaʼ oʼch c̈haʼnom ñam̃a ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa ñeñt̃ atarr bellac. Arrot̃chaʼ c̈haʼnom arrorot̃ot̃ ñeñt̃ atarr oʼpononet̃ arrorot̃tena pats. Oʼchña c̈haʼnompaʼ oʼch quellarosan añ ñeñt̃ epsheña ñeñt̃chaʼ eñerrets Yomporecop. Ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa ñachña ganatsa oʼch muetsan añ ñeñt̃ epsheña.
REV 11:8 Añña epsheña ñeñt̃ amtsaret̃paʼ att̃ach oʼshsheʼmuet t̃oño allecma chopeñeʼchen allohuen acheñeneshaʼ. Eʼñe maʼpamuet ñam̃a poʼpoñ pueshmet yet̃ allach oʼshsheʼmuena all atarr anetso, ñeñt̃ara anetser Jerusaléñ all corsoʼtam̃p̃set Yepartseshar Jesucristo ahuat̃. Ñeñt̃ña anetserpaʼ ñatoʼ oʼch netmaʼntacha ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atet̃ peteʼt̃ anetso Sodoma ñam̃a anetso Egipto. Añña epsheña ñeñt̃ amtsaret̃ att̃ach oʼshsheʼmuet all amach eseshaʼ muenateto oʼch pampuet. Allñapaʼ allchaʼ huac̈hena shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ cohuanrrorteneʼ, shonteʼ paʼnamen mereñtsorec̈hno ñeñt̃ eñosyets poʼpoñeʼttsocma ñoñtso. Shonteʼ paʼnamen anetsoc̈hno allot̃ huac̈hena.
REV 11:10 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa errap̃aren arr patsro ñetñapaʼ oʼch coshameʼtam̃pesyet añ epsheña arromñat̃. Atarrchaʼ nanac cosherret. Pocsheñeshot̃etña ñetpaʼ oʼch es apannaʼtyeset eʼñe att̃a. Ñetpaʼ añecopchaʼña atarr coshenet t̃arroʼmar oʼ rroma añ epsheña ñeñt̃ atsrreʼmoc̈hen entenet ñeñt̃ yoreʼtatenahuet poʼchñaret eʼñe pueserrpareʼteñot̃et Yompor poʼñoñ.
REV 11:11 Allempoña oʼch met maʼpamuet ñam̃a poʼpoñ pueshmet yet̃, añña ñeñt̃ epsheña machayot̃epaʼtchaʼ alla tanterret t̃arroʼmar Yomporña alla tantaterreʼ. Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ cohuanrrorteneʼpaʼ atarrepaʼtchaʼ nanac yorenet.
REV 11:12 Allempoña tanterret epsheñoʼmaret, eʼmuet ñoñets ñeñt̃ eʼmorrtetsa atarr huomenc entot̃. Ñoñetsñapaʼ atet̃ otenanet: —Saʼtap arr ento. Ñetñapaʼ oʼc̈hoʼ aʼtapuet, ospaʼ ñeñt̃ña anmahuet ento.
REV 11:13 Cohuanrrortets ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuetpaʼ eʼñe allempocmaña pella pats huomenc. Allña anetsopaʼ shonteʼ matnaʼt pocoll, allpon otenet la décima parte. Ñam̃a canc̈herr mil acheñeneshaʼ ñeñt̃ allpon collaʼhuatsa. Ñeñt̃ña allpon queshp̃atsapaʼ atarr yorenet. Pueyorñot̃etpaʼ eʼñe allempocma am̃chaʼnaʼtpoʼ eñchet Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Allñapaʼ cohuentatoñet.
REV 11:14 Allempopaʼ oʼ metuaña ñeñt̃ puepañ ñeñt̃ allcatañtetsa, t̃arraña señochepaʼch palltena poʼpoñ pat̃err ñeñt̃chaʼ t̃ecma allcatañtatsa ñeñt̃chaʼ puemaʼpañ.
REV 11:15 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ poʼcanc̈hrroñpaʼ oʼ poctorerrerr ñam̃a. Poctoraʼhuerrtserrpaʼ entoñapaʼ atarr huomenc eʼmorrterrerr ñeñt̃ eñoretsa all ento. Ñeñt̃paʼ atet̃ otenet: Ñeñt̃ allpon am̃chaʼtaret̃etyetsa arr patsro t̃eʼñapaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna am̃chaʼtaret̃etnenet t̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o am̃chaʼtaret̃etyenetpaʼ ñeñt̃paʼ allochña am̃chaʼtaret̃terra Yompor epuet ñam̃a Puechemer ñeñt̃ Cristo. Ñeñt̃chaʼ att̃o am̃chaʼtaret̃terra Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt errponaña.
REV 11:16 Allempoña añ ñeñt̃ epoch c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa paʼtats ñeñt̃ anorrc̈hets all eʼñe ñet poʼconañeto allot̃ sherbeñet Yompor all pueʼntaño, ñetñapaʼ rremaʼrrartenet Yomporeshonet̃ atet̃ maʼyocheñet Yompor.
REV 11:17 Ñetñapaʼ atet̃ otenet: P̃a Yompore ñeñt̃ep̃ atarr nanac Partsop̃ ñeñt̃ep̃ Yepartseshar yepenep̃, ñeñt̃ep̃ c̈hocma eñallep̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ ñam̃a ñeñt̃ep̃chaʼ alla huerrtserr poʼpocheño añe patsro, yañapaʼ atarr yeparasyosoʼtenep̃ t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla p̃oʼpaterra p̃a pehuamenc att̃ot̃chaʼ oʼch alla atarr p̃aʼm̃chaʼtaret̃terra.
REV 11:18 Shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ, paʼnamen anets alloʼtsaʼyenet, ñet paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ eʼñe eʼmoñeʼtuenpet, t̃arraña t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch pecoñchatuerranet. Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempo onañcharet̃ añecop ñeñt̃ collaʼhuetsa ahuat̃ot̃eñ allempoch peñotatuerranet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyeseteʼt̃. Añña ñeñt̃ t̃orraʼyestseʼt̃ att̃o aʼm̃tonapeteʼt̃ peñoñ ñeñt̃ eʼñe peyochreshaʼ pepeʼt̃, t̃eʼñapaʼ oʼ c̈hap allempoch petsaʼtuerranet. Amaʼt allohuen ñeñt̃ p̃ameʼñayeʼt̃ p̃a amaʼt ñeñt̃ atarr asherben entyeseteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ ama asherben enteteʼt̃e, t̃eʼñapaʼ oʼ c̈hap allempoch petsaʼtuerranet allohuenet ñeñt̃ p̃ameʼñenaya p̃a. Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch eʼñe p̃aʼchencatuer allohuen ñeñt̃ aʼchencatañtetsa añe patsro.
REV 11:19 Allempoña añ Yompor paʼpaquëll ñeñt̃ entoʼtsenpaʼ eʼñe cohuen atoraret̃tena. Oʼponoña all nentoñ Yompor poʼtsapot all c̈hocma aññoʼtenet ñeñt̃ aquellcaret̃ ñeñt̃ aʼpoctat Yompor yocop. Allñapaʼ meratstena, tatsllaren maʼmoreten huomenc, pellena pats ñam̃a atet̃ huechen huomenc.
REV 12:1 Allempoña all pueʼntañopaʼ all orrtena ñeñt̃ amaʼt ahuat̃a amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ ama yentare. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña yeñotaterreʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempohuañen. Allñapaʼ all orrtena puesheñarr coyaneshaʼ; añ poʼcasheʼm pen atsneʼ. Paʼrrp̃oñapaʼ alloʼtsen ñam̃a arrorr. Poñot̃ñapaʼ echoyoʼmet̃. Poʼchoyoʼm̃opaʼ all orrtena c̈harraʼ ranto puechena epa.
REV 12:2 Ñeñt̃ña coyanesharpaʼ ac̈homen, oʼ c̈hen allempoch eñalletatan pueʼmar. Att̃o atsotenana pueʼmarpaʼ c̈ha rranareʼtena, atarr allpatateñ pueʼmar.
REV 12:3 Allempoña all pueʼntaño all orrtena poʼpoñ ñam̃a ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentare. Ñeñt̃paʼ añ orrtetsa añyañ ñeñt̃ atarr am̃chaʼnoc̈hen. Ñeñt̃ añyañpaʼ atarr añecmuen ñam̃a atarr tsamaʼt̃ orrtena. Poñpaʼ canc̈herrm̃aga. Canc̈herrm̃agoʼmar poñpaʼ eʼñe echoyoʼmet̃arerocheʼ. Ñam̃a poʼucorpaʼ alloʼtsen c̈harraʼ.
REV 12:4 Paʼsmeʼll ñeñt̃ chetareʼtnen alloña tarraʼhuanenanña shonteʼ rantoc̈hno eʼñe aʼshoreʼtuaneñ patso. Ñeñt̃ allpon ranto ñeñt̃ entoʼtsen, allpon aʼshoreʼtuaret̃ ñeñt̃ otenet la tercera parte. Ñeñt̃ña añyañpaʼ alla t̃omos eʼñe coyaneshesho ñeñt̃ atsotenaya pueʼmar all cohueñ ñerraʼm oʼch eñalletatan pueʼmarpaʼ ñach añyam̃p̃seʼ.
REV 12:5 Allempoña coyaneshaʼpaʼ oʼ eñalletatan pueʼmar ñeñt̃paʼ asheñorr. Allempo eñalletua ñeñt̃ asheñorrot̃ollpaʼ eʼñe allempocma aʼtapachet Yompor poʼconaño t̃arroʼmar ñapaʼ ñach anaret̃terrtsa ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃terrtsa allohuen paʼnamen acheñeneshacop. Eʼñech poʼyoroc̈henñot̃ am̃chaʼtaret̃terranet, atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ aʼsreperet̃ oʼch am̃chaʼnoc̈htanaʼterranet.
REV 12:6 Allempoña coyaneshaʼpaʼ allorocma oʼ yeta oʼ c̈hap allap̃ar all amarat̃o. Allña Yomporpaʼ eʼñe cohuen aññoʼtatoñ allchaʼ cohuam̃peñet allchaʼ rrateñet allponmat yet̃ ñeñt̃ otenet mil doscientos sesenta yet̃.
REV 12:7 Allempoña quellarenet Yompor pueʼntaño. Ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen mellañot̃eñneshaʼpaʼ añ paʼsoʼcheñ Miguel.
REV 12:8 Miguelñapaʼ all quellara poʼm̃llañot̃eñnanesharohuen. Quellareñet añyañ, añyaññapaʼ oʼ quellara ñam̃a pueyochreshohuen. Miguelpaʼ chetannaʼtet parro epuet añyañ all Yompor pueʼntaño. Ñehua, ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen añyañ ñeñt̃paʼc̈hoʼña mellañot̃eñneshaʼ t̃arraña ñeñt̃ mellañot̃eñerpaʼ ama cohuenayaye. T̃arraña añyañ att̃o quellaran Miguelpaʼ ñapaʼ ama gano. Ñeñt̃oʼmarña añyañpaʼ huaporeʼchet entot̃ pueyochreshohuen aʼshoraret̃terret patso. Att̃ot̃ña ahuaporeʼtaret̃taña añyañ amaʼt atarr nanac am̃chaʼnoc̈heneñ. Ñehua, añyañpaʼ ñeñt̃ shechep̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃ara yoten oneñet̃ ñam̃a ñeñt̃ otenet Satanás ñeñt̃ atarr ashcañtetsa ora errap̃aren añe patsro.
REV 12:10 Allempoña napaʼ oʼ alla neʼmuerrerr poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ atarr eʼmorrtetsa huomenc all Yompor pueʼntaño. Ñeñt̃ ñoñetspaʼ atet̃ oten: —T̃eʼñapaʼ poʼñoc̈h oʼ c̈hap allempoch queshp̃aʼhuerra allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Yompor, t̃arroʼmar oʼch alla oʼpaterrana poʼhuamenc eʼñe poctacma oʼch alla am̃chaʼtaret̃terra ñapuet̃ epuet Puechemer ñeñt̃ Cristo ñeñt̃ nen ña ñeñt̃chaʼ am̃chaʼtaret̃tapretenaya. Añ oneñet̃ ñeñt̃ c̈hocma att̃a tomaʼtam̃pesyeneʼ masheñneshac̈hno all Yomporesho yet̃o amaʼt ñam̃a tsapomeʼtets ñeñt̃ñapaʼ oʼ ahuaporeʼtaret̃ta.
REV 12:11 Ñeñt̃ masheñneshac̈hnor ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor, ñetñapaʼ oʼ eʼñe aʼmchechueret oneñet̃ ñeñt̃ tomaʼtam̃pesyenahuet eʼñe att̃a. Añ aʼmchechaterreʼ ñeñt̃ att̃o Cristo rroma, ashataret̃ta poʼrras ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero ñeñt̃ muetseteʼt̃ ochñartsocop. Ñam̃a añ aʼmchechaterreʼ ñeñt̃ att̃o masheñneshac̈hno c̈hocma eñosyenet eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ pena Cristo poʼcohuenña. Amaʼt amueroc̈htataret̃etyenetpaʼ ñetpaʼ ama quec̈hpueñeto att̃o eñosyenet eʼñe cohuen Cristocop, t̃arroʼmar ñetpaʼ ama mechaʼteneto amaʼt mamesha oʼch rromuet eʼñe pameʼñeñot̃et Cristo.
REV 12:12 Atarr cosheñets Yompor pueʼntaño allohuenacop ñeñt̃ alloʼtsaʼyen. T̃arraña atarr llequëñets allohuenacop ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro amaʼt ñam̃a ñeñt̃ oñoʼtsaʼyen. T̃arroʼmar oneñet̃paʼ oʼ sohuam̃perranet eʼñe paʼtsrreʼmueñeshaʼ. Ñapaʼ eñoteñ eʼñech mameshapaʼ oʼch alla ahuaporeʼtaret̃terrerr.
REV 12:13 Allempoña añ añyañ ñeñt̃ara oneñet̃ oʼ eñota ñapaʼ oʼ ahuaporeʼtaret̃ta entot̃, ña paʼtsrreʼmueñot̃paʼ oʼ alla cot̃areʼterranerr coyaneshaʼ ñeñt̃ oʼ eñalletatuan puechoyor asheñorrot̃oll.
REV 12:14 T̃arraña coyaneshaʼpaʼ allempo cot̃areʼtererr añyañpaʼ ñeñt̃ña coyaneshaʼpaʼ oʼ apet eppaʼya paʼpueʼ ñeñt̃ ateshaʼ contor paʼpueʼ. Ñeñt̃paʼ alloch anomam̃p̃sana poʼyallop̃ ñeñt̃ara añyañ oʼch saʼnem̃ oʼch c̈hap b̃ac̈hayo all amarat̃o all aññoʼteññañet ñocop eʼñe cohuen allchaʼ cohuam̃peñet. Eʼñech maʼpa char ñam̃a poʼpoñerrerr pueshmet char, ñeñt̃paʼ allponmatchaʼ rrachet all.
REV 12:15 Allempoña añ poʼyallop̃paʼ eʼñe puenamot̃ c̈haʼnmatan shonteʼ oñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ poʼñes apellchetsa. Ñapaʼ c̈ha otapañ ñeñt̃chaʼ rremuerrayaʼ coyaneshaʼ ñeñt̃ cot̃areʼten att̃och aʼñoʼshach. T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃etache.
REV 12:16 Amaʼt patspaʼ yenpan coyaneshaʼ, att̃oña taraʼnom all eshaʼtanña oñ eʼñe masohua ñeñt̃ allpon c̈haʼnmat poʼyallop̃ puenamot̃.
REV 12:17 Ñeñt̃ña atarr atsrreʼmateʼña añyañ, ello alla atarr eʼmoñeʼterranerr coyaneshaʼ. Allempoñapaʼ ahuoʼ alloʼtsaʼyen poʼpotantañ coyaneshaʼ puechoyoreshaʼ oʼch quellarosanet ñamet. T̃arroʼmar ñetpaʼc̈hoʼña c̈hocma ameʼñeñet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a c̈hocma cot̃eññañet Jesucristo poct̃ap̃ña.
REV 13:1 Allempoña napaʼ nat̃omos saʼpatop̃ño, allñapaʼ nenterrerr berrmaʼt̃ atarr am̃chaʼnoc̈hen ñeñt̃ c̈haʼnmats oñot̃. Poñpaʼ canc̈herrm̃aga, poʼucorpaʼ c̈harraʼ. Pat̃eʼtets poʼucorpaʼ eʼñe echoyoʼmet̃ocheʼ. Puem̃agaʼttso all aquellcaret̃ sochatseʼteñets ñeñt̃ paʼnamen sosyaʼtsañ allo achm̃areʼteñet Yompor.
REV 13:2 Ñeñt̃ña berrmaʼt̃ pueʼmoquër eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarr t̃arraña paʼtacñapaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ orranatec. Puenampaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼm maʼñorenam. Añyaññapaʼ ñeñt̃ apueʼ poʼhuamenc, ap̃ ñam̃a llesens att̃och am̃chaʼnoc̈htaprecha all poʼconaño.
REV 13:3 Puem̃agarr poñpaʼ all orrtena c̈ha atserrpena nanac huomenc c̈ha mettaguën ñeñt̃chaʼ muetsayeñ t̃arraña ama rromo alla correrra. Ñeñt̃oʼmarña allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñetpaʼ att̃a cohuanrrorteñet c̈ha otapuetañ ñatoʼ c̈hach rroma, t̃arraña ama rromo. Ñeñt̃ att̃o ama rromopaʼ acheñeneshaʼña arr patsro ñeñt̃ña ameʼñatenahuet. Ñetpaʼ otenapuetañ ñatoʼ ñeñt̃t̃eʼña Parets.
REV 13:4 Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼ maʼyocheñet maʼyarrmaʼt̃. Ñetpaʼ atet̃ otannaʼtyeset: —Ama eñalle poʼpoñ ñeñt̃ nanac ahuamencat̃ atet̃ ñerraʼm añ maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ yenten. Amaʼt eʼñe eseshapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ aʼmchechachetoña añ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃. Amaʼt añyañpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ maʼyochena acheñeneshaʼ t̃arroʼmar añyañpaʼ ña ahuamencat̃ peʼ maʼyarrmaʼt̃.
REV 13:5 Añyañpaʼ muenatenan maʼyarrmaʼt̃ oʼch ommoʼchatseʼtyesa. Pommoʼchatseʼteñot̃paʼ oʼch achm̃areʼtenan Yompor. Ñam̃a muenatan maʼyarrmaʼt̃ oʼch am̃chaʼtaret̃ta paʼtatsoch c̈harram̃a ñam̃a puechena epm̃a arrorr.
REV 13:6 Atet̃ p̃a maʼyarrmaʼt̃ achm̃areʼtenan Yompor, sochatseʼteññañ paʼsoʼcheñ. Ñam̃a Yompor paʼpaquëll ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon alloʼtsaʼyen pueʼntaño eʼñe achm̃areʼtueñ.
REV 13:7 Ñam̃a muenateñ oʼch quellaran ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Ñam̃a muenateñ oʼch ganana Yompor pueyochreshaʼ. Ñam̃a muenateñ oʼch am̃chaʼtaret̃ta allohuenacop ñeñt̃ paʼnamen acheñeneshaʼ, allpon ñeñt̃ paʼnamen mereñtsor ñeñt̃ eʼñe eñosyets poʼpoñeʼttsocma ñoñtso ñeñt̃ ora allpon allemeñ anetsoʼmar.
REV 13:8 Ora allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyen añach maʼyochenet maʼyarrmaʼt̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ ama aquellcaret̃eyayeto paʼsoʼcheñ Cristo poʼlibro all aquellcaret̃tena allohuen ñeñt̃ corretsetach ñeñt̃ ameʼñenaya Cristo ñeñt̃ amtsaret̃tatsa ochñartsocop atet̃ ñerraʼm carrnero. Ahuat̃ allempo errteʼ ayec̈hcataret̃ta pats, Cristoña poʼlibropaʼ all aquellcaret̃ soʼchñetsoc̈hno att̃ochña ñetpaʼ corretsetach.
REV 13:9 Ñerraʼm eseshaʼ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets, c̈hapoñepaʼch pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney añ ñoñets. Ñeñt̃ ñoñetspaʼ atet̃ oten:
REV 13:10 Ñerraʼm eseshaʼ rromanateneʼ poʼpotantañ att̃och yottam̃p̃satanet, ñetpaʼc̈hoʼña ayottam̃p̃saret̃terretchaʼ. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ muetsanateneʼ poʼpotantañ espado, ñetpaʼc̈hoʼña amtsaret̃terretchaʼ espado. Ñeñt̃oʼmar añ ñeñt̃ poctetsa yocop eʼñe yeyemteñot̃ Yompor oʼch yaʼhuanten acop̃ot̃eñ ñerraʼm es yehuapoya, allohueney ñeñt̃ey oʼ pueyochreshaʼ perrey Parets.
REV 13:11 Allempoña na allpaʼ nenterrerr poʼpoñ ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa. Ñeñt̃paʼ arrot̃ c̈haʼnom oʼponot̃ patsot̃. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe epa poʼucor atet̃ ñerraʼm carrnero poʼucor, t̃arraña ñeñt̃paʼ atarr am̃chaʼnoc̈hen eñen eʼñe atet̃ eñen ñerraʼmrrat̃eʼ añyañ eñoretsa.
REV 13:12 Ñapaʼc̈hoʼña atarr am̃chaʼtaret̃ta eʼñe atet̃ am̃chaʼtaret̃tena maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ ñanom nent ñeñt̃ c̈haʼnmats oñot̃. Allñapaʼ am̃chaʼtaret̃tapretenana ñeñt̃ maʼyarrmaʼt̃tetsa all. Ñeñt̃ c̈haʼnmats oʼponot̃ patsot̃ ñeñt̃ñapaʼ muenatenan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsaʼyen oʼch maʼyochyet ñeñt̃ maʼyarrmaʼt̃. Ñeñt̃ara maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ correrrtsa eʼñe mamecma allempo mettaguën. Ñeñt̃ att̃o mettaguën ñeñt̃chaʼ muetsayeñ t̃arraña ñapaʼ ama rromo. Añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ c̈haʼnmats oʼponot̃ patsot̃paʼ ñerraʼm esempo alloʼtsen parro epuet maʼyarrmaʼt̃ ñañapaʼ eñall att̃och orrtatenan acheñeneshacop paʼnamen ñeñt̃ ama puentareto amaʼt ahuat̃a. Att̃oña aʼshoran entot̃ huorteʼ tsoʼ ñeñt̃ña tsoʼ huorteʼpaʼ oʼ eʼñe c̈hap patso allñapaʼ cohuanrrortatan shonteʼ acheñeneshaʼ.
REV 13:14 Ñeñt̃ñapaʼ allo shequënan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsen. Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm allempo otenan acheñeneshaʼ, oʼch seyec̈hcat maʼyarrmaʼt̃, ñetñapaʼ eʼñech pocteʼ enteñet. Añ ñeñt̃ara maʼyarrmaʼt̃ ñeñt̃ mettoʼten espada t̃arraña ñapaʼ eʼñe mamecma oʼ alla correrra.
REV 13:15 Añña berrmaʼt̃ ñeñt̃ c̈haʼnmats oʼponot̃ patsot̃ ñeñt̃ñapaʼ muenateñet oʼch oʼrrerratan ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntatenet maʼyarrmaʼt̃. Allochñapaʼ att̃och eñoranaʼtanet pueyec̈hcatar. Ñam̃a maʼyarrmaʼt̃paʼ atet̃ nanet poʼñoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñerraʼm eseshaʼ ama maʼyochenaye ayec̈hcataret̃ muetsanachetepaʼch.
REV 13:16 Elloñapaʼ oterranerr acheñeneshaʼ: —T̃eʼpaʼ oʼch seyacoʼm̃taʼtyesa sotot̃ secohuenrot̃ amapaʼ arr setoʼmoʼmar. Allchaʼ senaʼyeson nesoʼcheñ amapaʼ senaʼyeson ñeñt̃ nenúmero nepen. Atet̃ p̃atan allohuen acheñeneshaʼ amaʼt ñeñt̃ ama esosheʼmayaye acheñ, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atarr sherbets, amaʼt ñam̃a acheñ ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ atarr huocchañetets, amaʼt ñam̃a acheñ ñeñt̃ eʼñe cohuenoʼtsen, amaʼt añ acheñer ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a. Allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ayacoʼm̃taʼtaret̃e all neññañet maʼyarrmaʼt̃ paʼsoʼcheñ amapaʼ ñeñt̃ poʼnúmero pen maʼyarrmaʼt̃, ñetñapaʼ amach errot̃enot̃ es pomueneto ñam̃a amach errot̃enot̃ es rañt̃eneto ñeñt̃ muenenet ñet.
REV 13:18 Ñehua, ñeñt̃ allpon poʼnúmero pen maʼyarrmaʼt̃paʼ ñeñt̃paʼ alloʼtsen seiscientos sesenta seis. Ñeñt̃ número añ tomaʼntena puesheñarr acheñ paʼsoʼcheñ ñeñt̃chaʼ ñanom orrterrtsa tsapat̃onet̃. Ñerraʼm eseshaʼch atarr es eñoterrets eñoterrñañetepaʼch paʼsoʼcheñ ñeñt̃ atmaʼntataret̃ añ número.
REV 14:1 Allempoña na cohuerrtsanerrpaʼ alla nentererr Cristo all t̃en Siónap̃no. All orrtena eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼm Carrnero. All t̃omc̈hen ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃ acheñeneshaʼpaʼ alloʼtsen ciento cuarenta cuatro mil acheñeneshaʼ ñeñt̃ emchorrenaya Cristo. Ñeñt̃ña acheñeneshaʼpaʼ eʼñe ayatoʼmaʼtaret̃ocheʼ. Puetoʼmuetopaʼ all naʼyeññañet Cristo paʼsoʼcheñ ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero, ñam̃a Pompor paʼsoʼcheñ ñeñt̃ara ya Yeyomporer.
REV 14:2 Allñapaʼ neʼmuen ñeñt̃ huomenc eʼmorrtetsa, arrot̃ huena entot̃. Atarr huomenc eʼmorrtena atet̃ ñerraʼm all etsaseʼtena shonteʼ oñec̈hno ñeñt̃ atarr huomenc maʼmoretets. Poʼmaʼmoreteñapaʼ atarr huomenc eʼmorrtena c̈ha ottena ñerraʼm c̈ho t̃ecor-rraren huomenc ñeñt̃ yoten tatsllareʼ. Ñeñt̃ maʼmoretets all añepaʼt maʼmoretets ñeñt̃ shontetsa acheñeneshaʼ all añepaʼt aʼmaʼmoretenet arpa.
REV 14:3 Allñapaʼ cohuentatenet morreñets ñeñt̃ eʼñe etserra morreñets all Yompor poʼconaño. Alloʼtsen ñam̃a paʼtatsoʼmar ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa, ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor ñeñt̃ epoch c̈harraʼ ñeñt̃ puechetsa paʼtatssheña. Amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ ama eseshayeʼ yec̈henayeña añ morreñets ñeñt̃ etserra. Añña eñoteneʼ ñeñt̃ ciento cuarenta cuatro mil acheñeneshaʼ ñeñt̃ aʼqueshp̃ataret̃tetsa añe patsrot̃.
REV 14:4 Ñetpaʼ ama aʼsosyateneto att̃o yorayeñet coyaneshaʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe cohuen correnet. Ñetpaʼ añ eʼñe cohuen cot̃enet Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero. All amaʼt erra mueneʼ sen Cristo, ñetñapaʼ eʼñech cot̃aʼneñet cohuen. Ñetpaʼ eʼñe ñanom aʼqueshp̃ataret̃tet att̃oña ñetpaʼ anaret̃tenet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ñanom yapueñ Yompor ñeñt̃ atarr cohuen, ñeñt̃ara oʼpatena ñam̃a Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero.
REV 14:5 Amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama shequëneto amaʼt eʼñe mamesha. Ñetpaʼ eʼñe cohuen orretyenet amach errot̃enot̃ otteñeʼcharet̃terreto amaʼt ahuat̃a all Yompor poʼconaño.
REV 14:6 Allempoña napaʼ alla nenterrerr poʼpoñ mellañot̃eñ all anomaʼmtena allpononet̃ enonet̃. Ñapaʼ ñeñt̃ña serrpareʼtatenahuet cohuen ñoñets ñeñt̃ ama ahuañaño ñeñt̃ alloch yequeshperra. Añ cohuen ñoñets ñeñt̃chaʼ serrpareʼtatan allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro, amaʼt ora allemeñ paʼnamen anetsoc̈hno ñeñt̃ paʼnamen mereñtsorec̈hno ñeñt̃ eñosyets eʼñe poʼpoñeʼttsocma ñoñtso.
REV 14:7 Ñeñt̃ att̃o anomaʼmtena all, eñosnen, atarr huomenc eʼmorrtena, ñeñt̃paʼ atet̃ otnen: —Sem̃chaʼnaʼchepaʼch Yompor, c̈hochña secohuentatoñ t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch entyesas eʼñe puesheñaʼttsos errot̃ent̃eʼ sep̃aʼyena. T̃eʼpaʼ ñachña semaʼyocha ñeñt̃ yec̈hcateʼ enet ñam̃a ñeñt̃ yec̈hcateʼ pats, ñam̃a oñec̈hno amaʼt allot̃ potayen oñ.
REV 14:8 Allempoñapaʼ alla cot̃aʼnererr poʼpoñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puepañ mellañot̃eñ. Ñapaʼc̈hoʼña eñosnerrerr, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otnom: —T̃eʼpaʼ oʼ ahuaporeʼtaret̃ta añ anets ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Babilonia ñeñt̃ nanac atarr anets. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ aña yec̈hatyenan ora allpon poʼpoñec̈hno anetsoc̈hno ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtatyenanet ñet poʼchets.
REV 14:9 Allempoñapaʼ alla cot̃aʼhuererr poʼpoñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puemaʼpañ. Ñapaʼc̈hoʼña eñosnerrerr, poʼñoñpaʼ atarr huomenc eʼmorrtena, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otnerrerr: —Ñerraʼm eseshaʼ maʼyochenaya maʼyarrmaʼt̃ amapaʼ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntenaya maʼyarrmaʼt̃, amapaʼ ñerraʼm eseshaʼ muenatenet oʼch yacoʼm̃taʼchet maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo amapaʼ puetoʼmo ayatoʼmaʼtaret̃ta,
REV 14:10 ñetñapaʼ aʼcoñchataret̃terretchaʼ, t̃arroʼmar Yomporña eʼñe poʼyoroc̈henñot̃paʼ ñachña eʼñe coñchatuerrahuet eʼñe poctacma. Tsoʼpaʼ ñeñt̃chaʼña mueroc̈htatuerrahuet ñam̃a ñeñt̃ epuet huorten tsoʼpaʼ ñeñt̃paʼ atarr shemasher ñeñt̃ otenet azufre. Allchaʼ aʼcoñchataret̃terret, allot̃chaʼña cohueretña allohuen mellañot̃eñnaneshac̈hno ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Cohueretchaʼ ñam̃a Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero.
REV 14:11 Att̃och achamaret̃terret, tsoʼñapaʼ chepoten pamosoñ enonet̃ ñeñt̃ñapaʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt errponaña. Amach huañerro amaʼt mamesha ñeñt̃ att̃o aʼcoñchataret̃tenet amaʼt yet̃o amaʼt ñam̃a tsapo. T̃arroʼmar ñetpaʼ aña maʼyochenet maʼyarrmaʼt̃ ñam̃a ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntenaya ña. Ñam̃a muenateñet acheñ oʼch yacoʼm̃taʼchet oʼch noñet paʼcoʼmeto maʼyarrmaʼt̃ paʼsoʼcheñ amapaʼ puetoʼmo. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot mellañot̃eñ ñeñt̃ anomaʼmtetsa enoʼmar.
REV 14:12 Ñeñt̃oʼmarña allohueney ñeñt̃ey eʼñe pueyochreshaʼ peney Parets ñeñt̃ey ameʼñenaya Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oteney ñeñt̃ey eʼñe yemtenaya Jesús, yocopñapaʼ añ poctetsa oʼch yaʼhuantaʼhuen eʼñe acop̃a ñeñt̃ allpon paʼnamen es yehuenoya.
REV 14:13 Allempoña na allpaʼ neʼmuerrerr ñoñets arrot̃ huena entot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: —T̃eʼpaʼ oʼch pequellcaʼ añ ñoñets: “T̃eʼñapaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃chaʼ rromayets eʼñe pameʼñeñot̃et Yepartseshar Jesucristo.” Poʼñoc̈h atet̃ oten Yompor Puecamquëñ, ñetpaʼ amesataret̃terretchaʼ. T̃eʼpaʼ amach alla t̃orrerreteʼt̃e t̃arroʼmar ñeñt̃ allpon oʼ t̃orraʼyenet añ patsro, ñeñt̃paʼ eʼñe eñotuaret̃ all Yompor pueʼntaño.
REV 14:14 Allempoña na cohuerrtsanerrpaʼ nenterrerr os atarr huallamaʼt̃. Ñeñt̃ña ospaʼ all anen puesheñarr ñeñt̃paʼ añepaʼt Jesús ñeñt̃ara Ñeñt̃ Acheñetosets arr patsro. Ñeñt̃ñapaʼ echoyoʼmet̃, ñeñt̃ña poʼchoyoʼm̃paʼ oro ñeñt̃ choyoʼm̃tena. Potot̃ñapaʼ orrenan cochell ñeñt̃ atoreʼgorrot̃ ñeñt̃ atarr nanac etsotañ ñeñt̃ otenet hoz.
REV 14:15 Allempoña Yompor paʼpacllot̃paʼ c̈haʼnom poʼpsheñeñ mellañot̃eñ. Ñañapaʼ otosan ñeñt̃ anets oso. Poʼñoññapaʼ atarr huomenc eʼmorrtena, ñeñt̃paʼ atet̃ otenan ñeñt̃ anets oso: —P̃amat p̃occhello ñeñt̃ pomellets allochñapaʼ oʼch p̃aʼyapac̈heʼ t̃arroʼmar oʼ c̈hap ñeñt̃eñpo allempo yapc̈hen ñeñt̃ oʼ pomellaʼhua yenarem̃.
REV 14:16 Allempoña ñeñt̃ anets oso, ñañapaʼ oʼc̈hoʼ amatan ñeñt̃ oʼ pomellaʼhuen ora errap̃aren añe patsro. Ñañapaʼ oʼ aʼyapac̈han allem̃at̃eñ ñeñt̃ pomellets añe patsro.
REV 14:17 Allempoña c̈haʼnerrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ Yompor paʼpacllot̃ ñeñt̃ entoʼtsen. Ñapaʼc̈hoʼña orrenan poʼcchell ñeñt̃ atarr nanac etsotañ.
REV 14:18 Allempoñapaʼ c̈haʼnerrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ. Ñapaʼ arrot̃ huapa alloʼtsen altar. Ñañapaʼ ñeñt̃ ahuamencat̃tetsa att̃och pomnaren penan tsoʼ. Ñañapaʼ otan ñeñt̃ occhellet̃. Poʼñoññapaʼ atarr huomenc eʼmorrtena, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: —T̃eʼpaʼ oʼch p̃amat p̃occhello ñeñt̃ atarr nanac etsotañ oʼch p̃apc̈haʼ allo puechm̃aʼtets uva ñeñt̃ añe patsroʼtsen t̃arroʼmar oʼ atarr nanac yen.
REV 14:19 Ñeñt̃ña mellañot̃eñ atet̃ oteñetpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃a. Allempoña amatan poʼcchello uva ñeñt̃ añe patsroʼtsen oʼc̈hoʼ aʼyapac̈hach. Aʼyapac̈hatuepaʼ oʼ shontanña uva allchaʼ at̃mamaʼchet att̃och c̈haʼnmatoñet poʼñer. Ñeñt̃ñapaʼ añ tomaʼntena att̃o Yompor poʼyoroc̈henñot̃paʼ atarrchaʼ coñchaterran acheñeneshaʼ.
REV 14:20 All at̃mamaʼteñet uva, pocollot̃paʼ tama aʼyent̃eʼtsen. Ñeñt̃ att̃o c̈haʼnen uva poʼñer ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena oʼch chorrerr errasats arr patsro aʼyohuen ñeñt̃ allohuanen trescientos kilómetros ñam̃a enonet̃ c̈hapchaʼ eʼñe cahuall poʼfrenohua ñeñt̃ c̈hets eʼñe yellecaʼnohua.
REV 15:1 Allempoña all ento napaʼ oʼ nenterrerr poʼpoñ ñeñt̃ atarr yoroc̈hen ñeñt̃ ama yentare ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo. Nenterrerr mellañot̃eñneshaʼ canc̈herrsheña. Ñetñapaʼ allsensaret̃tenet att̃och orrtaterret ñeñt̃chaʼ amueroc̈htatañterrtsa. Puesheñaʼttsetpaʼ orrtaterretchaʼ ñeñt̃chaʼ amueroc̈htatañterrtsa eʼñe poʼpoñeʼttsocma canc̈herrsheñoʼmaret. Allempochña etsotuerra allohuen ñeñt̃chaʼ att̃o Yomporpaʼ yoroc̈htater.
REV 15:2 Allña napaʼ nenterrerr ñeñt̃ atet̃ orrtetsa erracmañen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ añecmuen rerpat eʼñe atet̃ huorten atet̃ ñerraʼm tsoʼ huortets all. Allñapaʼ all t̃omc̈hen allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe metanaʼtueʼ ora allpon ñeñt̃ atet̃ topatyenanet maʼyarrmaʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ pueyec̈hcatar. Ñetpaʼ ama ayatoʼmaʼtaret̃eyayeto maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo att̃och noñet paʼsoʼcheñ amapaʼ ñam̃a poʼnúmero. All t̃omc̈henet eʼñe arpat̃ochet ñeñt̃paʼ Yompor apuenahuet.
REV 15:3 Ñetña puem̃tanaʼtueñot̃et allohuen topateñets morrechenet Moisés puemorreño ñeñt̃ Moisés ñeñt̃ atarr t̃orratseʼt̃ Yomporecop. Paʼqueshp̃ataret̃teñot̃et morrechenet ñam̃a Cristo puemorreño ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero. Ñeñt̃paʼ atet̃ ac̈hoteñet Yompor: Yompore, ñeñt̃ep̃ nanac Partsop̃ p̃a ñeñt̃ep̃ Yepartseshar yepen, atarr echarr es petsotatyen, atarr coc̈hneshareʼ es pep̃aʼyen. P̃a ñeñt̃ep̃ Paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ep̃ eʼñe pocteʼ es pep̃aʼyen. Ñam̃a eʼñe poʼñoc̈h atet̃ ñeñt̃ allpon es p̃otyen.
REV 15:4 Allohuen acheñeneshaʼ eʼñe am̃chaʼnaʼtpoʼ entenpet, Yompore. Amaʼt puesheñarrapaʼ ama eñalle ñeñt̃ ama am̃chaʼnaʼtpahuoyeʼ pentenaye, Yompore. Allohuen acheñeneshaʼpaʼ eʼñe p̃apt̃a cohuentatennapet, t̃arroʼmar eʼñe p̃apt̃a p̃a ñeñt̃ep̃ atarr Partsop̃. T̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ paʼnamen anetsot̃ huac̈haʼtetchaʼ pesho att̃och maʼyochapet p̃a eʼñe p̃apuet̃ t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ t̃aya c̈hapanet pueyoc̈hro att̃o p̃apaʼ eʼñe cohuen pocteʼ es pep̃aʼyen.
REV 15:5 Allempoña napaʼ cohuerrtsanerr nenterrñañerr Yompor paʼpaquëll ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Ñeñt̃ña pocoll popellrrarpaʼ eʼñe cohuen atoraret̃. Oʼponoñapaʼ alloʼtsen all aññoʼtenet mapuettall ñeñt̃ allo aquellcaret̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ.
REV 15:6 Oʼponot̃ña Yompor paʼpacllot̃paʼ c̈haʼnmac̈herrerr ñeñt̃ canc̈herrsheña mellañot̃eñneshaʼ. Puesheñaʼttset orrtaterretchaʼ ñeñt̃chaʼ amueroc̈htatañterrtsa eʼñe poʼpoñeʼttsocma canc̈herrsheñoʼmaret. Añ chorraʼyenet ñeñt̃ atarr nanac cohuen ñeñt̃ otenet lino ñeñt̃ ama asosyatño amaʼt eʼñe mamesha. Eʼñe cohuen poptamaʼtyena. Achanaret̃areret, poʼchanaretpaʼ orotommuenareʼ ñeñt̃ allo chanaʼyenet puesomapo.
REV 15:7 Allempoña añ ñeñt̃ paʼtatsoʼmar berrmaʼt̃, pat̃errñapaʼ apaʼyesan mellañot̃eñneshaʼ canc̈herrsheñoʼmar pajoʼ. Apaʼyesanet puesheñaʼttset poʼpajoʼ ñeñt̃ orotaten. Ñeñt̃ña pajoʼpaʼ all eʼchorrayesaret̃ alloch coñchaterran Yompor paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ añe patsroʼtsen, ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye amaʼt errponaña amaʼt ahuat̃a.
REV 15:8 Allña Yompor paʼpacllo eʼñe chorren amos. Ñeñt̃ña amospaʼ añepaʼt ottetsa Yompor poʼcohuenña ñam̃a poʼpartsoña. Allñapaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ ama muenateñeto oʼch beʼt̃oset all Yompor paʼpacllo t̃arrempohuach esempoch orrtatan ñeñt̃ canc̈herrsheña mellañot̃eñneshaʼ mueroc̈hteñets. Allempochña beʼt̃osc̈herret all Yompor paʼpacllo.
REV 16:1 Allempoña napaʼ alla neʼmuerrerr ñoñets ñeñt̃ eʼmorrtetsa huomenc Yompor paʼpacllo. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ otenan mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ canc̈herrsheña, atet̃ otenanet: —T̃eʼpaʼ oʼch sahuanma allchaʼ seyoʼpanat errap̃aren patso ñeñt̃ senaʼyen sepajot̃ollesho ñeñt̃ canc̈hrroʼmar att̃och sorrtatoñ Yompor poʼyoroc̈henña.
REV 16:2 Allempoña puesheñarr ñanom mellañot̃eñpaʼ oʼc̈hoʼ ahuoʼ. Allñapaʼ yoʼposan ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen patso. Allempo c̈hap patsopaʼ ñeñt̃ñapaʼ orrtatan puetsarñats ñeñt̃ ama amapoc̈hatatañe ñeñt̃paʼ ama eñalle paʼpar alloch partet att̃och metuerranet. Ñeñt̃paʼ aña aʼptsarsat ñeñt̃ ayatoʼmaʼtaret̃etyetsa maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo ñam̃a ñeñt̃ maʼyochenaya ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntatenet maʼyarrmaʼt̃.
REV 16:3 Allempoña poʼpsheñeñ ñeñt̃ puepañ mellañot̃eñpaʼ oʼc̈hoʼ ahuerrerr oʼch yoʼpuenanaʼ oño ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen. Allempo yoʼpos oño all atarr saʼpo, oññapaʼ c̈ha errassastach, eʼñe atet̃ orrta ñerraʼmrrat̃eʼ arromñat̃ poʼrras. Ñeñt̃ñapaʼ eʼñe aʼcllatuosan allohuen ñeñt̃ allpon yec̈hetsa all oñoʼmar.
REV 16:4 Allempoña ñeñt̃ puemaʼpañ mellañot̃eñpaʼ oʼ ahuerrerr ñam̃a oʼch yoʼpuenanaʼ ontapo ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen ñam̃a allot̃ potayen oñ. Ñeñt̃ña allempo ayoʼparet̃ta oño c̈ha aʼpnasatosan oñ errasats.
REV 16:5 Allempoña napaʼ neʼmuen ñeñt̃ atet̃ otenan mellañot̃eñ Yompor. Ñehua, ñeñt̃ña mellañot̃eñpaʼ atarr ahuamencat̃ att̃och pomnaren penan ora allohuen oñec̈hno. Ñeñt̃ña mellañot̃eñpaʼ atet̃ otenan Yompor: —Eʼñe pocteʼ Nompore ñeñt̃ atet̃ pecoñchatyenanet, p̃a ñeñt̃ep̃ c̈hocma eñallep̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ep̃ atarr nanac Partsop̃.
REV 16:6 T̃arroʼmar acheñeneshaʼ ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼpaʼ c̈hocma muetsanatennapet ñeñt̃ peyochreshaʼ pepen ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyeneʼ peñoñ, c̈hocma shatyeññañet poʼrras. T̃eʼña p̃apaʼ oʼ p̃onerranet errasats. Ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ añ oʼ p̃ohuet ñeñt̃ ama pocteyeʼ penteno p̃a.
REV 16:7 Allempoña eʼmorrterrerr ñoñets arr eʼmorrta altarot̃, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten: —Att̃eshaʼ Yompore, p̃a ñeñt̃ep̃ atarr nanac Partsop̃ ñeñt̃ep̃ Yepartseshar yepen. Ñeñt̃ att̃o pentyenanet ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃, eʼñe pocteʼ ñeñt̃ atet̃ oʼ pecoñchaterranet.
REV 16:8 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ puepaʼtatseñ oʼ yoʼpuerranerr ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen. Eʼñe arr yoʼpueʼ alloʼtsen ñeñt̃ yec̈hoyoʼtam̃peneʼ. Ñeñt̃chaʼ ahuamencat̃ peʼ atsneʼ att̃och chemuerran acheñeneshaʼ atet̃ ñerraʼm tsoʼ.
REV 16:9 Acheñeneshaʼ amaʼt atarr et̃omuenanetañña atsneʼpaʼ t̃arraña ama es quec̈hpuenayeña ñeñt̃ atet̃ correnet sosyaʼtsañec̈hno. Ama eseshayeʼ cot̃apeʼcherraye cohuen Yomporecop att̃och cohuentateññañet Yompor. Elloña ñetñapaʼ atarr nanac achm̃areʼteññañet Yompor paʼsoʼcheñ amaʼt ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃o c̈hapatanet ñeñt̃chaʼ mueroc̈htaterrahuet.
REV 16:10 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ paʼmnareñ, ñapaʼc̈hoʼña oʼ yoʼpuerranerr ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen. Eʼñe arr yoʼpueʼ maʼyarrmaʼt̃ poʼconaño all am̃chaʼtaret̃tena. Ñeñt̃ña all am̃chaʼtaret̃tenapaʼ c̈ha aʼchecmetue. Acheñeneshaʼña allpaʼ epayeʼ mueroc̈htatanet paʼnamen atserrpeñets. Ñeñt̃ atserrpeñetspaʼ c̈ha muellatstameʼtatyesanet, ac̈hañeñeʼchatyesanet atserr.
REV 16:11 T̃arraña ñetpaʼ amaʼt atet̃ oʼ ap̃aret̃tetañpaʼ ama quec̈hpuenetoña ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet sosyaʼtsañec̈hno. Elloña ñetpaʼ alloʼna achm̃areʼtneñet Yompor ñeñt̃ entoʼtsen ñeñt̃ att̃o atserrpenanet puetsarñats.
REV 16:12 Allempoña ñeñt̃ poʼpechapueñ mellañot̃eñ, ñapaʼc̈hoʼña oʼ yoʼpuerranerr ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen. Arr yoʼpueʼ poʼñeso ñeñt̃ añecmuen atarres ñeñt̃ poʼñes añ paʼsoʼcheñ Eufrates. Yoʼposeʼpaʼ c̈ha emasaʼhuosanña poʼñes amaʼt atarr añecmuen. Ñeñt̃ña allot̃ masohuapaʼ ñeñt̃a t̃oñeterrets ñeñt̃a paʼt̃ep̃ perret allchaʼ oñem am̃chaʼtaret̃ec̈hno ñeñt̃chaʼ huac̈haʼttsa allot̃ huena atsneʼ.
REV 16:13 Allempoña napaʼ nenterrerr añyañ epuet maʼyarrmaʼt̃ epuet ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃teneʼ maʼyarrmaʼt̃ poʼñoñ añe patsro t̃arraña ñeñt̃paʼ ashcaña. Ñetña eʼñe puenamot̃etpaʼ c̈haʼnmatyeset puesheñaʼtets oneñet̃ ñeñt̃ ama mapoc̈ho. Ñeñt̃ oneñet̃paʼ maʼpsheña. Ñetñapaʼ eʼñe atet̃ orretyenet ñerraʼmrrat̃eʼ rrehuancrro.
REV 16:14 T̃arraña ñeñt̃paʼ oneñet̃caʼye ñeñt̃chaʼ orrtaterreʼ ñeñt̃ ama puentare allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ cohuanrrortaterrahuet. Ñetpaʼ oʼch chopeñeʼchyerret erracmañen att̃och apc̈heret allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa añe patsro. Allochñapaʼ att̃och quellareret Yompor ñeñt̃ atarr ahuamencat̃, att̃och quellaret allempoch c̈herr ponañcho ñeñt̃e yet̃roch yoroc̈htater Yompor. Allohuen am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃chaʼ quellarerreʼ Yompor, arrchaʼ apc̈hataret̃terret anets ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Armagedón, allot̃chaʼ quellareret Yompor. Añ Armagedónpaʼ ñeñt̃paʼ hebreoneshaʼ socheneʼ añ ñeñt̃ anetser. Ñehua, oʼch neyerpatasa ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ Yepartseshar Jesús, ñapaʼ atet̃ oteʼt̃: “Señochepaʼch napaʼ eʼñech machayot̃a nohuerra atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃ amach eseshaʼ eñotenaye esempoch huapa. T̃arraña atarr cosheñtsoʼtsaʼyen ñeñt̃ c̈hocma neñoseʼrtenaya ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe cohuen aññoʼtenet paʼshtam ñeñt̃chaʼ chorraʼnmuet allochñapaʼ amach muelleʼmcot̃a c̈haʼnmueto amach c̈ha apencoc̈hterreto.”
REV 16:17 Allempoña poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ pocanc̈hrroñ, ñapaʼc̈hoʼña oʼ yoʼpuerranerr ñeñt̃ poʼpajot̃olloʼtsen. Eʼñe arr yoʼpueʼ m̃orresho. Allempocma eʼmorrta ñoñets ñeñt̃ huetsa Yompor poʼconañot̃ ñeñt̃ paʼpaclloʼtsen all pueʼntaño. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atarr huomenc eʼmorrtena, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼ etsotuerra, huañerrchaʼ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ.
REV 16:18 Allempoñapaʼ meramerta oʼ tatsllares, eʼmorrta ñam̃a ñeñt̃ maʼmoretets, atarr huomenc eʼmorrtena. Puetalleʼcha ñam̃a pats nanac huomenc ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama atet̃ puep̃aro allempot̃eñ eʼñe paʼmot̃rot̃eñ eñalleta acheñeneshaʼ arr patsro.
REV 16:19 Añ ñeñt̃ atarr anets ñeñt̃ atmaʼntataret̃ anets Babiloniapaʼ ñeñt̃ña anetserpaʼ oʼ rraraʼpes maʼpshem̃ta. Amaʼt ora allpon paʼnamen anetsoc̈hno añe patsro all shontaʼyena paʼnamen acheñeneshaʼ, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe ñegatam̃pesuahuet. Yomporpaʼ añchaʼ yerpaterranet ñeñt̃ allohuen allpon p̃atseʼtyenet ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañ all atarr anetso ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Babilonia. Ñeñt̃ allpon allohuen alloʼtsaʼyenet eʼñe coñchatuerranet Yompor, oʼ eʼñe tsaʼtatuerranet poʼyoroc̈henño.
REV 16:20 Allempoña amaʼt ñeñt̃ rroc̈hpeʼchañec̈hno ñam̃a aspent̃ec̈hno oʼ eʼñe chencaʼhuerra.
REV 16:21 Shoraʼnom ñam̃a entot̃ hueʼ ñeñt̃ atarr añecmuesheñ ateshamerr. Pat̃eʼtetspaʼ eñerrtena cuarenta kilo. Ñeñt̃ña eʼñe aʼtpetseʼtuoseʼ allohuen acheñeneshaʼ. Allempoña ñetpaʼ atarr achm̃areʼteñet Yompor t̃arroʼmar oʼ coñchaterranet atarr huomenc.
REV 17:1 Allempoña mellañot̃eñ ñeñt̃ canc̈herrsheña ñeñt̃ echyeneʼ poʼpajot̃olleshaʼ, puesheñarrñapaʼ oʼ huapa. Huapa neshopaʼ otosen: —T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn oʼch negatenp̃aʼ allchaʼ aʼcoñchataret̃ta añ coyaneshaʼ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃ ñeñt̃ ameʼñatenaya paʼnamen am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ paʼnamen anetsoʼtsaʼyen eʼñe allohuanen c̈hen oñec̈hno añe patsro. Ñapaʼ poʼconañ penan oñec̈hno all anen.
REV 17:2 Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa añe patsropaʼ pameʼñeñot̃et ñetpaʼ eʼñe poʼcañoreshacma peñet ñeñt̃ coyaneshaʼ. Allohuen ñeñt̃ añe patsroʼtsen acheñeneshaʼ eʼñe aʼposaʼtuenanet t̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o cañoreshaʼtenanet ñeñt̃paʼ c̈hochña aʼposaʼtenanet att̃och eʼñe cohuen ameʼñeñet.
REV 17:3 Allempoña ñeñt̃ mellañot̃eñpaʼ arr anmuen amarat̃o, eʼñe Yompor puecamquëñot̃ anmuenet. Allñapaʼ nentos puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ anets berrmaʼt̃ paʼcheʼño. Ñeñt̃ berrmaʼt̃paʼ atarr am̃chaʼnoc̈hen, atarr tsap̃nanen. Poñpaʼ canc̈herrm̃aga, poʼucorñapaʼ c̈harraʼ. Ora pueʼmocroʼmarpaʼ eʼñe aquellcaʼhuaret̃ allemeñ. Ñeñt̃ña quellecpaʼ allo sochatseʼteñet Yompor.
REV 17:4 Ñeñt̃ña coyaneshaʼpaʼ añ chorrena yetsñorromamuen epuet tsamamuen. Ñam̃a allo aññoʼtena ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼm orollmemen ñeñt̃ atarr cohuen, ñam̃a mapyellmet̃olleshaʼ ñeñt̃ nanac poptallmeʼchyetsa ñeñt̃ nanac tsaʼteʼ ñam̃a poʼser ñeñt̃ atarr cohuen orrtateneʼ ña. Potot̃ orrenan poʼpajoʼ orotaten. Ñeñt̃ pajoʼpaʼ eʼñe eʼchorrenan paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ atarr yetsenaʼten ñeñt̃ att̃o nanac cañoreshaʼten.
REV 17:5 Puetoʼmpaʼ aquellcatoʼmaʼtaret̃. Añ soʼchñets ñeñt̃ quellquënet allpaʼ ñeñt̃paʼ att̃och eñotatanet ñeñt̃ ama eʼñeyeʼ eñotpahuo, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Añpaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya anets Babilonia ñeñt̃ nanac atarr anets ñeñt̃ara pachor pen ñam̃a allohuen ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃ ñam̃a paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ atarr yetsenaʼtyen arr patsro.”
REV 17:6 Allempoña ñeñt̃ coyaneshaʼpaʼ neñoch atarr posaʼten. Ñañapaʼ añ posaʼtena errasats ñeñt̃ poʼrras ñeñt̃ muetsanateteʼt̃ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets t̃arroʼmar ñapaʼ atarr cohuen entenan oʼch muetsachet ñeñt̃ serrpareʼteneʼ att̃o ameʼñeñet Jesús. Allempo neñch nañapaʼ att̃a necuanaʼch ñeñt̃ coyaneshaʼ.
REV 17:7 Naña allempo mellañot̃eñpaʼ oʼ alla oterren: —¿Esoʼmareʼtña att̃a pecuanaʼteñ? T̃eʼpaʼ oʼch neñotatap̃ ñeñt̃ tomaʼntena añ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ tomaʼntena añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ allo anen ñeñt̃ canc̈herrm̃aga poñ, poʼucorñapaʼ c̈harraʼ.
REV 17:8 Añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ penten, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ corratseʼt̃ ahuañmoʼcha t̃eʼpaʼ ama eñalle oʼ rroma. T̃arraña oʼ mameshamerra oʼch alla tanterra oʼch c̈haʼnerr arrorot̃ot̃. T̃arraña ñeñt̃paʼ mamecpach atet̃ perra, ellochña oʼch alla rromuerrerr. Allempochña oʼch chenca eʼñe poctacma. Acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro ñeñt̃ ama ameʼñetso ñetñapaʼ atarrchaʼ cohuanrrorteret añ berrmaʼt̃ t̃arroʼmar ama puentareto ñeñt̃ atet̃ pena añ berrmaʼt̃. Amaʼt ñeñt̃ corratseʼt̃ arr patsro, t̃arraña ahuañmoʼchapaʼ oʼ rroma. Amaʼt oʼ rromhuañ t̃arraña oʼ alla orrterrerr. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼpaʼ atarr cohuanrrorteñet. Ñehua, ñeñt̃ cohuanrrorteneʼpaʼ ama aquellcaret̃eyaye paʼsoʼcheñ Yompor poʼlibro all aquellcaret̃tena paʼsoʼchñec̈hno ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Yompor; ñetñapaʼ corretsetach errponañohuen. Ñeñt̃ ama ameʼñetso ama aquellcaret̃eyayeto paʼsoʼcheñ ahuat̃ot̃eñ allempot̃eñ eʼñe errteʼ ayec̈hcataret̃tetsa pats.
REV 17:9 ’T̃eʼ ñeñt̃chaʼ neñotatap̃paʼ oʼch p̃oct̃apeʼch eʼñe cohuen eshecchaʼ peñot ñeñt̃ atet̃ tomaʼntena añ berrmaʼt̃ poñec̈hno. Ñeñt̃ penten canc̈herrm̃aga poñ, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena canc̈herrpena aspenet̃ all yec̈hena añ coyaneshaʼ.
REV 17:10 Tomaʼntenana ñam̃a canc̈herrsheña ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa añe patsro. T̃arraña amnarsheñapaʼ oʼhuañ am̃chaʼtaret̃ta. T̃eʼpaʼ oʼ puesheñarram̃a am̃chaʼtaret̃tetsa. T̃arraña puesheñarrmeñ palltena ama orrtenaʼ. T̃arraña esempoch orrtapaʼ amach atarr atomat am̃chaʼtaret̃to.
REV 17:11 Ñam̃a añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ tomaʼntenaya puesheñarr am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ corratseʼt̃ ahuañmoʼcha t̃eʼpaʼ oʼ rroma. Amaʼt oʼ rromañpaʼ t̃arraña ñeñt̃ara oʼch alla orrterra oʼch alla am̃chaʼtaret̃terrerr ñeñt̃chaʼ posocsheñterreʼ ñeñt̃ canc̈herrsheña am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ oʼ collaʼhua. T̃arraña ñapaʼc̈hoʼña c̈hocmach rromuerrerr allempoch chenca eʼñe poctacma. Ñehua, ñapaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ ñam̃a ahuañmoʼcha allempo canc̈herrsheñteteʼt̃.
REV 17:12 ’Ñam̃a añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ c̈harraʼ poʼucor ñeñt̃ penten, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena c̈harrasheña am̃chaʼtaret̃neshaʼ, t̃arraña ñetpaʼ ama am̃chaʼtaret̃tenetaʼ t̃arroʼmar ama orrtenetaʼ. T̃arraña esempoch orrterret allempochña am̃chaʼtaret̃tapreteret berrmaʼt̃ eʼñe mameʼ.
REV 17:13 Ñetpaʼ eʼñech pat̃rra cot̃apeʼchenet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen berrmaʼt̃, oʼch neñet berrmaʼt̃ ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er perret. Ñeñt̃paʼ att̃o yenpueñet att̃och ahuamencat̃ peñet berrmaʼt̃.
REV 17:14 Ñetñapaʼ pueʼmoñeʼteñot̃et Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero quellareretchaʼ. T̃arraña Cristo ñeñt̃ tomaʼntenaya Carrnero ñach aʼmchechuerrahuet t̃arroʼmar ñapaʼ atarr ahuamencat̃. Amaʼt ora allpon ñeñt̃ ayochreshat̃etyetsa, Cristoñapaʼ eʼñe Paʼyochreshat̃er p̃ohueñet allohuenet, ñam̃a amaʼt ora allpon ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe Paʼm̃chaʼtaret̃er p̃ohueñet allohuenet. Ñam̃a ñeñt̃ epuet parro yemtena, ñetpaʼ Yompor acrerrahuet ñeñt̃ c̈horeʼten ña ñeñt̃ atarr yemtenaya ña.
REV 17:15 Allempoña añ mellañot̃eñ alla oterrnerr, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: —Ñam̃a añ oñec̈hno ñeñt̃ penten ñeñt̃ allo anen coyaneshaʼ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ ñam̃a paʼnamen anetsoc̈hno all yec̈haʼyenet ñam̃a poʼpoñeʼttsocma ñoñets ñeñt̃ allo eñosyenet.
REV 17:16 Ñam̃a añ berrmaʼt̃ ñeñt̃ penten c̈harraʼ poʼucor ñeñt̃ tomaʼntenaya c̈harrasheña am̃chaʼtaret̃neshaʼ, ñetñapaʼ tsenaʼchetchaʼ ñeñt̃ coyaneshaʼ, aʼypoʼñeretchaʼ eʼñe muelleʼmcot̃. Eʼnuerrñañetchaʼ eʼñe ña poʼchets allempochña chamueret tso.
REV 17:17 Yomporpaʼ ña neneʼ allohuen am̃chaʼtaret̃neshaʼ pueyoc̈hreto att̃och ñetpaʼ eʼñech pat̃rra cot̃apeʼchenet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchen berrmaʼt̃, att̃och yenpueñet eshecchaʼ ahuamencat̃ peñet berrmaʼt̃. Allochñapaʼ att̃och etsotateññañet Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ oten.
REV 17:18 Ñam̃a añ coyaneshaʼ ñeñt̃ penten ñapaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ atarr nanac anets ñeñt̃ pomnaren peneʼ allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa allemeñ anetsoʼmar ñeñt̃ añe patsro.
REV 18:1 Allempoña oʼ alla nenterrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ sohuaʼnetsa entot̃, ñeñt̃ñapaʼ atarr ahuamencat̃. Oʼ eʼñe c̈hap patsopaʼ aʼpuetarsam̃p̃sosan pats eʼñe ña poʼpopteñot̃.
REV 18:2 Ñañapaʼ rranosa huomenc, ñeñt̃paʼ atet̃ otos: —T̃eʼñapaʼ oʼ aʼypoʼñaret̃terra añ anetser ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Babilonia ñeñt̃ atarr añecmuen anets. T̃eʼpaʼ añecpach sherberr allchaʼ shonterra paʼnamen oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ atarr apoc̈henareʼ ñam̃a allchaʼ shonterra paʼnamen ot̃ec̈hno ñeñt̃ atarr yetsenaʼtyen.
REV 18:3 T̃arroʼmar añ coyaneshaʼ ñeñt̃ tomaʼntenaya anets Babilonia, ñapaʼ ahuañmoʼcha eʼñe poʼcañoreshacma peteʼt̃ allohuenet ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa añe patsro. Allohuen ñeñt̃ añe patsroʼtsen acheñeneshaʼ eʼñe aʼposaʼtuaneteʼt̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o cañoreshaʼtaneteʼt̃ ñeñt̃paʼ c̈hoch aʼposaʼtaneteʼt̃. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ allpon pomatsreʼtyestseʼt̃, ñaña atarr ec̃llayoret̃tatahueteʼt̃ t̃arroʼmar ñapaʼ shonteʼ esocmañen muenatseʼtyeseʼt̃.
REV 18:4 Allempoña oʼ alla neʼmuerrerr poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ eʼmorrtetsa entot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: —Ñeñt̃es neyochreshaʼ nepen, t̃eʼpaʼ oʼch sesaʼnem̃ añ anets ñeñt̃ atmaʼntataret̃ coyaneshaʼ. Amach socshapretatsche ña poʼchñar t̃eʼt saʼna mueroc̈htapretenaya.
REV 18:5 T̃arroʼmar ña poʼchñarpaʼ alloʼna sen atonetnomtsa nanac. Yomporpaʼ eʼñe eñoteññañ poʼchñar ñeñt̃ allpon p̃aʼyeseʼt̃.
REV 18:6 T̃eʼpaʼ atsaʼtataret̃terrepaʼch allpon ñeñt̃ att̃o errot̃ p̃aʼyesaneʼt̃ poʼpotantañ. Ñehua, amaʼt epocheʼtats atsaʼtataret̃terrepaʼch allpon ñeñt̃ att̃o es p̃atseʼtyeseʼt̃. Ñeñt̃ att̃o allpon llecatyesaneʼt̃ poʼpotantañ, ñapaʼ epocheʼtatsepaʼch atsaʼtataret̃terra llequëñtso.
REV 18:7 Ñeñt̃ allpon coshatseʼtyeseʼt̃, t̃eʼñapaʼ ñeñt̃epaʼchña allpon llecaterrayerr. Ñeñt̃ allpon echyeseʼt̃, t̃eʼñapaʼ ñeñt̃epaʼchña allpon mueroc̈htaterreʼ. T̃arroʼmar ña ahuañmoʼchpaʼ pommoʼcheñot̃ atet̃ oteʼt̃ pueyoc̈hro: “Napaʼ att̃o nanen na neconañopaʼ atarr naʼm̃chaʼtaret̃tena. Napaʼ ama añeyayno ñeñt̃ rret̃orrnaneshaʼ. Na amaʼt ahuat̃apaʼ amach nellquërro t̃arroʼmar amach es nemueroc̈htaterraye.”
REV 18:8 T̃arraña amaʼt atet̃ ommoʼchenañpaʼ mamerrerrpaʼ oʼch c̈hapoña ñeñt̃chaʼ mueroc̈htaterreʼ paʼnamen mueroc̈hteñets — rromueñets, llequëñets ñam̃a muec̈heñets. Ñapaʼ aʼpoyatatueretchaʼ tso. T̃arroʼmar Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñapaʼ ñeñt̃ atarr Parets ñachña coñchaterreʼ.
REV 18:9 Ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hno ora errap̃aren añe patsro, ñetña eʼñe puellquëñot̃etpaʼ yaʼnaʼteretchaʼ ñerraʼm esempo enterrñañet pamosoñ ñeñt̃ att̃o poyen. Ñeñt̃ara am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼcañoreshacma peʼt̃ ahuañmoʼcha ñeñt̃ parrocma epuet atarr cosheteʼt̃.
REV 18:10 Ñetpaʼ pueyorñot̃etpaʼ cohuanrrorteretchaʼ aʼyot̃ t̃arroʼmar atarrchaʼ yorenet ñeñt̃ att̃o oʼ aʼcoñchataret̃terra. Ñet puellquëñot̃etpaʼ atet̃chaʼ otet: —Atarr llequëñets-bee, amaʼt ñeñt̃ atarr añecmuen anetser ñeñt̃ atarr ahuamencat̃, machayot̃a oʼ c̈herrñaña ñeñt̃chaʼ coñchaterreʼ.
REV 18:11 Ñam̃a allpon ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa errap̃aren añe patsro, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe puellquëñot̃et yaʼnaʼteñet, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ ama eñalle ñeñt̃chaʼ rañt̃aʼyesahuet ñeñt̃ pomyenet.
REV 18:12 T̃arroʼmar ñet ñeñt̃ poʼchecom penetpaʼ shonteʼ esocmañen paʼnamen — oro, ñam̃a asrec̈hno ñam̃a mapyet̃olleshaʼ ñeñt̃ poptameʼteʼ nanac tsaʼteʼ, ñam̃a serets ñeñt̃ otenet perla, ñam̃a shetamtsoc̈hno ñeñt̃ atarr coc̈hnesharer — yetsñorromamuenareʼ, tsamamuenarer, sedamamuen. Shonteʼ ñam̃a paʼnamen tsachec̈hno ñeñt̃ atarr eñmosat̃ec̈hno, ñam̃a marfil ñeñt̃ elefantas ñeñt̃ allot̃ yec̈hcatyenet paʼnamen, ñam̃a paʼnamen ñeñt̃ yec̈hcatyenet tsachot̃ ñeñt̃ atarr nanac tsaʼteʼ, ñam̃a ñeñt̃ yec̈hcatyenet bronsot̃ ñam̃a hierrot̃ ñam̃a mapyot̃ ñeñt̃ otenet mármol.
REV 18:13 Ñam̃a ñeñt̃ paʼnamen poʼchecom penet atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ otenet canela ñam̃a paʼnamen aspanat̃olleshaʼ ñeñt̃ eñmosat̃areʼ ñam̃a tsacheseʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eñmosat̃areʼ ñerraʼm esempo aʼcrrateñet eʼñe atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ otenet mirra ñam̃a incienso. Allot̃paʼ poʼpoñec̈hno checmañatsoc̈hno ñeñt̃paʼ añ vinos, olivoseʼ, harina ñeñt̃ atarr cohuen ñam̃a trigo. Ñam̃a poʼpoñec̈hno ñeñt̃ pomyenet ñeñt̃paʼ añ huacshec̈hno, carrneroc̈hno, cahuallec̈hno ñam̃a carrot̃olleshaʼ ñeñt̃ matatyen cahuallec̈hno. Ñam̃a allpaʼ amaʼt acheñ pomueñet ñeñt̃chaʼ taruasatenet eʼñe att̃a. Ñeñt̃ acheñerpaʼ allña pomueññañet pocrreña ñeñt̃ att̃o correna arr patsro.
REV 18:14 Ñeñt̃ pomatsreʼtyetsa allpaʼ ñetñapaʼ serrpareʼtenet, c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho es oteñet ñeñt̃ anetser, ñeñt̃paʼ atet̃ oteñet: —Ñeñt̃ allpon atarr p̃ayom̃aʼyeseʼt̃ atet̃ ñerraʼm puetsarr ñeñt̃ atarr ayom̃aʼpoʼ t̃eʼñapaʼ ama eñalle oʼ huañerr. Ñam̃a ñeñt̃ allpon nanac cohuen pentyeseʼt̃ ñeñt̃ nanac coc̈hneshaʼtatseʼt̃, t̃eʼpaʼ oʼ chencaʼhuerra. T̃eʼñapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach alla pentereʼt̃e. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ oteñet ñeñt̃ anetser.
REV 18:15 Ñeñt̃ allpon pomyenet allpaʼ ñetñapaʼ epayeʼ ganatanet nanac aton quelle. T̃arraña ñet t̃eʼpaʼ poʼyorñot̃et att̃ach t̃omc̈haʼtet aʼyot̃ allot̃chaʼ cohuerret ñeñt̃ atet̃ oʼ aʼcoñchataret̃terra. Ñetñapaʼ epayeʼ yaʼnaʼteñet eʼñe puellquëñot̃etpaʼ
REV 18:16 atet̃ otenet: —Llequëñtsa-bee añ atarr anets t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ atet̃ perrat̃eʼ ñeñt̃ atarr añecmuen anetser ñeñt̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ nanac cohuen aññoʼtetsa. Añchaʼ chorrena ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ yetsñorromamuen epuet ñam̃a tsamamuen ñam̃a ñapaʼ nenan oro, ñam̃a mapyet̃olleshmaʼt̃ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ poptallmeʼchyetsa ñam̃a nenan coc̈hneshaʼ seretsoc̈hno.
REV 18:17 T̃eʼñapaʼ eʼñe mamecmapaʼ oʼ eʼñe huañerr ñeñt̃ att̃o atarr nanac esocmañen echyeseʼt̃. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ ot ñeñt̃ pomatsreʼtetsa all. Allempoña allohuen ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ bote ñeñt̃ anmatseteneʼ checmañats all ñeñt̃ anetsro, ñetpaʼc̈hoʼña oʼ alla t̃omc̈haʼtet aʼyot̃ — atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen bote ñam̃a ñeñt̃ achopeñat̃neshaʼ ñam̃a marineroneshaʼ ñeñt̃ taruasets all boto.
REV 18:18 Ñetpaʼc̈hoʼña allohuenet all t̃omc̈henetpaʼ rrannartenet allempo enterrñañet pamosoñ ñeñt̃ att̃o poyen ñeñt̃ anetser. Eʼñe puellquëñot̃etpaʼ atet̃ otenet: —Ama eñalle poʼpoñ anetser ñeñt̃ atarr cohuen atet̃ ñerraʼm añ anetser.
REV 18:19 Allñapaʼ atarr yahuanrrortenet. Puellquëñot̃etpaʼ pampatoʼtyeset patso. Rrannaretyesetpaʼ atet̃ otyeset: —Llequëñtsa-bee añ atarr anetser t̃arroʼmar allohueney ñeñt̃ey echyeneʼ yebote ñeñt̃ c̈hocma yaneneʼ oñopaʼ shonteʼ quelle ganatyeʼt̃ t̃arroʼmar ñeñt̃ anetserpaʼ shonteʼ echaneʼt̃ quelle nanac aton. T̃arraña amaʼt atet̃ peʼt̃paʼ t̃eʼñapaʼ eʼñe mamecmapaʼ oʼ eʼñe huañerr.
REV 18:20 T̃eʼña sapaʼ socshepaʼch ñeñt̃es pueʼntañoʼtsenes ñam̃a allohuen ñeñt̃es pueyochreshaʼ pen Parets ñam̃a allohuenes ñeñt̃es allsensaret̃es Yomporecop ñam̃a allohuenes ñeñt̃es aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ t̃arroʼmar ñeñt̃ att̃o Yompor oʼ coñchaterran ñeñt̃ anetser, ñeñt̃paʼ att̃oña oʼ chemnaterrsa sa.
REV 18:21 Allempoña mellañot̃eñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃paʼ ñañapaʼ chetan mapueʼ ñeñt̃ atarr añecmuenmen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allocma es puetseʼtenet ñeñt̃ñapaʼ huaporeʼch saʼpo c̈ha chencostsa poctacma. Allempoña ñeñt̃ mellañot̃eñpaʼ atet̃ ot: —Att̃ecmach ahuaporeʼtaret̃terra añ atarr anetser ñeñt̃ara ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Babilonia. Amach orrterreʼt̃e amaʼt ahuat̃a.
REV 18:22 T̃eʼña allpaʼ amach es eʼmorrterrtseʼt̃e ñeñt̃ att̃o toquënet arpa ñam̃a att̃o pencllaʼtenet ñam̃a ñeñt̃ att̃o poctorareʼtyenet poʼpoctoro. Ñam̃a ñeñt̃ poʼtaruas p̃ayeʼt̃ ñeñt̃ es yec̈hcatyesayeʼt̃ paʼnamen esocmañen all, t̃eʼña amaʼt ahuat̃a amach orrterreʼt̃e. Ñam̃a att̃o eʼmorrteʼt̃ allempo es puetseʼteteʼt̃ allpaʼ t̃eʼñapaʼ amach alla eʼmorrterreʼt̃e. Eʼñe muetsoñeñtuerra.
REV 18:23 Ñam̃a ñeñt̃ allo c̈hoyoʼtam̃p̃seteʼt̃, t̃eʼñapaʼ amach alla c̈hoyoʼtam̃perraneteʼt̃e. Ñam̃a ñeñt̃ coshameʼtam̃p̃sayeʼt̃ ñeñt̃ senaʼtetsa ñam̃a coyaneshaʼ, t̃eʼñapaʼ amach alla eʼmorrtaterreteʼt̃e pocsham̃ña. Ñam̃a allpon ñeñt̃ pomatsreʼtyesatseʼt̃ all ñeñt̃ atarr anetsro, ñetpaʼ atarr asherben enteteʼt̃. Ora errap̃aren añe patsropaʼ ama eñalle ñeñt̃ atet̃ sherbets. Amaʼt atarr asherben entyesetañeʼt̃ t̃arraña c̈hocma shecareʼtyeseteʼt̃ allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ora errap̃aren añ patsro. Eʼñe atet̃ es ameʼñatena amaseʼñet̃paʼ eʼñe att̃ecma shecareʼtenanet ñeñt̃ anetser.
REV 18:24 Ñam̃a all anetsro, ñeñt̃paʼ all amtsanataret̃teʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ñam̃a allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Allña ashataret̃teteʼt̃ poʼrras ñam̃a amaʼt allohuen ñeñt̃ amtsanataret̃tatseʼt̃ ora errap̃aren añe patsro, ñeñt̃ara anetsrot̃ allot̃ña amtsanataret̃teteʼt̃.
REV 19:1 Allempoña oʼ alla neʼmuerrerr ñeñt̃ eʼmorrtetsa huomenc ento, shonteʼ acheñeneshaʼ eʼñe parrocma rrannartenet, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otenet: ¡Aleluya! Ayeʼchoc̈htatpoʼch Yompor t̃arroʼmar ñapaʼ ña ñapuet̃ aʼqueshp̃atañtetsa, acohuentatpoʼch Yompor ñeñt̃ ñapuet̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ.
REV 19:2 Ñam̃a ñeñt̃ pocteʼ enten Yompor ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ att̃ecma, ñam̃a allpon ñeñt̃ atet̃ oten ña, ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h att̃ecma. T̃arroʼmar ñapaʼ oʼ coñchaterran coyaneshaʼ ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃tetsa t̃arroʼmar eʼñe ña poʼchñarot̃paʼ atarr aʼsosyatenan acheñeneshaʼ ora allohuen ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro. T̃eʼña Yomporpaʼ oʼ eʼñe tsaʼtatuera ñeñt̃ allpon muetsanatatoñeʼt̃ ñeñt̃ t̃orraʼyestseʼt̃ ñocop.
REV 19:3 Poʼpocheñoñapaʼ alla oterreterr: —¡Aleluya! Ayeʼchoc̈htatpoʼch Yompor t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ Yompor oʼ amosoñeʼchaterran ñeñt̃ at̃pareʼtayeʼt̃. Att̃oña oʼ chepoterr pamosoñ enonet̃; ñeñt̃paʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach huañerro.
REV 19:4 Allempoña añ epoch c̈harraʼ ñeñt̃ puechetsa paʼtatssheña ñeñt̃ sherbeneʼ Yompor poʼconaño, ñetñapaʼ concorpaʼrrtenet epuet ñam̃a paʼtats ñeñt̃ berrmaʼt̃tetsa. Allohuenet concorpaʼrrtenet all Yomporesho. Allohuenetpaʼ maʼyocheñet Yompor all anen poʼconaño. Ñetñapaʼ atet̃ oteñet: —Ayeʼchoc̈htatpaupepaʼch Yompore, att̃etepaʼch p̃ocop errponohuañen.
REV 19:5 Allempoña all Yompor poʼconañot̃paʼ allot̃ña eʼmorrterrerr poʼpoñ ñoñets, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Saʼyeʼchoc̈htatoñepaʼch Yompor, allohuenes ñeñt̃es t̃orraʼyetsa ñocop, amaʼt sa ñeñt̃es atarr sherbets amaʼt sam̃a ñeñt̃es ama tama sherbetso. Amaʼt allohuenes erraʼtsenest̃eʼ ñeñt̃es atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ enteneʼ Yomporpaʼ t̃eʼñapaʼ saʼyeʼchoc̈htatoñepaʼchña.
REV 19:6 Allempoña napaʼ oʼ alla neʼmuerrerr shonteʼ acheñeneshaʼ rrannartenet, atarr huomenc eʼmorrtena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ all etsaseʼtena shonteʼ oñ atarrchaʼ huomenc maʼmoreten. Poʼmaʼmoreteññapaʼ c̈ha ottena ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho t̃ecor-rraren. Acheñeneshaʼña ñeñt̃ rrannartetsapaʼ ñetñapaʼ atet̃ otenet: Ayeʼchoc̈htatpoʼch Yompor t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch am̃chaʼtaret̃terra ña eʼñe ñapuet̃ ñeñt̃ara Yepartseshar ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ.
REV 19:7 T̃eʼñapaʼ yocsherrepaʼch, yocshameʼtam̃perepaʼch, yecohuentaterrñañepaʼch t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ c̈hap allempoch yocshameʼtam̃pesya Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. T̃eʼñapaʼ oʼ c̈hap allempoch senaʼta. Ñam̃a ñeñt̃ coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ puet̃apor p̃aʼ, ñañapaʼ oʼ eʼñe aññoʼtaret̃ta.
REV 19:8 Ñañapaʼ oʼ apet ñam̃a ñeñt̃chaʼ chorra ñeñt̃ atarr cohuen huallamaʼt̃ atarr coc̈hneshaʼ shetamuets ñeñt̃ otenet lino ñeñt̃ ama asosyatño amaʼt eʼñe mamesha, att̃erach poptameʼtena. Ñehua, añ shetamuets ñeñt̃ otenet lino ñeñt̃ ama aʼsosyatpahuoyaye amaʼt eʼñe mamesha, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ att̃o eʼñe cohuenareʼ es p̃aʼyen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets. Ñetñapaʼ añ tomaʼntenet Cristo puet̃apor penahuet.
REV 19:9 Allempoña mellañot̃eñpaʼ alla oterrnerr: —T̃eʼpaʼ oʼch pequellquërrerr añ ñoñets ñeñt̃ notenep̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: “Atarr cosheñtsoʼtsen allohuen ñeñt̃ ahuaʼñaret̃tetsa oʼch rrallmeʼchaprechet allchaʼ coshameʼtam̃peñet Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero ñeñt̃ senaʼtatsa.” Mellañot̃eññapaʼ alla oterrnerr: —Ora allpon ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor arrpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃.
REV 19:10 Nañapaʼ neconcorposa mellañot̃eñ paʼrrp̃o ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ oʼch nemaʼyochyañ, t̃arraña ñapaʼ atet̃ oten: —Napaʼ amach pemaʼyochatsetno, napaʼ añana ñeñt̃en pet̃orrapretenaya Yomporecop ñam̃a allohuen pemoʼnasheñneshac̈hno ñeñt̃ serrpareʼteneʼ att̃o ameʼñeñet Jesús. P̃apaʼ añchaʼña pemaʼyocha Yompor ñapuet̃. T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ, eʼñe ña Puecamquëñot̃paʼ añ serrpareʼtenet ñeñt̃ att̃o yameʼñeña Jesús.
REV 19:11 Allempoña poʼpocheñopaʼ alla nenterrerr atoraret̃ enet. Allñapaʼ alloʼtsen cahuall ñeñt̃ atarr huallap̃nanen. Ñeñt̃ montenaya cahuallpaʼ añ socheñet, Ñeñt̃ atarr Ayemuetpotetsa ñam̃a ñeñt̃ eʼñe Poʼñoc̈h Yompor Poʼñoñ. T̃arroʼmar ñapaʼ erraʼtsen pocteʼ ent oʼch coñchach, ñeñt̃ña ñocoppaʼ eʼñe pocteʼ. Ñam̃a ñerraʼm ña quellaratahuet ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ ñocop.
REV 19:12 Paʼclloyot̃ñapaʼ atarr nanac aʼrrechatañ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tsoʼ poʼhuorter. Poñoñapaʼ shonteʼ poʼchoyoʼm̃ ñeñt̃ choyoʼm̃tena. Allñapaʼ anaret̃ ñam̃a paʼsoʼcheñ ñeñt̃paʼ eʼñe ñapt̃a eñoteñ.
REV 19:13 Paʼshtampaʼ año eʼc̈homaret̃ errasatso. Ñam̃a añ socheñet Yompor Poʼñoñ.
REV 19:14 Ñam̃a ñeñt̃ allpon paʼc̃llarañneshar pen all pueʼntaño, ñetñapaʼ cot̃eñet chentaʼ montaʼyesnenet ñamet puecahualloro ñeñt̃ atarr huallap̃narren. Ñetpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ paʼshtam penet atarr huallamaʼt̃arer. Ñeñt̃ shetamuetspaʼ atarr cohuen ñeñt̃ otenet lino ñeñt̃ ama sosyatetso amaʼt mamesha.
REV 19:15 Ñeñt̃ anenahuet, eʼñe puenamot̃ all orrtena cochell ñeñt̃ atarr etsotañtataret̃. Ñeñt̃ cochellpaʼ añecop sherben alloch ameʼñatuerrana ora allpon paʼnamen acheñeneshaʼ arr patsro. Allochñapaʼ poʼyoroc̈henñot̃paʼ oʼch am̃chaʼtaret̃terranet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñapaʼ aʼsreperet̃ oʼch am̃chaʼnoc̈htanaʼterranet. Ñam̃a ñach coñchaterrahuet. Oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñach at̃mamaʼteʼ uva eshecchaʼ c̈haʼnom poʼñer. Ñeñt̃ atet̃ at̃mamaʼteñet uvapaʼ añ tomaʼntena att̃o Yompor ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ eʼñe ña poʼyoroc̈henñot̃paʼ atarrchaʼ coñchaterran acheñeneshaʼ ñeñt̃ at̃pareʼtetsa.
REV 19:16 Ñam̃a paʼshtamo eʼñe paʼt̃apacoptaro allñapaʼ all aquellcaret̃ ñoñets ñeñt̃chaʼ atet̃ enteñet Cristo, ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñoñets: “Allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hno añmapaʼ ñeñt̃ña eʼñe Paʼm̃chaʼtaret̃er p̃ohueñet allohuenet. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ ayochreshat̃ec̈hno añmapaʼ ñeñt̃ña eʼñe Paʼyochreshat̃er p̃ohuenet allohuenet.”
REV 19:17 Allempoña napaʼ oʼ alla nenterrerr mellañot̃eñ ñeñt̃ t̃ets all ñeñt̃ yec̈hoyoʼtam̃peneʼ. Ñañapaʼ atarr huomenc eñen, c̈horeʼtenan allohuen tseʼmac̈hno ñeñt̃ anomc̈haʼtyetsa eno. Ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otenanet: —Sehuac̈haʼta allohuenes oʼch sapc̈ha arr oʼch serren poʼchets ñeñt̃ atarr aton rratenes Yompor.
REV 19:18 Att̃och serroñ poʼchtsoc̈hno shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa, ñam̃a shonteʼ ñeñt̃ capitanatyets, ñam̃a shonteʼ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃ entyenet. Serroñ ñam̃a shonteʼ cahuallec̈hno poʼchets ñam̃a añ poʼchets ñeñt̃ montenaya. Amaʼt shonteʼ paʼnamen acheñeneshaʼ oʼch serroñ poʼchets amaʼt ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ atarr sherbets ñam̃a amaʼt ñeñt̃ ama sherbetso, amaʼt ñeñt̃ eʼñe cohuenoʼtsen acheñ, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a — oʼch eʼñe serruanet poʼchets allohuenet.
REV 19:19 Allempoña napaʼ oʼ alla nenterrerr maʼyarrmaʼt̃ epuet ñam̃a allohuen am̃chaʼtaret̃ec̈hno ora errap̃aren ñeñt̃ añe patsroʼtsen epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼc̃llarañneshar pen. Ñetpaʼ añecop apc̈henet allochñapaʼ oʼch quellareñet ñeñt̃ montenaya puecahuallor ñeñt̃ atarr huallap̃nanen ñam̃a epuet ora allpon ñeñt̃ paʼc̃llarañneshar pen ña.
REV 19:20 Allempoña quellarannaʼtet maʼyarrmaʼt̃ñapaʼ c̈ha rremuet epuet ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃teneʼ eʼñe ña poʼñoñ t̃arraña ñeñt̃paʼ ashcaña. Añ ñeñt̃ ashcañerpaʼ eʼñe maʼyarrmaʼt̃ poʼhuamencot̃ gatenan acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama puentareto. Ñeñt̃paʼ alloña shequënan acheñeneshaʼ att̃och ameʼñeñet. Ñeñt̃ña acheñeneshaʼpaʼ oʼ eʼñe yatoʼmatuanet maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo. Ñetñapaʼ aña maʼyochenet ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntatenet maʼyarrmaʼt̃. Allempoña rremuet maʼyarrmaʼt̃ epuet ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃teneʼ poʼñoñ allempoñapaʼ ahuaporeʼtaret̃tet epsheñoʼmaret eʼñe bet̃areret all parraren tsoʼ errap̃aren. Ñeñt̃ tsoʼpaʼ atarr shemasher huorten.
REV 19:21 Poʼpotantañec̈hnoña ñeñt̃ epuet quellarañ maʼyarrmaʼt̃ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ eʼñe amtsanataret̃etuet. Año amtsanataret̃tet cochllo ñeñt̃ puenamoʼtsen ñeñt̃ montenaya puecahuallor ñeñt̃ atarr huallap̃nanen. Allempoña ñeñt̃ allohuen tseʼmac̈hno epayeʼ ochareʼch poʼchets allempo rret añ poʼchets ñeñt̃ oʼ eʼñe amtsanataret̃etua.
REV 20:1 Allempoña oʼ alla nenterrerr poʼpsheñeñ mellañot̃eñ ñeñt̃ sohuaʼnetsa entot̃. Ñaña potot̃paʼ añ orren llave alloch toram̃p̃san arrorot̃ ñeñt̃ atarr oʼpononet̃ arrorot̃tena pats. Potot̃ñapaʼ orrenan ñam̃a cadena ñeñt̃ atarr añecmuen cadena.
REV 20:2 Ñeñt̃ña mellañot̃eñpaʼ rremosan añyañ. Añyañpaʼ ñeñt̃ara shechep̃ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃ara yoten oneñet̃ ñam̃a ñeñt̃ otenet Satanás. Att̃o rremueʼpaʼ allempoñapaʼ huanquëʼ. Ñeñt̃ att̃o ehuancaret̃tapaʼ eʼñech errponañohuen char ñeñt̃ otenet mil char, att̃erach ehuancaret̃tena.
REV 20:3 Allempo huancaʼhuepaʼ oʼ huaporeʼch oʼpono arrorot̃o. Allña yottam̃pes oʼ noñ alloch eʼñe echarr p̃am̃pes. Allochñapaʼ amach alla shecareʼterranerro allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ arr patsro. Ñehua, ñerraʼm oʼch c̈hap mil charpaʼ allempoñapaʼ oʼch alla aʼrroyeret. T̃arraña ñerraʼm oʼch alla aʼrroyeretpaʼ ñeñt̃paʼ mamecpach aʼrroyaret̃terra.
REV 20:4 Allempoña oʼ alla nenterrerr ñeñt̃ anorrc̈haʼtyets poʼconañoʼmar. Ñetñapaʼ allsensaret̃tet att̃och ñetpaʼ oʼch am̃chaʼtaret̃etyenet. Ñam̃a napaʼ oʼ eʼñe nentuerrñañ puecamquëñec̈hno allohuen ñeñt̃ apechaʼtanataret̃tatseʼt̃ eʼñe pueserrpareʼteñot̃et Yepartseshar Jesús ñeñt̃ att̃o aʼpot̃oñeteʼt̃ Yompor poʼñoñ. Ñam̃a ñetpaʼ ama mueneteʼt̃e oʼch ayatoʼmaʼtaret̃tet maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo amaʼt paʼcoʼmetot̃etapaʼ ama ayacoʼm̃taʼtaret̃teteʼt̃e. Ñetpaʼ ama maʼyochyeteʼt̃e maʼyarrmaʼt̃ amaʼt ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ tomaʼntenaya ña ama eseshaʼ maʼyochayeʼt̃e. Ñam̃a ñetpaʼ ama mueneteʼt̃e oʼch ayatoʼmaʼtaret̃tet maʼyarrmaʼt̃ pueyotsaparo amaʼt paʼcoʼmetot̃etapaʼ ama ayacoʼm̃taʼtaret̃teteʼt̃e. Ñetña allpaʼ corretseta all am̃chaʼtaret̃tapreteñet Cristo shonteʼ char allpon ñeñt̃ otenet mil char.
REV 20:5 Ñetñapaʼ ñanmuetchaʼ atantataret̃terret. T̃arraña poʼpotantañec̈hno arromñat̃neshaʼ ñetña allpaʼ ama alloʼtseneto t̃arroʼmar ñetpaʼ ama atantataret̃eyayeto t̃arrempohuach allempoch c̈herr mil char.
REV 20:6 Atarr cosheñtsoʼtsen allohuen ñeñt̃ eʼñe pueyochreshaʼ pen Parets t̃arroʼmar ñetpaʼ ñanmuetchaʼ atantataret̃terret. T̃arroʼmar ñetpaʼ amach alla rromuerreteʼt̃e poʼpocheño ñeñt̃chaʼ atet̃ rromuerr poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ chenquërrtsa eʼñe poctacma. T̃arroʼmar ñeñt̃chaʼ tanterrtsa ñanompaʼ ñetpaʼ amach errot̃enot̃ oʼpataneto poʼpocheño rromueñets ñeñt̃ara chenquëñets. Ñetpaʼ añchaʼña sherbenet Yompor epuet Puechemer Cristo. Ñetpaʼ Yompor poʼcorneshar penahuet, am̃chaʼtaret̃tapreteretchaʼ nanac aton shonteʼ char ñeñt̃ mil char.
REV 20:7 Allempoch metua añ mil charpaʼ allempochña aʼrroyeret oneñet̃ all ayottam̃p̃saret̃tena mil charohua.
REV 20:8 Ñañapaʼ oʼch auyes ora errap̃aren paʼnamen anetsoʼmar arr patsro allchaʼ shecareʼtyerran paʼnamen acheñeneshaʼ. Oʼch shecareʼterran Gog ñam̃a Magog att̃och aʼyapac̈haterranet oʼch quellaraterranet. Ñeñt̃ atet̃ yenteññañ ontap poʼmñer atet̃chaʼ shonterran ñam̃a paʼnamen acheñeneshaʼ arr patsro, ñeñt̃ ama eʼñotuapahuoyaye.
REV 20:9 Atet̃ nentanet ñetpaʼ ahuanmuet mopñareroʼmar oʼch parratseʼtet errap̃aren allchaʼ orretyeset. Ñetpaʼ arrent̃ach ahuanenet Yompor paʼnetsronet̃ ñeñt̃ atarr morrentena t̃arroʼmar allpaʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen ña. Oʼ eʼñe arrotam̃pesuosyet att̃och rremanatoñet Yompor pueyochreshaʼ. T̃arraña Yompor pueʼntañot̃paʼ eʼñe allempocma aʼshoranet tsoʼ att̃och eʼñe aʼpoyatatuanet.
REV 20:10 Allempoña oneñet̃ ñeñt̃ shecareʼtenahuetpaʼ oʼ huaporeʼteret ñam̃a all parraren tsoʼ errap̃aren ñeñt̃ huortets shemasher. Alloʼtsaʼyen ñam̃a maʼyarrmaʼt̃ epuet ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃teneʼ poʼñoñ. Allñapaʼ allempot̃eñ aʼcoñchataret̃etuerret eʼñe parrocma, yet̃omeʼtets, tsapomeʼtets amaʼt ahuat̃a ñeñt̃paʼ amach ahuañañat̃terro amaʼt errponaña.
REV 20:11 Allempoña oʼ nenterrerr atarr añecmuen conañ ñeñt̃ atarr huallamaʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ anets all. Ñaña eʼñe poʼpartsoteñot̃ aʼchencatuan añ pats ñam̃a enet, oʼ eʼñe chencaʼhuerra poctacma. Ñocpuet ama eñalle allchaʼ aʼpuet amaʼt eʼñe coñeʼt̃a.
REV 20:12 Nent ñam̃a allohuen arromñat̃neshaʼ all t̃omc̈henet Yompor poʼconaño. Amaʼt allohuen arromñat̃neshaʼ alloʼtsaʼyenet amaʼt ñeñt̃ atarr sherb̃aʼyestseʼt̃ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ ama asherb̃oyenayeʼ enteteʼt̃e. Amaʼt allpon omarrñat̃ec̈hno ñeñt̃ omarrc̈haʼtyestseʼt̃ ahuat̃paʼ ñetña amaʼt oñot̃paʼ oʼ alla tantrraʼtuerret. Amaʼt allohuen arromñat̃neshaʼ amaʼt oʼ c̈hapuet all oʼpatenanet rromueñets, allot̃ña oʼ alla tantrraʼtuerret allohuenet. Ñeñt̃oʼmar ñet t̃eʼpaʼ eʼñe Yompor poʼconaño t̃omc̈haʼtuenet allohuenet. Allempoña allpaʼ toreʼtet shonteʼ libro, ñeñt̃ña librorpaʼ all aquellcaʼhuaret̃ ñeñt̃chaʼ yerpaterrahuet ñeñt̃ allpon atet̃ p̃atseʼtyeseteʼt̃ eʼñe puesheñaʼttset. Allempoña Yomporpaʼ all entan ñeñt̃ libro all aquellcaret̃ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es petso. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ att̃oña otteñeʼcherranet oʼch mueñanet coñcheñtso. Allot̃ñapaʼ toreʼtet poʼpoñ libro ñeñt̃ libropaʼ all aquellcaret̃ añ paʼsoʼchñec̈hno att̃ochña ñetpaʼ corretsetach.
REV 20:14 Allohuen ñeñt̃ ama enteññañeto paʼsoʼcheñ libro all aquellcaret̃ añ paʼsoʼchñec̈hno ñeñt̃ corretsetach, ñetñapaʼ asaprrotaret̃tet oʼpono all parraren tsoʼ errap̃aren. Ñeñt̃paʼ att̃ochña rromuerreterr poʼpocheño ñeñt̃ puepocheñ rromueñets ñeñt̃ eʼñe poctacma chenquëñets. Ñam̃a añ rromueñets ñeñt̃ oʼpatenaya arromñat̃ec̈hno ñeñt̃ara paʼnetser pen rromueñets, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ahuaporeʼtaret̃ta oʼpono all parraren tsoʼ errap̃aren.
REV 21:1 Allempoña na ñeñt̃en Juanan allpaʼ oʼ nenterrerr poʼpoñ enet ñeñt̃ eʼñe etserra, patspaʼc̈hoʼña oʼ etserraterr. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ yenten enet t̃eʼ ñam̃a pats, ñeñt̃paʼ oʼ eʼñe chencaʼhuerra oʼ huañerr. Ñeñt̃ etserra patspaʼ allña amaʼt saʼp ñeñt̃ yenten añecmuen ama eñalle.
REV 21:2 Nenterrerr ñam̃a Parets paʼnetser ñeñt̃ara Jerusaléñ ñeñt̃ oʼ etserraterr. Ñeñt̃ñapaʼ entot̃ aʼsuataret̃terra eʼñe Yomporeshot̃. Ñeñt̃ñapaʼ atarr cohuen orrtena eʼñe atet̃ orrtena ñerraʼm puesheñarr coyaneshaʼ allempo someʼtenapaʼ oʼch aññoʼtena eʼñe coc̈hneshot̃ att̃ochña puerrollarpaʼ atarrchaʼ cohuen enteñ.
REV 21:3 Allempoña napaʼ oʼ alla neʼmuerrerr all eʼmorrtena ñoñets ñeñt̃ huetsa entot̃ eʼñe Yompor poʼconañot̃. Ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten: —T̃eʼpaʼ señochepaʼch, oʼ c̈herr allempoch yec̈herra Parets eʼñe parro epuet acheñeneshaʼ. Ñeñt̃chaʼ eʼñe parro yec̈herra ñetpaʼ eʼñe pueyochreshocheʼ penanet Yompor. Ña amaʼt atarr Paretspaʼ yec̈herrach epuet acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe Poʼyomporer penet.
REV 21:4 T̃eʼña Yomporpaʼ oʼ aʼhuañam̃perrnay yellquëña, t̃eʼña amaʼt ahuat̃apaʼ amach alla yeyahuerreʼt̃e. T̃eʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach yerromuerreʼt̃e amach yellquërreʼt̃e. T̃eʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach eñalleterreʼt̃e yahueñets amaʼt ñam̃a atserrpeñets amach eñalle. T̃arroʼmar añec̈hno ñeñt̃ allpon yellcatyesayeʼt̃ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe huañerr.
REV 21:5 Allempoña Yompor ñeñt̃ anets poʼconañopaʼ alla eñoranaʼterrnerr, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: —T̃eʼñapaʼ oʼch señoch, napaʼ oʼ netserrataterr ñeñt̃ allohuen esocmañen eñall. Allempoñapaʼ alla oterrnerr: —T̃eʼ p̃ocoppaʼ añ pocteʼ oʼch alla pequellquërrerr ora allohuen añec̈hno t̃arroʼmar añ ñoñets ñeñt̃chaʼ atarr seyemtena ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃.
REV 21:6 Allempoña ñapaʼ alla oterrnerr: —T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼ eʼñe etsotuerra, oʼ huañerr ñeñt̃ sentyeseʼt̃ ahuat̃ot̃eñ. Napaʼ eʼñe paʼmot̃rot̃eñ eñallen att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec A ñeñt̃ paʼmot̃er pen alfabeto. Allempot̃eñña napaʼ c̈hocma eñallen esempohuañenchaʼ huañerr ñeñt̃ allpon eñall, napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec Z ñeñt̃ all puen alfabeto. T̃eʼpaʼ allohuen ñeñt̃ ama eʼñeyeʼ coshetso pueyoc̈hro ñeñt̃ c̈hocmach es eʼnenet, nañapaʼ napanetchaʼ ñeñt̃ alloch eʼñe eñmaterret. T̃arroʼmar att̃o ama cosheneto c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr nanac oñpaʼtets. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ napaʼ notenes allohuenes ñeñt̃es oñpaʼtetspaʼ napuerreschaʼ oñ ñeñt̃ ama ahuañañat̃e ñeñt̃ c̈hocma potets all. Ñeñt̃ña oñ alloña sapaʼ corretsasach. T̃arraña ñeñt̃ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach setsaʼtero. Eʼñe att̃a napuenes.
REV 21:7 Allohuen ñeñt̃ metanaʼtueʼ paʼnamen topateñtsoc̈hnopaʼ ñetñapaʼ noʼpataterranet ora añec̈hno aʼnateñets. Att̃ochña ñetpaʼ eʼñech Poʼyomporer pennet, nañapaʼ eʼñech nechemereshaʼ nep̃ohuenanet allohuenet.
REV 21:8 T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama nameʼñenayo ñeñt̃ echarrtetsa pueyoc̈hro, ñetñapaʼ aña oʼpatenahuet all parraren tsoʼ errap̃aren, ñam̃a allohuen ñeñt̃ etsoteneʼ sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ atarr atsenaʼtpoʼ ñam̃a ñeñt̃ amtsañneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ cañoreshaʼtets, ñetpaʼc̈hoʼña allohuenetpaʼ aña oʼpatenahuet all parraren tsoʼ errap̃aren. Ñam̃a ñeñt̃ amaseʼñet̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ poʼyomporer p̃aʼyeneʼ ayec̈hcataret̃ec̈hno ñam̃a allohuen ashcarñat̃ec̈hno, ñetpaʼc̈hoʼña aña oʼpatenahuet all parraren tsoʼ errap̃aren ñeñt̃ huortets shemasher. Ñeñt̃paʼ allchaʼ puepocheño rromuerret.
REV 21:9 Allempoña ñeñt̃ canc̈herrsheña mellañot̃eñneshaʼ ñeñt̃ echyesayeʼt̃ poʼpajot̃olleshaʼ all eʼchorrayesaret̃teʼt̃ ñeñt̃ allot̃ eʼñe orrtatuerret allohuanen mueroc̈hteñets, puesheñarrña mellañot̃eñpaʼ oʼ huapapaʼ otosen: —Ap̃on oʼch p̃oct̃aʼn oʼch negatenp̃aʼ ñeñt̃chaʼ puet̃apor perr Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero.
REV 21:10 Allempoña napaʼ oʼ alla chorraterrnerr Yompor Puecamquëñ ñeñt̃ña nanmueʼ aʼyo alloʼtsen ñeñt̃ atarr añecmuen aspenet̃. Allot̃ña napaʼ nentapoñ Parets paʼnetser ñeñt̃ sohuaʼnetsa entot̃ eʼñe Yomporeshot̃ ñeñt̃ara ñeñt̃ Jerusaléñ.
REV 21:11 Ñeñt̃ña anetserpaʼ c̈ha popuetnena atarr coc̈hneshaʼ atet̃ cohuentena Yompor poʼcohuenña. Poʼpopteña eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ mapueʼ ñeñt̃ atarr poptameʼteʼ ñeñt̃ mapyer otenet jaspe ñeñt̃ nanac amorrentaret̃. Ñeñt̃paʼ eʼñe ora orrtatuenan allohuen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen eʼñe all.
REV 21:12 Ñeñt̃ anetserpaʼ eʼñe aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ aʼyohuen. Ñeñt̃ allo aconc̈haʼtam̃p̃saret̃paʼ atarr añecmuen enonet̃. Ñam̃a alloʼtsen c̈harraʼ puechena epa yetarr allot̃ beʼt̃enet. Eʼñe pat̃eʼtets yetarr alloʼtsaʼyen ñam̃a puesheñaʼtets mellañot̃eñ ñeñt̃ cohuam̃peneʼ yetarr. Pat̃eʼtets yetarropaʼ all aquellcaʼyesaret̃ añ paʼsoʼchñec̈hno Israel poʼm̃reneñ ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epa.
REV 21:13 Ñeñt̃ conc̈het, allot̃ huena atsneʼ alloʼtsen maʼpa yetarr. Ñam̃a allenet̃ emuena atsneʼpaʼ alloʼtsen ñam̃a maʼpa yet̃arr. Tenot̃em̃taʼnpaʼc̈hoʼña alloʼtsen maʼpa yetarr. Topot̃em̃taʼnpaʼc̈hoʼña alloʼtsen maʼpa yetarr.
REV 21:14 Ñeñt̃ conc̈htar allo echarr ap̃aret̃tena paʼrrp̃opaʼ eʼñe allohuenpaʼ alloʼtsen c̈harraʼ puechena epa mapueʼ ñeñt̃ allo echarrtateñet. Ñam̃a pat̃eʼtets mapueʼ allo echarrtateñet conc̈hetpaʼ all aquellcaʼyesaret̃ añ paʼsoʼchñec̈hno ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epa ñeñt̃paʼ ñeñt̃ puellsensarneshaʼ Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero.
REV 21:15 Mellañot̃eñ ñeñt̃ neserrpareʼtateneʼ ñañapaʼ echenan tepapets ñeñt̃ oropepen allo tepuenan Parets paʼnetser ñam̃a allo aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ ñam̃a pueyottarohuen.
REV 21:16 Mellañot̃eñ att̃o tepuenan Yompor paʼnetser eʼñe allponeshacma tepaʼhue allem̃at̃eñ — onnat̃onet̃ ñam̃a paʼllpochaʼperonet̃ ñam̃a enonet̃ eʼñe allponeshacma c̈haʼnmach — dos mil doscientos kilómetro allem̃at̃eñ.
REV 21:17 Allempoña tepan ñam̃a conc̈het poʼb̃at̃eña ñeñt̃ñapaʼ alloʼtsen sesenta cuatro metro. Ñehua, mellañot̃eñ eʼñe atet̃ es tepaʼyen atet̃ es yetpaʼyen yam̃a ñeñt̃ey arromñat̃ey.
REV 21:18 Ñam̃a añ conc̈hetpaʼ añ ayec̈hcataret̃ mapueʼ ñeñt̃ atarr cohuen aspanamemeno poptameʼtyena ñeñt̃ otenet jaspe. Paʼnetserñapaʼ añ ayec̈hcataret̃ oro — ora allohuenpaʼ eʼñe orocheʼ. Añ oropaʼ atarr nanac cohuen ñeñt̃paʼ eʼñe orrtatuenan paʼnamen ñeñt̃ allpon alloʼtsaʼyen. Eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ rerpat ñeñt̃ atarr cohuen eʼñech orrtatuenan allohuen paʼnamen ñeñt̃ alloʼtsaʼyen.
REV 21:19 Ñehua, añ econach allo orratenet conc̈het, ñeñt̃ econach pueclloʼyaʼtetspaʼ atsetareno poptena ñeñt̃ allo aʼcohuentateñet. Ñeñt̃ ñanom econach pueclloʼyarr allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ aspanamemenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet jaspe. Ñeñt̃ puepueclloʼyañ econach allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ asollememenaret̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet zafiro. Ñeñt̃ econach puemaʼpueclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ huallamemenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet ágata. Ñeñt̃ puepaʼtatseclloʼyañ econach allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ aspanamemenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet esmeralda.
REV 21:20 Ñeñt̃ econach paʼmnareclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ ñeñt̃ atarr cohuen paʼnamenot̃ poptameʼtyena ñeñt̃ otenet ónice. Ñeñt̃ poʼpechapueclloʼyañ econach allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ tsamemenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet cornalina. Ñeñt̃ econach poʼcanc̈herreclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ shemashrememenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet crisólito. Ñeñt̃ econach poʼpsoclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ aspanamemenat̃ollesho asolleten ñeñt̃ otenet berilo. Ñeñt̃ econach pueʼsconeclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ eʼñe shemashrememenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet topacio. Ñeñt̃ econach poʼc̈harraclloʼyañ allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ ama eʼñeyeʼ aspanamemenaret̃olleshayaye ñeñt̃ otenet crisoprasa. Ñeñt̃ econach poʼc̈harraclloʼyañ puechena pueclloʼyarr allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ asollememenmaʼt̃et̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet jacinto. Ñeñt̃ econach poʼc̈harraclloʼyañ puechena epueclloʼya allñapaʼ añ anaʼyesaret̃ atarr cohuen poptameʼteʼ yetsñorromemenat̃olleshaʼ ñeñt̃ otenet amatista.
REV 21:21 Allohuen yetarroc̈hno ñeñt̃ c̈harraʼ puechena epa eʼñe cohuen huallatrren atet̃ ñerraʼm chem̃peshtall oʼponot̃paʼ atarrchaʼ huallatllellen ñeñt̃ otenet perla. Pat̃eʼtets yetarr eʼñe pat̃rra perla ayec̈hcataret̃. Ñam̃a añ calle ñeñt̃ all chopeñeʼchenet ñeñt̃paʼ eʼñe orocheʼ ayec̈hcataret̃ atet̃ ñerraʼm rerpat ñeñt̃ eʼñe orrtatueneʼ ora ñeñt̃ allpon alloʼtsaʼyen all.
REV 21:22 All Parets paʼnetsro amaʼt pat̃rra pocoll ama neñche ñeñt̃ all maʼyocheñet Yompor. T̃arroʼmar allpaʼ ama pallteno pocoll allchaʼ maʼyocheñet Yompor, t̃arroʼmar ñeñt̃ nanac Parets ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñapaʼ eʼñe alloʼtsen all ñeñt̃chaʼ maʼyochena allohuen acheñeneshaʼ epuet ñam̃a Puechemer Cristo ñeñt̃ atmaʼntaret̃ Carrnero.
REV 21:23 Ñam̃a Parets paʼnetsro allpaʼ ama muenenano atsneʼ amaʼt arrorra ama mueneñeto ñeñt̃chaʼ c̈hoyoʼtetsa all. T̃arroʼmar Yompor ñeñt̃ att̃o poptena paʼtsnomueñot̃paʼ ñeñt̃ña c̈hoyoʼtetsa all epuet ñam̃a Puechemer Cristo ñeñt̃ña lamparñetets. Ñeñt̃ara Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero.
REV 21:24 Ñeñt̃ att̃o poptena Yompor paʼtsnomueñot̃paʼ ñeñt̃ña aʼpuetarsam̃peneʼ erracmañen allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ att̃oña correnet eʼñe cohuen. Allohuen am̃chaʼtaret̃neshaʼ ñeñt̃ att̃o cohuentenet añe patsro, huapatueretchaʼ Parets paʼnetsro alloch cohuentateññañet ñamet Parets paʼnetser.
REV 21:25 Ñeñt̃ Parets paʼnetser ñeñt̃ pueyottar pen allot̃ beʼt̃enet, amach yottam̃perreʼt̃e eʼñech ellapeneʼt̃ atoraret̃. Allpaʼ amaʼt checmetapaʼ ama eñalle.
REV 21:26 Allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼnaʼtpotyetsa añe patsro ñeñt̃ att̃o cohuenetyenet, huapatueretchaʼ Parets paʼnetsro alloch cohuentateññañet ñamet Parets paʼnetser.
REV 21:27 Allpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ amach orrtateto ñeñt̃ sosyaʼtsañec̈hno t̃arroʼmar allpaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ ama beʼt̃eno ñeñt̃ cot̃apeʼcheneʼ sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ atarr tsenaʼten Yompor ñeñt̃ atet̃ ñerraʼm ashcarñat̃. Allpaʼ aña beʼt̃ets ñeñt̃ aquellcaret̃ paʼsoʼc̈hñec̈hno Cristo poʼlibro att̃ochña ñetpaʼ corretsetach.
REV 22:1 Allempoña mellañot̃eñpaʼ oʼ alla gaterrnerr poʼñes. Ñeñt̃paʼ arrot̃ huena conañot̃ alloʼtsen Yompor epuet ñam̃a Puechemer Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero. Ñeñt̃ oñpaʼ atarr cohuen, atarr llancasaseno poptasoʼtena. Oñ ñeñt̃ atarr cohuen añ tomaʼntena att̃o apueney Yompor att̃ochña yapaʼ corretsayach eʼñe yocsheñeshocmañen errponohuañen.
REV 22:2 Ñeñt̃ Parets paʼnetsro eʼñe rroc̈ho allecma chopeñeʼchenet, allñapaʼ all oñen oñ. Ñeñt̃ oñ emotoʼmar popameʼtar-ro all chopyen tsach. Ñeñt̃ña tsachpaʼ atarr nanac meʼten, puem̃aʼtets arrorrpaʼ c̈hocma meʼten. Pat̃err charpaʼ c̈harroch meʼten puechena epa. Ñeñt̃ pueʼmer ñeñt̃chaʼ apuerrey Yompor añ tomaʼntena alloch yocrrerra errponañohuen ñeñt̃ ama ahuañaño amaʼt ahuat̃a. Ñam̃a pasopanerpaʼ añecop sherben ñeñt̃chaʼ aʼcrraterreʼ allohuen paʼnamen acheñeneshaʼ eʼñe puecamquëñohuenet.
REV 22:3 Parets paʼnetsropaʼ amach eñalleterro amaʼt pat̃rra ñeñt̃chaʼ aʼcmaret̃terrtsa. T̃arroʼmar Yompor epuet ñam̃a Puechemer Cristo ñeñt̃ atmaʼntataret̃ Carrnero, ñetña partsotetset all poʼconañeto. Ñam̃a allohueney ñeñt̃ey t̃orretsa Yomporecop eʼñech cohuen yesherberr yam̃a all.
REV 22:4 Yenterchaʼ Parets yecuaclleʼchannerrach parro epay Yompor. Yetoʼmoña yapaʼ quellquërranchaʼ eʼñe ña paʼsoʼcheñ.
REV 22:5 Allñapaʼ amach eñalleterro checmeteʼ. Ñeñt̃eychaʼ yec̈herrtsa allpaʼ amach yemnerro ñeñt̃chaʼ yec̈hoyoʼtam̃p̃seʼ. Att̃o t̃eʼpaʼ c̈hocma yemnen lampareñ alloch yec̈hoyoʼtam̃pena. Allempopaʼ amach yemnerro ñam̃a oʼch c̈hoyoʼtam̃peney atsneʼ, t̃arroʼmar Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen, ñapaʼ ñaña paʼtsnomueña ñeñt̃chaʼ yec̈hoyoʼtam̃perreʼ all. Ñam̃a yapaʼ yaʼm̃chaʼtaret̃tapreterach allempot̃eñ errponohuañen.
REV 22:6 Allempoña mellañot̃eñpaʼ oʼ alla oterrnerr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterrnerr: —Ora allohuen añ ñoñetspaʼ eʼñech seyemcha t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ eʼñech poʼñoc̈h atet̃ perra. Ñam̃a Yompor ñeñt̃ Yepartseshar yepen ñañapaʼ c̈hocma eñotatenan ñeñt̃chaʼ aʼm̃teneʼ poʼñoñ. Ñeñt̃ara Yompor amaʼt t̃eʼpaʼ oʼ llesensan poʼm̃llañot̃eñer ñeñt̃chaʼ gatyeneʼ ñeñt̃ t̃orretsa ñocop ñeñt̃chaʼ ahuen atet̃ perra amaʼt esempo.
REV 22:7 Ñam̃a Cristo ñapaʼ atet̃ oten: —Señochepaʼch napaʼ ahuenchaʼ nohuerra. Atarr cosheñtsoʼtsen allohuen ñeñt̃ yemtenaya ora allpon añ ñoñets ñeñt̃ aquellcaret̃ all Yompor poʼlibro ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ eñotaten mellañot̃eñ.
REV 22:8 Na ñeñt̃en Juananpaʼ naña eʼmueneʼ ñeñt̃ ora allohuen añ ñoñets ñam̃a naña enteneʼ ñeñt̃ allpon gatyennet. Allempoña napaʼ neconcorposa eʼñe mellañot̃eñ paʼrrp̃o ñeñt̃ negatyeneʼ ora allpon paʼnamen esocmañen oʼch nemaʼyochyañ.
REV 22:9 Ñañapaʼ oten: —Amach pemaʼyochatsetno na, t̃arroʼmar napaʼc̈hoʼña eʼñe parropaʼ att̃a net̃orrapretenp̃a Yomporecop ñam̃a allohuen ñeñt̃ pemoʼnasheñeshac̈hno pepen ñeñt̃ aʼm̃taʼyeneʼ Yompor poʼñoñ, epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ atarr yemtenaya añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ añ libro. P̃apaʼ Yomporña pemaʼyocha.
REV 22:10 Allempoña ñeñt̃ mellañot̃eñpaʼ alla oterrnerr: —Ñatoʼt c̈ha p̃aʼnasotenaʼ añ ñeñt̃ allpon Yompor poʼñoñ ñeñt̃ oʼ pequellcaʼhua. T̃arroʼmar allpon ñeñt̃ oʼ pequellcaʼhua ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo, t̃eʼñapaʼ oʼ c̈hapmoch allempoch att̃och eʼñe etsotuerra esempohuañen.
REV 22:11 T̃arraña eʼñe allempot̃eñ allohuen ñeñt̃ ama cohuenayeʼ es petso ñeñt̃paʼ alloʼnepaʼch senet p̃atseʼtyeset ñeñt̃ ama cohuenayeʼ enteno Yompor. Allohuenet ñeñt̃ añach yec̈henet sosyaʼtsañec̈hno, ñetpaʼ alloʼnepaʼch senet yec̈hcatyesnomuet ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañec̈hno. T̃arraña allohuen ñeñt̃ eʼñech cohuen es p̃aʼyenetpaʼ ñetñapaʼ alloʼnepaʼch senet eʼñe cohuen es p̃aʼyestset. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ maʼyoc̈hrenaya ñeñt̃ att̃o sherbeñet Parets, ñetpaʼc̈hoʼña alloʼnepaʼch senet maʼyoc̈hrenet ñeñt̃ atarr cohuen enten Parets.
REV 22:12 Ñam̃a Cristo ñapaʼ atet̃ oten: —T̃eʼpaʼ señochepaʼch napaʼ ahuenchaʼ nohuerra. Nehuapaterrnaschaʼ ñeñt̃ noʼpatatensa alloch netsaʼtuerrsa eʼñe puesheñaʼttsos sa errot̃ent̃eʼ set̃orraʼyeseʼt̃. T̃arraña oʼcaʼye nehuapaterr ñam̃a alloch netsaʼtatuera ñeñt̃ ama pocteyeʼ es petso.
REV 22:13 Napaʼ eʼñe paʼmot̃rot̃eñ eñallen, att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec A ñeñt̃ paʼmot̃er pen alfabeto. Allempot̃eñña napaʼ c̈hocma eñallen esempohuañenchaʼ huañerr ñeñt̃ allpon eñall, napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ quellec Z ñeñt̃ all puen alfabeto.
REV 22:14 Atarr cosheñtsoʼtsen allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor oʼch tsomhuerrñañet Yompor puenaren alloch eʼñe correrret poctacma. Allempopaʼ amach alla rromuerreteʼt̃e. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña eʼñe yom̃aʼhuerret ñesho. Ñehua, ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor ñeñt̃paʼ allohuen ñeñt̃ eʼñe eʼshohuaret̃terra poʼchñar eʼñe pameʼñeñot̃et Cristo. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Ñetpaʼ oʼ eʼñe tsamaʼtuerret paʼshtamuet att̃och eʼñe pocteʼ entanet Yompor oʼch beʼt̃oset yetarro eshecchaʼ c̈hapuet Yompor paʼnetsro.
REV 22:15 T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama ameʼñenayo Cristo ñetñapaʼ aʼyot̃eʼtsaʼyenetach Yompor paʼnetsrot̃. Atet̃ ñerraʼm amaseʼñet̃ec̈hno, ñam̃a ñeñt̃ ecañoreshat̃ec̈hno, ñam̃a ñeñt̃ amtsañec̈hno ñam̃a allohuen ñeñt̃ poʼyomporer peneʼ ayec̈hcataret̃ ñam̃a allohuen ñeñt̃ cohuen enteneʼ allohuen shequëñtsoc̈hno. Ñetpaʼ eʼñe ñeñt̃a eñotenet oʼch shecareʼchet acheñeneshaʼ.
REV 22:16 Allempoña Jesúspaʼ alla oterrerr, ñeñt̃paʼ atet̃ ot: —Napaʼ naña ñeñt̃en llesenseneʼ nem̃llañot̃eñer ñeñt̃ oʼ eñotaterres ora añec̈hno, allohuenes ñeñt̃es eʼñe sameʼñeñot̃en na sapaʼ c̈hocma sapc̈haʼyena allemeñ anetsoʼmar. Napaʼ ñeñt̃en allot̃ huapa am̃chaʼtaret̃ David, elloñapaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ perrnerr nam̃a. Ñam̃a napaʼ att̃en ñerraʼmrrat̃eʼ ranto ñeñt̃ atarr atarrem̃ ñeñt̃ atarr huomenc atsnets oʼch puetarenmoch. Att̃oña naʼpuetarsam̃peñ allohuen acheñeneshaʼ.
REV 22:17 Allohuen ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Parets ñetpaʼ atmaʼntataret̃tenet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo puet̃apor penahuet. Att̃oña ñet Parets Puecamquëñot̃ oteñet Cristo: —Ap̃on. Ñam̃a allohuenes ñeñt̃es eʼm̃ñoteneʼ oʼch soch sam̃a Cristo: —Ap̃on. Ñam̃a allohuenet ñeñt̃ oñpaʼtets ñeñt̃ ama eñmatetso pueyoc̈hreto ñeñt̃ c̈hocma es eʼnyenet, ñetpaʼc̈hoʼña huapuetepaʼ. Yoretepaʼ añ oñ, allochñapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña corretsetach. Ñeñt̃ oñpaʼ eʼñech att̃a aparet̃tet, amach es tsaʼtayo amaʼt eʼñe coñeʼt̃a.
REV 22:18 Na t̃eʼpaʼ oʼch noct̃apeʼchach allohuen ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ añ ñoñets all oteney ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo. Oʼch notanet: Ñerraʼm eseshaʼ atontateneʼ ñet poct̃ap̃ñet ñeñt̃ ama att̃eyeʼ otenye añ ñoñets, Yomporñapaʼ oʼch atontatanet ñocpuet ñeñt̃chaʼ mueroc̈htaterrahuet ñeñt̃ atet̃ oʼ aquellcaʼhuaret̃ta añ libro.
REV 22:19 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ c̈ha aʼchencatenan amaʼt pat̃rra ñoñets ñeñt̃ allpon aquellcaʼhuaret̃ta añ libro, Yomporñapaʼ amach muenataneto oʼch es oʼpatapreteret all aquellcaret̃tena libro allpon ñeñt̃ñapaʼ corretsetach. Ñam̃a ñetpaʼ amach beʼt̃osapoʼtam̃pereto Parets paʼnetsro ñeñt̃ atet̃ oʼ aquellcaʼhuaret̃ta añ libro.
REV 22:20 Ñeñt̃ara Jesús ñeñt̃ yeñotatyeneʼ ora añec̈hno, ñañapaʼ alla oterrerr: —Napaʼ poʼñoc̈hchaʼ ahuen nohuerrerr poʼpocheño. Yañapaʼ allohueney yoteñ: —Ap̃on Yepartseshare Jesucristo. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch yocop.
REV 22:21 Yepartsesharepaʼchña Jesucristo saʼnatenaya eʼñe allohuenes. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch Nompore allohuenacpay. Arrpaʼ eʼñe allohua puen Yompor poʼñoñ.
